2450201G203381978/7938propproppropProposition 1978/79:38PropositionProposition3801978-11-02 00:00:002024-12-27 14:49:432008-06-13 07:57:30om ändring i lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G20338/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G20338https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G20338
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:291.0pt'><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:38 Regeringens
proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
ändring i lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagen;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 2 november 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag sora har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda
dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:208.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BIRGIT
FRIGGEBO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I propositionen föreslås ändrade regler om
upphävande av s. k. skogs-fångsservitut. Enligt förslaget förbättras
möjligheterna att behålla servitut som avser rätt att ta ved tiU fastighet som
används tiU permanentbostad. Dessutom föreslås en bestämmelse som skall underlätta
möjligheterna atl bevara vedservitut i samband med ändringar i fastighetsindelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1978/79.1 saml. Nr 38</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1970: 989) om införande av
fastighetsbildningslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm;text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1970: 989) om
införande av fas-lighelsbildningslageni skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15
§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Serviiut avseende skogsfång eller bete får upphävas genom
fastighetsreglering, även om sådana omständigheter som avses i 7 kapi. 5 §
faslighelsbildningslagen ej föreligger.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Servitut avseende skogsfång eller bete får upphävas
genora fastighetsreglering, även om sådana omständigheter som avses i 7 kap. 5
§ faslighelsbildningslagen ej föreligger. Vad nu sagts gäller dock ej i den
mån servitutet avser rätt att ta ved till fastighet som används till
stadigvarande bostad.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av 7 kap. 2 § första stycket
fastighetsbildningslagen får servitut avseende rätt att ta ved till fastighet
som används till stadigvarande bostad bildas som ersättning, när servitut
innefattande sådan rätt helt eller delvis upphör genom att mark överförs till
annan fastighet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Lagen omtryckt 1971:1036.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:188.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-10-05</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
slatsminislem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ullsten, Romanus,
Turesson, Gustavsson, Äntonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder,
Troedsson, Mundebo, Krönraark, Burenstara Linder, Wikström, Johansson,
Friggebo, Wirtén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Olsson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
om ändring i lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt är del förbjudet att bilda nya
skogsfångsservitut. Besläraraelser härora finns i jordabalken (JB) och
fastighetsbildnings-lagen (1970: 988, FBL). Äldre skogsfångsservitut kan
upphävas genom fastighetsreglering, bl. a. raed stöd av en särskUd
bestäraraelse i 15 § lagen (1970: 989) ora raförande av fastighetsbUdningslagen
(FBLP).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I januari 1978 tUlsatle jag en arbetsgrupp,
bestående av företrädare för justitie-, bostads- och jordbmksdeparteraenten.
för alt se över bestäraraelserna om skogsfångsservitut. Arbétsgrappen skulle
inrikta sitt arbete på att öka skyddet för skogsfångsservitut som fortfarande
har betydelse bl. a. för fastigheters bränsleförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen lade i juli 1978 fram en promemoria
med förslag till ändringar av bestäramelsema ora skogsfångsservitut i FBL och
FBLP. Proraeraorian — som också innehåller en redogörelse för gällande rätt och
förarbeten ra. m. — bör fogas tUl protokoUet i detta ärende sora bilaga I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Efter reraiss har yttranden över proraeraorian
avgetts av hovrätten för Nedre Norrland, Härnösands tmgsrält, statens
lantmäteriverk (LMV), länsstyrelserna i Västemorrlands och Norrbottens län,
skogs-vårdsslyrelsen i Västemorrlands län, lanlbruksnäranden i Västemorrlands
län. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Förse servitutsgrupp, Gra-ningeverkens
AB, AB Iggesunds Bmk, Mo och Domsjö AB, Svenska Cellulosa AB (SCA) och Sveriges
lantmälareförening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LMV har bifogat yttranden av
överlantmätarrayndigheterna i Väster<br>
norrlands, Järatlands och Västerbottens län. Länsstyrelsen i Norrbot<br>
tens län har bifogat yttranden av skogsvårdsstyrelsen och lanlbruks<br>
näranden i länet. Graniiigeverkens AB har förklarat sig instämma i<br>
SCA :s yttrande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>. : </span><span style='font-family:Arial'>■</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>En SammanstäUning av remissyttrandena bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Upphävande av skogsfångssenltut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan den 1 januari 1972 är del förbjudet att bilda
nya skogsfångsservitut. Äldre skogsfångsservitut kan upphävas genom
fastighetsreglering. I 15 § FBLP finns en särskild bestämraelse ora
skogsfångs- och belesservitut som har tUl syfte all göra det lättare att
upphäva sådana servitut. Bestämmelsen innebär att servitut som avser skogsfång
eUer bete får upphävas genom fastighetsreglering även om inte de allmänna
fÖratsättningarna för upphävande av servitut i 7 kap. 5 § FBL föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som skäl för att avveckla existerande skogsfångs-
och belesservitut anfördes vid tiUkomsten av FBL framför aUt att sådana
servitut medförde ölägenheter från skogsvårdssynpunkt och hindrade ett
rationellt skogsbruk. Det påpekades också att behovet av skogsservitut som
kom-pleraenl tUl ofullständiga jordbrakslägenheter hade minskat efter hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I proraeraorian framhålls att de nya bestämmelserna
ora skogsfångsservitut i vissa fall kan leda till betydande olägenheter för
servituts-havama genom atl det har blivit alltför lätt för ägaren av en
servituts-belastad fastighet att bli fri från servitutet, även om
servitutshavaren har behov av det. I proraeraorian föreslås därför att
möjligheterna att upphäva skogsfångsservitut med stöd av 15 § FBLP begränsas.
Enligt förslaget skall beslämraelsen inte vara tUläraplig på servitut som avser
rätt att ta virke tUI ved, om den härskande fastigheten stadigvarande används
tUl bostad och servitutet har betydelse för fastighetens bränsleförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget om begränsning av möjligheterna att
upphäva skogsfångsservitut har fått ett övervägande positivt mottagande under
reraissbe-handUngen. De flesta reraissinstansema tiUstyrker i princip förslaget
även om kritUc framförs beträffande vissa detaljer. Några remissinstanser,
främst företrädare för storskogsbmket, stäUer sig dock avvisande tUl förslaget
och avstyrker att det läggs tUl gmnd för lagstiftnmg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framhåUs i promemorian är de skäl för
avveckling av skogs-servituten som fördes fram under förarbetena tUl FBL i stor
utsträckning gUtiga fortfarande. Även enligt min mening får det i flertalet
faU anses önskvärt att sådana servitut försvinner. Det är emellertid viktigt
att avvecklmgen sker på ett sådant sätt att det inte uppstår påtagliga
olägenheter för de berörda servitutshavama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad som har kommit fram om tiUämpningen av de
nuvarande bestämmelserna visar att bestämmelserna i praktiken kan leda tiU
bety-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dande
olägenheter för den som har rätt tiU skogsfångsservitut. Däremot är det inget
som tyder på alt bestämmelserna skulle ge upphov lill några problem när det
gäller belesservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De olägenheter som har visat sig hänger samraan med
att bestämmelsen i 15 § FBLP ger ägaren av den tiänande fastigheten en
praktiskt tagel ovillkorlig rätt att bli kvitt servitutet, om han så önskar.
Olägenheter kan framför allt drabba den sora använder den härskande fastigheten
tUl perraanentbostad och sora är beroende av ved för uppvärra-ningen. För
sådana servitutshavare kan det inle sällan vara svårt att skaffa fullgod
ersättning för ett förlorat servitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
av det sagda framgår att jag inle kan ansluta mig tiU de remissinstanser som
menar att de nuvarande bestämmelserna fungerar tiUfredsställande. Tvärtom
anser jag atl nuvarande ordning medför olägenheter som inte är godtagbara och
att det är angeläget att vidta åtgärder för atl avhjälpa olägenheterna. Detta
bör ske i första hand genom alt man mjukar upp den nuvarande bestämmelsen i 15
§ FBLP i den mån den rör skogsfångsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den typ av skogsfångsservitut som norraalt är av
störst betydelse för den härskande fastigheten är servitut sora avser räll att
ta virke till ved. Mindre betydelse har sådana servitut sora avser rätt att ta
virke för något annat ändaraål, t. ex. tiU stängsel och hässjor. I
proraeraorian föreslås också alt undantag från besläraraelsen i 15 § FBLP inte
skall avse andra servitut än vedservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den angivna begränsningen tUlstyrks av de flesta
reraissinstansema. Från några håU görs dock gäUande att det inte finns
anledning alt göra skUlnad raeUan vedservitut och andra slag av
skogsfångsservitut. Några reraissinstanser påpekar att den föreslagna
avgränsningen kan medföra svårigheter i fråga om servitut som avser rätt att ta
virke såväl tUl ved som för något annat ändaraål. De påstådda svårigheterna
föranleds av besläraraelsen i 5 kap. 4 § första stycket FBL, som innehåller den
allmänna förutsättning för fastighetsreglering som brukar betecknas som
båtnadsvillkorel. Beslämraelsen, som är tiUämplig även vid upphävande av
servitut raed stöd av 15 § FBLP, innebär att fastighetsreglering får ske bara
ora fördelama av regleringen överstiger kostnadema. Enligt de ifrågavarande
remissinstanserna skulle den i proraeraorian föreslagna avgränsningen medföra
att den del av ett blandat skogsfångsservitut som avsåg annal än ved normalt
inte skulle kunna avvecklas, därför atl regleringsvinslen inte skulle överstiga
kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De invändnuigar som har riktats mot den föreslagna
avgränsningen med hänvisning lUl båtnadsvUlkoret kan i och för sig göras
gäUande oavsett om det är fråga ora ett blandat serviiut eller ej. Flera
reraissinstanser har också påpekat att båtnadsvillkoret över huvud taget kan
göra det omöjligt att upphäva serviiut av ringa värde, särskilt som
för-rätlningskostnaderna under senare år har stigit betydligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med anledning härav vill jag till en början
framhålla att båtnadsvillkoret enligt min mening har en viktig uppgift att
fylla som en spärr mot fastighetsregleringsåtgärder sora inte har något större
värde. Jag anser inte alt det finns skäl atl luckra upp båtnadsvillkoret för
att underlätta avvecklingen av raer eller mindre betydelselösa skogsfångsservitut.
Jag vill också peka på alt dessa problem har behandlats i en proraeraoria (Ds
Ju 1977: 12) U]3pföljande översyn av fastighetsbUd-ningslagstiftningen. I
proraeraorian föreslås etl särskilt regelsystem för sådan sanering av
fastighetsindelningen och rättighetsförhållandena som är angelägen från allmän
synpunkt. Promemorian har remissbehandlats och övervägs f. n. inom
juslitiedeparteraentet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller frågan vilka slag av servitut som
bör undantas från den nuvarande beslämraelsen i 15 § FBLP anser jag för min del
att den begränsning tiU vedservitut som har gjorts i promemorian är naturlig.
Rätten alt ta ved är regelmässigt av mer grundläggande betydelse än andra
rättigheter sora kan ingå i ett skogsfångsservitut. En servituts-rättighel som
avser annat än ved kan också lättare ersättas genom alt servitutshavaren köper
det virke som behövs eller anskaffar det på annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De invändningar som på denna punkt har anförts
under remissbehandlingen utgör alltså enligt mi.ti mening inte något avgörande
skäl mot den föreslagna avgränsningen. I de fall den del av ett skogsfångsservitut
som avser annat än ved verkligen utgör en mera betydande belastning på den
tjänande fastigheten torde värdet av en reglering bli tillräckligt stort för
alt servitutet skall kunna avvecklas i den delen. Och om belastningen är
obetydlig, lär det knappast medföra några större olägenheter för ägaren av den
tjänande fastigheten ora servitutet får finnas kvar liUs del eventueUt kan
upphävas i saraband raed någon annan fastighelsbildningsålgärd. F. ö. finns
alltid möjligheten alt utan hinder av 5 kap. 4 § första stycket FBL avveckla
ett servitut, om parterna är ense om del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På grund av det anförda anser jag atl undantaget
från 15 § FBLP bör begränsas till vedservitut eller, om ett servitut avser även
annat än rätt att ta ved, till den del av servitutet som avser vedtäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I likhet med flertalet reraissinstanser anser jag
atl undantaget beträffande vedservitut bör begränsas tUl sådana fall då den
härskande fastigheten används till perraanentbostad. Bl. a. moi bakgrund av
den allmänna inställningen atl skogsfångsservitut på sikt bör avskaffas finns
det inle skäl att undanta vedservitut som tUlkomraer en fritidsfaslighel från
15 § FBLP, oavsett hur stor del av året fastigheten används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid bedömningen av om en fastighet används tiU
permanentbostad eller ej bör man i första hand se till den aktuella
användningen. Denna bör emellertid ses i stort, dvs. i belysning av hur den
kommande användningen kan beräknas bli. Även om fasligheten under en viss tid
inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utnyttjas
som bostad eller tiUfälligtvis används till fritidsbostad, t. ex. därför atl
ägaren inte har möjlighet alt bo där på grund av vistelse på sjukhus eller
ålderdomshera, bör ett vedservitut som hör till fasligheten kunna få finnas
kvar. Om emellertid ägaren har permanent bostad på annat håll och inte heller
någon annan använder fastigheten sora helårsbostad, finns del sora regel inle
tillräckliga skäl atl bevara ett vedservitut. Det bör alltså norraalt inle
räcka alt ägaren säger sig ha för avsikt att bosätta sig på fasligheten ora
några år, vid pensionsålderns inträde e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>På grund av del anförda föreslår jag att undantaget
för vedservitut skall gälla sådana fall då den härskande fastigheten används
tUl stadigvarande bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera reraissinstanser har tagit upp frågor ora i
vad mån servituts-havarens behov av servitutet bör påverka bedömningen av om
del bör få finnas kvar eller ej. I del samraanhanget berörs bl. a. frågan hur
upp-värranmgen faktiskt sker på den härskande fastigheten och frågan om servitutshavaren
har möjlighet alt ta ved från egen skog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag understryka alt
servitulshavarens behov av servitutet är av avgörande betydelse för
bedömningen av om servitutet skall få finnas kvar eller ej. När jag i del
föregående har förordat alt servitut som avser räll alt ta ved tUl fastighet
som används till stadigvarande bostad skall undantas från besläraraelsen i 15 §
FBLP är det just hänsynen lill servitulshavarens behov som är det viktigaste
skälet. Enligt min raening bör ett sådant servitut i princip få finnas kvar så
länge det verkligen har betydelse för fastighetens bränsleförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitutets betydelse är särskilt stor, ora
fasligheten är försedd raed en värraepanna sora enbart kan eldas raed ved och
värraesysterael inle utan omfattande ändringar kan läggas om tUl oljeeldning e.
d. Även när värmesystemet är konstruerat för både vedeldning och oljeeldning
kan del dock vara befogat atl bevara etl vedservitut, ora det verkligen utnyttjas
för atl förse fasligheten raed bränsle eller om en övergång till vedeldning är
aktuell. Motsvarande gäller kombinationer av el- och ved-uppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller härskande fastigheter som har egen
skog finns i allmänhet inte lUlräckliga skäl alt bevara ett vedservitut, om
den egna skogen räcker för all tillgodose bränslebehovet. Därvid bör emellertid
beaktas atl ved från egen skog inte skall behöva tas ut av bättre sortiment,
t. ex. massaved eller sågtiramer. Vid tillräckliga arealer raed lämplig vedskog
bör däremot bränslebehovet raed fördel kunna tillgodoses inom den egna
fasligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del kan ifrågasättas om det finns anledning alt som
i promeraorieför-slaget ta in etl särskilt villkor i lagtexten för atl ange att
undantagsregeln för vedservitut skaU gälla bara ora servitutet har betydelse
för fastighetens bränsleförsörjning e. d. Under reraissbehandlingen har
påpekats</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>8</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ett sådant rekvisit egentiigen inte fyller någon funktion. I 7 kap. 5 § andra
stycket FBL finns nämligen en bestämmelse som gör det möjligt att upphäva
servitut sora inle behövs. Där föreskrivs att serviiut får upphävas, bl. a.
ora servitutet inte behövs för den härskande fastigheten eller ora nyttan av
servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande fastigheten.
Visserligen Icrävs för tillärapningen av den bestämmelsen all förhållandena
har ändrats. Men när det finns anledning atl upphäva ett skogsfångsservitut på
grund av atl det inte behövs för fastighetens bränsleförsörjning torde del
regelmässigt föreligga ändrade förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag ansluter mig tUl uppfattningen att del är
onödigt atl i undan-tagsbestämraelsen för vedservitut ta in ett särskilt
rekvisit ora servitutets betydelse för faslighetens bränsleförsörjning e. d. I
de fall ett vedservitut verkligen saknar betydelse för bränsleförsörjningen bör
det finnas tillräckliga raöjligheter att upphäva det med stöd av 7 kap. 5 §
FBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har från LMV:s sida gjorts gällande att det skuUe vara en
fördel om förutsättningarna för upphävande av skogsfångsservitut reglerades
ultömraande i 15 § FBLP, bl. a. därför att man då inle skulle behöva tillämpa
bestämraelserna i 7 kap. 4 och 5 §§ FBL. Redan av vad jag har sagt i det
föregående följer atl jag inle delar den uppfattningen. Enligt min raening är
det inte befogat raed en så speciell reglering av skogsfångsserviluten. Jag
anser Ivärtora att det är en fördel om de allraänna reglerna så långt som
möjUgt blir tUlämpliga också på skogsfångsserviluten. Å andra sidan finns det
inte anledning all, som en annan remissinstans har föreslagit, slopa 15 § FBLP
och ta in reglerna om upphävande av skogsfångsservitut i 7 kap. FBL.
Bestämmelserna härom har enligt rain raening sin naturliga plats bland
övergångsbestämmelserna. För rain del förordar jag därför sararaa lösning sora
föreslås i promemorian, nämligen att i 15 § FBLP tas in ett undantag för de
servitut sora inle längre skall kunna upphävas raed stöd av den paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de nuvarande skogsfångsserviluten finns både anvisningsservitut och fria
serviiut. Den som har ett anvisningsservitut får ta virke bara på platser som
ägaren av den tjänande fastigheten anvisar. Ett fritt servitut får däremot
utövas var som helst på den tjänande fastigheten. Under remissbehandlingen har
framförts önskemål om att det skall införas ökade möjligheter att förvandla
fria servitut till anvisningsservitut. Med anledning härav vill jag påpeka att
det redan nu finns möjlighet atl vid faslighetsreglermg göra ora ett fritt
serviiut tUI ett anvisningsservitut enligt bestämmelsema om ändring av
serviiut i 7 kap. 3 och 4 §§ FBL. Där föreskrivs som förutsättning för iindring
bl. a. atl servitutet hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande
fastigheten och alt denna olägenhet kan undaraöjas genom ändringen. Har
förhållandena ändrats efter servitutets tillkomst, får ett servitut ändras
också om det skulle innebära väsentlig fördel för den tiänande eller härskande
fastigheten ulan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
raedföra olägenhet av betydelse för den andra. Genora dessa bestämmelser torde
det föreligga tUlräckliga möjligheter alt vid behov ändra fria
skogsfångsservitut tUI anvisningsservitut. Någon ytterligare bestämmelse i
detta avseende behövs aUlså inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår jag i fråga om
upphävande av skogsfångsservitut atl det i 15 § andra stycket FBLP införs en
bestämmelse om all paragrafens första stycke inte gäUer servitut som avser rätt
alt ta ved till fastighet som används till stadigvarande bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Ersättning för skogsfångsservitut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En servitutshavare som går miste om ett
skogsfångsservitut får som regel ersättning i pengar. Det finns dock möjlighet
all i undantagsfall besluta om markvederlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ersättning bestäms i pengar beräknas den enligt samraa principer som vid andra
fastighelsbildningsåtgärder. Servitutshavaren får ersättning i första hand för
servitutets positiva värde, dvs. dess värde för den härskande fasligheten. I
enlighet raed bestäramelsema i 5 kap. 10 § FBL bestäms detta med hänsyn särskUt
tUI förändringar i fastighetens marknadsvärde. I praktiken görs värderingen
ofta på grandval av en uppskattning av avkastningsvärdet. Värderingen sker i
princip så, att man uppskattar värdet av den mängd virke servitutshavaren får
tUlgodogöra sig med avdrag för kostnader för avverkning och heralransport av
virket. Avdrag för kostnader görs i princip oavsett ora servitutshavaren själv
kan ulföra arbetet eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid sidan av ersättningen för servitutets positiva
värde har servitutshavaren rätt att få del i den regleringsvinst sora
uppkoraraer genora att servitutet upphävs. Vinstens storlek erhålls genom att
servitutets negativa värde, dvs. dess belastning på den tjänande fasligheten,
minskas raed det positiva värdet och kostnadema för regleringen. Vinslen torde
i allmänhet fördelas raellan de berörda fastigheterna på grundval av
förhållandet raeUan det positiva och del negativa värdet av servitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I promemorian föreslås inle någon ändring av
ersättningsreglerna. De flesta remissinstanser sora har yttrat sig i frågan
anser att de nuvarande bestäramelsema fungerar tillfredsställande. Några
remissinstanser anser dock alt det bör införas ökade möjligheter atl besluta om
markvederlag. Företrädare för servitutshavama anser att nuvarande ordning är
helt OtUlfredsställande. De hävdar att ersättningsreglerna leder tUI aUdeles
för låga ersättningar och förordar att man inför en ny värderingsmetod. En
annan reraissinstans gör en järaförelse raed ersättningsreglerna vid expropriation
och föreslår alt det införs en möjlighet atl ersätta också personlig skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om markvederlag diskuterades ingående under
förarbetena tiU de nuvarande bestämmelserna. I den proraeraoria sora låg bakom
för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slaget
till FBLP föreslogs regler ora raarkvederlag. Departementschefen gick
emellertid ifrån förslaget, och i det förslag som antogs av riksdagen fanns
inte några särskilda besläraraelser ora raarkvederlag. Sora skäl raot att
införa sådana bestämraelser anförde departementschefen bl. a. jordpolitiska
hänsyn. I fråga om servitutshavare sora hade ett verkligt behov av servitutet
erinrade han ora reglema i 5 kap. 8 § FBL och framhöll att servitutet i sådana
fall inte skulle kunna upphävas utan att fastigheten fick mark som
kompensation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt rain mening finns det inte skäl att bedöma
frågan om raarkvederlag på annat sätt nu än vid FBL:s tUlkorast. En ordning
som innebär alt innehavare av skogsfångsservitut mera allmänl får vederlag i
mark, om servitutet upphävs, slmlle leda tiU att skogsmarken delades upp i
småbitar. En sådan utveckling skulle uppenbarligen innebära nackdelar, inte
minst genom att försvåra ett rationellt skogsbruk. Sora någon reraissinstans
har påpekat skuUe det dessutora medföra betydande svårigheter atl bestämma
markvederlaget på ett riraUgt sätt. Jag anser att den raöjlighet som redan nu
finns att besluta om vederlag i raark är tillräcklig för de undanlagsfall där
raarkvederlag kan vara befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har raan från några håll pekat på raöjUgheten all bilda s.
k. gemensarahelsskog i samband raed avvecklmg av skogsfångsservitut.
Bestänomelsei om gemensarahelsskog finns i 6 kap. FBL. De syftar tiU att
underlätta storleksrationaUseringar genom att ge möjlighet att föra saraman
mindre skogsområden i olika ägares hand till en samfällighet. Bestämmelserna
tar aUtså sikte på sådana faU då de berörda fastigheterna redan har skogsmark.
Så är inle fallel, i varje faU inle normalt, när det är fråga om fastigheter
med skogsfångsservitut. Grunden för serviluten är ju att de härskande
fastigheterna saknar egen skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I och för sig skulle man kunna tänka sig atl
ersättningen för ett upphävt skogsfångsservitut utgick i form av mark, som
överfördes till en samfällighet. Det torde emeUertid mera sällan finnas
förutsättningar för ett sådant arrangemang. Det förutsätter normall atl frågan
ora upphävande av skogsfångsservitut kommer upp saratidigt för ett flertal
närbelägna fastigheter sora har behov av tillgång till skog. Det är också tydligt
atl bestäraraelserna om gemensarahelsskog i sin nuvarande utformning inte
passar särskilt väl för ati; bilda samfäUigheter sora ersättning för upphävda
skogsfångsservitut. Enligt rain mening finns det inte heUer anledning alt
ändra bestämraelserna för att underlätta sådana lösningar. De servitutshavare
som har ett beaktansvärt behov av tillgång till skog bör bli lillräckUgt väl
tillgodosedda genom de ökade möjUgheter atl behålla vedservilulet sora jag har
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ersättning för etl upphävt skogsfångsservitut bör
således norraall utgå i pengar. Det är önskvärt att så långt sora raöjligt
tillärapa sararaa ersättningsregler vid upphävande av skogsfångsservitut som
vid andra fastig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>H</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hetsbildningsåtgärder.
EnUgt rain raening är de nuvarande ersättningsreglerna i del stora hela
lärapligt utformade. Jag kan dock ha förståelse för att servitutshavama i en
del fall kan uppfatta ersättningsbeloppen sora alltför låga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening kan det finnas anledning atl
införa en möjlighet alt ersätta också personlig skada. Frågan härom bör
emellertid prövas i ett större sammanhang, eftersom del kan finnas skäl att
ersätta personlig skada även vid andra faslighetsbUdningsåtgärder än upphävande
av skogsfångsservitut. Jag vUl erinra om att ell förslag om en sådan
ersätt-ningsraöjlighel har lagts frara i proraeraorian (Ds Ju 1977: 12) Uppföljande
översyn av fastighelsbUdningslagsliflningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU vidare understryka att mina tidigare förslag innebär att skogsfångsservitut
som avser räll att la ved tiU fastighet sora används liU stadigvarande bostad
normalt får vara kvar. Delta medför att ersättnmgs-flågorna blir av underordnad
betydelse. Sammanfattningsvis anser jag att det inte finns tillräckliga skäl
atl föreslå någon ändring av reglerna om ersättning för upphävande av
skogsfångsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Nybildning av skogsfångsservitut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbudet i 7 kap. 2 § första stycket FBL mot alt
bilda nya skogsfångsservitut har i pralctiken gett upphov tiU vissa problera.
Det hänger sararaan med bestämmelsen i 7 kap. 29 § andra stycket JB, där det
föreskrivs all bl. a. servitut inte längre gäller i mark som genom fastighetsreglering
frångår fastighet vari rättigheten har upplåtits. Etl skogsfångsservitut som
upphör tiU följd härav kan aUtså inle ersättas genom att raan bildar ett nytt.
Avsaknaden av en sådan möjlighet kan vara etl hinder för önskvärda
marköverföringar, särskUt i sådana fall då man vill bevara
skogsfångsrättigheterna. Problemen ökar, om det i enlighet med vad som har
föreslagits i det föregående införs en bestämmelse sora gör det svårare att
upphäva vissa typer av skogsfångsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att avhjälpa de angivna olägenheterna föreslås i promemorian ett tillägg till 7
kap. 2 § första stycket FBL. Enligt det förslaget skall servitut som avser rätt
att ta virke tUl ved få bildas som ersättning för annal vedservitut som upphör
i saraband raed atl raark sora servitutet belastar förs över tiU annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta reraissinstansema tUlstyrker alt det införs en möjlighet atl nybilda
skogsfångsservitut. I vissa avseenden framförs dock avvikande synpunkter på
frågorna om bestämraelsens utformnmg och placering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
min del anser jag att det är värdefullt ora det finns raöjlighet för en
servitutshavare att behålla sina skogsfångsrättigheter trots att det oraråde
som servitutet belastar förs över till en aiman fastighet. Någon sådan
möjlighet finns f. n. inte, om överföringen sker genom fastighetsreglering.
Som några remissinstanser har påpekat kan raan däremot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79; 38</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>12</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppnå
ett sådant resultat, om man i stäUet för fastighetsreglering väljer metoden att
göra avstyckning och sammanläggning. Från flera håll har eraellertid
frarahålUts att det vore önskvärt atl kunna nå samma resultat genom
fastighetsreglering. Jag är av sararaa uppfattning och föreslår därför en
uppmjukning av de nuvarande bestäraraelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under reraissbehandlingen har förts fram olika
åsikter om hur bestämmelserna om bevarande av skogsfångsservitut lämpUgast bör
utformas. För min del anser jag att den vägledande synpunkten bör vara alt en
möjlighet att bevara skogsfångsservitut vid marköverföring införs i sådana fall
då servitutshavaren har ell beaktansvärt behov av servitutet och endast i
sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Detta innebär tiU en början alt jag inte kan
ansluta mig till det från något håU fraraförda förslaget atl raan inte skulle
göra någon ändring i 7 kap. 2 § FBL utan i släUet ändra den ifrågavarande
besläraraelsen i 7 kap. 29 § andra stycket JB så. att den inte blev tiUärapIig
på servitut eUer i varje fall inte på skogsfångsservitut. En sådan ordning
skulle visserligen vara enkel och kostnadsbesparande men den skuUe i många fall
medföra att ett skogsfångsservitut bevarades trots atl ingen hade något
egentligt intresse av det. Inte minst mot bakgrund av det aUmänna önskemålet
alt på sikt avveckla skogsfångsserviluten är en sådan konsekvens olämplig.
Enligt min mening är det önskvärt att frågan om ett existerande
skogsfångsservitut skaU få finnas kvar tas upp, när det område som servitutet
belastar ändå är föremål för fastighetsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min uppfattning är det en bättre lösning att
behålla beslämraelsen i 7 kap. 29 § andra stycket JB och uttryckUgen ange i
vilka fall det skall vara tUlåtet alt utan hinder av förbudet i 7 kap. 2 § FBL
nybilda etl skogsfångsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som en första förutsättning bör därvid gälla att
nybildning får ske bara som ersättning för ett skogsfångsservitut sora upphör i
saraband raed atl raark sora servitutet belastar förs över till en annan
fastighet. Enligt min mening finns det inte anledning att, som en
reraissinstans har föreslagit, införa en möjUghet tUl nybUdning även när ett
skogsfångsservitut upphör utan saraband med marköverföring. Som påpekas i
promemorian bör nybUdning kunna ske oavsett öm det gamla servitutet upphör
automatiskt med tiUärapning av 7 kap. 29 § andra stycket JB eller ora det
upphör på grund av ell uttryckligt beslut ora upphävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under remissbehandUngen har från flera håU
framförts att det är angeläget att viUkoren för att nybilda skogsfångsservitut
utformas så, att de överensstämraer med viUkoren för att ett skogsfångsservitut
skaU undantas från huvudregeln i 15 § FBLP. Jag är av samraa uppfattning."
Enligt min mening är det inte lämpligt alt, sora en reraissmslans har föreslagit,
utforma bestämraelserna ora nybildning på det sättet att de kan tUlärapas också
när den härskande fastigheten är en fritidsfastighet. Jag förordar alltså att
nybildning skall få ske bara av serviiut sora avser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rätt
att ta ved tiU en fastighet som används tiU stadigvarande bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I enlighet med promemorieförslaget bör en
förutsättning för nybildning vara att det servitut som ersätts också avser
ved. Att det gamla servitutet eventueUt också avser andra rättigheter, t. ex.
byggnadsvirke och mulbete, bör inte vara något hinder för nybildning, men det
nya servitutet bör i så faU begränsas tiU ved.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser har, med hänvisning till att
den ifrågavarande bestämmelsen är av övergångskaraktär, föreslagit att den skaU
placeras i 15 § FBLP i stället för i 7 kap. 2 § FBL. EnUgt mm menrag kan det
visserUgen diskuteras om en bestämmelse om bildande av servitut som är obestämt
i tiden över huvud taget bör betecknas sora en övergångs-bestäramelse.
EmeUertid anser också jag att det är praktiskt att ta in den föreslagna
bestämmelsen i 15 § FBLP i anslutning tiU den tidigare förordade undantagsregeln
om vedservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LMV har förordat att viUkoren för att nybUda
skogsfångsservitut i sin helhet tas in i 15 § FBLP, så att detta nybUdningsfall
helt faller utanför bestämmelserna i 7 kap. FBL, bl. a. bestämmelsen i 7 kap. 1
§ att servitut som bUdas genom fastighetsreglering skall vara av väsentUg
betydelse för fastighets ändamålsenliga användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med anledning härav vill jag erinra om att jag i
det föregående har ställt mig avvisande till en aUtför långtgående
specialreglering av skogsfångsserviluten. Jag anser också i detta sanmianhang
att det är en fördel om de allmänna bestämmelsema kan tillämpas så långt som
möjligt. EnUgt min mening är det önskvärt att huvudviUkoret i 7 kap. 1 § FBL
blir tiUämpUgt också i de faU nybUdning av skogsfångsservitut skaU kunna ske.
Genom kravet att servitutet skall vara av väsentiig betydelse får raan en spärr
mot att nybUdning sker utan tillräckUg anledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det inte anledning att
befara att väsentUg-hetskravet skaU medföra en aUtför hård begränsning av
nybUdnings-möjUgheterna. Det kan visserUgen, som LMV har påpekat, göras gäUande
att skogsfångsservitut numera typiskt sett inte uppfyller det gmndläggande
kravet på att ett servitut skall främja en ändamålsenUg raark-användning, dvs.
ha ett positivt nettovärde. Det bör emeUertid beaktas att förutsättningama är
oUka, om nybildning sker fristående eUer i samband med en annan
fastighetsbUdningsåtgärd. I förarbetena tUI FBL påpekas att en servitutsbUdning
som ingår som ett led i ändring av fastighetsindelningen inte säUan medför
fördelar också för andra fastigheter än den härskande. Sålunda kan åtgärden i
sådana fall vara av väsentlig betydelse för en eUer flera andra
regleringsfastigheter genom att möjUg-göra en sådan lösning av fastighetsplanen
som annars inte skuUe ha kunnat åstadkommas. Även fördelarna i detta hänseende
skaU kunna beaktas vid prövningen av det ifrågavarande vUIkoret (SOU 1963: 68
s. 452, Landahl-Nordström, Kommentar till fastighetsbildningslagen, Stock-hohn
1973 s. 238).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sora flera reraissinstanser har påpekat bUr ett
resultat av den föreslagna besläraraelsen ora nybildning norraall atl ett
avtalsservitut ora-bildas till ett officialservitut. Att servitutet därigenom
får bättre ställning i förraånshänseende bör dock inte utgöra något hinder mot
att införa en sådan reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
remissinstans har hävdat alt ett servitut som nybildas bör lokaliseras, så alt
utövningen i princip begränsas lUl det gamla utövnings-området. Jag kan för min
del håUa med om att det är en fördel om det nya servitutet lokaliseras. Däremot
kan jag inte ansluta mig till uppfattningen att servitutet i princip bör
utövas på samma mark som det gamla servitutet. Inle säUan kan det inneböra
praktiska fördelar att servitutet lokaliseras tiU något annat markområde sora
tUlhör den tjänande fastighetens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda föreslår jag att det i 15 § tredje stycket FBLP tas in en
bestämmelse om att serviiut som avser rätt att ta ved tiU fastighet sora
används tiU stadigvarande bostad får bUdas utan hinder av 7 kap. 2 § första
stycket FBL som ersättning för vedservitut som upphör i saraband raed alt mark
som servitutet belastar förs över till en annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid sidan av de frågor sora behandlas i promemorian
har en del andra frågor sora rör skogsfångsservitut tagits upp under
remissbehandUngen. Sålunda har företrädare för s«irvitulshavarna framfört
önskemål om bättre garantier för all parternas intressen tas tiU vara vid
förrättningar om upphävande av servitut. Framför allt understryks behovet av
information till sakägarna, rättshjälp redan i första instans, obUgatorisk syn
och obUgatorisk medverkan av gode män vid förrättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning härav viU jag erinra om alt frågor om handläggning av ärenden om
upphävande av skogsfångsservitut nyUgen har uppmärksammats i riksdagen. I två
motioner tUl 1977/78 års riksmöte berördes just sådana frågor som nyss har
nämnts. I sitt betänkande med anledning av motionerna (CU 1977/78:18) hänvisade
civUutskottet tUl att de frågor som hade tagits upp av molionäiema i stor
utsträckning redan var före-raål för uppmärksarahet i skUda sararaanhang. BI.
a. erinrades om atl frågan om gode mäns medverkan vid förrättnragar liksom
frågan om obligatorisk syn i ärenden om upphävande av skogsfångsservitut övervägdes
av LMV. I enlighet raed utskottets hemstäUan avslogs motionerna av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vUl jag framhåUa att de angivna frågorna inte bara rör upphävande av
skogsfångsservitut utan är av betydelse också i samband med andra
fastighetsbildningsålgärder. Flera av dem har berörts i promemorian (Ds Ju
1977:12) Uppföljande översyn av fastighetsbUdnrags-lagstiftningen. Jag anser
därför att dessa frågor mte bör tas upp i detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhang
utan får övervägas i samband med den fortsatta departe-raenlsbehandlingen av
den nyssnämnda proraeraorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har från skogsägarhåU
påpekats atl den nuvarande skogsvårdslagen (1948: 237) innehåller
bestäramelser sora kan skydda såväl servitutshavare som ägare av tjänande
fastighet mot otillbörlig avverkning från den andra partens sida. Någon
motsvarighet till dessa regler har inte lagils med i del förslag till ny
skogsvårdslag sora har lagts fram av 1973 års skogsutredning i betänkandet (SOU
1978: 6) Skog för framtid. Ora förslaget angående skogsfångsservitut
genoraförs, är det enligt den ifrågavarande reraissinstansen nödvändigt att
föra över de angivna bestämmelserna till den nya skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De angivna frågorna bör enligt rain raening tas upp
i sathband med den fortsatta behandlingen av skogsutredningens förslag, sora f.
n. övervägs inom jordbraksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I proraeraorian föreslås att de nya bestämmelserna
skall träda i kraft den 1 januari 1979. Enligt förslaget skaU dock de äldre
bestämmelserna i 15 § FBLP fortfarande gäUa i ärende som har anhängiggjorts vid
faslig-helsbildningsmyndighet före den 1 februari 1978. Denna tidpunkt har
valts med hänsyn tUl att tiUsättandet av arbetsgruppen för översyn av
bestämraelsema ora skogsfångsservitut offentiiggjordes den 12 januari 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har flera alternativa
förslag tiU övergångsbestäramelser förts fram. Några remissinstanser, bl. a.
de båda domstolar sora har hörts, förordar att de nya bestäraraelserna skaU
tiUämpas i aUa ärenden som inte har blivit rättskraftigt avgjorda vid
ikraftträdandet. LMV föreslår atl man följer praxis beträffande lagstiftning om
fastig-hetsbildnmg, som enligt LMV innebär atl ny lag tillämpas av
fastighets-bUdningsrayndigheten i alla ärenden sora inte har avgjorts före
ikraftträdandet och att äldre rätt tiUärapas av överinslansema i sådana raål
sora fastighetsbUdningsrayndigheten har prövat enligt äldre rätt. En annan
reraissinstans anser alt de nya bestämraelserna bör gäUa endast i ärenden sora
anhängiggörs vid faslighetsbUdningsmyndighet efter ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För min del anser jag att det är viktigt alt de nya
bestämraelsema träder i kraft så snart sora möjUgt. Jag tUlstyrker därför
förslaget ora ikraftträdande den 1 januari 1979, som också har lämnats utan
erinran under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>EnUgl min mening är del angeläget att de nya
bestäraraelserna får slå igenom även i ärenden som är föremål för prövning vid
ikraftträdandet. Det är också önskvärt att så långt som möjligt undvika att
olika regler tiUämpas beroende på när ett ärende har anhängiggjorts eller när
del har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>16</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgjorts
av fastighelsbildningsmyndigheten. Jag föreslår därför att de nya
bestäraraelserna skaU tUlämpas fullt ut fr. o. m. den 1 januari 1979. Del
innebär alt de nya bestämraelsema kommer att kunna tillämpas i alla ärenden
sora inle dessförinnan har avgjorts genom ett lagakraftvunnet avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Upprättat
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda har inom
justitiedepartementet upprättats ett förslag tiU lag om ändring i lagen (1970:
989) om införande av fastighetsbUdningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
bör fogas tUl protokoUet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Hemsfällan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådels yttrande inhämtas över lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet raed föredragandens hemstäUan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:128.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Upphävande av skogsfångsservitut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:166.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 38</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>19</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Upphävande av skogsfångsservitut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan den 1 januari 1972, då nya jordabalken (JB)
och fastighets-bildnmgslagen (1970: 988, FBL) trädde i kraft, är det förbjudet
att bUda nya skogsfångsservitut. Äldre skogsfångsservitut kan upphävas genom
faslighetsreglermg. I 15 § lagen (1970: 989) ora införande av
faslighets-bildningslagen (FBLP) har tagits in en särskild bestämmelse som är
avsedd att underlätta avvecklingen av äldre skogsfångsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan de nya bestämmelsema trädde i kraft har
skogsfångsserviluten blivit föremål för diskussion i olika saramanhang, bl. a.
i riksdagen. Framför allt har ifrågasatts om bestämradsema om avveckluig av
äldre servitut är lärapligt utformade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I januari 1978 tiUsatte bostadsminisler Elvy Olsson
en arbelsgrapp, bestående av företrädare för justitie-, bostads- och
jordbruksdepartementen, för att se över bestämraelserna om skogsfångsservitut.
I ett pressmeddelande framhöU hon bl. a. att synen på värdet av ved från
energisynpunkt har förändrats under senare år och alt det därför finns
anledning att slå vakt om sådana skogsfångsservitut som fortfarande utnyttias.
Arbétsgrappen skulle inrikta sitt arbete på att öka skyddet för
skogsfångsservitut som fortfarande har betydelse bl. a. för fastigheters
bränsleförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Gällande
rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitut innebär i princip en rätt för ägaren av en
fastighet att ta i anspråk en grannfaslighet i ett visst avseende. Servitut
skUjer sig från nyttianderätt främst genom att ett servitut är knutet inte tUI
en viss person utan till en viss fastighet. Den fastighet sora har förmån av
ett servitut kallas den härskande fastigheten och den andra den tjänande fasligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitut kan bUdas antingen genom avtal eUer genora
en faslighets-bildningsåtgärd. De grundläggande bestämmelserna om
avtalsservitut finns i 14 kap. 1 § JB. Där föreskrivs bl. a. att serviiut
endast får avse ändamål som är av stadigvarande betydelse för den härskande
fasligheten. Bestämraelser ora fastighetsbUdnmgsservitut finns i 7 kap. FBL. I
7 kap. 1 § föreskrivs bl. a. att servitut som bUdas genora fastighetsreglering
skall vara av väsentUg betydelse för fastighets ändamålsenliga användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 14 kap. 4 § JB får avtalsservitut inte avse
skogsfång eller bete. I 7 kap. 2 § första stycket FBL finns ett förbud mot att
bUda skogsfångsservitut genom fastighetsreglering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Både avtalsservitut och fastighetsbildningsservitut
kan ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Bestämmelser härom finns i
7 kap. 4 och 5 §§ FBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 7 kap. 4 § föreskrivs att ett servitut får ändras
bl. a. ora servitutet hindrar etl ändaraålsenligl utnyttiande av den tjänande
fastigheten eUer dess användning i enUghet med stadsplan, tomtindelning eller
byggnads-plan under förutsättning alt denna olägenhet kan undanröjas genom
ändringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kan olägenheten i det angivna fallet inte
undanröjas genom ändring, får servitutet enligt 7 kap. 5 § upphävas. I samraa
paragraf föreskrivs atl ett serviiut också får upphävas, ora till följd av
ändrade förhåUanden servitutet inte behövs för den härskande fastigheten eller
nyttan av servitutet är ringa i jämförelse med belastningen på den tjänande
fastigheten. Delsamraa gäller, om servitutet inle har utövats under avsevärd
tid och omständigheterna också i övrigt är sådana alt servitutet måste anses
övergivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 7 kap. 6 § föreskrivs att villkoren i 4 och 5 §§
inte gäller för ändring eller upphävande av servitut vid sådan
fastighetsreglering som avser ändring i fastighetsindelningen, om åtgärden är
av betydelse för regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De allmänna bestämmelserna om ändring och
upphävande av servitut är tUlärapliga också på skogsservitut, dvs. skogsfångs-
och belesservitut. Dessutom föreskrivs i 15 § FBLP att servitut som avser
skogsfång eller bete får upphävas genora fastighetsreglering, även om sådana
oraständigheter som avses i 7 kap. 5 § FBL inle föreUgger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns inte några särskilda bestämmelser om
ersättning vid upphävande av skogsfångsservitut utan ersättningen bestäms med
tUlämpning av de allmänna reglerna i 5 kap. FBL. I princip skall ersättning Utgå
i pengar. Ersättningen bestäms då enligt 5 kap. 10 § FBL på grundval av en s.
k. likvidvärdering. Det är dock möjligt att i stället besluta ora raarkvederlag
(se NJA 1976 s. 262).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid upphävande av skogsfångsservitut gäUer också i
övrigt de aUmänna bestäramelsema om fastighetsreglering i 3 och 5 kap. FBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förarbeten m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan gammalt har skogsfångs- och mulbetesservitut
framför aUt förekoramil i Norrland. Del slöisla antalet har funnits i Västemorrlands
län, men skogsservitut har förekommit i ganska stor omfattning också i
Gävleborgs och Jämtiands län. Enligt en beräkning av lant-mäterislyrelsen
uppgick antalet skogsservitut i hela landet år 1957 tUI omkring 15 000, varav
10 000 i Västemorrlands län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allra flesta skogsservitulen har kommit till genom avtal, vanligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
samband med avsöndring av jord. Under en stor del av 1800-lalel var det,
särskUt i Norrland, vanligt atl man vid försäljning av mark liUgodo-såg raradre
jordbrukslägenheters behov av skogsfång och bete genora servitut. Ätt man valde
servitutsformen i släUet för att tilldela lägenheterna särskilda markoraråden
hängde bl. a. saraman med atl avverkning av virke för lägenheternas behov inte
betraktades som något nämnvärt mtrång av skogsmarkernas ägare, eftersom värdet
av skogen var lågt. Efter hand som värdet på skog och skogsprodukter steg, blev
det vanligt att nya servitutsupplålelser begränsades i olika avseenden. Medan
äldre servitut som regel omfattade fri rätt atl ta virke både tUl husbyggnad,
vedbrand, stängsel och hässjor, blev senare serviiut inle sällan begränsade
till kvantitet och ändamål. Vidare blev det vanligt alt ägaren av den härskande
fasligheten fick ta virke endast efter anvisning och inte efter fritt val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Före FBL:s tUlkomsl kunde skogsservitut i princip
avvecklas bara enligt jorddelningslagens bestämraelser om utbrytning av
serviiut. Utbrytning kunde ske antingen i samband med laga skifte eller vid en
särskUd förrättning. En fömtsättning var i båda fallen alt utbrytningen inte
blev tUl förfång för någon. Vid utbrytning fick den härskande fasligheten
vederlag i form av mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Är 1937 gjordes vissa ändringar i den då gällande
lagen (1907: 36 s. 25) ora servitut, sora gjorde det svårare att upphäva äldre
skogsfångs-och mulbetesservitut (prop. 1937: 232, 2LU 1937: 32). Bakgmnden var
att det i flera fall hade förekommit att skogsägare hade köpt tUlbaka
skogsservitut som var tillkomna som korapleraent lill mindre
jordbruks-lägenheter. Syftet med ändringama var att förhindra uppkomsten av
ofullständiga jordbraksfasligheter. För den skull ansågs del viktigt att bevara
sådana servitut sora var av vital betydelse för de härskande fastigheterna.
Det föreskrevs därför att ett medgivande av den härskande fastighetens ägare
liU att upphäva ett skogsfångs- eller mulbetesservitut skulle vara giltigt bara
om det hade godkänts av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de följande decennierna ändrades synen på skogsservitulen. Alltmer
uppmärksararaades de olägenheter som serviluten kunde medföra för ett
rationellt skogsbruk. I olika samraanhang höjdes röster för att man skulle
vidta sådana åtgärder alt skogsservitulen så långt möjligt kunde upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
ora avveckling av skogsservitulen togs upp av faslighetsbild-ningskomraittén i
betänkandet (SOU 1963: 68) Fastighetsbildnmg. Kora-millén ansåg att
skogsservitulen medförde olägenheter från skogsvårds-synpunkt. De hindrade ett
rationeUt brakande av skogen och inverkade menligt på möjUghetema att genomföra
omregleringar i skogsmarken. Dessutom ledde servitutsförhållandena lätt itUl
konflikter raellan olika fastighetsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Saratidigt
sora olägenheterna med skogsservitulen med liden hade bli-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vit
mer framträdande hade enligt komrailténs raening behovet av serviluten som
komplettering av ofuUsländiga jordbrakslägenheter minskat. Koraraittén
frarahöll atl de härskande fastighetema i raånga faU inle längre torde brukas
på ett sådant isätt att serviluten var jor.dpolitiskt rao-tiverade. I andra
fall hade fastigheterna genom yttre rationaUsering kunnat tUlföras skog i
tUlräcklig orafattning för det egna behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening var tiden mogen för en
allmän avveckling av skogsservitulen. Kommitténs förslag tiU lag om
fastighetsbildning innehöll därför bestämmelser ora att bestående skogsservitut
efter hand skuUe upphävas. Enligt förslaget skiUIe de härskande fastighetema i
princip få vederlag i raark från de tjänande fastigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I prop. 1969:128 med förslag tiU FBL föreslogs inte
magra bestäramelser om avveckling av skogsseavilut, eftersom frågan ansågs
vara av övergångskaraktär. I stället togs saken upp i en departementspromemoria
(Ju 1969: 7) med förslag liU lag om införande av fastighetsbUdningslagen. I
fråga om skogsservitulen föreslogs där bestäramelser sora i sak nära anslöt sig
till kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan ora avveckling av skogsiiervituten
behandlades också i en skrivelse från dåvarande lantmäteristyrelsen tUl
regeringen i februari 1969. I skrivelsen hemställde styrelsen att det i lagen
om införande av fastighetsbUdningslagen inte skulle las in någon särskUd
bestämmelse om raarkvederlag vid upphävande av skogsservitut. EnUgt styrelsen
hade utvecklingen medfört att utläggande av markvederlag bara imdantagsvis
torde slå i överensstämmelse med de rådande jordbruks- och skogspolitiska
värderingarna. Det behov av yttre rationalisering av fastigheter med
skogsservitut som kunde föreligga borde enligt styrelsen kunna tillgodoses med
tUlärapning av de allmänna reglerna ora fastighetsreglering i FBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lanlmäteristyrelsens framstäUning remissbehandlades
samtidigt med departeraentsproraeraorian. Förslaget om avveckling av
skogsservitulen godtogs genomgående av remissinstanserna, som underströk ölägenheterna
raed serviluten från skogsvårds- och rationaliseringssynpunkl. Beträffande
frågan om markvederlag var remissopinionen splittrad. De flesta instanser sora
uttalade någoa beslärad åsikt i frågan anslöt sig tUl lantraäteristyrdsens
uppfattning atl promulgationslagen inte borde innehålla några regler om
markvederlag. Några remissinstanser hade dock en annan uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget till FBLP lades fram i prop. 1970:144. I
fråga ora skogsservitulen erinrade deparleraentschefen till en början om att
förslaget om en allmän avveckling av skogsfångs- och betesservituten hade tillstyrkts
eUer lämnats utan erinran av samtliga remissinstanser. Han förklarade atl
också han anslöt sig tiU förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
frågan om raarkvederlag slog departementschefen fast att reglerna i 3 kap. FBL
innebar ett effektivt skydd mot skadlig uppdelnmg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
skogsmark, varför regler om raarkvederlag knappast skulle innebära någon risk
för sådana skadeverkningar. Han framhöll eraellertid all utvecklingen inora
skogsbruket och jordbraket hade raedförl all det av jordpolitiska skäl endast
undantagsvis kunde komma i fråga att lägga ut markvederlag. Ätt då införa
regler som i princip gav servitutshavaren rätt lUl sådant vederlag skulle kunna
inge den enskilde en oriklig uppfattning om lagens verkliga innebörd. Detta i
sin tur skulle kunna verka tyngande på förrättningsverksamheten och ge upphov
till meningslösa överklaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gällde servitutshavare som hade ett verkligt behov av servitutet och som
aUtså skulle kunna tiUdelas markvederlag för den händelse regler härom
infördes uttalade departementschefen att reglerna i 5 kap. 8 § FBL innebar, ett
fullgott skydd mot försämring av fastigheten. I sådana fall kunde ett serviiut
inle upphävas ulan alt fastigheten tUlfördes mark som kompensation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av det anförda beslöt departementschefen atl gå ifrån
pro-meraorieförslaget i fråga om raarkvederlag. I propositionen föreslogs
därför inte någon särskild bestäraraelse ora markvederlag vid upphävande av
skogsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen gjordes också vissa uttalanden rörande likvidvärde-ringen vid
upphävande av skogsfångsservitut. Departeraentschefen erinrade om att
värderingen i praktiken ofta hade skett enligt de principer sora hade slagils
fast i rältsfaUet NJA 1933 s. 193. Dessa innebar alt servitutet beräknades ha
ett värde som motsvarade värdet av etl skogsområde av sådan omfattning att det
avkastade samma kubUcraassa virke som servitutshavaren var berättigad tiU. I
raotsats tiU fastighelsbUdnings-kommittén ansåg departeraentschefen att en
sådan värderingsmetod inte längre var godtagbar. Han framhöll att målet vid
servitutsvärderingen liksom annars vid likvidvärdering borde vara atl nå en
skälig fördelning av regleringsvinsten. Enligt departementschefen borde stor
vikt fästas vid den härskande fastighetens behov av servitutet och dess
raöjligheter alt ekonoraiskt utnyttja detta, även ora hänsyn givelvis också
borde tas till den faktiska belastning som servitutet innebar för den tiänande
fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes inte någon motion rörande frågan
om avveckUng av skogsservitut. Inte heller berördes frågan i utskottsutlåtandet
raed anledning av propositionen (3LU 1970: 92).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan FBL trädde i kraft har frågan om upphävande
av skogsservitut tagils upp i riksdagen vid några tUlfällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
16 maj 1977 besvarade bostadsmmisler Elvy Olsson en inler-pellalion
(1976/77:143) av Sven-Erik Nordin (c) ora skogsservitut. Enligt interpellanten
medförde bestämraelsema ora upphävande av skogsservitut verkningar som var
otUlfredsställande från rättssäkerhelssyn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>punkt,
framför allt genora att ersättningsbeloppen var mycket låga och genom att
möjligheterna alt besluta om markvederlag inte utnyttjades. I sitt svar
erinrade bostadsminislern ora ersättningsreglerna i FBL. Hon pekade bl. a. på
att det i förarbetena hade uttalats att markvederlag kunde koraraa i fråga i
vissa fall. EnUgt allmänna besläraraelser fick fastighetsreglering näraligen
inle ske så alt det uppstod avsevärda olägenheter för fastighetsägare. Om
innehavare av ell skogsservitut hade etl verkligt behov av servitutet, kunde
del inte avvecklas ulan att fastigheten tiUfördes mark som kompensation. Genom
den regeln och genom bestäraraelserna om fastighetsreglering i övrigt var
rätlssäkerhelsinlres-sena enligt bosladsminislerns raening väl tUlgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I motionen 1977/78: 490 av Sven-Erik Nordin m. fl.
(c) framhölls atl tillämpningen av de nya bestämmelsema om aweckUng av
skogsfångsservitut hade medfört negativa erfarenheter. Med hänsyn till alt det
hade tillsatts en arbetsgrupp raed uppgift atl lägga frara förslag om ökat
skydd för beslående skogsfångssei-vilut ansåg motionärerna dock alt det inte
var nödvändigt raed något ytterligare initiativ i den delen. I stället tog de
upp en del frågor rörande; handläggningen av ärenden om upphävande av
servitut. De hemstäUde ora skyndsara översyn av FBL:s bestämmelser om gode
mäns medverkan vid fastighetsbUdningsförrätt-ning, information tUl sakägare ra.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Liksom i den nyssnämnda motionen framhöUs i
motionen 1977/78: 625 av Ivar Högström m. fl. (s) att det rådde missnöje med
tillämpningen av bestämmelsema om upphävande av skogsfångsservitut, inte minst
i fråga om ersättningen till servitutshavama. Motionärerna hemställde därför om
en undersökning av hur bestämmelsema tillämpades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I sitt betänkande 1977/78: 18 avstyrkte
civUutskottet båda motionerna raed hänvisning lill alt de frågor som togs upp
av motionärerna redan var föremål för överväganden i olika sammanhang. Bl. a.
hänvisade utskottet tiU den av bostadsminislern tillsatta arbetsgruppen och
till en proraeraoria ora faslighelsbildningslagen sora nyligen hade utarbetats
inora juslitiedeparteraentet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den åsyftade proraeraorian (Ds Ju 1977: 12)
Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagsliftningen innehåUer ett flertal
förslag till ändringar av FBL. I proraeraorian hävdas bl. a. att
servitutsåtgärder bör prövas enligt samraa regler sora gäUer för
fastighetsreglering i allmänhet, dvs. enligt bestämmelserna i 5 kap. FBL. Det
föreslås därför att de särskilda villkoren för ändring odi upphävande av
servitut i 7 kap. FBL skall upphävas. I konsekvens banned föreslås vidare att
15 § FBLP upphävs. I motiven framhålls att någon saklig ändring inle är åsyftad
i fråga om vUlkoren för att upphä\'a skogsfångs- och belesservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Promemorian har remissbehandlats, men frågor om
skogsfångsservitut har tagits upp bara av några få remissinstanser. Sveriges
lantmätareförening framhåller alt skogsfångsserviluten enligt föreningens
erfaren-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>het
ställer liU stora problera i saraband med rationaliseringsverksam-helen i
skogsraarken. Föreningen uttalar bl. a. önskeraål ora att den av
bostadsrainistern tiUsatla arbetsgruppen skall beakta etl speciellt problera
som har visat sig på senare tid, nämligen att förrättningskostnaderna tenderar
alt överstiga regleringsvinsten, vUket kan försvåra möjligheterna att avlösa
servitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förse
servitutsgrupp anser det vara uppseendeväckande alt den utbredda opinionen mot
avvecklingen av skogsfångsservitut inte har föranlett några förändringar av
betydelse i lagförslagen i promemorian. Gruppen kräver att skogsfångsserviluten
skall få stå kvar oförändrade, eftersom en awecklrag aldrig kan bli riktigt
tUlfredssläUande. I den raån avveckling måste ske, bör vederiag aUtid utgå i
mark, eftersora det har visat sig alt regler om ersättning i pengar leder till
godtyckliga resultat och otillräckliga ersättningar. Gruppen kräver vidare att
gode män aUtid skall medverka vid handläggningen av ärenden om upphävande av
skogsfångsservitut och att rättshjälp skaU kunna utgå också i första instans.
Slutligen berör grappen frågor om kallelse till förrättning och om ersättning
tUl servitutshavare i redan avgjorda ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
övervägs f. n. mora justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Rättspraxis m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lantmäteriverket (LMV) har lämnat en del uppgifter
om tillämpningen av bestämmelserna om upphävande av skogsservitut. Verket
uppger bl. a. alt i Västernorrlands län, där antalet skogsservitut är störst,
upphävs f. n. omkring 100 sådana serviiut per år genom fastighetsreglering.
Förrättning söks normalt av den tjänande fastighetens ägare, som antingen är
ett skogsbolag eller, Uka vanligt, en enskUd jordbrukare. Ansökningarna bifalls
så gott som alltid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att markvederlag i princip kan komma i fråga vid
upphävande av skogsfångsservitut framgår som förut har nämnts av rättsfallet
NJA 1976 s. 262. Enligt LMV har del dock i praktiken i allmänhet mte ansetts
föreligga skäl för markvederlag. I de fall markvederlag har beslutats har det
närmast varit fråga om en av lämplighetsskäl motiverad justering av gränserna
för den härskande fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Normalt
utgår alltså ersättning i pengar tiU ägaren av den härskande fastigheten. För
beräkningen av ersättningens storlek görs en uppskattning dels av servitutets
positiva värde, dvs. dess värde för den härskande fastigheten, dels av dess
negativa värde, dvs. belastningen på den tiänande fastigheten. Servitutshavaren
är berättigad tiU ersättning i första hand för servitutets positiva värde, raen
han har också rätt alt få del i den vinst som uppkommer genom att servitutet
upphävs, den s. k. reglerinssvinsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>26</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I enlighet med 5 kap. 10 § FBL skall servitutets
positiva och negativa värden bestämraas särskUt raed hänsyn tUI förändringar av
marknadsvärdet för den härskande resp. tjänande fastigheten. Marknadsvärdena
bör i första hand bestämraas med ledning av de priser som betalas vid
försäljning av jämförbara fastigheter. På gmnd av avsaknaden av jämförbara
försäljningar är det emeUertid ofta omöjligt att använda den metoden.
Marknadsvärdena får då i stället uppskattas genom beräkning av
avkastningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En beräkning på grundval av avkastningsvärdet är
särskilt användbar när det gäller servitutets negativa värde. Vid en sådan
beräkning uppskattas det kapitaliserade värdet av servitutsrättigheterna.
Beräkningen sker med utgångspunkt från dels den mängd virke som den härskande
fastigheten får tillgodogöra sig, dels bmtlopriset på jämförbart virke raed
avdrag för awerkningskostnaderna. TUl del erhållna beloppet läggs ell belopp
för adrainislralion och tUlsyn av servitutet o. d. Vidare görs etl tillägg för
de allraänna olägenheter sora ell skogsfångsservitut medför vid rättsliga
dispositioner av den tjänande fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avkaslningsmetodeo kan inte tUlämpas på samma sätt
vid beräkningen av det positiva värdet. Utgångspunkten är visserligen
densamma, nämUgen mängden virke och tUlämpliga virkespriser. Men vissa modifikationer
görs vid den närraare beräkningen. Hänsyn tas lill att den som utnyttjar ett
skogsfångsservitut inle kan uppnå norraal effektivitet i avverkningen, eftersom
uttagen är så små. Ä andra sidan beaktas att kostnadema för avverkning kan
sällas lägre när det gäller husbehovsvirke än annars, eftersom t. ex.
semesterdagar kan användas för avverkningen. Enligt LMV kan rotvärdet av
tiraraer för en härakande fastighet uppskattas tUl 30—70 procent av rotvärdet
för den tjänande fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitutets negativa och positiva värden ligger tUl
gmnd för beräkningen av regleringsvinsten. Vinstens storlek erhålls genom att
servitutets negativa värde minskas raed det positiva värdet och kostnadema för
regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan vinsten har beräknats, fcirdelas denna mellan
den tjänande och den härskande fasligheten. Frågan hur fördelningen bör ske har
berörts av LMV i etl yttrande den 24 oktober 1975 till hovrätten för Nedre
Norrland i ett mål om upphävande av skogsfångsservitut. Enligt LMV:s mening
uppnås ett skäligt resultat, om vinsten fördelas mellan de berörda fastigheterna
i förhållande till det negativa resp. positiva värdet av servitutet. I sitt
utslag i målet den 24 februari 1976, UÖ 20, förklarade hovrätten att den
delade LMV:s uppfattning i fråga om fördelningen av regleringsvinsten. Samraa
bedöraning gjorde hovrätten i ett annat mål där utslaget (1976-10-12, UÖ 136)
överklagades tUl HD, som dock inte fann skäl att meddela prövningstUlslånd
(beslut 1977-06-29, SÖ 1046).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LMV
har lämnat en del upplysningar om vUka belopp som brukar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utgå
i ersättning vid upphävande av skogsfångsservitut. Vidare har
över-lanlraätarmyndighelen i Västemorrlands län gjort en sammanställning över
skogsservitut som har upphävts i länet efter 1971. I samraanställ-ningen, sora
orafattar omkring 450 fall, redovisas vilka ersättningsbelopp som har bestämts
i de oUka fallen, typen av servitut, användningssättet för den härskande
fastigheten m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med ledning av de uppgifter sora har inhäratats om
ersättningspraxis kan följande belopp betraktas som normala:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fastighet
med aktivt jordbruk</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åretrunlbostad,
enbart vedservitut</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5 000—6 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åretrunlbostad,
ved-F byggnadsvirke</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7 000—8 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fritidsfastighet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 000—3 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan den 1 januari 1972 är det förbjudet att bUda
nya skogsfångsservitut. Äldre skogsfångsservitut kan upphävas genom
fastighetsreglering. Frågor om upphävande av servitut prövas av
fastighetsbUdningsrayndigheten, som också beslämraer den ersättning som skall
utgå för förlusten av ell servitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 15 § FBLP finns en särskUd bestämmelse om
skogsfångs- och belesservitut sora har lUI syfte att göra det lättare att
upphäva sådana servitut. Bestämmelsen innebär alt servitut sora avser
skogsfång eller bete får upphävas genom fastighetsreglering även om inte de
allmänna förutsättningarna för upphävande av servitut i 7 kap. 5 § FBL föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för att avveckla existerande skogsfångs- och mulbetesservitut anfördes
vid tillkomsten av FBL frapiför aUt att sådana servitut medförde olägenheter
från skogsvårdssynpunkt och hindrade ett rationellt skogsbruk. Det framhöUs
också att behovet av skogsservitut sora korapleraent tUl ofullständiga
jordbrakslägenheter efter hand hade minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid FBLs tiUkorast rådde allmän enighet bland de
remissinstanser som yttrade sig i frågan om att skogsservitulen borde
avvecklas. I prop. 1970: 144 med förslag tUI lag om införande av FBL, ra. ra.,
förklarade departementschefen att också han anslöt sig tUI förslaget om
awecklrag. Förslaget tillstyrktes enhälligt av tredje lagutskottet (3LU 1970:
92) och antogs utan diskussion av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De skäl för avveckling av skogsservitulen som drogs
fram under förarbetena tUl FBL är i stor utsträckning gUtiga fortfarande. I
flertalet fall får det anses angeläget att sådana servitut försvmner. Det är
eraellertid också viktigt att avvecklingen sker på ett sådant sätt att det inte
uppstår olägenheter för fastighetsägarna, i synnerhet inte för den bofasta
befolkningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>28</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tillärapningen av de nya bestäraraelserna om
skogsservitut har visat alt bestämmelserna i vissa faU kan leda tiU betydande
ölägenheter för servitutshavaren. Genom de nya bestämmelserna har det blivit
lätt för ägaren av en servitutsbelastad fastighet att bli fri från servitutet,
även om servitutshavaren har haft behov av det. Servitutshavaren har i så fall
ibland fått svårt alt skaffa sig fullgod ersättnrag för servitutet. De ölägenheter
som har uppkorarait gäller skogsfångsservitut men däremot inte, såvitt känt,
belesservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl komraa tUl rätta med de problem som har
uppstått i samband med avvecklingen av skogsfångsservitut kan övervägas alt på
ett eller annat sätt modifiera de bestämmelser som gör det möjligt att upphäva
sådana servitut. Vad som därvid komraer i fråga i första hand är att begränsa
möjUghetema att tUlämpa 15 § FBLP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den typ av skogsfångsservitut som regelmässigt är
av störst betydelse för den härskande fastigheten är servitut som avser rätt
att ta virke tUl ved. Mindre betydelse har i aUmänhet sådana servitut som avser
rätt att la byggnadsvirke, hässjevirke eller virke för något annat ändamål.
Sådana rättigheter kan visserligen vara värefulla för servitutshavaren raen är
dock sällan av sararaa grimdläggande betydelse sora en rätt atl la virke till
ved. Normalt har en servitutshavare inte fortlöpande behov av all kunna ta
virke för sådana mer speciella ändamål. En servituts-rältighet av det slaget
kan också lättare än ett vedservitut ersättas genom att servitutshavaren köper
det virke som behövs eUer anskaffar del på annat sätt. De problem som kan vara
förknippade med att upphäva servitut av detta slag är snarast begränsade liU
frågan ora ersättningens storlek. Ersättningsfrågorna behandlas närmare i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att del framför allt är vedserviluten som i
sammanhanget är av betydelse har bekräftats genom arbetsgruppens kontakter med
företrädare för servitutshavama. Däreraot har det inle kommit frara alt de
nuvarande bestäramelsema skulle ha medfört några större olägenheter i fråga ora
andra skogsfångsservitut. Överväganden ora eventuella ändringar av
förutsättningarna för atl upphäva skogsfångsservitutet bör därför begränsas
till vedserviluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid bedöraningen av hur bestämmelserna i fråga om
vedservitut bör utformas bör det beaktas att s>nen på värdet av ved från
energisynpunkt har ändrats under senare år. Vedens värde sora energikälla anses
nu betydligt större än för bara fera—sex år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilken betydelse ett vedservitut har för den härskande
fastigheten varierar från fall tUI fall. Intresset av all kunna ta ved från en
grann-fastighet är givetvis särskUt beaktansvärt, ora veden behövs för
upp-värraning av ett hus som används till bostad året mnt. Det finns inte lika
stort intresse av att skydda ett vedservitut som tillkommer en fastighet som
används enbart för fritidsändamål, särskilt inte om fastigheten utnyttjas bara
på soraraaren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Värderingen av vilken betydelse ett vedservitut har
hänger naturligtvis också samman raed hur uppvärraningen sker på den härskande
fastigheten. Servitutets betydelse är särskUt stor, ora fasligheten är försedd
med en värraepanna som enbart kan eldas med ved och värmesystemet inte ulan
omfattande ändrragar kan läggas om till oljeeldning e. d. Även när
värmesystemet är konstruerat t. ex. för både vedeldning och oljeeldning kan
det dock vara befogat att bevara ett vedservitut, om det verkligen utnyttjas
för atl förse fasligheten med bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Otvivelaktigt kan ägaren av en fastighet sora
används till åretrunlbostad åsarakas betydande olägenheter, ora ett
vedservitut som har betydelse för fastighetens bränsleförsörjning upphävs. Med
hänsyn till vad som förut har sagts om del angelägna i att undvika sådana
olägenheter bör de nuvarande bestämmelserna ändras så att det blir svårare att
upphäva ett sådant servitut. Målet bör vara att införa en ordning som medför
att vedservitut av det angivna slaget normall får vara kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det föreslås därför alt den nuvarande möjligheten
all upphäva skogsfångsservitut med stöd av 15 § FBLP begränsas så, att
bestämmelsen inte blir tUläraplig på servitut sora avser rätt att ta virke tUl
ved, om fasligheten stadigvarande används till bostad och servitutet har betydelse
för fastighetens bränsleförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En sådan ändruig av 15 § FBLP leder tiU atl
vedservitut av del angivna slaget blir underkastade de allmänna bestämmelsema i
FBL. Del innebär att sådana servitut, liksom andra servitut sora det inte finns
särskUda regler för, kan upphävas endast under de viUkor som anges i 7 kap. 5 §
FBL. Enligt 7 kap. 6 § gäller dock mte dessa villkor, om upphävandet av etl
servhut är av betydelse för en fastighetsreglering sora avser ändring i fastighetsindelningen.
Då gäller enbart de allmänna villkoren för fastighetsreglering i 5 kap. FBL. I
praktiken bör den föreslagna ändringen av 15 § FBLP medföra att det helt
övervägande antalet av de åsyftade vedserviluten kommer att finnas kvar så
länge de har betydelse för bränsleförsörjningen på den härskande fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bland de nuvarande skogsfångsserviluten finns både
anvisningsservitut och fria servitut. Den sora har ett anvisningsservitut får
ta virke bara på platser sora ägaren av den tjänande fastigheten anvisar. Ett
fritt servitut får däremot utövas var som helst på den tiänande fastigheten.
För den händelse det införs ökade möjligheter att behålla skogsfångsservitut
har ifrågasatts, om man inte i varje fall borde införa en bestämmelse om att sådana
serviiut sora nu är fria kan förvandlas tiU anvisningsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med anledning härav kan påpekas att del redan nu
finns möjlighet att vid fastighetsreglering göra ora ett fritt servitut tUl ett
anvisningsservitut enligt bestämraelserna om ändring av servitut i 7 kap. 4 §
FBL. Där föreskrivs som fömtsättning för ändring bl. a. att servitutet hindrar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>30</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
ändamålsenligt utnyttjande av den tjänande fastigheten och alt denna olägenhet
kan undanröjas genoiri ändringen. Har förhållandena ändrats efter servitutets
tUlkomst, får ell serviiut ändras också om det skulle innebära väsentUg fördel
för den tjänande eUer härskande fastigheten utan att för den andra medföra
olägenhet av betydelse. Genom dessa bestämraelser torde det föreligga
tillräckliga möjligheter att vid behov ändra fria skogsfångsservitut till
anvisningsservitut. Någon ytterligare bestäraraelse härom föreslås därfcir
inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I delta sammanhang bör också tas upp frågan om
ersättning för upphävande av skogsfångsservitut. F. n. utgår ersättning
normalt i pengar, men det finns också möjlighet all besluta om markvederlag.
Från servi-tutshavarnas sida har gjorts gällande att de nuvarande
ersättningsreglerna leder tUl aUtför låga ersättningar. Det har också
framförts önskemål ora att vederlag i första hand bör utgå i mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som tidigare har berörts diskuterades frågan om
markvederlag ingående i samband raed tiUkomsten av de nuvarande
bestämmelserna. I den proraeraoria som låg bakom förslaget tUl FBLP föreslogs
regler om markvederlag. Departementschefen gick emeUertid ifrån förslaget, och
i det förslag som sedermera antogs av riksdagen togs inte in några bestämraelser
om raarkvederlag. Som skäl mot att införa sådana bestämmelser anförde departeraentschefen
bl. a. jordpolitiska hänsyn. När det gäUde servitutshavare som hade ett
verkligt behov av servitutet erinrade han om reglema i 5 kap. 8 § FBL och
framhöU att servitutet i sädana faU inle skulle kunna upphävas utan att
fastigheten fick mark som kompensation. Genom ett avgörande av högsta
dorastolen (NJA 1976 s. 262) har sedermera bekräftat;! att markvederlag kan
utgå vid upphävande av skogsfångsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad departementschefen anförde om markvederlag vid
tillkomsten av FBLP är i princip gUtigt fortfarande. Från allmän synpunkt skuUe
det inte vara någon fördel ora det blev vanUgt att ge markvederlag för
upphävande av skogsfångsservitut. Tvärtom skulle det kunna vara tiU nackdel för
skogsbruket och försvåra att skogen brukades på ett rationeUt sätt. Den
möjlighet sora redan nu finns att bestärama vederlag i mark får anses vara
tUlräcklig för de undantagsfaU där markvederlag kan vara befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I de faU ersättning för ett upphävt
skogsfångsservitut bestäms i pengar beräknas ersättningens storlek enUgt samma
principer som tiU-lärapas vid andra fastighetsbUdnmgsåtgärder. Det kan inte
komraa i fråga att ändra de allraänna ersättningsreglema enbart med hänsyn tiU
innehavama av skogsfångsservihit. Vad sora möjligen kan ifrågasättas är om de
allmänna ersättningsreglema medför sådana ölägenheter vid tiUämpningen på
skogsfångsservitut att det är befogat att införa någon specialregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
servitutshavare som går miste om ett skogsfångsservitut får som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regel
ersättning av två slag. Dels får han ersättning för servitutets positiva
värde. Dels får han en viss andel i den regleringsvinst som uppkommer genom
att servitutet upphävs. Normalt är vinstandelen av Uten betydelse i
järaförelse raed ersättningen i övrigt. Vid bedömningen av om
ersältningsbestämmelsema leder tiU godtagbara resultat eUer ej vid
tiU-lärapningen på skogsfångsservitut är det därför av avgörande betydelse hur
ersättningen för servitutets positiva värde beräknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I enUghet med bestämmelserna i 5 kap. 10 § FBL
skall det positiva värdet bestämmas raed hänsyn tUl hur marknadsvärdet för den
härskande fastigheten förändras. I avsaknad av jämförelseraaterial beträffande
försäljningar av järaförbara fastigheter sker värderingen ofta på grundval av
en uppskattning av avkastningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Värderragen sker i prmcip så, att man uppskattar
värdet av den mängd virke serA'itulshavaren får tiUgodogöra sig med avdrag för
kostnader för avverkning och hemtransport av virket. Att göra avdrag för
kostnaderna kan måhända te sig mindre befogat i fall då servitutshavaren har
tid och möjUghet att själv utföra arbetet. I princip bedöras eraeUertid saken
på samma sätt oavsett om servitutshavaren själv utför eller kan utföra arbetet,
låt vara att viss hänsyn kan tas härtUl vid beräkningen av kostnademas
storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad sora har kommit fram om praxis för bestämraande
av ersättning vid upphävande av skogsfångsservitut tyder inle på att
ersättningsbeloppen genereUt sett skuUe vara alltför låga. I vilket faU sora
helst finns det inte tUIräckUg anledning att raed hänsyn tiU ersättningsnivån
föreslå någon särskUd bestäraraelse ora hur ersättningen skall beräknas vid
upphävande av skogsfångsservitut. Även utan en ändring av ersättningsreglerna
får också servitutshavamas intressen anses tUlräckligt tillgodosedda, om man
ändrar bestämmelsema om förutsättningama för upphävande av skogsfångsservitut
på det sätt som har föreslagils i det föregående. Ora viUkoren ändras så, att
de flesta skogsfångsservitut som är av något större värde koraraer att finnas
kvar, blir ju ersättningsfrågorna av underordnad betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid arbetsgruppens kontakter raed företrädare för
fastighetsbildnmgs-rayndighetema har det kommit fram att det inte säUan uppstår
vissa speciella problem när ett skogsfångsservitut berörs av en fastighetsreglering
som avser marköverföring. Det gäUer sådana faU då ett område som är belastat
med ett skogsfångsservitut förs över från en fastighet tiU en annan. Enligt 7
kap. 29 § andra stycket JB blir följden härav alt servitutet mte längre gäUer i
det överförda området; Problemen hänger framför aUt samman med att det enligt 7
kap. 2 § första stycket FBL är förbjudet att bilda nya skogsfångsservitut vid
fastighetsreglering. På gmnd av den bestänunelsen kan man inle använda
möjligheten att nybUda ett skogsfångsservitut i samband med att ett annat
upphävs eUer upphör på annat sätt, en möjUghet som har visat sig vara praktisk
när</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:38</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
gäller andra slag av servitut. .avsaknaden av en sådan möjlighet kan vara ett
hinder för önskvärda marköverföringar, särskUt i sådana fall då man vill bevara
skogsfångsrättigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det införs en regel av del :3lag sora har föreslagils
i det föregående och som försvårar möjUghetema att mot servitulshavarens vUja
upphäva vissa typer av skogsfångsse.Tvitut, kan de angivna problemen öka. Det
finns då desto större anledning all vidta någon åtgärd för att komma till
rätta raed dessa problera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den lösning sora Ugger närmast tiU hands är all
införa en särskild bestämmelse som gör del möjligt alt nybilda
skogsfångsservitut i vissa fall. En sådan möjlighet bör dock begränsas liU fall
där den verkUgen kan behövas. Till en början bör en bestämmelse om nybildning
begränsas så, atl ett nytt skogsfångsservitut kan bildas bara som ersättning
för ett annat skogsfångsservitut som upphör att gälla i samband med alt ett
område som servitutet belastar förs över till en annan fastighet. NybUdning
bör kunna ske, oavsett ora det gamla servitutet upphör automatiskt med
tillämpning av 7 kap. 29 § andra stycket JB eller om det upphör på grund av
ett uttryckligt beslut om upphävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Möjligheten till nybUdning bör vidare begränsas
till vedservitut, som ju enligt vad som tidigare har sajjts är den typ av
servitut sora kan vara av särskUt värde för den härskande fasligheten. Av
praktiska skäl bör dock en bestämmelse härom gälla inte bara sådana vedservitut
som omfattas av den tidigare föreslagna undantagsbestämmelsen i 15 § FBLP utan
vedservitut i allmänhet. Det finns inle anledning att tro att en sådan
avgränsning kommer alt ledii tiU att vedservitut nybUdas i onödan. Den allmänna
förutsättning för att bilda servitut genom fastighetsreglering som anges i 7
kap. 1 § första stycket FBL bör näraligen gälla också i detta faU. Där
föreskrivs att servitut sora bUdas genom fastighetsreglering skaU vara av
väsentUg betydelse för fastighets ändamålsenliga användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I enlighet raed det anförda bör alltså nybildning
få ske endast av vedservitut. Förutsättningen bör vara alt del servitut som
ersätts också avser ved. Ätt det gamla servitutet eventueUt också avser andra
rättigheter, t. ex. byggnadsvirke eller raulbete, bör inle vara något hinder
för nybildning, men det nya servitutet bör i så faU begränsas tUl ved.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En möjlighet tUl nybildning av vedservitut i
enlighet med de angivna riktlinjerna bör kunna tmderlälta genomförandel av
fastighetsreglerragar som avser marköverföring. Detta är värdefuUt för ägare av
fasligheter som är belastade med vedservitut. Samtidigt blir en sådan möjlighet
värdefull för ägama av de härskande fastigheterna genom att det bUr lättare att
behålla servitutsrättigheterna. Därmed minskar också de betänkligheter som man
kan hysa med anledning av att det i det föregående inle har föreslagits något
undantag från bestämmelsen i 7 kan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ FBL i fråga om sådana vedservitut sora omfattas av den föreslagna nya
bestämmelsen i 15 § FBLP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda föreslås atl del i 7 kap. 2 § första stycket FBL
föreskrivs att servitut sora avser rätt alt ta virke till ved får bildas som
ersättning för annat vedservitut som upphör i samband med att mark som
servitutet belastar förs över lill annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de frågor sora nu har behandlats har vissa andra frågor sora rör
skogsfångsservitut koramit upp i samband med arbetsgruppens kontakter raed
företrädare för ägama av berörda fastigheter. Det gäller bl. a. frågor om gode
mäns medverkan vid fastighelsbUdningsförrätt-ning, obligatorisk syn,
information tiU sakägare, rättshjälp ra. ra. Vissa av dessa frågor har också
tagits upp av civUulskottet med anledning av motioner i riksdagen (CU 1977/78:
18). Frågorna är emellertid i stor utsträckning av raer principiell betydelse
och bör därför inte behandlas i detta samraanhang. Flera av dem har berörts i
promemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn av
fastighetsbUdningslagsliftningen och kommer att tas upp i samband raed den
fortsatta departementsbehandlingen av proraeraorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del föreslås att de nya bestämraelserna skaU träda
i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestäramelser bör dock fortfarande gälla i
ärende som har anhängiggjorts vid fastighelsbildningsmyndigheten före den 1
februari 1978. Denna tidpuiUit har valts med hänsyn tiU att bostadsministern i
ett pressmeddelande den 12 januari 1978 informerade om att hon hade tUlsatt en
särskUd arbetsgrupp för översyn av bestämradsema ora skogsfångsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 38</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i fastighefsbildiningslagen (1970: 988)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenora föreskrivs att 7 kap. 2 §
faslighelsbildningslagen (1970: 988) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 §1<br>
</span></i><i><span style='font-family:Verdana'>Serviiut avseende skogsfång el-
Servitut avseende skogsfång el<br>
ler rätt att framdraga annan sådsin ler rätt att framdraga annan sådan<br>
ledning som avses i ledningsrälts- ledning som avses i ledningsrälts-<br>
lagen (1973:1144) än avloppsled- lagen (1973:1144) än avloppsled<br>
ning för en fastighet får ej bildas ning för en fastighet får ej bildas<br>
genom fastighetsreglering.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>genom fastighetsreglering. Dock</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>får
servitut som avser rätt att ta virke till ved bildas som ersättning för annat
vedservitut som upphör i samband med att mark som servitutet belastar överförs
till annan fastighet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitut, sora kan upplåtas enligt vattenlagen
eller efter prövning vid särskUd förrättning enUgt aiman lag och som ej
omfattas av förbudet i första stycket, får bUdas genom fastighetsreglering
endast ora ålgärden sker i samband med en annan fastighelsbildningsålgärd och
är av betydelse för denna. I fråga om servitut sora avses i 2—6 kap.
vattenlagen fordras vidare atl ägaren av den tjänande fastigheten ej motsätter
sig servilulsbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första och andra styckena gäller ej servitut sora
avser ledning för vatten till husbehovsförbrukning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Senaste lydelse 1973:1146.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag tm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenora föreskrivs alt 15 § lagen (1970: 989)
ora införande av faslighetsbildnmgslageni skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarattde
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:129.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>15 § Servitut avseende skogsfång eUer bete får
upphävas geoom fastighetsreglering, även ora sådana omständigheter som avses i
7 kap. 5 § faslighelsbildningslagen ej föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Första stycket gäller ej servitut som avser rätt
att ta virke till ved, om den härskande fastigheten stadigvarande används till
bostad och servitutet har betydelse för fastighetens bränsleförsörjning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre
bestämmelser gäller dock fortfarande i ärende som har anhängiggjorts hos
faslighets-bildningsmyndighelen före den 1 februari 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Lagen omtryckt 1971:1036.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>36</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten för Nedre Norrland: Vid tiUkomsten av FBL
eftersträvades en sådan utformning av fastighetsbUdningsvUlkoren att det vid
tUl-lämpningen av dessa skuUe bli miijligt att vinna anslutning tiU den vid
prövningslillfäUet aktuella jord- och planpolitiska målsättningen. Reglerna är
så elastiskt utformade att de ger utrymme för en avsevärd rörelsefrihet och
tUlämpningen av dem kan anpassas tUl en tämligen långt gående utveckling.
Villkoren i 3 kap. tUl skydd för aUmänna intressen är indispositiva, medan
däremot flera vUlkor i 5—7 kap. tUl skydd för enskUda intressen är disposiliva.
Över sistnämnda vUlkor får dock aldrig fastighetsägarna disponera på sådant
sätt att bestäraraelserna i 3 kap. sätts ur spel. En ändring i praxis
beträffande tUlämpningen av de allmänna fastighetsbUdningsvUlkoren i 3 kap.
kan alltså påverka bedömningen när det gäUer vissa viUkor i 5—7 kap., t. ex. 5
kap. 4 och 8 §§. En förskjutning i synsättet beträffande exempelvis lämpUgheten
av att använda ved i större omfattning kan aUtså påverka tiUämpningen av
sistnämnda bestämmelser. En ändring av så detaljbetonad karaktär som den nu
föreslagna kan verka häraraande på den flexibla tillämpning av FBL som
fömtsattes vid dess tiUkomst. Hovrätten anser därför atl de av arbétsgrappen
föreslagna ändringama strider mot den uttalade målsättningen om en flexibel
tillämpning av FBL. På grund härav ifrågasätter hovrätten om det är lämpligt
att genomföra de föreslagna ändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härnösands
tingsrätt tillstyrker både att möjligheterna begränsas att avveckla vedservitut
och att det skapas möjUghet att bUda vedservitut i samband med marköverföring.
Tingsrätten har dock vissa erinringar mot de lagtekniska lösningar sora
föreslås i proraeraorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LMV:
Den gäUande lagstiftningen om skogsservitut bygger, som be<br>
rörs i proraeraorian, på tanken atl nya sådana servitut inte skall bUdas<br>
och att de befintliga serviluten skall avvecklas. Avvecklingen skaU ske<br>
successivt genora fastighetsreglering. Ställningstagandet får ses mot bak<br>
grund av att utvecklingen ändrat förutsättningama för skogsservitulen<br>
radikalt. Behovet av serviluten har minskat genom utvecklingen inom<br>
jordbruksnäringen, som lett tUl alt flertalet härskande fastigheter upp<br>
hört att användas för jordbmk. Nya bränslen och byggnadsmaterial<br>
m. m. har också bidragit till alt roinska servitulens betydelse. Olägen<br>
heterna för de tjänande fastigheterna har ökat genom utvecklingen inom<br>
skogsbruket. Någon grundläggande förändring i dessa förhållanden har<br>
inte inträtt sedan den gäUande lagstiftningen kom till omkring år 1970,<br>
oaktat synen på värdet av ved från energisynpunkt har förändrats i viss<br>
mån under de allra senaste åren tiU följd bl. a. av ändrad prisrelation<br>
meUan olja och ved. Denna bedömning synes stämma överens med upp<br>
fattningen i proraeraorian, som inte syftar lUl att ge lagstiftningen änd<br>
rad principiell inriktaing.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
syftar till ett stärkt, på visst sätt avgränsat skydd för servitutshavama
såvitt beträffar rätten tiU ved. Det kan i och för sig sättas i fråga ora det
föreliggande skyddsintressct väger tUlräckligt tungt för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
motivera ett särskUt skydd i lagstiftningen. De härskande fastigheterna har
ofta viss tUlgång till skog på egen raark, och i den raån vedbe-hovel inle kan
tUlgodoses på delta sätt finns ofta möjlighet att träffa avtal ora läkt av
avfallsvirke o. dyl. oberoende av servitut. Olägenheterna raed
skogsfångsserviluten överväger aUmänt sett fördelama, såsom berörts i del
föregående, och på sikt bör serviluten avvecklas. Ä andra sidan torde ölägenheterna
med just vedserviluten vara förhåUandevis begränsade, i varje faU om serviluten
utövas på ett raed hänsyn till berörda intressen ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbättrat tUlvaratagande av avfallsvirket är angeläget bl. a. därför att
kvarliggande avfaUsvirke underlättar för skadeinsekter att förökas och spridas.
Också energiförsörjningsskäl talar i samma rUrt-ning. Från dessa synpunkter
ligger det ett positivt värde i serviluten. Det bör emellertid samtidigt slå
klart alt servilulsfiguren bara kan få en begränsad betydelse som medel för
att främja tiUvaratagandet av avfaUsvirke. Man bör i första hand söka
lösningar sora underlättar en bredare och raera flexibel kontakt meUan utbud på
avfallsvirke och efterfrågan på ved.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
har LMV från sina utgångspunkter emellertid ingen erinran raot att man inför
ett skydd för skogsservitulen, avgränsat på föreslaget sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya skyddsregleringen placeras enUgt förslaget delvis i FBLP (15 §) och ddvis i
FBL (7 kap. 2 §). Enligt LMVs uppfattnmg har hda regleringen övergångskaraklär
och bör inrymraas i FBLP. Bestämmelsen i 7 kap. 2 § FBL bör därför flyttas tUl
15 § FBLP. Detta ger bättre överblick och underlättar tiUämpningen. Det bör
också beaktas att regeln om nybUdning av skogsservitut står i viss konflikt
med själva servi-tutsbegreppet i 14 kap. JB. Detta förhållande markerar
ytterligare regelns övergångskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten i Västernorrlands lan: FBL
ger i ganska stor utsträckning skydd även åt fastigheter som har en så
otiUfredsställande beskaffenhet att de vid tUlämpning av lagens
lämplighetsvUIkor inte skulle få bUdas. Skyddet gäUer i dessa fall vid
tvångsmässiga ingripanden. Denna duaUsm i lagen torde väsentiigen gmnda sig på
hänsynen tUl att ägarna kan ha anpassat sig även liU en olämplig fastighetsindelning
och att en aUlför genomgripande oraställning kan bU betungande för dera även
om förändringen föranleder penningersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu föreslagna lagändringarna raarkerar ett sådant hänsynstagande till
innehavarna av vedfångstservitut. Däreraot är det uppenbarligen inte fråga ora
atl bostadsfastigheter raed tUlgång liU husbehovsved skulle vara mer lämpliga
eller allmänt önskvärda än fastigheter som saknar sådan tUlgång. Del
föreslagna skyddet för vedtUIgången är också begränsat tUl servitutsfaUen. En
fastighet av huvudsakligen bosladskaraklär kan ju sedan gararaalt ha egen
skogsmark i tillräckUg orafattning för att tUlgodose vedbehovet raen den
åtnjuter inte i FBL något specieUt skydd för denna mark och ÖLM noterar att något
sådant skydd inte föreslås nu heller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten i Jämtlands län förklarar
sig inte ha kunnat konstatera att nuvarande lagstiftnmg och den tillämpning
den fått inom länet har medfört sådana olägenheter för berörda fastigheter och
deras ägare att skäl finns att tUlstyrka de föreslagna lagändringama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Fastighelsslrukturen i Väster-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>norriands
läns skogsmark präglas i stor utsträckning av stark uppsplittring och dålig
arrondering. Detta försvårar skogsbruket. Behovet av en genomgripande
rationaUsering av fastighetsindelningen är därför stort. — Till bilden av en
olämplig fastighetsindelning hör också den rikliga förekomsten av skogsservitut.
Enligt uppgift finns 2/3 av landets aUa skogsservitut i delta län. För
skogsägarna kan serviluten innebära en besvärande inskränkning i rådigheien
över marken som kan försvåra ett rationellt brukande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För fastighelsralionaliseringen är skogsservitulen
till betydande be<br>
svär eftersom de regelmässigt måste regleras i samband raed marköver<br>
föringar mellan fastigheter.---- Under de gångna sex åren av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FBL:s
gUtighetstid har bara ca 500 servitut upphävts i länet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen är samraanfatlningsvis tillfredsställd
med arbetsgruppens förslag och tUlstyrker alt de genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En minoritet (fyra ledamöter) av länsstyrelsen i
Västernorrlands län: Sammanfattningsvis anser reservanlema det angeläget att
vid krav om avveckling av skogsserA'itut servilutsinnehavamas stäUning stärks
dels genom de i arbetsgruppen föreslaijna ökade möjligheterna att få behålla
servitutet eller vid faslighelsregk;rmg få servitutet överfört tUl annan
fastighet, dels genora atl rätlen tiU raarkvederlag förstärks i de faU det är möjligt
ur arronderingssynpunkl, dels även genom att ersättaingsreg-lerna ses över så
atl konlanlersättningama blir skäliga även raed hänsyn till tendenserna lill
ökat intresse för vedeldning och raed hänsyn till alt en ej tidsbegränsad
rättighet upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens län: Inora Norrbottens
län finns upp-skatlrungsvis ca 150 skogsfångsservitut. Serviluten är av
anvisningslyp. I del övervägande antalet faU är fjistigheler i enskild ägo
härskande och fasligheter liUhöriga SCA tjänande. SCA, vars fastigheter i länet
belastas av ca 100 skogsfångsservitut, har till länsstyrelsen uppgivit att ca
30— 40 % av serviluten utnyttjats undisr senare tid. Utnyttjandet består i huvudsak
av uttag av byggnadsvirke men en viss ökning av vedultagen har kunnat noteras
senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sedan FBL infördes 1972 har ett tiotal
skogsfångsservitut avvecklats i<br>
länet. Ansökningar ora avveckling av ytterUgre ett femtiotal Ugger hos<br>
lantraäleriet för handläggning.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn tUI den relativt ringa förekorasten av
skogsfångsservitut i Norrbottens län har frågan ora servitulens avveckling
eller fortbestånd en relativt liten betydelse. Länsstyrelsen vill dock som sin
principieUa uppfattning framhålla att servitut för skogsfång är en ålderdomlig
och i allmänhet inle ändamålsenlig form för alt förse fastigheter med skogsprodukter.
En metod där en fastighetsägare efter anvisning skaU äga rätt alt i annans skog
avverka vissa träd är irrationeU och bäddar för konflikter. Det kan t. ex.
nämnas alt ändamålsenUgt skött skogsmark numera ofta på stora områden inle har
skog med hela träd lämpliga för bränsle, endast delar av träden är med fördel
lämpliga tUI ved. Vedservitut är i sådana fall ej förenliga raed rationell
skogsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De betydande olägenheter för servitutshavaren som
gällande bestämmelser påstås leda tiU är enligt länsstyrelsens meimig alltför
översiktiigt behandlade. Länsstyrelsen efterlyser en mera ingående analys av
vari olägenheterna består och vUka reella fördelar vedserviluten innebär
gentemot andra tänkbara konstruktioner för lösande av faslighetemas
bränsleförsörjning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har för sin del svårt inse att de i
proraeraorian angivna svårigheterna atl skaffa fullgod ersättning för
vedserviluten samt den tippvärdering av veden som energikäUa sora skett under
senare tid leder lill sådana betydande ölägenheter för servitutshavaren att ett
särskUt skydd erfordras för vedserviluten. De olägenheter som bevarandet av
vedserviluten innebär överväger enUgl länsstyrelsens mening vida de marginella
fördelar ur bränsleförsörjningssypunkl som förslaget kan leda tUl för vissa
fastigheter. En lagstiftning med syfte att slå vakt ora den förlegade och
irrationella förra av rättighet sora skogsfångsserviluten och därmed
vedserviluten utgör, är enligt länsstyrelsens mening därför raindre läraplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen är av den uppfattningen att en stor
del av den kritik som framförts raot avvecklingen av skogsfångsserviluten har
sin gmnd i att de uldörada ersättningarna ansetts för låga. Vedens under senare
tid Ökade värde liksom värdet av all kunna förse sin faslighet med bränsle m .
m. genora eget arbete har starkt bidragit tUl att serviluten korarail att
uppfattas sora allt värdefuUare, vUket tagit sig uttryck i det nyvaknade
intresset för alt åter nyttja vedserviluten. Detta förhållande talar för all en
översyn av värderingsprinciperna är angelägen. Eftersora problemen närmast är
av liUämpningskaraktär bör översynen i första hand avse de anvisningar sora
ligger till grund för värderingar av skogsfångsserviluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regelsystemet i FBL är uppbyggt så alt tUlämpningen
skaU kunna göras flexibel och därmed medge en smidig anpassning till den vid
olika tidpunkter fastlagda jordpolitiska målsättningen. Det nu föreliggande
förslaget bryter mot denna principieUa uppbyggnad av FBL genom att frågor av
rällslillämpningskaraktär föreslås föranleda ändringar i själva lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis avstyrker länsstyrelsen en
lagstiftning som syftar till atl konservera skogsfångsserviluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En minoritet (sex ledamöter jämte föredraganden) av
länsstyrelsen i Norrbottens län: I likhet med majoriteten avstyrker vi en
lagstiftning sora syftar till att konservera skogsfångsserviluten. Vi vUl dock
göra följande komplettering tiU raajoritetens yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De oraråden i länet där skogsfångsservitut
förekoraraer kännetecknas som regel av att skogen tiU största delen innehas av
skogsbolag och då främst SCA. De jordbruksföretag sora uppbyggts i dessa
oraråden har normalt en, efter förhåUandena i länet i övrigt, liten skogsdel.
TUlgång till skogsfångsservitut kan därför för dessa fastigheter vara av stor
betydelse för tillgodoseende av faslighetens behov av skogsprodukter i form av
ved och husbehovsvirke samt även utgöra ett värdefullt bidrag till
sysselsättningen frärast under vuiterhalvåret. Sådana serviiut som således
fyller etl viktigt behov och bidrar tiU alt göra enheten bärkraftig bör enligt
vår mening inle avvecklas utan alt fasligheten tUlföres skogsmark som
kompensation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den restriktiva inställning tiU markvederlag som
kännetecknar såväl förarbeten som praxis vid tUlämpning av FBL försvårar dock
möjligheterna alt nå sådana lösnmgar. Det är därför angeläget att sådana ändringar
vidtas i lagstiftning eller rältslUlämpning atl raöjlighetema att utnyttia
raarkvederlag vid avveckUng av skogsfångsservitut som fyller viktiga behov för
jordbruksfastigheter vidgas. Härvid bör särskilt uppmärksammas möjligheterna
att i ett sararaanhang avveckla skogsfångsservitut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för samtliga jordbruksfastigheter inom en viss trakt och
utlägga markvederlagen i form av gemensarahelsskog för berörda fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många jordbruksfastigheter innehar
på grund av tUUcöp av fastigheter etl flertal skogsfångsservitut raed rätt tiU
sararaanlagt relativt stora kvantiteter virke och ved. Vid lillämpnig av
markvederlag är det därvid enligt vår mening lämpligt all fastigheternas
sammanlagda skogsfångsrättigheter får läggas tiU grand för markliUdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vi föreslår således att sådana
ändringar i lagstiftningen vidtas som skapar reella fömtsättningar för atl i
samband med avveckling av skogsfångsservitut tUIerkänna sådana
jordbruksfastigheter vederlag i skogsmark som har behov av skogsmarken och ej
på annat sätt kan tiUföras sådan raark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksnämnden i Norrbottens län har avgett ett yttrande
som så gott sora ordagrant överensstäramer med det nyss återgivna yttrandet av
minoriteten i länsstyrelsen i samma län. Dessutora anför lantbraksnänm-den
följande: I Norrbollens län finns 100—200 icke tidsbegränsade servitut, varav
c:a 50 st. inora Alterdalen i Norrfjärdens socken, Piteå kommun, med SCA som
ägare liU de tjänande fastighetema. Nästan samtliga serviiut omfattar ved, hiisbehovsvirke,
stängsel- och hässjevirke samt mulbete. Serviluten är normall maximerade tUl
3—9 m för husbehovsvirke och 30—60 m till brännved per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt vad lantbmksnämnden lunnil
utövar praktiskt taget alla servi-lutsinnehavarna i Alterdalen rätten tUl
husbehovsvirke och ca två tredjedelar rätten till ved. Med något enstaka
undantag bor också alla på sina fasligheter. En fjärdedel av
servitutsfasligheterna utgöres av aktiva jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan år 1970 har förändringar,
sora påverkar betydelsen och värdet av serviluten inträffat. Priset på
eldningsolja har raer än tredubblats och tekniken för framställning av flis och
utnyttjande av detsamma som bränsle har utvecklats. Dessutom har vedeldningen
på nytt ökat på landsbygden. Behovet av husbehovsvirke torde också ha ökat på
grund av en ökning av nybyggnad och underhåll på landsbygden av såväl bostadshus
som ekonomibyggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län tUlstyrker
promemorieförslaget liksora skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län, som
dessutora anför: Ur skogsvårdssynpunkl är del otiUfredssläUande atl en tjänande
faslighet drabbas av fria servitut i all synnerhet som
servitutsbestämraelserna i nuvarande skogsvårdslag inte komraer atl finnas med
i kommande skogsvårdslag enligt förslag som framlagts av 1973 års
skogsutredning. De serviiut sora nu är fria bör kunna förvandlas tUl
anvisningsservitut. Atl möjligheter finns enUgl 7 kap. 4 § FBL att under vissa
omständigheter komma tUlrätta raed detta förhåUande räcker inte. En
förvandlings-raöjlighel bör klart och entydigt föras in i nu aktuell
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förse servitutsgrupp: De förslag
tUl ökade raöjligheter atl serviluten<br>
får bibehållas och tUl överföring av servitut vid fastighetsreglering tUl<br>
annan fastighet noteras med tUlfredsslälldse. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Servitutsgruppen finner del
anmärkningsvärt all arbétsgrappen ej för fram synpunkter om parternas krav på
full rättstrygghet vid fastighetsbildningsmyndighetens tillämpning vid
förrättningarna. Detta är så mycket raer anraärkningsvärl sora arbetsgruppen
givils tUlfälle att korama i kontakt med redan felfördelade servitutshavare och
även tagit del av material från handläggning sora klart visar atl inte ens
lagens nuvarande utforranmg ora exerapelvis gode mäns kallande följs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitutsgruppen viU med kraft framföra kravet på
atl en betryggande<br>
rättsordning komraer lUl uttryck i en ny lagstiftning. Den bör innehålla<br>
en saklig information tUl berörda parter, rätt tiU rättshjälp enUgt all<br>
männa bestäramelser redan i första instans, obligatorisk syn av fastighe<br>
tema och Ukaledes obligatoriskt krav på gode mäns närvaro vid förrätt<br>
ningen. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitulsgmppen vUl samraanfatlningsvis framhålla
atl när nu en ny lagstiftning kommer tiU stånd bör denna få en sådan utformning
all den tidigare rättsosäkerheten ej upprepas — en rättsosäkerhet som insiktsfulla
remissinstanser vid nuvarande lagstiftnings genomförande påpekade skulle bU
följden av densararaa — och att allraänhetens förtroende för lagstiftningen
återslälles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AB Iggesunds Bruk: För tUlvaratagandet av raesla
möjliga virke är målsättningen alt så lite sora möjligt av ett träd skaU bli
kvar i skogen lill skiUnad mot forna liders skogsbruk då kanske bara en eUer
två tira-raerstockar tillvaralogs ur varje träd. Delsamraa gäller ora
tillvaralagande av röjnings- och gaUringsvirke. Förutom biologiska och
tekniska begränsningar koraraer det även atl finnas ekonomiska begränsningar
ora vad som går atl tillvarataga. Bolaget har den uppfattningen att det framför
allt för klenare gaUrings- och för röjningsvirke kommer att bU svårt att få
ekonomi i utvinnandet för massaindustrins räkning. Det torde i dessa
dimensioner vara nationalekonomiskt fördelaktigt att använda detta virke för
bränsleändamål. Däremot torde det inte vara försvarbart atl i en
normalsituation använda grövre gagnvirke för bränsleändamål. — —- —</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ingressen har omnämnts önskemålet att skogen
skall brukas på rationellast möjliga sätt. Del innebär att tiU bränsle skaU
icke användas värdefiUlare virke än nödvändigt. Rent teoretiskt skaU ej ett
vedservitut kunna användas i strid mot denna princip vare sig anvisningstvång
föreligger eller ej. Som stöd för detta uttalande åberopar bolaget bestämmelserna
i 14 kap. 6 § JB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bolaget vUl inle på något sätt ifrågasätta det
lämpliga i att använda viss del av skogens avfaU för bränsleändamål. Det kan
tvärtom anses ingå sora ett led i bästa möjUga utnyttjande av avkastningen.
Däreraot vill bolaget mycket starkt ifrågasätta det lämpliga i att vedförsörjningen
ordnas via vedservitut. Detta innebär att man måste ta veden från en viss
bestämd faslighet. Mer än hälften av alla tjänande fastigheter torde vara i
enskild ägo. Ora veden skaU kunna tas inom ett rimUgt avstånd från den
härskande fasligheten finns risk att tUI ved koraraer alt användas virke, som
med större fördel skulle kunna användas för industrieUt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bolaget har inte tUlgång lUl någon uppgift på hur
många icke skog-försedda fastigheter, sora har eUer kommer att ha sin
bränsleförsörjning via vedeldning. Av dessa fastigheter torde de
servilutsberättigade endast utgöra en ytterst Uten andel. För övriga
fastigheter synes vedförsörjning ändock fungera. Det torde inte finnas några
svårigheter för samtiiga fasligheter, som nu har vedeldning, att för en ringa
ersättning kunna få anvisning på vedhuggning inom rimUgt avstånd från bostaden.
En vedförsörjning på detta sätt raåste vara både rationeUare och nationalekonomiskt
lämpligare än bibehåUande av vedservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med stöd av ovanslående får bolaget avstyrka
arbetsgruppens förslag till ökat skydd for vedserviluten, då dessa icke på ett
rationellt sätt löser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ifrågavarande
fasligheters bränsleförsörjning. Bolaget anser i släUet att lagstiftningen
skall anpassas så all den avveckling av skogsservitulen, som enhälligt
tUlstyrkts i samband med FBLs tillkomst och införande, på enklast möjliga sätt
kan fullföljas. Detta kan ske exempelvis genora att släppa dels på kravet i FBL
5:4 alt båtnaden överstiger kostnaden saml dels på förbudet mot väsentiig
minskning av graderingsvärdet i FBL 5:8. Fortfarande skyddas den härskande
fastigheten tUlfredsstäl-lande av bestämmelsema i första punkten i sistnämnda
paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mo och Domsjö AB: MoDos fastigheter belastas f. n.
av ca 650 skogsservitut. De allra flesta fimis i nordöstra Ångermanland. Ca 350
serviiut avser endast rätt till hässjevirke, stängselvirke o. dyl. och berörs
sålunda inte av förslaget. Såsom icke utövade saknar de för övrigt numera värde.
Övriga ca 300 serviiut avser räll tUl ved i större eller mindre omfattning,
ofta i kombination med nyttigheter av det nyssnämnda slaget. I ca 100 fall
inom sistnämnda gmpp förekommer även rätt lill byggnadsvirke, som liU sin
omfattning oftast är begränsad på ett eller annat sätt (förklaringen härtill är
att MoDo på 1920- och 1930-ta-len återköpte många skogsservitut och upplät nya
tUl omfattningen inskränkta rättigheter).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>MoDo har för närvarande inga definitiva siffror på
antalet utövade servitut men en preliminär undersökning indikerar att endast ca
10 % av de ca 300 vedserviluten utnyttjas och att ca hälften eller 5 % avser
åretrunlbostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ovan redovisade förhållanden innebär att förslaget
såvitt gäller skyddet för vissa vedservitut har myc;kel begränsade
konsekvenser för MoDos vidkommande. Det oaktat är MoDo av skäl som framgår av
det följande mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt MoDos uppfattning är förslagets betydelse ur
energiförsörjningssynpunkt grovt överskattad. I den mån de ovan siffermässigt
redovisade förhållandena kan antagas vara aUmängilliga för skogsservitulen
överhuvudlaget — ett anlagande som bör vara ganska rikligt — innebär de alt ca
7 000 av samtUga skogsservitut (enligt uppgift ca 15 000 varav merparten och i
varje faU minst 50 % torde belasta bondeskog) avser rätt till ved men att
endast ca 350 härav skuUe få det föreslagna skyddet. Om — såsom MoDo tolkar
förslaget — skyddet inte skaU gälla fastighe-ter/brukningsenheter med egen
skogsmark minskar antalet ytterligare. Även ora siffrorna är behäftade med stor
osäkerhet ger de belägg för att förslaget är praktiskt taget helt betydelselöst
ur energiförsörjningssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härutöver leder förslaget erUigt MoDos raening tUl
vissa olägenheter. Skyddet för vissa raed vedservitut kombinerade nytligheter
konserveras under överskådlig tid. Ett servitutsförhållande torde dessutom
endast i sällsynta fall innebära en optimal resursanvändning sett ur såväl
aUraän som den härskande och tjänande faslighetens synpunkt i och med att
servitut är lokaliserat tUl ell avgränsat område, som kan ligga på avsevärt
avstånd och i svåråtkomUgt läge och sora ofta kan ha en ur
vedför-sörjningssynpunkt för värdefull sortimentssammansältning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCA: Den rättsliga innebörden av servitut är att
den lanspråktagna nyttigheten skall förbrukas på den härskande fastigheten och
skaU tas ut på den tjänande fastigheten på sådant sätt alt denna ej onödigt
belastas. Delta medför sålunda att ett vedservitut ej får las ut av bättre
sortiment (massaved, sågtiraraer) än vedskog, i vart fall om tillgång på
vedskog</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finns.
Vidare får servitutshavaren finna sig i atl ta ul veden även på obekväma eller
avlägsna delar av den tjänande fastigheten. Ej heller får ved tas ut och säljas
eller bytas mot varor eller tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
rättsgrunder för utövningen raedför att servitutshavaren ofta finner det
fördelaktigare att köpa vedskog på rot nära väg i fria marknaden än atl
utnyttia servitutet på en obekväm del av den tiänande fastigheten. Det bör
noteras att det veterligen ej föreligger några svårigheter all raot lågt pris
köpa vedskog på rot (för röjningsvirke o. dyl. utgår ofta ingen ersättning).
Etl stöd härför utgör också de många besluten av servitulsnämnderna (enligt 1946
års lag om förlängning av tiden för vissa servitut) där rolvärdet på vedskog
vanligen satts tUl mellan 1: — och 5: — kr/m. Kostnadema för inköp av vedskog
på rot är sålunda helt försumbara jämfört raed kostnadema för huggning och
transport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör beaktas att vedservitut icke torde få utövas på den tjänande fastigheten
ora tiUgång tUl vedskog finns på den härskande fastigheten. Många
servilutsberättigade fastigheter innehåller sådana arealer skog och-f. d.
hagraark att vedbehovet med fördel kan tillgodoses inom den egna fastigheten.
Likaså torde en del nedlagda inägor på dessa fasligheter bäst lärapa sig för
produktion av vedskog (energiskog).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den debatt sora förts ora skogsservitulen har
dessa framsläUts sora<br>
en företeelse inom storskogsbrakets område. I verkUgheten belastar mer<br>
än hälften av dessa servitut fasligheter som ägs av enskilda personer, i<br>
de flesta fall jordbrukare.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I nu gällande skogsvårdslag finns bestämraelser som
kan skydda såväl servitutshavare som ägare tiU tjänande fastighet mot
otiUböriig avverkning av motparten. Dessa regler har ej medtagits i förslaget
lill ny skogsvårdslag eftersora det förutsatts att skogsservitulen skulle
avvecklas. Ora arbetsgruppens förslag genoraföres är det nödvändigt att reglema
från nuvarande lag raedtages i den nya skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Upphävande av skogsfångsservitut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten för Nedre Norrland: 5ervitut är normalt
knutet endast tUl den härskande faslighetens behov och påverkas inte av hur
ägaren för tillfället använder fasligheten. Den föreslagna lagtexten i 15 §
FBLP medför en risk för att vedservitut komraer att upphävas av raer tillfälliga
orsaker. Ett praktiskt exerapel är alt ell hus står tomt därför att ägaren, som
av känslomässiga skäl ej vUI sälja fastigheten, bor på ålderdomshem. Etl annat
exempel är att ägaren vid förrätlningslUIfäUet använder huset för
fritidsändamål. Hovrätten delar i och för sig arbetsgruppens uppfattning alt
intresset av att kunna ta ved från en grannfaslighet är särskUt beaktansvärt
om veden behövs för uppvärmning av ett hus som används liU bostad året runt.
EmeUertid är det ju vanUgt att även fritidsfasligheler uppvärms med ved, varför
ett vedservitut givetvis kan ha betydelse för en sådan fastighets
bränsleförsörjnmg. Många besvärliga tolkningsproblem kan undvikas om ingen
åtskiUnad görs meUan permanentbostäder och fritidsbosläder. Om emellertid
arbelsgmppens förslag skall genomföras, anser dock hovrätten att skyddet för
skogsfångsservitut bör göras beroende av fastighetens långsiktiga användning.
En faslighet kan faktiskt anses vara permanent bostad även ora den vid
förrättningstidpunkten används för fritidsändamål. En bedömning på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:38</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lång
sikt stäraraer bättre med servitutsfiguren och med den allmänna
lämplighetsprövning som skaU göras vid all faslighelsbUdningsverksam-het.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta samraanhang erinrar hovrätten ora atl ett
serviiut kan upphävas endast om det s. k. båtnadsvillkoret i 5 kap. 4 § FBL är
uppfyllt, dvs. att en positiv nettoeffekt av regleringen uppnås. När det gäUer
rätt atl ta virke av normal kvalitet har nämnda vUlkor i en upphävandesituation
enligt praxis som regel ansetts vara uppfyUt. Enligt hovrättens mening är det
tveksamt ora vUlkoret kan anses uppfyUt när servitutet avser rätt att ta virke
av avfall och torra träd. Sådant virke har normalt mycket ringa värde för den
tiänande fastigheten — tvärtom kan det vara en fördel att virket tas bort — men
kan ha ett icke oväsentligt värde för den härskande fastigheten. Det är
tänkbart att en viss båtnad kan erhållas under förutsättning atl — när det
gäller det negativa värdet — ett tillräckligt stort belopp för störningar i
driften ra. m. påföres den tjänande fastigheten i kalkylen. Från
energisynpimkt kan det emeUertid vara värdefullt att sådana serviiut kan få
bestå även för fastigheter som används sora fritidsbostäder. Ora arbetsgruppens
förslag ora ändring i 15 § FBLP och 7 kap. 2 § FBL genoraförs, bör det enligt
hovrättens raening klargöras om servitut av nyss nämnt slag har sådant skydd
även för fritidsfaslighel att upphävande inte kan ske enligt 15 § FBLP och att
nybUdning får ske enligt 7 kap. 2 § FBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot den sålunda skisserade bakgrunden föreslår
hovrätten — under förutsättning att arbetsgrappens förslag tUI lagteknisk
lösning väljes — att 15 § andra stycket FBLP får följande lydelse: "Första
stycket gäller ej servitut som avser rätt all ta virke till ved."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om arbetsgruppens förslag ora förstärkning av
skyddet för vissa skogsfångsservitut genoraförs, kan det förväntas att sådana
kommer att finnas kvar under överskådlig tid. Hovrätten anser därför att
skyddsreglerna till fuUo bör finnas i FBL och inle längre i FBLP. Skyddet
synes kunna nås — vid sidan av att 15 § FBLP upphävs — genom atl 7 kap. 5 §
andra stycket FBL får förslagsvis följande lydelse: "Servitutet får även
upphävas, om till följd av ändrade förhåUanden servitutet ej behövs för den
härskande fastigheten. Delsamma gäUer, om servitutet under avsevärd tid ej
utövats och omständigheterna även eljest är sådana atl det måste anses
övergivet. Andra serviiut än sådana, som avser rätt alt ta virke till ved, får
vidare upphävas ora njttan av servitutet är ringa i järaförelse raed
belastningen på den tjänande fastigheten."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del anförda slår i linje med del förslag tUI
ändring i 7 kap. FBL och upphävande av 15 § FBLP som framlagts i
departeraenlspromemorian Uppföljande översyn av
fastighetsbUdningslagstiftningen (Ds Ju 1977: 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om den av hovrätten förordade ändringen genoraförs,
torde det innebära alt skyddet för vedservitut stärks raedan skyddet för
övriga skogsfångsservitut blir oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För det fall att skyddet för vissa servitut skaU
förstärkas genom ändring i 15 § FBLP på sätt arbétsgrappen föreslagit vUl
hovrätten anföra följande. Innebörden i nuvarande 15 § FBLP är att
skogsfångsservitut kan upphävas även om sådana omständigheter som avses i 7
kap. 5 § FBL ej föreligger. Om arbetsgrapipens förslag om ändring av 15 § FBLP
genomförs, skall vid upphävandij av vedservitut prövning ske enligt 7 kap. 5 §
FBL. Utan tvivel torde det finnas åtskilliga situationer då nyt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>45</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lan
av servitutet bedöms vara ringa i järaförelse raed belastningen på den tjänande
fastigheten. I sådana fall innebär inte förslaget något förstärkt skydd för
vedserviluten ens i de fall de avser perraanentbebodda fastigheter. Det synes
därför som om den på s. 18 i proraeraorian uppställda raålsätlningen ej blir
uppfylld. Även med den av arbétsgrappen valda lösningen bör därför ändring ske
i 7 kap. 5 § raolsvarande den hovrätten nyss föreslagit, om man anser att ett
fuUgott skydd för vedserviluten skall tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten vill dessutora framhålla att den
föreslagna lydelsen av 15 § andra stycket FBLP synes omfatta hela servitutet i
de fall det är fråga om blandade serviiut, d. v. s. sådana som ger rätt att ta
såväl ved som byggnads- och stängselvirke. Avsikten torde vara alt första
stycket skall fortsätta att gäUa till den del servitutet ej avser ved.
Lagtexten bör omformuleras så att detta klart fraragår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I proraeraorian behandlas frågan ora att med stöd
av bestämraelsema i 7 kap. 4 § FBL ändra ett fritt servitut till ett
anvisningsservitut. Enligt 7 kap. 3 § kan ändringar av servitut avse
begränsning, flyttning eUer annan ändring av det oraråde där servitutet utövas
samt meddelande av nya eller ändrade föreskrUter i fråga ora utövningen som
föranledes därav. Servitutsbelaslningen får dock ej ökas eller rainskas i
nämnvärd mån. Det förefaller som om arbetsgruppen betraktar det som självklart
att en förändring av ett fritt servitut tUl ett anvisningsservitut inte ökar
eller rainskar belastningen i näranvärd mån, varför bestämraelsema i 7 kap. 3 §
FBL inte skulle hindra en ändring sora nyss nänmts. Det är emellertid önskvärt
raed etl klarläggande uttalande ora att så verkligen är fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta saramanhang vUl hovrätten understryka de
synpunkter sora framförts i promemorian Ds Ju 1977: 12 ora att en
ändringsåtgärd i första hand bör prövas, vilket kan få tUl resultat att något
beslut om upphävande ej blir aktueUt. Genom ändring av ett skogsfångsservitut
— t. ex. från ett fritt servitut tUl ett anvisningsservitut eller genom ändring
av utövningsorarådet — synes åtskiUiga av de olägenheter som är förenade med
en servilutsbelastning kunna undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härnösands tingsrätt: Sedan FBL:s tUlkomst har vid
tingsrätten hand<br>
lagts etl 25-tal mål rörande upphävande av skogsfångsservitut. Ett 20-tal<br>
mål är under handläggning. Yrkandena från den härskande fastighetens<br>
ägare har i allraänhet formulerats så, att i första hand servitutet skall<br>
lämnas orubbat, i andra hand raarkvederlag utgå i ersättning för servi<br>
tutet och i tredje hand den av fastighelsbUdningsmyndigheten beslutade<br>
ersättningen höjas. Tingsrätten har inte i något av målen funnit tUlräck<br>
liga skäl föreligga att vägra av ägaren tiU tjänande fastighet begärt upp<br>
hävande eller medge av ägaren tiU härskande fastighet begärt markve<br>
derlag. Däremot har i cirka hälften av målen tingsrätten funnit anled<br>
ning tUl höjning av ersättningsbeloppen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skogsfångsserviluten tUlkom urspmngligen för att
tjäna som komplement lill ofullständiga jordbruk. På åtskiUiga av de
avsöndrade torplägenheter sora tUlagts sådana servitut har jordbraket nuraera
upphört och fastigheterna används sora helårs- eUer fritidsbostäder. I de fall
då jordbruk alUjärat drivs på fastigheterna lär rättigheter av det slag varora
här är fråga sakna betydelse för jordbruksdriften. Av de rättigheter sora
brukar ingå i skogsfångsservitut torde mmiera endast rätten att ta ved kunna ha
någon reell betydelse för den härskande fastigheten. Del torde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>knappast
förekoraraa att en fastighet är beroende av servitut för alt få erforderlig
tillgång till byggnadsvirke eller t. ex. virke för stängsel och hässjor.
Däremot kan det, såsom arbetsgruppen framhållit, vara förenat med betydande
ölägenheter för ägaren av en faslighet alt mista ett vedservitut som utnyttjas
för uppviirraning av åretrunlbostad. Med nuvarande utformning av de
lagbestämmelser som gäUer för upphävande av skogsfångsservitut torde det kunna
förekomraa alt servitut, sora innefattar rätt till vedfång, upphävs även i
sådana faU. Tingsrätten delar arbetsgruppens uppfattning alt vedservitut
norraalt bör få slå kvar, ora det har betydelse för bränsleförsörjningen tiU
fastighet som används tiU helårsbostad, och tUlstyrker aUtså att en lagändruig
genomförs för atl raöjliggöra alt sådana servitut bevaras. Tingsrätten viU
emellertid understryka alt lagändringen endast bör syfta tiU att skydda
vedservitut som gäller till förmån för fastighet som används tUI helårsbostad.
Det är av vikt för skogsbrukets rationalisering att avvecklingen av
skogsfångsserviluten kan fortsätta. Skyddet för vedserviluten bör därför
begränsas tiU de fall där del kan anses särskUt angelägel från sociala eller
andra synpunkter att den härskande fastigheten får behålla rätten tUI vedfång.
I fråga om fastigheter som används t. ex. till fritidsbostad kan något sådant
angeläget behov inte anses föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det bör också göras klart alt med kravet på
användning som helårsbostad avses all fasligheten faktiskt nyttjas för detta
ändamål. I flera av de mål sora varit föreraål för tingsrättens avgörande har
ägare av härskande fastighet ej boll på fastigheten men uppgett att han i en
nära eller raera avlägsen fraratid — t. ex. i samband med pensionering — avser
atl stadigvarande bosätta sig där. I sådana faU finns det enligt tings-rätlens
mening inte anledning att låta ett fastigheten tillhörigt vedservitut slå
kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I anslutnmg tiU det nu sagda vUl tingsrätten peka
på en ej önskad<br>
konsekvens som kan bli följden av nu föreslagna begränsningen av möj<br>
ligheterna atl avveckla vedservittit. Sora närants utgör båtnadsvUlkoret i<br>
5 kap. 4 § FBL en spärr raot att sådana fastighetsregleringar genoraförs<br>
sora ej medför båtnad. Redan nu har ifrågasatts — bl. a. av Sveriges<br>
lantmätareförening i remissvar på promemorian om den uppföljande<br>
översynen av fastighetsbildningslagsliftningen — om icke de aUlmer sti<br>
gande förrättningskoslnaderna för upphävande av skogsfångsservitut vid<br>
särskilda förrättningar kan komma att medföra att båtnad ej uppkom<br>
mer. Det kan förväntas atl båtnaden blir än mindre om vedservilulet<br>
koraraer alt undantas från upphävandet vid sådan reglering, vUkel sålun<br>
da kan leda tiU atl regleringen pii grund av 5 kap. 4 § FBL ej blir tiUåt-<br>
1ig. Detta förhållande kan i sin tur förväntas leda tUl att regleringar för<br>
upphävande av skogsfångsservitut koraraer atl sökas i mindre utsträck<br>
ning än hittiUs. Möjligheten av en sådan ogynnsam konsekvens förefaUer<br>
vara etl skäl tUl ytterligare precisering i motiven av de fall, då vedservi<br>
luten kan lämnas orubbade. En situation som härvid bl. a. bör diskuteras<br>
är den, då härskande fastighet har behov av ved för sin bränsleförsörj<br>
ning men detta behov kan täckas från egen skogsmark. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avsikten synes vara att den specieUa skyddsregeln
för vedservitut ej skall gäUa i andra fall än då servitutet utnyttjas för
uppvärmning av årelruntbostad. Det är tveksamt ora den valda formtUeringen
"stadigva rande används till bostad" ger ett helt otvetydigt uttryck
åt denna avsikt. Även en fastighet som regelbundet används under del av året
som fri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tidsbostad
synes kunna anses vara stadigvarande använd tUl bostad. Lagbesläraraelsen bör
därför ges en annan forraulering så atl del klart framgår att det krävs att
fastigheten stadigvarande används tUI helårs bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som avses med den andra förutsättningen — att servitutet skall ha betydelse för
den härskande fastighetens bränsleförsörjning — äf oklart. Tolkad efter
ordalydelsen innebär den föreslagna bestämmelsen i denna del alt vedservitut
får upphävas ulan hinder av bestämraelsema i 7 kap. 5 § FBL om servitutet inle
har betydelse för den härskande fastighetens bränsleförsörjning. Enligt 7 kap.
5 § FBL får emeUertid servitut upphävas bl. a. ora servitutet på grund av
ändrade förhållanden inte längre behövs för den härskande fastigheten. Ätt ett
vedservitut inle har betydelse för den härskande fastighetens
bränsleförsörjning torde vara liktydigt med alt servitutet inte behövs för
fastigheten. SkUlnaden ligger sålunda endast däri all del enligt 7 kap. 5 § FBL
krävs att det är ändrade förhåUanden sora orsakat att behovet av servitutet
upphört. Denna skillnad torde emellertid ha ringa praktisk betydelse eftersom
raan kan utgå från att det nästan undantagslöst är ändrade förhåUanden som föranlett
att vedservitut kommit atl sakna betydelse. Det torde därför vara onödigt att i
den föreslagna slcyddsregeln för vedservitut uppstäUa kravet att servitutet
skall ha betydelse för den härskande fastighetens bränsleförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LMV: När skogsservitulen tUlkom var sådant
serviluts värde för den härskande fastigheten — servitutets positiva värde —
regelmässigt större än belastningen på den tiänande fastigheten — servitutets
negativa värde. Nuraera är förhåUandet del raotsatla, dvs. det positiva värdet
är raindre än det negativa. Det är på grand av detta förhåUande som det
praktiskt tagel alltid uppkommer en båtnad ora man upphäver skogsfångsservitut.
Den här berörda relationen innebär också alt skogsfångsservitut numera typiskt
sett inte uppfyUer det grundläggande kravet på ett servitut atl del skall
fräraja en ändamålsenlig markanvändning, dvs. ha ett positivt nettovärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även om lagstiftningen långsiktigt syftar tUl
avveckling av skogs<br>
fångsserviluten kan upphävande inte ske utan att de aUmänna regle<br>
ringsvillkoren i 5 kap. FBL är uppfyllda. Det s. k. båtnadsvUlkoret i 5<br>
kap. 4 § — som egentligen är etl vinst- eller lönsamhetsviUkor — utgör<br>
därvid av nyss berörd anledning vanligen inte något hinder. Dock kan<br>
påpekas att det för att det nämnda viUkoret skall vara uppfyllt i prmcip<br>
fordras atl båtnaden överstiger förrättningskostnaden. Detta är inte aU<br>
tid fallel.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sett från praktisk handläggningssynpunkt är det en
stor fördel att vUlkoren i 7 kap. 4 och 5 §§ FBL inle gäUer vid prövning av
fråga ora upphävande av skogsservitut, eftersom de nämnda vUlkoren delvis helt
säkert skuUe te sig ganska besvärUga att tolka och tiUämpa just vid frågor ora
upphävande av sådana servitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De allmänna regleringsvUIkoren i 5 kap. gäUer både
vid fristående<br>
upphävande och vid upphävande sora utgör ett led i marköverföring.<br>
BåtnadsviUkoret avser därvid i det förstnämnda faUet själva upphävan-<br>
deåtgärden, i det sistnämnda fallet däremot fastighetsregleringen som<br>
helhet.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LMV fäster stor vikt vid att bestämraelsema bUr så
klara och lättiU-lämpade sora raöjligt. En olägenhet raed den föreslagna
lösningen är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>48</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>från
denna synpunkt all den innebär alt man förutom bestämmelsen i 15 § andra
stycket FBLP också nödgas tolka och tiUämpa upphävandevillkoren i 7 kap. 4 och
5 §§ FBL. Detta innebär en nyhet i förhåUande till vad som gällt hittiUs.
VUlkoren i 7 kap. 4 och 5 §§ FBL kan visa sig bli besvärliga att tiUämpa med
avseende på de nu avsedda fallen. Man bör därför undvika atl göra dessa villkor
tiUämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det lämpligaste synes vara all det åsyftade skyddet
etableras genom en positiv och ultömraande reglering i 15 § FBLP. Regleringen
kan förslagsvis utformas på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafens nuvarande mnehåll, som utgör
promemorieförslagets första stycke, behålls oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därefter
tUlfogas två stycken mied följande innehåll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitut som avser rätt att ta virke tUl ved får
inte utan servitulshavarens medgivande upphävas om den härskande fastigheten
är avsedd att stadigvarande användas lUl bostad och servitutet har väsentiig
betydelse för fastighetens bränsleförsörjnmg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med avvikelse från andra stycket får sådant
servitut sora avses där upphävas vid fastighetsreglering som avses i 7 kap. 6 §
FBL. I sådant fall får utan hinder av eljest gällande bestämraelser nytt
servitut bUdas som ersättning för det upphävda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
här föreslagna bestämmelsen i andra stycket kan närmast ses sora ett komplement
tUl skyddsregeln i 5 kap. 8 § FBL. Bestämmelsen motsvarar promemorieförslagets
andra stycke raen avviker från delta i följande avseenden. För det första är
bestämmelsen utformad utan kopplmg till villkoren i 7 kap. Detta förhållande
gör det nödvändigt att i bestämmelsen ta in ett klargörande att bestämmelsen är
dispositiv (jfr 7 kap. 8 § FBL). Bestämmelsens utformning mnebär vidare att den
täcker inte bara sådana upphävandefall som åsyftas i första stycket, dvs. fristående
förrättningar, ulan också sådana fall sora avses i 7 kap. 6 § FBL, dvs.
upphävande i anslutning tUl ändrmg i fastighetsindelningen. Det synes vara mest
följdriktigt och klargörande alt besläraraelsen täcker båda dessa faU,
eftersora syftet ändå är atl skyddsintresset skaU beaktas i båda sammanhangen.
Vidare klargörs i den här föreslagna lydelsen att den är faslighetens avsedda
användning som skall tas tiU utgångspunkt vid prövningen, i överensslämraelse
med vad som gäller enUgt 5 kap. 8 § FBL och också torde vara åsyftat i
promemorian. Att frågan vilken användning sora är avsedd måsle ])rövas raed
vederbörligt beaktande av den dillUlsvarande faktiska användningen och de
upplysningar om tiU-ämnad användning som lämnas vid förrättningen är
självklart. Slutiigen klargörs genora den föreslagna utforraningen av
bestänmielsen att det fordras alt servitutet har väsentlig betydelse för
fastighetens bränsleförsörjning. Förslaget syftar inte tUl någon ändring i sak
av vad som enUgt motiven torde vara avsett med promemorieförslaget. Att
bestämmelsen raåste ges ungefärligen en sådan iianebörd ligger f. ö. i sakens
natur, raen för att tUlärapningen skall underlättas bör del föreslagna
förtydligandet i lagtexten göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten
i Västernorrlands län: ÖLM viU redan inledningsvis uttala sm lUlfredsstäUelse
med arbetsgruppens förslag. Grappen har berömvärt lyckats sålla ut del
förnuftiga ur aU den opposition mot nuvarande regler sora gjort sig särskUt
gällande i detta län. Även för fastighetsbildningsmyndighetema har det varit
besvärande att inle kunna la större hänsyn tUl att </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\issa"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\issa</span></a> </span><span
style='font-family:Verdana'>härskande fastigheter fortfarande har sin
uppvärmning baserad på vedeldning. Ätt dessa fastigheter nu får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
särskilt skydd är sålunda välkommet. Det är också värdefullt all gruppen så
klart har uttalat sig för all flertalet servitut — bl. a. rättigheter avseende
byggnadsvirke, hässje- och stängselvirke etc. — bör avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frekvensen av besvär i mål ora upphävande av
skogsservitut är relativt stor. Många gånger beror besvären på rena
missuppfattningar av gällande lagstiftning. Efter den opuiionsbUdning som skett
under del sista året kan man vänta sig all de nu föreslagna lagändringama blir
än mer missuppfattade. Det är därför särskUt angeläget att förarbetena ger så
klara besked sora möjligt. En del av arbetsgruppens formuleringar är mot den
bakgrunden alltför svävande. EnUgt ÖLMs raening borde raan sålunda klart kunna
utesluta skyddet för fritidsfastigheter — oavsett ora de används bara på
somraaren eller också under någon del av vintern. Även för årelruntbostäder bör
behovet av del föreslagna skyddet uttryckligen begränsas tiU de faU då
bostaden uppvärms med vedeldning och detta bedöras varaktigt. Uttryck sora att
servitutets betydelse i sådana fall är "särskUt stor" kan ge
anledning tUl tolkningen att den är tillräckligt stor också i andra faU. Hänsyn
bör enligt ÖLMs mening vidare tas liU den härskande fastighetens möjlighet att
klara vedförsörjningen från egen skogsmark. Om fastigheten har tUlräcklig
sådan mark bör dess servitutsrätt inte ges särskUt skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De skäl som kan föranleda alt servitutet skyddas
kan för åtskiUiga fasligheter vara övergående. Fastigheten kan övergå tUl
fritidsbmk eUer förses med annan uppvärmning än vedeldning. Efter sådana
ändrade förhållanden kan servitulsfrågan tas upp på nytt av berörda sakägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har pekat på möjligheterna i 7: 4 FBL
att ändra ett s.k. fritt skogsfångsservitut tUl ett s. k. anvisningsservitut.
ÖLM viU understryka att det är angeläget att denna möjlighet beaktas. Det får
ankomraa på FBM att upplysa ora ifrågavarande regel i del enskUda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten i Jämtlands län: Virke för
ved har regel-<br>
raässigl ett betydligt lägre värde än byggnadsvirke. Det kan ifrågasättas<br>
ora mte ved kan inköpas med åtrainslone samma fördel som byggnads<br>
virke inom resp. ort. Enligt ÖLMs raening synes skälen vara svaga för<br>
alt göra skUlnad raellan vedrättighetema och övriga virkesrättigheler.<br>
Med tanke på de stora nackdelar sora ifrågavarande servitut framkaUar<br>
för ett rationellt skogsbruk anser sig ÖLM inte vUja tfllstyrka den före<br>
slagna ändringen. Servitutsbelaslade fastigheter får ur skogsbrukssyn<br>
punkt anses besitta samma nackdelar som samägda fastigheter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om begreppet "stadigvarande används till
bostad" införes i lagstiftningen synes det nödvändigt all detsamma
definieras. En fastighet kan vara obebodd under längre eUer kortare tid
exerapelvis i samband med generationssldfte även om bostadshusen är lärapUga
för permanent-boende. En för permanentboende lämplig bostad (och taxerad som
sådan) kan även användas för fritidsbostadsändamål. Hur bedömes fastigheten
ora bostaden är uthyrd?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten i Västerbottens län:
Skogsfångsserviluten har koimnit till för att stödja mindre
jordbraksfasligheter, framför aUt avsöndringar. Ora raan ser tUl de raotiv som
förelåg vid tiUkomsten är del endast fastigheter sora fortfarande används som
jordbraksfasligheter och bebos permanent som bör åtnjuta denna förmån.
Utredningen har vidgat begreppet genom att endast nämna permanentbostad som
motivs-grund. </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 38</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De föreslagna ändringama berör endast
vedbrandsdelen. Den gjorda avgränsningen är acceptabel. Dock kan del
konstateras att de timraer-rättigheter som förekommer i vissa servitut utgör en
viktig del av värdet speciellt om fastigheten utnyttias som jordbmksfastighet.
Det löpande underhåUet utgör då en återkommande kostnadspost.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län tiUstyrker
förslaget all avvecklingen av skogsservitut i princip skaU fortsätta raen att
det införs undantag för vedservitut lUl förraån för dera som är bofasta och
beroende av vedeldning. Vidare anför länsstyrelsen: Det är angeläget att
undantags-faUen preciseras så klart som möjUgt. Enligt länsstyrelsens mening
bör det bl. a. klart anges att servitut til); förmån för frilidsfastigheter
inte under några förhåUanden skall omfatias av det särskUda skyddet. Skyddet
bör vidare gälla endast i den mån den härskande fasligheten inte kan klara sin
bränsleförsörjning från egen skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En minoritet (fyra ledamöter) av länsstyrelsen i
Västernorrlands län tUlstyrker i princip det föreslagna undantaget för
vedservitut men framhåller att det är angeläget att det inte släUs krav på
vedeldning just vid den tidpunkt när servilutsawecklingen aktuaUseras.
Reservanterna anför vidare: Under de senaste åren har värdet av och synen pä
vedeldning förändrats och alla tecken lyder på alt denna tendens fortsätter.
Den Ökade fritiden ger större raöjligheter för servitutsinnehavare alt utnyttja
servitutet. Ny teknik, t. ex. fliseldning, skapar helt nya möjUgheter för att
på ett bekvämt sätt utnyttja ved som bränsle. Oljeprisemas höjning har gjort
veden mer konkurrenskraftig. Borttagande av kravet att uppta värdet av ved som
intäkt av jordbmksfastighet har även förbättrat det ekonomiska resultatet av
vedeldning. Dessutom bör ej heUer bortses från människors ökande medvetenltel
att i högre grad utnyttja förnyelsebara energikäUor. Reglema för avvecklmg av
serviluten och ersättningen för dessa måste ses raot bakgrund även av dessa
ändrade förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lantbruksnämnden i Västernorrlands län:
Skogsfångsserviluten är vanligt förekoraraande i Västemorrlands län.
Förekorasten av serviluten försvårar ofta skogsvårdsåtgärder och rationeU drift
på tjänande fastigheter särat försvårar åtgärder för stmkturrationaUsering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lantbruksnämnden finner det värdefuEt att
utredningen klart uttalar att flertalet servitut bör awecklEs. Det gäUer bl. a.
rätt till hässje-, stängsel- och byggnadsvirke, där upphävande av rättigheterna
erfarenhetsmässigt inte medför några nämnvärda ölägenheter för servitutshavama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande synen på vedserviluten har en viss
förändring skett imder senare år, genom att vedens värde som energikälla nu
anses betydUgt större än för några år sedan. Det kan därför vara berättigat alt
som utredningen föreslår bevara vedserviluten för vissa fastigheter, där betydelsen
av servitutet är särskilt stor. Något behov av skydd för vedservitut för
fastigheter som används för fritidsändamål föreligger däremot inte. Upphävandet
av. serviluten i sådana faU bör enligt nämndens raening dessutom kunna ske
utan ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall skyddet för
vedserviluten kunna gälla härskande fastigheter som stadigvarande används tiU
bostad och där servitutet har betydelse för fastighetens bränsleförsörjning.
Lantbmksnämnden har ingen erinran mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF:
Det är väsentligt att avveckling av servitut sker på sådant sätt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
del inte uppstår olägenhet för fastighetsägarna och i sytmerhet inte för den
bofasta befolkningen. EnUgt förbundets uppfattning tiUärapas nu gällande regler
aUlför schablonmässigt på sätt som medför att aUtför många servitut avlyftes
tiU förfång för servitutshavaren. En anledning härtiU synes vara att
förrättningsmannen regelmässigt anser att tiUräcklig båtnad föreligger för den
tiänande fasligheten. Förrätttxingsmannens bedömning blir enUgt förbundets
uppfattning alltför ofta den att fördelarna av sökt åtgärd överväger de
kostnader och olägenheter som regleringen medför. Skälet tUl att dyUk s. k.
regleringsvinst uppkonuner för tjänande faslighet orsakas av de
värderingsprinciper som tiUämpas. Båt-nadsvUUcoret är avsett att ge sakägare
garanti mot att tvingas med i fastighetsreglering sora inte medför vinst.
Denna garanti sätts nu ofta ur spel exerapelvis genom att själwerksamhet vid
skogsuttag ej värderas i erforderlig grad eUer att drivningskostnaden för den härskande
fastigheten i princip sätts högre än en tjänande fastighets kostnader.
Lantmäteriverket har givit uttryck för alt rotvärdet för den härskande
fastigheten kan uppskattas tUI 30—70 % av den tjänande fastighetens rotvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förbundels uppfattning löser samhället inte behovet av yttre rationaliseringar
genom systeraatiska avlyft av skogsservitut. Det är här ofta raer fråga ora
regionalpoUtiska bedömanden där intresset för all bo i en bygd kan befrärajas
bl. a. genora alt servitut som utnyttjas får vara kvar. Del är här befogat att
helt skydda skogsfångsservitut som berör åretrantboende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredama anser att synen på värdet av ved från
energisynpunkt har ändrats under senare år. Vedens värde sora energikäUa anses
nu betydligt större än för bara 5—6 år sedan.' Förbundet får i detta
sammanhang erinra ora att bmkare av jordbruksfastigheter numera ej behöver
betala skatt för förmånen av egen husbehovsved. Det är rimligt antaga att fastigheter
som idag är oljeeldade i framtiden kan komma att övergå tUl vedeldning. Med
anlednmg härav får värderingen av vUken betydelse ett vedservitut har bedömas
inle bara utifrån hur uppvärmningen sker idag utan även raed hänsyn tiU ägarens
framtida ambitioner och priset på alternativa energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LRF föreslår med stöd av ovanslående att
utredningens förslag ändras tiU att avse en genereU begränsnmg av möjUgheten
att upphäva skogsfångsservitut med stöd av 15 § FBLP, om servitutet har
betydelse för fastighetens försörjning och om fastigheten stadigvarande
användes liU bostad. Boendekriteriet kan även uppfyllas ora fastigheten ingår i
brakningsenhet vari ingår åretrunlbostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förse servitutsgrupp: Vad arbétsgrappen föreslår
beträffande avveckling av servitut för byggnadsvirke, stängsel- och
hässjevirke, jordförbätt-ringsraedel särat frågan om anvisningsservitut visavi
fria servitut avvisas helt av servitutsgruppen. En delutbrytning i berört
avseende skuUe föranleda nya svårigheter i värderingshänseende och då
regleriagskostna-dema uppenbarligen redan vid fullständiga serviluts
avvecklande skapar problem i nuvarande lagstiftning synes detta förslag frän
arbétsgrappen redan av den orsaken vara orealistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AB Iggesunds Bruk: Förslaget att servitut
beträffande ved inte skall kunna upphävas för åretmntfastigheter med möjUghet
tiU vedeldning innebär atl det i praktiken samtidigt blir mycket svårare att
upphäva rätten tiU byggnadsvirke m. m. för dessa fastigheter. Såsom Sveriges
Lantmälareförening i remissyttrande har påpekat (se departementsproraemo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rian
s. 11) har även vid upphävande av fuUständigl servitut svårigheter<br>
uppstått atl få båtnaden att överstiga förrättningskoslnaderna. Vid upp<br>
hävande av skogsfångsservitutet med undantag av vedservilulet blir båt<br>
naden raindre under det all förrättningskoslnaderna endast obetydligt<br>
kommer att ändras. Detta konraier att kmebära att sådana förrättningar<br>
ej kan komma tUl stånd och därigenom innebära ett konfirmerande av de<br>
synnerligen orationeUa byggnadsvirkesservituten. Kvar all upphäva finns<br>
endast servitut till förmån för fritidshus och helt onyttiga servitut. Be<br>
träffande sistnämnda gäUer det dock alt värdena är så låga atl risk frans<br>
att båtnaden icke heller här konuner att överstiga förrättningskoslna<br>
derna. - — —</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bolaget beklagar att arbetsgruppen icke kunnat taga
upp de problem som tiUämpningen av 5 kap. 4 och 8 §§ FBL ger upphov tUl vid
upphävande av skogsfångsservitut. Enligt bolagets uppfattning är det svårt att
uppfylla det ofta uttalade önskemålet om ett allmänt upphävande av
skogsfångsservitut om dessa båda paragrafer strikt skaU tiUämpas vid
skogsfångsservitutsförrältningar. Beträffande 8 § får bolaget ge det exemplet
all den härskande fastigheten i stort sett endast består av tomtplats för ett
fritidshus. Denna fastighet har således mycket ringa grade-ringsvärde och om
det bara finns något litet värde i servitutet kan man snabbt komraa i strid med
förbudet raot väsentUg minskning av graderingsvärdet. Bolaget finner det
önskvärt atl dessa frågor upptas nu eUer i samband med översyn av FBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mo och Domsjö AB: Arbetsgmppens motiveringar tiU de
föreslagna<br>
lagändringarna är i vissa avseenden svävande och bör därför förtydligas<br>
för att inte komplicera och försvåra lagtUlämpningen. Enligt MoDos<br>
uppfattning ska skyddet inte omfatta fritidsfastigheter oavsett ora de an<br>
vänds enbart på sommaren eUer också under andra årstider. Vidare bör<br>
det föreslagna skyddet för åretrunlbostäder begränsas tUl att avse boslä<br>
der sora faktiskt uppvärms med vedeldning och detta bedöms varaktigt.<br>
Exerapelvis bör inte bostäder raed centralvärme för el eUer olja omfat<br>
tas av skyddet även om det finns en vedeldad spis, braskamin eUer dy<br>
likt. Härutöver bör hänsyn tas tiU den härskande fastighetens tiUgång tUl<br>
egen skog. Bedöms fastigheten klara vedförsörjningen från egen skog<br>
ska enUgi MoDos mening servitutet inte omfattas av föreslagna ändring<br>
ar i 7: 2 FBL och 15 § FBLP. Såsom egen skog ska därvid även anses<br>
skog på egen sambrukad fastighet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid FBLs tillkomst rådde allmän enighet öra att
skogsservitulen borde avvecklas. Arbetsgrappens :EörsIag innebär ingen
förändrad principiell syn härvidlag, vUket MoDo med tillfredsställelse
noterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Såsom emellertid påpekats av Sveriges
Lantmälareförening i dess remissvar över promemorian Uppföljande översyn av
fastighelsbUdnings-lagsliflningen har på senare tid föratsättningama för
servitutsaweck-lingens genomförande successivt iförsärarats. Att så skett beror
på att förrättningskostnaderna genom upprepade taxehöjningar ökat så kraftigt
under de senaste åren att båtnadsvUlkoret 15:4 FBL ofta inte uppfyUs. Sora
exempel kan nämnas att en normal förrättningskostnad för upphävande av
servitut strax efter FB:Ls tiUkomst låg i storleksordnmgen 500—1 000 kr medan
den numera ligger på nivån 5 000 kr. Någon näranvärd förändring av servitulens
värden har saratidigt inte förekommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag komraer att accentuera förevarande problem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
upphävande av skogsfångsservitut med tmdantag av vednyttigheten blir givelvis
båtnaden mindre medan förrättningskoslnaderna blir praktiskt tagel desamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MoDo,
som fmner det slötande att ett serviluts bestånd ska vara beroende av i
administrativ ordning beslutade taxor, anser det angeläget atl ifrågavarande
problem undanröjs, ora raöjligt redan i förevarande sararaanhang. En raöjlig
lösning vore att i 15 § FBLP även undantaga 5: 4 FBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCA: Besläraraelsen i 15 § FBLP utgör närmast en
dispensregel beträffande skogsservitulen från kravet i 7 kap. 5 § på
obehövUghet eUer ringa värde som grund för alt servitut skaU få upphävas.
Kravet på ändrade förhållanden torde alltid vara uppfyUt när det gäller
skogsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den praktiska förrättningsverksaraheten har reglerna tiUämpats så atl raan
uppställt krav på regleringsvinst (5 kap. 4 §) för atl upphävande av
skogsservitut skaU få ske. Om denna tiUämpning är riktig synes den få till
följd att obehövUgt serviiut eller servitut av ringa värde ej kan upphävas
genom förrättning eftersom regleringsvinst svårligen kan påvisas. Möjligheten
att upphäva sådana serviiut försämras också raskt på grund av de hastigt ökande
förrättningskostnadema. Den särskUda bestämmelsen i 7 kap. 5 § ora upphävande
av servitut blir i så faU meningslös och ett stort antal servitut som borde
avvecklas blir bestående. Vi hävdar atl besläraraelsen i 7 kap. 5 § skall ses
sora ett undantag från kravet på regleringsvinst vid upphävande av servitut på
grund av ändrade förhåUanden. Till den härskande fastigheten skaU givetvis
utgå ersättning för det positiva värdet av servitutet och ägaren tUl den
tjänande fastigheten, sora regehnässigl torde vara sökande tUl förrättningen,
skall belastas raed förrättningskoslnaden. Vi finner det helt uppenbart att exerapelvis
ell onyttigt servitut skaU kunna upphävas genora förrättning ulan all raan vid
prövningen konslraerar fiktiva fördelar för den tjänande fasligheten, vUka
måste överstiga förrättningskostaaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Eftersom arbetsgruppens förslag skall samordnas med
arbetet med allraän översyn av fastighetsbUdningslagen heraställer vi att ovan
angivna svårigheter vid tillämpningen av nuvarande regler eliraineras genora
utfärdande av anvisningar eller erforderlig ändring av lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbétsgrappen
föreslår ett tillägg tiU 15 § FBLP av innebörd att vedservitut i princip ej
skaU få upphävas om det utnyttjas för uppvärmning av bostad som används
stadigvarande. För att ej försvåra genomförande av fastighetsregleringar görs
också ett tiUägg tiU 7 kap. 2 § FBL. Motivet tiU förslaget är den ändrade syn
på värdet av vedbränsle för energiförsörjningen som bostadsminislern angivit i
sitt uppdrag tiU grappen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCA finner syftet raed den föreslagna ändrragen i
och för sig vara riktigt. Med hänsyn tiU hur ved anskaffas liU fastigheter på
landsbygden är vi eraeUertid övertygade om alt förslaget ej komraer all ge
någon effekt för energiförsörjningen och Icnappast heller ge de
servilutsberättigade någon reell fördel. Sora bakgrund tiU vår ståndpunkt vUl
vi anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
hela landet måste det finnas mer än 20 gånger så många fastigheter av liknande
slag som de akmeUa servilutsberättigade fastighetema i Y län. Trots atl aUa
dessa fastigheter saknar vedservitut kan deras vedbehov uppenbarligen utan
svårigheter tiUgodoses i den fria marknaden. Vi har därför svårt att förslå
nödvändigheten och lämpligheten att ändra gäUande regler om upphävande av
vedservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 38</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>54</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om ändå det framlagda förslaget på gmnd av energi-
eUer jordpolitiska skäl skall genomföras anföres följande. I motiven synes den
undantagna kretsen av härskande fastigheter vara ganska väl preciserad såsom
helårsbostad, vUken faktiskt använder ved sora bränsle. I förslaget till lagtext
används eraeUertid utti-yckel "stadigvarande används som bostad",
vilket enligt vår mening kan medföra osäkerhet om förslagets reella innebörd.
Vi föreslår alt i lagtexten införs "helårsbostad" i stäUet för
"bostad". Vidare bör av motiven klart framgå att enbart påstående
från ägaren tUl den härskande fasligheten av typ "övergång tiU vedeldning
skaU ske ora några år; flyttning tiU fastigheten skaU ske vid pensionering"
ej skall utgöra grund för avslag på ansökan att upphäva vedservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga sora arbétsgrappen ej särskUt behandlat är betydelsen av att
servitutsberättigad fastighet har tillgång tiU vedskog på egen mark. Med den
energipoUtiska bakgrund som det framlagda förslaget har borde det vara
naturligt att undanlag från huvudregeln att vedservitut får upphävas ej skaU
göras därest den härskande fastigheten har tUlgång tiU vedskog på egen raark.
Vi påyrkar atl detta klart utsägs i motiven för ev. lagändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Språkbruket i de trakter av Norrland där de flesta
servitutsfastighe-terna är belägna, är sådant all man oftast använder ordet
"virke" i betydelsen gagnvirke, dvs. tiraraer och massaved. Det är
därför önskvärt att i den föreslagna lagtexten utlryckst "virke tiU
ved" utbyts raot "skog tiU ved". Det är annars risk för att
lagtexten uppfattas så att servitut som orafattar ved lill bränsle, utan vidare
får tas ut av skog som ger gagnvir-kesutbyte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges lantmätareförening: Föreningens
granduppfaltning är alt en<br>
allmän avveckling av skogsfångsservitulen bör ske, men om ett utökat<br>
skydd för servitutsrätten anses böra ske är föreslagen ändring ändamåls<br>
enlig. Eftersom förslaget i lagändringen vUar på energipolitisk grund<br>
önskar föreningen ett uttalande om vUken hänsyn som skall tagas till<br>
härskande fastighetens eventuella tiUgång tiU egen vedskog eUer mark<br>
lämpad för odling av s. k. energiskog. </span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förenmgen
vUl även upprepa sitt önskemål framfört i remissyttrandet över Ds Ju 1977: 12
att lagstiftarna skaU beakta det problem som visar sig genora att
förrättningskostnadema tenderat alt överstiga båtnaden vid upphävande av
skogsservitut, varigenom någon regleringsvinst ej uppkommer. Detta problem bUr
iinnu mer accentuerat vid upphävande av endast del av servitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen finner det otillfredsstäUande att en
fastighetsbUdningsåt-gärds tillåtlighet inte kan avgöras innan förrättningen är
klar för omedelbar avslutning och förrättningskostnadema kan bedöraas. Vid små
marginaler kan det innebära att ea åtgärd kan vara tiUåtUg vid etl
sam-manlrädestillfälle, men otillåten om part med fog kan yrka på nytt sammanträde
för alt inkomma med ytterligare utredning. Genom nytt sammanträde kan
förrättningskoslnaden stiga så att tUlåtiigheten försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang viU föreningen även ta upp frågan om båtnads-viUkorels
tillämpning vid servitulsavlösen. Detta viUkor kan komma att omöjUggöra en
önskad avlösen av den orationeUa driftsform, som servi-tutsutövandet utgör.
Tillräckligt kriterium för tiUåtligheten borde vara att härskande fastighet får
full eisättning för den rättighet han mister; jfr expropriationslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutiigen viU föreningen ifrågasätta om inte
behovet av bibehåUandet av vedserviluten är överskattat. I de delar av landet,
där det inte förekommer några skogsfångsservitut, har föreningen inle märkt
all det förekommer några problem med vedförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Ersättning för skogsfångsservitut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten för Nedre Norrland: Beträffande
principerna för atl bestämma ersättningen vill hovrätten, med hänsyn tiU att
ett flertal mål väntar på hovrättens avgörande, ej göra något uttalande
beträffande tUl-iämpningen av gällande bestämmelser. Vid upphävande av servitut
bör — liksom vid expropriation — fastighetsägarens förmögenhetsstälhiing förbli
oförändrad. För att åstadkomma delta bör det finnas en möjlighet att ersätta
även personUg skada. Hovrätten förordar därför att ändring sker i 5 kap. 12 §
FBL på sätt som föreslagits i Ds Ju 1977:12.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LMV:
Som framgår av promemorian kan förutsättningar för kompensation i raark tänkas
föreligga bara undantagsvis. Normalt har man inte anledning att räkna med detta
altemativ, eftersom det i regel leder till en olämpUg uppdelning av
skogsmarken. Det kan tiUäggas att det i praktiken också ofta skulle vara svårt
att dimensionera ett markvederlag så alt det kora att svara någorlunda väl mot
servitutet både i fråga om virkesproduktion och i fråga om värde. Detta
problera var mycket på-tagUgt vid tiUämpningen av de bestämmelser om utbrytning
av servitut som gällde innan den nuvarande lagstiftningen kom tUl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten
i Västernorrlands län: ÖLM biträder arbetsgrappens uttalanden mot en vidgning
av rätten till markvederlag. Därom kan ytterligare följande anföras. Om ett
markvederlag skulle bestämmas så att vedbehovet täckes inom markonu-ådet (raassaprincipen)
så skulle värdet av området kraftigt överstiga servitutets värde eftersom ett
skogsområde också innehåller värdefullare sortiment än ved. En avsevärd
löseskUIing skulle därför bli nödvändig vid sidan om själva
servi-tutsupphävandet. Om däremot markområdets storlek skall bestämmas så att
det motsvarar servitutets värde (värdeprincipen) så kan det mte tUlgodose
vedbehovet. Denna sedan länge kända svårighet att tUlmäta ett korrekt
markvederlag bör bringas i erinran eftersom den uppenbarUgen inle
uppmärksammats i den nyUgen förda allraänna debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ServUutsbavamas
missnöje med värderingen av serviluten torde i regel bero på att de inte vUl
godta att kalkylen belastas med kostnader för deras eget arbete. Delta må i
och för sig Vara förståeligt där någon inkomstbringande altemativ
sysselsättning hite står till buds. Ä andra sidan är arbetskostnaderna helt
ofrånkomliga i den mån servitutet utnyttjas med hjälp av lejd arbetskraft. Det
sistnänmda torde i många faU bU nödvändigt om servitutshavama är gamla eUer
sjuka. Det skuUe onekligen vara stötande om den sistnämnda kategorin fick
lägre ersättning för sma servitut — just därför att de mte själva orkar utföra
arbetet — än de unga och friska servitutshavama. Det vUl synas som om också
denna aspekt på ersättningsfrågan blivit förbisedd i den debatt sora nyss ägt
rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>ÖLM noterar att arbétsgrappen vid sin genomgång av
ersättningspraxis, däribland uppgiftema från delta län, inte har funnit att
ersättningsbeloppen generellt sett skuUe vara för låga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överlantmätarmyndigheten
i Jämtlands län tillstyrker att markveder-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>56</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lag
skall utgå bara i undantagsfaU och uttalar att ett skäl för att raedge
markvederlag bör vara att sakägarna är överens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Frågan i vUken
form etl upphävt skogsservitut skall ersättas, i pengar eUer mark, har
diskuterats Uvligt i saraband med vissa ärenden i vårt län. Länsstyrelsen
ansluter sig tUl arbetsgruppens ståndpunkt att man inte bör ändra nuvarande
regler i denna fråga. En utökad tillämpning av markvederlag skuUe bidra tiU en
ytterligare försämring av fastighelsslrakturen och skogsbmkets förutsättningar.
Med hänsyn tUl atl de :mest angelägna serviluten bevaras om arbetsgrappens förslag
genoraförs så torde behovet av att använda markvederlag praktiskt taget
upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En minoritet (fyra ledamöter) av länsstyrelsen i
Västernorrlands län: Det är angeläget atl möjligheten till markvederlag kan
utnyttjas i de fall då detta ej behöver medföra en försämrad arrondering av
skogsmarken. Rätt tiU markvederlag ger servitulsiiraehavaren en valfrihet meUan
mark och ersättning i kontanter vid avveckling av servitut, vUket vore värdefuUt.
Ersällningama i kontanter upplevs av många servitutsinnehavare som otiUräckUga.
Reservanterna har förståelse för dessa synpimkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En minoritet av länsstyrelsen i Norrbottens län har
liksom lantbruksnämnden i samma län fört fram vissa synpunkter på frågan om
raarkvederlag. Synpunkterna har redovisats ovan under avsnitt 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lantbruksnämnden i Västernorrlands län: I saraband
raed upphävande av skogsfångsservitut framställs ofta krav på markvederlag i
stället för kontant ersättning. Utredningen anser inte att en vidgning av rätten
till markvederlag är befogad. Lantbruksnämnden delar denna uppfattning, då
raarkvederlag nästan undantagslöst innebär ett orationeUt uppsplittrande av
skogsraarken. Fiir de undantagsfaU där markvederlag kan vara befogal finns
redan i gäUande lagstiftning möjUghet att lämna sådant vederlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid sidan av markvederiagen är värderingen av
serviluten den fråga sora ger upphov tUl del största nussnöjet i saraband med
hävande av skogsfångsservitut. Det är framför allt beräkningen av kostnaderna
för avverkning som vållar kritik. Från servitutshavamas sida hävdas att arbetskostnaderna
bör beräknas på en lägre nivå än vid annan fastighetsvärdering då avverkningen
ofta utförs på fritid och ulan eller med små direkta utlägg. Det är enligt
lantbmksnämnden värdefullt att utredningen konstaterar atl kostnaderna måste
ligga på raarknadsmässig nivå oberoende av hur avverkningen sk£;r i det enskUda
faUet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lantbraksnäranden delar utredningens uppfattning
att de beräkningsmetoder, som f. n. används, är godtagbara och alt någon
förändring i delta avseende inle är befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LRF: Det bör bli lättare att få raark som
kompensation för servitut som upphävs. Tillärapningen av giillande
bestämraelser har hitlUls varit restriktiv beträffande tUldelning av
raarkvederlag. LRF ifrågasätter ora del inte i exerapelvis Västemorrlands län
kan vara möjligt att bUda gemensarahelsskog för ett lämpligt antal ingående
fastigheter. Någon samlad förrällningsprövning komraer ej tiU stånd för
närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förse servitutsgrupp: De i promemorian framförda
synpimklema på värderingen vid avveckling av servitut, att de ökade möjUghetema
tUl servitulens behåUande ej skuUe föranleda förändring i värderingen är
anmärkningsvärda. De servitut som avvecklas blir ju inte raindre värda av alt
en del får bibehållas. Att dim nuvarande värderingen är helt fel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktig
är en uppfattning som delas inte bara av berörda servitutshavare, utan även
statsrådet Olsson gav vid sitt besök klart uttryck för detta. En ny
lagstiftning bör i det här avseendet, förutom en ny värderingsmetod, givas den
utformningen att servitutshavaren gives möjlighet att välja meUan att behåUa
servitutet eUer att godtaga erbjuden ersättning. Ytterligare en raöjlighet är
att vederbörande erhåUer markvederlag när inte arronderingsmässiga hinder
föreligger. Ärronderingsmässiga hinder föreligger f. ö. rayckel sällan. En
lagändring i berört avseende i denna del skulle giva en god möjlighet tiU mera
marknadsmässiga värderingar av servitutsrätten. Servitulsgmppen viU i det här
saramanhanget erinra lagstiftarna om deras moraliska skyldighet atl gottgöra
redan felfördelade servitutshavare. Kan f. ö. arbetsgrappens uteblivna förslag
tiU ändrade värderingsnormer vara, alt ett sådant förslag även skuUe giva anledning
lill upprättelse åt redan felfördelade servitutshavare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCA förklarar sig dela uppfattningen att det inle
behövs några nya lagregler om likvidersältningens storlek eller ora möjligheten
att erhålla markvederlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Nybildning av skogsfångsservitut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten för Nedre Norrland: I saraband med
marköverföring lar ofta fastighelsbildningsmyndigheten (FBM) initiativ tUl
upphävande av serviiut. Ersättningsfrågan måste behandlas oavsett om ett
servitut upphör alt gälla som följd av 7 kap. 29 § eller om etl formligt
upphävande sker av FBM. Ofta meddelas ett beslut om upphävande. Om fastighetsbildning
däremot sker genom samraanläggning eller delning påverkas inte en
servitutsrätt. Vid sådan fastighetsbildning som nyss nämnts behöver del därför
i princip inte tagas något initiativ för upphävande utan servitulsrättigheten
består såvida inle någon sakägare begär sådan åtgärd. Det torde stundom
uppfattas som egendomligt att — bara av det skälet alt faslighetsbUdning sker
genora fastighetsreglering i form av marköverföring — servitutet skaU upphöra
eUer upphävas oavsett ora någon sakägare önskar sådan åtgärd eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En servilulsrättighet består ofta av rätt till
virke både för ved och byggnadstimmer. Ora arbetsgmppens förslag genoraförs
blir det raöjligt och sannolikt vanligt att nybUda servitut för ved medan
penningersättning för byggnadsvirket raåste bestänmias vid förrättningen.
Detta torde ofta innebära nästan sararaa arbete och kostnad sora att bestäraraa
ersättningen vid ett totalt bortfaU av serviiut. Dessa olägenheter anser
hov-rätlen i första hand skall undanröjas inte genora ändring i 7 kap. 2 § FBL
utan genom ändring i 7 kap. 29 § andra stycket JB så atl sistnämnda lagram
inte kommer att gäUa servitut eller i varje faU inte skogsfångsservitut. Sådana
skulle aUtså bestå oförändrade i mark som överförs i släUet för alt automatiskt
upphöra. Om en sådan ändring i JB genoraförs, torde i regel ett upphävande i
samband med åtgärd enligt 7 kap. 6 § FBL endast ske efter yrkande från
fastighetsägare och inte som f. n. automatiskt eller genom initiativ av FBM.
Sakägarna har näraligen ofta inget intresse av att t. ex. i samband med förvärv
av ett skogsskifte drabbas av en många gånger besvärUg åtgärd för upphävande av
ett skogsfångsservitut. Förrätlningshandläggningen kan därigenom avsevärt
förenklas och göras både bUUgare och snabbare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är möjligt att en ändring i JB bör kompletteras med någon be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>58</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stäramelse
om förmånsläget i den fastighet som mottar det belastade området. Någon enkel
form av oskadUghetsprövning torde i så fall vara liUräcklig vid förrättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten understryker alt den grandläggande
principen att skogsfångsservitut inte får nybildas slår fast. EmeUertid kan
det i vissa fall — då ändring inte kan ske — vara nödvändigt att från
skogbrakssynpunkt upphäva ett servitut och ersätta detta med etl nytt, ibland
på en annan tjänande fastighet. Hovrätten belyser detta med följande exempel.
En person äger två skogsbruksfastigheter A och B. Fastigheten B belastas av ett
skogsfångsservitut tiU förmån för fastigheten C. Det är aktueUt att göra
avverkning på fastigheten B på ett sådant sätt att skogsfångsservitutet
äventyras. I ell sådant fall kan det visa sig lämpUgt att upphäva servitutet i
fastigheten B och i stället nybUda ett lUcnande i fastigheten A. För en sådan
och andra Iikna:ade situationer anser hovrätten att det kan finnas behov av all
nybilda serviiut. Möjligheten tiU nybUdnmg bör givelvis vara beroende av
målsättningen för lagändringen. Med den av arbetsgruppen uttalade målsättningen
— och under fömtsättning att hovrättens förslag om ändring i 7 kap. 29 § JB
vinner gehör — föreslår hovrätten atl ändringen i 7 kap. 2 § FBL utformas på
följande sätt: "Dock får servitut som avser rätt alt ta virke lUl ved
bUdas som ersättning för annat skogsfångsservitut läom upphävs."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härnösands tingsrätt tiUstyrker att del som
komplement tUl en bestämmelse som begränsar möjUgheterna all upphäva
vedservitut införs en bestämmelse om nybUdning av sådant serviiut som
ersättrang för annat vedservitut som upphör till följd av marköverföring
genora fastighetsreglering. Tingsrätten anför vidare: Det bör emellertid
observeras att genora en sådan åtgärd ett avtalsservitut förändras tiU ett
officialservitut med de följder delta har i förmånsrättsavseende och i fråga om
mverkan på servitutet av framlida fastighetsreglering. De ölägenheter som kan
föranledas härav förefaller likväl vara av mer formell än praktisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande villkoren för nybildning av servitut
bör sådan åtgärd ej få ske i andra fall än då upphävande som separat åtgärd ej
skuUe vara tUl-låtei. För undvikande av missförstånd i detta avseende bör de i
lagen uppstäUda fömtsättningama för nybUdning utformas i överensstämmelse med
dem som skaU gäUa för att vedservitut skaU få stå kvar. För att nybUdning skall
få ske bör alltså krävas att servitutet avses ersätta ett gäUande vedservitut
sora utnyttias för uppvärmning av helårsbostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har valt att införa den föreslagna
besläraraelsen om nybildnmg av vedservitut i 7 kap. 2 § FBL i anslutning tUl
bestämmelsen om förbud mot bUdande av bl. a. skogsfångsservitut. Tingsrätten
utgår eraellertid från att det aUtjämt äi: avsikten att skogsfångsserviluten,
inklusive de som avser rätt att ta ved, i varje faU på längre sikt skall avvecklas.
Arbetsgruppens förslag umebär ju också att vedservitut skall få nybUdas endast
sora ersättning för redan existerande servitut. Den föreslagna raöjUgheten att
bUda vedservitut är aUtså att betrakta som en övergångsföretedse. Bestämmelsen
därom hör därför naturUgen hemma bland övergångsbestäramelserna i FBLP. Enligt
tingsrättens mening bör den lämpligen införas som tredje stycke i 15 § FBLP
efter den föreslagna nya besläraraelsen om begränsning av möjligheterna att
upphäva vedservitut. Därigenom blir det också möjligt att på ett enkelt sätt
ange att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ensarlade
förutsättningar skall gäUa såväl för alt vedservitut skaU få stå kvar sora för
atl nytt servitut skaU få bUdas i stäUel för ett gammalt. I ett tredje stycke
kan sålunda införas bestämraelse att servitut som avser rätt alt la virke lUl
ved får, utan hmder av bestämmelsen i 7 kap. 2 § första stycket FBL, bildas som
ersättning för vedservitut som anges i andra stycket, ora detta servitut upphör
i samband med att mark som servitutet belastar överförs tUl annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LMV: I del föreslagna tredje stycket behandlas
ytterligare de situationer som kan uppkoraraa när fråga väcks ora upphävande
av vedservitut vid fastighetsreglering som avser ändring i
fastighetsindelningen. Med hänsyn till 7 kap. 29 § JB måsle i sådana faU, om
det gäller ett servitut som bör ges skydd enligt vad som nu föreslås, gången
bli den att servitutet först upphävs och sedan nybildas. I tredje stycket
föreslås därför en bestämraelse ora undantag från skyddet enligt andra stycket
och en bestämraelse som möjUggör nybUdning i motsvarande raån. Detta
nybUdnmgsfaU bör anses ligga helt vid sidan av viUkoren i 7 kap. FBL, bl. a.
vUlkoret i 1 § ora väsentlig betydelse. Atl del nya servitutet blir ett
officialservitut medan del upphävda normalt är ett avtalsservitut synes inte
böra hindra att man väljer lösningen med nybUdning. Serviiut som nybildas bör
lokaliseras så att utövningen i princip begränsas tUl det gamla
utövningsorarådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan i och för sig ifrågasättas ora tUlräckUga
skäl finns för att ge något skydd åt servitut i faU som avses i 7 kap. 6 § FBL.
Om man på sätt överianlraälarrayndigheten i Z län anför går in för alt använda
av-styckning och samraanläggning i stället för fastighetsreglering i fall då
skogsservitut berörs kommer servitutet att ligga kvar utan att någon spe-cieU
bestämmelse behövs. Del synes emellertid olämpligt alt vara helt hänvisad tUl
denna metod i de berörda fallen. Det lämpUgaste synes vara alt raan reglerar
saken på det sätt sora föreslås i promemorian, dvs. så atl serviiut av det
skyddade slaget om det behövs får upphävas och sedan nybUdas igen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
servitut som avses här inte upphävs genom uttryckligt beslut upphör det
automatiskt att gäUa tUl följd av 7 kap. 29 § JB i och med att marken frångår
den fastighet i vUken servitutet upplåtits. Det bör här påpekas att servitut
som på grand av den nänmda jordabalksregeln skulle upphöra automatiskt alltid
bör behandlas genom formligt beslut vid förrältlningen. För en sådan ordning
talar bl. a. uppbyggnaden av ersättningsreglema. Jordabalksregeln om
automatiskt upphörande bör träda i direkt funktion bara i fall då man har
förbisett servitutet vid förrättningen. I de nu aktuella faUen finns knappast
någon sådan risk. Man bör därför kunna begränsa den föreslagna nybUdningsregeln
tUl fall där servitutet formligen har upphävts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten i Västernorrlands län:
Frekvensen av ser-vilutsupphävanden är särskilt stor vid fastighetsregleringar
som innebär att den servitutsbelaslade marken överförs till en annan fastighet.
I dessa fall upphör serviluten automatiskt. Frågan om skyddets konstmktion i
dessa fall är därför viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbelsgmppens förslag innebär alt vedservitut får
nybildas i de angivna fallen som ersättnrag för ett sådant servitut som
upphört. Gruppens förslag beträffande 15 § FBLP har ingen verkan i dessa fall.
Något hinder för marköverföringen som sådan finns därför inte på grand av
nämnda lagrum och lagmmraet ger således inte något skydd för ser-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:38</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vitutshavaren
när del är fråga om marköverföring. Ett yrkande från servitutshavaren ora
nybUdning enligt den förslagna tUläggsregeln i 7: 2 måsle, ora det bestrids av
berörda raarkägare, prövas raed hänsyn till de allraänna bestämraelsema i FBL.
Prövningen kan möjligen utfaUa olika beroende på om servitutshavaren vill
bibehåUa servitutet på den mark som tidigare belastats eller på amian mark. Men
i aUraänhet torde något hinder för bifall tUl yrkandet inle förekoraraa på
grund av FBLs allmänna regler. Det är dock viktigt alt serviluten ålerbUdas
endast i sådana fall sora avses i den föreslagna regeln i 15 §
proraulgationslagen. Arbetsgruppen har tydligen tänkt sig alt
väsenlUghelsrekvisitet i 7: 1 FBL skall innebära en tiUräcklig restriktion. ÖLM
är tveksara ora så är fallel. Tvekan gäller framför aUt för fritidshus. ÖLM viU
därför sätta ifråga om inte tUläggsregeln i 7: 2 bör utformas i närmare
överensstämmelse med promulgationsbestäranidsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om ell vedservitut nybUdas enligt den nya regeln så
torde det få karaktär av officialservitut. Del rabbas därraed inte vid en
senare marköverföring och har sålunda fått en starkare stäUnmg än tidigare.
Detta är knappast motiverat, särskUt sora föratsättningama kan ändras relativt
kort lid efter nybUdningen. Konstruktionen bör således vara sådan att
servitutet bibehåller sin karaktär av avtalsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten i Jämtlands län:
Överföring av mark tiU<br>
fastighet behöver inte alltid ske som fastighetsreglering ulan kan med<br>
fördel raånga gånger även ske såsora avstyckning och sararaanläggning.<br>
Vid val av detta sistnäranda tillvägagångssätt kan eventuella befintUga<br>
servitulsrättigheter bibehållas.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Olägenheter kan uppslå när avtalsservitut omändras
tiU officialservitut. Ävtalsserviluten bör bestå som avtalsservitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Överlantmätarmyndigheten i Västerbottens län: Det
synes lämpligt att i 7 kap. 2 § införa begreppet stadigvarande bostad för att
få en samstämmighet med 15 § FBLP. Det kan annars finnas viss risk för misstolkning
av ulnyttjandegraden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lantbruksnämnden i Västernorrlands län tillstyrker
förslaget alt nybildning av vedservitut endast bör få ske som ersättning för
annat vedservitut sora upphör i samband med atl mark som servitutet belastar
överförs lill annan fastighet. Nämnden anför vidare: Många av skogsfångsserviluten,
särskUt de äldre, innebär fri rätt all ta virke. Då dessa fria servitut medför
de största olägenhetema för rationellt skogsbrak är det viktigt atl raan vid
nybUdrring av vedservitut utnyttjar möjligheterna all ändra fria servitut tUl
anvisningsservitut. För att detta skaU ske regelmässigt kan eventuellt en
bestämraelse all sådan ändring skall ske tas raed i den föreslagna ändringen av
7 kap. 2 § FBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LRF: Det är välmotiverat atl införa en särskild
bestämmelse som gör del raöjligt atl nybUda skogsfångsservitut. Möjligheten
till nybUdning bör ej begränsas tUl vedservitut utan bör omfatta aUa servitut
som är av väsentlig betydelse för fastighetens ändamålsenUga användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>AB Iggesunds Bruk: Den föreslagna lydelsen har den
positiva effekten att man — om inle möjUghet finns atl helt upphäva ett
serviiut — ändock kan genomföra en fastighetsreglering om raan i samband därmed
nybUdar ell vedservitut. Det innebär dock samtidigt den nackdelen atl
förrättningskostnadema kommer att avsevärt stiga. Likvidvärdering raåste ju
ske av resterande servitulsrätlighel. Möjligheten tUl sådant upphävande kan
dock vara tveksamt beroende på kravet på regleringsvinst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>61</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mo och Domsjö AB: Förutom att det i princip är
oförenligt raed del<br>
allmänna intresset av en avveckling av skogsservitulen leder förslaget<br>
om nybildning av vedservitut tUl negativa verkningar. Genom nybUd<br>
ningen omvandlas ett avtalsservitut tiU etl officialservitut. Servitutet er<br>
håller därigenom helt omotiverat en bättre sakrättslig ställning. Verkan<br>
härav för panthavare och andra rättsägare med bättre rätt har inle på<br>
något sätt beaktats. Servitutet övergår dessutom till en för de flesta fas<br>
tighetsspekulanter mera dold tiUvaro. En senare aweckUng av ett sådant<br>
servitut blir därjämte ofrånkomUgen förenad raed kostnader. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>MoDo anser det rikligt alt nybUdning endast skall
få ske i de faU servitutet bedöras vara skyddsvärt enligt 15 § FBLP.
Arbetsgrappens förslag innebär enUgt MoDos mening att en prövning av
väsentlighetsrekvi-silet vid nybildning enligt 7: 1 FBL kan ge ett annat
resultat än en pröv-nmg enligt 15 § FBLP. Regeln i 7: 2 FBL bör därför utformas
i nära överensslämraelse med skyddsbestämraelsen i 15 § FBLP.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SCA: Arbétsgrappen föreslår i ett tUlägg tiU 7 kap.
2 § FBL att under vissa förutsättningar nytt skogsservitut skaU få bildas i
saraband med fastighetsreglering. Eftersom denna möjlighet bör vara knuten tUl
den nya undantagsregeln i 15 § FBLP föreslår vi att regeln också införes som
ell nytt stycke i denna paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges lantmätareförening: Ora ändring i FBLP
skaU genomföras är del nödvändigt att jämväl införa ändring i 7 kap. 2 § FBL.
Här måste dock en precisering ske att bestämmelsen endast gäller om härskande
fastighet stadigvarande används till bostad och servitutet har betydelse för
fastighetens bränsleförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
veden kan helt eller delvis ingå rätt till exerapelvis stängsel-virke,
hässjevirke och mulbete. Dessa delar av servitutet måste således värderas och
upphävas i saraband med fastighetsregleringen. Delta innebär en komplicering
och fördyring av fastighetsregleringsförrällningen samt ökad risk för besvär
över förrättningen. Föreningen ifrågasätter om icke möjlighet jämväl skaU
finnas att nybUda det gamla servitutet i oförändrad orafattning i saraband med
fastighetsregleringen. Detta hindrar givelvis inte att förrättningsmannen eUer
partema kan ta upp frågan ora upphävande av skogsfångsservitutet raed undanlag
av vedservilulet. Den av föreningen föreslagna ändringen innebär dock större
valfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten för Nedre Norrland anser all de nya
reglerna bör tUlärapas på alla ärenden, sora inte slutiigen avgjorts vid lagens
ikraftträdande. Hovrätten anför vidare: Om arbetsgrappens förslag genomförs,
bör innebörden av begreppet "anhängiggjorts" klargöras. För att
belysa ett fall där innebörden kan vara oklar vUl hovrätten ge följande
exempel. En fastighetsägare, som köpt en grannfaslighet, begär att få denna
överförd tUl sin redan tidigare ägda fastighet genom fastighetsreglering. Han
ansöker ora förrättningsåtgärd före den 1 febraari 1978. Under
för-rättningshandläggnmgen — efter den 1 februari 1978 — upptäcker myndigheten
att ett skogsfångsservitut belastar den inköpta fastigheten och alt detta
servitut koraraer att upphöra att gäUa på grund av bestämmelsen i 7 kap. 29 §
andra stycket JB. Ärendet rörande marköverföringen har således uppenbarligen
anhängiggjorts vid lantraäterirayn-digheten före den 1 febraari 1978 raen
servitulsfrågan har inte akluali-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>serals
— eller i varje fall inte korarail liU sakägarnas kännedora — förrän efter
näranda tid. Hovrätten ifrågasätter om inle de nya bestämmelserna borde
tillämpas även i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härnösands tingsrätt: Tingsrätten vUI ifrågasätta
om inle övergångs-bestämraelserna bör ges annat innehåll än del föreslagna. Det
torde bli svårt att förklara för berörda sakägare atl ärenden angående upphävande
av servitut, sora vid lagens ikraftträdande är anhängiga hos
fastig-hetsbildningsrayndighel eller överinstans, kan få olika utgång beroende
på om ansökan ora förrättning .gjorts före eller efter ett visst datum. Några
olägenheter torde inle kunna följa med en övergångsordning som innebär att de
nya bestämraelsema blir tiUämpliga på alla frågor ora upphävande av servitut som
inte blivit rättskraftigt avgjorda när lagändringen träder i kraft. Det kan
förväntas att dorastol, som efter överklagande har att pröva sådan fråga, kan
föreskriva sådan ändring av fastig-helsbUdnings- och ersättningsbeslut sora kan
föranledas av att annan lag skall tillämpas än den iraderinstansen haft att
rätta sig efter. Äterförvis-ning av målen bör således i stor utsträckning kunna
undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LMV: Den föreslagna övergån.gsregleringen har inte
något stöd i lag-sliftningspraxis på fastighelsbUdningsorarådel. Det vanliga är
i stäUet att ny lagstiftning får tiUämplighet på ärenden som är anhängiga men
inte avgjorda hos fastighelsbildningsrayndighetema när den nya lagen träder i
kraft. När det gäller fullföljdinslanserna bmkar huvudregeln vara all dessa
tiUärapar äldre rätt i mål sora avgjorts av faslighetsbUdningsrayn-dighet
enligt äldre rätt. Del finns knappast skäl atl avvika från dessa principer i
del nu aktuella fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget i promemorian är utformat så att de nya
beslänunelsema — motsättningsvis — blir tUlämpliga i ärenden som anhängiggjorts
hos faslighetsbUdningsmyndighet den 1 februari eller senare under år 1978. Såvitt
beträffar handläggningen ho.s fastighetsbUdningsmyndighetema synes det vara
självklart att de äldie bestämmelsema måsle tillämpas imder år 1978 och att de
nya bestämmelsema därefter bör gäUa. Däratöver synes innebörden av den
föreslagna regleringen bU att de nya bestämmelserna skall tillämpas hos
fuUföljdsinstansema även ora saken avgjorts enligt de äldre bestämmelsema av
faslighetsbUdningsmyndighet. En sådan reglering ger en ganska svåröverskådUg
och slumpmässig avgränsning av de nya bestämmelsernas räckvidd. LMV
ifrågasätter om det finns tiUräckliga skäl för en sådan lösning. Det kan
tUIäggas att det enligt inhämtade upplysningar hittills inte synes ha kommit in
något särskilt stort antal ansökningar sedan den 1 febraari 1978. Av de
inkomna torde inte många ha blivit eller kunna väntas bli föremål för beslut under
året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lantbruksnämnden i Västemorrlands län anser alt det
inte finns skäl att ge de nya bestämmelserna retroaktiv verkan och föreslår att
de skall gälla bara i ärenden som anhängiggörs efter år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LRF tUlstyrker att de nya bestämmelserna träder i
kraft den 1 januari 1979 men föreslår att de skall tUlämpas i aUa ärenden som
är anhängig-gjorda vid fastighetsbUdningsmyncllghet vid ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förse senntutsgrupp: Vi noterar att en lagändring
får tiUämpning på ärenden anhängiggjorda fr. o. m. 1978-02-01 även om detta i
och för sig inte hjälper servitutsgruppens redan påbörjade ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCA
tillstyrker övergångsbestämmelsema i promemorieförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Det remitterade förslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1970: 989) om införande av fastighetsbildningslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1970: 989) ora
införande av fas-lighetsbildningslageni skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Servitut avseende skogsfång eUer bete får upphävas
genora fastighetsreglering, även om sådana omständigheter som avses i 7 kap. 5
§ fastighetsbUdningslagen ej föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Första stycket gäller ej i den mån ett servitut
avser rätt att ta ved till fastighet som används till stadigvarande bostad.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Överförs mark som belastas av vedservitut till
annan fastighet, får sådant servitut som anges i andra stycket bildas som
ersättning utan hinder av 7 kap. 2 § första stycket fastighetsbildningslagen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'> Lagen
omtrj'ckt 1971:1036.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>64</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;text-indent:225.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:225.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
samraanträde 1978-11-01</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
juslitierådet Hesse:r, regeringsrådet Hamdahl, juslitierådet Höglund,
justitierådet Hessler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt utdrag av protokoll vid regeringssammanträde
den 5 oktober 1978 har regeringen på heraställin av statsrådet Olsson beslutat
inhärala lagrådels yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1970:
989) om införande av fastighetsbUdningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Jan Fors-slrÖm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De föreslagna bestäraraelserna, sora enligt det
reraitlerade förslaget bildar två nya stycken i 15 § lagen (1970: 989) om
uiförande av faslighelsbildningslagen, föranleder ej erinran i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I redaktionellt hänseende kan ifrågasättas, om de
nya bestämmelserna skall ha sin plats i fastighelsbildningslagens
promulgationslag. Med hänsyn till att de inte bara tar sikte på avveckUng av servitut
utan också innefattar en möjlighet att bilda nytt servitut finns skäl för atl
anse att de hellre borde få sin plats i själva fastighetsbildningslagen, bland
där intagna bestämraelser om servitut i 7 kap. Av reraissprotokoUet framgår
emellertid atl förslaget inle innebär någon ändring i den vid fastighetsbildningslagens
tiUkomst föreliggande tanken, atl skogsfångsserviluten så småningen bör
avvecklas helt. N![ed hänsyn härtiU och tiU att enligt vad som upplysts vid
föredragningen inför lagrådet en revision av fastig-hetsbUdningslagens
besläraraelser ora servitut övervägs finner sig lagrådet nu ej böra rikta
någon erinran mot de föreslagna bestämmelsernas placering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den såsom andra stycke i 15 § intagna bestämmelsen
har formen av undantag från den gällande bestämmelsen i paragrafen. Denna
senare bestäraraelse är själv en undanttigsregel i förhållande till
huvudbesläm-raelserna ora servitut i fastighetsbildningslagen. För att
bestäraraelserna skall bli något raindre svårlästa förordar lagrådet den redaktionella
ändringen att den nya bestämmelsen las upp som en andra mening i paragrafens
första stycke i direkt anslutning lUl den gällande bestämmelsen och får
innehålla, att vad sora sa;s i denna dock ej gäUer i den mån servitutet avser
rätt all ta ved lill fastighet som används tUl stadigvarande bostad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79: 38</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den såsom tredje stycke i paragrafen föreslagna
beslämraelsen får då bilda ett andra stycke. Den synes böra raed vissa
redaktionella järak-ningar ges lydelsen, alt utan hinder av 7 kap. 2 § första
stycket fastighetsbUdningslagen får serviiut avseende rätt atl ta ved till
fastighet sora används till stadigvarande bostad bildas sora ersättning, när
servitut innefattande sådan rätt helt eller delvis upphör genora alt mark
överförs tUl annan fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya bestämraelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1979. Särskild
övergångsbesläraradse har ej föreslagits. EnUgt vad sora anförs i
reraissprotokoUet är avsett all de nya bestämmelsema skaU tiUämpas fuUt ul från
och med nämnda dag. Del innebär, all de koraraer att kunna tUl-lämpas i alla
ärenden sora inle dessförinnan har avgjorts genora etl lagakraftvunnet
avgörande. En sådan ordning är enUgt vad som framgår av reraissprotokoUet raoliverad
av att del ansetts viktigt att bestämraelsema träder i laaft så snart som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sålunda föreslagna ordningen med avseende på ikraftträdandet innebär, att de
nya bestämmelserna skaU tillämpas både av fastighelsbildningsmyndigheten i
ännu ej avslutade ärenden och av överinstanserna i ärenden som av lägre
instans prövats enUgl äldre rätt. Överraskande resultat kan därmed komraa att
inträda i flera fall och förorsaka parter kostnader för förrättnragar sora
visar sig vara helt onyttiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU servitutshavama föranleder den föreslagna ordningen med avseende på
ikraftträdandet ej någon erinran. De intressen sora företräds av ägare av
tjänande fastigheter får anses vara av den arten atl den föreslagna ordningen
även för deras del bör kunna godtagas. Lagrådet vill eraellertid förorda, all
möjUghet skapas för dem som ådragit sig kostnader för en förrättning, sora
genora ikraftträdandet av den nya lagen visar sig bli helt onyttig, att bli
befriade från betalningsskyldighet mot statsverket med anlednmg av
förrättnmgen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79: 38</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:188.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1978-11-02</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl,
Winther, De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Friggebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om ändring i lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande över
förslag tiU lag om ändring i lagen (1970: 989) om införande av
fastighetsbUdningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för lagrådels yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagrådet har lämnat del remitterade förslaget utan
erinran i sak. Jag ansluter mig till lagrådets förslag tiU redaktionella
ändringar av lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Avsikten är att de nya bestämmelserna skall
tillämpas både av fastighelsbUdningsmyndigheten och av överinstanserna i alla
ärenden som vid ikraftträdandet inte har avgjorts genom ett lagakraftvunnet
avgörande. Som lagrådet påpekar kan delta leda tUI att parter förorsakas
kostnader för förrättningar som efter ikraftträdandet av de nya bestämmelserna
visar sig onyttiga. Det kan därför finnas skäl alt i vissa fall låta en part
bli befriad från betalningsskyldighet mot statsverket raed anledning av
förrättningen. Jag äranar la upp denna fråga raed i första hand
lantmäteriverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>HemstäUan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer alt regeruigen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt;text-indent:-9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>atl antaga det av lagrådet granskade förslaget med
vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig tiU föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
det förslag som föredraganden har lagt fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 5 oktober 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1978/79: 38</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>67</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 5 oktober 1978</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Inledning ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Föredraganden.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upphävande av skogsfångsservitut................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ersättning för skogsfångsservitut ................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Nybildrung av skogsfångsservitut .................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Övriga frågor................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande m. ra...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Hemställan....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslut ......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUagor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Promemorian Upphävande av skogsfångsservitut..... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sararaanställning av remissyttranden.................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det remitterade lagförslaget ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av lagrådets protokoll den 1 november 1978.... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 2 november 1978</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:121.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>NORSTEDTS TRYdtEM STOCKHOLM 1978 780S50</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:232.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G20338prop_197879__38.pdf3362483pdfom ändring i lagen (1970:989) om införande av fastighetsbildningslagenhttps://data.riksdagen.se/fil/8E79812D-3899-4CC0-9D25-1FB5696F2DAE