2450216G203531978/7953propproppropProposition 1978/79:53PropositionProposition5301978-11-02 00:00:002024-12-27 14:49:432008-06-13 07:57:46om minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunernaimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G20353/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G20353https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20353
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79: 53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 2 november 1978,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll förden åtgärd ellerdel ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:211.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BERTIL
HANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås ändringar i den statliga tillsynen och köntrollen över
kommunerna och landstingskommunerna. Syftei är atl öka deras handlingsfrihet
och därmed stärka den kommunala självstyrelsen. Enligi propositionen ändras
kommunallagen så alt kommuner och landstingskommuner får ta upp lån och teckna
borgen ulan regeringens medgivande. Molsvarande ändringar föreslås beiräffande
kommunalförbund. Vidare föreslås ändringar i brandlagslifiningen så atl
kommunernas skyldighet all underställa länsstyrelsen beslut om brandordning
slopas. Ändringarna avses träda i krafi den I juli 1979. Slutligen läggs fram förslag
om ändringar i 1893 års mäklareordning. Förslaget innebär bl. a. att
bestämmelsema om handels-och sjöfartsnämnd förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1977:179)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels atl 4 kap. 8 § skall upphöra atl gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels alt 4
kap. 7 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommun och landstingskommun lar laga upp lån med en
åierbeial-nlngstid av högst fem år saml lån, som enligi uiiryckligl beslul
skall användas för betalning av äldre lån och återbetalas inom de
betalningsterminer som gäller för del äldre lånet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
föivärv av iniecknad egendom får kommun och landstingskommun överlaga
betalningsansvar även for sådan iniecknad skuld som är ställd alt betalas inom
längre tid eller i annan ordning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lån i andra fåll än som avses i försia och andra styckena
får lagas upp endasl om regeringen medger del.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i försia och iredje styckena gäller även borgen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommun och landstingskommun får laga upp lån och ingå
borgen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommun och landsiingskommun får ej upplåta panliäli i sin
egendom Ull säkerhet för fordran. Vid förväiv av egendom får kommun och
landstingskommun övertaga beialningsansvarei för lån som tidigare har lagils
upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafi den 1 juli 1979 då förordningen
(1977:544) om kommuns och landstingskommuns upplåning m. m. skall upphöra atl
gälla.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1957:281) olm kommunalförbuhd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att 4
§, 8 § 1 mom. (x:h 16 § lagen (1957:281) om kommunalförbund' skall ha nedan
angivna lydelse, dels au rubriken närmast före 20 § skall lyda "Om
besvär".</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=53>
<tr>
<td valign=top align=left height=53 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
kommunalförbund skall finnas förbundsordning, vilken skall innehålla
bestämmelser om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1) förbundets ändamål och medlemmar;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbundets
benämning och den ort där förbundet skall hava sitt säte;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fullmäktiges antal och del antal
ledamöter i fullmäktige varje medlem skall utse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>antalet
ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse saml, därest styrelsen
jöVwvö/skall utgöra i särskild författning angiven nämnd, vad som skall gälla
angående valbar-hel, sättet för utseende av ledamöter och suppleanter samt
deras tjänstgöringstid;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den rätt
alt upptaga lån eller ingå borgen, somftnnes böra medgivas förbundet, med
angivande av del högsia sammanlagda belopp, iniiU vilkel lån må upptagas eller
borgen tecknas och i vad mån lån eller borgen som ej fördrar regeringens
medgivande må förekomma;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den rätt till fondbildning, som
finnes böra medgivas förbundet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medlems andel i förbundets
tillgångar saml vad i övrigt finnes erforderligt för ordnande av de ekonomiska
förhållandena mellan för-</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förbundets
benämning och den Ort där förbundet skall ha sitt säte;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fullmäktiges
antal och del antal ledamöter i fullmäktige som varje medlem skall utse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>antalet
ledamöter och suppleanter i förbundels styrelse saml, om styrelsen även skall
vara sådan nämnd som anges i särskild författning, vad som skall gälla
angående valbarhet, sättet för utseende av ledamöter och suppleanter saml deras
tjänstgöringstid;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den rätl att
taga upp lån eller ingå borgen, som medges förbundet och del högsta sammanlagda
belopp, //// vilket förbundet får taga upp lån eller ingå borgen;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den räu till
fondbildning som medges förbundet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medlems andel i
förbundets tillgångar samt vad som i övrigt behövs för att ordna de ekonomiska
förhållandena mellan förbundet och</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen omtryckt 1977:181.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=344 height=141>
<tr>
<td valign=top align=left height=141 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bundet och dess medlemmar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskilt
villkor för medlems utträde ur förbundet och uppgörelse, som / anledning
därav må erfordras:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>särskilt
villkor för upplösning av förbundet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10) grunderna för skifie av förbundets behållna
tillgångar samt</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11) vad i övrigi må vara nödigt för ordnande av förbundets
förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundsordning
skall vidare innehålla bestämmelser om gmnder för medlems skyldighet au
tillhandahålla medel för förbundsverksam-heiens ordnande och förisatta bedrivande
saml den begränsning av denna skyldighet som skall förekomma. I
förbundsordning för förbund som skall handhava angelägenhet, vilken det
enligt särskild författning åligger kommun alt vårda, må dock icke, såvitt
angår sådan angelägenhet, inlagas bestämmelse om begränsning av medlems
skyldighet att tillhandahålla medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däresi förbund skall handhava flera angelägenheter, skall
i förbundsordningen angivas, huruvida i förbundet skall finnas endast styrelse
eller därutöver en eller fiera nämnder, samt i del senare fallet vilka av
förbundels angelägenheter som skola omhänderhavas av de olika
förvaltningsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däresi förbund har sill säie inom kommun som icke tillhör
förbundet, skall i förbundsordningen angivas ä vilken kommuns anslagstavla tillkännagivande
om justering av protokoll skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 förbundsordningen må besiäm-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dess medlemmar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8) särskilt villkor för medlems utträde ur förbundet och
om den uppgörelse, som kan behövas med anledning av utirädet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11) vad som i övrigi behövs för atl ordna förbundets
förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundsordning skall vidare innehålla bestämmelser om
gmnder för medlems skyldighet au tillhandahålla medel för förbundsverksamheten
och den begränsning av denna skyldighet som skall förekomma. I förbundsordning
för förbund som skall handha angelägenhet, som enligt särskild författning
ankommer på kommun,,/aV dock inte, såviti angår sådan angelägenhet, lagas in
bestämmelse om begränsning av medlems skyldighet att tillhandahålla medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förbund skall handha fiera angelägenheter, skall i
förbundsordningen anges, humvida i förbundet skall finnas endasl styrelse
eller dämlöver en eller fiera nämnder. / del senare fallet skall också anges
vilka av förbundels angelägenheter somsAfl///7fl«//;fliavdeolika förvaltningsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förbund har siU säte inom kommun som inte tillhör
förbundet, skall i förbundsordningen anges på vilken kommuns anslagstavla
till-kännagivandeom jusieringav prolokoll skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 förbundsordningen får bestäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mas att suppleanter skola utses för fullmäktige. I sådani
fall skall i förbundsordningen även bestämmas suppleanternas antal och del
antal suppleanter som varje medlem skall utse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mas att suppleanter skall utses för fullmäktige. I sådani
fall skall i förbundsordningen även bestämmas suppleanternas antal och del
antal suppleanter som varje medlem skall utse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mom. Förbundsfullmäkiige och suppleanter väljas för tre
år, räknat från och med den 1 januari året näst efter det, då val i hela riket
av kommunfullmäktige ägt rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val av förbundsfullmäkiige och suppleanter förrättas vid
sammanträde som avses i 2 kap. 8 § första stycket kommunallagen (1977:179) år
då val i hela riket av kommunfullmäktige ägt rum.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mom. Förbundsfullmäkiige och suppleanter väljs för tre
år, räknat från och med den 1 januari året näsi efter del, då val i hela riket
av kommunfullmäktige och landstingsledamöter ägt mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Val av förbundsfullmäkiige och suppleanter förrättas vid
första sammanträdel med de nyvalda kommun-JuUmäktige eller det nyvalda landstinget
år då val i hela riket av kommunfullmäktige och landstingsledamöter ägt rum.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16!</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4 kap. I och 3 §§, 4 § tredje stycket
samt 5-9 §§ och 5 kap. kommunallagen (1977:179) tillämpas pä motsvarande sätt i
fråga om kommunalförbunds ekonomiska förvaltning och revision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till budget skall uppgöras av förbund.sslyrelse.
Övriga nämnder skola, inom lid som bestämmes av styrelsen, lill denna ingiva
sina särskilda budgetförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan förslaget till budget uppgö-res, skall
förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av
september månad jasisiälles kommu-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besiämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§, 4§ tredje stycket, 5-7
och 9 §§ samt 5 kap. kommunallagen (1977:179) lillämpas pä molsvarande Sätt i
fråga om kommunalförbunds ekonomiska förvaltning och revision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen.
Övriga nämnder skall, inom lid som .styrelsen bestämmer, ge in sina särskilda
budgetförslag till denna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innan
förslaget till budget görs upp, skall förbundsstyrelsen samråda med
förbundsmedlemmarnas styrelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av
september månad fasisiälls kommunal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nalförbundeis budget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I nybildat
förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga rum vid
förbundsfullmäkliges första sammanträde, och skall valei avse granskning av
verksamheten under liden från valets förrättande till dess näsia
tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbundels budget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 nybildal
förbund skall val av revisorer och revisorssuppleanter äga rum vid
förbundsfullmäkliges försia sammanträde. Valet skall avse granskning av
verksamheten under liden från valet lill dess nästa tjänstgöringstid för
revisorer och revisorssuppleanter börjar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag tili</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brandlagen (1974:80)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl 6 § brandlagen (1974:80) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
får hell eller delvis befria kommun från skyldighet all hålla brandkår med
därtill hörande materiel, byggnader och anordningar, om kommunen har träffat
avtal om betryggande hjälp för räddningstjänst från kommunal brandkår i annan
kommun. Om kommunen har träffal avtal om sådan hjälp från annan brandkår än som
sagts nu efter från annal räddningsorgan än brandkår eller beslutat atl annat
kommunalt verk än brandförsvaret skall lämna sådan hjälp, jår länsstyrelsen
delvis befria kommunen från skyldigheten all hålla brandkår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i denna lag föreskrives om kommunal brandkår äger
motsvarande tillämpning på brandkår, annat räddningsorgan och kommunall verk
som avses i försia slyckel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommun
får iräffa avtal om atl kommunal brandkår i annan kommun, annan brandkår eller
annal räddningsorgan skall sköta räddnings-Ijänsl i kommunen. Kommun Jår också
besluta an annat kommunalt verk än brandförsvaret skaU sköta räddningstjänst i
kommunen. Skötseln av all räddningsijänsi 1 hela kommunen får dock överlåtas
endast ål kommunal brandkår i annan kommun. Om kravet på en effektiv räddningstjänst
tillgodoses genom avtalet eller beslutet, är kommunen Inte skyldig all hålla
brandkår, materiel, byggnader och anordningar JÖr räddningstjänst som avses
med avtalet eller beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i denna lag föreskrivs om kommunal brandkår lillämpas
också på brandkår, annal räddningsorgan och kommunalt verk som avses i försia
stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag tr</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>der
i krafi den 1 juli 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i mäklareordningen (1893:51 s. 1)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om mäklareordningen (1893:51
s. 1)'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all i 5,6,7,11,12,21 och 22 §§ orden "Konungens
befallningshavan-de" i olika böjningsformer skall bytas ul mol
"länsstyrelsen" i molsvarande form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels atl i 1,15 och 22 §§ ordel "stad" i olika
böjningsformer skall bytas ul mot "kommun" i motsvarande form,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels all 15,21 och 22 §§ ordel "rådhuset" skall
bytas ul mol "kommunens anslagstavla",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels all
3 och 4 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I Ukhet
med hvad för Stockholm genom nådiga instruktionen för nämnda stads handels-
och sjöfartsnämnd den 24 september 1867 är vordet slad-gadt, skola jemväl uti
öfriga städer, hvarest vederböriigen förordnade mäklare redan finnas,
stadsfullmäktige lillsätla en särskild nämnd, kalladhandels- och sjöfartsnämnd,
för behandling af de frågor, som, enligt hvad denna mäklareordning innehåller,
böra af särskild nämnd pröfvas och afgöras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åfven i stad, där mäklare ej är förordnad, må
stadsfuUmäktige eller, dersådane ej Jinnas, aUmänna rådstugan, i händelse
fråga om mäklares antagande uppstår, ega an, der så nödigt anses, handels- och
sjöfårls-nämnd JÖr ofvannämnda ändamål utse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden skaU beslå af minst sju och högsl lolf ledamöter,
h vilka utses</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kommun, som har antagit mäklare, får kommunfullmäktige
tillsätta en särskild handels- och sjöfartsnämnd för behandling av de
frågorsom enligt denna mäklareordning ankommer på sådan nämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven annan kommun Jår lillsälla särskild handels- och
sjöjårtsnämnd, om fråga om antagande av mäklare uppkommer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f kommun som avses i jörsta eller andra stycket och som
inte har utsett</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=63 height=28>
<tr>
<td valign=top align=left height=28 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>21</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> 1964:694</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>22</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> 1964:694</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§ 1964:694 6§ 1964:694 7 § 1964:694</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>11</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> 1964:694</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>12</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> 1964:694</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för viss tid, ej öfvcrsligande ivå år; dock må afgående
ledamol återväljas. Siadsfullmåkiigc eller allmän rådsluga ega au, med
iakttagande af hvad sålunda och I öfrlgl i denna förfåltning om nämnden
föreskrifies, för densamma meddela inslrukiion, som Vår vederbörande
BcfåUningshaf\'andes pröfimng underställes.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskild handels- och sföfårisnämiid skall kommunstyrelsen
vara handels-och sjöfårisnämnd. Sådan kommim kan också uppdraga ål annan nämnd
all vara handels- och sjöfårisnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om särskild handels- och sjöfårisnämnd lillämpas
besiåmmelserna i 3 kap. 2 §, 3 § forsla stycket, 4 if, 5 § tredje stycket, 7
och 8 §§, 9§ försia stycket och 10-12 ,W kommunallagen (1977:179j I annan
kommun än Siockholms kommun lillämpas även besiåmmelserna 1 3 kap. 5§ försia
stycket och 6 § nämnda lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulan
hinder av 2 .J 2 föivalinings-lagen (1971:290) tillämpas 4 och 5 §§ nämnda lag
i samtliga ärenden hos särskild handels- och sjöfårisnämnd.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4§i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den i §
3 omförmälda nämnd äger, såväl vid mäklares avgång som eljesl, an pröva, om
behov av ny mäklares anlagande är för handen. Fråga härom må ej hos nämnden
företagas, med mindre underrättelse därom varit vid kallelsen till sammanträdel
meddelad och minsl hälften av del för nämnden bestämda antal ledamöter är
lillsiädes. Uppstå i frågan skiljaktiga meningar, gälle den, som av de flesta
nä ivarande ledamöterna omfatlas. Bliva rösterna lika, förfalle jrågan. Har
nämnden beslutit, atl mäklare antagas skaU, uijardc nämnden kungörelse därom
med underräl-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handels-
och sjöfårisnämnd prövar om ny mäklare behöver antagas. Om nämnden har beslutat
all mäklare skall antagas, skaU nämnden utförda kungörelse därom. I kungörelsen
skall anges när och var ansökan om att antagas lill mäklare skall inges.
Kungörelsen skall anslås på kommunens anslagstavla och införas i de tidningar
/ vilka tillkännagivanden som avses i 2 kap. 10 § iredje stycket kommunaUagen
(1977:179) införs.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Senaste lydelse 1964:694.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>icise, inom vilken lid och varesi ansökning atl varda lill
mäklare anlagen bör ingivas. Denna kungörelse skall anslås ö börs eller, där
sådan ej finnes, å rådhuset saml införas i den eller de tidningar, vari
kommunala meddelanden för staden införas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan
den utsatta tiden tillända-gått, sammanträde nämnden ånyo för an, efier
pröfhing af ansökningarne, mäklare aniaga. Ej må dervid någon såsom anlagen
anses, deresi ej mer än hälften af del for nämnden bestämda antal Icdamölcr om
honom sig förenat. Erhåller ingen af de sökande sådant röstetal, må
omröstningen kunna genast eller vid annai sammanträde förnyas; men vinnes ej
heller då sådani rösieial, anses frågan om mäklares anlagande hafva för den
gången förfallit.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då mäklare blivii av nämnden antagen, göres anmälan därom
hos Konungens befaUningshavande, som har alt för den antagne förordnande
utfärda.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När ansöknlngsiiden har gått ul. antar nämnden mäklare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
iräder i krafl den 1 januari 1980. De nya bestämmelserna lillämpas dock redan
dessförinnan i fråga om val av särskild handels- och sjöfårisnämnd för tid
efier utgången av år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Löpande
tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i särskild handels- och
sjöfartsnämnd upphör vid utgången av år 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
KOMMUNDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:167.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1978-11-02</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe,
Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel
Romanus. Tham, Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Hansson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om minskad statskontroll över kommunerna och
landstingskommunerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare år har på olika områden genomförts reformer
som syftar till all minska den statliga detaljregleringen och kontrollen av
kommunerna och landstingskommunerna och därigenom stärka den kommunala
självstyrelsen. Del senaste exemplet utgör de beslut som fattades vid 1976/77
års riksmöte med anledning av prop. 1976/77:1 om minskad statlig detaljreglering
av kommunerna m. m. (KU 1976/77:25, rskr 148).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 februari 1977 tillkallades en kommitté (Kn 1976:06) för
att göra en samlad översyn av statens tillsyns- och kontrollfunktioner gentemot
kommunerna och landstingskommunerna. Kommittén', som har antagit namnet
sialskon-trollkommillén, har hittills lagt fram tre delbelänkanden och en
forskningsrapport. I del följande kommer de båda första delbelänkandena, som
överlämnats i december 1977, alt behandlas. Det iredje delbetänkandel (Ds Kn
1978:3) Ökat kommunalt ansvar för barnomsorgen handläggs inom socialdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 delbetänkande 1 (Ds Kn 1977:7) Minskad statskontroll
över kommunerna och landstingskommunerna. Underställning av beslut om lån och
borgen föreslår kommittén att kommunallagen (1977:179) ändras så all kommunernas
och landstingskommunernas skyldighet att underställa regeringen beslul om alt
ta upp lån eller ingå borgen tas bort. Motsvarande ändringar föreslås
beträffande kommunalförbund. Betänkandet bör fogas lill proto-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Kommunalrådet Åke Norling, ordförande, kommunalrådet
Roland Agius, mellanstadieläraren Charlotte Branting, landstingsledamoten Olov
Lekberg, rättschefen Erik Neergaard, länsrådet Nils Thyreen och kommunalrådet
Claes Ånstrand.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>kollei
i della ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Delbetänkande
</span></i><i><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>(Ds Kn 1977:8) Minskad slalskoniroll över
kommunerna och landstingskommunerna. Underställning av brandordning innehåller
förslag till ändringar i brandlagen (1974:80, ändrad senast 1977:493) och
brandstadgan (1962:91, omtryckt 1974:81, ändrad senast 1977:925). Kommittén föreslår
bl. a. alt kommuns skyldighet att underställa länsstyrelsen beslul om
brandordning slopas. Betänkandet bör fogas till prolkollct i della ärende som
bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
inom kommundepartementet lidigare upprättad promemoria (Ds Kn 1975:6) Minskad
statlig detaljreglering av kommunerna, PM III, Övriga specialreglerade nämnder
m. m. framlades förslag lill enhetliga och förenklade regler för vissa
specialreglerade kommunala nämnder. Bl. a. föreslogs ändringar i
mäklareordningen (1893:51 s. 1, ändrad senast 1975:752) beträffande handels-
och sjöfårisnämnd. Promemorian remissbehandlades och ingick därefier i del
material som låg till grund för den proposition om minskad statlig
detaljreglering av kommunerna m. m. som jag har nämnt tidigare. Frågan om
ändringar i mäklareordningen återstår dock atl behandla. I fråga om gällande
rätl och promemorieförslagen hänvisas till promemorian, som fogats som bilaga 2
lill prop. 1976/77:1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över delbetänkande 1 avgells av allmänna pensionsfonden
(försia, andra och tredje fondstyrelserna), statistiska centralbyrån,
riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen,
bosiadsslyrelsen, länsstyrelsema i Stockholms, Södermanlands, Jönköpings,
Blekinge, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands,
Kopparbergs, Jämtlands och Norrbottens län, decentraliseringsulred-ningen(Kn
1975:01), kommunalbesvärskommillén(Kn 1977:05), fullmäktige i Sveriges
riksbank, landstingskommunerna i Stockholms, Jönköpings, Blekinge, Malmöhus,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Kopparbergs, Jämtlands och
Norrbottens län. Botkyrka, Haninge, Norrtälje, Eskilstuna, Katrineholms,
Nyköpings, Jönköpings, Kariskrona, Ronneby, Landskrona, Lunds, Falkenbergs,
Halmstads, Laholms, Göteborgs, Mölndals, Uddevalla, Lidköpings, Marieslads,
Karlstads, Kristinehamns, Falu, Bergs, Häriedalens, Östersunds, Gällivare,
Kalix och Luleå kommuner. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet,
Svenska kyrkans församlings- och pasloratsförbund, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska bankföreningen.
Svenska sparbanksföreningen och Föreningen Sveriges kommunalekonomer.
Länsstyrelserna har bifogat yttranden, länsstyrelsen i Stockholms län från
Södertälje kommun, länsstyrelsen i Jönköpings län från Svenska kommunförbundets
länsavdelning i länet och länsstyrelsen i Blekinge län från Karishamns och
Sölvesborgs kommuner. Yttranden har dessulom inkommit från Järfälla,
Stockholms, Enköpings, Tingsryds, Borgholms, Mörbylånga, Torsås, Årjängs, Ange,
Skellefteå och Umeå kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
delbetänkande 11 har efier remiss yttranden avgells av rikspolissty-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>relsen,
överbefiilhavaren, civilförsvursstyrelsen, statens järnvägar, lufilärts-verkei,
riksrevisionsverket, statens naturvårdsverk, statens strålskyddsin-stitut,
generaltullstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, statens industriverk, statens
brandnämnd, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kalmar,
Gotlands, Kristianstads, Älvsborgs, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs,
Väsiernorriands och Västerbottens län, decentraliseringsutredningen, Enköpings,
Uppsala, Östhammars, Finspångs, Norrköpings, Åtvidabergs, Markaryds, Växjö,
Emmaboda, öskarshamns. Gollands, Kristianstads, Ängelholms, Bengtsfors, Borås,
Hallsbergs, Kumla, Örebro, Fagersta, Surahammars, Västerås, Gävle, Härnösands,
Sundsvalls, Örnsköldsviks och Umeå kommuner. Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet. Svenska kommunalarbetareförbundet, TCO, Brandmännens
riksförbund. Svenska brandbefiilets riksförbund, Sveriges
skorslensfejaremästares riksförbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund och
försäkringsbolaget Folksam. Länsstyrelserna har bifogat yttranden,
länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands och Kristianstads län från Svenska
kommunförbundels länsavdelning i resp. län och länsstyrelsen i Kalmar län från
Borgholms, Hultsfreds, Högsby, Mönsterås, Nybro, Torsås, Vimmerby och
Väslerviks kommuner. Yttranden har dessutom inkommii från Järfälla, Ronneby och
Vellinge kommuner saml Svenska kommunförbundets länsavdelning i Jönköpings län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla ärende
som bilaga 3. Remissyttrandena över promemorian Minskad statlig detaljreglering
av kommunerna, PM 111, Övriga specialreglerade nämnder m. m. redovisades i
bilaga 5 till prop. 1975/76:1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i detta ärende samrått med chefen för ekonomi- och budgeidepar-lemenien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Föredragandens överväganden 2.1 Allmän bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala självstyrelsen är av stor belydelse för vårt lands styrelseskick. En
förstärkning av kommunernas och landstingskommunernas roll i beslutsfattandet
är av stor viki för alt samhällsverksamheten skall kunna utformas nära de
enskilda människorna. Från demokratisk synpunkt är del en angelägen uppgifi atl
öka den kommunala handlingsfriheten och därmed ge den kommunala självstyrelsen
ell större reellt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste decennierna har förutsättningama för alt öka kommunernas och
landstingskommunernas ansvar i hög grad förbättrats. Kommunerna och landstingskommunerna
har numera resurser atl i större utsträckning än lidigare självständigt handha
de uppgifter som lagts på dem. I takt med den kommunala verksamhetens utbyggnad
har förvallningsorganisa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tionen
tillförts sakkunskap på olika områden. Den service som kommunförbunden lämnar
sina medlemmar har också i betydande utsträckning medverkat till effektivitet
och enhetlighet i den kommunala och landslingskommunala verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandel
mellan statliga och kommunala organ måste präglas av samverkan på skilda
områden och i olika former. Delta är en förutsättning för all gemensamma
samhälleliga mål skall kunna uppnås. Efiersom statsmakterna har det
övergripande ansvaret för samhällsutvecklingen, måste de dock bl. a. genom
lagar och förordningar kunna ange ramar för kommunernas och
landstingskommunernas befogenheter. De utövar vidare viss tillsyn och kontroll
över den kommunala verksamheten. Det sker bl. a. genom all kommunala beslut
efier överklagande eller underställning prövas av statlig myndighet,
förvallningsdomstol eller regeringen. Vidare utfärdar centrala statliga
myndigheter föreskrifter, anvisningar och råd för vissa kommunala
verksamhetsområden. Ställiga myndigheter, främst länsstyrelserna, utövar också
en allmän tillsyn över kommunal verksamhet. Vid utformningen av den statliga
tillsynen och kontrollen över kommuner och landstingskommuner är del
nödvändigt all göra en avvägning mellan olika intressen. Önskemålen om ökat
lokall infiytande måsle vägas mot exempelvis medborgarnas krav på
rättssäkerhet och lika tillgång lill samhällsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsfördelningen
mellan olika samhällsorgan har successivt förändrats. Regeringen och riksdagen
har vid skilda tillfällen uttalat atl behovei av statlig tillsyn och
detaljreglering har minskal. I samband med beslut om reformer på olika
samhällsområden har förändringar i statskontrollen gjorts. Ell kännetecken för
1977 års kommunallagsreform (prop. 1975/76:187, prop. 1976/77:1, KU 25, rskr
148)är alt lagslifiningen lämnar största möjliga frihet för kommunerna och
landstingskommunerna att anpassa sina arbetsformer lill de lokala
förhållandena. Det har vidare i direktiven för vissa kommiltér angetts att även
frågan om den statliga tillsynen skall prövas under utredningsarbetet. Regeringen
har också ansett det angeläget att göra en samlad översyn av statens tillsyn
och kontroll över kommunerna och landstingskommunerna. En särskild utredning -
stalskontrollkommittén (Kn 1976:06) - tillsattes i februari 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
utredningsarbetets gång har kommittén haft kontakter med kommuner och
landstingskommuner. Dessa har framfört synpunkier och förslag till förenklingar
Det är enligt min mening väsentligt atl kommunernas och landstingskommunernas
kunskaperoch erfarenheter las till vara i ell översynsarbele av detta slag. Den
kartläggning av aktuella problem som kommittén genomfört har enligt vad jag har
erfarit lett lill kontakter med andra kommittéer, vilkas uppdrag berör kommuner
och landstingskommuner. Som statskontrollkommillén har framhållit i en
skrivelse lill dessa kommittéer är det betydelsefullt att samma principiella
belraktelsesäii läggs på utformningen av den statliga tillsynen inom olika
kommunala verksamhetsområden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydande del av statskontrollen över kommunerna och landstingskommunerna sker
genom myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd. 1 direktiven för
siatskonirollkommilléns arbete framhöll min företrädare att de statliga
myndigheternas föreskrifter m. m. borde uppmärksammas från kommunal självstyrelsesynpunkl.
Kommittén har i en skrivelse till reger ringen anfört alt en mer systematisk
medverkan från de statliga myndigheternas sida är nödvändig. Mol den
bakgrunden har regeringen den 26 oktober 1978 på mitt förslag beslutat atl ge
de centrala statliga myndighetema i uppdrag all se över föreskrifter,
anvisningar och råd i syfte att öka den kommunala självstyrelsen. Myndigheterna
skall i första hand pröva de förslag lill förändringar som har förts fram av
kommuner och landstingskommuner. Översynen skall bedrivas i samarbete med bl.
a. kommunförbunden och redovisas till kommundepartemeniet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
beslut av kommuner och landstingskommuner prövas och fastställs av regeringen
eller annan statlig myndighet efter underställning. Enligt min uppfattning bör
den grundläggande utgångspunkten vara att denna ingripande statliga
konirollform skall användas endast i speciella undantagsfall. Normalt sker
statlig kontroll av kommunala och landstingskommunala organs sätt alt fullgöra
sina uppgifter först sedan kontrollåtgärder har påkallats genom besvär eller
när något missförhållande har uppstått eller kan befaras. Del utmärkande för
underställningsinstitutet däremot är att det kommunala eller
landstingskommunala beslutet blir gällande bara om del godkänns av slallig
myndighet. Jag anser att denna typ av generell statskontroll mindre väl stämmer
överens med en modern syn på samspelet mellan å ena sidan statliga och å andra
sidan kommunala och landstingskommunala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommuns
och landstingskommuns skyldighet atl underställa statlig myndighet beslut för
fastställelse har avskaffats på en rad områden. Samspelet mellan statliga och
kommunala organ har i stället utvecklats på annat sätt. De statliga
myndigheterna har exempelvis i siörre utsträckning än lidigare fått lill
uppgift alt genom allmänna råd underlätta för kommunerna och
landstingskommunerna alt fullgöra sina uppgifter. En likartad utveckling
börenligt min mening komma lill stånd också på andra verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den
grundsyn som jag nu har gett uttryck för kommer jag i del följande alt behandla
två förslag om slopad underslällningsskyldighel som statskontrollkommillén har
lagt fram. Del gäller beslut om lån och borgen samt brandordning. Jag avser
vidare atl ta upp vissa förslag som gäller handels- och sjöfartsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Underställning av beslut om lån och borgen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 4
kap. kommunallagen, som handlar om ekonomisk förvaltning, finns bestämmelser om
kommuns och landstingskommuns rätt att ta upp lån och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>teckna
borgen. Enligt 4 kap. 7 § får kommun och landstingskommun utan regeringens
medgivande ta upp lån med en återbetalningslid av högsl fem år samt lån som
skall användas för betalning av äldre lån och återbetalas inom de
betalningsterminer som gäller för det äldre lånet. Vid förvärv av intecknad
egendom får kommun och landsiingskommun överta betalningsansvar även för sådan
intecknad skuld som är ställd att belalas inom längre tid än fem år. Dessa
bestämmelser anger gränsema för den allmänna underställningsfria lånerätten. I
andra fall får kommun och landsiingskommun ta upp lån endast om regeringen
medger det. Bestämmelserna om lån gäller i huvudsak också i fråga om borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 4
kap. 8 § behandlas den rätl regeringen har all befria kommuner och
landstingskommuner från underställning i fråga om speciella lån och
borgensåtaganden. Regeringen kan föreskriva att kommunerna eller landstingskommunerna
utan särskilt medgivande får la upp lån av statsmedel, som beviljas av slallig
myndighet, och lån för särskilt angivna ändamål. Genom sådana föreskrifier kan
kommunerna också få rätl alt åtaga sig ansvarighet gentemot staten för lån som
av statsmedel beviljas annan än resp. kommun och att ikläda sig borgensansvar
för lån av visst slag. Närmare bestämmelser om delta finns i förordningen (1977:544)
om kommuns och landstingskommuns upplåning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om kommunalförbund tillämpas enligt 16 § lagen (1957:281) om
kommunalförbund (omtryckt 1977:181) bestämmelserna i 4 kap. 7 och 8 §§
kommunallagen om kommuns och landstingskommuns lånerätl på molsvarande sätt.
Dessutom gäller enligt 4 § 5 lagen om kommunalförbund au förbundsordning skall
innehålla bestämmelser om den rätl all ta upp lån eller ingå borgen som
medlemmarna ger förbundet och i vad mån lån eller borgen som inte fordrar
regeringens medgivande får förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen om kommunal demokrati, ny kommunallag m. m. (prop. 1975/76:187)
uttalade dåvarande chefen för kommundepartemeniet all del utredningsmaterial
som då förelåg närmast gav vid handen all den statliga kontrollen över kommunernas
och landstingskommunernas upplåning inte utgjorde något ändamålsenligt
instrument vare sig för alt trygga en sund kommunal ekonomi eller för att
tillgodose statens behov av överblick och infiytande över krediimarknaden. Han
ansåg emellenid all frägan om hur reformbehovet borde tillgodoses inte
tillföriitligen kunde bedömas med ledning av det utredningsmaterial som då
förelåg. Det kunde därför inte då komma i fråga att helt avskaffa eller på ett
genomgripande sätt ändra den statliga lånekontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
har siatskonirollkommilién redovisat en utredning av frågan om underställning
av kommunala och landstingskommunala beslul om lån och borgen. Kommittén har
funnit alt den statliga lånekonlrollen numera saknar betydelse när del gäller
all skydda kommunernas och landstingskommunernas förmögenhet och lillgodose
statens intresse av slabiliseringspolitisk samordning. Den särskilda koniroll
av lånebeslutens kompeiensenlighei som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förekommer
vid regeringens lillsiåndsprövning är enligt kommittén inlc nödvändig, om
underställningen tas bort. Kommittén finner inte heller i övrigt några skäl som
lalar för alt underslällningsskyldigheten bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår alt underställningsskyldigheten avskaffas. Besiåmmelserna i 4 kap. 7
och 8 §§ kommunallagen om att kommun och landstingskommun i andra fall än som
anges i lagen får ta upp lån och ingå borgen endast om regeringen medger del
tas enligt kommitténs förslag bort. De ersätts med en allmänt hållen
bestämmelse av innebörd alt kommun och landstingskommun får la upp lån och
åtaga sig borgensansvar och ansvarighet i övrigt för lån. Ändringen föreslås
gälla även för kommunalförbund. Kommittén föreslår alt 4 i; 5 lagen om
kommunalförbund ändras i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser vidare alt kommunala och landstingskommunala borgensåtaganden bör
redovisas på ett lättillgängligt sätt i samband med att kommuns resp.
landslingskommuns budget och bokslut upprättas. Några bestämmelser om sådan
redovisning behöver dock enligt kommittén inte las in i kommunallagen.
Kommittén utgår från alt kommunförbunden verkar för att den rekommenderade
ordningen tillämpas. Kommitténs förslag innebär slutligen atl förordningen om
kommuns och landstingskommuns upplåning m. m. upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser, så när som påen som inte tar ställning, tillstyrker kommitténs
förslag alt underställningsskyldigheten i fråga om lån och borgen avskaffas
eller lämnardet ulan erinran. Flertalet remissinstanser instämmer i vad
kommittén anför till stöd för förslagen. Några remissinstanser föreslår på
vissa punkter andra lösningar än de som kommittén förordar eller kompletteringar
till kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommittén och remissinstanserna anserjag att den statliga kontrollen
genom underställningsprövning av den kommunala och landslingskommunala
upplåningen inte längre behövs. Jag kan i allt väsentligt instämma i de
överväganden som ligger lill grund för konmnitiéns förslag. I fortsättningen
kommer jag att begränsa mig lill atl behandla de synpunkter och förslag i vissa
delfrågor som några remissinstanser har framfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser att man med hänsyn till osäkerheten om konsekvenserna av den föreslagna
reformen bör överväga alt införa en lagbestämmelse om fullmakt för regeringen
att i särskilda fall upphäva den underställningsfria låneräiten. Denna
bestämmelse skulle enligt LO tillämpas i krislägen och då ett förutsett
missförhållande bara kan rättas till genom finansåtsiramning. För egen del
anserjag atl ell sådant bemyndigande inte behövs. Det finns inom ramen för den
ekonomiska politiken mera effektiva medel än underställningsskyldigheten atl
använda för atl påverka den kommunala upplåningen i krislägen av del slag som
LO avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
anser atl tvingande bestämmelser om redovisning av kommunernas och landstingskommunernas
borgensåtaganden bör införas i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunallagen.
Som jag har nämnt tidigare anser kommittén alt sådana bestämmelser inte behövs.
Komniiiién utgår från att kommunförbunden verkar för att kommuner och
landstingskommuner redovisar sina borgensåtaganden på lämpligt sätt. För egen
del ansluter jag mig till kommitténs uppfattning. Besiämmelserom redovisning av
borgensåtaganden i samband med att budget och bokslut upprättas är för övrigt
delaljregler av det slag som inte har sin plats i kommunallagen. Där anges
mycket kortfatiat endast grunddragen av vad budgeten skall innehålla. Om
bokslutets innehåll finns inga bestämmelser alls i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser tar
upp frågan om konmiuns och landstingskommuns befogenhet atl upplåta panträtt i
låst egendom till säkerhet för lån. Regeringen meddelar inlc tillstånd för lån
mot säkerhet i form av panträtt i kommuns eller landstingskommuns lasta
egendom. När en konmiun eller landsiingskommun förvärvar iniecknad egendom lår
den dock överta betalningsansvar för intecknad skuld. Detta framgår indirekt av
4 kap. 7 ij andra stycket kommunallagen. Regeringens praxis går tillbaka på ell
avgörande från 1920-talct (Kungl. Maj:ts beslut den 7 februari 1924 med
anledning av ansökan om låneiillsiånd från Flens municipalsamhälle). I detta
fall avgav Svenska stadsförbundets finansråd yttrande över låneansökningen.
Finansrådet framhöll att del enligt en oskriven men inte desto mindre allmänt
iakttagen regel gällde atl en kommun inte lår pantsätta någon egendom till viss
fordringsägare utan skall svara med samtliga sina tillgångar och hela sin
skattekraft för varje låneförbindelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett slopande av
regeringens lånekontroll innebär enligt kommitténs mening ingen ändring i
rättsläget. Två av de tre remissinstanser som yttrar sig särskilt på denna
punkt, nämligen Hallands läns landstingskommun och Göteborgs kommun, utgår i
sina yttranden också från att någon ändring inie skall ske i nuvarande praxis.
Kristinehamns kommun anser däremot atl det inte finns skäl all behålla praxis
på detta område. Enligt min mening bör man inte överge principen alt kommuner
och landstingskommuner inte får upplåta panträtt i sin fasta egendom till
säkerhet för lån som de har tagit upp. Den verkliga säkerheten för kommunala
och landstingskommunala lån utgörs dels av all den fasia och lösa egendom som
konmiunen eller landstingskommunen äger, dels av kommunens eller
landstingskommunens hela skattekrafi. För tilltron lill kommunerna och landsiingskonmiunerna
som låntagare är det väsentligt att långivarna kan utgå från att krediten kan
baseras på båda dessa faktorer. Även om en kommun eiler landstingskommun
kanske i enstaka fall tilirälligt skulle kunna skaffa sig lån på bättre villkor
genom atl upplåta panträtt i fastighet, kan dock kommunernas och
landstingskommunernas möjligheteratt erhålla kredit i längden bli lidande om
långivarna börjar räkna med möjligheten att kommunerna och landstingskommunerna
tillgodoser vissa långivare genom alt anvisa särskild säkerhet. Det
förhållandet atl kommunerna och landstingskommunerna inte lår upplåta panträtt
i fastighet till säkerhei för lån kan alliså antas bidra lill alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>långivarnas
förtroende för kommunerna och landstingskommunerna som låntagare upprätthålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun anser atl det bör övcrviigas om lagförslaget i förtydligande syfie bör
kompletteras med ett uttryckligt förbud för kommun att pantförskriva fast
egendom utom när det gäller redan intecknad egendom. Som skäl anför kommunen
att nuvarande praxis vilar på ell avgörande långt tillbaka i tiden. Denna
lagstiftningsfråga har varit aktuell vid ett tidigare tillfälle. 1 promemorian
(SOU 1936:35) angående ändring av bestämmelserna rörande kommuns
underställningsfria lånerätl anfördes att pantsättning som säkerhet för
kommunala lån i allmänhet inte är förtjänt av statsmakternas gillande. En
remissinstans ifrågasatte om inie förbud borde föreskrivas för kommun alt
ställa särskild säkerhet för vissl lån. I propositionen med förslag till vissa
ändringar i bestämmelserna om den kommunala låneräiten (prop. 1937:169)
förklarade föredraganden ulan närmare motivering all han inte var beredd att
förorda ett uttryckligt förbud för kommuner och landstingskommuner atl ta upp
lån mot säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anseratt det inte behövs något pamsättningsförbud i kommunallagen. För egen
del vill jag anföra följande. Visserligen är det vägledande avgörandet av
ganska gammalt dalum. Men principen all kommunerna och landstingskommunerna
inte får upplåta panträtt i sin egendom är ändå fast rotad. Den innebär att
kommunerna och landstingskommunerna inte får ta upp lån mot säkerhet av
panträtt i fastighei. Däremot får de, som jag har nämnt förul, vid förvärv av
intecknad egendom överta betalningsansvaret för intecknad skuld. Det är
upplåtandet av panträtt genom överiämnande av pantbrev som i princip är
otillåtet. Del finns däremot inget hinder mot att en kommun eller
landsiingskommun tar ut pantbrev i sin fasta egendom. Inskrivningsmyndigheten
får inte avslå en ansökan om inteckning på den grunden atl fastigheten ägs av
en kommun eller landsiingskonm:un (Nyu juridiskt arkiv 1975 s. 110). Liksom
andra fastighetsägare kan nämligen en kommun eller landstingskommun i samband
med försäljning av en fastighet behöva ta ut pantbrev till säkerhet för ogulden
köpeskilling. Kommunerna har också ett intresse av att kunna ta ul pantbrev
till säkerhet för ett avtalsviie som skall säkerställa atl en köpare av en
obebyggd småhusfastighet inom en viss tid låter bebygga fastigheten.
Möjligheten för kommunerna att redan före en försäljning av en fastighei ta ut
pantbrev i fastigheten att ställas som säkerhet för den blivande köparens lån
kan också ha praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
att kommuner och landstingskommuner inte får upplåta panträtt i sin fasta
egendom har hittills kommii lill klart uttryck endast i regeringens praxis i
ärenden om låneiillsiånd. Regeringen har därvid vägrat alt ge tillstånd au ta
upp lån mot säkerhei av inteckning i fast egendom. Såvitt jag har kunnat utröna
har regeringen emellertid inte i dessa sammanhang som grund för beslutet
ullryckligen hänvisat till någon allmän rättsregel eller rättsgrundsats om att
kommuner och landstingskommuner inte får upplåta panirält i sin fasta egendom.
Några uttalanden i förarbetena till kommunallagstifiningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller några avgöranden av regeringsrätten i
kommunalbesvärsmål som stadfäster en sådan regel finns inlc heller. Kommitténs
uppfattning all den princip som har kommit till uttryck i regeringens praxis i
ärenden om lånetillstånd bör upprätthållas, även om underslällningsskyldigheten
tas bort, har föranlett erinringar från endast en remissinstans. Som framgår av
det föregående delar jag kommitténs uppfattning. Jag anser emellertid att ett
borttagande av underslällningsskyldigheten kan befaras leda till osäkerhet om
rättslägel och att del därför bör övervägas om inte ett uttryckligt förbud mot
upplåtelse av panträll i kommunernas och landstingskommunernas fasta egendom
bör las in i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom principen alt kommunerna och landstingskommunerna
inte får upplåta panträtt i sin lästa egendom har följts hiuills, behöver det
enligi min mening knappast befaras alt en uttrycklig lagregel med denna
principiella innebörd skulle medföra praktiska svårigheter lor kommunerna och
landstingskommunerna. Av 59 5; lagen (1955:183) om bankrörelse (ändrad senast
1977:693) och 28 § lagen (1955:416) om sparbanker (ändrad senast 1977:694)
följer att bankaktiebolag och sparbanker får lämna lån utan säkerhet lill bl.
a. kommuner och landstingskommuner. 1 författningar som rör lån av statliga
medel föreskrivs, där kommuner eller landstingskommuner kan vara låntagare,
regelmässigt atl lån länmas utan säkerhei eller att kommun eller
landsiingskommun inte behöver ställa sådan säkerhei i form av panträtt i låst
egendom som krävs av andra låntagare. Exempel på sådana bestämmelser är 8 §
kungörelsen (1962:538) om förbättringslån (omtryckt 1976:789, ändrad senast
1977:336), 4 § tomiräiislånekungörelsen (1965:905, omtryckt 1976:793), 12 §
bosiadslånekungörelsen (1967:552, omiryckt 1973:534, ändrad senast 1977:334), 5
§ kungörelsen (1968:227)om markförvärvslån lill kommun (omtryckt 1976:792,
ändrad senast 1977:247), 14 § kungörelsen (1973:400)om statligt slöd till
allmänna samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senasi 1977:337), 18 §
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946, omtryckt 1976:788, ändrad senast
1977:1180), 5 § förordningen (1976:257) om lån för förvärv av egnahemsfasiighei
i vissa fall och 12 § förordningen (1977:332) om statligt stöd till
energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. (ändrad 1977:1184). Här kan vidare
nämnas all sladshypoieksförening enligt 31 § lagen (1968:576) om Konungariket
Sveriges siadshypotckskassa och om sladshypoteksföreningar (omtryckt 1974:261,
ändrad senast 1978:213) får lämna lån lill kommun ulan inieckningssäkerhei. Lån
till kommun får dock lämnas endasl för bebyggelse som finansieras med stöd av
statligt bostadslån eller statligt lån för anordnande av allmän samlingslokal.
Sparbankernas inteckningsaktiebolag och Svensk bostadsfinansiering AB BOFAB har
motsvarande möjlighel att lämna län lill kommun (prop. 1975/76:158 s. 14). Ett
uttryckligt förbud för kommuner och landstingskommuner alt ta upp lån mot
säkerhet i form av pantbrev i fast egendom kan alltså inte antas försvåra för
kommunerna au finansiera bostadsbyggande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört avser fasl egendom. Såvitt jag har
kunnai utröna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
del varken i förarbetena lill kommunallagstifiningen eller i avgöranden av
regeringen, annan myndighet eller domstol några uttalanden som rör befogenhet
för kommunerna och landstingskommunerna atl upplåta panträtt i lös egendom.
Denna fråga torde också sakna praktisk belydelse utom möjligen beträffande
panirält i fartyg. Med hänsyn till principen att konmmncrna och
landstingskommunerna svarar för sina förbindelser med all sin egendom och hela
sin skattekrafi bör enligt min mening en föreskrifi om förbud mot panisälining
gälla också för lös egendom. För en sådan ordning talar också att osäkerhet om
rättsläget annars lätt skulle uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av vad jag nu har anfört förordarjag att det i kommunallagen las in en
uttrycklig föreskrift om (Örbud för kommunerna och landstingskommunerna att
upplåta panträtt i sin egendom. Del synes inte vara nödvändigt att medge några
undanlag från en sådan bestämmelse. Ell förbud mot pantsättning hindrar inte au
kommunerna och landstingskommunerna vid förvärv av egendom övertar
betalningsansvaret för lån som redan lidigare har tagits upp mol säkerhei av
panträtt i egendomen. För tydlighetens skull anser jag dock alt delta bör
uttryckligen anges i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
följd av den bestämmelse om pantsätlningsförbud som jag förordar blir att ett
beslut i strid mot bestämmelsen kommer atl upphävas, om konmiu-nalbesvär anförs
mol beslutet. Om det upphävda beslutet redan har verkställts, blir kommunen
eller landstingskommunen vidare enligt 7 kap. 6 § kommunallagen skyldig att
vidta åtgärder för rättelse av verkställigheten i den mån detla är möjligl. Jag
anser all det inte är lämpligt au införa några bestämmelser i lag om de
civilrättsliga konsekvenserna av ett kommunalt beslut som har fattats i strid
mot förbudet eller av alt ett sådant beslul blir upphävt efier kommunalbesvär.
Del är enligt min mening knappast möjligt atl utforma sådana bestämmelser så
alt en tillfredsställande lösning i del enskilda fallet kan uppnås. Liksom när
det gäller de civilrättsliga konsekvenserna av kommunala beslut i övrigt som
strider mot författningsföreskrifter eller konmiunalräusliga grundsatser måste
det därför överlämnas åt rättstill-lämpningen all lösa de tvistefrågor som kan
uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska bankföreningen kunde övervägas alt i den lånebestämmelse som
kommitténs föreslår göra det tillägget att lånerätten gäller för sådana
angelägenheter som kommun och landstingskommun enligt 1 kap. 4 i; kommunallagen
själva får vårda eller som annars ankommer på dem. Kommun och landsiingskommun
får självfallet inte ta upp lån eller ingå borgen för andra ändamål än sådana
som ligger inom den kommunala kompetensen. Bestämmelserna i 4 kap.
kommunallagen om ekonomisk förvaltning vilar på den förutsättningen atl de
inkomster av olika slag varmed kommuner och landstingskonmmner finansierar sin
verksamhet används för angelägenheter som är kompetensenliga. Delta behöver
enligt min mening inte sägas ut i en bestämmelse som endasl syfiar till all
reglera den kommunala lånerätten som sådan och att undanröja den eventuella
oklarhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
kommuns och landstingskommuns lånerätl som kan uppstå när de nuvarande
lånebestämmelserna las bon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunalbesvärskommitlén
anför i sitt remissyttrande atl det i 4 kap. 7 i; kommunallagen bör sägas
uttryckligen atl kommun eller landsiingskommun inte får la upp lån för att
täcka driftkostnader. Annars kan enligt kommu-nalbesvärskommilléns uppfattning
ett kommunalt beslut alt ta upp lån för drifiändamål inte upphävas efier
kommunalbesvär, om 4 kap. 7 § får den avfattning som föreslås i betänkandet.
Utgångspunkten för kommunalbe-svärskommitléns förslag är alt del bedöms
lämpligi all lånerätten är begränsad så att lån inte får las upp för
driftändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontrollkommillén
fäster i betänkandet uppmärksamheten på att lån för bestridande av
driftkostnader inte är förenliga med bestämmelsen i 4 kap. 1 !j kommunallagen
om atl kommuns och landstingskommuns egendom bör förvaltas så alt förmögenheten
inte minskas. Kommittén tillägger att det inte finns något hinder alt ta upp
tillfiilliga lån för att erhålla rörelsemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla atl avsikten med bestämmelsen i 4 kap. 1 S om den
kommunala förmögenhelsförvaliningen är att slå låst en princip. Att
bestämmelsens rättsliga verkningar således är begränsade kommer till uttryck
genom ordel "bör". Bestämmelsens ändamål är inte all skapa ell för
alla situationer kategoriskt förbud mot förmögenheisminskning. Bestämmelsen
innefiittar ett principiellt förbud mot upplåning för driftändamål. Kommuner
och landstingskommuner anses dock ha rätt att la upp tillfälliga lån föratt
skaffa rörelsemedel och att i en besvärligekonomisk situation täcka
driftkostnader med kortfristiga lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
principiella förbudet mot atl la upp lån fördnftändamål. vilket härleds ur
bestämmelsen i 4 kap. 1 § om den kommunala förmögenhelsförvaliningen, är allmänt
erkänt bland kommuner och landstingskommuner. Del är en viktig norm för dessas
ekonomiska förvaltning. Det är enligt min mening angelägel att den slår fast.
Jag anser däremot inte all det finns anledning att skriva in ell uttryckligt
förbud mot upplåning för driftändamål i kommunallagen. Del är knappast
motiverat alt just i della fall precisera och skärpa principen om
förmögenhetsskyddel. Den nya bestämmelsen i 4 kap. 7 !; om lånerätt slår hell
allmänt fast att kommuner och landstingskommuner har befogenhet att la upp lån,
något som lidigare inte sagls ullryckligen i kommunallagen. Liksom lidigare fär
den allmänna lånerätten vidkännas vissa begränsningar. En av dessa är som jag
tidigare har nämnt att lån inte får las upp för ändamål som faller utanför området
för den kommunala kompetensen. En annan är den som följer av den allmänna
regeln om förmögenhetsskyddel. Vad det principiella förbud mot upplåning för
driftändamål som härleds ur4 kap. I § innebär för utgången i
kommunalbesvärsmål om kommunal upplåning har jag ingen anledning alt gå in på
här. Det får i likhet med frågan om räckvidden i övrigt av regeln om
förmögenhetsskyddet överlämnas åt rättspraxis. Även om del - som jag nyss har
sagt - är viktigt att upprätthålla principen alt upplåning för driftändamål
inte får ske, anserjag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>således
inte att någon föreskrift om förbudet bör las in i 4 kap. 7 ij. Det är för
övrigt svårt atl formulera huvudregeln och undantagen från denna så all
bestämmelsen får någon substans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4 kap. 6 § kommunallagen får medel ur kapitalfond tas i anspråk för
driftändamål endast om regeringen medger det. Bestämmelsen fick sin nuvarande
lydelse vid kommunallagens tillkomsi år 1977. Ronneby kommun anser att
kommunfullmäktige självständigt bör få besluta om användning av kapitalfond (or
annat ändamål än det som fonden avser. Statskontrollkommillén har i sill
betänkande inte berört den form av underställning som behandlas i 4 kap. 6 §.
Jaglbrutsätterati kommiiién.som enligt direktiven hur att ägna särskild
uppmärksamhet åt underställning av kommunala beslut, behandlar frågan i sitt
fortsatta utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser berör bestämmelserna i lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse (omtryckt 1976:500) om underställning av de kyrkliga
kommunernas beslul om lån och borgen. Jag delar uppfattningen att denna fråga
bör las upp. Den omfattas emellertid inte av stalskonirollkommitténs uppdrag.
Däremot görs f. n. en översyn av lagen om lorsamlingssiyrelseav en särskild
utredare (Kn 1977:04). Syftei med översynen är enligt direktiven alt bringa
lagen i överensstänmielse med den nya kommunallagen i den mån olikheter inte är
sakligi betingade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag har anfört i det föregående förordar jag all bestämmelserna
i kommunallagen om underställning av beslul om lån och borgen las bort och
ersätts a v en bestämmelse i 4 kap. 7 !j om au kommun och landstingskommun får
ta upp lån och ingå borgen. Enligt min mening finns det med hänsyn till
innebörden av begreppet borgen inte anledning au, som kommiiién föreslår,
därutöver ange atl kommuner och landstingskommuner får åtaga sig ansvarighet i
övrigt för lån. Den bestämmelse om pantsätlningsförbud som jag har förordat i
det föregående bör också tas in i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser om kommunernas och landstingskommunernas riitt all ta upp lån och
ingå borgen och om pantsätlningsförbud somjag har förordat bör gälla också för
konmiunalförbund. Eftersom 16 § lagen om kommunalförbund innehåller en
hänvisning till 4 kap. 7 § kommunallagen, föranleder detla, utom en
redaktionell ändring i 16 5; lagen om kommunalförbund, endast en följdändring i
4 § 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
8 ij 1 mom. andra stycket lagen om kommunalförbund finns f. n. en bestämmelse
om alt val av förbundsfullmäkiige och suppleanter förrättas vid sammanträde som
avses i 2 kap. 8 ij första stycket kommunallagen. Denna hänvisning är
missvisande. Bestämmelsen bör enligt min mening ändras så all det klart framgår
när fullmäktige och suppleanter skall väljas. Enligt mitt förslag skall valet
förrättas vid första sammanträdet med de nyvalda kommunfullmäktige eller det
nyvalda landstinget. Därigenom blir det möjligt för förbundsfullmäkiige att
hinna med att utse styrelse och övriga nämnder i kommunalförbundet före
årsskifiet. I 4 ij, 8 i; 1 mom. och 16 ij lagen om kommunalförbund bör dessutom
göras vissa språkliga justeringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rubriken
före 20 § lagen om kommunalförbund lyder f. n. "Om besvär och
underställning". Efier de ändringar i paragrafen som gjordes i samband med
kommunallagsreformen år 1977 handlar den endasl om besvär. Rubriken bör därför
ändras så alt den lyder "Om besvär".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lagändringar som jag har förordat i det föregående bör träda i kraft den 1 juli
1979. Förordningen om kommuns och landstingskommuns upplåning m. ni. bör
upphöra att gälla när ändringen i kommunallagen träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
bestämmelserna om underställning av beslul om lån och borgen har tagits bort,
finns inte längre någon grund för regeringens fasiställelsepröv-ning. Del
innebär att regeringen efter utgången av juni 1979 inte längre kan pröva frågor
om tillstånd au ta upp lån eller ingå borgen. Detta gäller naturligtvis också i
fråga om tillståndsärcnden som har kommit in lill regeringskansliet lidigare
men som ännu inte är avgjorda den 1 juli 1979. De beslul i tillståndsärenden
som regeringen har fattat före lagändringarnas ikraftträdande den 1 juli 1979
är enligt allmänna förvaltningsrättsliga gmndsatser i och (or sig giltiga även
efter denna lidpunki. Från formell synpunkt är del emellertid inget som hindrar
att en kommun eller landstingskommun, som har fått tillstånd alt la upp ett
lån, efter ikraftträdandet beslutar atl la upp lånet på andra villkor än de
som regeringen har förulsatt i lillståndsbesluiet. Om lånet redan har tagits
upp, förutsätier en ändring av villkoren självfallet i regel långivarens
medgivande. Ett nyu beslut krävs naturligtvis alltid för att ändring skall
kunna ske i förhållande till kommunens eller landstingskommunens lidigare
beslut. Några särskilda bestämmelser torde inte behövas för att lösa de övergångsfrågor
som kan uppkomma i samband med all underställningsskyldigheten tas bon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Underställning av brandordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
har del primära ansvaret för såväl räddningstjänst som förebyggande åtgärder
mot brand. Fördessa uppgifier skall kommunen hålla ett brandförsvar som
tillfredsställer skäliga anspråk på effektivitet. Bestämmelser härom finns i 2
ij brandlagen. 1 lagen finns också bestämmelser om bl. a. del kommunala
brandförsvarets organisation, ledningen av räddningstjänsten, ingrepp i annans
rält, tjänsteplikt, skyldighet för enskilda all vidta vissa förebyggande
åtgärder och ersättning till den som har deltagit i räddningstjänst. Närmare
bestämmelserom bl. a. det kommunala brandförsvaret samt bestämmelser om
brandsyn, sotning, eldning utomhus och tillsyn över brandförsvaret finns i
brandsladgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
räddningstjänst avses enligt 1 § brandlagen verksamhet som syfiar lill alt vid
brand, oljeutfiöde. ras, översvämning eller annat nödläge avväna eller begränsa
skada på människor eller egendom eller i miljön, under föruisättning atl det
med hänsyn till behovei av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt,
kosinaderna för räddningsåtgärderna och omständigheterna i övrigt kan anses
påkallat att staten eller kommun svarar för att sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
vidtas. Begreppet räddningsijänsi omfattar däremot inte .sjukvård,
sjuktransporter eller ambulansfiygtjänsi. Brandlagen är inte heller tillämplig
på skyddsåtgärder vid atomolyckor eller på sjöräddning eller fjällräddning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För atl handha
förvaltningen av brandförsvarets angelägenheler skall del i varje kommun finnas
en </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a
href="http://brandstyrel.se/"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>brandstyrel.se</span></a> </span><span style='font-family:Verdana'>(3 S).
Kommun får lillsälla särskild brandstyrelse eller uppdra åt annan nämnd all
vara brandstyrclse. Om så inte har skett, är kommunstyrelsen också
brandstyrelse. 1 kommuns brandförsvar skall enligt 4 ij ingå brandstyrka av
betryggande storlek och sammansättning. Brandstyrkan skall beslå av en
brandchef, en eller fiera vice brandchefcr, brandkår samt, om del behövs,
brandvärn grundat på ijänsieplikl. För kommun skall också finnas en eller fiera
skorsiensfcjarmästare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommun är skyldig att
anskaffa och underhålla materiel, byggnader och andra anordningar som behövs
för brandförsvaret samt alt sörja för lillgång lill vallen för släckning, allt
dock endast i den mån oskälig kostnad inte åsamkas kommunen (5 iJ).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall får länsstyrelsen enligt 6 § helt eller delvis befria kommun från
skyldigheten all hålla brandkår med därtill hörande materiel, byggnader och
anordningar. Befrielsen kan avse kommunen i dess helhet och all räddningstjänst,
om kommunen har träffat avtal om betryggande hjälp för räddningstjänst från
kommunal brandkår i annan kommun. Om avtal har iräffais om sådan hjälp från
brandkår som inte är kommunal (t. ex. industribrandkår) eller från annal
räddningsorgan än brandkår (t. ex. oljesaneringsföretag) eller om kommunen har
beslutat att annat kommunalt verk än brandförsvaret skall lämna sådan hjälp,
kan kommunen befrias från skyldigheten alt hålla brandkår för viss del av
kommunen eller för visst slag av räddningstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
nödläge, som kräver så omfattande räddningsåtgärder att ett särskilt
samordnande ledningsorgan behövs, skall länsstyrelsen överta ledningen och
förordna särskild befälhavare för räddningstjänsten på olycksplatsen (12 ij). I
sådana fall får länsstyrelsen förordna att också kommunal brandsiyrka i kommun
inom länet där räddningsåtgärder inte behöver vidtas skall delta i
räddningstjänsten. Även i vissa andra fall kan enligt 8 ij skyldighet uppkomma
för kommunal brandkår alt lämna hjälp till annan kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen har genom 27 ij
brandlagen bemyndigats att meddela ytterligare förskrifter i de hänseenden som
avses i lagen och att överlåta åt kommun eller förvaltningsmyndighet att
meddela sådana föreskrifier. Härigenom har del blivit möjligt för regeringen
att överlåta ål kommunerna att meddela sådana föreskrifier som enligt
brandsladgan skall las in i brandordning. I 1 ij brandsladgan föreskrivs all
det för varje kommun skall finnas en brandordning. I denna las in de
bestämmelser-.som utöver föreskrifterna i brandlagen och brandsladgan - behövs
för brandförsvaret i konmmnen. Brandordning får inte innehålla bestämmelse om
förhållande som regleras genom annan allmän författning än brandlagen och
brandsladgan. Inte heller får bestämmelse i brandordning innebära onödigt
tvång på allmänheten eller obefogad Inskränkning i den enskildes frihet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brandordning skall enligt brandstadgan innehålla
bcsiänmielscr om bl. a. den kommunala brandstyrkans organisation, det lägsta
anialci övningar som skall hållas med brandsiyrkan, den kompetens som fordras
för kommunens brandbefäl, alarmcringscentral, sotningsfrisier och
sotningsdistriki. Av brandordning skall dessutom framgå om kommunen skall ha
brandchef eller vice brandchef gemensamt med annan kommun, öm länsstyrelsen
helt eller delvis har befriat kommunen från atl hålla brandkår, skall av
brandordningen framgå i vilken utsträckning och inom vilka områden som
räddningstjänsten skall ombesörjas av annan än kommunens brandkår. 1 fråga om
hamn vid kusten, Vänern och Mälaren skall anges del område i vattnet, inom
vilkel kommunen svarar för åtgärder för att avvärja eller begränsa skada till
följd av uifiöde av olja eller annal som är skadligt. I brandordning skall
vidare anges den tid inom vilken försia utryckning för räddningstjänst skall
kunna ske och intas bestämmelserom det lägsta antal brandbefäl och brandmiin
som krävs för denna beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 brandordning får också meddelas föreskrifter om
åligganden för skor-stensfejarmäsiare och om skyldighet för den som vill göra
upp eld utomhus på plats där elden lätt kan sprida sig och medföra brandfara
atl anmäla det till brandchefen. Det kan slutligen föreskrivas i brandordningen
alt överträdelse av bestämmelse i denna skall leda lill ansvar..Straffet för
sådan förseelse är enligt 27 ij brandsladgan böter eller i vissa fall
dagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 2 ij brandsladgan finns bestämmelser om antagande och
fastställelse av brandordning. Brandordning antas av kommunfullmäktige. Den
blir dock inte gällande förrän fullmäktiges beslut har underställts
länsstyrelsens prövning. Vid denna fastsiällelseprövning har länsstyresen atl
antingen fastställa brandordningen utan andra ändringar än redaktionella
justeringar, som inte har saklig betydelse, eller att vägra fastställelse.
Länsstyrelsens beslul kan överklagas hos regeringen. Om kommunfullmäktige inte
antar brandordning med innehåll som länsstyrelsen anser nödvändigi, får länsstyrelsen
själv besluta om sådan brandordning. Länsstyrelsens beslul skall underställas
regeringen. När brandordning har faslsiällis, skall länsstyrelsen införa
beslutet om brandordningen i länets författningssamling. Ett exemplar av
brandordningen skall sändas till .statens brandnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som motiv för länsstyrelsens fastsiällelseprövning har i
olika sammanhang nämnts behovei av kontroll dels av atl kommunen på ett
godtagbart sätt fullgör sin skyldighet alt hålla ett effektivt brandförsvar,
dels av att brandordningen inte innehåller några obehöriga föreskrifter, i. ex.
sådana som lägger onödigt tvång på allmänheten, dels av straffsanktionerade
bestämmelser i brandordningen. Av dessa tre funktioner har den först nämnda
ansetts vara den viktigaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsens prövning av de kommunala brandordningarna
ulgör bara en del av den statliga tillsynen över konmnunernas brandförsvar.
Enligi 24 ij brandstadgan skall länsstyrelsen tillse att brandförsvaret inom
länet är lillfredssiällande ordnat. Vid denna tillsyn får
länsstyrelsen förelägga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommun vite. Däremot får viteslöreliiggande inte
tillgripas för att förmå en kommun all anta brandordning med vissl innehåll.
Som lidigare sagis kan länsstyrelsen i stället själv besluta om sådan
brandordning. Till länsstyrelsens uppgifier hör också alt svara för
planläggningen av räddningstjänsten vid sådana olyckor där länsstyrelsen skall
överta ledningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelserna utövar alltså tillsyn över brandförsvaret
på regional nivå. Brandnämnden har som central myndighet tillsyn över
brandförsvaret i hela riket. Nämnden har lill ledning för kommunerna bl. a.
utfärdat anvisningar med exempel på brandordning. Vidare lämnar nämnden råd och
anvisningar i fråga om brandförsvarels uppbyggnad och dimensionering m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 samband
med behandlingen av underställningsfrågor i prop. 1976/77:1 Minskad statlig
detaljreglering av kommunerna m. m. berördes även under-ställningssk\'ldigheten
i fråga om brandordning. I en av de depariemenispro-memorior som läg till grund
för regeringens förslag anfördes att underslällningsskyldigheten beträffande
de lokala förordningarna inte kan slopas utan en mer omfattande utredning.
Häremot invände fiera remissinsianser att kommunernas brandordningar i huvudsak
innehåller föreskrifiersom det bör ankomma på kommunerna alt besluta om.
Föredraganden förklarade sig för sin del vara beredd alt i annat sammanhang
överväga formerna för kontrollen av alt räddningstjänstorganisationen
tillfredsställer skäliga anspråk på effektivitet (prop. s. 102).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontrollkommittén har nu föreslagit att kommunernas
skyldighet att underställa länsstyrelsen beslut om brandordning tas bort.
Detsamma gäller länsstyrelsens möjlighet att själv besluta om brandordning för
kommun. Kommittén har prövat om det är möjligl all slopa underställningen ulan
att därmed åsidosätta del allmänna skyddsiniresset. Därvid har kommittén funnit
att kommunerna har byggt upp en brandförsvarsorganisation som fungerar väl både
i fråga om insatsberedskapen och i övrigi. Kommittén anser därför all det är
fullt möjligl att öka kommunernas handlingsfrihet på detta område. Även om
fastsiällelseprövningcn slopas, har länsslyrelscrna tillsammans med
brandnämnden enligt kommittén tillräckliga möjligheter all vid sin allmänna
tillsyn konirollera alt kommunema håller en acceptabel standard på
brandförsvursorganisationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om underställningen avskaffas, ter det sig enligt
kommittén inie följdriktigt atl hävda att länsstyrelsen även i fortsättningen
måste pröva om ell avtal eller beslut om räddningshjälp kan föranleda att en
kommun hell eller delvis befrias från skyldigheien alt hålla brandkår. Denna
prövning görs f n. i samband med låstställelsen av kommunens brandordning. Det
är enligt kommittén svårt atl se hur en sådan prövning skall kunna ske separat.
Ett beslut om befrielse skulle kanske behöva ändras, om konmiunen ändrar sin
brandförsvarsorganisation på ett sätl som påverkar lorutsäitningarna för
befrielsen. Kommittén föreslår därför all 6 ij brandlagcn ändras så all kommun,
som har träffal avtal eller fatlat beslut om räddningshjälp. skall ulan att
inhämta länsstyrelsens medgivande kunna hell eller delvis underlåta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att hålla egen brandkår med diirtill hörande materiel,
byggnader och anordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd av förslaget att skyldigheten alt underställa
brandordning skall slopas, föreslår kommiticn au länsstyrelsen skall bestämma
det vattenområde i hamn inom vilkel kommunen skall svara för åtgärder för att
avvärja eller begränsa skada till liiljd av uifiöde av olja eller annal st)m är
skadligt. Vidare föreslår konmiiitén att de sirafisanktioncrade föreskrifier om
eldning utomhus som nu finns i brandnänmdens exempel på brandordning arbetas in
i brandstadgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att underslällningsskyldigheten skall
slopas ärenhäl-ligl. Två ledamöier anför emellertid i en reservalion all cii
påtryckningsmedel behövs, om konmmn underlåter att anta brandordning eller inte
vill anta brandordning med del innehåll som länsstyrelsen anser nödvändigt.
Reservanterna föreslår atl länsstyrelsen får befogenhet att i sådana fall förelägga
kommunen vite. De anser dessutom atl en motsvarighel till den nuvarande
prövningen av räddningstjänstavtal m. m. bör behållas, även om underslällningsskyldigheten
las bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser har i princip ställt sig
positiva till kommitténs förslag. Till de instanser som tillstyrker förslaget
hör nio av de tolv länsstyrelser som har yttrat sig. Ytterligare en
länsstyrelse vill under vissa förutsäliningar inte motsätta sig att
underslällningsskyldigheten slopas. Klan posiliva är Svenska kommunförbundet
och Landstingsförbundet samt i stort sett alla de kommuner som har yttrat sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser betonar viklen från
säkerhetssynpunkt av all den statliga tillsynen överdel kommunala
brandförsvaret blir effektiv, även om undersiällningsförfarandel slopas. Några
förordar i likhet med reservanterna i kommittén att länsstyrelsen ges
befogenhet atl förelägga vite, om kommun underlåter all anta brandordning eller
inte vill anta brandordning med del innehåll som länsstyrelsen anser
nödvändigt. Ett par remissinsianser biträder också reservanternas förslag om
alt länsstyrelsens prövning av räddnings-ijänslavial m. m. skall behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tiotal remissinsianser avstyrker kommitténs förslag.
Till dessa instanser hör brandnämnden och två länsstyrelser. Även
brandpersonalens organisationer är negativa till förslaget. Flera av de
kritiska remissinstanserna framhåller atl en kontroll behövs i fräga om
insatsberedskapens standard och brandbefälets kompetens. Några remissinstanser
betonar att den tekniska utvecklingen har medfört ökade risker för komplicerade
olyckor, där räddningsinsatserna måsle bygga på samverkan mellan fiera
kommuner. Enligt en del remissinsianser sker kontrollen av brandförsvarets
effektivitet främsi genom fastsiällelseprövningen. En granskning i efterhand
skulle innebära ell lungroit och mindre effckiivi förfarande. Några
remissinsianser ger vidare uitryck för farhågor för att kommuner av
kostnadsskäl kan frestas lill nedskärningar av brandpersonalstyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandlagstiftningcn
har karaktär av ramlagstiftning med allmänt hållna bestämmelser. Dessa ger
kommunerna stor frihet att utforma brandförsvaret på det sätt som de finner
lämpligt med hänsyn lill de lokala förhållandena. Lagstiftningen bygger på en
avvägning mellan kommunal självstyrelse och statens övergripande ansvar i
frågor som rör medborgarnas säkerhet. Statens ansvar kommer till uttryck bl. a.
genom olika former av kontroll av det kommunala brandförsvarets effektivitet. Au
brandförsvaret kan göra effektiva insatser vid bränder och andra olyckor och
atl den verksamhet som syfiar till alt förebygga brand håller en hög standard
är självfallet av största vikt såväl för människornas säkerhei lill liv, hälsa
och egendom som för miljöskyddet. Betydelsen av statliga kontrollmöjligheter i
fråga om det kommunala brandförsvaret bör emellertid enligt min mening inte
överskattas. Jag är övertygad om alt kommunerna känner sitt ansvar för dessa
frågor och haren positiv vilja atl uppfylla de krav som statsmakterna har gett
uttryck för i brandlagcn och brandstadgan. Den statliga kontrollen bör därför
inte vara mer omfattande än som behövs för all komma lill rätta med de brister
i brandförsvarsorganisalionen som undantagsvis kan förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit att kommunerna har byggt upp en brandförsvarsorganisation som
fungerar väl både i fråga om insalsberedskapen och i övrigt. Kommittén anser
del därför fullt möjligl all öka kommunernas handlingsfrihet inom delta
område. Denna uppfattning biträds eller lämnas ulan erinran av fiertalet
remissinstanser. Några remissinstanser hardock anmärkt atl kommittén har dragit
alltför vittgående slutsatser av den personalökning som har skett. Ökningen
måsle enligt dessa remissinstanser ställas i relation lill den
arbetstidsförkortning som har genomförts för såväl heltids- som deltidsanställd
personal. Jag kan i och för sig instämma 1 detla. Erfarenheter från senare år
visar emellertid enligt min mening all kommunernas brandförsvarsorganisalion
som helhet uppfyller skäliga krav på effektivitet. Jag delar därför kommitténs
uppfatlhing att statskontrollen bör kunna begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kravet att
brandordningarna måste prövas och fastställas av länsstyrelsen innebär ett
betydande ingrepp i kommunernas rätt att, inom de ramar som dras upp i
brandlagen och brandstadgan, själva bestämma hur brandförsvarsorganisalionen
skall utformas. Å andra sidan är det helt klart att fiera av de frågor som
skall regleras i brandordningarna har avgörande betydelse för brandförsvarets
effektivitet. Av särskilt intresse i della sammanhang är bestämmelserna i
brandordningarna om den kompetens som fordras för kommunens brandbefäl, det
lägsta antalet brandbefiil och brandmän som ständigt skall finnas i beredskap,
den tid inom vilken utryckning skall kunna ske och det lägsta antal övningar
som skall hållas med brandstyrkan. För atl fastsiällelseprövningen skall kunna
tas bort måsle del enligt min mening krävas all man kan räkna med atl
brandförsvarets effekiivitei i bl. a. de hänseenden som jag nu har nämnt ändå
kommer alt upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17
ij brandsladgan finns tämligen ingående kompeiensföreskrifier för såväl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>heliidsanslälll
som deltidsanställi brandbefäl. Bestämmelserna ger länsstyrelsen viss
möjlighet att medge avsieg från de kompetenskrav som anges som huvudregel.
Fråga om sådani medgivande prövas, utom när det gäller vissa vikariat, i
samband med att länsstyrelsen fastställer brandordning för en kommun. Även om
fastsiällelseprövningen slopas, bör länsstyrelsens medgivande krävas för atl
avvikelse skall få ske från de kompetenskrav som anges som huvudregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandsladgan
innehåller inte några bestämmelserom valet mellan heltidsanställt och
deltidsanställi brandbefiil. F. n. lorde länsstyrelsen emellertid kunna vägra
att fastställa en brandordning, om länsstyrelsen anser alt t. ex. brandchefen
bör vara hellidsansiälld och inie deltidsanställd, som anges i den underställda
brandordningen. Om fastsiällelseprövningen avskaffas, kan del inträffa au
länsstyrelsen lår möjlighet atl framföra sina erinringar först sedan
brandchefen har anställts. Det är uppenbart alt en ändring på detta stadium
skulle medföra allvarliga ölägenheter för både kommunen och den anställde. Med
hänsyn härtill skulle del kunna övervägas atl, om fastsiällelseprövningen
slopas, i brandstadgan föreskriva all länsstyrelsens medgivande krävs för att
brandbefäl skall få anställas på deltid. Jag anser emellertid all del
åtminstone f n. inte finns skäl atl införa en sådan regel. Jag beaktar därvid
bl. a. alt fiertalet kommuner har heltidsanställt brandbefäl och all det
knappast kan bli aktuellt att en kommun övergår från en organisation med
heltidsanställt brandbefäl till en organisation med deltidsanställi brandbefäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandnämnden
har nyligen utarbetat nya riktlinjer för dimensionering av styrkor i beredskap.
Riktlinjerna har överlämnats till regeringen för prövning enligt 1 §
kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rält all meddela
föreskrifier, anvisningar eller råd (omtryckt 1977:629). Riktlinjer av delta
slag - liksom de anvisningar och råd i övrigt som brandnämnden utfärdar i
enlighet med sin instmklion - blir, om fastsiällelseprövningen avskaffas, av än
störte belydelse än i dag för brandförsvarets effektivitet. Jag vill framhålla
all de är all betrakta inte bara som ell inslag i den statliga kontrollen utan
väl så myckel som ell hjälpmedel för kommunerna. Enligt min mening är det
alltså angelägel atl riktlinjer för dimensionering av beredskapsstyrkor
utfärdas. Även om riktlinjerna inte blir bindande, kan man enligt min mening
uigå från all kommunema kommer att följa dem, i den mån inte särskilda lokala
förhållanden föranleder annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om övningsverksamheten sägs i brandsladgan (4 ij) endast all bestämmelser
om del lägsta antal övningar som skall hållas med brandsiyrkan skall las in i
brandordningen. Tämligen kortfattade bestämmelserom antalet övningar finns i
brandnämndens exempel på brandordningar. Att övningar hålls i tillräcklig
omfallning är givelvis av stor betydelse för brandstyrkans effektivitet. Jag
anser dock i likhet med kommittén att risken för att en kommun åsidosätter
intresset av en tillräckligt omfaitande övningsverksamhet är ringa. Om detla
skulle inträffa i något enstaka fall, bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelsen
inom ramen för den allmänna tillsynsverksamheten kunna komma tillrätta med
problemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i princip inte ankonmna på kommunerna atl självständigt besluta om
straffsanktionerade föreskrifier. En förutsättning för au
fasisiällelsepröv-ningen skall kunna tas bort är därför atl, som kommittén har
föreslagit, 27 § brandstadgan ändras så att det inte längre blir möjligt atl
slrafföelägga förseelser mot brandordning. Detta förutsätter i sin tur alt en
motsvarighet till bestämmelserna i exemplet på brandordningar om eldning
utomhus tas in i brandstadgan. Några ytterligare straffsanktionerade
föreskrifier finns inte i exemplet på brandordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4 a S brandstadgan skall i brandordningen anges det vattenområde i hamn inom
vilket kommunen svarar för oljebekämpning m. m. Vid länsstyrelsens prövning av
brandordningen övervägs om kommunen har avgränsat området på ett lämpligt sätl.
Enligt kommiiién kan del inte gärna anförtros ål kommun att ensidigt bestämma
hur gränsen mellan kommunens och tullverkets ansvarsområden skall dras i det
enskilda fallet. Den lämpligaste ordningen, om underslällningsskyldigheten
beträffande brandordning las bort, är enligt kommittén att länsstyrelsen får
bestämma inom vilkel område som kommunen skall svara för oljebekämpning m. m.
Jag delar kommitténs uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer i det följande till frågan om länsstyrelsens medgivande alltjämt bör
krävas för all en kommun som har ingått räddningstjänsiavial skall kunna
underiåta alt hålla egen brandkår för räddningsijänsi i hela eller del av
kommunen eller för visst slag av räddningstjänst. Redan nu vill jag säga att
kravet på länsstyrelsens medgivande enligt min mening bör tas bort, om
fastsiällelseprövningen avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandordningen
ger inte en fullständig bild av en kommuns brandförsvarsorganisalion. I
brandordningen intas nämligen inga bestämmelser om den räddningsutrustning som
skall finnas. Fastsiällelseprövningen utgör därför ingen fullständig garanti
för all organisationen är tillräckligt effektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill vad jag nu har anfört anser jag atl det varken av effektivitetsskäl
eller av andra skäl är nödvändigi all behålla fastsiällelseprövningen
beträffande brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommuns
beslul alt anta brandordning kan f n. överklagas genom kommunalbesvär.
Länsstyrelsens beslut om fastställelse av brandordning får överklagas genom
förvaltningsbesvär hos regeringen, öm underställningen las bort, blir
kommunalbesvär del enda medel med vilkel ett beslul om brandordning kan
angripas. Några remissinstanser har anmärkt att besvärs-möjligheten inte kan
bli särskilt verkningsfull, eftersom den förutsätter atl enskilda lar initiativ
och eftersom endasl de formella kommunalbesvärsgrun-derna blir tillämpliga. Jag
vill för egen del understryka au en princip i svensk kommunalräll är atl beslut
av kommunfullmäktige får överklagas bara genom kommunalbesvär.
Förvaliningsbesvär på det kommunala området förekommer huvudsakligen i ärenden
där enskild är part, t. ex. byggnads-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ärenden
och sociala ärenden. När det gäller beslut om brandordning kan det givelvis
inte komma i fråga atl införa förvaliningsbesvär. Den statliga kontrollen av
att kommunerna, inoin de ramar som statsmaklerna har lagt fast i brandlagen och
brandstadgan, har uiformat brandförsvaret på ett lämpligt sätt bör ske genom
länsstyrelsens allmänna tillsyn över brandförsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
för min bedömning atl fastsiällelseprövningen inte är nödvändig är all jag
anser alt man kan hysa tilltro lill kommunernas vilja och förmåga atl med slöd
av brandnämndens anvisningar och länsstyrelsernas allmänna tillsyn se till alt
brandförsvaret uppfyller kravet på effektivitet. Som konmiiitén och fiera
remissinsianser har framhållit medför slopandet av fastsiällelseprövningen en
smidigare och mer rationell handläggningsordning. Jag förordar i likhet med
kommittén och fiertalet remissinstanser en ordning som innebär att
kommunfullmäktige antar brandordning och atl denna blir gällande utan
länsstyrelsens lästställelse. Jag vill framhålla att kommunerna med några få
undantag har brandordningar som har utformats i enlighel med de anvisningar som
brandnämnden har utfärdat. Det finns enligi min mening inte skäl au befara au
den ordning som jag föreslår skulle medföra en minskning av brandförsvarets
effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. kan länsstyrelsen själv förordna om brandordning för kommun som underiåter
all anta brandordning eller inte vill anta brandordning med innehåll som
länsstyrelsen anser nödvändigt. Denna möjlighel bör som kommittén har
framhållil tas bort, om underslällningsskyldigheten slopas. Jag har öveiägt om
detla ställningstagande bör leda lill alt länsstyrelserna ges andra
sankiionsmöjligheter vid sin tillsyn över brandförsvaret i kommunerna. En
möjlighel är att, som reservanterna i konimittén och några remissinsianser har
föreslagit, ge länsstyrelsen möjlighet att förelägga vite, om en kommun inte
vill anta brandordning med det innehåll som länsstyrelsen anser sig böra
kräva. Jag har dock stannat för all inie föreslå en sådan utvidgning av
länsstyrelsens möjlighel att tillgripa vitesföreläggande. Länsstyrelsen kan i
dag förelägga vile för alt förmå en kommun att vidta konkreta åtgärder för au
stärka sitt brandförsvar. Denna möjlighet utnyttjas mycket sällan. På
brandförsvarels område liksom på andra områden där stat och kommun har eu
gemensamt ansvar bör samarbetet dem emellan präglas av eu ömsesidigt
förtroende. Ytteriigare sanktionsmedel för länsstyrelsen skulle kunna äventyra
förutsättningama för ell sådani samarbete. Man bör kunna utgå från all
kommunerna följer befogade påpekanden från länsstyrelsen om innehållet i
brandordningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har ulgåil från att kommunema fortlöpande informerar de statliga
tillsynsmyndigheterna om förändringar i brandförsvarets organisation m. m.
genom att översända avskrifi av antagen eller ändrad brandordning. Kommittén
föreslåratt bestämmelser därom tas in i brandstadgan. Jag ansluter mig lill del
förslaget. Enligt min mening bör vidare ett samrådsförfarande mellan kommun
och länsstyrelse regelmässigt äga rum, innan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konimunen
ändrar sin brandordning. Del kan övervägas om uttryckliga besiämmelserom
obligatoriskt samråd bör införas i brandstadgan. Jag kan dock inte se alt en
sådan reglering skulle vara nödvändig. Man bör kunna fömisälia alt kommunerna
bereder länsstyrelsen tillfälle alt lämna synpunkter, innan någon ändring görs
i brandordning beträffande insatsberedskap, antalet övningar eller andra
förhållanden som kan påverka brandförsvarets effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 ij brandlagen prövar länsstyrelsen om räddningstjänsiavial m. ni. kan
föranleda alt kommun hell eller delvis kan befrias från skyldigheten all hålla
brandkår. Prövningen görs i samband med all länsstyrelsen fastställer
brandordning enligi vilken räddningstjänsten i kommunen hell eller till vissa
delar skall skötas av annan än kommunens brandkår. Kommittén anser all
slopandet av fastsiällelseprövningen bör föranleda atl komniun, som har träffat
räddningsijänstavtal eller beslutat atl annat kommunall verk än brandförsvaret
skall svara för viss del av räddningstjänsten, själv får avgöra om och i vad
mån det är möjligt att underlåta alt hålla egen brandkår ulan alt kravet på en
effektiv räddningstjänst efterges. Kommittén motiverar della ställningstagande
med alt prövningen av sådant avtal eller beslul inte kan ske annat än i samband
med fastställelse av brandordning. Ell par remissinstanser anser i likhet med
en minoritet i kommittén att länsstyrelsernas prövning av räddningstjänsiavial
m. m. bör behållas, även om underslällningsskyldigheten i fråga om
brandordning tas bort. I minoritetens reservalion påpekas att ett enskilt
räddningsorgan, som inte slår under någon offentlig kontroll, kan genom avtal
få ansvaret för all räddningstjänst i stora delar av en kommun eller för
fiertalet räddningsuppgifter i hela kommunen. Även om detta räddningsorgans
befälhavare står under brandchefens ledning, kommer han, framhålls del, i
praktiken alt få vittgående befogenheter enligt brandlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig lill kommitténs bedömning atl det inte är
följdriktigt atl behålla länsstyrelsens prövning av avtal och beslul om
räddningshjälp, när underställningen las bort. Om denna prövning behålls,
skulle delta indirekt innebära atl också fastsiällelseprövningen behålls lill
en del. För atl kunna la ställning lill ell avtal eller beslul om
räddningshjälp måsle länsstyrelsen nämligen ha kännedom om hur kommunen i
övrigt ämnar organisera brandförsvaret. Kommunerna bör enligt min mening ges
möjlighel au självständigt i ett sammanhang ta ställning lill hur hela
brandförsvarsorganisalionen skall byggas upp. Jag kan inte dela de farhågor som
har anförts mol en sådan ordning. Om ell enskilt räddningsorgan som genom avtal
har fått ansvaret för viss del av räddningstjänsten i något undantagsfall inte
kan anses uppfylla skäliga anspråk på effektivitet, bör länsstyrelsen vid den
allmänna tillsynen kunna förelägga kommunen att ordna sitt brandförsvar på
annal sätt. Jag vill understryka att räddningstjänst-avtal med enskilda
räddningsorgan är ytterst ovanliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av vad jag nu har anfört förordar jag atl 6 ij försia stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brandlagen
ändras enligi följande. En konimun får träffa avtal om all kommunal brandkår i
annan kommun, annan brandkår eller annal räddningsorgan skall skola räddningstjänst
i kommunen. Kommunen får också besluta att annat kommunalt verk än
brandförsvaret skall sköta räddningstjänst i kommunen. Skötseln av all
räddningstjänst i hela kommunen får dock överlåtas endast åt kommunal brandkår.
Om kravet på en effektiv räddningstjänst tillgodoses genom avtalet eller
beslutet, är kommunen inte skyldig atl hålla brandkår, materiel, byggnader och
anordningar för räddningstjänst som avses med avtalet eller beslutet. Jag vill
framhålla alt den nya lydelsen inte innebär någon annan saklig ändring än all
kravet på länsstyrelsens medgivande tas bort. Borisen härifrån kommer en
kommun alltså att under samma förutsättningar som nu kunna uppdra åt annal
organ än egen kommunal brandkår att ombesörja räddningstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
bestämmelser om sotning i brandordningarna bör enligt min uppfattning kunna
föras över till brandstadgan. Del gäller i försia hand de bestämmelser som rör
sotningsfrisier m. m. Kommittén har med hänsyn till att bestämmelserna är
mycket detaljerade ansett att del inte är lämpligt alt de förs över lill
brandstadgan. Flera remissinsianser har dock förordat all bestämmelserna om
sotningsfrisier tas in i en författning som beslutats av regeringen. Jag delar
denna uppfattning. Bestämmelserna rör direkl en stor allmänhet. De är vidare i
stort selt identiska i nästan alla kommuner. Från säkerhetssynpunkt är del
angeläget alt så blir fallet även i framtiden. Det finns beiräffande dessa
bestämmelser inte något behov av anpassning till lokala förhållanden. Som
brandnämnden har framhållil bör bestämmelserna kunna omarbetas så atl de
innebär mindre detaljreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya ordningen bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1979. Beiräffande del fåtal
kommuner som ännu inte har antagit brandordning enligt de nya bestämmelserna i
1974 års brandlagslifining och fått brandordningen fastställd bör dock kravet
på fastsiällelseprövning gälla till dess så har skell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört föranleder, ulöver ändring i 6 § brandlagen, även vissa
ändringar i brandsladgan. Dei ankommer på regeringen all besluta om ändringar i
brandsladgan. Jag anser emellertid att del är lämpligt all riksdagen bereds
tillfälle all yttra sig över vad jag har anfört om den statliga kontrollen av
kommunernas brandförsvar. Om riksdagen inte har något att invända mot vad jag
har anfört, ämnar jag föreslå regeringen att brandstadgan ändras på det sätt
som framgår av vad jag har sagt fömt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Handels- och sjöfartsnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om handels- och sjöfartsnämnd finns i mäklareordningen (1893:51 s. 1). Enligt 1
ij får mäklare antagas i städerna för au biträda vid köp och försäljning av
varor, fastigheter, fartyg eller andelar däri, växlar och andra värdepapper
saml vid uppgörande av avtal om försträckning, hyra, arrende och försäkring och
av andra liknande avtal. 1 kommun där sladsmäklare har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förordnats
skall fullmäktige tillsätta en särskild nämnd, handels- och sjöfårisnämnd, för
behandling av de frågor som anges i mäklarebrdningen. Där mäklare saknas får
handels- och sjöfartsnämnd utses, om fråga uppkommer om antagande av mäklare (3
§). I mäklareordningen finns vissa bestämmelser om handels- och sjöfartsnämnds
verksamhetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Handels-
och sjöfartsnämnd fanns den I juli 1977 i 16 kommuner. Stockholms kommuns
handels- och sjöfartsnämnd avvecklades vid utgången av år 1977. Flertalet av de
uppgifter som enligt mäklareordningen och andra författningar lidigare ankom på
stadsmäklare eller på handels- och sjöfartsnämnd fullgörs numera av andra
organ. Det torde dock förekomma att kommunerna har uppdragit ål handels- och
sjöfårisnämnd au även sköta vissa uppgifier inom ramen för den allmänna
kommunala kompetensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian (Ds Kn 1975:6) Minskad statlig detaljreglering av kommunerna, PM
III, Övriga specialreglerade nämnder m. m. föreslås bl. a. atl mäklareordningen
ändras så att det inte längre i något fall blir obligatoriskt för komniun all
inrätta särskild handels- och sjöfartsnämnd. Enligt promemorian kan det inte
komma i fråga all slopa kommunernas möjlighel all inrätta handels- och
sjöfårisnämnd. Utvecklingen får visa om handels- och sjöfarts-nämnden har
överlevt sig själv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 promemorian föreslås
vidare all bestämmelserna i mäklareordningen om handels- och sjöfartsnämnds
verksamhetsformer ändras så atl de avser särskild handels- och sjöfårisnämnd
och anpassas till kommunallagens molsvarande regler om kommunstyrelsen.
Förslaget innebär också att skyldigheten alt underställa länsstyrelsen
instruktion för nämnden slopas. Jävsbestämmelserna i 4 och 5 §§
förvaltningslagen (1971:290) görs enligt förslaget tillämpliga på samtliga
ärenden hos särskild handels- och sjöfarts-nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian övervägs även om bestämmelsen i 4 § mäklareordningen om atl
mäklare, som har anlagils av handels- och sjöfartsnämnd, skall förordnas av
länsstyrelsen bör las bort. Någon sådan ändring föreslås emellertid inte med
hänvisning lill atl bestämmelsen numera har ringa eller ingen tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inte haft något att invända mol förslagen om handels- och sjöfartsnämnd i
promemorian. Sundsvalls kommun sätter dock behovei av handels- och
sjöfårisnämnd i fråga. Svenska kommunförbundet anser atl motiv saknas atl
behålla bestämmelsen om au mäklare, som har utsetts av handels- och
sjöfarlsnämnden, skall förordnas av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorian Minskad
slallig detaljreglering av kommunerna, PM 111, Övriga specialreglerade
kommunala nämnder m. m. låg tillsammans med bl. a. promemorian (Ds Kn 1975:3)
Minskad statlig detaljreglering av kommunerna, PM </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-family:Verdana'>Nämndorganisationen,
underställning m. m. lill grund förprop. 1976/77:1 om minskad statlig
detaljreglering av kommunema m. m. 1 propositionen föreslogs alt bestämmelserna
om de kommunala och landstingskommunala specialreglerade nämnderna skulle göras
enklare och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mera
enhetliga än lidigare. Flertalet särregler och detaljföreskrifter i
special-författningarna om nämndernas organisation och arbetsformer togs bort.
Kommunerna skulle också få siörre frihet au bestämma vilka nämnder de skall
inrätta. Proposilionen, som inte innehöll några förslag om handels- och sjöfårisnämnd,
godtogs av riksdagen (KU 1976/77:25, rskr 148). Reformen omfattade alla
kommunala specialreglerade nämnder utom denna nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser all den nya enhetliga regleringen av de kommunala nämndernas organisation
och arbetsformer bör göras tillämplig även på handels- och sjöfårisnämnd. Del
bör alllid vara frivilligt för kommun all inrätta särskild handels- och
sjöfartsnämnd. Jag håller med Sundsvalls kommun om att det är tveksamt om
handels- och sjöfårisnämnd behövs. Det kan emellertid enligt min mening inte i
della samnianhang komma i fråga all helt slopa handels- och sjöfiirtsnämnd som
specialreglerad kommunal nämnd. Däremot bör mäklareordningen i enlighel med
förslagen i promemorian ändras så all kommunerna själva får bestämma om
särskild handels- och sjöfartsnämnd skall finnas eller ej. Förslagen innebär
atl kommunstyrelsen blir handels- och sjöfartsnämnd och handlägger de uppgifter
som eventuellt kan bli aktuella för sådan nämnd, om kommunen avvecklar den
särskilda handels- och sjöfartsnämnden och fullmäktige inte uppdrar åt annan
nämnd alt vara handels- och sjöfårisnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig även i övrigi till förslagen i promemorian. Jag förordar att
kommunallagens regler om kommunstyrelsen, i likhet med vad som gäller i fråga
om alla andra kommunala nämnder, görs i huvudsak tillämpliga på särskild
handels- och sjöfårisnämnd. Detta bör ske genom hänvisning i mäklareordningen
till kommunallagen. Hänvisningsregeln bör följa den enhetliga hänvisningsregel
som gäller för de andra specialreglerade nämnderna. En sådan ändring innebär i
huvudsak atl antalet ledamöter i handels-och sjöfartsnämnd skall vara minst fem
i stället för mellan sju och tol v, alt del blir obligatoriskt atl utse
suppleanter, alt mandattiden skall vara tre år i stället för högsl två år och
att omröstningsreglerna anpassas lill vad som gäller för andra nämnder.
Dessutom slopas underslällningsskyldigheten i fråga om instruktion för nämnden.
Vissa mindre ändringar bör göras i förhållande lill förslagen i promemorian i
syfte alt anpassa bestämmelserna om handels- och sjöfårisnämnd till de
enhetliga nämndregler som finns i de övriga specialför-faltningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med Svenska kommunförbundet anser jag att det inte finns anledning all
behålla bestämmelsen i 4 ij Qärde stycket mäklareordningen om alt länsstyrelsen
skall förordna mäklare som handels- och sjöfartsnämnden har antagit. Jag
förordar atl bestämmelsen las bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser slutligen all vissa språkliga ändringar bör göras i de paragrafer i
mäklareordningen som jag har behandlat i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersoni
de ändringar i mäklareordningen som jag har förordat innebär bl.a. alt
mandattiden för handels- och sjöfartsnämnd samordnas med den allmänna treåriga
mandatperioden, bör de träda i kraft den 1 januari 1980 då</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
ny mandatperiod börjar. De nya bestämmelserna bör dock lillämpas redan före
ikraftträdandet i fråga om val av särskild handels- och sjöfartsnämnd som skall
förrättas hösten 1979 för tiden efter utgången av detta år. Det kan förekomma
atl mandattiden för handels- och sjöfartsnämnd som har valls enligt äldre
bestämmelser löper ut först efier den 31 december 1979. Förden skull behövs en
övergångsbestämmelse, som skär av löpande tjänstgöringstider för ledamöter och
suppleanter i särskild handels- och sjöfartsnämnd vid utgången av år 1979. En
följd av mitt förslag blir att särskild handels- och sjöfartsnämnd kan
avvecklas vid årsskifiet 1979-1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Upprättade
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighel med vad jag nu har anfört har inom kommundepartemeniet upprättats
förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i kommunallagen (1977:179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1957:281) om
kommunalförbund,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i brandlagen (1974:80),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i mäklareordningen (1893:51 s. 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
under 1,2 och 4 har upprättats i samråd med chefen för ekonomi-och
budgetdeparlemenien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer all regeringen dels föreslår riksdagen all antaga förslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om den
statliga kontrollen av kommunernas brandförsvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört förden åtgärd
eller del ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:24.0pt;
font-family:Verdana'>Minskad statskontroll över kommunerna och
landstingskommunerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Underställning av beslut om lån och borgen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt'><b><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Delbetänkande I av statskontrollkommittén Ds Kn 1977;7</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
statsrådet och chefen för kommundepartemeniet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslul den 22 december 1976 bemyndigade regeringen chefen för
kommundepartemeniet atl tillkalla en kommitté med högsl sju ledamöter med
uppdrag au utreda frågan om minskad statskontroll över kommunema och
landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av detla bemyndigande tillkallades den 23 februari 1977 såsom ledamöter
kommunalrådet Äke Noriing (m) ordförande, kommunalrådet Roland Agius (c),
landstingsmannen Olov Lekberg (s), expeditionschefen/ rättschefen Erik
Neergaard och kommunalrådet Claes Ånstrand (s)samt den 29 mars 1977
mellanstadieläraren Chariolle Branting (fp) och länsrådet Nils Thyreen. Såsom
sakkunniga förordnades den 23 februari 1977 förste sekreteraren Kjell Ericsson,
Landstingsförbundet, länsrådei Arne Fröjd, numera direktören Göte Jonsson,
Svenska kommunförbundet, och kanslirådet Carl-Gunnar Peterson. Såsom experter
förordnades den 18 april departementssekreteraren Bo Jonsson och numera
kammarrättsrådet Lennart Nordbeck. Till sekreterare förordnades den 21 april
numera departementssekreteraren Åke Lewensjö och den I september 1977
sekreteraren Ingvar Persson för tiden t. o. m. den 31 december 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommundepartemeniet
har lill kommittén överlämnat Svenska kommunförbundets skrivelse av den 16
februari 1973. 1 denna hemställer förbundsstyrelsen au reglerna om
underställning i låneärenden utmönstras ur kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
föreliggande delbeiänkande föreslår kommiiién att kommun, landstingskommun och
kommunalförbund får ta upp lån och teckna borgen ulan att inhämta regeringens
medgivande. Förslagen läggs efter samråd med 1976 års kommunalekonomiska
utredning (Fi 1976:06) och kapitalmarknadsulredningen (Fi 1969:59). Underlaget
för kommitténs ställningstaganden har utarbetats av experten Bo Jonsson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i ctl annat delbetänkande (Ds Kn 1977:8) föreslagit atl kommuns underslällningsskyldighel
i fråga om brandordning slopas. En rapport (Ds Kn 1977:9) har också utarbetats
om forskning rörande slalskoniroll av kommunerna och landstingskommunerna.
Redovisningen och analysen har på kommitténs uppdrag gjorts av fil. dr. Björn
Beckman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siockholm
i november 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ake
Noriing<br>
Roland Agius</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Charloiic Braniing</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Olov Lekberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Erik
Neergaard</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Nils Thvreen</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Claes
Ånstrand</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfaltning.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 Utredningsuppdraget............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmiinna
utgångspunkier ................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uiredningsuppgifier.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsarbetets
uppläggning..................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Olika former av statskontroll..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagar och andra
författningar.......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Besvärsinstituten
............................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underställning.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Resursfördelning.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Föreskrifter, anvisningar och råd...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Effekiivitctskoniroll och allmiin tillsyn ................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Några gcnoniRirda åtgiirder för minskad slalskoniroll </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringar i
konimunallagslifiningen.................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringar i
speciallagstifiningen....................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Understiillning av beslut om lån och borgen............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gällande
bestämmelser.................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De nuvarande
bcstänimclscrnas framviixi......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tidigare
utredningsförslag m.m........................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Framställningar
från kommunförbunden........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1977 års
kommunallagsreform......................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kommunala
och landslingskommunala upplåningens omfattning </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånetillståndsgivningens
omfattning................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånetillslåndsprövningens
syfie och tillämpning </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ärendegång vid
ansökan om låneiillsiånd......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksbankens
roll............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Kommitténs överväganden och förslag..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
ulgångsinnikier.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunallagens
bestämmelser om lån och borgen ....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motiven lor
slalskoniroll i fråga oni lån och borgen ....</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.1 Skydd för den kommunala förmögenheten </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.2 Ekonomisk politik m. m........................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kompetensprövning............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
fiirhållanden................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Komniitiéns förslag........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilageförleckning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utredningsdirektiv.........................................
79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Kommunalräliskommitiéns redovisning av
den statliga lånekonlrollen ' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundets framställning
år 1973* </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Uppgifier om under år 1976 avgjorda
ärenden om lån och borgen 82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Fördelning av låne- och
borgcnstillsiånden på iindamål åren 1967-1976 83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Något om förutsättningarna för den
kommunala upplåningen i andra nordiska liinder 86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
kommunallagen (1977:179) 88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen
(1957:281) om kommunalförbund 89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'Biliigan h;ir ulcslulils hiir</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunernas och laiulstingskommuriernas verksamhet har
vidgats lill alt omfatia allt fier områden. Av den offentliga sektorns utgifter
anviintls i dag ungefär två tredjedelar lor kommunala och landslingskommunala
angeliigenhcter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De statliga myndigheterna utövar tillsyn och kontroll över
komniuncrna och landstingskommunerna i olika former. Det sker genom lagar och
andra författningar, besvär, underställning, resurstilldelning, föreskrifter,
anvisningar och råd samt genom effekiivitctskoniroll och allmän tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föruisätiningarna föratt öka kommunernas och
landstingskommunernas handlingsfrihet har under de senaste decennierna i hög
grad förbiittrals. Del iir mot den bakgrunden .som regeringen tillsatt en
särskild konimittc för atl göra en samlad översyn av statens tillsyns- och
kontrollfunktioner. Syftet metl utrcdningsarbciei iir atl pröva vilka ändringar
som kan göras f(ir att öka den kommunala handlingsfriheten och ge den kommunala
siiilvsiyrclsen eu större reellt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiiiéns uppdrag kan i princip beröra alla kommunala och
landslingskommunala verksamhetsområden. Det övergripande målet med översynen
skall vara att mönstra ut sådana statliga föreskrifter som med hiinsyn till de
kommunala och landslingskommunala organens resurser inie längre är nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven preciseras uppdraget och utredningsarbetets
uppliiggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika former av
slallig tillsyn och kontroll skall behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild
uppmärksamhet bör ägnas beslut som kräver fastsiällelseprövning av statliga
myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén skall
pröva om myndigheternas anvisningsverksamhei över kommunema och
landstingskommunerna kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I försia hand
bör förändringar övervägas som är särskilt angelägna och som kan göras
oberoende av överväganden inom andra kommittéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samråd skall
ske med andra kommittéer som behandlar kommunala och landstingskommunala
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En första uppgift för kommittén har varit alt göra en
kartläggning av aktuella problem. Detta utredningsarbete har bedrivits i nära
koniaki med statliga myndigheter, kommunförbunden, kommuner och landstingskommuner.
Mängden av framförda synpunkier och förslag gör del nödvändigt att i
utredningsarbetet prioritera vissa frågor och verksamhetsområden. I direktiven
anges att särskild uppmärksamhet bör ägnas beslut som kräver
fastsiällelseprövning av statliga myndigheter. Mol denna bakgmnd har kommittén
valt atl i två delbetänkanden la upp underställning av beslul om lån och borgen
resp. brandordning. I detta betänkande behandlas statskontrollen över
kommunernas och landstingskommunernas beslui om lån och borgen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
låneräitsbesiämmelser i kommunallagen innebär i princip all kommunerna och
landstingskommunerna underställningsfriii får ta upp lån med en återbetalningslid
av fem år saml vissa längre lån enligt bestämmelser i särskild förordning.
Därutöver får lån upptas endast om regeringen medger del. Molsvarande
förhållanden gäller borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att bestämmelserna i kommunallagen (1977:179) om att regeringens
medgivande, utom i vissa fall, behövs för all kommun och landsiingskommun skall
få la upp lån och teckna borgen mönstras ul. Della innebär alt 4 kap. 8 t;
utgår och au 7 S i nämnda kapitel får en ny lydelse med allmänt hållna
besiämmelserom den kommunala och landstingskommunala låne- och borgensrätien.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För kommunalförbund
innebär kommitténs förslag att 4 § lagen (1957:281) om kommunalförbund
(omtryckt 1977:181) ändras som en följd av ändringen i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag Hr
vidare lill konsekvens all förordningen (1977:544) om kommuns och
landslingskommuns upplåning m. m. inte längre kommer alt fylla någon funktion.
Förordningen föreslås därför upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om borgen anser kommittén alt kommunerna och landstingskommunerna bör
ägna dessa åtaganden ökad uppmärksamhet när den statliga kontrollen upphör.
Kommittén ansersålunda att del finns behov av att på ett lättillgängligt sätl
redovisa borgensåtagandena i budget och bokslut. De förtroendevalda och
medborgarna i övrigt får därigenom bättre möjligheter lill information om
åtagandenas omfallning. Några bestämmelser i lag anses inte erforderliga utan
kommittén förutsätier all kommunförbunden verkar för alt den rekommenderade
ordningen tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Utredningsuppdraget 1.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
direktiven för kommittén uttalas all den kommunala självstyrelsen är av stor
belydelse för vårt lands styrelseskick. Kommunministern hävdar all
föruisätiningarna för alt öka kommunernas och landstingskommunernas ansvar och
handlingsfrihet i hög grad har förbättrats. Mot den bakgrunden anses det vara
en angelägen uppgifi att ge den kommunala självstyrelsen ett siörre reellt
innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ledning för kommitténs arbete gör departementschefen bl. a. följande
principiella uttalande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns enligt min mening fiera motiv för alt på delta sätl decentralisera ansvar
och befogenheter. Statsförvaliningen kan avlastas arbeisuppgifier och får
biitlre tid för planering och andra övergripande frågor. Från demokratisk
synpunki aren försiiirkning av kommunernas och landsiingskommunernas roll i
beslutsfiiitandct av stor vikt föratt sanihiillsverksamhcten skall kunna
utformas nära de enskilda miinniskorna. I uirctlningsarbciei bör synpunkter av
detla slag viiga lungt. Samiidigi måste sjiilvfallci kraven på samordning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och likformighet i samhiillsarbeict beakias. Del är
exempelvis niiclviindigi all statsmakterna meddelar bcsiiimiiiclsor av olik;i
slag för all uppnå övergripande mål i fråga om riiitssiikcrhct,
syssclsiiiining och lika lillgång lill sainhiillsscrvice. Vid utformningen av
ilen statliga tillsynen och kontrollen över kommuner och landsiingskoninnincr
måsic enlii;i min mening en avviigning inellan delvis inoistritliga intressen
göras i varje siirskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Dtrediiingsiippuifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 direktiven anges att en samlad översyn skall göras av
statens tillsyns-och kontrollfunktioner gentemot kommunerna och
landsiingskommunerna. I vissa avseenden preciseras kommitténs uppgifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.Syficl med
översynen skall vara au iiKinsira ul sådana tleiiiljlorcskrificr som mod
hiinsyn lill de kommmiala och lantlsiingskomniunala organens resurser inte
liingre iii' niiclviindiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I första hand
skall sådana löriindringar iivcrviigjs som franisiår som siirskilt angelägna
och som kan gtiras oberoende av iivorviiganden om andra löriindringar inom ett
visst sakområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskild
uppmiirksamhet skall ägnas beslul som kriiver fasistiillelscpröv-ning av
regeringen eller statlig myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommittén skall
behandla de statliga myndigheternas lillsyn och kontroll i syfie alt avveckla
föreskrifier. anvisningar och råd som inic liingre kan anses behövliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
förfiiitningsiindringar skall utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiredninusdirckiiven återfinns som bilaua 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Utredninjisarhetets uppläugning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En första uppgift för kommittén har varit au kariliigga de
problem som finns rörande förhållandet mellan statliga och kommunala
myntligheier. I enlighel med vad som framhålls i direktiven har koninnmer och
landstingskommuner under arbetets gång beretts tillfälle att framföra
svninmkier och önskemål om förenklingar. Som ett led i detta
kartliiggningsarbeic kommer kommittén fortlöpande all ha överiiiggningar med
Rirtroendevalda och ijänstcmiin inom såväl statliga som kommunala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiiién har ansett del angeliigel au i utrcdningsarbciei
prioritera vissa frågor. Dessa iir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underställning
av kommunala och landstingskommunala beslut hos statlig myndighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Siatsbidragsförfaliningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontrollen
i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>barnomsorg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>äldrevård</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
långiidssjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sisiniimiula tro områdena sammanfaller med de verksamheter som har prioritcrais
i iiveronskommclsen mellan regeringen och kommunlorbunden om den komniunala
ekonomin år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Olika former av statskontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningsdirektiven anges atl siatsmakiorna har dci övergripande ansvaret för
sanihälleis utveckling och uppgifter. Ramar måste diirför anges för kommunernas
och landstingskommunernas befogenheter. Staten kan diirvid använda sig av olika
vilgar. I det följande liimnas en översiktlig redovisning av olika former av
statskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Lagar och andra författninRar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringsformen (RF) regleras kommunema i tre hänseenden, nämligen i fråga om
den kommunala indelningens struktur, innebörden av den kommunala självstyrelsen
och den diirmetl förenade beskattnings riiiten samt formerna för den komniunala
verksamheten. Redan i det inledande kapitlet (1 kap. 1 ij) slås fiist att den
svenska folksiyrelsen förverkligas bl. a. genom kommunal sjiilvsiyrelse och att
denna bygger på allmiin och lika rösträtt. I RF anges (1 kap. 6 ij) att det i
riket finns primiirkommuner och landstingskommuner, alt besliiiandcräiten
utövas av valda församlingar och atl båda kommuntyperna får ta ut skatt för
skötseln av sina uppgifter. Vidare föreskrivs (8 kap. 5 5) alt grunderna för
iindring i rikets indelning i kommuner, för kommunernas organisation och
verksamhetsformer och för den kommunala beskattningen bestiims i lag samt atl i
lag också meddelas föreskrifter om kommunernas befogenheter i övrigt och om
deras åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommunallagarna finns bestämmelser om bl. a. kommunernas och
landsiingskommunernas s. k. allmänna kompetens. Uppgifierna iir enligt denna i
princip frivilliga. Den kompetens som regleras i olika specialförfiiti-ningar
innebiir däremot i de fiesta fall alt uppgifterna iir obligatoriska. Genom
sådan lagstiftning har kommunerna tilldelats betydande ansvar inom plan-och
byggnadsväsendet, bostadsförsörjningen, socialvården och skolviisendet saml
landstingskommunerna inom hiilso-och .sjukvårdsområdet. Speciallagstiftningen
innehåller ofta bestiimmelser som liiniligen ingående reglerar den kommunala
och landstinaskommunala verksaniheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Besvärsinstitutcn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dci mest vklstriickia lilliimpningsonirådet har den
slalskoniroll, som utlöses på enskilds initiativ genom bcsviir över ett
koniniunalt beslut. Syftet med besvärsprövningen iir au få lill siåntl en
kontroll av att kommunen och landstingskommunen anviinder sina maktbcibgcnhcier
i enlighel med dessas ändamål och inte i strid med allmänna eller andra
berättigade intressen. Besvär, som anförs med stöd av kommunallagarna, s. k.
kommunalbesvär, är den kontrollform som innebär del lindrigaste ingreppet i
den kommunala självstyrelsen. En mer ingående kontroll kommer lill stånd genom
s. k. förvaltningsbesvär, som anförs med stöd av speciaiförfatt-ningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunfullmäktiges beslul överklagas enligt 7 kap. 1 §
kommunallagen (1977:179) med något undantag genom kommunalbesvär. Delsamma
gäller för beslut av kommunstyrelsen eller annan kommunal nämnd, om inte annal
är särskilt föreskrivet (7 kap. 2 ij). Prövningen av sådani kommunalt beslut
ankommer på länsstyrelsen och länsstyrelsens beslul kan överklagas till
regeringsrätten. Besvär över landsiingskommunernas beslul anförs hos
regeringsrätten. Kommunalbesvär kan anföras enbart av medlem av kommunen resp.
landstingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid kommunalbesvär kan som grund för talan åberopas endasl
att beslutet inte har tillkommit i laga ordning, står i strid mol allmän lag
eller annan författning, på annal sätl överskrider kommunfullmäktiges, landstingets
eller nämndens befogenhet, kränker klagandens enskilda rätt eller annars vilar
på orättvis grund. Om besvärsmyndigheten finner atl någon av dessa besvärsgrunder
är tillämplig, upphävs det överklagade beslutet. Myndigheten kan däremot inte,
som vid förvaliningsbesvär, ändra beslutets innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den mån specialförfattningarna innehåller särskilda
bestämmelser om besvär mol beslul av nämnd för specialreglerad förvaltning
gäller inte reglerna om kommunalbesvär. I stället blir de allmänna reglerna om
förvaltningsbesvär tillämpliga. Detta innebär bl. a. att besvärsrätt tillkommer
den som beslutet angår, om dei har gått honom emot, atl besvärsprövningen är
allsidig och inte begränsad lill lagligheisfrågan och all besvärsmyndigheien
kan göra ändringar i det överklagade beslutets innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Llnderställnin!;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa kommunala beslut måste för atl bli gällanile
undersiällas regeringen eller statlig myndighet för prövning och
faststiillelse. Iniiiativei till fasisiiil-Iclseprövningcn tillkommer det
kommunala organet. Bestiimmelser om undersiiillning finns både i
kommunallagarna och i olika spccialförfiuiningar. Enligt konimuiiall;igarna
skall understiillning ske bl. a. i vissa låne-, borgens-och Ibndiirenden.
Enligt olika specialförfaltningar krävs liinssiyrelsens faststiillelse av
beslul om antagande av kommunala stadgor, t.ex. lokala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ordningssladgor(23
ij allmänna ordningsstadgan, 1956:617), hamnordningar (förordningen, 1874:26 s.
11, angående hamnordningar och andra ordningsföreskrifter för allmänna
hamnarna i riket), brandordningar (2 ij brandsladgan, 1962:91) och
hälsovårdsordningar (68 ij hälsovårdsstadgan, 1958:663). Vissa beslul om
kommunala avgifter i. ex. laxor för galumarksupplåielser skall fastställas av
länsstyrelsen. Vidare krävs statlig myndighels fastställelse av fiertalet
kommunala planliiggningsbeslul enligt byggnadslagen (1947:385).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett underställningsmål skall en allsidig prövning av del underställda beslutet
företas. Prövningen avser inte bara beslutets laglighei ulan även dess
lämplighet, ändamålsenlighet och skälighet. Undersiällningsmyndigheien skall
antingen fastställa eller ogilla det underställda beslutet och den kan i regel
inte ändra beslutets innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersiällningsmyndigheien
har enligt några specialförfaltningar rätt all besluta i kommunens ställe. Om
fullmäktige inte antar lokal ordningsstadga med innehåll som länsstyrelsen
anser nödvändig, kan länsstyrelsen själv besluta om lokal ordningsstadga för
kommunen. Länsstyrelsens beslut skall i sådani fall underställas regeringen.
Molsvarande gäller i fråga om hamnordning, brandordning och hälsovårdsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
underställt kommunalt beslul bör i princip inte fastställas förtån det har
vunnit laga krafi, eftersom fastslällelsen skulle föriora sill objekt, om del
kommunala beslutet upphävs efier besvär. Vid underställning enligt
kommunallagarna har endast kommunen rätt all besvära sig över länsstyrelsens
beslul atl vägra fastställelse. Vid underställning enligt specialförfatl-ning
gäller enligt 11 § förvaltningslagen (I971;290)ail den som beslutet angår har
rätt alt besvära sig över länsstyrelsens beslul all meddela eller vägra
fastställelse, om beslutet gått honom emot. Bevär över länsstyrelsens beslul i
undersiällningsmål prövas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2,4
Resursfördelnliiy</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eu
myckel långtgående slyrningsinsirumeni ulgör sunens möjlighel all inom vissa
verksamhetsgrenar bestämma över resursiilldelningen till kommunerna och
landstingskommunerna. Därid används såväl adminisiraiiva som ekonomiska
styrmedel. Till den försia gruppen hör bl. a. lagen (1971:1204) om
byggnadstillstånd m.m. Exempel på ekonomiska styrmedel ulgör
investeringsavgifier, statsbidrag till kommunalt och landslingskommunalt
byggande saml fiisiställda ramar för vissa byggnadsinvesteringar såsom sjukvårdsbyggnader,
ålderdomshem, skolor och icke statsbelånade bostadshus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ekonomisk kontroll från statens sida sker också, som lidigare har redovisats,
genom att vissa kommunala och landstingskommunala borgens-, låne- och
fondbeslul måsle underställas regeringen. Ett annat ekonomiskt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrinstrument utgör de statsbidrag som har till syfte att
stimulera tillkomsten av viss verksamhei. Det är också så att
stalsbidragsförfallningarna brukar föreskriva, atl statsbidrag får beviljas
endasl om vissa villkor är uppfyllda och all bidraget skall upphöra eller
återbetalas om villkoren inte uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Fiireskrifter, anvlsninyar och råd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom lagslifiningen anger slaismakterna huvudmålen förden
verksamhet, som är föremål för reglering. Mer preciserade målangivel.scr
redovisas i olika författningar, som regeringen utfärdar. I della sammanhang
ges ofia centrala ämbetsverk befogenhet alt utfiirda tilliimpningsförcskrifier.
Denna anvisningsverksamhei iir på vissa områden av betydande omfattning och mgör
CU viisentligt statligt styrinsirumcni över kommunerna och
landstings-kommuncrna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En begränsning av myndigheternas riitt härvidlag har
införts genom en särskild kiuigörelse (1970:641, iindrad 1977:629). 1 denna
föreskrivs, att myndighet inte ulan regeringens medgivande får ge ändrade eller
nya föreskrifier, anvisningar eller råd, som kan påverka giillande standard
eller lilliimpade normer och som i mer iin oviisentlig grad kan leda lill
direkia eller indirekia koslnadsökningar. Myndigheien skall uireda de
kosinadsmiissiga konsekvenserna sann höra företrädare fördeni som förutses
slutligt få biira de ökade kosinaderna. Om den statliga myndigheten därvid blir
överens med kommunernas eller landsiingskommunernas representanter behöver
frågan inte underställas regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Effektivitetskontroll och allmän tillsyn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På de kommunala och landslingskommunala verksamhetsområden
som regleras enbart av konimunallagarna finns det inte utrymme för några sådana
statliga ingrepp i den kommunala sjiilvstyrclsen som innebär atl ett annat
beslut siitts i ett överklagat besluts ställe eller att statlig myndighet
ålägger kommunen resp. landstingskommunen alt handla på vissl siitt.
Effektivi-tetskoniroll iiger däremot rum med slöd av olika specialförfattningar
som ålägger kommunerna att svara för vissa förvaliningsuppgifieroch föreskriver
slallig lillsyn över atl uppgifierna fullgörs på ett tillfredsställande sätl.
Exempel på sådan reglering erbjuder hiil.sovårdsstadgan (3, 68 och 81 ijjj) och
brandstadgan (2 och 24 ijij).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den statliga lillsyn och koniroll av kommunal och
landsiingskommunal förvaltning som ulövas enligt specialförfiittningar åvilar
olika statliga organ på såväl central som regional nivå. De centrala verken
bevakar i enlighet med sina instruktioner var för sig sin verksamheissektor
ofta med bistånd av egna regionala organ och/eller av liinsstyrelse. Så t. ex.
utövar socialstyrel.sen en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>central lillsyn och kontroll inom olika vårtl.sektorer och
bitriids diirvid av sina liinsorgan: länsliikarorganisalioncn,
liinsnykicheisnämndcn och .social-vårdskonsulcnien. Samiidigi åligger del
liinssiyrclsen au inom sin liin tillse atl kommunerna fullgör sina olika
uppgifter inom barnavårtl och åldringsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liinsstyrelsen
inövar en allmiin lillsyn iivcr konimLUierna och lantlsiings-kommunerna. Enligt
5 liinsst>'rolscinsirukiioncn (1971:460, omtryckt 1976:892) ankommer det på
länsstyrelsen alt inom sitt verksamhetsområile övervaka att vad som enligt lag
eller annan författning åligger statlig myndighet, kommun, landstingskommun
eller enskild blir behörigeii fullgjort. Denna bestiimniclsc ger inlc
liinsstyrelsen några inaktmcilcl ulöver dem som anges i resp.
specialförfiitining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som exempel på bestämmelser som ger liinsstyrelsen
lillsynsuppgifier på särskilda kommunala verksamhetsområden kan niiinnas 3 ij
hiilsnvårdssiatl-gan. Diir föreskrivs alt liinsstyrelsen skall vaka över
allmiinna hiilsovården i liinct. Niir länsstyrelsen får kiinnedoni om
missförhållande i hiilsovårdshiin-secnde, skall liinsstyrelsen till.se, atl
lämpliga åigiirtler vidtas fiir all undanröja dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika
medel står en tillsynsmyndighet lill buds niir det giiller all vinna rättelse.
Myndigheten kan t.ex. länina del kommunala organei råd och anvisningar. Tillsynsmyndigheiens
befogenheter kan emellertid striicka sig längre. Det kommunala organet kan i
vissa fall åliiggas att vidta viss åtgiird. 1 52 ij andra stycket
socialhjiilpslagen (1956:2) föreskrivs atl länsstyrelsen får ålägga komniun att
lämna socialhjälp. Den statliga myndigheten kan iiven själv förordna om åtgärd
som det kommunala organet har fiirsummai au vidla. Liinssiyrclsen får t. ex.
enligt 52 ij tredje slyckci socialhjiilpslagen vidta den åtgärd som anses
nödviindig för att avhjiilpa niissRirhållandet. Som exempel kan vidare niimnas
att liinsnykterhetsnämnd, om riitlelse inte vinns genom nämndens råd och
anvisningar, har att vitlui åtgiirder som annars skulle ha ankommit på del
kommiuiala organet (4 ij 3 mom. nyktcrhcisvårds-lagen, 1954:579).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1957 har vidare riksdagens ombudsmän (JO) vissa
tillsynsbefogenheier gentemot kommunerna och landstingskommunerna. JO kan inte
ändra ett kommunalt beslut eller åliigga en komniun alt handla på cii vissl
säu. Han kan emellertid väcka åial mot den sorn begår fel, göra erinran mot
beslutet eller göra ett principuttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ulöver
de.ssa mera formbundna styrinstrument kan staten påverka kommunernas och
landsiingskommunernas beteende och agerande genom alt l. ex. ta fram
kunskapsunderiag, förmedla erfarenheter, sprida information om
utredningsresultat, idéer och utvecklingstendenser, anordna konferenser och
ulbildningsseminarier. Den anmälnings- och uppgiflsskyldighet som föreskrivs i
olika författningar ger också statliga myndigheter vissa möjligheler atl utöva
uppsikt över kommunala och landslingskommunala organ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Nåra jjienomfiirda åtgärder för minskad statskontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regering och riksdag har vid olika iilifällcn uitalai ati
behovet av statskontroll över kommunerna och landsiingskoninnincrnas siill att
fullgöra sina uppgifter har minskat. Bcgriinsningar i statens tillsyns- och
kontrolluppgifier har därför gjorts i samband nieil beslut om reformer på
olika områden. I det följaiide retlovisas några av de löriindringar som har
vidtagits för att öka de kommunala och landslingskommunala organens
handlingsfrihet. Intrcssci iignas i försia hand åt reformer som syftar lill att
skapa en ramlagstiftning eller lill all begränsa skyldigheten alt undcrstiilla
beslul suiilig myndighcis prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Ändrinuar i konnnunallaKstiftninKen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid 1969 och 1972 års riksdagar fattades beslul om alt
begriinsa kommuns underslällningsskyldighel i vissa iircnden. Vitl det
förstnämnda lilinillct gavs kommunerna rätl atl ulan undersiiillning besluta om
reglemente för andra kommunala niimnderän besviirsnämndcr och om plan
bciräffimde hushållning med stads donationsjord (prop. 1969:63, KU 1969:44,
rskr 1969:405).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del undcrsiällningsplikiiga området reducerades
ytterligare år 1972. På grundval av bl. a. kommunalniitskommiiiéns betänkande
XIII (Ds C 1970:2) Kommuns och andra kommunala menighetcrs skyldighet att
undcrstiilla Slallig myndighet vissa heslut slopades den 1 juli 1972
undersliillningsskyl-digheien i fråga om reglcmcnie för besvärsnämnd och
kommuns beslul om placering av penningmedel, som inie behövs för niini
föreslående ulbeial-ningar, sann bciräffimde vissa offeniligriiiisliga
avgifter, nämligen lorgavgif-ler, gatuhandclsavgifterm. m., parkeringsavgifter
och sotningsavgifterlprop. 1972:12, KU 1972:11, rskr 1972:45).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut under våren 1977 om en ny kommunallag innebar en betydande förändring av
kommunallagstifiningen (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148).
Genom reformen har lagstiftningen fr. o. m. den 1 juli 1977 blivit enklare och
mera enhetlig samt anpassats lill utvecklingen i kommunal praxis. Karaktären av
ramlag med minskad detaljreglering innebär all kommunernas och
landsiingskommunernas handlingsfrihet ökar liksom möjligheterna au anpassa
verksamhetsformerna efter lokala förhållanden och lill den framlida
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya kommunallagen innebär all en mängd statliga
detaljföreskrifter slopas. Exempel hiirpå utgör följande förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undersiällningsskyklighetcn
i fråga om anslag som skall läckas genom utdebitering under mer iin fem år
utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Underslällningsskyldigheten
för fondavsättningar och fondanvändningar las med något undantag bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undersiällningsskyldigheien
i fråga om lån och borgen blir inie längre beroende av skatteunderlagets
storlek och kravet på årliga avbetalningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>las bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Komnuinfullmiiktigc
och landstinget lår .sjiilva besiiimma manilaipcrio-tlcns längd lor
niinindernas ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Liinssiyrelsens
riiit att förordna om sammantriide med komnuinfulliniik-lige slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kominunfullmiiktige
och landstinget ges frihet atl besiiimma niir riiken-sk:iperna skall vara
avsluiade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bcstiiminclserna
om hur kommun och lantlslingskommun får anviinda vederlag för en
anliiggningstillgång eller lorsäkringsersiiiining för sådan tillgång slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Ändringar i speciallaKstiftningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I saniband med komniunallagsrefornien beslutade riksilagcn
om iintlringar i eu 25-tal olika spccialfiirlåtiningar (prop. 1976/77:1, KU
1976/77:25. rskr 1976/77:148). Även i detta fiill var syftet att öka
kommunernas och landstingskommunernas möjligheter att anpassa organisation och
arbeis-fonner efter skiftande lokala förhållanden och behov. Genom
fciriintlringarna skapas siörre enhetlighet och enkelhet i niimndorganisationcn
efier mönster av (len nya kommunallagen med ett minimum av siirregler och
detaljföre-skrifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Flertalet siirbestiimnielser i
specialförfattningama om nämndernas orga<br>
nisation och arbetsformer slopas. Detta innebär bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att frågan om
niimndernas sammansätiiiing och utomståendes nitrva-roriitt vid niimnclsammanträde
hell överlämnas lill kommiMicrna och landsiingskoinmu nerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl kommunerna
och landstingskommunerna får större frihet atl besiiimma vilka niimnder som
skall inriittasoch uppgifiernas fördelning mellan niimnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Kommunernas skyldighet all undcrstiilla statlig
myndighet beslul begriin-<br>
sas. Således upphör skyldigheten att underställa beslut som avser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>plan för
byggande av åltlcrdomshem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reglemente för
ålderdomshem, som tirivs av två eller fiera kommuner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>byggnadsnämnds-
och hälsovårdsniimnds delegaiionsbcslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>reglemente
angående burskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förordnande av
niiiklare som handels- och .sjöfansniimnd har antagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• De statliga myndigheternas möjlighel atl mot
kommuns vilja inriiiia<br>
kommunalförbund för skola upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Vissa bestiimmelser om statlig cleiafikoniroll
beiriiffandc kommunalför<br>
bund för bosiadsförmedling utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På barnomsorgens område har lättnader i den statliga
tillsynen åsiadkoin-mits bl. a. genom att den statliga ritningsgranskningen har
slopais vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövning av siaishidrag lill daghemshvggandc (1973:1207).
Den slailiga kontrollen omfiiiiar numera endasl en allmiin bedömning av
lokalernas lämplighet för förskoleiindamål och att vissa krav på minimiytor iir
uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Exempel på
utvecklingen mot minskad statlig styrning ulgör vissa ändringar i
skolRirordningen (1971:235). Kommunerna kan numera själva besluta om
skolfastiglwwrnas föiralining (KU 1969:30. rskr 1969:314) och om
persimalijansicns organisation bciräffimde viss skolper.sonal (prop. 1972:14,
UbU 1972:8, rskr 1972:97). 1 frågaom skolområdel skall del också erinras om
sialsmakiernas beslul år 1973 om förenklad handläggning av
skolhvggnads-aivndcn(\-)m\y 1973:174, UbU 1973:55. rskr 1973:332). Denna reform
innebar bl. a. all lokalbehovsprövningcn för grundskolan numera är en kommunal
angelägenhei, au själva handliiggningsförfarandci har förenklats och atl den
statliga avsyningcn har slopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En minskning av den statliga kontrollen har gjorts i fråga
om avgifier hos bvggnadsnämnd. Genom ändringar i byggnadsstadgan (1959:612) och
förordningen (1961:568) om brandfarliga varor behöver kommun numera inte
underställa länsstyrel.sen beslut om nämnda avgifier (prop. 1975:107, CU
1975:29, rskr 1975:220, SFS 1975:462 resp. 1975:821).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 (Jndersfälining av beslut om lån och borgen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Gällande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunallag som trädde i krafi den I juli 1977 är
gemensam för kommunerna och landsiingskommunerna. Låneriitten regleras i 4 kap.
7 och 8 Sij (1977:179). Dessa paragrafer har följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komniun och landstingskommun får taga upp lån med en
ålerbetal-ningstid av högsl fem år samt lån, som enligt uiiryckligl beslut
skall användas för betalning av iildre lån och återbetalas inom de
betalningsterminer som giiller för del äldre lånet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid förvärv av iniecknad egendom får kommun och
landsiingskommun överlaga betalningsansvar även för sådan iniecknad skuld som
är ställd alt belalas inom längre lid eller i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lån i andra fiill iin som avses i första och andra
styckena får tagas upp endast om regeringen medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i försia och tredje styckena giiller iiven
borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan föreskriva att kommun eller
landstingskommun ulan siirskilt medgivande lår taga upp lån av staismedel, som
beviljas av slallig myndighei, och lån för siirskilt angivna ändamål samt au
konimun får åtaga sig ansvarighet gentemot staten för lån som av statsmedel
beviljas annan än kommunen och ikläda sig borgensansvar för lån av vissl slag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kommunerna innebiir 1977 års kommunallagsreform au den
belopps-niiissiga inskränkningen i den undcrsiiillningsfria låneriiiien är
borttagen. Likaså har kravet på årlig åtcrbcialning av sådana lån slopats i de
nya besiiimnielscrna. Även för landstingskommunerna medför ilen nya
kominu-nallagen en vidgning i så måtto alt möjlighet ges alt ta upp lån som
skall användas för betalning av iildre län och att överta lån vitl
låsiighctslTir-värv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kungörelser(1962:581, 1969:681)som reglerade vissa
delarav kommunernas och landstingskommunernas underställningsfria lånerätl ersattes
vid införande av den nya kommunallagen med en gemensam förordning (1977:544). I
denna preciseras villkoren fiir viss understiillningsfri låneverk-sanihci och
för vissa ansvarighetsåiaganden från kommunens och lands-lingskominunens sida.
1 förordningen ges bl. a. möjligheter au undersiiill-ningsfritt ta upp statliga
bostadslån, markförviirvslån, loniiriiiislån, lån från stålen liil allmänna
samlingslokaler, lån från staten till energibesparande åtgiirder i bostadshus,
bottcnlån till bostadsbyggande scmi finansieras med stöd av statliga
bostadslån, lån för vatten- och avloppsanliiggningar sann lån av säljare vid
förvärv av '"saneringsfastigheter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,2 De nuvarande bestämmelsernas framväxt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syfiet med en statlig koniroll av den kommunala
upplåningen iir fierfaldigi. Ell grundläggande motiv iir att åstadkomma eu
skydd för den komniunala förmögenheten. Första gången lånekoniroll infördes var
genom I8()2 års kommunalförordningar. Då tillkom bestämmelser som reglerade
såviil underställningsfri som undersiällningspliktig låneriitt. Den enda
begränsningen i den fria låneriitten fiir kommunerna var villkoret att lånen
skulle löpa på högst två år. För Stockholms komniun var molsvarande begränsning
fem år. Landsiingskommunernas underställningsfri;i lånerätl onilåttade enligt
1862 års landstingsförordning upptagande av lån med hiigst fem års
älerbelalningstid. Några beloppsbegränsningar fanns således inte och inte
heller något lagsladgal hinder för kommunala borgensåtaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kommunerna infördes beloppsbegränsningar år 1913 i den
fria låneräiten. Syftei härmed var att ställa denna i förhållande till resp.
kommuns ekonomiska bärkraft, d. v. s. skalteunderiag och skatteuttag. Samtidigt
slopades tidsbegränsningen, vilket medgav att kommunerna kuntlc uinyiija den fri;i
låneräiten för såväl korla som långa lån. 1 den lånepraxis som uibildades
lillämpades dock den regeln all undcrsiiillningsfria lån inlc logs upp med
längre lid än fem år. Den fria låneriiiien avsågs i första hand anviindas för
de tillfiilliga lånen, i synnerhet för tillgodoseende av behovet av
kassalorlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom 1930 års komnuinalsivrelsclagar (1930:251, 252)
tillkom besiiim-nielserom att ingående av borgen skulle jiimsiiillas med
upplagande av lån. 1 övrigi skedde inte några förändringar i här berört avseende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ingåendc/('i7c/(7//;.i;.!,'/>'/■(■/«
a/-/y,?7 av låncbcsliinimelserna lor kommunerna. De regler som då infördes
fiir den undcrsiiillningsfria låneriitten kan sammanfallas på följande sätt
(1937:498. 499. .S02).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En uppdelning av den underställningsfria låncräticn skedde
på delsen rätl all efter skatteunderiagets storlek ta upp lån med hiigsi ett
års återbetalnings-tid, dels en rätt att efter skatteunderlag och
utdebitcringshöjd la upp lån, som årligen skulle avbetalas, med högst fem års
återbctalningstid. Denna utformning av ilen undcrsiiillningsfria låneriitten
angavs </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a
href="http://iillgodo.se/"><span style='color:windowtext;text-decoration:none'>iillgodo.se</span></a>
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>såviil kommunernas
behov av kassaförlag som behov av medel för finansiering av
"företag"" med viss varaktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Revideringen innebar vidare all en bestiimmelse infördes
om att kommun vid förviirv av iniecknad egendom fick la över betalningsansvar
iiven för sådan inicckningsskuld som varsiiilld all belalas inom liingre lid än
fem år eller i annan ordning. Kommunerna fick också möjlighet att ta upp lån
som enligi uttryckligt beslut skulle anviindas fiir au betala äldre lån och
återbetalas inom de betalningsiermincr. som giillde för det iildre lånet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan förändring i lånebeslämmelserna var alt
utnyttjande av fondmedel (från andra fonder än kassaförlagsfond) skulle anses
som ianspråktagande av kommunens underställningsfria lånerätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För landstingskommunernas del jämställdes fr. o. m. år
1938 ingående av borgen med upptågade av lån (1937:.50l). [)essutom infördes
bestämmelser för både kommuner och landstingskommuner all av Konungen meddelat
beslul att bevilja lån av statsmedel också skulle anses innefiiiia lillsiånd
all ta upp lånet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad understiillningsfrihet beträffiinde kommunala
åtaganden for lån på bostadförsörjningens område infördes år 1939 (1939:77, 78,
79). Kommunerna fick då möjligheter all gentemot staten åtaga sig ansvarighet
för lån som av staismedel beviljats bl. a. allmännyttiga bostadsföretag. Är
1949 vidgades något möjlighelerna au ingå borgen enligt denna bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den I juli 1953 ändrades lånerätisbesiämmelserna för
kommunerna efter förslag från kommunaUagskommittén om utvidgning av kommunernas
underställningsfria lånerätt. De nya bestämmelserna (1953:433,434,435) innebar
i huvudsak au den beloppsmässiga begränsningen vidgades, all beroendet till
utdebiteringen slopades saml alt lån med högsl fem års löplid kunde las upp.
Kommunerna erhöll också vid detta tillfälle möjlighet att utnyttja fondmedel
utan att den underställningfria låneräiten därför skulle anses lagen i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 anslutning till de nya bestänimelserna i kommunallagarna
för kommunerna utfiirdades en kungörelse (1953:437) med vissa hestäminciscr
angående kommuns upplagande av lån in. ni. 1 denna fiireskrevs atl konimun
kunde ta upp lån ulan Kungl. Mai:is prövning ulöver de niiijligheicr som gavs i
kommunallagarna. Enligt kungörelsen medgavs kommunerna dels au i viss
utstriickning la upp lån i anslutning till bosiadsfinansieringen och finansieringen
av kollektiva iviittcrier, dels all i vissa fall ingå borgen i anslutning lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bosiadsfinansieringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1953 års koinmuiiallag (1953:753), som triidde i krafi år 1955, återfanns de
bestiimmelser som gällde fr. o. m. I juli 1953. Det kan bara noteras atl
lånebestämmel.serna placerades i dräi.selkapiilel i kommunallagen, mot att tidigare
återfunnits under kapitlet Underställning och besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underställningsfrihet
infördes år 1961 i kommunallagen för lån till vaiien-och avlopp.sanläggningar </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a href="file:///\\%7b\96\39"><b><span
lang=SV style='color:windowtext;text-decoration:none'>Fel! Ogiltig
hyperlänkreferens.</span></b></a><a href="file:///\\%7b\96\39"><b><span
lang=SV style='color:windowtext;text-decoration:none'>Fel! Ogiltig
hyperlänkreferens.</span></b></a><a href="file:///\\%7b\96\39"><b><span
lang=SV style='color:windowtext;text-decoration:none'>Fel! Ogiltig
hyperlänkreferens.</span></b></a><a href="file:///\\%7b\96\39"><b><span
lang=SV style='color:windowtext;text-decoration:none'>Fel! Ogiltig
hyperlänkreferens.</span></b></a>, </span><span style='font-family:Verdana'>140).
Den ovan nämnda kungörelsen med viss:i bestämmelser alt ta upp lån ändrades med
hänsyn härtill (1961:141). År 1962 skedde viss förändring i kungörelsen i fråga
om kommunernas möjligheter alt la upp lån och ingå borgen vid
bostadsfinansieringen (1962:581).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Den
1 januari 1975 vidgades den underställningfria låneriitten enligt kommunallagen
till atl omfatta även lån vid förviirv av fast egendom som bchcivs för
tätbebyggelse m. m. (1974:941, 942). Den nämnda kungörelsen ändrades med hänsyn
härtill (1974:961).</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
landsiingskommunerna skedde ingen förändring beträffande låneräiten vid
införande av 1954 års landsiingslag. Fr. o. m. år 1970 gavs dock
landstingskommunerna möjligheler all undersiällningsfritt ta upp lån jör
bosiadsbvggnadsföreiag som godkiints för statlig belåning (1969:214). Dessutom
likställdes fr. o. m. detla år kommuner och landstingskommuner närdet gäller
upplagande av lån som beviljats av statlig myndighet. Tidigare behövde
landstingskommunerna Kungl. Maj:ts tillstånd även för att ta upp sådana lån.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 samband med alt
landstingskommunerna fick möjligheter att underställningsfriii la upp lån för
bostadsbyggnadsföretag infördes en kungörelse (1969:681) om landslingskommuns
upplåning där dessa möjligheler närmare reglerades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
1 januari 1975 fick Stockholms låns landstingskommun möjlighet (1974:943) att i
likhel med kommunerna undersiällningsfriu ta upp lån vid förvärv av fast
egendom som behövs för tätbebyggelse m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Tidigare utredningsförslag m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lånebeslämmelserna
fiir kommuner och landsiingskonimuner har vid fiera tillfällen behandlats av
olika statliga kommittéer. 1 det följande redovisas förslag och motiv som förts
fram i skilda utredningssammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
en promemoria år 1940 lade 1939 års komniunlånesakkunniga fram vis.sa
synpunkier och förslag i fråga om den kommunala upplåningens begränsning med
hiinsyn till krisförhällandena. De sakkunniga föreslog en individuell
prövningav de kommunala anläggnings- och lånebehoven under beakiande av
angeliigenheisgraden m. m. Fakiorer som borde beakias var penningpolitiken,
knapphet på material, kostnadsförhöjningaroch inträdd räntesiegring samt då
rådande osäkra politiska förhållanden. Med anledning av kommun-lånesakkunnigas
promemoria utfärdade regeringen en skrivelse till länssiy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>relscrna vari framhölls ""all dcnccnirala
granskningen av låncansökniiigar för niirvaraiulc måste göras mera slriing iin
v;icl lidigare varil erfortlcrligi"". Diirmed markcratles au
lånekonlrollen i ökad omfiilining skulle lillgotlose ställiga intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grunderna för den koniinuiiiila luncpoliiikrii var
rubriken på cii botiinkantlc (SOU 1942:60), som komniunlånesakkunniga avgav år
1942. Viirdet av en klar och enhetlig bokfiiring som kan visa hur låne- och
budgetpolitiken påverkar lormögenhctssiiillningcn framhiills. M;in fiircslog
all regeringen skulle kunna ge en kommun riiit lill ""fri giildsförvalining"".
En sådan skulle medge alt kommunen tog upp lån med andr;i lånelidcr och
amorterings-villkt)r iin de som man utgick ifrån i lånetillsiånclet. varvid vid
lånctillsiåndet loruisatui annuiicicr skulle fondcras och Ibiulniedkn anviindas
för bcsiri-d:indc av fiikliski avialade amorteringar. Betiinkandei loraiiledde
inlc några iindringar i låficrätisbestiininielserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I skrivelse år 1951 lade 1949 års invcsiciingskoinmiiic
fram förslag om de komniunala investeringarna. Man erinrade bl. a. om alt stålen
hade möjlighet atl huvudsakligen genom kontrollen över den kommunala
upplåningen påverka investeringarna. 1 högkonjunkiurliigen ansåg man del
nödvändigi all viss del av investeringama avskrevs omedelbart med skattemedel
och alt lånemedgivandena skulle inskriinkas lill endast en del av
investeringsbeloppet. Kravet på ökad självfinansiering skulle verka
återhållande på den kommunala invesieringsverk.samheien. Eii system med direkl
skatlefinan-siering av en viss del av den kommunala investeringsverksamheten
kunde enligt kommittén utformas på olika säu och anpassas efter konjunkturlägel
och kommunernas ekonomiska bärkraft. Ulöver den individuella prövningen
ifrågasatte kommittén om inte det skulle vara möjligt atl lånekonlrollen för
vi,ssa kommuner i stiillet mera inriktades på dess konjunkturpo-liiiska
uppgifter så all lånebehoven kunde prövas i eii sammanhang för en kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I samband
med alt invesieringskommiiténs förslag anmäldes i proposition lill riksdagenår
1951 (prop. 1951:206)iillsatiesen utredning,kommunlåneut-redningen, som skulle
närmare utforma de åtgärder som föreslagits av invesleringskommittén.
Riksdagen, (BaU 1951:33), anslöt sig efter viss tveksamhet lill regeringens
uppfattning i propositionen all åtgärder behövdes för att i då rådande läge
begränsa lånefinansieringen av de kommunala investeringarna. Uiskotiei ansåg
dock atl ställningstagandet till förslaget som investeringskommittén framfört
borde anslå i avvaktan på resultatet av den utredning som tillsatts för den
närmare utformningen av åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 betänkandet Förslag rörande utfiirmningcn av åtgiirder
förökad skatie-finanscring av kommunahi investeringar (.SOU 1951:24) förordade
koniiniiii-låiieuiredningcii all regeringen skulle i siirskill beslut
iillkiinncge vissa principer för prövningen ;iv frågor om låneiillsiånd under
cMraortliniira förhållanden på kapitalmarknaden. Lån borde diirvid lå las upp
till högst 75 % av kosinaderna för ett visst objekt. En total lånefinansiering
skulle dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara lillåicn niir del giillde markfiirviirv. uppfiirandc
av bostadshus för allniiinn;i marknadens behov och anläggande av gator, viigar
sann vaitcn-och avloppsledningar inom n\a bostadsoinråclen. Kommun niccl hog
ulde-biiering skulle clock vara undantagen från skattcllnansieringskravcn och
undantag skulle också kunna göras vitl siirskilda skiil. De lörslag som
utredningen förde frLim realiserades inte. Statsmaklerna valde i stiillet all
genom kreditpoliliska åtgiirder reglera koniinuncrnas upplåning. Det kan
noteras all samtliga kommuner och landstingskommuner tillställdes utredningens
lorslag '"fiir atl finnas lillgiingligi vid uppgörandet av utgifts- och
inkonistsiaier för år 1952"".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kiiinmiinalriiiiskninniiiién angav i heiiinkandet
Komniunala bolag (SOU 1965:40) allmiinna riktlinjer för de åtgiirder som kuntlc
bchiiva vitiias med anlctlning dv tIen iikatle bolagstlriftcn för komnuinal
verksamhei. Kommiiién log diirviti särskilt upp låneriiilsbestiimmclsema i
kommunallagen och den beiytielse begränsning i låneriiiien kunde ha för
uivccklingen nioi ell ökat aiiliiande av bolagsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter en ingåentle redovisning av hur lånekonlrollen
fungeratle (se bilaga 2)' förordade kommittén all låneriittsbesiämmelserna
untlerkastadcs en genomgripande reform och all låneiillsiåndsprövningen hell
avskaffades. Enligt koniniittcn borde lånräitsbesiämmclserna inordnas i
systematiskt uppbyggda besiiimmelser om kommunernas kapiialförvalining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiiién ansåg au del bäsia skyddet lor den komniunala
förmögen-heien låg i eu klan och tiverskådligt hudgetsysiem. Om kommunerna
följde vad kommunlorbunden hiirvidlag rekommenderat, medfiirde detla bätire
garantier för en gotl ekonomisk hushållning iin ett lånckonirollsysieni
någonsin kunde skapa. Några fullstilndiga garantier för en allmän och noggrann
cfierföljtl av berörtia rekonimcntlaiioner kuntlc naturligtvis aldrig uppnås
enligt kommittén. Man framhöll atl inte ens lagreglering av fundamentala
principer för budget och finansiering gav mera fullsiäntliga garantier för en
god hushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De konkreta förslag kommittén retlovisade innebar bl. a.
all besiiimmelsen om fiirmögenhetsskytltlet gavs en större precisering metl
anknytning lill tlci moderna kommunala budget- och räkenskapssysiemet.
Budgetbesiiim-niclscn skulle utformas metl uppdelning på kapital- och
driftbudgei och tliirjiiinic reglera frågor om avskrivningar och överfiiringar
i övrigi från tlriftbutlgci lill kapiialbudgci samt frågor om civcrskoti och
underskott, reservationeroch anslagsfiirskoil. Även frågor om tilliiggsstat
skulle regleras i denna bestiininielse. Låneriitisbesiiiinmelscma skulle
inortlnas i della syslem vai'vid kravel på undersiiillning hell skulle i:is
bort. Låncriillsbesläninielserna skulle fiircnklas och kommunerna föreslogs få
riitt all ta upp dels investeringslån (anliiggningslån). dels rörcKcmetlel.
Bestiimmelserna i fiirslagel om butlget. låneriitt och fi)ntier skulle ge
konmiunerna niiijligliei till s. k. fri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Bilagan har uteslutits här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gäldsförvalining,
där man ulan en ingående bundenhet till de särskilda anläggningarna och deras
livslängd ser den kommunala investeringsekonomin som en helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att ingå borgen och eljest ikläda sig ansvar för annans lån ansåg kommittén
alltjämt skulle finnas. Den ansåg del sorn en brist au inga krav uppställdes på
en samlad redovisning i den kommunala bokföringen av borgensåtagandena. En
särskild bestämmelse om della borde därför införas i kommunallagen ansåg
kommittén. De särskilda reglerom borgensåtagande som kunde vara nödvändiga t.
ex. inom bostadsförsörjningens område kunde ges i en särskild författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunalräliskommitiéns
förslag att slopa underslällningsskyldigheten i låne- och borgensärenden
tillstyrktes av de fiesta remissinstanserna. Förslaget har dock inie föranlett
några lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I belänkandet
SioHandstingetsförfannlng{SOV 1968:35) berördes lånerälts-förhållandena för
storlandstingskommunen. En motsvarighel lill huvudregeln i landstingslagen
föreslogs. En viss utvidgning av den fria låneräiten skulle enligi förslaget
bli möjlig efter föreskrifter från regeringen. Förslagen om låneräiten
föranledde inte någon lagstiftning då det ansågs atl dessa frågor borde
övervägas i annal sammanhang för alla landstingskommuner (prop. 1969:112).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den
underslällningsskyldighel som följde enligt 58 § i 1953 års kommunallag i
fråga om lån i samband med fasiighetsförvärv behandlades i
byggkonkurrensutredningens betänkande Konkurrens i bostadsbyggandet (SOU
1972:40). Enligt utredningen motverkade bestämmelserna i 58 ij strävandena atl
underiätta för kommunerna att förvärva mark för tätbebyggelseändamål. Mot den
bakgmnden föreslogs ändringar i 58 ?; så au lån i intecknad egendom som
kommunen övertog vid förvärv av egendomen samt lån som kommunen tog upp genom
all som betalning utge köpeskillingsrevers inte skulle inkräkta på utrymmet
för kommunens underställningsfria lånerätl. Vidare föreslogs all del undanlag
från bestämmelserna om femårig lånelid och åriiga amorteringar som görs för lån
som kommunen övertar vid förvärv av egendom utvidgades till alt avse även
köpeskillingsrevers som utgavs som likvid för fasiighetsförvärv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
förslag fick ett positivt mottagande av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande
departementschefen konstaterade emellertid att enligt utredningens förslag
skulle de ändrade bestämmelserna komma all avse samtliga kommunala förvärv av
fast egendom. En så långtgående förändring av bestämmelserna var han inte
beredd att föreslå. Han förordade en sådan ändring att lån i intecknad egendom,
som kommun övertar vid förvärv av egendomen samt lån som kommun upptar genom
att som betalning för fast egendom utge köpeskillingsrevers, inte inkräktar på
utrymmet för kommunens underställningsfria lånerätl i de fall förvärvet avser
sådan fast egendom som med hänsyn till den framlida utvecklingen erfordras för
tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning. Motsvarande skulle gälla
vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förvärv av fasl egendom som behöver rustas upp. De ändrade
bestämmelserna skulle i tillämpliga delar gälla även Stockholms läns
landstingskommun. Bestämmelserna infördes fr. o. m. år 1975 (prop. 1974:150,
CU 36, rskr 372).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sill betänkande Budgetreform (SOU 1973:43) lade
budgetutredningen fram förslag som syftade till au göra den slallig budgeten
lill eu så effektivt instrument som möjligt för atl styra användningen av de
ekonomiska resurserna och för stabiliseringspolitiken. Samordningen med
kommunerna logs upp lill särskild behandling och man ansåg del angläget all en
ökad kommunal medverkan i stabiliseringspoliiiken kommer lill stånd. Ulredningen
uttalade alt handlingsfriheten är så stor för kommunema alt man inte funnit
anledning atl föreslå ändringar i kommunallagen i stabiliseringspolitiskt
syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen berörde lånekontrollen. Man ansåg alt denna
inte var utformad med syfte atl kunna användas som siabiliseringspoliiiski
medel. Statsmakternas påverkan på den kommunala upplåningen sker enligt
ulredningen via kreditpoliliken. Men med en god likviditet kan dock kommunerna
bli mer eller mindre okänsliga för den kortsiktiga kreditpoliliken. Så länge
som krediiåtstramningen varar kan kommunerna dra på sin likviditet. När
krediiåtstramningen släpper kan kommunerna snabbi låna upp medel för au stärka
likviditeten inför nästa åistramningsperiod. Därigenom kan enligt ulredningen
kreditpoliliken förlora möjligheterna all på kort sikl påverka kommunernas
utgiftspolitik. Möjligheterna atl bedriva en stabiliseringspolitiskt motiverad
krediipoliiik gentemot kommunerna som skiljer sig från den allmänna
kreditpolitiken är enligt ulredningen starkt begränsade med hänsyn till atl
kommunernas upplåning är fördelad på så många låneinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen menade att del således föreligger vissa
problem när det gäller alt styra den kommunala upplåningen. En möjlighel alt
effektivare styra upplåningen angavs vara alt påverka nyupplåningen från
låniagarsidan i stället för från långivarsidan. Den nuvarande lånekontrollen
skulle enligt ulredningen eventuellt kunna omformas och utnyttjas för
siabiliseringspoli-tiska syften. Man förde därvid också fram tanken på atl införa
särskilda nyupplåningstak som sätter bestämda gränser för varje kommuns nyupplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessutom diskuteratles hiijning av kostnader lor au hålla
stora likvida lillgångar, heliigga övernornial likvitlitet med en avgift samt
att fiireliigga kommunerna all hålla kassa- eller likviditetskvoter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framförtle avsluiningsvis all även
upplåningsmiijligheieroch kommunal likvidiiei i alla hiintlelscr borde ägnas
uppmiirksamhet vid den siabiliseringspoliiiska samortlningen metl kommunerna
men att tlel låg utanfiir uiretlningens uppgifier atl föreslå kreditpoliliska
åtgärder. Man föreslog i stiillei alt kretliipoliiiska åigiirtler som syftar
till stabiliscringspoli-lisk påverkan på k<')inmunerna skulle prövas av
tlen år 1971 lillsälla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunalckononiiska ulrctlniiigcn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 tlcn proposiiion (prop. 1976/77:130) som lolitlc på
butlgeiulietlningeiis ir)rslag erinras om au 1976 års konnnunalckonoinisk;!
uirctlning(Fi 1976:06) bl. a. har lått i upptlrag all beakta cvcinuella siabiliseringspoliiiska
aspekter på tlc olika åigiirtler som kommiiién l'örortlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan i tieiia sanimanhang noier;is atl
sKihiliscringsuiirdiiiiigcn. som i beiiinkaiitlci Mål och nictlcl i
si;ibiliscriiigspoliiikcn (SOU 1961:42) retlovi-satlc olika mctlcl som kuntlc
stå till butls för tlcn ekijiioiniska politiken, inte tt)g upp lånekonlrollen
som cit mctlcl i stabiliscriiigspolitikcii.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Framställningar från komrmmförhunden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunfiirbuntlcn har vitl olik;i iilifällcn viicki fiågan
om eii slopande av untlersiiillningsskykligheicn i fråga om lån och borgen. I
en gemensam skrivciscår 1963 lill regeringen anhtill tletlåvar;iiitle irc
koninninfiirbuiitlen om översyn av koiinniinallag;irnas
låneriiiisbesiiiinnielscr. I skrivelsen framhiills bl. a. all nian på koniniunalt
håll inte siillan ansåg tlcn ccnirala lånekonlrollen mindre lidsenlig mot
bakgruntl av tlcn ekonomiska uivccklingen i koiiiniu-nerna och inie minsl tien
omfaiiaiitlc invcsieringsverksanihcien. Man ifrågasalic om tlel över liuvutl
lagci fiirclåg nåuni behov av untlersiiillnings-plikl i bl. a. lånciirentlen.
Det ;illniiinnas iinrcssc av au tlcn kommunala förmögenheten skydtlas ansågs
vara lillgotlosett gi;iiom antlra lagbcsiiim-melscr och genom tle regler för
kommunernas kapiialredovisning. som utarbetats av komniunfiirhuntlcn och vilka
vunnit allmiin lilliimpning i konimuncrna. Ell slopande av don centrala
lånekontrollen skulle enligt förbunden betyda en adminisiraiiv fiirenkling nied
besparingar i tid och arbete och medföra påtagliga praktiska fördekir fiir
kommunerna. Skrivelsen föraiilecitlc dock inie någon åigiirtl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommuiiförbundei gjorde år 1973 rn /örnvad
Irainsuillning lill regeringen (se bilaga 3).' Förbuiitlci hiivtlatle bl.a. alt
uivccklingen givii ytterligare beliigg föratt låiieiillsiåiitlsprövningcn
knappast kuntlc lillmiitas någon belydelse som ekonomiskt styrmedel från
stålens sida. Kommunema hade sedan lång lid tillbaka beviljats låneiillsiånd i
belydligt siörre omfallning än vad man på grund av krediimarknadsläget kunnat
låna upp. Outnyttjade lånetillstånd fanns därför till sammanlagt mycket
betydande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
förbundsstyrelsen hade de fakiorer som talar för eu slopande av
underställningsreglerna växt i styrka sedan år 1965 då kommunalrätiskom-miiién
lade fram sina förslag. Bl. a. anfördes alt kommunernas budget- och
redovisningssystem ytterligare förbäiirais, all kommunsammanläggningarna gjort
kommunema både adminisirativi och resursmässigi bättre rustade au möta sina
finansieringsproblem saml all kommunerna i alli större omfattning gått in för
en mera långsiktig planering av sin ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Bilagan har uleslutils här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en sådan planering är enligt framställningen frågan om finansiering av en viss
investering av ringa intresse och belydelse. Del väsentliga är huruvida
kommunens samtliga planerade investeringar får en från olika synpunkter lämplig
finansiering. Den kommunala verksamhetens ständigt ökade omfattning men även
inriktning på vissa områden exempelvis markanskaffning, engagemang i värmeverk
m. m. angavs innebära atl kommunerna har ett varierande behov av krediter av
olika längd från lid lill annan. Även de på senare lid ökade behoven av
insatser för atl bekämpa arbetslöshet genom all med kort varsel sätta igång
byggnads- och anläggningsarbeten framhölls ställa stora krav på kommuneras
likvidiiei och ökat behov av såväl kortsiktiga som mer långsikliga krediter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
skrivelsen pekade förbundsstyrelsen även på den omsländigheten att tillskott av
skatteunderlag från staten inte inräknades i undertaget för den beloppsmässigt
begränsade underställningsfria låneräiten. Kommuner med betydande tillskott av
skalteunderiag angavs därför ha en i jämförelse med mera skaltekraftiga
kommuner starkt begränsad underställningsfri lånerätl. Detla lorde enligt förbundsstyrelsen
slå i dålig överensstämmelse med skatleuljämningens syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundsstyrelsen
ansåg alt klara belägg fanns för att kommunallagens lånerätisregler är dåligt
anpassade till den kommunala verksamheten och till kommunernas kreditbehov för
bedrivande av ändamålsenlig verksamhei. Underslällningsivångel för kommunerna i
låneärenden borde och kunde därför avvecklas. Som lämplig tidpunkt för
avvecklingen angavs årsskiftet 1973/74, då kommunindelningsreformen skulle vara
genomförd. Man erinrade i sammanhanget om att statsmakterna vid fiera
lillfällen gjort uttalanden med innebörden alt de siörre och mer bärkraftiga
kommunerna skulle ges större frihet i här berörda avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundsstyrelsen
anhöll således "att reglema om underställning i låneärenden utmönstras ur
kommunallagen och kommunallagen för Siockholm fr. o. m. nämnda årsskifte".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
1977 års kommunallagsreform</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny kommunallag trädde som förut nämnts i kraft den I juli 1977 (prop.
1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148). Till grund för reformen låg
Kommunallagsuiredningens beiänkanåe Enhetlig kommunallag (SOU 1974:99).
Ulredningen delade den uppfattning som framförts av både kommunalrättskommitlén
och kommunförbunden nämligen au den nuvarande lånekonlrollen är överfiödig och
att bestämmelserna därför i första hand borde utgå. Man ansåg det inte ligga
inom ramen för utredningens uppdrag alt föreslå .så omfattande materiella
ändringar i kommunallagarna. Lånerättsbestämmelsema kunde nämligen ses som ett
- låt vara bristfälligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fungerande
- elemeni i sialsmakiernas ekonomiska politik. Eu syfte med reglerna hade
enligt utredningen ansetts vara att bereda statsmakterna möjligheter till
överblick och samordning på det ekonomiska området. Dessutom menade man all
frågan om låneräilsbestämmelscrna kunde antas komma att behandlas av den
kommunalekonomiska ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen ansåg dock å
andra sidan inte au man borde lämna lånereglerna orubbade. Dels angavs behov
föreligga av en del materiella ändringar inom lånerättsbesiämnielsemas ram,
dels borde de olika reglerna i kommunallagen och landsiingslagen kunna göras
enhetliga. Ulredningen föreslog därför att de beloppsmiissiga begriinsiiingarna
och kravet på årlig avbetalning skulle slopas i fråga om lån med en
åierbeialningstid av högst fem år. När det gällde kommunernas jämfört med
landsiingskommunernas vidare undersiällningsfrihei i fråga om lån på vissa
områden och i fråga om överlagande av lån vid fasiigheisförvärv borde enligi
ulredningen denna kvarslå. För landsiingskommunerna borde dock gälla samma
regel i fråga om lån för faslighetsförviirv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 fråga om
underställningsfriheten på de områden som reglerades i 1962 års kungörelse
föreslog kommunallagsutredningen atl dessa skulle kvarslå för kommunerna. Den
olikhei som hiir kunde föreligga mellan kommuner och landstingskommuner behövde
inte hindra att enhetliga regler infördes i en gemensam enhetlig kommunallag.
Förutsättningen var dock atl en allmiini hållen beslämmelse, som ger regeringen
befogenhei all släppa sin lånekoniroll på vissa avgränsade områden infördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen berörde eu åiiioial remissinsianser frågan om
underslällningsskyldighel för lån och borgensåiaganden. Med några fa undanlag
tillstyrkte dessa remissinstanser eller lämnade ulan erinran förslagei au
beloppsbegriinsningen för den undersiällningsfria låneräiien skulle tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar
län, Hallands liins landstingskommun. Svenska kommunförbundet. Föreningen
Sveriges koinmunalekonomeroch nästan 50 kommuner förordade att man skulle gå
längre än vad ulredningen föreslog och helt avskaffa
underslällningsskyldigheten. Flertalet av dessa remissinstanser hävdade au
underställningsskyldigheten numera är onödig från såväl kommunalekonomiska som
nationalekonomiska synpunkter. Det infiytande som staten kunde behöva ha över
kommunal upplåning kunde utövas inom ramen för statens infiytande över
kreditmarknaden i allmänhet. Några kommuner menade att man i stället för
understiillningsskyldigheien skulle kunna införa en skyldighei för koinmunerna
all anrniila behovei av lån för viss lid eller för vissl invesieringsobjeki. En
av dessa kommuner tillade atl del under alla omsländigheier är otidsenligt atl
knyta understiillningskontrollen till varje enskilt lån. En landstingskommun
ansåg au den undersiiillnings-skyldighei som borde vara kvar skulle anknyta
till kommunens kapitalbud-gel. En kommun var inne på liknande tankegångar och
menade att en kvarstående lånekoniroll borde ske årsvis i efterskott och avse
kommunens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>totala upplåning. En annan kommun ansåg au man i samband
med au undersiällningsskyldigheien avskaffades borde anordna en koniroll över
kommunernas borgensåiaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell anial remissinsianser godiog uircdningens förslag meii
ansåg i princip all undersiällningsskyldigheien borde avskaffiis hell. En del
speciella synpunkier och yrkanden framfördes också. Däribland fanns exempelvis
au undersiällningsskyldigheien endasl skulle giilla lån med liingre
åierbcial-ningsiid iin tio år. Molsvarande konsirukiion skulle gälla för borgensåiaganden.
Endast en konimun hävdade au beloppsgränsema borde bibehållas. Några
reniissinsianscr pekade vidare på au del partiella avskaflåndei av
undersiiillningsskyldigheien kunde frcsia kommunerna lill ökad konfrisiig
upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 proposilionen framhöll föredraganden au den siailiga
konirollen över kommunernas och knidsiiiigskommunemas upplåning inie uigjorde
någoi ändamålsenligi insirumeni vare sig för au irygga en sund kommunal ekonomi
eller föran lillgodose sunens behov av överblick och infiyiandc över
krediimarknaden. Han ansåg dock au man inie med föreliggande
uirednings-maierial som grund kunde på eu genomgripande säu ändra den slailiga
konirollen. Några hinder moi all genomföra kommunallagsuiredningens förslag
förelåg diiremoi inie. 1 proposilionen föreslogs därför till
undersiäll-ningskraven i fråga om lån och borgen mjukades upp genom all
beloppsbegränsningen och kravel på årliga återbetalningar slopades i fråga om
underställningsfria lån. Riksdagen godiog regeringens förslag. 1 kon.sliiu-lionsutskoliets
betänkande (1976/77:25) framhölls all frågan om au på ell genomgripande säu
ändra eller eveniuelli hell avskaffa den slailiga konirollen över kommunernas
och landsiingskommunernas upplåning avsågs bli föremål för forisaii utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Den kommunala och landstingskommunala upplåningens
omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna och landsiingskommunerna finansierar i regel
siörre kapi-laluigifter med långfrisiiga lån vilka redovisas som
kapiialinkomsicr. För au möta lillfälliga likvidiicisproblem upplär man dessulom
lilllalliga lån med kort amorteringslid. Denna upplåning budgeieras inie och
redovisas i räkenskaperna endasl i form av en balanspost under kortfristiga
skulder. Från finansieringssynpunki är del nyupplåningen, de långa lånen, som
ärav siörsi iniresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I labell I nedan redovisas hur lånefinansieringen
uivecklais sedan år 1960 för kommuner och landsiingskonimuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
1: Nya lån 1960-1976 I kommuner och landstingskommuner samt andel av externa
inkomster (milj. kr)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Landsiingskonimuner</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1960 1965 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>763</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>721</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>833</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123 3 079</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>444 3871</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>604</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>%</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>% </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>% </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8 </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>%</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>% 1%</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>%</span></i></p>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 99 227 405 511 458 392 752 641</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>%</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=25 valign=top style='width:18.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=15 valign=top style='width:11.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Kiilla: Statistiskt meddelande (Sm)N nr 1976:25, SmN
1977:17 saml räkenskapsam-niandrag från SCB)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av tabellen framgår au upplåningen i kommunema är av en
helt annan omfattning än i landstingskommunerna. Det framgår också all lånens
andel av de externa inkomsterna håller sig relativt konstant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna har under de i tabellen angivna åren
finansierat mellan en tredjedel och hälfien av bruttoinvesteringarna med lån.
Motsvarande andel för landsiingskommunerna har utvecklats från drygt 10 % i
början av 1960-lalet till inemoi 40 % år 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 labell 2 visas bl. a. lånens andel av
nettoinvesteringarna (bmtloinveste-ringar minus investeringsbidrag m. m.) för
kommuner och landstingskommuner tillsammans).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
2: Netloinvesteringar och upplåning I kommuner och landstingskommuner perioden
1970-1976 (milj. kr.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Neiioinvesie-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uppl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nngar</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 333</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 552</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 077</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 237</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 331</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 634</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 591</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 537</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 340</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 836</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 778</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 623</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 626</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 245</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34,8 45,7 49,6 53,7 38,6 59,4 55,7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Källa: Uppgifier från Svenska kommunförbundei)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I genomsnitt för perioden utgjorde upplåningen 48 % av
neiioinvesiering-arna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen om kommunernas ekonomi har i belänkandet Kommunernas
ekonomi 1960-1972 (SOU 1976:45) jämfört upplåningen i olika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommuntyper.
Därvid har framkommit all under perioden 1968-1972 den långfristiga
nyupplåningen per invånare i stort sett ökar med kommunstorlek. Den högsta
lånefinansieringsgraden, ca 57 96, har kommuner med över 100 000 invånare. För
kommungruppen med 20 0(X>-49 999 invånare redovisas dock, trots lägre
investeringar, en nettoupplåning (nyupplåning minus amorteringar) som är siörre
än för kommungruppen med 50 000-99 999 invånare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om kommungmpper med olika befolkningsutveckling kan konstateras för
perioden 1968-1972 att den största långfristiga nyupplåningen och
netioupplåningen äger rum i de kommunersom ökat invånarantalet med mer än 10
96. De befolkningsminskande kommunerna redovisar den lägsta
lånefmansieringsgraden. Såväl den långfrisiiga nyupplåningen som
netto-upplåningen ökar med ökad skattekraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Orn
landsiingskommunerna indelas i storleksgrupper visar de olika grupperna endasl
små skillnader i lånefinansieringsgrad. Vid indelning efter befolkningsstruktur
blir skillnaderna större. De landstingskommuner som har låg andel personer i
förvärvsarbetande åldrar redovisar en låncfinansie-ringsgrad på över 27 %. För
landstingskommuner med stor andel personer i förvärvsarbetande åldrar är
lånefinansieringsgraden endast 15 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tillfälliga lånen har för kommunerna ökat från 430 milj. kr. år 1962 lill 2 140
milj. kr. år 1972. Det innebär en genomsnittlig årlig ökning med 17 96 (i
löpande priser). Landstingskommunernas tillfälliga lån har under samma period
ökat från 10 milj. kr. till 280 milj. kr. De tillfälliga lånen varierar
emellertid kraftigt mellan olika år. (Källa: Kommunernas ekonomi 1960-1972, SOU
1976:45).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Låneskulden
(summan av långfristiga och tillfälliga lån) var år 1960 873 kr. per invånare
för kommunerna (inkl. kommunalförbund) mot 3 528 kr. per invånare år 1975.
Låneskulden har ökat i en jämn takt under perioden. För landstingskommunerna
var låneskulden molsvarande år 31 kr. resp. 589 kr. per invånare. Också här har
en relalivi jämn ökning skett. (Källa: Kommunernas finanser 1975).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7
Lånetillståndsgivningens omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1976 lämnade regeringen tillstånd till kommunal upplåning till ett
sammanlagt belopp av 3 124 milj. kr. Delta framgår av tabell 3 nedan. Det
innebär en ökning med 236 milj. kr. jämfört med föregående år. Efiersom ett
låneiillsiånd inte innebär någon garanti för au kommunen eller landstingskommunen
kan låna upp del belopp som tillståndet avser redovisas också i tabellen de lån
som tagits upp under resp. år (redovisningen innefattar även underställningsfri
upplåning).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3: Lånetillståndsgivningens omfattning 1966-1976
(milj. kr)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>L</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>mnade lillsi</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>nd</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Upptagna l</span><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>n</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1645</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 459</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 452</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 648</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3 896</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 722</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 281</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 509</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 667</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 583</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 132</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 279</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 281</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 683</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 792</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 579</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1925</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 883</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 888</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4 689</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3 124</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4 245</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:278.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1966 1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Källa: Material från budgetdepartemeniets kommunala
enhet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1976 fattade regeringen beslut i 1 021
låneärenden,en ökning med 104 jämfört medar 1975. Fördelningen på olika
kommuner m. m. framgår av bilaga 4 och fördelningen på ändamål (inkl. borgen)
av bilaga 5. Någon statistik som visar hur stor del av tillstånden som
utnyttjas finns inte. Redovisningen i Kommunernas finanser över beslutad men
inte verkställd upplåning ger dock en mycket grov bild av storieksordningen för
kommunernas del. För år 1975 redovisas 4 083 milj. kr. som beslutad men inte
verkställd upplåning. Motsvarande siffra för år 1973 var 4 380 milj. kr. I
dessa belopp ingår bl. a. lån lill vatten-och avloppsanläggningar som beslutats
men inte verkställts liksom upplåning som beslutats men som man
"ännu" inte sökt tillstånd till. Uppgifterna måsle därför tolkas med
största försiktighet. För landstingskommunerna särredovisas i statistiken inte
uppgifter om beslutad men inte verkställd upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillstånd
för teckning av borgen lämnades år 1976 i 204 särskilda beslul lill ett
.sammanlagt belopp av 1 379 milj. kr. Utvecklingen av tillståndsgivningen för
borgensåiaganden framgår av tabell 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4: Utveckling av tillståndsgivningen för
borgensteckning 1966-1976 (milj. kr)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lämnade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1966 496</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'>1967<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 008</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'>1968<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1969 578</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1970 1 036</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1971 764</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1972 1 462</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'>1973<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>584</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'>1974<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>992</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Courier New"'>1975<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>975</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1976 1 379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Källa: Material från budgeldepariementels kommunala
enhet)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
bilaga 4 framgår hur tillstånden au teckna borgen fördelar sig på olika
kommuner m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anialei
avgjorda iirendeii i fråga om lån och borgen uppgick lill 1 150 år 1975 och
lill 1 242 år 1976. Reduceringar i begärda belopp har gjorts i 177 ärenden år
1976 mol 189 år 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anialei
avslag för de båda åren var lillsammans 54. Del var således endast i 2 % av
iircndena som avslag meddelades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.8
LånetilLståndsprövningens syfte och tillämpning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
huvudsakliga syftei med lånekonlrollen kan anges vara atl åstadkomma ett skydd
för den komniunala förmögenheten och alt ge statsmakterna möjlighet till
överblick och samordning på del ekonomiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
regeringens behandling av ansökan om lån och borgen görs en formell prövning.
Denna omfaiiar kontroll av atl alla formalia är iakttagna sami au ansökan är
komplett. Del gäller således att i första hand se lill atl ett i laga ordning
fattal kommunall beslul föreligger samt atl della vunnit laga kraft. Vidare
undersöks bl.a. att beslutet innehåller uppgifter om lånebeloppets storlek,
amorteringstid och ändamål, hur eventuella kostnader utöver lånet skall läckas
(en finansieringsplan), att identitet mellan beslul och ansökningshandlingar
föreligger, att behöriga personer skrivit under ansökan samt atl erforderiiga
lillsiånd bifogals från olika myndigheter, exempelvis sialsbi-dragsbeslul. En
sammanställning över kommunens och landstingskommunens ekonomiska ställning
skall bifogas varje ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan sida av den formella prövningen gäller frågan om det ändamål som lånet
eller borgen avser faller inom ramen för den kommunala kompetensen. 1 de fiesta
ärenden är denna fråga självklar exempelvis närdet gäller vatten- och
avloppsanläggningar, skolor, bostäder m. m. I andra fall kan kompetensen
ifrågasättas exempelvis i fråga om kommunala engagemang i enskilda
näringsförelag eller ansökningar om låneiillsiånd för ändamål som ankommer på
annal samhällsorgan alt ombesörja. Uppfylls inte de kommunala
kompeiensvillkoren avslås an.sökningen. I 19 fall (både lån och borgenjav de sammanlagt
54 ärenden som avslogs åren 1975 och 1976 var bristande kompetens motiv för
avslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den formella prövningen har även uibildais en praxis med villkorsbe-stämmelser.
Sådtina bestämmelser förekommer numera i mycket begränsad omfallning. Ett
exempel på </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a
href="http://villkorsbeslammel.se/"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>villkorsbeslammel.se</span></a> </span><span style='font-family:Verdana'>är
au borgen får tecknas för en förening eller ett företag under föruisättning alt
kommunen utser en revisor i föreningen resp. bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
låneiillsiånden angavs fram till den I juli 1977 att riksbankens yttrande
skulle inhämtas angående lånevillkoren. Tidigare begärdes också in uppgifter om
verkställd upplåning, länelider, räntor och långivare. Någon kontroll av att
upplånade medel används för avsett ändamål sker inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om lån blir också föremål för en materieU prövning. Därvid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kontrolleras
att lånemedlen avser utgifter för varaktiga tillgångar såsom låst egendom,
komniunala affärsverk, vägar, maskiner m. m. Driftkostnader lar således inte
bestridas med lånemedel. Under år 1975 och år 1976 avslogs 11 ärenden på denna
grund. I ett speciellt fall har dock avsteg gjorts från den principen. Tidigare
när kommunstrukturen var en annan lämnades i regel inte heller låneiillsiånd
för ulgifter lill varakliga lillgångar om uigifierna ingick i en
förvaliningsgrens normala årsbehov. Likaså hade man som princip alt upplåning
inte borde ske i sådan omfattning att den försämrade kommunens kredit eller
inskränkte kommunens framtida rörelsefrihet. Skyddet för den kommunala förmögenheten
har varil huvudprincipen vid den materiella prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Principen all upplånade
medel skall användas lill varakliga lillgångar medverkar till all
amorteringstiden inte får bestämmas längre än till ifrågavarande anläggnings
livstid. Amorteringstiden brukar dock sältas kortare än den beräknade
livslängden. Allmänt kan sägas atl lån med längre löptid än 15 år ofta inte kan
placeras även om lånetillstånden avser amorteringstider på 20-30 år. Såtillvida
utgör således i allmänhet inte den i tillståndet begränsade amorteringstiden
någon reell restriktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt utbildad praxis ges
i regel inie tillstånd tiil amorieringsfria lån, efiersom de inte ökar
förmögenheten. Kommun och landstingskommun får enligt regeringens praxis inte
heller tillstånd att la upp lån mot inteckning i sina fastigheter eller för
utlåning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om en fråga som är av
betydelse för tillståndsprövningen har prövats av statlig myndighet i annal
sammanhang beaktas myndighetens bedömning. Exempel härpå är all låneiillsiånd
inte beviljas för kostnader som överstiger del av länsbostadsnämnden
fastställda panivärdet eller skolöverstyrelsens bedömning av skäliga kostnader
vid beslul om statsbidrag. Till skolbyggnader som uppförs utan statsbidrag
beviljas i regel inte lånetillstånd. Eu motiv för delta är alt staten i samband
med upprättande av förteckning över projekt, som skall vara berättigade lill
statsbidrag, också sätter en ram för investeringar i skolbyggnader. Uppförs
skolbyggnader utan statsbidrag kommer ramen att sprängas. Regeringen kan därför
inte medverka lill deiia genom au bevilja låneiillsiånd till sådana projekt. Av
sådana skäl har två framställningar om låneiillsiånd avslagits under åren 1975
och 1976. Avslag meddelades under samma lid i 18 ärenden som avsåg kostnader
utöver fastställt panivärde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Låneiillsiåndsprövningen
har vissa tider använts som ett medel i den ekonomiska poUtiken. Exempel på
konjunklurpoliliska bedömningar finns från liden för del första och del andra
världskriget sann början av 1930- och 1950-ialen. Det har sålunda i försia hand
varil under krigs-och krislider som låneiillsiåndsprövningen använts utifrån
sådana aspekter. Som ett uitryck för atl allmäni konjunklurpoliliska synpunkter
beaktats vid bedömningen av låneärenden under försia delen av 1950-ialel kan i
viss mån betraktas de beslut där avslag meddelats eller där begärda lånebelop
reducerats på grund</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
alt en anläggning ansetts vara för omfattande eller för dyrbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste decennierna har inte några uppgifter framkommit som pekar på alt
lånekontrollen använts som ett medel i den ekonomiska politiken. Det
förhållandet att meddelade tillstånd inte kunnat utnyttjas på grund av
svårigheter att placera lånen är också ett uttryck härför. Del kan i
sammanhanget nämnas all man i fråga om låneiillståndens giltighet i praxis
tillämpar en gräns på fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.9 Ärendegång
vid ansökan om lånetillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
74 S 1953 års kommunallag föreskrevs all beslut som skall underställas
regeringens prövning skulle insändas lill länsstyrelsen, som hade alt överlämna
handlingarna jämte egel yttrande lill regeringen. För landstingskommunerna
fanns inte någon molsvarande besiämmel.se. Sådana bestämmelser finns inte
heller i den nya kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prakiiken inger dock kommunerna allljämt sina ansökningar om lån och borgen
lill länsstyrelserna. Dessa gör i huvudsak en formell granskning. Detta
förfaringssätt anses numera inte vara erforderligt varför budgeldepartemenlet
fr. o. m. den I januari 1978 avser all slopa kravel på atl yttrande från
länsstyrelsen generellt skall inhämias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.10 Riksbankens
roll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
lån inte logs upp hos slallig myndighet krävdes lidigare i låneiillsiånden all
riksbankens yttrande om lånevillkoren inhämtades. Riksbanken granskade därvid
låneansökningarna med avseende på räntenivå och ibland också i fråga om lånens
längd. Vid fullgörande av denna uppgifi hade riksbanken inte några möjligheler
lill bindande reglering i den kommunala upplåningen. Sålunda hände det ganska
ofta atl riksbanken avstyrkte de offererade räntevillkoren utan atl sedan kunna
ha något infiytande över vilken faktisk ränta som avtalades vid själva
upplåningen. Denna typ av granskning ansågs inte fylla någon funktion eftersom
andra möjligheter finns atl kontinueriigt fl information om bankernas
räntenivåer. Mol den bakgmnden slopades under år 1977 kravel om yttrande från
riksbanken vid kommunal upplåning i låneiillsiånden och i den särskilda
förordning som innehåller bestämmelser om viss undeställningsfri lånerätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
helt annan roll har riksbanken när det gäller emission av obligationer. I detla
fall gör riksbanken en myckel ingående bedömning av kommunens och
landstingskommunens ekonomiska situation samt läget på krediimarknaden innan
man ger sitt tillstånd. Riksbankens emissionskontroll innebär i praxis att det
endasl är tre kommuner, Siockholm, Göleborg och Malmö samt Stockholms läns
landstingskommun som får ge ul obligationer. Dessa fyra använder inte
reverslån. Övriga kommuner och landstingskommuner emitterar obligationer
endast genom kommunlåneinsliiuten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om kommunernas utlandsupplåning krävs riksbankens tillstånd. Sedan
några år tillåls inte kommunerna och landstingskommunerna, förutom de tre
storstadskommunerna och Stockholms läns landstingskommun, alt själva låna
utomlands utan all man får göra delta via kommunlåneinsliiuten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt har inte riksbanken några styrmedel som direkt används för att särskilt
reglera kommunernas och landstingskommunernas upplåning på kreditmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Källa:
Uppgifier från företrädare för riksbanken)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Kommitténs överväganden och förslag 5.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>A v
den offentliga sektorns utgifter används i dag ungefär två tredjedelar för
komniunala och landstingskommunala angelägenheter. Statsmakterna har dock del
övergripande ansvaret för utveklingen av samhällsverksamheten. De måste därför
ange ramar för kommunernas och landstingskommunernas befogenheter. Denna
slalskoniroll kommer lill uitryck i olika former t. ex. genom lagstiftning,
besvär, underställning, anvisningar och ekonomiska styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömlsältningarna
alt öka kommunernas och landsiingskommunernas ansvar och handlingsfrihet har
under de senaste decennierna i hög grad förbättrats. Särskilt
kommunindelningsreformens fullföljande och samhällsverksamhetens kraftiga
utbyggnad gördel väsentligt alt åtgärder vidtas föratt stärka den kommunala
självstyrelsen. Därigenom kan fördelarna med en decentraliserad
samhällsförvaltning tas tillvara och vårt demokratiska samhälle ytterligare
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 direktiven för kommittén
anges fiera motiv föran decentralisera ansvar och befogenheter. Den centrala
statsförvaltningen kan avlastas arbetsuppgifter och fä bättre tid för
planering och andra övergripande frågor. Det är vidare från demokratisk
synpunki angeläget alt besluten utformas nära de enskilda människorna.
Därigenom skapas de bästa möjligheterna all anpassa verksamheten efier
skiftande lokala förhållanden. I direktiven sägs dock samiidigi au kraven på
samordning och likformighet i samhällsarbetet måsle beakias. Bestämmelser av
olika slag har tillkommit för atl uppnå övergripande mål i fråga om exempelvis
rättssäkerhet, sysselsättning och samhällsservice. Med dessa delvis
motstridiga utgångspunkter måsle kommittén enligt direktiven vid
ställningstagande lill olika siatskonlrollfrågor göra en avvägning mellan
skilda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om förhållandel mellan statliga och kommunala organ är inte ny. Den har
övervägts vid olika lillfällen och förändringar har successivt genomförts. Ett
kännetecken för 1977 års kommunallagsreform (prop. 1975/ 76:187,KU 1976/77:25,rskr
1976/77:l48)ärali lagstiftningen lämnar största möjliga frihet för kommunema
och landstingskommunerna att anpassa sina</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetsformer
till de lokala förhållandena. Dessa principer har också kommii till utiryck i
speciallagstiftningen för olika kommunala verksamhetsområden. En förändring
kan också iakttas när det gäller statskontrollens former. Kommuns och
landstingskommuns skyldighet alt underställa slallig myndighei beslut för
fastställelse har sålunda i betydande utsträckning begränsats. Samspelet mellan
statliga och kommunala organ har i stället utvecklats på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
första uppgift för statskontrollkommittén har varil atl göra en kartläggning av
aktuella problem. Della utredningsarbete har bedrivits i nära kontakt med
statliga myndigheter, kommunförbunden, kommuner och landstingskommuner. Mängden
av framförda synpunkier och förslag har gjort del nödvändigi alt i
uiredningsarbelel prioritera vissa frågor och verksamhetsområden. I direktiven
anges alt särskild uppmärksamhet bör ägnas beslul som kräver
fastsiällelseprövning av statliga myndigheter. En annan utgångspunkt för
kommitténs arbete är att sådana förändringar i försia hand skal 1 övervägas,
som framstår som särskilt angelägna och som kan göras oberoende av överväganden
inom ett vissl sakområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Kommunallagens bestämmelser om lån och borgen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del föregående har en genomgång gjorts av bestämmelserna om den kommunala
låneräiten och rätten au teckna borgen samt av de ändringar som genom åren har
gjorts i dessa bestämmelser. En redovisning har även lämnals över framförda
förslag lill reformer och förhållanden i övrigi som är av belydelse för
bedömning av frågan om underställning av beslul om lån och borgen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
4 kap. den nya kommunallagen (1977:179) finns gemensamma lånerätis-och
borgensbeslärnmelser för kommunerna och landstingskommunerna. Dessa
bestämmelser innebär all lån med en löplid av högsl fem år kan las upp
undersiällningsfriu ulan beloppsbegränsningar och utan krav på åriig
avbetalning. För sådana lån får kommunerna och landsiingskommunerna teckna
borgen ulan underställning. De får också ta upp lån som skall användas för
betalning av äldre lån och överta betalningsansvar vid förvärv av iniecknad
egendom med de villkor som gäller för resp. lån. 1 andra fall fär kommunerna
och landstingskommunerna la upp lån och teckna borgen endast om regeringen
medger del. 1 förarbetena till den nya kommunallagen anförde föredraganden
(prop. 1975/76:187, sid. 514) bl.a. atl den statliga kontrollen över
kommunernas och landstingskommunernas upplåning, som den utformats och
tillämpats inte utgjorde något ändamålsenligt instmment vare sig för all irygga
en sund kommunal ekonomi eller för all lillgodose statens behov av överblick
och infiytande över krediimarknaden. Enligt föredraganden förelåg inte
tillräckligt utredningsmaterial för att man skulle kunna bedöma hur
reformbehovet borde tillgodoses. Därvid hänvisades också lill den
kommunalekonomiska utredningens (Fi 1971:08) uppdrag och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
budgetutredningens (SOU 1973:43) uttalanden om all den statliga konjunktur- och
stabiliseringspoliiiken kunde påverkas av kommunernas och landsiingskommunernas
uppträdande på krediimarknaden. Mol denna bakgrund ansåg föredraganden all man
då inte hell kunde avskaffa den statliga kontrollen över kommunernas och
landstingskommunernas upplåning eller på ell genomgripande sätl ändra denna
kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
del utredningsmaterial som presenteras i föreliggande betänkande har kommittén
vid sin bedömning av underställningsfrågan tagit del av de överväganden som har
gjons inom 1976 års kommunalekonomiska utredningfFi 1976:06)och
kapitalmarknadsulredningen (Fi 1969:59). Jämfört med förhållandena när
ställning logs till bestämmelserna om lån och borgen i den nya kommunallagen
föreligger således nu ett bättre bedömningsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3
Motiven för statskontroll i fråga om lån och borgen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
Skydd för den kommunala förmögenheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av de två mera grundläggande motiven för en lånekoniroll är önskemålet atl
åstadkomma ell skydd för den kommunala och landstingskommunala förmögenheten.
Vid fiera lillfällen har della motiv satts i fråga. Därvid har bl. a. anförts
att moderna budget- och redovisningssystem automatiskt ger ell verksamt
förmögenhelsskydd. Kommunalrättskommitlén framhöll i betänkandet Kommunala
bolag (SOU 1965:40) att det i en balanserad budget saknar iniresse vilka
resurser som las i anspråk för olika individuella investeringar. Underiåina
eller fördröjda amorteringar kan enligt kommunalräiiskommitién inte leda till någon
minskning av förmögenheten om kapilalbudgeten hålls balanserad. Det bästa
skyddet för den kommunala förmögenheten skulle således ligga i ett klart och
överskådligt budgetsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
statsmakterna som Svenska kommunförbundei har vid fiera lillfällen framhållil
all kommunerna genom kommunindelningsreformen har blivit bättre rustade såväl
administrativt som resursmässigt. Utvecklingen av den kommunalekonomiska
fierårsplaneringen har inneburit all långsiktiga ställningstaganden numera
görs när beslul las om finansieringen av den kommunala verksamheten. Vid en
sådan planering harenligi kommunförbundet frågan om finansieringen av varje
investering för sig ringa iniresse och belydelse. Del väsentliga är huruvida en
kommuns samtliga planerade investeringar får en från olika synpunkier lämplig
finansiering. Budget- och redovisningssystem sami statlig finansstaiisiik (både
på utfalls- och prognossidan) är numera så väl uppbyggda all de ursprungliga
motiven för lånekontrollen enligt Svenska kommunförbundei inte längre är
aktuella. Förbundet har också anfört att den myckel omfattande
skattefinansieringen av investeringarna (i genomsnitt 40 % av
bmlloinvesteringarna) som kommunerna uppvisar innebär all förmögenheten under
alla omständigheter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
skyddad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
viigande skiil för au behålla lånekonlrollen från förmögenheis-skyddssynpunki
har inie anförts under senare lid. Tväriom har uivecklingen gjort all
argumenten för eu slopande förstärkts. Kommunerna och landstingskommunerna har
numera både administrativa och andra resurser. Den ekonomiska
långtidsplaneringen möjliggör bättre avvägningar av finansieringen. Budget-
och redovisningssystemen är väl ulvecklade liksom även den slailiga
finansslaiisiiken. Mol den bakgruriden anser komiitén all den statliga låne-
och borgenskonirollen från här berörd synpunki inie längre är erforderlig.
Bestämmelserna i 4 kap., I i? kommunallagen (1977:179), som säger att fast
eller lös egendom som tillhör kommun eller landstingskommun bör förvaltas så
atl förmögenheten inte minskas, utgör således enligt kommitténs mening en
tillräcklig reglering av kommunernas och landstingskommunernas beslut på detta
område. 1 sammanhanget vill kommittén också fästa uppmärksamhet på att lån för
att bestrida driftkostnader inte är förenligt med denna beslämmelse. Detta har
också slagits fast vid regeringens låneiillståndsprövning. Något hinder alt ta
upp tillfälliga lån för atl erhålla rörelsemedel finn.s naturligtvis inie. Ett
slopande av underställningen innebär inte några ändringar i här berörda
avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kommuns och en landslingskommuns borgensåtaganden kräver inte anslag och blir
därigenom inte föremål för automatisk kontroll i t. ex. budget och räkenskaper.
Det kan därför vara motiverat atl eu slopande av den statliga kontrollen leder
lill au borgensfrågorna ägnas ökad uppmärksamhet av kommuner och
landstingskommuner. 1 likhel med vad som gäller för upptagna lån bör enligt
kommitténs mening en redovisning över borgensåtagandena göras lätt tillgänglig
i samband med atl budget och bokslut upprättas. Del finns här anledning all
även peka på viklen av alt de kommunala revisorernas verksamhei underiättas
genom sådana redovisningar. Härigenom skapas bätire miDJIigheter för
revisorerna all erhålla en helhetsbild av kommunens resp. landstingskommunens
ekonomiska situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.2
Ekonomisk poUtik m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra huvudsyftet med lånekonlrollen är atl ge statsmaklerna möjlighet lill
överblick och samordning på del ekonomiska området. Även delta moiiv har varil
föremål för uppmärksamhei vid olika lillfällen. Den redovisning av
lillståndsprövningens användning som kommittén har lämnat visar all bedömningar
av låneärendena med utgångspunkt i allmänt konjunklurpoliliska aspekier i
försia hand har förekommii i krigs- eller krislider. Några uppgifter om all
lånekonlrollen använts som ett led i den ekonomiska politiken under de senaste
decennierna finns del däremot inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
början av 1940-ialet och i början av 1950-ialet fördes förslag fram om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skärpning av låneiillsiåndsprövningen med hänsyn lill
samhiillsckonomin och extraordinära svårigheter på kapitalmarknaden. Några
förändringar i lånerätisbesiämmel.serna föranledde dessa förslag inte. 1
stiillet för en reformering av lånerätisbesiämmelserna valde statsmaklerna att reglera
kommunernas och landstingskommunernas upplåning genom allmänna kreditpoliliska
åtgärder. En viss skärpning av praxis skedde dock underandra världskriget, då
ock.så reglering av byggandet skärptes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stabiliseringsutredningen, som i betänkandet Mål och medel
i stabiliseringspoliiiken (SOU 1961:42) redovisade olika medel som kunde slå
till buds för den ekonomiska politiken, tog inte upp lånekontrollen som ell
sådani medel. Budgeiuiredningen diskuierade i belänkandet Budgeireform (SOU
1973:43) ingående möjligheler lill siabiliseringspoliiisk samordning med
kommunerna och landstingskommunerna. Därvitl framhöll ulredningen bl.a. atl den
nuvarande lånekonlrollen eveniuelli skulle kunna omformas och uinyitjas i
siabiliseringspoliiiska syften. Några förslag lades emellertid inie fram ulan
man hänvisade lill dåvarande kommunalekonomiska utredningens uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1976 års
kommunalekonomiska utredning har bl. a. belyst olika metoder för alt åstadkomma
en begränsning i den kommunala uigift.sexpansionen. Utredningen framhåller i
sin nyligen avgivna slutbetänkande KOMMUNERNA - Utbyggnad, Utjämning,
Finansiering (SOU 1977:78) att behovet av en fortsatt statlig lånekoniroll kan
ifrågasättas och au del är siaiskon-trollkommittén som behandlar frågan om
lånekonirollens roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av iniresse i delta sammanhang är även
kapiuilmarknadsutredningens bedömning. Siatskonirollkommiilén har inhämtat att
kapitalmarknadsulredningen har kartlagt finansieringsmönster och
lånemöjligheler på kapitalmarknaden. Utredningen har därvid konstaterat att
lånekontrollen saknar belydelse när det gäller att reglera kapitalsirömningen
till den kommunala sektorn sann att undersiällningsplikten kan avskaffas från
de synpunkter ulredningen företräder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiskonirollkommitién anser att tillräckligt underlag nu
föreligger för au ta ställning lill lånekontrollens funktion i den ekonomiska
politiken. Den lämnade redovisningen ger vid handen atl det från
siabiliseringspoliiisk uigångspunki inie finns några moiiv som lalar för eu
bibehållande av lånekontrollen. Statsmakterna kan med andra och mer generellt
verkande åtgärder i tillräcklig omfallning påverka den kommunala upplåningen.
Generella åtgärder är enligt kommitténs mening all föredra framför selekliva av
den lyp som den nuvarande lånekonlrollen utgör. För en sådan bedömning talar
också bl.a. det förhållandet att kommunema och landstingskommunerna har fått
ökad belydelse i syss.elsättningspolitiken. En snabb igångsättning av byggnads-
och anläggningsarbeten ställer stora krav på likvidiiei och ökar behovei av
krediter av såväl kortsiktig som mera långsiktig natur.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.3 Kompelensprövning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
regeringens prövning av ansökningar om tillstånd atl ta upp lån prövas också om
de ändamål som skall tillgodoses genom lånet faller inom kommunens resp.
landstingskommunens kompetensområde. En molsvarande prövning sker i fråga om
borgensåiaganden. Av den redovisning som har lämnals i del föregående framgår
atl 54 ansökningar avslogs under åren 1975 och 1976 och atl anledningen lill
avslaget i 19 fall var atl kommunens resp. landstingskommunens beslul inte
ansågs kompetensenligi. Dessa 19 ärenden uigjorde mindre än 1 96 av del loiala
antalet ärenden som avgjordes under dessa år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har redovisats tillämpar regeringen vid sin kompetensprövning samma
bedömningsnormer i här angivna sammanhang som regerings-rälten gör vid
kommunalbesvärsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grundsyn som präglar kommiiiéns överväganden gör del naturligt att låta de
numera bärkraftiga kommunerna och landstingskommunerna i högre grad än nu
själva få la ansvar för atl deras beslut all ta upp lån eller teckna borgen
ligger inom ramen för den kommunala resp. landstingskommunala kompetensen.
Någon kompetenskonlroll av det slag som förekommer vid regeringens
tillståndsprövning anser kommittén inte nödvändig. Kompe-lensenlighelen bör
prövas på samma sätl som gäller för andra beslul som kommuner och
landstingskommuner fattar. För kommunmedlemmarna ulgör möjligheten all anföra
kommunalbesvär ett väsentligt kontrollinstrument. Det är här fråga om ärenden
som behandlas av kommunfullmäktige och landsting. Detta ulgör den bästa
garantin för alt kommunernas och landsiingskommunernas ekonomiska åtaganden
sker under allmän insyn och debatt. Det är således inom ramen för en väl
fungerande kommunal demokrati med kontrollmöjligheter för medborgarna som de
kommunala och landstingskommunala beslutens ändamålsenlighet bör bedömas.
Kommittén vill i della sammanhang erinra om all den nya kommunallagen innebär
möjligheter till en fördjupad kommunal demokrati bl. a. genom ökad insyn för
kommunmedlemmarna i den löpande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.4 Övriga
förhållanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
nuvarande tillämpning av låneiillsiåndsgivningen följs i förekommande fall den
prövning som i annat sammanhang har gjorts av slallig myndighei. Som exempel
kan nämnas att låneiillsiånd inte beviljas för kostnader som överstiger del av
länsbostadsnämnden fastställda panivärdet för en byggnad. Låneiillsiånd
beviljas som regel inte heller för skolbyggnad som skall uppföras utan
statsbidrag. Motivet härför är att ramen för investeringar i skolbyggnader
annars skulle överskridas. Det förhållandel alt andra statliga myndigheters
beslul av det slag det här är fråga om beaktas vid tillståndsprövningen ulgör
enligt kommitténs mening inte något skäl all behålla denna prövning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
kan inte finna all riksbankens verksamhet med avseende på kommunernas och
landstingskommunernas uppiriidande på krediimarknaden skulle påverkas om
regeringens tillståndsprövning avskaffades. Riksbanken följer sålunda
kontinuerligt ränieulvecklingsn för kommunlån och utövar genom
emissionskontrollen ett direkl infiytande över obligationsmarknaden. Dessutom
erfordras riksbankens tillstånd för utlandslån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som olika kreditinstitut tillämpar vid utlåning lill kommunerna och
landstingskommunerna baseras främst på lånerätisbesiämmelserna i kommunallagen.
Ett borttagande av tillståndsprövningen i fråga om beslul om lån och borgen
medför enligt uppgifter från företrädare från kreditinstitut förenklingar.
Någon ökad reglering från kreditinstitutens sida lorde därför inte bli aktuell
om låneiillsiåndsprövningen slopas. I exempelvis lagen om bankrörelse
(1955:183)anges också att bankerna fSrlämna ut lån utan särskild säkerhei lill
bl. a. staten, kommunerna och landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunema
och landsiingskommunerna är enligt vederlagen praxis i låneärenden inte
befogade au ta upp lån mot säkerhei i form av pantbrev i sin fasta egendom.
Förtroendet lill kommunema och landstingskommunerna som låntagare vilar på den
principen att kommunens resp. landstingskommunens alla tillgångar och hela
skattekraft svarar som säkerhei för upptagna lån. (Jfr Kaijser, Kommunallagarna
</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II, </span><span
style='font-family:Verdana'>Siockholm 1975, sid. 309 saml även Högsta
domstolens dom i NJA 1975, sid. 110). Undanlag från den angivna principen
föreligger vid förvärv av iniecknad egendom. Då fär kommun resp.
landstingskommun överta betalningsansvar för intecknad skuld. 1 övrigt ger
rättspraxis inget underiag för uttalanden i detalj om principens räckvidd i
olika avseenden. Ett slopande av regeringens lånekoniroll innebär enligt
kommitténs mening ingen ändring i rättsläget. Några bestämmelser som reglerar
denna fråga i kommunallagen anser kommittén inte nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan i sammanhanget noteras alt del enligt bollenlåneinsiiiuiens bolagsordningar
inte krävs inieckningssäkerhei vid lån till kommunala byggnader med statlig
belåning t. ex. barnstugor. Även sladshypoteksföreningar har fått möjlighet
all lämna lån till kommun utan inieckningssäkerhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stalskontrollkommittén
har vid sina överväganden om slopande av underställningen inte gjort åtskillnad
mellan beslut atl ta upp lån och beslut atl teckna borgen. Kommittén anser inte
atl de skillnader som finns mellan lån och borgen motiverar olika
ståndpunklstaganden i fråga om slopande av underställningen. Del finns inte
heller anledning all behandla kommuner, landstingskommuner och kommunalförbund
olika i detia hän.seende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>S.4
Kommitténs förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontrollkommittén
har funnit att den statliga kontrollen i fråga om kommunernas och landsiingskommunernas
beslul all ta upp lån eller teckna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>borgen
numera saknar betydelse när del gäller förmögenhetsskyddel och intresset av
siabiliseringspoliiisk samordning. Kommittén föreslår mot denna bakgrund att
bestämmelserna i kommunallagen om att kommun och landsiingskommun i andra fall
än som anges i lagen får ta upp lån och teckna borgen endast om regeringen
medger det las bort. Den nuvarande regleringen bör ersättas med allmänt hållna
bestämmelser om kommunernas och landstingskommunernas lånerätl. Den föreslagna
förändringen bör gälla också för kommunalförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har uppmärksammat att behov finns av att borgensåtagandena redovisas på ett
läiiillgängligi sätt i budget och bokslut och föreslår att så bör ske.
Därigenom får förtroendevalda och andra intresserade kommunmedlemmar siörre
möjligheter att erhålla information om dessa frågor. Några bestämmelser om
sådan redovisning torde dock inte behöva tas in i kommunallagen. Kommittén
utgår från all kommunförbunden verkar för en utveckling i nämnt avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att 4
kap. 8 § kommunallagen upphävs och au det i 4 kap. 7 S föreskrivs all kommun
och landsiingskommun får ta upp lån och åtaga sig borgensansvar och ansvar i
övrigi för lån. Med dessa allmänt hållna bestämmelser, som väl passar in i den
karaktär av ramlag som kännetecknar kommunallagen, ges kommuner och
landstingskommuner stor frihet alt inom ramen för den kommunala kompetensen
självständigt falla beslul i dessa frågor. Del lorde därvid vara en självklarhet
att kommunerna och landsiingskommunerna vid sin upplåning följer på
kapitalmarknaden gällande principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag innebär all den särskilda förordningen (1977:544) om kommuns och
landslingskommuns upplåning m. m. inte längre fyller någon funktion och atl den
därför kan upphöra all gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår vidare alt 4 § lagen (1957:281) om kommunalförbund (omtryckt 1977:181)
ändras som en följd av ändringen i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
lill ändring i kommunallagen redovisas i bilaga 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
lill ändring i lagen om kommunalförbund redovisas i bilaga 8.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredning
om minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Direktiven
för siaiskonirollkommitién meddelades av regeringen tlcn 22 december 1976 och
har följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala självsiyrelsen är av stor bctvdclse för vårt lands siyrel.seskick.
Genom alt vä.seniliga samhällsuppgifter decentraliseras till kommunerna och
landstingskommunerna kan former skapas för ett aktivt medborgarinfiytande. Del
är mot den bakgrunden angeläget att åtgiirder vidtas för alt stärka kommunernas
och landstingskommunernas roll i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakterna
har del övergripande ansvaret för samhällets utveckling och uppgifter. De måste
därför ange ramarna för kommunernas och landstingskommunernas befogenheter.
Statlig tillsyn och kontrol) kan inte heller undvaras. Utvecklingen gick under
lång lid i riktning mot en alli starkare statlig detaljstyrning. På detta sätt
urholkades den kommunala självstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste decennierna har fömlsäliningarna för all öka kommunernas och
landstingskommunernas ansvar och handlingsfrihet i hög grad förbättrats. Dehär
nuinera resurser all självständigt handhade uppgifter .som har lagts på dem.
Del är därför en angelägen uppgift au öka den kommunala handlingsfriheten och
därmed ge den kommunala ;Oälvsiyrelsen ett större reellt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har reformer genomförts på olika områden för att minska den statliga
detaljregleringen. Exempel härpå ulgör beslul vid 1969 och 1972 års riksdagar
om alt begränsa kommuns underslällningsskyldighel i vissa ärenden (prop.
1969:63, KU 1969:44, rskr 1969:405 och prop. 1972:12, KU 1972:11, rskr
1972:45). Inom kommundepartemeniet har eit fortlöpande översynsarbele bedrivits
i syfte att mönsira ui sådana föreskrifter om siailig lillsyn och kontroll som
inte längre behövs. Som ett led i detta arbete har i en proposiiion (1976/77:1)
lagts fram förslag som avses öka kommunernas och landsiingskommunernas
möjligheler att anpassa organi.saiion och arbetsformer efter skiftande lokala
förhållanden och behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening angeläget alt en samlad översyn nu görs av statens
tillsyns- och kontrollfunktioner genlemoi kommunerna och landsiingskommunerna.
Jag vill därför föreslå atl en kommitté tillsätts med uppgift att pröva vilka
ytteriigare förändringar som kan göras föran i della avseende stärka den
kommunala självstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Syftet med översynen bör
vara atl mönsira ut sådana detaljföreskrifter som med hänsyn till de kommunala
och landslingskommunala organens ställning och resurser inlc längre är
nödvändiga. Del finns enligi min mening fiera moiiv för att på delta sätt
decentralisera ansvar och befogenheter. Siaisför-vallningen kan avlastas
arbetsuppgifter och få bättre tid för planering och andra övergripande frågor.
Från demokratisk synpunkt aren förstärkning av kommunernas och
landsiingskommunernas roll i beslutsfatiandei av sior vikt för atl
samhällsverksamheten skall kunna utformas nära de enskilda människorna. 1
utredningsarbetet bör synpunkier av detta slag väga tungt. Samiidigi måste
självfallet kraven på samordnmg och likformighet i samhällsarbetet beakias. Det
är exempelvis nödvändigi alt statsmaklerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>meddelar
bestämmelser av olika slag för att uppnå övergripande mål i fråga om
rättssäkerhet, sysselsättning och lika lillgång lill samhällsservice. Vid
utformningen av den statliga tillsynen och kontrollen över kommuner och
landstingskommuner måste enligt min mening en avvägning mellan delvis
motstridiga intressen göras i varje särskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
bör göra del möjligl för kommuner och landstingskommuner att under arbetets
gång framföra synpunkter och önskemål om förenklingar. Det är väsentligt all de
kommunala självstyrelseorganens kunskap och erfarenheter av kontakter med
statliga tillsynsmyndigheter las lill vara i utredningsarbetet. Med
uigångspunki häri bör kommittén kartlägga och behandla olika former av slallig
tillsyn och kontroll. Särskild uppmärksamhei bör ägnas beslut som kräver
fastsiällelseprövning av regeringen eller statlig myndighet. 1 prop. 1976/77:1
har en genomgång i delta hänseende gjorts beträffande kommunerna och förslag
lagts fram om begränsningar i underslällningsskyldigheten. Förutsättningar
finns enligt min bedömning för atl i ökad utsträckning låta de kommunala
självslyrelseorganen avgöra frågor i vilka beslutanderätten f n. är delad
mellan statliga och kommunala eller landstingskommunala myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågorsom
rör stora delarav kommunernas och landsiingskommunernas verksamheter utreds av
olika statliga kommittéer. 1 direktiven för vissa kommittéer anges atl
omfattningen av den statliga tillsy nen och kontrollen på resp. område skall
prövas med syfte att föreslå begränsningar. Utredningsuppdrag med denna
inriktning har bl. a. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna,
hälsovårdssiadgeuiredningen(S 1974:08)ochhälso-och sjukvårdsutredningen (S
1975:04). Vidare har utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi i uppdrag
au behandla frågan om övergång till mera generella former för
staisbidragsgivningen. Frågan om förhållandet mellan slailiga och kommunala
myndigheter bör normall prövas i samband med alt sakområdet utreds. Den
kommitté som jag har förordat i del föregående bör därför i försia hand
överväga förändringar som framstår som särskilt angelägna och som kan göras
oberoende av överväganden om andra förändringar inom ett visst sakområde.
Kommittén bör självfallet samråda med de kommittéer som utreder särskilda
kommunala och landslingskommunala verksamhetssektorer. Ell fortlöpande samråd
bör ske med decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydande del av den statliga tillsynen och kontrollen av kommunerna och
landstingskommunerna sker genom de statliga myndigheternas föreskrifter,
anvisningar och råd. Gruntlen för myndigheternas befogenheter i tietta avseende
finns bl. a. i resp. myndighets instruktion samt i lagar och andra
förfiittningarsom reglerar olika komniunala och lantlsiingskomniunala
verksamhetsområden. En begriinsningav myntligheiernas rält hiirvidlag har
införts genom en särskild kungörelse (1970:641). 1 denna föreskrivs all
myndighei inlc ulan regeringens medgivande lar ge ändrade eller nya
föreskrifter, anvisningar eller råd som kan påverka gällande siandard eller
tillämpade normer och som i väsentlig grad kan leda till direkia eller
indirekta kostnadsökningar. Det ankommer på riksrevisionsverket att inom ramen
för den förvaltningsrevision som verkei bedriver följa tle verksamheter som
berörs av kungörelsen samt diirvid bedöma de kosinadsmiissiga konsekvenserna.
Det är enligt min mening också angeläget att iigna myndighcicrnas föreskrifter
m. m. uppmärk.samhei från kommunal .självstyrelsesynpunkl. Kommiiién bör därför
behandla de slailiga niyndighctcrnas lillsyn och koniroll av kommuner och
landstingskommuner i syfte att avveckla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreskrifter,
anvisningar och råd som inte längre kan anses behövliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
bör liigga fram lorslag till de förfiiitningsändringar som föranleds av
kommitténs överväganden. Det bör dock inte vara en uppgift för kommittén att
utarbeta förslag till ändringar av myndigheternas föreskrifter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>82 Bilaga 4</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>= s -</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>h- 5 </span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e .E E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:223.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.M 5 <span style='text-transform:uppercase'>-td'</span></span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 :S</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:223.0pt'><b><i><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> -TT, c</span></i></b><b><i><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span></i></b><b><i><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>C.—</span></i></b><b><i><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span></i></b><b><i><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>IB.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:224.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>■O </span></b><b><span lang=EN-US
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>XI </span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> 3 ._ ></span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>_2 i:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vo
SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:131.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:105.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>— r-. oo</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
22.0pt;margin-left:40.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><
.o</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>E ,0</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>.g o :0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>O :0</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>■o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>OJ </span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>. E -;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>OJ £3 C -G 3 ■—</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>E >■ </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E.E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>o o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>i bxj</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>:
</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>o > UO</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>I</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>o -a ,_</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>o c <u</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>o _ </span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>•</span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>- c</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>oo c 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>■ ,12 "= 3 E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>eEe.:!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>oo —) U. j«:'</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>C OJ</span></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>Sfj</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>tu</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>:B</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>o</span></b></p>
</td>
<td width=12 valign=top style='width:8.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>i/l</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83
Bilaga 5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:337.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'> iv-i
o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:385.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>m </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>•</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>a c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:5.05pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>»</span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>v-i CM</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>
m rsi</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>fS CM</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.5pt'>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>r-~ fN</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>r- r<-j r</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>0 </span><span style='font-size:4.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:384.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span lang=EN-US
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>I- </span></i></b><b><i><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>so</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>0\</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:16.0pt;
margin-left:336.0pt'><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>iv-> -</span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>«</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:18.0pt;font-family:Verdana'>s</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>o r</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>r O</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=23 height=91>
<tr>
<td valign=top align=left height=91 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>oo </span><span
style='font-family:Verdana'>>.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>e:2</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3 n.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>t- en
OJ :0</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>o c</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=11>
<tr>
<td valign=top align=left height=11 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>CM i!
-C</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=8>
<tr>
<td valign=top align=left height=8 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ET</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=63 height=26>
<tr>
<td valign=top align=left height=26 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ob
i" i« x: ■— j; </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>iS .2? iS '«</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=28 height=76>
<tr>
<td valign=top align=left height=76 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>(D</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>CO</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>E -</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>: 2 "></span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>•</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>a .E</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2c</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>in</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'>C</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>O ca</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>■ C/1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=7>
<tr>
<td valign=top align=left height=7 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>t</span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>£</span><span style='font-size:
4.0pt;font-family:Verdana'>5 00</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9>
<tr>
<td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>;0 </span><span
lang=EN-US style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>XI </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>></span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=24 height=55>
<tr>
<td valign=top align=left height=55 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>nj t/5 00 .><!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>O P</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>(A .O</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>.C-g</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=5>
<tr>
<td valign=top align=left height=5 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>«j</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=25>
<tr>
<td valign=top align=left height=25 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=41>
<tr>
<td valign=top align=left height=41 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>|1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.S! T</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 E
J=</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=6>
<tr>
<td valign=top align=left height=6 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'><>j</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><i><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>s.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>s</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>S</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>00 i/J -</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>o 3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>h-</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>[/) 1-</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>ä'</span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>00 M</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>O t OO</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Z E</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>I E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>■I le</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=11>
<tr>
<td valign=top align=left height=11 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>P</span></i></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>«</span><span
style='font-family:Verdana'>.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>>iO .b ■? "O</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>|:5</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-S S ' K c = -a ,a o 4)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>k, CD Q.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>
r>j f CO x> cj</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2?</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3!</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>»</span></b><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>
<u c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>00= c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>■ c o -</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 3 ii</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 .c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>t/i (/]</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'> OJ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>=: ></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>B c </span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>o ca</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>X </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3:</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>x:
._■ ._:,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>•</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>c-g</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>23 oo</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>_co c</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'> 'S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>ill </span><span style='font-family:Verdana'>5 « g-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>c x: </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>«</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>cd cj ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>■5-2 S o S S -</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>00 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>' Cl t.r</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>"S " </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>«</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>CO QO CO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>C <span style='text-transform:uppercase'>:m </span>O
oo'' </span><span lang=EN-US style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>XI</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>>,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>=0 </span></b><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>™</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>O
></span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>00 cd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.s-S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c c 2 <</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>84</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>rN </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>—</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>r- </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>oo — rsi —</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>O </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'> O</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:71.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>— rs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:70.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>r- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:60.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>O </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>—</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
28.0pt;margin-left:118.0pt'><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>r-</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>—</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i
O <</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:23.0pt;
font-family:Verdana'>I I</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><sub><span style='font-size:
29.0pt;font-family:Verdana'>II</span></sub></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>CO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>S -E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>> O)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>c</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> .E ra 00 c c</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>c
ii i</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S > E</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> ra rt
LJJ O </span><span lang=EN-US style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>X</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ra </span><span lang=EN-US style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>X) </span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>o</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ra > O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>en c c</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>«</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>tn u- --</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>3 ICO i2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>i_r</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>00 >.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>_o ra c:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ra o . -</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>.i2</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>-t</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>3</span><span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>i 1-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>x:</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S ii</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'> .i: c :o</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>, 3 2. </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>■</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>£</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'> .E </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> .E</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=22 height=41>
<tr>
<td valign=top align=left height=41 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>1/5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>OJ</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> c</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ra JO E " ra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>!n -3</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■I
<span style='text-transform:uppercase'>!h</span></span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a <span style='text-transform:
uppercase'>xo </span></span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-- ■§</span></i></b><b><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ii E 3-</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-i</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>■Sa:</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 > u. -.É</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'> ra xi -J -3</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9>
<tr>
<td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> "
r:;</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'>oj 1 </span></i></b><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2i S</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>C Ji:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>> -; o . :n </span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>»</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ra </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>S E = E</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>T! C</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>O d w</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>;;; -9 o</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>i-'= CQ</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>cn</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>E</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:1.7pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:1.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:1.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>OJ</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>C -O</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.35pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>></span></b><span
style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:1.7pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:1.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:1.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:1.9pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.8pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>y ra</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.8pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>0</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>0) i</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.35pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>01)</span></i></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>:/)
rD</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.3pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> c</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.0pt'>
<td width=11 valign=top style='width:8.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>TTi</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>:'<</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>.?</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>•</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>< 1;;</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>85</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:43.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>—</span><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ir-,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=12 rowspan=2 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><sub><span style='font-size:29.0pt;font-family:Verdana'>i</span></sub></b></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>E-S</span></b></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:2.0pt;
font-family:Verdana'>■</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>:ra
-a</span></b></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>.c</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>.a</span></b></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>"5</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:4.55pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>«</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>;</span></b></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>x:</span></b></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:4.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>C</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.2pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>S-</span></b></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>i_ tn</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>SL</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=12 valign=top style='width:9.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>.1</span></b></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b><b><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'>LT) ------ .</span></p>
</td>
<td width=20 valign=top style='width:15.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>g-</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:63.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>u.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Något
om förutsättningarna för den kommunala upplåningen i andra nordiska länder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Danmark</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Danmark har överläggningar om en önskvärd utveckling av den kommunala ekonomin
ägt mm mellan staten och kommunerna sedan i början av 1970-lalel. Resultatet av
överläggningarna har blivit atl investerings- och låneramar för kommunerna
fastlagts. Grunden för låneramarna har varit kommunallagarna som föreskriverati
kommunstyrelsens beslul om upptagande av lån eller överlåtelse av lån eller
ändring av lånevillkor kräver tillsynsmyndighetens samtycke. Kommunstyrelsen kan
dock utan tillsynsmyndighetens tillstånd disponera över begränsade
kassakrediier saml uppta kortfristiga lån på vissa villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för låneramarna, som fastställdes för försia gången räkenskapsåret 1971/72 för
både kommuner och amlskommuner, var kommunernas egna uppgifter om sill
lånebehov. Del gjordes dock en generell nedskärning i förhållande lill del
uppgivna lånebehovet. Möjligheler lill dispenser har förelegat. Fram till den 1
april 1976 omfattade låneramarna inte de kommunala bolagen. Detla förhållande
anses ha varil orsak lill atl antalet kommunala bolag sleg kraftigt under de
senaste åren. Följande regler har gällt för kommunernas självfinansiering
räkenskapsåret 1976/77.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Investeringsutgifier upp lill 3 96 av kommunens
skatteunderlag berättigar inte lill atl la upp lån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><i><span
style='font-family:Verdana'>Investeringsutgifier mellan 3 och 4 96 av
beskattningsunderiaget kan lånefinansieras med 60 %</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><i><span
style='font-family:Verdana'>Investeringsutgifier mellan 4 och 5 96 av
beskattningsunderlaget kan lånefinansieras med 80 %</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>-<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Investeringsutgifier över 5 96 av beskattningsunderiaget
kan lånefinansieras fullt ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
danska kommunförbundet har i sin kritik av systemet gjort gällande atl reglerna
borde ta hänsyn till de skiftande ekonomiska fömtsättningama i kommunerna,
varför kraven på självfinansiering borde varieras med hänsyn till kommunernas
bärkraft och de ekonomiskt svaga kommunerna tillålas en högre lånefinansiering
av sina investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala lånefinansieringen har mycket kraftigt reducerats fr. o. m. år 1972
jämfört med lidigare. I slutet av 1960-talet låg nettoupplåningen på över 2
000 milj. dkr. per år medan den under senare år legat omkring 300 milj. dkr.
per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Källa:
PM inom 1976 års kommunalekonomiska utredning)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Norge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Norge hade kommunsektorn som héihél en negativ nettoupplåning åren 1961 och
1962. Sedan dess har den varit positiv och stadigt, fömtom för år 1970, ökat
sin andel av kommunernas externa inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatieiakei
i Norge gör att upplåningen använts som "ventil" i
inkomst-förstärkande syfte enstaka år Det finns en statlig kvotering av
upplåningen från de statliga bankerna och en räntereglering på övrig upplåning.
Trots detla anses del alt den statliga regleringen av kommunernas upplåning
inte varil någon bindande restriktion. Den snabbt ökande nettoupplåningen under
senare år och kommunernas snabbi ökade skuldsättning påtalas som ett allvarligt
problem i del senaste långtidsprogrammei för kommunsektorns utveckling.
Avsikten är atl enligt detla program begränsa behovei av vidare upplåning genom
bl. a. ökade överföringar från statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den tillsyn som ulövas över kommunerna ingår att kommunal- og
arbejdsdepartementel granskar kommunernas upplåning. Bl.a. krävs all kommunerna
kan visa atl finansiering av investeringarna är säkrad innan arbeten påbörjas.
Annars kan rätten att ta upp lån förvägras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Källa:
PM inom 1976 års kommunalekonomiska utredning)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt förslag lill ny kommunallag föreslog komrnunalförvaliningskom-miiién
(betänkande 1973:60)aii regeln om underställning av lån och borgen i 108 !;
finska kommunallagen skulle utgå. 1 én särskild proposition föreslogs att
underslällningsskyldigheten för upptagande av lån togs bort. Så skedde också
fr. o. m. år 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hösten
1975 lade regeringen i proposition till riksdagen fram förslag lill ny kommunallag
där även bestämmelsen om underställning av borgen var borttagen. Den finska
riksdagen godkände vid sin iredje behandling förslaget till ny kommunallag
hösten 1976. Därigenom har fr. o. m. år 1977 även reglerna om underställning av
borgen lagils bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Källa:
Finska inrikesministeriet)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om kommunallagen (1977:179)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
alt 4 kap. 8 ij skall upphöra all gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels att 4 kap. 7 S skall
ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 !;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Kommun och landstingskommun fSr laga upp lån med en återbetalningstid
av högst fem år samt lån, som enligt uuryckligt beslut skaU användas för
betalning av äldre lån och återbetalas inom de betalningsterminer som gäller
för det äldre lånet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Vid förvärv av intecknad egendom får kommun och landstingskommun
övertaga betalningsansvar åven för sådan iniecknad skuld som ärställdatt
belalas inom längre tid eller i annan ordning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lån
I andra fall än som avses i första och andra styckena får tagas upp endast om
regeringen medger det.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
I första och tredje styckena gäller även borgen.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommun
och landstingskommun llr laga upp lån och åtaga sig borgensansvar och
ansvarighet i övrigt för lån.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives au 4;? lagen (1957:281) orn kommunalförbund' skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kommunalförbund skall finnas förbundsordning, vilken skall innehålla
bestämmelser om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>li
förbundets ändamål och medlemmar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>förbundets benämning och den ort där förbundet skall hava sill säte:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>fullmäktiges antal och det antal ledamöter i fullmäktige varje medlem
skall utse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>antalet ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse samt, däresi
styrelsen jämväl skall utgöra i särskild författning angiven nämnd, vad som
skall gälla angående valbarhet, säliei för uiseende av ledamöter och
suppleanter samt deras tjänstgöringstid;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>den rätl att upplaga lån eller 5) den räu att upplaga lån eller ingå
borgen, som finnes böra medgi- ingå borgen, som finnes böra medgivas
förbundet, med angivande av del vas förbundet, med angivande av del högsta
sammanlagda belopp, intill högsta sammanlagda belopp, intill vilket lån må
upptagas eller borgen vilket lån må upptagas eller borgen tecknas och i vad mån
lån eller borgen tecknas;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>som
ej Jord rar regeringens medgivande må förekomma:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>6)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>den räu lill fondbildning, som finnes böra medgivas förbundet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>7)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>medlems andel i förbundets lillgångar saml vad i övrigi finnes
erforderiigt för ordnande av de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och
dess medlemmar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>särskilt villkor för medlems utträde ur förbundet och uppgörelse, som
i anledning därav må erfordras;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>9)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>särskilt villkor för upplösning av förbundet;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>10)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>grunderna för skifie av förbundets behållna tillgångar saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>11)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>vad i övrigt må vara nödigt förordnande av förbundets förhållanden i
fråga om ekonomi och förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förbundsordning skall
vidare innehålla bestämtnelser om grunder för medlems skyldighet au
tillhandahålla medel för förbundsverksamheiens ordnande och fortsätla
bedrivande samt den begränsning av denna skyldighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Layen omirycki 1977:181.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
skall förekomma. I förbundsordning för förbund som skall handhava angelägenhet,
vilken del enligt särskild författning åligger kommun all vårda, må dock icke,
såvitt angår sådan angelägenhet, intagas beslämmelse om begränsning av medlems
skyldighet att tillhandahålla medel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Däresi förbund skall
handhava fiera angelägenheler, skall i förbundsordningen angivas, humvida i
förbundet skall finnas endasl styrelse eller därutöver en eller fiera nämnder,
samt i det senare fallet vilka av förbundets angelägenheter som skola
omhänderhavas av de olika förvaltningsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däresi
förbund har sitt säte inom kommun som icke tillhör förbundet, skall i
förbundsordningen angivas å vilken kommuns anslagstavla tillkännagivande om
justering av prolokoll skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I förbundsordningen må
bestämmas all suppleanter skola utses för fullmäktige. I sådani fall skall i
förbundsordningen även bestämmas suppleanternas antal och del antal suppleanter
som varje medlem skall utse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>91</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:45.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:24.0pt;
font-family:Verdana'>Minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Underställning av brandordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Delbetänkande </span><span lang=EN-US style='font-size:
15.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:15.0pt;font-family:
Verdana'>av statskontrollkommittén Ds Kn 1977:8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
Slalsrådet och chefen för kommundepartementei</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslut den 22 december 1976 bemyndigade regeringen chefen för kommundepartementet
all tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda frågan
om minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
slöd av detta bemyndigande tillkallades den 23 februari 1977 såsom ledamöier
kommunalrådet Åke Noriing (m) ordförande, kommunalrådet Roland Agius (c),
landstingsmannen Olov Lekberg (s), expeditionschefen/ rättschefen Erik
Neergaard och kommunalrådet Claes Ånstrand (s) saml den 29 mars 1977
mellanstadieläraren Chariotte Branting (fp) och länsrådet Nils Thyreen. Såsom
sakkunniga förordnades den 23 febmari 1977 förste sekreteraren Kjell Ericsson,
Landstingsförbundet, länsrådet Arne Fröjd, numera direktören Göte Jonsson,
Svenska kommunförbundet och departementsrådet Cari-Gunnar Peterson. Såsom
experter förordnades den 18 april departementssekreteraren Bo Jonsson och
numera kammarrättsrådet Lennart Nordbeck. Till sekreterare förordnades den 21
april numera departementssekreteraren Åke Lewensjö och den 1 september 1977
sekreteraren Ingvar Persson för tiden t. o. m. den 31 december 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
föreliggande delbeiänkande föreslår kommittén atl kommuns skyldighet att
underställa brandordning länsstyrelsens granskning slopas. Kommittén har även
lagit ställning till vissa följdfrågor i anslutning lill delta förslag. Underlaget
för kommitténs ställningstaganden har utarbetats av experten Lennart Nordbeck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i ett annat delbetänkande (Ds Kn 1977:7) föreslagit att konimun,
landsiingskommun och kommunalförbund får ta upp lån och teckna borgen utan atl
inhämta regeringens medgivande. En rapport (Ds Kn 1977:9) presenteras också om
forskning rörande statskontroll av kommunerna och landstingskommunerna.
Redovisningen och analysen har på kommitténs uppdrag gjorts av fil.dr. Björn
Beckman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
har avgivits av ledamöterna Erik Neergaard och Nils Thyreen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siockholm
i december 1977</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Ake Noriing</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Roland
Agius</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Chariolle Braniing</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Olov
Lekberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Erik
Neergaard</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Nils Thvreen</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Claes
Ånstrand</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:223.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>I Åke Lewensjö Ingvar Persson</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>93</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>InnehåU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning................................................
95</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 Utredningsuppdraget'..................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkter......................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utredningsuppgifter................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utredningsarbetets uppläggning................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Olika
former av slalskoniroll'............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lagar och andra förfaiiningar.................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Besvärsinstitutet.................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Underställning........................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Resursfördelning.................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter, anvisningar och råd............... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Effektivitetskontroll och allmän
lillsyn......... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Några
genomförda åtgiirder för minskad statskontroll' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ändringar i kommunallagstiftningen............ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Ändringar i speciallagstiftningen................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Gällande
bestämmelser om underställning av brandordning... 98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'>4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Brandlagen och brandsladgan ................... 98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser...............................
99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5................................................................ Myndigheter
och organisationer verksamma mom räddnings<br>
tjänsten ..................................................... 103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmäm................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Den komniunala organisationen ................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Statliga myndigheter............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Erfarenheter
av underslällningsskyldigheten........ 107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.1
Historik............................................. 107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'>6.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allm</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nt....................................................... 107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>1734 års lag och 1874 års brandstadga </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>1923 års brandstadga.................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>1914 och 1937 års skogseldlag......... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>1944 års brandlag och brandsiadga... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.1.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>1954 års brandlagsrevision.............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.1.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>1962 års brandlag och brandsiadga... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>6.1.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>1974 års revision av
brandlagstiftningen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>'Avsniliei har uicskuils hiir (se bilaga 1 i
propositionen)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Brandnämndens och länsstyrelsens
granskning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'>6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Regeringens besvärsprövning................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Tidigare förslag om slopande av
underställningsskyldigheten </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 Kommitténs
överväganden och förslag.............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna utgångspunkier......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Statskontroll över brandförsvaret.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Faslställelseprövningens syfte.................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'>7.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Framförda synpunkier på fastställelse
av brandordning .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'>7.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Faslställelseprövningens betydelse
med hänsyn till skyddsiniresset </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>7.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Vissa allmänna frågor..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>7.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Brandförsvarets insatsberedskap...... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>7.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Brandbefälens kompetens................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>7.5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Räddningsavtal............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>7.5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Oljebekämpning m. m. i hamn........... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>7.5.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Eldning utomhus............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'>7.5.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens sankiionsmöjligheter... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.6 Kommitténs
förslag................................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilageförleckning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Utredningsdirektiven'..................................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Statens brandnämnds meddelande 1975:6
"Exempel på brandordningar" </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Reservation av ledamöterna Erik Neergaard
och Nils Thyreen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagan
har uieslulits här (.se bilaga 1 i proposilionen)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>95</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
och landstingskommunernas verksamhet har vidgats lill atl omfatia allt fier
områden. Av den offentliga sektorns utgifter används i dag ungefär två
tredjedelar för kommunala och landslingskommunala angelägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ställiga myndigheterna utövar lillsyn och kontroll över kommunerna och
landstingskommunerna i olika former. Det sker genom lagar och andra
författningar, besvär, underställning, resurstilldelning, föreskrifter, anvisningar
och råd samt genom effekliviteiskoniroll och allmän tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föruisätiningarna
för alt öka kommunernas och landstingskommunernas handlingsfrihet har under de
senaste decennierna i hög grad förbättrats. Det är mol den bakgrunden som
regeringen tillsatt en särskild kommitté för alt göra en samlad översyn av
statens tillsyns- och kontrollfunktioner. Syftet med utredningsarbetet är atl
pröva vilka ändringar som kan göras för att öka den kommunala handlingsfriheten
och ge den kommunala självstyrelsen ett siörre reellt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
uppdrag kan i princip beröra alla kommunala och landslingskommunala
verksamhetsområden. Det övergripande målet med översynen skall vara att mönstra
ul sådana statliga föreskrifter som med hänsyn till de komniunala och
landstingskommunala organens resurser inte längre är nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven preciseras uppdraget och utredningsarbetets uppläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Olika former av statlig lillsyn och
kontroll skall behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Särskild uppmärksamhei bör ägnas beslut som kräver
fastsiällelseprövning av statliga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén skall pröva om myndigheternas
anvisningsverksamhei över kommunerna och landstingskommunerna kan begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I första hand bör förändringar övervägas som ärsärskilt
angelägna och som kan göras oberoende av överväganden inom andra utredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>•<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samråd skall ske med andra kommittéer som behandlar
kommunala och landstingskommunala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
försia uppgift för kommittén har varit alt göra en kauläggning av aktuella
problem. Detta utredningsarbete har bedrivits i nära kontakt med statliga
myndigheter, kommunförbunden, kommuner och landstingskommuner. Mängden av
framförda synpunkier och förslag gör del nödvändigt atl i utredningsarbetet
prioritera vissa frågor och verksanihet.sområden. I direktiven anges alt
särskild uppmärksamhet bör ägnas beslut som kräver fastsiällelseprövning av
statliga myndigheter. Mol denna bakgrund har kommittén valt atl i två
delbelänkanden ta upp underställning av brandordning saml av beslut om lån och
borgen. 1 delta belänkande behandlas statskontrollen över kommunernas
brandförsvar i form av underställning av brandordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bestämmelsema i brandstadgan skall del i vae kommun finnas en brandordning. I
denna las in de bestämmelser som utöver föreskrifterna i brandlagcn och
brandsladgan behövs för ordnande av brandförsvaret i konimunen. Brandordning
antas av kommunfullmäklige. Fullmäktiges beslul skali underställas
ränssiyrelscrnas prövning. Om kommun underlåter alt anta brandordning av
innehåll som liinsstyrelsen an.ser erforderligt, får länsstyrel.sen förordna i
iimnci. Länsstyrelsen skall i så fall underställa sill beslul regeringens
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 sina överväganden har
kommittén funnit all kommunerna har byggt upp en väl fungerande
brandförsvarsorganisalion. Del är därför möjligl att öka kommunernas
handlingsfrihet på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslåralt
undersiällningsskyldigheien slopas liksom länssty-rel.sernas möjlighet all
utfärda brandordning. Som en följd av detla ställningstagande föreslår
kommittén vidare att länsstyrelsen får besluta om del område i vallen, inom
vilket konimun skall svara för åtgärder för alt avvärja eller begränsa skada
lill följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt. Vidare föreslår
kommittén att de föreskrifier om eldning utomhus som nu finns i brandnämndens
exempel på brandordning inarbetas i brandstadgan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>97</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Utredningsuppdraget'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Olika former av statskontroll'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Några genomförda åtgärder för minskad statskontroll'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Avsnitiel har uleslutils här (se bilaga I i
propositionen) 7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Gällande bestämmelser om underställning av
brandordning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Brandlagen och brandsladgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundläggande bestämmelser om räddningstjänsten finns i
brandlagen (I974:80)och brandstadgan (1962:91,omirycki 1974:81). Med
räddningstjänst förstås enligi brandlagen verksamhet som syftar till all vid
brand, oljeuifiöde, ras, översvämning eller annal nödläge avvärja eller begriinsa
skada på människor eller egendom eller i miljön, under föruisättning att det
med hänsyn lill behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intres.sets vikt,
kostnader för riiddningsåtgärderna och omstiindigheierna i övrigt kan anses
påkallat all staten eller kommunen svarar för au sådana åtgiirder vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet riiddningstjänsi anses inlc omfatta .sjukvård,
siuktransportcr eller ambulansflygtiänsi. Brantllagen är alltså inte tillämplig
på såtlan verksamhet. Den är enligt uiirycklig fiircskrift i 1 >j inlc
heller lillämplig på skyddsålgiirder vid aloniolyckor eller på sjöräddning
eller Ijiillriiddning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Räddningsijiinsi i brandlagens mening ankommer i försia
hand på kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunema svarar enligt brandlagen också för den
brandförebyggande verksamheten. Ansvaret grundläggs genom en föreskrift i 2 §
om alt varje konimun skall hålla ett brandförsvar, som tillfredsställer skäliga
anspråk på effektiv räddningsijänsi samt på förebyggande åtgiirder moi brand.
Enligt 5 5 brandstadgan åligger det konimun alt hålla sådan beredskap att
första utryckning för räcklningstjiinsi sländigi kan ske inom en efter
kommunens förhållande godtagbar tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningen av brandförsvarets angelägenheler skall
handhavas av den kommunala nämnil, som kommunfullmiikiigc bestämmer
(brandstyrclse). I kommunens brandförsvar skall ingå hrandsivrka av betryggande
storlek och sammansättning. Brandstyrkan skall bestå av en brandchef en eller
fiera vice brandchefcr, brandkår saml, om det behövs, brandvärn, grundat på
tjänsteplikt (3 och 4 ?;§ brandlagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommun är skyldig all anskaffa och underhålla maicriel,
byggnader och andra anordningar som behövs för brandförsvarei saml all sörja
för tillgång lill vallen för släckning av brand, alli dock endasl i den mån
oskiilig kosinad inie åsamkas kommunen (5 i; brandlagen). För kommuns
brandförsvar skall finnas en sländigi bemannad aiarmeringsceniral. Vid
ceniralen skall larm kunna moiias och från ceniralen skall den kommunala
brandkåren kunna inkallas (11 !; brandsladgan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Triiffar kommun avial om beiryggaiidc hjiilp för
riiddningsijänsi från kommunal brandkär i annan konimun, kan kommunen av
liinssiyrclsen hell eller delvis befrias från skyldigheien au hälla brandkår
med diiriill hörande maieriel, byggnader och anordningar. Länssiyrelsen kan dessulom
delvis befria kommun från skvldinheien au hålla brandkår, om konimunen iräffar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avial om sådan hjälp från brandkår, som inte är kommunal,
(t. ex. industribrandkår) eller från annat räddningsorgan än brandkår, (l. ex.
oljesaneringsföretag) eller om kommunen beslutar atl annal kommunall verk än
brandförsvaret skall lämna sådan hjälp (6 § brandlagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om (let i samband med verk.samhet i exempelvis en fabrik,
lageranläggning, hamn e. d. hanteras varor på vilken lagen (1973:329) om
hiilso- och miljöfarliga varor äger tillämpning, får länsstyrelsen efter samråd
ined produkikonirollniimnden åliigga anliiggningens ägare alt hålla beredskap
med pesonal och utrustning, om det finns risk för utflöde av varor som kan
orsaka skada på miinniskor eller i miljön (15 if brandlagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När kommunens brandstyrka deltar i räddningsarbete
tillsammans med annat räddningsorgan - brandkår i annan kommun,
industribrandkår, flygplatsbrandkår e. d. - som inte iir bunden av ovan nämnt
avtal om rätidiiingshjälp, iir det brandchefen eller hans ställföreträdare som
utövar Injälei (9 >; brandlagen). Den som utövar befälei vid räddningsijänsi
får ingripa i annans räu om del är nödvändigi med hänsyn lill fara för liv,
hälsa eller egendom eller för skada i miljön (11?; brandlagen). Han kan bl. a.
ge personal som medverkar i räddningsarbeiet tilltriide till fastighet,
avspärra olycksplats, nyttja brunn, vattenledning, telefon, redskap,
arbetsmaskiner, hästar, fordon och fartyg, fälla träd, anlägga moield, bortforsla
sand, grus eller jord samt riva eller undanskaffa byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid nödläge som kräver så omfattande räddningsåtgärder atl
en ledningsorganisation ovanför det lokala planet behövs för bl. a. samordning
av resurserna, skall länsstyrelsen överta ledningen och förordna särskild
befälhavare för räddningsarbeiet på olycksplatsen (12 i? brandlagen). Länsstyrelsen
får vid sådant nödläge förordna atl också kommunal brandstyrka i kommun inom
länet där räddningsåigärder inte behöver vidtas skall delta i räddningstjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid skogsbrandsläckning, oljebekämpning till havs och i
kustvatten samt vid sanering av olja som har fiutit i land från havet eller
kusivatincn är kommunen berättigad till ersäiining av statsmedel för
kostnaderna (21 § brandlagen). Konmiunerna har vidare allmänt en möjlighet au
vid ett nödläge som har medfört särskilt höga kostnader för ell
räddningsingripande få ersäiining av siaismedel. Sådan ersäiining besluias av
regeringen i varie särskili fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kommun skall hållas brandsvn och verksiällas sotning.
Kommun kan uigöra ell eller fiera sotningsdistriki eller ingå i sådant distrikt
lill.sammans med annan kommun. I vane sotningsdistriki skall finnas en
skorsiensfejar-mäsiare (4 och 7 ;ij brandlagen samt 16 !j brandstadgan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För varje komniun skall det finnas en hrandorilning. I
denna las in de bestämmelser som, utöver föreskrifterna i brandlagen och
brandsladgan, behövs för ordnande av brandförsvaret i kommunen. Brandordning
får inte innehålla bestämmelse om förhållande som regleras genom annan allmän författning
än brandlagen och brandstadgan. Genom bestämmelse i brand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ortlning lår ime läggas onödigt tvång på allmiinhcicn
eller efjesi göras obefogad inskriinkning i den enskildes frihet (I >?
brandstadgan). Enligt brandsladgan skall brandordning innehålla bestiimmelser
om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ilen kommunala branilsiyrkans
organisation (4 >;),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ilci lägsta
antalet övningar som skall hållas med brandstyrkan (4 S),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ilen kompetens
som fordras lor kommunens brantlbcfäl (7 3 mom.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alarnieringsceniral
och andra anordningar för alarmering samt tle övriga anordningar som behövs Rir
brantllorsvaret i kommunen (11 !;),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den tid som får
lorHyia från en sotning till nästa (15 !;) samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>huruviila
kommunen skall ulgiira eu eller fiera soiningsdislriki eller jäniic annan
komniun ingå i sådani disiriki (16 ).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av brandordning skall dessulom enligi brandsiatlgan framgå
om kommunen skall ha brandchef eller vice brandchef gemensami med annan kommun
(4 ;j). Har komniun av länssiyrel.sen hell eller delvis bcfriais från skyldigheien
all hålla brandkår skall av brandordningen framgå i vilken utsträckning och
inom vilka områden som riidiliiingstjänsien i kommunen skall ombesörjas av
annan än kommunens brandkår enligt siirskilt avtal eller beslut (4 j). I fråga
om hamn vid kusten, Vänern och Mälaren skall i brandordning anges det område i
vattnet, inom vilkel kommunen svarar för åigiirder för all avväga eller
begränsa skada till följd av uifiöde av olja eller annat som iir skadligt (4 a
!;). I brandordning skall vidare anges den lid, inom vilken första utryckning
för räddningstjänst skall kunna ske, och intas bestämmelser om del liigsla
anial brandbefäl och brandmän, som erfordras för denna beredskap (5 ij).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 brandstadgan anges ytterligare att brandordning får
innehålla bestiimmelser om åligganden för skorstcnsfejarmästare saml, om så
erfordras, föreskrift om skyldighet för ilen, som vill göra upp eld utomhus på
plats, där elden lätt kan sprida sig och medföra brandfara, au anmäla del lill
brandchefen (19 § 2 mom. och 22 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I brandordning kan föreskrivas alt överträdelse av
beslämmelse i brandordningen skall föranleda ansvar. 1 sådant fall döms
gärningsmannen enligt 27 ij brandstadgan, om inte gärningen är belagd med
straff i annan författning, lill böter, högst 500 kronor. Har Rirscelscn avsetl
åliggande av större vikt eller har ilärigenom förorsakats av.scviird skada
eller olägenhet, iir straffet dagsböter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brandordning antas av kommunfullmäktige. Fullmäktiges
beslut skall undersiällas länsstyrelsens prövning (2 § brandstailgan). Vid
fistsiällelse-prövningen har länsstyrelsen att antingen fastsiiilla
brandorilningen ulan andra ändringar än redaktionella justeringar, som saknar
saklig betydelse, eller atl vägra fastställelse. Talan nioi länsstyrelsens
beslut i fråga om fastställelse av brandordning förs genom besvär hos
regeringen. Om fullmäktige inie aniar brandordning av innehåll som
länsstyrelsen anser erforderligt, får liinsstyrelsen själv förordna i iininei.
I sådant fall skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liinssiyrelsens beslut undcrsiiillas regeringens prövning
(2 i; brandstadgan). När brandordning har fasistiillis skall liinssiyrclsen
införa beslutet och brandordningen i länets firfaiiningssamling. Eli exemplar
av brandordningen skall .siindas lill statens brandniimnd. Det åligger kommunsiyrelscn
att ombesörja atl kungörelse om fastslällelsen anslås och införs i den eller de
tidningar, där kommunala meddelanden tas in, samt att tryckta exemplar av
brandordningen finns alt tillgå för allmiinheten (2 iJ brandstadgan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Ovrit;a bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom i brandlagen och brandstadgan finns bestämmelser
av beiydel.sc för räddningsijänsien i en rad andra Ibrfaiiningar. De
besiämmelser .sorn i försia hand reglerar allmänna brandförebyggandc åigiirder
redovisas kon-fattat i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstadgan (1959:612, omtryckt 1972:776) och Svensk
Byggnorm 1975 (SBN 1975)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 44 ij byggnadsstadgan anges att byggnad skall med
avseende på konstruktion och inredning utföras så att faran för brand inte blir
siörre än .som betingas av hänsyn till dess ändamål, angriinsande bebyggelse
och omständigheterna i övrigi. I paragrafen anges vidare vad som gäller med
hänsyn lill brandskyddet för lak och lakläckningsmaicrial, byggnader av olika
storlek och avsedda för olika aktiviteter, vindsutrymmen, utrymnings-vägar,
eldstiider, rök- och ventilationskanaler etc. Bestämmelserna är lilliimpliga
både på nybyggnad och iindring av byggnad. I 501; stadgas alt byggnad skall
underhållas så att fara för brand inte uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk utfärdar i Svensk Byggnorm 1975 (SBN
1975) föreskrifter, råd och anvisningar avseende tillämpningen av
byggnadsstadgans besiämmelserom byggande. Ett särskilt kapitel behandlar
brandskydd. Där anges vissa allmänna fömtsättningar beträffande bl. a.
brandieknisk klassindelning. Vidare anges anordningar för utrymning vid brand,
anordning för begränsning av brand som brandcellindelning, brandieknisk
dimensionering, beklädnad och ytskikt, sektionering, brandmur, taktäckning etc.
Dessutom finns föreskrifter, råd och anvisningar avseende anordningar för
brandsläckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordningen (1961:568) om brandfarhga varor med
tillämpningsbeslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordningen om brandfarliga varor med
lilHimpningsbestämnicIser anger vad som gäller för förvaring, hantering,
transport samt försäljning av brandfarlig vara. Bl. a. krävs tillstånd eller
siirskild anmälan. Del åligger byggnadsnämnd att pröva ansökan om
tillstånd. Detla skall ske med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgångspunkt i de närmare föreskrifter som utfärdats av
kommerskollegium. Brandchef skall motta anmiilan som sägs i förordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordningen (1949:341) om explosiva varor ined
litläinpningshesiåmniclscr</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förordningen med dess tillämpningsbeslämmelser anges vad
som gäller i samband med tillverkning, förpackning och märkning, handel,
innehav, förvärv, förvaring och transport av explosiva varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1902:71. s. </span></i><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I) </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>innefåiiande vissa besiämmelser om
elekiilska anläggningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 5 § lagen anges atl innehavare av starksirömsanläggning
skall vidta erforderliga åtgärder vid sin anläggning för att förebygga att
denna vållar skada på person eller anläggning. För framdragande eller
begagnande av elektrisk starksirömsledning fordras särskilt tillstånd. Statens
industriverk meddelar tillstånd (linjekoncession eller områdeskoncession).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbeiarskyddslagcn (1949:1) och arbeiarskvddskungörelsen
(1949:208)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 7 § arbelarskyddslagen sägs alt arbetsgivare är skyldig
att iaktta allt som skäligen kan erfordras för atl förebygga att hos honom
anslälld arbetstagare drabbas av olycksfall i arbetet. Detaljerade bestämmelserom
skyddsåtgärder finns i 31-47 §§ arbelarskyddskungörelsen. Bl. a. skall enligt
43 ij verksamt brandlarm finnas. Vidare hänvisas i 43 § lill besiämmelser i
brandlagen, brandsladgan och byggnadsstadgan beträffande åtgärder mol skada på
grund av brand.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>103</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Myndigheter och organisationer verksamma inom räddningstjänsten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skilda samhällsorgan har ålagts att ingripa för atl
avväria eller begränsa person- och egendomsskador när olyckor inträffar. Av
central betydelse i saninianhanget är den räddningstjänst som ankommer på det
komniunala brandförsvarei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till begreppet räddningstjänst hänförs även de insatser
som vid nödlägen görs av vissa statliga organ i. ex. polisen, luftfartsverkets
fiygplalsbrandkårer och personal från SJ:s hjälpberedskap. Hit hör också
lullverkcts åtgärder Rir all avvärja eller begränsa skada lill följd av uifiöde
av olja eller annat skadligt ämne. Del åligger länsstyrelserna att vid behov
samordna räddningsinsai-serna i katastrofsituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens brandnämnd har som central myndighet tillsyn över
brandförsvaret. Det finns vidare en rad andra statliga myndigheter med
uppgifter i fråga om skydd mot brand. Bland dessa kan nämnas statens planverk,
statens industriverk med sprängämnesinspektionen och elektriska inspektionen,
arbeiarskyddssiyrelsen, civilförsvarssiyrelsen, siaiens provningsanstali och
trafiksäkerhetsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsiingskommunerna svarar för sjukvård och
sjuktransporter i anslutning till olyckshändelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de statliga och kommunala organisationerna finns
det ett antal frivilliga organisationer som är verksamma inom räddningstjänst-
eller brandskyddsområdet. Bland dessa märks Svenska försäkringsbolagens riksförbund.
Svenska brandförsvarsföreningen. Svenska kommunförbundei och brandliirsvarets personalorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Den kommunala organisationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare redovisats ges i brandlagen och brandstadgan
de grundliiggande reglema för den kommunala brandförsvarsorganisalionen.
Förvaltningen av brandförsvarets angelägenheter handhas av den kommunala nämnd
kommunfullmäktige bestiimmer. Flertalet kommuner i landet har tillsatt en
särskild brandstyrclse. Brandstyrkan skall bestå av brandchefen eller fiera
vice brandchefer, brandkår samt om det behövs, brandviirn grundat på
ijiinsieplikt. Siirskilda kompetensföreskrifter för brandbefäl finns i
brand-stadgan (7 ;j). Länsstyrelsen kan medge vissa undantag från dessa
förcskrif ter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan kommunerna i och med atl den nya brandlagslifiningen
genomfördes år 1974 även fick huvudansvaret för räddningstjänsten, har kommunerna
byggi Ul sin brandRirsvarsorganisaiion. Enligi uppgifter från kommun-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbundet
ökade antalet heliidsansiällda brandbefäl frän 378 si år 1973 till 425 st år
1976. Molsvarande siffror Rir heltidsanställd brandpcrsonal iir 3 852 st resp.
4 289 st. Kommunernas nettodriftkoslnadcr för brandförsvaret ökade från 471
milj. kr. år 1974 lill ca 784 milj. kr. år 1977 eller med ca 65 ".i. Tar
man hänsyn till penningvärdesförsämringen så som den kommer till uttryck i konsumentprisindex,
var ökningen av nettodriftkostnaderna ca 22 "n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Den erforderliga
brandkårsorganisationen inom en kommun bestäms med ledning av bedömningar av
bebyggelsens typ och koncentration samt med uigångspunki från gaiunäicts
utformning (köriiden). Statens brandnämnd har i meddelande 1975:6 angivit
erforderliga insalsiider ur brandieknisk synpunki. Insalskraven, enligi
meddelandel, skall även liicka in annan räddningsijänsi än brand. Hänsyn las
även lill möjligheterna all genom avial samverka med angränsande kommuner eller
med annan organisation t. ex. industribrandkår. Relationerna mellan brandkårens
utnyttjande för brandsläckning resp. annan räddningstjänst är en annan faktor
alt la hänsyn till. En nyligen genomförd undersökning av kommunförbundet visar
au den fördelningavarbclstidenpåolika nödlägen som Räddningstjänstutredningen
(SOU 1971:50) kom fram lill vid en undersökning år 1966 i stort sett gäller
fortfarande. Kommunförbundet redovisar följande siffror:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- brand
i byggnad</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 45 'v:</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-
skogs-, gräsbrand</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 19 "r</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- övrig
brand</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 7 ".</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-
okynneslarm, fel på alarmanl</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>iiggning
etc.</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 14 ".</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-
trafikolycka</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 1 ",</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-
oljeutfiöde på vatten</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 3 ".</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-
kemikalie-, radiakolycka</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 3 ".</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- ras,
översvämning</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 2 ".</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=163 valign=top style='width:122.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- övriga
nödlägen</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 6 'V</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ca 71</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ca 15 "n</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
komniunala organisationen har en såväl funktionell som geografisk struktur.
Funktionellt delas organisationen ofta in i brandchefsorganisation,
insaisorganisation och materiel vårdsorganisation. Geografiskt delas organisationen
in j olika brandstationers insatsområden. Den geografiska organisationen
bestäms bl. a. med hänsyn till rekommenderade insalsiider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandchefsorganisaiionen
beslår av brandchef saml en eller fiera vice brandchefer som svarar för
förebyggande ålgärder (brandsyn, besiktningar, byggnadslovsärenden etc),
utbildnings- och övningsverksamhet, brand- och övrig räddningsljänsiplanering,
planering och ledning av materielvården sann administration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Insaisorganisationen
beslår dels av en beredskap Rir försia utryckning, dels av personella och
materiella hjälpenheier som kan rekvireras/uppbådas från närliggande förelag
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredskapen
för försia utryckning utgörs av kommunens brandpersonal sann i förekommande
fall av särskili brandvärn. Avgörande för insaisorga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nisaiionens effekiiviici är frågor som personalsiyrkans
storlek och utbildningsnivå, anspänningstid, alarmeringssystcm. personlig
skyddsiurusining, fordon/materiel och sambandsuirustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ni;iiericlorganisaiionen ingår kommunens brandmän sann i
vissa Rill även personal från andra komniunala förvaltningar. Ofta har
gatukontorets fordonsverkstad sådana resurser all huvuddelen av reparation och
service av brandförsvarets fordon ulförsdär. Arbetsuppgifterna för
malcrielvårdsorga-nisaiionen är kontroll, underhåll och service av fordon, fast
och lös lördonsuirustning avsedd Rir räddningsijiinsi, andningsskyddsuirustning
och övrig förrådshållen riiddningsmaicricl samt slangvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare redovisats har kommun också möjlighel au,
genom avtal med annan kommunal brandkår eller räddningsorganisation som
industri-brandkår eller oljesaneringsförelag, minska sin
brandförsvarsorganisalion såväl personellt som när del gäller viss uiruslning.
1 vissa fall kan kommunerna hell befrias från skyldigheten atl hålla brandkår.
Avtalet kan avse t. ex. ansvaret för försiahandsinsaisen inom en del av
kommunen eller för tillhandahållande av reservstyrka. Del kan vidare avse
möjligheterna atl få disponera viss specialutrustning för oljebekänijining o.
cl. Till ledning Rir kommunerna har statens brandnämnd i samråd med Svenska
kommunförbundet samniansiiilli exempel på sådana avtal (Meddelande från sunens
brandnämnd. 1975:8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Statlica m>ndiRheler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaicns brandnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn över branclRirsvaret utövas centralt av statens
brandniimnd (24 i; brandsladgan). Enligt giillande instruktion (1974:408)
åligger del nämnden siirskilt au</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länina råd och anvisningar till
länsstyrelser, kommuner och enskilda i frågor rörande sådan räddningstjänst som
ankommer på kommunerna och rörande förebyggande åtgärder mot brand,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>biträda länsstyrelserna vid
handläggning av ärenden om sådan räddningstjänst som ankommer på kommunerna
och om förebyggande ålgärder mol brand,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verka för atl brandförsvarei i
olika delar av rikel ordnas ändamålsenligi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>göra framsiällning hos
liinssiyrclsen i den mån åtgärder behövs för au stärka brandförsvaret inom
vissi liin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. verka för siandardiseriiig av brandRirsvarcts
utrustning.<br>
Brandniimnden har lill ledning lor kommunerna uininlai anvisningar med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>exempel på
brandordningar. Exemplet återfinns i bilaga 2.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Löiissivrelscii</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liinssiyrclsen
skall enligt 24 ij brandsladgan tillse atl brandRirsvarci inom länet är
lillfredssiällande ordnat. Uppgifterna omfittar i huvudsak allmän tillsyn av
olika slag sann fastställelse- och bcsviirsprövning av kommunala beslut. Vid
sin tillsyn över all kommuner, brandsyneförriitiarc och särskilda
befitiningshavarc fullgör sina åligganden med avseende på räddningstjänst och
förebyggande åtgiirder mol brand får liinsstyrelsen förelägga viie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liinsstyrelsen
skall vidare svara för den planläggning som behövs Rir katastrolberedskap och
för ledningen av riiddningstjänsten vid katastrofer. Till grund Rir
länsstyrelsernas arbele i detla avseende skall ligga den lokala planliiggning
.som ankommer på brandcheferna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Svenska kommunförbundet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet är en sammanslutning av landets kommuner med uppgifi alt
tillvarata deras gemensamma intressen, främja samverkan dem emellan saml bistå
dem i deras verksamhet. Intressebevakning och service lill kommunerna är alltså
förbundels huvuduppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundels
aktivitet när del gäller räddningstjänsten är omfattande. Inom
förbundskansliets kommunalpoliliska avdelning I finns en särskild brandseklion
som svarar för intressebevakning och service när del gäller räddningstjänst,
ambulansfrågor, solningsväsende, alarmeringsfrågor, oljeskadeskydd m. m. Vidare
svarar sektionen för tolkning och tillämpning av brandlag och brandsiadga,
ersättningsfrågor, materielfrågor, ulbildnings-och rekryteringsfrågor.
Sektionen genomför även organisationsutredningar inom räddningsijänslområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
finns del vid kommunförbundets länsavdelningar särskilda brand-delegationer som
utses av länsavdelningens styrelse. Till de fiesta branddele-gaiionerna har som
expert knutits en kommunal brandchef eller vice brandchef som är verksam inom
länet. Branddelegationerna svarar bl. a. för viss utbildning av brandpersonal
och har till uppgift att la initiativ lill samordning av brandförsvarsfrågor på
länsplanel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Erfarenheter av underställningsskyldigheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Historik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.1
Allmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Författningsregler
om brandordning torde ha meddelats första gången år 1874 i en då utfärdad
brandsiadga för rikets städer. Redan i denna stadga föreskrevs all brandordning
skulle underställas länsstyrelsens prövning. Underslällningsskyldigheten har
gällt alltsedan dess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
försök har ajorts att klariägga de skäl på vilka underställningsskyldigheten
har grundats. 1874 års brandstadga utfärdades emellertid ulan riksdagens
hörande, varför tillgängliga motivuitalanden saknas. Vid en genomgång av
förarbetena lill senare ändringar i brandlagstiftningen har några uttalanden,
som direkl syftar lill atl motivera underställningsskyldigheten, inte kunnai
återfinnas. Del förefaller som om underslällningsskyldigheten har ansetts
utgöra ett mer eller mindre självklart inslag i den statliga kontrollen av atl
kommunerna fullgör sina författningsenliga skyldigheter på brandskyddels
område. Vissa allmänna uttalanden, som har gjorts om statskontrollen i samband
med olika ändringar i brandlagslifiningen, kan dock sägas vara av intresse i
sammanhanget. Dessa uttalanden redovisas här i anslutning till en redogörelse
för brandlagstiftningens historiska utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.2
1734 års lag och 1874 års brandsiadga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1734 års lag gavs i byggningabalken föreskriftei om skogseld och om vådeld i
by. Bestämmelser om brandsläckning m. m. i städerna saknades däremot i 1734 års
lag. Sådana bestämmelser meddelades först genom 1874 års brandstadga för rikels
städer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1874
års brandstadga utgick från - som någonting självklart - atl städerna var
skyldiga atl vårda sig om brandsläckning m. m. Enligt stadgan skulle det för
varje stad finnas en brandordning, innehållande de bestämmelser, som utöver
föreskrifierna i brandsladgan behövdes för ett fullständigt och ändamåLsenligt
ordnande av stadens brandväsende. Brandordningen skulle antas av stadens
beslutande myndighei och underställas länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsen
hade au faslställa brandordningen utan ändring eller all vägra fastställelse.
Enligt brandstadgan skulle länsstyrelsen vaka över au städerna hade sill
brandväsende omsorgsfullt ordnai och all de hade brandordningar, som upprättats
i överensstämmelse med stadgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
brandordning skulle enligt brandsladgan finnas föreskrifter om sotning, om
brandvakt, om beredande av tillräcklig vattentillgång vid eldsvåda, om
brandberedskap och räddningsredskap, om brandsiyrka och om förfarandet vid
eldsvåda. Genom brandordningen kunde städernas innevånare åläggas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>t.
ex. alt ingå i brandstyrka, att hålla föreskrivna brandredskap och atl på olika
sätt medverka vid bekämpning av brand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 1874 ärs brandstadga gällde i lillgängliga delar för köping och för annan ort
med siörre sammanträngd befolkning, om länsstyrelsen förordnade därom genom
beslul, som skulle underställas Kungl. Majt:s prövning. Stadgan gällde alltså
inte förden egentliga landsbygden. Krav på lagstiftning för all få lill stånd
ett bätire brandskydd på landsbygden restes emellertid från tid till annan bl.
a. genom motioner i riksdagen. Önskemålen tillmötesgicks i viss mån år 1913
genom en ändring i 74 t; förordningen om kommunalslyrelse på landet. Genom
ändringen öppnades en möjlighet för landskommunerna alt anta kommunalstadgar
till främjandet av skyddet mot brand. En sådan stadga skulle underställas
länsstyrelsens godkännande. Genom fastslällelsen blev ordningsföreskrifterna i
stadgan bindande. Även landsbygdsbefolkningen kunde därefter åläggas atl hålla
brandredskap och atl medverka vid eldsläckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>•
6.1.3 1923 års brandsiadga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
riksdagenår 1915 hemställt alt Kungl. Maj:l skulle låta utarbeta och för
riksdagen lägga fram förslag lill föreskrifter om brandväsendels ordnande på
landsbygden, tillkallades särskilda sakkunniga-brandskyddskommissionen - för
att revidera gällande bestämmelser om skydd mol brand. Kommissionen avlämnade
1921 ett belänkande med förslag lill lag angående brandväsendel i riket och
till brandsiadga för riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandskyddskommissionen
föreslog alt alla kommuner i lag skulle åläggas att hålla ett brandförsvar, som
kunde tillfredsställa skäliga anspråk på trygghet mol skada av brand. Lagen
föreslogs också innehålla reglerom den enskildes skyldighet att delta i
eldsläckning och om statskontrollen, som närmast skulle ankomma på
länsstyrelserna. Förslaget lill brandsiadga innehöll mycket detaljerade
bestämmelser i olika hänseenden. Anledningen härtill var kommissionens uttalade
strävan atl i stadgan reglera allt som kunde sägas vara allmängiltigt för
kommunerna. Enligt kommissionen uteslöt emellertid inte denna strävan atl
enskildheter, som måsle bero av de lokala förhållandena, även i fortsättningen
reglerades i kommunala brandordningar, som underställts länsstyrelsens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av brandskyddskommissionens betänkande riktades en stark
kritik mot de framlagda förslagen. Dessa omarbetades därför, varvid
uppdelningen i brandlag och brandsiadga föll bort. Anspråken på kommunema
modifierades dessulom i väsentlig grad. Det omarbetade förslaget till
brandstadga förelades riksdagen genom prop. 1923:123. I proposilionen framhöll
departementschefen alt brandskyddskommissionens förslag till brandstadga
innehöll alltför många deialjbestämmelseroch alt det för de mindre samhällena
skulle medföra siörre utgifter än vad som skäligen kunde åläggas dem. Del hade
därför, när förslaget arbetades om, framstått</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
önskvärt alt begränsa brandstadgans omfång och atl modifiera dess föreskrifter
så atl de inte blev alltför betungande. Departementschefen ansåg del inte
nödvändigi alt som kommissionen hade föreslagit införa alla föreskrifier av
allmängiltig beskaffenhet i brandsladgan. De kunde likaväl ha sin plats i de
lokala brandordningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
del omarbetade förslaget i huvudsak godkänts av riksdagen, utfärdades ny
brandstadga (1923:173). I brandsladgan drogs upp vissa riktlinjer, efter vilka
brandväsendel skulle ordnas. Det överiämnades alltså åt de orter där stadgan
gällde att inom den av stadgan uppdragna ramen organisera sitt brandväsende på
det sätt som kunde vara lämpligast med hänsyn lill ortsförhållandena.
Länsstyrelsen skulle dock se lill all brandväsendel blev tillfredsställande
ordnai.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om brandväsendet i stad föreskrevs att vaije stad skulle hålla ett
brandväsende som tillfredsställde skäliga anspråk på trygghet mot skada av
brand. För stad skulle finnas brandordning, som upptog de föreskrifter som
ulöver de i brandsladgan eller eljesl meddelade bestämmelserna behövdes för ett
fullständigt och ändamålsenligt ordnande av brandväsendet. Brandordningen
skulle antas av stadsfullmäktige och fastställas av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandstadgans
bestämmelser för stad skulle i tillämpliga delar gälla även för köping saml för
annan tätare befolkad ort, när det påkallades av omständigheterna och
länsstyrelsen förordnade därom. Länsstyrelsens beslul skulle underställas
Kungl. Maj:ts prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
på landsbygden var brandstadgan tillämplig först efter förordnande av
länsstyrelsen. Sådani förordnande kunde meddelas efter framställning av
landskommun eller när länsstyrelsen ansåg det nödvändigt med hänsyn till
byggnadslälhet, förekomsten av eldfariiga inrättningar eller andra liknande
omständigheter. Om länsstyrelsen hade förordnat om brandsiadgas tillämpning
inom landskommun, skulle del finnas en av kommunen antagen och av länsstyrelsen
fastställd brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.4
1914 och 1937 års skogseldlag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ålderdomliga föreskrifterna om skogseld i 1734 års lag ersattes år 1914 av en
lag om förekommande och släckning av skogseld m. m. (1914:281). I den nya lagen
slogs skyldigheten all della i släckning av skogsbrand fast som en allmän
medborgerlig plikt. Skogsbrandförsvaret, vars organisation var grundad på en
indelning i brandroiar, var närmast en kommunal angelägenhet. Kommun gavs
enligt lagen rätl all besluta om de ytteriigare ordningsföreskrifter lill
förekommande eller släckning av skogseld som behövdes ulöver lagens
bestämmelser. Sådana ordningsföreskrifter blev gällande först sedan de hade
godkänts av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
del ansågs nödvändigt att ytterligare stärka skogsbrandskyddet, utfärdades år
1937 en ny lag om förekommande och släckning av skogseld, som ersatte 1914 års
lag. Genom den nya lagen utvidgades kommunernas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skyldigheter
beträffande skogsbrandförsvarel. Varje brandrole - i princip motsvarande en
konimun - var enligt lagen skyldig att vidmakthålla ett skogsbrandväsende, som
kunde anses tillfredsställa skäliga anspråk på trygghet mot skada av skogseld.
Med hänsyn till de växlande ortsförhållandena ansågs det inte möjligl au
nännare ange kommunernas åligganden i lagen. 1 prop. 1937:16, varigenom den nya
lagen förelades riksdagen, förklarade departementschefen atl del var
tillräckligt all i lagen slå fast en allmän skyldighet för kommun atl
vidmakthålla ett betryggande skogsbrandväsende saml att låta det ankomma på
kommunen au under länsstyrelsens överinseende utfärda närmare bestämmelser i
ämnet. På grund av det allmännas intresse av ell effektivt skogsbrandväsende
borde nämligen konimun enligt departementschefen vara underkastad
länsstyrelsens övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
närmare bestämmelser, som behövdes till förekommande och släckning av
skogseld, skulle enligt lagen meddelas i skogsbrandordningar. Sådana var
obligatoriska. De skulle underställas länsstyrelsens prövning. Härigenom kunde
man enligt departementschefen förutsätta "atl nödig lillsyn ulövas därå,
atl brandordningarna givas del innehåll, som med hänsyn lill omständigheterna
är i varje särskilt fall skäligt och lämpligt." 1 sisla hand borde
avgörandet i sådana ärenden, framhöll departementschefen, tillkomma Kungl.
Maj:t.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
1937 års skogseldlag ålades länsstyrelsen uuryckligen att vaka över all
skogsbrandväsendet var tillfredsställande ordnat. Om brandrole uppenbarligen
åsidosatte sina skyldigheter enligt lagen, skulle länsstyrelsen hos brandrolen
göra framställning om rällelse. Vidtog brandroten inte erforderlig åtgärd, fick
länsstyrelsen förordna därom och förelägga roten lämpligt vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.5
1944 års brandlag och brandsiadga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1923
års brandsiadga och 1937 års skogseldlag gällde intill utgången av år 1944, då
ny brandlagslifining trädde i kraft. Till grund för den nya lagstiftningen låg
1941 års brandförsvarsuirednings beiänkanåe {SOV 1942:10) med förslag lill
brandlag och brandsiadga m. m. Utredningen ansåg atl omsorgen om ett effektivt
brandskydd på landsbygden krävde atl även landskommunerna ålades som en plikt
atl tillse att både släckningsväsendei och det förebyggande brandskyddet var
ordnade på ell betryggande sätl och föreslog au alla kommuner skulle vara
skyldiga au vidmakthålla eu brandförsvar som kunde anses tillfredsställa
skäliga anspråk på trygghet mol skada av brand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandförsvarsuiredningen
föreslog atl de centrala reglema om kommunernas och de enskilda medborgarnas
skyldigheter skulle ges i en brandlag. Mera detaljerade bestämmelser borde tas
in i brandstadgan. Föreskrifterna i brandlagen och brandsladgan kunde dock
enligi ulredningen inte i detalj reglera kommunernas brandorganisalion ulan
utförde i många hänseenden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bara
en ram, inom vilken kommunerna kunde bygga upp den brandorganisation som var
lämpligast med hänsyn lill de lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser som - utöver vad i lag, brandstadgan eller eljesl föreskrivits - behövdes
för ordnande av brandförsvarei skulle enligt utredningsförslaget tas in i
brandordning, som skulle finnas för varje kommun. Brandordningen skulle antas
av kommunens fullmäktige och underställas länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandförsvarsuiredningen
gav uttryck för uppfattningen att även om kommunerna som regel med hänsyn lill
egen säkerhei kunde förväntas tillämpa föreskrifterna i brandlagen och
brandsladgan på ett sådant sätt att en betryggande brandorganisalion uppehölls,
så visade dock erfarenheten au en Slallig tillsyn hade en utomordentlig viktig
uppgift att fylla. Om blandorganisationen utsträcktes till au obligatoriskt
omfatia också landsbygden, blev enligt utredningen behovei av tillsyn
uppenbarligen större än vad som fömt hade varil fallet. Enligt utredningens
förslag skulle statslillsynen liksom tidigare ulövas av länsstyrelserna och i
sista hand Kungl. !Vlaj:t.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl tillsynen skulle bli effektiv krävdes emellertid enligt vad erfarenheterna
ansågs visa alt lillsynsmyndigheterna hade lillgång lill brandteknisk
sakkunskap. En riksbrandsinspeklör och länsbrandsinspektör borde därför enligt
ulredningen tillsättas. De borde ha lill uppgift att bl. a. granska förslag
lill brandordningar. Brandförsvarsutredningen föreslog atl länsstyrelsen som
tillsynsmyndighet skulle få väsentligt siörre befogenheter än tidigare. Om en
kommun åsidosatte sina skyldigheter enligt brandlagen, föreslogs länsstyrelsen
kunna förordna om rättelse och, om förordnandet inte efterkoms, förelägga
lämpligt vite.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I prop. 1944:265 följde
departementschefen utredningens förslag i nu refererade delar. Riksdagen hade
intet au erinra såvitt nu är i fråga (andra särskilda utskoitet 1944:3 och rskr
1944:476). 1944 års brandlagslifining -brandlag (1944:521) och brandstadga
(1944:522) - avfattades i enlighel härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.1.6
1954 års brandlagsrevision</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1944
års lagstiftning innebar alt väsentligt ökade krav på åtgärder till
förebyggande och släckning av brand kom all ställas på kommunerna. Snart växte
på kommunalt håll fram en allmänt omfattad åsikt au en reform borde genomföras
i syfte atl begränsa kommunernas kostnader för brandväsendel genom att utforma
detta på ett ur ekonomisk synpunki mer ändamålsenligt sätt. Efter hemställan av
riksdagen tillkallades 1954 års brandlagsrevision för alt göra en översyn av
brandlagstiftningen och brandförsvarets organisation. Brandlagsrevisionen
redovisade sitt arbete i betänkandet (SOU 1960:34) Reviderad brandlagstiftning,
som innehöll förslag till ny brandlag och ny brandstadga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
brandlagsrevisionen borde brandlagstiftningen vara en ram, inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilken
kommunerna bereds största möjliga frihet att anpassa brandförsvarei efter de
lokala förhållandena. Brandlagstiftningen föreslogs visserligen innehålla
geniensamma bestämmelser för alla kommuner men detta innebar enligt
brandlagsrevisionen inte alt alla kommuner skulle ha samma eller likartat
brandförsvar. Brandlagsrevisionen ansåg tvärtom att det var angelägel atl
brandförsvaret inte gjordes vidlyftigare eller mer kostnadskrävande än som föranleddes
av förhållandena i det särskilda fallet. Brandförsvaret borde därför utformas
efter varje enskild kommuns behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandlagsrevisionen
föreslog atl det liksom tidigare för varje komniun skulle finnas en
brandordning, som innehöll besiämmelser om kommunens brandförsvar.
Brandordningen skulle enligt utredningsförslaget antas av kommunens fullmäktige
och underställas länsstyrelsen, som hade att pröva såväl de beslutade
föreskrifternas laglighei som deras lämplighet ävensom huruvida eljesl skäl
förelåg att vägra fastställelse. Först i och med länsstyrelsens lagakraftvunna
beslul blev brandordningen gällande. Vid fastsiällelseprövningen hade
länsstyrelsen atl utan ändring fastställa eller också vägra fastställa den
underställda brandordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandlagsrevisionen
framhöll alt del inte tillkom länsstyrelsen att göra ändringar i en anlagen
brandordning. Undanlag gjordes dock för redaktionella ändringar utan saklig
belydelse. Om fastställelse vägrades, skulle skälen därtill anges. Om
fullmäktige, sedan länsstyrelsen vägrat fastställa en av kommunen anlagen
brandordning, inte fattade ell nytt beslul i ärendet och länsstyrelsen ansåg en
ifrågasatt föreskrift i brandordningen erforderiig, föreslogs länsstyrelsen
själv få förordna i ämnet. Eftersom ett sådant förordnande innebar ell vissl
ingrepp i den kommunala självbestämmande-rätten, vilket hade sin grund i en
skiljaktighet mellan länsstyrelsen och kommunens fullmäktige, föreslog
brandlagsrevisionen atl förordnandet skulle underställas Kungl. Maj:ls prövning.
1 della hänseende innebar förslaget en nyhet i brandlagstiftningen. Enligt då
gällande brandlag kunde länsstyrelsen, om en kommun åsidosatte sina
skyldigheter, förordna om rättelse och om förordnandet inte efterkoms förelägga
lämpligt vite. Viies-föriäggande skulle alltså enligt förslaget inte längre fa
lillämpas, när det gällde all förmå kommun au anta brandordning eller ändring
däri. Däremot ansåg brandlagsrevisionen atl länsstyrelsen borde få behålla
befogenheten att förelägga kommun vite, när del var fråga om atl tvinga fram en
faktisk åtgärd. Brandlagsrevisionen föreslog också en uttrycklig bestämmelse
atl länsstyrelsen fick förelägga viie vid sin lillsyn över atl kommunerna
fullgjorde sina skyldigheter enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om brandordningarnas innehåll föreslog brandlagsrevisionen all det liksom
dittills i brandordningarna borde finnas besiämmelserom brandsiyrka och
brandbefäl, om vissa för brandförsvarei erforderiiga anordningar samt om
brandsyn och sotning jämte sotningsfrisier. Dessulom föreslogs brandordning
innehålla bestämmelser om brandsiyrkans uiryckningsberedskap och om den
kompetens som fordrades av kommunens brandbefäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
brandlagsrevisionens förslag fick brandordning inte innehålla beslämmelse om
förhållande som regleras genom annan allmän författning. Vid meddelande av
beslämmelse i brandordning skulle vidare tillses aU därigenom inte lades
onödigt tvång pä allmänheten eller eljest gjordes obefogad inskränkning i den
enskildes frihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6.7.7
1962 års brandlag och brandsiadga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1962:12 medförslag UU brandlag och brandstadga följdes brandlagsrevisionens
förslag i nu refererade delar. Departementschefen gjorde dock vissa uttalanden
om brandordning och tillsynen över brandförsvarei som är av intresse i detta sammanhang.
Sålunda förklarade departementschefen att brandordningarna borde underställas
länsstyrelsen för fastställelse, eftersom detta är den viktigaste formen för
tillsyn över det kommunala brandförsvarets effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om formerna för fastsiällelseprövningen uttalade departementschefen au
del inte var nödvändigi att riksbrandsinspeklören granskade alla
brandordningar. Emellertid borde riksbrandsinspeklören för all få kännedom om
brandförsvarei i rikel och för all kunna verka för enhetlighet och
ändamålsenlighet inte hell ställas utanför arbetet med brandordningarna. Det
borde också undvikas all den centrala brandmyndighetens uppfattning i tveksamma
fall kom till tals först efter det fastsiällelseprövning skeu i länsstyrelsen.
Departementschefen ansåg det därför vara önskvärt att riksbrandsinspeklören
gavs tillfälle att granska brandordningar för sådana kommuner där brandfaran
var särskilt stor eller där stridiga intressen gjort sig gällande. Likaså borde
yttrande givelvis inhämias, om de kommunala myndigheterna och
länsbrandsinspektören hade skilda meningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall av avvikelser från de exempel på brandordningar, som utarbetades av
dåvarande statens brandinspektion, kunde det också enligt departementschefen
finnas anledning au inhämta yttrande. Departementschefen förutsatte atl
länsstyrelserna utan särskild föreskrifi därom inhämtade yttranden i de fall så
kunde anses erforderligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
remissyttrande över brandlagsrevisionens förslag hade skogsstyrelsen yrkat att
skogskommuns skyldighet att organisera ett godtagbart skogsbrandvärn borde
närmare preciseras i brandlagen eller brandstadgan. Med anledning härav
uttalade departementschefen all det i brandordning borde anges om
skogsbrandvärn skulle förekomma, vilken personal, inbegripet befäl, som skulle
ingå däri, saml de platser där brand värnet skulle vara stationerat m. m.
Eftersom brandordningen skulle underställas länsstyrelsens prövning, ansåg
departementschefen all skogsstyrelsens önskemål var tillgodosett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
avvisade ett av flera remissinstanser framfört förslag all kommunala beslul om
tillsättning av tjänst som brandchef och vice brandchef även i fortsättningen
skulle underställas länsstyrelsen. Kompetenskraven för dessa tjänster skulle
anges i brandordning och blev därmed</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövade av länsstyrelsen i samband med fasisiällelsen av
brandordningen. Om de formella kompeiensbestämmelserna iakttogs, förelåg därför
enligt departementschefen inte skäl alt med hänsyn lill intresset att lill
sådana tjänster förvärva tillräckligt kunniga och erfarna personer låta
länsstyrelsen överpröva tillsättningsbesluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om den statliga tillsynen framhöll
departementschefen bl. a. au länsstyrelsens lillsyn över atl del kommunala brandförsvarei
hade skälig effekiivitei skedde dels genom all länsstyrelsen kontrollerade alt
brandordningar med erforderiigt innehåll antogs av kommunerna, dels genom
kontroll all kommunerna fattade beslut om och vidtog faktiska
verkslälligheisåt-gärder för tryggheten mot brand, dvs. i huvudsak all de
efterlevde brandordningarna. I det förstnämnda fallet fick vitesföreläggande
mot komniun inte förekomma. Om kommunfullmäktige underlät atl anta brandordning
av innehåll, som länsstyrelsen ansåg erforderligt, fick länsstyrelsen i
stället förordna i ämnet och underställa sitt beslut Kungl. Maj:is prövning. I
del senare fallet däremot fick länsstyrelsen förelägga kommunen vile, om mol
förmodan de kommunala uppgifterna inte rätteligen skulle fullgöras och andra ålgärder
inte var tillfyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen hade inte något all erinra mot propositionen i
nu ifrågavarande delar (LU 1962:11). Härefter utfärdades brandlag (1962:90) och
brandsiadga (1962:91).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1972 gjordes en ändring i brandsladgan (1972:103), som
innebar att kravel på underställning av sotningstaxa slopades. Frågan om
undersUillning av brandordning berördes emellertid inte i della samnianhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1.8 1974 års revision av brandlagslifiningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På gmndval av förslag som lagls fram av
röddningsijänsiuircdningcn i betänkandet (SOU 1971:50) Räddningsijiinsi
utfärdades en ny brandlag och ändrades 1962 års brandstadga i åiskilliga
hänseenden år 1974. Genom den nya brandlagen lades samhällets ansvar för
räddningstjänsten fast. Ansvaret för räddningstjänsten lades i första hand på
det kommunala brandförsvaret. Komunernas ansvar vidgades alltså till all
omfatta också annan räddningstjänst än släckning av brand. I anslutning lill
dessa författningsändringar inrättades statens brandnämnd genom sammanliiggning
av statens brandin-spektion och statens brandskola.
Länsbrandsinspektörsorganisationen avskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om underställning av brandordning diskuterades inte
under förarbeiei till 1974 års revision av brandlagstiftningen. 1 prop.
1973:185 med förslag lill hrandlag in. m. gjorde dock departementschefen vissa
uttalanden som rör statskontrollens former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Räddningsijänslutredningen hade föreslagit att
riiddningstjänsten - med hänsyn lill vikten av all denna organiseras och
vidmakihålls så all rimliga anspråk på effekliviiet tillgodoses - skulle ingå i
samma tillsynssysiem som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gällde
för del komniunala brandförsvarei. Departementschefen biträdde förslaget och
förordade alltså all statlig tillsyn över den kommunala verksamheien skulle
ulövas dels av länssiyrclserna och dels av en ceniral myndighei. De
föreskrifter som ulöver besiämmelser i förfåltning behövdes för
räddningstjänsten i varje kommun borde - i enlighet med vad som dittills hade
gällt i fråga om brandförsvaret - las in i en kommunal brandordning. Som
utredningen föreslagit borde brandordning enligt departementschefen
underställas länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
yttrande över räddningstjänstutredningens beiiinkande hade statens
brandinspektion anfört att det hade visai sig all både sakliga och formella
felaktigheter ganska ofta fanns i brandordningarna. Sådana felaktigheter skulle
enligt brandinspektionen kunna undvikas genom en förhandsgranskning av
brandinspektionen. Brandinspekiionen Rireslog att det skulle föreskrivas att
yttrande skall inhiimtas från brandinspektionen, innan liinsstyrelsen beslutar
om fastställelse av brandordning. Med anledning av förslaget anförde
depariemenischefen följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
vad jag har föreslagil i del föregående skali det även i fortsättningen vara en
uppgift för den centrala myndigheten - statens brandnämnd - alt till ledning
för kommunerna utarbeta exempel på brandordningar. En viktig uppgift för de
ijänstcmiin hos brandnämnden som enligt milt förslag skall ersätta
länsbrandinspeklörerna blir alt biträda länsstyrelserna i ärenden om
fastställelse av brandordning eller av viisentlig ändring av brandordning. För
dessa tjänstemäns medverkan bör sjiilvfallet inte kn.ivas atl ärendet remilieras
lill brandnämnden. Jag anser atl länsstyrelserna liksom hittills bör kunna
avgöra om därutöver formellt yttrande från den centrala myndigheien bör
inhämtas. Anledning alt inhämta sådant yttrande kan föreligga t. ex. när de
tjänstemän som deltar i beredningen hos länsstyrelsen på någon väsentlig punkt
har olika uppfattning om vad brandordningen bör innehålla. På grund av det
anförda har det inte an.setts nödvändigi eller lämpligt atl i 2 § föreskriva
alt yttrande från brandnämnden skall inhämias i ärende om fastställelse av
brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till behandlingen av några frågor, som föreslogs bli reglerade i
brandordning, framhöll departementschefen särskilt au länsstyrelsen vid
faslsiiillelseprövningen hade att pröva kommunens ställningstagande. Det gäller
dels frågan om avgränsning av hamnområde, inom vilket kommunen skall svara för
oljebekämpning, dels frågan vilka k(5mpetenskrav som bör ställas på
brandbefälet och dels frågan om aiarmeringsceniral. Departementschefen
framhöll sålunda alt prövningen av om kommunen hade avgränsat hamnområdet på
ett lämpligt och rimligt sätt kom atl ingå i länsstyrelsens prövning av om en
underställd brandordning kan fastställas. Beiräffande frågan om
aiarmeringsceniral betonade departementschefen all det var angelägel att
länsstyrelserna vid prövningen av brandordningarna övertygar sig om all
kommunen har ordnat alarmeringen på ett betryggande sätt. Detla gällde enligt
departementschefen särskilt för tiden inull dess länsalarmerings-ceniral hade
inrättats i länet och kommunerna genomgående hade anslutit sig till det nya
alarmeringssysiemet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen hade inte något att erinra mot jiropositionen i
nu ifiågavarande delar (CU 1973:38, r.skr 1973:341).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1975 gjordes en ändring i brandstadgans föreskrifter om
brandordning (SFS 1975:423). Ändringen innebar att bestämmelser om det liigsta
antal befattningshavare som skall finnas vid brandkår och om det liigsta
antalet frivilliga eller tjänstcplikiiga i brandvärn inte längre behövde anges
i brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Brandnämndens och länsstyrelsens sranskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgningen av kommunernas uppgifter till att omfatta också
annan räddningsijänsi än brandsliickning medförde au nya brandordningar måsle
anias och fasislällas för samtliga kommuner. Till ledning för konimuncrna
utarbetade brandnämnden i samråd med Svenska kommunförbundei exempel på sådana
brandordningar (meddelande från statens brandnämnd 1975:6).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
lill nya brandordningar skulle antas av kommunerna och underställas
länsstyrelserna före den 1 januari 1976. Enligt uppgift från brand-nämnden har
hittills (1977-11-17) fastställts 245 nya brandordningar. Ny brandordning
saknas för 32 kommuner. När en av kommun antagen ny brandordning har inkommit
till länsstyrelsen för fastsiiillelseprövning torde den undantagslöst ha
remiiterats till brandnämnden. Statskontrollkom-mittén har gått igenom nämndens
yttranden i sådana ärenden som har avgivits i. o. m. den 9 maj 1977. Dessa
yttranden har berört 251 kommuner. Genomgången har gjorts för att få fram en
allmän bild av faslställelseprövningens karakiiir och betydelse. Någon
striivan efter vetenskaplig exakthet har inte funnits. De siffror som anges i
det följande måste därRir betraktas som ungefärliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ibland har brandniimnden avgett nytt yttrande, sedan en
granskad brandordning arbetats om av konimunen. Från sådana förnyade yttranden
har bortseiis vid genomgången, eftersom siaiskonirollkommitién an.seii del vara
ett primärt iniresse all studera brandnämndens förstagångsgranskning, som
bedömts bäst avspegla underställningens betydelse för brandordningarnas
innehåll och utformning. Det har inte varit möjligl all följa upp kommunernas
och länssiyrelsernas reaktioner på brandnämndens yuranden. Man lorde dock kunna
utgå från alt brandnämndens önskemål i de allra fiesta fall har lillmöiesgåiis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomgången omfattar som nyss niimnts yttranden över 251
brandordningar. Av dessa har ungefär hälften (128) ansetts kunna fastställas i
befintligt skick. I frågaom 27brandordningarharfastställel.se tillstyrkts utan
kommentar, medan </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'><a href="http://fasistallel.se/"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>fasistallel.se</span></a> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>i 101 fall hartillsiyrkis med olika kommentarer.
Dessa har inte sällan bestått av uttalanden om kommunens insatsberedskap eller
brandbefälets kompelens, som ansetts vara mindre tillfredsställande men ändå
godtagbar av olika skäl. Brandnämnden har ibland påpekat alt viss första</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>insatsstyrka
varil för liten för att .självständigt kunna göra en rökdykarin-sats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nära
hälften (123) av de granskade brandordningarna har inte ansetts kunna
fastställas i oförändrat skick. 1 fråga om 67 brandordningar har fastställelse
avstyrkts medan fastställelse i 56 fall lillslyrkls under förutsättning att
brandordningen ändras i ett eller fiera hänseenden. Atl det inte ansetts
möjligt alt godta en brandordning har i de fiesta fall berott på otillräcklig
insatsberedskap (48 fall) eller otillfredsställande kompetens hos brandbefälei
(26 fall). Andra, återkommande skäl har varit otillräcklig övningsverksamhei.
alltför långa soiningsfrisler och lagstridigt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Formella
påpekanden har gjons i ett myckel slorl antal (168) yttranden. Påpekandena har
ibland rört formuleringar, som kunnat vålla olägenheter, men har ännu oftare
rört ganska bagatellartade frågor, t. ex. en paragrafs numrering och indelning
i stycken, eu val mellan två tämligen likvärdiga ord. Skälet härtill lorde vara
brandnämndens uppenbara strävan alt få brandordningarna så likformiga som
möjligl. De exempel på brandordningar, som brandnämnden har utfärdat, har
därvid tjänat som riktmärke. Det förefaller som om brandnämnden påpekat varje
förekommande formell avvikelse från dessa exempel. Ofta har brandnämnden
föreslagit att länsstyrelsen skulle undanröja påtalade avvikelser från de
utgivna exemplen genom alt utnyttja sin riiil all göra redaktionella ändringar
i brandordningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.3
Regeringens besvärsprövning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
länsstyrelsens beslul i ärende om fastställelse av brandordning anförs besvär
hos regeringen. Statskontrollkommittén har gått igenom regeringens beslut i
sådana besvärsärenden under liden efter kommundepartemeniets tillkomst den 1
januari 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
åtta ärenden har prövats av regeringen under denna lid. Av dem är två av
särskilt intresse, efiersom det i dessa är kommunen som har klagat över alt
länsstyrelsen vägrat fastställa av kommunen antagen brandordning. I övriga sex
ärenden har besvär anförts av enskilda personer (varav några synes vara
anställda i berörd kommuns brand- eller solningsväsende) över länsstyrelsens
beslul att faslställa brandordning. Regeringsbesluten i dessa ärenden lär inte
ha något siörre intresse i delta sammanhang, eftersom det inte har förelegat
någon meningsmoisältning mellan konimunen och de statliga
tillsynsmyndigheterna. För fullständigheten.s skull redovisas de dock här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
den 25 januari 1974 på besvär av Lennart Landin. Länsstyrelsen i Norrbottens
län fastställde brandordning för Överkalix kommun. Landin ansåg att
vaktsiyrkorna i Landsjärv och Jockfall borde vara siörre än vad brandordningen
angav. Vaktsiyrkornas storlek hade bestämis med beaktande av föreliggande
svårigheter att rekrytera siörre styrkor. Sedan dessa svårigheter försvunnit,
medgav kommunen att det var skäligt med en viss av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statens brandinspektion förordad ökning av vaktsiyrkorna.
Regeringen vägrade diirför - med ändring av länsstyrelsens beslut - atl
faslställa brandordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut den 29 maj 1975 på besvär av John Bystedi och Folke
Andersson. Länsstyrelsen i Väsiernorriands län fastställde brandordning för
Sundsvalls kommun. Bystedi och Andersson klagade över alt brandkåren i Indal
borde dragits in i samband med kommunsammanläggning. (Enligt tidigare gällande
brandordning för Indals-Lidens kommun fanns det inte någon brandstyrka utan
endasl en maierieldepå för brandvärn i Indal). Besvären lämnades utan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul den 3 juli 1975 på besvär av Borgholms kommun.
Länsstyrelsen i Kalmar län vägrade faslställa en av kommunen antagen
brandordning. Skälet härtill var atl brandordningens föreskrifier om
brandposter och vattentag ansågs vara otillfredsställande. Brandordningen avvek
från de av statens brandinspektion utarbetade exemplen på brandordningar
såtillvida att den inte föreskrev att brandposier skulle finnas till
erforderligt antal och att vallenlag skulle hållas lätt tillgängligt. Härigenom
ansågs brandordningen inte "överensstämma med brandlagens syfte och
bestämmelser vad avser kommuns skyldighet alt sörja för nödig
vattentillgång". Besvären lämnades utan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul den 16 oktober 1975 på besvär av brandmästaren
Lennart Eklund m. n. Länsstyrelsen i Västmanlands län fastställde brandordning
för Sala kommun. Klagandena ansåg atl brandstyrkan var otillräcklig. Besvären
lämnades utan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul den 13 november 1975 på besvär av Laholms kommun.
Länsstyrelsen i Hallands län vägrade fastställa en av kommunen anlagen
brandordning. Anledningen härtill var dels att det ansågs otillräckligt med
ett heltidsanställt brandbefäl i kommunen och dels atl brandordningen innehöll
ett förbud mol eldning i naturen, vilket ansågs vara olagligt. Besvären
lämnades utan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul den 22 januari 1976 på besvär av Göran Lindgren m.
fi. Länsstyrelsen i Stockholms län fastställde brandordning för Lidingö
kommun. Klagandena ansåg atl den i brandordningen angivna
personalorganisationen var otillräcklig. Besvären lämnades ulan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul den 29 januari 1976 på besvär av tf
skorslensfejarmästaren Kari E. Rydgren. Länsstyrelsen i Väsiernorriands län
fastställde en ändring av brandordningen för Sundsvalls kommun. Besvären avsåg
kommunens indelning i sotningsdistriki och lämnades utan bifall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul den 20 maj 1976 på besvär av skorstensfejaren
Bertil Nilsson. Länsstyrelsen i Malmöhus län fastställde en ändring av
brandordningen för Malmö kommun. Genom fastslällelsen upphävdes en bestämmelse
om atl del i kommunen skulle finnas jourhavande skorsiensfejare. Nilsson ville
behålla denna ordning. Besvären lämnades ulan bifall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Tidigare förslag om slopande av
underställningsskyldigheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 remissyttranden över en inom kommundepartemeniet
upprättad promemoria om minskad statlig detaljreglering av kommunema (PM </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndor-ganisaiion, understiillning
m. m.. Ds Kn 1975:3) gav fiera remissinstanser uttryck för uppfattningen att
underslällningsivångel beträffande brandordning kan slopas. Länsstyrelsen i
Stockholms län framhöll bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan atl ta ställning lill i vad mån konimuncrna bör fä
siörre ftihci generellt på detla område vill länsstyrelsen hiir fnimhålla alt f
isisiällelseprövningen av brandordning kan slopas efter en mindre justering i
brandsladgan. Del finns endasl ett exempel på straffsanktionerade besiiimmelser
i statens brandnämnds "exemiiel på brandordningar". Del giiller 8 !J
som siadgar anmälningsskyldighet till brandchef vid bränning uiomhu.s.
Utmätning av straff sker enligt 27 ij brandsladgan. Eftersom bestiimmelsen
förmodligen har, och i varje fall bör ha, riksgiltighet ärdet enligt
liinssiyrelsens mening riktigare att den inRires i brandstadgan. För
länsstyrelsens del innebär det ett icke obetydligt arbete att granska
kommunernas brandordningar. Genom svår personalbrist och stora iircndebalan.ser
i liinssiyrelscrna iirdei inte ovanligt att brandordningarna tvingas ligga
åtskilliga månader i avvaktan på all de kan prövas för fastställelse med den
nackdel tidsutdräkten får för kommunerna. Eftersom kommunerna numera efter
kommunindelningsreformens fullföljande har bättre personella resurser även på
del juridiska området, finns del enligt länsstyrelsens mening inga
lillriickliga skäl att behålla underställnings-plikten vad det gäller den
kommunala brandordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet och ett par kommuner gav uttryck för
liknande tankegångar. Kommunförbundei framhöll att en slopad statsupp-siki
skulle innebiira en smidigare och raiionellare handläggningsordning eftersom
brandordningen sländigi måsle anpassas efter de förändringar som ökade eller
minskade risker medför genom en komtnuns befolkningsutveckling och
industriella utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun framförde bl. a. följande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stor tveksamhet måste dessutom anses föreligga, huruvida
statsuppsikten genom länsstyrelseprövningen av brandordning skall kunna utgöra
någon form av effekliviteiskoniroll på kommunernas huvudmannaskap för brandförsvaret.
Län.sstyrel.sens prövning av antagna förslag till brandordningar kan därför ej
bli annal än en ren "pappersbedönining". Denna får genomföras Ulan
siörre kännedom om de lokala påverkansfakiorer som kommunens organ använt för
sina bedömningar för att konkretisera brandförsvarets organisation och
ambitionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör även framhållas, all en slopad siailig
fasisiällelseprövning av brandordningar skulle förenkla handläggningsruiinerna.
Den kommunala brandordningen kan niimligen ej anses utgöra en statiskt
oföränderlig förordning. Brandordningen måste nämligen dynamiskt anpassas efter
de förändringar, som ökade eller minskade brandrisker medför genom en kommuns
befolknings- och bland annat industriella utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens brandnämnd och länsstyrelsen i Gävleborgs län
kunde däremot inte biträda all underställningsRirfarandei slopas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
anförde följande i prop. 1976/77:1 om minskad statlig detaljreglering av
kommunerna m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 i; brandlagen kan länsstyrelsen hell eller delvis befria kommunen från
skyldigheten att hålla brandkår, om kommunen har träffal avtal om hjälp från
brandkår i annan kommun. Om kommunen har träffat avtal om sådan hjälp från
annan brandkår(t. ex. industribrandkår) eller från annai räddningsorgan än
brandkår (t. ex. oljesaneringsföretag) får länsstyrelsen delvis befria kommunen
från skyldigheten all hålla brandkår. Har kommunen hell eller delvis befriats
från sådan skyldighet skall enligt 4 § brandsladgan av brandordningen framgå i
vilken utsträckning och inom vilka områden räddningstjänsten i kommunen skall
ombesörjas enligt avtal som avses i 6 § brandlagen. 1 brandordningen skall
också las in andra bestämmelser som rör den kommunala brandsiyrkans
organisation. Av vad jag nu har sagt framgår att brandlagslifiningen ger
kommunerna stor frihet i fråga om den kommunala räddningstjänstorganisationens
uppbyggnad. Kontrollen av atl rädd-ningstjänsiorganisalionen tillfredsställer
skäliga anspråk på effektivitet sker genom atl brandordningen prövas av
länsstyrelsen. Även om skäl alltså kan anföras för en viss statlig tillsyn, är
jag beredd alt i annal sammanhang överväga formerna för denna kontroll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Kommitténs överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1
Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>A v
den offentliga sektorns ulgifter används i dag ungefär två tredjedelar för
kommunala och landslingskommunala angeliigenhcter. Statsmakterna har dock det
övergripande ansvaret för utvecklingen av samhällsverksamheten. t)e måste
därför ange ramar för komniuncrnas och landstingskommunernas befogenheter.
Denna statskontroll kommer till uitryck i olika former t. ex. genom
lagstiftning, besvär, understiillning, anvisningar och ekonomiska styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
att öka kommunernas och landstingskommunernas ansvar och handlingsfrihet har
under de senaste decennierna i hög grad förbiittrals. Särskilt
kommunindelningsreRirmens fullföliande och samhällsverksamhetens kraftiga
utbyggnad gördel väsentligt au ålgärder vidtas föratt stärka den komniunala
självstyrel.sen. Därigenom kan Rirdelarna med en deceniraliserad
samhällsförvalining las lillvara och våri demokraiiska samhälle ytterligare
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
direktiven för kommittén anges fiera motiv för au decentralisera ansvar och
befogenheter. Den centrala statsförvaltningen kan avlastas arbetsuppgifter och
få bätire lid för planering och andra övergripande frågor. Det är vidare från
demokratisk synpunkt angeläget att besluten utformas nära de enskilda
människorna. Därigenom skapas de bästa niöjlighetcrna att anpassa verksamheten
efter skiftande lokala Rirhållanden. I direktiven sägs dock samtidigt att
kraven på samordning och likformighet i samhällsarbetet måste beaktas.
Bestämmelser av olika slag har tillkommit for att övergripande mål i fråga om
exempelvis rättssäkerhet, sysselsättning och samhällsservice skall kunna
uppnås. Med dessa delvis motstridiga utgångspunkter måste kommittén enligt
direktiven vid ställningstagande till olika statskontroll-frågor göra en
avvägning mellan skilda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om förhållandet
mellan statliga och kommunala organ är inte ny. Den har övervägts vid olika
tillfallen och förändringar har successivt genomförts. Ell kännetecken för 1977
års kommunallagsreform (prop. 1975/ 76:187, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148) är
all lagstiftningen lämnar största möjliga frihet för kommunerna och
landstingskommunerna att anpassa sina arbetsformer lill de lokala
förhållandena. Dessa principer har också kommii lill ullryck i speciallagstiftningen
för olika kommunala verksamhetsområden. En förändring kan också iakttas närdet
gällersiaiskontrollens former. Kommuns och landstingskommuns skyldighet atl
underställa siailig myndighei beslut för fastställelse har sålunda i betydande utsträckning
begränsats. Samspelet mellan statliga och kommunala organ har i stället
utvecklats på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
första uppgift för siaiskonirollkommitién har varil att göra en kartläggning av
aktuella problem. Detla utredningsarbete har bedrivits i nära</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kontakt med statliga myndigheter, kommunförbunden,
kommuner och landstingskommuner. Mängden av framförda synpunkier och förslag
har gjort del nödvändigt all i utredningsarbetet prioritera vissa frågor och
verksamhetsområden. I direktiven anges au särskild uppmärksamhet bör ägnas
beslut som kräver fastsiällelseprövning av statliga myndigheter. En annan
utgångspunkt för kommitténs arbete iir alt sådana förändringar i försia hand
skall övervägas, som framstårsom särskilt angelägna och som kan göras oberoende
av överväganden inom ett visst sakområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Statskontroll över brandförsvarei</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 2 i; brandlagen skall varje konimun svara för
räddningstjänst och för förebyggande åtgärder mot brand i kommunen. Som framgår
av avsnitt 4.1 förstås med räddningstjänst enligt brandlagen verksamhet som med
hänsyn lill vissa förutsättningar syftar till au vid brand, oljeutfiöde, ras,
översvämning eller annal nödläge avvärja eller begränsa skada på människor
eller egendom eller i miljön. För dessa uppgifter skall konimunen i enlighet
med föreskrifier i brandlagen och brandstadgan hålla ett brandförsvar som
tillfredsställer skäliga anspråk på effektivitet. Föreskrifterna i brandlagen
och brandsladgan är tillämpliga på alla kommuner och är därför allmänt
formulerade. Mot bakgrund av dessa generella föreskrifter bestäms för varje
kommun genom en kommunal brandordning hur brandförsvarei skall vara
organiserat. Brandordning antas enligt 2 ij brandstadgan av kommunfullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bli gällande måste en av kommunfullmäktige antagen
brandordning fastställas av länsstyrelsen. Vid faslsiiillelseprövningen har
länsstyrelsen all antingen fastställa brandordningen ulan andra ändringar än
redaktionella justeringar ulan saklig belydelse eller all vägra fastställelse.
Vid fastsiällelseprövningen är det vanligt att länsstyrelsen samråder med
statens brandnämnd. Den granskning som företas av nämnden och liinsstyrelsen
sker med utgångspunkt i de exempel på brandordning som brandnämnden har
utarbetat i samråd med Svenska kommunförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsslyrelsernas
fastsiällelseprövning utgör ett led i den statliga kontrollen över kommunernas
brandförsvar. Sådan kontroll utövas emellertid inte bara genom länsslyrelsernas
prövning av brandordningen. Länsstyrelserna har också en allmän skyldighet atl
vaka över au brandförsvaret inom länei är tillfredsställande ordnat. Vid sin
lillsyn över atl kommuner och andra fullgör sina åligganden med av.seende på
riiddningstjänsi och förebyggande åtgärder mol brand får länsstyrelsen förelägga
vite.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även statens brandnämnds allmänna lillsyn över
brandförsvaret i riket sann de rekommendationer i fråga om brandförsvarets
uppbyggnad m. m. som lämnas av nämnden utgör en effekiiviiciskoniroll av
kommunernas brandförsvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnda ivå former av slalskoniroll kompletteras av
besvärsförfarandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Över
kommunfullmäkiigcs beslut att anta brandordning kan kommunmedlem anföra
kommunalbesvär. Liinssiyrelsens beslul atl faststiilla eller atl vägra
fastställa brandordning kan däremot överprövas genom förvaltningsbesvär. Även
länsstyrelsens beslut i den allmänna tillsynsverksamheten kan överprövas efter
förvaltningsbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
den statskontroll som ulövas med slöd av brandlagen och brandstadgan utövar
staten kontroll över skyddet mol brand med stöd av en rad andra författningar
och genom olika organ. D,;i a har redovisats i avsnitt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>och 5.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Fastställelseprövningens syfte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandlagslifiningen
är utformad som en ramlagstiftning. Föreskrifterna anger kommunernas
skyldigheter i allmänna formuleringar och ulgör en ram, inom vilken kommunerna
kan bygga uppden brandförsvarsorganisation som är lämpligast med hänsyn till
lokala förhållanden. Del har ansetts vara varken möjligl eller önskvärt atl i
detalj reglera kommunernas brandförsvar i brandlag eller brandsiadga. I prop.
1973:185 (s. 137) framhåller departementschefen att det, även om enhetlighet
iir en fördel från organisatorisk synpunkt, är angeläget au varje konimun kan
anpassa sin organisaiion efter behovei och förhållandena i övrigi inom kommunen.
Kommunerna har därför getts stor frihet närdet gäller alt i brandordning eller
i övrigi bestämma organisationens uppbyggnad och utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
prop. 1962:12 (s. 37) uttalade departementschefen atl undersiällelsepröv-ning
var den viktigaste formen för tillsynen över det komniunala brandförsvaret.
Grundtanken framgår klart av ell ullalande av 1941 års brandför-svarsuiredning
som framhöll atl, även om kommunerna som regel med hänsyn till egen säkerhei
kunde förväntas tilliimpa föreskrifterna i brandlagen och brandstadgan på ett
sådant sätl att en betryggande brandorganisalion uppehölls, visade dock
erfarenheten atl en siailig lillsyn hade en utomordentligt viktig uppgift att
fylla. Fastslällelsen kan sägas ha en trcftildig funktion nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
som kontroll över atl kommunen på ett godtagbart sätt fullgör sin skyldighet
att hålla ett effektivt brandförsvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
som kontroll över att brandordningen inte innehåller några obehöriga
föreskrifter, t. ex. sådana som lägger onödigt ivång på allmänheien sann</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
som konfirmation av straffsanktionerade föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dessa tre funktioner barden först nämnda ansetts vara den vikligaste. Däri
innefattas kontroll av den kommunala brandförsvarsorganisaiionens uppbyggnad,
brandbefälens kompetens etc. Brandniimndens yttranden över antagna
brandordningar antyder också alt fasiställelseprövningen i första hand är
koncentrerad på insalsberedskapen och brandbefälens kompetens.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Framförda synpunkier på fastställelse av brandordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har redovisats i avsnitt 6.4 riktade några
remissinstanser kritik mot understiillningsskyldigheien i sina yttranden över
en inom kommundepartemeniet upprättad promemoria om minskad statlig
detaljreglering av kommunerna (PM </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Nämndorganisaiionen, underställning m. m. Ds Kn 1975:3).
Statskontrollkommittén har särskilt uppmärksammat följande uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län framhöll att kommunerna
numera hade sådana personella resurser atl del inte fanns tillräckliga skäl att
behälla underställningsskyldigheten. Vidare framhöll liinsstyrelsen alt till
följd av svår personalbrist och stora iirendebalanser i länsstyrelserna är det
inte ovanligt alt brandordningarna tvingas ligga åtskilliga månader i avvaktan
på att de kan prövas Rir fastställelse med den nackdel tidsutdräkten får för
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Svenska komniunförbundet uttalade sig över
fastsiällelseprövningen i sitt yttrande. Det enda exemplet på
straffsankiionerande bestämmelser i statens brandnämnds "Exempel på
brandordningar" återfinns i 8 ij som siadgar anmälningsskyldighet vid
briinning utomhus. Om denna bestämmelse infördes i brandsladgan ansåg
kommunförbundet all del inte fanns några skäl atl behålla
fastsiällelseprövningen. Kommunförbundet anförde vidare att övervägande delen
av de brandordningar som antas av kommunerna är utformade i enlighet med de
rekommendationer som har utfärdats av statens brandnämnd i samråd med
kommunförbundet. Bedömningen av erforderiig brandförsvarsorganisalion har
gjorts av kommunens ansvariga som är de som bäst känner de lokala
förutsättningarna. Slopad siatsuppsikt skulle enligt förbundet innebära en
smidigare och mera rationell handläggningsordning, efiersom brandordningen
ständigt måste anpassas efter de ökade eller minskade risker som en kommuns
befolkningsutveckling och industriella utveckling medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun framhöll i sitt yttrande över
departementspromemorian atl länsslyrelsernas prövning genomförs utan större
kännedom om de lokala fakiorer som kommunens organ har använt vid bestämning av
brandförsvarets organisation och ambitionsnivå. Kommunen ansåg liksom
kommunförbundei att en slopad slallig fastsiällelseprövning skulle innebära
förenklad administration, efiersom brandordningen sländigi måsle anpassas efter
de ökade eller minskade brandrisker som en kommuns befolkningsutveckling och
industriella utveckling medför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 deua sammanhang vill siaiskonirollkommitién framhålla
atl kommitténs genomgång av brandnämndens yttranden -vilken har redovisats i
avsnitt 6.2 - visar all del även under senare lid har funnits anledning atl
rikta anmärkningar mol kommuners förslag till brandordning. Frågan är om dessa
anmärkningar samt de skäl för fastsiällelseprövning som har redovisats tidigare
är så tungt vägande alt underställningsskyldigheten trots kritiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>synpunkier
måsle behållas eller om övriga former för statskontroll är tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.5
Fastställelseprövningens betydelse med hänsyn till skyddsintresset</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte att komma till klarhet i frågan om underställningsskyldighetens betydelse
med hänsyn lill det allmänna skyddsintresse som staten har alt bevaka har
kommittén granskat dels statens brandnämnds meddelande 1975:6 "Exempel på
brandordningar" (se bilaga) dels de sanktionsmöjligheter som
länsstyrelserna har gentemot kommunema enligt nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.5.1
Vissa allmänna frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
paragrafer i brandnämndens exempel på brandordning rör formella frågor eller är
så allmänt hållna atl de knappast kan bli föremål Rir sakgranskning vid
fastsiällelseprövningen. Del gäller 1. 5,6, 7,9 och 14 ijij. I fråga om dessa
paragrafer torde granskningen friimsi vara av formell natur och i huvudsak
innebära kontroll av alt de frågor som regleras i dessa paragrafer las upp i
brandordningen och regleras på ett sätt som i huvudsak stämmer överens med regleringen
i brandnänmdens exempel. Fastsiällelseprövningen har alltså niir det gäller
dessa panigrafer en tämligen begränsad betydelse. Detsamma torde gälla i fråga
om 10-13 i;ij i brandnänmdens exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 1
§ brandordningen skall enligt brandnämndens exempel anges huruvida konimunen
skall ha särskild brandstyrelse eller annan niimnd skall vara brandstyrelse
(jfr 3 ij brandlagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 5 ij brandnänmdens exempel utgår från 4 ij brandstadgan där del föreskrivs
all brandordningen skall innehålla bestämmelser om det lägsta antal övningar
som skall hållas med brandsiyrkan. I exemplet ges vissa normer för antalet
övningar. Att brandstyrkan övar i tillriicklig utstriickning är sjiilvfallet av
grundläggande betydelse för styrkans effektivitet. Kommittén anser emellertid
att risken för att en kommun åsidosätter intresset av en tillräckligt
omfattande övningsverksamhei är ringa. Därtill kommer att en föreskrift i
brandordning om antalet övningar inte gärna kan bli annat än en tämligen
onyanserad minimiregel. Mot denna bakgrund anser kommittén au statlig kontroll
genom understiillning av brandordning inte iir erforderiig i fråga om antal
övningar för brandstyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
11 ij brandstadgan anges bl.a. all en sländigi bemannad aiarmeringsceniral
skall finnas för kommunens brandförsvar. Paragrafen är uiRirmad så au
alarmeringen skall kunna handhas av en länsalarmeringsceniral. De
rekommendalioner om hur alarmeringsfrågorna skall ordnas som finns i 6 ij
exempel på brandordning ärdelvis ganska allmiini hållna. I prop. 1973:185 (s.
206) framhöll departementschefen atl del är angeläget au länsstyrelserna vid
prövningen av brandordningarna övertygar sig om alt kommunen har ordnai</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alarmeringen på ell betryggande säu. Depariemenischefen
framhöll vidare all della giiller särskili för liden inlill dess
länsalarmering,scenlral har inräitats i länet och kommunerna genomgående har
anslutit sig till det nya alarmeringssysiemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsmakterna
har beslutat (prop. 1972:129. TU 1972:20,rskr 1972:329)om godkännande av ett
avtal mellan televerket. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om
bildande av cii siirskilt bolag, SOS Alarmering AB, för all bygga upp och driva
alarmeringscentraler för alarmering av i försia hand kommunala och
landslingskommunala hjiilporgan. Enligt uppgifter från SOS Alarmerings AB finns
del f n. lolv länsalarmeringscenlraler. Ytterligare två kommeratt las i drift
före uigången av februari 1978. Man kan enligt bolaget räkna med atl ca 20
länsalarmering.scentraler kommer att vara i drift inom några år och alt
samtliga landets kommuner därmed skall ha möjlighel au ansluta sig lill
aiarmeringsceniral i SOS Alarmering AB:s regi. Det anförda visar att kommunerna
känner ansvar för au alarmeringsfrågorna ordnas på ett betryggande sätt. Även i
detla fall finns det därför enligt kommitténs mening inte några vägande skäl
som kan motivera ett underställningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 5 §
brandlagen är kommunen skyldig att sörja för tillgång lill vallen för släckning
av brand. De regler i anslutning lill denna bestämmelse som finns i 7 ij
brandnämndens exempel är allmänt hållna. Det är angeläget atl kommunens
brandförsvar samarbetar med den kommunala förvaltning som handhar utbyggnaden
av vattenledningar. Till ledning för kommunens planering i detla avseende har
Svenska vatten- och avloppsverksföreningen utarbetat rekommendationer för
vattenverks anordnande för brandsläckning. Konimittén kan inte finna att
fastsiällelseprövningen skulle behövas för all säkerställa att kommunerna
fullgör skyldigheten alt sörja för tillgång till vatten för brandsläckning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 9-13 §5
brandnämndens exempel på brandordning finns besiämmelser om sotning som
anknyter lill 15 och 16 ijij samt 19 ij 2 mom. brandstadgan. Från
säkerhetssynpunkt synes endasl bestämmelserna i 10 och 11 i;§ om
sotningsfrisier m. m. ha </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'><a href="http://beiydel.se/"><span style='color:windowtext;
text-decoration:none'>beiydel.se</span></a>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Det skulle kunna övervägas att föra över dessa
bestämmelser lill brandsladgan. Med hänsyn lill all beslämnielserna är myckel
detaljerade an.ser kommittén att detta inte aren lämplig lösning. Den kontroll
som liinsstyrelsen - med ledning av brandnänmdens exempel på brandordning - kan
utöva i den allmänna tillsynsverksamheten får enligt kommitténs mening anses
tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbesiämmel.serna i 14 1; brandnämndens exempel pä
brandordning behandlas i avsnitt 7.5.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.2 Brandförsvarets insaisberedskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5 ij brandstadgan skall kommun hålla sådan
beredskap, att första utryckning för räddningstjänst ständigt kan ske inom en
efter kommunens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förhållanden godtagbar tid. I brandordningen skall den
liden anges och besuirnmclser inläs om del lägsia anial brandbefiil och
brantlmän som erfordras för beredskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop. 1962:12 (s. 69) framhöll depariemenischefen all
uiryckningsbcred-skapen var en avgörande fiikior vid bcstiimmandc av del loiala
personalbe-hovei i den kommunala brandsiyrkan. Redan av denna orsak, forisaiie
depariemenischefen. förelåg siarka skäl all i varje kommun noga pröva vilken
uiryckningsberedskap som med hänsyn lill de rådande förhållandena krävdes och
kunde åsiadkornmas uian oskälig kosinad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brandnämnden har uiarbeiai rikilinjer för dimensionering
av beredskaps-siyrkor. Rikilinjcrna, som är så utformade att de skall kunna
lilliimpas i kommuner av olika storlek, har förberetts av en arbei.sgrupp med
företriidare RirSvenska komniunförbundet. Svenska brandbefälets riksförbund.
Svenska kommunalarbetareförbundet, Brandmiinnens riksförbund och brandnämnden.
Avsikten äralt deskall uiRirdas under år 1978, sedan de har undcrstiillis
regeringens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Insatsberedskapen är, som har franihålliis i det
föregående, av sior belydelse vid statsmakternas kontroll av brandförsvarets
effektivitet. Länsstyrelserna har genom undersiällningsförfarandel direkta
möjligheter atl påverka den kommunala brandförsvarsorganisationen. Om
underslällningsskyldigheten slopas, kvarstår dock länsstyrelsens allniänn;i
tillsyn för kontroll av insatsberedskapens standard. Länsstyrelsen måste
självfallet ha möjlighet atl bevaka förändringar i insalsberedskapen. Della kan
ske genom all kommunerna åliiggs all översända avskrift av aniagen brandordning
lill länsstyrelsen. Länsstyrelsen får då möjlighet alt kontinuerligt följa
förändringar i brandförsvarsorganisaiionens uppbyggnad i länet. Detta innebiir
alt den statliga tillsynen inriktas mera på efterhandskontroll än på ingripande
i den komniunala beslutsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna har överlag byggt uppen
brandförsvarsorganisation som har goda möjligheter att klara de uppgifter som
brandlagsiiftningcn ålägger dem. Räddningsijänslutredningen (SOU 1971:50) kom,
i saniband med förslaget att ansvaret för även annan räddningstjänst iin
brandsläckning skulle läggas på kommunerna, fram till att personalstyrkorna i
det komniunala brandförsvaret i regel inte behövde förstärkas, trots all utredningsförslaget
innebar ökade arbetsuppgifter. Brandnämnden har vid överiiiggningar med
konimittén framhållil atl kommunsammanläggningarna har medfört att kommunerna
har fåll ökade möjligheter att rationalisera brandförsvaret i
effektivitetshöjande syfte. Dessutoni har kommunerna, sedan den nya
brandlagstiftningen genomfördes år 1974. byggt ul brandförsvarsorganisalionen
i betydande utsträckning. Delta framgår av redovisningen i avsnitt 5.2. Om
hänsyn tas lill penningvärdeförsämringcn som den kommer till uttryck i
konsumentprisindex, harökningen underde senare åren varil omring 35 milj. kr
per år räknat i 1974 års penningvärde. Räddningsijänslutredningen beräknade
kostnadsökningarna för kommunerna med anledning av del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ökade
ansvarei for räddningsijiinsien lill 2,5 niifj. kr per år i 1973 års
penningvärde. KomniLuierna har således hyggi ul sin brandRirsvarsorganisaiion
i bciydligl siörre ulsiräckning iin vad riiddningsijiinstuircdningcn anlog
skulle vara nödviindigi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Liinssiyrelscrnas lillsyiisuppgiftcr
i fråga om insalsberedskapen bör under sådana förhållanden kunna inskriinkas
lill en bevakning av alt kommunerna vidmakthåller sin personalstyrka eller
vidtar de åtgiirder som behövs i samband med ändringar i bebyggelsestrukturen
m. m. Dimensioneringsanvisningarna från brandnämnden kan vänlas bli ett
värdefullt hjälpmedel i tillsynsverksamheten. Om tillsynen inskränks på del
sätt som nu har angetts, flr den samma karaktär i fråga om insalsberedskapen
som de delar av del kommunala brandförsvarels verksamhet som avser t. ex.
materielorganisa-lion och planläggning beträffande personal och materiel som
kan rekvireras eller uppbådas från förelag m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.5.3
Brandbefälens kompetens</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 § 1 och 2 mom. brandstadgan finns kompeiensföreskrifier för heltidsanställt
resp. deltidsanställi brandbefäl. Bestämmelserna innebär atl viss angiven
utbildning krävs för behörighet lill tjänst som brandchef, vice brandchef osv.
Länsstyrelsen kan emellertid i viss utsträckning medge undanlag från vad som
krävs enligt huvudregeln i 7 ij 1 och 2 mom. Sådani medgivande lämnas genom alt
länsstyrelsen fastställer en brandordning som innehåller en enligt paragrafen
tillåten avvikelse från huvudregeln. Om särskilda omständigheter föranleder alt
en person anställs som brandbefäl trots au han saknar även sådan utbildning som
länsstyrelsen kan godta vid prövningen av brandordningen, krävs regeringens
dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om skyldigheten atl underställa brandordning slopas, bör enligt kommitténs
mening länsstyrelsens medgivande krävas för att avsteg skall få göras från vad
som krävs enligt huvudregeln i 7 ij 1 och 2 mom. Medgivandel bör, liksom
hittills, gälla viss kommun och tjänst, inte viss person. Innan kommunen
beslutar om brandordning som innebär ett enligt paragrafen möjligt avsieg från
huvudregeln, måste alltså länsstyrelsens medgivande inhämtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller kommuner med deltidsanställi brandbefäl inträder vissa problem, om
understiillningsskyldigheien las bort. Enligt 7 § 2 mom. brandsladgan skall
dcltiilsanställd brandchef ha avlagt brandingenjörs- eller brandmäsiarexamen
eller ha genomgåti brandbeRilskurs A. Del synes alltså som om konimunen skulle
ha full ftihci all ulan länssiyrel.sens medgivande välja vilken som hcisi av
dessa möjligheter. Enligt 7 i; 3 mom. skall emellenid brandordningen innehålla
besiämmelserom den kompetens som fordras Rir kommunens brandbefäl. Det
innebäratt län.s.styrelsen kan vägra atl fastställa en brandordning som
föreskriver t. ex. all brandmiisiarexamen skall vara tillräcklig utbildning för
brandchefen, niedan länsstyrelsen anser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att brandingenjörsutbildning bör krävas. Länsstyrelsen
torde emellertid kunna viigra fastställelse, iiven om liinsstyrelsen inte har
något atl invända mot brandordningens krav på genomgången utbildning men anser
att brandchelen bör vara helliilsansliilld istället Rirdcllidsanstiilld.
Molsvarande lordc gälla i fråga om övrigi brandbefiil. Om
faslsiiillelseprövningen slopas blir länsslyrelsernas allmänna lillsyn den enda
formen för slallig lillsyn i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I dci föregående har kommittén konsiaierai all kommunerna
har byggi upp en lillfredssiällande brandförsvarsorganisalion. I ett system där
underställningen slopas skall kommunerna enligt det förul anförda fortlöpande
informera länsstyrelserna om föriindringarna i brandförsvarsorganisationen
genom att översända avskrift av antagen eller iindrad brandordning. Enligt
Svenska kommunRirbundcis statistik över bl. a. centrala
tjiinslcmannaan-siällningar Rir tiden t. o. m. mars 1976 hade 207 kommuner heltidsanställt
brandbefäl. I de återstående 70 kommunerna haile brandbefälen således en annan
anställningsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare nämnts har brandnämnden utarbetat riktlinjer
för dimensionering av beredskapsstyrkor. I des.sa riktlinjer finns iiven
vi.ssa kompetenskrav för riiddningsbefiilhavare och .särskilt befäl i
beredskap angivna. Kompetenskraven utgår från kommunens invånarantal i
tusental.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av att fiertalet kommuner har heltidsanställt
brandbefäl och med hänsyn till att brandnänmdens rekommendalioner kan vänlas
bli vägledande sedan de prövais av regeringen anser kommiiién all undersiällningsskyldigheien
kan slopas. Kommittén utgår då från att del knappast blir aktuellt atl en
konimun övergår från en organisation med heltidsanställt brandbefiil till en
organisation med deltidsanställi brandbefäl och från alt kommunerna inte utan
att överlägga med länsstyrelsen tillsätter deltidstjänster med personal som
har lägre kompetens än som krävs enligt de nyligen fasiställda
brandordningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.4 Räddningsavtal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 6 § brandlagen får länsstyrelsen hell eller delvis
befria kommun från skyldigheten att hålla brandkår med därtill hörande
materiel, byggnader och anordningar, om konimunen har träffal avtal om
betryggande hjälp för riiddningstjänsi från kommunal brandkår i annan konimun.
Om konimunen har triiffiii avtal om sådan hjälp från brandkår, som ime är
kommunal, eller från annal räddningsorgan än brandkår eller beslutat att annat
kommunalt verk iin brandförsvarei skall länina sådan hjälp, får länsstyrelsen
delvis befria kommunen från skyldigheten alt hålla brandkår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har en kommun erhållit sådan befrielse som nu har sagls,
skall enligt 4 ij brandstadgan av kommunens brandordning framgå i vilken
utsträckning och inom vilka områden som räddningstjänsten i kommunen skall
ombesörjas av annan än kommunens egen brandkår enligt särskilt avtal eller
kommunalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslut. Sådani avtal resp. beslut skall enligt
braiitlniimiidens exempel redovisas i brandortlningcn. Av redovisningen skall
framgå bl. a. vilken uiryckningsberedskap som hjiilplämnandc brandkår eller
;mnai riiddnings-orgaii skall hålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liinssiyrelsens prövning av om befrielse från skyldigheten
att hålla brandkår m. m. kan medges kommunen görs i saniband med
faststiillelscn av kommunens brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miijlighctcn att befria kommun från skyldigheten alt hålla
brandkår har iippnais lör all Jr/.s brandförsvarskosinadcrna skall kunna
begriinsas, dels riiddningsorganens effektivitet inom samvcrkansområdet i dess
helhet skall kunna ökas. Det är angeliigel att alla tillfällen till
kosinatlsbcsparande s;unverkan mellan kommunerna lillvaraias så liinge della
k:in ske utan att skiiliga anspråk på en effektiv riiddningstjänsi behöver
efterges. Under sanini;i förutsäuning bör givelvis en kommun kunna få dra nyila
av lillgiingliga räddningsresurscr hos annan kommunal förvaltning iin brandkåren
eller hos annat riidtlningsorgan inom kommunen. I tlcn mån betryggande
rädtiningshjälp siikcrställs genom avtal eller kommunalt beslut kan anspråken
på kommunens egen brandkår mildras. I prop. 1973:185 (s. 140) påpekar
emellertid departementschefen att ett sådant beslut inte bör kunna föranleda
avsteg från principen all brandslyrelsen handhar förvaliningen i fråga om räddningsijänsien
i dess helhei och au ledningen närmasi under brandslyrelsen utövas av
brandchefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Understiillningsskyldigheien gördel möjligt för
liinsstyrelsen au. innan eu avial får giliighei. pröva om brandkår i annan
komniun, intlusiribrandkår, oljesaneringsföreiag e. d. har sådana resurser när
del gäller i. ex. dimensioneringen av insalssiyrkor och personalens kompelcns
alt kommunen hell eller delvis kan befrias från skyldigheten att hålla egen
brandkår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det förtjänar all understrykas att 6 i; brandlagen ger
kommunen en stor frihet när det giiller atl bygga upp
räddningstjiinstorganisationen och brandförsvarei i övrigt. Som framgår av det
Riregående är det av både effektiviietsskäl och kostnadsskäl angeläget att en
sådan frihet kan behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en kommun lorde det te sig naturligt att i eu
sammanhang ta ställning till hur hela dess brandförsvar bör vara organiserat. I
den mån siiillningsta-gandet innebiir beslul om räddningshjälp enligi 6 -j
brandlagen och en diiremoi svarande anpassning av den kommunala brandkårens
organisation får det formen av en antagen brandordning och ett eller fiera
avtal eller beslul om rikldningshjiilii. Även om förfarandet med underställning
av brandordning slopas, bordet således i denna anges i vilken utstriickning
och inom vilka områden riickiningsijiinsten i konimunen skall ombesörjas enligt
avtal eller genom beslut om samverkan med annan kommunal förvaltning iin brandkåren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.5 Oljclwkainpiiiiig m. m. i hamn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ålgärder
lill havs eller i kusivaiinen, Vänern eller Mälareii i syfte au avvärja eller
begränsa skada till Riljd av uifiöde av olja eller annal som är skadligt
ankommer på tullverket. Ålgärder av detta slag i hamn ankommer dock på
konimunen (1 och 2 ijij brandlagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4 a ij brandstadgan skall i fråga om hamn i brandordningen anges del område i
vattnet inom vilkel kommunen svarar för oljebekämpning ni. m. I länsstyrelsens
prövning av brandordningen övervägs om konimunen har avgränsat området på eu
lämpligt och rimligt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
underslällningsskyldigheten beiräffande brandordning slopas, kan del inte gärna
anförtros åt kommunen att ensidigt bestämma hur gränsen mellan kommunens och
tullverkets ansvarsområde skall dras i det enskilda fallet. Den lämpligaste
ordningen är enligt kommitténs mening all länsstyrelsen får bestämma inom
vilkel område som kommunen skall svara för oljebekämpning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.5.6
Eldning utomhus</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
22 § andra stycket brandstadgan får i brandordning föreskrivas skyldighei för
den som vill göra upp eld utomhus på plats, där elden lätt kan sprida sig och
medföra brandfara, atl anmäla del lill brandchefen. En sådan föreskrift finns i
8 § brandnämndens exempel på brandordning. Där anges också alt brandchefen får
förbjuda sådan eldning utomhus som bedöms medföra avsevärd brandfara.
Kommunernas brandordningar torde med få undanlag innehålla molsvarande
föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
27 § brandstadgan kan den som bryter mol bestämmelse i brandordning dömas till
penningböter eller, i svårare fall, dagsböter. En förutsäuning ar dock all brandordningen
innehåller föreskrifi om alt förseelse kan medföra straff 1 14 S brandnämndens
exempel på brandordning finns sådan föreskrift beiräffande förseelse mot
anmälningsplikten och eldnings-förbudet. Enligt vad som har framhållits i
avsnitt 7.3 har fastslällelsen även en funktion som konfirmation av
straffsanktionerade föreskrifter. Mot tanken all slopa fastsiällelseprövningen
skulle del kunna invändas atl kommunerna inte självständigt bör fa besluta om
straffsankiionerande föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Brandnämndens exempel på
brandordning innehåller emellertid inte några ytteriigare straffsanktionerade
föreskrifter. Kommittén saknar anledning att ania att några ytterligare sådana
föreskrifter skulle behövas. Kommittén anser därför au motsvarigheter till 8
och 14 §§ brandnämndens exempel bör kunna tas in i brandstadgan. Om så sker,
finns det från den synpunki som nyss har nämnls inte något atl invända mol alt
undersiällningsskyldigheien slopas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.5.7
Länssiyrelsens sankiionsmöjligheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
tillsyn över alt det kommunala brandförsvaret har skälig effektivitet sker som
lidigare har framhållits, genom att länsstyrelsen kontrollerar dels atl
brandordning med erforderligt innehåll antas av kommunerna, dels all kommunema
vidtar faktiska åtgärder för att bygga upp ell effektivt brandförsvar, dvs. i
huvudsak atl de efterlever resp. brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
kan inte vid vile förelägga en kommun att anta brandordning med visst innehåll
(jfr SOU 1960:34 s. 301 och prop. 1962:12 s. 163). Om en konimun underlåter atl
anta brandordning av innehåll som länsstyrelsen anser erforderligt, får
länsstyrelsen enligt 2 § andra stycket brandsladgan förordna i ämnet.
Länsstyrelsen skall dock i så fall underställa sill beslut regeringens
prövning. Om en kommun inte följer brandordningen, kan länsstyrelsen enligt 24
§ brandsladgan förelägga kommunen vite. Vitesföreläggande bör naluriigtvis
användas endast om andra ålgärder inte kan anses tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
fastsiällelseprövningen slopas ter det sig inkonsekvent att behålla rätten för
länsstyrelsen att utfärda brandordning när en kommun underlåter alt anta
brandordning - över huvud tagel eller med innehåll som länsstyrelsen anser sig
behöva kräva. Om en sådan situation undantagsvis skulle inträffa, skulle kommunen
för övrigi när som helsl kunna ändra den brandordning som länsstyrelsen
utfärdat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
statliga tillsynen minskar i effektivitet, om fastsiällelseprövningen slopas
och länsstyrelsen fråntas rätten att i de fall som nyss nämnts själv utfärda
brandordning. En lösning pä problemet skulle kunna vara atl komplettera 24 §
brandsladgan så att det blir möjligt för länsstyrelsen att förelägga vite mot
kommun som inte antar brandordning av del innehåll som länsstyrelsen anser
nödvändigt. Till denna fråga återkommer kommittén i niJsta avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.6.
Kommitténs förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kännetecknande
för dagens samhällsförvaltning är del ömsesidiga beroendet mellan statliga och
kommunala åtgärder. Delta beroendeförhållande måste emellertid ständigt prövas
i takt med samhällets utveckling. De synpunkter som från bl. a. kommunalt håll
har framförts på underslällningsskyldigheten i fråga om brandordning har också
utgått ifrån alt kommunerna numera har sådana personella resurser att del kan
ifrågasättas om del finns skäl au behålla denna skyldighet. En slopad
fastsiällelseprövning anses på kommunall håll innebära en smidigare och mera
rationell handläggningordning, eftersom brandordningen sländigi måsle anpassas
till förändringar i de lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har som allmän uigångspunki för sitt arbele en strävan all finna lösningar som
ökar kommunernas och landsiingskommunernas hand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lingsfrihei.
Samtidigt gäller det dock för kommittén atl lägga fram förslag som inte
eftersätter möjlighelerna för statsmakterna alt ta del övergripande ansvaret
för samhällsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsens
prövning av brandordningarna utgör ell led i statens bevakning av del allmänna
skyddsiniresset. Kommittén har därför noggrant prövat om del är möjligt att
slopa underställningen ulan att därmed åsidosätta del allmänna skyddsiniresset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har funnit au kommunerna har byggt upp en väl fungerande
brandförsvarsorganisation såväl när del gäller insatsberedskapen som när del
gäller standarden i övrigt. Del får därför anses vara fullt möjligl all öka
kommunernas handlingsfrihet inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om fastsiällelseprövningen slopas, har länsstyrelsen enligt kommitténs mening
tillräckliga möjligheler atl vid sin allmänna tillsyn kontrollera att
kommunerna vidmakthåller en acceptabel siandard på brandförsvarsorganisationen.
Kommittén har då utgått från alt brandnämnden har atl lämna råd och anvisningar
rörande räddningstjänst och förebyggande åtgärder mot brand lill bl. a.
länsstyrelser (xh kommuner, atl brandnämnden har atl biträda länsstyrelsen i
sådana frågor och alt kommunerna fortlöpande informerar de statliga
lillsynsmyndigheterna om förändringar i brandförsvarets organisation m. m.
genom att översända avskrift av anlagen eller ändrad brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Effektiviteten i statsmakternas
lillsyn är beroende på vilka sankiionsmöjligheter som tillsynsmyndigheten har.
Slopas underslällningsskyldigheten, är det enligt siatskonirollkommilléns
uppfattning inte motiverat atl behålla länsstyrelsens nuvarande rält all
utfärda brandordning i det fall en kommun av någon anledning helt underiåter
atl anta brandordning eller inte vill anta brandordning med det innehåll som
länsstyrelsen anser sig böra kräva. En på detla säu ändrad ordning kan
emellertid medföra atl den statliga tillsynen föriorar i effektivitet. För att
kompensera detta kan det övervägas att komplettera föreskriftema i 24 §
brandstadgan så atl det blir möjligt för länsstyrelsen au vid vile förelägga
kommun atl anta brandordning med del innehåll som länsstyrelserna anser nödvändigt.
Enligt stalskonirollkommitténs uppfattning kan man emellertid utgå ifrån atl
del finns en positiv vilja hos såväl kommunerna som länsstyrelserna att finna
samförståndslösningar som tillgodoser de krav som statsmakterna har gett
uttryck for i brandlag och brandsiadga. I prop. 1973:185 uttalade
departementschefen (s. 147) alt samråd mellan länsstyrelse och kommun är av
vikt inte bara för katastrofberedskap ulan också för länsstyrelsernas
tillsynsverksamhet. Han framhöll också atl ett samråd mellan länsstyrelsen och
den branddelegation som är knuten lill kommunförbundels länsavdelning kan i hög
grad främja samordningen av räddningstjänsten i länet. De möjligheter som f n.
finns att med stöd av brandlagen förelägga kommun vite utnyttjas enligt vad
kommittén har inhämtat mycket sällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det anförda föreslår kommittén att underslällningsskyl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dighelen
slopas liksom länsslyrelsernas möjlighet att utfärda brandordning när kommunen
underlåter atl anta brandordning eller inte antar brandordning med det
innehåll som länsstyrelsen anser nödvändigt. Som framgår av del föregående vill
kommittén inte föreslå att vitesföreläggande skall kunna användas för atl förmå
kommun alt anta brandordning med visst innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgmnd av kommitténs uppfattning att man kan anförtro åt kommunerna alt själva
bestämma om sitt brandförsvar och dess utryckningsberedskap och all det därför
inte längre är nödvändigi alt låta länsstyrelsen faslställa brandordning ter
det sig inte följdriktigt alt hävda att länsstyrelsen även i forlsällningen
måsle pröva om ett avtal eller beslut om räddningshjälp kan föranleda atl
kommunen hell eller delvis befrias från skyldigheten atl hålla egen brandkår.
Del är svårt alt se hur en sådan prövning skall kunna ske separat utan samband
med fastställelse av brandordning. Ell beslul om sådan befrielse skulle kanske
behöva ändras, om kommunen ändrar sin brandförsvarsorganisation på ett sätl
som påverkar förutsättningarna för befrielsen. Kommittén föreslår därför alt
kommun som har träffat avtal eller fattat beslut om räddningshjälp skall ulan
att inhämta länsstyrelsens medgivande kunna helt eller delvis underiåta att
hålla egen brandkår med därtill hörande materiel, byggnader och anordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av kommitténs ställningstagande all skyldigheten atl underställa
brandordning kan slopas, föreslår kommittén atl länsstyrelsen flr bestämma det
vallenområde i hamn inom vilkel kommunen skall svara för ålgärder för all
avvärja eller begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annal som är
skadligt. Vidare föreslår kommittén atl de föreskrifter om eldning utomhus som
nu finns i brandnämndens exmepel på brandordning arbetas in i brandsladgan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De Rirslag som kommiiién har redovisat i dci Riregående
innebiir loljandc ändringar i brandlagcn och brandsladgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 ij brandlagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget au konimun som har iriiffai avtal eller Riilal
beslul om räddningshjälp skall uian länssiyrel.sens medgivande kunna hell eller
delvis underiåta alt hålla brandkår med därtill hörande materiel, byggnader och
anordningar föranleder iindring i 6 ij brandlagen. Som förutsäitning för
lättnad i skyldigheten all hålla brandkår föreskrivs alt kravet på en effektiv
räddningsijiinsi inte eftersatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 i; brandstadgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen att underställningsskyldigheten bciriiffande
brandordning och länsstyrelsens befogenhet att. vid underlåtenhei från
kommunens sida, sjiilv förordna om brandordning skall slopas medRir att 2 ij
andra slyckel brandsladgan kan tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa följdändringar blir nödvändiga i 2 i; tredje slyckel.
som nu innehåller regler om bl.a. kungörande av fastställd brandordning. I
stället för dessa föreskrifter Rireslås en bcsiiimmelse som ålägger kommun att
till liin.ssiy-relsen och statens brandnämnd översända avskrift av konimuiifullmäkijges
beslut atl ania brandordning och av den antagna branilordningen. Frågan hur ett
beslut att anta brandordning i övrigt skall tillkännages hiingcr samman med
frågan i vilken ordning sådana beslul skall kunna överklagas. I del följande
föreslås au det skall ske genom kommunalbesvär. I konsekvens hiirmed biir
beslut att anta brandordning tillkännages endasl enligt bestiimmelserna i 2
kap. 25 i; kommunallagen (1977:179) om tillkännagivande på kommunens
anslagstavla av justeringen av fullmäktiges prolokoll, av det ställe där
protokollet finns tillgängligi och av uppgift om dagen då anslaget skedde. Den
nuvarande bestämmelsen att brandordn mg skall införas i länets förfaiiningsamling
bör alltså utgå. Föreskrifien att kommunstyrelsen skall ombesörja att
kungörelse om liinssiyrelsens RistsiällcLscbcslui anslås och förs in i den
eller de lidningar ilär komniunala mcdilelanden las in bör också slopas. En molsvarande
föreskrift avseende fullniäkiiges aniagningsbeslut synes inte nödvändig. Med
den syn som numera råder i fråga om lillkiinnagivande av kommunala Rirfaitningar
synes del vitlarc vara obehiiv-ligt all behålla föreskriften all kommunen skall
hålla tryckta exemplar av brandordningen lillgängliga för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 ij brandsladgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om iindring i 6 i; brandlagcn Riranledcr en
formell jämkning av 4 i; tredje stycket brandstadgan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
a § brandstadgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
alt länsstyrelsen skall bestämma inom vilkel område i hamn kommunen skall svara
för oljebekämpning m. m. föranleder ändring i 4 a § brandsladgan. 1 sådani
ärende bör yttrande inhämias från kommunen och generallullstyrelsen. Över
länsstyrelsens beslut bör givelvis besvär kunna anföras hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22
§ brandsladgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
8 § brandnämndens exempel på brandordning skall den som ämnar företa hygges-,
halm- eller annan mera omfattande bränning utomhus i god lid göra anmälan därom
till brandchefen. Där finns också en beslämmelse om alt brandchefen flr
förbjuda sådan eldning utomhus som bedöms medföra avsevärd brandfara. I
enlighet med vad som har anförts i den allmänna motiveringen föreslås atl
motsvarighet till dessa bestämmelser tas in i 22 § brandsladgan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>27
§ brandstadgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
27 § brandstadgan finns en bestämmelse som gör del möjligl att straffsanktionera
föreskrifter i brandordning. Denna möjlighel utnyttjas numera endasl för att straffsanktionera
de föreskrifter som rör eldning utomhus. I övrigt har inte framkommit något
behov av en sådan möjlighet. Om bestämmelserna om eldning utomhus arbetas in i
22 §,bör27 § ändras. Den ändring som kommittén föreslår innebär att den som
bryter mot eldningsförbud som har meddelats med slöd av 22 § tredje slyckel
döms lill böter (dvs. dagsböter), medan den som underlåter att fullgöra
anmälningsskyldighet enligt 22 § andra stycket döms till böter, högsl 500
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§ brandstadgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar i brandstadgan som har redovisats i del föregående föranleder vissa
jämkningar i 29 §,som innehåller bestämmelser om besvär över beslut av
brandchef och länsstyrelse. F. n. kan länsstyrelse komma att falla vissa beslul
på grund av brandordning. Denna möjlighel bortfaller med de ändringar som
föreslås i fråga om brandordningarnas innehåll. Som en följd härav föreslår
kommittén att 29 § iredje stycket utgår och aU en mindre jämkning görs i 29 §
fjärde stycket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53
9 Lagförslag</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i brandlagen (1974:80)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives all 6 § brandlagen (1974:80) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:142.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
får heh eller delvis befria kommun från skyldighet att håUa brandkår med
därtill hörande materiel, byggnader och anordningar, om kommunen har träffal
avtal om betryggande hjälp för räddningstjänst från kommunal brandkår 1 annan
kommun. Om kommunen har träffat avtal om sådan hjälp från annan brandkår än som
sagts nu eller från annat räddningsorgan än brandkår eller beslutat atl annat kommunah
verk än brandförsvaret skall lämna sådan hjälp, får länsstyrelsen delvis befria
kommunen från skyldigheten att hålla brandkår.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommun,
som har träffat avtal om hjälp för räddningstjänst från kommunal brandkår i
annan kommun, får heh eller delvis underiåta att hålla brandkår med därtUl
hörande materiel, byggnader och anordningar, om det kan ske ulan atl kravet på
en effektiv räddningsijänsi efterglves. Under samma föruisättning får kommun,
som har träffal avtal om sådan hjälp från annan brandkår än som sagls nu eller
från annat räddningsorgan än brandkår eller beslutat atl annal kommunalt verk
än brandförsvaret skall lämna sådan hjälp, delvis underiåta att hålla
brandkår.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i denna lag föreskrives om kommunal brandkår äger molsvarande
tillämpning på brandkår, annal räddningsorgan och kommuanll verk som avses i
första sivckei.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordning om ändring i brandstadgan (1962:91)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives alt 2,4,4a, 22,27och 29 §§ brandsiadgan'(I962:9l) skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:138.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brandordning antages av kommunfullmäklige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul om anlagande av brandordning skall understäUas
länsstyrelsens prövning. Vägras fastslällelsen skola skälen därilll angivas. Underiåta
fullmäktige alt antaga brandordning av innehåU, som länsstyrelsen finner erforderiigt,
har länsstyrelsen all förordna I ämnet men skall i så fall underställa sin beslul
regeringens prövning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brandordning
antages av kommunfullmäklige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då
brandordning faststäUts skall länsstyrelsen på kommunens bekostnad ofördröjligen
införa beslutet och brandordningen i länets förfaitnlngs-samllng. Ell exemplar
av brandordningen skall Insändas liU siaiens brandnämnd. Del åligger kommunstyrelsen
an ombesörja, att kungörelse om fasisiätlelsen anslås samt Införes i den eller
de lidningar, där kommunala meddelanden Intagas, och att tryckta exemplar av
brandordningen finnes all tillgå för aUmänheten.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Då
brandordning antagits, skaU avskrift av beslutet och brandordningen sändas tiU
länsstyrelsen och statens brandnämnd.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Brandstadgan omirycki 1974:81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste lydelse 1976:748.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad sålunda stadgats skall äga tillämpning jämväl i fråga
om ändring i eller tillägg lill brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I brandordning skola intagas bestämmelser om den kommunala
brand-styrkans organisation och om det lägsia antal övningar som skall hållas
med brandsiyrkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
kommun skall hava brandchef eller vice brandchef gemensami med annan kommun,
skall detta framgå av brandordningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
kommun jämlikt 6 § brandlagen (t974:80) heU eller delvis befriats från
skyldigheten an hålla brandkår, skall av brandordningen framgå i vilken
utsträckning och inom vilka områden räddningstjänsten i kommunen skall
ombesörjas enligt avtal eller beslut som avses i nämnda paragraf</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av
brandordningen skall framgå i vilken ulsiräckning och inom vilka områden
räddningstjänsten i kommunen skall ombesörjas enligt avtal eller beslut som
avses i 6 § brandlagen (1974:80).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:137.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4
a §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga om
hamn som avses i 1 § tredje stycket brandlagen (1974:80) skaU i brandordningen
angivas det område i vattnet inom vilket kommunen svarar för åtgärder för all avväria
eller begränsa skada lill följd av uifiöde av olja eller annal som är skadligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fråga
om hamn som avses i 1 § iredje stycket brandlagen (1974:80) bestämmer länsstyrelsen
del område i vattnet inom vilket kommunen svarar för åtgärder för atl avvärja
eller begränsa skada lill följd av utflöde av olja ellerannat som är skadligt./rti?fl«
beslut meddelas, skaU länsstyrelsen höra kommunen och generaliullstyrel-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senaste Ivdelse 1975:423.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vill
någon företaga kolning, tjärbränning eller hyggesbränning eller ock svedja
eller bränna gräs, halm, ris eller ljung eller för annal ändamål uppgöra eld
utomhus på plats, där elden lätt kan sprida sig och medföra brandfara, åligger
honom alt dessförinnan, genom grävning eller på annat sätt, vidtaga de
särskilda ålgärder, som kunna anses erforderliga för atl hindra eldens
spridning. Sådan eld må ej övergivas, förrän den blivit fullständigt släckt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>/
brandordning må om så erfordras föreskrivas skyldighet för den som viU uppgöra
eld på plats, som avses i försia stycket, att anmäla del lill brandchefen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
ämnar uppgöra eld av större omfattning på plats, som avses i första stycket, skaU
1 god tid anmäla del till brandchefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brandchefen får förbjuda eldning utomhus, när sådan
eldning kan medföra avsevärd brandfara.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:138.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bryter
någon mot bestämmelse 1 brandordning och skaU förseelsen enlig! stadgande däri
föranleda ansvar, dömes, om ej gärningen är belagd med straff i annan
författning, UU böter, högst femhundra kronor. Har förseelsen avsett åliggande
av större vikt eller har därigenomförorsakats avsevärd skada eller olägenhet, åömes
lill böier.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
underlåter atl .fullgöra anmälningsskyldighet enligt 22 § andra stycket dömes UU
böter, högst femhundra kronor. Den som bryter mot förbud, som har meddelats med
stöd av 22 § tredje stycket, dömes Ull böter.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:136.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>29
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Över
beslut vid brandsyn saml över brandchefs beslul jämlikt 15 § andra stycket
sista punkten och 17 § andra punkten må besvär anföras hos länsstyrelsen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Över
beslut vid brandsyn samt över brandchefs beslut jämlikt 15 § andra stycket sisla
punkten, 17 § andra punkten och 22 § tredje stycket må besvär anföras hos
länsstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Senaste lydelse 1975:423.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mol länsstyrelsens beslut i ärende som avses i försia
slyckel eller rörande vitesföreläggande enligt 24 § mot annan än kommun föres
hos kammarrätten genom besvär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:178.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot beslut som länsstyrelse på grund av brandordning
meddelat i särskilt fall angående lillsiånd, förbud eller föreläggande, föres
likaledes talan hos kammarrätten genom besvär, om ej fråga är om åliggande för
kommunen på grund av dennas ansvar för räddningsijänsien ellerförförebyggande ålgärder
mot brand.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt föres talan mol bes]uusom</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I övrigt Tores talan mol beslut,
som</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelse meddelat på gmnd av</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>länsstyrelse meddelat på grund av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna stadga eUer brandordning, hos</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>denna stadga, hos regeringen genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringen genom besvär.</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>besvär.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Exempel på
brandordningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
Ijuli 1974 trädde brandlagen (1974:80) i kraft. Kungörelsen (1974:81) om
ändring i brandsladgan (1962:91), som trädde i kraft samma dag, redovisar
brandstadgans nya lydelse i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 § brandsladgan anges att brandordning antas av kommunfullmäktige. Beslul om
antagande av brandordning skall underställas länsstyrelsens prövning. Enligt
övergångsbestämmelserna till kungörelsen om ändring i brandstadgan skall
förslag till brandordning med innehåll som föranleds av brandlagen och
brandstadgan ha underställts länsstyrelsens prövning före den 1 januari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposilionen (1973:185) rörande den nya brandlagsstiftningen anges all statens
brandnämnd har atl lill ledning för kommunerna utarbeta exempel på
brandordningar. I enlighel härmed har brandnämnden sammanställt och i plenum
1975-05-27 antagit de exempel på brandordningar vilka införts i föreliggande
meddelande. Anvisningarna är gällande från 1975-07-01.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om dimensionering av kommuns styrkor i beredskap hänvisas - i avvaktan på
resultatet av pågående omarbetning av förutvarande statens brandinspeklions
anvisningar härom - lill Anm 1 lill 6 § i statens brandin-speklions meddelande
1963:3 och lill statens brandinspeklions meddelande 1965:7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
anvisningsmeddelande utges efter samråd med svenska kommunförbundet och efter
hörande av civUförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, generallullstyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,
Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Västernorrlands och Norrbollens län,
brandcheferna i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner, svenska
hamnförbundet, svenska brandförsvarsföreningen, svenska försäkringsbolags
riksförbund, svenska brandbefälets riksförbund, brandmännens riksförbund,
svenska kommunalarbetareförbundet, Sveriges skorslensfejaremästares
riksförbund och svenska skorslens-fejeriarbelareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siockholm
1975-05-27 STATENS BRANDNÄMND</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Swen
Hutiqvist</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/Hans
Ohlsson</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Summary
in English</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>The
National Board ofrescue and fl re ser\>lces </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Informaiive reconiniendations 1975:6 (replaces I.R.
1963:3 and 1974:3)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Model Communal Fire Regulations</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>In accordance with the new fire laws, which camc inio force
1974-07-01, each communal administration is required to subinii a draft of new fire
regulations for the approval of the couniy adminisiraiion beforc 1976-01-01.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ij</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Communal boaril ofrescue and fire services.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Area of responsibiliiy for the communal fire services.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organization of the communal fire services.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Readincss for instäm action.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ij</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Training specifications for the communal fire services and
Icvy</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ij</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alarm centrtil and alarm specifications.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Waier supplies, hydranls and emergency basins.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ij</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fire safety pre.scripiions for burning ouidoors.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9-13 §§ Chimney sweeping. Allowed intermediaie periods
etc.<br>
14 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Penalty regulations.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transitional regulations</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Anvisningstext</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Kommentar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandordning
för............... kommun</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Eventuella avlal/beslul, som på gmnd av 4 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anlagen av
kommunfullmäktige 197. iredje stycket brandsladgan skall redovisas i</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=245 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fastställd av
länsstyrelsen i län 197. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandordningen
gäller från den dag län.sstyrel-sens fasislällelsebeslul har vunnit laga
kraft.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:197.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brandordningen,
bifogas kommunfullmäktiges beslul om antagande av brandordningen då detta
underställs länsstyrelsens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:197.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör observeras all vid uppsägning/återkallande av eller väsentlig ändring i
avtal/beslut brandordningen måste ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:197.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I fall ändringar av viss
eller vissa paragrafer föranleder omtryckning av brandordningen, bör under
sålunda ändrade paragrafer anges dag för ändringens antagande och fastställelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Brandstyrelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningen av
brandförsvarets angelägen<br>
heter skall handhas av................. </span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges den kommunala nämnd åt vilken kommunfullmäklige har uppdragit
att vara brandslyrelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-right:106.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Räddningstjänst Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommunens brandstyrka Ofr
3 §) skall svara för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>räddningstjänsten inom
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommunens brandsiyrka (jfr
3 §) skall svara för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>räddningstjänsten inom
kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom avtal med........................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommun/kommuner
skall kommunens brand<br>
kår biträda i räddningstjänsten (avseende<br>
........ ) inom.............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>§ 2
a</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om hamn som avses i brandlagen redovisas i bilaga det område/de områden
i vattnet inom vilket/vilka kommunen svarar för åtgärder för all avvärja eller
begränsa skada till följd av utflöde av olja eller annat som är skadligt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
denna paragraf redovisas eventuell anslutning lill interkommunal befälsbered-skap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TUl
alt. 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om räddningstjänsten med
avseende på slag av räddningsijänsi och/eller geografiskt område är fördelad på
fiera parter upprepas bestämmelsen erforderiigt antal gånger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragraf
2 a avser endast brandordning för kustkommun eller kommun vid Vänern eller
Mälaren. Begreppet hamn avser både hamn som innehas av kommunen och hamn som
innehas av annan. Områdets utsträckning i vattnet Ofr paragraf 4 a
brandstadgan) bestäms efter samråd med bevakningschefen i vederbörande lullre-gion
och redovisas i bilaga lämpligen på karta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Brandstyrka</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunens
brandstyrka skall utgöras av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>a) en brandchef, som
skall vara heltidsanställd<br>
(deltidsanställd)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>och
ha avlagt brandingenjörsexamen alt 2) och ha avlagt lägst brandmäsiarexamen all
3) (och ha genomgått lägst brandbefälskurs A).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandchefen
skall enligt avtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
brandchef även i... kommun(-er).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandchef
är enligt avtal</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>brandchefen i................... kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b) en
(. .. ) vice brandchefi-er), som skall vara<br>
heliidsanslälld(-a)(deltidsanslälld(-a).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alt 1) och ha avlagt brandingenjörsexamen
alt 2) och ha avlagt lägst brandmäsiarexamen all 3) (och ha genomgått lägst brandbefälskurs
A).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vice
brandchefen(-erna) skall enligt avtal vara</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vice brandchefi;-er) även
i kommun(-er).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vice
brandcheR-er) är enligt avtal vice brandche-<br>
fen(-ema) i...................... kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>c) brandkår<br>
bestående av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1) hos kommunen anställd
brandpersonal lill lägst det antal och med lägst den kompetens som erfordras
för den i 4 § angivna beredskapen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2)
personal som enligt avtal (bilaga 0) eller enligt kommunens beslut (bilaga 0)
skall ingå i kommunens brandstyrka, samt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eventuellt
tillägg. Eventuellt tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 brandsiyrkan
kan ingå fiera (förste, andre etc) vice brandchefer med olika kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
brandchef och vice brandchef är gemensamma för två eller fiera kommuner, bör
hänsyn härtill tas vid fastställande av kompetenskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eventuellt
tillägg. Eventuellt tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 § första stycket brandlagen kan länsstyrelsen hell eller delvis befria
kommun från skyldighet att hålla egen kommunal brandkår. Då kommun till följd
av avtal/beslut Ofr paragraf 3 c punkt 2) helt befriats från sådan skyldighet
utgår redovisningen under c punkt 1 saml 4 § försia stycket med tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
åsyftas avtal/beslut rörande hjälp från kommunal brandkår i annan kommun, annan
brandkår, annat räddningsorgan eller från kommunalt verk och med sådan verkan
som avses i 6 § brandlagen försia och andra styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagda
avtal eller beslul skall mol bakgrunden av vad brandordningen skall reglera i
tillämpliga delar innehålla uppgift om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1) vilka
slag av räddningstjänst och/eller<br>
geografiska områden insats skall omfatta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>rätten all alarmera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>hur alarmering skall ske</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>insalsstyrkans/insalsslyrkornas numerär och
sammansättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>5)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>insatsstyrkans/insatsstyrkornas anspän-ningstid(-er)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den förstahandsutmsining insalsstyrkan skall
medföra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>\0
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:201.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övrig utrustning som skall hållas
disponibel för insats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:210.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>övning och annan utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:200.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9) intervall
för fortlöpande samråd mellan<br>
ansvariga företrädare för parterna/organen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3) övrig
personal som därutöver kan fordras för alarmeringstjänsten, verksamhetens
planläggning, för förebyggande åtgärder mot brand samt för brandstyrkans
övning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) brandvärn</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslående
av minst ............... personer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>varav
minst............................... förmän</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brandvärn upprättas, då så bedöms erforderligt med hänsyn
till de lokala förhållandena. T ex för atl inom skärgårds-, fjäll- och liknande
områden minska den tid inom vilken räddnings-Ijänslinsals kan ske. Behov av
brandvärn kan även föreligga i sådana delar av en kommun där skogen är av
väsentlig betydelse som brandrisk. Observeras bör att brandvärn inte kan organiseras
eller tas i anspråk för annan verksamhei än sådan som är au hänföra lill
räddningstjänst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=82 height=29>
<tr>
<td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Längsta ansp<br>
tid</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>min</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utryckning
skall ständigt kunna ske med minst den/de styrka/styrkor inom den/de tid(-er),
räknat från det personalen inkallas till dess styrkans första fordon utgår (anspänningstid),
som anges nedan.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=48 height=29>
<tr>
<td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrka
minst</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brandstation i kommundelen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för vilken anspänningstid som erfordras är vilka
krav som ställs på insatstiden vid brand. Insatsliden (I), dvs den lid, som
förflyter från det ögonblick insatsstyrkan inkallas till dess denna påbörjat
det egentliga räddningsarbetet, är sammansatt av anspänningstiden (S), körtiden
(K) brandstation - objekt och angreppstiden (G):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 =S -t- K -HG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenhetsmässigt och med hänsyn till ekonomiska fakiorer
bör insatsliden (I) normalt uppgå högst lill följande värden: Gmpp I Brandfariig
tätortsbebyggelse; koncentrerad cenlrumbebyggelse med butiker, varuhus,
kontor och samlingslokaler; tät irähusbebyggelse; större vårdanläggning;
större industri, industriområde; större brandfar-ligl upplag; hamn;
bostadsbebyggelse i 4 våningar och högre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 10 minuter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gmpp </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerfamiljshus
lägre än 4 våningar; villa-, radhus- och kedjehusområ-den; större byar och
gårdar; mindre industrier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 20 minuter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gmpp III Enstaka byggnader och gårdar; mindre byar;
koncentrerad fritidsbebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 30 minuter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förkortningar
i tabellen: BI = brandbefäl med brandingenjörsexamen BM = brandbefäl med
lägst brandmäsiarexamen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>BF = brandbefäl med
lägst brandförmans-examen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A
= brandbefäl med lägst A-kurs B = brandbefäl med lägst B-kurs C - brandbefäl
med lägst C-kurs Bm = lägst brandman</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokala
förhållanden kan motivera, att (vid enstaka friliggande objekt) längre insalstid
än den angivna måsle accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köriiden
brandstation -objekt, vilken i första hand är beroende av körsträckans längd
och vägens beskaffenhet, beräknas från fall till fall med hänsyn till lokala
förhållanden. Körhastig-hetens medelvärde för väg kan normalt sättas till 1
km/minut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förutsätts all insalsstyrkan förfogar över ändamålsenlig räddningsutrustning. I
sådani fall kan angreppsiiden genomsnittligt sältas till en minut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillämpliga
delar</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=110 height=101>
<tr>
<td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tabellen ifylls i
följande exempel: I BI 1 BI</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 BM -t- 1 BF -I- 4 Bm 1
BF-l- 4 Bm 1 C -I- 4 Bm</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:172.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1,5
10 1,5 4 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bestämning av storlek, sammansättning och fördelning av kommuns styrka/styrkor
i beredskap saml dennas/dessas anspänningstid-(-er) skall möjligheterna lill
förstärkning av styrkan/styrkorna i första utryckning uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativt
kan förekommande särskild befälsberedskap redovisas i text enligt t ex
följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Därutöver
skall minst ............... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>befäl
med................................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>examen
vara ständigt anträfTbart (per tele-<br>
kommunikalionsmedel) och kunna träda i<br>
tjänst på brandstation, insatsplats eller i... .<br>
............ inom.............. minuter."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredskapen
avseende den personal som enligt kommunens beslut eller enligt avtal skall ingå
i kommunens brandstyrka redovisas i bilaga Ofr paragraf 3 c punkt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:200.0pt;margin-bottom:
24.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulöver de i
tabellen angivna brandstationema skall materialdepå(-er) för brandvärn finnas i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>5§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
all personal som avses i paragraf 3 c punkt I skall övningar hållas i den
omfattning brandchefen bestämmer, dock genomsnittligt med heltidsanställd
personat minsl en övning per</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
övning bör normalt omfatta två timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreskriften medger au
övningar koncentreras till vissa perioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
begreppet övning förstås här både teore-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vecka
och med deltidsanställd personal minst tisk och praktisk utbildning i
räddningstjänst, två övningar per månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
personal tillhörande brandvärn skall övningar hållas minsl två gånger årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Alarmering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Aiarmeringsceniral för
kommunens brandför- 11 § brandstadgan har utformats så atl alarme-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svar är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ringen skall kunna handhas av länsalarmerings-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all 1) länsalarmeringscenlralen
för län central. Till alternativ 1 bör i förekommande fall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>all 2) anordnad vid ..................... i
anknytas övergångsbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommundelen........................ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(inom
.................... kommun).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Särskilda anordningar för
allmänhetens alarme-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Samtalsautomater med SOS-knapp får bedö-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:113.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ring
av brandstyrkan, t ex hjälptelefon eller mas som tillfyllest, brandskåp, skall
finnas inom industri-, kontors-, hamn- och upplagsområden saml andra områden
inom kommunen av motsvarande karaktär där alarnieringsmöjlighelerna inte
ständigt är tillfyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskild
alarmeringsanordning skall finnas vid varje brandstation som inte är ständigt
bemannad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under den mörka
delen av dygnet skall alarmeringsanordning vara markerad genom särskild
belysning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vatten
för brandsläckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För försörjning med vallen
för släckning av brand skall finnas erforderligt antal brandposter anslutna lill
vattenledningsnätet. Brandposternas antal och placering bestäms efter samråd
med brandchefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Där
så erfordras skall branddammar eller andra vattenlag anordnas. Brandposier och
vallenlag skall vara tydligt markerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandposier
och vallentag skall vara lättillgäng<br>
liga och i brukbart skick. Underhåll och skötsel<br>
av brandpost och vallentag som tillhör kommu<br>
nen ankommer på ...................... </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(byggnadskontor etc).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandchefen
skall underrättas när vattenledning till brandpost avstängs och åter öppnas
samt när ny brandpost anordnats.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
så är nödvändigi för alt förhindra olyckshändelser skall branddamm eller annal
vattenlag förses med erforderliga skyddsanordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det förutsätts alt
gällande Svenska Vatlen-och Avloppsverksföreningens anvisningar för vattenverks
anordnande för brandsläckning lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Markeringen
ulföres lämpligen enligt svensk siandard för varselmärkning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förebyggande
åtgärder mot brand</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Eldning
utomhus</span></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>S§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som ämnar företa hygges-, halm- eller annan mera omfattande bränning utomhus
skal! i god tid göra anmälan därom lill brandchefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
eldning utomhus bedöms medföra avsevärd brandfara fär brandchefen förbjuda
sådan eldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anm.
Anmälan enligt första stycket befriar ej från skyldighet all söka sådani
undantag från behandlingsförbud som enligt lokal hälsovårdsordning kan fordras
för bränning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med anmälan är att bereda brandchefen lillfälle all ange vilka
säkerhetsåtgärder som måsle vidtas eller alt förbjuda bränningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förbud kan vara betingat
av rådande väderleksförhållanden, spridningsrisk etc. Beslut om/ upphävande av
förbud skall anslås på kommunens anslagstavla samt införas i en eller flera
ortstidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jfr dåvarande statens brandinspeklions
meddelanden 1964:4 Hyggesbränning, 1967:8 Bränning på tomt och 1973:6
Halmbränning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Sotning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9§
All 1 Kommunen utgör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommunen jämte . </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ulgör ell sotningsdistriki.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sotningsdistriki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommun</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
kommunen är indelad i flera sotningsdistriki skall i brandordningen anges
distriktens gränser (lämpligen på karta i bilaga).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jfr
förslag till övergångsbestämmelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tiden
från en sotning till nästa (soiningsfrisi) flr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>icke
utsträckas längre än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1 fem
veckor</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>a) för köksspis, ugn
eller annan jämföriig eldstad<br>
jämte tillhörande rökkanal, såvida eldning äger<br>
mm i större omfattning än för enskilt hushålls<br>
behov, såsom i hotell, restaurang, bageri, char<br>
kuteri, rökeri, rosteri, snickeri och annan därmed<br>
jämföriig inrättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b) för
värme-, varmvatten-, varmlufi- och<br>
ångpanna jämte tillhörande rökkanal, såvida<br>
eldning sker med ved, torv, stenkol eller därmed<br>
ur sotbildningssynpunkt jämföriig olja eller<br>
annat bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2 tio
veckor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a) för
iväitpanna i bostadshus jämte tillhörande<br>
rökkanal, såvida ivältpannan är avsedd au<br>
användas av mer än fem hushåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>b) för
värme-, varmvatten-, varmluft- och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
har i proposiiion 1962:12 (s 89) uttalat, all soiningsfristerna i princip bör
vara lika långa för en viss anläggning oavsett om denna är belägen i tätort
eller glesbebyggelse, saml au i den mån icke de särskilda anläggningarnas
skick och eldningssäitet föranleder annat, likformighet mellan kommunernas sotningsfrisier
bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med i punkl 1 b) angiven
olja -jämföriig med vissa vedbränslen ur sotbildningssynpunkt -avses
eldningsolja 3, 4 eller 5.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med i punkl 3 a) omnämnd
annan kanalan-slulen förbränningsanordning avses exempelvis desimklionsanordning
för avfall av typ som används vid sjukhus etc.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Soiningsfristen för
pannor, som är avsedda au kunna eldas med såväl fast som fiytande bränsle, bestäms
av del använda bränslet. Om sålunda exempelvis vedbränsle kommer tili
användning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ångpanna
jämte tillhörande rökkanal, som ej är all hänföra under punkl 3 b), såvida
eldning sker uteslutande med koks, anlracil eller därmed ur sotbildningssynpunkt
jämföriig olja eller annat bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3 femlon
veckor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>för kökspis eller annan jämföriig eldstad, såvida
eldning äger rum endasl för enskilt hushålls behov, saml för annan kanalansluten
förbränningsanordning jämte tillhörande rökkanaler; sotningsfrisl omfattande
merparten av månaderna juni-augusti utsträcks lill tjugotvå veckor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>för värme- och varmvaitenpanna med en värmeeffekl
icke överstigande 50 Mcal/h (—60 kW)jämte tillhörande rökkanal i småhus, såvida
eldning sker uteslutande med koks, anlracil eller därmed ur sotbildningssynpunkt
jämförlig olja eller annat bränsle; sotningsfrisl omfattande merparten av
månaderna juni-augusti utsträcks lill ljugotvå veckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4 tre
månader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för imkanal
hörande till större kök, t ex restaurangkök, gatukök eller grillbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5 ett
år</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>för värme-, varmvatten- och ångpanna eller annan jämförlig eldstad
jämte tillhörande rökkanal i större värmecentral, vilken står under
kontinuerlig övervakning av kvalificerad driftledare och vars skorslen (-ar)
icke lill någon del gränsar till andra utrymmen än sådana som ingår i
värmecentralen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>för
värmepanna med fotogeneldad insalsbrän-nare av förångningslyp jämte tillhörande
rökkanal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>för kakelugn, kamin för fasl eller fiytande bränsle, annan öppen spis
än sådan som avses i punkt 6 b) saml övriga eldstäder och förbrän-ningsklosetl
jämte tillhörande rökkanal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d) för
annan Iväitpanna i bostadshus än sådan<br>
som avses i punkt 2 a) jämte tillhörande rökka<br>
nal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) för
frånluftskanal från bageriugn, tvättinrätt<br>
ning och liknande anläggning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
från sotbildningssynpunkt nämnvärd omfallning, skall frislen under punkl 1 b)
gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med i punkl 5 a) angiven siörre
värmecentral avses en i regel friliggande värmecentral, som producerar värme
och/eller kraft för exempelvis en siörre industrianläggning eller för byggnader
inom hyreshusområde, miliiäranläggning eller sjukhusanläggning, vilkas
byggnader vanligen har separata värmeanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
kvalificerad driftledare avses maskinbefäl eller person med motsvarande kompetens.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
två år</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>a)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>för andra imkanaler än sådana som avses i punkt 4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>b)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:Verdana'>för
öppen spis eller annan eldstad jämte tillhörande rökkanal i utrymme, som
normall uppvärms av annan uppvärmningsanordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>c)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>för köksspis, öppen spis, kamin för fast eller fiytande bränsle och
liknande eldstad saml förbränningsklosell jämte tillhörande rökkanal i
fritidshus och därmed jämföriiga byggnader, vilka icke används som
stadigvarande boslad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
eldning ej skell efter senaste sotning, behöver ny sotning inte ulföras.
Eldstad som inte använts under två år får inte las i bruk förrän den konirollrensals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
övergång från ett bränsleslag till ett annat bör, då fråga är om i 10 §
punkterna 1 b, 2 b och 3 b avsedda objekt, anmälan därom göras till distriktets
skorstensfejarmäslare. Samma skyldighet gäller när sådan eldstad som anges i
första stycket skall las i bmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandchefen
avgör efter skorstensfejarmästa-rens hörande till vilken av de i 10 § nämnda
grupperna viss eldstad och kanal är att hänföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
medgivande av byggnads ägare flr eldstad och rökkanal inte rengöras genom s k urbrän-ning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:3.0pt;
font-family:Verdana'>/■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägare
eller innehavare av byggnad och lägenhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
rensningspliklig eldstad skall, om inte särskilt askulrymme finns anordnat,
svara föratt obrännbarl och i övrigi lämpligt käri finns tillgängligt för
uppsamling av sot och aska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skorstensfejarmäslare
för sotningsdistriki skall vidtaga sådana ålgärder att för honom avsedda tjänslemeddelanden
kan lämnas per telefon.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med anmälan är att fl klariagi om eldstad och rökkanal är lämpade för del nya
bränslet, om övergång till annat bränsle motiverar ändring av .soiningsfristen
eller om den obrukade eldstaden är tillföriitlig ur brandskyddssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anvisningar
angående askutrymme finns iniagna i Svensk Byggnorm.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>14
§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:198.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som bryter mol bestämmelserna i 8 § första stycket denna brandordning eller
överträder förbud enligt 8 § andra stycket dömes på sätl som anges i 27 § brandsladgan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlill
dess kommunen anslutits lill länsalar-<br>
meringscentral är aiarmeringsceniral för kom<br>
munens brandförsvar anordnad vid </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i kommundelen ........................... </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intill
dess i 9 § angiven indelning i sotningsdistriki är genomförd, skall kommunen
vara indelad i sotningsdistriki enligt följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterhand
som distrikt....... och distrikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>...................... blir
vakanta, skall dessa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sammanläggas med distrikt
.......... </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>'53</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
ledamöterna Neergaard och Thyreen om vitesföreläggande mot kommun m m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
flera skäl som anförs i direktiven för kommittén och i kommitténs överväganden
är det angelägel atl onödig slallig kontroll över kommunerna och landsiingskommunerna
las bort. Frågan är emellertid hur långt dessa skäl bär när del gäller den
statliga tillsynen över del kommunala brandförsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandlagstiftningen
kan betecknas som en allmänt hållen ramlagstiftning. Den ger kommunerna stor
frihet atl bygga upp och utforma brandförsvarei på del sätt som de själva
finner lämpligt med hänsyn till de lokala förhållandena. Det är från både effekiivitetssynpunkt
och kostnadssynpunkt väsentligt all denna frihet kan behållas. Om man ser lill
intresset av att den kommunala självstyrelsen inte inskränks onödigtvis, är det
angeläget atl ett slopande av underställningsskyldigheten i fråga om
brandordning inte föranleder atl allmänt hållna författningsbestämmelser
ersätts med stelare regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underslällningsskyldigheten
är formellt sett ett betydande ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Från
praktisk synpunkt kan undersiällningsförfarandel emellertid ses som ell
smidigt sätt atl, innan kommunen har slutgiltigt bundit sig för en viss organisaiion,
få lill stånd ett meningsutbyte med de statliga lillsynsmyndigheterna. Finns
del anledning lill detaljanmärkningar mol brandordningen, kan bristfällighetema
rättas till på ett enkelt sätl. Även om brandordningen ger anledning lill
allvarliga farhågor i fråga om den kommunala brandförsvarsorganisaiionens
effektivitet, kan länsstyrelsen påpeka detta under hand och brandordningen
ändras före den formella fastsiällelseprövningen. Från kommunens synpunki kan
del för övrigi vara fördelaktigare atl fastställelse vägras än all
länsstyrelsen ingriper först när kommunen har inrättat sin
brandförsvarsorganisation efter en brandordning som kommunen självständigt har
beslutat om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brister
i brandförsvarsorganisationen är inte påtagliga på samma sätt som brister i
fråga om t. ex. barnomsorgen, skolan, eller åldringsvården, där standarden kan
bestämmas efter ett fortlöpande behov, som kan bedömas med ganska god säkerhet.
Brandförsvarei däremot måsle dimesioneras med uigångspunki i en bedömning av
risken för atl bränder eller andra olyckor av en viss svårighetsgrad inträffar.
Det material som kommittén har lagt fram ger vid handen alt det inte sällan
funnits anledning till kritik mot brandordningar som har underställts
länsstyrelsens prövning. Invändningarna har ofta rört detaljfrågor men ibland
har anmärkning riktals mol regleringen i brandordningen av frågor som har gmndläggande
belydelse för brandförsvarets effektivitet, t. ex. beredskapsstyrkornas storiek,
den tid inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilken
utryckning skall kunna ske eller brandbefälets kompetens. Vad gäller deltidsanställi
brandbefäl är au märka all 7 !j 2 mom. brandsladgan ger vida ramar för den
utbildning som skall krävas för behörighet till deltidstjänst som brandchef
vice brandchef osv. Eftersom brandordning enligt 3 mom. skall innehålla
bestämmelser om den kompelens som fordras för kommunens brandbefäl, ger fastsiällelseprövningen
länsstyrelsen möjlighet att reagera om länsstyrelsen anser all kompetenskraven
har satts för lågt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det hittills anförda lalar
närmast för all underslällningsskyldigheten bör behållas. Vi haremellertid
stannat för all ansluta oss lill kommitténs förslag all den skall las bort. Vid
della ställningslagande har vi särskilt beaktat alt brandordningarna främsi
reglerar den kommunala brandförsvarsorganisaiionens utformning och verksamhei.
Brandordningarna innehåller sålunda, lill skillnad mot t. ex. en lokal
ordningsstadga, i regel bara någon enstaka bestämmelse som direkt rör de
enskilda kommunmedlemmarna. Vidare rör bara en del av innehållet i
brandordningarna frågor i vilka en effektiv statlig lillsyn kan anses
väsentlig. Delta gäller i fråga om t. ex. beredskapsslyrkorna och brandbefälets
kompetens. Att en kommun barett effektivt brandförsvar är emellertid av
betydelse även för t. ex. grannkommunerna. Om en kommun har en särskilt svag
organisation, kan grannkommunerna fl lämna hjälp enligt 8 § brandlagen i stor ulsiräckning
utan atl själva kunna räkna med molsvarande bistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi utgår från alt
kommunerna, även om underslällningsskyldigheten slopas, regelmässigt kommer att
beakta befogade påpekanden från länsstyrelsen och statens brandnämnd i fråga
om innehållet i brandordning. Förde (lialiga fall när så inte sker behövs ett
påtryckningsmedel. Vi föreslår därför all länsstyrelsen får befogenhet atl
förelägga en kommun vile, om kommunen underlåter alt anta brandordning eller
inte vill anta brandordning med del innehåll som länsstyrelsen anser nödvändigi.
Mot länsstyrelsens beslut bör kommunen kunna anföra besvär hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi anser vidare atl en motsvarighel
lill den nuvarande prövningen av räddningsijänstavtal m. m. bör behållas, även
om underslällningsskyldigheten las bort. Bestämmelsen i 6 § brandlagen ger
kommunerna en stor frihet när del gäller alt bestämma hur
brandförsvarsorganisationen skall byggas upp. Ett enskilt räddningsorgan som
inte slår under någon offentlig kontroll kan genom avtal få ansvaret för all
räddningstjänst i stora delar av en kommun eller för flertalet
räddningsuppgifter i hela kommunen. Della räddningsorgans befälhavare kommer,
även om han står under brandchefens ledning, i praktiken all fä vittgående
befogenheter enligt t.ex. 9-11 iJS brandlagen. Liksom hittills bör
länsstyrelsens prövning avse frågan om kommunen kan - helt eller delvis -
befrias från skyldighet att hålla egen brandkår. Prövningen bör ske med
utgångspunkt i det räddningsavtal som konimunen vill iräffa och den ändring av
brandordningen som föranleds av avtalet. Besvär över länsstyrelsens beslut bör
kunna anföras hos regeringen. Ett beslut om befrielse från skyldighet alt hålla
brandkår bör kunna ändras när omständigheterna ger anledning till det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:293.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.55</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:261.0pt'><i><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bi/aga
3</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:25.0pt;font-family:Verdana'>hsyttr</span></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><i><sub><span style='font-size:
20.0pt;font-family:Verdana'>ndetii</span></sub></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Statskontrollkommitténs delbetänkande 1, Underställning av beslut om lån och
borgen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinsianser, så när som påen som inte lar ställning.iillstyrker förslaget all
underslällningsskyldigheten beträffande beslul om lån och borgen skall las bort
eller lämnar del utan erinran. I flertalet fall ansluter sig remissinstanserna lill
kommitténs motiveringar. I några remissyttranden lämnas synpunkter och förslag
i vissa delfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län framhåller alt kommunindelnings-reformerna under senare tid har
syftat lill all ge kommunerna bärkraftigt ekonomiskt underlag för insatser på
samhällsbyggandets skilda områden. Det är, anför länsstyrelsen, logiskt all
kommunernas möjligheler i della avseende får slå igenom också i fråga om befogenhei
till skuldsättning för sådan expansion som är önskvärd från allmän synpunki, t.ex.
i fråga om skolanläggningar, barnstugor, idrottsanläggningar, offentliga
byggnader, gatunät m. m. Sedan länge har för övrigt i etapper ägt rum en
utveckling mot ökad frihet från statlig kontroll av kommunal skuldsättning.
Tiden synes enligt länsstyrelsen mogen för atl statens kontroll över
kommunernas låne-och borgensbeslut inskränks lill en lagligheisprövning inom
ramen för besvärsmöjligheterna enligt kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län anser att kommitténs förslag är ett naturligt steg i
strävandena atl decentralisera beslutanderätten och decentraliseringsutredningen
framhåller atl förslagen stämmer överens med utredningens principer för ökat
lokall infiytande i den offentliga verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ett
slopande av kravet på statlig lånekoniroll medför enligt länsstyrelsen i
Södermanlands län alt del administrativa arbetet förenklas för såväl kommuner
och landstingskommuner som statliga myndigheter. Liknande synpunkier anför bl.
a. bosiadsslyrelsen. Svenska sparbanksföreningen saml Lunds, Mölndals,
Uddevalla och Lidköpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag med allmänt hållna bestämmelser om lån och borgen passar enligt
Malmöhus läns landstingskommun och SkeUefteå kommun väl in i den karaktär av
ramlag som kännetecknar den nya kommunallagen. Kommunerna ges stor frihet atl
inom ramen för den kommunala kompetensen självständigt falla beslut i dessa
frågor. Ronneby kommun anför bl. a. alt kommunerna i dag har en betydande
sakkunskap lill sitt förfogande inom såväl förtroendemanna- som tjänslemannaleden
för bedömningen av lånevillkor och långivare. Kalix kommun, som hell instämmer
i kommitténs motiveringar, anser alt förslagen bör genomföras fortast möjligl.
Flera kommuner har samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO,
som också helt ansluter sig lill kommitténs överväganden och förslag,
framhåller alt den komniunala demokratin sedan länge är djupl rotad i vårt
land. Den vid internationella jämförelser långtgående decentraliseringen av
del politiska beslutsfattandet representerar enligt TCO:s uppfati-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
ett betydande demokratiskt värde. Utifrån denna uppfattning anser TCO atl
staten i första hand bör ange riktlinjerna och ramarna för den kommunala
verksamhetens totala omfattning och inte omfattande detaljregler för skilda
sektorer av verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar i allmänhet kommitténs uppfattning atl den statliga kontrollen i fråga om
kommunernas och landsiingskommunernas beslut atl la upp lån eller teckna borgen
numera saknar betydelse när del gäller både det kommunala förmögenhetsskyddel
och statens inires,se av siabiliseringspoliiisk samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
framhåller att kommunal administration, budget- och redovisningssystem saml
ekonomisk långtidsplanering har utvecklats i enlighet med moderna principer
efter kommunindelningsreformen. Denna utveckling innebär enligt verkets
bedömning alt kravet på skydd för den kommunala förmögenheten är väl
tillgodosett. När del gäller atl påverka kommunala investeringar av
konjunkturpolitiska skäl har staten tillgång till andra och mera effektiva
medel än lånekontrollen. Det gäller t. ex. riksbankens kontroll över krediimarknaden
saml kontrollen över byggverksamheten. Liknande synpunkter framförs av bl. a. länssiyrelsen
i Jämtlands län, som vidare nämner atl 1976 års kommunalekonomiska utredning
har föreslagil all de hittillsvarande frivilliga överiäggningarna mellan staten
och kommunerna rörande utdebiteringsbegränsningar m. m. utvecklas lill ett fasl
förhandlingssystem för hela det kommunala området. Detta skulle enligt
länsstyrelsen ytterligare förbättra möjlighelerna lill ett samordnat agerande
inom det ekonomiska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundei, som delar kommitténs uppfattning all kommunallagens allmänna beslämmelse
om förmögenhelsförvaliningen är en tillräcklig reglering på della område, anser
vidare all frågan om hur en enskild investering finansieras är av ringa belydelse.
Av väsentligt siörre intresse ärenligt förbundet om kommunens samtliga
planerade investeringar får en från olika synpunkter lämplig finansiering. I
fråga om lånekonirollens syfte alt vara ell led i den ekonomiska politiken
anför förbundet all sådana bedömningar hittills har förekommit bara under
krigs- och kristider. Kommunerna har också sedan lång tid tillbaka beviljats låneiillsiånd
i siörre omfattning än vad de på gmnd av läget på krediimarknaden har kunnat
utnyttja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller Sveriges riksbank an.ser att underställningsskyldigheten kan fylla
uppgiften som ekonomiskl-politiskt instrument. Riksbanken pekar på förekomsten
av en stor mängd outnyttjade låneiillsiånd och på möjlighelerna för kommunerna atl
finansiera sin verksamhei med andra lån än sådana som kräver underställning. Om
del bedöms som önskvärt atl ge staten större kontroll över expansionen av
kommunernas utgifter och verksamhet, får enligt riksbanken andra medel uinyitjas
och, om det behövs, nya instmment konstrueras. I ett par avseenden nämns
riksbanken i betänkandet. Enligt banken har låneiillsiånden ingen reell
funktion atl fylla när del gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>emissionskontrollen
och valutakontrollen. Avgörandena i emissions- och valuiaärenden kan klaras dem
förutan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun, som hell ansluter sig till kommitténs förslag, anför atl det inte har
varit lyckligt atl knyta lånetillstånd till särskilda objekt. Detla gäller
speciellt i fråga om expanderande kommuner. Botkyrka kommun anför som en risk
att konkurrensen mellan kommunema om utrymmet för långfrisiiga lån kan hårdna,
eftersom icke expansiva kommuner som lidigare har saknat låneiillsiånd och
därmed varil utestängda från möjligheten lill långfrisiiga krediter kan komma
all efterfråga sådana i större ulsiräckning. Enligt kommunen är möjligheten att
bedöma denna risk i dag mycket liten. Om låneinstituten även i fortsättningen
gör den bedömningen atl man i försia hand vill knyta utlåningen till
anläggningar med bestående värde, bör förslaget inte medföra svårigheter atl
finansiera sådana anläggningar, anför kommunen. Halmstads kommun anser alt
riksbanken noga bör följa ränteutvecklingen så alt inte bankerna i oskälig
grad ökar räntemarginalen på kommunernas upplåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
är mer tveksam i fråga om lånekontrollens roll i den ekonomiska politiken. LO
anser atl frågan berör del myckel vikliga sambandet mellan kommunal planering
och demokrati samt statens samordnande och styrande uppgifter beiräffande viss
allmän ekonomisk och social utveckling. Frågan om regeringens låneprövning är
dock bara en detalj i delta sammanhang. Man kan enligt LO knappast avgöra om
den föreslagna lagändringen är väsentlig eller saknar praktisk belydelse. Vidare
anför LO bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med den ekonomiska politiken är del en påtaglig erfarenhet från senare
år alt statsmakternas faktiska inflytande över investeringar och konsumtionsålaganden
inom den offentliga sektorn är måttligt. För ekonomisk stabilisering på kort
sikt finns ibland otillräcklig samordning och följsamhei mellan den centralt
önskade politiken och den sammantagna kommunala verksamheien. Å andra sidan
finns fall, då den kommunala sektorn varit konjunkiurstödjande på ett lämpligt sätl
ulan atl detta varit direkt åsyftat. Man måste dock konstatera atl del finns
behov av mer frikiionsfri samordning mellan stabiliseringspolitiska ambitioner
och den kommunala sektorns verksamhei. Om del inte sker genom låneprövningen
bör rimligtvis andra system övervägas och utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väsentligt
är också atl den kommunala servicens innehåll och omfattning blir jämförbar
mellan olika kommuner och landsting. Della är en rättvisefråga, för vars
lösning staten också har ett klart ansvar. LO delar uppfattningen atl
låneprövningen kanske inte är väl lämpad för den uppgiften. Rådande problem
måste emellertid minskas på något sätl. Beträffande olika slags service finns
vid sidan om jämlikhetskravet frågan om den sammantagna effektiviteten för vissa
verksamheter. Denna kan värderas på olika sätt. Ett exempel är hälso- och sjukvårdsväsendeis
kapacitet och innehåll i olika avseenden. Statsmaklerna har ell ansvar för au
fortlöpande ge riktlinjer för hög effektivitet och lämplig inriktning, där del pariamentariska
infiylandet måste vara utslagsgivande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
säger sig inte vilja resa invändningar mot kommitténs förslag. Med hänsyn till
osäkerheten om konsekvenserna av den föreslagna reformen anser dock LO alt man
bör överväga om inte en lagbestämmelse med fullmakt för regeringen att i
särskilda fall upphäva den fria låneräiten bör införas. Den skulle användas i
krislägen och när ett fömtsetl missförhållande kan rättas till bara genom finansåtsiramning.
Redan gällande borgensåtaganden skulle inte beröras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om lånekonirollens syfte alt ge staten möjligheter att pröva om ändamålet
med lånet faller inom den kommunala kompetensen anser de remissinsianser som
har yttrat sig därom i likhel med kommittén au en sådan särskild kompelensprövning
inte behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundei påpekar atl kompeiensprövningen blir slumpartad, eftersom den
omfattar endast en mindre del av kommunernas investeringar. Den stämmer
dessutom inte överens med strävandena i övrigt att minska den statliga detaljkonlrollen
över kommunerna. Enligt länsstyrelsen i Stockholms län synes kommunmedlemmarna
i dag följa kommunens göranden och låtanden på ett hell annat sätl än tidigare.
De utnyttjar i allt högre grad sin möjlighel atl utlösa den offentlighetskontroll
som kommunalbesvärsprövningen ulgör. Man kan således skönja en tendens till
förstärkt medborgarkonlroll av de kommunala besluten. Länssiyrelsen i
Jönköpings län anför dock atl möjligheten att anföra kommunalbesvär inte alltid
uppmärksammas. Kommitténs förslag skulle därför kunna medföra vissa risker föratt
lånebeslut som faller klart utanför kommunens kompelens leder till ekonomiska
åtaganden, som binder kommunen för lång tid framåt. Detla kan enligt
länsstyrelsen synas mindre tillfredsställande. Sådana beslut kan emellertid
fattas på en rad andra områden ulan att del finns annan möjlighel för rättelse
än kommunalbesvär. Mol bakgrund av de skäl som kommittén har redovisat för ett
slopande av underställningen anser länsstyrelsen dessa risker vara av
underordnad betydelse. Sveriges riksbank anför liknande synpunkier i fråga om
utnyttjandet av besvärsmöjligheten. Del skulle enligt riksbanken kunna
ifrågasättas om inte en ny lyp av kompetensprövning borde ersätta underställningen.
Denna utgör nämligen inte någon effektiv kompetenskonlroll. Kompetensfrågan är,anför
banken,självfallet lika viktig i fall då finansieringen ordnas utan lån eller
med underställningsfria lån som då den ordnas med lån som kräver
underställning. Endasl i sistnämnda fall ger underslällningsskyldigheten
regeringen kännedom om frågan och bara då blir del alltså möjligl för
regeringen alt göra en kompelensprövning. Riksbanken, som säger sig inte hell
dela kommitténs åsikter i kompetensfrågan, anser således alt underslällningsskyldigheten
i dess nuvarande form inte är ett tillfredsställande instrument för
kompetensprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser tar upp kommitténs förslag atl kommuns borgensåtaganden bör
redovisas på ell lättillgängligt sätt i budgeten och bokslutet. Kommittén, som
utgår från att kommunförbunden verkar för en sådan utveckling, anser alt del
inte behövs särskilda bestämmelser därom i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunallagen.
Remissinstanserna delar i allmänhet denna uppfattning. Bland de remissinstanser
som uttryckligen har angeti sin positiva inställning lill förslaget om
redovisning av borgensåtaganden kan nämnas länsstyrelserna i Hallands,
Skaraborgs och Jämtlands län, landstingskommunerna i Hallands och Kopparbergs
län, Botkyrka, Stockholms, Nyköpings, Tlngsiyds, Ronneby, Laholms och Göteborgs
kommuner saml LO och TCO. Enligt Jönköpings och Göteborgs och Bohus läns
landstingskommuner lillämpas i dessa landstingskommuner redan en sådan
redovisning. Katrineholms och Uddevalla kommuner uppger all en sådan
redovisning torde vara regel i kommunerna. Landstingsförbundet säger sig genom
råd och anvisningar komma alt verka för en enhetlig och öppen redovisning av
upptagna lån och borgensförbindelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
riksrevisionsverket anser del vara av stor vikt all förtroendevalda och övriga
kommunmedlemmar flr en rättvisande bild av kommunens borgensåtaganden. Detla gällerenligt
verket speciellt i de fall där kommunen hargåti i borgen för lån som tas upp av
t.ex. allmännyttiga bostadsföretag och kommunala energibolag, eftersom dessa
borgensåtaganden kan vara både riskfyllda och stora. Dessa frågor är enligt
riksrevisionsverkets mening av sådan vikt och ställer sådana krav på
likformighet i lillämpningen att de bör regleras rättsligt. Krav på redovisning
av borgensförbindelser finns i fråga om bokföringsplikliga i 19 §
bokföringslagen (1976:125). En sådan redovisning anses tillhöra god
redovisningssed. Kommuner är undantagna från bokföringslagen men kommunallagen
fyller molsvarande funktion. Riksrevisionsverket anser därför i motsats till
kommittén att tvingande bestämmelserom redovisning av kommunernas borgen!>ålaganden
bör införas. Detta kan enligt verket ske t. ex. genom tillägg lill 4 kap. 7 §
kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser redovisar speciella synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristinehamns
kommun anser alt del inte finns skäl all behålla den praxis som innebär att
kommunerna saknar befogenhet atl ta upp lån mol säkerhei i form av pantbrev i
sin fasta egendom. Vid förvärv av fast egendom kan, anför kommunen, i vissa
situationer en sådan belåning övergångsvis vara av praktiskt värde i avvaktan
på placering i andra låneformer. Av förarbetena eller på annal sätt bör därför
enligt kommunens mening framgå atl hittillsvarande praxis inte längre skall
gälla. Hallands låns landstingskommun utgår däremot i likhet med kommittén från
atl nuvarande praxis inte skall ändras. Samma inställning har Göteborgs kommun,
som anser alt det bör övervägas om lagförslaget i förtydligande syfte bör
kompletteras med förbud för kommunen atl pantförskriva kommunal fasl egendom
utom närdet gäller förvärv av redan intecknad egendom. Som skäl anför konimunen
alt nuvarande praxis vilar på ett avgörande långt tillbaka i tiden, eU
förhållande som bedöms vara mindre tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bankföreningen nämner att enligt den föreslagna nya lydelsen av 4 kap. 7 §
kommunallagen får kommun och landstingskommun ta upp lån och åtaga sig
borgensansvar och ansvarighet i övrigt för lån. Denna ändrade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lydelse
är inte avsedd att innebära någon utvidgning eller ändring av den kommunala
kompetensen sådan den bestäms i 1 kap. 4 5 kommunallagen och i särskilda
författningar om komniunala angelägenheler. 1 klarhetens iniresse kunde därför
enligt föreningen övervägas atl i den nya lydelsen av 4 kap. 7 1} göra det
tillägget atl rätten att ta upp lån och åtaga sig borgensansvar m. m. gäller
för sådana angelägenheter som konimun och landstingskommun enligt 1 kap. 4 §
själva får vårda eller som annars ankommer på dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ronneby
kommun anser atl kommunfullmäklige bör fl besluta självständigt om nyttjande
av kapitalfond för annat ändamål. Det väsentliga synes enligi kommunen vara all
förmögenheten totalt förvaltas så all den inte minskar. Den kommunala
verksamheten är av sådan art atl behovet av lån för längre och kortare tider
varierar från lid till annan. Kommunen erinrarom exempelvis markanskaffning,
markexploatering för bebyggelse, skolbyggnation och annan byggnation för
fullföljande av skyldigheter inom den kommunala kompetensen. Vidare betonas
kommunernas ökade insatser för alt bekämpa arbetslösheten. I samarbete med de
statliga myndigheterna inom detla område behöver byggnads- och
anläggningsarbeten ofta sättas igång med kort varsel för atl förbättra
sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
kommunalbesvärskommitlén har uppmärksammat atl behovet av att behålla undersiällningsplikten
beträffande beslut om ianspråktagande av medel ur kapitalfond för driftändamål
inte berörs i betänkandet. I visst samband härmed står emellertid enligt
kommittén uttalandet i betänkandet att bestämmelsen i 4 kap. 1 § kommunallagen
om den kommunala förmögenhelsförvaliningen gör upptagande av lån för att
bestrida driftkostnader otillåtet. SlaLskonirollkommiltén tilläggeratt något
hinder atl la upp tillfälliga lån för atl erhålla rörelsemedel "naluriigtvis"
inte finns. Kommunalbesvärskommitlén tar inte ställning lill om kommunernas
kompetens i fräga om upplagande av lån bör vara begränsad på detla säU. Om så
bedöms lämpligt, synes emellertid enligt kommiiién den föreslagna regleringen
vara otillräcklig. Enligi kommunalbesvärskommiuéns mening kan 4 kap. I §
kommunallagen inte uigöra stöd för att efter kommunalbesvär upphäva ett
kommunall beslut om upplagande av lån för driftändamål, om 4 kap. 7 § llr den avfattning
som föreslagits i betänkandet. Den föreslagna lydelsen ger sammanställd med 4
kap. 2 S kommunallagen utrymme för tolkningen atl kommunens medelsbehov, av vad
slag det vara må, fär fyllas genom upplåning, så att skalieuttaget kan
begränsas i molsvarande mån. Principen alt upplånade medel inte flr användas
för driftändamål kan snarare anses komma lill uitryck i bestämmelsen i 4 kap. 6
§ om rätten atl ta kapitalfond i anspråk för driftändamål. För au kommunens
kompelens i fråga om upplåning skall bli klart angiven bör enligt kommunalbesvärskommitlén
i 4 kap. 7 i; uttryckligen sägas atl kommun eller landsiingskommun inte flr ta
upp lån för all läcka kommunens eller landstingskommunens driftkostnader.
Vidare bör enligt kommittén föreskrivas atl della inte utgör hinder för atl la</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1! Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 53</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>upp tillfälligt lån för att erhålla rörelsemedel. Kommiiiénanser
vidare alt den närmare gränsdragningen mellan otillåtna lån föratt läcka
driftkostnader och tillåtna lån av tillfällig natur för att erhålla
rörelsemedel bör preciseras, i varie fall i motiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunalbesvärskommitlén lar också upp en redaktionell
detalj som gäller förslaget till ändring i lagen om kommunalförbund. Ingen
ändring föreslås i belänkandet beträffande 16 §, som, i form av hänvisning till
kommunallagens motsvarande bestämmelser, innehåller grundläggande bestämmelser
om kommunalförbunds rält atl la upp lån och ingå borgen. Eftersom 4 kap. 8 §
kommunallagen föreslås bli upphävd, bör enligt kommunalbesvärskommiuéns mening
i vart fall den ändringen göras alt hänvisningen till denna paragraf i 16 §
lagen om kommunalförbund tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell par remissinsianser berör bestämmelserna i lagen
(1961:436) om församlingsstyrelse (omtryckt 1976:500) om de kyrkliga
kommunernas lånerätl. Bostadssty-relsen anser all dessa bör bli föremål för molsvarande
överväganden som i betänkandet har gjorts beträffande de borgeriiga kommunerna.
Svenska kyrkansförsamllngs- och pastoratsförbund, som inte lar uttrycklig
ställning lill förslagen beträffande de borgerliga kommunerna, anser att
resultatet av den pågående sial-kyrkaremissen bör avvaktas, innan ställning tas
lill reglerna i församlingsslyrelselagen om låneiillsiånd. Förbundet anser atl
denna fråga bör behandlas av ulredningen (Kn 1977:04) om översyn av lagen om församlingssiyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Statskontrollkommitténs delbetänkande II, Underställning
av brandordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del övervägande antalet remissinstanser tillstyrker
förslaget all underslällningsskyldigheten beiräffande brandordning skall
slopas eller lämnar det utan erinran. Till dessa remissinstanser hör
rikspolisstyrelsen, överbefälhavaren, statens järnvägar, statens strålskyddsinstitut,
länsstyrelserna i Kronobergs, Kalmar, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs och Väsiernorrlands
län, decentraliseringsutredningen, TCO, Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet och i stort sett samtliga kommuner som har yttrat sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett antal remissinsianser är i stort .sett positiva lill
förslaget men ger utiryck för viss tveksamhet eller tillstyrker förslaget med
förbehåll. Dessa remissinstanser är riksrevisionsverket, arbeiarskyddssiyrelsen,
industriverket, länsstyrelserna i Uppsala, Gotlands, Kristianstads och
Västerbottens län, sju kommuner. Svenska försäkringsbolags riksförbund och
försäkringsbolaget Folksam.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativa lill kommitténs förslag är luftfartsverket,
naturvårdsverket, brandnämnden, länsstyrelserna i Östergötlands och Ålvsborgs
lån, Norrköpings, Åtvidabergs och Emmaboda kommuner. Svenska
kommunalarbetareförbundet. Brandmännens riksförbund. Svenska brandbefälets
riksförbund och Sveriges skorslensfejaremästares riksförbund.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kalmar län delar kommitténs uppfattning alt den kommunala självstyrelsen är
av stor belydelse och atl kommunerna numera har resursersom gör det möjligt för
dem alt självständigt handlägga frågor i större omfattning än lidigare.
Kommunerna har byggt ut brandförsvarei så att del tillgodoser skäliga krav på
beredskap mot olyckor och nödlägen. Det finns enligt länsstyrelsen inte längre
några motiv för all behålla länsstyrelsens prövning av kommunernas
brandordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
i Kronobergs län säger sig ha genomgående myckel goda erfarenheter av
samarbetet med kommunerna på brandförsvarets område. Arbetet med upprättandel
av nya brandordningar för kommunerna har resulterat i samförsiåndslösningar som
innebär att brandförsvarei i länet får anses ha en fullt acceplabel siandard.
Länsstyrelsen betonar också all länsstyrelsen regelbundet har samarbete och
diskussioner med brandcheferna i länet. Länsstyrelsen har den erfarenheten all
kommunerna är väl medvetna om sitt ansvar för räddningstjänsten och med hänsyn lill
del goda samarbete som förekommer mellan kommunerna och länsstyrelsen har
länsstyrelsen inte något att invända mol alt underslällningsskyldigheten i
fråga om brandordning slopas liksom länsstyrelsens möjlighet att själv besluta
om brandordning. Länsstyrelsen förutsätter atl samråd skall äga rum mellan
kommunen och länsstyrelsen, innan brandordning antas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
decentraliseringsutredningen ligger kommitténs förslag i linje med utredningens
principer för ökat lokalt inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enköpings
kommun anför all kommunerna måste fömtsältas vara kapabla alt leva upp till det
ansvar som brandlagen ålägger dem. Kommunerna har ålagts det ekonomiska ansvarei
för verksamheien och måsle därför också förutsättas kunna bestämma hur de skall
organisera sill brandförsvar. Enköpings kommun anser alt kommitténs förslag alt
kommunfullmäktige skall besluta om brandordning utan underslällningsskyldighel
och ulan att föreskrifter införs om ingripanden av länsstyrelsen eller andra
statliga organ är ett riktigt uttryck för synen på hur kommunerna skall fungera
i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de remissinsianser som tillstyrker kommitténs förslag framhåller atl ell
slopande av fastsiällelseprövningen skulle leda till en smidigare och mer
rationell handläggningsordning. Till dessa remissinstanser hör bl. a. Örebro
kommun och TCO. Om underslällningsskyldigheten slopas, vinner man enligt
länsstyrelsen i Gävleborgs län både en ökad smidighet vid handläggningen hos kommunema
och en minskad arbetsbelastning hos länsstyrelserna. Länsstyrelsen anser i
likhet med kommittén att den allmänna tillsynsverksamhet som nu ulövas av
brandnämnden och länsstyrelserna är en tillräcklig kontroll av att
effektiviteten hos kommunernas brandförsvar inte eftersatts. Kommitténs förslag
au kommun lill länsstyrelsen skall översända ett exempelar av anlagen eller
ändrad brandordning kommer dessutom au öka denna kontrollmöjlighet. Liknande synpunkier
framförs av bl. a. länsstvrelsen i Västernorrlands län.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Västerås
kommun nämner att kommuner i ell trängt ekonomiskt läge kan vilja göra
besparingar med följd au brandförsvarets resurser inskränks. Kommunen räknar
dock med atl dessa risker skall kunna undanröjas genom förslaget atl
brandnämnden liksom hittills skall utarbeta normalförslag till brandordningar.
Medvetenheten hos politiska beslutsfattare om atl ett effektivt brandförsvar är
nödvändigt bör också vara en garanti för atl brandförsvaret tillförs de
resurser och det kunnande som behövs. Fagersta kommun anser alt eu slopande av
underslällningsskyldigheten beträffande brandordning inte skulle komma att
negativt påverka effektiviteten hos kommunens brandförsvar. Tvärtom anser
kommunen au en sådan åtgärd skulle kunna underlätta för kommunen all i
framliden smidigt anpassa brandordningen till kommunens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
sin insyn i den kommunala verksamheien har allmänheten enligt Sundsvalls kommun
tillfredsställande möjligheler att se lill alt brandförsvarels kvalitet
upprätthålls, även om underställningsförfarandet slopas. Personalen har också
förutsättningar att bl. a. genom medbestämmandeavtal verka för atl
brandförsvaret är fullgott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundei
framhåller alt brandordningen över huvud tagel inte berör räddningstjänslplaneringen
och de resurser som genom samverkan kan ingå i brandförsvarei. Slallig lillsyn
i form av fastsiällelseprövning synes därför numera ha fått ett mera begränsat
värde. Utvecklingen av brandförsvarei, liksom den allmänna utvecklingen med
minskad statlig detaljreglering och ökad kommunal självbestämmanderätt,
motiverar enligt förbundet au fastsiällelseprövningen beträffande brandordning
slopas. Kommunernas brandordningar är utom i två hänseenden i princip
avskrifter av del exempel på brandordning som brandnämnden har gett ut. De två
undantagen är föreskrifterna om kompetenskrav beiräffande brandchef och vice
brandchef och om den brandpersonal som sländigi skall finnas i beredskap. Genom
den senaste kommunindelningsreformen har erhållits betydligt siörre kommuner,
som bl. a. inom brandförsvarei har mera kompetent personal än vad många mindre
kommuner tidigare kunde ha. En grundtanke bakom reformen var all kommunerna
självständigt skulle hantera en så stor del som möjligl av sina uppgifter.
Enligt kommunförbundets mening har kommunerna numera goda förutsättningar att
själva bedöma vilka kompetenskrav som bör ställas upp när del gäller brandchef
och vice brandchef och hur beredskapssiyrkan bör dimensioneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet
framhåller att kommittén på ett klargörande sätt har påvisat alt effekterna med
fasiställelseprövningen kan uppnås genom en annan ordning. Förbundet
tillstyrker förslaget som anses vara ett led i utvecklingen av den kommunala
självstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser atl samtliga kommuner f n. har en väl fungerande brandförsvarsorganisalion.
Det ursprungliga syftet med underställningsprövningen anses därmed vara
uppfyllt. TCO framhåller all fiertalet kommuner har antagit en brandordning som
nära ansluter till brandnämndens exempel på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brandordning.
Om den straffsanktionerade bestämmelsen i fråga om anmälningsskyldighet vid
bränning utomhus införs i brandsladgan, bortfaller enligt TCO det enda
återstående skälet för en underställning av brandordningar. Behovei av kontroll
över del kommunala brandförsvarei kan enligt TCO:s mening tillgodoses genom
länsstyrelsens allmänna tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av de remissinstanser som i princip tillstyrker alt
underställnings-skyldigheten slopas ger uitryck för viss tveksamhet. En del av
dessa remissinstanser ställer upp förbehåll av olika slag eller har
invändningar i detaljfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbeiarskyddssiyrelsen.
som inte lar bestämd ställning lill förslaget all underställningsskyldigheten
skall las bort, framhåller att riskema för olycksfall måste anses vara
betydligt högre vid räddningsarbete än vid de flesta andra arbeten. De
bestämmelser i brandordningarna som är av avgörande betydelse från arbetarskyddssynpunkl
är föreskrifterna om den kommunala brandsiyrkans organisaiion, om del lägsia
antalet övningar som skall hållas och om den kompetens som fordras för
kommunens brandbefäl. Styrelsen framhåller vikten från arbetarskyddssynpunkl av
att det säkerställs atl kommunerna, när brandordning fastställs, följer de krav
som brandnämnden ställer upp i fråga om beredskapsstyrkornas sioriek och
sammansättning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tndusiriverkel
erinrarom all brandordning inte fär innehålla bestämmelser om förhållande som
regleras i annan författning än brandlagen och brandstadgan. Av iniresse i
delta sammanhang är t. ex. förordningarna om brandfarliga och explosiva varor
och de tillämpningsföreskrifter sotn utfärdas av industriverket. Om underslällningsskyldigheten
slopas, kan det enligt verket befaras att åtskilliga brandordningar kommer atl
uppta regler som rätteligen inte får finnas där. Verkets erfarenhet äralt
kommunala organ, som av någon anledning bedömer en statlig regel vara
otillfredsställande från säkerhetssynpunkt, inie sällan verkar fören ordning
som skärper den statliga regeln. Del måste då vara frestande för del kommunala
organet atl försöka fä in den avvikande regeln i brandordningen. Om så sker,
kommer allmänheten atl uppfatta regeln som bindande. Den som är missnöjd med
innehållet i brandordningen har små möjligheler alt få sakfrågan prövad, eftersom
länsstyrelsens prövning bara avser spörsmål av formell natur. Industriverket
föreslår därför all brandsladgan - enligt förebild från hälsovårdsstadgan
-kompletteras med en beslämmelse om atl föreskrift i brandordning inte Hr utan
särskilda skäl innebära väsentlig avvikelse från en av regeringen eller
brandnämnden fastställd normalbrandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianser betonar atl en statlig lillsyn över del kommunala brandförsvarei
är av vikt från säkerhetssynpunkt. Enligt länsstyrelsen i Västerbottens län kan
kommitténs uttalanden och förslag i denna del behöva preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket,
som i princip är positivt till att underslällningsskyldigheten tas bort, vill
dock inte tillstyrka all tillsynsmyndigheternas sanktions-möjligheter slopas
helt. Enligt verkei talar bl. a. risken för att brandförsvarei</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eftersatts
i konkurrens med andra kommunala verksamheter för alt någon form av sankiionsmöjligheter
måste behållas. Härtill kommer att risken för storbränder och andra siörre
olyckor och de olycksrisker som föreligger vid avlägset belägna industrier m. m.
måsle beaktas, när brandförsvarei dimensioneras. Fastsiällelseprövningen kan
försvåra för kommunerna att fortlöpande anpassa brandförsvarsorganisalionen
till förändrade förhållanden. Verkei föreslår all länsstyrelserna i stället ges
befogenhet alt förelägga kommunerna all vidia konkreta åtgärder för att
brandförsvaret skall uppfylla skäliga anspråk på effektivitet. För atl den
statliga tillsynen skall bli effektiv bör kommunerna också åläggas att göra
förhandsanmälan om väsentliga förändringar i brandförsvarsorganisalionen. Med
en sådan ordning lorde endasl sådana avvikelser från brandnämndens exempel på
brandordning och dimensioneringsanvisningar som är av väsentlig belydelse för
brandförsvarets effektivitet föranleda ingripanden från tillsynsmyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län vill inte motsätta sig atl underslällningsskyldigheten slopas,
även om starka skäl talar för all den behålls. I fråga om kommun som har
uppenbara brister i sin brandförsvarsorganisalion måsle länsstyrelsen dock ha
formella möjligheter all föreskriva särskilda bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innan underslällningsskyldigheten
slopas, bör enligt Borås kommun de riktlinjerfördimensioneringen av beredskapsstyrkorsom
brandnämnden har utarbetat ha prövais av regeringen och utfärdats. Dessa
riktlinjer kan vänlas leda till en någorlunda enhetlig bedömning av
beredskapsstyrkornas sioriek i jämförbara kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun betonar vikten av atl brandnämndens dimensioneringsregler följs och all
den statliga tillsynen blir effektiv. Gävle kommun föreslår all del i
brandstadgan las in en beslämmelse om alt yttrande skall inhämias från
brandnämnden i ärende om antagande av brandordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun påpekar viklen av alt brandnämnden ges tillräckliga resurser och
befogenheter så alt nämnden kan biträda länsstyrelserna och kommunerna i frågor
rörande räddningstjänst och förebyggande åtgärder mol brand. Högsby, Mönsterås
och Umeå kommuner anför liknande synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vellinge
kommun föreslår alt den kontrollfunktion som länsstyrelsen utövar genom fastsiällelseprövningen
ersätts av en frivillig uppföljning av brandförsvarei i kommunema så atl
effektiviteten inte försämras. Denna uppföljning kan enligt kommunen samordnas
och verkställas av kommunförbundets länsavdelningars branddelegationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av de remissinsianser som tillstyrker kommitténs förslag förordar i likhet med
reservanterna i kommittén att länsstyrelsen ges befogenhei all förelägga vite,
om kommun underiåter atl anta brandordning eller inte vill anta brandordning
med det innehåll som länsstyrelsen anser nödvändigi. Till dessa remissinsianser
hör länsstyrelserna i Gotlands och Kristianstads län samt Markaryds och Gävle
kommuner. Svenska försäkringsbolags riksförbund och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försäkringsbolaget
Folksam, som har samma uppfattning, förordar dessulom i enlighet med
reservanternas förslag alt en motsvarighet lill den nuvarande prövningen av räddningsijänstavtal
behålls. Enligt riksförbundet talar siarka skäl för alt underslällningsskyldigheten
behålls. Riksförbundet, som framhåller atl anledning till erinringar mot
kommunernas brandordningar inte sällan har förelegat, vill dock inte motsätta
sig förslaget atl underslällningsskyldigheten skall las bort. En sådan ändring
fömlsäiier alt länsstyrelserna vid den allmänna tillsynen kontrollerar all
kommunernas räddningstjänst-organisation haren godtagbar siandard och atl
kommunerna samråder med tillsynsmyndigheterna, innan brandordning antas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>CivUförsvarsstyrelsen
anser det viktigt att nuvarande möjligheler lill kontroll av den fredslida
räddningstjänsten behålls och ställer sig därför tveksam lill förslaget atl underslällningsskyldigheten
skall tas bort. Ett definitivt ställningstagande lill förslaget kan dock enligt
styrelsens uppfattning ske först sedan riksdagen har beslutat om
civilförsvarels framlida utformning. Regeringen har gett styrelsen i uppdrag
all utreda möjligheterna och konsekvenserna av att civilförsvaret knyts närmare
lill den kommunala verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Luftfartsverket
erinrarom atl länsstyrelsen enligt 12 § brandlagen i vissa fall skall överta
ledningen av räddningstjänsten på olycksplats och förordna särskild befälhavare.
Detta skall ske vid nödläge som kräver så omfattande räddningsåigärder alt ett
särskilt ledningsorgan behövs för samordning av räddningstjänsten eller för
samordning av räddningstjänsten med annan verksamhet. Efiersom länsstyrelsen
enligt 24 § brandsladgan har all svara för den särskilda planläggning som
behövs för räddningstjänsten vid nödläge som avses i 12 § brandlagen, anser
luftfartsverket det vara av belydelse alt kommunernas brandordningar
underställs länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
naturvårdsverket är den efterhandskoniroll av insatsberedskapens siandard som
kommitténs förslag skulle leda lill hell otillräcklig bl. a. närdet gäller all
bygga upp beredskapsåtgärder för all begränsa olyckor vid olje- och
kemikalietransporter. Beredskapen inför sådana olyckor måste ofta byggas upp
med hjälp av brandförsvarei i fiera kommuner och på regional bas. Den
utrustning som behövs vid olyckor där giftiga eller vådliga kemikalier har kommii
lös är många gånger så speciell att varje kommuns brandförsvar inte rimligen
kan förfoga över exakt den utrustning som behövs vid varje länkbar olycka.
Naturvårdsverket anser därför att länsstyrelsen bör ha möjlighel att på förhand
påverka utformningen av beredskapen och att verka fören allsidig planering och
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de remissinstanser som avstyrker kommitténs förslag betonar vikten av att insalsberedskapens
standard och brandbefälets kompelens kontrolleras. Brandnämnden erinrar
inledningsvis om att produkter som medför risk för brand eller annan skada
numera förekommer i allt större omfattning. Utvecklingen på transportområdet
ökar risken för stora och komplicerade olyckshändelser. Kontrollen av atl det
kommunala brandför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svaret
uppfyller skäliga anspråk på effektivitet sker enligt nämnden främsi i samband
med all brandordningarna prövas. Nämnden anför vidare bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av landels kommuner uppvisar i dagslägel brandförsvar som tillfredsställer
skäliga anspråk på effektivitet. Enligt brandnämndens uppfattning lorde underslällningsskyldigheten
för dessa kommuner inte innebära något allvarligare intrång i den kommunala
självbestämmanderätten eller särskilt arbelsbelungande rutiner varken för kommunema
eller för tillsynsmyndigheterna. De sisla årens besvärliga ekonomiska
situation samt alltmer tilllagande svårigheter atl rekrytera deltidsanställd
personal kan emellertid medföra att del fåtal kommuner som f n. uppvisar
brister i sitt brandförsvar kan komma atl bli fler. Brandnämnden har
konstaterat atl vissa kommuner på senare lid beslutat vidta betänkliga
nedskärningar. Bl. a. har övningsverk-samhelen för dellidanslälld brandpersonal
av ekonomiska skäl minskals och ej kunnai ges det innehåll som är
förutsättningen för effektiva räddnings-ijänslingripanden. Enligt brandnämndens
mening skulle med utredningens förslag risken för ytterligare försvagning av
brandförsvaret öka bl. a. mot bakgrund av kommande i princip redan avtalade
arbetstidsförkortningar för den heltidsanställda brandpersonalen. Erfarenhetsmässigt
kan fömtses att kommunema åtminstone lill viss del kommer all söka kompensera
därmed ökade personalkostnader genom bl.a. nedskärning av styrkorna i beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller all kommunerna sedan de 1974 fick huvudansvaret för
räddningstjänsten på ell betydande sätt byggt ul sin brandförsvarsorganisalion.
Neliodriftkostnadsökningen uppges uppgå under åren 1974-77 lill ca 22 %. Enligt
brandnämndens mening måste denna siffra ställas i relation till den under
jämförelseperioden förändrade personalsituationen inom brandförsvarels område.
Den heltidsanställda brand personalen har nämligen under denna period erhållit
arbetstidsförkortning. För den dellids-anställda personalen har i stor
utsträckning införts beredskapstidsförkorlning med beredskapstjänsl var fjärde
i stället för var iredje vecka. En eventuell personell effektivitetsökning kan
inte utläsas ur totalsumman av antalet nyanställd hel- respektive
deltidsanställd personal. Avgörande i detta sammanhang är storleken av
styrkorna i beredskap. Dessa ha - med få undanlag - under ovannämnda tidsperiod
reducerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
brandnämndens kansli pågår f n. slutbearbetning av ett förslag till riktlinjer
för dimensionering av och kompetenskrav för kommuns insatsstyrkor i beredskap.
Ett tillämpande av dessa riktlinjer kan i flera kommuner leda till vissa koslnadsökningar
Anvisningarna kommer, i enlighel med förordningen (1977:629) om ändring i
kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt alt meddela
föreskrifter, anvisningar eller råd, atl underställas regeringen. Ulredningen
synes utgå ifrån atl dimensioneringsanvisningarna kommer all fl utfärdas och
bygger lill stor del sina slutsatser om insalsberedskapens siandard vid ett
eventuellt slopande av underställningsplikten på nämnda riktlinjer. Skulle
regeringen finna atl anvisningarna inte bör utfärdas mot bakgmnd av de
ekonomiska konsekvenserna, bortfaller, enligt brandnämndens mening, eu av
utredningens tyngsta motiv för ett slopande av undersiällningsplikten. Det bör
i sammanhanget även observeras att nämnda anvisningar inte kan bli av
tvingande natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insalsberedskapens
siandard är i dagens läge i icke ringa utsträckning avhängig av personal och maieriel
som genom avtal eller beslul knutits till de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunala
brandkårerna. Underslällningsskyldigheten gör det möjligl för länsstyrelsen atl,
innan sådani avial/beslul får giltighei, pröva dess kvali-lelsmässiga innehåll.
Enligi brandnämndens mening kan ell bortiagande av underställningspliklen medRira
all många avial/beslul i efterhand kan tvingas alt hävas och omarbetas i
samband med alt länsstyrelsen vid sin allmänna lillsyn finner atl de inte
säkerställer betryggande räddningshjälp. En sådan procedur framstårsom
besvärlig och tidsuldragen jämfört med den ordning som gäller i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår inte någon ändring av kompetensföreskrifterna i 7 § brandsladgan. Avsieg
från huvudregeln i paragrafens 1 och 2 mom. förutsätts även fortsättningsvis
kräva länsstyrelsens medgivande. Brandnämnden vill dock i detta sammanhang peka
på svårigheterna för tillsynsmyndigheterna all - sedan en kommun eventuellt
fastslagit atl t. ex. brandchefen skall vara deltidsanställd - i efterhand söka
åstadkomma en ändring lill krav på heltidsanställning, vilkel kan ha blivit
motiverat av kommunens storiek, invånarantal och räddningsijänstlopografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ösicrgöilands län anser all fastsiällelseprövningen har haft posiliva
effekter och inte varil betungande för kommunema. Om den slopas, kan en
effektiv statlig tillsyn av atl brandförsvaret uppfyller skäliga krav på styrka
och insalsberedskap inte komma lill stånd. Länsstyrelsen anför atl
besvärsmöjligheten inte kan bli särskilt verkningsfull som kontroll av insalsberedskapens
standard, eftersom den fömtsätter alt enskilda lar initiativ och eftersom endasl
de formella kommunalbesvärsgrunderna kan åberopas. Eftersom länsstyrelserna
inte föreslås fl några sankiionsmöjligheter finns, anför länsstyrelsen, stor
risk all den något opraktiska lillsyn som länsstyrelsen kan bedriva i efterhand
blir verkningslös. Slopandet av underslällningsskyldigheten kan enligt
länsstyrelsen på sikl medföra en viss risk för au brandförsvarei försvagas och
all skillnaderna i standard mellan olika kommunerblirstörreän vad som är fallet
f n. Länsstyrelsen avstyrker i försia hand kommitténs förslag. Om förslagen
ändå skulle genomföras, anser länsstyrelsen alt 24 § brandstadgan bör
kompletteras så att länsstyrelserna får möjlighel all förelägga vite i
tillsynsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län anser alt kommitténs förslag måsle ifrågasättas. Atl den
statliga tillsynen inriktas på efterhandskoniroll medför ölägenheter förbi, a.
kommunema. Ell avtal kant. ex. behöva ändras lill följd av ett föreläggande mot
en kommun. Ett föreläggande i efterhand mot en kommun kan, anför länsstyrelsen,
innebära atl ell deltidsanställi brandbefäl med otillfredsställande kompetens
måste sägas upp. Detta kan medföra komplikationer för såväl kommunen som
arbetslagaren. Länsstyrelsen delar inte kommitténs uppfattning au
handläggningsordningen skulle bli smidigare och mer rationell, om fasiställelseprövningen
togs bort. Länsstyrelsen påpekar vidare atl brandförsvaret i kommunerna kan
ingå som integrerade delar av den regionala räddningstjänsiorganisaiionen.
Eftersom en brandordning ständigt måste anpassas efter ändrade förhållanden,
blir länsstyrelsens tillsynsuppgift svårare, om underställningsskyldigheten
slopas. Vissa paragrafer i brandnämndens exempel på brandordning är dock
enligt länssiy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:53</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>relsen
av sådani slag all de inte kan bli föremål för sakgranskning vid fastsiällelseprövningen.
Delta gäller 1 § om brandslyrelse, 7 § om vallen för brandsläckning och 9 § om sotningsdistriki.
Länsstyrelsen föreslår alt dessa frågor undantas från fastsiällelseprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
kommunerna är del endasl Norrköpings, Åtvidabergs och Emmaboda kommuner som
avstyrker kommitténs förslag. Som skäl för att underställningsskyldigheten bör
behållas anför dessa kommuner bl. a. att del från säkerhetssynpunkt är viktigt
att brandordningarna flr en likartad lydelse i likvärdiga kommuner. Åtvidabergs
kornmun framhåller atl en kommun med ett svagt brandförsvar är en belastning
för sina grannkommuner, vilka är skyldiga att sända hjälp när del begärs.
Kommunen anser dock all fastsiällelseprövningen bör ankomma på brandnämnden i
stället för på länsstyrelsen. Enligt Norrköpings kommun har underslällningsskyldigheten
inte varil lill men för den kommunala självbestämmanderätten eller medfört
andra nackdelar för kommunerna. Ett slopande av underslällningsskyldigheten
kan medföra risk för atl standarden blir ojämn och för all räddningshjälpen
får en ensidig inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska kommunalarbetareförbundet serden statliga tillsynen som en garanti för
ett kvalitativt högtstående brandförsvar. Det är enligt förbundet inte trots
den statliga kontrollen utan lack vare denna som standarden på brandförsvaret
har kunnat höjas generellt i landet. Förbundet ifrågasätter starkt om denna
nivå kan vidmakthållas, om fasiställelseprövningen tas bort. Antalet övningar,
utryckningsberedskapen och personalstyrkans dimensionering är enligt förbundet
av avgörande betydelse för ett effektivt brandförsvar. Eftersom brandnämndens
anvisningar inte är tvingande, finns enligt förbundet ingen som kan beivra en
underdimensionering, om fasiställelseprövningen slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandmännens
riksförbund, som också är kritiskt lill kommitténs förslag, framhåller att även
om den heltidsanställda personalen totalt sett har ökat under de senaste åren
torde kommunernas beredskap för räddningstjänst i allmänhet ha minskal. Detta
antagande styrks enligt förbundet av den kraftiga stegring av brandskadorna som
har skell under senare år och som till en del måste bero på del kommunala
brandförsvarets små styrkor. Riksförbundet anser alt de
organisationsutredningar för kommunernas brandförsvar som har upprättats hos
kommunförbundet ofta har lett lill förslag lill brandordningar som inte har
kunnat molsvara de krav som medborgarna har rätl all ställa. Det är enligi
förbundet ytterst tveksamt om kommunerna, själva eller genom Svenska
kommunförbundet, är lämpade atl ulan prövning av statlig myndighei organisera brandförsvarei.
Länsstyrelsens allmänna lillsyn kommer att bli ett alltför svagt instrument som
dessutom kommer all kunna sättas in först sedan den kommunala organisationen
har beslutats och genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Normalt
börenligt riksförbundels uppfattning en kommunal brandordning inte ändras, om
inte väsentliga ändringar har skett i kommunens inre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållanden
eller struktur (bebyggelseform, industrilokalisering etc). Om sådana ändringar
inte har skett, bör brandordningen lämpligen ses över vart tionde år eller när
det behövs p. g. a. lagändring. En förbättring av beredskapen behöver inte
leda lill all brandordningen ändras. Den minskning av det administrativa
arbetet som kan väntas, om underslällningsskyldigheten slopas, torde därför
vara obetydlig, anför förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slutligen framhåller
riksförbundet all de riktlinjer för dimensionering av beredskapsstyrkorna som
brandnämnden har utarbetat inte bör tillmätas alltför stor betydelse, innan de
har fastställts av regeringen. Förbundet hemställer atl kommitténs förslag
avvisas. För den händelse brandlagen och brandstadgan ändras i enlighet med
förslaget anser förbundet att i vart fall brandordningarnas bestämmelser om
brandstyrka, beredskap och övningar (3, 4 och 5 §§) bör underställas
länsstyrelsens och statens brandnämnds prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
brandbefälets riksförbund, som också avstyrker kommitténs förslag, befarar att brandförsvarei
kommer all försämras i många kommuner och alt en annan följd av förslaget
kommer atl bli ell oändligt bollande av uppgifier och argument mellan
brandchefer, personalorganisationer, politiska partier, indusiriinlressenler m.
fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
skorstensfejaremäsiares riksförbund begränsar sitt yttrande till att avse
frågorna om sotning. Förbundet anser inte att de skäl som kommittén anför till
stöd för sitt förslag har någon bärighet när del gäller brandordningarnas
bestämmelser om sotningsfrisier. Alla utredningar och all erfarenhet visar
enligt förbundet att frågans svårighetsgrad kräver att bestämmelsema om sotningsfrisier
utfärdas under den form av statskontroll som nu tillämpas eller att de utfärdas
direkt av statsmakterna. Kommunerna förfogar inte över personal med kunskaper
inom det specialområde som del här gäller. Frågan om sotningsfrisier har ingen anknyining
till speciella lokala förhållanden i övrigi för brandförsvarei. Kommunalbesvär
är enligt förbundet en hell otillräcklig form av statskontroll i delta
avseende. Kommitténs mening att länsstyrelsens allmänna tillsyn skulle vara tillräcklig
kan förbundet inte dela. Del finns, anför förbundet, uppenbara risker atl den
enhetlighet beträffande soiningsfristerna som har grundals på brandskyddsskäl
kommer att raseras, om underslällningsskyldigheten las bort. Härtill kan läggas
betänkligheter från bl. a. juridiska synpunkter med hänsyn till sotningsfristernas
anknytning lill brandlagens och brottsbalkens regler om förrältningsmans rält
till tillträde. Soiningsfristerna är därtill bestämmelser som direkt rör en
stor allmänhet. Av bl. a. dessa skäl avstyrker förbundet kommitténs förslag. Om
underställningsskyldigheten ändå skulle slopas, är det av utomordentlig belydelse
främsi av säkerhetsskäl all soiningsfristerna regleras i brandstadgan eller i
en särskild förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandnämnden,
länsstyrelsen 1 Ålvsborgs län samt Borås och Umeå kommuner förordar också att bestämmelsema
om sotningsfrisier tas in i brandstadgan. Brandnämnden anser atl bestämmelserna
därvid bör omar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betas så att de blir mindre detaljerade än f n. Umeå
kommun framhåller atl del är betydligt enklare alt ändra några paragrafer i
brandstadgan än all ändra samtliga kommuners brandordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bara några få remissinsianser går in på kommitténs förslag
att länsstyrelsen skall bestämma det område i vattnet (hamnområde) inom vilket
kommunen skall svara för åtgärder för atl avvärja och begränsa skada till följd
av utflöde av olja eller annat som är skadligt. För atl onödig byråkrati skall
undvikas föres\år Svenska kommunförbundei au kommunen i samråd med generallullstyrelsen
skall bestämma hamnområdets utsträckning. Endast när enighet inte uppnås bör
frågan avgöras av länsstyrelsen. Samma inställning har Örnsköldsviks kommun. Generaliullsiyrelsen
tillstyrker däremot kommitténs förslag i denna del. Styrelsen anser att
förslaget lill ändrad lydelse av 4 a § brandstadgan innebär klarare linjer för
handläggning av frågor om gränsdragning mellan kommunens och tullverkets
ansvarsområden vid hamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser behandlar reglerna om eldning
utomhus. Örnsköldsviks kommun erinrar om alt kommitténs förslag till ändring i
29 § brandsladgan innebär all möjlighet införs atl anföra besvär över
brandchefs beslul att förbjuda uppgörande av eld utomhus. Kommunen ifrågasätter
om möjlighet att anföra besvär bör införas. Brandchefens rätl alt förbjuda
eldning tillgrips endasl när del föreligger uppenbar fara för brands spridning,
t. ex. vid blåst eller torka. All besvära sig över ett beslul om eldningsförbud
lorde enligt kommunen inte vara realistiskt, eftersom eldningsförbudel i prakiiken
torde vara upphävt, innan länsstyrelsen har behandlat besvären. Sundsvall
kommun efterlyser en närmare precisering av vad som skall förstås med uttrycket
"eld av större omfallning" i 22 § brandstadgan, medan länsstyrelsen i
Uppsala län och Uppsala kommun föreslår atl denna paragraf förenklas och
moderniseras språkligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:53</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition ............................................................................. 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... </span><span style='font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i kommunallagen (1977:179) </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i lagen (1957:281) om kommunalför<br>
bund........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
lill lag om ändring i brandlagen (1974:80). </span><span style='font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
lill lag om ändring i mäklareordningen (1893:51 s. </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>I).</span><span style='font-family:Verdana'>.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1978</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmän bakgrund..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Underställning av beslut om lån och
borgen. </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>l.li
Underställning av brandordning................. </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
Handels- och sjöfårisnämnd .................. </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Uppräitade lagförslag..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Beslul.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Siatskonirollkommilléns
delbeiänkande I,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underställning
av beslul om lån och borgen......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2 Stalskonirollkommitténs
delbeiänkande </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underställning
av brandordning......................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Remissyttrandena.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>] 55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G20353prop_197879__53.pdf6630543pdfom minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunernahttps://data.riksdagen.se/fil/C81716A8-39D8-4769-8E20-4A936EAE1104