2448725G2032201978/79220propproppropProposition 1978/79:220PropositionProposition22001979-05-03 00:00:002024-12-27 14:47:132008-06-13 07:57:09om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G203220/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G203220https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203220
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:283.0pt'><span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220 Regeringens
proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 3 maj 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag
som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:216.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HEDDA
LINDAHL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I propositionen läggs fram flera förslag som syftar
lill alt stärka patientens ställning i vården. Förslaget till lag om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonal m. n. innehåller bestämmelser bl. a. om
allmänna åligganden för personalen, om ansvar för fel och försummelser i vården
och ordningen för ansvarets utkrävande saml om återkallelse av legitimation.
Patienten ges en aktiv roll såväl i vården som i del disciplinära förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I lagförslaget finns också regler om rätt för
patienten att la del av sina journaler inom den privata hälso- och sjukvården
saml om förstöring av journalanteckningar. Det särskilda straffrättsliga
ansvaret för hälso- och sjukvårdspersonalen begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslag läggs slutligen fram om inrättande av
landstingskommunala s. k. förtroendenämnder med uppgift att främja kontakterna
mellan patienter och personal samt atl åt patienterna förmedla den hjälp som
förhållandena påkallar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>I
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
beslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Med hälso- och sjukvårdspersonal avses i denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1. personal vid sjukhus eller andra inrättningar
för vård av patienter som<br>
drivs av del allmänna eller av enskilda med bidrag från det allmänna eller<br>
efter särskilt lillslånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den som i annal fall i egenskap av legitimerad
yrkesutövare meddelar vård ål patienter eller tillhör personal som biträder en
sådan yrkesutövare i vården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>personal inom sådan detaljhandel med läkemedel för
vilken gäller särskilda föreskrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>andra grupper av yrkesutövare inom hälso- och
sjukvården som skall omfattas av lagen enligt föreskrift av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av första slycket 2. jämställs
med legitimerad yrkesutövare den som enligt särskild föreskrift har molsvarande
behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Hälso- och sjukvårdspersonalen står i yrkesutövningen under tillsyn
av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Regeringen bemyndigas alt meddela sådana föreskrifter om åligganden
för hälso- och sjukvårdspersonalen, som behövs lill skydd för enskilda eller
för verksamhetens bedrivande i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen får överiåla ål socialstyrelsen atl
meddela föreskrifter som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar har rätt atl inspektera<br>
hälso- och sjukvårdspersonalens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>AUmänna
åligganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall vinnlägga sig om<br>
atl ge patienten sakkunnig och omsorgsfull vård. Han skall så långl det är<br>
möjligt utforma och genomföra vården i samråd med patienten. Han skall<br>
visa patienten omtanke och respekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som har ansvaret för vården skall, i den mån
det inte kan antas motverka ändamålet med vården, se till att patienten får
upplysningarom sill hälsotillstånd och om de behandlingsmöjligheter som står
till buds. Om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upplysningarna
inte kan lämnas till patienten skall de i slällel lämnas till en nära anhörig
till honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen
fär inte röja något som i arbetet har meddelals honom i förtroende eller
obehörigen uppenbara vad han i arbetet har fått veta om någons hälsotillstånd
eller personliga förhållanden i övrigt. Vad som har sagls nu medför dock ej
någon inskränkning i den skyldighet att lämna uppgifter som föQer av någon
annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall efter anmaning
lämna socialstyrelsen de handlingar och upplysningar om verksamhelen som
styrelsen behöver för sin tillsyn. I anmaningen får vile föreläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Patientjournal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>§ Beträffande journaler som enligt
särskild föreskrift förs över meddelad vård eller behandling gäller, ulöver vad
som föQer av andra beslämmelser, vad som föreskrivs i 9-11 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Om rälien att ta del av en journal inom den allmänna hälso- och
sjukvården finns del särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En journal inom den enskilda hälso- och sjukvården
skall på begäran av patienten genast eller så snarl som möjligl tillhandahållas
honom för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift, om det kan ske
utan att ändamålet med vården eller behandlingen motverkas eller någons
personliga säkerhel sätts i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Frågorom utlämnande av journal enligt 9 § andra styckel prövas av
den som är ansvarig för journalen. Anser denne alt journalen eller någon del av
den inte bör lämnas ut, skall han genast med eget yttrande överlämna frågan
till socialstyrelsen för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ På ansökan av patienten får socialstyrelsen förordna all en journal
som förvaras inom hälso- och sjukvården hell eller delvis skall förstöras. En
förutsättning för delta är dels all godtagbara skäl anförs för ansökan, dels
att handlingen uppenbariigen inte behövs för sökandens vård eller behandling
eller all del uppenbariigen inte finns allmänna skäl för alt den bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Innan ansökan slutligt prövas, skall den som
ansvarar för journalen beredas lillfälle atl yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Disciplinansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Om den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen uppsåtligen eller av<br>
oaktsamhet åsidosätter vad som åligger honom i hans yrkesutövning och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>felel
ej är ringa, får disciplinpåföljd åläggas honom. DisciplinpåföQd är erinran och
varning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Disciplinpåföljd får, om del finns särskilda skäl
lill del, åläggas även den som har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen men
nu inte längre gör det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DisciplinpåföQd
får inte åläggas en arbetstagare därför atl han deltagit i strejk eller någon
därmed jämförlig slridsålgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Har åtgärd vidtagits för atl åtala den som tillhör hälso- och<br>
sjukvårdspersonalen, får disciplinärt förfarande enligt denna lag ej inledas<br>
eller fortsättas i fråga om den förseelse som avses med åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
lill åtal skall ske, om den mol vilken disciplinpåföQd ifrågasätts är skäligen
misstänkt för att i yrkesutövningen ha begått brott, för vilket fängelse är
föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anmälan
till åtal skall göras av socialstyrelsen om annat inte föQer av 38 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Har den som avses bli föremål för disciplinpåföQd enligt denna lag inte<br>
inom två år efter förseelsen erhållit underrättelse enligt 29 § eller motsva<br>
rande underrättelse från riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern, får<br>
påföQd ej åläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse
av legitimation m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Legitimation att utöva yrke inom hälso- och sjukvården skall återkallas<br>
om den legitimerade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1. varit grovt oskicklig vid utövning av sitt yrke
eller på annat sätt visat sig<br>
uppenbart olämplig atl ulöva yrket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>på grund av sjukdom eller någon liknande
omständighet inte kan utöva yrket tillfredsställande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>begär att legitimationen skall återkallas och
hinder mot återkallelse inte föreligger från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har någon på gmnd av auktorisation i ett annal
nordiskt land erhållit legitimation inom hälso- och sjukvården och återkallas
den auktorisalionen, skall även legitimationen återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Om det finns grundad anledning anta atl legitimation bör återkallas<br>
enligt 15 § första slycket 2., får den legitimerade åläggas alt låla sig<br>
undersökas av den läkare som anvisas honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
förordnande om läkarundersökning givits, får legitimationen återkallas för
tiden till dess frågan om återkallelse av legitimationen har prövats slutligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Har en legitimation återkallats, skall en ny legitimation meddelas
när förhållandena medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Bestämmelserna i 15-17 §§ om återkallelse av legitimation gäller
även annan behörighel alt ulöva yrke inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Frågorom disciplinansvarenligl denna lag prövas av en särskild nämnd,<br>
hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden prövar även frågor som avses i 15-18 §§
samt andra frågor om begränsning av legitimerade yrkesutövares behörighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Ansvarsnämnden beslår av ordförande och åtta andra ledamöter. De<br>
utses av regeringen för tre år. Ordföranden skall vara erfaren i domarvärv.<br>
Övriga ledamöter skall ha särskild insikt i hälso- och sjukvård. Av dem utses<br>
en efter förslag av Landstingsförbundet, en efter förslag av Landsorganisa<br>
tionen i Sverige, en efter förslag av Tjänstemännens Centralorganisation och<br>
en efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR. De fyra återstående<br>
ledamöterna utses bland personer som kan anses särskilt företräda allmän<br>
hetens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För varje ledamot skall del finnas ell tillräckligt
antal ersättare som skall utses av regeringen för samma tid som ledamoten. Vad
som sägs i första styckel om behörighetsvillkor och om förslagsrätt gäller
också i fråga om ersättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har förslag till ledamot eller ersättare ej
avgivits, skall regeringen trots detla förordna ledamöter och ersättare i
tillräckligt antal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Ansvarsnämndenärbeslutförmedordförandeochsexandraledamöter.<br>
Till sammanträde med nämnden skall samtliga ledamöter kallas. Anmäler<br>
ledamot förfall, skall ersättare för honom kallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ordföranden får ensam fatta beslut som ej
innefattar slutligt avgörande i sak. Vad som nu harsagtsgällerinte beslut
enligt 16 §elleruldömandeav vile enligt 27 § andra slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ärenden som har avgjorts enligt andra styckel skall
anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>22<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i ansvarsnämnden
gäller beslämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mot domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>23<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ I fråga om omröstning i ansvarsnämnden gäller beslämmelserna i 29
kap. rättegångsbalken om omröstning i domstol med endast lagfarna ledamöter.
Ordföranden säger sin mening först.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Handläggningen
i ansvarsnämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24 §
Frågor om disciplinansvar skall tas upp på anmälan av socialstyrelsen<br>
eller av den patient som saken gäller eller, om patienten inte själv kan anmäla<br>
saken, en nära anhörig till honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra frågor som avses i 19 § las upp på anmälan av
socialstyrelsen eller på ansökan av den som saken gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om rätt för riksdagens ombudsmän och för
justitiekanslern atl göra anmälan som avses i första stycket finns det
särskilda fö.'"eskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ärende hos ansvarsnämnden skall anhängiggöras skriftligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Är anmälan eller ansökan så ofullständig atl den inte kan läggas
till gmnd för prövning i sak, skall ansvarsnämnden förelägga anmälaren eller
sökanden atl inom viss lid avhjälpa brislen vid påföQd all talan inte las upp
till prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>27<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ansvarsnämnden skall se till alt ärendena blir tillräckligt utredda.
Överflödig utredning skall avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden får fordra in palienQournaler eller andra
handlingar som behövs för ulredningen. Därvid får vite om högst 1 000 kronor
föreläggas den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen. Utdömandet av vitet
ankommer på nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>28<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Förfarandet är skriftligt. Muntlig förhandling får dock förekomma,
när det kan antas vara lill fördel för ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>29<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Anmälan eller ansökan enligt 24 § och det som hör till handlingen
skall överiämnas lill den mot vilken åtgärd ifrågasätts. Mottagaren skall
föreläggas att svara inom viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En sådan underrättelse behövs inte om del är
uppenbart att talan inte kan bifallas eller att underrättelsen är onödig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Den som har förelagts att svara skall göra det skriftligen, om inte<br>
ansvarsnämnden bestämmer all svaret får lämnas vid muntlig förhand<br>
ling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som svarar skall ange om han godtar eller
motsätter sig den åtgärd som sätts i fråga. Motsätter han sig ifrågasatt
åtgärd, bör han ange skälen för det och de bevis som han vill åberopa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Om del inte är onödigt skall ansvarsnämnden ge anmälaren lillfälle alt<br>
ta del av svaret och det som hör till svaret samt även ge honom viss tid för
atl<br>
skriftligen yttra sig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §
Kräver en fråga särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden hämta in<br>
yttrande från myndigheter, Qänstemän eller andra som är skyldiga atl lämna<br>
yttrande i ämnet. Nämnden får också anlita andra sakkunniga i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om sakkunniga gäller 40 kap. 2-7 och 12 §§
rättegångsbalken i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ersättning för utlåtande av myndigheter, Qänstemän
och andra som är skyldiga alt lämna yttrande utgår endasl om det är särskill
föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra sakkunniga har rätt till ersättning av
allmänna medel för sitt uppdrag. Nämnden fär bevlQa förskott på sädan
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33 §
Finner ansvarsnämnden att ett vittne eller en sakkunnig behöver höras<br>
vid domslol eller att någon behöver föreläggas att tillhandahålla en skriftlig<br>
handling eller ett föremål som bevis, skall nämnden begära delta hos den<br>
allmänna underrätt inom vars område den person vistas som skall höras eller<br>
på annal säll berörs av åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om del inte finns laga hinder mot det skall rätlen
anställa förhör eller meddela föreläggande. I fråga om sådana ålgärder skall i
tillämpliga delar gälla vad som föreskrivs om bevisupptagning i rättegång utom
huvudförhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Till muntlig förhandling skall parterna kallas. En enskild får föreläggas<br>
atl inställa sig personligen vid påföQd att hans frånvaro inte utgör hinder för<br>
ärendets vidare handläggning och avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enskild part, som har inställt sig lill en muntlig
förhandling, får tillerkännas ersättning av allmänna medel för kostnad för resa
och uppehälle, om ansvarsnämnden finner att han skäligen bör ersättas. Nämnden
får bevilja förskott på ersällningen. Närmare bestämmelser om ersättning och
förskott meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>35<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Innan etl ärende avgörs skall parlen ha fått kännedom om del som
tillförts ärendet genom någon annan än honom själv. Han skall ocksä ha fält
tillfälle all yttra sig över det, om det inte föreligger sådana skäl mot det
som anges i 29 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>36<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Bestämmelserna i 14 § förvaltningslagen (1971:290) om begränsningar
i rätten atl ta del av del som har tillförts elt ärende gäller i tillämpliga
delar i fråga om underrättelse enligt 29 § första slycket, 31 och 35 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>37<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Bestämmelserna i 17 och 18 §§ förvaltningslagen (1971:290) skall
lillämpas även på beslut enligt 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>38<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Disciplinärende beträffande arbetstagare får överiämnas av ansvarsnämnden
till arbetsgivaren för den åtgärd som kan ankomma på honom, om del är uppenbart
alt ärendets behandling i nämnden inte är påkallad från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmän
synpunkt eller för atl tillvarata patientens rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Finner ansvarsnämnden i etl där anhängigt ärende
alt förutsättningarna enligt 13 § andra stycket för anmälan till åtal
föreligger, skall nämnden fullgöra anmälningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Talan
mol beslul m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ansvarsnämndens beslut enligt denna lag fär överklagas hos kammarrätt
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Talan mot ansvarsnämndens beslut som är slutligt flr föras av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>socialstyrelsen för all tillvarata allmänna intressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>enskild som enligt 24 § första stycket har anmält
en fråga om disciplinansvar, om beslutet har gått honom emot,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>annan som beslutet angår, om det har gått honom
emol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om rätt för riksdagens ombudsmän och
justitiekanslern att söka ändring i beslut om disciplinansvar finns det
beslämmelser i lagen (1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen och i
lagen (1975:1339) om justilie-kanslerns tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Talan mot annat beslul av ansvarsnämnden än som avses i 40 § fär
föras av den som beslutet angår, om det har gått honom emol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Mot ansvarsnämndens beslul, som inte innebär att ärendet avgörs, far
talan föras endast i samband med talan mot beslutet i själva ärendet. Talan får
dock föras särskilt när nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ogillat en invändning om jäv mol ledamot av nämnden
eller en invändning om atl hinder föreligger för talans prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avvisat ombud eller biträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förordnal om saken i avvaktan på ärendets
avgörande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förelagt någon alt medverka på annat sätt än genom
inställelse inför nämnden, om underiåtenhelen alt iaktta föreläggandet kan
medföra särskild påföQd för denne,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utdömt vite eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förordnat om ersättning för någons medverkan i
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>43 §
I fråga om talan mot socialstyrelsens beslul enligt 10 § gäller i tillämpliga<br>
delar 40 b § sekretesslagen (1937:249) om inskränkningar i rätten atl utbe<br>
komma allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har socialstyrelsen avslagit ansökan om förstöring
av journal, förs talan hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot socialstyrelsens beslut som innebär bifall lill
ansökan får talan inte föras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>44<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Beslul i frågor som avses i 19 § andra stycket skall omedelbart
gälla om inte annat förordnas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>45<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Om inte något annal har föreskrivits, är socialstyrelsen motpart
till den yrkesutövare som överklagat ansvarsnämndens eller kammarrättens
slutliga beslut enligt denna lag. Om en enskild har anmält disciplinärendet är
också han yrkesutövarens motpart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980. Genom lagen
upphävs lagen (1975:100) med vissa bestämmelser för personal inom hälso- och
sjukvård m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen i 9 § andra stycket nya lagen
lillämpas inte på journal-anteckningar som har tillkommit före lagens
ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Den som inte är alt hänföra lill medicinalpersonal
enligt kungörelsen (1964:428) om medicinalpersonal under socialstyrelsens
inseende får inte åläggas disciplinpåföQd enligt den nya lagen för fel som har
begåtts före lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vid handläggning i hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd av sådana ärenden om disciplinansvar eller återkallelse av
legitimation som inkommit till socialstyrelsen före den nya lagens
ikraftträdande tillämpas i stället för 24-37 vJS nya lagen motsvarande äldre
beslämmelser för ärendets handläggning i medicinalväsendels ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vad i 3 S lagen med vissa beslämmelser för personal
inom hälso- och sjukvård m. fl. föreskrivs om tystnadsplikt skall allQämt gälla
för den personal som avses i lagen och som inte tillhör den i 1 § nya lagen
avsedda hälso- och sjukvårdspersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om sjukvårdslagen (1962:242) dels att 35 § skall ha nedan
angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>dels atl i lagen skall införas en ny paragraf, 10a
§, av nedan angivna lydelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10a
</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>I m om. I landstingskommun och kommun som ej
tillhör landstingskommun skall finnas en eller Jlera Jöriroendenämnder med
uppgift atl främja kontakterna mellan patienter och hälso- och
sjukvårdspersonal saml</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>alt åt patienter förmedla den hjälp som förhåUandena påkallar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Landstingskommunen eller kommunen får tillsätta
särskild förtroendenämnd eller uppdra ål annan nämnd atl vara Jörtroendenämnd.
När Jlera förtroendenämnder finns skall varje nämnd fullgöra de uppgifter som
sägs i JÖrsta styckeiför viss del av sjuk-vårdsområdet eller för viss
sjukvårdsinrättning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:155.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
m o m . I fråga om särskild förtroendenämnd lillämpas bestämmelserna i 3 kap.
2-12 §§ kommunallagen (1977:179) på motsvarande sän.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=25 height=13>
<tr>
<td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>35 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är eller varit ledamot eller suppleant i sjukvårdsstyrelse eller direktion
må ej till obehörig yppa något om patients hälsotillstånd eller personliga
förhållanden i övrigt, om vilka han i sin nämnda egenskap erhållit kunskap.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är eller varit ledamot eller suppleant i sjukvårdsstyrelse, Jörtroendenämnd
eller direktion må ej till obehörig yppa något om patients hälsotillstånd
eller personliga förhållanden i övrigt, om vilka han i sin nämnda egenskap
erhållit kunskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag Iräder i kraft den 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Senaste lydelse 1975:102,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i transplantationslagen (1975:190)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om transplantationslagen (1975:190) dels atl rubriken
närmast före 11 § skall lyda "Besvär m, m.", dels atl i lagen skall
införas en ny paragraf, 12 §, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Utfor någon uppsåtligen ingrepp i strid med denna
lag dömes lill böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är
belagd med straff i brottsbalken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft den 1 juli 1980,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1975:1057) med
instruktion för justitieombudsmännen skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ombudsman skall verkställa de utredningsåtgärder
som fordras för prövning av klagomål och andra ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När ombudsman enligt regeringsformens föreskrifter
begär upplysningar och yttranden, får han förelägga vile om högst I 000 kronor.
Ombudsman får utdöma försuttet vile.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
det misstänkas att befatt-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Kan del misslänkas att befatt-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningshavare
som sägs i 7 § gjort sig ningshavare som sägs i 7 § gjorl sig skyldig till
förseelse, för vilken disci- skyldig till förseelse, för vilken disciplinpåföljd
bör åläggas, och kan det plinpåföQd bör åläggas, och kan det befaras atl
skriftlig anmaning enligt befaras atl skriftlig anmaning enligt 14 kap, 1§
första stycket lagen 14 kap, IS första slycket lagen (1976:600) om offentlig
anslällning ej (1976:600)om offentlig anställning ej kan tillställas honom inom
två år kan tillställas honom inom två år efter förseelsen, får
ombudsman efter förseelsen, får ombudsman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1977:1023,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>utfärda
sådan anmaning,</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>utfärda sådan anmaning, Anmaning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
nu har sagts gäller även som underrättelse enligt 29 § lagen (0000:000) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal m. fl. När ombudsman är närvarande
vid domstols eller myndighets överläggningar har han ej rätl alt yttra sin
mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivsalt 35 §
rörvallningsprocesslagen(1971:291)skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:128.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>35 §1 Besvär över kammarrättens beslul i fråga som
fullföQls till eller underställts kammarrätten prövas av regeringsrätten endast
om regeringsrätten meddelat prövningstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Meddelas ej prövningstillstånd, står kammarrättens
beslut fast. Erinran därom skall inlagas i regeringsrättens beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sägs i första stycket gäller Vad som sägs i första stycket gäller<br>
ej mål om utlämnande av allmän ej talan i mål om utlämnande av<br>
handling.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>allmän handling och talan, som i mål</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>om disciplinansvar föres av riksdagens ombudsmän eller
justitiekanslern.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i krafl den 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse 1977:1034.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1960:408) om behörighet att utöva
läkaryr-</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:408) om
behörighet atl utöva läkaryrket' dels all 3-7 a §§ skall upphöra atl gälla, dds
alt 12 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>12 </span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talan mol socialstyrelsens beslul
Talan mot socialstyrelsens beslut<br>
enligt 2-5, 7 eller i särskilt fall enligt enligt 2 eller i särskilt fall
enligt 9 §<br>
9 § föres hos kammarrätten genom föres hos kammarrätten genom be<br>
besvär,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot annal beslul av socialstyrelsen
enligt denna lag föres talan hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut, som socialstyrelsen eller
kammarrätten meddelat med stöd av denna lag, skall lända till omedelbar
efterrättelse, om ej annorlunda förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1963:251) om behörighet att utöva tandlä-</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>karyrket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1963:251) om
behörighet att utöva tandläkaryrket' dels att 4-8 §S skall upphöra atl gälla,
dels atl 13 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse av (1960:408)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:245.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § 1976:605<br>
4§ 1971:621</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 1971:1169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:241.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 1975:682 7§ 1971:621 7ai!
1972:666.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Senaste lydelse 1975:682.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senasle lydelse av (1963:251)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:239.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 5 1976:606<br>
5S 1971:622<br>
65 1971:1170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Arial'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'> 1975:683</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 1971:622.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Talan mol socialstyrelsens beslut Talan mot
socialstyrelsens beslul<br>
enligt 3-6, 8 eller 10 § föres hos enligt 3 eller 10 § föres hos<br>
kammarrätten genom besvär.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kammarrätten genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mol annal beslul av socialstyrelsen enligt denna
lag föres talan hos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslut, som socialstyrelsen eller kammarrätten
meddelat med stöd av denna lag, skall lända till omedelbar efterrättelse, om ej
annorlunda förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl 10 kap. 4 lagen
(1976:600) om offentlig anställning skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DisciplinpåföQd
som avses i 1-3 S§ får ej åläggas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. krigsman,
som är underkastad ansvar enligt 21 kap. brottsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>2. medicinalpersonal
som i sin</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>2. hälso- och sjukvårdspersonal,<br>
yrkesutövning står under socialsty- som i sin yrkesutövning slår under<br>
relsens inseende, om förseelsen har socialstyrelsens tillsyn, för förseelse
i<br>
sken i denna yrkesutövning, denna yrkesutövning av sådan
beskaf<br>
fenhet atl den skall prövas av hälso-<br>
och sjukvårdens ansvarsnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>3. veterinär, som står under lantbruksstyrelsens
inseende, om förseelsen<br>
har sken i utövning av velerinäryrkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
Senaste lydelse 1975:683.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:186.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
SOCIALDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1979-05-03</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Ullsten, ordförande, statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström,
Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Enlund, Lindahl, De Geer, Blix, Cars, Gabriel
Romanus, Tham, Bondeslam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Lindahl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Personalens åligganden inom hälso- och sjukvården
är i stor utsträckning förfatlningsmässigl eller på annat säll centralt
reglerade. Bestämmelserna är ofta förenade med straffrättsliga eller
disciplinära sanktioner för atl trygga efterievnaden. Socialstyrelsen utövar de
disciplinära befogenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Medicinalansvarskommitién', som haft i uppdrag alt
se över bestämmelserna angående tillsyn över personal inom hälso- och
sjukvården m. m., har i maj 1978 avlämnat sill huvudbetänkande (SOU 1978:26)
Hälso- och sjukvårdspersonalen, ansvarsfrågor, samverkan personal-patienter.
Till protokollet i detla ärende bör fogas en sammanfattning av betänkandet som
bilaga </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande nuvarande förhållanden samt
utredningens närmare överväganden hänvisas lill betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över beiänkandel avgetts
av justitiekanslern, riksåklagaren, kammarrätten i Stockholm, Svea hovrätt,
arbetarskyddsstyrelsen, försvarets sjukvårdsstyrelse, konsumentverket,
kriminalvårdsstyrelsen, riksarkivet, riksförsäkringsverket, skolöverstyrelsen
(SÖ), socialstyrelsen, statens handikappråd, statskontorei, universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), direktionen för karolinska sjukhuset, riksdagens
ombudsmän (JO), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Stockholms,
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 (S 1974:02), Ledamöter regeringsrådet Ingmar
Lidbeck,ordförande,verkst, direktören Bo Hjern, f, d, landstingsrådet Gunnar
Hjerne, riksdagsledamöterna Göran Karlsson och Erik Larsson samt
landstingsledamoten Sven Wilander,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs,
Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västerbottens och
Norrbottens läns landstingskommuner. Gäleborgs, Malmö och Gotlands kommuner.
Apoteksbolaget AB, Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen
SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska läkaresällskapet,
Sveriges legitimerade optikers riksförbund, Sveriges tandteknikers riksförbund.
De handikappades riksförbund (DHR), Handikappförbundenscentralkommitté(HCK),
Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Sveriges allmänna
patientförening och Sveriges läkarförbund. Yttrande över betänkandet har
dessutom inkommit frän Sveriges medicinsk-juridiska förening. Vissa
remissinstanser har bifogat yttranden som de har inhämtat. Sålunda har l, ex,
socialstyrelsen bifogat yttrande från medicinalväsendels ansvarsnämnd och
universitets- och högskoleämbetet yttranden från rektorsämbetena vid vissa
universilel. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet
i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:169.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Allmänna överväganden 2.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En hävdvunnen central uppgift för sam hället är att
åt enskilda erbjuda vård vid sjukdom, skada, barnsbörd m, m. För att skapa
garantier för kvalitén på vården har denna reglerats ingående genom olika
statliga bestämmelser. Exempel på della är sjukvårdslagen med bestämmelserom
bl, a, landslingens ansvar och vårdens organisation, behörighets- och
utbildningsföreskrifter, lagstiftningen mot hälsofarligt kvacksalveri samt de
bestämmelser som jag nu avser att behandla nämligen reglerna om samhällets
tillsyn över personalen inom vården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hälso-
och sjukvården är f. n, föremål fören omfattande utredningsverksamhet. Frågor
om målsättningen för den framtida hälso- och sjukvården, om ny lagstiftning m.
m. ankommer på hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04). Andra viktiga
frågor behandlas av utredningen om sjukvård i livets slutskede (S 1974:09).
Utredningen om sjukvårdens inre organisation (S 1977:02) har nyligen avlämnat
betänkandet (SOU 1979:26) Sjukvårdens inre organisation, och därmed slutfört
sitt arbete. I detta sammanhang vill jag även hänvisa till de propositioner som
har lagts fram om uppbyggnad av ett husläkarsystem och vårdutbildning inom
högskolan. Förslag till ny sekretesslag har den 7 december 1978 remitterats
till lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalens
åligganden inom hälso- och sjukvården är i stor utsträckning centralt
reglerade. Bestämmelserna är ofta förenade med straffrättsliga eller
disciplinära påföljder. Genom bestämmelserom inspektionsrätt samt rapporterings-
och anmälningsskyldighet kan socialstyrelsen som tillsynsmyndighet föQa
personalens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Huvudmännen för vården har en omedelbar tillsyn
över personaleri. Även JO och JK har tillsyn över personalen i offentlig
verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Medicinalansvarskommitién har haft i uppdrag alt
göra en allsidig översyn av reglerna om samhällels tillsyn över personalen inom
hälso- och sjukvården. I sitt belänkande (SOU 1978:26) Hälso-och
sjukvårdspersonalen, ansvarsfrågor, samverkan personal-patienter, pekar
kommittén på olika problem inom dagens hälso- och sjukvård. Kommittén anser det
angeläget atl alla medel tas tillvara som kan vara ägnade att öka patientens
förtroende för vården och förståelse förde villkor den arbetar under. Kommittén
framhåller ansvarsreglernas betydelse för att inskärpa att patienten skall
behandlas omsorgsfullt och korrekt och alt reglerna också fyller funktionen att
möjliggöra en sakkunnig bedömning av vad som är rätt och fel i vårdarbetet.
Kommittén framhåller vidare atl ansvarsreglerna bör kompletteras med insatser
för alt ge patienterna hjälp och stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar kommitténs allmänna synsätt i dessa
frågor. Detta har också fäll allmän anslutning under remissbehandlingen. Det är
angeläget alt patienternas ställning inom hälso- och sjukvården förbättras
genom ökad insyn och medverkan i vårdarbetet, ökad rättssäkerhet och stärkt
skydd för den personliga integriteten. Patienterna behöver mer och bättre
information om sina sjukdomar och deras behandling bl. a. genom ökad insyn i
och tillgång lill sina journaler, mer hjälp och stöd. Patienterna måsle kunna
känna stor trygghet för att få god och omsorgsfull vård. Denna måste även bli
personligare och mänskligare. Della aktualiserar olika åtgärder. Jag tänker här
bl. a. på utbildningsinsatser i medicinsk psykologi och patientrelationer.
Reglerna om ansvar för personalen är viktiga för patienternas ställning och för
deras förtroende för hälso- och sjukvården. Samlidigl är det angeläget alt
betona viklen av all personalens rättssäkerhet garanteras. Personalen måsle
kunna kräva en rättvis bedömning när fel eller försummelse ifrågasätts.
Personalen måsle kunna fl ökad respekt för sitt svåra arbete och större
förståelse för att detta ofta måsle utföras under hård tidspress och under
förhållanden som personalen inte ensam kan råda över. Åtgärder bör vidtas för
att skapa en ökad kunskap hos patienterna för de svårigheter personalen brottas
med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Omfattningen av tillsynen i personellt hänseende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens tillsyn omfattar f. n. den s. k.
medicinalpersonalen. Till denna kategori räknas de 17 personalgrupper som anges
i den s. k. medicinalpersonalkungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser att detta sätt att bestämma vilken
personal som skall omfattas av tillsynen inte tillräckligt beaktar de
förändringar som sketl i sättet att arbeta inom hälso- och sjukvården. Arbetet
bedrivs alltmer i form av ett lagarbete där alla har sin del i vårdansvaret.
Bland de grupper som inte räknas lill medicinalpersonalen men som har
ansvarsfulla uppgifter kan nämnas sjukvårdsbiträden, olika tekniker,
ekonomipersonal och läkarsekrelerare. Den nuvarande uppdelningen-av personalen
i medicinalpersonal och annan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1978/79. 1 sam/. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>personal
klassificerar vidare personalen på ett olyckligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser alt tillsynen över personalen i princip bör omfatta alla som arbetar i
vården och som på någol sätt medverkar i vårdarbetet. Det behövs vidare en mer
fiexibel metod att bestämma omfattningen av tillsynen än den nuvarande
uppräkningen. Tre grupper bör enligt kommittén främst omfattas av denna
tillsyn. Den första är personalen vid sjukhus och andra inrättningar för öppen
och sluten vård som drivs av det allmänna, av enskilda med bidrag från det
allmänna eller efter särskill tillstånd. Den andra gruppen omfattar de
legitimerade yrkesutövarna utanför de nämnda inrättningarna samt den personal
som bilräder sådana yrkesutövare i vården. Till den tredje gruppen hör den
personal som arbetar inom detaljhandeln med läkemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
framhåller vidare att det inom hälso- och sjukvården finns andra yrkesutövare
än de nu nämnda som bör omfattas av tillsynen. Slutligen kan utvecklingen antas
medföra att nya grupper av yrkesutövare tillkommer som bör vara underkastade
tillsynen. Kommittén anser därför alt regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, socialstyrelsen bör kunna utvidga lagens tillämpning lill andra
grupper än de nämnda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
Slora fiertalet av remissinslanserna är positiva till kommitténs förslag i
denna del. Socialstyrelsen t. ex. anser att förslaget är en nödvändig anpassning
till den pågående utvecklingen inom sjukvården. Nägra remissinstanser är
emellertid negativa till vissa konsekvenser av förslaget. Kommunförbundet
anser sålunda del inte rimligl alt den sociala personalen kan drabbas av ansvar
som hälso- och sjukvårdspersonal. Några remissinstanser anser att omfattningen
av tillsynen bör göras klarare. Flera påpekar att förslaget medför ett ökat
behov av utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
instämmer i allt väsentligt i kommitténs förslag. Inte minst av säkerhelsskäl
är det angeläget atl tillsynen i princip omfattar all den personal inom hälso-
och sjukvården som på något sätt medverkar i vårdarbetet. Den nuvarande
uppdelningen i medicinalpersonal och annan personal har visal sig ha flera
nackdelar. Den är dåligt anpassad dels till den arbets- och ansvarsfördelning
som gäller i prakliken, dels till den pågående utvecklingen bl. a, i riktning
mot ett ökat arbete i vårdlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag kan inte dela den uppfattning som har förts
fram under remissbehandlingen att den personal inom kommunernas socialvård som
biträder legitimerade yrkesutövare av hälso- och sjukvård inte bör omfaltas av
tillsynen. Kraven på omsorgsfull och korrekt vård måste även gälla denna vård.
Socialstyrelsens tillsyn bör även omfatta den här åsyftade personalen i den mån
den biträder legitimerade yrkesutövare. Självfallet måste den sociala
personalen kunna kräva att få de instruktioner och den ledning som behövs
förarbetets utförande. Utvecklingen torde gå i riktning mol all det blir mindre
vanligt atl sjukvårdsarbetet utförs av personal ulan medicinsk utbildning. Som
Kommunalarbetareförbundet har påpekat måste noggrann information i förväg ges
personalen om de nya ansvarsbestämmelserna. Denna fråga bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>också
uppmärksammas i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser anser alt avgränsningen av
personkretsen under tillsyn inte är tillräckligt klar och att personkretsen kan
bli onödigt vid. Jag delar inte den uppfattningen. Avsikten är som tidigare har
påpekats atl tillsynen skall omfatta all den personal som på något sätt
medverkar i vårdarbetet och alltså även sådan personal som patienten inte har
personlig kontakt med men vars arbetsinsats har betydelse för vårdresultatet.
Det får överiämnas ål tillämpningen atl fastställa de yttersta gränserna för
tillsynen. Jag återkommer till denna fråga i specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Det straffrättsliga ansvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagen (1975:100) med vissa beslämmelser för
personal inom hälso-och sjukvård m. fl. gäller alt varje åsidosättande av
föreskrifter för yrkesutövningen är straftbelagd. Della straffansvar går längre
än det ansvar som numera gäller för offentligt anställda i allmänhet. Ar 1975
avskaffades Qänstefel som etl särskilt brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att strafföeslämmelsen i nämnda
lag upphävs utan alt ersättas av någon motsvarande ansvarsbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén framhåller att de synpunkter som ledde
till avskaffandet av Qänslefelsbroltet även gäller hälso- och sjukvården.
Förhållandena på detta område är dock på det sättet annorlunda atl här finns
privatpraktiserande yrkesutövare. När det gäller dem finns del inte möjlighel
till disciplinär bestraffning genom arbetsgivare. En avkriminalisering bör
enligt kommittén ändå kunna ske ulan atl vården blir lidande. Även om
straffbestämmelsen i 1975 års lag upphävs, kommer hälso- och
sjukvårdspersonalen fortfarande atl i betydande omfattning vara underkastad
straffansvar. Vid allvarligare fel i yrkesutövningen kan t. ex, ansvar för
vållande till annans död, för vållande till kroppsskada eller sjukdom eller för
vårdslöshet med gift eller smittämne bli aktuellt. I de fall det kan finnas
behov av särskilda straffbestämmelser, t. ex. där ett ekonomiskt vinstintresse
kan fresta till att bestämmelserna för yrkesutövningen åsidosätts, kan
särskilda straffbestämmelser tas in i specialförfattningarna. Närdet gäller den
legitimerade vårdpersonalen finns slutligen möjligheten alt återkalla
legitimationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar hell kommitléns uppfattning som har
godtagits av samtliga remissinstanser. Det finns inte skäl att för hälso- och
sjukvårdspersonalen behålla ett allmänt straffansvar som går längre än del som
numera gäller för offentligt anställda i allmänhet. Som JO påpekar torde
straffbestämmelserna i 1975 års lag redan i dag sakna belydelse. Utrymmet för
ansvar enligt brottsbalken är dessutom större inom hälso- och sjukvården än
inom annan offentlig verksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna åligganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Patienternas rättigheter inom hälso- och sjukvården
är f n. inte generellt reglerade i vår lagstiftning. Patientens ställning föQer
indirekt av bestämmelserna om huvudmännens skyldigheter och personalens
åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslåratt den praxis som utbildat sig i fråga om personalens allmänna
åligganden lagfästs. Förslaget innebär atl hälso- och sjukvårdspersonalen skall
vinnlägga sig om att ge patienten sakkunnig och omsorgsfull vård. Personalen
skall vidare ge patienten lilirälle att själv medverka i vården. Patienten
skall behandlas med aktning och med förståelse förde svårigheter som kan möta
honom. Den som har ansvaret för viss vårdåtgärd är också skyldig att se till
att patienten eller hans nära anhöriga underrättas om hans hälsotillstånd och
de behandlingsmöjligheter som står lill buds, allt iden mån det inte motverkar
vården. Kommittén går i övrigl inte in på frägor hur personalen skall arbeta
och vården i övrigt bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag har fäll ett positivt mottagande
av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommitténs uppfattning alt personalens grundläggande skyldigheter bönas
in i lag. Delta ärsärskill angeläget eftersom personkretsen under tillsyn
vidgas. Bestämmelserna har stor betydelse för patientens ställning i vården.
Vissa, huvudsakligen redaktionella ändringar, bör dock göras i kommitléns
förslag till författningstext. Förutom kravet på sakkunnig och omsorgsfull vård
måste gälla atl patienten ges ökad insyn och en aktivare roll i vården av honom
själv. Patienten fär inte uppfattas som ett passivt föremål för vård utan skall
ges tillfälle att aktivt medverka. Personalen bör tillsammans med patienten
utforma och genomföra vården och behandlingen. Patienten måste vidare ges så
utförlig och ingående information som förhållandena påkallar och stimuleras alt
aktivt söka information, kritiskt granska den och anpassa informationen till
sin egen situation. Informationen måsle förutom till behandlingssituationen
också anpassas till hans egna förutsättningar alt tillgodogöra sig
informationen. Sjuka, oroliga och ängsliga patienter har ofta svårt att
uppfatta informationen. Invandrarnas, de dövas och de syn- och hörselskadades
särskilda problem måste uppmärksammas. Informationen bör också innehålla
uppgift om riskerna med en ev. behandling. Alt patienten är valin formerad är
en förutsättning för att han skall kunna ge personalen den informatioii som
behövs fören god vård. Informationen till patienten har också stor betydelse
för hans självkänsla och är ett led i strävandena att göra vården mer mänsklig.
Bristande information och kontakt är vidare en av de främsta anledningarna till
missförstånd och klagomål. I delta sammanhang är lagfästandet av ett krav på
all patienten visas omtanke och respekt av slor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser har ansett alt personalens
åligganden bör preciseras ytleriigare. Jag delar inte den uppfattningen. Personalens
skyldigheter måste</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anpassas
till den aktuella behandlingssituationen. Det är inte möjligt att i lag
detaljreglera åliggandena. Del får ankomma på praxis alt från fall lill fall
avgöra skyldigheternas innehåll inom ramen för de allmänt formulerade
förpliktelserna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Det disciplinära ansvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som ett led i tillsynen över medicinalpersonalen
har socialstyrelsen befogenhet att disciplinärt bestraffa yrkesutövarna. Vid
fel eller försummelse kan styrelsen utdela varning eller erinran. Vid svårare
fel skall styrelsen anmäla till åtal. Förutom detla offenlligrättsliga ansvar
är den del av personalen som inte är privata yrkesutövare underkastade etl
arbetsrättsligt ansvar antingen gmndat på kollektivavtal eller - i fråga om de
statligt anställda - lagen om offentlig anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén har övervägt möjligheten att slopa den
offenlligrällsliga regleringen av disciplinansvaret. Fördelen med en sådan
lösning skulle vara alt den offentligt anställda hälso- och sjukvårdspersonalen
blev underkastad samma regler som annan offentligt anställd personal. Åtgärden
skulle också innebära en decentralisering i linje med gällande målsättning. En
lokal bedömning skulle enligt kommittén också kunna innebära en snabbare
handläggning och i vissa fall bättre grundade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt kommittén talar dock övervägande skäl emol
atl slopa den offenlligrällsliga regleringen. Begränsningen av det
straffrättsliga ansvaret ökar betydelsen av det disciplinära ansvaret, I etl
arbetsrättsligt reglerat förfarande blir det disciplinära förfarandet en intern
angelägenhel mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Kommittén anser dock att
förfarandet måste ses som en angelägenhet även för patienten med hänsyn lill
ärendenas allvariiga innebörd för denne. Patienten har ett inlresse av alt få
vela om 1, ex, behandlingen har fyllt de krav som samhället bör ställa på
vården. Även andra skäl kan åberopas för en offentligrättslig reglering, t, ex,
att enskilda och offentligt anställda yrkesutövare annars skulle behandlas
olika och att frågorna ofta är så komplicerade atl de kräver särskild expertis
och överblick som endast en central instans har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén avvisar tanken på en arbetsrättslig
handläggning av själva disciplinfrågan och en prövning i t, ex, socialstyrelsen
enbart av frågan om vad som är riktigt ur vetenskaplig och medicinsk synpunkt.
Kommittén motsätter sig också en regionalisering av ansvarsfrågornas
handläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår att det även i fortsättningen
bör finnas en gemensam specialinstans för handläggning av de disciplinära
ansvarsfrågorna, benämnd hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Så gott som samtliga remissinstanser är posiliva
till förslagel. Även jag anser del nödvändigt att behålla elt
offentligrältsligl disciplinärt ansvar på sätl kommittén har föreslagil. Hälso-
och sjukvården aren del av samhälls-apparaten som är särskilt ingripande i den
enskilda människans tillvaro.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hennes
liv och hälsa. Detta motiverar atl patienten ges en aktiv roll i del
disciplinära förfarandet. För att detta skall kunna ske måste förfarandet vara
offentligt reglerat. Det är vidare viktigt för patienterna och personalen att
disciplinärendena blir enhetligt bedömda. De disciplinära frågorna bör även i
fortsättningen avgöras av en central nämnd, lämpligen benämnd hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6.1
Nämndens ställning i förhållande till socialstyrelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsens disciplinära befogenheter i
förhållande lill medicinalpersonalen utövas r n. av medicinalväsendels
ansvarsnämnd, som aren särskild nämnd inom styrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår all ansvarsnämnden ges en fristående ställning i förhållande till
socialstyrelsen. Fördetia talar främst rättssäkerhetsskäl. Den myndighet som
har utfärdat föreskrifter för personalen bör inte också pröva om en
yrkesutövare har brutit mot dessa. Kommittén påpekar att förslaget kan medföra
vissa praktiska problem, men anser alt dessa kan lösas utan större svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i denna del tillstyrks eller lämnas ulan erinran av så gott som samtliga
remissinstanser. Ett par av dem, däribland socialstyrelsen, anser dock alt
förslagel medför risk för byråkratisering och längre handläggningslider. Enligt
styrelsen innebär förslaget också risk för olika bedömningar mellan styrelsen
och nämnden om vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhel med bl, a. Landstingsförbundet att förslaget är ägnat att stärka
allmänhetens och personalens förtroende för nämndens saklighet och opartiskhet,
Behovel av sakkunskap och erfarenhet i nämnden kan tillgodoses även om nämnden
är fristående från socialstyrelsen. Genom förevarande förslag markeras
tydligare socialstyrelsens roll som den cenlrala myndighet som främst har att
bevaka det allmänna intresset av all hälso- och sjukvårdspersonalen sköter sina
viktiga åligganden. Styrelsen ges rätt att anmäla disciplinärenden och andra
ärenden till nämnden och får ställning av part i det disciplinära förfarandet
även i högre instans. Även med hänsyn härtill bör nämnden ges en fristående
ställning i förhållande till styrelsen. Jag ansluter mig därför till kommitléns
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
ansvarsnämndens kansli bör göras fristående från socialstyrelsen.
Kanslipersonalen arbetar redan nu endast i undantagsfall med andra uppgifter än
nämndens. Nämnden kan föQaktligen organisatoriskt skiQas från styrelsen utan
större svårigheter, I framtiden bör socialstyrelsen, när det gäller
arbetsuppgifter av administrativ art åt nämnden, svara för redovisning,
kassagöromål, upprättande av bokslutshandlingar samt löneulräkning och
-utbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Självklart
måsle det ömsesidiga samarbetet och informationsutbytet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
nämnden och socialstyrelsen fortsätta. Det förhållandet alt nämnden ges en
fristående ställning behöver som jag ser det inte innebära atl nuvarande
arbetsformer behöver förändras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6.2
Nämndens uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsnämnden
handlägger f. n, ärenden om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>1)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avskedande eller avstängning i vissa fall av
medicinalpersonal, som är anställd hos styrelsen eller hos statligt organ, som
lyder under styrelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-12.0pt'>2)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>disciplinansvar för medicinalpersonal samt
föreläggande och utdömande av vile,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>3)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>begränsning av receptutskrivningsrätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-12.0pt'>4)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>återkallande av sådan behörighel alt utöva yrke
eller verksamhet som meddelas av styrelsen m, m,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'>5)<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>meddelande av ny sådan behörighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslårati ansvarsnämndens disciplinära
befogenheter även i fortsättningen bör omfatta personalens yrkesutövning utan
begränsning. Nämnden bör dock kunna till arbetsgivaren överlämna klagomål
rörande fel som bättre beivras i arbetsrättslig ordning. En förutsättning bör
vara att felet inte eller endast i mindre grad har varit till men för en
patient och alt ell allmänintresse inte påkallar att ärendet ändå prövas av
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt lagen om offentlig anställning får
disciplinpåföljd inte åläggas om felet är ringa. Denna begränsning bör enligt
kommittén även gälla hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden prövar f. n, frågor om avsked eller
avstängning från Qänsten i vissa fall av medicinalpersonal med statlig
anställning. Dessa uppgifter anser kommittén inte lämpligen bör ankomma på den
nya ansvarsnämnden. Ärenden om återkallelse och återgivande av legitimation
samt om begränsning av receptutskrivningsrätt bör dock prövas av den nya
nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Så gott som samtliga remissinstanser lämnar
kommitléns förslag i denna del utan erinran, Svea hovrätt anser dock att det
särskilda disciplinära ansvaret bör reserveras för förseelser av medicinsk
natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag instämmer i kommitléns förslag. Självklart bör
ansvarsnämnden endasl handlägga ärenden angående sådana förseelser som nämnden
har särskild kompetens att bedöma, dvs, sådana som haft betydelse för vården eller
behandlingen. Övriga disciplinärenden bör handläggas av arbetsgivaren och
bedömas efter samma grunder och i samma ordning som andra personalkategoriers
förseelser. Jag delar dock kommitténs uppfallning att del inte är möjligl att
generellt avgränsa den del av personalens yrkesutövning som ansvarsnämnden bör
befalla sig med. Det bör övertalas ål nämnden alt i praxis finna en lämplig
fördelning av ärendena mellan nämnden och arbetsgivaren. Om arbetsgivaren skall
handlägga ärendet bör detta, som en remissinstans har framhållit, snarasl
överlämnas av nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>24</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6.3
Nämndens sammansättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen utser f n. fyra ledamöter i nämnden. Av
dessa skall en vara domare och en läkare. De två övriga, för vilka inte gäller
några behörighels-villkor, har med enstaka undantag varit riksdagsledamöter.
Vidare ingår i nämnden chefen för den byrå i socialstyrelsen som handlägger
ansvarsärenden saml socialstyrelsens föredragande i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För att nämnden skall ges ökat förtroende hos
personalen föreslår kommittén att personalens organisationer, dvs, LO, TCO och
SACO/SR lar förslagsrätt vid utseende av var sin ledamot i ansvarsnämnden.
Personalrepresentationen bör enligt kommittén balanseras av en representant
för huvudmannaintresset och tre representanter för allmänheten och patienterna.
De senare bör i avsaknad av någon representativ organisation för patienterna
utses utan en särskild förslagsrätt. Ordföranden bör allQämt vara domare.
Totalt bör enligt kommitténs förslag i nämnden alltså ingå åtta ledamöter, alla
utsedda av regeringen. För alla ledamöter utom ordföranden bör gälla att de
skall ha särskild insikt i hälso- och sjukvårdsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Flera remissinstanser anser dock atl
socialstyrelsen bör 11 föreslå en representant i nämnden. Handikapp- och
patientorganisalionerna anser alt de bör fl föreslå representanter i nämnden.
Flera remissinstanser anser atl huvudmanna- och personalintressena givits för
stark representation i nämnden. Några instanser anser att nämnden bör ges en
från partsintressen friare sammansättning. Några stryker under kravet på att
sakkunskap finns företrädd i nämnden särskilt beträffande hälso- och sjukvård
men även på andra områden t, ex, socialvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra föQande, Vid
sammansättningen av ansvarsnämnden måste flera olika synpunkter beaktas.
Självklart måste erforderlig sakkunskap dels finnas företrädd i nämnden, dels
förmedlas genom föredragandena. Nämnden bör vidare ges en sammansättning som
kan vinna förtroende såväl hos patienterna och allmänheten som hos personalen,.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag anser atl kommitténs förslag i huvudsak
tillgodoser dessa krav. Emellertid är ett jämt antal ledamöter av fiera skäl
inte lyckligt. Hälften av ledamöterna skall enligt kommittén utses efter
förslag av personal- och huvudmannaorganisationer. Dessa ledamöter kan i vissa
situationer enligt förslaget ensamma bestämma utgången i ett ärende, vilket
innebär atl personal- och huvudmannasynpunklerna kan fälla avgörandet när de
sammanfaller. Jag föreslår att nämnden får ytterligare en ledamot. Denna bör
utses bland personer som kan anses särskilt företräda allmänhetens intressen.
Del kan visserligen sägas all redan en nämnd med åtta ledamöter är väl stor.
Detta är emellertid en konsekvens av ell berättigat beaktande av personal-och
huvudmannainlressena. För all erhålla en riktig balans i sammansättningen
anser jag atl nio ledamöter måste accepteras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av samma skäl som har åberopats för att skilja
ansvarsnämnden från socialstyrelsen bör i nämnden inte ingå företrädare för
styrelsen. Den sakkunskap som styrelsen besitter bör tillföras nämnden främst
genom att styrelsen avger yttrande i ärenden men även genom att styrelsen
ställer föredragande till förfogande eller på annat lämpligt sätt. Det är
därvid självklart atl samarbetet inte i onödan bör formaliseras. När det gäller
representation från patient- eller handikapporganisationerna är jag i likhet
med kommittén inte beredd alt lagfästa en sådan förslagsrätt. Däremot är jag
beredd att i all rimlig utslräckning beakta de förslag som från organisationerna
kan framföras om lämplig ledamot. Nuvarande praxis att som representanter för
allmänhetens intressen i första hand utse ledamöter av riksdagen anser jag dock
i princip riktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För varje ledamot utom ordföranden bör gälla krav
på särskild insikt i hälso- och sjukvård. Del är därvid nödvändigt att
sakkunskapen omfattar inte enbart det rent medicinska vårdarbetet utan hälso-
och sjukvårdens hela arbetsfält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För varje ledamot bör finnas ersättare. Dessa bör
utses i samma ordning som de ordinarie ledamöterna. Samma behörighetskrav bör
också gälla. Det bör ankomma på regeringen att bestämma antalet ersättare.
Detta måste naturligtvis anpassas lill nämndens arbetsbörda. Jag räknar med att
nämnden inledningsvis behöver ungefär samma antal ersättare per ledamot som f,
n,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6.4
Partsställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt gällande bestämmelser är disciplinärenden i
den offentliga förvaltningen - liksom i privat verksamhet - en angelägenhet
mellan arbetsgivaren/ myndigheten och den anställde. Den som har anmält en
Qänstemän till myndigheten för fel eller försummelse har t, ex, ingen formell
rätt alt medverka vidare i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även disciplinförfarandei för medicinalpersonalen
bygger på uppfattningen atl förfarandet är en intern angelägenhet mellan
socialstyrelsen och yrkesutövaren. En patient som har gjort anmälan har ingen
rätt all vidare medverka i ärendet. Det beror på ansvarsnämnden om hans anmälan
skall tas upp. I praxis har nämnden dock gett anmälaren en mer aktiv roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser att disciplinärendena inom hälso-
och sjukvården inte bör ses som en angelägenhet bara mellan ansvarsnämnden och
den anställde. Med hänsyn till avgörandenas ofta allvariiga innebörd för
patienten bör patienten ges en mer aktiv roll i förfarandet än den anmälaren i
disciplinära ärenden i allmänhet har. Förfarandet bör dock även i fortsättningen
gå ut på att få fastställt om disciplinpåföQd skall ådömas. En talan som enbart
går ut på att fastställa om patienten har behandlats på elt medicinskt riktigt
sätt skall alltså inte vara möjlig, Rätl att göra anmälan bör tillkomma
patienten och -om patienten inte själv kan göra det - hans nära anhöriga. Sådan
rätl bör även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillkomma
socialstyrelsen och, i fråga om offentligt anställda yrkesutövare, JO och JK,
Anmälaren bör ha räll att förebringa egen utredning och bevisning. Han bör
också ha räll att ta del av och yttra sig över den utredning som har tillförts
ärendet av annan än honom själv. Ansvarsnämnden bör dock ha ansvaret för atl
elt disciplinärende blir fullständigt utrett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har förslaget att ge
patienten och i vissa fall hans nära anhöriga partsslällning i ansvarsnämnden
lämnals ulan erinran av del stora fiertalet remissinslanser. Ett par
remissinstanser, bland dem Svea hovrätt, motsätter sig dock förslaget på den
grunden atl patienten inte har något eget yrkande om disciplinär åtgärd. Några
remissinstanser vill utöka kretsen av dem som kan anmäla ett ärende lill
nämnden till att omfatta förutom patienten och hans nära anhöriga även andra
som är intresserade av patientens förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla följande. För
patienternas rättssäkerhet och tilltro lill ansvarsnämndens verksamhel är det
nödvändigt atl patienten ges tillfälle alt spela en mera aktiv roll i det
disciplinära förfarandet än den anmälaren i etl disciplinärende i allmänhet
har. Förfarandet får inte bli en angelägenhel enbart mellan ansvarsnämnden och
personalen. För den enskilde patienten måste del vara svårt att förstå och
acceptera att han inte skulle ha samma rätt som den anmälde all föra talan i
nämnden och bidra till ulredningen. För att ulredningen skall bli så
fullständig som möjligl och ansvarsnämnden fä ett säkert underiag för sin
prövning är det av största betydelse alt patienten flr rätl bl, a, alt ta del
av aktmaterialet, alt förebringa egen utredning och bevisning och att begära
nämndens medverkan för att fullständiga ulredningen. Patienten bör ges
ställning som part i förfarandet i nämnden. De juridiska invändningarsom har
framförts anserjag inte hindrar en sådan lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar kommitténs uppfallning att ansvarsnämnden
bör påbörja utredning endasl om anmälan har gjorts av behörig person. Sådan
behörighet bör förutom socialstyrelsen, JO och JK tillkomma den patient som
saken rör eller - om patienten inte själv kan göra anmälan - nära anhörig till
honom. Jag delar följaktligen inte den uppfattning som har förts fram av vissa
remissinstanser att varje av patientens förhållanden intresserad person skall
vara behörig att anmäla ärende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6.5
Bevsvärsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tidigare kunde endast den som hade ådömts
disciplinpåföQd överklaga myndighetens beslut i disciplinärenden i allmänhet i
den offentliga förvaltningen. Numera har dock JO och JK rätt att överklaga
beslut om de anser att myndigheten har bedömt den anställdes handlande alltför
välvilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ansvarsnämndens beslut i en disiplinärende rörande
medicinalpersonal kan överklagas av den som har dömts till disciplinpåföljd. I
fråga om JO:s och JK:s besvärsrätl är rättsläget något oklart. Patienten har
inte besvärsrätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén påpekar atl det i flera riksdagsmotioner
och i framställningar från patienihåll har yrkats att patienten skall få
besvärsrätt dvs, rält atl i kammarrätt och regeringsrätten föra talan mot
ansvarsnämndens avgöranden i elt disciplinärende, Elt villkor för besvärsrätl
är givetvis alt avgörandet har gått patienten emol. Delta blir enligi kommittén
fallet om ansvarsnämnden inte har tagit upp hans anmälan lill behandling utan
har avvisat den. Kommittén anser att anmälaren bör medges rätt att föra talan
mot etl sådanl beslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad angår rälien all föra talan mot beslut som
innebär prövning i sak av en anmälan är läget enligt kommittén elt annal, Etl
sådant avgörande går i processuell mening inte anmälaren emot. Enskild anmälare
har inte någol anspråk på disciplinär påföQd att göra gällande. Hans yrkande
kan endasl gå ut på att få fastställt om fel eller försummelse har förekommit
dvs. en sådan fastställelsetalan som inte bör få föras. Det synes kommittén
knappasl rimligt att den som har gått fri i ansvarsnämnden skall på talan av
enskild behöva underkasta sig de koslnader och ölägenheter av annat slag som
etl svaromål inför domstol skulle innebära. Det kan på goda grunder antas att i
flertalet fall domstolen skulle bedöma saken på samma sätl som ansvarsnämnden.
I sådana fall har klagandens motpart befogade anspråk på att få ersättning för
rättegångskostnaderna vid domstolen. Även om sådana utdöms, flr man räkna med
att rätten till kostnadsersättning ofta stannar på papperet. 1 de fall då
domstol skulle komma till annat resultat än ansvarsnämnden i skuldfrågan och
finna vederbörande skyldig till fel eller försummelse, skulle disciplinär
åtgärd inte kunna komma i fråga, etl resultat som många förmodligen skulle
uppfatta som svårförståeligt. Tanken atl domstolen skulle kunna självmant ådöma
en disciplinär påföljd skulle innebära etl avsteg från grundsatsen att
förvaltningsdomstolarna inte får på eget initiativ göra ändring till det sämre
för en part, i detla fall en läkare, sjuksköterska eller annan som
ansvarsnämnden frikänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det anförda leder enligt kommittén till slutsatsen
att enskild anmälare inte bör ha besvärsrätt mot ansvarsnämndens avgörande i
sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén förordar i stället en annan lösning. F.
n. förekommer det ofta att patienter och anhöriga vänder sig till JO med
klagomål över hälso- och sjukvården. I själva verket hör detta område, särskilt
den psykiatriska sidan, till dem som oftast aktualiseras hos JO. JO och JK får
föra talan vid domslol om ändring i beslut som myndighei har meddelat enligt
offentligrättsliga regler om disciplinansvar. När JO och JK för sådan talan i
disciplinmål tillvaratar de såväl samhällsintresset att felaktigheter blir
tillböriigt beivrade som den enskildes intresse av en lagenlig och korrekt
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening bör JO:s och JK;s rätt an
föra talan i disciplinmål avse även disciplinbeslui av ansvarsnämnden i den mån
de avser hälso- och sjukvårdspersonal som står under tillsyn av dessa kontrollorgan.
Tillsynen omfattar personalen vid statliga och kommunala myndigheter men
däremot inte personal inom den privata hälso- och sjukvården. Härigenom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
den alldeles övervägande delen av ansvarsnämndens avgöranden under bevakning av
de högsta kontrollorganen. En patient som icke anser sig kunna godta
ansvarsnämndens avgörande ilr möjlighet att begära JO:s eller JK:s ingripande
för all få till stånd en överprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om kammarrätten lämnar JO:s eller JK:s lalan utan
bifall, bör talan kunna fullföljas till regeringsrätten utan
prövningstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som nämnts i det föregående bör socialstyrelsen
kunna göra anmälan till hälso-och sjukvårdens ansvarsnämnd. Styrelsen börenligt
kommittén också få föra talan mot ansvarsnämndens beslut. På grund av
styrelsens uppgift som tillsynsmyndighet bördess besvärsrätt inte begränsas
till sådana ärenden i vilka styrelsen själv gjort anmälan, utan avse samtliga
ansvarsnämndens beslut över vilka besvär kan anföras. Härigenom finns del ett
organ som kan tillvarata det allmännas intresse av att kunna få en överprövning
av de ansvarsnämndsbeslut som rör privat verksamma yrkesutövare. Även då enbart
yrkesutövaren anför besvär över ansvarsnämndens avgörande, bör socialstyrelsen
tillvarata del allmännas intresse i saken, om denna uppgift enligt vad förut
angivits ej åvilar JO eller JK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissopinionen är delad när det gäller frägan om
besvärsrätt för patient. De fiesta remissinstanserna tillstyrker kommitléns
förslag eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser anser dock, att
patienten också bör kunna överklaga nämndens beslul i sak. JO och Svea hovrätt
ifrågasätter JO:s resp. JK:s roll i besvärslorfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Besvärsrätt mot ansvarsnämndens beslut bör
tillkomma den anmälde. Detta följer av allmänna principer för det disciplinära
förfarandet. Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet för personalen börsedan
nämnden harskilts från styrelsen också ges sådan rätl. Även JO och JK bör ha
besvärsrätl på samma sätt som gäller i det allmänna disciplinära förfarandet.
Frågan är om även patienten bör ha räll att överklaga ansvarsnämndens beslut i
sak. Någon motsvarighet lill en sådan konstruktion på det disciplinära området
torde inte finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den allvarliga innebörd som avgöranden i disciplinärenden hos
ansvarsnämnden ofta har för patienten har patienten-anmälaren tilldelats en
mera aktiv roll i prövningsförfarandet än den som tillkommer anmälaren i den
vanliga disciplinära processen. De särskilda skäl som anförts för att ge
patienten partsställning i nämnden kan också åberopas för att ge patienten rätl
att överklaga ansvarsnämndens beslut. En parallell skulle kunna dras med en
målsägande i brottmålsprocessen, som har rätt atl fullfölja talan och göra
anspråk på straffrättslig påföljd i högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för att vägra patient full besvärsrätt har kommittén hävdat att patienten
inte kan ha någol eget yrkande att få disciplinpåföQd utdömd och att
besvärsinstansen inte på eget initiativ lar göra ändring till det sämre för
part, öm emellertid patienten ges besvärsrätl uppkommer ett ivåpartsmål i
kammarrätten där de mol varandra stående parterna, med de begränsningar som
närmare anges i förvaltningsprocesslagen, har frihet att framställa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>yrkanden.
Om kammarrätten på yrkande av patienten skulle komma till annat resultat än
ansvarsnämnden och döma till disciplinär påföljd, är det inte frågan om att
domstolen på eget initiativ gör ändring till partens nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén har ansett att del knappast är rimligt
atl den som har gått fri i ansvarsnämnden skall på talan av en enskild behöva
underkasta sig de kostnader och olägenheter av annat slag som ett svaromål inför
domslol skulle innebära. Jag har viss förståelse för dessa synpunkter.
Personalen kan onekligen i vissa fall behöva ett skydd mot obefogade
anklagelser. Jag tror emellertid att förfarandet i kammarrätten i de allra
flesta fall inte skall behöva bereda den anmälde nämnvärt obehag. Vill man
åstadkomma en ökad rättssäkerhet för patienten genom att se till att hans sak
blir tillfredsställande prövad måste man acceptera att den som är föremål för
klagomålen kan drabbas av visst ökat obehag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag förordar således atl patienten ges rätt att
överklaga ansvarsnämndens beslul även i sak, JO, JK och socialstyrelsen har
självfallet möjlighet att överklaga elt beslut i sådana fall då det är påkallat
från allmän synpunkt. Om patienten ges överklagningsrätl bör han även vara
motpart till yrkesutövare som har överklagat nämndens beslul, under
förutsättning atl patienten har anmält ärendet för nämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6.6
Förfarande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt medicinalansvarskommittén bör förfarandet i
ansvarsnämnden även i fortsättningen i princip bygga på förvaltningslagens
förfaranderegler. Handläggningen bör således som huvudregel vara skriftlig.
Möjlighet bör dock finnasförpart att lägga fram sin sak muntligen. Kommittén
anser att det i princip bör gälla att ingen åläggs disciplinpåföljd eller
fråntas sin legitimation utan att hans önskan om att muntligen lägga fram sina
synpunkter har efterkommits. Patientens intresse att bli hörd muntligen inför
ansvarsnämnden kan enligt kommittén inte anses väga lika tungt. Givetvis bör
hänsyn tas lill hans önskan om muntlig handläggning men han bör inte ges ett
avgörande inflytande på frågan. Denna bör bedömas mot bakgrund främst av
utredningsbehovet och ärendets betydelse för patienten. Nämnden bör därför
kunna vägra en patient att bli hörd muntligen, om nämnden finner sådan
handläggning obehövlig eller om andra skäl talar däremot. Till en muntlig
förhandling skall även motparten kallas. Denna far därmed möjlighet all genast
bemöta vad som framläggs vid förhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser all officialprincipen bör tillämpas
även i fortsättningen vid handläggningen av disciplinärende, dvs,
ansvarsnämnden skall ha ansvaret för att ärendet blir uttömmande behandlat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitléns förslag lämnas utan erinran av så gott
som samtliga remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar i allt väsentligt kommitléns förslag. När
det gäller rätten att påkalla muntlig förhandling finns del dock ingen
anledning att i lagen inrymma någon formell särställning för någon av parterna
att påkalla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhandling
ulan skälen för muntlig förhandling bör prövas från fall lill fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser anser det oklart hur
ansvarsnämnden skall förfara om en enskild som anmält etl disciplinärende
återtar sin anmälan. Eftersom ansvarsnämnden inte på eget initiativ kan ta upp
ett ärende skall nämnden i sådant fall avskriva ärendet, om inte
socialstyrelsen beslutar alt själv göra anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
också har påpekats av några remissinstanser är det nödvändigl atl
ansvarsnämnden ges resurser för att snabbt och uttömmande kunna ulreda inkomna
ärenden. Det är emellertid osäkert hur stor arbetsbelastningen på
ansvarsnämnden kommer att bli i framtiden. Det är omvittnat att etl stort antal
ärenden i ansvarsnämnden i dag inte har föranletts av fel eller försummelse hos
personalen utan har sin grund i bristande kontakt eller information.
Ansvarsnämnden bör därför rimligen komma att avlastas elt inte obetydligt antal
ärenden genom inrättandet av lokala förtroendenämnder, ett förslag som jag
återkommer till i nästa avsnill. Utvidgningen av den personkrets som står under
central tillsyn lorde å andra sidan leda till en viss ökning av ärendena. Jag
utgår från att oförändrade resurser inledningsvis bör anvisas. Jag anser vidare
alt nämnden bör ges möjlighet till viss publicering av ansvarsnämndens
avgöranden. Medel för ansvarsnämnden och dess kansli bör tas upp under ett
särskill förslagsanslag under socialhuvudtiteln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Förtroendenämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Medicinalansvarskommittén anser alt den
samhälleliga tillsynen över hälso- och sjukvårdspersonalen behöver kompletteras
med andra insatser från det allmännas sida för att hjälpa och stödja
patienterna. Kommittén framhåller att åtskilligt visseriigen har gjorts av de
kommunala och landstingskommunala sjukvårdshuvudmännen för att tillgodose dessa
behov, men att åtgärderna skulle få större effekt om de kompletterades med an
det inrättades särskilda organ för kontakt, information och hjälpförmed-ling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår därför atl det skall ankomma på
landstingen atl inrätta sådana organ, förslagsvis kallade förtroendenämnder.
Förtroendenämnd bör ha ställning som specialreglerad nämnd med
förfatlningsmässigl stöd i sjukvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Flera
remissinstanser, bland dem de bägge kommunförbunden och någol mer än hälften av
sjukvårdshuvudmännen, avstyrker dock av olika skäl förslaget. En del av dem
anser att det är för tidigt att göra nämnderna obligatoriska, andra anser att
problemen bör lösas på annat sätt än som har föreslagils, t. ex. genom särskill
utsedda Qänstemän eller förtroendevalda, genom statliga organ eller genom
bättre ulbildning och information.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla föQande. Sedan
fiera år har i olika sammanhang förts fram krav på patient- eller vårdombudsmän
med en fri ställning i förhållande till sjukvårdshuvudmannen. Till en sådan
ombudsman skulle en patient kunna vända sig med förtroende för atl få
information eller framföra klagomål. Ombudsmannen skulle förmedla dels
information, dels stöd och hjälp i olika former lill patienten. Ombudsmannen
skulle också ha möjlighet atl utreda klagomål och la upp olika frågor med dem
som är ansvariga för vården. Genom en sådan ombudsman skulle patienternas
medinflytande och rättssäkerhet stärkas. Vidare skulle kontakten mellan de
ansvariga för vården och patienterna förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Åtskilligt har gjorts av de kommunala och
landstingskommunala sjukvårdshuvudmännen föratt tillgodose patienternas behov
i detta avseende. En omfattande skriftlig information lämnas om den
förebyggande hälsovården, om olika sjukdomar och deras behandling och om hur
hälso- och sjukvården arbetar och är organiserad. 1 samtliga sjukvårdsområden
finns särskilda Qänsier for informationsverksamhet. 1 flera sjukvårdsområden
har startats försöksverksamhet med kontaktpersoner-förtroendevalda -mellan
patienterna och de ansvariga för vården. 1 några landstingskommuner pågår
försöksverksamhet med Qänstemän - på sina håll kallade patieniombudsmän -föran
bistå patienterna på olika sätl. Vid sjukhusen finns kuratorer föratt ge hjälp
i sociala och liknande frågor. Det finns vid många vårdinrättningar personer ~
ofta kallade patienlvärdinnor eller sjukhusvärdinnor - som har till särskild
uppgift alt hjälpa patienterna till rälla i sjukhusmiQön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 likhet med kommittén anser jag alt dessa åtgärder
av huvudmännen skulle fä större effekt om de gjordes enhetliga i den formen att
del inrättades särskilda organ dels för kontakt, information och hjälpförmedling,
dels som medel alt ytteriigare förankra patientfrågorna i den löpande
verksamheten. Förekomsten av sådana organ skulle vidare medföra en ökad
uppmärksamhet och självprövning hos dem som har ansvaret för patientvården.
Uppgifterna motsvarar i huvudsak dem som i debatten har givits patientombudsmännen.
Erfarenheter från främst Uppsala läns landstingskommun visar att den som skall
ha den direkta kontakten med patienterna, patientombudsmannen, bör ha slöd i
sill arbete av en referensgrupp eller nämnd. Syftet härmed skulle bl. a. vara
att ge verksamheten den tyngd som behövs för att del skall gå att med krafl la
sig an patienternas sak och hävda deras rätl och intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag förordar därför att verksamheten formaliseras
genom atl läggas på specialreglerade landstingskommunala nämnder med
förfatlningsmässigl stöd i sjukvårdslagen. Nämnderna bör kallas
förtroendenämnder. Del börstå landstingskommunerna fritt atl inrätta en
särskild nämnd för uppgiften eller atl lägga uppgiften på någon annan befintlig
nämnd. Del torde bl. a. av psykologiska skäl vara mindra lämpligt att uppgiften
som förtroendenämnd läggs på sjukvårdsstyrelse eller direktion. En möjlighet
bör öppnas för landstingskommuner med stor befolkning eller geografiskt
vidslräcki områ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
att ha mer än en förtroendenämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ledamöterna i förtroendenämnd bör väljas av
landstinget som också bör bestämma antalet ledamöter. Antalet bör dock inte få
vara under fem. 1 övrigt bör bestämmelserna i 3 kap. 2-12 5ii kommunallagen
(1977:179) liksom på andra specialreglerade nämnder lillämpas på nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förtroendenämnden bör ha ett kansli dit en patient
eller annan som önskar komma i kontakt kan vända sig antingen skriftligen eller
per telefon eller genom personligt besök. Normalt torde nämnden som sådan
närmast la funktionen all med ledning av vad som har kommii fram i löpande
ärenden och andra iakttagelser ta initiativ för alt åstadkomma allmänna
förändringar som anses önskvärda i vårdrutiner etc, genom hänvändelser lill
andra landstingsorgan eller på annat sätt. Löpande ärenden torde alltsä i regel
komma att handläggas av Qänstemän vid nämndens kansli. Uppläggningen av arbetet
bör varje landstingskommun fritt gestalta inom ramen för bestämmelserna i
kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtroendenämndernas
uppgifter bör som medicinalansvarskommittén har föreslagit f n, begränsas till
atl omlätta ärenden rörande den sjukvård som huvudmännen är skyldiga att
ombesörja enligt sjukvårdslagen. Utanför nämndens kompetens faller sålunda t,
v, statlig och privat sjukvård, tandvård och omsorgsvård. På sikt bör dock om
möjligt all inom landel bedriven hälso-och sjukvård komma under nämndens
behörighel. Omfattningen av nämndens uppgifter bör tas upp lill förnyat
övervägande sedan hälso- och sjukvårdsutredningen och omsorgskommiltén (S
1977:12) har slutfört sina uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förtroendenämnden skall inte ta över
arbetsuppgifter som ankommer på sjukvårdsstyrelse, sjukhusdirekiion,
sjukhusledning eller läkare eller minska deras ansvar för verksamheten.
Nämndens verksamhet skall inte främst vara inriktad på frågor om fel eller
försummelse har förekommit och vem som är ansvarig för felaklig behandling o,
dyl. Den skall ha en förebyggande karaktär och syfta till atl förhållanden som innebär
risker av olika slag för felaktig eller otillfredsställande behandling blir
uppmärksammade av ansvariga myndigheter och Qänstemän, Dessa får därefter
självständigt bedöma om ålgärder behöver vidtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden skall inte ha några disciplinära
befogenheter. Klagande bör dock informeras om de möjligheter han har att vända
sig till andra prövningsinstanser såsom socialstyrelsen och ansvarsnämnden.
Självklart skall en patient kunna vända sig direkt lill dessa och inte först
behöva kontakta förtroendenämnden. Denna bör verka för att patientens
rättigheter tas till vara och hans integritet skyddas. Patienten bör när det är
aktuellt erinras om de möjligheter en skadelidande har att få ersältning genom
patientförsäkringen eller läkemedelsförsäkringen. Patienten bör underrättas om
möjligheten atl få rättshjälp om det blir aktuellt med rättslig prövning av
elt klagomål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nämnden finner att en klagande patient behöver fortsalt medicinsk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vård,
bör den medverka lillatt sådan vård lämnas. Nämnden bör även kunna hjälpa lill
med praktiska frågorsom en patient kan ha svårt att klara och verka för atl
kontinuitet upprätthålls mellan patient och vårdpersonal. Skulle det vara
önskvärt med byte av läkare, bör nämnden kunna medverka till della. Nämnden bör
vidare kunna förmedla kontakter med socialvården och med patientorganisationer
och andra ideellt arbetande sammanslutningar som kan ge patienten stöd. Del är
slutligen väsentligt att betona atl ingen genom att vända sig lill nämnden bör
kunna skaffa sig en fördel på annan vårdsökandes bekostnad, t. ex. få snabbare
vård än den han skulle ha kunnat påräkna med anlitande av vanliga vägar för att
fl vård. 1 förekommande fall bör dock nämnden kunna peka på resursbehov inom
etl visst område när delta har uppmärksammats genom palienlframslällningar. Del
är slutligen viktigt atl nämnden har elt förtroendefullt samarbele med
patienterna och personalen och deras organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Återkallelse av legitimation m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Möjligheten att återkalla legitimation har nära
samband med straff och disciplinansvaret. Genom ålerkallelsen förhindras den
som inte längre kan utöva yrket på ett godtagbart sätt att vara verksam i yrket
eller uppträda under etl särskilt kompetensbevis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beroende på legitimationens innebörd medför en
återkallelse av legitimationen olika rättsverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nuvarande föreskrifter om återkallelse av
legitimation uppvisar stora olikheter med avseende på vilka förhållanden som
kan föranleda återkallelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Medicinalansvarskommittén framhåller att reglerna
om återkallelse av legitimation bör vara så utformade atl de ger allmänheten
skydd mol en yrkesutövare som inte längre utövar sitt yrke på ell godtagbart
sätt eller som är olämplig för verksamheten på annat sätt. Med hänsyn till den
allvariiga innebörd som ålerkallelsen har bör villkoren för återkallelse vara
så preciserade som möjligl. Förutsättningarna för återkallelse av legitimation
och förnyelse av legitimation bör enligt kommitténs mening göras enhetliga för
alla legitimerade yrkesutövare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 huvudsak två omsländigheter bör utgöra skäl för
återkallelse av legitimation, nämligen att den legitimerade genom försummelse
har visat uppenbar olämplighet att utöva yrket och atl den legitimerade på
grund av sjukdom eller liknande har blivit oförmögen alt tillfredsställande
utöva yrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser att det - i likhet med vad som
gäller för avstängning från arbetet enligt lagen (1976:600) om offentlig
anställning - saknas anledning att göra skillnad mellan somatiska och psykiska
sjukdomar i detta sammanhang. Såsom ett med sjukdom jämförligt förhållande bör
"anses bl. a. sådana åldersförändringar som mera påtagligt inverkar på
förmågan alt ulöva yrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978/79. 1 sam/. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser inte att det finns anledning att införa någon särskild övre åldersgräns
för t, ex, en läkares behörighet atl utöva yrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En iredje grund för återkallelse bör vara att den
legitimerade har begärt det. En sådan föreskrift saknas f n. I flera andra
länder - bl, a, Danmark, Norge och Västtyskland - ges emellertid möjlighet atl
avsäga sig sin legitimation. Jag instämmer i kommitléns förslag som har vunnit
allmän anslutning. Frågor om återkallelse och återgivande av legitimation bör
handläggas av ansvarsnämnden. En förutsättning för att nämnden skall behandla
en fråga om återkallelse bör vara att socialstyrelsen har anmält frågan till
nämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Patientjournaler 2.9.1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Reglerna om skyldighet alt föra journal är f n,
spridda på fiera olika författningar, t, ex, instruktioner för vissa
yrkesutövare, sjukvårdskungörelsen och stadgan om enskilda vårdhem. Vissa av
bestämmelserna har utfärdats av regeringen, andra av central myndighei, 1
vissa fall förs journaler utan att det har föreskrivits i författning, t, ex,
inom mödra- och barnhälsovård, av sjukgymnaster och kuratorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén pekar på palienQournalernas stora
betydelse för säkerheten i vården och patienternas starka intresse av skydd för
uppgifter i sina journaler. Kommittén anser att en översyn bör ske av hela
systemet för palienQournaler med hänsyn lagen främst till integritetsintresset.
Försök bör göras atl samordna reglerna om i vilka fall och av vem journal skall
föras. Skäl talar för alt de grundläggande reglema om skyldigheten alt föra
journal bör få författningssiöd. Översynen bör omfatta inte bara journalerna
ulan även andra former av patienidokumentalion, underrättelser om patienter
till olika myndigheter, s, k, patientregister vid sjukhus osv, samt olika
dokumenta-tionsmeloder. De organisatoriska förhållandena inom sjukvårdsområdet
är dock enligt kommittén f. n, så olikartade att en samordning knappast kan
komma till stånd. Situationen kan bli en annan sedan hälso- och sjukvårdsutredningen
har lagt fram förslag till en ny lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén behandlar också frågan om journalernas
innehåll och möjlighelerna alt ändra i dem. Gällande föreskrifter om vad en
journal skall innehålla är knapphändiga. Förhållandena inom de medicinska verksamhetsområdena
är dock enligt kommittén alltför växlande för att bestämmelser om journalernas
innehåll och utformning skall kunna tas in i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Frågan om rättelse i journalen hänger nära samman
med journalens innehåll. Felaktigheter måsle, av hänsyn inte minst till den
medicinska säkerheten, rättas till. Det bör enligt kommittén ske på sådant sätt
att del -utan att den ursprungliga texten förstörs eller förvanskas - tydligt
framgår atl det är frågan om en rättelse, när rättelsen har skett och vem som har
gjort den.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
föreskrifter om detta bör enligt kommittén utfärdas av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs ställningstaganden i denna del har inte
föranlett någon erinran vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande, PatienQournalerna har en avgörande
betydelse tor säkerheten och kvaliteten i hälso- och sjukvården. Samtidigt
föranleder de mycket personliga uppgifterna i dem ofta problem från rättssäkerhets-
och integriletssynpunkt. Reglerna om skyldighet att föra journal är f, n,
spridda på ett flertal författningar och ibland meddelade av regeringen, ibland
av centrala ämbetsverk. Bestämmelserna är svårtillgängliga och oenhetliga. Nya
metoder för dokumentation av patientuppgifier vållar också problem ur
integriletssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag delar därför kommitténs uppfattning att del bör
övervägas att göra en översyn av bestämmelserna om palienQournaler och andra
former av patienidokumentalion bl, a, från integriletssynpunkt. Som kommittén
framhåller bör dock denna fråga anslå till dess hälso- och
sjukvårdsutredningen har slutfört sitt arbele. Även i övrigt delar jag
kommitténs slällningslaganden i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9.2
Rätt att ta del av journal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt reglerna om allmänna handlingar har en
patient i den offentliga hälso- och sjukvården i princip rätt att läsa, skriva
av eller få avskrift av sin journal. Sekretesslagen ger dock möjlighetatt under
vissa förhållanden vägra lämna ut uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslag till en ny sekretesslag har som tidigare
framhållits remitterats till lagrådet den 7 december 1978, Föreliggande förslag
bygger på nuvarande bestämmelser. Det torde därför inom kort bli aktuellt att
göra vissa följdändringar i de nu föreslagna bestämmelserna som påkallas av en
sekretesslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En palienQournal som förs inom den privata hälso-
och sjukvården är inte allmän handling. Någon skyldighet för privata
yrkesutövare atl låta patienterna ta del av sina journaler finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt kommittén är det inte motiverat med en sådan
skillnad. Även inom den privata hälso- och sjukvården bör patienten ges
möjligheter att bilda sig en uppfattning av om vården och behandlingen har
fyllt rimliga krav. Han kan behöva journalen även för atl tillvarata sin rätt
lill skadestånd. Patienten får redan i dag ofta ta del av sin journal inom
privat vård, men han bör inte vara beroende av läkarens välvilja härför, Hans
rätt bör ha ett förfatlningsmässigl stöd. De begränsningar atl la del av egen
journal som gäller för journaler inom den offentliga vården - att vården eller
behandlingen inte lar motverkas eller atl någons personliga säkerhel sätts i
fara - bör gälla även journal i den privata hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anser
den som är ansvarig för journalen att den inte bör lämnas ul, skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>han
hänskjuta frågan om utlämnande till socialstyrelsen för avgörande, Kommitléns
förslag har vunnit allmän anslutning av remissinslanserna. Jag delar hell
kommitténs uppfattning all även en patient i den privata hälso- och sjukvården,
innefattande även t, ex, företagshälsovården, bör ges rätt all få del av sin
journal på samma villkor som gäller i den offentliga vården. Den nuvarande
skillnaden är sakligt helt omotiverad. Anser en privatpraktiker att journalen
inte bör lämnas ul bör frågan om utlämnande som kommittén har föreslagit prövas
av socialstyrelsen. De praktiska frågor som uppkommer genom förslagel, t, ex,
tillhandahållande av kopia, avgift, överiämnande av avgörande till socialstyrelsen,
behandlas i specialmotiveringen. De nya bestämmelserna bör gälla
journalanleckningar som har tillkommit efter ikraflträdandel av de nya
bestämmelserna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9.3
Förstöring av journaler m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt föreskrifter i t, ex, lakar- och
landläkarinstruklionerna skall patientjournaler i öppen vård bevaras i minst
tio år från det den sista anteckningen har gjoris. På grund av anvisningar från
riksarkivet bevaras dock journal-handlingar i offentlig vård i allmänhet under
betydligt längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Under senare lid har önskemål framkommit om alt
palienQournaler under vissa förutsättningar skall kunna helt eller delvis
förstöras betydligt tidigare. Somliga har menat atl journalen alltid skall
förstöras efter viss kort lid för att skydda patienterna. Andra har menat atl
eventuella nedsättande eller kränkande omdömen bör kunna tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 sammanhanget bör nämnas att socialstyrelsen år
1973 har meddelat föreskrifter om hur journaler skall föras. Vidare har såväl
JO som ansvarsnämnden gjorl uttalanden mol användningen i journaler av yttranden
som kan uppfattas som kränkande av patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén anser visseriigen all riskerna för alt
nedsättande yttranden tas in i journaler har minskat genom vad nyss har sagts.
Vetskapen om att ömtåliga personliga uppgifter finns bevarade kan emellertid
ändå enligt kommittén innebära stora påfrestningar för vissa människor. I
värsta fall kan vetskapen om att personliga uppgifter måste dokumenteras
avhålla en människa från att söka vård eller lämna uppgifter av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår därför att socialstyrelsen på
ansökan av en patient skall få förordna atl en journal skf 11 hell eller delvis
förstöras om inte journalen uppenbarligen behövs för patientens vård eller
behandling eller det av allmänna skäl är påkallat all journalen bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av
flertalet remissinstanser. Flera är dock negativa eller tveksamma till
förslaget, bland dem arbelarskyddsstyrelsen, riksförsäkringsverket och de
fackliga organisalionerna. Skälen är främst hänsyn till forskningen om
miljöbetingade sjukdomar exempelvis inom arbelsmiljöområdet och möjligheten att
i framtiden utreda arbetssjukdomsärenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jag har stor förståelse för de skäl som har åberopats
för att införa en möjlighet att få en journal eller del därav förstörd. Med
hänsyn lill den kritik som har framkommit under remissbehandlingen anserjag
dock all förutsättningama för ett beslut om förstöring bör skärpas i
förhållande till kommitléns förslag. Förstöring bör få ske endasl om patienten
har godtagbara skäl för sin ansökan och det är uppenbart dels att journalen
inte behövs för patientens vård eller behandling, dels atl det inte av allmänna
skäl är påkallat att den bevaras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ell par remissinstanser har ifrågasatt om beslut om
förstörande bör meddelas av socialstyrelsen. Sålunda ifrågasätter
Landstingsförbundet om inte huvudmannen bör falla beslutet. Riksarkivet anser
atl arkivet bör fatta beslut i frågan. Jag delar kommitténs förslag att det bör
ankomma på socialstyrelsen att besluta i sådana ärenden. Styrelsen skall
självklart ge den som ansvarar för journalen liksom, när skäl föreligger,
huvudmannen tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs. Vid behov bör
styrelsen också samråda med riksarkivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
socialdepartementet upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m, fl.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i transplantationslagen (1975:190),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1975:1057) med instruktion
för justitieombudsmännen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1960:408) om behörighel atl
utöva läkaryrket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'>7.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1963:251) om behörighet all
ulöva tandläkaryrket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>8.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig
anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Förslaget till lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Med hälso- och sjukvårdspersonal avses i denna lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>personal vid sjukhus eller andra inrättningar för
vård av patienter som drivs av det allmänna eller av enskilda med bidrag från
del allmänna eller efter särskill tillstånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den som i annat fall i egenskap av legitimerad
yrkesutövare meddelar vård åt patienter eller tillhör personal som bilräder en
sådan yrkesutövare i vården.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>personal inom sådan detaljhandel med läkemedel för
vilken gäller särskilda föreskrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>andra grupper av yrkesutövare inom hälso- och
sjukvården som skall omfattas av lagen enligt föreskrift av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid tillämpningen av första styckel 2. jämställs
med legitimerad yrkesutövare den som enligt särskild föreskrift har motsvarande
behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av skäl som framgår av den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.2) föreslås att samhällstillsynen över personalen inom hälso- och sjukvården
skall omfatta inte endast den s. k. medicinalpersonalen utan i princip all
personal inom hälso- och sjukvården som på något sätt medverkar i vårdarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utvidgningen av personkretsen medför en motsvarande
begränsning av tillämpningsområdet för lagen (1960:409) om förbud i vissa fall
mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Bestämmelserna i denna lag,
den s. k. kvacksalverilagen, gäller nämligen ej den som är ställd under
socialstyrelsens tillsyn i sin verksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Någon ändring i kvacksalverilagen föreslås inte. Även framdeles kommerdet
alltså att finnas två, varandra uteslutande kontrollsystem på hälso- och
sjukvårdsområdet, det ena uppbyggt kring socialstyrelsens direkta och
fortlöpande tillsyn över viss personal, det andra grundat på
kvacksalverila-gens bestämmelser om straff för utövande av hälsofarligt
kvacksalveri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller att bestämma vilka personer som
skall stå under socialstyrelsens tillsyn och därmed inte omfattas av
kvacksalverilagen har utgångspunkten varit att personkretsen skall omfatta
personal inom den hälso- och sjukvård för vars kvalitet samhället har påtagit
sig etl ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av den allmänna motiveringen är det tre
grupper som i första hand hänförs till den avsedda kretsen av personer. Till
den första gruppen räknas personalen vid sjukhus och andra inrättningar för
öppen och sluten värd. som drivs av det allmänna eller av enskilda med bidrag
från det allmänna eller efter särskill tillstånd. Det allmännas direkla ansvar för
eller godkännande i någon form av verksamhelen vid dessa inrättningar utgör en
presumlion för att den meddelade vården fyller kvalitetskraven. Till en andra
grupp kan hänföras den som arbetar i egenskap av legitimerad yrkesutövare
utanför sådan inrättning samt den personal som biträder honom i vården.
Legitimationen utgör här en molsvarande presumlion. Till den tredje' gruppen
slutligen räknas personal som arbetar inom detaljhandeln med läkemedel. Också
här gäller att personalen genom det allmännas inflytande på verksamheten kan
förväntas ha de erforderliga kvalifikationerna. Eftersom apotekspersonalen
vanligen inte brukar hänföras lill hälso- och sjukvårdspersonal barden i
paragrafen omnämnts som en särskild grupp. De nu nämnda tre personalkategorierna
bör i kraft av lag stå under det allmännas tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som påpekats i den allmänna motiveringen föreslås
regeringen eller, efter regeringens bem.yndigande, socialstyrelsen få fullmakt
att utvidga lagens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lillämpning
till andra grupper av yrkesutövare än den i det föregående omnämnda personalen.
En sådan utvidgning kan ske exempelvis genom föreskrift atl den som har avlagt
viss examen eller eljesl har fått viss ulbildning och som arbetar inom hälso-
och sjukvården skall omfattas av lagen i denna sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även med de angivna begränsningarna fordras
ytleriigare bestämningar för atl i lag ange den åsyftade personkretsen.
Uttrycket hälso- och sjukvård är inte entydigt. Här avses den individuellt
inriktade vården till förebyggande, uppspårande, utredning eller behandling av
sjukdom, skada eller kroppsfel samt vård i samband med barnsbörd. Denna
begränsning har i paragrafen kommit till uttryck på så sätl att däri - i
punkterna 1 och 2 - talas om vård av patienter. Som framhållits i den allmänna
motiveringen är det inte meningen att patienten skall vara en passiv mottagare
av vård utan denne skall så längt det är möjligt aktivt dellaga i vården av
honom själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Inom vissa områden framträder det individuella
vårdmomentet mindre starkt. För atl hänföras till patientvärd i lagens mening
skall det finnas etl ansvar alt ge vård åt en bestämd individ eller grupp av
individer när behov därav uppkommer. I enlighel härmed räknas lill patientvärd
exempelvis skolhälsovården och företagshälsovården. Personalens relation till
elever och anställda är ofta inte särskilt individualiserad. Men det ingår i
skyldigheterna att meddela vård åt den enskilde eleven eller den enskilde
anställde. Verksamheten är därför att hänföra lill sådan vård som avses i
paragrafen och detta även i arbetsuppgifter av förebyggande karaktär som t, ex,
hälsokontroller och övervakning av skollokalers och arbetsplatsers
ändamålsenlighel ur hälsosynpunkt, Samma är förhållandet med den verksamhet inom
socialvården som går ut på atl tillhandahålla sjukvård ål socialvårdens
klientel, t. ex, de arbetsuppgifter som ankommer på läkarna vid vårdanstalter
för alkoholmissbrukare. Vård enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda är i och för sig inte hälso- och sjukvård.
Personalen i denna verksamhet hänförs under lagen endasl i de fall den är
verksam vid en sjukvårdsinrättning, exempelvis ett specialsjukhus för psykiskt
utvecklingsstörda, eller under en legitimerad yrkesutövares överinseende utför
sådana arbetsuppgifter som är alt hänföra till hälso- och sjukvård i den
betydelse som anförts ovan. Till individuellt inriktad förebyggande vård av
patienter hör vidare mödravård, abortrådgivning och utprovning av
preventivmedel. Även laboratoriepersonal som på uppdrag av läkare ulför
diagnostiska undersökningar av prov från sjuka och misstänkt sjuka människor
bedriver patienlvård i lagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med den angivna bestämningen omfattar lagen inte,
för att ta några exempel, länsläkarna och personalen inom den allmänna
hälsovården och ej heller förtroendeläkarna vid de allmänna
försäkringskassorna, 1 princip är inte heller den verksamhet som bedrivs vid
statens rättsläkarsiationer och statens rättskemiska laboratorium atl hänföra
till den individuellt inriktade vård som del här är fråga om. En annan sak är
atl sådan personal kan komma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
omfattas av lagen i annan egenskap. T, ex, omfattar lagen en länsläkare, som
vid sidan av sin Qänst meddelar hälso- och sjukvård ål enskilda patienter, i
vad avser denna verksamhet. Alt lagen inte omfattar socialstyrelsens och
landsiingsförvaltningarnas personal är uppenbart. Den personal som arbetar i
hälso- och sjukvården kallas i lagen hälso- och sjukvårdspersonal. Vissa
bestämmelser i lagen såsom bestämmelserna om återkallelse av legitimation har
dock en vidare syftning och gäller även yrkesutövare som inte räknas till
hälso- och sjukvårdspersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
personal avses i lagen inte endasl anställd personal, Lagen är tillämplig även
på den som i annan egenskap än anställd arbetar inom hälso- och sjukvården, t,
ex, som uppdragstagare eller frivillig medhjälpare. Anknytningen till de
hälso- och sjukvårdande uppgifterna är avgörande, inte anställningsformen,
Lagen omfattar därför i princip alla dem vilkas arbetsinsatser krävs för atl
vården skall fungera och således - förutom den egentliga
vårdpersonalen-administrativ personal, ekonomipersonal, teknisk personal,
ambulanspersonal m, fl. Det behöver i och försig inte vara fråga om etl arbete
som avlönas eller som på annat sätl medför ekonomisk ersättning. Till personal
räknas även personer som för sin utbildning deltar i vårdarbetet oavselt om
arbetet avlönas samt sjukhusvärdinnor som arbetar utan ekonomisk kompensation,
1 personalbegreppel far anses ligga att det skall vara fråga om arbete av viss
varaktighet. Den som tilirälligt hjälper en läkare att ta hand om en
trafikskadad tillhör inte läkarens personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Första punkten. När i denna punkt talas om personal
vid sjukhus eller andra inrättningar för vård av patienter ligger häri ell krav
atl del skall vara fråga om personer som är knutna till visst sjukhus eller
viss annan vårdinrättning, Hil hör- förutom de vid sjukhuset eller
vårdinrättningen anställda - exempelvis städpersonal anställd hos etl städbolag
som på entreprenad ombesörjer städningen av sjukhuset eller vårdinrättningen.
Hit hör vidare ambulanspersonal som ulan atl vara anställd vid sjukhuset
transporterar patienter till eller från sjukhuset. Att sådan personal anlitas
även av andra sjukhus medför inte atl den ej omfattas av lagen. Denna är
däremot inte tillämplig t, ex. på den som utan att tillhöra sjukhusets egna
anställda eller kretsen av sjukhusets mera permanent anlitade uppdragstagare
tillfälligt utför reparations- och underhållsarbeten på sjukhuset. Inte heller
l. ex. den som visserligen är anställd på ell sjukhus, men helt vid sidan härav
ägnar sig ål sjukvård, omfattas i denna verksamhet av 1. Är det en läkare eller
sjuksköterska kan 2. bli tillämplig, under del att etl sjukvårdsbiträde som vid
sidan av Qänslen ägnar sig åt sjukvård i egen regi inte i delta arbete omfattas
av lagen eftersom hon inte är legitimerad. Den sistnämnda verksamhelen omfaltas
av kvack-salverilagens bestämmelser. Den som tillhör styrelsen för etl
privatsjukhus kan inte inbegripas under uttrycket personal och det saknas
anledning alt låla lagen gälla honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till sjukhus och övriga vårdinrättningar som avses
i 1, hör främsl inrättningar som drivs av del allmänna, dvs. av staten,
landsting eller annan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommun.
Även inrättningar för öppen vård hör hit, distriktsläkarmoltag-ningar,
folktandvårdskliniker, mödra- och barnavårdscentraler m. fl. Även
sjukvårdsavdelningar inom försvaret och kriminalvården avses i 1. Särskilda
kliniska och landtekniska laboratorier som drivs av del allmänna kan också vara
att hänföra till inrättningar enligt denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
avser vidare sjukhus och andra liknande inrättningar som drivs av enskilda
antingen med bidrag från del allmänna eller efter särskilt tillstånd. Hit hör
bl. a, sjukvårdsinrättningar, beträffande vilka regeringen med stöd av 2 § 2
mom, sjukvårdslagen förordnat att den lagen skall lillämpas, samt inrättningar
för vård av patienter som, utan sådant förordnande, drivs med bidrag till
driftkostnader från det allmänna. Privat drivna laboratorier som tar emot
bidrag från exempelvis landsting kan vara atl hänföra till inrättningar som avses
i denna punkt förulsall atl laboratoriet medverkar i sådan sjukvård som avses.
Till privata sjukvårdsinrättningar som drivs efter särskilt tillstånd hör
främst sådana vårdhem enligt stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m, m,, som
är godkända för vård av patienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
punkten. Denna punkt omfattar legitimerade yrkesutövare verksamma
huvudsakligen i den privata hälso- och sjukvården samt deras biträdes-personal.
Legitimation inom hälso- och sjukvården ges f n. åt läkare, tandläkare,
sjuksköterskor, barnmorskor, sjukgymnaster, glasögonoptiker och psykologer.
Även offentligt verksamma yrkesutövare kan omfattas av denna punkt, t, ex, en
läkare som svarar för sjukvården vid en allmän vårdanstalt för
alkoholmissbrukare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
personal som avses i 2, hör vidare i första hand den som den legitimerade
yrkesutövaren själv anställer för vården, t, ex, moitagningsskö-terskor,
sekreterare, telefonister m. fl. Även andra personer som faktiskt biträder
honom i vården hör hit, exempelvis vårdare vid ett ålderdomshem som biträder en
läkare i den sjuk vårdande verksamhelen vid hemmet, I detla arbete omfattas
vårdaren av lagen medan han vid utförande av sitt arbete i övrigt inte gör det.
På motsvarande sätt blir hemsamariter och hemvårdarinnor, vilka på
distriktsläkarens eller distriktssköterskans anvisning meddelar sjukvård i
hemmet, att betrakta som biträden åt läkaren eller sjuksköterskan och därmed
underkastade lagens bestämmelser, Däremol omfattas de inte av lagen när de
fullgör andra arbetsuppgifter, även om däri ingår vård av sjuka. En
bandagearbetare som på en läkares direktiv och anvisningar tillverkar och
utprovar ett bandage för en viss patient och en tandtekniker som tillverkar
proteser o, d, åt en tandläkare blir även de att anse som biträden åt läkaren
resp, tandläkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje punkten. Här avses personalen inom
detaljhandeln med läkemedel enligt lagen (1970:205) om detaljhandel med
läkemedel. All personal inom denna verksamhet omfattas av lagen, även den som
sysslar med utlämning av läkemedel vid annat utlämningssiälle än apotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
punkten. Behovet av denna bestämmelse har berörts i den allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>motiveringen.
Inom den offentliga hälso- och sjukvården kan det finnas eller komma au finnas
behov av att anlita yrkesutövare som inte omfaltas av 1 ,-3, men som bör stå
under det allmännas tillsyn. Som exempel kan nämnas logopeder och
psykoterapeuter med kvalificerad ulbildning, som arbetar självständigt och till
vilka patienter kan behöva remitteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen i andra styckel syftar på personer som
har begränsad behörighet att utöva läkaryrket eller tandläkaryrket.
Bestämmelsen innebär inte bara atl en sådan person omfattas av 2, utan även att
så blir fallet med personal som biträder honom i vården av patienter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den angivna personkretsen överensstämmer i stort
med den som nu omfattas av socialstyrelsens kungörelse (MF 1975:158) med
föreskrifter om åligganden m, m, för personal inom hälso- och sjukvård m, fi,,
som utfärdats med slöd av lagen (1975:100) med vissa bestämmelser för personal
inom hälso- och sjukvård m, fl, och 4a socialstyrelsens instruktion
(1967:606),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skillnaden mellan den personkrets som omfattas av
socialstyrelsens kungörelse och den som omfattas av 1 ij lagförslaget är
huvudsakligen följande: Hälsovårdsinspektörer och desinsektörer, som nu tillhör
medicinalpersonalen, faller i princip utanför den föreslagna personkretsen.
Detta gäller även andra som inte sysslar med hälso- och sjukvård enligi
lagförslagel, t, ex, de som ar verksamma inom delar av omsorgsvården.
Beträffande personal vid enskilda vårdhem, som är att anse som hälso- och
sjukvårdsinrättningar, och dem som biträder andra legitimerade yrkesutövare än
läkare och tandläkare, t, ex, biträden åt legitimerade sjuksköterskor, sker en
utvidgning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Hälso- och sjukvårdspersonalen står i yrkesutövningen under tillsyn av<br>
socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 2 § första stycket 1,
medicinalpersonalkungörelsen. Liknande beslämmelser finns även i allmänna
läkarinstruktionen och övriga författningar som inrymmer särskilda regler för
de yrkesgrupper som legitimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med yrkesutövningen avses den verksamhet som någon
utövar eller medverkar i som hälso- och sjukvårdspersonal. Se vidare
specialmotiveringen till 1 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Regeringen bemyndigas att meddela sådana föreskrifter om åligganden<br>
för hälso- och sjukvårdspersonalen, som behövs till skydd för enskilda eller<br>
för verksamhetens bedrivande i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen får övertala åt socialstyrelsen att
meddela föreskrifter som avses i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar I § lagen med vissa
bestämmelser för personal inom hälso- och sjukvård m, fi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreskrifter om vad personalen inom hälso- och
sjukvården skall iaktta i sin verksamhet kan, om man bortser från bestämmelser
om tystnadsplikt och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
sanklioner i form av frihetsstraff, meddelas av regeringen direkt med stöd av
regeringsformen (RF) såvitt fråga är om personal i offentlig Qänst,
Föreskrifter som riktar sig till personal i enskild verksamhet hör däremot till
det primära lagområdet, RF öppnar emellertid möjlighet för riksdagen att
överiåla åt regeringen att besluta sådana föreskrifter. Dessa måsle nämligen
anses gälla "skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa" (8 kap, 7
§ första stycket punkt 1 RF), 1 betydande utsträckning rörde också
näringsverksamhet (nämnda stycke punkl 3), Den nuvarande
delegaiionsbestämmelsen i 1975 års lag har därför förts över till den nya
lagen. Eftersom personal inom apoteksväsendet enligt 1 § lagförslaget räknas
till hälso- och sjukvårdspersonalen behöver inte särskill anges att
bemyndigandet avser åligganden även för apotekspersonalen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Socialstyrelsen eller den som styrelsen förordnar har rält alt inspektera
hälso- och sjukvårdspersonalens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 § lagen med vissa
beslämmelser för personal inom hälso- och sjukvård m, fi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall vinnlägga sig om att ge
patienten sakkunnig och omsorgsfull vård. Han skall så långt det är möjligt
utforma och genomföra vården i samråd med patienten. Han skall visa patienten
omtanke och respekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som har ansvaret för vården skall, i den mån
det inte kan antas motverka ändamålet med vården, se till alt patienten får
upplysningarom sin hälsotillstånd och om de behandlingsmöjligheter som står
lill buds. Om upplysningarna inte kan lämnas till patienten skall de i stället
lämnas till en nära anhörig till honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna paragrafen har ingen motsvarighet i
gällande lagstiftning. Som nämnts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2,4) är
patientens rättigheter f n. inte generellt reglerade. Mot bakgrunden av vad som
där har anförts om patienten i dagens hälso- och sjukvård har frånvaron av en
sådan generell reglering känts som en brist. En kodifiering av patientens
rättigheter och de krav allmänheten kan ställa på vården skulle stärka
förtroendet för vården. Den svenska sjukvårdslagstiftningen är emellertid inte
byggd på en systematik som tar patientens rättsställning till utgångspunkt.
Patientens rättigheter framstår väsentligen som en annan sida av de
skyldigheter som hälso- och sjukvårdspersonalen har enligt olika författningar
och praxis, Hälso- och sjukvårdsutredningen överväger som lidigare påpekats
frågan om en ny lagstiftning på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till den betydelse personalens
åligganden har för patientens rättsställning bör riksdagen i lagstiftningens
form ange vissa grunder för ulövandel av den hälso- och sjukvård för vilken
samhället påtagit sig elt ansvar. Det kommer inte i fråga att i vare sig lag
eller annan författning detaljreglera hälso- och sjukvårdspersonalens
åligganden. Men de centrala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
för patientens rättsställning grundläggande reglema om vårdens bedrivande bör
ges i lag, 1 förevärande paragraf har dessa regler sammanförts. De innebär en
kodifiering av vad som redan gäller enligt praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
,/o>5/ö stycke riktar sig lill all hälso- och sjukvårdspersonal. Självfallet
får bestämmelsen i första stycket om iakttagande av sakkunskap i vårdarbetet
olika innehåll för olika personalgrupper. Men den slår fast alt var och en
skall vinnlägga sig om att i vården använda de kunskaper han fatt under sin
utbildning och den erfarenhet som samlats i hans fack. Regeln ger också uttryck
för samhällets ansvar för att personalen på alla nivåer har den utbildning som
behövs för att fylla kravet på sakkunskap. I stycket har också tagits in bestämmelser
som avser att inskärpa vikten av patientens roll i vårdarbetet. Betydelsen av
att vården så långt möjligt utformas och genomförs i samråd med patienten har
strukits under i den allmänna motiveringen och en bestämmelse som tillgodoser
detta behövs. 1 kravet att patienten skall behandlas med omtanke och respekt
ligger bl. a. att ingen får påtvingas behandling mot sin vilja eller på annat
sän utsättas för tvång i vården ulan stöd av lag. Beslämmelsen ger utlryck för
att det i princip krävs samtycke av patienten till planerade vårdåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra slycket avser alt ge uttryck för patientens
rätl lill information om sitt hälsotillstånd och om planerad behandling. Att
sådan information ges är en förulsältning för att kravet på patientens samtycke
till behandlingen skall få någon reell innebörd. Informationsplikten är en av
hälso- och sjukvårdspersonalens grundläggande skyldigheter.
Informationsplikten gäller den som har det direkta ansvaret för de vårdåtgärder
informationen avser. Det sagda innebär inte att den ansvarige personligen måsle
lämna patienten de upplysningar och råd som informationsplikten omfattar. Ingel
hindrar alt han överlämnar detla till någon annan som kan ge informationen, men
han har ansvaret föratt patienten inte lämnas utan den information denne har
rätt till. Denna rätt begränsas bara på det sättet atl informationen givetvis
inte får motverka vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Informationsbehovet kan vara olika stort beroende
på patienten, dennes hälsotillstånd, sjukdomens art och svårhetsgrad och andra
omständigheter kring patienten. Informationens omfattning kan således växla
från patient till patient. Ibland kan det vara nödvändigt atl ge patienten en
myckel ulföriig och ingående information för atl patienten själv skall kunna
avgöra om han skall genomgå viss behandling eller inte. Ibland kan
förhållandena motivera en mera begränsad information. Någon gång kan patienten
låta förstå alt han inte önskar någon information alls, han vill t, ex, inte
veta vilken sjukdom han lider av. Även en sådan inställning måste naturiigtvis
respekteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När, hur och i vilken omfattning information skall
ges får avgöras med beaktande av förhållandena i det enskilda fallet. Detta kan
inte regleras i författning, 1 lagen har därför endast angivits alt patientens
behov av information skall tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Informationsskyldigheten
gäller också i förhållande lill patientens anhöri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ga.
Alt någon av de närmast anhöriga omedelbart skall underrättas om en på sjukhus
intagen patients tillstånd allvarligt försämras framgår redan av 31 §
sjukvårdskungörelsen och är ett åliggande för överläkaren. Utöver detla måsle
gälla alt de anhöriga regelmä.ssigt hålls informerade om patientens tillstånd
åtminstone vid mera allvariig sjukdom eller då patienten annars är förhindrad
alt informera sina anhöriga. Någon gång kan del inträffa att en patient önskar
hålla anhöriga utanför. En sådan inställning skall respekteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ide fall patienter förs in till
sjukvårdsinrällningefteratt ha drabbats av akut sjukdom eller olycksfall är det
angeläget alt kontakt snarasl las med någon anhörig för att denne skall få vela
vad som inträffat och hur det står till med patienten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilka personer som skall räknas till nära anhöriga
kan inte anges genom en uttrycklig beslämmelse. Vem som skall underrättas får
avgöras från fall till fall. Vid intagning på sjukhus brukar uppgift lämnas om
någon nära anhörig. Som sådan bör främst räknas make och varaktigt
sammanboende, barn, föräldrar och syskon,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen i 5 § ersätter inte de särskilda
föreskrifter som hälso- och sjukvårdspersonalen har all iaktta enligt
instruktioner och andra författningar, som t, ex, föreskriften i 3 § allmänna
läkarinstruktionen alt läkare skall i överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet meddela patienten de råd och, såvitt möjligt, den
behandling, som patientens tillstånd fordrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen får inte
röja något som i arbetet har meddelats honom i förtroende eller obehörigen
uppenbara vad han i arbetet har fäll veta om någons hälsotillstånd eller
personliga förhållanden i övrigt. Vad som har sagls nu medför dock ej någon
inskränkning i den skyldighet att lämna uppgifter som följer av nägon annan
författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen motsvarar föreskrifterna om
tystnadsplikt i 3 § lagen med vissa beslämmelser för personal inom hälso- och
sjukvård m, fi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till ny sekretesslag har remitterats till lagrådel. De här återgivna
bestämmelserna innebär dock att gällande regler om tystnadsplikt förs över till
den nya lagen. Av detta skäl har i övergångsbestämmelserna föreslagits alt
tystnadsplikten i 3 § förenämnda lag t, v, skall gälla för den som enligt
lagförslagel fortsättningsvis inte skall vara ställd under socialstyrelsens
tillsyn i sin yrkesutövning enligt 2 § och därför inte kommer att omfattas av
tystnadsplikten enligt förevarande paragraf i lagförslaget. Vilken personal
detta är har jag berört vid 1 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall efter anmaning lämna
socialstyrelsen de handlingar och upplysningar om verksamheten som styrelsen
behöver för sin tillsyn, 1 anmaningen fär vite föreläggas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen ersätter delvis 2 i? första stycket 2,
medicinalpersonalkungörelsen. Där anges att den som tillhör
medicinalpersonalen är skyldig att följa de instruktioner och andra
föreskrifter för yrkesutövningen, som socialstyrelsen meddelar, saml skyndsamt
lämna de upplysningar, förklaringar och underrättelser, som socialstyrelsen
infordrar. Motsvarande bestämmelser finns för läkare, tandläkare,
sjuksköterskor och barnmorskor i instruktioner och liknande författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De handlingar som skall lämnas till socialstyrelsen
är handlingar som kan ge upplysningarom den hälso- och sjukvärdande
verksamheten, i första hand journaler som förts om patient. Även andra
handlingar, som socialstyrelsen behöver för att fullgöra sin tillsynsuppgift,
omfattas dock av bestämmelsen, exempelvis röntgenbilderoch anteckningar rörande
användningen av tekniska hjälpmedel. Uttrycket upplysningar avser att läcka
övriga muntliga och skriftliga uppgifter från yrkesutövaren som
tillsynsmyndigheten behöver. Häri ingår således bl, a, atl avge förklaring om
behandlingen av en patient. Någon saklig ändring i förhållande till vad som nu
gäller beträffande uppgiftsskyldigheten till socialstyrelsen är inte avsedd.
Utanför bestämmelsen faller handlingar och uppgifter om verksamhetens
ekonomiska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någon särskild föreskrift om skyldighet för den som
tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen att infinna sig hos socialstyrelsen för
överläggningar eller för atl lämna upplysningar har inte tagits in i lagen. En
sådan föreskrift finns f. n, i 3 § medicinalpersonalkungörelsen för den som
tillhör medicinalpersonalen och är i allmän Qänst eller anställd vid apotek,
Behovel av en sådan särskild föreskrift har bedömts vara begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeln om vitesföreläggande haren motsvarighet i 6
§ medicinalpersonalkungörelsen. Enligt socialstyrelsens instruktion handlägger
medicinalväsendels ansvarsnämnd ärenden om föreläggande och utdömande av vile.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Befogenheten an förelägga vite har begränsats. Ett
vitesföreläggande lämpar sig mindre väl för att framtvinga fullgörande av
hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna åligganden. När det gäller
skyldigheten att lämna socialstyrelsen handlingar och upplysningar behövs dock
möjligheten till vitesföreläggande. Befogenheten atl förelägga vite i övrigt
far regleras i särskilda författningar om personalens åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen bör fä förelägga vite som här är
fråga om. Utdömandet av vitet bör ankomma på allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En speciell anmälningsskyldighet är den som gäller
enligt den s, k, "Lex Maria", Bestämmelsen finns i 10 5; tredje
stycket sjukvårdskungörelsen. Enligt den skall sjukhusdirektören eller
chefsläkaren vid ett sjukhus omedelbart anmäla till socialstyrelsen och
polismyndigheten samt underrätta sjukvårdsstyrelsen och direktionen om någon
åsamkas allvariig skada eller allvariig sjukdom i samband med behandling på
sjukhuset eller anledning föreligger all befara att sådan skada eller sjukdom
senare uppkommer på grund av behandlingen. Anmälan behöver dock ej göras om det
är uppenbart att vårdslöshet eller försummelse inte förekommit vid behandlingen.
En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>motsvarande
anmälningsskyldighet finns i 16 § stadgan om enskilda vårdhem m, m, för
vårdhemsläkaren, "Lex Maria" tillkom år 1937 i samband med
förgiftningsfall med dödlig utgång vid Maria sjukhus i Stockholm, Syftet var
alt skapa garantier för att en opartisk utredning om orsakerna till allvariig
skada eller sjukdom som uppkommit i samband med behandling snarast kom till
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har vissa remissinstanser
kritiserat kommittén för att deh inte lagt förslag till ändrade bestämmelser.
Jag har inhämtat att hälso-och sjukvårdsutredningen kommer atl behandla frågan.
Frågan har därför inte närmare övervägts i detta sammanhang,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Beträffande journaler som enligt särskild föreskrift förs över meddelad<br>
vård eller behandling gäller, utöver vad som följer av andra bestämmelser,<br>
vad som föreskrivs i 9-11 §§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vilka särskilda föreskrifter om journalföring som
har meddelats hittills framgår delvis a v den allmänna mot i veringen (avsnitt
2,9,1), De anteckningar Qournaler) som ibland förs inom hälso- och sjukvården
utan direkt författningsföreskrift - exempelvis av sjukgymnaster och kuratorer
- omfattas inte av reglema i 9-11 §§, Dessa blir dock tillämpliga om särskilda
föreskrifter meddelas. Genom 3 § i lagförslaget har regeringen eller efter
regeringens bemyndigande socialstyrelsen rätt atl meddela föreskrifter, som
behövs till skydd för enskild eller för verksamhetens bedrivande i övrigt.
Föreskrifter om skyldighet alt föra journal kan meddelas med stöd av detta
bemyndigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Till journalen hör alla handlingar rörande
patientens vård och behandling, således förutom anteckningar i löpande text
även bilagor såsom röntgenbilder, rapporter över laboratorieundersökningar,
diagram över olika kontroller osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Om rätten alt ta del av en journal inom den allmänna hälso- och sjukvår<br>
den finns det särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En journal inom den enskilda hälso- och sjukvården
skall på begäran av patienten genast eller så snarl som möjligt tillhandahållas
honom för läsning eller avskrivning på stället eller i avskrift, om det kan ske
utan alt ändamålet med vården eller behandlingen motverkas eller någons
personliga säkerhet sälls i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna om den enskildes rätt att ta del av
allmänna handlingar inom hälsovård och sjukvård återfinns i sekretesslagen. Som
tidigare framhållits bygger förevarande förslag på nu gällande bestämmelser och
ej på det till lagrådet remitterade förslaget till ny sekretesslag. Det kan
följaktligen snart bli aktuellt att göra de följdändringar i förevarande
förslag som motiveras av införandet av en ny sekretesslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i andra stycket om rätl för en patient inom den enskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hälso-
och sjukvården att ta del av journalen rörande honom har behandlats utförligt i
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.9,2). Generellt torde kunna sägas alt alla
anteckningar, som görs för att uppfylla föreskrifterna om
skyldighetaltförajournal och som journalföraren harföravsiktatt behålla för
behandlings- och tillsynsändamål, också bör vara tillgängliga för patienten.
Det lorde ligga i själva journalföringens nalur alt anteckningarna görs
fortlöpande och i nära anslutning till behandlingstilirället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I bestämmelsen sägs atl journalen skall
tillhandahållas den vars vård eller behandling journalen avser. Denna
formulering avser inte att utesluta.alt även den som är behörig
ställföreträdare för patienten - förmyndare, ombud med fullmakt och molsvarande
- i förekommande fall bör kunna få tillgång lill journalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den inskränkning i rätten att ta del av privata
journaler som föreslås, dvs. att ändamålet med vården eller behandlingen
äventyras eller någons personliga säkerhet sätts i fara, motsvarar vad som i 14
i; sekretesslagen sägs om sådan handling som avser någons intagning, vård och
behandling på anstalt eller inrättning eller vård eller behandling av läkare
annorstädes än på anstalt. I förevarande paragraf har inskränkningen inte
begränsats till sådana handlingar utan föreslås gälla alla privat förda
journaler. Det ligger dock i sakens natur att inskränkningen knappast får
lillämpning på andra journaler än sådana som förs av läkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhållande lill kommitténs förslag har den ändringen gjoris efter påpekande
under remissbehandlingen atl tillhandahållandet skall ske genast eller sä snart
som möjligl. Motsvarande gäller enligt sekretesslagen för journal inom den
allmänna hälso- och sjukvården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§ Frågorom utlämnande av journal enligt 9 § andra stycket prövas av den som är
ansvarig för journalen. Anser denne att journalen eller någon del av den inte
bör lämnas ul, skall han genast med eget yllrande överlämna frågan till
socialslyrelsen för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vem som är ansvarig för journalen framgår av
föreskrifterna om skyldighet att föra journal. Om den som ansvarade för
journalen vid behandlingslillfällel inte längre Qänstgör, får hans efterträdare
i verksamheten regelmässigt anses ha övertagit ansvaret för journalen. Skulle
journalen ha överlämnats till länsläkare enligt 6 § andra stycket allmänna
läkarinstruktionen flr denne pröva frågan om utlämnande enligt reglerna om
allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om att den som har vägrat lämna ut journal enligt 9 § andra stycket skall avge
yttrande till socialstyrelsen, då han dit hänskjuler frågan om utlämnande, har
föranlens av att det i socialstyrelsen blir fråga om en överprövning av
yrkesutövarens ställningstagande. Självklart kan det i vissa fall vara lämpligt
att yrkesutövaren innan han överlämnar frågan till styrelsen tar kontakt med
patienten föratt förvissa sig om att denne inte nöjer sig med yrkesutövarens
bedömning och återtar sin begäran att fä journalen utlämnad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ På ansökan av patienten flr socialstyrelsen förordna att en journal som
förvaras inom hälso- och sjukvården helt eller delvis skall förstöras. En
förutsättning för della är dels alt godtagbara skäl anförs för ansökan, dels
att handlingen uppenbarligen inte behövs för sökandens vård eller behandling
eller atl det uppenbariigen inte finns allmänna skäl för atl den bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Innan ansökan slutligt prövas, skall den som
ansvarar för journalen beredas lilirälle att yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen har kommenterats utförtigt i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.9.3). Någol behov för annan än patienten att
ansöka om förstöring av journalen eller del därav har inte ansetts föreligga.
Som anförts i den allmänna motiveringen kan inte enbart patientens inställning
läggas till grund för ett beslul om förstöring. Även om patientens önskan har
stor betydelse måste samhällels inlresse av alt kunna meddela så god och säker
vård som möjligt åt medborgarna också las med i bilden. Med hänsyn till den
kritik som har framförts under remissbehandlingen av kommitléns förslag har
förutsättningarna för förstöring skärpts. Detta har i bestämmelsen uttryckts så
att journalen får förstöras under förutsättning dels atl godtagbara skäl
anförts för begäran, dels alt det uppenbariigen inte föreligger motstående
intressen som att journalen behövs för patientens vård eller behandling eller
alt det är påkallat av allmänna intressen att den bevaras. Kravet på godtagbara
skäl för ansökan innebär atl en patient inte har rätt att utan vidare fl sin
journal eller del av den förstörd. Del krävs att anteckningarna är sådana atl
det rimligen kan medföra en psykisk belastning eller liknande för patienten om
de bevaras. Genom inskränkningen att del uppenbariigen inte är påkallat att
bevara journalen av allmänna skäl ges möjlighet atl beakta olika
samhällsintressen som avserjournalmaterialel -t. ex. insynen, forskningen,
ekonomin i vården. Det flr överiämnas ål den beslutande myndigheten
-socialslyrelsen - att ange i vilken utsträckning samhället har behov av all
journalmalerialel bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förordnandet om förstöring skall kunna avse hela
journalen eller en del därav. Del sistnämnda innebär atl t. ex. bara ell ord,
en mening eller kanske patientens persondala tas bort ur journalen.
Förordnandet bör även avse kopior av originalhandlingen. Det ligger i sakens
nalur att socialstyrelsen skall kunna besluta om förstöring endast av
journalmaterial som'finns hos en yrkesutövare eller inom en verksamhet, i fråga
om vilken styrelsen har en tillsyns- eller beslutandefunklion. Vilka områden
delta är framgår av 1 § lagförslaget samt 3 och 4 §§ socialstyrelsens
instruktion. Detla innebär alt styrelsen inte kan förordna om förstöring av
kopia av journal, som av någon anledning finns utanför hälso- och sjukvården,
exempelvis hos en domstol eller en försäkringskassa. En erinran härom har
tagits in i första stycket andra punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om förfarandet inför socialstyrelsen har
inte föreskrivits annat än att den som ansvarar för journalen skall ha haft
tillfälle yttra sig innan ansökan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bifalles.
Med den som ansvarar för journalen avses samma personkrets som angivits under
10 §, dvs. den som enligt föreskrift är skyldig atl föra journalen eller se
till alt journalen förs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna lämnar möjlighet för socialstyrelsen
att väQa om förstöringen skall ske genast, innan handlingama i ärendet lämnar
styrelsen eller om åtgärden kan övertalas åt t. ex. en sjukvårdshuvudman. För
alt kunna göra sin prövning torde socialstyrelsen alltid behöva fordra in
originaljournalen. Det kan emellertid förekomma att denna av arkiveringsskäl
blivit överförd till mikrofilm eller till annat inte omedelbart läsbart
förvaringsmedi-um. Del bör åligga socialstyrelsen att ta reda på om så skett
och låta sitt förordnande om förstöring avse även sådan registrering. I ett
sådant fall kan det bli nödvändigl att förlita sig på innehavarens medverkan
lill förstöringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Om den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen uppsåtligen eller av
oaktsamhet åsidosätter vad som åligger honom i hans yrkesutövning och felet ej
är ringa, flr disciplinpåföQd åläggas honom. DisciplinpåföQd är erinran och
varning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DisciplinpåföQd flr, om det finns särskilda skäl
till det, åläggas även den som har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen men
nu inte längre gör del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DisciplinpåföQd flr inte åläggas en arbetstagare
därför att han dellagit i strejk eller någon därmed jämföriig stridsåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafens första stycke har utformats i enlighet
med regeln om disciplinansvar i 10 kap. 1 § lagen (1976:600) om offentlig
anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hälso-och sjukvårdspersonalens åligganden hämtar
sitt innehåll från olika källor. Som alla andra medborgare är den som tillhör
hälso- och sjukvårdspersonalen självfallet skyldig att se till att han inte
handlar i strid mot brottsbalkens regler eller mot andra lagar eller
författningar av allmän karaklär. För hälso- och sjukvårdspersonalen har även
föreskrivits en rad skyldigheter i yrkesutövningen, som endast undantagsvis är
kombinerade med slraffpåföQd. Dessa föreskrifter om skyldigheler återfinns i
både lagar och andra författningar. Vissa riktar sig, såsom t. ex. de allmänna
åliggandena i denna lag, till all personal, andra till viss grupp av yrkesutövare
t. ex. läkar-och tandläkarinstruklionerna. Personalen är dessutom, som framgått
av motiveringen lill 7 §, skyldig att rätta sig efter de föreskrifter för
yrkesutövningen som socialstyrelsen meddelar i egenskap av tillsynsmyndighet.
De flesta yrkesutövarna är också arbelslagare. För dessa gäller att de är
skyldiga alt föQa även de föreskrifter för yrkesutövningen som arbetsgivaren
meddelar, inte enbart skriftliga bestämmelser i reglementen och avtal utan även
direktiv för yrkesutövningen som ges av en arbetsledare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad som gäller om
disciplinpåföljd enligt lagen om offentlig anslällning anges all någon påföQd
inte får åläggas om felet är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De nuvarande disciplinpåföQderna erinran och
varning bibehålls och liksom f n, är varning en allvariigare påföQd än erinran.
En återkallelse av legitimation (15 §) är inte en disciphnpåföQd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 14 kap. 4 § lagen om offentlig anställning finns
en regel om att disciplinpåföQd inte får åläggas sedan anställningen upphört.
Någon motsvarighet finns f. n. inte för medicinalpersonalen. I praxis har
hinder mot disciplinär bestraffning dock ansetts föreligga om den felande inte
längre tillhör medicinalpersonalen när del är aktuellt all pröva fråga om
disciplinpåföQd. Delta bör allQämt gälla som huvudregel och följer av första
styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Undantagsvis kan det vara motiverat att ingripa
även mol den som inte längre tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen. Som
tidigare anförts har patienten ell berättigat inlresse av att kunna få sin sak
prövad i ansvarsnämnden. Den slora personalomsättningen inom sjukvården bör
också beaktas i sammanhanget. Om någon tillfälligt lämnar hälso- och
sjukvården, t. ex. för att studera, eller av annat skäl gör ell kortare avbrott
i yrkesverksamheten, bör han inte därigenom undgå disciplinpåföljd. Med hänsyn
härtill föreslås regeln i paragrafens andra stycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafens tredje stycke motsvarar 10 kap. 1 §
andra slycket lagen om offentlig anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Har åtgärd vidtagits för att åtala den som tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen, flr disciplinärt förfarande enligt denna lag ej inledas
eller fortsättas i fråga om den förseelse som avses med åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anmälan lill åtal skall ske, om den mol vilken
disciplinpåföQd ifrågasätts är skäligen misstänkt för att i yrkesutövningen ha
begått brott, för vilket fängelse är föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Anmälan till åtal skall göras av socialslyrelsen om
annat inte föQer av 38 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafens första stycke motsvarar vad som f n.
gäller enligt 14 kap. 3 § lagen om offentlig anslällning jämförd med 44 §
socialstyrelsens instruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen avser att undvika dubbelbestraffning.
Skulle åtalsförfarande redan ha inletts, flr disciplinförfarande beträffande
samma gärning inte inledas. Det kan röra sig även om förseelser för vilka
endast bölespåföljd kan komma i fråga. Förbudet innebär att exempelvis en
inkommen anmälan tills vidare inte flr föranleda någon åtgärd från
ansvarsnämndens sida. Bortfaller hindret skall nämnden la upp saken utan ny
anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beträffande frågan om när hinder mol
disciplinförfarande bortfaller anförde dåvarande departementschefen i motiven
till molsvarande beslämmelse i lagen om offentlig anslällning (prop. 1975:78
s. 194-195):</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Endast om åklagaren avskriver ärendet på den grund
atl gärningen inte är brottslig bortfaller hindret mot åläggande av
disciplinpåföljd. Nedläggande av förundersökning eller åtal på annan grund
liksom beslut att inte tala å brottet torde däremot inte böra föranleda alt
hindret mot inledande eller fortsättande av disciplinärt förfarande anses ha
bortfallit. Samma är givetvis förhållandel med fällande dom - även sådan som
innebär påföljdseftergift - och i regel även ogillande dom. Endast om den
tilltalade frikänts på den grund att den åtalade gärningen visserligen begåtts
av den tilltalade men inte är brottslig -l. ex. därför alt ett subjektivt
rekvisit inte är uppfyllt - bör disciplinärt förfarande mol honom för samma
gärning kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De sålunda angivna riktlinjerna bör kunna Qäna som
ledning även i disciplinärenden enligt förevarande beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I andra styckel har i huvudsak efter förebild av 12
kap. 1 § lagen om offentlig anställning tagits in en bestämmelse om
åtalsanmälan i disciplinärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 12 kap. 1 § lagen om offentlig anställning
skall åtalsanmälan göras om fängelse är föreskrivet för brottet. Motsvarande
har ansetts böra gälla förevarande ärenden. Åtalsanmälan enligt nämnda paragraf
skall också göras då det finns anledning anla alt talan om enskilt anspråk
kommer att föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någol behov av en motsvarighet härtill har inte
ansetts föreligga inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av tredje styckel ankommer skyldigheten
att göra anmälan lill åtal på socialstyrelsen. Skulle emellertid ansvarsnämnden
i etl ärende finna förutsättningarna för åtalsanmälan föreligga skall nämnden
enligt 38 § fullgöra anmälningsskyldigheten och enligt 13 § första stycket låta
förfarandet vila i avvaktan på den straffrättsliga prövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ Har den som avses bli föremål för disciplinpåföQd enligt denna lag inte inom
två år efter förseelsen erhållit underrättelse enligt 29 § eller molsvarande
underrättelse från riksdagens ombudsmän eller justitiekanslern, får påföQd ej
åläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen upptäten preskriptionsbestämmelse
motsvarande vad som f n. gäller enligt 44 § tredje styckel socialstyrelsens
instruktion jämförd med 14 kap. 1 och 5 §>; lagen om offentlig anställning.
Beträffande utformningen och den närmare innebörden av underrättelsen hänvisas
till motiven till 29 §, Anmaning av JO eller JK kan naturiigtvis endast komma i
fråga beträffande den som utövar offentlig verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15
§ Legitimation atl ulöva yrke inom hälso- och sjukvården skall återkallas om
den legitimerade</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
varit grovt oskicklig vid utövning av sill yrke eller på annal sätl visat sig
uppenbart olämplig att utöva yrket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>på grund av sjukdom eller någon liknande omsländighel inte kan utöva
yrket tillfredsställande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>begär att legitimationen skall återkallas och hinder mot återkallelse
inte föreligger från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har någon på grund av auktorisation i annat
nordiskt land erhållit legitimation inom hälso- och sjukvården och återkallas
den auktorisationen, skall även legitimationen återkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av skäl som redovisats i den allmänna motiveringen
(avsnill 2.8) har gällande regler om återkallelse av legitimation setts över.
De regler härom som upptagits i 15-18 §§ avses ersätta nuvarande bestämmelser.
Deavseralla grupper av för hälso- och sjukvård legitimerade yrkesutövare och
således även andra yrkesutövare än som enligt 1 § är att hänföra till hälso-
och sjukvårdspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslå punkten. För återkallelse har föreskrivits
atl den legitimerade skall ha visat sin olämplighet atl utöva yrket. Detla kan
ha skett genom visad grov oskicklighet i yrkesutövningen, exempelvis genom ett
allvariigl misstag eller flera försummelser av mindre allvarlig arl. Även ett
förfarande utom yrkesutövningen skall kunna utgöra orsak lill återkallelse. Som
har anförts i den allmänna motiveringen bör utgångspunkten för bedömningen vara
om förfarandet kan anses ha undergrävt den tillit allmänheten har rält all hysa
lill en legitimerad yrkesutövare. Exempel påett sådant förfarande är ell
allvarligt brott mot annans hälsa. Etl sådanl brott behöver dock i och för sig
inte medföra att den legitimerade är uppenbart olämplig atl ulöva yrket.
Förhållandena i det enskilda fallet måste bli avgörande och det krävs en samlad
bedömning av alla de faktorer som inverkar på lämplighetsprövningen. Det lorde
endasl i undantagsfall bli aktuellt atl elt handlande utom yrkesutövningen
medför återkallelse av legitimation enligt denna punkt. Elt olämpligt
uppträdande utom yrkesutövningen kan emellertid, liksom händelser som inträffar
i denna, tyda på att återkallelse enligt andra punkten bör komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra punkten. F. n. finns bestämmelserom
återkallelse av legitimation för läkare, tandläkare, sjuksköterska och
barnmorska på grund av sinnessjukdom eller annan rubbning av själsverksamheten
(5 § lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket, 6 § lagen (1963:251)
om behörighet atl utöva tandläkaryrket, 2 § reglementet (1957:656) för sjuksköterskor
och 2 § reglementet (1955:592) för barnmorskor).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förutom utvidgningen av åierkallelsegrunden till
att gälla alla legitimerade yrkesutövare har den utvidgningen gjoris atl all
sjukdom, således inteendasi psykisk, nämns som grund för återkallelse av
legitimation. Det ligger dock i sakens natur atl del främst är psykisk ohälsa
som kommer i fråga, eftersom det vid dessa sjukdomstillstånd ofta brister i
sjukdomsinsikten. Med sjukdom jämförligt förhållande avser bl. a. missbruk av
alkohol och narkotika som medfört atl den legitimerade inte kan ulöva sill
yrke lillfredställande. Även åldersförändringar kan, som angivits i den
allmänna motive-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen,
i vissa fall hänföras hit. Beträffande möjlighet atl få lill stånd
läkarundersökning vid ifrågasatt återkallelse enligt denna punkt hänvisas till
16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Självfallet bör återkallelse av legitimation inte
vara den enda eller ens den normala åtgärden för att komma lill rätta med
sjukdomsfallen. Genom samarbete mellan främsl sjukvårdshuvudmännen och
socialslyrelsen bör rådgivning och stödåtgärder sällas in på sådant stadium alt
återkallelse av legitimation ej skall behöva tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
punkten. Av skäl som angivils i den allmänna motiveringen har föreslagils atl
återkallelse skall ske om den legitimerade själv begär det. Del förbehållet har
dock intagits all hinder mol återkallelse inte flr föreligga från allmän
synpunkt. Under vissa förhållanden, exempelvis krig eller krigsfara, skall
samhällsintresset kunna väga över enskilds intresse av att inte vara
legitimerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelser
motsvarande andra stycket finns f. n. för läkare och landläkare. De har sin
grund i nordiska överenskommelser. Regeln bör utvidgas till all gälla även
andra yrkesutövare i den mån legitimation i Sverige erhållits på gmndval av
auktorisation i annal nordiskt land enligt särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Prövningen av återkallelseärenden avses även i
fortsältningen ankomma på ansvarsnämnden. En sådan fråga skall enligt 24 § tas
upp efter anmälan av socialstyrelsen eller då yrkesutövaren själv begär att
legitimationen skall återkallas. För atl säkerställa att socialstyrelsen får
kännedom om händelser som kan föranleda anmälan till ansvarsnämnden bör
gällande föreskrifter om anmälningsskyldighet till socialstyrelsen i dessa
hänseenden ses över. Denna fråga kommer att tas upp i ett senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om den vars legitimation återkallas är
arbetstagare, kan ålerkallelsen dra med sig särskilda arbets- och personal
rättsliga problem. Medför ålerkallelsen alt arbetstagaren inte längre kan
fullgöra de uppgifter som han har anställts för, uppkommer sålunda frågan
huruvida arbetsgivaren på grund av ålerkallelsen får skilja honom från
anställningen. Denna fråga får avgöras med tillämpning av bl.a. reglerna om
uppsägning och avskedande i lagen om anställningsskydd och - för statsanställda
m. fi. - i lagen om offentlig anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§ Om del finns grundad anledning anla att legitimation bör återkallas enligt IS
§ första styckel 2., flr den legitimerade åläggas att låta sig undersökas av
den läkare som anvisas honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har förordnande om läkarundersökning givits, flr
legitimationen återkallas för tiden lill dess frågan om återkallelse av
legitimationen har prövats slutligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
av detta slag finns f. n. endast för läkare och tandläkare men kommer enligt
förslagel alt gälla för alla legitimerade yrkesutövare. I samband med frågan om
interimistisk återkallelse av legitimation bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>erinras
om möjlighelerna atl i arbetsrättslig ordning avstänga arbetstagare från
Qänstgöring, Den särskilda rätt att avstänga distrikts- och sjukhusläkare från
Qänsten, som socialslyrelsen har enligt 22 § sjukvårdslagen behandlas av häfso-
och sjukvårdsutredningen och har därför inte tagits upp i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att reglema i förvaltningslagen (1971:290)om
besluismotivering(I7 §)och om underrättelse och besvärshänvisning (18 §) skall
tillämpas vid beslut enligt förevarande paragraf även om del är fråga om beslut
under handläggningen framgår av 37 § i förslagel. Enligt lagarna om behörighet
att utöva läkaryrket och tandläkaryrket får polishandräckning användas vid
vägran att inställa sig till läkarundersökning. Förslaget har inte några
motsvarande bestämmelser. Om någon vägrar all låla sig undersökas av läkare som
anvisats honom kan han, om han är anställd i offentlig Qänsl, avstängas från
Qänstgöring. Den vägrande löper också risk alt legitimationen återkallas
interimistiskt enligt andra stycket. Inte heller upptar förslaget någon
motsvarighet lill beslämmelserna i 6 § lagen om behörighel atl utöva läkaryrket
och 7 § lagen om behörighet alt utöva tandläkaryrket om begränsning av
befogenheten att återkalla legitimation närdet gäller läkare eller tandläkare
som regeringen eller socialstyrelsen förordnat. De angivna paragraferna
sammanhängde med reglerna om ämbetsansvar och ämbets-straffmen torde efter 1975
års reform av 20 kap. brottsbalken inte längre fylla något behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Har en legitimation återkallats, skall en ny legitimation meddelas när<br>
förhållandena medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 7 § lagen om
behörighet atl ulöva läkaryrket och 8 § lagen om behörighet att utöva
tandläkaryrket. Särskilda bestämmelser om återfående av legitimation finns även
för sjuksköterskor, barnmorskor och glasögonoptiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det flr avgöras från fall lill fall om
förhållandena medger atl legitimation åler kan meddelas. Prövningen kan inte
begränsas bara lill frågan om skälet för återkallelse fortfarande består. En
samlad bedömning bör göras i fråga om förmågan atl utöva yrket
tillfredsställande. Såsom framgår av 19 och 24 §§ i förslaget tas frågan om
meddelande av ny legitimation upp på ansökan av den saken gäller. Det ankommer
i princip på sökanden alt visa att hinder för legitimation inte föreligger,
exempelvis genom att förete nytt läkarintyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Beslämmelserna i 15-17 §§ om återkallelse av legitimation gäller även<br>
annan behörighet alt utöva yrke inom hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna paragraf motsvarar 7a § lagen om behörighet
att ulöva läkaryrket. Den bör utsträckas till atl gälla alla legitimerade
yrkesutövare, för vilka kan meddelas behörighet atl utöva yrke i annan form än
legitimation. F. n. kan delta ske, förutom för läkare, endast för tandläkare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19
§ Frågor om disciplinansvar enligt denna lag prövas av en särskild nämnd,
hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden prövar även frågor som avses i 15-18 §§
saml andra frågor om begränsning av legitimerade yrkesutövares behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av den allmänna motiveringen föreslås
all disciplinfrågor rörande hälso- och sjukvårdspersonalen handläggs och prövas
av en från socialstyrelsen fristående nämnd, hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd. Nämnden tillförsäkras egna kansliresurser. Socialstyrelsen
förutsätts tillhandahålla nämnden föredragande. Nämnden skall kunna anlita
annan än Qänstemän hos socialstyrelsen för utredning och föredragning av elt
ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Iden
nya ansvarsnämnden kommer, liksom iden nuvarande, ärendena alt avgöras efter
föredragning. I medicinalväsendels ansvarsnämnd ankommer föredragningen på
chefen för den byrå lill vilken ärendet huvudsakligen hör eller på annan
Qänstemän som socialstyrelsens generaldirektör bestämmer. Föredraganden är
också ledamot av nämnden. Den ordning för föredragning som sålunda nu gäller
bör i allmänhet kunna tillämpas också i den nya från socialstyrelsen fristående
ansvarsnämnden, med den skillnaden att föredraganden inte skall ingå i nämnden
och följaktligen inte delta i beslutsfattandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är nödvändigt att den nya ansvarsnämnden utnyttjar den sakkunskap och
erfarenhet som socialstyrelsens föredragande representerar. Samtidigt måste
beaktas att anlitandet av Qänstemän i socialslyrelsen som föredragande i
nämnden kan motverka strävandena alt göra nämnden fristående från
socialstyrelsen. Genom införandet av jävsregler bör förhindras att den som i
socialstyrelsen tagit befattning med ett ärende som etl led i styrelsens
tillsyn över hälso-och sjukvården föredrar samma ärende i nämnden. Förvaltningslagens
jävsregler läcker inte den angivna situationen. Det gör däremot
rättegångsbalkens regler (4 kap. 13 §)om jäv mol domare. Rättegångsbalkens
regler om jäv mot domare skall gälla för den som handlägger ärendet i
ansvarsnämnden och sålunda även för föredraganden. Bestämmelse härom har tagits
in i 22 §. Med en.sådan ordning synes hinder inte föreligga att
socialstyrelsens Qänstemän uppträder som föredragande i ansvarsnämnden. En i
viss mån parallell företeelse är att patent- och registreringsverkels Qänstemän
föredrar patentmål i regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. anges medicinalväsendels ansvarsnämnds uppgifter i 43 § socialstyrelsens
instruktion. Uppgiften alt handlägga ärenden om avskedande av eller avstängning
enligt 13 kap. 1 § lagen(1976:600)om offentlig anslällning i vissa fall av
medicinalpersonal, som är anställd hos styrelsen eller hos statligt organ, som
lyder under styrelsen, har inte ansetts vara en uppgift för den nya nämnden.
Delta bör i stället ankomma på socialstyrelsen eller i förekommande fall
statens ansvarsnämnd. 1 övrigl har föreslagits alt hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd skall ha i huvudsak samma uppgifter som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medicinalväsendels
ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förutom ärenden om disciplinansvar skall nämnden
enligt paragrafens andra stycke pröva vissa behörighetsfrågor. I första hand
avses ärenden om återkallelse av legitimation och återfående av legitimation,
återkallande av begränsad behörighet alt utöva läkaryrket och tandläkaryrket
samt meddelande av ny behörighet. Vidare bör nämnden pröva frågor om
begränsning av rätlen för läkare, tandläkare och veterinär att förskriva
narkotiska läkemedel och teknisk sprit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Ansvarsnämnden består av ordförande och älta andra ledamöter. De<br>
utses av regeringen för tre år. Ordföranden skall vara erfaren i domarvärv.<br>
Övriga ledamöter skall ha särskild insikt i hälso- och sjukvård. Av dem utses<br>
en efter förslag av Landstingsförbundet, en efter förslag av Landsorganisa<br>
tionen i Sverige, en efter förslag av Tjänstemännens centralorganisation och<br>
en efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR. De fyra återstående<br>
ledamöterna utses bland personer som kan anses särskilt företräda allmän<br>
hetens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För varje ledamot skall del finnas ett lillräckligl
antal ersättare som skall utses av regeringen för samma lid som ledamoten. Vad
som sägs i första slycket om behörighetsvillkor och om förslagsrätt gäller
också i fråga om ersättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har förslag till ledamot eller ersättare ej
avgivits, skall regeringen trots delta förordna ledamöter och ersättare i
tillräckligt antal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sammansättningen av nämnden har behandlats i den
allmänna motiveringen, Anlalel ersättare bör anpassas lill antalet sammanträden
i den nya nämnden. Med utgångspunkt i atl arbetet blir av ungefär samma
omfallning som i den nuvarande nämnden bör antalet ersättare vara tre per
ledamot. Det bör ankomma på nämnden atl bestämma i vilken ordning ersättarna
skall kallas till Qänstgöring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Ansvarsnämnden är beslutför med ordförande och sex andra ledamöter.<br>
Till sammanträde med nämnden skall samtliga ledamöter kallas. Anmäler<br>
ledamot förfall, skall ersättare för honom kallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ordföranden får ensam fatta beslul, som ej
innefattar slutligt avgörande i sak. Vad som nu harsagtsgällerinte beslut
enligt 16 Seller utdömande av vile enligt 27 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ärenden som har avgjorts enligt andra stycket skall
anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn lill det relativt stora antalet
ledamöter i nämnden bör det finnas möjlighet att avgöra ärenden med ett mindre
antal ledamöter, Medicinalväsendetsansvarsnämnd,som normalt består av sex
ledamöter, är beslutsför med fem ledamöter närvarande, 1 den nya nämnden bör
sju ledamöter fordras för beslutsförhet. Del är inte meningen att ärenden av
visst slag skall kunna handläggas med det mindre antalet ledamöter. Fulltalig
nämnd skall därför alllid kallas. Avsikten med bestämmelsen är enbart att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undvika
uppskov med ärenden av det skälet att någon ledamot flr förfall och ersättare
ej hinner kallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt andra stycket far ordföranden ensam fatta
beslut som inte innefattar slutligt avgörande i sak. Bestämmelsen är avsedd för
sådana enklare beslut som avskrivning på grund av återkallelse samt avvisning
av anmälan från någon som uppenbartigen inte är behörig atl göra anmälan och av
klart preskriberade fall. Även ett överiämnande enligt 38 § av anmälan för
behandling i arbetsrättslig ordning hör hit, förutsatt alt anmälan otvetydigt
avser fråga som bättre lämpar sig för sådan behandling, t. ex. anmälan om för
sen ankomst. Beslut om läkarundersökning i ärende om återkallelse av
legitimation,om interimistisk återkallelse av legitimation och om utdömande av
vite bör inte kunna fattas av ordföranden ensam. En bestämmelse om detta har
tagits in i andra styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslul under handläggningen, t. ex, att fordra in
handlingar och yttranden från parter, skall normalt ankomma på föredraganden
eller annan Qänstemän på nämndens kansli. Beslut att inhämta ett yttrande från
myndighet skall däremol som regel ankomma på nämnden eller på ordföranden. En
särskild bestämmelse om detta har inte ansetts nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En remissinstans har ifrågasatt om inte enklare
ärenden borde kunna prövas av ordföranden tillsammans med ett mindre antal
ledamöter. Jag har inte ansett det möjligt att göra en sådan uppdelning av
ärendena. Självklart bör nämnden anpassa sitt arbete till ärendets
beskaffenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
1 fråga om jäv mot den som handlägger ärenden i ansvarsnämnden<br>
gäller bestämmelserna i 4 kap. rättegångsbalken om jäv mol domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Rättegångsbalkens regler om domarjäv avses gälla
för ansvarsnämndens ledamöter och föredragande. Såvitt gäller föredragande har
frågan närmare berörts under 19 §. Med hänsyn till den domstolsliknande
verksamhet som bedrivs vid ansvarsnämnden kunde det finnas skäl att, som en
remissinstans också ifrågasätter, föreskriva atl de som dellar i handläggningen
i ansvarsnämnden skall ha avlagt domared. Sådan föreskrift finns dock inte för
dem som deltar i handläggningen av ärenden om disciplinansvar och avstängning
från Qänsten enligt lagen om offentlig anställning. Någon bestämmelse har
därför inte heller tagits in i förevarande lagförslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
I fråga om omröstning i ansvarsnämnden gäller bestämmelserna i 29<br>
kap, rättegångsbalken om omröstning i domstol med endasl lagfarna<br>
ledamöter. Ordföranden säger sin mening först.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen innebär att den lindrigaste meningen
skall gälla vid lika röstetal för exempelvis varning och erinran i etl särskilt
fall, dvs. erinran skall meddelas som disciplinpåföljd i det anförda exemplet.
Paragrafen har utformats i enlighet med 13 S lagen (1971:52) om skatterätt,
fastighetstaxe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsrätt
och länsrätt. En liknande bestämmelse gäller enligt 45 § instruktionen för
socialstyrelsen vid omröstning i medicinalväsendels ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24
§ Frågor om disciplinansvar skall tas upp på anmälan av socialstyrelsen ellerav
den patient som saken gäller eller,om patienten inte själv kan anmäla saken, en
nära anhörig till honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra frågor som avses i 19 § tas upp på anmälan av
socialstyrelsen eller på ansökan av den som saken gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om rätt för riksdagens ombudsmän och för
justitiekanslern atl göra anmälan som avses i första slycket finns det
särskilda föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som anförts i den allmänna motiveringen (avsnill
2,6,4) skall ansvarsnämnden ta upp en fråga om disciplinansvar endast om en
behörig anmälan föreligger. Detsamma gäller belräffande andra frågor som
nämnden har atl handlägga, 1 denna paragraf regleras vem som kan anhängiggöra
ett ärende i nämnden och formen, anmälan eller ansökan, för ahhängiggöran-del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den som anhängiggör etl ärende blir liksom den mot
vilken åtgärd ifrågasätts part i ärendet med rätl all verka för sakens
utredande, få insyn i ulredningen och la del av utredningsmaterialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alt socialstyrelsen som ett led i styrelsens
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen skall ha rält att påtala fel eller
försummelse är självklart. Ansvarsnämndens fristående ställning medför att en
anmälan från socialslyrelsen till nämnden måste ske mer formbundet än vad som
nu är fallet vid överiämnande av ett ärende till ansvarsnämnden från annan
enhet inom socialstyrelsen, Etl beslul om anmälan till hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd måsle givetvis i regel föregås av en utredning från styrelsens
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som redan har utvecklats i den allmänna
motiveringen har en patient som har lidit men på gmnd av personalens ålgärder
räll all anmäla saken och därmed få den utredd och prövad, I lagtexten används
uttrycket patient som Saken gäller föratt ange detla. Meningen är alltså inte
all en patient som under en vistelse på elt sjukhus har iakttagit någol
klandervärt skall ha rätt atl uppträda som part i nämnden beträffande saken.
Det krävs att den klandrade åtgärden har länt honom till men i något hänseende,
Däremol är han givetvis oförhindrad alt påkalla sjukhusmyndigheternas eller
socialstyrelsens uppmärksamhet på förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om patienten inte själv kan anmäla saken - han har
t, ex, avlidit - skall anmälan kunna göras av en nära anhörig. Här hänvisas
till vad som sagts om begreppet nära anhörig i specialmotiveringen till 5 §, Av
paragrafens ordalydelse framgår att endast en anhörig till en patient som själv
skulle vara anmälningsberättigad kan anhängiggöra saken. Alt den som är legal
ställföreträdare eller befullmäktigat ombud för en anmälningsberättigad patient
eller en anhörig kan göra anmälan, behöver inte anges särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan i vissa fall strida mot en patients intresse att en nära anhörig får</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anhängiggöra
elt disciplinärende. Vid ärendets utredning kan förhållanden uppdagas som patienten
önskat inte skulle komma till någon annans kännedom. Vid avvägningen mellan
delta inlresse och de anhörigas intresse att få utrett om en närstående som ej
själv kan anmäla saken har behandlats sakkunnigt och i övrigt korrekt, väger de
anhörigas inlresse tyngst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av paragrafens andra stycke följer alt
ansvarsnämnden inte får ta upp en fråga om återkallelse av legitimation på eget
initiativ. Nämnden fåralltså inte återkalla legitimationen i elt
disciplinärende om inte socialstyrelsen anmält denna fråga för övervägande. Vid
sidan av en anmälan från socialstyrelsen kan förekomma en ansökan av
yrkesutövaren själv om återkallelse av legitimationen. Likaså krävs en ansökan
i ärenden om återfående av legitimation eller annan behörighet som lidigare
återkallats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Tredje slycket innehåller en erinran om den rätt
alt anhängiggöra disciplinärenden som tillkommer JO enligt 6§ lagen (1975:1057)
med instruktion för justitieombudsmännen och JK enligt 6 § lagen (1975:1339)om
justiliekanslerns tillsyn,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>25<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ärende hos ansvarsnämnden skall anhängiggöras skriftligen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>26<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Är anmälan eller ansökan så ofullständig atl den inte kan läggas
till grund för prövning i sak, skall ansvarsnämnden förelägga anmälaren eller
sökanden att inom viss tid avhjälpa bristen, vid påföQd att talan inte las upp
till prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25
och 26 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till den rättsverkan som en anmälan och
en ansökan har krävs skriftlig form. Bestämmelsen i 25 § motsvarar 3 § första
styckel förvaltningsprocesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 4 § förvaltningsprocesslagen skall i en ansökningshandling
anges vad som yrkas samt de omständigheter som åberopas till stöd härför.
Sökanden skall vidare uppge de bevis som häri vill åberopa samt vad han vill
styrka med vaQe särskilt bevis, 1 det föreliggande lagförslaget upptas inte
någon motsvarighet till dessa bestämmelser. Det skulle vara att ställa för
stora krav på den enskilde. En patient, som har genomgått en omfattande och
komplicerad medicinsk behandling, saknar ofta möjlighet att ange vari etl
påstått fel består liksom hur det har uppkommit och vem eller vilka som bär
ansvaret. Av en enskild anmälare bör inte krävas mera i fråga om anmälans
innehåll än att handlingen kan vara en utgångspunkt för en utredning av saken
från nämndens sida. Ulredningen skall syfta till att få fastställt om del har
förekommit något fel som länt anmälaren till men. Om del vid ulredningen kommer
fram att felet har begåtts av någon annan än den anmälaren har uppgivit är
nämnden oförhindrad att pröva frågan om ansvar för denne andre och att ålägga
disciplinpåföQd. Av detta följer att anmälan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
får vara alltför obestämd till sitt innehåll. En anmälan med begäran om
utredning huruvida en behandling skett i överensstämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet utan atl det antyds nägot fel skall avvisas. Som nämnts vid
24 § skall vidare en anmälan av en enskild om ett fel som inte berört honom
också avvisas. '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Är en anmälan eller ansökan ofullständig och kan
brislen avhjälpas på elt enkelt sätt, skall ansvarsnämnden enligt 8 §
förvaltningslagen vägleda anmälaren eller sökanden, om del behövs för att denne
skall kunna ta till vara sin rätt. Denna skyldighet innefattar också etl
åliggande för nämnden att se till att en enskild anmälare inte förhindras att
få sin sak prövad på den grund alt han inte har tillräckligt preciserat vad han
avser med sin anmälan. Kompletteringen torde i åtskilliga fall kunna göras på
ett informellt sätl genom exempelvis ett telefonsamtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om bristenej kan botas på detta sätl, bör sökanden
föreläggas att inom viss tid avhjälpa den vid påföljd att hans talan inte tas
upp till prövning. Av föreläggandet skall framgå atl underiåtenhel att
efterkomma föreläggandet medför att saken ej kommer atl prövas. En bestämmelse
härom har tagils in i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §.
Den motsvarar 5 § förvaltningsprocesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen torde i flertalet fall komma att
beredas tillfälle avge yttrande i ansvarsnämndsärenden som inrymmer medicinska
bedömningar. Finner styrelsen därvid skäl att anhängiggöra frågan om återkallelse
av legitimation eller om disciplinansvar beträffande annan yrkesutövare får
styrelsen göra anmälan om den frågan. Det bör vidare ankomma på regeringen att
meddela närmare bestämmelser om i vilken utsträckning nämnden bör underrätta
socialslyrelsen om inkomna ärenden och meddelade beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
Ansvarsnämnden skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda,<br>
överflödig utredning skall avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nämnden får fordra in palienQournaler eller andra
handlingar som behövs för utredningen. Därvid får vite om högst 1 000 kronor
föreläggas den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen. Utdömandet av vitet
ankommer på nämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen (avsnitt 2,6,6) har
framhållits atl del är ansvarsnämnden som har ansvaret för alt ett
disciplinärende blir uttömmande behandlat. För alt någon tvekan inte skall
föreligga om nämndens processledande uppgifter bör slås fasl att
officialprincipen gäller. Förevarande paragraf avser att ge uttryck för de
åligganden i dessa hänseenden som åvilar ansvarsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafens första stycke motsvarar 8 §
förvaltningsprocesslagen med den avvikelsen att någon molsvarighel till 8 §
andra styckel första punkten inte finns. Enligt den punkten skall
förvaltningsdomstol vid behov visa parterna hur utredning bör kompletteras.
Föreskriften är ett utlryck för att det främsl ankommer på parterna alt skaffa
fram utredning i målet (prop. 1971:30 s. 530). En sådan föreskrift inom
förevarande område skulle undanskymma ansvars-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämndens
huvudansvar för att saken blir fullständigt utredd. Av delta skäl upptar
förslaget ingen motsvarighet till den i nämnda punkt intagna regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i paragrafens andra stycke avser atl
tillförsäkra ansvarsnämnden samma ulredningsbefogenheter när det gäller all
fordra in sjukjournaler och liknande handlingar som den nuvarande nämnden har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någon särskild föreskrift om skyldighet för nämnden
att höra socialstyrelsen har inte ansetts erforderlig. Det ligger i sakens
nalur atl nämnden i alla ärenden, där tvekan kan uppkomma om vad som är
medicinskt rikligt, begär yttrande från styrelsen, som ju i sista hand har
ansvaret för att hälso- och sjukvården utövas enligt vetenskap och beprövad
erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsnämnden
bör vidare kunna använda sig av de föreslagna förtroendenämnderna för
utredning om lokala förhållanden. Inte heller härom är någon uttrycklig
föreskrift erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Förfarandet är skriftligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Muntlig förhandling flr dock förekomma, när det kan
antas vara till fördel för utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller huvudregeln om skriftlig
handläggning i ansvarsnämnden och om förutsättningarna för muntlig förhandling.
Dessa frågor har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6.6.).
Paragrafen motsvarar delvis 9 § förvaltningsprocesslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
muntlig förhandling kallas bägge parterna. Vid en sådan förhandling kan ärendet
i dess helhet behandlas. Den muntliga förhandlingen kan emellertid också, om
det anses lämpligt, begränsas till att avse viss fråga. Är flera svarande inblandade
och föreligger det inget närmare samband mellan de fel som görs gällande mol
var och en av dem, kan det vara motiverat att begränsa förhandlingen lill en
eller ett par av de frågor som skall prövas i ärendet. Nämnden avgör om muntlig
förhandling skall hållas. Självfallet skall nämnden ta hänsyn lill parternas
önskemål om handläggningsformen. Med avseende på rätten för enskild part att
påkalla muntlig förhandling, har den ändringen gjorts i förhållande till
kommitténs förslag att någon skillnad ej görs mellan anmälaren och den mot
vilken åtgärd ifrågasätts. Enligt gällande rätl har den sistnämnde en
ovillkorlig rätl atl yttra sig munlligen. Dei finns emellertid ingen anledning
all här göra skillnad mellan parterna i lagtexten. Nämnden flr i det enskilda
fallet fritt pröva skälen för en begäran om muntlig förhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §
Anmälan eller ansökan enligt 24 § och del som hör lill handlingen skall<br>
överiämnas lill den mot vilken åtgärd ifrågasätts. Mottagaren skall föreläggas<br>
alt svara inom viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En sådan underrättelse behövs inte om det är
uppenbart att talan inte kan bifallas eller att underrättelsen är onödig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Den som har förelagts atl svara skall göra del skriftligen, om inte<br>
ansvarsnämnden bestämmer alt svaret får lämnas vid muntlig förhand<br>
ling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som svarar skall ange om han godlar eller motsätter sig den åtgärd som sätts i
fråga. Motsätter han sig ifrågasatt åtgärd, bör han ange skälen för det och de
bevis som han vill åberopa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
Om det inte är onödigt skall ansvarsnämnden ge anmälaren tillfälle alt<br>
ta del av svaret och det som hör till svaret saml även ge honom viss lid för
alt<br>
skriftligen yttra sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29-31
§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Dessa paragrafer, som i huvudsak överensstämmer med
10-12 §§ förvaltningsprocesslagen, reglerar den skriftväxling som normall
ingår i handläggningen av disciplinärenden och ärenden om återkallelse av
legitimation m. m. Till skillnad från bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen
upplärde nu föreslagna paragraferna ingen bestämmelse om att ett ärende kan
komma atl avgöras även om elt svar eller yttrande uteblir. Inte heller upptas
någon motsvarighet lill bestämmelserna atl underrättelse om anhängiggjort
ärende ej behövs, om den skulle avsevärt försvåra genomförandet av beslul i
ärendet. Beslämmelser med denna innebörd synes inte fylla någol behov i de
ärenden som ansvarsnämnden har att handlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I vissa fall, t. ex. när del inte framgår av en
anmälan av vem disciplinansvar kan komma atl utkrävas, får underrättelse som
avses i 29 § anstå till dess nämnden skaffat närmare utredning, t, ex,
infordrat palienQournaler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framgår av 14 § i lagförslaget verkar
underrättelse enligt 29 § preskriptionsavbrytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I ett disciplinärende som handläggs enligt 14 kap.
lagen om offentlig anslällning skall, om arbetstagare begär atl annan skall
yttra sig i saken eller att annan utredning skall förebringas, hans begäran
efterkommas om del inte är uppenbart all ulredningen saknar belydelse. Med
hänsyn till föreskriften i 27 § lagförslaget atl ansvarsnämnden skall se lill
all ärendena blir så ulredda som deras beskaffenhel kräver synes någon
molsvarande bestämmelse inte behövas. Del ligger i sakens nalur all nämnden,
med del ansvar för utredningens fullsländighet som den har, efterkommer en
parts begäran om utredning som har betydelse i ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32
§ Kräver en fråga särskild sakkunskap, får ansvarsnämnden hämta in yllrande
från myndigheter, Qänstemän eller andra som är skyldiga att lämna yttrande i
ämnet. Nämnden får också anlita andra sakkunniga i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om sakkunniga gäller 40 kap. 2-7 och 12 §§
rättegångsbalken i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ersättning för utlåtande av myndigheter, Qänstemän
och andra som är skyldiga alt lämna yttrande utgår endast om del är särskill
föreskrivet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Andra sakkunniga har rätt till ersättning av
allmänna medel för sitt uppdrag. Nämnden får beviQa förskoll på sädan
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna paragraf är frånsett vissa redaktionella
ändringar likalydande med 24 § förvaltningsprocesslagen. Som framgått av den
allmänna motiveringen (avsnitt 2,6,6) och vad som anförs under 27 § är nämnden
ansvarig för all ärendena utreds fullständigt. Detta innebär också t, ex, alt
erforderiiga yttranden av sakkunniga skall las in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33
§ Finner ansvarsnämnden att etl vittne eller en sakkunnig behöver höras vid
domstol eller alt någon behöver föreläggas alt lillhandahålla en skriftlig
handling eller elt föremål som bevis, skall nämnden begära detta hos den
allmänna underrätt inom vars område den person vistas som skall höras eller på
annat sätt berörs av åtgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om det inte finns laga hinder mot del skall rätlen
anställa förhör eller meddela föreläggande, I fråga om sädana ålgärder skall i
tillämpliga delar gälla vad som föreskrivs om bevisupptagning i rättegång utom
huvudförhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna paragraf motsvarar i sak 14 kap, 2 § lagen om
offentlig anställning. Bestämmelsen gäller f n, vid handläggning av ärende i
medicinalväsendels ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34
§ Till muntlig förhandling skall parlerna kallas. En enskild får föreläggas att
inställa sig personligen vid påföQd att hans frånvaro inte utgör hinder för
ärendets vidare handläggning och avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enskild
part, som har inställt sig till en muntlig förhandling, får tillerkännas
ersältning av allmänna medel för kostnad för resa och uppehälle, om
ansvarsnämnden finner alt han skäligen bör ersättas. Nämnden får beviQa
förskott på ersättningen. Närmare bestämmelser om ersättning och förskott
meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 14 och 15 §§
förvaltningsprocesslagen. Samtliga parter skall kallas till en muntlig
förhandling om en sådan skall ingå i handläggningen. Ansvarsnämnden har inte
ansetts böra utrustas med andra tvångsmedel för att få en enskild att
personligen inställa sig än del som ligger i påföljden att dennes frånvaro inte
utgör hinder för ärendets vidare handläggning och avgörande. Självfallet
innebär påföQden inte att kravet på fullständig utredning får eftersättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
för resa och traktamente kan ibland vara en förutsättning för att en part skall
kunna inställa sig vid ett muntligt förhör i ansvarsnämnden. Bestämmelserna om
ersättning enligt rältshjälpslagen har därför ansetts böra kompletteras med en
regel som ger ansvarsnämnden möjlighel att på grundval av
skälighelsöverväganden ersätta en enskild part som inställt sig vid en muntlig
förhandling för resa och uppehälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som skall förekomma vid en muntlig förhandling och hur denna i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övrigt
skall fortgå har lämnats oreglerat. Det bör framhållas att en muntlig
förhandling i ansvarsnämnden inte är offentlig liksom inte heller andra
sammanträden med nämnden. Några bestämmelser om förande av protokoll vid
muntliga förhandlingar framläggs inte. Det bör kunna överiämnas åt nämnden atl
själv avgöra om protokoll skall föras och vad del skall innehålla. Utsagor av
belydelse för ulredningen i ärendet bör med tanke på överklagande antecknas i
erfordertig omfattning i protokoll eller på annal sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §
Innan ett ärende avgörs skall parlen ha fått kännedom om del som<br>
tillförts ärendet genom någon annan än honom själv. Han skall också ha fåll<br>
tillfälle alt yttra sig över det, om det inte föreligger sådana skäl mot det
som<br>
anges i 29 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar 18 § förvaltningsprocesslagen.
En liknande bestämmelse finns i 15 § första stycket förvaltningslagen och
skulle i och för sig gälla i ärenden vid ansvarsnämnden. I syfte atl
handläggningsreglerna så långl möjligt skall hållas samlade i en och samma lag
och då förvallningsprocessla-gens motsvarande bestämmelser är bättre anpassade
lill de ärenden ansvarsnämnden har all handlägga har denna beslämmelse
upptagits i förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36 §
Beslämmelserna i 14 § förvaltningslagen (1971:290) om begränsningar i<br>
rätten att ta del av det som har tillförts ett ärende gäller i tillämpliga
delar i<br>
fråga om underrättelse enligt 29 § första slycket, 31 och 35 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragrafen kompletterar 35 § och motsvarar 15 §
tredje stycket förvaltningslagen och 19 § förvaltningsprocesslagen. öm nämnden
vägrat att lämna ut handling eller annat som tillförts ärendet skall parten på
annal sätl upplysas om innehållet i materialet, i den mån del behövs föratt han
skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske ulan allvarlig skada för det
intresse som föranlett vägran att lämna ut materialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som framhållits lidigare bygger förevarande förslag
på nu gällande sekretesslag som inom kort lorde komma att ersättas av ny lag.
Förevarande paragraf lorde därför behöva ändras inom kort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37 §
Bestämmelserna i 17 och 18 §§ förvaltningslagen (1971:290) skall<br>
tillämpas även på beslut enligt 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den här upptagna hänvisningen till
förvaltningslagens regler om beslutsmotivering och underrättelse om beslut samt
besvärshänvisning motsvarar vad som nu enligt lagarna om behörighet att utöva
läkaryrket och tandläkaryrket gäller för beslul om läkarundersökning och
interimistisk återkallelse av legitimation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38 §
Disciplinärende belräffande arbelslagare flr överlämnas av<br>
ansvarsnämnden till arbetsgivaren för den åtgärd som kan ankomma på<br>
honom, om det är uppenbart att ärendets behandling i nämnden inte är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1978/79. 1 sam/. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>påkallad
från allmän synpunkt eller för alt tillvarata patientens rän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Finner ansvarsnämnden i ett där anhängigt ärende
atl förutsättningarna enligt 13 § andra stycket för anmälan till ätal
föreligger, skall nämnden fullgöra anmälningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6.2) har
framhållits atl ansvarsnämndens disciplinära befogenheter avser
yrkesutövningen utan begränsning och att de omfattar även fel som lämpar sig
bättre för prövning av arbetsgivaren än för handläggning i en central
ansvarsnämnd. Den nya ansvarsnämnden har därför föreslagits få rätl att
överiämna klagomål rörande fel som kan beivras i arbetsrättslig ordning till
arbetsgivaren. I denna paragraf anges förutsättningarna för etl sådant
överlämnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Disciplinärendet skall gälla en arbetstagare. Det
kan vara fråga om en arbetstagare i allmän eller enskild Qänst. Del behöver
inte vara fråga om en arbelslagare som är underkastad arbelsrätlsliga
disciplinära regler. Överlämnas ärendet lill arbetsgivaren, sker det för den
åtgärd som ankommer på honom. Ansvarsnämnden har inte att befatta sig med
arbetsgivarens handläggning av saken. Vid ställningstagandet till frågan om
överlämnande bör nämnden dock ta hänsyn till arbetsgivarens möjligheter och
benägenhet atl beivra saken. Det kan finnas starkare skäl för överlämnande lill
en arbetsgivare, som enligt lag eller kollektivavtal har disciplinära
befogenheter, än lill en annan arbetsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen har berörts vilka
disciplinärenden som kommer i fråga atl överiämnas. Det skall gälla fel som
uteslutande eller övervägande hänför sig till del interna
anställningsförhållandet och inte vården av patienter. Som exempel har angivits
för sen ankomst, åsidosät-tandeav Qänsteföreskriftersom t. ex.
rökningsförbud,olämpligt uppträdande mot arbetskamrater o, dyl. Fall då offenlligrällsliga
regler för yrkesulövning har åsidosatts torde endast undanlagsvis komma i fråga
för överiämnande. Den nu åsyftade begränsningen har i lagtexten angetts så atl
det skall vara uppenbart att ärendets behandling i ansvarsnämnden ej är
påkallad från allmän synpunkt. En sådan omständighet som att felet vållat en
patient skada eller an nan olägenhet av betydelse talar givetvis mot etl
överlämnande och a v lagtexten framgår atl ett sådanl fall som regel ej får
överiämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslut om överiämnande innebär för ansvarsnämndens
del ett slutligt avgörande utan sakprövning. Enligt 21 § kan ett sådant beslul
fattas av nämndens ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett i ansvarsnämnden anhängiggjort disciplinärende
eller ärende om återkallelse av legitimation kan vara av sådan beskaffenhet alt
det från allmän synpunkt är önskvärt att arbetsgivaren får kännedom om saken
för vidtagande av åtgärder. Ansvarsnämnden eller socialstyrelsen om ärendet
anhängiggörs av denna, bör i sådana fall underrätta arbetsgivaren om saken.
Bestämmelse härom i lag har dock inte ansetts erforderiig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I andra slycket har föreskrivits atl ansvarsnämnden
skall fullgöra skyldigheten alt göra anmälan till åtal i ärenden som är
anhängiga i nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>39<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Ansvarsnämndens beslut enligt denna lag Hr överklagas hos kammarrätt
genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>40<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Talan mot ansvarsnämndens beslut som är slutligt får föras av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>socialstyrelsen för att tillvarata allmänna
intressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>enskild som enligt 24 § första slycket har anmäll
en fråga om disciplinansvar om beslulel har gått honom emot,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>annan som beslutet angår, om det har gått honom
emol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om rätl för riksdagens ombudsmän och
justitiekanslern atl söka ändring i beslul om disciplinansvar finns det bestämmelser
i lagen (1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen och i lagen
(1975:1339) om justiliekanslerns tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>41<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Talan mot annal beslul av ansvarsnämnden än som avses i 40 § får
föras av den som beslulel angår, om del har gått honom emot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ Mot ansvarsnämndens beslul, som inte innebär att ärendet avgörs, får
lalan föras endasl i samband med talan mot beslutet i själva ärendet. Talan får
dock föras särskill när nämnden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ogillat en invändning om jäv mot ledamot av nämnden
eller en invändning om all hinder föreligger för talans prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avvisat ombud eller biträde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förordnat om saken i avvaktan på ärendets
avgörande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förelagt någon att medverka på annat sätt än genom
inställelse inför nämnden, om underiåtenhelen alt iaktta föreläggandet kan
medföra särskild påföljd för denne,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>5.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>utdömt vile eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'>6.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>förordnal om ersättning för någons medverkan i
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>43 §
I fråga om talan mot socialstyrelsens beslut enligt 10 § gäller i tillämpliga<br>
delar 40 b § lagen (1937:249) om inskränkningar i rätlen all utbekomma<br>
allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Har socialstyrelsen avslagit ansökan om förstöring
av journal, förs talan bos regeringen genom besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot socialstyrelsens beslul som innebär bifall lill
ansökan far talan inte föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>44 §
Beslul i frågor som avses i 19 § andra stycket skall omedelbart gälla om<br>
inte annal förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>394
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Paragraferna innehåller regler om besvärsinstans,
besluts överklagbarhet, vem som äger anföra besvär och verkställighet av
beslut. Paragraferna supplerar förvaltningslagens regler i ämnet och de
reglerna är alliså tillämpliga i den mån annat inte föQer av ifrågavarande
paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I 39 föreskrivs alt kammarrätt är besvärsinstans
vid överklagande av ansvarsnämndens beslut. Endast beslut som nämnden meddelar
enligt förevarande lag avses. Andra beslut av nämnden, t. ex. beslut om Qänste-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillsättning,
kommer, om allmänna verksstadgan (1965:600)görs tillämplig på nämnden, att
överklagas i den ordning 18 § stadgan föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>140
anges vem som äger föra lalan mot ansvarsnämndens slutliga beslut.
Besvärsrätten enligt punkterna 1 och 2 har behandlats ulföriigt i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.6.5), till vilken hänvisas. Bestämmelsen om socialstyrelsens
rält att anföra besvär avser rätt att föra talan mol ansvarsnämndens friande
beslut eller beslut som enligt styrelsens mening innebär en alltför mild
bedömning. Enbart mot nämndens motivering av beslut får styrelsen inte föra
talan, även om motiveringen enligt styrelsens bedömande är oriktig eller
ofullständig. Besvärsrätten enligt punkt 3 motsvarar vad som gäller enligt 11 §
förvaltningslagen. Denna punkl avser alltså besvärsrätt för den yrkesutövare
som beslutet gäller. 1 vissa fall. såsom ibland vid ansökan om återfående av
legitimation, kan saken röra en förutvarande yrkesutövare. Har beslutet gått
denne emol, är han som f n. berättigad atl anföra besvär däröver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
andra stycke motsvarar i huvudsak 16 kap. 3§ lagen om offentlig anställning och
innehåller en hänvisning lill särskilda bestämmelser om lalerätl för JO och JK.
Dessa får möjlighel att överklaga ett avgörande av nämnden om de anser det
påkallat ur de allmänna synpunkter de har alt bevaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>141,1
anges vem som äger föra talan mol annat beslut av ansvarsnämnden än som avses i
40 §, Enligt de föreslagna bestämmelserna om handläggning av ärenden i
ansvarsnämnden kommer nämnden att kunna fatta olika sådana beslul, exempel vis
atl interimistiskt återkalla legitimation, besluta i jävsfråga, förelägga någon
atl inkomma med journal, utdöma vile saml besluta om ersättning till sakkunniga
eller till en part som inställt sig till muntlig förhandling. En särskild
bestämmelse om vem som äger överklaga elt sådant beslut behövs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>42<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>il anger vilka under handläggningen meddelade beslut som får
överklagas särskilt. De bestämmelser härom som återfinns i förvaltningslagen, 5
§ Qärde stycket och 6 § Iredje stycket, bör med hänsyn till ansvarsnämndens
uppgifter och handläggningen där kompletteras. Paragrafen har sin förebild i 34
§ förvaltningsprocesslagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>43<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>§ innehåller bestämmelser om rätl att föra lalan mot socialstyrelsens
beslut i ärenden om alt få ut journaler som förts inom den privata hälso- och
sjukvården och om förstöring av journal. Talan får endasl föras mol styrelsens
beslul att avslå en sådan ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår talan mol socialstyrelsens beslut i ärende om utlämnande av en privat
förd palienQournal, 10 § lagförslagel, skall gälla föreskrifterna i 40 b §
sekretesslagen om talan mot beslut i ärende om atl få ul allmän handling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot socialstyrelsens beslut kommer alltså att föras hos kammarrätt, Beslul av
socialslyrelsen att inte förstöra journal har ansetts böra överklagas hos
regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen i 44 >i att beslut om återkallelse
av legitimation m, m, är omedelbart verkställbara motsvarar 12 § tredje stycket
lagen om behörighet atl ulöva läkaryrket och 13 § Iredje stycket lagen om
behörighet att ulöva tandläkaryrket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>45
§ Om inte någol annal har föreskrivits, är socialstyrelsen motpart till den
yrkesutövare som överklagat ansvarsnämndens eller kammarrättens slutliga beslut
enligt denna lag. Om en enskild har anmält disciplinärendet är också han
yrkesutövarens motpart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Att JO eller JK i vissa fall - bl, a, då en
yrkesutövare som ålagts disciplinpåföQd anfört besvär häröver och beslutet har
tillkommit efter anmälan av JO eller JK - ensam är motpart till yrkesutövaren
följer av 7 § andra stycket lagen med instruktion för justitieombudsmännen och
i 7 § andra stycket lagen om juslitiekanslerns tillsyn, 1 övriga fall då en
yrkesutövare anfört besvär över ansvarsnämndens eller kammarrätts beslut har
föreslagits atl socialslyrelsen skall som part tillvarata det allmännas
intressen, Behovel av att en sådan motpart till yrkesutövaren finns har
framhållits av medicinalväsendels ansvarsnämnd. Haren enskild anmält elt
disciplinärende blir även han motpart till yrkesutövaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbeslämmdserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980, Genom
lagen upphävs lagen (1975:100) med vissa bestämmelser för personal inom hälso-
och sjukvård m,fl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>1.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen i 9 § andra stycket nya lagen
tillämpas inte på journal-anteckningar som har tillkommit före lagens
ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Den som inte är att hänföra lill medicinalpersonal
enligt kungörelsen (1964:428) om medicinalpersonal under socialstyrelsens
inseende får inte åläggas disciplinpåföljd enligt den nya lagen förfel som har
begåtts före lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>3.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vid handläggning i hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd av sådana ärenden om disciplinansvar eller återkallelse av
legitimation som inkommit till socialstyrelsen före den nya lagens
ikraftträdande tillämpas i stället för 24-37 §§ nya lagen molsvarande äldre
beslämmelser för ärendets handläggning i medicinalväsendels ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'>4.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vad i 3 § lagen med vissa beslämmelser för personal
inom hälso- och sjukvård m. fi. föreskrivs om tystnadsplikt skall allQämt gälla
för den personal som avses i lagen och som inte tillhör den i 1 § nya lagen
avsedda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hälso-
och sjukvårdspersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Punkl 1. Bestämmelsen i 9 § andra styckel om rält
för patient att få tadel av journal inom privat hälso- och sjukvård har ansetts
inte skola lillämpas på journalanteckningar som har tillkommit före den nya
lagens ikraftträdande. Del synes nämligen inte vara rimligl atl tvinga någon
alt till en enskild lämna ut en journal som han fört i förvissning alt ett
sådant utlämnande inte kommer i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkl
2. I den nya lagen sker en utvidgning av den personkrets som är underkastad
särskilt disciplinansvar. Den som före lagens ikraftträdande inte var
underkastad sådant ansvar bör inte kunna åläggas disciplinansvar för fel som
han har begått före nämnda lidpunki. Delta torde föQa av allmänna
disciplinrätlsliga regler men en uttrycklig beslämmelse i ämnet har ansetts
böra meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt3.
De nya bestämmelserna om handläggning och avgörande av disciplinärenden och
ärenden om återkallelse av legitimation bör i största möjliga utsträckning bli
tillämpliga även på ärenden som har anhängiggjorts före den nya lagens
ikraftträdande. Socialstyrelsen förutsätts vid ikraftträdandet överlämna de i
medicinalväsendels anvarsnämnd anhängiga ärendena som är av beskaffenhet alt
tillhöra den nya nämndens kompetens. Särskilda reglerom detla lorde inte
behövas, Däremol bör anges de undanlag som är påkallade från den nya lagens
regler om handläggning och avgörande. I förevarande punkt har dessa undanlag angivits.
Den nya lagens handläggningsregler är mera utförliga än molsvarande regler för
handläggning i medicinalväsendels ansvarsnämnd. För att nämnden inte skall
behöva la upp ett ärende till förnyad handläggning enbart för atl uppfylla de
nya bestämmelserna och därmed fördröja avgörandet föreslås alt äldre
bestämmelser skall tillämpas i fråga om ärenden som vid den nya lagens
ikraftträdande är anhängiga men ännu inte slutligt avgjorda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Punkl 4. Denna övergångsbestämmelse har behandlats
i det föregående (specialmoliveringen lill 6 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Förslaget till lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 a
§ 1 mom. I landstingskommun och kommun som ej tillhör landstingskommun skall
finnas en eller fiera förtroendenämnder med uppgift alt främja kontakterna
mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal saml att åt patienter
förmedla den hjälp som förhållandena påkallar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingskommunen
eller kommunen får tillsälta särskild förtroendenämnd eller uppdra åt annan
nämnd att vara förtroendenämnd. När fiera förtroendenämnder finns skall varje
nämnd fullgöra de uppgifter som sägs i första styckel för viss del av
sjukvårdsområdet eller för viss sjukvårdsinrättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>2 mom. I fråga om särskild förtroendenämnd
tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 2-12 §§ kommunallagen (1977:179) på
molsvarande sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget om förtroendenämnder har behandlats
utförligt i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7). Om landstinget eller
kommunen finner del lämpligt, exempelvis på grund av geografiska förhållanden
eller omfattningen av den hälso- och sjukvårdande verksamheten, ges möjlighet
att inrätta mer än en förtroendenämnd. I sådant fall skall sjukvårdsområdet
delas upp mellan nämnderna antingen efter geografiska grunder eller så att
varje nämnd flr ansvaret för vissa inrättningar. Kombinationer är givetvis
också möjliga mellan dessa metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§ Den som är eller har varil ledamot eller suppleant i en sjukvårdsstyrelse,
förtroendenämnd eller direktion får ej till obehöriga yppa något om en patients
hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt, om vilka han i sin
nämnda egenskap erhållit kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 avvaktan på nya regler om tystnadsplikt vid
offentlig verksamhel har förtroendenämnd intagils vid sidan av sjukvårdsstyrelse
och direktion i sjukvårdslagens tysinadsplikisbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3 Förslaget
till lag om ändring i transplantationslagen (1975:190)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Utför någon uppsåtligen ingrepp i strid med denna lag, dömes lill böter eller
fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vikten av atl föreskrifter om
underrättelseskyldighet och andra åligganden enligt transplantationslagen
fullgörs har ansetts motivera en särskild straffbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen har utformats med straffbestämmelsen i
8 § steriliseringslagen (1975:580) som förebild. Bestämmelsen lar sikte på den
som utför ingreppet för alt ta organ eller annat biologiskt material enligt
transplantationslagen. Om denne uppsåtligen handlar i strid med lagens
beslämmelser kan han fällas till ansvar enligt förevarande paragraf Frågan om i
vissa fall straff enligt bestämmelserna i 3 kap. brottsbalken om brott mot liv
och hälsa i stället skall ådömas får avgöras enligt allmänna straffrättsliga
konkurrensregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om någon är skäligen misstänkt för brott enligt den
föreslagna paragrafen skall åtalsanmälan göras enligt 13 § andra och tredje
styckena förslaget till lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1975:1057) med instruktion för<br>
justitieombudsmännen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Av praktiska skäl kan JO inte alllid delge en
befattningshavare anmaning som motsvarar underrättelse enligt 29 § förslaget
till lagom tillsyn över hälso-och sjukvårdspersonal m, fl. Denna underrättelse
innebär nämligen delgivning av anmälningsskrift lill ansvarsnämnden med
bilagor, I slällel har JO</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillagts
rätt atl bryta preskriptionen genom att i en anmaning (underrättelse) ange vad
JO åberopar mot befattningshavaren. Härigenom blir ansvarsnämndens prövning -
liksom i fall då kompletterande anmälan görs till nämnden - begränsad lill vad
som har åberopats mol yrkesutövaren inom den tvåårsperiod som anges i 14 §
förslaget lill lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5 Förslaget
till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>öm JO eller JK för talan om disciplinansvar enligt
förslaget till lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal m. fi. bör
liksom vid ansvarsialan inför allmän domstol något tillstånd inte behövas för
prövningen i högsta instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6 Förslagen
till lag om ändring i lagen (1960:408) om behörighet att utöva<br>
läkaryrket och lag om ändring i lagen (1963:251) om behörighet att utöva<br>
tandläkaryrket</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Legitimation som läkare kan f n. återkallas om
läkaren dömts för brott av allvariigare art eller om han genom grov
oskicklighet i yrket eller på grund av sinnessjukdom visal sig olämplig som
läkare. Liknande bestämmelser gäller för tandläkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslagen till ändringar i dessa beslämmelser är en
följd av förslaget angående bestämmelserna om återkallelse av legitimation m.
m. I fråga om motiv hänvisas till vad som anförts som specialmotivering till
15-18 §§ och 37 § i förslaget till lag om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonal m, fi,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7 Förslaget
till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställ<br>
ning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom den föreslagna beslämmelsen öppnas möjlighet
all döma lill disciplinpåföljd i arbetsrättslig ordning för förseelser, som har
sketl i yrkesutövning under socialstyrelsens tillsyn men som inte är av sådan
art atl de bör prövas av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, t, ex, förseelse
som nämnden överlämnar enligt 38 § första slycket förslaget till lag om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonal m, fl. Jfr vad som anförts i den allmänna
motiveringen och i specialmotiveringen lill nämnda beslämmelse. Uppkommer hos
en myndighet frågan om en viss förseelse är av den arten alt den bör prövas av
hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd är det lämpligt att myndigheten tar
kontakt med nämnden eller med socialstyrelsen i syfte alt förebygga att
förseelsen blir prövad av både myndigheten och nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>73</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemsläller att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m, fl,,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i transplantationslagen (1975:190),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>4,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1975:1057) med instruktion
för justitieombudsmännen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>5,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i förvaltningsprocesslagen
(1971:291),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>6,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1960:408) om behörighet atl
ulöva läkaryrket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'>7,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1963:251) om behörighel atl
utöva tandläkaryrket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'>8,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig
anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de
förslag som föredraganden har lagl fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:129.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bi/aga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av medicinalansvarskommitténs förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samhällets tillsyn över personal inom hälso- och
sjukvården syftar till att den enskilde skall få god vård och behandling när
han drabbas av sjukdom eller av annat skäl kommer i kontakt med hälso- och
sjukvården. Personalens åligganden är i stor utslräckning förfatlningsmässigl
eller på annat sätl centralt reglerade. Bestämmelserna är ofta förenade med straffrättsliga
eller disciplinära befogenheter för att trygga efterievnaden. Socialstyrelsen
utövar de disciplinära befogenheterna och det är på olika sätl, bl, a, genom
omfattande inspektionsrätl och genom rapporterings- och anmälningsskyldighet,
sörjt föl att styrelsen skall kunna föQa personalens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De kommunala sjukvårdshuvudmännen med direkt ansvar
inför väljarna har en omedelbar tillsyn över atl vårdpersonalen inom deras
fögderi är kvalificerad för sina uppgifter och fullgör dem i enlighel med de
krav god hälso- och sjukvård ställer. Personalen inom den offentliga hälso- och
sjukvården står dessutom under tillsyn av JO och JK,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Medicinalansvarskommittén har erhållit i uppdrag
alt se över bestämmelserna angående tillsyn över personal inom hälso- och
sjukvården m, m, (frågor om ansvar och om information). Jämsides med kommittén
arbetar andra ulredningar med övergripande frågor rörande hälso- och
sjukvården. Förutom hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) må här nämnas
ulredningen (S 1977:02) angående sjukvårdens inre organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs utredningsuppdrag i vad avser de
informationsfrågor som inte direkt sammanhänger med ansvarsfrågorna för
personalen inom hälso-och sjukvården har avslutats i juni 1977 genom rapporten
(SOU 1977:66) Patienien i sjukvården - kontakl och information, vilken
utarbetats av en expertgrupp inom kommittén,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 delta huvudbetänkande framlägger kommittén
förslag lill lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal m, fl. Häri
upptas bestämmelser bl, a. om disciplinansvar och ordningen för dess utkrävande
samt om återkallelse av legitimation, 1 lagförslaget finns också regler om rätt
för patient alt la del av sina journaler inom den privata hälso- och sjukvården
samt om förstörande av journalanteckningar. Kommittén föreslårati del
straffrättsliga ansvaret för hälso- och sjukvårdspersonalen begränsas. Förslag
om landstings-kommunala nämnder (s, k, förtroendenämnder) med uppgift att
främja kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal samt att
ät patient förmedla den hjälp som förhållandena påkallar läggs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget till /ag om ii//syn över hälso- och
sjuk\'årdspersonal m. fl. ersätter de för samhällets tillsyn över
vårdpersonalen grundläggande bestämmelserna i kungörelsen (1964:428) om
medicinalpersonal under socialstyrelsens inseende och lagen (1975:100) med
vissa beslämmelser för personal inom hälso-och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sjukvård
m, fi. Någon motsvarighet till straffbestämmelsen i 4 § lagen 1975:100 föreslår
dock inte kommittén. De skäl som år 1975 ledde till avskaffande av Qänstefel
enligt dåvarande 20 kap, 4 § brottsbalken bör enligt kommittén föranleda att
även del för hälso- och sjukvårdspersonalen särskilda straffrättsliga ansvaret
begränsas. Varje åsidosättande av föreskrift om åliggande i yrkesutövningen bör
inte heller för hälso- och sjukvårdspersonalen anses som bron,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
gällande rält omfattar samhällstillsynen den s, k, medicinalpersonalen dvs,
vissa i medicinalpersonalkungörelsen särskilt uppräknade gmpper av personal.
Denna metod alt bestämma vilken hälso- och sjukvårdspersonal som skall stå
under särskild tillsyn lar inte tillräcklig hänsyn till den moderna hälso- och
sjukvårdens sätt att arbeta. Kommittén föreslår att personkretsen under
socialstyrelsens tillsyn vidgas och atl samhällstillsynen skall omfatta i
princip all personal inom den hälso- och sjukvård för vars kvalitet samhället
påtagit sig elt ansvar. Denna personal kallas i lagförslaget hälso- och sjukvårdspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
förutsätter att socialstyrelsen även framdeles kommer atl ha tillsyn över
hälso- och sjukvården och dess personal samt ge föreskrifter och anvisningarom
vårdens bedrivande och alt styrelsen genom inspektioneroch på annat sätt övar
konlroll över vården,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagel
innehåller beslämmelser om hälso-och sjukvårdspersonalens allmänna åligganden.
Frågor om hur personalen bör arbela och vården i övrigt bedrivas tas i princip
inte upp i betänkandet. Men vissa centrala och för patientens rättsställning
grundläggande regler har tagits in i lagförslagel, såsom all patienten skall
behandlas sakkunnigt och med omsorg samt med aktning och förståelse och har
rätl lill information om sill hälsotillstånd och om planerad behandling. Dessa
regler avser inte att införa något nytt ulan endast att kodifiera vad som redan
gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har övervägt att överlämna frågorna om disciplinansvar inom hälso- och
sjukvården ål arbetsrättslig reglering men avvisat en sådan lösning bl. a, av
hänsyn till patienternas intresse. 1 etl arbetsrättsligt grundat
disciplinförfarande möter det svårigheter alt ge patienten det inflytande över
prövningen som bör tillkomma honom. Ett annat skäl som talar för elt
disciplinansvar på offentligrättslig grund är att disciplinärendena stundom är
svårbedömbara och kräver ett prövningsorgan som har överblick över hela
vårdområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ta till vara de fördelar närmast i ulredningshänseende, som en
decentralisering av disciplinärendenas handläggning synes kunna medföra, har
kommittén övervägt inrättandet av regionala ansvarsnämnder med sjukvårdsregion
som jurisdiktionsområde. Kommittén håller dock före all man med
jurisdikiionsområden av denna storlek inie skulle vinna i utredningshänseende
vad man förlorar i enhetlig bedömning av disciplinärendena, Förslagel i dessa
delar innebär följaktligen alt den nuvarande ordningen med ett disciplinansvar
på offentligrältslig grund bibehålls samt att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvarsfrågorna
för personalen inom hälso- och sjukvården även framdeles skall handläggas av en
för hela riket gemensam specialinstans. Detta organ föreslås få namnet hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hälso-
och sjukvårdens ansvarsnämnd får i huvudsak samma uppgifter som nuvarande
medicinalväsendels ansvarsnämnd. Denna utgör en del av socialslyrelsen.
Kommittén föreslår att den nya ansvarsnämnden skall få en i förhållande till
socialstyrelsen fristående ställning. Enligt förslaget skall ansvarsnämnden
bestå av ordförande och sju andra ledamöter utsedda av regeringen. Ordföranden
skall liksom f n, vara jurist och erfaren i domarvärv. Övriga ledamöter skall
ha särskild insikt i hälso- och sjukvård. Av dem bör enligt kommitléns mening
en utses efter förslag av landstingsförbundet, en efter förslag av LO, en efter
förslag av TCO och en efter förslag av Centralorganisationen SACO/SR,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I fråga om anhängiggörande av ärende i hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd föreslår kommittén, att fråga om disciplinansvar tas
upp på anmälan av JO, JK eller socialstyrelsen eller av patient som saken rör
eller, om patient inte själv kan anmäla saken, nära anhörig till honom. Annan
fråga som det ankommer på nämnden att pröva, t, ex, återkallelse eller
återgivande av legitimation, tas upp på anmälan av socialstyrelsen eller på
ansökan av den yrkesutövare saken gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Patient eller nära anhörig till honom som gjort
anmälan enligt vad nyss angivits föreslås bli part i det disciplinära
förfarandet inför nämnden. Härigenom får han rätt till aktinsyn m, m, enligt
förvaltningslagen (1971:290), Utföriiga regler föreslås för handläggningen i
hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Förvaltningsprocesslagens (1971:291)
bestämmelser har till stor del varit förebilden. Anmälaren får samma rätt som
den anmälde att förebringa egen utredning och bevisning och att påkalla
nämndens medverkan för fullständigande av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller enskild anmälares besvärsrätt, dvs, rätl att i kammarrätt och
regeringsrätten föra talan i disciplinärende, föreslås denne få sådan rätt i de
fall ansvarsnämndens beslut gått honom emot i processuellt hänseende. Enskild
anmälare får däremot inte besvärsrätl över beslut som innebär prövning i sak, 1
dessa fall föreslås att Jö och JK - i likhet med vad som gäller beslut om
disciplinansvar enligt lagen (1976:600) om offentlig anställ ning-får föra
talan mot beslutet. Dessutom föreslår kommittén alt socialstyrelsen i egenskap
av tillsynsmyndighet skall få föra talan mot beslul om bl, a, disciplinansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
långa handläggningstiderna vid nuvarande ansvarsnämnd har kritiserats.
Åtskilliga ärenden som anmälts lill nämnden hör enligt kommitléns mening
egentligen inte hemma där. Många anmälningar inrymmer inte ens påstående om fel
eller försummelse av någon person. De innehåller i stället ofta förfrågningar
av olika slag och synes ha sänts till ansvarsnämnden i avsaknad av annat
lämpligt organ. Även det förhållandet att 85-90 % av ärendena i den nuvarande
ansvarsnämnden lämnals ulan åtgärd tyder på all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
finns behov av andra organ än en central ansvarsnämnd, till vilka frågor,
klagomål och kritik kan kanaliseras. Kommittén lägger fram vissa förslag i
syfte alt förkorta handläggningsliderna och koncentrera hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnds arbele på de väsentliga uppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarsnämndens
arbete och därigenom handläggningstiderna är givetvis beroende av de resurser
som är ställda till nämndens förfogande. Nuvarande nämndens verksamhet har av
socialstyrelsen kostnadsberäknats lill ca 2,5 miQ, kr, perårmed 1977 ärs löner.
Del är vanskligt att förutsäga omfattningen av verksamheten vid hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd. Även om vissa av kommitténs förslag är ägnade att
verka i begränsande riktning torde i vart fall till en böQan molsvarande belopp
behöva anslås för nämndens verksamhet. Kommittén understryker vikten av att
nämnden får sådana resurser i personellt och ekonomiskt hänseende alt nämnden
kan arbela snabbt utan att säkerheten eftersatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag om förtroendenämnder syftar till atl komplettera de insatser för
kontakt och hjälpförmedling inom hälso- och sjukvården som sjukvårdshuvudmännen
redan vidtagit. Förtroendenämnden föreslås 11 förfatlningsmässigl stöd i
sjukvårdslagen. Inrättandet av förtroendenämnd blir fakultativt i den meningen
att det står landsting (kommun) fritt att inrätta nämnden eller att lägga dess
uppgifter på någon annan redan befintlig nämnd. Nämnden avses skola främja
kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal samt åt patient
förmedla den hjälp som förhållandena påkallar. Förtroendenämnderna torde komma
att avlasta den centrala ansvarsnämnden ärenden som bättre lämpar sig för lokal
behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om förtroendenämnder skall ses mot bakgrund av alt hälso- och
sjukvårdspersonalen av olika anledningar - bristande kontakt, tidsnöd,
missförstånd etc, - inte alltid lyckas tillgodose kontakt- och informationsbehovet.
Patienten behöver i sådana fall någon alt vända sig till med frågor samt med
klagomål och kritik över den vård han fatt. Klagomålen och kriliken kan ofta
röra förhållanden som inte bottnar i fel eller försummelse av någon enskild och
som därför inte lämpar sig för disciplinär behandling. Förtroendenämnd
förutsätts få resurser alt utreda klagomål och förmedla sakkunnig medicinsk och
annan information. Nämnden kan förväntas söka samarbete med en rad myndigheter
och organisationer. Kommittén understryker särskilt vikten av förtroendefullt
samarbele mellan nämnden samt patienternas och personalens organisationer.
Sjukvårdshuvudmännen får stor frihet alt utforma nämndens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtroendenämndens
utredningsresurser bör kunna tas i anspråk av även andra än patienter, t.ex. av
ansvarsnämnden. Också den sjukvårdande personalen kan ha behov av att få utrett
om anmärkning kan riktas mot viss behandling. Nämnden, som får antas ha
ingående kännedom om lokala förhållanden och kunna relatera behandlingsfallet
lill föreliggande resurser, lorde kunna bli en naturiig instans för personalen
all vända sig till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ledamöter
och suppleanter i förtroendenämnd skall väljas av landstinget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
kommunfullmäktige till det antal landstinget eller fullmäktige bestämmer.
Nämnden bör ha ett kansli dit patient eller annan som önskar komma i kontakt
med nämnden kan vända sig skriftligen eller per telefon eller vid personligt
besök. Handläggare av ärende kan vara ledamot eller suppleant av nämnden eller
Qänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I betänkandet tas upp vissa särskilda frågor som
har ansetts ha nära samband med utredningen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén framlägger sålunda förslag om mera
tidsenliga och enhetliga regler om återkallelse av legitimation
(deslegitimation) och om meddelande av ny legitimation till den som fån sin
legitimation återkallad (relegitimation). Härvid samordnas dessa bestämmelser
för alla legitimerade inom hälso- och sjukvård. Förslagel lar sikte på förmågan
att utöva del speciella yrket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Såsom har antytts inledningsvis innehåller
förslaget lill lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal m. fi. även
vissa regler om patientjournal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Patient föreslås få rätt att tadel av sin journal
inom den privata hälso- och sjukvården -journal som ej är allmän handling- med
samma begränsningar som gäller patienQournaler inom den offentliga hälso- och
sjukvården, dvs. om det kan ske ulan att ändamålet med vården motverkas eller
någons personliga säkerhel sätts i fara. Anser den som är ansvarig för
journalen inom privat utövad vård att journalen eller del av densamma inie bör lämnas
ut, skall frågan hänskjutas till socialslyrelsen för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förstörande av journal, oavsett om den förts inom
offentlig eller privat hälso- och sjukvård, föreslås kunna ske under vissa
förhållanden. Prövningen skall ankomma på socialstyrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:109.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över
medicinalansvarskommitténs förslag, upprättad inom socialdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag har allmänt sett fått etl
positivt mottagande. Vissa förslag har dock mött kritik från en del
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Av de remissinslanser som kommer med allmänna
omdömen om förslaget är föQande positiva: RÅ, försvarets sjukvårdsstyrelse,
riksförsäkringsverket, JO, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Stockholms, Hallands, Göteborgs- och Bohus, Alvsborgs, Västmanlands och
Kopparbergs läns landstingskommuner saml TCO, HCK och Sveriges läkarförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO: Uppenbariigen finns del etl starkt känt behov
bland patienter alt få sin ställning inom sjuk- och hälsovården förstärkt med
sikte på ökad insyn i vårdarbetet, ökad rättssäkerhet och skärpt skydd för den
personliga integriteten. För sjukvårdsmyndigheterna måste det också vara en
angelägen sak atl verka för atl patienternas förtroende för hälso- och
sjukvården bevaras och förstärks och alt de som lämnar vården och de som lar
emot den har insikt om och förståelse för varandras problem och önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som kommittén framhåller innebär reglerna om ansvar
för vårdpersonalen elt viktigt medel när det gäller att skapa förtroende hos
patienterna för hälso-och sjukvården. Det blir också av betydelse atl
patienterna själva skall kunna föQa och medverka i ärenden som gäller
utkrävandet av sådant ansvar, att de har tillgång lill en fri och obunden
instans som snabbt, sakkunnigt och oväldigt kan pröva sådana ärenden,och att de
har möjlighet att fl information och svar på frågor kring vården, bl.a. genom
insyn i journalmaterial. För personalen gäller samtidigt alt den har
berättigade anspråk på sin rättssäkerhet. Den måste kunna värja sig mot
grundlösa eller eljesl obefogade klagomål. Den har också rätt att kräva respekt
försitt arbete och överseende med att den ofta arbetar under hård press och
under förhållanden som ligger utanför dess möjlighel alt påverka och falla
avgöranden om. Priorilerings-problem uppslår ofta inom vårdområdet där
bristande resurser inte medger all den vårdinsats som är önskvärd. För sådana
frågor måste sjukvårdshuvudmän och administrativa beslutsfattare ha ansvaret i
första hand och inte den aktiva vårdpersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De förslag som kommittén lagt fram tillgodoser på
ett förQänstfulll sätt de önskemål som på ömse sidor kan ställas på en
lagstiftning som reglerar ansvarsfrågor for hälso- och sjukvårdens personal och
frågor som gäller patienternas möjligheter lill ökad information om och insyn i
vården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Hälso- och sjukvårdens
patienter har ett behov samt berättigat intresse av atl kunna känna så stor
trygghet som möjligt för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>god
och omsorgsfull vård. Vårdresurserna är begränsade. Men attityden till och
upplevelsen av hälso- och sjukvården hos allmänhet och hälso- och
sjukvårdspersonal bör också positivt kunna påverkas av ny lagstiftning.
Patienternas personliga integriiei och rättssäkerhet bör förbättras. Genom
bättre möjligheter till insyn och genom ökad information och öppenhet från
vårdpersonal och verksamhet bör patienterna själva verkligen kunna ulöva
infiylande på sin vårdsituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Särskilt med hänsyn härtill anser förbundsstyrelsen
en samlad lag om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal m. fi. vara
angelägen. Genom de föreslagna bestämmelserna preciseras i lag vilken personal
som den särskilda tillsynen skall gälla för- hälso- och sjukvårdspersonal i
denna lags mening-och dess allmänna åligganden och disciplinansvar. Härigenom
och dessutom genom föreskrifter om palienQournal och en särskild hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd, som skall ersätta nuvarande Medicinalväsendels ansvarsnämnd
och som mera skall präglas av etl öppnare och säkrare partsproces-suellt
förfarande, bör patienternas ställning kunna förslärkas och förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund: Kommittén har enligi
förbundels uppfattning kommii fram till en godtagbar lösning belräffande den
svära avvägningen mellan patienternas berättigade krav på rättssäkerhet i
samband med vården och hälso- och sjukvårdspersonalens intresse av
arbetsförhållanden så lika den övriga arbetsmarknaden som möjligt.
Bibehållandet av ett offentligrältsligl grundat disciplinansvar där patientens
ställning under handläggningen förstärkts så långt tekniskt är möjligt och
begränsningen av personalens straffrättsliga ansvar har fogats samman på ett
naturligt sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>HCK ser rent allmänt positivt på de möjligheter
till ökat patientinflytande som förslaget innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinslanser pekar också på all kommitléns förslag endasl utgör en del i en
omfatlande utredningsverksamhet inom hälso- och sjukvårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet:
För närvarande pågår flera för hälso- och sjukvården grundläggande utredningar,
vilka kan komma atl påverka dess framlida utformning och karaktär. De samband
som finns mellan dessa utredningar innebär att det är först sedan en total
bedömning av framlagda förslag har gjorts, som en slutgiltig ställning kan tas
lill förslag i enskilda utredningar. Förbundsstyrelsen förbehåller sig därför
möjligheten att återkomma i några av de frågor som behandlas av kommittén i
dess betänkande, då fier delar av den totala översynen inom hälso- och
sjukvårdsområdet föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen tecknar en bild av dagens hälso- och
sjukvård där avancerad teknik, organisatoriska förhållanden, personalomsättning
m. fl, orsaker medför risk för att den personliga omsorgen om patienterna blir
lidande och minskar patientens inblick i och förståelse för vårdorganisationen.
Utredningen hänvisar även till skillnader i vårdefterfrågan och vårdresurser
som tvingar huvudmännen och vårdpersonal till prioriteringar som patienten kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
svårl alt förstå och acceptera. Förbundsstyrelsen delar ulredningens
uppfattning all det är angeläget atl alla medel tillvaratas som kan öka
patienternas förtroende för hälso- och sjukvården och deras förståelse för de
villkor under vilka den arbetar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett av dessa medel är ansvarsreglerna som innebär
etl inskärpande av att patienten skall behandlas omsorgsfullt och korrekt.
Utvecklingen går mol ell ökat patieniinfiytande i vården. Det är därför
angelägel att lagtexten får en sådan inriktning att patienten aktiveras och ges
ett reellt medinflytande. Kommande förslag från hälso- och sjukvårdsutredningen
och utredningen om sjukvårdens inre organisation kan här komma an tillföra
diskussionen ytleriigare synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSMH
och Sveriges allmänna patientförening är kritiska mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RSMH riktar stark kritik mot ulredningens
arbetssätt. Ingen representant från någon paiientorganisation har fltt
tillfälle atl deltaga i utredningsarbetet vare sig i själva arbetsgmppen eller
i någon referensgrupp. Vikliga förslag som gäller patienterna har här lagts
fram ovanför patienternas huvuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges allmänna patientförening: Kommittén har
redan i uppdraget saknat grundförutsättningar för en objektiv utredning. En
allsidig och objektiv utredning om hur ansvarsnämnden arbetat och vilka
intressen den tillvaratagit, borde ha genomförts. Likaså borde en utredning om
hur socialslyrelsen handhaft tillsynen över sjukvården, saml en utvärdering av
riksdagens ombudsmäns ochjustitiekanslerns roller i hithörande frågor har
genomförts. Sådana utredningar borde till åstadkommande av ett objektivt
resultat genomföras av personer, som icke har anknytning lill socialstyrelsen,
JO eller JK. Kommittén har inte i tillräcklig mån beaktat patienternas rättmätiga
intressen. Hela förslagel ger uttryck för en komplicerad människosyn. Patienien
- anmälaren, som knappt tillerkännes förmågan atl avgöra om vederbörande är
sjuk eller ej, ålägges atl formulera sin anmälan så all den innefattar alla
tänkbara områden som utredningen skulle kunna komma atl omfatta, medan
medicinalpersonalen förutsattes besitta så högtstående moral att den förmodas
iakttaga rättelse av de påföQder nämnden bestämmer. Patientens rätt till
utredning av sådan kvalitet atl den kan utgöra underlag för en
skadeslåndsrältslig process, och allmänhetens rätt till en effektivt övervakad
sjukvård torde väga tyngre än medicinalpersonalens inlresse att undgå
disciplinpåföQder. Patienterna måste anses ha rält atl slälla slora krav på den
sjukvård som ju brukar presenteras som världens bästa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alldeles för få patienter gör anmälan om fel och
brister inom sjukvården. En bidragande orsak härtill är uppenbarligen, atl
allmänheten - patienien saknar en objektiv instans att vända sig till. Man
borde i ställel ha vidtagit åtgärder för att underiälla ett kritiskt länkande
hos allmänheten och uppmuntra lill anmälningar. Men i stället går man helt
felaktigt den andra vägen - att undertrycka berättigad kritik. Vad som
relaterats, visar med all tydlighet, att man vill förhindra att
missförhållanden och begångna fel blir föremål för utredning och kommer till
allmänhetens kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs betänkande är ur patientsynpunkl mindre
lyckat. Föreningen anser, alt varje patient som blivit skadelidande, bör
åtnjuta oinskränkt rättshjälp under ärendets hela gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Omfattningen av tillsynen i personellt hänseende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det stora flertalet remissinslanser tillstyrker eller
lämnar utan erinran kommitténs förslag att utvidga personkretsen under
socialstyrelsens tillsyn till att omfatta i princip all personal inom den
hälso- och sjukvård för vars kvalitet samhällel påtagit sig ett ansvar. Några
remissinstanser är dock negativa till vissa konsekvenser av förslagel. De anser
alt tillsynen bör begränsas eller omfattningen göras klarare. Flera
remissinslanser påpekar atl förslaget medför behov av ökad utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Styrelsen har inget atrerinra mot
att begreppet medicinalpersonal ändras såsom en nödvändig anpassning till
utvecklingen inom sjukvården och arbetslivet. Förutsättningen för att
disciplinär åtgärd skall kunna vidtagas mot en person är emellertid atl han har
ell väl definierat arbets- och kompetensområde. Styrelsen vill därför betona
nödvändigheten av att all personal erhåller adekvat utbildning för sina
arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>UHÄ: Ämbetet delar uppfattningen all den nuvarande
uppdelningen i medicinalpersonal och annan personal inte längre överensstämmer
med det praktiska vårdarbetet. Den framtida hälso- och sjukvården kommer
alltmer atl utgå från en helhetssyn på människan som också avspeglas i sammansättningen
av personalgrupper som arbetar i vården. Kommitténs förslag överensstämmer här
med del synsätt på hälso- och sjukvårdspersonalens arbetssätt som är
utgångspunkt förde förslag lill förändrade vårdutbildningar som nyligen lagts
fram av utredningen om översyn av vissa vårdutbildningar i högskolan, "Ny
vårdutbildning" (SOU 1978:50).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>RA: </span><span
style='font-family:Verdana'>Ell problem för utredningen har varil alt närmare
bestämma de grupper som skall omfaltas av lillsynslagen. Sakligt hade givetvis
varil att föredra att endasl personer med egentligt paiientvårdande funktioner
förts in under systemet. Av lekniska skäl torde det dock vara i det närmaste
omöjligt atl mönstra ut sådana grupper som inte har sådana uppgifter. Genom
regleringen i 38 § förslaget till tillsynslag, som ger ansvarsnämnden rält all
till arbetsgivaren överiämna ärende som är lämpligare att prövas i
arbetsrättslig ordning, och 10 kap. 4§ lagen (1976:600) om offentlig
anställning bör emeilerlid några olägenheter inte behöva uppstå med avseende på
tillsynslagens vida tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser anser all personkretsen som omfattas av tillsynen bör
begränsas. Dessa remissinstanser är Svea hovrätt. Svenska kommunförbundet.
Malmöhus läns landstingskommun, och Sveriges medicinsk-juridiska förening.
LandsUngsfbrbundet anser atl kommittén inte lillräckligl övervägl och
analyserat de problem som kan uppslå för viss personal inom kommunernas
socialvård.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet: Del ler sig angelägel att
ansvarsreglerna icke utformas så, att en renodling av insatserna -och därmed
kompetenshöjning -motverkas. Delta skulle bli fallet, om man för den sociala
personalens del skulle kräva inte endasl fördjupning av den sociala kompetensen
ulan också särskild sjukvårdsulbildning lill föQd av nya reglerom ansvar i
vårdsituationer där biträde i sjukvårdsarbete aktualiseras. Tillräcklig
ulbildning och kompelens kan garanteras endast genom en renodling av
arbetsuppgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En klarare ansvarsfördelning och vidareutvecklad
samverkan mellan huvudmännen kan väntas leda till att det blir alll mindre
vanligt alt sjukvårdsarbete ulförs av personal som ej är medicinskl utbildad.
Sålunda har exempelvis förulsalts alt primärvården för framliden skall svara
för medicinska insalser i servicebostäder och ålderdomshem. Medverkan av
social personal i medicinskt vårdarbete bör alllid begränsas till vad som kan
utföras med stöd av handledning och instruktion från den medicinskl utbildade
personalen. Sådan handledning och instruktion bör lättare kunna ges med
fördjupat samarbete i linje med det gemensamma utvecklingsarbete som sker
tillsammans med Landstingsförbundet, socialstyrelsen och Spri. Insatser som
kräver särskild medicinsk utbildning bör enligt styrelsen sålunda ej åläggas
den sociala personalen vare sig nu eller i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det anförda kan det inte vara rimligl
alt den sociala personalen ställs under särskilt offentligrätlsligl ansvar som
hälso- och sjukvårdspersonal. Del är fullt tillräckligt med den sociala
personalens allmänna disciplinansvar enligt kollektivavtal också för den lilla
och successivt minskande del av arbetet som avser sjukvårdsuppgifter. I
kommunerna är personalen ifråga social personal med den utbildning som
erhållits eller eftersträvas härför och den uppfattas inte lill någon del vara
hälso- och sjukvårdspersonal. En lillsynslag bör spegla denna verklighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Om i den fortsatta beredningen av frågan det ändå
skulle bedömas nödvändigt att vidga personkretsen för det föreslagna särskilda
sjukvårdsan-svarel enligt lag till att gälla även icke medicinsk personal,
måste delta ansvar starkt begränsas. Enligt styrelsens mening måste
begränsningen av ansvaret göras dels lill sådana situationer där den kommunala
personalen verkligen ulför sjukvårdsuppgifter, dels lill sådana
sjukvårdsuppgifter som kan utföras med stöd av instruktion och handledning och
inte kräver medicinsk ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lämpligheten av också en sådan begränsad utvidgning
av ansvaret till social personal är dock tveksam. Social personal skulle kunna
försättas i en svår och ibland kanske omöjlig situation om den utan eget
åtagande får ansvaret för behandlingsuppgifter som innebär risk för att ett
särskilt sjukvårdsansvar utkrävs. Detta ansvar bör enligt styrelsen i stället
kunna begränsas lill atl avse sjukvårdsfunktionärens bedömning av humvida den i
sjukvårdsuppgiften biträdande socialfunktionären äger tillräcklig personlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kompetens
i varje enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den föreslagna lillsynslagens första paragraf punkl 1 kan den enligt
styrelsens mening endast få gälla sådan till ålderdomshem knuten
sjukvårdsavdelning som finns upptagen på Socialstyrelsens "Förteckning
över sjukvårdsanläggningar". Delta bör komma till utlryck i första
paragrafen så all punkl 1 endast avser på nämnda förteckning upptagen
sjukvårdsavdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Malmöhus läns landstingskommun: Motiveringen atl
bibehålla ett särskilt ansvar måste vara begränsad lill rent
medicinskt/tekniska ålgärder. Sjukvårdshuvudmannen/arbetsgivaren är bättre
skickad atl lösa organisatoriska, administrativa och ekonomiska frågeställningar
som berör hälso- och sjukvården. Bibehållandet av ett särskilt ansvar för
hälso- och sjukvården medför också alt berörd personal kommer att vara
underkastad även ett arbetsrättsligt ansvar. Det är med hänsyn härtill
angeläget atl man begränsar det särskilda ansvaret till det område där det
verkligen behövs. Vidare bör man uppmärksamma den relation som bör finnas
mellan det särskilda ansvaret och det tillsynsansvar, man - liksom nu - vill
lägga på socialstyrelsen. Tillsynsansvaret bör inte omfatta mer än vad del
särskilda straffrättsliga ansvaret omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>För atl uppnå della måsle man på visal säll
avgränsa den personalkategori som skall omfallas av det särskilda ansvaret.
Vidare kan man också avgränsa de arbetsuppgifter som omfattas av ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har gjort den personalkreis som skall omfattas av det särskilda ansvaret allt
för vid. Utredningens förslag medför att ansvaret kommer atl omfatta stora
kategorier av personal och andra som aldrig direkl har med patientens
medicinska vård att göra. Utredningens förslag blir som en föQd därav mycket
obestämt och svårtolkat vad gäller de yttersta gränserna för ansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den principiella inställning förvaltningsutskottet ovan redovisat och de
svårigheter utredningens förslag medför föreslås atl ansvaret inskränkes lill
all avse personal i den offentligt bedrivna sjukvården, vilka har direkl
kontakt med patientens undersökning och behandling. Motsvarande avgränsning får
då också göras för personal inom den privata sjukvården. Ansvaret bör också avse
endast denna personals direkt medicinska verksamhet. Personalens
administrativa och organisatoriska uppgifter bör inte omfallas av ansvaret.
Dessa senare frågor bör lösas av sjukvårdshuvudmannen och personalen
däruiinnan vara underkastad det vanliga straff- och arbetsrättsliga ansvar som
gäller för alla anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Till hälso- och sjukvårdspersonal bör
i princip hänföras endasl sådan personal, som dellar i den individuellt
inriktade vården av patienten. Personalkategorierna torde böra bestämmas genom
en uppräkning på samma sätl som enligt gällande rätt i kungörelsen (1964:428)
om medicinalpersonal under socialstyrelsens inseende. Hovrätten tar alltså
avstånd från kommitléförslaget att under det speciella medicinalansvaret
inrymma personalgrup-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>per,
som ej har att i sin Qänst göra en medicinsk bedömning. Hovrätten vill
emellertid inte motsätta sig atl detta ansvar utvidgas lill alt omfatta andra
personalkategorier än de nuvarande, exempelvis sjukvårdsbiträden och
ambulanspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Hovrätten ifrågasätter också om del finns
tillräckliga skäl för alt, som kommittén föreslagil, utvidga disciplinansvaret
till personer som varit anställda som hälso- och sjukvårdspersonal men lämnal
sin anställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Värmlands läns landstingskommun: På en punkt, när
del gäller lagens avgränsning av gruppen hälso- och sjukvårdspersonal anser
landstinget i likhet med Uncas Serners särskilda yttrande alt lagförslaget om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal är mindre tillfredsställande
utformat. Den framtida vårdorganisationen kommer med största sannolikhet all
medföra en ökad decentralisering av vården. Lagen bör därför i 1 § p 1 omfatta
all undersökning och behandling som sker inom det allmännas hälso- och
sjukvårdsorganisation oavsett om personalens arbele är anknutet till sjukhus
eller inrättning som drivs av det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Norrbottens läns landstingskommun: I olika
sammanhang och med växande intensitet framförs åsikten om nödvändigheten av att
fl till stånd elt välfungerande och smidigt samarbele mellan primärvården och
socialvården. Särskill viktigt är atl samarbetet fungerar när människor söker
vård för psykiska (ofta psykosomatiska) åkommor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till att den här utvecklingen bär mycket
av realismens prägel är det överraskande alt man i utredningen nästan totalt
förbigått delta. En direkt följd härav har också blivit att det varken i
lagförslaget eller därtill hörande motiveringar klart framgår huruvida
socialarbetarna ingående i team eller arbetslag omfattas av lagen och därmed
samhällstillsynen. Enligt landstingets mening är del angeläget atl på den här
punkten undanröja ovisshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR: Viss tvekan måste enligt SACO/SR anföras
mot lagtextens lekniska utformning. I § 1, punkt 1 har begränsningsrekvisitei
"vård av patienter" knutits till institutionen och synes därmed avse
institutionens allmänna inriktning oberoende av den momentana arbetsuppgiften.
I punkt 2 däremot har begränsningsrekvisitei knutils till den legitimerade
yrkesutövarens momentana arbetsuppgift. Olikheten mellan punkl 1 och punkt 2
kommer att medföra betydande ölägenheter. Som en parallell lill exemplet med
hemsamariien eller hemvårdarinnan vill SACO/SR nämna de arbetsterapeuter i
öppna vårdformer vilka arbetar självständigt med egna yrkesspecifika
arbetsuppgifter och dessutom inte alltid bilräder legitimerad personal. Denna
yrkesgrupp kommer således utanför lagens område. Exemplen visar all laglexlen
inte hell anknyter lill förhållandena i praktisk sjukvård. Det måste enligt
SACO/SR bli förvirrande för såväl personal som patienter atl egenskapen av
hälso- och sjukvårdspersonal kan växla under ulförande av helt likartade
arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tvetydigheierna
kan helt uteslutas om utbildade arbetsterapeuter legiii-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>merades
eller på annal sätl registrerades. SACO/SR anser att legitimation eller
motsvarande måste kunna ges ål nya yrkesgrupper med likvärdigt arbetsfäll och
ansvar gentemot allmänheten, vilket då kommer att även innebära en garanti för
atl fier Qänsier kommer an innehas av personer med en adekvat utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
vill starkt betona vikten av an utvidgningen av disciplinansvaret till nya
grupper kopplas med utbildningsinsatser för dessa grupper. Viktigt är också att
arbetsorganisationen och personalbemanningen är sådan att de anställda inte i
akuta situationer tvingas ta etl slörre ansvar än vad som varit avsett och som
de är förberedda för. LO hänvisar också till vad Svenska kommunalarbetareförbundet
anför i yttrande till LÖ, Förbundet pekar i yttrandet på det utbildningsbehov
som föreligger och som på goda grunder kan sägas öka i och med denna lags
ikraftlrädande. Förbundet menaratt lagen tvunget måste kopplas till en ökad
utbildning, framför allt för de i vården arbetande grupperna tillhörande
kommunalarbetareförbundet, bl, a, beroende på det disciplinansvar som är
förenat med lagen. Av molsvarande disciplinansvarsskäl bör del ankomma på
arbetsgivaren alt förmedla information om lagens ikraftträdande och innehåll
gentemot samtliga arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet menar även att den tolkning kommittén ger
1 § är otillfredsställande i fråga om vilken person(al)krets som omfattas av
lagen, vilket kan ge tolkningsproblem i gränsfall och därmed i
rättstillämpningen. Skall exempelvis en trädgårdsarbetare vid etl sjukhus,
vilken sällan eller aldrig träffar en patient omfattas av lagen, med påföQande
disciplinansvar? Förbundet kan föQaktligen inte acceptera en skrivning om den
ges karaktären av "gummiparagraP' ur rättssäkerhetsskäl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Det straffrättsliga ansvaret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att begränsa hälso- och
sjukvårdspersonalens särskilda straffansvar tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinslanser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO: Jag instämmer i kommitléns mening all de skäl
som ledde till avskaffandet av Qänslefelsbroltet kan åberopas även för
slopandet av del särskilda straffrättsliga ansvar som allQämt finns kvar för
hälso- och sjukvårdspersonalen. Ur praktisk synpunkt saknar dessa beslämmelser
i 1975 års lag med vissa bestämmelser för personal inom hälso- och sjukvård m.
fi. i dag betydelse. Jag tillstyrker därför att de slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm: Del finns inte tillräckliga skäl atl för hälso- och
sjukvårdspersonalen bibehålla elt allmänt straffansvar som går längre än det
som numera gäller för offentligt anställda i allmänhet. Strafföeslämmelsen i
lagen (1975:100) med vissa bestämmelser för personal inom hälso- och sjukvård
m. fi. bör därför upphävas utan att efterföQas av annan allmänt hållen straffbestämmelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Malmö kommun: Kommunen delar uppfattningen atl det
ej finnes skäl att bibehålla ett längre gående straffansvar för hälso- och
sjukvårdspersonalen än för andra offentligt anställda. Härvid bör också erinras
om att arten och omfattningen av inträffade skador på grund av områdets natur
oftast ej står i proportion till graden av visad oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK: Jag har i många olika sammanhang kritiserat den
redan genomförda reformen med avskaffandet av del s. k. ämbetsansvaret. Med
denna reform i bakgrunden synes det mig emellertid ofrånkomligt att här intaga
den ståndpunkt kommittén gjorl lill sin. Del är t. o. m. möjligt att de menliga
konsekvensema är mer begränsade på detta område än inom t. ex, förvaltningen i
allmänhet, främst därför att utrymmet för ansvar enligt brottsbalken här är
större,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Hälso- och sjukvårdspersonalens allmänna åligganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitléns förslag till beslämmelser om allmänna
åligganden för hälso-och sjukvårdspersonalen lämnas utan erinran av så gott som
samtliga remissinstanser, Förslagel kommenteras av endasl ett mindre antal
remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Malmöhus läns landstingskommun:
Förvaltningsutskottet finner del tillfredsställande att utredningen i 5 § i
förslaget givit utlryck för en grundläggande regel om patientens ställning i
sjukvården. Utredningen synes emellertid inte ha uppmärksammat den
intressekonfiiki som finns mellan patientens rätt till medverkan och
information och de övriga regler som ålägger personalen ett visst
handlingssätt. Som exempel på en sådan regel nämner utredningen 3 § i allmänna
läkarinstruktionen atl läkare skall i överensslämmelse med vetenskap och
beprövad erfarenhet meddela patient de råd och, såvitt möjligt, den behandling,
som patientens tillstånd fordrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som 3 § i läkarinstruktionen är formulerad och
framför alll med den relativt hårda tolkning ansvarsnämnden gjort av denna
regel, är det svårt att se hur den kan tillämpas samtidigt med 5 § i förslaget.
I prakliken har läkarinstruktionen t. ex. fört med sig att man i vissa fall
inte kan lämna ett sjukhus ulan atl underteckna en handling att man gör del på
egen risk. Förfaranden av detta slag rimmar mycket illa med den gmndläggande
inställning som ges utlryck för i 5 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förvaltningsutskottet tillstyrker den utformning
som 5 § fltt och förutsätter alt läkarinslmktionen och andra författningar på
området får en utformning och lillämpning som står i överensstämmelse med den
övergripande bestämmelsen i 5 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DHR: Förbundet har sedan länge hävdat patientens
rält till medinfiyiande vid val av behandlingsmetod efter information om
utsikterna för olika alternativ, 1 rehabiliteringssammanhang kan den fysiska
träningen ta så mycket tid i anspråk att andra värden åsidosätts. Då är det
vikligl alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>patienten
ges fullgod information samt möjlighet att själv välja rehabiliie-ringsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet finner det positivt att dessa för
patientens ställning grundläggande principer fastställs i lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR: Kommittén har sökt stadfästa en förändrad
syn på patienten i sjukvården, bl, a, av den innebörden atl patienten inte är
en passiv vårdmotiagare utan aktivt deltar i sin egen behandling. Paragrafen
skall enligt SACO/SR ses som ett utlryck för att det åligger
sjukvårdspersonalen alt tillsammans med den vårdsökande utforma och genomföra
undersöknings-och behandlingsprogram. Ett stadgande om patientens rält till
information medför att personalen gentemot huvudmannen på ett annat sätt än i
dag kan hävda rätten att ägna varje patient rimlig tid för samtal och
förklaringar. Därmed skulle slrävanden mol en alltför hög besöksfrekvens och
snabb patienlgenomströmning motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet: Laglexlen i 5 § för
läkarna är en självklarhet. Del ligger i läkarkårens regler att uppträda som
åliggandena formuleras i denna paragraf Läkaresällskapet har dock förståelse
för lagstiftarens formuleringar i denna paragraf, då begreppet hälso- och
sjukvårdspersonal kommer att kraftigt utvidgas. Patientens rätt lill
information är likaledes självklar. Läkaresällskapet ser som en följd av
införandet av denna informationsrätt i lagen att läkarna med slörre kraft än
hittills kan hävda beroende av god lid och tillräckliga resurser för
patientomhändertagandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentverket: Som kommittén framhåller måste
patienterna ges större möjligheter att få information om sina rättigheter, om
behandlingsalternativ m. m. Detla har framkommit inte minsl genom klagomål och
förfrågningar av allehanda slag på hälso- och sjukvårdsområdet som
konsumentverket tagit emot. Konsumentverket ställer sig därför bakom uttalandet
atl den som har ansvaret för vården också har etl informationsansvar (5 § 2 st.
lagförslaget). Informationen skall ges till "patienten eller patientens
nära anhöriga". Konsumentverket vill understryka vikten av vad som sägs i
specialmotiveringen, nämligen att information till anhöriga i princip inte bör
ges då patienten undanbett sig della. Man bör överväga att låta detta komma
till uttryck i lagtexten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun: 1 lagförslaget åläggs personalen informationsskyldighet till patienter
och nära anhöriga beträffande patientens hälsotillstånd och om de
behandlingsmöjligheter som står till buds. Styrelsen Ilr i anslutning härtill
krafligl undersiryka betydelsen av atl denna informationsskyldighet klargöres
för all vårdpersonal. Enligt styrelsens uppfattning utgör sålunda bristande
information en av de främsta anledningarna lill missförstånd och irritation.
Det är vidare utomordentligt angeläget all informationen lämnas på ett sådanl
sätt atl den kan förslås av människor som ej är medicinskt skolade. Lika
viktigt är del atl komma ihåg atl människor som är sjuka, oroliga eller
ängsliga har svårare all uppfatta saker och ting. På grund härav måsle man vinnlägga
sig om att se till atl lämnad information uppfattas på avsett sätt. I</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>detta
sammanhang måsle också betonas vikten av att man i samband med information om
möjliga eller planerade behandlingar också upplyser om eventuella
komplikationsrisker. Bristen på information i detta hänseende har sålunda vid
fiera tillfällen under senare år åberopats som grund för skadestånd i anledning
av påstådda eller reella skador i följd av sjukhusvård eller i följd av
biverkningar av olika läkemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Styrelsen flr vidare på denna punkt erinra om de
speciella informationsproblem som kan förekomma i vissa fall. Exempel härpå
utgör olika invandrargrupper med ingen eller ringa kunskap i svenska. Andra
exempel utgör patienter med syn- eller hörselskador. I dessa fall är del
speciellt viktigt för såväl personalen som för patienterna atl man rätt
uppfattar given information. Svårigheten för patienterna atl kunna
vidarebefordra sina egna intryck av sina symtom måste naturiigtvis la
konsekvenser när det gäller atl slälla diagnos och besluta om terapi. Bl. a,
för nu angivna grupper är det därför angeläget alt säkerställa tillgången på
goda lolkar som helst bör ha fått viss utbildning i elementär medicinsk
terminologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen får styrelsen belräffande de föreslagna
informationsskyldigheterna lill patienter och anhöriga uttala alt det enligt
styrelsens uppfattning är synneriigen betydelsefullt alt all personal under sin
utbildning tränas i alt informera på ett riktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par av remissinslanserna är kritiska mot förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO: Stor vikt bör fästas vid kommitténs uttalande
att tillsynen ej får utformas så att den motverkar sitt syfte och att
vårdpersonalen alltför mycket binds av övervaknings- och ansvarsregler, TCO anser
detta vara en av grundvalarna för att utredningsförslagets 5 § om samverkan
mellan personal och patient ska medföra gynnsamma resultat ur vårdsynpunkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO finner vidare alt ledamoten Uncas Serners
särskilda yttrande är viktigt och bör tas in i lagen, I delta särskilda
yttrande framförs att det i lagen utlryckligen bör anges all patienten aktivt
medverkar i etl vårdlag och att det därför bör särskilt framgå av lagtexten,
att all personal ska samarbeta med den vårdsökande i öppenhet och med respekt och
förståelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det kan likaså vara viktigt att överväga, när ny
lagstiftning nu ska genomföras, att lagstiftningsvägen bekräfta en självständig
rätl för patienten att få en adekval vård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Organisationen anser att 5 § andra stycket kan ge
utrymme för missförstånd från patientens sida i så måtto, atl ansvaret för
information endast lägges på "den som har ansvaret för vården". Med
synsättet alt patienten utgör en i vårdlaget bör elt förtroendefullt
informationsutbyte komma till stånd mellan patient och personal och detta är i
själva verket en förutsättning för att patienten ska kunna ta aktiv del i sin
egen vård och för alt personalen ska behandla patienten med aktning och
förståelse. Det måste vara självklart att patienten och dennes anhöriga ska få
saklig information, upplysning och rådgivning och att envar i vårdlaget haren
självklar rält och skyldighet alt ge den information, för vilken vederbörande
har tillräcklig ulbildning, erfa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>renhet
och mognad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund: Förbundet har inte någon
invändning mot att patientens rätt till information nu tas in i lagen, 1 och
för sig är dessa krav självklara i modern sjukvård men, som framhålls i
betänkandet, medför tidsbrist och jäkt i hälso- och sjukvårdspersonalens arbete
atl det ibland brister i dessa avseenden. Som disciplinrättsligt sanktionerad
handlingsregel för personalen framsiår formuleringen dock som oprecis och
svårlillämpad. Det måste t, ex, vara svårt att bedöma var gränsen för
acceptabel aktning och förståelse går. Emellertid medför stadgandet den
fördelen atl personalen gentemot huvudmannen på ett annal sätt än idag kan
hävda rätlen alt ägna varje patient rimlig tid for samtal och förklaringar.
Därmed motverkas strävanden mot en alltför hög besöksfrekvens och snabb
patienlgenomströmning, vilket säkerligen är till gagn för såväl patienter som
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Det disciplinära ansvaret Arbetsrättslig eller offentligrättslig reglering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar
utan erinran förslaget om bibehållande av nuvarande ordning med etl
disciplinansvar på offentligrättslig grund. Detsamma gäller förslagel att
bibehålla en för riket gemensam ansvarsnämnd. En remissinstans anser att
ansvarsnämnden bör avskaffas och ersättas med ett "öppet processrättsligl
förfarande",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO: En förulsältning för att det särskilda
straffrättsliga ansvaret skall kunna slopas måsle vara att man behåller del
nuvarande systemet med elt offentligrältsligl reglerat disciplinansvar, i
vilket handläggningen av disciplinärenden hänskjuts till en från arbetsgivaren
helt frislående självständig statlig myndighei. De skäl som kommittén anfört
för bevarande av denna eljest för arbetsmarknaden främmande reglering av
disciplinansvaret är övertygande. Till dessa kan läggas att vi här rör oss på
ett område som är särskilt ingripande i den enskilde människans tillvaro- hans
liv och hälsa. Som patient har han merendels relativt liten möjlighet att
påverka vårdinsatser och behandlingar. Han är hänvisad till personalens beslut
och överväganden. Situationen är ofta sådan att beslul måste fattas omedelbart
och verkslällas utan varsel. Utrymme för begrundan och för prövning av beslut i
annan instans innan de verkställs finns inte. Detta gör att patientens intresse
av att i efterhand 11 bedömt om vård och behandling uppfyller de krav som kan
ställas på sjukvården och dess utövare får anses så starkt, atl han själv skall
kunna initiera en prövning härav. En sådan kan inte komma till stånd, i varje
fall inte på ett tillfredsställande sätt, om man skulle vara hänvisad till en
prövning av disciplinfrågor på enbart arbetsrättslig grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kammarrätten I Stockholm: Kammarrätten biträder
kommitténs förslag att man bibehåller den nuvarande ordningen med
disciplinansvar på offentligrättslig grund. Både för ifrågavarande
personalkategorier och för de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdsökande
skulle det te sig egendomligt och ologiskt med olika ansvarsregler för
offentligt anställda och för privat verksamma med väsentligen samma
arbetsuppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>A'o/75Wwenrverer; Reglerna om tillsyn över
hälso-och sjukvårdspersonalen spelar en viktig roll för all säkerställa atl
patienterna får god vård och behandling och möjlighel all utöva sina rättigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget innebär alt tyngdpunkten för beivran av
fel kommer all ligga på de disciplinära reglerna. Hänsynen till patienternas
intresse av hur den disciplinära bedömningen sker talar, liksom önskemålet att
också de privata yrkesutövarna faller under det disciplinära sanktionssystemet,
för att disciplinansvaret även i framtiden vilar på offentligrättslig grund.
Det är vidare viktigt för både patienter och personal att disciplinärendena
blir enhetligt bedömda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Malmöhus läns landstingskommun: I utredningen förs
en diskussion om behovet av ett särskill ansvar för hälso- och
sjukvårdspersonalen. De allmänna motiveringarna för bibehållandet av ett
särskilt ansvar är sådana att de kan lillämpas på all offentlig verksamhet.
Genom avskaffandet av ämbetsansvaret har man emellertid tidigare tagii
ställning mot ett särskilt ansvar för personal inom offentligt kontrollerad
verksamhet. Frågan är då om del för hälso- och sjukvårdspersonalen ändå finns
skäl att bibehålla etl sådanl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utredningen anför som skäl för bibehållande av ett
särskilt ansvar att ett avgörande i en ansvarsnämnd har positiv betydelse för
eventuella skadeståndsfrågor. Förvaltningsutskottet kan inte instämma med
utredningen på denna punkt. En skadeståndsfråga avgörs efter delvis andra
kriterier än de som är utslagsgivande i den slraffrättsligt färgade
disciplinära ordningen. Man kan bara peka på möjlighelerna till skadestånd på
grund av kumulerad eller anonym vårdslöshet. Förvaltningsutskottet är
erfarenhetsmässigt av den åsikten att ell friande avgörande i ansvarsnämnden
minskar möjligheterna till skadestånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förvallningsutskollel är emellertid medvetet om att
hälso- och sjukvården aren verksamhet som på ett speciellt sätt kan påverka den
enskildes liv. Av den anledningen vill förvaltningsutskottet trots den ovan
yppade tveksamheten inte motsätta sig att ett särskilt ansvar bibehålles för
hälso- och sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett system med bibehållande av etl särskilt
disciplinärt ansvar för viss personal skapar kompelenskonflikter mellan
systemet och de arbetsrältsliga korrektionsmedel som finns. Med den utveckling
som skett på det arbetsrättsliga området torde det straffrättsligt färgade
disciplinära ansvaret allt mer komma att föriora i belydelse, 1 stället kommer
arbetsgivaren/sjukvårdshuvudmannen att använda sig av uppsägningar,
omplaceringar och omorganisationer för att rätta till felaktigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det är därför viktigt alt en samordning finns
mellan de disciplinära reglerna och de arbetsrättsliga. Med den nu
föreslagna lagstiftningen kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regelsystemet
att bli svåröverskådligt på fiera punkter. Följande exempel kan anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen beslutar enligt 22 § sjukvårdslagen
om avstängning av läkare i avvaktan på utredning om Qänsteförseelse, medan
arbetsgivaren beslutar om avstängning av annan personal, I båda fallen prövar
ansvarsnämnden den disciplinära frågan. Reglerna är oenhetliga och det är
därjämte tveksamt hur en av socialstyrelsen meddelad avstängning förhåller sig
till förbudet mot avstängning under uppsägningstid enligt lagen om
anställningsskydd, om arbetsgivaren väQer ell uppsägningsförfarande på grund av
förseelsen. Den arbetsrättsliga föQden av en återkallelse av legitimation är
oklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med dessa exempel vill förvallningsuiskoiiei peka
på behovel av en detaljerad samordning av de båda fegelsystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges allmänna patientförening anser att
ansvarsnämnden i nuvarande form bör avskaffas. Inom föreningen har sedan ett
fiertal år förts en diskussion syftande till alt fa till stånd ett annat
förfarande inom medicinalväsendels ansvarsnämnd. Den kritik som framförts inom
föreningen avser dessa förhållanden, nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A, Informationen
om vad nämnden skall utreda är mycket bristfällig. Även<br>
medicinalpersonalen är ofta sorgligt okunnig om vad ansvarsnämnden har<br>
för uppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>B, Utredningarna är ofta mycket långdragna. Det är
inte sällsynt, att en<br>
utredning kan ta mer än två år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>C, Nämnden har ofta tagit hänsyn till sådana
faktorer som rör medicinal<br>
personalens erfarenhet och därvid underlåtit all bestämma disciplinär<br>
påföljd, även då fel blivit begånget. Naturligtvis måsle del vara trist för en<br>
nylegitimerad atl behöva inleda sin yrkeskarriär med att dra på sig någon utav<br>
nämndens sanktioner, men det är ännu beklagligare om den nylegilimerade<br>
genom nämndens mildhet blir förledd att tro sig ha gjort rätt. Inte heller<br>
skador, som uppstått till föQd av organisationstekniska misstag, har utretts<br>
genom nämndens försorg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>D, Ansvarsnämnden tar ej ställning i frågan om
patients rätt till<br>
skadestånd. Patienten är beroende av att nämnden efter utredning funnit skäl<br>
att meddela någon sanktion, för att med någon framgång kunna föra sin sak<br>
vidare till diskussion om skadestånd, 1 skadeståndsrättsligt avseende tillmäts<br>
nämndens utlåtande så stor betydelse att nämnden rimligen borde taga<br>
ställning även i della hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Föreningen vill föreslå fiera förändringar. Del
viktigaste förslaget härvidlag gäller ansvarels fördelning. Föreningen anser
all ansvar i detta sammanhang skall fördelas mellan trenne parter, nämligen
landstingen, den legitimerade vårdpersonalen och patienien själv. Genom alt bli
fullständigt informerad om sina möjligheter och själv kunna utöva infiylande
över vården, kan patienien uppträda som part. Det är nödvändigl att patienien i
vissa fall företräds genom en anhörig eller ett ombud. Patientens
paiientställning omfattar även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>efterievande
anhöriga till patienten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Patienien bör få tillfälle att bli hörd. Det går ju
inte alt bortse ifrån att det i journalföringens formuleringar kan dölja sig
kollegiala hänsynstaganden eller kanske t, o. m, ett bevakande av egna
intressen. Föreningen anser, att ansvarsnämndens verksamhet i nuvarande form
bör avskaffas och ersättas med ett öppet processrättsligl förfarande, där i
första hand patientens rätt till skadestånd skall bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nya ansvarsnämnden bör verka för att
skadetillfällena begränsas och att risker elimineras inom sjukvården, inte för
att utredningarna begränsas eller ansvaret elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gemensam
ansvarsnämnd för hela riket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget att ansvarsfrågorna även framdeles skall
handläggas av en för riket gemensam specialinstans tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinstanser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Enligt hovrättens mening finns det en
allmän och inte alltid lycklig tendens att splittra rättstillämpningen på olika
specialorgan. Kommitténs förslag till organisatorisk uppbyggnad av förfarandet
i disciplinärenden har emellertid nära samband med dess ställningstagande alt
disciplinansvarel skall vila på offenlligrältslig och inte på arbetsrättslig
grund. Till delta ställningstagande har hovrätten i det föregående i princip
anslutit sig och hovrätten kan också godta del härav betingade förslaget lill
organisatorisk särlösning. Hovrätten vill emellertid framhålla atl det kanske
tyngst vägande skälet för att hovrätten ansett sig kunna acceptera en avvikelse
från den normala arbetsrättsliga regleringen av disciplinfrågor är
angelägenheten av att nämnden inom sig rymmer sakkunniga ledamöter, som
verksamt kan bidra till en kritisk och självständig granskning av de medicinskt
komplicerade spörsmål som disciplinärendena ofta innefattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Verket tillstyrker utredningens
förslag om en central nämnd för en allsidig och enhetlig bedömning av
ansvarsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet: Sällskapet delar
kommitténs uppfattning, atl ansvarsfrågorna för sjukvårdspersonalen även i
fortsältningen skall handläggas av en för hela landet gemensam specialinstans.
En decentralisering skulle säkeriigen medföra en minskad enhetlighet och större
svårigheter i bedömningshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nämndens
ställning i Förhållande till socialstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att ansvarsnämnden skall ha en i
förhållande till socialstyrelsen fristående ställning tillstyrks eller lämnas
utan erinran av så</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gott
som samtliga remissinstanser. Ett par av dem, däribland socialstyrelsen, anser
dock atl förslaget medför risk för ökad byråkratisering och längre
handläggningstider. Enligt styrelsen innebär förslaget också risk för olika
bedömningar mellan styrelsen och nämnden om vad som är vetenskap och beprövad
erfarenhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK: Kommitléns förslag om en från socialslyrelsen
fristående ansvarsnämnd är enligt min mening en avgörande förutsättning för
atl nämnden skall kunna tillvinna sig önskvärt förtroende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet: Enligt förbundsstyrelsens
uppfattning torde förslaget, som ju ytterst syftar till att ge nämnden en så
objektiv ställning som möjligt, vara ägnat alt stärka allmänhetens och
personalens förtroende för nämndens saklighet och opartiskhet. Styrelsen
ställer sig därför bakom utredningens förslag i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Verket stöder förslaget atl nämnden
skiljs från socialstyrelsen och ges en fristående ställning i förhållande till
olika intressenter inom hälso- och sjukvårdsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statskontorets bedömning bör nämndens fristående ställning innebära atl
socialslyrelsen endast utfor arbetsuppgifter av administrativ karaktär för
nämndens räkning. Ansvarsnämndens kanslipersonal arbetar för närvarande endasl
i undantagsfall med andra uppgifter än nämndens och bör därför organisatoriskt
kunna skiljas från socialstyrelsen. Frågan om formerna för den administrativa
knylningen till socialslyrelsen bör lämpligen prövas av den särskilda
beredningsgrupp inom regeringskansliet som förbereder socialstyrelsens
framlida uppgifter och organisation. Statskontorei vill understryka betydelsen
av att del ömsesidiga samarbetet och informationsutbytet mellan nämnden och
socialstyrelsen fortsätter. Det förhållandel att nämnden ges en fristående
ställning behöver enligt statskontorets synsätt inte innebära atl nuvarande
informella arbetsformer behöver förändras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund: Förbundet ansluter sig lill
kommitténs uppfattning att ansvarsnämnden skall vara en från socialslyrelsen
fristående instans. Utvecklingen på andra samhällsområden har visat att
tillsyns- och ansvarsfunktionen lämpligen inte bör ligga hos samma instans.
Argumentationen all sakkunskap endast kan tillföras den dömande instansen
genom att denna är nära knuten till tillsynsmyndigheten har prövats och
befunnits ohållbar t. ex. såvitt angår prövningsnämnderna och riksförsäkringsverkels
besvärsavdelning. Fördelen av atl sakkunskapen tillförs nämnden
"utifrån", vilket ger parterna möjlighel alt granska och bemöta
framförd argumentation, kan inte nog understrykas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges allmänna patientförening:
Medicinalansvarskommittén föreslår alt ansvarsnämnden skall 11 en i förhållande
lill socialstyrelsen fristående ställning. Detla lorde för patientens
rättssäkerhet vara av stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen, Öslergötiands läns
landstingskommun och Gotlands kommun är kritiska mol förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Införandet av en gentemot
socialstyrelsen fristående nämnd kan leda till ökad byråkratisering och längre
handläggningslider, pessutom innebär förslaget i denna del risk för olika
bedömningar mellan styrelsen och en sådan nämnd med osäkerhet på fältet som
följd om vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett av de viktigaste motiven för förändring är
behovet av rationalisering och förkortning av handläggningstiden av anmälningsfall.
Införandet av ytterligare en självständig enhet kan därvid komma alt verka i
motsatt riktning och komplicera rutinerna och medföra längre handläggningslid
och slora fördyringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har emellertid som redan nämnts inget att erinra mot att ansvarsnämnden ges en
mer fristående ställning från styrelsen än som nu är fallet. Samtidigt Ilr man
inte bakvägen göra nämnden mer eller mindre beroende av styrelsen på sätl synes
ha föreslagits i fiera fall. Kommittén har l. ex, anfört att styrelsens
sakkunskap och erfarenhet måste stå till nämndens förfogande men alt della kan
ske i form av att styrelsen på nämndens begäran avger yttrande till nämnden om
vad som är vetenskap och beprövad erfarenhet. Styrelsen anser för sin del alt
den lämpligaste formen för att ställa sin sakkunskap till nämndens förfogande
är atl lagbyråchefen och föredraganden sitter med som ledamöter i nämnden. Den
av utredningen föreslagna anordningen medför däremot att handläggningen hos
nämnden blir både tungrodd och kostsam och ställer krav på ökade resurser.
Nämnden får t. ex. inte i ett disciplinärende återkalla legitimationen med
mindre styrelsen anmält frågan för övervägande. Om nämnden vid handläggningen
av elt ärende finner atl någon visat grov oskicklighet vid utövningen av sitt
yrke och att legitimationen bör återkallas blir det verkligen omständligt att
innan beslut fattas härom först inhämta styrelsens yttrande häröver. Vidare bör
nämnden ha rätt atl pröva alla frågor som framkommer under utredningens
gång,även sådana fel som en patient inte påtalat i en anmälan, utan alt frågan
först måsle underställas styrelsens bedömande. När det gäller en enskild
anmälare, som inte kan förväntas vara insatt i hela det medicinska vårdarbetet,
kan man inte begära alt han i en anmälan skall ange alla fel som kan ha begåtts
under behandlingsperioden. Att nämnden, innan etl ärende slutgiltigt avgörs,
först skall behöva överlämna oanmälda fel som uppkommit under utredningens gång
till styrelsen för bedömning om anmälan skall ske anser styrelsen leder till en
byråkratisering av förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nämndens
uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Så gott som samtliga remissinstanser lämnar
kommitténs förslag till arbetsuppgifter för ansvarsnämnden utan erinran. Bl. a.
Svea hovrätt anser dock att det särskilda disciplinansvaret bör reserveras för
förseelser av medicinsk natur.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Avgörande för vilka åtgärder av denna
personalgrupp som skall kunna föranleda disciplinansvar i den särskilda för
denna personalkategori utformade ordningen är för närvarande liksom enligt
kommittéförslaget den innebörd som tilläggs begreppet
"yrkesutövning". Som kommittén framhåller är innebörden av begreppet
i nuvarande praxis inte entydig, I detta sammanhang har kommittén också påpekat
att en och samma åtgärd kan föranleda ådömande av ansvar såväl av
medicinalväsendels ansvarsnämnd som av vederbörande arbetsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
vill ifrågasätta om icke den särskilda regleringen av hälso- och
sjukvårdspersonalens disciplinansvar bör reserveras för sådana förseelser som
kan sägas vara av "medicinsk" natur. För en sådan avgränsning talar
flera skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
skall endast framhållas att den föreslagna liksom den nuvarande ansvarsnämnden
Hr förutsättas vara sakkunnig endasl beträffande "medicinska"
förseelser och att offentligt anställd hälso- och sjukvårdspersonals
"icke-medicinska" förseelser helst bör bedömas efter samma grunder
och i samma ordning som andra personalkategoriers arbetsrättsliga förseelser,
Etl sådant syslem gör det också naturligt atl för hälso- och sjukvårdspersonal
i offentlig Qänsl använda löneavdrag som disciplinpåföQd för "icke-medicinska"
förseelser. Något skäl för att just denna personalkategori skulle vara
undantagen från sådan påföljd kan inte anses föreligga. Enligt kommitténs
förslag kan sådan påföljd ifrågakomma endast om ansvarsnämnden överlämnar
ärende till arbetsgivaren för avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
närmare ange hur de förseelser som i enlighel med det anförda skall hänföras
lill ansvarsnämndens bedömning kan givetvis vara komplicerat. Det är emellertid
an föredra om avgränsningen kan göras direkt i författningstexten i stället
för att, som enligt kommittéförslaget, överlämnas åt ansvarsnämndens
diskrelionära prövning. Det av kommittén uppställda kriteriet atl en "icke-medicinsk"
förseelse bör bedömas av ansvarsnämnden, om den får konsekvenser fören viss
patient, förefaller mindre lämpligt. Till ansvarsnämndens prövning synes i
stället lämpligen kunna hänföras i första hand sädana "medicinska"
åtgärder av lakar- och annan sjukvårdspersonal som diagnos av sjukdomstillstånd
och bedömning av vårdbehov saml anvisning om och vidtagande av vårdåtgärd. För
annan legitimerad personal, som optiker etc, bör åtgärd inom ramen för
legitimationen hänföras till bedömning av ansvarsnämnden. Slutligen bör
ansvarsnämnden ha atl pröva åsidosättande av myndighets föreskrift för den
sjukvårdande eller legitimerade verksamheten samt underlåtenhet att vidtaga
vårdåtgärd, oaktat sådan varit påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Disciplinförseelser
i övrigt - som får förutsättas endast indirekt beröra patienterna men som
däremol har nära anknytning till det arbetsrättsliga förhållandel mellan
arbetsgivare och arbetstagare - skulle i stället i första hand hänföras till
handläggning av arbetsgivaren. En uppdelning av disci-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>plinförseelsers
beivrande enligt vad nu skisserats bör förmodligen föranleda bestämmelser om
lis pendens och res judicata till förhindrande av alt samma förseelse bedöms av
såväl ansvarsnämnden som arbetsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Någon disciplinär påföljd för
"icke-medicinska" förseelser skulle för de privata yrkesutövarna inom
hälso- och sjukvården enligt den nu skisserade lösningen ej finnas. Delta torde
ej heller vara nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Nämndens
sammansättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag tillstyrks eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinslanser. Flera remissinstanser anser dock att
socialstyrelsen bör fl föreslå en representant i nämnden. Handikapp- och
patientorganisalionerna anser all de bör få föreslå representanter i nämnden.
Flera remissinslanser anser att huvudmanna-och personalintressena givits
förstärk representation i nämnden. Några inslanser anser alt nämnden bör ges en
mer opartisk sammansättning. Några stryker under kravet på sakkunskap särskilt
belräffande hälso- och sjukvård men även andra sakområden t. ex. socialvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget biträds uttryckligen av föQande
remissinstanser. JK, arbelarskyddsstyrelsen. Landstingsförbundet, något mindre
än hälften av huvudmännen, LO, SACO/SR, TCO, HCK och Sveriges läkarförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK: Närdet gäller nämndens sammansättning talar å
ena sidan många skäl för kommitténs förslag. Samlidigl är det uppenbart all
nackdelarna med förslaget överdrivits (Langtons m. fl. säryttrande). Jag har t.
ex. svårt atl inse varför en nämnd ulan representant för socialstyrelsen skulle
ha svårare att fastställa vad som objektivt sell är "vetenskap och
beprövad erfarenhet". Det kan inte heller vara sant alt styrelsens arbete
med all utreda och uttala sig i sådana frågor skulle i hög grad öka. Jag kan
inte heller förstå varför en ökad byråkrati skulle behöva bli följden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Å andra sidan kan jag inte finna skäl mot en
representation för socialstyrelsen i nämnden särskilt tungt vägande. Det lorde
vara en myckel vanlig företeelse atl en myndighet i disciplinärende har all
pröva om en Qänstemän föQl föreskrifter som myndigheten själv utfärdat och som
myndigheten övervakar efterievnaden av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid en samlad bedömning talar enligt min mening
övervägande skäl för kommitténs slåndpunkl. Förhållandel mellan socialstyrelsen
och nämnden blir då mer "rent", någol som underlättar en lösning på
andra punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet: Styrelsen tillstyrker
utredningens förslag beträffande nämndens sammansättning. Genom förslaget ges
sjukvårdshuvudmännen möjlighel atr aktivt medverka i nämndens verksamhet.
Styrelsen vill undersiryka nödvändigheten av all nämndens ledamöter har
kunskaper om och insikt i hälso- och sjukvårdens förhållanden. Socialstyrelsens
erfarenhet och sakkunskap tillförs på en ändamålsenligt sätl nämnden genom
möjligheten all inhämla yttrande från styrelsen och dess vetenskapliga råd
saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
dess kansli- och föredragandefunktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen: Den föreslagna
sammansättningen av ansvarsnämnden tillstyrks, eftersom den även synes kunna
ge möjligheter till alt i förekommande fall bevaka och belysa de
arbetsmiQöfaktorer,som kan ha betydelse vid bedömningen av enskilda fall eller
eQesl vara av värde för utvecklingen av den förebyggande hälso- och
sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
och kammarrätten i Stockholm är tveksamma till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO:
Jag delar uppfattningen atl socialstyrelsen inte skall vara representerad i
nämnden. Med den ställning som socialstyrelsen kommer att fl såsom anmälare och
därmed som part i åtskilliga ärenden är en sådan representation mindre lämplig
med lanke på allmänhetens tilltro till nämndens opartiskhet. Den tillgång till
kunskap och erfarenhet som skulle kunna erbjudas nämnden genom en ledamot
hämtad från socialstyrelsen, flr nämnden införskaffa från styrelsen på annat
sätt. Vid bestämmandet av nämndens sammansättning bör man lämpligen se till att
ingen grupp av intressen blir företrädd på etl sådant sätt atl den flr ett
alltför tungt inflytande. Som framgår av de särmeningar som redovisas i
betänkandet kan ifrågasättas om den av majoriteten föreslagna sammansättningen
är den lämpligasle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm: Kommitléns förslag att nämnden skall ha jämnt antal ledamöter är
inte lyckligt, bl.a. med tanke på att del kan bli komplicerat att tillämpa
rättegångsbalkens omröstningsregler (29 kap. 3 och 4 §§). Vad beträffar frågan
om representation i nämnden av socialslyrelsen är del visseriigen så att den
tillsynsskyldighet, socialslyrelsen har enligt sin instruktion, självfallet
inrymmer ett åliggande att tillvarata patienternas intressen. Från denna
synpunkt kan det le sig befogal att låla socialstyrelsen vara representerad i
nämnden. Emellertid skulle en sådan representation vara mindre väl förenlig
såväl med nämndens uppgift alt i vissa fall pröva socialstyrelsens beslut i
tillsynsärenden som med styrelsens tänkta befogen-hel all uppträda som part.
Socialstyrelsen bör således inte vara företrädd i nämnden. Det kan måhända
synas olyckligt all patienterna eller snarare patientorganisalionerna inte
skulle 11 direkl förslagsrätt i fråga om ledamöter. Patientorganisalionerna
lorde dock ännu inte vara tillräckligt representativa för att utlryckligen
tillförsäkras egen förslagsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>FöQande remissinstanser anser alt socialslyrelsen
bör fl föreslå ledamot i ansvarsnämnden. Försvarets sjukvårdsstyrelse,
kriminalvårdsstyrelsen, socialstyrelsen, statens handikappråd, något mindre än
hälften av huvudmännen. Apoteksbolaget och HCK.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen:
Styrelsen har inget alt erinra mot alt nämnden flr en i förhållande till
styrelsen mer fristående ställning än f. n. Enligt styrelsens mening innebär
emeilerlid del föreslagna anlalel ledamöter, åtta stycken, att nämndens
arbetsförmåga minskar. Delta intryck förstärks än mer genom tillskapandet av en
i stort sett partsammansalt nämnd. Styrelsen kan inte befria sig från
misstanken att de tre representanterna från de fackliga organisationerna inte
bara kan komma att se som sin roll i nämnden att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillföra
den sakkunskap utan även att bevaka medlemmarnas intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Motsvarande kan bli förhållandet med de tre
ledamöter som har att bevaka patienternas och del allmännas intresse. Härtill
kommer en ledamot, vilken skall representera sjukvårdshuvudmannaintressel.
Härigenom förskjuts jämvikten mellan personal- och patienlrepresenianlerna lill
patientens nackdel. Styrelsen kan nämligen inte bortse från all personalen inom
hälso-och sjukvården samt huvudmännen kan ha gemensamma intressen. Som exempel
härpå kan nämnas all vid fel eller försummelse i berörd personals
Qänsleulövning ofta förhållanden som berott på huvudmannen kan ha inverkat, t.
ex. pressade Qänstgöringsscheman, otillräcklig personalstyrka eller bristfällig
apparatur. Av nämndens åtta ledamöter är följaktligen fyra stycken atl betrakta
som representanter för vårdgivarna och de kan bestämma utgången i elt ärende,
eftersom vid lika röstetal den mildare bedömningen föreslås gälla. Styrelsen
ställer sig därför tveksam lill det stora anlalel ledamöter i nämnden och
ifrågasätter om dess sammansättning inte borde vara mer balanserad. Styrelsen
vill emeilerlid inte motsätta sig förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 och för sig kan del ligga någol i kommitténs uppfattning
att styrelsens representation i nämnden är mindre väl förenlig med nämndens
uppgift alt i vissa fall pröva styrelsens beslut i tillsynsärenden och all -om
styrelsen är representerad i nämnden - misstanke om påverkan kan uppkomma.
Emellertid finns det andra och starkare skäl som motiverar att styrelsen skall
vara representerad i nämnden. Denna representation bör i första hand ske genom
alt styrelsens lagbyråchef även ingår som ledamot i nämnden. Som skäl för dessa
ställningstaganden flr styrelsen hänvisa lill vad främsl Langton och Roos
anfört men även Göran Karisson i hans reservation. Om lagbyråchefen ingår som
en nionde ledamot i nämnden bryts för övrigt obalansen i nämndens
sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vidare ifrågasätter socialstyrelsen om inte även
föredraganden, såsom för närvarande, bör ingå som ledamot i nämnden, i vilket
fall antalet representanter för det allmänna lämpligen bör reduceras lill två
stycken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Apoteksbolaget: Beträffande ledamöterna i nämnden
vill bolaget ifrågasätta om inte också en representant från socialstyrelsen bör
ingå i nämnden. Detla skulle enligt bolagels mening öka nämndens sakkunskap och
möjligheter atl bedöma de komplicerade ärenden, som skall avgöras. En
representant för socialstyrelsen i nämnden behöver lika litet som företrädare
för personalorganisationerna och sjukvårdshuvudmännen innebära att nämnden ej
står fri i förhållande till de intressen den har alt bevaka. Även med denna
sammansättning av nämnden bör tillämpningen avjävsregler kunna utgöra garanti
för alt handläggning och prövning av det enskilda fallel inte påverkas av
ovidkommande intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landstingskommun: Möjligheten bör
övervägas att ge socialstyrelsen förslagsrätt till en nionde ledamot i en
reorganiserad ansvarsnämnd. Eftersom socialstyrelsen allmänt sell har
uppgiften atl bevaka palienlinlressen skulle ansvarsnämnden härigenom stärkas.
Denna ledamot</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
utses utifrån palienlinlressen och icke representera medicinalpersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Öslergötiands
läns landstingskommun: Socialslyrelsen har att som myndighet utöva tillsyn
över sjukvård m. fl. verksamheter. Det vore, enligt landstingets mening, inte
rimligt alt frånta styrelsen möjlighet alt delta i och följa frågor som så nära
berör verksamhetens bedrivande, patienternas rättssäkerhet och möjligheterna
att erhålla adekval vård. Vidare bör betonas den belydelse den nära kontakten
mellan nämnden och styrelsen haft då del gäller alt vidarebefordra erfarenheter
inom vissa områden, t. ex. medicinsk säkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Utöver föreslaget antal ledamöter bör därför chefen
för socialstyrelsens lagbyrå ingå i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser atl palientintressena bör bli klarare representerade i
nämnden nämligen UHÄ, Konsumentverket, DHR, HCK, RSMH och Sveriges allmänna
patientförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
lillslyrker kommitléns förslag till nämndens sammanställning i princip. Bland
nämndens ledamöter föreslås tre företräda allmänheten eller patienterna.
Utredningen är vag på denna punkl därför att man inte anser all de nuvarande
patientorganisalionerna är tillräckligt representativa. Enligt UHÄ:s mening bör
dessa tre ledamöter vara förankrade i någon av de nuvarande
patientorganisalionerna eller i någon annan organisation som kan sägas
företräda "allmänhetens" intresse i just dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket:
Inie minsl med hänsyn till att avgörandena i praktiken har prejudiciell
betydelse för prövningen av skadeståndsfrågor, måste också annan sakkunskap än
medicinsk kunna vara representerad i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel kommer vårdgivarna - huvudman och personal - alt fl hälften av
platserna och på så sätt möjlighet atl ensamma avgöra utgången i ell
disciplinärende. Man kan inte bortse från risken att större hänsyn därvid
kommer alt tas till personalens inlresse alt inte i tveksamma fall bli utsatt
för disciplinär bestraffning - en i och för sig rimlig bedömning som överensstämmer
med vad som allmänt gäller för straffprocessen - än till patientens intresse i
saken, särskill som del senare inte omedelbart gör sig gällande i
disciplinprocessen, utan först i en senare tvist om ersättning som avgörs av
ett annat organ. Risken för atl hänsyn till patienten kommer i andra hand
skulle sannolikt bli mindre om nämnden i ställel för lalan om disciplinansvar
hade att la ställning till vad kommittén betecknar som fastsiällelselalan. Om
så inte blir fallel försiärks risken av all patienterna som kollekliv inte
kommer att ha en enda förelrädare i ansvarsnämnden. Deiia är ytterst
anmärkningsvärt med lanke på den starka ställning som ges företrädarna för dem
som kan bli patienternas motpart i en skadeståndsprocess som kan föQa på
förfarandet i ansvarsnämnden. Någon av de tre ledamöter-kanske t. o. m.
alla-som skall utses "bland personer som kan anses särskilt företräda
allmänhetens intresse" kan visseriigen komma att företräda
patientintresset, men någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>garanti
för detla finns inte. Dessa ledamöter skall enligt kommittén närmast företräda
allmänheten eller patienterna. "Allmänhetens" intresse och patienternas
behöver dock ingalunda alltid sammanfalla. Enligt konsumentverkets mening bör
det därför anges i lagtexten att minst en representant i nämnden skall utses
att företräda palientintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentverket delar kommitténs uppfallning att
ingen av de patient-organisationer som finns idag är tillräckligt representativ
föratt-åtminstone under den närmaste liden - kunna inta en sådan plats. Mot
bakgmnd av konsumentverkels uppgifter och verksamhet bör man därför överväga
att låta verkel utse denna representant, i vart fall under en övergångslid till
dess atl patientorganisationerna vuxit sig starkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statens handikappråd: Rådet beklagar atl kommittén
inte kunnat finna någon patientorganisation som är tillräckligt representativ
för all ges möjlighet alt utse ledamöter i ansvarsnämnden. Det skulle varil av
värde om kommittén hade lyckats alt lösa uppgiften att ge patienterna rätt all
själva utse förelrädare i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>HCK: Vad gäller nämndens sammansättning anser vi
atl den i alltför stor utsträckning domineras av personalintressen. Av de
föreslagna åtta ledamöterna är fyra att betrakta som representanter för
personalintressen. Till socialstyrelsens viktigaste uppgifter hör atl vaka över
patienternas rättssäkerhet och tillse att de erhåller en adekvat vård. Vi anser
därför att socialstyrelsens lagbyråchef också bör ingå i nämnden och ansluter
oss därmed till Langtons och Roos' särskilda yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det skulle varit av värde om kommittén hade lyckats
att lösa uppgiften alt ge patienterna rätt att själva utse företrädare i
nämnden. Vi anser att HCK skulle kunna vara etl lämpligt sådant organ och
föreslår därför att HCK utser en ledamot till nämnden. HCK företräder fiera
olika sjukdomsgrupper som har direkt erfarenhet av frågor som berör vård och
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DHR: Förbundet ställer sig positivt till förslaget
atl olika personalgrupper blir företrädda i ansvarsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>DHR vill dock hävda alt fiera av
handikapporganisationerna, däribland DHR, företräder stora grupper
sjukvårdskonsumenler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksförbundet har tidigare till kommittén framfört
synpunkter atl del är angeläget alt i ansvarsnämnden finns representanter som
bevakar patienternas intressen och alt dessa bör väljas från några
huvudgrupper av patienter och suppleanter ur smärre patientgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet anser del självklart att DHR och andra
handikapporganisationer kommer in här med den uppdelning man kan komma fram
till genom inbördes överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RSHM: Vi anser ej rättskravet uppfyllt i en nämnd
som saknar representanter för patientorganisalionerna. Med tanke på
spännvidden i problematiken bör i nämnden ingå företrädare för både somatisk
och psykiatrisk sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Atl
det ej i ansvarsnämnden givits förslagsrätt för någon palienlorganisa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tion
finner vi alarmerande. Med tanke på den kraft, målmedvetenhet och kunnighet som
ett flertal patientorganisationer arbetar med är representation i nämnden ett
självklart krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges allmännapaUentförening: Ansvarsnämnden bör
utökas från sju till nio ledamöter, varav två tillsätts av föreningen eller av
paiientorganisation med inlresse för rättsfrågor inom sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
par remissinslanser förordar en ej partsammansalt nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Skaroborgs läns landstingskommun: Vid val av
sammansättningen finns i princip två olika modeller atl tillgå, nämligen endera
ell helt partssammansatt organ eller en objektivt sammansatt nämnd ulan
bindningar till några partsintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Mol bakgrund av all del i förslagel särskill
understryks atl nämnden skall fl en domstolsliknande funktion och karaklär
finner sjukvårdsstyrelsen del egendomligt att kommittén inte tagit upp det
senare alternativet till behandling. Enligt sjukvårdsstyrelsen bör även en
opartisk sammansättning övervägas av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges medicinsk-juridiska förening: Föreningen
anser det synnerligen angelägel att i nämnden ingår åtminstone en läkare som
slår fri i förhållande lill såväl personalorganisationer som sjukvårdshuvudmän.
Med hänsyn till nämndens arbetsuppgifter kan ifrågasättas om ledamöter bör
tillsättas efter förslag av personalorganisationerna. I vart fall har
personalrepresentalionen i nämnden i förslaget givils för stort utrymme. All,
samlidigl med personalorganisationerna, ge de kommunala sjukvårdshuvudmännen
förslagsrätt är i sig rimligt, men dock tveksamt med tanke på att del är långl
ifrån säkert atl patienterna uppfattar en sådan ledamot som företrädare för
palienlinlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Partsställning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag atl ge anmälaren/patienten
ställning av part i det disciplinära förfarandet inför ansvarsnämnden har
lämnats ulan erinran av det stora fiertalet remissinstanser. Endasl ett mindre
antal har dock särskilt yttrat sig i frågan. Etl par remissinstanser bland dem
Svea hovrätt motsätter sig förslaget. Några anser alt rätten atl anhängiggöra
disciplinärende bör vidgas lill all omfatta även andra av patientens
förhållanden intresserade än anhöriga. Vissa remissinstanser diskuterar
ansvarsnämndens och socialstyrelsens roller i förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>FöQande remissinstanser har särskill angivit atl de
är posiliva lill förslagel: JK, kriminalvårdsstyrelsen, JO, Öslergötiands,
Blekinge, Kristianstads läns landstingskommuner, Malmö kommun och DHR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK: Prövningsförfarandet inför ansvarsnämnden bör -
som kommittén föreslår - vara inriktat på om disciplinpåföQd bör ådömas eller
inte. Även om denna fråga är en sak mellan det allmänna och läkaren m. fl. bör
anmälare tillerkännas rätt alt verka för sakens utredning. En sådan rätt kan i
hög grad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bidra
till atl stärka förtroendet för nämndens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Blekinge läns landstingskommun: Som speciellt
värdefullt i kommitténs förslag anser avdelningen det vara atl patienien i
framtiden, om kommitténs förslag genomförs, tillförsäkras en mera aktiv roll i
prövningsförfarandel i ansvarsnämnden vilket torde bidra till att ge såväl
säkrare underlag för prövningen som stärkt förtroende för sjukvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt och Sveriges medicinsk-juridiska förening
motsätter sig förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: En nyhet i förhållande till nuvarande
ordning är kommitténs förslag att ge patienien partsslällning, Atl bygga
disciplinförfarandei på medverkan från palienlerna synes i vaQe fall formellt
inte vara helt ulan komplikationer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Etl förhållande av grundläggande betydelse i detta
sammanhang gäller patientens faktiska intresse av alt vara part. Patientens
inlresse torde väsentligen vara atl fl ersättning för skador, som han har
åsamkats. Som kommittén har framhållit har patienten emellertid efter
tillkomsten av den allmänna patientförsäkringen och andra försäkringsformer elt
begränsat intresse av atl från skadeståndssynpunkl delta i en ansvarsprocess.
Även i det fall en patient har gjort anmälan till nämnden, kan hans intresse av
atl fullfölja ärendet upphöra, om han under disciplinärendets handläggning får
sina skadeståndsanspråk reglerade. Att patienien återtar sin anmälan eller
eQesl upphör att verka i saken utesluter inte alt ett allvarligt fel kan ha
begåtts. Av värde kan därför vara atl belysa om ansvarsnämnden, som enligt
förslaget inte av eget initiativ skall ta upp ansvarsfrågor, i delta läge kan
slutligt pröva ärendet i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En andra invändning tar sikte på patientens
formella möjligheter inom ansvarsprocessen. Förfarandet skall enligt kommitténs
mening även framgent vara inriktat på atl få fastställt om disciplinpåföljd
bör eller inte bör ådömas för visst handlande eller viss underiåtenhet att
handla. Patienten förfogar emellertid inte pä något sätt över det allmännas
anspråk på disciplinansvar. Del ter sig därför inte naturligt eller ens möjligt
att patienten formulerar sin talan i dessa termer. Patienien har helt enkelt
inget yrkande i vilket hans lalan kan utmynna och hans anmälan fårdärmed
knappast någon annan funktion än den hittillsvarande nämligen att Qäna som en
utgångspunkt för en utredning av saken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En tredje invändning gäller patientens möjligheter
atl uppträda som likvärdig part i ansvarsprocessen. En patient torde ofta sakna
möjlighet all ange vari en enligt hans mening felaktig behandling består och
precisera vem som kan bära ansvaret för den felaktiga behandlingen. Inte heller
torde patienien i allmänhet kunna argumentera i fråga om behandlingen slår i
överensslämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Genom att patienien ges partsslällning kan antas
alt han inte sällan kommer i beråd om vad som egentligen förväntas av honom.
Han kan känna sig osäker om ansvarsnämnden verkligen utreder saken i
överensstämmelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
hans intentioner. Han kan få det intrycket atl han i detaQ måste bemöta
motpartens skrifter. Rent allmänt kan han få uppfattningen att det ankommer på
honom atl driva ansvarsprocessen vidare på elt sätt som han kanske inte
föreställde sig när han gjorde sin anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En konsekvens av patientens ställning och
möjligheter synes vara all det i många fall inte såsom kommittén synes mena är
möjligl alt inleda förfarandet genom atl tillställa den påstått felande befattningshavaren
patientens anmälan. Från formell synpunkt ter det sig anmärkningsvärt atl låta
en disciplinprocess initieras av en part som inte disponerar över
processföremålet. Härtill kommer att vederbörande befattningshavare har ett
anspråk på atl klart och entydigt få veta om disciplinpåföQd verkligen
ifrågasätts mol honom och i sådant fall vad som läggs honom till last.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De problem som här antyds synes kommittén vilja
lösa främst genom alt ålägga ansvarsnämnden officialprövningsplikt, I och för
sig synes det invändningsfritt att nämnden söQer för att saken blir
fullständigt utredd. Den kritiska punkten uppkommer emellertid när nämnden har
all ta ställning lill om och i vilka hänseenden del finns skäl att gentemot en
befattningshavare påstå all denne har åsidosatt vad som åligger honom i hans
yrkesutövning. Hur avgörandel i denna fråga än träffas synes detta kunna
menligt inverka på parternas tilltro till nämndens fortsatta handläggning av
ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vad nu har sagts lyder enligt hovrättens mening på
all del är svårt atl effektivt stärka patientens ställning och samtidigt bevara
tanken på en fristående nämnd, om patienten inte kan falla tillbaka påett organ
som har till uppgift atl la sig an hans sak och föra hans lalan vid
ansvarsnämnden, I beiänkandel har kommittén visseriigen erinrat om att JO och
JK har rält alt anmäla frågor om disciplinansvar lill ansvarsnämnden. Enligt
hovrättens mening är det emellertid inte möjligt atl mer generellt ålägga JO
och JK atl tillgodose patientens behov av slöd på denna punkt. Härtill kommer
atl det finns hälso- och sjukvårdspersonal som står utanför dessa
kontrollorgans tillsyn, I detla sammanhang kan erinras om den vid fiera
tillfällen framförda tanken på att tillsätta en ombudsman för att stärka
patientens ställning. En annan fördel med ett ombudsmannainstitut är alt det
synes bli lättare atl fastslå vilka uppgifter som skall ankomma på de av
kommittén förordade förtroendenämnderna. Den befattning dessa nämnder skall la
med patienters klagomål synes nämligen vara något diffus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag på dessa punkter ger också
intrycket all den disciplinära prövningen hos ansvarsnämnden i realiteten
fiyltas ut lill en oklar och diskreiionär handläggning vid andra inslanser, Mol
denna bakgrund kan det synas enklare och redigare att till elt särskilt
ombudsmannainstitut samla det samhälleliga stöd i ansvarsprocessen som man vill
ge patienterna. Hovrätten saknar emellertid ett allsidigt underiag för att
kunna la ställning till detla spörsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentverket tillstyrker kommitténs förslag att
ge patient möjlighel att påkalla prövning från ansvarsnämndens sida. Verkel
ställer sig dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tveksamt
till den lösning som kommittén har vall. Kommittén har i sin önskan alt samtidigt
ta hänsyn till alla, delvis motstridiga, värderingar gjort en konstruktion som
inte är hållbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Del palientintresse som bör tillgodoses är
självfallet möjligheten att få fastställt om patienien har fått en medicinskl
riklig behandling, Hans eventuella intresse av att få någon fälld till ansvar
måste anses vara av underordnad betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den lösning som kommittén har valt tvingas en patient, som har lidit men och
som inför en kommande skadeståndstalan vill få fastställt att behandlingen har
varit oriktig, atl föranstalta om disciplinåtgärder mot en viss yrkesutövare,
trots att skadeståndstalan kanske kommer att riktas inte mol yrkesutövaren utan
(under åberopande av s, k, anonym culpa) mot t, ex, huvudmannen för elt sjukhus.
Del finns således risk att hälso- och sjukvårdspersonalen dras in i processer
av mera omfattande slag än patienterna hade önskat. Förfarandet inför
ansvarsnämnden kan därmed komma alt bli mer belastande för personalen än som
hade varit nödvändigt. Det sagda talar enligt konsumentverkets mening föratt
patient ges möjlighel alt i ställel för lalan om disciplinansvar föra talan om
uttalande om (eller "fastställande" av) huruvida han har behandlats
på etl medicinskl rikligt sätt. Att - som kommittén anför - möjligheterna
enligt rättegångsbalken alt föra fastställelsetalan i den ordinarie processen
är begränsade kan, lika litet som de övriga omständigheter som kommittén
åberopar, på ett avgörande sätt inverka på bedömningen av om sådan talan skall
tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ett antal remissinstanser anser atl även andra än
de kommittén har föreslagit skall kunna anmäla disciplinärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SHR:
Rådet ställer sig positivt till kommitténs förslag i fråga om anhängiggörande
av ärende i nämnden men vill tillägga, att utöver JO, JK, socialslyrelsen,
patient eller nära anhörig bör varje annan person som är engagerad i patientens
problem få möjlighet att anhängiggöra ärende i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Jönköpings läns landstingskommun anser atl
sjukvårdshuvudmannen bör ha möjlighel att anhängiggöra ärenden i hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd. De kommunala sjukvårdspolitikerna representerar
väljarna och barett direkl ansvar inför dessa, varför utskottet anser det
motiverat, att den för sjukvården ansvariga politiska styrelsen inom
landstingsområdet även bör ha rätt all anhängiggöra ärenden i hälso- och
sjukvårdsnämndens ansvarsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinslanser diskuterar socialstyrelsens
och ansvarsnämndens roller i förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Enligt kommitténs förslag skall fråga
om disciplinansvar också las upp på anmälan av socialstyrelsen. Med hänsyn lill
att patienten har givits partsslällning synes det angelägel att belysa i vilken
utslräckning socialstyrelsen äger och bör agera när en patientanmälan
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de anmälningar som patienter gör direkt till ansvarsnämnden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>synes
kommitléns förslag innebära atl socialstyrelsen inte ens skall underrättas om
dessa. Redan detla förhållande är anmärkningsvärt så lill vida att socialstyrelsen
i varje fall formellt undandras omedelbar kännedom om förhållanden som kan vara
av betydelse för styrelsens möjligheter att fullgöra sin lillsynsuppgift.
Oavsett detla, uppkommer emellertid frågan om socialslyrelsen - för den
händelse den på annal sätl skulle få del av en patients anmälan -skall kunna
inträda i processen vid sidan av patienten. Förslagel torde medföra alt det
skall vara socialslyrelsen obelagel att göra detta. Hovrätten vill emellertid
peka på att olägenheter kan uppkomma om patienten och socialstyrelsen inte
haren samstämmande uppfattning om vad saken gäller. För övrigt kan en
befattningshavare åtminstone teoretiskt i en och samma sak mötas av tre olika
ansvarspåsiåenden nämligen det som patienien har gjorl i sin anmälan, det som ansvarsnämnden
har formulerat med utgångspunkt från patientens anmälan och det som tas upp i
socialstyrelsens anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En annan fråga gäller hur socialstyrelsen skall
förfara när den från en patient erhåller en skrivelse, som kanske inte är
ställd till ansvarsnämnden men som ger vid handen att vad patienten i sill
klagomål ytterst åsyftar är atl en ansvarsfråga skall prövas. Del synes böra
klariäggas om socialslyrelsen i della fall har alt ulan vidare överiämna
skriften lill ansvarsnämnden för handläggning eller om socialstyrelsen kan
anses befogad atl pröva om den på gmndval av skriften skall göra en egen
anmälan om disciplinåtgärd lill ansvarsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till del anförda måsle socialstyrelsens
ställning i ansvarsprocessen betecknas som oklar. Som ytleriigare exempel på
denna oklarhet kan erinras om att styrelsen i samma ärende kan uppträda som
sakkunnig vid nämnden för atl vid elt överklagande erhålla ställning som part.
I detta sammanhang kan vidare anmärkas att den föreslagna ordningen inte utesluter
kompetenskonfiikler mellan socialslyrelsen och ansvarsnämnden. Sålunda skall
tillsynen över medicinalpersonalen som hittills ankomma på styrelsen men, om
nämnden finner alt en patientanmälan riktar sig mol fel befattningshavare
eller alt även en annan befattningshavare än den anmälde har felat, skall
nämnden ex officio kunna ingripa mot den inte anmälde befattningshavaren. Någon
skyldighet atl ingripa synes dock inte vara förulsall för nämndens del, varför
styrelsen i sådana fall kan komma alt sväva i Ivivelsmål om den såsom
tillsynsmyndighet skall ingripa eller inte. Om nämnden skall fortsätta att
handlägga ett ärende, som har anhängiggjorts genom patientanmälan vilken senare
har återkallats, har som lidigare antytts inte reglerats; eventuellt måsle i sådanl
fall tillkomma en anmälan av socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt hovrättens mening finns det ingen anledning
betvivla att del i praktiken skall vara möjligt att på etl smidigt sätt lösa
fiertalet av de svårigheter hovrätten i det föregående har pekat på men det
intrycket kvarstår all det av kommittén föreslagna ansvarssystemel är
komplicerat och särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
patienterna inte alldeles lällöverskådligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östergötlands
län landstingskommun: Skulle vid en utredning framkomma uppgifter som lyder på
att en annan person än anmälaren har lidil men i någon form, skall nämnden,
enligt förslaget, inte kunna ingå i prövning av saken med mindre anmälan
inkommer från någon som är behörig alt göra anmälan därom. Inte heller om
ansvarsnämnden på annat sätt än genom behörig anmälan har fått kännedom om
förhållanden som skulle motivera utredning får nämnden ta upp saken till
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslagel torde inte ha många motsvarigheter inom
lagstiftningen och är närmast ägnat att försvåra samhällets möjligheter till
konlroll inom det medicinska verksamhetsområdet. Landstinget förordar att dessa
begränsningar las bort ur förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Besvärsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Remissopinionen är delad när del gäller frågan om
patienien bör ha besvärsrätt mol ansvarsnämndens beslul i sak. De flesta av
remissinstanserna tillstyrker kommitténs förslag eller lämnar det utan
erinran. Flera remissinstanser anser dock alt patienten bör ha självständig
besvärsrätt. När det gäller besvärsrätl för yrkesutövaren samt JO, JK och
socialstyrelsen är remissinstanserna genomgående positiva. JO och Svea hovrätt
ifrågasätter JO:s resp. JK:s roller i besvärsförfarandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget att inte ge patienten besvärsrätt mot
ansvarsnämndens beslut i sak tillstyrks utlryckligen av JK, Svea hovrätt,
kriminalvårdsstyrelsen. Kristianstads. Alvsborgs och Skaraborgs läns
landstingskommuner, Malmö kommun, TCO och Svenska läkaresällskapet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JK: De skäl kommittén anför kan godtas från strikt
teoretiska synpunkter.' Enligt min mening är del emeilerlid - ulan uppgivande
av några orubbliga principer - fullt möjligl atl ge anmälaren besvärsrätl också
i fall när ansvarsnämnden har prövat en anmälan i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>De paralleller kommittén drar med JO:s och JK:s
lalerätl mot beslul i disciplinärenden enligt vanliga offenlligrättsliga
reglerom disciplinansvar är naturligtvis ell starkt skäl fören talerätt även i
de fall som häravses. Jag anser därför alt JO och JK bör tillerkännas
besvärsrätt helt oberoende av om anmälaren också får sådan rätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En klar begränsning i värdet av Jö:s och JK:s
talerält som ersättning för att anmälaren inte tillerkänns besvärsrätl ligger
däri att JO och JK inte gärna kan ges befogenhet att anföra besvär annal än i
fråga om offentligt anställd hälso-och sjukvårdspersonal. Även om detla innebär
atl den alldeles övervägande delen av nämndens avgöranden kan bringas under
högre instansers avgöranden är lösningen från principiell synpunkt föga
tilltalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lösningen med besvärsrätt för Jö och JK har också i
övrigt nackdelar. En sådan är att det inte kan uteslutas alt de har inbördes
olika mening. Jag ansluter mig till tanken på en besvärsrätl för
socialstyrelsen. Denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>besvärsrätl
kommer säkert alt bli av mycket större betydelse än den som enligt förslaget
skall tillkomma JO och JK, En fråga som inte alls har behandlats av kommittén
är vad som skall gälla om både socialstyrelsen och JO eller JK anför besvär.
Det heter visseriigen att socialstyrelsen skall tillvarata det allmännas
intresse i saken, om denna uppgift inte åvilar JO eller JK, Men denna
bestämmelse hindrar inte att båda anför besvär och frågan blir då om domslolen
skall avvisa socialstyrelsens lalan om även JO eller JK anför besvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
arom även anmälaren bör ha besvärsrätl. Någon motsvarighet lill en sådan
konstruktion torde inte flnnas inom någol annal område men detta kan knappast
få vara avgörande om starka skäl talar för en sådan besvärsrätt. Inte heller
den omständigheten att besvärsrätten skulle innebära en juridisk nykonstruktion
kan få lägga hinder i vägen. Vad som böravgöra frågan arom besvärsrätten behövs
och om den skulle innebära några väsentliga nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en besvärsrätl för anmälare förringas i hög grad därav alt socialstyrelsen
har besvärsrätl. En ytteriigare garanti mot att rättstillämpningen slår in på
vägar, som innebär atl det allmännas intresse träds för när, ligger i
besvärsrätten för JO och JK, Jag kan mot denna bakgrund inte finna behovel av en
besvärsrätl även för anmälare vara särskilt stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den nackdel som kan ligga i en besvärsrätt för
anmälare är uppenbariigen atl överinstanserna kan komma atl betungas med hell
ogmndade klagomål. Även om besvärsrätten är inskränkt till patient eller närstående
(24 §) kan det inte uteslutas att olika synsätt skulle leda till elt stort
antal besvär och därmed etl betungande arbete för i synnerhet kammarrätten. För
en sådan utveckling talar i någon mån min erfarenhet från elt liknande område,
nämligen advokatsamfundets disciplinära verksamhel. De ärenden som prövas av
samfundels disciplinnämnd är i regel väckta av en enskild klagande som anser
atl advokaten har misskött etl visst ärende. 1 detla fall har anmälaren ingen
besvärsrätt. Uppgiften att bevaka del allmännas intresse tillkommer i ställel
enbart JK. Anmälaren kan hos JK hemställa all JK utövar sin besvärsrätt. Så
sker också ganska ofta men långl ifrån alltid. Vad som därvid anförs är
praktiskt laget alltid sådant atl det inte kan föranleda någon åtgärd från JK:s
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid en samlad bedömning av alla de omständigheter
som här föreligger till beaktande är jag närmast benägen att anse särskild
besvärsrätt för anmälaren onödig. Om Jö och JK tillerkänns besvärsrätt, vilket
jag anser givet, får anmälaren i ställel vända sig till Jö eller JK med en
hemställan om ålgärder för alt fä lill stånd den överprövning anmälaren önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I anslutning till del nyss anförda vill jag fästa
uppmärksamheten på frågan huruvida Jö och JK bör få del av alla ansvarsnämndens
beslut i disciplinärenden eller om de bör ha att rekvirera beslutet när en
anmälare hos JÖ eller JK har krävt en överprövning eller de av andra skäl anser
sig böra granska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutet.
Inom ramen för JK:s verksamhet finns f n. båda systemen. Besvärsrätten blir
egentligen meningsfull bara om beslutet automatiskt översänds. Detla gäller i
varje fall JK. Samtidigt innebär ell sådanl system naturligtvis ett merarbete
för JK. Även om besvärsrätten kommer all utövas i etl fåtal fall per år kommer
JK atl behöva registrera och granska alla beslut av ansvarsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vid ställningstagandet i den nu behandlade frågan
vill jag för min del fästa avgörande vikt vid den omständigheten att en viss
kontroll av ansvarsnämndens verksamhet ligger däri alt socialstyrelsen har
besvärsrätl. I de förut berörda fallen där JK automatiskt får del av och
tvingas granska alla beslut saknas motsvarande besvärsrätt för alla utom JK.
Detta föranleder mig till slutsatsen att JO och JK inte automatiskt behöver
tillställas ansvarsnämndens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO anser det vikligl alt allmänheten
tillfredsställande upplyses om de möjligheterden enskilde har atl få ett ärende
prövat i högre instans genom att hos socialstyrelsen, JK eller JO begära att
ansvarsnämndens beslul överklagas. Del lorde bli förtroendenämnderna som här
får en angelägen uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>FöQande remissinslanser anser att patienten bör ha
egen besvärsrätl även mol avgöranden i sak. Kammarrätten i Stockholm, JO,
socialstyrelsen, konsumentverket, Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs,
Malmöhus, Göteborgs- och Bohus, Västerbottens och Norrbollens läns landstingskommuner,
statens handikappråd, HCK, DHR, RSMH och Sveriges allmänna patientförening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO:
När del gäller enskild anmälare anser kommittén alt anmälare inte skall ha rätl
alt föra talan mot beslul som innebär prövning i sak. Som skäl för atl vägra
patient besvärsrätt i dessa fall anför kommittén bl, a, atl enskild anmälare
inte har något anspråk på disciplinär påföljd all göra gällande. Jag har svårl
atl se all detta resonemang går ihop med den oinskränkta partsställning som
kommittén ger patienien vid handläggningen i nämnden och där partens yrkande
naturiigtvis många gånger är just atl den anmälde skall åläggas ett
disciplinstraff De särskilda skäl som kommittén åberopar för att ge patienien
partsslällning i nämnden kan enligt min mening också åberopas för att patienien
får bedömas som part vid överklagande till nästa instans. Paralleller skulle
här kunna dras med en målsägande i brottmålsprocessen, som ju har en subsidiär
fullföljdsrält och kan göra anspråk på straffrältslig påföljd i högre instans
om inte åklagaren gör del. Kan således en enskild målsägande i elt brottmål
göra anspråk på en slraffrättslig påföQd borde man också kunna acceptera atl en
enskild patient-som ju i förhållande till den anmälde kan sägas ha en
målsägandeslällning - skulle kunna göra anspråk på disciplinär påföljd i
synnerhet om disciplinansvaret vilar på offenlligrältslig gmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Som ytteriigare skäl för att vägra patient full
besvärsrätl har kommittén hävdat alt besvärsinsiansen, dvs, kammarrätten,
enligt förvaltningsrällsliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grundsatser
inte på eget initiativ får göra ändring till det sämre för part, i della fall
den läkare, sjuksköterska eller annan som ansvarsnämnden har frikänt. Om
emellertid patienten tilldelas besvärsrätl uppkommer ett Ivåpartsmål i
kammarrätten där de mol varandra slående parterna, med de begränsningar som
närmare anges i förvaltningsprocesslagen, har frihet att framställa yrkanden,
öm domstolen med en sådan ordning på yrkande av patienten skulle komma till
annal resultat än ansvarsnämnden och döma till disciplinär påföQd, är det inte
frågan om att domstolen på eget initiativ gör ändring till partens nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har kommittén ansett alt del knappast synes rimligt att den som har gått fri i
ansvarsnämnden skall på talan av enskild behöva underkasta sig de kostnader och
olägenheter av annal slag som ett svaromål inför domstol skulle innebära. Jag
har viss förståelse för dessa synpunkter. Personalen kan onekligen i vissa fall
behöva ell skydd mol obefogade anklagelser. Jag tror emellertid att just dessa
fall - närde väl har passerat ansvarsnämnden och lett lill friande utslag -
inte behöver bereda den anmälde nämnvärt obehag vid en överprövning i
kammarrätten. Vill man å andra sidan åstadkomma en ökad rättssäkerhet för den
enskilde patienten genom atl lillse att hans sak blir tillfredsställande prövad
måste detta medföra atl den som är föremål för klagomålen kan drabbas av ökat
obehag. Någon större svårighet att skapa ersättningsregler för de koslnader som
kan uppkomma lorde inte heller föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett vikligl led i det av kommittén föreslagna systemet ingår att part som är
missnöjd med ansvarsnämndens beslut skall kunna vända sig lill Jö och JK och -
fördel fall det rörsig om hälso- och sjukvårdspersonal i offentlig Qänst -
begära deras ingripande för att få en överprövning till stånd. En förutsättning
är då all J(D och JK tilläggs rält atl föra lalan om ändring i ansvarsnämndens
beslut på samma sätt som nu gäller i disciplinmål i lagen om offentlig
anställning. Jag kan inte tillstyrka della förslag. Med hänsyn lill den
tillsynsfunktion som riksdagens ombudsmän har enligt regeringsformen ter del
sig principielll felaktigt att nära nog inordna JO i en ordinarie
besvärsordning. Såvitt jag förstår kommer kommitténs förslag atl medföra slor
risk för detta. Den missnöjde enskilde anmälaren kommer att vända sig till JO
med samma argument för etl JO-ingripande som han skulle ha använt i ett eget
överklagande till kammarrätten och JO kommer närmast atl fungera som något
slags förprövningsinsians till kammarrätten. Som jag redan har framhållit är
den riktiga lösningen i stället alt tilldela den enskilde anmälaren egen
besvärsrätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ställer mig över huvud laget tveksam till om man på förevarande område skall
tillägga JO besvärsrätt liknande den som finns på del offentliga området i
övrigt. Skillnaden är ju att socialstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet
på hälso- och sjukvårdsområdet skall kunna anföra besvär över ansvarsnämndens
beslut oberoende av om det är styrelsen som själv har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>initierat
ärendet där. De motiv som ligger bakom JO:s besvärsrätt i lagen om offentlig
anställning och JO:s instruktion, nämligen att tillvarata samhällsintresset av
att felaktigheter blirtillbörligl beivrade, blir ju då tillgodosett genom
socialstyrelsen. Jag kan tänka mig att man skulle kunna stanna vid en
besvärsrätt för Jö i de fall där Jö själv har gjort anmälan till
ansvarsnämnden. Del skall tilläggas atl de praktiska möjligheterna för JO att
utnyttja den besvärsrätt, som redan flnns, är relativt begränsade. Hittills har
inte förekommit någol fall där JO använt sig härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentverket: Övervägande skäl talar enligt
konsumentverket för att patient ges rätl alt överklaga ett sådant uttalande av
ansvarsnämnden som verkel anser bör ges. Uttalandet har visserligen inte samma
karaktär som en dom om fastslällelse, genom alt inte vara formellt bindande för
bedömningen i en framtida skadeståndsprocess utan närmast ha karaktär av s. k.
partsbesked, som redovisar ansvarsnämndens inställning. Överprövning av partsbesked
av liknande slag inom andra delar av förvaltningen har dock tillåtits ibland.
Ett skäl till detta har varit att beskedet har kunnal få betydelse för den
enskilde genom atl förleda honom att tro att vad myndigheten har meddelat i en
oförbindande formulering har varil i sak avgörande, och därigenom få honom att
böja sig för det. Ett annal har varil alt partsbeskedet tillmätts ett särskill
värde när den fråga som det har gällt har prövats av domstol. Särskilt den
senare omständigheten motiverar att part flr rält alt besvära sig över
ansvarsnämndens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det skall tilläggas att de skäl som kommittén anför
mot att ge patient besvärsrätt över elt beslul av ansvarsnämnden om
"fastslällelse" - motpartens kostnader och förmodan att högre
instans skulle göra samma bedömning som ansvarsnämnden - kan anföras mot varje
flerinstansförfarande. Det kan inte lillmätas slörre betydelse här än annars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitténs förslag kommer ansvarsnämnden atl få en mera domstolsliknande
ställning än den nämnd som finns i dag. Till grund för prövningen kommer atl
ligga etl förfarande med motstående parter. För att ansvarsnämnden alls skall
ta upp en sak till prövning efter anmälan från patient krävs atl denne visar,
alt saken rör honom (24 § lagförslagel), dvs. att han har lidil men.
Uppenbarligen kan det bli svårt för patient atl utforma sin talan på lämpligt
sätt, och redan kravet atl han själv i viss mån måste vara aktiv inför
ansvarsnämnden (om inte socialslyrelsen tar upp hans fall i nämnden) kan minska
hans möjligheter alt få lill stånd en prövning. Patient bör därför ges
möjlighet att kostnadsfritt få biträde inför ansvarsnämnden. Någon statlig
Qänstemän bör förordnas att lämna sådant biträde. Denna Qänstemän - som
förslagsvis kan kallas patieniombudsmän - bör i administrativt hänseende kunna
knytas till socialslyrelsen. En sådan ordning skulle ha slor betydelse som
medel att stärka patienternas ställning. Det kan nämnas att en liknande
konstruktion har föreslagils av reklamationsutredningen i betänkande (SOU
1978:40)Tvistlösning på konsumentomrädel. Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innebär
att KO i vissa fall skall kunna föra talan inför allmän domstol i tvist mellan
konsument och näringsidkare som ombud för konsumenlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Norrbollens läns landstingskommun: Talan mol beslul
skall enligt utredningsförslaget kunna föras av enskild anmälare endast i
processuellt hänseende men däremot inte mot ansvarsnämndens avgörande i sak.
Denna bestämmelse är enligt landstingets mening ur rättssäkerhetssynpunkt tveksam.
Inskränkningen kan mycket väl av patienterna upplevas som elt hinder fören
allsidig, uttömmande och objektiv bedömning av ifrågasatt felbehandling eller
annan försummelse från hälso- och sjukvårdspersonalens sida,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RSHM: Förbundet kan inte acceptera kommitténs syn
all ansvarsnämndens ärenden i högre rält skall kunna betraktas enbart som en
angelägenhet mellan arbetsgivare och anställd. Vi anser det självklart atl
patienten skall ha rätt att besvära sig till högre rättsinstans alternativt all
reservera sig emot ansvarsnämndens beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förfarande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget till reglerom förfarandet i
ansvarsnämnden lämnas utan erinran av så gott som samtliga remissinslanser. En
remissinstans ställer sig tveksam till bestämmelsen om muntlig handläggning.
Några remissinslanser lar upp möjlighelerna lill förenklad handläggning. Flera
framhåller alt nämnden bör få ökade resurser för alt kunna handlägga ärendena
snabbare, Ytteriigare några framhåller att kravet på sakkunskap vid
handläggning måsle tillgodoses samt vidare alt publicering av nämndens
avgöranden bör ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt: Hovrätten kan tillstyrka vad kommittén har föreslagit om förfarandet i
ansvarsnämnden utom såvitt avser förutsättningarna för muntlig handläggning.
Kommittén har föreslagil all muntlig förhandling skall hållas, om den mot
vilken åtgärd ifrågasätts begär det saml sådan förhandling inte är obehövlig
eller inte heller särskilda skäl talar mot det. De skäl kommittén har anfört
för alt begränsa möjligheterna till muntligt förfarande har hovrätten inte
funnit övertygande. Med hänsyn till den allvariiga innebörd som en disciplinär
åtgärd har för den enskilde anser hovrätten att den mot vilken åtgärd
ifrågasätts bör ha en ovillkoriig räll att få muntlig handläggning lill slånd.
Någon större risk för alt en sådan begäran skall användas i ohemult syfte lorde
enligt hovrättens mening inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
allmänna patientförening: Stadgandet angående förfarandet vid ofullständig
ansökan eller anmälan är orimligt. Det försämrar patientens rättssäkerhet.
Timid, tillbakadragen och lågutbildad - i detta sammanhang troligen också sjuk
- kan patienten inte göra sin rätt gällande. Stadgandet bör ändras lill alt
ålägga ansvarsnämnden plikt alt vara patienten behjälplig att komplettera
ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstvrelsen:
Kritik har från fiera håll framförts mol ansvarsnämnden för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
långa handläggningsliderna. Denna kritik har i många fall varit befogad. Ur
rättssäkerhetssynpunkt är det för alla parter mycket viktigt att nämnden får de
ekonomiska och personella resurser som behövs, så atl den kan utreda ärendena
skyndsamt och fullständigt. Det får inte förekomma att en anmälare måste vänta
i åratal på ett utslag och att en anmäld befattningshavare måste gå med hotet
om påföQd över sig under orimligt lång tid. Visserligen har kommittén påtalat
vikten av all erforderliga resurser ställs lill nämndens förfogande men
socialslyrelsen anser ändå atl kommittén borde närmare ha utrett och analyserat
nämndens nuvarande resurser med hänsyn lill alt de av kommittén föreslagna
åtgärderna skall medföra en ökning av nämndens effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Då ansvarsnämnden föreslås få förstärkning från
socialslyrelsen när det gäller kanslifunktionen och tillhandahållandet av
föredraganden i nämnden samt styrelsen påläggs ytteriigare uppgifter, vilkel
har berörts under 2 §, hade kommittén även bort utrett, vilka
resursförstärkningar som bör tillföras styrelsen för atl den skall kunna
fullgöra de uppgifter som följer av kommitténs olika förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I sammanhanget vill socialslyrelsen peka på att det
nu införda begreppet hälso- och sjukvårdspersonalen kan komma att påverka
styrelsens tillsynsverksamhet. Delta liksom andra uppgifter som nu läggs på
styrelsen -jfr. t, ex, 10, 11, 24, 27 och 40 §§ - borde ha utretts i
resurshänseende,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun: Ansvarsnämndens möjligheter alt på ett
tillfredsställande sätt bereda alla ärenden inom rimlig tid har under senare år
blivit alll mindre. En del ärenden har tenderat alt dra ut över fiera år vilket
har inneburit en för både medicinalpersonalen och patienterna oacceptabel
situation. Att verksamhelen trots detla har fungerat någorlunda beror delvis på
införandet av den s. k, patientförsäkringen vilket har inneburit atl den under
en lång föQd av år registrerade ökningen av antalet anmälningar till
ansvarsnämnden inte har fortsatt i samma takt efterår 1975, Borttagandet av
större delen av de ärenden som rör skadeståndsanspråk har emellertid inte givit
tillräcklig avlastning för nämnden, Etl steg i rätt riktning då del gäller att
ge nämnden bättre möjligheter att behandla komplicerade anmälningar är
förslaget (21 §) alt bemyndiga ordföranden i nämnden att ensam avgöra vissa
ärenden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I nuläget tvingas nämnden företa ingående
ulredningar i ärenden, av typen okynnesan målningar, där det redan från början
är uppenbart att någon åtgärd inte kan komma i fråga. Det borde övervägas om
inte ordföranden skulle kunna få bemyndigande alt avgöra även en del fall av
denna karaklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppenbart är att nämndens verksamhet kommer att
utökas undan för undan, dels genom atl medicinalpersonalbegreppet las bort men
framförallt i och med atl antalet anmälningar i framtiden kan beräknas öka år
för år allt efiersom nämndens arbete blir mera känt och patienternas benägenhet
att ifrågasätta behandlingar ökar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1978/79. 1 sam/. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad som har sagls förefaller det
klart otillräckligt att endast föreslå att den nya nämnden erhåller sam ma
resurser som den nuvarande har och därigenom redan från början försätta nämnden
i ett omöjligt läge med ökande ärendebalans som följd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser atl del måste ställas stränga krav på föredragandens kompelens. Med hänsyn
till det vida kompetensområde ansvarsnämnden föreslås få med avseende på de
inom området verksamma yrkesgrupperna bör föredraganden i enlighel med
nuvarande praxis utses med utgångspunkt från del yrkesområde den person tillhör
som är föremål för ärende hos nämnden. Emellertid kan inte kunskapskrav inom
alla yrkesområden uttryckas som krav på viss utbildning, legitimation eller
annan behörighet. Därför måsle bestämmelserna kompletteras med elt allmänt krav
på atl föredragande skall besitta de yrkeskunskaper som fordras för
handläggning av det aktuella ärendet, SACO/SR vill emellertid samtidigt
understryka atl det nyss anförda inte får tolkas så att nämnden skulle föriita
sig till föredragandens specialkunskaper beträffande bedömningen av ärendet.
Sådan bedömning bör enligt organisationens uppfattning alllid göras av särskill
tillkallad sakkunnig och föredragandens specialkunskaper bör alltså användas
till alt för nämndledamölerna underiälla förståelsen av sakkunnigutlåtandet.
Det anförda resonemanget leder också till slulsatsen att regeln om hörande av
särskild sakkunnig bör göras i stort sett obligatorisk. SACO/SR vill därför
föreslå att 32 § i lagförslagel omformuleras till atl ansvarsnämnden skall
inhämta yttrande över fråga som kräver särskild sakkunskap, om det inte på
grund av sakens enkla beskaffenhel framstår som obehövligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
legitimerade optikers riksförbund anser, all ärenden berörande exempelvis
legitimerade optiker, inte kan behandlas korrekt, såvida inte kompelens i detta
yrke finns tillgänglig inom nämnden eller tillkallas att delta i behandlingen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Samma uppfattning framförs för landteknikernas del
av Sveriges tandteknikers riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om publicering av nämndens beslul påpekar socialstyrelsen atl denna tanke
i fiera olika sammanhang har framförts lill styrelsen. Någon publicering sker
f. n, inte. Däremot refereras regelbundet en del intressanta fall i
Läkartidningen. En sådan publikationsserie skulle enligt styrelsen säkert bli
en aktuell och nyttig "lärobok" på hälso- och sjukvårdens område.
Likaledes skulle hälso- och sjukvårdspersonalen även få närmare belyst vad som
menas med vetenskap och beprövad erfarenhet på fiera olika områden. Nyttan
härav lorde väl kompensera kostnaderna för en regelbunden publikation av
bedömda fall i ansvarsnämnden. Socialstyrelsen förordar därför atl
ansvarsnämnden tilldelas resurser även för detla ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
läkarförbund: Ansvarsnämndens bedömningar och uttalanden i medicinska frågor
som genom anmälningar eller eQesl har varil föremål för nämndens prövning får i
varje särskilt fall anses vara utlryck för vad som anses vara i
överensslämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. För</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
underlätta och såvitt möjligt garantera enhetlighet i den centrala instansens
bedömningar synes det förbundet vara av mycket stor vikt att denna ges
erforderliga resurser all fortlöpande föra etl register över meddelade beslul
uppdelade efter sitt sakinnehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Önskvärt är härjämte alt nämndens beslut som
innefattar ställningstaganden av principiell innebörd genom korta referat
eller i annan lämplig form kontinuerligt sammanställs och publiceras saml all
resurser härför ställs till förfogande. En sådan "Ansvarsnämndens
årsbok" kunde lämpligen ulformas med domstolsverkets publikation
"RRK" som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Förtroendenämnd Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitléns förslag alt landslingskommunala
förtroendenämnder inrättas för kontakt, information och förmedling av hjälp
tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinslanser. Flera
remissinslanser har dock invändningar mol förslaget om inrättande av
förtroendenämnder. Andra motsätter sig förslaget att landstingskommunerna skall
kunna lägga nämndens uppgift på annan redan befintlig nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks i huvudsak av Svea hovrätt,
kamniairäiien i Stackholm, arbelarskyddsstyrelsen, socialslyrelsen, UHÅ.
statens handikappråd, karolinska sjukhuset. JO, Stockholms, Uppsala.
Södermanlands, Jönköpings, Kronobergs. Kristianstads, Göteborgs- och Bohus,
Alvsborgs. Skaraborgs och Västmanlands läns landstingskommuner. Gotlandskommun,
LO, TCO. HCK, DHR, Svenska läkaresällskapet, Sveriges läkarförbund och Sveriges
medicinsk-juridiska förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Styrelsen tillstyrker förslaget om
inrättande av förtroendenämnder. Det är styrelsens uppfattning atl en stor del
av anmälningarna till ansvarsnämnden om begångna fel eller missförhållanden
inom hälso- och sjukvården ofta bottnar i bristande information eller
missförstånd mellan personal och patient. Del är därför angeläget alt sådana
ärenden kan redas ul lokall i slällel för med hjälp av en central myndighei,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Ell skäl för inrättande av förtroendenämnder är
enligt kommittén de uppenbara svårigheterna alt tillskapa en statiig
ombudsmannainslitution, vilken, samtidigt som den har en auktoritativ
ställning, är lätt tillgänglig för allmänheten och har god lokalkännedom.
Socialstyrelsen vill erinra om atl det i och för sig redan finns en sådan
organisation nämligen länsläkarorga-nisationen och den synes förvånansvärt nog
inte ha närmare berörts i ulredningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO: Onekligen föreligger ett behov av alt inrätta
någon form av kontakl-och informationsorgan. Många av lill JO inkomna klagomål
på sjukvårdens område har sin grund i motsättningar och missförstånd av olika
slag. Ofta råder bristande kunskap om innehållet i gällande bestämmelser,
om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvarsfördelning
och om praxis. Inrättandet av ett organ med de uppgifter som har föreslagits
tillkomma förtroendenämnderna skulle därför verksaml kunna bidra till en bättre
förståelse mellan patient och sjukvårdspersonal. Jag tillstyrker alltså
kommitténs förslag på denna punkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala läns landstingskommun: Försöksverksamheten
i Uppsala län har visat, all det finns elt stort behov av en verksamhet som kan
stå till patienters, f, d, patienters, anhörigas och även personals hjälp i
frågor av skiftande arl, alt hjälpen kan ges utan byråkratisk uppläggning och
att hjälpen kan vara konkret och snabb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Verksamheten kan i stort sett rymmas inom det
förslag till organisation som kommittén lägger fram. Många av patientärendena
är av den arl alt de med fördel handläggs inom landstingsområdet och i del fall
ell ärende inte går atl lösa regionall är ärendet förberett innan del förs
vidare till ansvarsnämnden. Försöksverksamheten i Uppsala län har erfarenhet av
all man i vissa fall efter förberedande utredning ändå måste gå vidare för en
ännu mer specialiserad utredning. Möjlighet till prövning av elt ärende av en
juridisk instans måste således fortfarande finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Viktigt är att samtliga landsting inrättar nämnder
så alt ärenden kan överföras direkt mellan två landsting, F, n, - när många
landsting saknar patientombudsman - måsle ibland ett patientärende direkt
överföras lill ansvarsnämnden när annat sjukvårdsområde är inblandat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Försöksverksamheten visar alt de konkreta
erfarenheter som patienlom-budsmannen har gjort i sitt arbele har varil mycket
värdefulla all använda i undervisningen av såväl blivande läkare som annan
sjukvårdspersonal. Många missförstånd kan undvikas om sjukvårdspersonal får sin
uppmärksamhet riktad på sådana silualioner, som har givit anledning till
klagomål från patienter eller anhöriga och lär sig hur man bäst förebygger
sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Orsaken till atl man inte klarar vissa kontakt- och
informationsproblem trots vår välutbyggda hälso- och sjukvårdsorganisation är
inte tillräckligt penetrerad i betänkandet. Det hade varit värdefullt om
kommittén hade kunnal belysa denna fråga mer ingående med ledning av de
praktiska erfarenheter med patientombudsmän som ändå finns på olika håll i
landel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>HCK: Förtroendenämnden skall vara elt organ för
kontakl, information och hjälp till patienten. Vi ställer oss i stort sätt
positiva till den konstruktion som anges i förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>1 detla sammanhang vill vi dock betona att
förtroendenämndens tillkomst inte får innebära att den direkla och omedelbara
kontakten mellan patient och vårdpersonal som är så viktig för
behandlingsarbetet avbryts. Förtroendenämndens tillkomst får inte fungera som
avlastning för personalen eller tas lill intäkt för att nödvändiga
personalförstärkningar inte görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En förutsättning för alt nämnden skall kunna
uppfylla sitt syfte är givelvis all information sprids om nämndens uppgifter
och vilka frågor den har att behandla. Denna information bör ges omedelbart
vid intagningen vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdinstitution
och hämtöver spridas lill "patienter" som inte är institutions-bundna
saml till övrig allmänhet. Härvid måste beaktas alt man tillgodoser de krav på
informationens utformning som olika handikappgrupper har. Den måste vara
anpassad lill bl. a. synskadades och dövas behov. Handikapporganisationerna
kan ge närmare upplysningar om berörda handikappgruppers krav. Om patient inte
kan tillgodogöra sig någon information måsle man lillse att en person som är
patienten närslående eller är ombud för patienten informeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi vill med skärpa framhålla angelägenheten av att
patientens rätt tillgodoses. I de intressekonfiikter som ofta uppkommer mellan
arbetsgivare och personal användes ofta patienter som slaglrä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
"maskningsålgärder" från personals sida blir patienterna ofta
drabbade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- erhåller
inte nödvändig vård etc. Själva har de begränsade möjligheter att<br>
göra sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Patienten kan känna sig främmande i den
tidspressade sjukhusmiljön. Det kan vara svårl alt ta upp frågor som rör
behandlingsformer och andra problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Patienten måste därför få möjlighet atl diskutera
igenom olika spörsmål med någon representant från den egna
intresseorganisationen när han/hon så önskar, Della kan bl, a, vara angelägel
före en palienlkontakt med nämnden. Det bör givetvis vara självklart att någon
från patientens intresseorganisation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- om
patienien så önskar - ska kunna få bistå patienten i kontakten med<br>
nämnden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO: Organisationen ser positivt på förslaget om
inrättande av förtroendenämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Emellertid avvisar TCO förslaget om rätten att
uppdra åt annan nämnd alt vara förtroendenämnd liksom om rätlen atl tillsätta
två nämnder. Förtroendenämnderna konimer att få en så viktig funktion, atl de
bör vara hell frislående. Förtroendenämnderna bör lillsältas i samråd med
personalorganisationerna och inte enbart beslå av Qänstemän inom landstinget
eller kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO finner det välbetänkt att för förtroendenämnd
inrättas eget kansli och att nämnderna tilldelas resurser och ledamöter i
erforderiig utslräckning för all tillfredsställa föreliggande behov. Dessutom
är del viktigt att information om förtroendenämndernas verksamhet och hur man
kommer i kontakl med dem sprids inom landstinget eller kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund: Medicinalansvarskommitténs
förslag om inrättande av regionala förtroendenämnder, avsedda att fungera som
organ för kontakt, information och hjälp lill patienter framsiår som etl
komplemenl lill ansvarsnämnden. Förbundet kan dela uppfattningen alt många
anmälningar lill ansvarsnämnden har sin grund inte i att patienten har
uppfattat vården som bristfällig utan mera att det för patienien kvarstår ett antal
obesvarade frågor. De föreslagna nämndernas verksamhel kan därför troligen
förväntas bidra till att ett antal presumtiva ansvarsnämndsärenden kan
slutbehandlas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
elt tidigare stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Slutligen kan förbundet inte dela kommitléns
uppfallning att nämnden skall vara fakultativ i den meningen ait
arbetsuppgifterna skall kunna läggas på en redan befintlig nämnd. Enligt
förbundels uppfattning föreligger då stor risk alt "förtroendeuppgifterna"
kommer i skymundan bland övriga arbetsuppgifter och förlroendeverksamhelen
därmed inte får den genomslagskrafl som bör tillkomma den,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>FöQande remissinstanser är negativa eller tveksamma
till kommitténs förslag om inrättande av ansvarsnämnder: <span
style='text-transform:uppercase'>RA, </span>konsumentverket, kriminalvårdsstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Östergötlands, Kalmar, Blekinge,
Malmöhus, Hallands, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Gävleborgs, Västerbollens
och Norrbottens läns landstingskommuner, Göteborgs, Malmö och Gotlands kommuner
samt SACO/SR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet (majoriteten): Det finns starka
motiv föratt underiälla kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvården.
Genom information, rådgivning och möjlighel för patienten att framföra sina
åsikter etc, kan man på etl tidigt sladium reda ul eventuella missförstånd och
på så sätt minska behovel av all gå vidare lill ansvarsnämnden som härigenom
skulle kunna avlastas många ärenden. Förbundet är således i huvudsak positivt
till förslaget om förtroendenämnder, men är i detla skede tveksamt lill om en
sådan funktion skall göras obligatorisk genom lagstiftning. Möjlighet all
fakultativt inrätta etl motsvarande förtroendemannaorgan föreligger redan f n,
genom kommunallagen. Verksamheten sådan den beskrivs i utredningen är ännu i
huvudsak oprövad, varför förbundsstyrelsen anser atl det före särskilda
lagstiftningsåtgärder bör ges möjlighet lill försöksverksamhet med
förtroendenämnder. Sjukvårdshuvudmännen kan härigenom utforma verksamheten
efter lokala förhållanden och förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet (styrelsens socialdemokratiska
ledamöter): Del finns visserligen starka motiv för att underlätta kontakterna
mellan patienter och hälso-och sjukvården. Information, rådgivning och
möjligheter för patienten att på ell tidigt stadium framföra sina åsikter är
viktiga led i delta sammanhang. Enligt förbundsstyrelsens mening är de
föreslagna förtroendenämnderna inte någon lämplig väg atl tillgodose dessa
kontakt- och informationsbehov. Sjukvårdshuvudmännen bör få utforma
verksamheten efter lokala förhållanden och förutsättningar. Skulle någol
landsting viQa inrätta etl särskill förtroendemannaorgan föreligger möjligheter
härtill redan genom gällande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret: Della problem torde vara svårt alt
lösa lagstiftningsvägen. Enligt statskontorets mening är det främsl etl
utbildningsproblem där vårdpersonalen måste ges bättre kunskaper om hur
patienterna upplever sin vårdsituation. Patienterna måsle även informeras om
vilka vägar som står öppna inom sjukvårdsorganisationen för framförande av
kritik och klagomål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Många landsting har på eget initiativ startat
verksamheter med bl. a. patieniombudsmän inom delta område. Enligt
statskontorets mening borde resultatet av denna verksamhet utvärderas innan
verksamheten regleras via lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Värmlands läns landstingskommun: År 1974 beslutade
Värmlands läns landsting att en funktion som patienlkontaklman skulle inrättas
vid länets sjukhus. Vid företagen utvärdering av palientkontaktmännens
verksamhet år 1975 och med förfrågningar åren 1976 och 1978 har del framkommit
all besöks- och konlaklfrekvensen har varil låg även om en viss ökning har
märkts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den i utredningen föreslagna förtroendenämnden kommer
i stort att fylla samma funktion som en patienlkontaklman. Möjligtvis kan sägas
all förtroendenämnden enligt förslaget fåren något mer utredande uppgift. Med
anledning av den relativt låga ärendefrekvensen hos palienlkontaklmännen anser
landstinget att det vore förhastat att genom lagreglering låsa formerna för
kontakterna mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonalen som utredningen
föreslår. I ställel bör del ges möjligheter att inrätta förtroendenämnder på
försök under en prövolid på förslagsvis två år. Efter försökstidens utgång bör
en utvärdering ske av förtroendenämndernas verksamhet. Försl därefter kan man
ta ställning till formerna för kontakterna mellan patienter och hälso- och
sjukvårdspersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>RA: </span><span
style='font-family:Verdana'>Det kan ifrågasättas om inte de föreslagna
förtroendenämnderna innebären överorganisation. Motsvarande informationsbehov
finns hos den rättssökande allmänheten. Detta behov har man sökl tillgodose på
olika sätt. Så t. ex. finns regler om alt tingsrätt i s. k. småmål skall när
det behövs gå allmänheten till hända med lämpliga hänvisningarom vad
rätlssökande har alt iaktta för att ta lill vara sin räll. Domstolen skall vid
behov också lämna rätlssökande allmänna upplysningar om hur ansökan om stämning
eller yllrande över sådan ansökan bör avfattas och om förfarandet i övrigl i
rättegången. I praktiken fullgörs dessa uppgiflerav en särskild Qänstemän vid
domstolen. Del bör övervägas om inte molsvarande ordning skulle kunna användas
också inom hälso- och sjukvården. Övertygande skäl för all inrätta särskilda
nämnder för information harenligt min mening inte förebragts. Det borde vara
tillräckligt alt del vid varje sjukhus och vårdinrättning finns särskilda
Qänstemän som tillgodoser patienternas intressen. Den av mig skisserade
lösningen skulle innebära en snabbare handläggning och framför allt en för
patienien nödvändig direktkontakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kriminalvårdsstyrelsen: För atl tillgodose
intresset av att ett kontakt- och informationsorgan för patienterna tillskapas
bör enligt styrelsens mening ytterligare övervägas om inte en ordning med en
särskill utsedd förtroendevald person kunde vara tillfyllest. En annan
möjlighet, som skulle tillgodose kravet på kontaktorganets fristående
ställning, vore alt ulreda humvida funktionen i fråga kunde hänföras till de
allmänna advokatbyråernas verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Konsumentverket: Verket delar kommitténs
uppfallning alt det finns skäl atl skapa ell särskilt organ som patienterna kan
vända sig lill med frågor och klagomål och som kan vidarebefordra synpunkter
och önskemål och utreda påstådda missförhållanden. Kommittén anser atl
övervägande skäl talar för att detta organ får en anknytning lill de kommunala
sjukvårdshuvudmännen. Särskill önskemålen att organet lätt kan nås av
patienterna och alt det skall ha god kännedom om de lokala förhållandena kan
tillgodoses genom en sådan lösning. Den har dock också klara nackdelar. En
väsentlig brisl är att sjukvård som bedrivs i statlig eller privat regi saml
folktandvården och omsorgsvården kommeratl ligga utanför förtroendenämndernas
kompelens. Den lokala anknytningen medför vidare att del blir svårt att
genomföra landsomfattande enhetliga informations- och andra insatser.
Patienternas möjlighet att få information, hjälp och slöd kommer också atl
variera från landsting lill landsting beroende på hur stora resurser som har
avsatts för verksamhelen. Kostnaderna att inrätta förtroendenämnder med
tillräckligt stora kansliresurser i de 23 landstingen och de tre kommuner som
inte deltar i landsting kommer atl bli belydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommittén har inte beräknat vilka kostnaderna kan
komma att bli för en effektiv organisation, men del finns skäl alt tro att de
blir så höga att man måsle ställa sig tveksam lill om alla landsting - och de
tre kommunema -kommer att anslå tillräckliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
invändningar leder till alt man enligt verkets mening inte utan ytterligare
överväganden bör avvisa tanken att i ställel för förtroendenämnderna inrätta
ett statligt kontakt- och informationsorgan. På så sätt vinner man i
enhetlighet och effektivitet. Man får dessutom en institution som med stor
sannolikhet blir billigare än ell slorl antal lokala organ. För att kontakt-och
informationsorganet skall kunna bedriva sin verksamhet på etl kraftfullt sätt
kan det också vara en fördel om det inlaren frislående ställning gentemot de
vårdande organen. Enligt verkets mening finns det ingen motsättning mellan den
sjukvårdspolitiska strävan att decentralisera vården och inrättandet av etl
statligt kontakl- och informalionsorgan. Varken detla eller de föreslagna
förtroendenämnderna skulle ha lill uppgift atl handha själva vården. Samtidigt
som del aren fördel för palienlerna alt kunna vända sig lill en Qänstemän som
är fristående från vårdgivarna kan det vara till gagn för kuratorer och annan
hälso- och sjukvårdspersonal atl kunna hänvisa patienter till en sådan, öm en
"patientombudsmannainstitution" inrättas med den funktion som förut
har angetts bör denna också kunna anförtros de uppgifter som här är i fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR: Förtroendenämnder borde tillskapas utan
sådan anknytning till kommunallagstiftningen som har föreslagits av kommittén.
De bör i stället inrällas som frislående organ. Della kan motiveras - förutom
med de angivna svårigheterna - av att det är väsentligt att organ med den
föreslagna uppgiften verkligen åtnjuter stort förtroende hos såväl offentligt
anställda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
privatpraktiserande vårdgrupper liksom hos patienterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Della förtroende torde lättast kunna åstadkommas
genom en sådan sammansättning av nämnden all förelrädare för de privat
verksamma inom hälso- och sjukvården bereds möjlighel all della i nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kalmar läns landstingskommun: En lösning för all
komma lill rätta med fall där behov av hjälpinsatser av från sjukvårdsansvariga
fristående organ föreligger vore all lägga dessa uppgifter på
länsläkarorganisationerna. Länsläkarna är väl förtrogna med de lokala
förhållandena och skulle lätt kunna kanalisera eventuella klagomål och bidra
till att eventuella missförstånd avhjälptes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Den föreslagna nämndens andra uppgift atl vara
organ för ökad kontakt och information gentemot patienterna skulle kunna lösas
via klinikföreståndarna. Dessa lorde dessutom ha större möjlighet att sköta
kontaktverksamheten på etl personligt och informellt säll samtidigt som
informations-uppgifterna skulle bli total integrerade i
sjukvårdsorganisationens löpande verksamhel, något som av kommittén har
framhållits som väsentligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RSMH: Även om förtroendenämnd inrättas bör en
regional patientom-budsmannainstilulion byggas upp och palientorganisationen
skall ha ell avgörande infiylande på institutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser har kommenterat förslagen i
fråga, förtroendenämndernas kompelens, arbetsuppgifter, sammansättning och
arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kompetens
och arbetsuppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges läkarförbund: Enligt förbundets mening är
kommitténs resonemang om nämndens kompelens någol svårförståelig. Såvitt
framgår kan de föreslagna förtroendenämnderna inte fatta några bindande beslut i
angelägenheter som enligt sjukvårdslagen ankommer på sjukvårdsstyrelse, direktion
etc. och inte heller i övrigt utfärda några bindande direktiv. Eftersom
nämndernas verksamhel således väsentligen är inskränkt till framställningar,
påpekanden och förslag saknas enligt förbundets mening anledning all avgränsa
någol särskilt kompetensområde. Vidare delar förbundet kommitténs tveksamhet
inför förslaget att förtroendenämnderna skall bedöma frågor om fortsatt
medicinsk vård, ombesörja tidsbeställning, verka för kontinuitet etc. Det synes
som om sådana befogenheter för nämnderna på ett avgörande sätt skulle kunna få
infiylande på sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden. I alll fall måste denna
typ av bedömningar ställa myckel stora krav på kompetensen hos förtroendenämndernas
ledamöter och handläggare. Förbundet måste tyvärr också ställa sig tveksamt
till kommitténs uttalande att nämndverksamheten inte får innebära all någon
skall kunna skaffa sig fördelar på annan vårdsökandes bekostnad. Uttalandet
synes mera vara ett önsketänkande än baseral på reella förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs
läns landstingskommun: Förtroendenämndens kompetens före-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 220</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slås
begränsad lill den sjukvård som huvudmännen enligt sjukvårdslagen är skyldiga
atl ombesörja. Utanför denna nämnds kompelens faller således tandvården. I
sammanhanget åberopas pågående arbete med ny sjukvårdslag och kommittén påpekar
att vid en utvidgning av sjukvårdshuvudmännens ansvarsområde enligt
sjukvårdslagen lill alt omfatta även tandvården bör omprövning ske av
förtroendenämndens kompetensområde. Enligt sjukvårdsstyrelsens mening finns
inte minst praktiska skäl som talar för att förtroendenämnderna redan i ell
tidigare skede också får handlägga frågor angående tandvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
behandlar något i den allmänna motiveringen frågan om förhållandel mellan
sjukvårdsstyrelsen och förtroendenämnden. Sjukvårdsstyrelsen vill i
sammanhanget peka på möjligheten all åsladkomma en mer formell precisering. Del
bör av författningstext framgå att förtroendenämnden inte äger fatta beslul
som ankommer på sjukvårdsstyrelsen att fatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landstingskommun: Möjligheten alt
låla omsorgsvården ingå i förtroendenämndens arbetsområde bör övervägas. Delta
bör givetvis påverka nämndernas sammansättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet (majoriteten): Förtroendenämnds
verksamhel bör i princip även innefatta folktandvård och omsorgsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronobergs
läns landstingskommun: Utskottet ser inget avgörande skäl för uppskov med atl
all hälso- och sjukvård, även den privata, kommer under nämndens behörighel
ulan vill uttala vikten av att lagtexten ulformas så all nämnden ges
befogenheter alt inte enbart ge patient i privat vård hjälp och tillgodose hans
behov av kontakl och information, utan även meddela synpunkter lill
ifrågavarande vårdgivare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östergötlands
läns landstingskommun: I den allmänna motiveringen i utredningen anges atl
förtroendenämnderna skall kunna handlägga frågor som rör privat sjukvård lika
väl som den offentligt drivna verksamheten, I praktiken torde det bli mycket
svårt att hävda någon som helst ställning gentemot privata yrkesutövare. En
dylik ordning skulle kunna uppfattas som om sjukvårdshuvudmännen har fått en tillsynsuppgift
ulan att ha den kompelens en sådan förutsätter. Landstinget förordar därför
alt, om förtroendenämnder inrättas enligt förslaget, dessa nämnder inte skall
ges i uppgift att övervaka den privata sjukvården utan på detta område enbart
ges uppdrag att förmedla kontakt mellan patienter och privata vårdgivare och
att förmedla information till patienter som vänder sig till nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gävleborgs
läns landstingskommun: Landstinget anser att gränsdragningen mellan
förtroendenämndernas och ansvarsnämndens verksamhet bör ytterligare preciseras
och att förtroendenämndernas roll i förhållande till landstingens ordinarie
förtroendemannaorganisation bör diskuteras ytteriigare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gotlands
kommun: Nämnden måste i slörre eller mindre utsträckning basera sill ställningstagande
på rent medicinska bedömningar. Nämnden skall visseriigen inhämta
information från läkare och annan sjuk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdspersonal
men skall själv göra en slutbedömning, där olika intressen och kanske olika
uppgifter står mot varandra. Även om det knappast har varit avsikten kan
nämnden därigenom komma att verka som en domstol i även rent medicinska och
medicinskt-etiska frågor. Dess huvuduppgift är givetvis att söka bilägga konflikter
och att tillvarata palienlinlressen och del vore därför olyckligt om dess
uppgifter ulformas så, all nämnden riskerar alt själv komma i konflikt med
andra intressenter - sjukvårdsstyrelse, sjukhusdirektion, sjukhusledning,
läkare och annan vårdpersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Alt som utredningen har förutsatt helt avstå från
att avgränsa eller precisera nämndens uppgifter och kompelens och överiämna
regleringen härav till lokala beslut måsle därför inge tveksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Göteborgs- och Bohus läns landstingskommun ifrågasätter
starkt om nämnden bör pröva behovel av medicinsk vård och ordna med
lidsbeslällning. Alt all hälso- och sjukvård, även privat, på sikt skulle komma
under nämndens kompetens finner landstinget orimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammansättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala läns landstingskommun anser att nämnden bör
ha en självständig ställning, vara politiskt sammansatt saml försedd med
medicinsk och administrativ expertis. Ordföranden i hälso- och
sjukvårdsstyrelsen bör vara självskriven ledamot. Till nämnden bör länsläkaren
och chefsläkaren vid centrallasarettet knytas som medicinska experter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet anser att chefsläkare bör
ingå i de lokala förtroendenämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetsformer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Uppsala läns landstingskommun: Utredningen
skisserar förtroendenämndens verksamhetssätt, men menar att respektive
landsting skall ha frihet att avgöra hur handläggningen av ärendena skall ske
inom nämndens kansli. Erfarenheter från försöksverksamheten i Uppsala län visar
tydligt att det är nödvändigl alt det finns en särskild kontaktperson, som
patienterna kan vända sig till, och som är lätt att nå. En del information och
tillrättalägganden kan delegeras till denna kontaktman (Qänstemän), medan andra
ärenden måste hänskjutas till nämnden. Av försöksverksamheten har vidare
framgått att del är en fördel om kontaktmannen har en medicinsk bakgrund med
god kännedom om författningar och bestämmelser som reglerar den praktiska
sjukvården. Viktigt är också alt kontaktmannen har god kännedom om det egna
landstingels verksamheter saml om möjligl har utredningserfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>När det gäller patientfrågor utanför den rent
sjukvårdande verksamheten bör kontaktmannens uppgifter kunna begränsas lill att
överiämna ärendet till en viss utsedd Qänstemän inom berörd myndighet. Det bör
utarbetas klara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
smidiga samarbetsformer mellan sjukvårdens kontaktman å ena sidan och
socialvården och försäkringskassan å den andra. En patient skall inte själv
behöva vända sig lill flera myndigheter för atl få hjälp med olika delproblem i
sin situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statens handikappråd: Vi anser atl inom psykiatrin
patientens upplevelse av atl nämnden verkligen tar sig an hans/hennes sak blir
starkare om någon från den egna intresseorganisationen (i de fall sådan finns)
får närvarorätt vid nämndens sammanträde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Återkallelse av legitimation m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag lill enhetliga regler om
återkallelse av legitimation och om meddelande av ny legitimation till den som
har fått sin legitimation återkallad tillstyrks eller lämnas utan erinran av så
gott som samtliga remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kopparbergs läns landstingskommun: Allmänheten bör
ha ett skydd mot yrkesutövare som inte längre förmår att utöva sitt yrke på ell
godlagbart sätt eller som är på annat sätt olämplig för verksamheten. Reglema
bör vidare vara enhetliga för samtliga som är föremål för
legitimationsförfarande, dvs. läkare, tandläkare, sjuksköterska, barnmorska,
sjukgymnast, glasögonopliker och psykolog. De två omständigheter som anges utgöra
skäl för deslegitimation nämligen att den legitimerade genom försummelse har
ådagalagt uppenbar olämplighet all utöva sitt yrke eller all den legitimerade
på grund av sjukdom eller liknande har blivit oförmögen att lillfredsslällande
utöva yrket - bör lillräckligl läcka återkallelsegmnderna för legitimation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viss tvekan vill landstinget anföra mot beredningens synpunkt att det inte
finns anledning införa någon särskild åldersgräns efter vilken läkare inte
längre skulle vara behörig all ulöva yrket. Med de krav som medicinskt och
förfatlningsmässigl slälls på läkarna är det tveksamt om personer långt efter
pensioneringen orkar hålla sig å jour med utveckling, litteratur och liknande.
Eftersom socialslyrelsen i sina anvisningar till länsläkarorganisationen
nyligen har fäst uppmärksamheten på dessa problem, menar ulredningen alt
resultatet av delta initiativ bör avvaktas innan ytteriigare åtgärder vidtas.
Landstinget delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>TCO: Beslämmelserna är enligt TCO:s mening väl
utformade. TCO vill i detta avsnitt särskill uttala alt kommitléns förslag alt
inte införa en fixerad åldersgräns är väl övervägt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR har inga invändningar mot sammanförandet
och utformningen av de materiella grunderna för återkallelse av legitimation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén har påpekat medför emellertid återkallelse av legitimation i
realiteten olika rättsverkningar för olika personalkategorier. Därmed uppstår
tre grupper av hälso-och sjukvårdspersonal där ansvarsnämnden får mer eller
mindre starkt respektive inget inflytande alls på frågan om en person som har
visat grov oskicklighet skall kunna fortsätta i yrket. Del hade enligt SACO/</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SR:s
mening varil önskvärt att kommittén hade gjort en analys av frågan om bärande
skäl kan anföras för dessa olikheter eller om det vore önskvärt atl
ansvarsnämndens befogenheter är lika vad gäller den legitimerade hälso- och
sjukvårdspersonalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet: Medicinalansvarskommittén
synes inte alls ha berört frågan vilken kontroll av all legitimationen har
meddelats och allQämt gäller, som skall anses böra krävas av de
Qänsletillsätlande myndigheterna. Vid ansökning till exempelvis läkarQänsler
används regelmässigt en särskild blankett där läkaren skall ange uppgifter om examina,
legitimation, specialistkompetens och tidigare Qänstgöringar. Uppgifterna
skall bestyrkas av två trovärdiga personer på det sätt som normall förekommer i
liknande sammanhang. Det är emellertid oregleral om exempelvis en sjukhusdirektion
eller de sakkunniga vid en läkarQänsttillsättning dämlöver skall ha att hos
socialstyrelsens legitimalionsregisler konlrollera de sökandes behörighel.
Eftersom fall har förekommit då brister i detla hänseende har medfört oönskade
effekter vill styrelsen förordna atl man i den fortsatta
departemenlsberedningen av utredningens förslag också uppmärksammar dessa
aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges allmänna patientförening: Socialstyrelsen
är den enda instans som kan aktualisera frägan om återkallelse av legitimation.
Socialslyrelsen är ävenså den instans som verkställer ett beslut om
återkallelse av legitimation. Här stadgas, alt socialstyrelsen - om annat inte
har föreskrivits - äger ställning som motpart till den yrkesutövare vilken kan
länkas bli föremål för återkallelse. Socialstyrelsen skulle alltså fungera som
part och dömande myndighet samlidigl, vilket är orimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Patientjournaler Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Några remissinstanser har kommenterat
lagstiftningen om journaler, skyldigheten att föra journal och journalers
innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO: De regler som finns rörande patienQournaler
består lill största delen av administrativt utfärdade föreskrifter med olika
grad av precisering. Reglerna är svåra atl överblicka och åtskilliga brister
föreligger. På etl flertal områden saknas t. ex. beslämmelser om vem som skall
föra journal och vad en journal skall och inte skall innehålla. Det saknas
också regler om vilka handlingar som skall anses tillhöra journalen. Jag delar
därför kommitténs uppfattning atl en översyn av hela del rådande systemet med
journalföring är moliverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statskontoret stöder ulredningens förslag men anser
atl en väsentlig fråga i detta sammanhang är att påskynda arbetet atl reglera
buren journal bör föras och vad den bör innehålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>HCK: I likhel med ulredningen anser vi atl mot
bakgrund av patientjournalens belydelse för patienten vad gäller säkerhet i
vården och behovet av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>integritetsskydd
bör "en genomgång av och elt försök all samordna reglerna för i vilka fall
och av vem journal skall föras vidtas". Vi anser atl denna utredning bör
genomföras i samråd med olika patienlorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det finns f. n, inte regler som skyddar patient mol
videobandinspelningar och reglerar dessa bands användning i undervisningssyfle.
Om patienten har gett sitt tillstånd eller inte anser vi inte vara relevant ty
om denne är t, ex, psykotisk eller deprimerad kan övertalning lill ell
accepterande lätt ske. Regler måste utformas som ger patient erforderiigt
skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En integritets- och sekretessfråga som inte berörs
av kommittén är förvaring av journaler. Vi anser all del i lag eller annan
författning skall stadgas hur sådana handlingar skall förvaras om så inte redan
är föreskrivet, och alt det även skall anges vilka personer som skall kunna ha
tillgång till journalarkiv eller journal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Malmöhus läns landstingskommun: Frågor om
tystnadsplikt och sekretess för journaluppgifter utreds i annan ordning. Delta
borde dock inte ha utgjort hinder för utredningen att ta ställning lill frågorna
om vad journal skall innehålla och hur den skall föras. Även om de
organisatoriska förhållandena inom sjukvården är olika hade den nu föreslagna
lagen kunnat innehålla de grundläggande reglerna för journalföring. Behov har,
som ulredningen antyder, visal sig finnas bl, a, för regler om ändring i
journal. Reglerna om förfalskningsbrott i 14 kap. brottsbalken utgör - mol
bakgrund av några aktuella fall - inte något egentligt skydd mot obehöriga
eller felaktiga ändringar i journaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RSMH: Förbundet anser alt journalen bör uppdelas i
olika avsnitt t. ex. diagnos, medicindosering, reaktioner på mediciner saml
dagliga anteckningarom patientens tillstånd. Vi anser dessutom atl journal
inom psykiatrin alltid skall föras i samråd med patient.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet anser vidare att det noggrant skall i lag
specificeras vilken information som får spridas inom eller mellan myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet anser att företagsläkares och
försäkringsbolags rält att efter patients medgivande få ta del av journaler
starkt skall begränsas om inte hell förbjudas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill förbundet påpeka att alla
uppgifter, fotografier, bandinspelning och videoinspelning måste anses falla
under sekretesslagens bestämmelser. Om patient har gett sitt tillstånd eller
inte beträffande videoinspelning anser vi inte vara relevant. Är man i ett
dåligt psykiskt skick kan man lätt övertalas att acceptera en inspelning som
man senare ångrar. Det förefaller dessutom vara myckel märkligt att man enligt
LSPV är ur stånd alt ta vård om sig själv, men däremot är fullt rättskapabel
att fatta ett beslut om en eventuell videoinspelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Förbundet anser vidare atl bättre utarbetade och
mer detaQerade föreskrifter för journalföring utarbetas av socialstyrelsen i
samråd med riksomfattande patientorganisalioner. Förbundet kräver lagstadgad
räll för patient att göra tillägg till journal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>RSMH kräver oinskränkt rätt att efter viss tid,
förslagsvis ett år, efter utskrivning få ta del av hela journalen inklusive
andra relevanta handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att ta del av journal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att ge patient rätt att ta del
av sin journal inom den privata hälso- och sjukvården med samma begränsningar
som inom den offentliga hälso- och sjukvården tillstyrks eller lämnas utan
erinran i huvudsak av samtliga remissinstanser. Några instanser framför dock
kritik i detaQfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Frågan om en patients rätl alt ta
del av sin journal inom privat och offentlig sjukvård har diskuterats i olika
sammanhang och det synes för de flesta patienter enligt socialstyrelsens
uppfattning ganska oförståeligt att olika regler gäller härvidlag. Styrelsen
finner det därför tillfredsställande alt enligt förslaget i huvudsak samma
regler kommer atl bli tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Emellertid torde förslagel medföra flera praktiska
problem, t. ex. när det gäller läkare som saknar fotokopieringsutmstning.
Socialslyrelsen bedömer dock i likhel med kommittén att dessa problem inte är
oöverstigliga. Etl annat spörsmål är vad patienten skall eriägga i avgift för
en avskrift av sin journal inom den privata sjukvården. Härvidlag har kommittén
enda.st uttalat att den som önskar få en avskrift får betala den avgift som
begärs och som inte är oskälig samt att närmare föreskrifter härom inte torde
behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Enligt 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen skall
allmän handling, som får lämnas ut, på begäran genast eller så snart del är
möjligl tillhandahållas den som önskar ta del därav. För atl en framställning
om utlämnande av en journal i den privata sjukvården inte onödigtvis skall
förhalas anser styrelsen att en liknande lidsspärr bör införas även inom denna
sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Redan i dag flr de flesta patienter ta del av sina
journaler hos en privatpraktiserande läkare. Del synes därför inte bli alltför
många gånger som en läkare kommer att vägra sina patienter alt ta del av sina
journaler och därmed behöva hänskjuta frågan till socialstyrelsens prövning.
Med hänsyn härtill och sedan läkaren väl harbedömt all en journal inte bör
utlämnas, har inte styrelsen något att erinra mot att kommittén kategoriskt har
föreslagit atl själva hänskjulandel skall ske genast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>En kostnadsfråga som kommittén inte har berört är
läkarens kostnad för atl hänskjuta frågan om utlämnande av en journal lill
socialslyrelsen för prövning och upprättandet av elt eget yttrande i samband
därmed. Styrelsen anser inte all patienien i dessa fall skall svara för
kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbelarskyddsstyrelsen: 1 flera fall har man inom
förelagshälsovården föQl de principer, som gäller för allmänna handlingar
enligt sekretesslagen. Det kan framstå som en fördel, atl detta handlingssätt
konfirmeras och regleras antingen i enlighet med lagförslaget eller genom den
lagstiftning som väntas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
handlingssekretess och tystnadsplikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>SACO/SR och Sveriges läkarförbund är posiliva lill
principen all även patienter inom den privata hälso- och sjukvården skall få
rätl alt ta del av sina journaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Det hade enligt dem dock varit värdefullt om
bestämmelserna hade kompletterats såtillvida all önskvärdheten av atl patienten
tar del av uppgifterna i samråd med läkare, tandläkare etc, hade framhållits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinslanser har kritik mot detaQer i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kammarrätten i Stockholm: Kommittén föreslår i 9 §
förslaget lill lillsynslag den nyheten, att palienQournal som inte är allmän
handling skall på begäran av den vars vård eller behandling journalen avser på
vissa villkor tillhandahållas honom. I specialmotiveringen lill paragrafen
uppger emellertid kommittén att bestämmelsens utformning inte avser alt
utesluta att den som är behörig ställföreträdare i förekommande fall får
tillgång till journalen. Lämpligheten härav kan ifrågasättas men, om så ändå
anses böra gälla, bör detta komma lill uttryck i paragrafen. I sammanhanget må
påpekas alt kommittén i 24 § nyssnämnda lagförslag föreslår, att nära anhörig
till patient kan bli behörig göra anmälan till ansvarsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Statens handikappråd: Rådet vill inte hävda
oinskränkt rätt för patient all la del av sin journal, men inom psykiatrin
anser vi med hänvisning till befintligt system i Norge, alt journalen eller de
delar av journalen som inte enligt gällande rätt bedöms lämpliga för patienten
att ta del av bör vara tillgängliga genom ombud, förslagsvis patientens
advokat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sekretessen mellan myndigheter är i dag inte
särskilt reglerad. Rådet anser att det vore önskvärt med en strikt reglering av
vilken information om enskild som fär spridas mellan olika myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Vi anser också att del är önskvärt atl användandet
av s. k. videobandinspelningar, bandinspelningar m. m. i undervisningssyfte
och behandlingssyfte regleras i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
allmänna patientförening: I 9 § stadgas rätten att ta del av t. ex.
privalläkarens journal, vilkel vi noterar med tillfredsställelse. I andra
stycket stadgas "om tillhandahållandet kan ske utan att ändamålet med
vården eller behandlingen motverkas eller någons personliga säkerhel sättes i
fara". Delta stycke rimmar illa med grundprincipen, atl sjukvård i Sverige
i första hand är frivillig. Föreningen utgår från önskemålet, atl patienten
erhåller en obegränsad rätl alt ta del av sin journal. Föreningen vill
ifrågasätta alt patient verkligen skulle kunna skadas av att ta del av
journalen. Innan man kan slutligen la ställning i detta hänseende, krävs en
undersökning angående de kända skador som har uppstått i della sammanhang.
Föreningen förordar därför, atl frågan utreds närmare. En sädan utredning borde
även omfatta sådana fall, då patient har skadats genom atl vägras la del av sin
journal. Journalförarens yttrande över journalen måsle belraktas som en del av
densamma.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förstöring
av journaler m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Kommitléns förslag att socialstyrelsen under vissa
förhållanden skall kunna besluta alt journal skall förstöras tillstyrks eller
lämnas ulan erinran av flertalet remissinstanser. Flera remissinslanser
motsätter sig dock förslaget helt eller delvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>FöQande remissinslanser lillslyrker förslaget: Svea
hovrätt, statskontoret, JO, Stockholms, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Kopparbergs och Norr-botlens läns landstingskommuner, Gotlands kommun och
Sveriges medicinskjuridiska förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>JO: Kommittén har med hänsyn lill atl ny
lagstiftning rörande de organisatoriska förhållandena inom hälso- och
sjukvårdsområdet har aviserats begränsat sitt förslag till alt avse rätt för
patient att ta del av journal som förs inom privat hälso- och sjukvård saml
rält för patient atl under vissa förutsättningar få sin journal helt eller
delvis förstörd. Jag har ur principiell synpunkt ingenting att erinra mot dessa
förslag. Behovet av en möjlighet att få sjukjournal hell eller delvis förstörd
har illustrerats i ärenden hos Jö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I många fall har journal i kopia eller transuml
tillställts andra myndigheter, t. ex. försäkringskassa, socialförvaltningar och
domslol. I de fall där man anser all journal skall kunna förstöras borde
möjlighet finnas alt förstöra alla exemplar av journalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Stockholms läns landstingskommun: Mycket vikligl är
förslagel atl ge patient rätl atl få delar av eller hela journalen förstörd.
Del är angeläget att patient som känner sig kränkt eller besvärad av en ömtålig
journalanteckning skall kunna få den utplånad. I elt ärende i landstinget haren
sådan begäran hittills inte kunnat tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Även TCO anser förslagel väl utformat och har inte
någon erinran emot detsamma. TCO framhåller dock att det inte är
tillfredsställande atl journaler gallras ut och förslörs efter viss tid. Många
sjukdomstillstånd har lång latenstid, någol som speciellt har observerats vid
miljöbetingade sjukdomar, exempelvis inom arbetsmlQöområdet. Ur
forskningssynpunkt är det därför viktigt att journaler bevaras för atl
undersökningar i efterhand skall kunna göras. Den medicinska forskningen
ävensom en skadad patient bör tillförsäkras möjligheten av tillgång lill
patienQournalen under längre tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><i><span
style='font-family:Verdana'>FöQande remissinstanser är negativa eller tveksamma
till förslaget: arbetarskyddsstyrelsen, riksarkivet, riksförsäkringsverket. <span
style='text-transform:uppercase'>UHA, </span>Karolinska sjukhuset. Landstingsförbundet,
Göteborgs och Malmö kommuner, LO, SACO/ SR, RSMH, Sveriges allmänna
patientförening och Sveriges läkarförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksarkivet: Om den föreslagna ulgallringen av
patienQournaler på den enskilde patientens begäran sätts i verket kommer
grundvalarna atl undanryckas för det på regeringens uppdrag av riksarkivet den
10 februari 1978 utfärdade cirkuläret med allmänna råd om gallring i vissa
medicinska arkiv, i vilkel ges möjlighel lill en långtgående ulgallring av
journaler. Förutsättningen för denna vittgående gallring är alt vissa sjukhus
och sjukvårdsområden undantas från gallringen och att journalarkiven hos dem</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bevaras
för framtiden som lyparkiv för att stå till forskningens förfogande. Förslag om
ulgallring av medicinsk dokumentation på grund av integritets-skäl avvisas
också hell. Sådan gallring kan endast tänkas bland de journaler som är
utgallringsbara enligt riksarkivets nämnda cirkulär-epikriserna dock
undantagna. I de ovan nämnda typarkiven kan däremot inte accepteras gallring av
inlegritetsskäl. Även etl genomförande av den föreslagna gallringen kan åsamka
patienten själv medicinska eller ekonomiska skador och den innebär ett
negligerande av journalernas forskningsvärde. Ett genomförande av kommitténs
gallringsförslag skulle kunna innebära en urholkning av utfärdade allmänna råd
om gallring i medicinska arkiv. Det torde också finnas anledning att starkare
än kommittén har gjort betona önskvärdheten av alt sjukvårdspersonalen genom
bevarade handlingar kan skyddas mot obefogade anklagelser eller misstankar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Lagförslaget atl socialslyrelsen skall komma att
fatta beslut om ulgallring av patienQournaler kritiseras. Förslaget innebär etl
utökande av antalet gallringsbeslutande myndigheter, vilket medför risk för
oenhetlighel och osäkerhet och kan bli lill men för administration och
forskning. Kontrollen av gallringen i myndigheternas arkiv kommer atl försvåras
och forskningen kommer atl i framtiden allt oftare stöta på luckor i materialet,
som en följd av att gallringsbeslut har fattats utan medverkan av arkiv- och
forskningsex-perlis. Riksarkivet har enligt allmänna arkivstadgan (1961:590)
att besluta om gallring hos de statliga myndigheter för vilka denna stadga är
gällande och som därjämte enligt regeringens beslut den 8 december 1977 har atl
meddela allmänna råd om gallring i kommunala arkiv. Socialstyrelsen har
knappast någon erfarenhet av gallringsulredningar, och sådana torde bli
nödvändiga atl utföra från fall till fall om lagförslaget vinner beaktande. De
kommitterade har inte uppmärksammat svårigheterna med sådana utredningar där
patientens egna önskemål skall vägas mol journalinformationens medicinska
betydelse för vård och behandling av patienten samt mol av samhällel föreskrivna
eller rekommenderade bevarandelider vilka har lillkommil i syfte att tillgodose
tillsyns- och varierande forskningsintressen. Riksarkivet anser att beslutandet
om gallring eller utfärdandet av allmänna råd om gallring beträffande medicinsk
dokumentation som hitintills bör åvila riksarkivet. Liksom lidigare har sketl
bör gallring i medicinska arkiv ske försl efter samråd med socialstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Nu existerande och eventuellt kommande nya
sekretessregler bör kunna ge ett tillräckligt skydd mot missbmk av innehåll i
patienQournalerna. Fasta regler för hur en journal skall avfattas bör kunna
lämna garanli för alt onödiga uppgifter, som kan uppfattas som stötande, inte
ingår i journalmaterialet. Riksarkivet anser atl etl fullt acceptabelt
integritelsskydd bör kunna erhållas genom sekretesslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>UHÅ ställer sig tvek,saml lill förslaget om alt
palienQournal skall kunna förstöras efter särskild ansökan av patienten och
efter prövning av socialstyrelsen. UHÄ anser atl det är svårt atl förutsäga
det framlida värdet av en journal, både från medicinsk och från
forskningssynpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>131</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen: Samma skäl som har
åberopats för styrelsens insyn i patienQournalerna som etl led i den allmänna
arbetsmiQölillsynen gör sig här gällande som skäl mot förstöring.
Journalanleckningar, som initialt inte har bedömts ha arbetsmedicinskl värde
kan även långt senare visa sig vara av inlresse förarbetsmedicinsk forskning
eller vid arbetsskadeutredningar. Det bör sålunda vara möjligl att ta
vederbörlig hänsyn till denna forskning och dessa utredningar vid prövningen om
förstöring får ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket: Riksförsäkringsverket vill
peka på särskilt två områden där det från socialförsäkringens synpunkt är av
intresse att journalen bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I arbetssjukdomsärenden kan de fylla en viktig
funktion för fastställande av den dag, då sjukdom har visal sig - den s. k.
visandedagen - och för uppspårande av samband mellan skadlig påverkan och
aktuella sjukdomar. Vid handläggning av ärenden rörande räll till
handikappersättning till äldre personer behövs journalerna ofta för atl kunna
faslslälla lidpunkten för funktionsförmågans nedsättning. Om en journal
förslörs kan detta också i en del fall innebära risk för att en försäkrad kan
komma att gå miste om en förmån. Med hänsyn till de intressen som
riksförsäkringsverket är salt att bevaka kan verket inte tillstyrka
kommitléförslaget i denna deh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet: Med hänsyn till den
arbelsmedicinska forskningens behov av tillgång även lill äldre journaler
finner styrelsen del knappast motiverat atl införa en regel som möjliggör elt
slags - låt vara knappasl ofta förekommande - total eller partiell gallring av
vissa journaler utan andra gränser än skönsmässiga bedömningar. Det måsle
vidare - mot bakgrunden av att journalerna är sjukvårdshuvudmännens egendom -
anses principiellt egendomligt atl tillsynsmyndigheten skulle ges befogenhet
atl förordna om förstörelse av sådan egendom. Styrelsen vill i stället föreslå
att vad som synes vara det huvudsakliga syftet med bestämmelsen, nämligen att
för vissa patienter kränkande omdömen i journaltexlen skall kunna tas bort,
tillgodoses genom en föreskrift som gör sådana justeringar möjliga. Därvid bör
ändringen naturiigen göras i nära samförstånd mellan den berörde patienien och
vederbörande läkare. Eventuella kollisioner med brottsbalkens bestämmelser om
urkundsförfalskning m.m. bör kunna undanröjas på lämpligt sätt. Del bör också vara
naturiigl att ändringar av della slag kan göras hell ulan all socialslyrelsen
på något säll behöver medverka. Möjligen kan en översyn av verkels cirkulär (MF
1973:90) om avfattande av läkarintyg, läkarutlåtande, journaler m. m. visa sig
nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>LO: Organisationen motsätter sig bestämt
utredningens förslag i denna del. Ur individens egen hälsosynpunkt kan del
många gånger ha belydelse under hela hans livstid att del finns möjlighel att
gå tillbaka till tidigare journaler. Del finns också många bevis på att det är
viktigt för behandling av barn och andra släktingar att kunna gå tillbaka till
äldre journalanteckningar för att kunna bedöma sannolikheten av ärftliga
faktorer. Det är vidare viktigt att den kliniska forskningen kan följa upp
behandlingsresultat för den medicinska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:220</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Härtill kommer atl vi vet att människors hälsa lill
stor del hänger samman med faktorer i den yttre miQön och i arbetsmlQön. Vi vet
också all effekten av miQöfaklorer ofta inte ger sig tillkänna förrän efter
många år. Asbeslriskerna är etl exempel på della. De ökande cancerriskerna gör
möjligheten all undersöka olika miQöfaklorers samband med sjukdomar till en
allt betydelsefullare fråga både vid behandling och för förebyggande insatser.
LO ser därför allvariigl på risken alt en utbredd användning av möjligheten alt
få patienQournaler förstörda kan leda till att underiaget för sådana insatser
försvagas. Ur patientens synpunkt bör del viktigaste kravet vara all
sekretessbestämmelserna tillämpas på ett sådant sätl all man inte behöver
befara atl journalanteckningarna kommer till obehörigas kännedom. LO vill inte
utesluta att del finns speciella silualioner där patientens krav all få en
journalanteckning förstörd bör tillgodoses, men della bör gälla undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Sveriges allmänna patientförening: Journal bör
aldrig få förstöras av skäl som här angives. Om den journalförande läkaren har
utnytQat patientens förtroende och har skadat patienien genom olämplig journalföring,
lorde della i sig vara ansvarsgrundande. Vetskapen om all en journalhandling
har förstörts och ovissheten belräffande innehållet i den förstörda handlingen
kan omintetgöra varje utredning om ansvar. Paragrafen bör i ställel uppta
bestämmelser om förfarande för atl korrigera fel i journalen. Förslagsvis bör
etl sådant förfarande innefatta föQande. Det felaktiga stycket markeras med
penna och linjal utan atl göras oläsligt. Den som är ansvarig för journalen
sätter datum och signum vid det överslrukna stycket. Om så erfordras kan ett
förtydligande genom en hänvisning lill en mer tillämplig journaldel göras.
Paragrafen bör även uppta ett stadgande om patientens räll all själv
skriftligen komplettera sin journal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>Svenska läkaresällskapet: Om besvärande uppgifter i
journal skall fl förstöras är svårare att ta ställning till. Besvärande
information om enskilda personer lagras i dag hos många myndigheter varför
motsvarande krav på förstöring kan uppkomma även på andra samhällsområden.
Denna fråga är därför i behov av att utredas i etl vidare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill läkaresällskapet peka på
problem som kan uppkomma vid lagring av journal över patient som inte önskar
bli registrerad. Patienter har hittills i viss utsträckning sökl privatläkare
därför att de har velat försäkra sig om att inga som helst anteckningar skulle
föras. Det förekommer också att personer söker läkare för all få råd i så
delikata frågor alt de över huvud laget vägrar att uppge sin identitet. Man
måste fråga sig om del är etiskt försvarbart att en sådan person på grund av
sin ställning lämnas ulan hjälp. Det synes rimligt att en person under vissa
förhållanden bör kunna få råd ulan registrering. Bara detta all vara
registrerad hos vissa läkare kan i somliga sammanhang bli diskriminerande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>133<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
proposition...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... </span><span style='font-family:
Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 Förslag lill lag om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.fl........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
sjukvårdslagen (1962:242) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
transplantationslagen (1975:190)..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-18.0pt'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lagom ändring i lagen
(1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-18.0pt'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om
ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-18.0pt'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen
(1960:408) om behörighet att ulöva läkaryrket </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-18.0pt'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i lagen
(1963:251) om behörighet atl utöva tandläkaryrket </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:-18.0pt'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i lagen
(1976:600) om offentlig anställning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1979-05-03 </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna överväganden.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Inledning.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Omfattningen av tillsynen i personellt
hänseende </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Del straffrättsliga ansvaret...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdspersonalens
allmänna åligganden..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Det disciplinära ansvaret......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd....... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:-31.0pt'>2.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nämndens ställning i förhållande lill
socialslyrelsen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nämndens uppgifter....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Nämndens sammansättning.................. 24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Partsslällning................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.6.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Besvärsrätl................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.6.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förfarande................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förtroendenämnd................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Återkallelse av legitimation m.m................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'>2.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Patientjournaler..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.9.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Rätt att ta del av journal................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'>2.9.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förstöring av journaler m.m............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Specialmolivering.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:-26.0pt'><span
style='font-family:Verdana'>4.1 Förslaget lill lag om tillsyn över hälso-
och sjukvårdsperso<br>
nalen m. fi............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:220</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel lill lag om ändring i
sjukvårdslagen (1962:242) 70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:-25.0pt'>4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagel till lag om ändring
i transplantationslagen (1975:190) 71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:-25.0pt'>4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i lagen
(1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen 7]</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:-25.0pt'>4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget lill lag om ändring i
förvaltningsprocesslagen (1971:291) 72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:-25.0pt'>4.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagen lill lag om ändring i lagen
(1960:408) om behörighel att ulöva läkaryrket och lag om ändring i lagen
72 (1963:251) om behörighet att utöva tandläkaryrket </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:-25.0pt'>4.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i lagen
(1976:600) om offentlig anställning 72</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan ... .</span><span
style='font-family:Arial'>■</span><span style='font-family:Verdana'>........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span><span style='font-family:Verdana'>Beslut........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Sammanfattning av
medicinalansvarskommitténs förslag..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74<br>
Bi/aga 2 Sammanställning av remissyttrandena över medicinalan<br>
svarskommitténs förslag, upprättad inom socialdepartemen<br>
tet ................................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:135.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G203220prop_197879__220.pdf6004037pdfom samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.https://data.riksdagen.se/fil/1A8CAFC8-FBE0-4E00-881B-5B13F5531898