<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448717</hangar_id>
 <dok_id>G203213</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>213</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1978/79:213</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>213</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-04-17 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:47:13</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 07:56:50</publicerad>
 <titel>med redovisning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G203213/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G203213</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203213</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:253.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med redovisning av planeringsskedet i den fysiska
riksplaneringen;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 17 april 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad
som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för den åtgärd eller
del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OLA ULLSTEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:210.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BIRGIT FRIGGEBO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I propositionen lämnas en
kortfattad redogörelse för det arbete som Under den fysiska riksplaneringens
planeringsskede har bedrivits i län och kommuner för att fullfölja riksdagens
beslul år 1972 och år 1975 om riktlinjer för hushållning med mark och vatten.
Vidare redovisas översikt­ligt de utgångspunkter som regeringen har angett för
det fortsatta arbete som bör ske i län och kommuner inom ramen för den fysiska
riksplanering­en. Härvid förordas vissa anpassningar lill nu rådande
förutsättningar av riktlinjerna för hushållning med jordbruksmark och vissa
förlydliganden av riktlinjerna för utveckling av fritidsbebyggelse i vissa
områden. Riksdagen föreslås godkänna vad föredraganden härvid förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 bilaga 1 till bifogade
prolokollsuldrag lämnas en redogörelse för arbe­tet under planeringsskedet och
de synpunkter pä delta arbete som har lämnals. 1 bilaga 2 har de av regeringen
angivna utgångspunkterna för det fortsatta planeringsarbetet ställts samman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:185.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
BOSTADSDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1979-04-17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande, och
statsråden Wikström, Friggebo, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, de Geer,
Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Friggebo&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition med redovisning av planeringsskedet i den
fysiska riks-planeringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.1 Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom beslut hösten 1972 lade
statsmakterna fast vissa riktlinjer för hushållning med mark och vatten (prop.
1972:111, CU 1972:35, rskr 1972: 348). Riktiinjerna skulle enligt riksdagens
beslut fullföljas i en fortsatt planering som i väsentliga delar avsågs bli
utförd av kommunerna. Arbetet skulle indelas i ett programskede och etl
planeringsskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under programskedet utarbetade
nästan samtliga kommuner program för sådana planeringsälgärder m. m. som borde
vidtas till följd av stats­makternas riktlinjer för hushållning med mark och
vatten. Länsstyrelserna redovisade resultatet av detla arbete lill regeringen
ijuli 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen log ställning till
programmen genom bl. a. beslut för varje län under våren 1975 och lämnade i
prop. 1975/76: 1 en redovisning till riksda­gen av ai'betet under
programskedel. I propositionen redovisades bl.a. berörda fackmyndigheters
synpunkter på de kommunala programmen samt regeringens ställningstagande till
programmaterialet. Vidare förelade regeringen riksdagen förslag om bl.a.
ansvarsfördelningen i den fortsatta fysiska riksplaneringen. Riksdagen godtog
genom beslut den 3 december 1975 i allt väsentligt vad som anfördes i
propositionen (CU 1975/76: 1, rskr 1975/76:45).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nästan samtliga kommuner i landet
har redovisat sitt arbete under planeringsskedet med att fullfölja riktlinjerna
för hushållning med mark och vallen. Länsstyrelserna har ställt samman det
redovisade materialet. Efter atl ha berett landstingen tillfälle att yttra sig
har länsstyrelserna med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eget yttrande överlämnat det sammanställda materialet till
regeringen. Berörda ämbetsverk, andra myndigheter saml forskningsinstitutioner
och intresseorganisationer har beretls lillfälle alt yttra sig över det av
länssty­relserna redovisade materialet. Ämbetsverken har i anslutning härtill
ock­så gjort vissa sammanställningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har tagit ställning till
resultatet av arbetet under planerings­skedet genom beslut under tiden den 7
september 1978-den 29 mars 1979. Länsstyrelserna och berörda ämbetsverk har
därvid getts i uppdrag all fullfölja fastlagda riktlinjer för hushållning med
mark och vatten i enlighet med vad som har angetts dels i en promemoria, upprättad
inom bosladsde-partementet den 7 september 1978, dels i särskilda beslut för
varje län. Dessa beslut har beretls gemensamt inom bostads-, försvars-,
kommunika­tions-, ekonomi-, budget-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-,
in­dustri- och kommundepartementen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.2 Propositionens uppläggning och innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det följande (avsnitt 2) kommer
jag atl lämna en sammanfattande redovisning av hur jag ser på vissa frågor som
har särskild betydelse i del fortsatta arbetet med all fullfölja riktlinjerna
för hushållning med mark och vatten. Det gäller främst frågor rörande
behandlingen av lätortsutveckling, jordbruksmark och fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samband med atl jag redogör för
behandlingen av industrilokaliserings-frågor berör jag även vissa frågor om
ålgärder för samordning av statens insatser vid industrietablering m.m. som har
tagils upp av ulredningen rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden
(UMI).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag kommer också att lämna en
redovisning av arbetet beträffande de fem s. k. särskilda redovisningsområdena.
Dessutom skall jag behandla frågan om hur den fysiska riksplaneringen inverkar
på enskilda plan- och tillståndsärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En redogörelse för utfallet av det
arbete som har utförts under plane­ringsskedet och för de yttranden som har
lämnats av länsstyrelser, berörda ämbetsverk, kommuner, organisationer m.fl.
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. Regeringens beslul för
varje län med anledning av planeringsskedet och de allmänna utgångspunkter för
fortsatt arbete med atl fullfölja fastlagda riktlinjer för hushållning med mark
och vatten som lämnas i den till regeringens beslut fogade promemorian bör
fogas till protokollet som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. F&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;redragandens &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statsmakternas beslut år 1972 om
den fysiska riksplaneringen (prop. 1972: 111, CU 1972: 35, rskr 1972: 348)
innebar bl. a. atl vissa riktlinjer för hushållningen med landels mark- och
vattenresurser skulle fullföljas och vidareutvecklas på lokal och regional
nivä. Della förutsattes ske i två steg. Under del s. k. programskedet skulle,
på grundval av överläggningar mel­lan länsstyrelserna och kommunerna, program
utarbetas för hur riktlinjer­na skulle fullföljas i den kommunala fysiska
planeringen och genom åtgär­der från länsstyrelsernas sida. Sedan regeringen
hade tagit ställning till programmen skulle, under del s. k. planeringsskedet,
arbetet inledas med atl genomföra de ålgärder som anges i de upprättade
programmen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen lämnade i prop. 1975/76: 1 en redovisning till
riksdagen av arbelel under programskedel. Civilutskottet uttalade vid sin
behandling av propositionen (CU 1975/76: 1) atl det i samband med regeringens
ställ­ningstaganden till länsstyrelsernas redovisning av arbetet under plane­ringsskedet
för vissa områden kan bli aktuellt med nya eller kompletteran­de riktlinjer som
sålunda måste underställas riksdagens prövning. Även om detta inte skulle bli
fallet ansåg utskottet alt en redovisning till riksda­gen av utgångspunkterna
för planeringen borde göras. Riksdagen har givit regeringen lill känna vad
utskottet anfört i denna del (rskr 1975/76:45).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag anser det lämpligt atl, sedan
regeringen nu har tagit ställning lill arbetet under planeringsskedet, lämna
riksdagen en översiktlig redovis­ning av hur långt arbetet med atl fullfölja de
av statsmakterna uppställda riktlinjerna för hushållning med mark och vatten
har fortskridit och vilka anvisningar för det fortsatta arbelel som regeringen
har utfärdat. Riksda­gen bör enligt min mening ges en sädan redovisning som
underlag för sin fortlöpande befattning med de frågor om arbetets allmänna
inriktning, riktlinjer m. m. som del ankommer på riksdagen atl besluta om. En
över­siktlig sammanfattning av vad som har förevarit under planeringsskedet och
en samlad dokumentation av fattade beslut av det slag som jag lämnar i det
följande bör också vara till nytta för alla de myndigheter, organisa­tioner och
andra som har uppgifter i eller berörs av den fysiska riksplane­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såväl länsstyrelsernas redovisningar som de centrala
myndigheternas yttranden innehåller förslag och synpunkter som kan föranleda
ställnings­taganden av statsmakterna. Del gäller t.ex. förslag om
kompletterande eller ändrade riktlinjer och om ändringar i vissa lagregler. Jag
ämnar inte nu förelägga riksdagen några förslag av denna karaktär. 1 avsnitt
2.2 kommer jag att redovisa hur frågor av delta slag bör behandlas i fortsält­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inga förslag om nya riktlinjer skall således läggas fram
nu. Granskningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av resultatet av arbetet under planeringsskedet har
emellertid visat på ett behov av atl förtydliga riktlinjerna för
fritidsbebyggelsens utveckling vid kuster och större insjöar samt i älvdalar,
fjäll och primära rekreationsom­råden. När del gäller frågan om hur
jordbruksmarken bör behandlas i planeringen bör de av riksdagen lidigare
uppställda riktlinjerna anpassas lill de förutsättningar som numera råder
enligt riksdagens beslut om nya riktiinjer för jordbrukspolitiken (prop.
1977/78: 19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De förlydliganden och anpassningar
av riktlinjerna som jag nu har antytt har bedömts nödvändiga för atl kommunerna
och länsstyrelserna skall få erforderiig vägledning för det fortsatta arbetet.
De utgör enligt min mening inte några nya eller ändrade riktlinjer utan ligger
helt i linje med de uttalanden som riksdagen tidigare har ställt sig bakom. Med
tanke på den inverkan som de får på kommunernas planläggning m.m., bör de ändå
underställas riksdagen för godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer i del följande att redovisa hur jag ser på
sambanden mellan kommunernas planering för tätorternas utveckling, den
regionalpoliliska planeringen och den fysiska riksplaneringen. Jag avser också
alt redogöra för hur jag anser all det fortsatta planeringsarbetet för de
primära rekrea­tionsområdena bör läggas upp. Vidare redovisar jag de ålgärder
som rege­ringen har vidtagit för atl möjliggöra alt de i den fysiska
riksplaneringen angivna områdena av riksintresse för naturvård och
kulturminnesvård i snabbare takt skall kunna ges erforderligt skydd. Jag skall
även kortfattat beröra vissa frågor rörande industri, kraftledningar och
gruvverksamhet som riksdagen tidigare har uppmärksammat särskilt. Vidare kommer
jag att lämna en redogörelse för hur planeringsarbetet för de fem s. k.
särskilda redovisningsområdena har fortskridit och vilka ställningstaganden
beträf­fande dessa områden som kan komma att aktualiseras under de närmaste
åren. Slutligen avser jag att ta upp vissa frågor som gäller den fysiska
riksplaneringens formella status och de uppställda riktlinjernas betydelse vid
handläggningen av enskilda ärenden. Riksdagen bör ges tillfälle att la del av
min redovisning i nu nämnda delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Vissa anknytande utrednings- och reformarbeten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under den fysiska riksplaneringens
planeringsskede har på central nivå åtgärder vidtagits för att vidareutveckla
den fysiska riksplaneringen. 1 detta sammanhang bör särskilt nämnas de
propositioner om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vissa s. k.
obrutna Qällområden (prop. 1977/ 78:31) och för vallendrag i norra Svealand och
Norrland (prop. 1977/ 78:57) som riksdagen behandlade i december 1977 (CU
1977/78:8 och 9, rskr 1977/78:99 och 100). Därefter har regeringen uppdragit åt
länsstyrel­serna i berörda län att senast den 1 januari 1980 lämna regeringen
förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;till närmare avgränsning av de obrutna fjällområdena
varvid vissa avgräns-ningsfrågor i anslutning till två föreslagna vägar skall
studeras särskilt. Vidare har regeringen tillkallat en särskild utredare med
uppgift atl studera förutsättningarna för och konsekvenserna av att leda över
vatten från Vindelälven resp. Piteälven till de utbyggda älvarna Skellefle älv
och Umeälven (Bo 1978:02).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många synpunkter som har framförts
vid redovisningen av arbetet under planeringsskedet gäller utformningen av en
ny plan- och byggnadslag. Arbete med förslag till en sådan lag pågår f. n.
under ledning av en särskild utredningsman (Bo 1978:07). De under
planeringsskedet framförda syn­punkterna kommer atl behandlas inom ramen för
detta arbete. Också synpunkter på lagstiftning inom andra departements
ansvarsområden har förts fram vid redovisningen. Dessa synpunkter har efter
samråd överläm­nals till närmast berört departement för fortsatt handläggning.
I vissa fall har de framförda synpunkterna kunnat beaktas i anslutning till
förslag som regeringen redan har lagt fram. Sålunda har de förslag som läggs
fram i regeringens proposition om riktlinjer för skogspolitiken, m. m. (prop.
1978/ 79: 110) och som syftar lill att bättre samordna de kommunala organens
och skogsvårdsmyndigheiernas ställningstaganden i skogsbruksfrågor, starkt slöd
i många yllranden över den fysiska riksplaneringens plane­ringsskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 regeringens proposition med
redovisning av programskedet i den fysis­ka riksplaneringen (prop. 1975/76: 1)
angavs alt arbele hade inletts med all vidareutveckla den fysiska
riksplaneringen. En rapport om hushållning med mark och vatten förbereds f. n.
i bostadsdepartementet. Rapporten avses innehålla en utvärdering av det
hittillsvarande arbetet med fysisk riksplanering och förslag om dess
fortsättning. Rapporten kommer också att redovisa resultat av studier av sådana
frågor som tidigare har varit mindre väl behandlade i den fysiska
riksplaneringen som t.ex. sölvattnets och havsresursernas utnyttjande. De
förslag om nya eller ändrade riktlinjer m. m. som kan föranledas av arbetet
under planeringsskedet och av resul­tatet av de nya studierna kommer att
behandlas samlat i rapporten. Genom att arbetet med rapporten pågår parallellt
med arbelel med förslag till ny plan- och byggnadslagstiftning kan erforderlig
samordning uppnås när det gäller förslag om en närmare reglering av innehållet
i och formerna för den fysiska riksplaneringen. Sedan rapporten har
remissbehandlats torde rege­ringen komma atl förelägga riksdagen förslag.
Härvid torde regeringen också kunna redovisa sina överväganden om vissa
vägfrågor i fjällområdet med anledning av den redovisning som berörda
länsstyrelser enligt vad jag tidigare har sagt skall lämna den 1 januari 1980.
Jag räknar inte med att dessa förslag skall leda lill nya krav på kommunernas
planeringsarbete under de närmaste årens arbete med den fysiska
riksplaneringen. Jag återkommer i avsnitt 2.3.2 till tidsplanen för detla
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor med nära anknytning till den fysiska
riksplaneringen är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föremål
för särskild utredning. Som exempel på sådana utredningar kan nämnas
fritidsboendekommitlén (Bo 1978:01), landskapsinformationsul-redningen (Bo
1978:08), vattenplaneringsutredningen (Jo 1977:05) och na­turresurs- och
miljökommittén (Jo 1978:01).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
närmare redovisning för varje verksamhetsområde av frågor som har tagits upp i
yttranden och som behandlas i särskild ordning återfinns i bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Arbetet med att fullfölja fastlagda riktlinjer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.1
Allmänt om arbetet under planeringsskedet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddelen av det arbete som har bedrivits under
planeringsskedet har utförts av kommunerna. Arbetet har huvudsakligen bestått i
att utarbeta underlag för ställningstaganden i kommunfullmäktige till den
framtida markanvändningen och till frågor om hur fortsalt planläggning och till­ståndsgivning
för bebyggelse m.m. bör ske. Del underlagsmaterial för sådana beslut som har
utarbetats består i första hand av dels kommunöver­sikter och kommunomfattande
markdisposilionsplaner, dels områdes­planer för vissa områden med särskilda
markanvändningsproblem. Vidare har upprättats redogörelser för de åtgärder som
har vidtagits eller skall vidtas i samband med den fysiska riksplaneringens
genomförande, som t.ex. utfärdande av förordnanden till skydd för natur- eller
kulturvärden. Vissa kommuner har lämnat särskilda redovisningar som t.ex.
program för hushållning med jordbruksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom under programskedet har kommunernas arbete
bedrivits i nära samråd med länsstyrelserna. Nästan alla länsstyrelser har för
arbetet bildal arbetsgrupper med förelrädare för närmast berörda enheter inom
länssly­relsen. Företrädare för berörda regionala organ utanför länsstyrelsen
har också varit mer eller mindre fast knutna till dessa arbetsgrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna
har på regeringens uppdrag ställt samman och med eget yttrande redovisat del
malerial som kommunerna har utarbetat under planeringsskedet. Länsstyrelserna
har ocksä inhämtal yttranden frän landstingen. Berörda ämbetsverk och
organisationer har yttrat sig över materialet och därulöver gjort vissa
sammanställningar. Vidare har plan­verket i en serie rapporter lämnat en
omfatlande redovisning av vad som har förevarit under planeringsskedet (statens
planverk, rapport 44, år 1978, del 1-11). Rapporteringen innehåller en
sammanfattande utvärdering av arbetet under planeringsskedet (del &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I), &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;särskilda sektorsredovisningar och en redovisning av
bebyggelsefrägornas behandling i kommunernas plane­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
under planeringsskedet har medfört att alla landels kommuner nu har något slag
av heltäckande redovisning av hur kommunen i stora drag ser på markanvändnings-
och bebyggelsefrågor i kommunens olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;delar.
Ell stort antal av de myndigheter som har yttrat sig över det redovisade materialet
konstaterar att arbetet har inneburit ett genombrott för översiktlig kommunal
markanvändningsplanering. Detta omdöme stöds av kommunernas yttranden och
genomförda studier, vilka visar att kommunernas företrädare ser mycket positivt
på den ökade överblick över och medvetenhet om markanvändnings- och
resurshushållningsfrågor som de översiktliga planerna har gett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
statliga myndigheternas arbete med atl slälla samman och ulvärdera det
redovisade materialet har på molsvarande sätt lagt en god grund för fortsatta
överväganden om olika resurshushållningsfrågor. Under de om­fattande samråd som
har förevarit har myndigheterna vunnit ökad insikt om det arbete som pågår med
dessa frågor. Härmed öppnas ökade möjlig­heter till samordning och samverkan.
Den ökade insikten i resurshushåll­ningsfrågor får också slor betydelse för
myndigheternas fortsatta medver­kan i arbetet med den fysiska riksplaneringen.
De statliga myndigheternas arbete med dessa frågor lorde vidare i väsentlig
utsträckning ha ökat kunskaperna om och förståelsen för olika kommunala
planeringsfrågor m.m. För en närmare redovisning av arbetet under
planeringsskedet hän­visar jag lill bilaga 1 och lill den nyss nämnda
rapporteringen från planver­ket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill understryka att det positiva utfallet av
arbetet under planerings­skedet inte hade varit möjligt all uppnå ulan den
uppslutning i arbetet som har skett från kommunernas sida. Jag är medveten om
att detta har krävt uppoffringar, både i form av pengar och genom atl andra
angelägna plane-ringsuppgifler har fått stå tillbaka. En av de utgångspunkter
som statsmak­terna har angett för den fysiska riksplaneringen är att den skall
komma till uttryck genom en planering som tillgodoser både slatliga och
kommunala intressen och behov. Den stora uppslutningen bekräftar att många av
arbetsuppgifterna inom ramen för den fysiska riksplaneringen också har bedömts
vara angelägna ur rent kommunal synvinkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del finns också skäl all peka på betydelsen av det
stora arbete som trots de begränsade resurserna har lagts ned av
länsstyrelserna och andra slat­liga regionala organ under planeringsskedet.
Resultatet av arbetet visar att en aktiv medverkan från de regionala
myndigheterna är en förutsättning för att planeringsarbetet skall kunna
bedrivas i förtroendefull samverkan mellan stat och kommun och för att
planeringen skall kunna uppfylla kraven på en god hushållning med mark och
vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvudintrycket av del arbele som har utförts är
således positivt. Det måste samtidigt betonas alt, som också förutsågs i
samband med regering­ens ställningstaganden till arbetet under programskedet,
ytterligare plane­ringsarbete och genomförandeåtgärder återstår innan de
program som kommunerna redovisade till regeringen år 1974 har genomförts.
Arbetet går emeilerlid nu in i etl nytt skede. Den mycket översiktliga
planeringen är i huvudsak slutförd. De uppgifter som återstår gäller i första
hand en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mer detaljerad planering för vissa områden saml
genomförande av särskil­da ålgärder till skydd för bl. a. natur- och
kulturvärden. Regeringens beslul med anledning av arbetet under
planeringsskedet har inriktats på atl ge erforderlig vägledning för det
fortsatta, mer detaljerade planeringsarbetet. Della har med nödvändighet inneburit
atl regeringens ställningstaganden har blivit mer precisa än lidigare.
Samtidigt innebär de utgångspunkter för det fortsatta arbetet som regeringen
har angett att många frågor och områ­den i det fortsatta arbelel bör kunna
hanleras inom ramen för främst kommunernas ordinarie fysiska planläggning utan
andra krav på samråd och redovisning än vad som följer av
byggnadslagstiftningen. Jag återkom­mer lill dessa frågor i avsnitt 2.3.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet under planeringsskedet har
till stor del kunnal genomföras inom kommunernas planeringsorganisation utan
särskilt ekonomiskt slöd från staten. Statligt stöd har från anslaget C 2.
Bidrag till översiktlig kommunal planering utgått i första hand lill kommuner
och inlerkommunala samar-betskommitléer för planering i regioner där
överväganden från rikssyn-punkl föranleder omfattande planeringsinsatser men
där kommunerna har begränsade planeringsresurser. För innevarande budgetår har
nämnda an­slag förts upp med 4 milj. kr. Sedan år 1969 har staten lämnat ca 24
milj. kr. i bidrag till kommunal översiktlig planering. Dessa bidrag har i
huvudsak använts för planering som hänger samman med genomförandel av den
fysiska riksplaneringen (sefig. 1 och 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De hittills fördelade statsbidragen
har haft slor belydelse för planerings­arbetets kvalitet och genomförande.
Betydande planeringsbehov kvarstår när det gäller fritidsbebyggelsens
utveckling i vissa områden, markhushåll-ningsfrågor i vissa regioner, de
primära rekreationsområdena saml vissa övriga områden där konflikterna mellan
olika markanvändningsintressen är särskilt framträdande. Planeringsproblemens
karaklär gör del också angeläget med ett visst metodutvecklingsarbete. För
många kommuner torde ett statligt stöd vara en förutsättning för att
planeringsarbetet skall kunna bedrivas i den takt som behövs för atl
markanvändningsfrågorna skall kunna klarläggas inom rimlig tid. Fortsatt
statligt stöd är därför enligt min mening nödvändigt för all i landets olika
delar garantera en rimlig planeringsnivå och stödja en planering som tjänar
fler än kommunens egna invånare. Enligt riksdagens beslut (prop. 1978/79: 100,
bilaga 16, CU 1978/79:22, rskr 1978/79:209) disponerar regeringen för
budgetåret 1979/80 4 milj. kr. för bidrag till översiktlig kommunal planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bostadsdepartementet har under
planeringsskedet vidtagit särskilda ål­gärder för att stödja
informationsverksamhet i anslutning till planeringsar­betet. Utgångspunkten var
att huvudansvaret för informationsverksamhe­ten kring den kommunala fysiska
planeringen skulle vila på kommunerna. Dessa skulle avgöra omfattningen och
inriktningen av den kommunala informationen. Studieförbunden och
organisalionerna skulle på molsva­rande sätt medverka i
informationsverksamheten i den omfattning och på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:196.0pt;text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;jfflfiK   \:'.::.Kj,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:4.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:
Verdana'&gt;:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;;-, :l    .7,; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aS.,,?-'S&amp;lt;:::::;:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:212.0pt;text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;SO        100 In&lt;br&gt;
__ I------- 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Figur
1.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fördelning
av statligt bidrag till översiktlig kommunal pla­nering (anslaget C 2) åren
1969-1979&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;KOMMUNER&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20000- 99000 kr Wim   100000-199000
kr 200000-299000 kr H 300000 kr och mera Källa: Statens planverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Figur 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fördelning av statligt
bidrag till översiktlig kommunal pla­nering (anslaget C 2) åren 1969-1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KOMMITTÉER&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/&amp;quot;'&amp;quot;,/&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;X&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ixx;:;::: 20000- 99000kr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:310.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;iiO 100000-199000 kr  200000 kr och mera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;#&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
3.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:3.0pt;font-family:Verdana'&gt;--.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=19&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=19 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Satnarbetsgruppen
för Nedre Daläl­ven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samarbetsgruppen
för Mälarområ-det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Båvenkommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Södermanlands
läns kust- och skär-gärdsutredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bråvikenkommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kalmar och
Östergötlands läns skär-gårdsulredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bolmenkommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fegenkommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna vid
Åsnen-Mien&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samarbetsgruppen   
Åsnen-Lister-landet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ölands
regionplaneförbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna i
Blekinge&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samarbelsgruppen
för Östskåne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nordvästra
Skånes kommunal­förbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Söderåsens
planeringsråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samarbetskommittén    
Kullaberg-Hallandsäsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Romeleåskommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sydvästra
Skånes kommunal­förbund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sydvästskånska
sjölandskapet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna vid
Ringsjön&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lygnernkommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborgsregionens  
kommunalför­bund&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborgsregionens  
kustzonutred­ning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bohusläns
samarbetskommitté&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göta
älvutredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Risvedenkommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;27&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna vid
Vänern&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;28&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dalsland-Nordmarkenkommittén
74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;29&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna vid
Sydbillingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;30&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrådsgruppen
för Göta kanal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;31&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samrådsgruppen  
för   planering   i Tiveden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;32&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Plangrupp
Fryksdalen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;33&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna vid
Kilsbergen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;34&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bergslagskommunerna
i Örebro län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;35&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsland
Bergslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;36&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna i
Siljansomrädet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;37&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna i
Ljusnans dalgång&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;38&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Indalenkommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;39&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Höga
Kustenkommittén&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;40&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samarbetsgmppen   
för    Klövsjö-Vemdalenområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;41&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommittén för
översiktlig planering i Storsjöbygden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;42&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norrbottens
läns kustutredning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: Statens planverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;40
C}&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;:/;r;T:S.'??.s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;V;&amp;gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:
28.0pt;font-family:Verdana'&gt;/i&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;:y-39&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;lOOtin&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
sätt de själva bestämde. De statliga myndigheternas insalser skulle i första
hand syfta lill alt underlätta kommunernas och organisationernas
informationsverksamhet. På central nivå barett visst informationsmaterial
utarbetats. Ekonomiska bidrag har getts till organisationer med begränsa­de
resurser för produktion av eget informations- och studiematerial. Vi­dare har
annonsering skett i vissa tidskrifter i syfte atl sprida kännedom om och ge
möjlighet att beställa det informationsmaterial som fanns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna av informationen under
planeringsskedet har utvärde­rats av Nämnden för samhällsinformation (NSl) i
samarbele med bostads­departementet och Svenska kommunförbundet (NSI:s
rapportserie, nr 11). Denna utvärdering visar att så gott som samtliga kommuner
anordnade utställningar och annonserade i lokalpressen under planeringsskedet.
Ungefär en tredjedel av kommunerna gav särskild information direkt till
hushållen. Antalet utställningsbesökare har beräknats uppgå till ca 250000.
Ungefär 50000 personer beräknas ha besökt informations- och förenings­möten där
kommunens arbele i samband med planeringsskedet har be­handlats. En jämförelse
med informationen under programskedet visar att kommuner och organisationer har
varit mer aktiva under planeringsskedet trots atl det statliga engagemanget var
mer begränsat än under program­skedet. Jag anser att de medel som har anvisats
för statliga informationsin­satser i del fortsatta planeringsarbetet i första
hand bör bestå i atl förse kommunerna och organisationerna med material och
andra resurser som stöd till deras egen informationsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.2
Det fortsatta planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag tidigare har framhållit är det inte
aktuellt att nu föra in nya frågor i det planeringsarbete som pågår i
kommunerna. Det pågående arbetet bör drivas vidare med beaktande av de
utgångspunkter som har angetts i regeringens beslut om fullföljande av
riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Regeringens beslut om det
fortsatta arbetet innebär i stora drag att den fysiska riksplaneringens
planeringsskede förlängs med en andra etapp som är inriktad på en fortsall
fördjupad planering för vissa speciella områden. Enligt regeringens beslut bör
tyngdpunkten i de när­maste årens arbete läggas vid att upprätta områdesplaner
för tätorter vars expansion kan komma att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beröra jordbruksmark, att
upprätta mer preciserade planer beträffande fritidsbebyggelsens ut­veckling i
vissa områden som berörs av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer
och att fortsätta arbetet med att säkerställa naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intressen. I övrigt förutsätts att kommunernas arbete drivs
vidare i huvudsak enligt upprättade ålgärdsprogram m.m. och att fortsatta
överläggningar sker&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mellan kommuner, länsstyrelser och övriga berörda
myndigheter om bl. a. hur riksinlressanla områden bör behandlas vid revidering
av kommunöver-siklerna. De statliga myndigheterna förutsätts som hittills
aktivt medverka i planeringsarbetet. De regionala myndigheterna och
ämbetsverken har därvid ett särskilt ansvar för att slälla samman erforderligt
underlagsmate­rial för planeringen. Ansvaret för samordning av de statliga
myndigheter­nas medverkan vilar på länsstyrelserna resp. på statens planverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det planeringsarbete som bör ske
under den nu aktuella andra etappen av planeringsskedet bedöms till huvuddelen
kunna vara genomfört under år 1982. Regeringen har uppdragit ål länsstyrelserna
atl under della år lämna regeringen en redovisning av hur långt arbetet har
fortskridit när del gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;behandlingen av
jordbruksmarksfrågor och frilidsbebyggelsefrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;planeringen för
vissa områden som särskilt anges i regeringens beslut för varje län och för
primära rekreationsområden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;fortsalla
studier av områden i inlandet för lokalisering av sådan industri som behandlas
i den fysiska riksplaneringen samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;andra frågor
som länsstyrelserna bedömer att regeringen bör informeras om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har vidare angett all länsstyrelserna i samband
med redovis­ningen av länsplanering 1980 bör lämna en redogörelse för vissa
frågor som rör hushållning med jordbruksmarken, fritidsbebyggelsens utveckling
i vissa områden samt andra markanvändningsfrågor som har ett nära sam­band med
länsplaneringen. Därutöver har regeringen för vissa län föreskri­vit atl
länsstyrelserna vid detta tillfälle skall redovisa också vissa andra frågor med
hänsyn till deras betydelse för hushållningen med mark- och vattenresurserna
eller till behovet atl skapa klarhet för kommunernas fortsatta åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna har förutsatts
kunna inhämta underlag för de redovis­ningar som nu har angetts utan någon
särskild redovisningsskyldighet för kommunerna. Fig. 3 och 4 illustrerar
huvuddragen av innebörden i rege­ringens beslut när det gäller för vilka
områden redovisning skall ske åren 1980 och 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En av utgångspunkterna vid
regeringens överväganden om uppläggning­en av del fortsatta arbetet har varit
all en närmare samordning skall möjliggöras mellan den fysiska riksplaneringen
och den regionalpolitiska planeringen. Jag vill i detta sammanhang också erinra
om atl arbetet med en landsomfattande trafikplanering har inordnats i arbetet
med länsplane­ring 1980. Tidsplanen för den hamn- och flygplalsplanering som
bedrivs enligt särskilda riktlinjer från kommunikationsdepartementet ger också
möjligheter till samordning med arbetet med länsplanering 1980. I fig. 5
redovisas lidsplanen för de närmaste årens arbete med den fysiska riks­planeringen
i relation lill arbetet med länsplanering 1980 och arbetet med en ny plan- och
byggnadslagstiftning. Förutsättningar fören ökad samord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;FigUF
3.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsernas
redovisning år 1980.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områden
som enligt regering­ens beslut skall behandlas i länsstyrelsernas redovisning i
samband med länsplanering 1980&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Toine
tr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:109.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figuren utgör en samman­fattande illustration av inne­hållet
i regeringens beslut. Redovisningen är schema­tisk — det fullständiga inne­hållet
i regeringens beslut återfinns i bil. 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Redovisning  av  fortsatt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;\»&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; planeringsarbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:202.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'fZ Eventuell redovisning av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;%&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• fortsatt planeringsarbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;C''&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Redovisning av  övervä-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;s&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot; &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/s&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;' ganden  i regional  skala&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;!/&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om   markhushållning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;arbetsläge m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/[|D    Redovisning    av    vissa&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;i   &amp;gt;!!%-yÄJ»&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andra åtgärder&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;w    Överväganden  om  fort-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i   '&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;satt   planering   bör   ske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;% %o&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med stöd av förordnande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om generalplanering (10 a&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'&gt;&amp;quot;vw/a&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ byggnadslagen)&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;''&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härutöver  skall  länsstyrelserna&lt;br&gt;
redovisa sådana frågor om mar­&lt;br&gt;
kens användning som bör upp-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;%äii&lt;br&gt;
märksammas  särskilt  inom  ra­&lt;br&gt;
men för länsolanerineen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AB&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholms län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;C&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppsala län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Södermanlands län&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;„   , ,   ;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Östergötlands län&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tlQJDaiS-;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jönköpings län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;G&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kronobergs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kalmar län&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ft0r[3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gotlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;K&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Blekinge län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kristianstads län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;M&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Malmöhus län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hallands län&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;riilphnfi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;O&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborgs och Bohus län&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;quot;&amp;quot;&amp;quot;&amp;quot;&amp;quot;'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;P&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Älvsborgs län&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;.va,»„„,,|._,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;s  
Värmlands län&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kustkoiumunerni&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;T  
Örebro län&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;j Hallands län V&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;U    Västmanlands lan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;W   Kopparbergs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;X    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Y    Västernorrlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Z    Jämtlands län&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;'.'.'.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AC Västerbottens län&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-.V, .-.•.•/ n,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BD Norrbottens län&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-V V.V.;.;. &amp;quot;&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till obrutet Qällområde enligt prop. 1977/78:31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Giaddisv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:99.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;
Norrt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lje kommuner&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;text-indent:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kusten i Nyk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;pings kommun Br&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vikenomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ilel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sand
ocli grus i liavel&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:79.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=13 height=44&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=44 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:26.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:
26.0pt;font-family:Verdana'&gt;K&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=21&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=21 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:32.0pt;font-family:Verdana'&gt;a-'&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;%   fa&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norra
Ij&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det-'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=25&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=25 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;font-family:Verdana'&gt;-''V&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
20.0pt;font-family:Verdana'&gt;/\J%4     \&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:
39.0pt;font-family:Verdana'&gt;a.\&amp;gt;-&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 4.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsernas redovisning år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Områden som enligt regering­ens beslut skall behandlas i
länsstyrelsernas redovisning år 1982&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figuren utgör en samman­fattande illustration av inne­hållet
i regeringens beslul. Redovisningen är schema­tisk — del fullständiga inne­hållet
i regeringens beslut återfinns i bil. 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:290.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av genom­förd markanvändnings-planering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:290.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av övervä­ganden i regional skala om  
markhushållning   -markhushållningspro-gram m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:282.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av fortsatt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
planeringsarbete - omar­betade kommunöversik­ter och eventuella mark­användningsplaner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:270.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I   I&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redovisning    av    indu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:271.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;stristudier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:274.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bergslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:275.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;V&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vänerområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:264.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härutöver skall länsstyrelserna redovisa frågor som rör
hushåll­ning med jordbruksmarken i hela landet samt fritidsbebyggelsens
utveckling i områden som berörs av den fysiska riksplaneringens geografiska
riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 5.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringsskedet - etapp 2. Tidsplan för de närmaste årens
arbete med att fullfölja&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:25.0pt;
margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;fastlagda
riktlinjer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Af &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19/9&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens uppdrag till ämbetsverken samt beslut län för
län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1980&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1981&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;198Z&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition med redovisning av den fysiska
riksplaneringens planeringsskede&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rapport om Hushållning med mark och vatten &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till ny plan- och
byggnadslagstiftning (Remitteras)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor i den fysiska riksplaneringen Länsplanering
1980 (Redovisning till regeringen)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eventuella beslut med anledning av länsstyrelsernas
redovisning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna redovisar vissa frågor i den fysiska
riksplaneringen till regeringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eventuella beslut med anledning av länsstyrelsernas
redovisning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:62.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning mellan olika planeringsformer föreligger således
genom att den redo­visning av vissa frågor i den fysiska riksplaneringen som
skall ske år 1980 har anknutits till redovisningen av länsplanering 1980.
Därmed ges såväl kommuner, länsstyrelser och landsting som statsmakterna
möjlighet att göra vissa samlade ställningstaganden lill den fysiska resp. den
regionalpo­litiska planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.3 Tätortsutveckling&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor rörande tätorternas
utveckling har hittills behandlats myckel översiktligt i den statliga
sektorövergripande planeringen. Planeringen för de enskilda tätorternas utveckling
och för utbyggnaden av tätortssystemet inom enskilda kommuner har betraktats
som frågor som i huvudsak bör avgöras på kommunal nivå utan att kommunerna blir
bundna av slatliga förhandsställningslaganden inom ramen för den regionala
ulvecklingspla-neringen eller den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under de senaste åren har de båda
nämnda statliga planeringsformerna kommii att närma sig den kommunala
planeringen för tätorternas utveck­ling. Sålunda har regeringen i beslut den 3
mars 1977 om riktlinjer för länsstyrelsernas fullföljande av länsplanering 1974
angett all länsstyrelser­na för vissa områden skall kartlägga de lokala
arbetsmarknaderna, bl.a. som ett underlag för den kommunala fysiska
planeringen. 1 de riktlinjer som regeringen har utfärdat för länsplanering 1980
anförs atl en central del i arbetet med de regionalpolitiska frågorna är att i
den fysiska planeringen åsladkomma bebyggelsestrukturer som svarar mot högt
ställda krav på goda lokala arbetsmarknader. Regeringen har vidare i sina
beslul med anledning av redovisningen av planeringsskedet i den fysiska
riksplane­ringen ullalat att kommunerna i vissa fall bör bedriva sin planering
för tätorternas utveckling pä visst sätt i syfte att uppnå en bättre
hushållning med i första hand jordbruksmark. För vissa regioner har regeringen
vidare angett atl markhushållningsprogram bör upprätias lill ledning för den
kom­munala fysiska planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under planeringsskedet har det
uppstått viss osäkerhet om dels hur av statsmakterna uppställda riktinjer bör
inverka på den kommunala tätorts­planeringen, dels hur avvägningen bör ske
mellan kraven på hushållning med jordbruksmark, fungerande lokala
arbetsmarknader och en god bo­stads-, arbets- och fritidsmiljö. Jag finner att
det mot denna bakgrund finns skäl atl redogöra för hur jag i slora drag ser på
dessa frågor. Jag har härvid samrått särskilt med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om statens inflytande över
kommunernas tälorlsplanering be­handlas av föredragande departementschefen i
prop. 1972:111, bilaga 1 (s. 137 - 138). Han anför all frågor rörande
tätortsutvecklingen i den statliga planeringen huvudsakligen hör hemma i den
regionalpolitiska planeringen, men   att   del   är   angeläget   atl  
härvid,   vid   sidan   av   frågor   om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 213&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetsmarknad
och service, också beakta möjligheterna atl skapa goda förutsättningar för
tätorternas miljöutformning. Vidare anförs all kommu­nala organ även framdeles
bör bära huvudansvaret för tätortsmiljöns ut­formning och för alt tillräckliga
rekreationsområden ställs till förfogande i tätorternas närhet. Del finns inte
skäl atl inom den fysiska riksplane­ringens ram gå in på de enskilda
tätorternas konkreta planering annat än i de fall då fysiska resurser av
riksintresse bör beaktas i denna planering. Riksdagen anslöt sig till vad
föredraganden anfört i denna del (CU 1972: 35, rskr 1972:348).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
finns inga skäl att göra avsteg från den principiella syn på ansvars­fördelningen
mellan stal och kommun som redovisas i prop. 1972: 111 och som innebär atl
ansvaret för ställningstaganden lill enskilda tätorters ut­veckling och
utformning skall vila på kommunerna. Statsmakterna har emellertid ett
självklart ansvar för atl se till atl kommunernas planering sker med beaktande
av de riktlinjer för samhällsutvecklingen som läggs fasl av riksdagen, bl.a.
inom ramen för den regionalpoliliska planeringen och den fysiska
riksplaneringen. Delta statliga inflytande bör emellertid utövas på ett sådanl
sätt att det innebär minsta möjliga intrång i den kommunala demokratin och
självbestämmanderätten. Jag skall i det föl­jande redovisa på vilkel sätt detta
kan ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att kommunerna skall få erforderliga
möjligheter att beakta av statsmakterna uppställda riktlinjer bör statliga
myndigheter tillhandahålla och samråda med kommunerna om underiagsmalerial som
belyser de frågor som enligt statsmakternas beslut särskilt bör beaktas i den
kommu­nala planeringen. Kartläggningar av lokala arbetsmarknader och av jord­brukets
primära intresseområden utgör exempel på sådant material som har utarbetats av
statliga myndigheter som underlag för samråd i anslut­ning till kommunernas
planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan vidare hävda alt kommunerna som
grund för sina ställ­ningstaganden bör ha en utredning och planering som i
erforderlig ut­sträckning belyser vilka konsekvenserna blir av olika
handlingsalternativ. De statliga myndigheterna har möjlighet att tillse atl
sådana anspråk på kommunernas planering fullföljs, dels vid de samråd som
enligt byggnads­stadgan skall ske mellan kommun, länsstyrelse och vissa
centrala verk i samband med fysisk planering, dels vid de statliga
myndigheternas fast-slällelseprövning av kommunala planer. Härvid ankommer del
också på de slatliga myndigheterna att pröva om man i den kommunala planeringen
i erforderlig grad har beaktat de allmänna mål och riktlinjer för planeringen
som statsmakterna har ställt upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Först i sisla hand, och endasl om det bedöms
oundgängligen nödvändigt för att ett visst riksintresse skall kunna
tillgodoses, kan staten tillgripa de möjligheter som finns all mer direkt
ingripa i kommunernas planering, t. ex. genom föreläggande om generalplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nyss anförda innebär att ingen ändring har skett eller bör ske i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;principiella syn på ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun i den fysiska riksplaneringen som tidigare har lagts fasl. Någon ändring
bör självfallet inte heller ske belräffande de uppgifter och befogenheter som
olika statliga organ har inom ramen för olika speciallagar som t. ex. natur­vårdslagen
(1964:822, omtryckt 1974: 1025, ändrad senast 1975: 196) och som innebär att
ansvaret för behandlingen av viktiga frågor i den fysiska riksplaneringen till
större eller mindre del vilar på statliga myndigheter. Del är emellertid
angelägel att till kommunerna delegera sådana uppgifter i den mån det är
möjligt enligt gällande lag och lämpligt med hänsyn till kommunernas
möjligheter alt fullgöra uppgifterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del finns skäl atl i detla sammanhang också ta upp frågan
om samban­den mellan kommunernas fysiska planering och den ortsplan och de
planeringstal för befolkningsutvecklingen som läggs fast i den regionalpoli­liska
planeringen. Man kan då inledningsvis konstatera att orlsplanen och
planeringstalen motsvarar den fysiska riksplaneringens riktlinjer i så motto
att de har godkänts av riksdagen men saknar självständiga rättsverkningar.
Regeringen har i förordning (SFS 1973:24, ändrad senast 1977:2) om iakttagande
av beslut om den regionala utvecklingen föreskrivit att statlig myndighei skall
lägga de fastlagda befolkningsantagandena för länen till grund för planeringen
inom sill verksamhetsområde och för beslul av betydelse för
samhällsutvecklingen i länen. Vidare föreskrivs att kommunerna skall fylla i
huvudsak de funktioner som anges i ortsplanen. Regeringen har nyligen i sin
proposition om regionalpolitiken (prop. 1978/79: 112) lämnat förslag om vissa
kompletteringar av ortsplanen som jag senare skall kommentera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De regionalpoliliska utgångspunkter
för planeringen som statsmakterna anger är avsedda all tjäna som vägledning för
planeringen på alla nivåer, genom att de utgör dels en konkretisering av
statsmakternas intentioner när det gäller regionalpolitiken, dels en avstämning
av ulvecklingssträvan-dena mellan olika kommuner inom en region och mellan
olika landsdelar. De utgör emellertid inga bindande ramar för den kommunala
fysiska plane­ringen. Det ligger i den fysiska planläggningens natur att
upprättade planer måsle innehålla visst utrymme för en oförutsedd utveckling
och för en långsiktig handlingsfrihet. Å andra sidan är det ett både statligt
och kom­munalt intresse att den fysiska planeringen grundas på realistiska
antagan­den om den framtida utvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De överväganden som görs i den
fysiska planeringen måste givetvis också slå igenom i de bedömningar som görs i
den regionalpolitiska plane­ringen. Denna aspekt på sambandet mellan de båda
planeringsformerna bör särskilt uppmärksammas. Det har varit en genomgående
strävan i de beslut som regeringen under senare lid har fattat om den
regionalpolitiska planeringen och den fysiska riksplaneringen att stärka
kommunernas möj­ligheter alt della i och påverka den regionalpoliliska
planeringen. Således har den kommunala fysiska planeringens betydelse som
underlag för den regionalpoliliska planeringen särskilt understrukits i
riktlinjerna för arbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med länsplanering 1980. I regeringens proposition om
regionalpolitiken anges vidare alt de överväganden som görs i den kommunala
fysiska planeringen om fördelningen av arbetsplatser och bostäder i olika kom­mundelar
bör kunna utgöra en väsentlig del i kommunernas medverkan i länsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är vidare angelägel alt man i
områden där konkurrensen om marken är stor får till slånd en genomtänkt
hushållning med markresurserna. Överväganden om lätortsulvecklingen i områden
med stor konkurrens om marken bör grundas på en analys av hur
markhushållningskraven förhåller sig till kraven på de lokala
arbetsmarknaderna, sysselsättningen, servicen och boendemiljön. Detta
förutsätter i många fall att planeringen för enskil­da tätorter grundas på
överväganden om fördelningen av byggandet mellan olika tätorter inom resp.
kommun. 1 regeringens proposition om regional­politiken föreslås att orlsplanen
kompletteras med s. k. pendlingsregioner. Dessa utgör områden inom vilka
pendlingen är omfattande eller där pend­lingsavstånden är rimliga. Enligt
propositionen bör länsstyrelserna i sam­band med länsplaneringen ange behovet
av samordning av den kommunala planeringen inom pendlingsregioner där flera
kommuner ingår. De kom­muner som ingår i en pendlingsregion bör själva överväga
i vilka former etl interkommunalt samarbete, t.ex. i samband med
bebyggelseplaneringen, bör bedrivas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såväl kraven på hushållning med
marken som önskemålen om att skapa goda lokala arbetsmarknader talar således
för att man bör eftersträva en närmare anpassning mellan kommunernas fysiska
planering och den regio­nalpoliliska planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är nödvändigl alt ge sladsbyggnadsfrågor i vid
bemärkelse en fram­skjuten plats i samhällsplaneringen under de närmaste åren.
Mer än 80% av vårt lands befolkning bor i tätorter, drygt 30% i tätorter med
mer än 50000 invånare. I många orter är behovel av nya bostäder stort till
följd av dels inflyttning, dels utglesning inom del befintliga
bostadsbeståndet. På många håll finns behov av alt förnya och komplettera äldre
stadsdelars byggnadsbestånd och infrastruktur. Stadsbyggandet inriktas numera i
alll större utsträckning på förnyelse av existerande bebyggelsemiljöer. Samti­digt
sker stora strukturförändringar i näringslivet. Detla medför bl.a. all
sysselsättningsfrågorna skjuls i förgrunden och att man reser krav på att mark
skall ställas lill förfogande för nya verksamheter som kan ersätla sådana som
har fallit bort. Stadsbyggandet påverkas också av arbetet med
sysselsättningsplanering och jämställdhetsfrågor bl. a. på så sätl atl större
krav måste ställas på arbetsplatsernas och serviceutbudels tillgänglighet från
olika bostadsområden. Möjligheterna atl åstadkomma en god kollek­liv
trafikförsörjning har härvid stor betydelse. De sätt som vi väljer för att
försörja bostäder, arbetsplatser och kommunikationsmedel med energi ger också
återverkningar på stadsbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som nu har sagts om behovel av att uppmärksamma en rad
olika&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frågor i stadsbyggandet innebär emeilerlid inte alt de
riktlinjer som riksda­gen har ställt upp om en bättre markhushållning kan
skjutas åt sidan. Det är utomordentligt angeläget atl dessa riktlinjer noga
beaktas. Kraven på en noggrann markhushållning behöver inte heller komma i
konflikt med de krav man bör slälla på tätorternas utformning. Tvärtom visar
utvecklingen alt avsaknaden av överväganden om hur man bör hushålla med
markresur­serna inte sällan har lett lill att bostadsmiljöer har uppstått som
med lanke på både miljökvaliteter och försörjning med service och
kollektivtrafik etc. i dag ter sig mindre väl genomtänkta. Del är troligt att
de ökade kraven på markhushållning kommer atl leda lill en mer omsorgsfull
planering, vilket kommer att främja också tätorternas utveckling och den yttre
miljön i bostadsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Man kan emeilerlid inte bortse
ifrån atl det också fortsättningsvis kom­mer all uppstå situationer då
intresset att bevara markområden för areell produktion, naturvård e.d. kommer
atl slå mol intresset atl bygga ul en tätort. 1 sådana fall måste givetvis en
avvägning ske mellan de olika intressena. Ansvaret för atl göra denna avvägning
faller i första hand på kommunerna. I de fall riksintressen berörs av de
kommunala utbyggnads­planerna bör del ankomma på kommunerna att visa vilka olika
alternativ för tätortens ulbyggnad som slår till buds och vilka konsekvenserna
blir för motstående markanvändningsintressen vid val av de olika alternativen.
Del är angelägel atl överläggningar om frågor av detta slag kan ske på elt
tidigt sladium i planeringsprocessen mellan kommuner, länsstyrelser och andra
berörda myndigheter.' På så sätt lorde förutsättningarna för den fortsatta
planläggningen kunna klarläggas och riskerna minskas för förse­ningar i
efterföljande planeringsarbete och därmed i bl. a. bostadsproduk­tionen. För
atl det inte skall uppslå onödiga komplikationer och dröjsmål vid behandlingen
av olika bebyggelse- och planfrågor är del nödvändigl alt kommunerna bedriver
den erforderliga planeringen för tätorlsutvecklingen med den krafl som situationen
kräver. Säväl statens planverk som Svenska kommunförbundet har i olika
sammanhang angett alt en sådan planering bör ges en framskjuten plats i arbetet
under de närmaste åren. Del är givetvis för alla parter angeläget att den
fortsatta planeringen bedrivs på ett sådant sätl och i sådan takt atl inte
brister i planeringsunderlaget hämmar en angelägen ökning av bostadsbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.4 Markhushållning, jordbruksmark&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag går nu över till att redogöra
för hur frågor om hushållning med främst jordbruksmarken har behandlats i
planeringen och vilka utgångspunkter som bör gälla för det fortsatta arbetet
med dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Statens planverk har i Meddelande om fysisk planering
Dnr R 158/77 meddelat allmänna råd om handläggning inom statlig länsförvaltning
av kommunala fysiska översiktsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens beslut år 1975 med anledning av
den fysiska rikspla­neringens programskede skulle kommunerna inom landets
viktigare jord­bruksbygder i samarbete med varandra och i samråd med bl. a.
länsstyrel­ser och lantbruksnämnder upprätta program för hushållning med jord­bruksmarken.
Som redogörs för i bilaga 1, avsnitt 3.1 har flertalet av de berörda kommunerna
upprättat jordbruksmarksprogram. Därutöver har ytterligare några kommuner
redovisat sådana program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av jordbruksmarksprogrammen framgår att arbelel
under planerings­skedet väsentligt har stärkt jordbrukels intressen i den
översiktliga plane­ringen men all betydande planeringsälgärder ännu återstår.
Många kom­muner har i programmen redovisat områden för lätortsutbyggnad som
väsentligt överstiger ell realistiskt behov. De antaganden om befolknings­tillväxten
som programmen grundar sig på ligger många gånger belydligt högre än de planeringstal
som har lagts fast i länsplaneringen. Flertalet kommuner avser enligt
jordbruksmarksprogrammen att utreda alternativa riktningar för tätorternas
utbyggnad. Däremot behandlas sällan frågor om lätortssyslemel i kommunen som
helhet. Länsstyrelserna har ställt sam­man de kommunala programmen.
Överväganden i regional skala om hus­hållningen med jordbruksmark har däremol
inte gjoris i nämnvärd omfatt­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 regeringens beslut under år 1975 med anledning av
programskedet angavs vidare atl översiktliga markanvändningsplaner borde
ularbelas för expansiva tätorter inom jordbrukets primära intresseområden.
Delta arbe­te har endast i liten utsträckning slutförts av kommunerna. I flera
jord­bruksmarksprogram anges dock program och tidsplan för den avsedda översiktliga
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens ställningstaganden till arbelel under
planeringsskedet inne­bär att arbetet med att uppnå en bättre hushållning
medjordbruksmark bör vara en av huvudpunkterna i de närmaste årens arbete med
den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den till regeringens beslut fogade promemorian
anges all en förul­sältning för atl statsmakternas beslut om jordbrukspolitiken
(prop. 1977/78:19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78: 103) och riktlinjerna
belräffande hushållning med jordbruksmarken skall kunna fullföljas är alt
bruknings-värd jordbruksmark inte tas i anspråk för andra ändamål med mindre än
att ulredningar om alternativa möjligheter till tätorlsulbyggnad m. m. visar
all andra väsentliga samhällsintressen, t.ex. bosladsförsörjningsbehovet eller
intresset av väl fungerande arbetsmarknader eljest inte kan tillgodoses på etl
tillfredsställande sätl. Det anförs i promemorian alt della synsätt i
fortsättningen kommer att ligga till grund för regeringens prövning av
detaljplaner, byggnadslov m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De närmaste årens arbete bör enligt promemorian
inriktas på atl upprät­ta områdesplaner för tätorter där en förväntad expansion
kan innebära konflikter med jordbruksintressen. Arbetet med områdesplaner bör
grun-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;das
på bl. a. överväganden om fördelning av byggandet mellan olika tätor­ter inom
resp. kommun och om möjligheterna till komplettering och ut­byggnad av mindre
orter. Länsstyrelser och kommuner bör gemensamt diskutera för vilka områden det
är mest angeläget alt en sådan planering kommer igång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
har vidare angett att det i vissa delar av landet finns behov av en bäure
regional överblick över avsedd markanvändning och över det sätl på vilket
intresset av att skydda jordbruksmarken beaktas. För dessa områden, vilka anges
i regeringens beslut för resp. län, bör länsstyrelserna efter samråd med bl. a.
lantbruksnämnderna tillhandahålla etl aktuellt ma­terial som i ett regionalt
perspektiv visar hur kravet på hushållning med jordbruksmarken fortlöpande
beaklas i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med lanke på de många olika anspråk som riktas mot
markresurserna i Skåne, Stockholms- och Göteborgsregionerna samt kustkommunerna
i Halland finns det enligt regeringens beslul behov av att för dessa områden
analysera hur olika alternativ för tätorternas tillväxt inverkar på kravet på
hushållning med de samlade markresurserna. Härvid skall såväl jordbru­kets och
skogsbrukets som naturvårdens, friluftslivets och kullurminnes-vårdens
intressen beaktas. Länsstyrelserna skall i samband med redovis­ningen av
länsplanering 1980 bl. a. visa hur de regionalpolitiskt motiverade
planeringstalen för kommunerna har stämts av mot kraven på markhus­hållning.
Regeringen har i sina beslut vidare angett följande utgångspunk­ter för den
fortsatta planeringen i de fyra regionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den pågående områdesplaneringen för tälorlerna i
Skåne bör bilda un­deriag för bedömningar om det markbehov som oundgängligen
erfordras för tätorternas expansion fram till år 1990. Vidare bör de närmaste
årens behov av mark för samhällsbyggande klariäggas. Ett markhushållningspro­gram
för Skåne bör färdigställas snarast möjligt. Länsstyrelserna i Skåne bör i
samband med redovisningen av länsplanering 1980 ange om det på sikt finns behov
av en samlad regionplanering för hela eller delar av Skåne. Jag kommer atl
behandla markhushållningsfrågorna i Skåne närmare i avsnitt 2.3.9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Stockholmsregionen bör planeringen för en god
markhushållning dri­vas vidare genom kommunernas arbele med områdesplaner. Markhushåll­ningsfrågorna
bör uppmärksammas i regionplaneringen så att erforderligt underlag ges för
kommunernas avvägning mellan olika markanspåk i den fortsatta planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare anges i regeringens beslut att det från
markhushållningssynpunkt är angelägel all en samordnad planering kommer till
stånd för Göteborgs­regionen. Ett led i denna samordnade planering bör vara atl
kommunernas arbele med områdesplaner fullföljs. Uppläggningen av del fortsatta
plane­ringsarbetet bör klarläggas genom samråd mellan de berörda länsstyrelser­na.
Göteborgsregionens kommunalförbund och berörda kommuner. Läns­styrelserna bör i
samband med redovisningen av länsplanering 1980 ange om en regionplan för
Göteborgsregionen bör upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kustkommunerna i Halland bör i
samarbele med länsstyrelsen upprätta ett gemensamt markhushållningsprogram, i
vilkel bl.a. behandlas bebyg­gelse- och tätorisslruktur, hushållning med mark
för de areella näringarna samt naturvårdens och friluftslivets intressen. I
arbetet bör ingå att redovi­sa av kommunerna antagna målsättningar i fråga om
den framlida bebyg­gelse- och tätortsslrukluren för permanent bosättning.
Parallellt med arbe­tet med markhushållningsprogram bör områdesplaner för
tätorternas intresseområden upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den till regeringens beslut
fogade promemorian anges alt kommunernas planering för lätortsutbyggnad bör ske
genom områdesplanering som anger behovel av mark fram till år 1990. Länsplaneringens
planeringslal bör därvid tjäna som riktmärken för bedömningen av markbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De av regeringen angivna
utgångspunkterna för jordbruksmarkens be­handling i den fortsatta planeringen
sammanfattas i fig. 6.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De åtgärder som enligt vad jag nyss
har sagt behöver vidtas för atl uppnå en bättre markhushållning och ett ökat
skydd av jordbruksmarken innebär relativt omfattande krav på fortsatt fysisk
planläggning i kommunerna. Detta gäller särskill kraven på områdesplanering för
tätorterna med sär­skild redovisning av hur hänsynen till jordbruksmarken har
tillgodosetls. Enligt lantbruksstyrelsens och planverkets bedömningar torde etl
behov av sådan planering föreligga i elt stort antal kommuner i landet. Det är
därför enligt min mening rimligt atl räkna med att det kommer att ta relativt
lång tid innan sådana planer har upprättats för alla de tätorter där sådana
planer i och för sig är angelägna. Regeringen har därför angett atl en
prioritering bör ske i samråd mellan länsstyrelserna och kommunerna så att en
koncentration av insatserna kan ske till de tätorter där problemen är störst.
Vidare har regeringen angett atl de områdesplaner som nu upprättas kan göras
enkla. Till slor del bör man med utgångspunkt i planering och överväganden om
tätortsutvecklingen som tidigare har gjorts i kommuner­na kunna göra en första
analys som kan ligga till grund för översiktliga överväganden om arealbehov,
utbyggnadsriktningar m. m. Planverket och lantbruksstyrelsen har regeringens
uppdrag att lämna kommunerna vägled­ning för och exempel på hur den fysiska
planeringen kan utföras så all den tillgodoser intresset av att skydda
jordbruksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även med en begränsad ambitionsnivå
i planeringsarbetet är det arbete som skall utföras omfattande och innefattar
många svåra överväganden och beslut. Regeringen har litgått ifrån all
huvuddelen av del arbete som skall utföras under planeringsskedets andra etapp
skall kunna avslutas och redovisas av länsstyrelserna under år 1982. Denna
tidsplan gäller självfal­let också för arbetet med de nu aktuella
områdesplanerna. Med lanke på frågans vikt för den fysiska riksplaneringen och
den fortsatta kommunala planeringen samt med hänsyn lill sambanden med den
regionalpolitiska planeringen har regeringen för de fyra regioner som jag
tidigare har nämnt angett att länsstyrelserna skall göra en sammanställning och
utvärdering av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lule&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,
Bodens, Pite&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt; ocli &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lvsliyiis&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Figur
6.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markhushållning.
Utgångspunkter för fortsatt arbete med markhushållnings-frägor enligt
regeringens beslut.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figuren utgör en samman­fattande illustration av inne­hållet
i regeringens beslul. Redovisningen är schema­tisk — del fullständiga inne­hållet
i regeringens beslul återfinns i bil. 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;r.'.&amp;quot;.'.'| Överväganden i regional&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om  
  markhushåll-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=26 height=24&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=24 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skala
  ning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:4.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;'       ,       ,                              ,  
,      ,0,,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ömråden för vilka läns­styrelserna bör tillhanda­hålla ett
samlat material om hushållning med jord­bruksmark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härutöver bör kommunerna upprätta områdesplaner för de
tätorter som förväntas expande­ra och där konflikter med jord­bruksintressena
kan förutses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:115.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
år 1980 föreliggande resultatet av kommunernas arbele med områdes­planering.
Denna utvärdering skall av länsstyrelserna utnyttjas som under­lag för en
analys av hur olika alternativ beträffande tätorternas tillväxt inverkar på
kravet på markhushållning. Med utgångspunkt i denna analys skall
länsstyrelserna i arbetet med länsplanering 1980 göra en avstämning mot de
förslag lill planeringstal för befolkningsutvecklingen som motiveras från
regionalpolitiska utgångspunkter. Det ankommer på länsstyrelserna atl överlägga
med kommunerna om i vilken takt arbetet kan bedrivas och att överenskomma om
vilket material som kan ligga till grund för en sådan sammanställning och
utvärdering som länsstyrelserna skall göra år 1980. Jag vill emellertid erinra
om vad jag tidigare har sagt om del angelägna i att de översiktliga
markanvändningsfrågorna snabbt kan klaras ul så alt en fastare grund skapas för
fortsalt arbete med den mera detaljerade plane­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Göteborgsregionen, kustkommunerna i Halland och
Skånelänen har regeringen vidare angett alt länsstyrelserna i anslutning till
sin redovisning av länsplanering 1980 också skall lämna regeringen synpunkter
på behovel av fortsatt planeringssamverkan i regional skala. Jag vill betona
att detta inte får uppfattas så atl regeringen avser alt tillskapa några nya
typer av planeringsorgan. Det torde enligt min mening finnas tillräckliga
möjligheter atl, inom ramen för de olika former för inlerkommunal samverkan som
redan finns och med de möjligheter till statligt inflytande på den kommuna­la
planeringen som ges i gällande lagar, åstadkomma erforderlig samord­ning av
planeringen för större regioner. Det finns emeilerlid behov av att överväga om
de former för samverkan och de samverkansområden som nu är etablerade är
lämpade för att möta de krav på en bättre markhushållning som ställs i den
fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De riktlinjer för hushållning medjordbruksmark som
har ställts upp i den fysiska riksplaneringen bygger på ell riksdagsultalande
år 1969 enligt vilket högvärdig jordbruksmark inte bör tas i anspråk för
tälbebyggelseändamål om en från samhällsbyggandels synpunkter likvärdig lösning
kan åstad­kommas på annan, för jordbrukel mindre värdefull mark (JoU 1969:21).
I prop. 1972:111, bilaga 2, anförde föredragande departementschefen att detta
uttalande självfallet skall beaktas vid de slatliga myndigheternas granskning
av kommunala ulbyggnadsplaner. Som bakgrund till behovet av att i ökad
utsträckning ta hänsyn lill jordbrukets intressen påpekade departementschefen
att den areella produktionen koncentreras till de bästa markerna samlidigl som
anspråken på mark och miljö ökar från andra samhällssektorer, varvid uppstår
konflikter som är särskilt utpräglade mellan jordbruket och de expanderande
tätorterna i landets bättre jord­bruksområden. Vid sin behandling av
propositionen godtog riksdagen vad föredraganden anfört men avslog en motion
med förslag om elt direkt riksdagsbeslut om atl odlad jord och även god
odlingsbar jord inte får användas så atl jordbruksproduktionen förhindras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sin granskning av resultatet av arbetet under programskedet fann&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regeringen att jordbrukels markanspråk i vissa avseenden
behövde preci­seras under planeringsskedet. I den promemoria som fogades till
regering­ens beslut med anledning av programskedel påpekades att jordbrukspro­duktionens
framlida omfattning studerades av 1972 års jordbruksulredning och att kommande
ställningstaganden i denna fråga skulle bli avgörande för jordbruksmarkens
framlida storlek. Tills vidare borde restriktivitet iakttas med att ta i
anspråk jordbruksmark för andra ändamål. Vidare konstaterades i promemorian alt
de då gällande jordbrukspolitiska målen bl. a. innebar all möjligheterna till
jordbruksproduktion skulle tillgodoses i olika delar av landet, varför
begreppet högvärdig jordbruksmark borde definieras med utgångspunkt i de
förhållanden som råder i skilda landsde­lar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sin behandling av prop. 1975/76: 1 med redovisning av
programske­det i den fysiska riksplaneringen godtog riksdagen de nyss angivna
ut­gångspunkterna för arbetet under planeringsskedet (CU 1975/76: 1, rskr
1975/76:45). Utskottet påpekade i anslutning härtill också att riktlinjerna bör
beaktas även i enskilda planbeslul och alt del är av myckel slor vikt att inte
äldre preliminära planöverväganden får leda till att den fysiska riks­planeringens
riktlinjer uppluckras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Våren 1978 fattade statsmakterna
beslul om nya riktlinjer för jordbruks­politiken (prop. 1977/78: 19, JoU
1977/78: 10, rskr 1977/78:103). Beslutet innebär vad gäller jordbruksmarkens
omfattning atl ungefär nuvarande åkerareal bör bibehållas. Den brukningsvärda
åkerjorden bör därför skyd­das mot exploatering för andra ändamål. Samtidigt är
det, enligt vad utskottet med instämmande av riksdagen anför, ofrånkomligt all
viss mindre del av vår nuvarande åkerareal även i framliden kommer att tas i
anspråk för andra angelägna samhällsändamål. I riksdagens beslul betonas att
del är angeläget att dessa preciseringar i fråga om jordbruksmarkens framtida
omfattning beaklas i den fortsatta fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid sin granskning av resullalel av
arbetet under planeringsskedet fann regeringen att belydande fortsatta
planeringsälgärder är nödvändiga för atl fastlagda riktlinjer beträffande
hushållning med jordbruksmarken skall kunna fullföljas. I den promemoria som
fogades till regeringens beslut med anledning av arbelel under planeringsskedet
anges, som jag tidigare i detta avsnitt har redovisat, vissa utgångspunkter som
skall ligga till grund för regeringens prövning av ärenden rörande
detaljplaner, byggnadslov m. m. som underställs regeringens prövning. Jag vill
erinra om att dessa utgångs­punkter inte är avsedda att ulgöra några nya
riktlinjer, utan har karaktär av principer som regeringen avser att tillämpa
vid sin bedömning av enskilda ärenden i syfte atl fullfölja de av statsmakterna
uppställda riktlinjerna för hushållning med jordbruksmarken och för
jordbrukspolitiken. Dessa prin­ciper innebär all för alt regeringen skall medge
att brukningsvärd jord­bruksmark får las i anspråk för andra ändamål skall dels
vissa krav på planering och utredning vara uppfyllda, dels del redovisade
malerialel visa att andra väsentliga samhällsintressen inte kan tillgodoses på
elt tillfreds-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ställande sätt utan att kravet på hushållning med
jordbruksmark får vika. Som exempel på andra väsentliga samhällsintressen nämns
bosladsförsörj­ningsbehovet, intresset av väl fungerande arbetsmarknader och
hävdandel av viktiga naturvårds- och rekreationsintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skall nu redovisa hur jag ser
på dessa principer i förhållande till de riktlinjer som har ställts upp i den
fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;När del först gäller kravet på
planering och utredning som underlag för beslut om fastslällelse av
detaljplaner, byggnadslov m. m. har detla enligt min mening fullt stöd i
uppställda riktlinjer för hushållning med mark och vatten och i de uttalanden
om tillämpningen av dessa som har gjorts av riksdag och regering. Åtskillig lid
har förflutit sedan riktlinjerna ställdes upp. Jordbrukets intressen har under
denna tid genom bl. a. lantbrukssty­relsens och lantbruksnämndernas medverkan i
stor utslräckning precise­rats. Del är därför enligt min mening såväl rimligt
som befogat att nu ställa högre krav på bedömningsunderiaget i de fall
konflikter uppstår med kravet på hushållning med jordbruksmark. Jag vill
emellertid erinra om vad jag tidigare har sagt om att ytterligare tid erfordras
innan färdiga områdesplaner kan finnas för alla de orter där sådana konflikter
kan komma att uppstå. Man torde därför t. v. få räkna med att ett enklare
underlagsmaterial i många fall får accepteras. Man bör emellertid enligt min
mening kunna kräva att ett sådant material visar vilka överväganden om
alternativa utbyggnadsområden som har gjorts och vilka konsekvenser som i stort
uppstår vid val av skilda alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller frågan om i vilka fall jordbruksmark
bör få tas i anspråk för andra ändamål innebär de av regeringen uppställda principerna
att de riktlinjer som riksdagen har ställt upp för hushållningen med jord­bruksmark
har anpassats till de förutsättningar som numera råder. Den viktigaste
skillnaden är att begreppet högvärdig jordbruksmark har ersatts av begreppet
brukningsvärd jordbruksmark. Vidare anges i riktlinjerna att jordbruksintresset
skall ges företräde om likvärdiga lösningar kan åstad­kommas på annan mark,
medan regeringen har angett atl detla bör ske om del tilltänkta ändamålet kan
uppnås på annal, tillfredssläUande säll. Dessa förändringar grundas på
riksdagens beslut om nya riktlinjer för jordbruks­politiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begreppet högvärdig jordbruksmark
har inte definierats närmare än att det skall tolkas med utgångspunkt i de
förhållanden som råder i skilda delar av landet. När del år 1969 logs in i
jordbruksulskotlels betänkande pågick fortfarande en snabb minskning av landets
åkerareal. Åkerarealen delades grovt in i tre kategorier, på lång sikt
odlingsvärd åker, marginell åker och åker som bedömdes komma att tas ur produktion
i en nära framtid. Med högvärdig jordbruksmark torde då närmast ha förståtts
sådan åkermark som bedömdes vara odlingsvärd på lång sikt. Några rimliga skäl
att slälla särskilda krav på hushållning med sådan jordbruksmark som bedömdes
komma alt las ur produktion torde däremot inte ha förelegat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under de senaste åren har förhållandena ändrats
väsentligl. Avgången&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
produktiv jordbruksmark har i stort sett upphört, bl. a. som en följd av atl
förutsättningarna för en lönsam jordbruksdrift i flera avseenden har
förbättrats. Betydande arealer jordbruksmark i skogslänen som tidigare bedömdes
komma att tas ur produktion anges numera i lantbruksstyrelsens redovisning som
områden av primärt intresse för jordbrukel. Medvetenhe­ten om betydelsen av atl
för framliden bevara våra biologiska produktions­resurser har ökat. Nya
riktlinjer för jordbrukspolitiken har lagts fast. Dessa förändringar medför
enligt min uppfattning att begreppet högvärdig jordbruksmark i della sammanhang
har förlorat sin mening. Kravet på hushållning medjordbruksmark bör såsom
ursprungligen lorde ha avsetts gälla all sådan mark som bedöms komma atl brukas
på lång sikt. Med de nya förutsättningar som nu gäller torde detta innebära att
man i den fysiska riksplaneringen bör ställa krav på hushållning med all
brukningsvärd jord­bruksmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begreppet brukningsvärd jordbruksmark bör
definieras i enlighet med tillämpningsområdet för den lag om skötsel av
jordbruksmark som föreslås i prop. 1978/79: 163. Som brukningsvärd
jordbruksmark bör således be­traktas mark som med hänsyn till läge,
beskaffenhet och övriga förutsätt­ningar är lämpad för jordbruksproduktion. Del
bör som hittills ankomma på främst lantbruksnämnderna alt ange vilken mark som
bör betecknas som brukningsvärd. De detaljerade klassificeringar av
jordbruksmarken som utförs av lantbruksnämnderna - ofta i samråd med lokala
intresseor­ganisationer - som underiag för kommunernas planering lorde vara väl
lämpade för sådana bedömningar. Del arbele som f. n. pågår i samarbete mellan
länsstyrelser, lantbruksnämnder och kommuner torde nämligen i stor utslräckning
redan vara inriktat efter de utgångspunkter som jag nu har angett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill påpeka att också jordbruksmarkens kvalitet
självklart bör tillmä­tas betydelse vid avvägningar mellan motstående
intressen. Vid sådana avvägningar mäste hänsyn tas till den tyngd de olika
intressena har i det enskilda fallel. Härvid kan man naturligtvis inte bortse
från hur den ak­tuella marken har klassificerats, arronderingsförhållanden m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del slutligen gäller begreppen likvärdiga resp.
tillfredsställande al­ternativ, vill jag först påpeka alt två olika alternativ
för lätortsutbyggnad aldrig lorde vara likvärdiga i alla avseenden. Vid val
mellan alternativen blir det under alla förhållanden fråga om all göra
kompromisser som bedöms vara lillfredsslällande vid en sammanvägd bedömning.
Avsikten med användningen av begreppet likvärdig i detta sammanhang torde emel­lertid
ha varit atl ge uttryck åt uppfattningen alt jordbruksintresset bör tillgodoses
bara om det kan ske utan några uppoffringar från andra intres­sen. De
uttalanden som statsmakterna har gjorl i samband med den fysiska
riksplaneringen måsle emellertid tolkas så att kravet på hushållning med jordbruksmark
skall hävdas starkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad jag nu har sagt bör som riktlinje i den fysiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksplaneringen gälla atl brukningsvärd jordbruksmark inte
bör tas i an­språk för bebyggelse om en från samhällets synpunkt
tillfredsställande lösning kan åstadkommas på annan mark. Enligt min mening bör
riksda­gens godkännande inhämtas belräffande denna anpassning av riktlinjerna
för hushållning medjordbruksmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.5 Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De riktlinjer som lades fast av
statsmakterna år 1972 innebär all frilids-bebyggelsen bör utvecklas i mer
planmässiga former än tidigare. En plane­ring anses speciellt angelägen för
kusterna och de slörre insjöarnas strand­områden. I riktlinjerna understryks
vidare att ny fritidsbebyggelse bör förläggas så att den inte inkräktar på
stränder som är av värde främsl för friluftslivet och naturvården. 1 områden
där konkurrensen om marken är slor, är tätare former av bebyggelse att föredra
med hänsyn till bl.a. friluftslivels intressen medan spridd fritidsbebyggelse i
form av enstaka hus eller mindre husgrupper fortfarande är en lämplig form av
fritidsbebyg­gelse i andra delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De skärpningar av naturvårdslagens
bestämmelser som riksdagen beslu­tade om år 1974 innebär att ökad hänsyn till
naturvård och friluftsliv måsle las vid utbyggnad av fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I statsmakternas beslul år 1975 med
anledning av programskedet i den fysiska riksplaneringen framhålls att
restriktivitet bör tillämpas i fråga om ytterligare fritidsbebyggelse inom
områden som berörs av de geografiska riktlinjerna i avvaktan på atl man
upprättar översiktliga markanvändnings-planer som beaktar riktlinjerna för
bushållning med mark och vatten. Särskill stor återhållsamhet med att tillåta
fritidsbebyggelse bör iakttas vid de obrutna och högexploaterade kusterna, på
Öland och Golland saml i fjällvärlden. Under planeringsskedet bör vidare
kommunerna förbättra sin planberedskap inom vissa angivna områden i inlandet
som har goda förut­sättningar för fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsens utveckling
under 1970-lalet har på uppdrag av bo­stadsdepartementet kartlagts av
lantmäteriverket' (sefig. 7). Vid slutet av år 1975 fanns ca 590000 fritidshus
i landet, vilket innebär en nettoökning med ca 92000 hus sedan oktober 1970.
Ungefär hälften av alla fritidshus fanns vid kusterna, på Öland och Gotland,
vid de större insjöarna, i älvdalarna och i fjällen. Under perioden 1970-1975
har netloökningen av antalet fritidshus varit störst i vissa av dessa områden
och i storstadsregio­nerna. Nytillskottet av fritidshus är i vissa områden
betydligt slörre än den redovisade netloökningen. Detta gäller främst i
storstadsregionerna där en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Fysisk riksplanering, undeHagsmaterial nr 9 år 1978. 1
rapporten anges att de redovisade uppgifterna om fritidsbebyggelsens utveckling
bör tolkas med försiktig­het på grund av vissa felkällor i underlagsmaterialet
(se även texten till fig. 7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norra
tjallomi&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;iiet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1300/35&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Figur
7.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsens utveck­ling oktober 1970-december 1975&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kusterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De större insjöarna Fjällen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-31.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;000     /     Nettoökning av
antalet&lt;br&gt;
fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:-19.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;/ OC Relativ ökning av anta­let
fritidshus (procent)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Qällområdena är redovis­ningen av antal fritidshus per
km missvisande då hela kalfjällsområdet ingår i landar­ean.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figuren redovisar nettoföränd­ringen av antalet fritidshus
vid jämförelse mellan lantmäteriets inventeringar av fritidsbebyggel­sen åren
1970 och 1975. Denna jämförelse kan innehålla vissa felaktigheter - bl. a. har
sanno­likt inventeringskvaliteten i flera områden varit högre vid 1975 års
inventering, varför ökningen av antalet fritidshus under perioden 1970-1975 kan
ha överskattats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  vissa områden är antalet&lt;br&gt;
nyuppförda fritidshus betydligt&lt;br&gt;
större än den redovisade netto­&lt;br&gt;
ökningen. Det gäller främst i&lt;br&gt;
storstadsområdena där en bety­&lt;br&gt;
dande andel av fritidshusen har&lt;br&gt;
omvandlats till permanentbostä­&lt;br&gt;
der. I andra områden utgörs en&lt;br&gt;
betydande del av den redovisade&lt;br&gt;
nettoförändringen av tidigare&lt;br&gt;
helärsbostäder som har tagits i&lt;br&gt;
anspråk för fritidsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Antal fritidshus per km land­area december 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;~-,        - 1,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;_ j&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;?; 1,1- 4,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;WMi  4,1- 8,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:266.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ä
»&lt;/span&gt;&amp;#9632;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'-i.o&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;HH 12,1-20,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:264.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: Statens lantmäteriverk. Fritidsbebyggelsen i
Sverige 1975/76. (Fysisk riksplanering. Underlagsmaterial 1977:9)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;betydande andel av de äldre fritidshusen under perioden
har omvandlats till permanenlbosläder. EU delvis nytt drag i utvecklingen är
den snabba ökningen av antalet fritidshus i Qällen, främsl del södra
Ijällområdel i Kopparbergs och Jämtlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av fritidsbebyggelse under åren 1976 och 1977
inom några av de områden där fritidsbebyggelsen under perioden 1970-1975 har
ökat särskilt kraftigt har studerats särskilt av lantmäteriverket. Den
komplette­rande studien visar en någol långsammare tillväxttakt i kustkommunerna
i södra Sverige, på Öland och på Gotiand. Det åriiga tillskotlel av fritidshus
har däremot ökat betydligt i fjällkommunerna i Kopparbergs och Jämt­lands län.
Inom dessa områden har vidare omfattande markområden för utveckling av
ytteriigare fritidsbebyggelse angetts i den kommunala plane­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor som rör fritidsbebyggelsens utveckling och
omfattning samt olika problem i samband med fritidsbebyggelse har behandlats
utförligt av många kommuner under planeringsskedet. Särskild tyngd har dessa
frågor haft i planeringen av landets kuster, Qäll och älvdalar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den genomförda planeringen har i allmänhet inneburit att
kommunernas överblick över markanvändningsproblemen i samband med utveckling av
fritidsbebyggelse har ökat. Flera remissinstanser påpekar emellertid att det
mot bakgrund av såväl den hittillsvarande utvecklingen som kommunernas planer
finns anledning till oro vad gäller fritidsbebyggelsens utveckling inom vissa
områden som berörs av den fysiska riksplaneringens geografis­ka riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har vid sin granskning av resultatet av arbetet
under plane­ringsskedet funnit att det är befogat alt inta en restriktiv
hållning till utveckling av ytterligare enskild fritidsbebyggelse i vissa
områden som i särskilt hög grad är känsliga för påverkan eller efterfrågade för
friluftsliv. En fortsalt bebyggelseutveckling enligt lidigare mönster är i
dessa fall inte förenlig med de uppställda riktlinjerna för hushållning med
mark och vatten. Det har samtidigt vid granskningen visal sig alt det i andra områden
finns goda förutsättningar atl tillgodose angelägna önskemål om utveckling av
enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den promemoria som fogas lill regeringens beslut med
anledning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen anges att kravet på
översikt­lig plan som tillgodoser riktlinjerna bör hävdas starkare inom flera
områ­den med geografiska riktlinjer. Det fortsatta planeringsarbete som rör
fritidsbebyggelsens utveckling i områden med geografiska riktlinjer skall
enligt regeringens beslut redovisas särskill av länsstyrelserna år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen uttalar i sina beslut län för län alt den
fortsatta planeringen för södra Bohuskusten, Hallandskusten, Skånekuslen,
Blekingekusten, Bråviken, kusterna i Stockholms och Södermanlands län, delar av
kusten i Uppsala län samt Öland och vissa delar av Gollandskuslen bör inriktas
på ulbyggnad av anläggningar för friluftsliv och andra former av fritidsboende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;än enskilda fritidshus. Enskild fritidsbebyggelse bör
tillåtas endast i form av mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse. Den
begränsade till­gängligheten lill stränderna motiverar en översyn av vissa helt
eller delvis utbyggda detaljplaner. Liknande uttalanden gör regeringen för
vissa in­sjöområden och primära rekreationsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Likaså bör enligt regeringens
beslut planeringen för norra Bohuskusten, Småland-Östgöla skärgård. Höga
kusten. Siljansbygden och del södra fjällområdet inriktas på fritidsboende i
andra former än enskilda fritidshus, så all områdena kan utnyttjas även av de
grupper av befolkningen som inte äger fritidshus. I dessa områden bör turismen
och friluftslivets intressen prioriteras. Stor restriktivitet bör gälla med all
tillåta ytleriigare enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även inom övriga kust- och
insjöområden, fjällområden och älvdalar är det enligt regeringens beslul
angeläget att man överväger ytleriigare en­skild fritidsbebyggelse bara om
naturvårdens och friluftslivels intressen samlidigl kan tillgodoses. I
strandnära områden och på de öar som har stort värde för friluftslivet bör
enskild fritidsbebyggelse undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen anför i sina beslut atl
planeringsprogram för att samordna bl.a. turismens och fritidsbebyggelsens
utveckling bör upprätias som etl led i del fortsatta planeringsarbetet för i
första hand Öland, Siljansbygden saml det södra fjällområdet i Kopparbergs och
Jämtlands län. Länsstyrel­serna bör år 1980 lämna en etappredovisning av
planeringsarbetet för dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samband med redovisningen år 1980
skall de berörda länsstyrelserna också ange om det finns behov av atl med stöd
av bestämmelserna i 10 a § byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1972:775, ändrad
senast 1978:932) föreskriva om upprättande av generalplan för Hallandsåsen i
Kristianstads län, för någon eller några delar av det södra Qällområdel,
Hallandskusten och Öland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De utgångspunkter som anges i
regeringens beslut för den fortsatta planeringen av fritidsbebyggelse
sammanfallas i fig. 8.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 regeringens beslul påpekas alt
del i flera regioner i landet krävs särskilda överväganden om hur samordning
bör ske mellan riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen och de
regionalpoliliska riktlinjerna. Vid pla­neringen för sådana områden bör man
uppmärksamma de sysselsättnings­effekter och möjligheter alt stödja befintlig
service som en planmässig ulbyggnad av bl. a. anläggningar för turism och
fritidsboende kan ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut anges vidare
att bl.a. vissa områden i södra och mellersta Sveriges inland är så belägna alt
en växande efterfrågan på fritidshus kan förväntas. Det är angeläget att
kommunerna vidtar åtgärder för att möta denna efterfrågan. Härvid bör man på
grundval av översiktliga planmässiga bedömningar överväga vilken planberedskap
som bör upp­rätthållas inom olika områden. 1 den promemoria som bifogas
regeringens beslut betonas att kravet på planmässighet inte behöver innebära
utveck-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Riksdagen 1978/79. 1 .saml. Nr 213&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:263.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 8. Fritidsboende.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:263.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkter
enligt rege­ringens beslut för fortsatt ar­bete med fritidsboendefrågor i vissa
delar av landet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dra
\ li&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;llom&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;r.r.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figuren utgör en samman­fattande illustration av inne­hållet
i regeringens beslut. Redovisningen är schema­tisk — det fullständiga inne-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r.-y
hållet   i  regeringens   beslut&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'—''
återfinns i bU. 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I        1 Planeringen bör inriktas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'---- ' på utbyggnad  av  andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;former av fritidsboende&lt;br&gt;
än enskild fritidsbebyg­&lt;br&gt;
gelse. Enskild fritidsbe­&lt;br&gt;
byggelse bör tillåtas en­&lt;br&gt;
dast i form av mindre&lt;br&gt;
.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kompletteringar   av   be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fintlig bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-26.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;[TTrnTl Planeringen bör inriktas på
utbyggnad av andra former av fritidsboende än enskild fritidsbebyg­gelse. Stor
restriktivitet bör gälla med att tillåta ytterligare enskild fritids­bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riv&amp;quot;.&amp;quot;!] Fritidsbebyggelse bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övervägas endast om na­turvårdens och friluftsli­vets
intressen samtidigt kan tillgodoses. I strand-nära områden och på de öar som
har stort värde för friluftslivet bör en­skild fritidsbebyggelse undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Samordnade planerings-program för
bl. a. turis­mens och fritidsbebyg­gelsens utveckling bör upprättas som en del
av det fortsatta planerings­arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ling
bara av tätbebyggda fritidsbyar. Utbyggnad av spridd fritidsbebyggel­se kan
ofta vara en lämplig form av fritidsboende om utbyggnaden grundas på
översiktliga bedömningar av inverkan på bl. a. bevarandeintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De riktlinjer som hittills har ställts upp i den fysiska
riksplaneringen beträffande fritidsbebyggelsens utveckling har i första hand
inneburit atl man i vissa områden skall iaktta restriktivitet med all tillåta
ytterligare fritidsbebyggelse i avvaktan på att en översiktlig planering har
sketl som tillgodoser bl.a. naturvårdens, friluftslivels och
kulturminnesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En sådan planering har i stor utsträckning kunnat
genomföras under planeringsskedet. Av kommunernas planer och program för
fortsatta åt­gärder kan ulläsas all man i många fall avser att för vissa
områden genom­föra en mer detaljerad markanvändningsplanering. Klarare
utlolkningar av innebörden av riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen har
efterlysts till ledning för den fortsatta planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss har redovisat anges i regeringens
beslul relativt detaljerade utgångspunkter för hur man bör se på utvecklingen
av fritidsbebyggelse i främst sådana områden, som omfattas av s. k. geografiska
riktlinjer. Dessa utgångspunkter har härlelts ur de hittills uppställda
riktlinjerna för de berörda områdena. Riktlinjerna innebär att särskild hänsyn
bör las till bevarandeintressena i dessa områden. Sedan arbetet under
planeringsske­det har utvärderats bör riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen beträffan­de fritidsbebyggelse nu ges ett tydligare uttryck.
Jag kommer därför i del följande att föreslå hur dessa riktlinjer bör
förtydligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill särskilt understryka all de riktlinjer som
jag förordar i det följande inte är avsedda atl ersätta de mera detaljerade
utgångspunkter för den fortsatta planeringen som anges i regeringens beslut med
anledning av arbetet under planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förlydliganden av riktlinjerna som bör ske bör i
största möjliga utslräckning knyta an till den områdesindelning som gäller i
den fysiska riksplaneringen genom de geografiska riktlinjerna och baseras på de
över­väganden belräffande markanvändningen i dessa områden som lidigare har
gjorts i den fysiska riksplaneringen.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De tre obrutna kusterna utgör också primära
rekreationsområden. Det­samma gäller Öland och Gotland. Bebyggelseutvecklingen
i dessa områden har i vissa fall varit snabb under senare år och på nägra håll
planeras betydande tillskoll av enskild fritidsbebyggelse. Även om det inom
delar av dessa kustområden torde rymmas viss ytterligare enskild fritidsbebyg­gelse
är restriktivitet mot sådan bebyggelse motiverad med tanke på öns­kemålet att
bevara områdenas stora natur- och kulturvärden och alt göra dem allsidigt
tillgängliga för rekreation och turism. Som riktlinje i den fysiska
riksplaneringen bör därför för de obrutna kusterna, för Öland och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Statens planverk har på karta avgränsat de områden som omfattas av den fysiska
riksplaneringens geografiska riktlinjer, se bl.a. prop. 1975/76:1, karta 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för Gotlands kust gälla att fritidsbebyggelse endast bör
medges om den är förenlig med naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen
och om bebyggelsen sker i former som möjliggör ett allsidigt utnyttjande av
områ­dena för rekreation och turism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De högexploaterade kusterna rymmer en stor del av den
befintliga fritidsbebyggelsen i landet. Stora delar av de för friluftsliv mest
lämpade stränderna är spärrade av bebyggelse samtidigt som behovet av rekrea­tionsområden
för stora befolkningsgrupper är stort. Utrymmet för ytterli­gare bebyggelse har
under planeringsskedet i huvudsak bedömts vara mycket begränsat. Områdena bör
betraktas som i princip fullbyggda när del gäller enskild fritidsbebyggelse.
Som riktlinje i den fysiska riksplane­ringen bör för de högexploaterade
kusterna gälla atl enskild fritidsbebyg­gelse i princip bör medges endast i
form av mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse. Om i vissa områden
större tillskott av bebyggelse kan medges bör sådana former för bebyggelsen
väljas som möjliggör ett högt utnyttjande av fritidsbostäderna och som ger
förutsättningar för fritids­boende också för sådana grupper av befolkningen som
inte äger fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom övriga kuster finns många områden som har stort värde
för natur­vård, friluftsliv eller kulturminnesvård. Inom andra delar av dessa
kuster lorde en viss fortsatt bebyggelseutveckling kunna ske utan allvarliga
kon­flikter med motstående intressen under förutsättning atl tillgängligheten
till stränderna bevaras. En allmän återhållsamhet med alt tillåla ytteriigare
fritidsbebyggelse är emellertid befogad med tanke på kusternas särskilda
belydelse för naturvård och friluftsliv. Likartade förhållanden som de nu
nämnda gäller också för flertalet av de större sjöar och älvdalar som omfattas
av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer. Som rikt­linje i den
fysiska riksplaneringen för de övriga kusterna, för de större sjöarna och
älvdalarna bör gälla att man bör iaktta återhållsamhet med att tillåta
fritidsbebyggelse och alt sådan bebyggelse bör medges bara om den inte minskar
strändernas tillgänglighet och om naturvårdens, friluftslivets,
kulturminnesvårdens och de areella näringarnas intressen samtidigt kan
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fjällvärlden utanför de obrutna fiällonirådena har i
vissa fall en omfat­tande utveckling av fritidsbebyggelse ägt rum. En betydande
forlsalt ut­veckling planeras i flera områden. Det är angeläget alt denna
utveckling sker på sådant sätt att bl.a. naturvårdens och rennäringens
intressen beaktas och att tillräckliga områden avsätts för friluftsliv och för
andra former av fritidsboende än enskild fritidsbebyggelse. I viss utsträckning
kan bebyggelseutvecklingen länkas till attraktiva skogs- och sjöområden
nedanför fjällvärlden. 1 de delar av fjällvärlden som ligger i anslutning lill
obrutna fjällområden, är lätt tillgängliga eller som i övrigt har särskilt
värde för naturvård, friluftsliv eller renskötsel bör enskild fritidsbebyggelse
und­vikas. Som riktlinje i den fysiska riksplaneringen för fjällvärlden utanför
de obrutna fjällområdena bör gälla atl fritidsbebyggelse bör undvikas i områ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den som ligger i anslutning lill obrutna fjällområden och
i andra områden som har särskild belydelse för naturvård, friluftsliv och
rennäring. I de områden där bebyggelse kan medges bör i första hand sådana
former för bebyggelsen väljas som medger elt högl utnyttjande av
fritidsbostäderna och som ger förutsättningar för fritidsboende också för
sådana grupper av befolkningen som inte äger fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En stor del av de primära
rekreationsområdena innefattas i de områdes­typer som jag nu har redogjort för.
För de primära rekreationsområdena bör i övrigl gälla att fritidsbebyggelse bör
medges bara om naturvårdens, friluftslivets och kulturminnesvårdens intressen
samtidigt kan tillgodoses och om den möjliggör etl allsidigt utnyttjande av
områdena för rekreation och turism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I alla de områdestyper som jag nu
har nämnt och i andra områden av särskild betydelse för naturvård, friluftsliv,
kulturminnesvård m.m. bör man i planeringen sträva efter atl bevara slörre
sammanhängande områden obebyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagens godkännande bör enligt
min mening inhämtas beträffande de förlydliganden av riktlinjerna för
fritidsbebyggelsens utveckling som jag har förordat i del föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet under planeringsskedet har som framgått av vad jag
nyss har sagt visat att i första hand den enskilda fritidsbebyggelsens
utveckling måste begränsas i vissa områden för alt naturvårdens, friluftslivets
och kulturminnesvårdens intressen skall kunna tillgodoses och för atl större
sammanhängande områden skall kunna bevaras obebyggda och tillgängliga för
allmänheten. Jag vill emellertid understryka att slora delar av landet i övrigt
är väl lämpade för utveckling av fritidsbebyggelse i olika former.
Fritidsbebyggelse i form av enstaka hus eller mindre husgrupper kan bidra till
atl möjligheterna att upprätthålla sysselsättning och service ökar samt all ett
befintligt men outnyttjat byggnadsbestånd kommer lill användning.
Fritidsbebyggelse, främst i form av fritidshus för kortlidsuthyrning, kan
ibland vara ett slöd lill jordbruksnäringen. Det gäller särskill i områden där
jord- och skogsbruk bedrivs i form av kombinationsföretag. Det regional­politiska
stödet lill förelag i glesbygder (prop. 1978/79:112) bör bl.a. kunna bidra till
finansieringen av byggandet av fritidshus för kortlidsut­hyrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill den ökade
restriktivitet som regeringen har förordat när del gäller alt tillåla enskild
fritidsbebyggelse i kustområdena i södra Sveri­ge saml på Öland och Golland
kommer sannolikt anspråken på mark för fritidsbebyggelse i vissa inlandsområden
atl öka. Det gäller särskill i stor­stadsområdenas närhet. En ökad efterfrågan
på fritidshus i vissa inlands­områden i södra och mellersta Sverige kan redan
märkas. 1 områden där en utveckling av fritidsbebyggelsen kan medföra
konflikter med andra intres­sen, måste tätare former av bebyggelse väljas om
även andra intressen skall kunna tillgodoses. När det gäller
fritidsbebyggelsens utveckling i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inlandet vill jag i övrigt hänvisa till att denna fråga
kommer att behandlas i den nya rapporten om hushållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.6 Primära rekreationsområden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett omfattande planerings- och
utredningsarbete har påbörjats för de primära rekreationsområdena i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet, som i flertalet fall har
bedrivits under ledning av särskilda kommittéer med företrädare för berörda
kommuner, har resulterat i ge­mensamma program för fortsatt inlerkommunal
planering. För några om­råden har dessutom upprättats gemensamma riktlinjer som
underlag för den fortsalla kommunala planeringen. För några av områdena har
arbetet med översiktlig markanvändningsplanering kommit långt eller kunnat slut­föras
under planeringsskedet. För andra områden återstår arbele för all fullfölja de
av statsmakterna uppställda riktlinjerna vad gäller markreser­vationer för en
utveckling av turism och rekreation inom rekreationsområ­dena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av enskild fritidsbebyggelse är enligt flera
remissinstanser det f.n. mest påtagliga markanvändningsproblemel inom de
primära re­kreationsområdena. Enligt lantmäteriverkets inventering av fritidsbebyg­gelsen
finns en betydande andel av landets fritidshus inom dessa områden.
Tillvä.xttakten under perioden 1970-1975 har dessutom varit högre i dessa
områden än i landet i övrigt (sefig. 9). Flera remissinstanser påpekar att en
fortsatt kraftig tillväxt inom vissa av landets primära rekreationsområden
innebär ett hot mot områdenas natur- och rekreationsvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk har i en
skrivelse den 27 november 1978 lill regeringen föreslagil åtgärder för all
förhindra en icke önskvärd exploate­ring för fritidsbebyggelse inom de primära
rekreationsområdena. Verket förordar att regeringen dels snarasl beslutar om
stödåtgärder enligt rekrea­tionsberedningens förslag', dels i särskild
skrivelse till länsstyrelserna och kommunerna anger de riktlinjer för
markanvändningen som t. v. skall gälla inom de primära rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den promemoria som bifogas
regeringens beslut om fullföljande av riktlinjer för hushållning med mark och
vatten förutsätts all planeringen för de primära rekreationsområdena fullföljs
i enlighet med de program som har upprättats. Enligt regeringens beslut skall
länsstyrelserna år 1982 läm­na en särskild redovisning av planeringsläget m.m.
inom de primära re­kreationsområdena. För flera områden, bl. a. södra
fjällområdet, bör enligt besluten samordnade planeringsprogram för bl. a.
turismens och fritidsbe­byggelsens utveckling upprättas. Vidare betonas atl
fritidsbebyggelsen i områdena bör utvecklas i sådana former som gör områdena
tillgängliga för så många människor som möjligt. Vissa rekreationsområden kan
emeller-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Ds Jo 1978:2 Slatliga insatser för turism och
rekreation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:56.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\     400/14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;',18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:43.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.n 1500/48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
  padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;y&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'y&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;O/-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7(H)/48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:
23.0pt;font-family:Verdana'&gt;A&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=29&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=29 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;font-family:Verdana'&gt;V\&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:44.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\ 20400/77/&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;il9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;600/241&amp;quot;,--.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=23&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=23 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:33.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;**&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;I   y &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'IIOO/IS&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 9.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsens    
utveckling oktober 1970-december 1975 De primära rekreationsområdena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;000     /      Nettoökning av antalet fritids-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hus / 00 Relativ ökning av antalet fri­tidshus (procent)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För fjällområdena är redovisningen av antal fritidshus per
km&amp;quot; missvisande då hela kalfjällsområdet ingår i landarean.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figuren redovisar nettoförändringen av antalet fritidshus
vid jämförelse mellan lantmäteriets inventeringar av fritidsbe­byggelsen åren
1970 och 1975. Denna jämförelse kan innehålla vissa felaktig­heter — bl.a. har
sannolikt invente­ringskvaliteten i flera områden varit högre vid 1975 års
inventering, varför ökningen av antalet fritidshus under pe­rioden 1970-1975
kan ha överskattats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 vissa områden är antalet nyuppförda&lt;br&gt;
fritidshus betydligt större än den redovi­&lt;br&gt;
sade nettoökningen. Det gäller främst i&lt;br&gt;
storstadsområdena där en betydande&lt;br&gt;
andel av fritidshusen har omvandlats till&lt;br&gt;
permanentbostäder. I andra områden&lt;br&gt;
utgörs en betydande del av den redovi­&lt;br&gt;
sade nettoförändringen av tidigare hel­&lt;br&gt;
årsbostäder som har tagits i anspråk för&lt;br&gt;
fritidsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-&amp;gt;---- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;V&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;\&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=20&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=20 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;\\15&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 700/29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4m
  117&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;\1G&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=8&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=8 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
  padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;-z&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
  padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:90.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;il4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2
200/30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=10&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=10 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;V-J&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;25/.) 50/7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:123.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=18&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=18 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:21.0pt;font-family:Verdana'&gt;o&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=40 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;400/29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;300/2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:150.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1500/15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=63 height=35&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=35 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;   
  1000/22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,*5:#&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:136.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;!;Sp 2000/25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;-'500/48&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=68 height=22&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=22 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f 
  11300/25 &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;/  
  i&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:21.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=25 height=53&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=53 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;r :&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;font-family:Verdana'&gt;1/&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;'../&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;/&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1700/20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:167.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1300/21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=21&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=21 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;#&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:76.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
900/261,/3,&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=18&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=18 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;;SI'§
  2 800/21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;400/29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:60.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;-&amp;quot;la&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=122 height=24&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=24 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antal
  fritidshus per km&amp;quot; cember 1975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;landarea
de-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=30 height=18&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=18 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;&amp;quot;&amp;quot;1&lt;br&gt;
  &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;------ 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:21.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,0 1,1- 4,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;WM4
8,0&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 8,1-12,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sydskånes sjö-
och åslandskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Östskäne&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kullaberg-Hallandsåsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äsnen-Listerlandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Öland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gotland&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Småland-Östgöta
skärgård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norra Bohuslän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dalsland-Nordmarken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tiveden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sörmlands
skärgård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mälaren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fryksdalen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Siljansbygden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ljusnan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;DalaQällen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;HärjedalsQällen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åre&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Höga Kusten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vindelälven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tärna-Graddis
Qällvärld&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norrbottens
skärgård&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Abisko-Kebnekaiseällen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Malingsbo-Kloten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nedre Dalälven&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Källa: Statens lantmäteriverk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tid
mot bakgrund av den begränsade tillgången på mark för friluftsliv behöva
planeras i huvudsak för den närboende befolkningens rekreations­behov. De
utgångspunkter för den fortsatta planeringen för bl. a. de primä­ra
rekreationsområdena som regeringen således har angett i sina beslut för varje
län torde väl svara mot de syften som statsmakterna har angett beträffande
dessa områden. Några ytterligare riktlinjer för markanvänd­ningen inom de
primära rekreationsområdena behöver enligt min bedöm­ning inte utfärdas nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringen har kommii olika långt i de primära
rekreationsområdena. I några områden har erforderliga markanvändningsplaner
upprättats, sär­skilda handlingsprogram för den fortsatta utvecklingen anlagils
och arbetet inletts med att genomföra planerade åtgärder. 1 andra fall har man
ännu bara påbörjat en första översiktlig studie av markanvändningen. Flera
förslag lill ny avgränsning m. m. av områdena har förts fram under plane­ringsskedet.
Jag skall i del följande redogöra för hur del fortsatta planeringsarbetet för
de primära rekreationsområdena bör inriktas och vilken handläggningsordning som
därvid bör gälla. Jag har i dessa frågor samrått särskilt med chefen för
jordbruksdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har för budgetåret 1979/80 anvisat 5
milj. kr. för planering i de primära rekreationsområdena (prop. 1978/79: 100,
bil. 13, KrU 1978/79:22, rskr 1978/79:229). Dessa medel bör kunna utnyttjas för
all bl.a. upprätta program för turismens utveckling inom olika områden. Sådana
program kan utgöra ett viktigt stöd för arbetet i kommuner och länsstyrelser
med markanvändningsplaneringen. Regeringen torde senare komma alt ange närmare
utgångspunkter för medlens användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jämsides
med del nyss nämnda programarbetet bör arbetet med plane­ringen av
markanvändningen för områdena fortgå i enlighet med vad som har angetts i
regeringens beslut med anledning av arbetet under plane­ringsskedet. Statliga
bidrag kan utgå till denna planering genom anslaget för slöd till översiktlig
kommunal planering. Planverket bör efter samråd med andra berörda verk och med
rekreationsberedningen bistå kommuner och länsstyrelser med råd och vägledning
för den fortsatta markanvänd­ningsplaneringen. Det är angelägel att planverket
och rekreationsbered­ningen finner lämpliga former för att samordna rådgivningsarbetet
och arbetet med att bereda frågor om statligt ekonomiskt stöd lill del
fortsatta planeringsarbetet för de primära rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den mån det år 1980 föreligger väl genomarbetade
markanvändnings­planer eller förslag belräffande den närmare avgränsningen av
områdena bör dessa kunna redovisas i anslutning lill redovisningen år 1980 av
vissa frågor i den fysiska riksplaneringen. 1 övrigl bör länsstyrelsernas
redovis­ning år 1982 av den andra etappen av den fysiska riksplaneringens plane­ringsskede
innehålla en översiktlig redogörelse för hur långl program- och
planeringsarbetet vad gäller markanvändningen har kommit för de olika områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom den handläggningsordning som jag nu har
redogjort för torde arbetet med planeringen av markanvändningen i de primära
rekreations­områdena komma atl inordnas i det övriga arbetet med den fysiska
riks­planeringen på del sätt som riksdagen har förordat (CU 1975/76: 2, s.
7-8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet med utvecklingsprogrammen lorde i
erforderlig utsträckning kunna samordnas med arbetet med länsplanering 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under planeringsskedet har från många håll
framförts att det slatliga stödet till utbyggnad av anläggningar för
fritidsboende och rekreation och för markförvärv för sådana ändamål måste
förbättras om de rekrealionspo-liliska målsättningarna skall kunna
förverkligas. Rekreationsberedningen har i sitt betänkande lagt fram förslag i
dessa hänseenden. Frågor av detta slag behandlas också av fritidsboendekommittén.
Jag vill erinra om all regeringen har ställt betydande belopp lill förfogande
för utvecklingsåt­gärder inom Åre-området. Vidare torde de medel som regeringen
har anslagit för sysselsättningsskapande åtgärder i Vindelådalen och i Norr­bollen
komma att lill en del utnyttjas för ålgärder som främjar turism och rekreation.
Riksdagen har nyligen uttalat (CU 1978/79:26, rskr 1978/ 79:250) alt
markförvärvslån till förvärv av sådan mark som i konkret planering har visat
sig lämpad för utbyggnad av turism och rekreation inom i första hand de primära
rekreationsområdena bör kunna lämnas med förmånligare amorteringsvillkor. I
huvudsak skall gälla de villkor som rekreationsberedningen har föreslagit. Ett
yllerligare statligt slöd måste byggas ut i den takt som det samhällsekonomiska
utrymmet medger. Härvid bör man sträva efter all finna former för samlade
insatser på de områden som bedöms som mest angelägna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang också erinra om att
jordbruksministern avser alt begära regeringens bemyndigande att tillkalla en
utredning bl.a. med anledning av vad riksdagen har ullalat om behovet av en
komplette­rande utredning inom det frilidspoliliska området (KrU 1978/79: 15,
rskr 1978/79:48).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3.7
Säkerställande av naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen har
inneburit att kun­skapsunderlaget belräffande bevarandeinlressena har
förbättrats och atl flera områden av riksintresse har fått ett bättre skydd.
Säsom flera remiss­instanser redovisar förekommer dock en rad olösta konflikter
mellan beva­randeintressen och exploateringsintressen. Det gäller bl.a.
uppförande av fritidsbebyggelse och turistanläggningar i vissa kust- och
fjällområden. Även konflikter med jordbrukets och skogsbrukets intressen
förekommer i . betydande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk och flera länsstyrelser
anser att naturvården i huvudsak har fått en tillfredsställande behandling
under planeringsskedet. För slora delar av landet finns nu översiktliga
naturinvenleringar. I några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;län
har arbetet lett fram till s. k. handlingsprogram för naturvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
de områden som har angetts vara av riksintresse för naturvården har endasl vart
tionde skyddats genom förordnande enligt naturvårdslagen (se fig. 10). Enligt
länsstyrelsernas sammanställningar är ett sådant skydd angeläget för ca två
tredjedelar av de områden som har angetts vara av riksintresse. Flera
länsstyrelser påpekar att del kommer att ta lång lid att med hittillsvarande
resurser genomföra dessa förordnanden. Naturvårds­verket anger atl med
nuvarande takt i säkerställandearbetet torde behovet av skydd inte kunna bli
tillgodosett före år 2000.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kunskapsunderlaget beträffande kulturminnesvårdens
intressen är allt­jämt otillfredsställande för stora delar av landet.
Situationen har dock förbättrats väsentligt under planeringsskedet. Arbetet med
att upprätta program som redovisar kulturminnesvårdens intressen har påbörjats.
De miljöer och områden som har angetts vara av riksintresse för kultur­minnesvården
har bara i begränsad utsträckning erhållit ett långsiktigt skydd genom
särskilda förordnanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En betydande andel av de områden som har angetts
vara av riksintresse för friluftslivet har under planeringsskedet fått etl
godtagbart skydd genom de riktlinjer för bebyggelseutvecklingen m. m. som har
lagts fasl i de kommunöversikter och markanvändningsplaner som har upprättats
av kommunerna. I en del fall har områden för friluftsliv också skyddats genom
förordnanden enligt naturvårdslagen. I många områden återstår dock elt
belydande arbele med all öka tillgängligheten och all i övrigl möjliggöra ett
allsidigt utnyttjande för rekreation. För många områden av riksintresse för
friluftslivet är det angeläget att också vissa förordnanden enligt
naturvårdslagen kan utfärdas. Bildande av naturreservat torde emel­lertid bara
kunna komma ifråga för begränsade delar av dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 samband med planeringsskedet har förslag förts
fram om atl belydande områden skall avsättas som naturreservat eller på annal
sätt säkerställas enligt naturvårdslagen. Regeringen har i budgetpropositionen
för nästa budgetår (prop. 1978/79: 100, bilaga 13) föreslagit att anslaget
Ersättning vid bildande av naturreservat m. m. höjs med 5 milj. kr. till 14 milj.
kr. och all anslaget Markförvärv för naturvårdsändamål m.m. på kapitalbudgelen
ökas med 7 milj. kr. till 11 milj. kr. Tillsammans med tidigare beslutade
anslagshöjningar innebär delta nästan en fördubbling av de tillgängliga medlen
för atl säkerställa värdefulla naturområden, vilket bör underlätta för
naturvårdsverket och länsstyrelserna att genomföra det fortsatta säker­ställandearbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill samtidigt påpeka all jag inte bedömer del
som möjligl all inom överskådlig lid genomföra alla de förslag lill
förordnanden enligt natur­vårdslagen som har redovisats under planeringsskedet.
De här berörda anslagen bör i första hand användas för sådana områden som är av
riksin­tresse för naturvården och friluftslivet och vars bevarandevärden är sär­skilt
hotade. Del är en viktig uppgift för naturvårdsverket och länsslyrel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:268.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 10. Naturvärd.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:7.0pt;
margin-left:268.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Säkerställandeläget
septem­ber 1977&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19%&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:
21.0pt;font-family:Verdana'&gt;®&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;områden av riksintresse för naturvården. (Figuren visar
propor­tionerna mellan länen när det gäller omfattningen av de riksintressanta
om­rådena för naturvården. Cirklarna är ej ytriktiga i förhållande till kart­skalan.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andel som är skyddad enligt 4, 7 och 19 §§ na­turvårdslagen
(19 § avser naturvårdsområde)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1%&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Källa:
Statens planverk. Den fy­siska riksplaneringens plane­ringsskede. Rapport 44
(Fysisk riksplanering. Underlagsmate­rial 1978: 3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 %&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:123.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 %&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:87.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;36
%  m&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:132.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;X&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:91.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;font-family:Verdana'&gt;w&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3%&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13 %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 %&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 7r     6 %      &amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;j)   0,5%&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;sub&gt;&lt;span
style='font-size:23.0pt;font-family:Verdana'&gt;mi&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 %&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;,.5 %&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5%&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:108.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8%&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5%&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;o      50        100 In&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;serna
atl utarbeta underlag för de prioriteringar som härvid måsle göras. Regeringen
har i sina beslul med anledning av planeringsskedet angett atl del är angelägel
att handlingsprogram för naturvården upprättas också i de län där så ännu inte
har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser alt del är angelägel att man i
säkerställandearbetet också prövar i vilken utslräckning det finns andra
möjligheter än förordnanden enligt naturvårdslagen för all skydda områden av
särskill intresse för naturvården, friluftslivet och kulturminnesvården.
Erfarenheterna under planeringsskedet visar atl man i slor utsträckning har
kunnal tillgodose behovet av skydd mol olämplig bebyggelse genom t.ex.
riktlinjer i kom­munöversikt. 1 andra fall torde behovel av skydd i viss
utslräckning kunna tillgodoses genom en striktare tillämpning av
hänsynsreglerna i speciallag­stiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i det här sammanhanget påminna om
regeringens förslag till ny skogsvårdslag som syftar till atl på vissa punkter
öka möjligheterna atl tillgodose naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intressen. Enligt förslaget bör bl. a. införas en generell
skyldighet all via skogsvårds­styrelsen anmäla våtmarksdikning till
länsslyrelsen för samråd enligt na­turvårdslagen. Vidare avses skogsstyrelsen
få möjlighel alt ge föreskrifter beträffande skogsbilvägarnas sträckning.
Skogsvårdsslyrelserna föreslås också få möjlighel att meddela särskill
föreläggande för atl säkerställa atl föreskrifterna om naturvårdshänsyn iakttas
i det enskilda fallel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdslagens (1948:237, ändrad senast 1977:
352) regler om hänsyn till naturvården bör enligt föredragande
departementschefen i prop. 1978/ 79: 110 betraktas som minimikrav som
skogsbrukel under alla omständig­heter mäste uppfylla och som normalt också kan
förenas med elt rationellt skogsbruk. Reglerna gäller främsl sådana åtgärder
som avverkning, be-slåndsvård och beståndsanläggning. De föreskrifter som bör
kunna medde­las belräffande dessa ålgärder kan enligt regeringens förslag till
ny skogs­vårdslag användas för alt tillgodose såväl naturvårdens,
friluftslivels som vissa av kulturminnesvårdens intressen. Vid utformningen av
föreskrifter­na bör skogsstyrelsen samråda med berörda myndigheter. Regeringens
förslag till ny skogsvårdslag tillgodoser på flera punkter önskemål som
remissmyndigheterna har fört fram i samband med planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna all tillgodose naturvårdens,
friluftslivets och kultur­minnesvårdens intressen påverkas även av de
brukningsmetoder som an­vänds inom jordbruket. Naturvårdsverket och
riksantikvarieämbetet har föreslagil alt man i lag bör ålägga jordbruket alt ta
hänsyn till naturvården resp. kulturminnesvården. Regeringen har i prop.
1978/79:163 med förslag lill lag om skötsel av jordbruksmark understrukit atl
elt hänsynslagande lill naturvårds-, kulturminnesvårds- och övriga
miljövårdsintressen måste ingå som etl nödvändigt led i jordbrukel liksom i all
annan verksamhet som avser utnyttjandet av naturresurser. Regeringen har vidare
i sina beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
anledning av den fysiska riksplaneringens planeringsskede angett elt antal s.k.
slörre områden av inlresse för kulturminnesvården vilka bör skyddas mot
förändringar i stor skala av landskapsbild och bebyggelse­mönster. Regeringen
avser atl inom kort uppdra ål berörda myndigheter atl närmare utreda hur
samarbelet mellan lantbruksnämnderna och läns­styrelserna i dessa frågor skall
kunna göras effektivare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
bör vidare enligt min mening vara möjligl att ge kommunerna ett ökat ansvar för
naturvården, friluftslivet och kulturminnesvården. Läns­styrelserna bör därför
undersöka möjligheterna till ökad delegation av beslutsbefogenheter till
kommunerna enligt reglerna i naturvårdslagen. Del är också angelägel att
kommunerna vidareutvecklar sina kommun­översikter och markanvändningsplaner så
att dessa i ökad utsträckning kan ge underlag för tillämpningen av hänsyns- och
samrådsreglerna i skogsvårdslagen och naturvårdslagen. Enligt regeringens
proposition om riktlinjer för skogspolitiken bör i
verkslällighetsbestämmelserna lill skogs­vårdslagens regler om naturvårdshänsyn
föreskrivas att skogsvårdssty­relse skall samråda med kommun i frågor av
särskild vikt med hänsyn lill de lokala förhållandena. De översiktliga fysiska
planer som kommunerna upprättar bör kunna utgöra underlag för bedömningar av
för vilka områden sådant samråd bör ske. Del lorde exempelvis gälla områden som
är av särskilt värde för friluftslivet i närheten av tätorterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I arbetet med förslag till ny plan- och
byggnadslagstiftning torde kommu­nernas ansvar för naturvården, friluftslivet
och kulturminnesvården kom­ma atl övervägas ytterligare. Därvid kommer även
samordningen mellan plan- och byggnadslagstiftningen och speciallagstiftningen
på olika områ­den alt behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fysiska riksplaneringen har medverkat till att
förbättra kunskapen om kulturminnesvårdens intressen. Det material som har
kommii fram vid inventeringar och utredningar har gett en bättre grund för alt
formulera hänsynsregler, göra urval och prioritera insatser av olika slag. I
vissa fall har materialet inte hunnit beaktas fullt ut i de kommunöversikter,
markan­vändningsplaner och ålgärdsprogram som har upprättats under plane­ringsskedet.
Ännu återstår således mycket arbete innan kulturminnesvår­dens intressen har
säkerställts på ett tillfredsställande säll. Riksantikvarie­ämbetet och statens
planverk har i december 1978 rekommenderat kom­muner och länsstyrelser alt
upprätta program för kulturminnesvården. Sådana program bör enligt min mening
kunna bli ett bra hjälpmedel både för arbetet inom kulturminnesvårdsseklorn och
för samarbetet med andra sektorsinlressen, t.ex. jordbruk, skogsbruk,
rekreation och turism. Rege­ringen har för innevarande budgetår anvisat 50000
kr. eller mer till resp. länsstyrelse i landet för att dessa skall kunna inleda
arbetet med kullur­minnes vårdsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.8 Industri m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag skall i det följande i korthet
redogöra för regeringens ställningslagan­de lill frågor belräffande
markreservationer m. m. för industri vid södra Sveriges kuster. Norrlandskusten
och i inlandet som har aktualiserats under planeringsskedet. Jag berör även
vissa frågor om åtgärder för sam­ordning av statens insatser vid
industrietablering och om hälsoundersök­ningar som har tagits upp av utredningen
rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden (UMI). Vidare anger jag hur
frågan om natur- och miljöundersökningar i vissa industriområden handläggs i
fortsättningen. Jag finner även anledning att la upp vissa frågor angående
behandlingen av anspråk på mark för kraftledningar saml för gruv- och
täktändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 bilaga 1 redovisas mera utföriigl
vad som har kommit fram belräffande bl. a. induslrin, energiförsörjningen samt
gruvor och takter genom den pla­nering som hittills har genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande södra Sveriges kuster konslaleras i den
promemoria som har fogals lill regeringens beslut för varje län atl vidtagna
markreservationer för särskilt resurskrävande och miljöstörande industri (s. k.
FRP-industri) f. n. är i huvudsak tillräckliga. Det är angelägel atl
handlingsfriheten be­varas i områden där enligt riksdagens beslut med anledning
av prop. 1972: 111 mark skall reserveras för sådan industri som behandlas i den
fysiska riksplaneringen. Sådan markanvändning bör enligt promemorian undvikas
som kan försvåra framtida industrietablering. FortsaU arbete med utredningar
eller utvärderingar har i vissa fall föreskrivits i besluten för resp. län.
Behovel av sådana ålgärder inom de olika områdena övervägs även i arbetet med
den nya rapport om hushållning med mark och vatten som f. n. ularbelas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens uppdrag har berörda länsstyrelser och
kommuner stude­rat utvecklingsmöjligheter för befintliga och länkbara
industriområden längs norra Svealands- och Norrlandskusten. En närmare
utvärdering av de studerade platserna sker i arbetet med den nya rapporten om
hushåll­ning med mark och vatten. I avvaktan på statsmakternas ställningstagan­den
med anledning av denna bör enligt nyss nämnda promemoria hand­lingsfriheten
bevaras på de platser för vilka genomförda studier visar alt goda
förutsäUningar för lokalisering av FRP-industri föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller inlandet har elt antal
platser av kommuner och länsstyrelser angetts vara lämpade för sådan industri
som behandlas i den fysiska riksplaneringen. Kommuner och länsstyrelser i
Vänerområdet och Bergsla­gen har härutöver redovisat vissa studier av
lokaliseringsförulsättningar. I promemorian konstateras att förutsällningarna
för lokalisering av FRP-industri till inlandet ännu inte är lillräckligl
klarlagda. Behov föreligger exempelvis av atl ytteriigare ulreda vissa
recipienlfrågor. Del konstateras vidare all del från den fysiska
riksplaneringens utgångspunkter f. n. inte finns skäl alt föreslå ytterligare
kommunala insatser i form av planering eller markreservationer. Fortsatta
studier av förutsättningarna för alt lo-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kalisera
särskilt resurskrävande och miljöstörande industri till inlandet bör emellertid
genomföras. Berörda länsstyrelser skall enligt promemorian un­der år 1982 till
regeringen redovisa hur långt arbetet då har fortskridit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under den fysiska riksplaneringens planeringsskede
har utredningen rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden (UMI)
avlämnat sitt slutbetänkande, (SOU 1978:25) Etablering av miljöstörande
industri. Be­länkandet har remissbehandlats. UMI avlämnade år 1975 etl delbetän­kande,
(SOU 1975:44) Etablering av miljöstörande industri. Jag skall i det följande
beröra vissa förslag som utredningen har väckt i sina båda belän­kanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;UMI har föreslagit atl en eiableringsgrupp - med
uppgift att svara för främsl erfarenhetsåterföring och samordning under
etableringsprocessen - normalt bör tillsättas av regeringen när en
industrietablering skall prövas enligt 136 a § byggnadslagen. Utredningens
förslag tillstyrks eller lämnas ulan erinran av flertalet remissinslanser. Även
jag anser det vara av värde om en eiableringsgrupp kan bildas i vissa fall för
att underlätta planering och samordning av i första hand statliga insatser
under elableringsskedet. Jag vill i sammanhanget erinra om att en av
expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU) särskill tillsalt
arbetsgrupp i betänkandet (SOU 1978:68) Industri till Norrbotten, har
föreslagit att en arbetsgrupp eller delegation bör tillsältas inför etablering
av stora industrianläggningar. 1 likhet med vad bl.a. koncessionsnämnden för
miljöskydd har anfört beträffande UMI:s förslag anser jag alt en
eiableringsgrupp kan behövas främst vid slörre etableringar av särskilt
resurskrävande och miljöstörande industri. Det finns f.n. inga hinder mol all
l.ex. länsslyrelsen i samband med en större industrietablering tar initiativ
till alt bilda en särskild eiable­ringsgrupp för att samordna de statliga
insatserna under elableringsskedet. Enligt min mening är det ändamålsenligt all
regeringen i varje enskilt fall överväger om uppdrag bör ges till berörda
centrala och regionala myndig­heter alt medverka i en sådan eiableringsgrupp.
Detta bör kunna ske i samband med behandling av en eventuell ansökan enligt 136
a § byggnads­lagen. Det får förutsättas att berörd länsstyrelse eller kommun
gör rege­ringen uppmärksam på atl behov av sådana uppdrag kan föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sitt slutbetänkande har UMI föreslagit atl elt s.
k. epidemiologiskt bevakningssystem på sikl bör upprättas för att man skall
kunna följa sjukdomsmönstret och dess växlingar i varje län eller grupper av
län. Även frågan om inrättandet av en miljömedicinsk informationscentral på
central nivå bör enligt utredningen övervägas. Enligt utredningen minskar
behovet av speciella åtgärder i kommuner med miljöstörande industri om denna
typ av generella åtgärder vidtas. UMLs förslag i denna del bereds f. n. inom
regeringskansliet. Jag vill i sammanhanget erinra om att frågor av det slag jag
nu har berört också behandlas av miljödalanämnden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller åtgärder för att komma tillrätta med
de särskilda problem som är förknippade med FRP-industri framhåller ulredningen
bl.a. alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hälsoeffekterna kan behöva utredas i särskild ordning vid
mera omfatlande industrieiableringar. När socialstyrelsen får en ansökan enligt
136 a § byggnadslagen på remiss bör styrelsen enligt UMI från fall lill fall
bedöma om en särskild undersökning av effekter på hälsan erfordras. Om behov
därav föreligger bör socialstyrelsen så tidigt som möjligt anmäla detla lill
regeringen. Remissinslanserna har inte anfört erinringar mol förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;UMI har vidare funnit behov av
vissa åtgärder rörande räddningstjän­sten på orter med industri med risk för
speciella nödlägen. De åtgärder som utredningen föreslår gäller dels förbättrad
planering och övning av samord­nade räddningsinsatser, dels behov av att man i
ökad utsträckning vidtar förebyggande åtgärder i induslrin. Dessa förslag
bereds f. n. inom rege­ringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl man i den fysiska
riksplaneringen skall kunna bedöma möjlighe­terna till och konsekvenserna för
naturmiljön av industrieiableringar på en viss plats behövs ett
kunskapsunderlag. En arbetsgrupp tillsatt av dåvaran­de civilministern har i
rapporten (Ds B 1974: 2) Förslag till principprogram för undersökningar av
naturförhållanden vid vissa industrilägen (PNI), lämnal förslag lill program
för undersökningar av detta slag. Frågan om finansiering och organisation
avseende PNI avses inom kort alt redovisas i en särskild promemoria från
bostadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om kraftledningarnas
behandling i den fysiska planeringen har tidigare behandlats av riksdagen vid
flera tillfällen (CU 1975/76:1, CU 1975/76:16, CU 1976/77:24, CU 1977/78:8,
rskr 1977/78:99, CU 1978/79:1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket, naturvårdsverket,
industriverket och valtenfallsverket har i samråd utarbetat en rapport
Kraftledningar i fysisk planering (statens planverk, rapport 46, år 1978).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den promemoria som har bifogals regeringens beslul med
anledning av planeringsskedet och i besluten avseende de län där det är
särskilt angelä­gel atl ytterligare uppmärksamma vissa kraflledningsfrågor i
planeringen bar regeringen anfört atl ytleriigare samråd mellan kraflföretagen
och berörda kommuner, länsstyrelser och övriga berörda länsmyndigheter er­fordras
belräffande mark för kraftledningar. I promemorian anges vidare atl den
handläggningsordning som planverket, naturvårdsverket, industri­verket och
vattenfallsverket föreslår i rapporten Kraftledningar i fysisk planering bör
tjäna som vägledning vid planering för kraftledningar. Frågor ' rörande främst
stamlinjenälel behandlas i arbetet med den nya rapporten om hushållning med
mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 prop. 1978/79: 115 angående
riktlinjer för energipolitiken anförs i fråga om utbyggnad av ett 800 kV-näl
atl elt omfattande sådanl nät knappast behövs men atl det däremot i vissa fall
kan bli aktuellt alt bygga enstaka ledningar dimensionerade för 800 kV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom regeringens beslut den 7
september 1978 har planverket getts i uppdrag alt efter samråd med
naturvårdsverket, industriverket, vatten-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fallsverkel och berörda länsstyrelser lämna regeringen en
översiktlig redo­görelse för konsekvenserna från markanvändningssynpunkt av atl
bygga ell 800 kV-nät för eldistribution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor rörande kraftledningars
behandling i fysisk planering las också upp i arbetet med en ny plan- och
byggnadslagstiftning. Som framgår av regeringens proposition angående
riktlinjer för energipoliliken övervägs inom regeringskansliet även behovel av
en översyn av lagen (1902:71 s 1) innefattande vissa beslämmelser om elektriska
anläggningar (ändrad se­nast 1977:441).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom de ålgärder som enligt vad
jag nu har sagt har vidtagits eller planeras lorde man uppnå en sådan starkare
koppling mellan den fysiska planläggningen och beslul om sträckningen av
kraftledningar som riksda­gen vid flera tilllallen har efleriysl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommuner, länsstyrelser och
centrala myndigheter har i viss utsträck­ning behandlat gruv- och läktfrågor i
yttrandena över planeringsskedet. Några kommuner har redovisat inmutnings- och
ulmålsområden i kom­munöversikter och markdisposilionsplaner. Kommuner med
alunskiffer-förekomster har endasl i några fall uppmärksammat dessa i
planeringsarbe­tet. Planering sker i flera kommuner för alt klarlägga var
forlsalt läklverk-samhet avseende sand, grus och sten kan komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser och centrala myndigheter
ansei&amp;quot; att det behövs etl bättre underiagsmalerial belräffande malm- och
mineraltillgångar inför det fortsatia planeringsarbetet. Önskemål om all i ökad
utslräckning få del av prospekleringsresultal framförs av bl. a.
länsstyrelserna i Västerbottens och Norrbottens län. Några länsstyrelser
framhåller behovet av en bättre kännedom om tillgångarna på och en mer
långsiktig hushållning med grus-, sand- och slenförekomster. Flera
länsstyrelser saml naturvårdsverket och planverket anser atl gruvlagstiftningen
bör ses över. Även industriverket framför synpunkter på lagstiftningen inom
gruv- och mineralområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den rapport om hushållning med
mark och vatten som f. n. utarbetas kommer bl. a. atl redovisas etl
planeringsunderlag belräffande malmer och mineral. Minerallagstiftningen
övervägs f.n. inom mineralpolitiska utred­ningen (I 1974:02), i anslutning lill
del pågående arbetet med plan- och byggnadslagstiftningen och i särskild
ordning inom regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdskommitién (Jo 1970:28)
har i betänkandet (SOU 1979: 14) Naturvård och läktverksamhet redovisat förslag
som syftar till alt förstär­ka de medel som samhällel behöver för alt i frågor
om läktverksamhet åstadkomma en långsiktig resurshushållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det har visal sig att det främsl i
samband med undersökning och utvin­ning av mineralråvaror utanför de
traditionella gruvbrylningsområdena kan råda osäkerhet i kommuner och
länsstyrelser om hur ärenden enligt gruvlagen och minerallagen handläggs.
Förslag lill förbättrat informations­utbyte vid handläggning av gruvlagsärenden
har av planverket i samråd med industriverket, naturvårdsverket och
riksantikvarieämbetet lagts fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i rapporten Förbättrat informationsutbyte vid
handläggningen av gruvlags­ärenden (statens planverk. Meddelande om fysisk
planering. Dnr R 1356/ 77). Förslag i rapporten som har bedömts vara av
betydelse i det arbete med föreskrifter, råd och anvisningar som ankommer på
statens planverk har överlämnats lill planverket. Vissa andra förslag i
rapporten bereds vidare inom regeringskansliet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:118.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslagen i industriverkels
alunskifferutredning (Fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 1 år 1978)
övervägs f. n. inom regeringskansliet. Vissa förslag i ulredningen kommer atl
behandlas i den rapport om hushållning med mark och vallen som f. n. utarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3.9 De fem särskilda redovisningsområdena&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:119.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreskrev i samband med sina ställningstaganden
till arbelel under programskedet all berörda länsstyrelser skulle lämna en
särskild redogörelse lill regeringen för resultatet av planeringen för fem
områden där markanvändningsfrågorna bedömdes vara särskilt komplicerade. De
aktuella områdena framgår av fig. 11. En närmare redogörelse för plane­ringsarbetet
för dessa områden lämnas i bilaga I. Jag kommer i det följande att för de fem
områdena i korthet redovisa utfallet av planeringsarbetet och hur jag ser på
behovel av ytterligare ställningstaganden lill markanvänd­ningen under de
närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hogdalsnäsei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 sitt beslut år 1975 angående
program för fullföljande av riktlinjer för den fysiska riksplaneringen i
Göteborgs och Bohus län föreskrev regering­en enligt bestämmelserna i IOa§
byggnadslagen atl del för Hogdalsnäsei i Strömstads kommun skall finnas en
generalplan som syftar till alt möjlig­göra elt allsidigt utnyttjande av
området för rekreationsändamål. Enligt regeringens beslul skall planen bygga på
förutsättningarna atl tillverkning av oljeutvinningsplattformar kommer att ske
i Kålviksområdet under viss lid, alt återslällningsåtgärder skall kunna vidtas
inom detla område när tillverkningen har upphört, att inget nyll område för
djuphamnskrävande verksamhel får tas i anspråk så länge verksamhelen vid Kålvik
pågår och all området vid Lunneviken skall reserveras för naturvård och
fritidsända­mål. Vidare föreskrevs att länsstyrelsen skall samråda med kommunen
om lämpliga former för all bl. a. reglera verksamhelen vid Kålvik. Länsslyrel­sen
skall vidare i anslutning lill sin redovisning av arbetet under plane­ringsskedet
lämna en särskild redogörelse till regeringen för planeringen på Hogdalsnäsei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid sin behandling av prop. 1975/76: 1 anförde
civilutskotiel (CU 1975/76: 1, rskr 1975/76:45) atl planeringen i syfte att
klariägga förutsätt­ningarna för tillverkning av oljeutvinningsplattformar bör
omfatta området fr. o. m. Lunneviken t. o. m. Kålvik. Enligt utskottets mening
innebär en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:96.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 11.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilda
redovisningsområi&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sådan
utvidgning inte alt den fysiska riksplaneringens intentioner för obrutna
kustområden omintetgörs. Utskottet utgår slutligen från atl en planering för
ifrågavarande verksamhel inte medför alt etl område får las i anspråk förrän
del visals alt det föreligger behov därav. Riksdagen beslöt i enlighel med
utskottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av vad riksdagen anfört föreskrev
regeringen med änd­ring av sitt lidigare fattade beslut att den generalplan som
upprätias för Hogdalsnäsei bl.a. skall syfta till att upprätthålla en sådan
planberedskap all man kan välja mellan alternativa lösningar inom området fr.
o.m. Lunneviken t.o.m. Kålvik om samtidig tillverkning i djupvatlenläge av
flera oljeutvinningsplattformar aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under den fysiska riksplaneringens planeringsskede
har Strömstads kommun genomfört etl omfatlande planeringsarbete för
Hogdalsnäsei, se fig. 12. Enligt länsstyrelsen finns del inget att invända i
sak mol de planer som kommunen har upprättat. Länsstyrelsen påpekar emellertid
atl det är otillfredsställande alt kommunens ställningslagande till
markanvändningen redovisas i flera olika, delvis motstridiga dokument. Den
planberedskap för tillverkning av oljeutvinningsplattformar som regeringen har
begärt är enligt länsstyrelsen väl uppfylld. Länsslyrelsen delar kommunens
uppfatt­ning att ett dockläge för oljeutvinningsplattformar bör kunna anläggas
i Lunneviken som ersältning för dockläget i Kebalviken. Länsstyrelsen anser,
liksom landstinget, att det är myckel angelägel alt skapa bästa förutsättningar
för s.k. offshoreverksamhel i Kålvik-Lunnevikenområ-det. Åtgärder i delta syfte
torde dock enligt länsslyrelsen fordra ändrade riktlinjer från statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut med anledning av resultatet av
arbelel under plane­ringsskedet i Göteborgs och Bohus län anförs atl de
översiktliga planer som Strömstads kommun har redovisat som generalplan för
Hogdalsnäsei bör sammanföras lill en samlad plan för området. Planerna bör
vidare ses över vad gäller markanvändningen i området Kålvik-Lunneviken.
Regeringen erinrar om alt den generalplan som upprättas för Hogdalsnäsei skall
inne­bära en beredskap atl välja mellan alternativa lösningar om samtidig till­verkning
i djupvatlenläge av flera oljeutvinningsplattformar aktualiseras. När det
gäller annan verksamhet innebär de i den fysiska riksplaneringen uppställda
riktlinjerna atl verksamheter med särskilda krav på djupt vatten bör kunna
föriäggas till Kålvik-Lunnevikenområdel. Varken dockläge eller handelshamn
utgör enligt regeringens beslut sådan markanvändning. 1 planbestämmelserna lill
generalplanen för Hogdalsnäsei bör anges att de områden som redovisas för
verksamheter med särskilda krav i Kålvik-Lunnevikenområdel endasl får tas i
anspråk för verksamheter med sådana krav och egenskaper. Det icke
vallenanknutna reservområde för industri­ell verksamhel som i föreliggande
planer har redovisats i Kålvik-Lunnevi­kenområdel bör vidare enligt regeringens
beslut omprövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bör enligt regeringens beslut samråda
med Strömstads kommun om den översyn som bör göras av de översiktliga planer
som har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213 Figur 12.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;HOGDALSNÄSEI&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;G&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;teboros
och Bohus l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Plaoer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.... Gf&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ns f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;f omf&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;de d&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r peneralplan skall finnas'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt fegerinyens beslut i programskedet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;--- Gr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ns f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r omr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;desplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:184.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt; Gr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ns f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den kustzon f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vilken markdlspositionsplan uppr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttats&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:55.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Zta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markanv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndniny vid K&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;lvik-Lunneviken
enligt omr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;desplan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;de f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r verksamlieter med s&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda krav&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;im Reservomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;de f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r Indusfriverksamfiet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt; Omr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;de f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r provisoriska liost&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;der/camping&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IM iordtiruksomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;de av stort v&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde
t&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kulturv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S Omr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;de f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r r&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rligt friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:179.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jord- ocli skogsliruksomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;de av stort v&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;r naturv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redovisats
för Hogdalsnäsei. Länsslyrelsen skall i samband med redovis­ningen av länsplanering
1980 redovisa resultatet av denna översyn lill regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av den planering som har bedrivits på
Hogdalsnäsei under planeringsskedet och regeringens ställningstagande till
denna vill jag anfö­ra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens industriverk har i samråd med berörda
branschorgan studerat förutsättningarna för bl. a. offshoreindustrin inom ramen
för den fysiska riksplaneringen.' Enligt industriverket bör den tillverkning av
oljeutvin­ningsplattformar som evenluelll kan komma i fråga i vårt land kunna
ske bl. a. i del område på Hogdalsnäsei där sådan tillverkning har ägt rum. En
bedömning på längre sikl av behovel av markreservationer för offshorein-dustri
anser verkel inte vara meningsfull. Tillgängliga bedömningar tyder på att det
f. n. råder en överkapacitet vid europeiska varv när det gäller tillverkning av
oljeutvinningsplattformar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fortsatt tillverkning i djupvatlenläge av
oljeutvinningsplattformar på Hogdalsnäsei förutsätter att man etablerar elt
nyll s. k. dockläge som ersältning för det tidigare dockläget i Kebalviken nära
Strömstads tätort. Mot bakgrund av önskemålet att bevara miljön på Hogdalsnäsei
och av gjorda prognoser anser jag emellertid inte atl del finns anledning att
plane­ra för ell sådanl dockläge på Hogdalsnäsei. Än mindre finner jag skäl
alt, som länsstyrelsen har ifrågasatt, ompröva nuvarande riktlinjer för hushåll­ning
med mark och vatten på Hogdalsnäsei i sådan riktning atl mark där får ställas i
ordning för tillverknings- eller hamnverksamhet. Regeringens be­slut om vilka områden
som får utnyttjas för offshoreverksamhel innebär atl man slår vakt om den unika
resurs som djupförhållandena vid Hogdals­näsei utgör. Detta lorde ge en
tillräcklig beredskap för atl möta en eventu­ell framtida efterfrågan och en
därav föranledd produktion i området. Om marknadslägel för tillverkning av
oljeutvinningsplattformar skulle föränd­ras bör enligt min mening studier
inledas för atl finna etl lämpligt dockläge som komplement till de länkbara
djupvallenlägena vid Hogdalsnäsei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänerområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut år 1975 angående program för
fullföljande av rikt­linjer i den fysiska riksplaneringen underströks behovel
av en samordnad planering för Vänern och dess kustområden. Enligt regeringens
beslul borde härvid bl. a. induslrifrågorna ägnas särskild uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs och
Värmlands län har gemen­samt till regeringen redovisat det inlerkommunala
planeringsarbetet för Vänerområdet. Härefter har kommunerna vid Vänern i april
1978 redovi­sat en gemensam rapport om det översiktliga planeringsarbetet för
Väner-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Industrin   i  den   fysiska  riksplaneringen.   Varv   och  
offshoreindustri.   Fysisk riksplanering, underiagsmalerial nr 2 år 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;området - Vänerredovisningen, slutrapport. Sefig. 13. 1
sitt gemensamma yttrande lill regeringen över Vänerredovisningen framhåller de
tre länssty­relserna all de har för avsikt att i nära samverkan med kommunerna
ularbela ell förslag till säkerställande och framlida utnyttjande av
Väner-skärgårdarna. Vidare har statens naturvårdsverk under våren 1978 publi­cerat
rapporten Vänern - en naturresurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens beslut med
anledning av arbetet under planeringsske­det bör som utgångspunkter för
fortsatt planeringsarbete gälla följande. Förutsättningarna för alt vid Vänern
etablera sådan industri som behand­las i den fysiska riksplaneringen bör
utredas ytterligare av berörda kom­muner och länsstyrelser i samråd. Stor
hänsyn bör las lill vallenvårdsfrå-gorna i det fortsatta planeringsarbetet.
Arbetet med alt upprätta översikt­liga markdisposilionsplaner för Vänerns kust-
och skärgårdsområden bör drivas vidare av kommunerna.
Markanvändningsplaneringen för tätorter­nas intresseområden bör fortsälla i
form av områdesplanering. Del är angelägel atl naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intres­sen tillgodoses. Den vetenskapliga naturvårdens
intressen i del s.k. cen­lrala skärgårdsområdet bör särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formerna för skogsbrukel på öar och
vid stränder bör också uppmärk­sammas i det fortsatta planeringsarbetet. 1
avvaktan på alt markdisposi­lionsplaner som beaktar dessa utgångspunkter
färdigställs, bör restriktivi­tet iakttas med alt tillåla ytteriigare
fritidsbebyggelse i kustområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Älvsborgs,
Skaraborgs och Värmlands län skall enligt regeringens beslut i anslutning lill
sina redovisningar lill regeringen år 1982 lämna en gemensam redogörelse för de
åtgärder som har vidtagits belräf­fande Vänern och dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag vill i anslutning lill min
redovisning belräffande Vänern särskill betona vikten av all man noga beaktar
naturvårdens intressen i Vänerns skärgårdsområden. Behovel av närmare
riktlinjer för Vänern och dess kustområden övervägs i arbetet med den rapport
om hushållning med mark och vatten som f. n. utarbetas inom
bostadsdepartementet. Jag skall därför inte nu gå in på dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skåne&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut år 1975
angående program för fullföljande av rikt­linjer för den fysiska
riksplaneringen i Kristianstads och Malmöhus län angavs att kommunerna i de
båda länen bör samarbeta med varandra och samråda med bl.a. länsstyrelserna och
lantbruksnämnderna i syfte all utarbeta program för hushållning med
jordbruksmarken. Härvid skulle även beaktas den begränsade tillgången inom i
första hand Malmöhus län på mark för friluftslivets behov. Programarbetet
syftade således lill alt utarbeta elt för hela Skåne gemensamt
planeringsunderiag som ger förut­sättningar för atl långsiktigt tillgodose
jordbruks-, skogsbruks- och frilufts-livsinlressen med beaktande av
möjligheterna alt åstadkomma ändamåls-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:-18.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213 Figur 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;V&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;NERN&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lvsborgs l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:138.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nunnebeig  
/&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;de Prim&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt rekreationsomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;de Naturv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd - riksintresse Kulturminnesv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd - riksintresse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A          Omr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;de f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r   FRP- Industri&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;-xiw      Reservomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;de  f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r industri&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;•&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt'&gt;&amp;#9632;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;'                Exploateringsomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;de f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r t&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;tort&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kinflikulie               Rekreationsomr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;de&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skala 1:1 milj.&lt;br&gt;
O          t           2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;2&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 mil&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enliga
tätorter. Vidare underslröks i regeringens beslut atl mark-hushållningsprogrammet
borde utarbetas skyndsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 prop. 1975/76: 1 med redovisning av programskedet
i den fysiska riksplaneringen framhöll föredraganden (s. 178) atl ett sådant
markhushåll­ningsprogram, som ger en bild av den fortsalla tätorlsutvecklingens
konse­kvenser för jordbruket, bör bli av slor belydelse för fortsatta övervägan­den
i planeringen. Det är nämligen uppenbart att del måste finnas elt grundmaterial
som gördel möjligt all se utvecklingen i hela Skåneregionen i ett sammanhang,
om meningsfulla alternativ för den långsikliga markan­vändningen skall kunna
belysas. Civilutskotiel (CU 1975/76: 1, s. 11-12) anslöt sig i dessa stycken
till vad som anfördes i propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under planeringsskedet har samtliga kommuner i
Skåne utarbetat pro­gram för hushållning med jordbruksmarken, i vilka även
friluftslivets intressen behandlas. Endasl ell fåtal kommuner har däremot
hunnit att utarbeta och redovisa översiktliga planer för s. k. expansiva
tätorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län
betonar i sin gemen­samma redovisning av arbelel med markhushållningsprogram
för Skåne atl den sammanställning som har gjorts av kommunernas program inte
utgör elt samlat markhushållningsprogram av det slag som angavs i regeringsbe­slutet
över programskedet (se fig. 14). 1 det redovisade materialet har målsätlningen
beträffande befolkningsfördelningen samt avvägningen mel­lan de areella
näringarnas intressen och andra samhällsintressen utarbetats av varje kommun
för sig. Vidare innebär de antaganden om befolkningsut­vecklingen som
kommunerna har lagl lill grund för sina beräkningar av markåtgången för
bostadsbebyggelse m. m., att antalet invånare i Skåne år 1990 skulle med ca
100000 personer översliga en schablonmässig fram-skrivning av de planeringslal
som riksdagen har lagt fast för år 1985 (prop. 1975/76:211, Au 1976/77:7, rskr
1976/77:79). Länsstyrelserna anser atl välgrundade avvägningar mellan de
areella näringarna och övriga sam­hällsintressen kan göras först när ett
genomarbetat markhushållningspro­gram för Skåne föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera av ämbetsverken stryker under all del är
angeläget atl etl samlat markhushållningsprogram för Skåne kan redovisas så
snart som möjligt. Lantbruksstyrelsen och planverket anser all arbetet bör
bedrivas så all elt program kan redovisas av länsstyrelserna under år 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De kommuner i Skåne som har yttrat sig över
länsstyrelsernas redovis­ningar och ämbetsverkens yllranden anser samstämmigt
att regionala överväganden om markhushållningen i Skåne behövs. Avvikande
uppfatt­ningar i förhållande lill länsstyrelserna och verken förs emellertid
fram på en del punkter. Flera kommuner är t. ex. negativa lill alt
länsplaneringens planeringstal skall bilda en utgångspunkt för bedömningen av
markbehovet för tätorternas expansion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen anger i sina beslut i december 1978 med
anledning av resulta­tet av arbetet under planeringsskedet i Kristianstads och
Malmöhus län alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 14.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SK&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;NE&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:248.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kristianstads l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n Malm&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;hus l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markhush&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llningsprogram 197/&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;B  F&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;r t&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;torts&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndamil ianspr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ktagen mark&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;[IZI]  Omr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;de  utanf&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;r  vilkst  t&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;tortsutbyggnad   inte kommer i
friga ens pA mycket l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng
sikt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kermark Zf,  Intrasseomride f&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
6.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;r friluftsliv - riksintresse&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:125.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=22&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=22 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:21.0pt;font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:21.0pt;font-family:Verdana'&gt;,* t'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
4.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;10        20 km&lt;br&gt;
-j&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;I____ I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;arbetet
med alt upprätta etl program för markhushållning som omfattar hela Skåne bör
fullföljas snarasl möjligt. Liksom länsstyrelserna anser regeringen inte att
den sammanställning av kommunernas program för hushållning med jordbruksmarken
som länsstyrelserna har gjort innehåller de regionala bedömningar som
förulsalles i statsmakternas beslul år 1975. De av kommunerna redovisade
markanspråken fram lill år 1990 står inte i överensstämmelse med riktlinjerna
för hushållning med mark och vatten. De av regeringen närmare angivna
utgångspunkterna för det fortsalla arbetet framgår av bilaga 2, avsnitten 3.10
och 3.11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslul anges alt arbetet med all
upprätta ell markhus­hållningsprogram bör bedrivas skyndsamt. Med utgångspunkt
i den områ­desplanering som pågår i kommunerna bör i en första etapp arbetet
kon­cenlreras på att bedöma det markbehov som erfordras för tätorternas
expansion fram till år 1990. Kommunerna och länsstyrelserna bör gemen­samt la
ställning lill för vilka orter omrädesplaner i första hand bör upprät­tas. Med
hänsyn lill den begränsade lid som står lill förfogande bör områ­desplanerna
kunna ulformas relativt enkelt. Länsstyrelserna skall med utgångspunkt i en
sammanställning och utvärdering av det år 1980 förelig­gande resultatet av
kommunernas arbete med områdesplaner analysera hur överväganden om olika
alternativ beträffande tätorternas tillväxt in­verkar på kravet på
markhushållning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har i avsnitten 2.3.3 och 2.3.4 redogjort för
min principiella syn på dels vilkel infiylande över den kommunala
tälorlsplaneringen som staten bör ha, dels hur avvägningen bör ske mellan
kraven på hushållning med jordbruksmark, fungerande lokala arbetsmarknader och
en god bostads-, arbets- och fritidsmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Skåne har under år 1978, med slöd
av för ändamålet av regeringen särskill beviljade medel, gemensamt påbörjat det
s. k. MARK-projeklel. Detla syftar till alt förse kommunerna med elt enhetligt
under­lagsmaterial för det arbete med områdesplanering m. m. som enligt stats­makternas
beslul bör genomföras för de expansiva tätorterna. En närmare redogörelse för
projektet lämnas i bilaga 1, avsnitt 5.3. För egen del ser jag projektet som
ell viktigt led i arbetet med atl åsladkomma en bättre markhushållning i Skåne.
Genom detta lorde kommunerna få elt avsevärt förbättrat underiagsmalerial för
sin tälorlsplanering i form av bl.a. mer detaljerade graderingar av jordbruks-
och skogsmarken, studier av konse­kvenser av olika principer för
tätortsutbyggnad saml ulredningar om olika möjligheter till markbesparande
byggnadssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är medveten om atl de behov av planöverväganden
som har angetts av regeringen är omfatlande och ställer stora krav på den
kommunala planeringen. Arbetet får dessutom ske under betydande tidspress.
Samti­digt vill jag betona att kommunerna i Skåne sedan länge har ägnat dessa
frågor uppmärksamhet. Arbetet inom kommunalförbunden har verksaml bidragit lill
alt planeringsfrågorna har kunnal ske mol bakgrund av vissa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regionala
bedömningar, bl.a. genom den regionplanering som bedrivs inom Sydvästra Skånes
kommunalförbund. Många av de frågor som behö­ver belysas i den kommunala
planeringen i syfte all få till stånd en bättre hushållning med markresurserna
har redan lidigare studerats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill också erinra om atl arbelel med
markhushållningsfrågorna i Skåne inte har avstannat efter länsstyrelsernas
redovisning av planerings­skedets resultat. Kommunernas arbele med
områdesplanering och detalj­planering har självfallet fortsalt. Enligt vad jag
har erfarit har länsstyrelser­na och kommunerna i Skåne fört överläggningar om
hur arbetet med markhushållningsfrågorna skall bedrivas under de närmaste åren.
Förut­sällningarna för arbetet har kunnat preciseras. Vidare utarbetar
planverket och lanlbruksslyrelsen i samråd med länsstyrelserna i Skåne
vägledning för och exempel på hur den kommunala planeringen kan utföras så alt
den tillgodoser intresset att skydda jordbruksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planberedskapen för de närmaste årens behov av mark
för bostadspro­duktion i kommunerna i Skåne är relativt otillfredsställande,
bl.a. som en följd av den osäkerhet som råder så länge ett
markhushållningsprogram för regionen saknas. Det ligger därför i kommunernas
eget intresse all så snabbi som möjligt skapa klarhet vad gäller
förutsällningarna för tätorter­nas expansion. Jag har också erfarit att
kommunerna själva i allmänhet ser det som angeläget atl så snabbi som möjligl
genomföra den planering som erfordras för all man bättre skall kunna hushålla
med markresurserna och sä att klarhet skapas för den fortsatta mer detaljerade
kommunala plane­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill slutligen kommentera vad som i regeringens
beslut anges om behovel av regionala överväganden om tätortsstrukturen i Skåne
och huruvida kravet på markhushållning på sikl motiverar en samlad region­planering
för delar av eller för hela Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening är del självfallet en primär
kommunal angelägenhet alt tillgodose befolkningens behov av bostäder och atl
skapa förutsättning­ar för en utveckling som svarar mot andra angelägna behov
och önskemål om en god yttre miljö. Detta kan ske på olika sätl. Syftet med elt
markhus­hållningsprogram för Skåne är all i regional skala belysa
förutsättningarna för den enskilda kommunens utveckling. 1 Skåne är det enligt
min uppfatt­ning uppenbart atl del fordras sådana regionala överväganden om man
skall kunna skapa goda bostadsmiljöer, goda lokala arbetsmarknader och
samlidigl hushålla med de begränsade markresurserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I vilken omfallning man mera fortlöpande behöver
göra sådana regionala överväganden skall bl. a. klargöras genom del pågående arbetet
med mark-hushållningsprogrammet och områdesplaneringen för tätorternas
tillväxt. Mot denna bakgrund har regeringen föreskrivit atl länsstyrelserna bör
överväga lämpliga former för den fortsatta planeringen, bl.a. om del behövs
inlerkommunal planering eller regionplanering i Skåne utöver den planering som
sker inom ramen för de kommunalförbund och planerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommittéer
som nu finns. Självfallet måste länsstyrelsernas förslag i dessa hänseenden
föregås av ingående samråd med kommunerna, kommunalför­bunden och landslingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sydbillingen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslul år 1975 angående program för
fullföljande av rikt­linjer för den fysiska riksplaneringen i Skaraborgs län
underströks behovel av samlade överväganden beträffande den framlida
markanvändningen m. m. på Sydbillingen. Enligt regeringens beslut skulle
länsstyrelsen i Skaraborgs län med förtur behandla frågan om avvägningar mellan
beva­randeintressena och önskemål om brytning av kalk, diabas och uran och med
ledning av det material som kommer fram beträffande dessa frågor skyndsamt göra
en sammanställning med förslag till åtgärder för att säker­ställa en rimlig
avvägning mellan motstående intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under den fysiska riksplaneringens planeringsskede
har etl omfatlande arbete bedrivits i syfte att utarbeta underlag för framtida
ställningstagan­den om markanvändningen på Sydbillingen. Enligt länsstyrelsen
har detla arbele ännu inte slutförts i alla delar. Arbelel har enligt
länsstyrelsens uppfattning visal att olika motstående markanvändningsintressen
kan rym­mas på Sydbillingen (sefig. 15 och 16). Enligt länsstyrelsen förefaller
det även möjligt att, om så anses lämpligt, i området förverkliga det s. k.
Mineralprojekl Ranslad. Projektet innebär en brytning av ca 1 milj. ton skiffer
per år i befintiigt dagbrott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som anges i regeringens beslut i december 1978 med
anledning av resultatet av arbetet under planeringsskedet i Skaraborgs län har
vissa frågor rörande del framtida markutnytljandel i Sydbillingenområdel klar­lagts
genom de beslut som riksdagen har fattat, dels om fortsatt forsknings­verksamhet
i Ranstad (prop. 1977/78:124, NU 1977/78:69, rskr 1977/ 78: 342), dels om nytt
skjutfäll för Skövde garnison (prop. 1978/79: 5, FöU 1978/79:9, rskr 1978/79:
56). Jag återkommer strax till frågan om verksam­helen i Ranslad. När det
gäller skjutfällel innebär riksdagens beslut all man av de tre redovisade
alternativen skall välja det som benämns Vrelen mindre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 regeringens beslut sägs vidare att det, med hänsyn
lill naturvårdens och friluftslivets intressen, är mycket angeläget att det
förordnande om naturreservat som planeras för Sydbillingens platå snarast
kommer till slånd och kan ersätta det interimistiska förordnande enligt 11 §
natur­vårdslagen som f. n. gäller. Slutligen konstaleras alt ytterligare
planerings­insatser f. n. inte torde vara erforderliga med hänsyn till
riktlinjerna för hushållning med mark och vallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 regeringens prop. 1977/78: 124 om lån för
forskningsverksamhet i Ran­slad anförde chefen för industridepartementet atl en
treårig forsknings­verksamhet borde inledas i Ranslad i syfte att utveckla
metoder för en mer fullständig utvinning av alunskifferns innehåll av kerogener
och vissa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Figur 15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SYDBILLINGEN&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa bevarandeintressen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:177.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hill Naturv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rd-riksintresse = Friluftsliv-riksintresse Kulturminnesv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd st&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre omr.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:150.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:15.35pt'&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ill
  Jordt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;cke&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.7pt'&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Kalksten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt; ::| Alunskilfer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;i:H;
  Sandsten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.6pt'&gt;
  &lt;td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;1_  Gnejs&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:-13.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213 Figur 16.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SYDBILLINGEN&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;\.l&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:157.0pt;
margin-left:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markanspr&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;k&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kalkliaserad industri C    Ev. framtida kalklirott [&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;]   Ranstadsverket &lt;span
style='text-transform:uppercase'&gt;\d\   &lt;/span&gt;Befintlig diabast&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;kt D    Diskuterad diabast&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;kt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MM   Jordliruk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      Expansionsriktniiig-t&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;tort&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SKALA   1250000&lt;br&gt;
O               0,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1,5 mil&lt;br&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;__ I&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;metaller.
I propositionen anförs atl tilldelning av medel för en sådan
forskningsverksamhet inte innebär någol ställningstagande lill frågan om
eventuell framlida utvinning av alunskiffer. Riksdagen godtog denna upp­fattning
(NU 1977/78:69, rskr 1977/78:342).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
regeringens prop. 1978/79: 115 om riktlinjer för energipoliliken anförs au
undersökningar av uranförande skiffrar i första hand bör riktas mot sådana
förekomslområden där konflikter med annan markanvändning av riksintresse är
mindre uttalade. För att man redan från början skall kunna åstadkomma en
miljömässigt acceptabel skifferbrylning, om en sådan blir aktuell, bör enligt
föredraganden en utredning tillkallas för att studera och utvärdera de hittills
genomförda undersökningarna på detla område och de lekniska metoder för
utvinning som finns tillgängliga eller kan förutsättas komma till användning
under 1980-talel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller verksamhelen i Ranstad vill jag anföra följande. Som sägs i
regeringens proposition om riktlinjer för energipolitiken är del av väsent­ligt
inlresse alt undersökningsverksamhet med avseende på alunskifferut-vinning i
större utsträckning riktas mot förekomster i områden där kon­flikter med
motstående intressen är mindre uttalade. Pågående prospekle-ringsverksamhet bör
kunna tillföra underlagsmaterial som gör det möjligl alt närmare bedöma om
brytning av alunskiffer kan ske i andra delar av landet.' Det är vidare
angeläget all sådana metoder för utvinning och återställning utvecklas som gör
skadorna på miljön så små som möjligt. Jag anser mol denna bakgrund att
ställningstagande lill en eventuell framtida brytning i Ranstad bör avvakta
slutförandet av den utredning som rege­ringen avser alt tillkalla och som skall
studera och utvärdera lekniska metoder för uranutvinning samt föreslå åtgärder
för alt en eventuell sådan utvinning skall kunna åstadkommas på ett
miljömässigt acceptabelt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bråvikenområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 regeringens beslut år 1975 angående program för
fullföljande av rikt­linjer för den fysiska riksplaneringen i Södermanlands och
Östergötlands län angavs att planeringsarbetet för kusten söder om Nyköping och
för Bråviken bör inriktas på atl med beaktande av bl. a. naturvårdens,
friluftsli­vets och kulturminnesvårdens intressen allsidigt klargöra
förutsättningar­na för lokalisering av resurskrävande och miljöstörande
industri i anslut­ning till de platser som har angetts i riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Södermanlands och Östergötlands
län samt kommu­nerna Nyköping, Oxelösund och Norrköping har i mars 1977
presenterat en rapport. Studie av Bråviken och kusten söder om Nyköping. 1
november 1978 presenterades rapporten Bråviken - gemensam kommunal planering
inom ramen för fysisk riksplanering, remissutgåva. Rapporten innehåller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Underlag beträffande utvinning av alunskiffer har redovisats av statens
industri­verk (Alunskifferutredningen, Fysisk riksplanering, underiagsmalerial
nr i år 1978).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:303.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Figur
17.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:305.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;BR&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Å&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;VIKEN&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:305.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;dermanlands
l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;n &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;sterg&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;tlands l&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:324.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;sub&gt;&lt;span style='font-size:
26.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;lt;i n&lt;/span&gt;&lt;/sub&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:41.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:339.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;o o o o o &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:
Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:339.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;lt; &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;y: CO   o-&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:5.3pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;OO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;OO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:5.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;on&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;c/D&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;ao&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;ers&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:3.1pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.1pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;C3)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:6.25pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:6.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:6.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:6.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:6.25pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:16.1pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;ca&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:16.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.55pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:2.0pt;font-family:Verdana'&gt;t&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:2.0pt;font-family:Verdana'&gt;—&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;:Ca&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;Q3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;03&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.55pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;-c=&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;t=3&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;oca&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;oCCJ&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;OD&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:3.6pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:7.45pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;£&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;E&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:7.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;*&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;=&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
  4.0pt;font-family:Verdana'&gt;OD&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;:ca&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.3pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;CX3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;CLD&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;»&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
  style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;~~n&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:4.1pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'&gt;=ca&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=20 rowspan=2 valign=top style='width:14.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:4.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'&gt;CO&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:3.85pt'&gt;
  &lt;td width=22 valign=top style='width:16.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=26 valign=top style='width:19.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=28 valign=top style='width:21.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:3.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag
lill markdlspositionsplan för Bråvikenområdet; sefig. 17. Av försla­get framgår
bl. a. alt inget direkt kustanknutet område reserveras på Tuna-bergshalvön för
sådan industri som behandlas i den fysiska riksplanering­en. Enligt regeringens
beslut med anledning av planeringsskedet skall länsstyrelserna i Södermanlands
och Östergötlands län så snart som möj­ligt efter det atl kommunerna har tagit
ställning lill markanvändningen i Bråvikenområdet redovisa resultatet av
planeringsarbetet och kommuner­nas ställningslagande till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag skall i del följande redovisa min principiella
inställning lill hur frågan om eventuella förändringar av riktlinjerna för
Tunaberg bör behandlas i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prop. 1972: 111 om hushållning med mark och vatten anförde dåvaran­de
civilministern att det är av riksintresse att vid ostkusten reservera lämpliga
markområden för miljöstörande industri i Karlshamn, Norrkö­ping, Nyköping-Oxelösund
samt Nynäshamn. Enligt propositionen är det nödvändigt all olika alternativa
lägen vid ostkusten skall kunna prövas vid framtida lokaliseringsöverväganden.
Riksdagen delade regeringens upp­fattning i denna fråga (CU 1972: 35, rskr
1972: 348).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den rapport om hushållning med mark och vatten som f. n. förbereds övervägs
behovet av markreservalioner för miljöstörande industri, bl.a. mol bakgrund av
studier av miljöförhållanden och andra förutsättningar för industrilokalisering
i de lägen längs södra Sveriges kuster där enligt stats­makternas beslut mark
bör reserveras för sådan industri. Mot denna bak­grund anser jag alt det är för
tidigt atl nu väcka frågan om förändrade riktlinjer för något industriläge vid
södra Sveriges kuster. Sådana ställ­ningstaganden bör avvakta
remissbehandlingen av nämnda rapport. Jag förutsätter all handlingsfrihet
beträffande den framlida markanvändningen i Tunaberg bevaras i den kommunala
planeringen inför de ställningstagan­den av riksdagen som den nämnda rapporten
kan komma atl föranleda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.4   
Den fysiska riksplaneringens betydelse vid handläggningen av enskilda ärenden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De riktlinjer som anges i den fysiska
riksplaneringen är inte förenade med några omedelbara rättsverkningar. Inte
heller har formerna för plane­ringen reglerats i författning. I statsmakternas
beslut om den fysiska riks­planeringen förulskickas all frågan om hur man
generellt skall förknippa beslut grundade på den fysiska riksplaneringen med
direkla rättsverkning­ar för kommuner och enskilda skulle behandlas i arbetet
med översyn av byggnadslagstiftningen. Som jag tidigare har nämnt pågår en
sådan över­syn i särskild ordning. Jag skall därför nu endast ta upp frågor som
rör den fysiska riksplaneringens ställning i rättsligt hänseende inom ramen för
gällande lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Riksdagen 1978179. I saml. Nr 213&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:222.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsutskottet har under år 1978 behandlat
frågan om vilken inverkan riktlinjerna för hushållning med mark och vatten kan
få på statliga myndigheters beslul vid fastslällelse av detaljplaner. Utskottet
anför (KU 1977/78:35, s. 23):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statsmakternas beslut på delta område innebär bl.
a. alt de av riksdagen fastlagda riktlinjerna för hushållningen med mark och
vatten ulan uttryck­ligt lagstadgande skall bli vägledande för regeringen och
underställda myn­digheter vid alla beslut om sådan markanvändning som
riktlinjerna avser. Dessa riktlinjer är av sådant slag atl del vid
faslställelseprövningen av stads- och byggnadsplaner ankommer på de slatliga
myndigheterna atl bevaka att de beaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De riktlinjer som ställs upp i den fysiska
riksplaneringen får således inverkan på efterföljande planering och beslut. En
stor del av den kommu­nala planering som har genomförts med utgångspunkt i riktlinjerna
för hushållning med mark och vatten har redovisats i s. k. kommunöversikler.
Dessa regleras inte i byggnadslagen. Regeringen har emellertid förordat atl de
översiktliga planer som upprättas som etl led i arbetet med den fysiska
riksplaneringen bör handläggas enligt de regler som anges i byggnadsstad­gan
(1959:612, omtryckt 1972:776, ändrad senast 1978:369) beträffande generalplan.
Så har också sketl i slor utsträckning. Således har kommun-översikterna som
regel varit föremål för samråd med slatliga myndigheter, de har varit utställda
för atl ge allmänheten tillfälle att framföra synpunkter och de har antagils
efter sedvanlig behandling i kommunala organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om vilken inverkan riktlinjer i en
kommunöversikl bör ha på efterföljande beslut har belysts genom Högsta
Domstolens behandling av ell avslyckningsärende (HD:s utslag den 18 maj 1978 nr
UÖ 871). Målel gällde en avstyckning i Norrtälje kommun i Stockholms skärgård,
där enligt riktlinjerna för hushållning med mark och vatten stor restriktivitet
skall gälla med alt tillåla ny fritidsbebyggelse. Kommunen motsatte sig
avsiyckningen med hänvisning till de riktlinjer för bebyggelseutvecklingen som
angetts i den kommunöversikt som kommunen upprättat bl.a. i syfte alt fullfölja
intentionerna i den fysiska riksplaneringen. HD fann all den begärda
avsiyckningen, såsom stridande mot föreliggande riktlinjer i kom­munöversikten
belräffande bebyggelseutvecklingen inom del aktuella om­rådet, måsle anses
föranleda olämplig bebyggelse och molverka lämplig planläggning av området.
Hinder mötte därför mol avsiyckningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;HD har också prövat ell lillståndsärende enligt
vattenlagen (1918:523, ändrad senast 1978: 162) i Väslerviks kommun som gällde
en utfyllnad som skulle ha inverkat menligt på etl område av riksintresse för
kulturminnes­vården. 1 detta fall fann HD med hänvisning lill bl.a.
riktiinjerna för hushållning med mark och vallen atl kulturminnesvårdens
intressen borde tillmätas sådan belydelse alt ulfyllnadsföretagel ej finge
genomföras (NJA 1977 s. 768).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill också någol beröra frågan om karaktären på
de beslul som regeringen har fatlat för varje län om fullföljandet av
riktlinjerna för hus­hållning med mark och vatten. Dessa beslul är riktade till
länsstyrelserna som får i uppdrag alt i enlighet med anvisningar i besluten och
den därtill fogade.promemorian redovisa resultatet av del fortsatta arbete som
enligt vad som anges i besluten bör bedrivas i resp. län inom ramen för den
fysiska riksplaneringen. I besluten gör regeringen en utvärdering av i vilken
utsträckning hittills utförd planering tillgodoser de av statsmakterna
uppställda riktlinjerna. Regeringen har därvid kunnat konstatera atl arbe­lel
under planeringsskedet har visat alt stat och kommun i mycket stor utsträckning
har kunnat enas om hur riktlinjerna bör tillgodoses. I enstaka fall har
regeringen funnit alt det behövs mera detaljerade ställningstagan­den från
regeringens sida till vad som krävs för att riktlinjerna skall kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens utlalanden i länsbesluten utgör
självfallet inte några direk­liv till länsstyrelserna för dessas beslut i
enskilda ärenden. Uttalandena får däremot betydelse på så sätt att de anger hur
regeringen kan komma att bedöma de aktuella frågorna i den mån de underställs
regeringens pröv­ning. De utlalanden som regeringen har gjort i besluten för
varje län utgör således regeringens översiktliga bedömning av vad som mot
bakgrund av riktlinjerna för hushållning med mark och vatten är en från allmän
syn­punkt lämplig markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
flera håll har under planeringsskedet påpekats att de riktlinjer som har
ställts upp i den fysiska riksplaneringen och de uttalanden som har gjorts av
statsmakterna beträffande innebörden av dessa är svåra all över­blicka, bl. a.
därigenom att de inte finns samlade i en publikation. Jag delar uppfattningen
atl detta utgör ett besvärande problem. Jag överväger därför att, sedan
riksdagen har tagit ställning till den redovisning som jag har lämnat, låta
sammanställa och publicera ett sammandrag av gällande rikt­linjer och de
utlalanden till ledning för deras tolkning som vid olika tillfäl­len har gjoris
av statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels föreslår
riksdagen att godkänna vad jag har förordat beträffande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utformningen
av riktlinjerna för hushållning med mark och vatten, såvitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hushållning med jordbruksmark,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:-12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utveckling av fritidsbebyggelse
i områden med geografiska rikt­linjer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av min redovisning i övrigl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Beslut&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad
föredraganden har anfört för den åtgärd eller det ändamål som föredraganden har
hemställt om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:192.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet under planerings­skedet och inkomna yttran­den&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:83.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det följande redogörs för del planeringsarbete
som har genomförts i län och kommuner under planeringsskedet i den fysiska
riksplaneringen. Vidare redogörs för yttranden över resultatet av detta arbete
från ämbets­verk, organisationer m. fl. Redogörelsen utgörs i huvudsak av utdrag
ur re­geringens beslut för varje län med anledning av planeringsskedet, samt ur
den promemoria som har fogats till besluten (Fysisk riksplanering - full­följande
av fastiagda riktlinjer, bostadsdepartementet, PM 1978-09-07).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I avsnitt 2 redogörs allmänt för planeringsskedets
resultat. 1 avsnitt 3 lämnas en redogörelse för behandlingen av vissa
verksamheter och för så­dana frågor som behandlas i annan ordning av
statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avsnitt
4 innehåller en kortfattad redovisning av planeringsarbetet inom områden med
geografiska riktlinjer (dvs. kusterna, fjällen, vissa insjöar och älvdalar) och
ämbetsverkens allmänna synpunkter på delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
redogörelse för planeringen inom de fem särskilda redovisningsom­råden som
angavs i regeringens beslul år 1975 lämnas i avsnill 5. Slutligen redogörs i
avsnitt 6 län för län för det material som har redovisats och re­missinstansemas
yttranden över delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213  
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Bakgrund&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom beslut hösten 1972 lade statsmakterna fast
vissa riktlinjer för hushållning med mark och vatten (prop. 1972:111, CU
1972:35, rskr 1972: 348). Riktlinjerna skulle enligt riksdagens beslut
fullföljas i en fortsatt planering som i väsentiiga delar avsågs bli utförd av
kommunerna. Arbetet skulle indelas i etl programskede och ett planeringsskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under programskedet utarbetade nästan samtliga
kommuner program för sådana planeringsåtgärder m.m. som borde vidtas till följd
av stats­makternas riktlinjer för hushållning med mark och vatten.
Länsstyrelserna redovisade resultatet av detta arbele till regeringen i juli
1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av landets 278 kommuner upprättade 272 sådana
program. Regeringen tog ställning till programmen genom beslul län för län
under våren 1975. I prop. 1975/76:1 lämnade regeringen en redovisning till
riksdagen av arbe­tet under programskedel och förelade riksdagen förslag om bl.
a. ansvars­fördelningen i den fortsatta fysiska riksplaneringen. Riksdagen
godtog ge­nom beslul den 3 december 1975 i allt väsentligt vad som anfördes i
propo­sitionen (CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom beslut den 11 december 1975 uppdrog
regeringen åt länsstyrel­serna och berörda ämbetsverk alt, i enlighel med en
samma dag inom bo­stadsdepartementet upprättad promemoria, medverka i det
planeringsar­bete som enligt programmen skulle genomföras av kommunerna och
redo­visa resuhatet av detla arbete. I nämnda promemoria angavs att länsstyrel­serna
senast den 15 september 1977 skulle lämna en samlad redovisning och utvärdering
av kommunemas arbele under planeringsskedet till berör­da ämbetsverk och
regeringen. För att ge landstingen möjligheter att yttra sig över
planeringsarbetet fick länsstyrelserna, efter att ha inhämtat lands­tingens
yttrande, avlämna sitt slutliga sammanfattande yttrande den 15 no­vember 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Berörda
ämbetsverk anmodades att senast den 15 december 1977 yttra sig över
länsstyrelsernas redovisningar. Yttranden har kommit in från överbefälhavaren,
statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, riksan­tikvarieämbetet,
lanlbruksslyrelsen, skogsstyrelsen, fiskeristyrelsen, sta­tens naturvårdsverk,
statens planverk, statens lantmäteriverk och statens industriverk.
Fiskeristyrelsen har bifogat yttrande från Sveriges fritidsfis­kares
riksförbund. Statens kärnkraftinspektion har som sitt yllrande åbe­ropat det
sammanfattande avsnittet i rapporten Användning av marken kring kärnkraftverk
(statens planverk, rapport 42, år 1977). Flera av ver­ken har lill sina
yttranden fogat särskilda sammanställningar eller länsbila­gor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
andra myndigheter samt forskningsinstitutioner och intresseorga-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nisaiioner
har beretts tillfälle att yttra sig över redovisningarna. Yttranden har kommii
in från försvarels forskningsanstalt, statens järnvägar, Sveri­ges
meteorologiska och hydrologiska institut, kullurgeografiska institutio­nen vid
Göteborgs universitet, statens vattenfallsverk, domänverket. Lantbrukarnas
riksförbund. Svenska samernas riksförbund. Svenska fjäll­klubben samt Sveriges
villaägareförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
planverk har i en serie rapporter till regeringen under våren och sommaren 1978
lämnat en omfattande redovisning av vad som har föreva­rit under planeringsskedet
(statens planverk, rapport 44, år 1978). Rappor­teringen innehåller en
sammanfattande utvärdering av arbetet under plane­ringsskedet (rapport 44, del
1). Vidare ingår särskilda sektorsredovisningar och en redovisning av
bebyggelsefrågornas behandling i kommunernas planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
bostadsdepartementet förbereds en ny rapport om hushållning med landets mark-
och vattenresurser. Denna avses innehålla en övergri­pande utvärdering av det
hittillsvarande arbetet med fysisk riksplanering och förslag om dess fortsättning.
Härutöver behandlas vissa frågor som har kommit upp under den fysiska
riksplaneringens planeringsskede i sär­skild ordning inom regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Planeringsarbetets resultat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1 Medverkan
i arbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under planeringsskedet har samarbetet mellan
kommuner, länsstyrelser och centrala verk intensifierats och delvis tagit nya
former. I flertalet län har vid sidan om samråd mellan länsstyrelse och kommun
också länskon­ferenser anordnats av flera cenlrala ämbetsverk, oftast i
samarbete med kommunförbundels länsavdelningar. I etl 50-tal fall har särskilda
kom­mittéer med företrädare för kommuner, länsstyrelser, landsting m.fl. bil­dats
för arbete med speciella problem, i huvudsak inlerkommunala
plane-ringsuppgifler. Etl omfatlande samarbete mellan länsmyndigheter och
cenlrala verk har ocksä ägt rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
flertalet kommuner har kommunstyrelser och byggnadsnämnder till­sammans lett
planeringsarbetet. 1 övriga kommuner har vanligen kom­munstyrelsen svarat för
ledningen. Arbetet i kommunerna har bedrivits under tidspress, vilkel många
gånger har medfört att begränsad tid har stått till förfogande för de kommunala
organens behandling av resultatet av planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2 Planeringsarbetets
innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuduppgiften
under planeringsskedet har varit atl i kommunal plane-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ring
förankra de frågor som berörs av den fysiska riksplaneringen och att vidta
särskilda åtgärder för atl säkerställa bevarandeintressen inom vissa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsskedet
har inneburit att de frågor som behandlas i den fysiska riksplaneringen har
inordnats och beaktats i en utvidgad översiktlig kom­munal planering. Enligt
statsmakternas beslut (prop. 1975/76:1, CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45) skulle
kommunernas arbete under planerings­skedet huvudsakligen inriktas på att
upprätta dels kommunöversikter i vil­ka bl. a. de frågor som berörs av den
fysiska riksplaneringen skulle be­handlas, dels översiktliga planer för
markanvändningen i områden med geografiska riktlinjer samt i områden där
programarbetet hade visat på konflikter mellan olika markanvändningsintressen.
Följande material har redovisats av kommunerna lill länsstyrelserna under våren
1977:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunöversikter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;markdisposilionsplaner för
områden som berörs av statsmakternas geo­grafiska riktlinjer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;områdesplaner för sådana
områden med anknytning lill den fysiska riks­planeringen som skall exploateras
inom relativt kort tid eller där konflikt om markanvändningen har uppstått
eller väntas uppstå&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redogörelser för åtgärder som
har vidtagits eller avses bli vidtagna i samband med den fysiska
riksplaneringens genomförande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskilda redovisningar, t. ex.
program för hushållningen med jord­bruksmarken eller program för planering i de
av riksdagen utpekade 25 primära rekreationsområdena (prop. 1975:46, CU
1975/76:2, rskr 1975/76:46).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunöversikter har anlagils i 266 kommuner och
upprättats men in­te antagits i yllerligare 3 kommuner. Av de återstående 8
kommunerna i landet är 7 storstadskommuner i Stockholms län, vilka i
samförstånd med länsslyrelsen inte har ansett kommunöversikt behövlig. 1 en
kommun ut­nyttjas befintlig kommunomfattande generalplan som underlag vid bedöm­ning
av ärenden som rör byggande utanför detaljplanelagt område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunöversiklernas förslag lill
bebyggelsereglerande åtgärder är lill stor del av restriktiv karaktär och
innebär i mindre utsträckning positivt styrande riktlinjer för bebyggelse. Det
kan noteras alt ansatser i viss ut­sträckning har gjorts lill alt i
kommunöversiklerna styra även andra verk­samheter än bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regeringens beslul år 1975 över programskedel uttalas alt en översiktlig
redovisning av markanvändningen bör ske för områden med fastlagda geo­grafiska
riktlinjer. Omkring 200 kommuner berörs härav. 1 ca 60 av dessa har
markdisposilionsplaner för de aktuella områdena antagils under plane­ringsskedet.
Arbete med sådana planer pågår i ytterligare ca 50 kommu­ner. Kommunomfattande
markdisposilionsplaner har anlagils i ca 50 av de berörda kommunerna. 1 ytterligare
ca 20 kommuner pågår arbete med kommunomfattande  markdisposilionsplaner.  
Någon  form  av   anlagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;markdispositionspJan
finns således i sammanlagt ca 110 av de 200 kommu­ner som berörs av geografiska
riktlinjer. Arbele med att redovisa markan­vändningen har påbörjats i
ytterligare ca 70 av dessa kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdisposilionsplaner saknas bl. a. i delar av
Qällen, längs vissa älvda­lar och kuslslräckor samt vid Siljan. För vissa av
dessa områden samt för en del andra områden anger kommunerna att fortsatt
planering eller utred­ning skall ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbele med alt upprätta kommunomfattande
markdisposilionsplaner har också bedrivits resp. påbörjats i flera kommuner som
inte berörs av statsmakternas geografiska riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas arbele med områdesplanering har i
allmänhet inte kunnat slutföras under planeringsskedet. Ett 50-tal
områdesplaner har redovisats. 1 fiera fall anges att arbete med områdesplaner
pågår. I ålgärdsprogram-men anges dessutom alt ell omfatlande arbete med
områdesplanering av­ses komma till slånd under de närmaste åren. Planerna avser
framför allt områden för tätortsutbyggnad och fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För ett drygt hundratal kommuner angav regeringen i
besluten över pro­gramskedet att det var särskilt angeläget att få till stånd
översiktliga planer för lätortsulvecklingen med hänsyn till
jordbruksintressena. Elt tjugotal kommuner har antagit och redovisat sådana
planer för vissa tätorter. Ofta pågår sådan planering för ytterligare tätorter
i dessa kommuner. Några av de berörda kommunerna har redovisat program och
lidsplan för arbete med översiktliga planer. I ett tjugotal av kommunerna
föreligger varken program eller lidsplan för arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna
inom landets viktigare jordbmksbygder skulle, enligt statsmakternas beslul över
programskedet, i samarbete med varandra och med bl. a. länsstyrelse och
lantbmksnämnd, utarbeta program för hushåll­ning med jordbruksmarken.
Önskemålet om alt upprätta jordbruksmarks­program i regional skala berör 90
kommuner i 10 län. Av dessa kommuner har 80 redovisat kommunala program för
hushållning med jordbruksmark, medan ytleriigare fyra kommuner har utarbetat
utkast till sådana program. Härutöver har elt tiotal kommuner inom andra områden
utarbetat jord­bruksmarksprogram. Innehållet i programmen varierar i belydande
om­fattning. Flertalet program har utformats så atl de ger en areal- och kon­fliktredovisning
genom atl de anger vilka konsekvenser aktuella planer för tätorlsexpansion får
för jordbmket. Det framgår av många program att kommunerna är på väg mol en mer
restriktiv inställning till all la i anspråk jordbmksmark för lätortsutbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I bostadsdepartementets PM den 11 december 1975 om
statliga myndig­heters redovisning av planeringsskedet i den fysiska
riksplaneringen anges att kommunerna i sin redovisning av arbetet under
planeringsskedet bör redogöra för vilka planeringsälgärder som har vidtagits
beträffande de 25 primära rekreationsområdena. Förberedande utredningsinsatser
har ge­nomförts i nästan samtliga områden. Interkommunalt samarbete i någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;form
har också så gott som genomgående inletts. Flera primära rekrea­tionsområden
sammanfaller hell eller delvis med de områden som berörs av den fysiska
riksplaneringens geografiska riktlinjer. En närmare redogö­relse för
planeringsarbetet för de primära rekreationsområdena lämnas i
rekreationsberedningens belänkande (Ds Jo 1978:2). Statliga insatser för turism
och rekreation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt ge en samlad bild av arbetsläget och uppnådda resultat, skulle kommunerna
redogöra för de åtgärder som har vidtagits eller planeras för atl intentionerna
med den fysiska riksplaneringen skall uppfyllas. Sådan redovisning har lämnats
av flertalet kommuner men saknas från ca 50 kom­muner. Redovisningarna består
som regel av tabeller med förteckning över och kommentarer till berörda områden
av riksintresse. Ofta innehåller de också en prioritering av arbetet med att
upprätta områdesplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Remissinstansernas allmänna synpunkter pä planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nästan samtliga remissinstanser framhåller atl
kommunerna har gjort en omfatlande och förtjänstfull insats under
planeringsskedet. Arbetet anses ha inneburit en kraftig aktivering av kommunernas
översiktliga fysiska pla­nering. Planeringsåtgärder föranledda av riktlinjerna
för hushållning med mark och vatten har enligt flera länsstyrelser som regel
kunnat samordnas väl med kommunernas övriga fysiska planering.
Riksantikvarieämbetet anser alt del är särskilt betydelsefullt alt arbelel har
genomförts med en helhetssyn och mot bakgrund av övergripande målsättningar när
del gäller hushållning med landets mark- och vattenresurser. Vägverket
framhåller den ökade bredd och del fördjupade innehåll som den kommunala över­siktsplaneringen
har fått genom atl flera statliga sektorsorgan har engage­rats och utvecklat
sin planering. Planverket anser att planeringsskedets re­sultat har slor
betydelse genom den ökade medvetenhet om olika plane­ringsproblem som arbetet
och diskussionen har fört med sig, genom ell ökat medborgarengagemang i
planeringsfrågor och genom i flera avseen­den förbättrade samarbetsformer
mellan stat och kommun. Verket fram­håller vidare betydelsen av det förbättrade
kunskaps- och invenleringsun-derlagel samt de kommunöversikter,
markanvändningsplaner och säker-ställandeålgärder som arbetet har resulterat i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) understryker det värdefulla i atl cen­tralt initierad
planeringsverksamhet förankras på lokal nivå på del sätt som har sketl i den
fysiska riksplaneringen. Genom att tyngdpunkten i den fy­siska riksplaneringen
har lagts på kommunal nivå har enligt LRF de för all­mänheten ofta abstrakta
problemställningarna bmtits ner och förklarats i sina lokala sammanhang.
Planeringen har därmed enligt LRF vunnit i verklighetsförankring och öppnats
för allmänhetens insyn och påverkan på ell säll som skiljer sig från annan
planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
länsstyrelser anför alt del omfattande arbetet har medfört att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;många
andra planeringsuppgifter, bl. a. arbete med detaljplaner, har blivit
eftersatta i kommunerna. Även vägverket har uppmärksammat della pro­blem och
anser alt tälorlsplaneringen ånyo bör ges lillräckligl utrymme i kommunernas
fysiska planering. Många länsstyrelser stryker samtidigt un­der atl
riksplanearbetel ofta har skapat en nödvändig gmnd för bl. a. fort­sall
detaljplanearbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några länsstyrelser anser att den kommunomfattande
planeringen till stor del har blivit en bevarandeplanering utan all tätorts-
och bebyggelse­intressena har preciserats och kunnat vägas mot
bevarandeintressena. Detta har enligt länsstyrelserna i vissa fall medfört att
kommunerna har re­dovisat stora områden för fortsatt planering eller utredning.
Konflikter kommer då alt uppmärksammas försl i den fortsatta mer detaljerade
plane­ringen. Andra länsstyrelser anser atl den översiktliga planeringen har
ökat intresset för och insikterna om bl.a. tätorternas utvecklingsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantmäteriverket
anser all förutsättningarna för att göra översiktliga planmässiga bedömningar
om lämplig markanvändning i hög grad har för­bättrats genom det material i form
av bl. a. kommunöversikter som har ut­arbetats under planeringsskedet. Enligt
nalurvårdsverket har kommun­översikterna ökat förståelsen för kommunomfattande
planering, men de­ras utformning uppvisar vissa brister. Verket anser sålunda
alt en bättre samordning beträffande områdesindelning och formulering av
riktlinjer är önskvärd kommunerna emellan. Kommunöversikterna har dessutom i
många fall grundats på bristfälligt underlagsmaterial. Vägverket anser alt det
är angeläget att redovisade planeringsåtgärder i kommunöversikterna genomförs
bl. a. i form av markanvändningsplaner i anslutning lill tätorter­na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till att kommunöversikl inte är ett
vedertaget begrepp i byggnadslagstiftningen råder viss osäkerhet om dess
rättsliga ställning. Från länsstyrelserna framförs tveksamhet om hur långt
kommunöversik­tens ställning som styrinstmment för bebyggelseutvecklingen
sträcker sig. Lantmäteriverket bedömer att den översyn av kommunöversikterna
som snart är aktuell kommer atl avsevärt förbättra förutsättningarna atl lägga
översikternas riktlinjer till grund för slällningslaganden i byggnads- och
fastighetsbildningsärenden. I detta perspektiv är det enligt verket angelä­get
att statsmakterna närmare överväger frågan om kommunöversiktens rättsliga
ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser framhåller att
kommunöversikternas riktlinjer ef­ter hand måsle ses över. Lantbruksstyrelsen
uppfattar riktlinjerna som ett första steg mol mera preciserade
rekommendationer för bebyggelse ulan-för tätorterna. Planverket konstaterar att
kommunöversikternas riktiinjer för bebyggelseutvecklingen i områden som har
bedömts vara av riksintres­se i många fall innebär alt samråd skall ske mellan
byggnadsnämnden och slatliga sektorsmyndigheter i samband med
byggnadslovsprövningen. Planverket anser alt sådana samråd kan vara motiverade
under ett inled-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningsskede.
Vid kommande revidering av kommunöversiklerna bör dock riktlinjerna enligt
verkel som regel kunna preciseras så atl byggnadsnämn­derna i flertalet fall
själva kan klara handläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om riktlinjer i kommunöversikt i många fall får anses skydda riks­intressena
från icke önskad bebyggelse, påpekar naturvårdsverket att så­dana riktlinjer
inte kan tillgodose olika bevarandeintressen när del gäller behovet av
skölselåtgärder m. m. Därvid måste direkta regleringar tillgri­pas, främsl
naturvårdslagens instrument för vård och skydd. Liknande synpunkter framförs av
riksantikvarieämbetet och flera länsstyrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt planverket bör de frågor som har behandlats
i kommunöversikter­na i fortsättningen studeras inom ramen för en vidgad
kommunal över­siktsplanering där landsbygdens och tätorternas utveckling ges en
samlad behandling. Liknande synpunkter framförs av några länsstyrelser, som i
likhet med planverket anser all riktlinjer för lokalisering av bebyggelse bör
kunna grundas på samhällsekonomiska hänsyn, möjligheter till service och
kommunikationer etc. Flera länsstyrelser anför vidare att kommunöver­sikten bör
kunna utvecklas till etl instrument för markanvändningsplane­ring för även
andra åtgärder än bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket bedömer att det genomförda arbetet med
markdisposilions­planer och de intentioner för fortsatt översiktlig
markanvändningsplane­ring som har redovisats av kommunerna i huvudsak
tillgodoser fastlagda riktlinjer för hushållning med mark och vatten. Verket
konstaterar dock, i likhet med naturvårdsverket, alt översiktlig planering inom
vissa särskilt viktiga områden, t.ex. fjällområdena hittills har genomförts
endasl i liten omfattning. Berörda kommuner har enligt naturvårdsverket i många
fall små resurser för att genomföra erforderlig planering. Översiktliga naturin­venleringar
saknas i stor utsträckning som underlag för sådan planering. Samtidigt är
bebyggelsetrycket i vissa delar av dessa områden myckel stort. Enligt naturvårdsverket
kan detta, speciellt i del södra fjällområdet, medföra risk för alt
riksplaneringens intentioner inte kan tillgodoses. Även planverket anser att
ytterligare planeringsarbete är nödvändigl föratt möta de krav på exploatering
som riktas bl. a. mol delar av Qällområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Behandlingen av vissa verksamheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet
och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden om användningen av jordbmksmark har
fått en framskju­ten plats i kommunernas arbete under planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksnämnderna
har utfört omfattande inventeringar av jordbruks­förhållanden av betydelse för
den fysiska planeringen. Samtliga lantbmks-nämnder har försett kommunerna med
ell översiktligt underlagsmaterial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;främst
i form av graderingar av åkermarken. Härvid har synpunkter från lokala och
regionala LRF-organ hämtats in. Arbelel har utförts i samråd med kommuner och
länsstyrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planverket
anser att arbetet under planeringsskedet väsentligt har stärkt jordbmkets
ställning i den översiktliga planeringen. Med hänsyn till den lid som har stått
till förfogande anser verket alt ett tillfredsställande resultat som regel har
uppnåtts. Lantbruksstyrelsen redovisar liknande bedöm­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Både verket och styrelsen konstaterar emellertid
atl betydande plane­ringsinsatser återstår. Planverket framhåller därvid atl
jordbruksintresse­na bör vägas in som en av många faktorer lill vilka hänsyn
bör las för all ändamålsenliga tätorter skall skapas. Lanlbmksslyrelsen menar
atl kravet på en allmän hushållning medjordbruksmark har inneburit en hell ny
pla­neringssituation för flertalet kommuner. Del är enligt styrelsen därför för­klarligt
att många kommuner ännu inte har hunnit genomföra den avsedda översiktliga
planeringen för hushållning med jordbmksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
regeringens beslut våren 1975 skulle regionala program för hus­hållning med
jordbruksmarken upprätias under planeringsskedet för lan­dels viktigare
sammanhängade jordbruksbygder. Av de 90 kommuner som berörs av besluten i detta
avseende har 80 kommuner utarbetat kommuna­la program för hushållning med
jordbruksmarken, medan ytterligare fyra kommuner har utarbetat utkast lill
sådana program. Hämtöver har ett tio­tal kommuner inom andra områden i landet
utarbetat jordbruksmarkspro­gram. Länsmyndigheterna har ställt samman de
kommunala programmen men avstått från att göra länsövergripande bedömningar och
avvägningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har kommit olika långl i arbetet med
programmen. Kom­muner, som av olika skäl inte har hunnit så långl, har i vissa
fall avsatt om­råden för tätorlsexpansion som sammantagna är upp till 10 gånger
slörre än arealbehovel för tätorternas förutsedda tillväxt. I andra kommuner är
ulbyggnadsgränserna snävare och osäkerheten för jordbruket härigenom mindre.
Många kommuner räknar i programmen med en befolkningstill­växt som ligger
relativt högt över bedömningarna i länsplanering 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
nästan samtliga program för hushållning med jordbruksmarken fram­går all
kommunerna avser alt utreda alternativa utbyggnadsriktningar för tätorterna för
alt minska förbmkningen av åkermark. Frågor som rör om­fördelning av
befolkningstillväxt mellan tätorter eller möjligheter till förtät­ning som ett
alternativ till nyexploatering behandlas däremot inte särskilt utförligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser betonar att arbetet med
jordbmksmarksprogrammen skall ses som en inledning till etl omfattande
planeringsarbete på kommu­nal och regional nivå. Många länsstyrelser
konstaterar vidare att program­men framför allt präglas av en strävan från
kommunerna alt så långl möj­ligl behålla handlingsfriheten intill dess beslut
om markanvändningen kan fattas på grundval av ett mera fullständigt
planeringsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lanlbmksslyrelsen anser alt kommunerna i programmen
har redovisat en för låg ambitionsnivå för hushållning med jordbruksmarken.
Styrelsen menar dock all programmen har fylll etl viktigt syfte genom atl de
har fört in jordbmksinlresset i den kommunala planeringen. Planverket konstate­rar
all kommunernas arbele med programmen har bidragit lill en diskus­sion om
långsiktig hushållning med jordbruksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Både
lanlbruksslyrelsen och planverket anser atl samtliga kommuner som i regeringens
beslul våren 1975 uppmanades all upprätta jordbruks­marksprogram bör
färdigställa sådana program. Lanlbmksslyrelsen lik­som några länsstyrelser
anser att vissa ytterligare kommuner bör upprätta jordbruksmarksprogram. Planverket
bedömer atl en del kommuner behö­ver se över sina program i syfte alt begränsa
arealanspråken för tätortsut­vecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket bedömer, med stöd av flera
länsstyrelsers uttalanden, alt en regional omfördelning av
befolkningstillväxten med hänsyn till hushållning med jordbmksmarken kan
behövas i Skåneregionen och evenluelll i Göte­borgs- och Stockholmsregionerna.
Därutöver anser verket att det är ange­läget atl bedömningar görs inom varje
kommun om hur samhällsutbyggna-den bör fördelas på olika tätorter med hänsyn
lill kravet på att hushålla med jordbmksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Både lanlbruksslyrelsen och planverket framhåller
att hushållningen med värdefull jordbmksmark bör vara en av de faktorer som
påverkar re­gionalpolitikens utformning och tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett ljugotal kommuner har antagit och redovisat
översiktliga planer för tätortsutbyggnad där jordbrukets intressen berörs.
Många kommuner har redovisat ett särskill program och en tidsplan för sitt
arbele med sådana planer. För elt tjugotal kommuner, som enligt regeringens
beslul våren 1975 bör upprätta översiktliga planer som beaktar jordbmkets
intressen, föreligger varken program eller lidsplan för arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
länsstyrelser uttrycker osäkerhet beträffande vilka krav som kan ställas på
översiktliga planer som är avsedda att tillgodose jordbmkets in­tressen.
Planverket anser atl statsmakternas riktlinjer för hushållning med
jordbruksmarken bör tolkas så atl alla kommuner, som avser alt i nämn­värd
utsträckning bygga på jordbmksmark, i områdesplanering bör stude­ra olika
utbyggnadsalternativ och deras konsekvenser för bl. a. jordbru­kels intressen.
Länsstyrelse och kommun bör enligt verket tillsammans komma överens om i vilken
ordning planerna bör upprättas med hänsyn lill tillgängliga resurser och
omfattningen av den jordbmksmark som berörs. I de fall enighel inte kan uppnås
mellan kommun och länsmyndigheter om jordbruksmarkens behandling bör klarhet
enligt verket kunna skapas ge­nom alt generalplan fastställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lantbruksstyrelsen är del en viktig uppgift
för kommunerna att un­der de närmaste åren upprätta översiktliga planer för hur
tätorterna skall byggas ut. Därvid måsle olika utbyggnadsalternativ prövas.
Tätorlsslruk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;luren
bör enligt styrelsen behandlas i kommunomfattande markdisposi-lonsplaner och
utformas med hänsyn lill kravet på markhushållning. Plan­verket framhåller att
del är angeläget atl konsekvenserna för samhällsut­vecklingen av alternativa
besparingsåtgärder belräffande markkonsumtion blir utredda. Vid
ställningslagande till fördelning av bostadsbyggande mel­lan kommunernas
tätorter måsle enligt verket slor vikt fästas vid frågan om lokalisering av
bostäder i förhållande till arbetsplatser, service och re­kreationsområden samt
vid förutsättningarna atl åstadkomma säkra och energisparande trafiklösningar.
Verket stryker starkt under det önskvärda i all man försöker begränsa
markkonsumtionen också genom att på olika sätt minska tätorternas arealanspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket
betonar det angelägna i att en god miljö skapas inom räckhåll för alla
människor. Kravet pä att behandla jordbruksmarken som skyddsvärd naturresurs
får enligt verkel inte tolkas så all jordbmkets in­tressen alltid skall ges
företräde vid en vägning mol andra intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
kommuner har formulerat särskilda riktlinjer i kommunöver­sikt för att beakta
jordbrukels intressen inom de för jordbrukel primära in­tresseområdena. Ett
tiotal kommtiner saknar helt riktlinjer för bebyggelse­utveckling m. m. inom
områden som är av primärt inlresse för jordbmket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser ger synpunkter på lokalisering av spridd bebyggel­se med hänsyn
lill jordbmkets intressen. Planverket anser att den osäker­het som föreligger
om hur jordbmkets intressen bör beaklas vid handlägg­ning av plan- och
byggnadsärenden lill viss del beror på bristande kunska­per om hur olika
förhållanden inom jordbmket skall vägas mot varandra. Det är enligt verket
därför angelägel alt jordbmkets företrädare hjälper kommunerna med en bedömning
av de faktorer rörande jordbruket som i det enskilda fallel bör tillmätas
särskild belydelse. Planverket anser vidare att verkets lidigare framförda
förslag om &amp;quot;lokaliseringslov&amp;quot; för jordbru­kels ekonomibyggnader har
fått ökad aktualitet mot bakgrund av erfaren­heterna från planeringsskedet.
Lanlbruksslyrelsen anser däremol att det frän allmän synpunkt är svårt att
finna skäl för en generell byggnadslovs­plikt för sådana ekonomibyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser betonar jordbrukets belydelse
för landskapsvård m. m. LRF menar atl jord- och skogsbruk är en av de
viktigaste och billi­gaste formerna av naturvård. Riksantikvarieämbetet anser
all del bör övervägas att i jordhävdslagen (1969:698, ändrad senast 1971:644)
ta in bestämmelser som möjliggör föreläggande om hävd av det öppna landska­pet,
om betydande naturvårds- och kullurminnesvårdsintressen motiverar del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser all förutsättningarna för att
hålla landskapet öppet har förbättrats i och med statsmakternas beslut om nya
riktlinjer för jordbruks­politiken. Verkel anser vidare all del är angeläget
alt bevarandeintresse­nas företrädare i ökad utsträckning verkar för
information om sina intres­sen till jord- och skogsbrukets företrädare så all
intressena kan beaklas i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
fortlöpande verksamhelen inom jord- och skogsbmk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller det fortsatta planeringsarbetet på
kommunal nivå förklarar sig lanlbmksslyrelsen vara beredd atl låta
lantbruksnämnderna ge forlsalt prioritet åt all förse kommunerna med nödvändigt
underiagsmalerial. Un­der år 1980 bör enligt lantbmksstyrelsens bedömning
resultatet av del fort­satta planeringsarbetet redovisas till länsstyrelser och
cenlrala myndighe­ter. De båda länsstyrelserna i Skånelänen bör enligt
lantbruksstyrelsen ef­ter ytterligare elt år kunna redovisa etl samlat
markhushållningsprogram för regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera av de frågor som har tagits upp av
remissinstanserna och som har anknytning lill jordbmket är av sådant slag att
de inte kan bli föremål för ställningslagande i anslutning till regeringens
beslut med anledning av pla­neringsskedet. Det gäller t. ex. vissa problem som
lanlbmksslyrelsen redo­visar rörande kraftledningar, försvar, mineralutvinning och
vattenhushåll­ning. Flera av de nu nämnda frågorna är föremål för överväganden
inom särskilda utredningar. Jordbmkets miljöpåverkan med avseende på lukt,
buller, gödsling och vattenutnyttjande har nyligen behandlats av statsmak­terna
i samband med beslutet om nya riktlinjer för jordbmkspolitiken m. m. (prop.
1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av statsmakternas beslut om samordnad
sysselsättnings-och regionalpolitik (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7, rskr
1976/77:79) fick länsstyrelserna uppdrag atl kartlägga lokala arbetsmarknader
bl. a. i regioner där kravet på hushållning med jordbruksmarken mera påtagligt
påverkar möjligheterna att bygga ut tätorterna. Redovisning av kartlägg­ningen
sker inom ramen för länsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet
och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under planeringsskedet har skogsbruket
uppmärksammats i större ut­sträckning än lidigare. Kommunöversikterna
innehåller ofta generella rikt­linjer om atl skogsbmkels intressen skall
beaktas vid prövning av plan-och byggnadsärenden. När områdesanknulna
riktlinjer förekommer, avser dessa i flertalet fall att motverka spridd
bebyggelse i sammanhängande skogsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsstyrelsen anser att variationen i behandlingen
av skogsbruket är för stor mellan olika län och kommuner. Orsaken till
skillnaderna kan en­ligt styrelsen sannolikt sökas i flera förhållanden, t. ex.
olikheter vad gäller näringens betydelse för bygden, skillnader i fråga om
konkurrensen om skogsmarken och skillnader i det underlagsmaterial som har
funnits all till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gå.
Skogsstyrelsen anser det svårt atl bedöma om skogsbrukel har beak­tats på ett
tillfredsställande sätt av kommunerna. Några länsstyrelser på­pekar alt
kommunerna visserligen har belyst problemen kring skogsbru­kel, men all
lagstiftningen inte ger förutsättningar atl föra in skogsbruks­frågorna till
konkrel behandling i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser, skogsstyrelsen och planverket
framhåller atl del in­för fortsatt planering finns behov av ytterligare
skogligl underlagsmaterial. Många skogsvårdsstyrelser uttalar alt de är beredda
alt bistå kommunerna med att ta fram sådant material, bl. a. mera detaljerade
klassificeringar av skogsmarken för i första hand begränsade områden där större
intrång sker eller förväntas ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bättre information lill kommunerna om skogsbmkels
förutsättningar m. m. är enligt skogsstyrelsens mening angelägen. Styrelsen
anser all di­rekla samråd bör ske i etl skede av planeringen då bindande
avvägningar om markens användning ännu inte har gjorts. Även lantmäteriverket
och planverket anser att kontakterna mellan skogsbrukets företrädare och
kommunerna bör utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukels belydelse för samhällsekonomin och
sysselsättningen be­tonas av flera länsstyrelser. Enligt skogsstyrelsen bör en
strävan i den fy­siska planeringen vara all målmedvetet minimera
inskränkningarna i skogsdriften ulan alt allvarliga nackdelar samlidigl åsamkas
för andra markanvändningsintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Många remissinstanser behandlar konflikter resp.
samverkansmöjlighe­ter mellan skogsbrukel och andra verksamheter. Utbyggnad av
tätorter, fritidsbebyggelse och kraftledningar tar ofta skogsmark i anspråk.
Tillgo­doseende av främst naturvårds- och friluftslivsinlressen innebär i vissa
områden restriktioner för skogsbruket. Remissinslanserna betonar viklen av ett
ökat samråd mellan företrädare för dessa verksamheter och företrä­dare för
skogsbrukel. Enligt skogsstyrelsen bör skogsmarker med låg pro­duklion i första
hand komma i fråga när utnyttjande av skogsmark för an­nal ändamål
aktualiseras. Möjligheterna att kombinera övrigt markutnytt­jande med
rationellt skogsbruk bör enligt styrelsen alltid undersökas och las tillvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket, naturvårdsverket och flera länsstyrelser
anser atl s. k. na-lurvårdsinrikiade skogsbruksplaner bör upprättas i ökad
omfattning. Här­igenom kan en förbättrad samordning mellan skogsbmkels,
naturvårdens och friluftslivets intressen åstadkommas. Många remissinstanser
framhål­ler atl de s. k. hänsynsreglerna i 1§ skogsvårdslagen (1948:237, ändrad
se­nast 1977:352) ger ökade möjligheter att tillgodose bl.a. friluftslivets in­tressen.
Naturvårdsverket anser att tillsynen av att naturvårdens intressen beaktas i
skogsbrukel, i högre grad än f. n. bör kunna anförtros skogs­vårdsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Berörda länsstyrelser samt lanlbruksslyrelsen,
skogsstyrelsen och Svenska samernas riksförbund (SSR) behandlar konflikter
mellan etl ef-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fektivt
skogsbruk och rennäringens intressen. Länsstyrelsen i Norrbottens län menar atl
statsmakterna bör låta utreda hur dessa konflikter skall lö­sas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket föreslår atl elt särskill skydd
införs för ädellövskogen och all avverkningsförbud införs för urskogar och
fjällskogar under 10 år. Under denna tid bör ställning tas lill lämpliga former
för skydd av dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera av de frågor som remissinslanserna lar upp är
av sådanl slag alt de kräver yllerligare överväganden. Exempel på sådana frågor
är skogsbru­kels brukningsformer och dess konsekvenser för bevarandeintressena
och naturmiljön samt tillämpningen av 1 § skogsvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1973 års skogsutredning överiämnade ijanuari 1978
sitt slutbetänkande (SOU 1978:6) Skog för framtid. I betänkandet behandlas
översiktligt skogsbrukets förhållande lill naturvården och friluftslivet. Vad
som har framkommit under planeringsskedet i dessa avseenden beaktas vid den
fortsatia beredningen av skogsutredningens förslag.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor rörande skogsbrukets intressen och
förhållandena lill andra verk­samheters intressen behandlas också i arbelel med
den nya rapporten om hushållning med mark och vallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller skogsbrukel i Qällområdena erinras om att statsmakterna har fatlat beslut
om riktlinjer i den fysiska.riksplaneringen för vissa s. k. obrut­na
Qällområden (prop. 1977/78: 31, CU 1977/78:8, rskr 1977/78:99). Enligt beslutet
bör en ytterligare reglering av skogsbrukel inom berörda områden ske successivt
i takt med all erforderligt bedömningsunderlag utarbetas och efter samråd
mellan berörda parter. Denna uppgift ingår som en del i naturvårdsverkets och
länsstyrelsernas fortsatta arbele med att skydda Qällområdenas naturvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3 Fiske&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet
och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsernas redovisning har drygt 60
kommuner behandlat fiskefrågor i varierande omfattning. Ca 20 kommuner har
lämnat förslag lill hur fiskets intressen skall kunna säkerställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket, fiskeristyrelsen och flertalet länsstyrelser
konstaterar all fis­ket överlag har behandlats myckel summariskt och inte
inordnats i plane­ringsarbetet på elt med jord- och skogsbruket jämbördigt
sätl. Enligt fiske-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Regeringen har den 7 mars 1979 förelagt riksdagen förslag om riktlinjer för
skogs­politiken, m.m. (prop. 1978/79:110).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ristyrelsen
har fiskets intressen inte uppmärksammals i erforderlig omfall­ning i samband
med planeringen för kustområdena, de slora sjöarna eller älvdalarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen betonar att bristande samarbele på
regional nivå är elt skäl till uteblivna planeringsresultat. Några
länsstyrelser och flera dåva­rande fiskerinämnder understryker alt det är
angeläget att fiskets organisa­tioner får tillfälle att på ett tidigt stadium
lämna synpunkter på planerings-åtgärder som berör fiskets intressen. Planverket
stöder denna uppfattning och anser att regler om samråd mellan kommun och
fiskenämnd vid ansök­ningar om tillstånd för anläggningar som kan antas påverka
förutsättning­arna för fisket lämpligen kan föreskrivas genom riktiinjer i
kommunöver­sikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser påpekar att såväl underlaget
som metodiken för att behandla fiskefrågorna i översiktlig fysisk planering bör
förbättras. Styrel­serna önskar atl riktlinjer för hur fisket lämpligen skall
beaktas i den kom­munala planeringen tas fram av berörda centrala myndigheter.
Planverket instämmer i att del är angelägel atl underlagsmaterialet förbättras
och an­ser atl det är önskvärt att den av fiskeristyrelsen planerade andra
etappen av länsinvenleringen, med inriktning på kartläggning av potentiella
fiskere­surser, genomförs. Även fiskeristyrelsen anser alt underlagsmaterialet
har brister. Styrelsen konstaterar alt avsaknaden av centralt utformade plane­ringsexempel
på fiskets område har försvårat kommunernas arbete. Det bör enligt
fiskeristyrelsen ankomma på planverket all i samråd med styrel­sen utforma
sådana exempel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen föreslår att regeringen inför del
fortsatta planeringsar­betet föreskriver atl de speciella miljöer som är
nödvändiga för skilda fisk­arter skall skyddas och atl fiskeulövandel ges
tillräckligt utrymme i förhål­lande till andra former av vattenanvändning.
Vidare bör regeringen enligt styrelsen uppmana drygt 200 kommuner alt bearbeta
de översiktsplaner som har upprättals och därvid redovisa hur de avser att
säkerställa fiskets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen anser alt kommunerna bör reservera
mark för atl möj­liggöra en utveckling och rationalisering av yrkesfisket.
Planverket stryker under behovel av alt kommunerna vid revidering av
föreliggande planer uppmärksammar fisket och dess följdindustriers ökade
anspråk på mark i anslutning lill hamnarna på ostkusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt fiskeristyrelsen bör kommunala
åtgärdsprogram för fritidsfisket upprättas. De bör omfatta insatser för atl
säkerställa allmänhetens tillgång till fiskevatten samt restaurering av
fiskevatten, fiskevård, service och in­formation. Naturvårdsverket har
föreslagit fritt mete med spö och krok utefter landets kuster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser, bl.a. planverket och
fiskeristyrelsen, understry­ker behovel av överväganden om hushållning med
fiskeresurser främst på regional nivå som underlag för kommunala
ställningstaganden. Remissin­stanserna föreslår utrednings- och
ulvecklingsarbele, särskilda riktlinjer för fisket samt regionala
hushållningsprogram. Enligt statsmakternas be­slut om riktiinjer för fiskeripolitiken
(prop. 1977/78:112, JoU 1977/78: 23, rskr 1977/78: 272) ankommer det på
fiskeristyrelsen att svara för en fortlö­pande planering av fisket bl. a. i
syfte alt la tillvara tillgängliga fiskeresur­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
av remissinstansernas förslag behandlas i del pågående arbetet med den nya
rapporten om hushållning med mark och vatten samt av 1973 års
fiskevattensutredning (Jo 1973:07). Inom bostadsdepartementet pågår vidare
särskilda studier om havsresurser och olika anspråk som riktas mot dessa
resurser. Regeringen har nyligen föreslagil riksdagen (prop. 1977/78:167) att
en delegation inrättas för all samordna den svenska havs­resursverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen betonar behovel av lagstiftning
som behandlar fiskets och vallenfrågornas roll i samhällsplaneringen. De frågor
som fiskeristy­relsen tar upp övervägs bl. a. i arbetet med plan- och
byggnadslagstiftning­en. Frågor som berör fiskels roll i vattenplaneringen
övervägs även inom vattenplaneringskommitlén (Jo 1977:06) och 1973 års
fiskevattensulred-ning. Vattenlagulredningens betänkande (SOU 1977:27) Revision
av vat­tenlagen, där vissa av frågorna behandlas, har remissbehandlats och be­reds
f. n. inom justitiedepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet
och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De flesta kommuner som berörs av vikliga
renbelesmarker har behand­lat rennäringen i kommunöversiklerna. Flertalet av
kommunerna har ock­så samrått med samebyarna och den statliga
rennäringsadministralionen under planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av planverket rekommenderade metoden alt peka
ut s. k. samråds­områden har helt eller delvis kommii till användning i några
kommuner i Jämtlands län. Riktlinjer som föreskriver samråd med samebyarna har
an­tagils i en rad övriga Qällkommuner. Flera kommuner med betydande ren­näringsintressen
har dock inte beslutat om särskilda riktlinjer för renbe­tesmarkerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hittills har saknats en rikstäckande karta som
redovisar rennäringens in­tresseområden. Lanlbruksslyrelsen har därför efter
samråd med planver­ket framställt en för hela renskölselområdel sammanfallande
karta över de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;viktigaste intresseområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen, Svenska samernas riksförbund (SSR)
m.fl. anser all arbelel under planeringsskedet avsevärt har förbättrat möjligheterna
atl la hänsyn till rennäringens intressen. Enligt lantbruksstyrelsen har samrå­den
mellan förelrädare för kommun och samebyar som regel lett lill goda resultat.
Samråden bör därför fullföljas i alla kommuner med viktiga områ­den för
rennäringen. Vid dessa samråd bör riktlinjer lill skydd för väsentli­ga
renbetesmarker m. m. utarbetas och arbetas in i kommunöversikterna. Styrelsen
menar också att befintliga riktlinjer bör ges elt mer preciserat in­nehåll så
atl de sträcker sig längre än lill allmänna utlalanden om samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De åtgärder som föreslås av remissinstanserna avser dels
behovet atl fullfölja det påbörjade arbetet, dels behovel atl stärka eller
precisera ren­näringens ställning gentemot andra intressen. De riktlinjer som
har utfär­dats inom ramen för arbetet med kommunöversikter avser främsl bebyg­gelse.
De konflikter som redovisas mellan rennäringen och andra verksam­heter gäller
främst problem i samband med skogsbruk inom vinterbetes­områdena, konflikter
mellan renskötsel och turism, friluftsliv och frilids-bebyggelse, frågor-om
lätortsutbyggnad inom rennäringens årelruntmar-ker saml rennäringens
förhållande lill rovdjursskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen och SSR påtalar särskilt all
utbyggnaden av turist­anläggningar i förening med fritidsbebyggelsens expansion
i elt antal pri­mära rekreationsområden allvarligt kan komma atl skada
rennäringens in­tressen i områdena. Lanlbmksslyrelsen anser alt nu existerande
konflikter mellan rennäring och turism/fritidsbebyggelse i områdena bör lösas
innan beslut om ytterligare utbyggnader fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera av de ålgärder
remissinstanserna föreslår för alt lösa konflikter mellan rennäringen och andra
intressen är av sådant slag atl de måsle övervägas i särskild ordning. Det
erinras om atl information i frågor av be­lydelse för samekulturen och
rennäringen fortlöpande sker mellan repre­sentanter för samerna och regeringen
i den av regeringen år 1977 tillsatta arbetsgruppen för samefrågor till vilken
har knutits en delegation med representanter för samerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Relationerna mellan rennäringslagen
(1971:437, ändrad senast 1977:698) och byggnadslagen (1947:385, omtryckt
1972:775, ändrad se­nast 1977:338) övervägs i del pågående arbetet med plan-
och byggnads­lagstiftningen. Rennäringens intressen behandlas också i arbelel
med den nya rapporten om hushållning med mark och vallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård
Planeringsarbetet och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För de flesta län finns numera
översiktliga naturinvenleringar. I några län har inventeringarna lett fram till
s. k. naturvårdsplaner. Ytterligare in-venteringsarbele bedöms dock vara
nödvändigl i det fortsatta planerings­arbetet. Naturvårdsverket anser l.ex. alt
avsaknaden av översiktliga na­turinventeringar i de norra länen är elt
allvarligt problem. Vad gäller kul­turminnesvården saknas fortfarande bl. a.
inventeringar av byggnader och kulturlandskap för slora delar av landet. Arbete
med regionala och kom­munala kulturminnesvårdsprogram har påbörjats i vissa
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den övervägande delen av naturvårdens, kulturminnesvårdens
och fri­luftslivets riksobjekl har beaktats i kommunernas planering. Detla har
sketl främst genom förslag om förordnanden enligt naturvårdslagen och genom
bebyggelsereglerande riktlinjer i kommunöversikl. Riksobjekten redovisas också
i betydande omfattning som områden för vilka ytleriigare utredningar är
erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Praktiskt taget samtliga länsstyrelser framhåller att del
med nuvarande resurser kommer atl la mycket lång tid atl genomföra de
förordnanden en­ligt naturvårdslagen som har föreslagits. Enligt
naturvårdsverket kommer behovet av skydd av riksintressanta områden för
naturvården inte att vara tillgodosett före år 2000. Vidare har elt slorl antal
förordnanden enligt na­turvårdslagen föreslagits till skydd för
kulturminnesvårdens riksobjekl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinslanserna redovisar en rad konflikter mellan
bevarandeintres­sena och andra intressen samt även i viss mån mellan olika
bevarandein-iressen. Konflikterna finns till slor del i fjällen samt i
skärgårdsområdena och längs kusterna, där konkurrensen om marken mellan främst
naturvår­dens intressen och önskemål om utnyttjande för intensivt friluftsliv
och fri­tidsbebyggelse är särskill påtaglig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såväl naturvårdens och friluftslivets som
kulturminnesvårdens intressen påverkas av förändringar inom jordbrukel och
skogsbruket. De konflikter som redovisas mellan jordbruk å ena sidan och
kulturminnesvård och na­turvård å den andra avser bl. a. dikning, bevattning,
uppodling av ängs-och hagmark, borttagning av brukningshinder, utformning av
jordbmkets ekonomibyggnader saml jordbrukels användning av växtnäringsämnen och
kemiska bekämpningsmedel. Naturvårdsverket anser all skogsbruket under senare
år har utvecklat brukningsmetoder som mer än tidigare för­ändrar naturmiljön i
skogslandskapet. De främsta anledningarna lill kon­flikter mellan naturvården
och skogsbruket gäller förutom brukningsmeto­derna även bevarande av urskogen,
Qällskogen samt ädellövskogen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverket och flera länsstyrelser har den
fysiska rikspla­neringen inneburit ell genombrott för den allmänn naturvården i
kommu­nernas planering. Naturvårdens intresseområden har i allt väsentligl fått&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en tillfredsställande behandling i denna planering. För
alt naturvårdens in­tressen skall kunna anses som säkerställda fordras emellertid
enligt verkel i flertalet fall rättsligt bindande skydd och vård. Beträffande
områden av lokall inlresse för friluftslivet föreslår verket att kommunerna får
det pri­mära ansvaret för urval, skydd och vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För vissa slora områden av riksintresse för friluftslivet
anser natur­vårdsverket alt reglering av bebyggelsen och samråd inför vissa
arbetsfö­relag bör räcka för atl tillgodose riksintresset i den mån inte
särskilda vård-åtgärder och anläggningar är aktuella. Verket betonar vikten av
alt alle­mansrätten inte inskränks med hänvisning till att särskilda områden av­sätts
för naturvårds- och friluftsändamål. Det allemansrätlsliga
friluftslivs-intresset på den vanliga skogsmarken kan enligt verket beaktas
genom hänsynsreglerna i skogsvårdslagen, medan det mer intensiva friluftslivet
i tätorternas närhet erfordrar slörre hänsynstaganden och ofta särskilda
skyddsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt riksantikvarieämbetet har bevarandeintressena och
då inte minsl kulturminnesvården fått en avsevärt förbättrad position i samhällsplane­ringen
genom statsmakternas riktlinjer för hushållning med mark och vat­ten och genom
det planerings- och säkerställandearbete som har ägt rum. Ämbetet betonar
emellertid svårigheterna alt långsiktigt skydda kulturhis­toriska miljöer med
hänsyn till begränsningarna i kulturminnesvårdens speciallagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser att flera av de s. k. större
områdena av be­tydelse för kulturminnesvården bör kunna avföras i
planeringssamman­hang så snart skyddsbehovet inom dessa områden har preciserats
och till­godosetls inom ramen för den kommunala planeringen. Skyddsbehovet inom
vissa sådana områden måste dock anses vara knutet till området som helhet och i
första hand avse skydd mol strukturförändringar i stor skala.
Riksantikvarieämbetet avser i första hand sådana områden som Österlen och
Bjärehalvön i Kristianstads län. Öland och kustbygden i Kalmar län, Gotland, de
områden i Östergötlands län som ingår i elt öst-västligt stråk från Slätbaken
till Vättern, Falbygden och Kinnekulle i Skaraborgs län samt vissa älvdalar som
enligt statsmakternas beslut inte skall exploateras för utvinning av
vattenkraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket föreslår alt etl
nät av kullurlandskapsobjekl av ge­mensamt inlresse för naturvården och
kulturminnesvården avsätts i sam­verkan mellan verkel och
riksantikvarieämbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet stryker under
vikten av generella hänsynsregler i lagstiftningen, vilka bör åtföljas av råd
och anvisningar. Lagstiftningen för skogsbrukel och jordbruket bör enligt
ämbetet ändras så alt kullurminnes-vårdens intressen kan tillgodoses.
Naturvårdsverket föreslår att natur­vårdslagen kompletteras så atl
kullurpräglade naturmiljöer skall kunna skyddas även från kulturhistorisk
synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att starka skäl talar för all de åtgärder,
främst avseende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;naturvården,
som har föreslagits under program- och planeringsskedet del­vis omprövas.
Enligt verket kan en större del av dessa frågor lösas inom ramen för översiktlig
kommunal planering saml genom en utvecklad till­lämpning av allmänna
hänsynsregler i naturvårds- och skogsvårdslagstifl-ningen. Lagstiftningen bör
ytterligare utvecklas från den nuvarande områ­des- och objektsinriktningen mot
generella aktsamhets- och hänsynsregler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket,
planverket och riksantikvarieämbetet betonar nöd­vändigheten av samverkan
mellan naturvården och kulturminnesvården och konstaterar atl förutsättningarna
för samarbete har förbättrats sedan länsslyrelsen blivit regional myndighei för
kulturminnesvården. Riksanti­kvarieämbetet och nalurvårdsverket hävdar alt
konflikter när del gäller kulturlandskapet i det närmaste helt borde kunna
undvikas genom en sam­ordnad planering. Planverket understryker vikten av elt
förbättrat samar­bele inom länsstyrelserna mellan planenhelen,
naturvårdsenheten och länsantikvarien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket och riksantikvarieämbetet har
tillsatt en gemensam arbetsgrupp med uppgift att utvärdera och samordna del
inventerings-, planerings- och vårdarbete, som berör framför allt
kulturiandskapet. Av­sikten är att arbetet skall leda fram till gemensamma
rekommendationer om hur inventering, planering och vård bör läggas upp och
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svårigheterna atl inom ramen för tillgängliga
resurser i önskvärd omfatt­ning långsiktigt skydda områden av riksintresse för
naturvården och kul­turminnesvården har föranlett många remissinslanser alt
diskutera lagstift­ningsfrågor. Flertalet länsstyrelser samt vissa centrala
verk, bl.a. natur­vårdsverket och riksantikvarieämbetet pekar på det stora
behovel av eko­nomiska och personella resurser för alt genomföra de åtaganden
som har gjoris under program- och planeringsskedet om skydd av riksinlressanla
områden. Beträffande kulturminnesvården syftar lagsliftningsförslagen lill alt
på etl bättre sätl än vad som f. n. är möjligl kunna skydda samlade kul­turhistoriska
miljöer. Förslagen varierar från en hell ny kullurmiljölag till en utvidgning
av gällande lagstiftning inom vissa områden all även inne­fatta
kulturminnesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att tillgodose behovel av skydd för områden av lokal betydelse för
friluftslivet föreslår naturvårdsverket att ell nytt institut, friluftsområde,
införs i naturvårdslagen. Enligt förslaget skall kommunen kunna besluta om
inrättande av friluftsområde och ta ansvar för eventuella
intrångser-sällningar. Statens ansvar skall begränsas lill atl utfärda
föreskrifter om vissa minimikrav som bör uppfyllas vid planeringen. Verket
föreslår vida­re att en särskild lag om bevarande av ädellövskog införs och atl
regering­en skall kunna besluta att naturreservat skall bildas för
riksinlressanla om­råden. Många remissinstanser har redovisat synpunkter på
innehållet i och tillämprringen av 19 och 20 §§ naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser pekar på behovel och
betydelsen av hänsynsregler i olika lagar för att tillgodose naturvårdens,
friluftslivets och kullurminnes-vårdens intressen. Vissa problem vad gäller
tillämpningen och förslag be­träffande innehållet i dessa redovisas. Enligt
några remissinstanser torde en mera systematisk tillämpning av sådana
hänsynsregler minska behovet av särskilda förordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
rörande ändringar i och tillämpning av gällande lagstiftning m. m. övervägs som
lidigare har nämnts i särskild ordning inom regeringskansli­et. Del pågående
arbetet med plan- och byggnadslagstiftningen kommer att till viss del behandla
dessa frågor. Också i del pågående arbelel med den nya rapporten om hushållning
med mark och vallen kommer genomfö­randefrågor atl behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6
Fritidsbebyggelse och turism&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet
och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsens omfattning, utveckling och
problem har varit några av huvudfrågorna i planeringsarbetet för etl stort
antal kommuner. Frågor som kommunerna ofta behandlar gäller konflikter med
annan markanvänd­ning, problem med funktionsomvandling av bebyggelse,
kommunalekono­miska konsekvenser av fritidsbebyggelse, fritidsbebyggelsens
framtida ut­veckling samt kommunala mål för denna utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas arbete med turism och rekrealionsfrågor
har haft sin lon-vikt på frågor som rör områden av riksintresse för det rörliga
friluftslivet och för närrekreationen. Samtliga primära rekreationsområden har
be­handlats i upprättade kommunöversikler. För flertalet primära rekrea­tionsområden
har planeringskommittéer tillsatts. Förutom berörda kom­muner medverkar som
regel länsstyrelserna, regionala turistorganisationer och i vissa fall
landslingen i arbelel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Så gott som samtliga länsstyrelser anser atl
statsmaktemas geografiska riktlinjer avseende fritidsbebyggelsens behandling i
stort sett har beaktats. Hälften av länsstyrelserna anger emellertid tveksamhet
mot föreslagen fri­tidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de cenlrala verken behandlar naturvårdsverket,
planverket och riks­antikvarieämbetet fritidsbebyggelsens utveckling i områden
med geogra­fiska riktlinjer. Planverket anser att vissa kuststräckor samt Öland
i prin­cip är fullbyggda med enskild fritidsbebyggelse. Naturvårdsverket bedö­mer
att planeringsarbetet för områdena endast delvis har kunnal genomfö­ras och
verkel menar att riktlinjerna inte har följts för vissa områden. Spe­ciellt
gäller delta för vissa kust- och Qällområden, för Siljansbygden samt för Öland
och Gotland. Naturvårdsverket anser att enskild fritidsbebyggel­se skall
accepteras i områden med geografiska riktlinjer endast om beva­randeintressena
är mindre uttalade. Verkel föreslår all kommunema mer aktivt använder del s. k.
planmonopolet för all förhindra olämplig bebyg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gelse.
Vidare anser verket att länsstyrelserna bör vägra fastställa detalj­plan som
strider mot angivna riktlinjer för berörda områden. Slutligen föreslås att
kommunema bör utarbeta generalplaner för de mest utsatta områdena. Verket
betonar vidare nödvändigheten av att strandskyddel upprätthålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantmäteriverket har med slöd av uppgifter från
överlantmätarmyndig-hetema gjort bedömningen att mer än hälften av
fritidsbebyggelsen kan väntas komma lill utanför större planområden. Verket
konstaterar att åt­skilliga kommuner redovisar behov av mark för
fritidsbebyggelse utanför områden med speciella riktlinjer. För all fullfölja
dessa intentioner fordras belydande planeringsinsatser. Verket menar bl.a. att
aktiva planeringsin­satser är angelägna inom de i rapporten (SOU 1975: 75)
Hushållning med mark och vatten utpekade utvecklingsområdena för
fritidsbebyggelse. Lantmäteriverket drar vidare slutsatsen alt en ändrad och
någol positivare inställning till spridd fritidsbebyggelse har inträtt eller
håller på att inträda. Frågan om storieken av fritidstomler där detaljplan
saknas, främst glesbe-byggelsetomter. är enligt verkel av sådan vikt att den
bör uppmärksammas i den fortsatta diskussionen om planeringsrikllinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen framhåller att det finns
anledning att vara återhåll­sam med all medge spridd fritidsbebyggelse i
jordbruksbygder, om den kan väntas medföra inskränkningar i jordbruksdriften.
Det gäller även om bebyggelsen inte förläggs på jordbruksmark.
Riksantikvarieämbetet anser att samhällel bör ha ett slörre inflytande på
etableringen av fritidsbebyg­gelse och att denna bör ske mera planmässigt, bl.
a. med hänsyn till atl den spridda fritidsbebyggelsen inte sällan kommer i
konflikt med de kulturhis­toriska intressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsstyrelsen uppskattar att betydande
skogsmarksarealer, i storleks­ordningen 50 000- 100000 ha, kan komma att
beröras av fritidsbebyggelse inom den närmaste framtiden. Dessa arealer kommer
enligt styrelsen atl tas ur biologisk produklion. Man bör därför regelmässigt
väga in skogs­markens förhållanden och skogstillståndel när fritidsbebyggelsen
skall lo­kaliseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket erinrar om att verket i olika sammanhang
har hävdat atl valet av upplåtelseform är väsentligl när föreslagna
exploateringar för fritidsbe­byggelse skall lämplighelsbedömas ur planmässig
synpunkt. En allmän princip bör enligt verkel vara atl fritidshus lokaliseras
med hänsyn till för­väntad ulnylQandegrad. 1 områden med slorl rekreationsvärde
bör därför korttidsuthyrning förekomma i de attraktivaste lägena, därnäst
andelshus och långtidsulhyrning innan mark upplåts för enskild
fritidsbebyggelse i traditionella former. För alt underlätta den eftersträvade
planmässighelen bör kommunerna enligt planverket bl. a. ges möjligheter att
påskynda ge­nomförandet av de fastställda, inte utbyggda byggnadsplaner som
inte bör upphävas eller omarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lantbruksstyrelsen måsle bebyggelse- och markanvändningsfrå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gorna
knytas också till den regionalpoliliska planeringen. Särskilt i gles­bygdsregioner
måste slor hänsyn tas lill behovel av tillkommande bebyg­gelse. En
förutsättning för fortsatt utveckling av de areella näringama i så­dana
regioner kan enligt styrelsen vara att andra näringar, t.ex. fritidsbe­byggelse
och turism, ges goda utvecklingsmöjligheter för all bl. a. service­funktionerna
skall kunna upprätthållas. Planverket framhåller att fritids­hus för uthyrning
knutna till jordbruksföretag är en bebyggelseform som bör stödjas, om den
långsiktigt gynnar både rekrealionsinlressena och jordbruksnäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att flera kommuner anför
sysselsältningspolilis­ka motiv för omfattande utbyggnad av fritidsbebyggelse
inom områden där återhållsamhet enligt riktlinjerna för den fysiska
riksplaneringen bör iakt­tas med ny fritidsbebyggelse. Det gäller t.ex. i delar
av Qällområdet. vid Norrlandskusten och på Gotland. Verkel anser atl utbyggnad
i sådana om­råden bör ske i sådan takt atl sysselsättningen tryggas på lång
sikl för dem som redan bor i trakten, och att fritidshusen bör upplåtas i
sådana former att utnytQandet blir så stort som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Drygt hälften av länsstyrelsema samt
lantmäteriverket och planverket konstaterar att omvandlingen av fritidshus till
permanenlbosläder är etl problem för många kommuner. Remissinstanserna anser
att nuvarande styrmedel när det gäller att förhindra icke önskad
funktionsomvandling är otillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller den motsatta omvandlingen, från
permanentbostäder till fri­tidshus, intar länsstyrelserna i allmänhet en
positiv hållning. De menar all bebyggelse som annars skulle förfalla härigenom
kommer till nyttig an­vändning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län betonar
emellertid de särskilda problem som denna funktionsomvandling innebär i
fiskelägena i norra Bohuslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller att den
stora efterfrågan på fri­tidsbosläder i Qällen innebär att också nyuppförda hus
avsedda för helårs­boende säljs som fritidsbosläder i Åreområdet och västra
Härjedalen. Ut­vecklingen är enligt länsslyrelsen alarmerande och ställer
kommunerna i en mycket svår situation. Både planverket och
riksantikvarieämbetet anser att en fortsatt omvandling av detta slag kan få så
negativa konsekvenser för de berörda samhällena all statsmakterna bör införa
styrmedel som möj­liggör för kommunerna alt bevara miljöerna och atl förhindra
att samhälle­na utarmas både miljömässigt och socialt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket påtalar risken för alt fömtsätlningama
för turism och frilufts­liv minskar i vissa värdefulla områden i södra
Qällområdet till följd av den stora ökningen av enskild fritidsbebyggelse. De
tillgängliga ytorna i dal­gångarna är begränsade och de efterfrågas för
fritidshus samtidigt som de fungerar som utgångspunkter för Qällfärder. Verket
anser att man inte bara för bevarandeintressena utan även för turismen bör ta
undan större sam­manhängande områden i Qällvärlden från exploatering. Verkel
menar att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;orördheten
i sig är av stort värde för många människor som vistas i Qäll­området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser och centrala verk är eniga om
atl statliga insalser är nödvändiga för alt turismen skall utvecklas.
Nalurvårdsverket framhåller att uppgiften alt planera och investera för en
utveckling till förmån för be­sökare från hela landet inte utan väsentligt
statligt stöd kan läggas på en­skilda kommuner. Statens ansvar gäller enligt
verkel främst de primära rekreationsområdena och områden av riksintresse för
friluftsliv. Verket föreslår all insalser med hjälp av beredskapsmedel i ökad
utsträckning styrs över till de primära rekreationsområdena och till områden av
riksin­tresse för friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom en lämplig hushållning med marken bordet
enligt planverket va­ra möjligt att bereda utrymme för en omfattande ulbyggnad
av anläggning­ar för olika aktiviteter och för inkvartering ulan att nämnvärt
behöva in­kräkta pä de areella näringarna eller bevarandeinlressena. Mark för
turism och rekreation måste emeilerlid reserveras i attraktiva lägen. De lokala
konflikterna kan bli omfattande och behöver mötas med en omsorgsfull planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser vidare att det planeringsarbete
som skall genomföras för de primära rekreationsområdena innebär att den
kommunala politiken i fråga om exploaterings- och byggnadsverksamhet i hög grad
måste ses över mot bakgrund av långsiktiga överväganden om hushållningen med
värdefulla natur- och kullurresurser. Nalurvårdsverket anser att kom­munomfattande
markdisposilionsplaner bör upprättas för att väga olika
markanvändningsintressen mot varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
länsstyrelser framhåller all som grund för planeringsarbetet i de primära
rekreationsområdena behövs yllerligare vägledning och precise­ring från
statsmakternas sida om huvudsaklig inriktning och sloriek på framlida insatser
för varje område. Nalurvårdsverket anser alt det för var­je primärt
rekreationsområde bör utarbetas ett utvecklingsprogram för tu­rism och
friluftsliv, där naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen särskill
beaktas. Dessa program bör utarbetas av berörda kommuner och regionala organ i
samverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt planverket är det väsentligl att den
översiktliga planering som skall genomföras för de primära rekreationsområdena
som helhet ger un­deriag och ramar för de enskilda kommunemas planering.
Kommunerna får sedan var för sig planera för utvecklingen av sina delområden
och tu­ristorter. Planverket ser det som angeläget att kommunemas planer på det­ta
sätl kan fogas in i etl regionalt helhetsmönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar alt de försök lill
delaljavgränsningar som har gjorts för de primära rekreationsområdena utgår
från olika principer och i allmähet betraktas som preliminära. Flera länsstyrelser
framhåller svårig­heten att slutgiltigt avgränsa områdena så länge inriktningen
av en eventu­ell framtida utbyggnad är oklar. Naturvårdsverket anser atl man
bör av-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vakta
mera konkreta utvecklingsprogram innan man lar ställning till de exakta
gränserna. Även planverket avstår från all redovisa ställningsta­ganden till
områdenas avgränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Många av de frågor om fritidsbebyggelse och turism
som har tagils upp av kommunema och remissinslanserna är inte av den art atl de
behandlas inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Vad gäller frågor om
turism med särskild inriktning mot de primära rekreationsområdena pågår över­vägande
inom jordbruksdepartementet med anledning av rekrealionsbe-redningens rapport
(Ds Jo 1978:2) Statliga insatser för turism och rekrea­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller fritidsbebyggelsen har kommunerna i,betydande omfattning behandlat
exempelvis frågor om funktionsomvandling av bebyggelse och kommunalekonomiska
konsekvenser av fritidsbebyggelse. Länsstyrelser­na och vissa av ämbetsverken
har bl. a. tagit upp frågor om ekonomiska och juridiska styrmedel för
utveckling av olika boendeformer, fritidsbe­byggelsens regionalpolitiska effekter
och konsekvenser av funklionsom-vandling av bebyggelse. Dessa frägor behandlas
av den kommitté (Bo 1978:01) som chefen för bostadsdepartementet har tillkallat
och som har i uppgift atl över elt brett fäll ulreda olika frågor rörande
frilidsboendets ut­veckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Synpunkter har vidare förts fram av länsstyrelser
och verk belräffande behovel av ändringar i byggnadslagen för atl ge kommunerna
ökade möj­ligheter atl i vissa fall påskynda genomförandet av fastställda, ej
utbyggda byggnadsplaner och i andra fall upphäva olämpliga sådana. Dessa frågor
övervägs i arbelel med plan- och byggnadslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.7
Industri, gruvor och takter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet
och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Drygt Qugo kustkommuner och några inlandskommuner
har utfört pla­nerings- och utredningsarbete avseende sådan industri som
behandlas i den fysiska riksplaneringen. Flertalet av dessa kommuner avser
driva pla­neringsarbetet vidare. Länsstyrelsema har på olika sätt deltagit i
arbetet. I flera län har länsstyrelserna utvärderat tänkbara industrilägen samt
lämnat förslag till prioriteringar mellan dessa. Förde i proposition 1972:111
angiv­na områdena där mark bör reserveras för särskilt resurskrävande och/eller
miljöstörande industri (i del följande benämnd FRP-industri) finns i all­mänhet
antagna områdesplaner. För flertalet av dessa områden har vidare utförts
särskilda miljöutredningar och vissa andra specialutredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema i länen vid norra Svealands- och
Norrlandskusten har i samråd med berörda kommuner utvärderat tänkbara områden
för hamn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bunden
FRP-industri. Länsstyrelserna i Norrlandslänen och i vissa in­landslän har
pekat ut ett antal områden somjibedöms vara lämpliga för in­dustrilokalisering.
Länsstyrelserna anser att en utbyggnad av FRP-industri också kan komma i fråga
på flera andra platser längs Norriandskusten och i inlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens riktlinjer om atl undanta s. k. obrutna
kustområden från lo­kalisering av FRP-industri och att begränsa lokalisering av
sådan industri vid högexploaterade kuster till vissa utpekade platser har
enligt planverket tillgodoselts i kommunernas planering. Industriverket
konstaterar att de framlidsbedömningar som har redovisats i de av verkel
utarbetade rappor­terna om induslrin i den fysiska riksplaneringen innebär atl
det för de när­maste 10 åren inte ställs några omfatlande krav på
markreservationer. En liknande bedömning görs av planverket, som anser alt
tillgängliga bransch­sludier lyder på etl litet behov av nya lägen för
miljöstörande industri. Verket anser alt det är angeläget med en god
planberedskap på ell begrän­sal antal platser som har goda
lokaliseringsförulsättningar för denna lyp av industri. Verket finner del
emeilerlid inte möjligl atl ulan ytteriigare analys ta ställning till vilka
platser som är särskilt lämpliga för en utveckling av FRP-industri.
Nalurvårdsverket motsätter sig alt nya lägen för FRP-indu­stri pekas ut om inte
särskilda skäl föreligger. Verkel anser att om sådana skäl föreligger så bör i
första hand orter där industrinedläggning har skett komma i fråga.
Industriverket och riksantikvarieämbetet för fram liknande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinslanser, bl. a. planverket och
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), anser att de
områdesplaner och miljöut­redningar som har utarbetats under planeringsskedet
är värdefulla. Plan­verket anser alt en översiktlig sammanställning av det
malerial som nu föreligger är angelägen. Sammanställningen bör bl.a. utgöra
underlag för etl urval av platser där statliga och kommunala insalser för
fortsatt utred­ning och planering är önskvärda. Verket anser vidare att en
närmare ana­lys bör genomföras för de platser vid norra Svealands- och
Norrlandskus­ten som berörda länsstyrelser och kommuner har angett som tänkbara
för lokalisering av FRP-industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna atl lokalisera FRP-industri lill
inlandet behandlas av flera remissinslanser. Enligt SMHI kan vattenrecipienten
i vissa fall vara en be­gränsande faktor. Naturvårdsverket anser att förutsättningarna
att lokali­sera industri nära råvaruförekomster i inlandet sannolikt ökar alll
efter som bättre process- och reningsleknik ulvecklas. Liknande synpunkter förs
fram av planverket, som bedömer alt ytterligare någon eller några or­ter i
inlandet kan komma att visa sig ha speciella förutsättningar för indu­striell
utveckling. Särskilt gäller delta enligt verkel områden i anslutning lill ännu
olillräckligl utvärderade råvaruförekomster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter
har i viss utsträck­ning behandlat gruv- och läktfrågor. Några kommuner har
redovisat in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mutnlngs- och ulmålsområden i kommunöversikter och
markdisposilions­planer. Kommuner med alunskifferförekomsler har endasl i några
fall upp­märksammat dessa i planeringsarbetet. Planering sker i flera kommuner
för atl klarlägga var fortsall läktverksamhet avseende sand, grus och sten kan
komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser och centrala myndigheter anser atl det
behövs ett bättre underiagsmalerial beträffande malm- och mineraltillgångar
inför det fortsatta planeringsarbetet. Önskemål om att i ökad utsträckning få
del av prospekleringsresultal framförs bl.a. av länsstyrelserna i Västerbottens
och Norrbottens län. Några länsstyrelser framhåller behovel av en bättre
kännedom om och mer långsiktig hushållning med grus-, sand- och
sten-fyndigheter. Flera länsstyrelser samt naturvårdsverket och planverket an­ser
atl gruvlagstiftningen bör ses över. Även industriverket framför syn­punkter på
lagstiftningen inom mineralområdel. Nalurvårdsverket föreslår ändring i
naturvårdslagen så alt hushållningsaspekten kan beaktas i fråga om
täktverksamhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera av de frägor som
remissinstanserna har tagit upp i sina yttranden kräver yllerligare beredning.
Elt omfattande underlag belräffande den fortsatta behandlingen av induslrin i
den fysiska riksplaneringen har läm­nats av industriverket genom de studier om
skilda industribranscher som verkel har utarbetat. Redovisade förslag lill
kompletteringar och ändringar i gällande riktlinjer för den fysiska
riksplaneringen kommer atl övervägas i det pågående arbetet med en ny rapport
om hushållning med mark och vat­ten. Rapporten kommer bl.a. atl redovisa etl
planeringsunderlag belräf­fande malmer och mineral. Vissa av här berörda frågor
behandlas även inom den vid jordbmksdepartementet tillsatta kommittén (Jo
1978:01) med uppdrag all utforma riktlinjer för den framlida naturresurs- och
miljö­politiken. Frågor rörande gruvindustrin övervägs också inom den pågåen­de
mineralpoliliska ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag lill ny eller ändrad
lagstiftning bereds dels i anslutning till del på­gående arbetet med plan- och
byggnadslagstiftningen, dels i naturvårds-kommittén (Jo 1970: 28). dels i
särskild ordning inom regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8 Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vattenkraftutbyggnader har
behandlats i liten utslräckning av kommu­ner och länsstyrelser i avvaktan på
främst statsmakternas ställningstagan­den till pågående och nyligen avslutade
ulredningar. Elt fåtal kommuner redovisar slällningslaganden för eller emot
aktualiserade vattenkraftut­byggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I berörda kommunöversikter anges områden kring de
fyra kärnkraftver­ken som har blivit föremål för planering och för vilka
riktlinjer för nybe­byggelse har beslutats. Några kommuner redovisar sin
inställning lill fram­förda förslag lill nya kraflverkslägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet länsstyrelser behandlar behovel av mark
för kraftledningar. Som underiag för kommunernas och länsstyrelsernas
redovisning av kraft­ledningar har industriverket inventerat det befintliga
stamlinjenätet och det regionala nätet. Vattenfallsverket har lill
länsstyrelserna redovisat pla­nerat slamlinjenäl, bl. a. en sträckning för etl
800 kV-näl som avses binda samman befintliga kärnkraftverk. Även övriga
CDL-företag har till läns­styrelserna redovisat planerade kraftledningar.
Flertalet länsstyrelser har redovisat av valtenfallsverket planerat
stamlinjenät. En av verket planerad 800 kV-ledning mellan Forsmark och
Oskarshamn har varit föremål för samråd i samtliga berörda län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Valtenfallsverket finner det angeläget alt
planering för den mer detalje­rade sträckningen av elt framlida 800 kV-nät kan
påbörjas. Verket anför vidare att befintliga kraftledningsförbindelser med de
nordiska grannlän­derna kommer att byggas ul under de närmaste åren. Verket
påpekar all motiv för nya s. k. samkörningsledningar kan uppkomma till följd av
ener­gipolitiska beslut som påverkar förutsällningarna för kraftulbyte över
gränserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser redovisar konflikter med
vatlenfallsverkets planer på elt framtida kraftledningsnät. Bl. a. är
länsstyrelsen i Stockholms län starkt negativ lill en planerad 200-400
kV-ledning öster om Stockholm. Planver­ket anser atl konflikterna med anledning
av etl eventuellt 800 kV-nät bör utredas i samråd mellan berörda parter. Om
principbeslut fattas om atl bygga elt sådanl nät bör enligt verkel kommunala
markreservalioner där­efter genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet länsstyrelser och flera cenlrala
myndigheter anser del angelä­gel all samrådsförfarandet vid planering av kraftledningar
ulvecklas. Skogsstyrelsen framhåller att samråd bör ske med skogsbrukets
förelräda­re på elt tidigt stadium innan huvudsträckningarna bestäms.
Förelrädare för skogsbruket bör enligt skogsstyrelsen delta redan vid den
övergripande planering som sammanbinder kraftledningsnälen över länsgränserna.
En­ligt planverket bör kraftledningsplaneringen integreras i den kommunala
fysiska planeringen. Lanlbmksslyrelsen anför liknande synpunkter. In­dustriverket
anser att de samråd som föregår koncessionsprövning av överföringsledningar bör
förbättras. Bl. a. industriverket och naturvårds­verket pekar på sambanden
mellan kraftledningsplanering, kommunal energiplanering och fysisk planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frägor
som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser tar upp frågor av långsiktig
karaktär. Det gäller t. ex. eventuella konflikter mellan olika framtida
energiproduktionssystem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å ena sidan och naturvården och andra motstående intressen
å den andra. Dessa frågor övervägs i det pågående arbetet med den nya rapporten
om hushållning med mark och vallen, där även frågor om markreservation för
energiproduktion tas upp. Behandlingen av frågorna är avhängig de beslut om
energipolitiken som f. n. förbereds. Den framtida energipolitiken på­verkar
också frågan om etl 800 kV-nät för eldistribution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket, industriverket, valtenfallsverket och
naturvårdsverket har gemensamt utarbetat rapporten Kraftledningar i fysisk
planering (statens planverk, rapport 46, år 1978). I rapporten behandlas bl.a.
kraftlednings-frågornas samordning med den fysiska planeringen och formerna för
sam­råd mellan kraftproducent, länsstyrelse och kommun. Samordningen av
kraflledningsplaneringen med den fysiska planeringen övervägs närmare i arbelel
med plan- och byggnadslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser tar upp
frågor av långsiktig karaktär. Det gäller t. ex. eventuella konflikter mellan
olika framlida energiproduktionssystem å ena sidan och naturvården och andra
motstående intressen å den andra. Dessa frågor övervägs i det pågående arbetet
med den nya rapporten om hushållning med mark och vallen, där även frågor om
markreservation för energiproduktion tas upp. Behandlingen av frågorna är avhängig
de beslul om energipolitiken som för närvarande förbereds. Den framtida
energipoli­tiken påverkar också frågan om ett 800 kV-nät för eldistribution.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket, industriverket,
vatlenfallsverkel och naturvårdsverket har gemensamt utarbetat rapporten Kraftledningar
i fysisk planering (statens planverk, rapport 46, år 1978). 1 rapporten
behandlas bl. a. kraftlednings­frågornas samordning med den fysiska planeringen
och formerna för sam­råd mellan kraftproducent, länsstyrelse och kommun.
Samordningen av kraftledningsplaneringen med den fysiska planeringen övervägs
närmare i arbetet med plan- och byggnadslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9 Kommunikationer Planeringsarbetet och
remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I de kommunöversikter och
markdisposilionsplaner som kommunerna har antagit under planeringsskedet har
väsentliga problem i samband med vägslräckningar behandlats. Såväl befintliga
som planerade vägar har ta­gits upp. Vägverket och planverket konstaterar atl
planeringsarbetet har skett på ett tillfredsställande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser berör i sina
yttranden konflikter om markanvänd­ningen mellan planerade vägföretag och andra
intressen. Det gäller i första hand konflikter mellan planerade trafikleder och
naturvårdens, friluftsli­vets eller kulturminnesvårdens intressen samt intresset
att skydda jord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bruksmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De i underlagsmaterialet för den
fysiska riksplaneringen redovisade länkbara nya djuphamnslägena har i huvudsak
beaktats i den kommunala planeringen. Etl flertal av dessa lägen anges som
utredningsområden i kommunöversikterna, varför markanvändningen ännu inte är
klarlagd. Sjöfartsverket anför alt lägen för djuphamnar är en starkt begränsad
resurs som bör reserveras för verksamheter med särskilda krav på djupförhållan­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Både sjöfartsverket och planverket
anser att statsmakterna bör vidta åt­gärder för alt styra utbyggnaden av
hamnar, bl. a. för atl undvika olämpli­ga investeringar. Planverket finner det
nödvändigt att ett kommande ställ­ningstagande lill hamnutbyggnader grundas på
övergripande bedömningar så atl planeringen av hamnar anpassas till
samhällsplaneringen i övrigt och så alt överkapacitet och inte önskad
konkurrens undviks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befintliga flygplatser, planerade
utbyggnader och nya flygplalslägen har i allmänhet behandlats i del kommunala
materialet. Markanvändningskon­flikter kring befintliga flygplatser och nya
flygplalslägen har behandlats av länsstyrelserna, luftfartsverket och planverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågor som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vägverket, luftfartsverket och
sjöfartsverket betonar liksom planverket, naturvårdsverket och några
länsstyrelser behovel av alt samordna utbygg­nader inom transportsektorn med
annan samhällsplanering - främsl den regionalpolitiska och fysiska planeringen
— på lokal, regional och central nivå. Enligt planverket måsle det
samordningsarbete på central nivå som är en förutsättning för sådana samlade
sektorövergripande bedömningar utvecklas vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket påpekar vidare, liksom
även sjöfartsverket, alt det föreligger brister i fråga om planeringen och
samordningen av utbyggnaden av ham­nar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nu nämnda trafikplaneringsfrågor
har behandlats inom ramen för den utvärdering som förelagils inom
kommunikationsdepartementet av den under åren 1972-1974 genomförda
landsomfattande regionala trafikplane­ringen. I anslutning härtill har bl. a.
utarbetats två departementspromemo­rior. Planering av de svenska hamnarna (Ds K
1975: 9) och Planering av de svenska flygplatserna (Ds K 1975:10), innehållande
bl. a. skiss till riksplan för hamn- resp. flygplatsväsendet. Promemoriorna har
remissbehandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen bemyndigade den 25 maj
1978 chefen för kommunikations­departementet atl tillsätta en utredning med
uppgift atl ulreda vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad
trafikpolitik (K 1978:07). Ut­redningen skall bl. a. med utgångspunkt i en
översiktlig analys av del inri­kes flyglinjenätet föreslå en lämplig
flygplatsstruktur som i första hand till­godoser kraven på tillfredsställande
interregionala flygtransporter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen kommer även inom kort atl meddela direktiv och
riktlinjer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213  
Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
trafikplaneringen inom ramen för den av regeringen den 15 juni 1978 beslutade
fullständiga länsplaneringsomgången (länsplanering 1980). Vida­re kommer
regeringen atl ge särskilda direktiv och riktlinjer för länsstyrel­sernas
medverkan i genomförandet av en hamn- och flygplatsplanering, som skall
redovisas lill regeringen senast den I april 1981. Inom ramen för denna
planering kommer närmare att studeras frågan om ny- och utbygg­nad av mindre
flytplalser, de s. k. region- och lokalflygplatserna, samt den lämpliga
framtida hamnstrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket och länsstyrelserna i Älvsborgs
och Norrbollens län ifrågasätter om inte större flygplatser borde prövas enligt
miljöskyddsla­gen eller 136 a § byggnadslagen. Frågan om prövningsplikt för
flygplatser övervägs i pågående översyn av miljöskyddslagen (1969:387 omtryckt
1972: 782, ändrad senast 1975: 727).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Luftfartsverket, planverket och naturvårdsverket
samt flera länsstyrel­ser påtalar bullerproblem kring olika
kommunikationsanläggningar och framför önskemål om alt de av
Irafikbullerutredningen föreslagna riktvär­dena skall gälla som riktvärden för
högsta tillåtna bullernivå. Trafikbuller­utredningen har under åren 1974-76
lagt fram förslag lill normer vad avser flygtrafikbuller, vägtrafikbuller och
buller från fritidsbåtar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.10
Försvar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet
och remissinstanserna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försvarets intresseområden har behandlats i
kommunöversikter och markdisposilionsplaner. Länsstyrelser och militära
myndigheter har ställt samman underlagsmaterial för kommunemas planering.
Exempel på så­dant material är redovisning av försvarels markinnehav,
riskområden och bullerzoner vid skjutfält och målplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samråd har i slor utsträckning skett mellan
företrädare för länsstyrelser, kommuner och militära myndigheter. Flertalet
länsstyrelser har samrått med chefen för flygvapnet rörande områden och stråk
för lågflygning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren (ÖB) konstaterar liksom planverket
och flera läilssty-relser att försvarets markbehov i flertalet fall har
beaktats i den kommuna­la planeringen och vägts in på elt med andra samhällsintressen
jämbördigt sätl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ungefär hälften av länsstyrelserna redovisar
intressekonflikter mellan försvaret å ena sidan och friluftslivet och
naturvården å den andra. I flera yttranden sägs att konflikterna bäst löses
genom alt försvarels verksamhet på sikt omlokaliseras eller genom att former
ulvecklas för samulnylQande av berörda områden. Såväl ÖB som naturvårdsverket
och riksantikvarie­ämbetet betonar möjlighetema till atl samulnyttja försvarets
övningsområ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket och ÖB anser att de samrådsruliner som
har tillämpats sedan år 1975 mellan chefen för flygvapnet och länsstyrelserna
nu börjar fungera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera länsstyrelser påtalar bullerstörningar från
arméns och flygvapnets övningsområden. Enligt planverket bör ÖB fortlöpande
biträda länsorgan och kommuner med kartläggning av aktuella bullersituationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I flera kommuner föreligger intressekonflikter
mellan försvarets mark­behov och tätorlsintressen. Vissa av dessa konflikter
kvarstår från pro­gramskedet. Planverket anser att det är viktigt att försvaret
på sikt söker begränsa sitt behov av sådana markområden nära tätorter som
behövs för andra ändamål. ÖB fäster stort avseende vid att det mellan försvaret
och vissa kommuner föreligger s. k. intressegränsavtal om markanvändningen i
närheten av befintiiga övnings- och skjulfält för att förebygga konflikter
mellan tätbebyggelse och militära övningsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som behandlas i annan ordning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det pågående arbetet med den nya rapporten om
hushållning med mark och vatten kommer flera av de frågor som remissinslanserna
har tagit upp atl behandlas. Del gäller bl.a. fredsorganisationens
markanvändning och markanspråk på längre sikl. Vidare kommer omgivningskonsekvenserna
av militär verksamhet samt möjlighetema till samutnyttjande av övnings­områden
att behandlas. Vissa föreslagna ändringar i byggnadslagen vad gäller
befästningsbegreppet m.m. behandlas i arbetet med plan- och bygg­nadslagstiftningen.
Vissa markförvärv för armén m. m. skall behandlas av riksdagen hösten 1978
(prop. 1978/79: 5).'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Planeringen inom områden med geografiska riktlinjer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1
Obruten kust&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna för obruten kust berör tre kustområden
i landet, nämligen Höga Kusten, Kalmar och Östergötlands skärgårdar samt Norra
Bohusläns skärgård. Planeringen inom de obrutna kustområdena har bedrivits av
sär­skilda kommittéer med representanter från främst de berörda kommuner­na och
länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Höga Kusten-kommitténs huvudrapport år 1974
innehåller ett utveck­lingsprogram för främst friluftslivets, naturvårdens och
kulturminnesvår­dens intressen. Vidare ingår en s. k. bevarandeplan för kusten.
Rapporten avses ligga till grund för kommande områdesplanering inom kustområdet
i Kramfors och Ömsköldsviks kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kalmar och Öslergötiands skärgårdsulredning (KÖSU)
har i sin slutrap­port år 1976 redovisat en s. k. zonplan där kustområdet delas
in i olika om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
FöU 1978/79: 9, rskr 1978/79: 56.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;råden med varierande intressen och restriktivitet mol ny
bebyggelse. I zonplanen föreslås atl större anläggningar för friluftsliv samlas
i fem s. k. basorter för friluftslivet. Valdemarsviks, Söderköpings och
Västerviks kommuner har med utgångspunkt från KÖSU:s zonplan upprättat mark­disposilionsplaner
för kustområdet, vilka har antagils av kommunfullmäk­tige. Zonplanen har även
legat lill grund för den del av den kommunomfat­tande markdisposionsplanen för
Oskarshamns kommun som behandlar kustområdet. Kommunfullmäktige har antagit
planen. I Norrköpings kom­mun har zonplanen godkänts av fullmäktige som
underlag för fortsatt pla­nering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norra Bohusläns kustutredning (NBK)
har bl. a. avgränsat s. k. utveck­lingsområden för turism och områden som skall
bevaras. Utifrån gemen­samma planeringsriktlinjer har kommunfullmäktige i
Strömstads, Tanums och Sotenäs kommuner antagit markdisposilionsplaner för
kustområdet. Fullmäktige i Lysekils kommun har lidigare antagit en
kommunomfattande markdlspositionsplan, vilken behandlar kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att antalel
fritidshus inom landets s. k. obrutna kustområden har ökat kraftigt under
perioden 1970-1975. Enligt lantmäte­riverkels inventering var ökningen 22% i
dessa kustområden under nämn­da period. En fortsatt utbyggnad av enskild
fritidsbebyggelse i samma takt skulle enligt verket äventyra de obrutna
kustområdenas värden för rekrea­tion. Föreliggande kommunöversikter och markdisposilionsplaner
visar dock enligt planverket på en minskad utbyggnadslakt under den komman­de
femårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verkel framhåller all en del av
tillskottet av fritidshus sker genom om­vandling av helärsbostäder lill
fritidshus, men att även omvandling av fri­tidshus till helårsanvändning
förekommer. Kommunema saknar enligt verket styrmedel för att molverka en
olämplig omvandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En koncentrerad utbyggnad av
turismen i s. k. basorter kan enligt plan­verket bidra till fler
arbetstillfällen och bättre service, samtidigt som de areella näringarnas,
naturvårdens och friluftslivets intressen påverkas i mindre omfattning. Enligt
verkel bör friluftslivet kanaliseras till attraktiva och tåliga områden så atl
naturvårdsområden som är känsliga för påverkan lättare kan skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att de gemensamma
kustutredningar som har utarbe­tats för landets obrutna kustområden bör ligga
till grund för den fortsatta planeringen. Samarbetet mellan berörda kommuner
och länsstyrelser bör fortsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser att
kulturminnesvårdens intressen har till­godosetts på ett lillfredsslällande sätt
i planeringsarbetet för de obrutna kustområdena i landet. Ämbetet framhåller
att det är vikligl atl nya anlägg­ningar för turism och friluftsliv lokaliseras
främst i anslutning till befintiiga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;serviceorter
i en för resp. ort lämplig omfattning. Utbyggnaden av små­båtshamnar utgör
enligt ämbetet etl problem i miljöer som har särskild be­tydelse för
kulturminnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt fiskeristyrelsen bör särskilda
länsövergripande riktlinjer utarbe­tas för bl.a. kusterna i syfte att
tillgodose fiskets intressen. Med utgångs­punkt från sådana riktlinjer bör
länsvisa program upprätias som anger hur fiskets intressen skall beaktas. Också
planverket anser att program för fis­ket bör upprättas för kusterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket har inte lämnat några samlade
synpunkter på plane­ringen inom de obrutna kustområdena. Verkets synpunkter
redovisas där­för under resp. län i avsnitt 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna
för högexploaterad kust berör 45 kommuner i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringen inom de högexploaterade kustområdena
har i flera län sam­ordnats genom länsstyrelsen, inlerkommunala förbund eller
särskilda sam­arbetsorgan. Samordningen har oftasl gällt sammanställningar av
gemen­samt underiagsmalerial eller av de markdisposilionsplaner som har upprät­tats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För slörre delen av de högexploaterade kustområdena
finns nu markdis­posilionsplaner vilka har antagits av fullmäktige i resp.
kommun. I flertalet fall är dessa planer kommunomfattande. Många kommuner i bl.
a. Malmö­hus, Kristianstads och Göteborgs och Bohus län har upprättat markdispo­silionsplaner
för kustområdet vilka har godkänts av fullmäktige som un­derlag för fortsatt
planering. Planeringsarbete pågår dessutom inom några kommuner i Uppsala,
Södermanlands och Östergötlands län. I ett par kommuner har arbetet ännu inte
påbörjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser all den omfatlande
fritidsbebyggelsen utgör den ojäm­förligt största planeringsfrågan i de
högexploaterade kustområdena i lan­det. Fritidsbebyggelsen har ökat kraftigt
inom dessa områden under perio­den 1970-1975. Enligt den inventering som har
genomförts av lantmäteri­verket var nettoökningen av fritidshus under nämnda
period 13% inom de högexploaterade kustområdena i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt friluftslivets förutsättningar inte skall
försämras ytterligare i de högexploaterade kustområdena anser planverket att en
översyn bör ske av helt eller delvis outbyggda detaljplaner för
fritidsbebyggelse. Vidare bör de i den översiktiiga planeringen föreslagna
ulbyggnadsområdena för enskild fritidsbebyggelse begränsas eller utgå. Ny
enskild fritidsbebyggelse bör enligt verket medges endast som mindre
kompletteringar inom befintliga planområden där andra intressen inte motverkas.
Andra boendeformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som slugbyar för uthyrning, semeslerhem och vandrarhem,
bör ges före­träde i de högexploaterade kustområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omvandlingen av fritidshus till permanentbostäder är
enligt planverket ett stort planeringsproblem i de högexploaterade
kustområdena. Kommu­nerna bör i samband med en revidering av gällande
byggnadslagstiftning ges erforderiiga instrument för au styra denna omvandling.
Planverket framhåller all även omvandling av helårsbebyggelse lill fritidshus
före­kommer ulan att kommunema har erforderliga möjligheter atl påverka
processen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet betonar att
denna funklionsomvandling, som bl. a. förekommer i flera äldre fiskesamhällen,
innebär att möjligheterna alt bevara samhällenas karaktär begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;All tillkommande permanenlbosällning i de högexploaterade
kustområ­dena bör enligt planverket ske i enlighet med en av kommunerna antagen
målsättning för framlida bebyggelse- och tälortsstruklur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de delar av de högexploaterade kustområdena i landet
som saknar antagen markdlspositionsplan anser planverket alt planeringsarbetet
sna­rast bör fullföljas. Delsamma gäller för de områden som i kommunöversik­terna
betecknas som områden där fortsatt planering resp. utredning om den framlida
markanvändningen skall ske. En viktig förestående plane­ringsuppgift i de
högexploaterade kustområdena är enligt planverket att re­servera mark för
sådana anläggningar som medför att den allmänna till­gängligheten till
strändema ökar. Del gäller bl.a. vägar, campingplatser och parkeringsplatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Friluftslivets intressen i
kustområdena bör enligt planverket i första hand tillgodoses genom att de av
länsstyrelser och kommuner föreslagna förordnandena enligt naturvårdslagen
genomförs och genom att kommu­ner och landsting förvärvar och planlägger sådan
mark som är av särskilt inlresse för friluftslivet. Enligt naturvårdsverket
krävs skyddsförordnan­den och vårdålgärder för de områden som är av
riksintresse för naturvår­den och friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De redovisade planerna på utbyggnad av småbåtshamnar kan
enligt planverket inte genomföras utan alt områden av stort värde för naturvår­den
och kulturminnesvården äventyras. Riskerna för konflikter mellan in­tresset att
bygga ut småbåtshamnar och intresset atl bevara befintliga badstränder är också
slora i de delar av de högexploaterade kustområdena som saknar skärgård och
till stor del beslår av flacka sandstränder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet konstaterar
att underlagsmaterial beträffande kulturminnesvårdens intressen har saknats vid
huvuddelen av den plane­ring som har genomförts för de högexploaterade kustområdena
i landet. Ämbetet framhåller att lätortsulvecklingen i dessa områden i flera
fall slår i konflikt med kulturminnesvårdens intressen. Också planverket
påpekar att vissa tätorters expansion berör områden av riksintresse för
kulturmin­nesvård och naturvård. Inga riktlinjer har dock getts från centralt
håll för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lätortsulvecklingen
i de högexploaterade kustområdena. Verkel finner del därför förklariigt atl
konflikterna kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt fiskeristyrelsen bör särskilda
länsövergripande riktiinjer utarbe­tas för bl. a. kusterna i syfte all
tillgodose fiskels intressen. Med utgångs­punkt från sådana riktlinjer bör
länsvisa program upprättas som anger hur fiskets intressen skall beaktas. Också
planverket anser att program för fis­ket bör upprättas för kusterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket har inte lämnal några samlade
synpunkter på plane­ringen inom de högexploaterade kustområdena. Verkets
synpunkter redo­visas därför under resp. län i avsnitt 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Övrig kust&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna för övrig kust berör 24 kommuner i
landet. I fyra av dessa har kommunfullmäktige antagit markdisposilionsplaner
för kustområdet, medan i sex kommuner kustområdet innefattas i antagna
kommunomfat­tande markdisposilionsplaner. För kustområdet i Norrbottens län,
som dessutom är ett primärt rekreationsområde, har länsstyrelsen i samråd med
kommunerna utarbetat gemensamma riktiinjer för den kommunala planeringen. I
övriga kommuner har planeringsarbete påbörjats eller avses påbörjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De tillgängliga delarna av strändema i de
kustområden i landet som be­tecknas som övrig kust är enligt planverket i dag
nästan helt spärrade av fritidsbebyggelse. Planverket konstaterar att antalet
fritidshus har ökat be­tydligt under perioden 1970-1975 i dessa kustområden.
Enligt den inven­tering som har genomförts av lantmäteriverket var
netloökningen av fri­tidshus under nämnda period 14% inom de övriga
kustområdena. En bety­dande andel av expansionen har skett inom områden av
riksintresse för na­turvård och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta planeringsarbetet inom landets s. k.
övriga kustområden bör enligt planverket inriktas på att bevara och förbättra
tillgängligheten till kvarvarande bebyggelsefria strandområden. Utrymme lorde
finnas för kompletteringar av fritidsbebyggelse i de inre delarna av
kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Restriktivileten mot tillkommande fritidsbebyggelse
bör enligt natur­vårdsverket vara stor även i många kustområden som betecknas
som övrig kust. Särskilt gäller detta kustområden av riksintresse för
friluftsliv och naturvård. Verkets övriga synpunkter på planeringen inom de s.
k. övriga kustområdena redovisas under resp. län i avsnitt 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser atl fritidsbebyggelsens
expansion utgör det största problemet från kulturhistorisk synpunkt i de s. k.
övriga kustområ­dena. Ämbetet förutsätter att den återhållsamhet som i stor
utsträckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;präglar
redovisade planer skall medföra en betydligt restriktivare inställ­ning till
ytterligare fritidsbebyggelse, i varje fall i anslutning till befintliga
kulturmiljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt fiskeristyrelsen bör särskilda
länsövergripande riktlinjer utarbe­tas för bl. a. kusterna i syfte alt
tillgodose fiskets intressen. Med utgångs­punkt från sådana riktlinjer bör
länsvisa program upprättas som anger hur fiskets intressen skall beaktas. Också
planverket anser all program för fis­ket bör upprättas för kustema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4
Fjällen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riktiinjerna för Qällområdet berör 15 kommuner i
Kopparbergs, Jämt­lands, Västerbottens och Norrbottens län. Samtliga berörda
länsstyrelser har tagit fram underlag för planeringen i Qällen. Inom Jämtlands,
Väster­bottens och Norrbottens län har samarbete skett mellan kommuner och
länsstyrelser inom ramen för särskilda projekt och ulredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema i Jämtlands län har antagit
markdisposilionsplaner för Qällområdet. Två av dessa, nämligen Åre och
Östersunds kommuner, är kommunomfattande. I övrigt har ett fåtal
markanvändningsplaner redovi­sats för Qällområden. Samtliga Qällkommuner har
dock antagit kommun­översikter vilka behandlar riksintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansemas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet av det planeringsarbete som har
bedrivits i landels Qällområ­den är enligt planverket i stort sett gott och
innebär en väsentlig höjning av kommunernas planberedskap. Det fortsatta
planeringsarbetet lorde inom större delen av Qällkommunema kunna bedrivas med
utgångspunkt från de planer som föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att
planeringsförutsätlningama varierar mellan olika delar av landets Qällområden.
De fortsatta planeringsinsatsema bör i första hand göras i de områden som är
utsatta för omfattande exploate­ringsönskemål dvs. Qällområdena i Kopparbergs
och Jämtlands län samt de primära rekreationsområdena i den övriga Qällkedjan.
För dessa områ­den bör markdisposilionsplaner som är baserade på samordnade
plane­ringsprogram utarbetas. Planeringsprogrammen, som bör upprättas i sam­arbele
mellan kommuner och länsstyrelser, bör enligt planverket innehålla en
målsättning för den framtida bebyggelseutvecklingen vad gäller struk­tur,
volym, upplåtelseformer etc. För övriga områden bör planeringsresur­serna i
första hand inriktas på att de befintliga kommunöversiklerna skall utvecklas
och att de åtgärder som har angetts i dessa skall genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Följande frågor bör enligt planverket beaktas
särskilt vid fullföljandet av planeringsarbetet i Qällområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
områden som är särskilt lätt tillgängliga och som har de största natur-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;värdena bör inte tas i anspråk för fritidsbebyggelse. De
få återstående orörda dalgångarna och de större sammanhängande orörda delarna
av öv­riga dalgångar bör inte exploateras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övriga attraktiva områden som är
lämpade för bebyggelse bör enligt planverket i första hand reserveras för
anläggningar för friluftslivet, t. ex. stugbyar, vandrarhem och pensionat. Det
gäller särskill i de primära re­kreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillkommande större områden för
fritidsbebyggelse bör enligt planver­ket av energi- och resurshushållningsskäl
planeras så all de kan försörjas med kollektivtrafik och så att organiserade
former för uthyrning underlät­tas. Utbyggnaderna bör också anpassas till och
understödja befintlig infra­struktur och service. Utbyggnader i anslutning till
befintliga samhällen i en skala som är anpassad till resp. orts förutsättningar
är i regel att föredra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser vidare att en
reglering av allmänflyget i Qällområdena är angelägen. Man bör överväga
restriktioner som innebär alt flygtrafiken begränsas lill sin omfattning och
endasl tillåts längs vissa stråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket påminner om atl
statsmakternas beslul om riktlinjer i den fy­siska riksplaneringen för de obrutna
fjällområdena bl. a. innebär att större kraftledningar inte bör dras i de
obrutna områdena med tanke på inverkan på landskapsbilden. I de obrutna
Qällområdena bör man överväga en till­ståndsprövning av vägar. På detta sätt
kan man enligt verkel även reglera tillkomsten av enskilda vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket konstaterar atl
elt fåtal översiktliga planer har upprät­tats för Qällområdena i landet. De
planmässiga överväganden som har för­utsatts ske inom ramen för den fysiska
riksplaneringen har således enligt naturvårdsverket i stor utsträckning
uteblivit. En betydelsefull förutsätt­ning för atl planmässiga överväganden
skall kunna göras i Qällområdena är enligt naturvårdsverket alt del finns
tillgång till översiktliga naturinvenle­ringar. Det är angeläget alt sådana
inventeringar genomförs så snart som möjligt. Della förutsätter dock enligt
verkel att särskilda resurser ställs till berörda länsstyrelsers förfogande.
Verkets övriga synpunkter på plane­ringen inom Qällen redovisas under resp. län
i avsnitt 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet framhåller
att kulturminnesvårdens kunskapsun­derlag i Qällområdena är utomordentligt
bristfälliga. Direkta konflikter med kulturminnesvården har därför noterats
endast i samband med ut­byggnad för fritidsbebyggelse i det södra Qällområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5 Älvdalar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna för älvdalar omfattar
dalgångarna i de 14 större Norrlandsäl­varna samt Dalälven, Klarälven och Göta
älv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För älvdalarnas dalgångar har
endasl elt fåtal markdisposilionsplaner upprättals. Delar av dalgångarna,
främsl i Västernorrlands och Jämtlands&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;län, har behandlats i kommunomfattande
markdisposilionsplaner. Härut­över pågår planeringsarbete för några dalgångar
eller delar av sådana inom ramen för särskilda inlerkommunala
planeringskommittéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar all
netloökningen av antalet fritidshus i huvudäl­varnas dalgångar var 24% under
perioden 1970-1975. Fritidsbebyggelsen är dock i stor utsträckning lokaliserad
i spridd form, och en stor del av till­skottet har sketl genom omvandling av
permanenlbosläder till fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket bedömer att
statsmakternas riktlinjer i stor utsträckning kommer att tillgodoses genom de
planeringsåtgärder som kommunerna av­ser att vidta för huvudälvarnas dalgångar
mellan Qällområde och kustland i de två nordligaste länen. I övre Norrlands
skogsland och i vissa Qällområ­den är efterfrågan på mark för bebyggelse liten.
Den markanvändning som pågår kan bedömas fortsätta under överblickbar tid.
Kommunernas redo­visning av den långsiktiga markanvändningen i älvdalarna bör
därför enligt verket kunna ske i förenklad form. I de mer bebyggelseexpansiva
område­na där även motstående intressen föreligger bör dock en markanvänd­ningsplanering
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom övriga dalgångar där
bebyggelsetrycket och anspråken från fri­luftslivet och naturvården är
betydande bör enligt verkel markanvänd­ningsplaneringen fullföljas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är enligt naturvårdsverket
angeläget att markanvändningsplane­ringen snarast kommer i gång i de älvdalar
där arbetet ännu inte har påbör­jats. Verkets övriga synpunkter på planeringen
inom älvdalarna redovisas under resp. län i avsnitt 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet konstaterar
att kulturminnesvårdens invente­ringsunderlag är bristfälligt för älvdalama.
För de älvdalar där planering har genomförts synes dock kulturminnesvårdens
intressen ha tillgodosetls på ett nöjaktigt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt fiskeristyrelsen bör
särskilda länsövergripande riktlinjer utarbe­tas för bl. a. vissa älvdalar i
syfte att tillgodose fiskets intressen. Med ut­gångspunkt från sådana
riktlinjer bör länsvisa program upprättas som an­ger hur fiskels intressen
skall beaklas. Också planverket anser att program för fisket bör upprättas för
de områden där fiskets intressen enligt stals-maktemas beslul bör uppmärksammas
i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.6 Insjöar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna för insjöar berör 75
kommuner vid de slörre insjöarna Vä­nern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren samt
vid 13 andra sjöar i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För flertalet sjöar i landet har
etl omfattande inventerings- och utred­ningsarbete bedrivits. Arbetet har för
ca hälften av sjöarna bedrivits av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskilda
kommittéer med representanter från berörda kommuner och länsstyrelser. För
flera andra sjöar. bl. a. Vänern, Vättem, Hjälmaren och Mälaren, har de berörda
länsstyrelserna haft en samordnande roll genom alt ställa samman
underlagsmaterial samt de markdisposilionsplaner som har upprättats av resp.
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För stora delar av landets sjöområden föreligger
markdisposilionspla­ner, vilka har antagits av kommunfullmäktige i resp.
kommun. Heltäckan­de markdisposilionsplaner har antagils av resp.
kommunfullmäktige för några insjöområden. För flera andra sjöområden har de
särskilda plane­ringskommittéerna utarbetat förslag lill
markdisposilionsplaner, vilka i re­gel har godkänts av resp. kommunfullmäktige
som underlag för fortsall planeringsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att fritidsbebyggelsen har
utvecklats mycket oli­ka i landels insjöområden. Redovisade planer för
insjöområden visar enligt planverket i regel en restriktiv inställning till
fritidsbebyggelse i de delar av områdena som har särskill värde för friluftslivet.
I planerna uttrycks en ambition atl i större utsträckning kräva planmässig
utbyggnad. Den fysiska riksplaneringens belysning av olika
markanvändningsintressen har enligt verket i vissa fall medfört att planeringen
i mindre utsträckning än tidigare inriktas mot exploatering för
fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konflikter mellan friluftslivets och naturvårdens
intressen torde enligt planverket kunna lösas genom aktivare naturvårdsinsatser
saml informa­tion och kanalisering av friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdisposilionsplaner bör enligt planverket
upprättas för de insjöom­råden där sådana saknas. Utredningar om behovet av
anläggningar för tu­rism och friluftsliv bör utföras och planer som innehåller
markreservalio­ner för sådana anläggningar upprättas. Även områdesplaner för
basorter för turism och friluftsliv kan aktualiseras. Bebyggelse och
anläggningar bör enligt verket planeras med hänsyn lill deras inverkan på
känsliga delar av sjöarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anger atl konflikter med
kulturminnesvården inte har noterats i de fall planeringen av landets
insjöområden har genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket har inte lämnat några samlade
synpunkter på plane­ringen inom insjöområdena. Verkels synpunkter redovisas
därför under resp. län i avsnill 6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt fiskeristyrelsen bör särskilda
länsövergripande riktlinjer utarbe­tas för bl. a. de större insjöama i syfte
att tillgodose fiskets intressen. Med utgångspunkt från sådana riktiinjer bör
länsvisa program upprättas som anger hur fiskets intressen skall beaktas. Också
planverket anser att pro­gram för fisket bör upprättas för de områden där
fiskets intressen enligt statsmaktemas beslut bör uppmärksammas i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Planeringen inom de fem redovisningsområdena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.1 Hogdalsnäsei&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens beslut med anledning av programskedet i den
fysiska riksplane­ringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut år 1975
framhölls att enligt tidigare fastlagda riktlin­jer bör etablering av sådan
industri som behandlas i den fysiska riksplane­ringen (s. k. FRP-industri) inte
ske inom det obrutna kustområdet norr om BroQorden. Riksdagen har dock uttalat
att intresset alt bevara djuphamns-möjligheterna i området vid Hogdalsnäsei i
Strömstads kommun bör kun­na tillgodoses inom ramen för dessa riktlinjer.
Hamnmöjligheterna bör dock enligt riksdagens uttalande inte utnytQas på så sätl
all s. k. FRP-industri förläggs till området. Regeringen har medgivit alt ett
område på Hogdalsnäsei, Kålviksområdet, kan tas i anspråk för tillverkning av
oljeut­vinningsplattformar. Om behov av ökat utrymme för tillverkningen upp­slår
avser regeringen atl underställa riksdagen frågan om även Sundsvik kan
innefattas i Kålviksområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslutade enligt
bestämmelserna i 10 a § byggnadslagen att det för Hogdalsnäsei skall finnas
generalplan som tillgodoser syftet att om­rådet skall disponeras så att elt
allsidigt utnyttjande för rekreationsända­mål blir möjligl. Generalplanen skall
bygga på förutsättningarna att till­verkningen av oljeutvinningsplattformar
kommer att ske i Kålviksområdet under viss tid, men att återslällningsåtgärder
skall kunna vidtas när verk­samheten har upphört. Vidare bör inget nytt område
för djuphamnskrä­vande verksamhet tas i anspråk så länge verksamheten vid
Kålvik pågår. Området vid Lunneviken skall reserveras för naturvård och
fritidsända­mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av riksdagens
behandling av prop. 1975/76:1 (CU 1975: 76:1, rskr 1975/76: 45) ändrades delvis
genom ett nytt regeringsbeslut förutsättningarna för generalplanen för
Hogdalsnäsei. Planen skall enligt detta beslut bygga på förutsättningen alt
tillverkning av oljeutvinnings­plattformar kommer att ske vid Kålvik under viss
tid och atl återställnings-åtgärder skall vidtas där när tillverkningen har upphört.
Vidare skall en så­dan planeringsberedskap upprätthållas atl man kan välja
mellan alternativa lösningar inom området fr. o. m. Lunneviken t. o. m. Kålvik
om samtidigt tillverkning i djupvatlenläge av flera oljeutvinningsplattformar
aktualise­ras. Vid studier av alternativa lösningar skall särskilt beaktas
möjligheter­na atl begränsa de bestående miljöingreppen, atl vidta
återställningsåtgär­der när verksamheten upphör samt att för fritidsändamål
använda de delar av området som inte utnyUjas för verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213  
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
under planeringsskedet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Strömstads kommun har beslulal alt som generalplan
för Hogdalsnäsei redovisa fem olika planer som var för sig har antagits av
kommunfullmäkti­ge. Planerna berör eller innefattar delar av Hogdalsnäsei.
Dessa är en kommunomfattande markdlspositionsplan, en markdlspositionsplan för
kustområdet, områdesplaner för Strand och Kålvik-Lunneviken samt
kommunöversikten. Vid upprättandel av planerna har kommunen samrått med bl. a.
länsslyrelsen och andra regionala myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplanerna redovisar vid
Kålvik-Lunneviken ett stort område som betecknas som utbyggnadsområde för s. k.
icke tätortsanknu-ten industri. I markdispositionsplanen för kustområdet anges
bl.a. lägen på Hogdalsnäsei för anläggningar för friluftslivet, t.ex. bad,
campingplat­ser och småbåtshamnar. 1 texten i anslutning till planen betecknas
området vid Kålvik-Lunneviken som utvecklingsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
områdesplanen för Kålvik-Lunneviken redovisas ett reservområde för etablering
av sådan industri som behandlas i den fysiska riksplanering­en. För
verksamheter med särskilda krav avsätts etl område. Två områden i anslutning
till detta avsätts för provisoriska bosläder och campinganlägg­ning, medan den
s. k. Sundsviksdalgången reserveras för friluftsliv. Övriga delar av
planområdel anges i huvudsak vara jord- och skogsbruksområden av stort värde
för naturvård och kulturminnesvård. I områdesplanen dis­kuteras vidare
förutsättningarna för bergrum och tunnlar saml möjligheter­na atl bygga ul en
handelshamn efter avslutad tillverkning av oljeutvin­ningsplattformar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplanen för Strand behandlar främst
förutsättningarna för en ut­veckling av friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Strömstads kommun har enligt länsstyrelsen
genomfört etl omfattande planeringsarbete för Hogdalsnäsei. Generalplanen för
Hogdalsnäsei är emellertid enligt länsslyrelsen svåröverskådlig och inte hell
entydig när det gäller redovisningen av markanvändningen. Enligt länsstyrelsens
tolkning finns del dock inget att invända mol generalplanens sakinnehåll om man
bl.a. beaktar att områdesplanen för Kålvik-Lunneviken redovisar mark­användningen
efter det att tillstånd har lämnals för etablering av industri enligt 136 a §
byggnadslagen. Den planberedskap för tillverkning av oljeut­vinningsplattformar
i området som regeringen har begärt är enligt länssty­relsen väl uppfylld.
Länsstyrelsen delar kommunens uppfallning att ett dockläge för
oljeutvinningsplattformar bör kunna anläggas i Lunneviken som ersättning för
nuvarande dockläge vid Kebal. Länsstyrelsen anser, liksom landstinget, atl det
är myckel angeläget att skapa bästa möjliga för­utsättningar för
offshoreverksamhel i Kålvik-Lunnevikenområdel. Åt­gärder i detta syfte lorde
dock enligt länsstyrelsen fordra ändrade riktlinjer från statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att den redovisade
generalplanen i formellt av­seende inte torde motsvarageneralplaneinslitulet i
byggnadslagen. Föratt regeringens föreläggande enligt 10 a § byggnadslagen
skall uppfyllas bör kommunen sammanställa och enligt byggnadslagens regler anta
en enkel och entydig plan. Denna bör bestå av karta och bestämmelser med tillhö­rande
beskrivning och ange markens användning för olika ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget
anser atl det är angeläget alt de speciella förutsättningar som
Kålvik-Lunneviken har för tillverkning inom offshoreindustrin kan UtnytQas.
Detta bör innebära att såväl dockläge som djupvatlenläge för­läggs till
området. Området kan utnyttjas för sådan tillverkning först sedan vissa
förberedande ålgärder, bl.a. markarbelen, har utförts. Landstinget anser alt
möjligheterna atl genomföra förberedande ålgärder bör prövas i särskild
ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Strömstads kommun har enligt planverket endasl i
begränsad omfallning beaktat statsmakternas riktlinjer i den planering som har
genomförts för Hogdalsnäsei. Den redovisade generalplanen bör enligt planverket
ses över vad gäller markanvändningen i Kålvik-Lunnevikenområdel. De om­råden
som kommunen har reserverat för verksamheter med särskilda krav bör i enlighet
med statsmakternas riktlinjer inte utnytQas för annal ända­mål än tillverkning
av oljeutvinningsplattformar. Detla bör framgå av plan­bestämmelserna. Det
reservområde för industri som har redovisats några kilometer från
Kålvik-Lunneviken torde inte behöva tas i anspråk för plattformstillverkning
och bör därför begränsas. Av bestämmelserna till generalplanen bör vidare
enligt planverket framgå alt området skall dispo­neras så atl ett allsidigt
utnytQande för friluftslivsändamål blir möjligt tills området eventuellt tas i
anspråk för plattformslillverkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lunneviken bör enligt naturvårdsverket inte kunna
tas i anspråk för per­manent dockläge, handelshamn eller annan industriell
verksamhel än plattformstillverkning. Enligt verket bör generalplaneringen för
Hogdals­näsei endast syfta till all upprätthålla en planberedskap i del fall
ytleriigare plallformsbeställningar blir aktuella. Inga anläggningsarbeten bör
enligt verket få sältas igång innan det är klart att en plattform skall byggas.
Vida­re bör det område som utnytQas för plattformstillverkning återställas i så
ursprungligt skick som möjligt när tillverkningen är avslutad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;•Riksantikvarieämbetet anser att den planerade
etableringen av industri på Hogdalsnäsei kan genomföras utan konflikter med
kulturminnesvår­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket påpekar att de detaljerade
sjömätningar som har utförts vid Hogdalsnäsei inte omfallar Lunneviken.
Kompletterande sjömälning kan därför komma att erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Strömstads kommun hävdar atl generalplanen för
Hogdalsnäsei inte be­höver ses över vad gäller markanvändningen i
Kålvik-Lunnevikenområ-det. Kommunen har i planeringen tillgodosett bevarandeintressena
i den utsträckning som statsmakternas riktlinjer anger. Det redovisade reserv-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;området för industri behövs enligt kommunen för atl en
rimlig handlingsfri­het skall kunna upprätthållas. Det råder vidare enligt
kommunen fortfaran­de osäkerhet om innehållet i statsmakternas riktlinjer när
del gäller möjlig­heterna atl UtnytQa Kålvik-Lunnevikenområdel forell permanent
dock­läge för oljeutvinningsplattformar. Kommunen anser all riktlinjerna bör
förtydligas i detta avseende. Om etl sådant förtydligande innebär alt förut­sättningar
inte skapas i området för offshoreverksamhel i vid bemärkelse bör riktlinjerna
ändras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Vänern&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens beslut med anledning av programskedet i den
fysiska riksplane­ringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslul år 1975
underslröks behovet av en samordnad pla­nering för Vänern och dess kustområden.
Länsstyrelserna i Skaraborgs, Älvsborgs och Värmlands län. berörda kommuner och
olika berörda sam­arbelsorgan m.fl. skall enligt beslutet överlägga om
riktlinjer för denna planering. Kommunema bör redovisa sina ställningstaganden
på ett sätt som ger en översiktlig bild av avsedd markanvändning för hela
Vänerom­rådet. Induslrifrågorna bör ägnas särskild uppmärksamhet för att få
fram ett förbättrat underiag för statsmakternas överväganden om möjligheterna
all till Vänern lokalisera sådan industri som behandlas i den fysiska
riks-planeringen. Härvid skall enligt beslulel miljövårdens och fiskets
intressen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen uttalade i beslutet alt
sambanden i planeringsfrågorna mel­lan västkusten och Vänerområdet motiverade
samråd mellan de tre berör­da länsstyrelsema och länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansåg vidare att
samtliga berörda kommuner i Älvsborgs län bör utveckla sina program belräffande
planeringen för Vänern. Inom Ska­raborgs län bör särskild vikt tillmätas
planeringen för de slörre öarna och skärgårdsområdena. Även kust- och
skärgårdsområdet i Värmlands län bör tillmätas särskild vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet under planeringsskedet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänerutredningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De tre berörda länsstyrelserna i
Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län har sedan år 1972 gemensamt bedrivit
den s. k. Vänerutredningen. En ledningsgrupp bestående av länsråden,
länsarkitekterna, planeringsdirek­törerna och naturvårdsdirektörerna har lett
arbetet som har samordnats av länsstyrelsen i Skaraborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens syfte var främst alt
översiktligt ange förutsättningarna för en utveckling av näringslivet med
hänsyn till bl. a. bevarande- och rekrea-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tionsintressen.
Materialet skulle utgöra underlag för den fortsatta, samord­nade kommunala
planeringen. Utredningsmaterialet redovisades samlat i en lägesrapport,
Vänerredovisningen - juni-76. Rapporten får även ses som en redovisning av
länsstyrelsemas uppfattning beträffande vissa rik­sintressen. Rapporten
innehåller en sammanställning av tillgängligt under­lagsmaterial på regional
nivå. Vidare redovisas en studie av metoder för lo­kalisering av
fritidsbebyggelse, friluftsliv och industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänervait
enkom mitten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vänervatlenkommittén organiserades år 1973 på
initiativ av naturvårds­verket för att genomföra ell forsknings-,
undersöknings- och utrednings­projekt främst beträffande Vänerns vattenområde.
Kommittén är ett infor­mations- och kontaktorgan med representanter för
fiskeristyrelsen, Sveri­ges meteorologiska och hydrologiska institut,
naturvårdsverket och berör­da länsstyrelser. Det långsiktiga målet för
verksamhelen är att få fram så­dana kunskaper som krävs för en rationell
hushållning med sjön som natur­resurs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet från projektet har successivt redovisats
från medverkande myndigheter. I rapporten Vänern - en naturresurs (statens
naturvårds­verk, år 1978) lämnas en sammanfattande redovisning av det
genomförda forsknings- och utredningsarbetet. I rapporten redovisas vidare
konflikter­na mellan olika intressen och de särskilda problem som har noterats.
Den framlida användningen av Vänern som naturresurs diskuteras mot bak­grund av
fyra altemativ till huvudsaklig användning av Vänerns vattenom­råde, nämligen
vattenförsörjning, fiske, naturskydd och rekreation. Av­slutningsvis ger
rapporten förslag till planering, kontroll, tillsyn samt fort­satt
forskningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Interkommunalt
planeringsarbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På initiativ av länsstyrelserna tillsatte de
tretton Vänerkommunerna ija­nuari 1976 en ledningsgrupp föratt genomföra ett
gemensamt planeringsar­bete för Vänerområdet. För planeringsarbetet anlitades
en särskild kon­sult.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet har delvis bedrivits med statliga bidrag
för översiktlig planering. Ledningsgruppen har underarbetet haft konlinueriiga
samråd med bl.a. de berörda länsstyrelsema, Vänervaltenkommiltén saml cenlrala
myndighe­ter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lägesrapport redovisades i februari 1977. I Vänerredovisningen (slut­rapport,
april 1978) lämnar ledningsgruppen en sammanfattning av till­gängligt
planeringsunderiag saml riktlinjer för fortsatt kommunal planering vid Vänern.
I rapporten redogörs för Vänerområdets förutsättningar för olika verksamheter,
bl.a. industri, rekreation och turism samt fritidsbe­byggelse. Vidare redovisas
vissa gemensamma utgångspunkter för framti­da mark- och vattenanvändning.
Rapporten avslutas med en redovisning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
förutsättningarna för etablering av sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen (s. k. FRP-industri) inom vissa avgränsade områ­den vid Vänern.
För samtliga områden ges en översikt över bl. a. befintlig FRP-industri, hamn-
och djupförhållanden, beredskap för ytterligare in­dustri samt marktillgångar,
transportsystem och eventuella konflikter med annan markanvändning. Två av
dessa områden, nämligen Grästorp och Timmerviken, saknar idag helt
FRP-industri. Mariestads, Melleruds och Säffle kommuner föreslås reservera mark
för nyetablering av hamnberoen­de industri. Vänerredovisningens slutrapport har
godkänts av kommun­fullmäktige i Vänerkommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bedömningar
av genomfört planerings- och utredningsarbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ett särskilt yttrande till regeringen den 13
december 1978 över Vänerre­dovisningens slutrapport framhåller länsstyrelserna
i Älvsborgs, Skara­borgs och Värmlands län alt Vänerplaneringen nu har
fullföljts under sam­råd med främst länsstyrelserna. De synpunkter som tidigare
har framförts har i huvudsak beaktats. De riktlinjer för den fortsatta
kommunala plane­ringen som redovisas i rapporten bör i allt väsentligt kunna
godlas. Rap­porten ger enligt länsstyrelserna tillsammans med Vänervattenkommitténs
slutrapport möjligheter att utarbeta riktlinjer för Vänerområdet. Försl när
markdisposilionsplaner har upprättats och kommunöversiklerna omarbe­tats anser
länsstyrelsema atl man kan erhålla en översiktlig bild av avsedd markanvändning
för Vänerområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den fortsatta planeringen anser länsstyrelsema
atl formerna för upplå­telse av fritidsbebyggelse bör ägnas ökad uppmärksamhet
och att eventu­ella konflikter mellan friluftsliv och fritidsbebyggelse bör
beaktas. Mot bakgrund av fritidsfiskels omfattning bör behovel av skydd för
vissa fisk­arters lek- och uppväxtområden vägas in i den kommunala planeringen.
Det är enligt länsstyrelserna väsentligt att kommunema i sina markan­vändningsplaner
redovisar preliminärt avgränsade bullerområden i anslut­ning till militära
övnings- och målområden samt flygbullerzoner och låg-flygningsstråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna avser att i samverkan med
kommunerna utarbeta för­slag till säkerställande och markanvändning inom de för
naturvården mest intressanta områdena vid Vänern, främst inom de attraktiva
skärgårdsom­rådena. Behovet av alt reglera skogsbruket är enligt länsstyrelsema
akut. Sådana ålgärder bör göras innan satsningar på turism och rekreation kom­mer
till stånd. Skogsbrukets ekonomiska aspekter bör enligt länsstyrelser­na
klarläggas i ett större sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna anser det angelägel atl
samordningen mellan fysisk pla­nering och andra planeringsformer vidgas och ges
fastare former på lokal, regional och central nivå. Samhällsutvecklingen kan
enligt länsstyrelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebära
alt förutsättningarna för Vänerområdets planering snabbt föränd­ras.
Länsstyrelserna avser därför regelbundet se över materialet och ställa samman
aktuella lägesrapporter, förslagsvis i samband med redovisningen av
länsplaneringen och kommande redovisningar av den fysiska riksplane­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket delar den i Vänerredovisningen'
framförda uppfattningen att återhållsamhet bör iakttas med att tillåta
ytterligare bebyggelse på skär­gårdsöarna och att obebyggda öar helt bör
undantas från ny bebyggelse. Verket betonar vidare atl del är angeläget att de
föreslagna utvecklingsom­rådena för friluftsliv och turism inte tas i anspråk
för enskild fritidsbebyg­gelse. Även för Vänerkusten bör enligt planverket en
restriktiv syn lilläm­pas beträffande fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket
påpekar att en sammanfattande slutrapport från det femåriga forsknings-,
undersöknings- och utredningsprojekt som har be­drivits om Vänern under ledning
av Vänervaltenkommiltén kommer ,att läggas fram under våren 1978. I avvaktan på
de förslag som kommer att redovisas i rapporten, framhåller verket att särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt att begränsa spridningen av giftiga ämnen eller
ämnen med ten­dens att anrikas i näringskedjorna, atl åtgärder bör vidtas för
alt säkra re­produktionen av lax och gös samt att avvägningar bör göras mellan
natur­skydds- och friluftslivsinlressen, främst inom det centrala skärgårdsområ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser i likhel med berörda
länsstyrelser atl kul­turminnesvården bör ägnas betydligt större uppmärksamhet
i del fortsatta planeringsarbetet. Från kulturhistorisk synpunkt är det enligt
ämbetet an­geläget att bl. a. Vänersnäs i största möjliga utsträckning undantas
från yt­terligare exploatering för enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen betonar Vänerns betydelse för
såväl yrkes- som fritids­fiske. Styrelsen konstaterar att
föroreningssituationen successivt har för­bättrats, men att kvicksilverbelastningen
allQämt utgör ett svårt hot mol fisket. Nyetablering av miljöstörande industri
som påverkar vattenkvalite­ten till men för fisket kan enligt fiskeristyrelsen
inte godtas. Fiskels intres­sen bör enligt styrelsen ägnas större uppmärksamhet
i det fortsatta plane­ringsarbetet. Åtgärder till skydd för viktiga
reproduklionsområden bör vidtas. Möjligheterna atl restaurera för fisket
potentiellt viktiga vattendrag bör enligt fiskeristyrelsen undersökas av
länsstyrelsema i samarbete med fiskenämndema. Styrelsen anser vidare atl
yrkesfiskets markanspråk bör utredas och säkerställas i samarbele mellan resp.
kommun och fiske­nämnd. Fiskeristyrelsen föreslår också att riktlinjer
beträffande fisket ut­arbetas för Vänern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Avser lägesrapporten i februari 1977. De centrala ämbetsverkens yttranden grun­dar
sig på tillgängligt planeringsmaterial för Vänerområdet 1977-12-15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
Rapporten &amp;quot;Vänern - en naturresurs&amp;quot; lades fram våren 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bedömningar av industrilägen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Älvsborgs,
Skaraborgs och Värmlands län anför att Vänerredovisningen visar atl den tyngre
industrins markanspråk bör kun­na tillgodoses även med hänsyn lill
bevarandeintressena. En mer helläck­ande studie av fömtsätlningama för
vattenberoende, arealkrävande och/eller miljöpåverkande industri hade enligt
länsstyrelserna varit av stort inlresse. Transportfrågorna torde kräva
ytteriigare överväganden i den fortsalla planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De tre redovisade reservområdena
för induslriutbyggnad bör enligt läns­styrelsema kunna tillgodose behovel under
överskådlig lid. Länsstyrelser­na har dock inte kunnat la slutlig ställning
till markanvändningen inom dessa områden. Handlingsfriheten bör dock
upprätthållas genom att områ­dena inordnas i de kommunala
markanvändningsplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna framhåller sjöns
känslighet för anrikningsbara förore­ningar. Föroreningsbilden bör enligt
länsstyrelserna utredas särskill vid etablering av större industri vid Vänern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det material' som har presenterats
ger enligt planverket inte tillräckligt underlag för en jämförelse mellan olika
tänkbara lägen för miljöslörande och resurskrävande industri. Under
förutsättning all bl.a. miljöförhållan­dena så medger, bör enligt planverket
ulbyggnad t. v. ske i anslutning till redan ianspråktagna områden, t.ex.
Otterbäcken, som har belydande markreserver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid en eventuell lokalisering av
miljöstörande industri till Otterbäcken bör enligt naturvårdsverket hänsyn tas
framför allt till risken för långsikti­ga negativa effekter på Vänern. Frågor
om industrilokalisering till Vänern bör vidare bedömas mot bakgrund av en
övergripande Vänerplanering som tar sin utgångspunkt bl. a. i
Vänervattenkommitténs slutrapport. Hänsyn bör därvid enligt naturvårdsverket
tas till Vänerns framtida användning som vattentäkt för betydande delar av
Västsverige och till Vänerns bety­delse för insjöfisket och för naturskydds-
och friluftslivsändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket framhåller atl de
resultat av nya sjömätningar som väntas föreligga efter år 1978 kommer atl ge
möjlighet till bättre underbyggda be­dömningar än hittills beträffande
hamnlokaliseringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.3 Skåne&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens beslut med anledning av programskedet i den
fysiska riksplane­ringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens beslut år 1975
bör kommunerna i Malmöhus och Kri­stianstads län samarbeta med varandra och
samråda bl.a. med länsstyrel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' De centrala ämbetsverkens yttranden grundar sig på
tillgängligt planeringsmateri­al 1977-12-15.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;serna och lantbruksnämnderna i syfte atl utarbeta program
för hushållning med jordbruksmarken. De två kommunalförbunden bör få elt
betydande ansvar för detta arbete. Jordbrukels intressen bör enligt beslutet
ges en vidare avgränsning än under programskedet. Studierna rörande jordbru­kets
intressen i förhållande lill tätorternas expansion bör sättas i samband med bl.
a. överväganden rörande den begränsade tillgången inom länen på mark för
friluftsliv. Jordbruks- och skogsbruksfrågorna bör därför behand­las i ett
sammanhang i regional skala. Programmet bör ge elt för hela Skåne gemensamt
underiag för alt långsiktigt tillgodose jordbruks-, skogsbruks-och
friluflsintressena med beaktande av möjligheterna alt åstadkomma än­damålsenliga
tätortsbildningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet under planeringsskedet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nordvästra Skånes kommunalförbund
(NSK) och Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) har tagit fram
planeringsunderlag åt medlem­skommunerna (19 av Skånes 33 kommuner) saml
samrått med och bilrätt dessa i planeringsarbetet. I sydvästra Skåne har
planeringsunderlaget i hu­vudsak utgjorts av en regionplan från år 1972 sarnt
elt ulbyggnadsprogram från år 1975. Befolkningsantagandena i dessa planer har
dock reviderats. Nordvästra Skånes kommunalförbund har presenterat en
åkermarksgrade-ring i nordvästra Skåne (NSK, rapport 1975:3). I en särskild
rapport (NSK, rapport 1975:4) redovisas markutnylQandet och tätortsutveckling­en
år 1960 och år 1975 för 65 tätorter i nordvästra Skåne. Kommunalför­bundet har
vidare i Markhushållningsprogram i regionall perspektiv (NSK, rapport 1976: 4)
redovisat tätorlsutvecklingens långsikliga anspråk på jord­bruksmark fram till
år 2000. Även skogsbrukets och friluftslivets intressen berörs kortfattat. I en
särskild promemoria i februari 1977 redovisar för­bundet en sammanfattning och
en jämförande studie av kommunernas för­slag till jordbruksmarksprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har. under
planeringsarbetet samarbetat med varandra. Länsstyrelsema och andra berörda
regionala myndigheter har på olika säll bistått kommunerna, främst genom
information, utarbetande av plane­ringsunderlag samt samråd. Samtliga kommuner
i Skåne har utarbetat pro­gram för hushållning med jordbruksmarken. Endast etl
fåtal kommuner har hunnit upprätta översiktliga planer för s. k. expansiva
tätorter. I Malmöhus län har av kommunfullmäktige antagna områdesplaner redovi­sats
för Arlövs och Åkarps tätorter i Buriövs kommun och för Eslövs tätort i Eslövs
kommun. Länsstyrelserna i Malmöhus och Kristianstads län har i etl gemensamt
yttrande redogjort för arbetet med program för hushållning med jordbruksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Skåne finns ca 452000 ha
jordbmksmark i klass 4-10 enligt lantbruks­nämndernas gradering. Arealen
skogsmark i bonitetsklass I och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;uppgår
till ca 317000 ha. De sammanlagda anspråk på mark för tätortsutbyggnad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213  
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fram
till år 1990 som redovisas i kommunemas jordbruksmarksprogram berör enligt
länsstyrelsernas uppskattning ca 2,0% av jordbruksmarken och 0,6% av
skogsmarken. I nedanstående tabell redovisas länsstyrelser­nas sammanställning
av tätortsutbyggnaden under den senaste 15-årspe-rioden saml markbehoven för
perioderna 1976-1980 och 1976-1990 enligt kommunernas markhushållningsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:44.4pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:44.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:44.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbyggd
  areal under den senaste 15-års-perioden (-1976) ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:44.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Markbehov 1976-1980 ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:44.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Markbehov 1976-1990 ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:20.9pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Malmöhus
  län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;totalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8600&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 750&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:37.7pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:37.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav
  jordbruks­mark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skogsmark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:37.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6850 (all åker­mark) 0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:37.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2600 (klass 4-10) 0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:37.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7900 (klass 4-10) 100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:18.95pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kristianstads
  län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;totalt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4750&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1750&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:18.95pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:45.35pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:45.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav
  jordbruks­mark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skogsmark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:45.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt;text-indent:4.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 450 (all åker­mark) uppgift
  saknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:45.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;500 (klass 4-10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;750 (bonitets­klass 1-2)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:45.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1250 (klass 4-10)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 850 (bonitets­klass 1-2)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.9pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skåne&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tolall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;13500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14400&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:40.55pt'&gt;
  &lt;td width=83 valign=top style='width:62.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:40.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;varav
  jordbruks­mark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;skogsmark&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:40.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt;text-indent:3.0pt'&gt;&lt;span
  style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;9300 (all åker­mark) uppgift
  saknas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:40.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3 100 (klass 4-10) 750&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=114 valign=top style='width:85.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:40.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9 150 (klass 4-10) 1950&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor som rör friluftsliv och skogsbruk har
behandlats av de inlerkom­munala samarbetsorganen som finns för Söderåsen,
Linderödsåsen, Ro-meleåsen samt de nordöstskånska och sydvästskånska
sjölandskapen. De båda länens naturvårdsplaner har möjliggjort en regional
bedömning av fri­luftslivets intressen. I kommunernas program för hushållning
med jord­bruksmarken behandlas även friluftslivets intressen. Med vissa
undantag redovisar programmen inga konflikter mellan bebyggelse och
friluftslivels intressen. Nästan genomgående anges att friluftsliv kan
kombineras med de areella näringama ulan större konflikter. 1 några fall
hänvisas till den s.k. hänsynsregeln i skogsvårdslagen, som särskilt kan
tillämpas inom skogsområden i västra och södra Skåne, där friluftslivets
intressen är bety­dande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilagal&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län
betonar i sin gemen­samma redovisning av arbetet med markhushållningsprogram
för Skåne att den redovisade sammanställningen av kommunernas program inte ut­gör
etl samlat markhushållningsprogram av det slag som antyddes i rege­ringsbeslutet
över programskedet. I det redovisade materialet har målsätt­ningen belräffande
befolkningsfördelningen samt avvägningen mellan de areella näringarnas
intressen och andra samhällsintressen utarbetats av varje kommun för sig.
Materialet bör enligt länsstyrelserna uppfattas som en första etapp i arbetet
med att utarbeta ett markhushållningsprogram för Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas
redovisning av markbehov för lätortsutbyggnad för pe­rioden 1976-1980 innebär
enligt den sammanställning som har gjorts av länsstyrelserna att 3 100 ha
jordbruksmark i klasserna 4-10 och 750 ha skogsmark i bonitelsklasserna 1-2 tas
i anspråk. Under perioden 1976-1990 beräknas 9 150 ha jordbruksmark och 1 950
ha skogsmark tas i anspråk. De redovisade markanspräken fram till år 1990 utgör
ca 2% av jordbruksmarken och 0,6% av skogsmarken i Skåne i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De antaganden om befolkningsutvecklingen som har
legal till grund för kommunernas beräkningar av markåtgången ger enligt
länsstyrelserna en befolkning i Skåne på ca 1 125000 personer år 1990. En
schablonmässig framskrivning till denna lidpunki av länsstyrelsernas riktvärden
i länspla­nering 1974 för befolkningstalen år 1985 ger ca 1 027000 personer.
Enligt länsstyrelsemas beräkning motsvarar denna folkmängsskillnad på ca 100000
personer ungefär en tredjedel av det redovisade markbehovel fram till år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna anser alt omfattningen av de
redovisade markansprå­ken för tätortsutbyggnad fram till och med år 1980 i
princip bör godtas för att möjliggöra en jämn bostadsproduktion.
Länsstyrelserna förutsätter därvid atl kommunerna gör alla de ändringar i
markbesparande syfte som är planmässigt möjliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunemas redovisade markanspråk för tiden efter
år 1980 bör enligt länsstyrelserna betraktas som preliminära uppskattningar som
inte bör för­anleda ställningstaganden från statsmakternas sida. Välgrundade
avväg­ningar mellan de areella näringama och övriga samhällsintressen kan göras
först när ett genomarbetat markhushållningsprogram för Skåne föreligger. Etl
planeringsarbete för att färdigställa ett sådant program bör därför sna­rast
komma till slånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med
markhushållningsprogrammei bör kommu­nerna enligt länsstyrelserna eftersträva
alt uppnå en likartad syn på grund­läggande planeringsförutsättningar. Det
gäller framför alll avvägningen mellan de areella näringamas intressen och andra
samhällsintressen, be­folkningsfördelningen samt principerna för dimensionering
av bostads-.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamhets-
och reservområden. Arbetet med markhushållningspro­grammei bör vidare enligt
länsstyrelserna vara nära samordnat med läl-ortsplaneringen. Kommunerna har
hittills endasl i liten omfattning hunnit upprätta eller omarbeta översiktliga
planer för expansiva tätorter enligt re­geringsbeslutet över programskedel.
Oklarheter rörande tätorternas ut­byggnad har lett lill atl kommunerna i många
fall har lagt ut slora intresse­områden för att hålla alternativa
utbyggnadsmöjligheter öppna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna behöver enligt länsstyrelsema samarbeta
på ett mera ut­vecklat sätl än hittills för alt skapa förutsättningar för ett
samordnat mark­hushållningsprogram. Det fortsatta arbetet bör därför inledas
med över­läggningar kring samarbets- och samordningsfrågor mellan kommunerna,
de inlerkommunala planeringsorganen och länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som etl led i det fortsatta arbetet anser
länsstyrelserna att följderna för samhällsutvecklingen av alternativa ålgärder
för att spara mark, förutsätt­ningar för markbesparande byggnadssätt samt
möjligheterna att lägga ut tillväxtgränser för tätorterna måste utredas yllerligare.
Länsstyrelserna är beredda att i samverkan med kommunerna svara för delta
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län konstaterar att del i
länsprogram 1974 framhålls att största möjliga samlokalisering av arbetsplatser
och bosläder bör eftersträvas i såväl olika regioner som de enskilda
kommunerna. Vida­re framhålls att en koncentration av bebyggelsen inom varje
kommun är önskvärd med hänsyn till serviceförsörjningen och möjlighetema alt
bygga upp elt fungerande kolleklivtrafiknät. Länsstyrelsen anser alt delta inte
in­nebär att man skall satsa enbart på de stora tätorterna. En försiktig utbygg­nad
av vissa mindre tätorter kan vara lämplig från bl. a. markhushållnings­synpunkt.
Utbyggnaden av dessa mindre tätorter bör dock begränsas till ett fåtal hus per
år. De områdesplaner som kommunema avser att upprätta för de mindre tätorterna
bör därför begränsas till sin geografiska utbred­ning och inriktas mol
förtätnings- och miljöfrågor. Länsstyrelsen anser vidare att det är myckel
angelägel atl förhindra alt helt nya tätorter för per­manentbebyggelse
uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget i Malmöhus län anser att beräkningarna
av markbehov i ar­betet med markhushållningsprogrammei måsle ske med
ulgångspunkl från de i länsplaneringen fastlagda befolkningsramarna.
Landstinget stryker under alt markhushållningsprogrammei bör utarbetas snarast
möjligt och framhåller alt de av länsstyrelserna föreslagna utredningarna inte
får göras så omfatlande att de försenar arbetet med markhushållningsprogrammei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget i Kristianstads län anser att
länsstyrelserna med hänsyn till regeringens uppdrag borde ha verkat för en
hårdare styrning av kommu­nernas arbete mot ett samordnat
markhushållningsprogram. Landstinget finner atl länsstyrelserna i sill
ställningstagande till kommunernas arbete inte redovisar någon klar målsättning
beträffande de regionala fördelnings­frågorna. Landstinget motsätter sig inte
atl länsstyrelsema accepterar kommunernas markanspråk fram till år 1980 men
anser all anspråken i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;första
hand bör riktas mot områden där jordbruksmarken och skogsmar­ken är av sämre
kvalitet. Belräffande det fortsatta arbetet med markhus­hållningsprogram
stryker landstinget kraftigt under behovet av att de av länsstyrelsema
föreslagna utredningarna snarasl genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att det är angeläget atl samtliga
kommuner i Skåne i kommunomfattande markdisposilionsplaner tar ställning lill
markhushåll-ningsproblemen mot bakgrund av de betydande konflikter om markan­vändningen
som har dokumenterats i länsstyrelsernas redovisning. Arbe­tet med ett
regionalt markhushållningsprogram bör drivas vidare av läns­styrelsema i
samverkan med kommuner, kommunalförbund, lantbruks­nämnder och
skogsvårdsstyrelser så alt elt samlat program kan redovisas till statsmakterna
under hösten 1981. En utgångspunkt i arbetet bör vara länsplaneringens
befolkningsramar. Vid länsstyrelsemas översyn av dessa bör
markhushållningsfrågorna beaktas som en viktig faktor. Länsstyrelser­na bör i programmet
redovisa vilka långsiktiga ställningstaganden till tät­ortsutbyggnad som bör
göras, i vilken teknisk form de bör göras samt i vil­ken omfattning
ställningstaganden från statsmaktemas sida erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket tillstyrker att de av länsstyrelsema
föreslagna utredningarna i anslutning till markhushållningsprogrammet
genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen framhåller all hushållningen med
värdefull jord­bruksmark framledes bör vara en av de faktorer som påverkar
regionalpo­litikens utformning och tillämpning och att detta är särskilt
angeläget i Skå­ne. Länsstyrelsemas redovisning visar enligt lantbruksstyrelsen
atl någon nämnvärt förbättrad hushållning med jordbruksmark i Skåne som helhet
knappast kan åstadkommas utan en regional omfördelning av tätorternas utbyggnad.
Lanlbruksslyrelsen finner det angläget att ett samlat markhus­hållningsprogram
för Skåne redovisas av berörda länsstyrelser under år 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsstyrelsen anser all skogsbrukels betydelse
hittills inte har upp­märksammats tillräckligt i arbetet med
markhushållningsprogram för Skå­ne. Som underlag för kommunernas prioriteringar
av olika markanspråk borde enhetliga riktlinjer utarbetas för såväl de areella
näringarna som byggande, naturvård och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller alt man i arbetet med
markhushållnings­programmei särskill måste behandla den allemansräitsligt
tillgängliga mar­ken och belysa konsekvenserna av olika utbyggnadsalternativ
vad gäller markåtgång för friluftsliv och rekreation. De begränsade
allemansräitsligt tillgängliga markområdena i framför allt västra Skåne har
fått en mer utsatt position än tidigare genom den restriktiva synen på att ta i
anspråk jord­bruksmark för bl. a. bebyggelse och vägar. Verkel anser att
markbristen i västra Skåne måsle leda till att områdena för bebyggelse och
vägar inte bör utökas nämnvärt i förhållande till dagens situation.
Möjligheterna alt ge­nom markbesparande byggnadssätt och förtätning av
befintlig bebyggelse undvika att ta nya markområden i anspråk måste studeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser att möjlighetema att
regionalt omfördela tätortsulbyggnaden i Skåne bör undersökas. 1 samband därmed
bör kollek-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tivtransportsystemet
ses över. Den mark i västra Skåne som inte är hög-produktiv jordbruksmark har
stort värde för kulturminnesvård, naturvård och friluftsliv. Möjligheterna att
avsevärt öka exploateringen av befintliga tätorter är enligt ämbetet också
begränsade, bl. a. av miljöskäl och kultur­historiska skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sydvästra Skånes kommunalförbund (SSK) förutsälter
alt detaljplaner inte kommer alt undantas från fastslällelse med motivering alt
ett samlat markhushållningsprogram för Skåne ännu inte har redovisats.
Detaljplaner måste kunna granskas mot bakgrund av det material som redan har
tagils fram av kommunema och kommunalförbundet. Kommunalförbundet kommer att
pröva de intressekonflikter som kommunerna har redovisat i sina
markhushållningsprogram i 1978 års regionplan. Detta innebär enligt
kommunalförbundet alt regionplanen även kommer att innehålla etl regio­nalt
markhushållningsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbundet
Aktion Skåne-miljö och Centerns ungdomsförbund i södra&lt;br&gt;
Skånes distrikt anser att de markanspråk som redovisas i kommunernas&lt;br&gt;
markhushållningsprogram måsle skäras ned avsevärt för alt statsmakter­&lt;br&gt;
nas riktlinjer skall kunna tillgodoses. En fortsatt expansion på jordbruks­&lt;br&gt;
mark fram till år 1990 av samma omfattning som under den senaste femton­&lt;br&gt;
årsperioden kan inte accepteras. Centerns ungdomsförbuiid som enbart&lt;br&gt;
kommenterar förhållandena i Malmöhus län framhåller atl detla i' förstaj&lt;br&gt;
hand gäller de kommuner i sydvästra Skåne som planerar för en fortsatt&lt;br&gt;
expansion motsvarande den under 1960-talet. Den utbyggnad som kommu­&lt;br&gt;
nema i Mellanskåne planerar berör relativt sett sämre mark. Befolknings--&lt;br&gt;
utvecklingen i dessa kommuner har också stagnerat under sydvästra Skå­&lt;br&gt;
nes expansionsperiod.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;!&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Båslads och Simrishamns kommuner berör arbetet med
markhushåll­ningsprogrammei i sina synpunkter på länsstyrelsemas redovisning.
Bå­slads kommun anser att de utredningar i anslutning till markhushållnings­programmet
som länsstyrelsema vill göra är mycket angelägna. Simris­hamns kommun är
tveksam till den form av regionall markhushållnings­program för Skåne som
innebär alt länsstyrelserna får samordningsansva­ret och atl länsplaneringens
befolkningsramar används som utgångspunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De sju kommuner i Malmöhus län, som har kommit in
med synpunkter på länsstyrelsernas redovisning, kommenterar samtliga
markhushållnings­frågorna. Malmö kommun är tveksam lill om del behövs elt
samlat mark­hushållningsprogram för hela Skåne. Däremol kan ell
markhushållnings­program enligt kommunen behövas för de mera tätbefolkade
västra delar­na av landskapet. Mål och arbetsformer för ett sådant program bör
dock studeras noggrant innan programarbetet påbörjas. Kommunemas och pla­neringsförbundens
roll i arbetet måste preciseras. Uppläggningen av de av länsstyrelsema
föreslagna utredningarna bör enligt kommunen diskuteras i delta sammanhang.
Kommunema bör ges möjlighet all della i utrednings­arbetet. Malmö kommun anser
inte att det är möjligt att redovisa ett färdigt markhushållningsprogram till
hösten 1981 om della förutsätter atl områ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;desplaner
dessförinnan skall hinna utarbetas för samtliga planområden som berör
jordbruksmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen
framhåller atl de markanspråk som har redovisats måste ses i relation lill alt
Malmö stad är mycket högt exploaterat och rymmer funk­tioner som landsdels- och
regioncenlrum. Kommunen menar att det trots stora ansträngningar har visat sig
svårt att begränsa markålgången framför allt för industrier och andra
verksamheter. Kommunen bedömer att det finns möjlighet att ytterligare något
begränsa de redovisade osäkerhetszo­nerna för tätortsexpansion. En markreserv
måste dock finnas för att möta ändrade utvecklingstendenser eller nya
planfaktorers inverkan på behovet av mark. För atl minska osäkerheten för
jordbruket i de områden som be­rörs av osäkerhetszonema för tätortsexpansion
föreslår kommunen ett mer utvecklat samrådsförfarande mellan kommunen och
företrädare för jordbrukets intressen vad gäller förutsättningarna för
investeringar inom jordbrukel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen stryker under att en fördelning av
befolkningsramama som innefattar hänsynstagande till markhushållningsfrågorna
skulle få allvarli­ga konsekvenser för slättbygdskommunema i sydvästra Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Malmö kommun anser slutligen att de kommunala
markhushållnings­program som har utarbetats bör utgöra tillräckligt underlag
för fastställel-seprövning av detaljplaner. En ytterligare fördröjning av
faslställelsepröv­ningen medför försämrad planberedskap i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs kommun anser att
markhushållningsfrågorna måste bely­sas i regional skala och med ell relativt
långsiktigt perspektiv. För kommu­nens del är det viktigt alt en samlad analys
av dessa frågor omfattar hela den nordvästskånska region inom vilken
Helsingborg är huvudort. Etl samarbete över länsgränsen är därför nödvändigt
enligt kommunen och kan lämpligen ske genom kommunalförbundels medverkan.
Kommunen betonar vikten av att ett samlat markhushållningsprogram främst
fullföljs som en kommunalt förankrad arbetsuppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Staffanstorps kommun framhåller att riktlinjer för
det fortsatta plane­ringsarbetet som innebär atl länsstyrelsens
befolkningsramar skall följas och att bebyggelse på jordbruksmark i största
utsträckning skall begränsas får allvarliga konsekvenser för kommunen.
Kommunen, som inom sina gränser rymmer enbart högvärdig jordbruksmark, har etl
strategiskt läge i Malmö-Lundregionen. Kommunen är attraktiv som bostadsort och
har god planberedskap för industrimark. Kommunen betonar att en fortsatt
planering självklart måste ske under stort hänsynstagande lill jordbrukets
intressen. Avvägningar måste dock kunna göras gentemot övriga angeläg­na
samhällsintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eslövs kommun anser att det inte är förenligt med
den kommunala själv­bestämmanderätten att den kommunala planeringen skall utgå
från läns­styrelsens befolkningsramar. Sjöbo kommun stryker under atl det är
myc­kel angeläget att markhushållningsaspektema beaktas i de regionalpolilis­ka
övervägandena om befolkningsramar och bebyggelsefördelning. Härvid bör särskild
hänsyn tas till den regionala variationen i åk*&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tet.
Kommunen efterlyser klarare riktlinjer för hur jordbrukets intressen skall
vägas in i områdesplaneringen. Bl.a. är det enligt kommunens upp­fattning
angeläget att de utredningar som länsstyrelserna föreslår genom­förs.
Planeringsunderlaget behöver kompletteras genom mer detaljerade redovisningar
av jord- och skogsbrukets intressen liksom av naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landskrona kommun framhåller att en undersökning
pågår i kommunen om möjlighetema alt med hänsyn till jordbruksintressena och
andra sam­hällsintressen komplettera bebyggelsen i vissa mindre orter.
Resultatet av undersökningen kan enligt kommunen innebära att behovet alt ta i
anspråk områden där konflikter med jordbruksintressen föreligger minskas eller
förskjuts i liden. Kommunen anser all det behövs ett mer preciserat under­lagsmaterial
för atl tillgodose jordbrukels intressen i områdesplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Trelleborgs kommun menar att det kan bli nödvändigl
att ta jordbruks­mark i anspråk för bebyggelse om Trelleborgs ställning som
regioncentrum skall kunna bibehållas. I stort sett all mark i kommunen är
högvärdig jord­bruksmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fortsatt
arbete med markhushållningsprogram&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema i Malmöhus och Kristianstads län
bedriver med särskilt slöd av regeringen ett arbete, del s. k. MARK-projektet,
vilket syftar till att förse kommunerna med elt bättre och mer enhetligt
underiagsmalerial för den områdesplanering m. m. som enligt slalsmaklemas
beslul bör ge­nomföras för de expansiva lälortema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
projektet behandlas främst tre frågor:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konsekvensema för
samhällsutvecklingen av olika principer för tätorts­utbyggnad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligheterna till
markbesparande byggnadssätt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjlighetema atl i planer sälta
gränser för tätorternas tillväxt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt ytteriigare förbättra underiagsmaterialel
genomför lantbruks­nämnderna och skogsvårdsslyrelserna i Skåne en mer
detaljerad gradering av jordbruks- och skogsmarken. Vidare har länsstyrelsema
inom länspla­neringens ram gett kommunema förslag om befolkningsramar för år
1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4
Sydbillingen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
beslut med anlednmg av programskedet i den fysiska riksplane­ringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut år 1975 underströks behovet av
samlade övervägan­den beträffande den framtida markanvändningen m. m. inom
södra Billing­en. Enligt beslutet skulle länsstyrelsen så långl möjligt
samordna de olika arbetsinsatser som berör området och göra en samlad
utvärdering av de anspråk som riktas mol området. Vidare skulle länsslyrelsen
ge förslag lill fortsalla åtgärder och lämpliga former för alt reglera markens
användning. Frågan om avvägningar mellan bevarandeintressena och önskemål om
brytning av kalk, diabas och uran skulle härvid behandlas med förtur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen beslutade vidare all planeringsarbetet i
de berörda kommu­nema, dvs. Falköping, Skara och Skövde kommuner, skulle ge en
över­siktlig bild av avsedd markanvändning för de delar av södra Billingen där
förutsättningarna kunde preciseras i rimlig utslräckning. På sikt borde hela
området omfattas av samordnade översiktliga markanvändningsplaner,
kompletterade med erforderliga förordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
under planeringsskedet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statliga
ulredningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen tillsatte år 1976 en särskild kommitté
med uppgift att utreda ett antal olika alternativ för den ekonomiska
utvecklingen i området kring Sydbillingen. Utredningen har överlämnat sitt
belänkande. Billingen - 4 exempel (SOU 1977: 47). De redovisade
utvecklingsaltemativen är knutna lill skifferexploatering av olika omfattning
och inriktning. Altemativen har bedömts i förhållande till utvecklingen i
regionen i övriga avseenden och även i förhållande till miljöfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens industriverk fick år 1975 regeringens
uppdrag att utreda vissa frågor angående utvinning av kalksten m. m.
Utredningens resultat redovi­sas i Kalksten och dolomil i den fysiska
riksplaneringen (Fysisk riksplane­ring. Underlagsmaterial 1977:7). I utredningen
redovisas för olika områ­den i landet värdet för täktverksamhel, omfattningen
av motstående in­tressen saml risken för konflikter med dessa intressen.
Avsikten är att ut­arbeta ett planeringsunderlag som ger möjlighet till
jämförelser mellan oli­ka altemativ för läkt av kalksten och för lokalisering
av industri baserad på kalksten som råvara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 utredningen konstateras bl. a. att intressen av
kalkstenstäkl i Sydbil­lingen har redovisats och att flera starka motstående
intressen finns inom området. Del är dock enligt utredningen för tidigt att
ange utgångspunkter för områdets framtida utnytQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 en lägesrapport år 1976 framhöll länsstyrelsen
särskilt behovel av över­gripande bedömningsunderlag för utnytQandet av diabas-
och skiffertill-gångama i landet. Regeringen gav därefter statens industriverk
i uppdrag att utreda dessa frägor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens industriverk redovisar i
Alunskifferutredningen (Fysisk rikspla­nering. Underlagsmaterial 1978:1) en
analys av fömtsätlningama på längre sikl för brytning av alunskiffer i Sverige.
Utredningen kartlägger områden med intressanta fyndigheler, samt de
utredningsinsatser som krävs inför framtida beslul om tillstånd för utvinning.
Vidare behandlas konflikter mellan olika intressen inom områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alunskifferområdena i Skaraborgs län, däribland
inom Sydbillingen, in­nefattar enligt utredningen områden av riksintresse för
naturvård och i fle­ra fall även för friluftsliv. Vidare konstaterar
utredningen att områdena ut­gör gamla kulturbygder som delvis omfattar jord-
och skogsbruksintressen samt andra motstående exploaleringsintressen.
Vattenfrågorna måste av flera skäl speciellt uppmärksammas, med tanke på den
varierande vatten­tillgången och den delvis hårda föroreningsbelastningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Diabasutredningen (Fysisk riksplanering.
Underlagsmaterial 1977:13) belyses olika alternativ för lokalisering av läkt
för diabas och diabasanvän-dande industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsarbetet har inriktats på att redovisa
områden i landet med mer belydande diabasförekomsler inom vilka takter
förekommer eller kan bli aktuella. Vidare ingår en redovisning av de konflikter
som kan tänkas uppslå mellan olika intressen. Bl. a. konstaterar ulredningen
att intresse av diabastäkt finns inom Sydbillingen som delvis berörs av starka
motstående intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas
planeringsarbete&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen tog år 1975 initiativ lill bildandet
av en gemensam plane­ringsorganisation, Sydbillingenkommitlén, för de tre
berörda kommuner­na, nämligen Falköpings, Skara och Skövde kommuner.
Planeringsarbetet har successivt fått anpassas lill ändrade
planeringsförutsättningar, bl. a. vad gäller Ranstadsprojektet. Arbetet delades
under planeringens gång upp i ett utrednings- och ett planskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 utredningsskedet preciserades och avgränsades
olika markanvänd­nings- och bevarandeintressen inom området. Riktlinjer för atl
reglera oli­ka verksamheters miljöpåverkan utformades. Med utgångspunkt i
tänkba­ra utvecklingsaltemaliv beskrevs olika markanvändningskonflikter under
olika perioder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I planskedet studerades markanvändningsregleringen
i Sydbillingenom­rådel i samråd med länsslyrelsen, främst i syfte att samordna
och precisera kommunöversikteraa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet har redovisats i två rapporter
under år 1976, som efter utställning och samråd har godkänts av kommittén som
underiag för fort­salt planering inom resp. kommun. Materialet behandlades
under år 1977 av kommunfullmäktige i de tre kommunema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige i Falköping, Skara och Skövde
kommuner har an­tagit kommunöversikter där större delen av Sydbillingen
redovisas som ut­redningsområde med hänvisning till den pågående inlerkommunala
plane­ringen. I rapporten Sydbillingen - sammanställningskarta 1976 ges en
samlad bild av restriklionema för markanvändningen i ulredningsområdel samt
förslag till riktlinjer för bebyggelse inom olika delområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Aktuella
projekt inom Sydbillingen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skjutfäll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tre alternativ för anskaffning av ell nytt
skjulfält för Skövde garnison redovisades under planeringsskedet av chefen för
armén. Länsstyrelsen och Falköpings kommun förordade i sill yttrande ett
genomförande av det s. k. Bjärsjöaltemativet, p. g. a. dess mindre inverkan på
de areella näring­ama. 1 prop. 1978/79: 5 föreslogs att detta område skulle tas
i anspråk. För­svarsmakten och sedermera även Skövde kommun förordade området&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
byggas ul lill ett kombinerat skjut- och övningsfält för Skövde garni­son (FöU
1978/79: 9, rskr 1978/79: 56).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brytning
av alunskiffer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I juni 1975 ansökte LKAB, AB Atomenergi och statens
vattenfallsverk om tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen till brytning och
bearbetning av alunskiffer i Ranstad. Skiffemltaget beräknades till ca 6 milj.
lon per år, dels i dagbrott i anslutning till det befintliga brottet, dels i en
underjordisk gmva. Under pågående remissarbete återtogs ansökan i november 1975
för kompletteringar och bearbetning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I maj 1977 inlämnades en ny ansökan enligt 136 a §
byggnadslagen för det s. k. Mineralprojekt Ranslad, som inkluderade en
komplettering av de befintliga anläggningarna för fullt utnyttjande med hänsyn
till uppställda miljökrav. Skifferuttaget om ca 1 milj. lon per år beräknades
kunna ske i anslutning lill det befintliga dagbrottet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De berörda kommunerna avstyrkte vid
remissbehandlingen tillstånd till bolagets ansökan. Det framgick dock av
yttrandena atl kommunerna var positiva till viss framtida forskningsverksamhet
vid Ranstadsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 136 a § byggnadslagen får tillstånd till
verksamhet som prövas en­ligt lagrummet lämnas endast om kommunerna har
tillstyrkt della. Rege­ringen avslog därför genom beslut den 19 januari 1978
bolagets ansökan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Aktiebolaget Svensk Alunskiffemlveckling (ASA) har
i skrivelse den 1 februari 1978 ansökt om medel för ett treårigt
forskningsprogram som syf­tar till att efter periodens slut ha underlag för att
kunna bygga en försöks­anläggning i kommersiell skala för full utvinning av
Ranstadskiffer och en försöksanläggning i liten skala för Kvamtorpskiffer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 regeringens proposition 1977/78:124 om lån och
forskningsverksamhet i Ranstad konstaleras alt det är av stort samhälleligt
intresse att utveck­lingsarbetet rörande utvinning av energi och mineralråvaror
ur alunskiffer fortsätter. Det ger enligt propositionen ökad handlingsfrihet
vid val av om­råden om en exploatering i framtiden blir akluell. En
grundläggande fömt­sättning för framtida kommersiellt utnytQande av dessa
fyndigheter måste dock enligt propositionen vara att olika slag av miljöfrågor
kan lösas på elt tillfredsställande sätt. Dåvarande departementschefen fann del
väsentligt att ingen skifferbrytning startas - med undantag av den brytning som
er­fordras för forskningsverksamheten - innan en full utvinningsprocess har
utvecklats. Ställningstagandena till medel för forskningsverksamhet i Ranstad
innebär enligt propositionen inte någol ställningstagande till frå­gan om
eventuell framtida utvinning av alunskiffer. Riksdagen godtog re­geringens
förslag (NU 1977/69, rskr 1977/78: 342).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I en skrivelse daterad den 19 februari 1979 lämnade
ASA i enlighet med regeringens regleringsbrev för budgetåret 1978/79 en
lägesrapport för den verksamhet som har bedrivits under andra halvåret 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av skrivelsen framgår bl. a. att verksamheten
hittills har inskränkt sig till planering av en framtida prospekteringsinsats.
För Projekt Ranslad på-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;går enligt skrivelsen arbele med att ta fram underlag för
projektering och beslut om en anläggning i Ranslad som medger sådana försök i
industriell skala som behövs för atl ta ställning lill kommersiell produktion
med pro­cesser för fullständigare utvinning. Vidare pågår bl. a. arbete med
återställ­ning till jordbruksmark av tidigare dagbrottsområde. Slutligen nämns
att arbetet med att ta fram underlag för en ny ansökan om tillstånd lill
industri­ell verksamhet i Ranslad har påbörjats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 regeringens proposition
1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken anförs att det är viktigt atl
klarlägga fömtsätlningama för utvinning från uranfyndigheter inom Sverige.
Enligt propositionen bör undersökning av skiffrar på uran i första hand riktas
mol sådana förekomstområden där konflikter med annan markanvändning av
riksintresse är mindre uttalade. För att redan från början åstadkomma
en.miljömässigt acceptabel skiffer­brytning, om en sådan skulle bli aktuell,
bör enligt propositionen en utred­ning tillkallas för atl studera och utvärdera
de hittills genomförda under-sökningama på detla område och de tekniska metoder
som finns tillgängli­ga eller kan förutsättas komma till användning under
1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Brytning av diabas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;F. n. bryts diabas i
Billingenområdet i Ryd norr om Skövde. Två ansök­ningar om nya läktplatser har
avslagits av länsstyrelsen. Länsstyrelsen åtog sig i samband härmed atl
inventera lämpliga områden för diabastäk-ler. Länsstyrelsen framhåller att
slutlig ställning till diabasbrytningens om­fattning och lokalisering bör kunna
tas efter det atl industriverkets diabas-utredning har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturreservat&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen beslöt år 1975 att i
avvaktan på naturreservatsbildning förordna om ett s. k. interimistiskt
naturreservat över de centrala delama av Sydbillingens platå. På grund av
fastighetsindelningen har området inte kunnal avgränsas tillfredsställande ur
naturvårdssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Skaraborgs län
konstaterar att utredningsarbetet röran­de Sydbillingen har varil omfattande
och ännu inte har avslutats i alla de­lar. I utredningsarbetet har olika
markanvändningsintressen avgränsats och studerats ingående. Arbetet har enligt
länsstyrelsens uppfattning visat all olika motstående markanvändningsintressen
kan rymmas på Sydbil­lingen. Således torde mark för eventullt skjulfält och
naturreservat kunna avsättas enligt genomförda ulredningar. Några konflikter
med tätortsin­tressena synes inte föreligga. Enligt länsstyrelsens uppfattning
förefaller det även möjligt, om så anses lämpligt, att förverkliga
Mineralprojekt Ranslad i området. Jord- och skogsbruket synes bli inskränkt i
begränsad omfattning och då främsl inom det planerade naturreservatet och vid
Ranstadsverket. Marken inom Ranstadsområdet kommer dock endast till-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fälligt
att tas ur jordbruksproduktion. Kulturminnesvårdens och naturvår­dens intressen
berörs enligt länsstyrelsen endast i begränsad omfattning av de olika
exploateringsintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att någon ytleriigare
utredningsverksamhet f. n. inte synes vara påkallad inför föreslående beslul om
aktuella projekt. En fullständig redovisning av samtliga nu pågående
utredningar rörande Sydbillingen bör dock ske i samband med regeringens och
riksdagens ställ­ningstaganden lill planeringen i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fastighetsförhållanden och kommungränser inom
Sydbillingenområdel är enligt länsstyrelsen mycket komplicerade och motverkar
en ändamåls­enlig planläggning. En justering av kommungränsema skulle
underlätta ge­nomförandet av del föreslagna naturreservatsförordnandet och det
eventu­ella militära skjulfäliet. För att erforderiig samordning skall komma
till stånd vid ett genomförande av naturreservat och skjutfäll föreslår länssty­relsen
att en arbetsgrupp tillsätts med representanter från länsstyrelsen och berörda
kommuner. Under förutsättning att skjutfällel på södra Bil­lingen kommer till
stånd bör även representanter för försvaret ingå. Ar­betsgruppen skulle även
kunna behandla frågan om justering av kommun­gränsema i detta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Många planeringsfrågor kommer enligt länsstyrelsen
även i fortsättning­en alt vara av inlerkommunal karaktär. Kommunernas
gemensamma pla­neringsorganisation bör därför inte avvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna
föreslår att markanvändningen inom Sydbillingen t. v. regleras genom de
samordnade kommunöversikter som har utarbetats. En­ligt länsstyrelsens
uppfallning är detta en rimlig form för reglering av markanvändningen under en
övergångsperiod tills dess slutliga beslut har fattats beträffande främst
naturreservat, militärt skjulfält och Mineralpro­jekt Ranslad. Markanvändningen
i anslutning till dessa projekt bör regle­ras i fastställd generalplan.
Mineralprojekt Ranstad bör dessutom helt eller delvis regleras i stadsplan.
Planerna bör omfatta de områden där resp. verksamhet bedrivs samt erforderliga
risk- och stömingsområden. Om bå­de skjutfäll och mineralutvinningsprojekt
kommer till stånd lorde planerna enligt länsstyrelsen behöva samordnas bl. a.
vad gäller skyddszonernas ut­formning. Kommunöversiklerna bör ses över i de
delar som inte berörs av generalplan eller stadsplan. Målsättningen bör vara
alt de utredningsområ­den som har angetts i kommunöversiklerna helt skall kunna
ersättas med riktlinjer i kommunöversikt eller erforderlig reglering enligt
naturvårdsla­gen. Detta gäller enligt länsstyrelsen även om inget av de berörda
projek­ten kommer till stånd. Den inlerkommunala planeringsorganisationen har
här en viktig samordningsuppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser att de utredningar som
har utförts beträf­fande Sydbillingen visar atl de exploaleringsintressen som
f. n. har redovi­sats synes vara möjliga att samordna med kulturminnesvårdens
intressen utan väsentliga konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket hänvisar lill de synpunkter på
Sydbillingenområdets planering som verket framförde i sitt remissvar över
Mineralprojekt Ran­stad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket delar i allt väsentligt den i
länsstyrelsens redovisning fram­förda uppfattningen om utredningsarbetet för
Sydbillingen och de ålgärder som bör vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skövde miQöfomm anser all det inte är förenligt med
riksplaneringens allmänna gmndtankar och särskilda intentioner för
Sydbillingenområdel att acceptera det exploateringsalternativ som redovisas i
den inlerkommu­nala rapporten från september 1976. För att riksplaneringens
intentioner skall kunna förverkligas förordar Skövde miljöforum att kommunerna
sna­rast i fastställda generalplaner lägger fast markanvändningen efter de prin­ciper
som skisseras i rapportens bevarandealternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller i sitt kompletterande
yttrande att det utred­ningsmaterial som har presenterats sedan länsstyrelsens
redovisning av planeringsskedet inte ändrar länsstyrelsens grundinställning
till markan­vändningsfrågorna i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.5
Bråviken&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens
beslut med anledning av programskedet i den fysiska riksplane­ringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut år 1975 underslröks behovet av
ett samlat studium av kusten söder om Nyköping och Bråviken. Planeringen borde
enligt rege­ringen bl. a. inriktas på att allsidigt klargöra förutsättningarna
för lokalise­ring av resurskrävande och miljöstörande industri lill de platser
som har angetts i riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
under planeringsskedet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hösten 1975 bildades Bråvikenkommittén med
representanter från Norr­köpings, Nyköpings och Oxelösunds kommuner samt
länsstyrelserna i Sö­dermanlands och Östergötlands län. Dessutom medverkade
experter från bl. a. naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning,
Sveriges mete­orologiska och hydrologiska institut, fiskeristyrelsen och
bostadsdeparte­mentet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet inriktades huvudsakligen mot att
sammanställa och utvärdera kända miljödata rörande vatten och luft saml markens
känslighet för på­verkan. Resultatet av kommitténs arbete presenterades den 10
mars 1977 i rapporten Studie av Bråviken och kusten söder om Nyköping.
Rapporten behandlar i tre avsnitt luftens, markens och sölvatlnens samt
kustvattnets miljö. Tidigare miljöundersökningar har bearbetats och så långt
möjligl ut­värderats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under höslen 1976 beslutade de berörda kommunerna
att gemensamt upprätta en översiktlig markdlspositionsplan för Bråvikenområdet.
En&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommitté
bildades, ledningsgruppen för inlerkommunal planering av Brå­vikenområdet, med
representanter från kommunerna och länsstyrelserna. För själva
planeringsarbetet anlitades konsult.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsunderlaget har förutom
miljöundersökningen utgjorts av sam­manställningar av pågående mark- och
vattenanvändning, olika markan­språk saml en redogörelse för förutsättningar
och restriktioner för etable­ring av sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planarbetet har i november 1978 resulterat i etl
förslag till markdlsposi­tionsplan, Bråviken - gemensam kommunal planering inom
ramen för fy­sisk riksplanering. Planförslaget har efter etl omfattande
remissförfarande godkänts av kommunfullmäktige i resp. kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I planen föreslås vissa områden där lokalisering av
sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen bör kunna prövas mol
bakgrund av vissa grundläggande villkor. Vidare behandlas utnytQande och skydd
av särskilt värdefulla vattenområden samt större exploateringar för fritidsbe­byggelse
och fritidsanläggningar. 1 ett förslag till åtgärdsprogram anges bl. a. var
områdesplanering för tätortsutbyggnad bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Södermanlands län bedömer att
lokalisering till länets kustområde av sådan industri som behandlas i den
fysiska riksplaneringen endasl kan medges i Oxelösund-Tunabergsområdet vid
Bråviken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Miljöundersökningens
största betydelse ligger enligt länsstyrelsen i Sö­dermanlands län i att den
har samlat och bearbetat faktauppgifter från tidi­gare i skilda sammanhang
utförda undersökningar vilka inte har varit till­gängliga för planerande
myndigheter eller företag som kan vara intressera­de av industrietablering.
Rapporten ger också underlag för bedömning av behovet av nya undersökningar m.
m. Av rapporten framgår enligt länssty­relsen att genomförda och planerade
skyddsåtgärder vid befintliga miljö­störande industrier innebär väsentliga
avlastningar på vatten- och luftmil­jön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att kravet på en god
planberedskap inom Bråviken­området uppfylls om markanvändningsplaneringen
fullföljs enligt lidspla­nen och programmet för planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen betonar att det är angeläget all
planeringen bedrivs så att resultatet blir direkt praktiskt användbart, dvs.
att det kan Qäna som un­derlag för konkreta ställningstaganden vid framlida
önskemål om industri­etablering. För detta erfordras att konsekvenserna för
annan markanvänd­ning av föreslagna mark reservationer för industriändamål noga
redovisas. Om framtida lokaliseringsbeslut skall vila på en ekologisk grund
erfordras enligt länsstyrelsen också kompletterande miljöutredningar i den
omfatt­ning som anges i det principprogram för undersökningar av naturförhållan­den
vid vissa industrilägen (PNI-programmet) som har redovisats i en sten­cil från
bostadsdepartementet (Ds B 1974: 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen i Östergötlands län klargör
miljöundersökningen de övergripande miljöförutsätlningarna för etablering av
resurskrävande och miljöslörande industri inom Bråvikenområdet. Den kommunala
markan­vändningsplaneringen bedrivs enligt länsstyrelsens mening på ett
tillfreds­ställande sätt efter elt väl genomarbelet program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att naturvårdens, friluftslivets
och kulturminnesvår­dens intressen bör väga mycket tungt i avvaktan på atl
planeringen för Brå­vikenområdet slutförs. Osäkerheten om förutsättningarna för
sådan indu­stri som behandlas i den fysiska riksplaneringen är stor, speciellt
vad gäller möjligheterna all öppna helt nya områden för industrietablering. Indu­striområdena
i Oxelösund bör enligt verket i första hand studeras utifrån möjligheterna atl
reservera mark för utbyggnad av befintlig industri. De fy­siska och
miljömässiga förutsättningarna är enligt verkel sådana alt lokali­sering av
nya, större industrianläggningar inte bör ske till Oxelösund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller att kommunerna i
arbelel med en översikt­lig markdlspositionsplan för Bråvikenområdet bör beakla
naturvårdens in­tressen i högre grad än vad som har skett i den redovisade
miljöutredning­en.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet bedömer atl
kulturminnesvårdens intressen kan tillgodoses på etl tillfredsställande sätt i
den kommunala planeringen för Bråvikenområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen pekar på försurningsproblemen i
Södermanlands län och anser att länsstyrelsens sjöundersökning bör beaktas vid
övervägan­den om industrilokalisering i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Oxelösunds kommun framhåller med anledning av
verkens yttranden att förutsättningarna för lokalisering av nya
industrianläggningar till Oxelö­sund är beroende av eventuell framlida
utbyggnad av den befintliga indu­slrin. Oxelösund har från vissa utgångspunkter
goda förutsättningar för lo­kalisering av nya induslrier. Tillgång till
industrimark i anslutning till be­fintliga och utbyggbara hamnlägen, goda
kommunikationer och en god planberedskap gör området till en värdefull resurs
för framtida industrieia­bleringar. Kommunen framhåller därför atl
handlingsfrihet bör upprätthål­las som möjliggör nylokalisering av industrier
till Oxelösundsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6   Planeringsskedets resultat län för län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1 Stockholms län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 20 av Stockholms läns 23 kommuner
antog kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska
riksplaneringens riktlinjer avsågs bli fullföljda i den kommunala
markanvändningsplaneringen och genom andra åtgärder. Regeringen log ställning
till programmen genom beslut län för län under våren 1975. För Stockholms län
fattades beslut den 27 februari 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga de kommuner i Stockholms län som upprättade
program för de planeringsåtgärder som borde vidtas lill följd av statsmakternas
riktlinjer för hushållning med mark och vatten har redovisat sill arbete under
plane­ringsskedet med alt fullfölja dessa riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av de 20 kommuner i länet som har
deltagit i planeringsskedet har 15 re­dovisat av kommunfullmäktige antagna
kommunöversikter. Nacka kom­mun har redovisat av fullmäktige godkänd
kommunöversikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Botkyrka, Ekerö, Haninge, Lidingö,
Nynäshamns, Solna, Södertälje, Tyresö, Upplands-Bro, Vaxholms och Värmdö
kommuner har redovisat av kommunfullmäktige antagna kommunomfattande
markdisposilionspla­ner. Huddinge kommun har redovisat kommunomfattande
markdlsposi­tionsplan vilken har godkänts av fullmäktige i de delar som berörs
av riks­intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 Stockholms län omfattas kusten
och Mälaren av den fysiska riksplane­ringens geografiska riktlinjer. Länet
berörs även av de primära rekrea tionsområdena Mälaren och Sörmlands skärgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna för kustområdet berör
åtta kommuner i länet. Kustområde­na i Botkyrka, Haninge, Nynäshamns,
Södertälje, Tyresö, Vaxholms och Värmdö kommuner innefattas i de av resp.
kommun redovisade kommun­omfattande markdispositionsplanerna. Norrtälje kommun
har redovisat av kommunfullmäktige anlagen markdlspositionsplan för
kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mälarområdet innefattas i de
kommunomfattande markdisposilionspla­ner som har redovisats av de berörda
kommunerna, nämligen Botkyrka, Ekerö, Södertälje och Upplands-Bro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För de primära rekreationsområdena
har inget samordnat planeringsar­bete redovisats av berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till områdesplan för
Norvik-Kalvö har redovisats av Nynäs­hamns kommun. Sollentuna kommun har
redovisat förslag lill områdes­plan för Överby.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige behandlade program för hushållning med
jordbruksmar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ken
har redovisats av tio av länels elva berörda kommuner. Norrtälje kom­mun har
redovisat av kommunstyrelsen behandlat program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för åtgärder
som kommunerna vidtagit eller avser att vidta för all genomföra den fysiska
riksplaneringens intentioner har lämnats av sex kommuner i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Stockholms län har ställt samman
och utvärderat de kommunala redovisningarna saml i yttrande till ämbetsverken
och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbelel under plane­ringsskedet.
Efter hörande av landstinget har länsslyrelsen den 15 septem­ber 1977 avgett
slutligt sammanfattande yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
länsstyrelsens redovisning har fogats en gemensam redogörelse från
länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands och Västmanlands län för
Mälarområdets behandling i kommunernas översiktliga planering. Länsstyrelsen
har även bifogat länsredovisningar rörande kommunernas jordbruksmarksprogram,
behandlingen av naturvårdens och kullurminnes-vårdens intresseområden,
landskapsrum i Vallentuna kommun präglade av kulturminnesvårdens intressen,
tätorlsexpansion som berör fritidsbebyg­gelse, länsstyrelsens
säkerställandeålaganden saml lantmäteriverkets fri-tidsbebyggelseinvenlering.
Till länsstyrelsens redovisning har vidare fo­gats yttranden från statens
järnvägar, mililärbefålhavaren för östra militär­området,
försvarsområdesbefälhavaren för Uppsala och Västmanlands försvarsområden,
vägförvaltningen, lantbmksnämnden, skogsvårdsslyrel-sen, fiskerikonsulenlen,
länsbostadsnämnden och landstinget saml från Lantbrukarnas länsförbund i
Stockholms län, Stockholms länsförbund av Svenska naturskyddsföreningen,
Stockholms dislriktsförbund av Frilufts­främjandet och Stockholms
hembygdsförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade materialet har
lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.) Beträffande Stockholms län har skrivelser
kommit in från Resarö miljöstiftelse och enskilda personer i Norrtälje kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema har beretls tillfälle att komma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas, landstingens och
ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts
tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yttranden. 1 Stockholms län
har synpunkter lämnats av länsstyrelsen, landstingets regionplane- och nä­ringslivsnämnd
samt Haninge, Norrtälje, Solna och Södertälje kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsens bedömning har kommunerna i
sin planering i hu­vudsak beaktat riksplaneringens intentioner. Kommunerna har,
trots bris­tande planeringsresurser, lagl fram ett omfattande och väl
genomarbetat planeringsmalerial. Länsslyrelsen anser dock atl det behövs en
större en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hetlighel i de olika kommunöversikterna när det gäller
områdesindelning och utformning av riktlinjer. Denna fråga bör enligt
länsslyrelsen upp­märksammas vid en kommande överarbetning av föreliggande kommun­översikler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser alt kommunema i
sina ställningstaganden lill den framtida markanvändningen i kustområdet har
beaktat de av statsmakter­na fastlagda riktlinjerna på elt i huvudsak
godtagbart sätl. Stora områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv
har säkerställts eller avses bli säkerställda med stöd av naturvårdslagen.
Samtliga kommuner har reser­verat mark för eventuella anläggningar för turism
och friluftsliv. Friluftsli­vets intressen har enligt länsstyrelsen överlag
tillgodosetls väl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunernas inställning till
nyexploatering för enskild fritidsbebyggel­se har enligt länsslyrelsen blivit
betydligt mera reslriktiv. Frånsett några mindre detaljplaner i Värmdö kommun,
som länsstyrelsen anser sig kunna godta, har kommunema i stort sett inte
föreslagil några ytleriigare detalj­planer för fritidsbebyggelse söder om
Norrtäljeviken. Norrtälje kommun har enligt länsstyrelsen väsentligl skurit ned
sina tidigare omfattande pla­ner för fritidsbebyggelse. Kommunen redovisar nu
15 planområden med sammanlagt drygt I 300 tillkommande fritidshus. Planarbelel
för dessa om­råden har pågått i många år och kommunfullmäktige har tidigare
antagit flera av de nu föreslagna detaljplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom länets kustområde söder om
Norrläljeviken bör enligt länsstyrel­sen största restriktivitet iakttas med all
tillåla enskild fritidsbebyggelse. Två av de föreslagna planområdena i
Norrtälje kommun ligger inom denna del av kustområdet. Länsstyrelsen har vid
samråd med kommunen be­stämt motsatt sig fastslällelse av detaljplanen för
Håtö-Brevik som berör ett område av riksintresse för naturvården.
Håtö-Breviksområdet är enligt länsstyrelsen redan alltför hårt exploaterat med
hänsyn till friluftslivels in­tressen på södra delen av Rådmansölandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom vissa delar av kustområdet
norr om Norrtäljeviken är friluftslivels intressen enligt länsstyrelsen
förhållandevis begränsade. Länsstyrelsen motsätter sig därför inte en viss
tillkommande fritidsbebyggelse inom den­na del av kustområdet. För att
tillgängliga strandnära områden skall beva­ras kan det dock enligt
länsstyrelsens preliminära bedömning krävas en re­ducering av del av Norrtälje
kommun föreslagna antalet fritidshus med cir­ka en Iredjdedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att det
inom det högexploaterade kustområdet finns ca 8500 outnyttjade tomtplatser inom
redan fastställda detaljplaner. Inom skärgårdsområdet i Värmdö och Vaxholms
kommuner, där behovet av mark för friluftsliv är störst, finns ca 3 000
outnylQade tomtplatser. Ett ytterlighetsexempel är Marsätra i Vaxholms kommun
med omkring 600 outnylQade byggnadsrätler. Länsstyrelsen har under
planeringsskedet dis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kuterat
med kommunerna om olika problem som är förknippade med att upphäva
byggnadsplaner. En möjlig lösning, vilken prövas i Värmdö kom­mun, är enligt
länsstyrelsen att genomgripande omarbeta planema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema
har i många fall i markdispositionsplanerna redovisat ut­redningsområden, där
man ännu inte har hunnit ta ställning till hur en eventuell utveckling av
fritidsbebyggelse bör avvägas mol andra intressen. Länsstyrelsen anser atl det
är angeläget alt planeringen för dessa utred­ningsområden fullföljs. För
flertalet av de utredningsområden som ligger söder om Norrläljeviken bör detta
innebära att detaljplaneläggningen för enskild fritidsbebyggelse inte förs
vidare. Detaljplanearbetet för fritidsbe­byggelse på Omö i Haninge kommun bör
enligt länsstyrelsen avvakta de ställningstaganden som kommer att göras inom
ramen för planeringen av det primära rekreationsområdet Sörmlands skärgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norrtälje
kommun redovisar etl stort antal utredningsområden för en­skild
fritidsbebyggelse. En förutsättning för en positiv bedömning från länsstyrelsens
sida av de planområden i övrigt som kommunen redovisar norr om Norrtäljeviken
är atl inga ytterligare detaljplaner föreslås inom dessa utredningsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Värmdö
kommun har angett alt inga ytterligare detaljplaner för fritidsbe­byggelse
skall läggas fram och att riksintressena skall beaktas inom det ut­redningsområde
som kommunen har redovisat på Runmarö. Länsstyrelsen finner det angeläget atl
det påbörjade arbetet med områdesplan för Run­marö förs vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I planeringen för kustområdet kvarstår enligt länsslyrelsen
viktiga pla­neringsuppgifter för alt tillgodose turismens och friluftslivets
intressen. Dessa bör behandlas i en regionalt samordnad planering. Inom
länsstyrel­sen pågår arbete med atl la fram etl underlag för en sådan
planering. Ge­nomförandet av en utbyggnad av stugbyar och andra anläggningar
för tu­rism och rekreation kommer enligt länsslyrelsen att kräva stöd från
lands­ting och stal. Länsslyrelsen understryker behovet av vägledning från
stats­makternas sida om inriktning och ambitionsnivå för planeringen av de oli­ka
rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det primära rekreationsområdet Sörmlands skärgård
bör enligt länssty­relsen utvidgas till att omfatta även Tyresö, Värmdö,
Vaxholms och Norr­tälje kommuner. Samtliga kommuner inom rekreationsområdet,
och även de ovan nämnda kommunerna har i sina markdisposilionsplaner elt förhål­landevis
gott underiag för den fortsatta planeringen. Berörda länsstyrelser i
skärgårdsområdet avser atl tillsammans med kommunema bilda en samar-belsgrupp
för att behandla gemensamma planeringsproblem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom de högexplo­aterade kustområdena redovisas i avsnitt 4.2. Belräffande
Stockholms län anförs dämtöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt den inventering som har genomförts av
lantmäteriverket var net­loökningen av fritidshus under perioden 1970-1975 24%
inom det högex-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ploaterade
kustområdet i Stockholms län. Planverket anser att kust- och skärgårdsområdet i
Stockholms län bör betraktas som i princip fullbyggl med enskild
fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser alt en myckel restriktiv
inställning bör gälla lill ytterligare fritidsbebyggelse i kust- och
skärgårdsområdet i Stockholms län. Planer, som ännu inte har genomförts och som
strider mol den fysiska riksplaneringens intentioner, bör enligt verkel
omprövas. Enskild fritids­bebyggelse bör i första hand byggas ut inom områden
som redan är påver­kade av bebyggelse. I högre grad än hillills bör man bygga
ut fritidsbebyg­gelse i form av slugbyar för uthyrning. Detla bör enligt verkel
speciellt gäl­la i Norrtälje kommun. Verket anser atl kommunens önskemål om alt
få bygga ca 1 300 nya fritidshus i planområden inte kan accepteras. Slor re­striktivitet
med alt tillåta ulbyggnad av enskilda fritidshus bör vidare gälla i de av
kommunen redovisade utredningsområdena. Enskild fritidsbebyg­gelse bör i
framtiden till stor del kunna förläggas lill de inre delarna av kommunen. Ingen
ytterligare fritidsbebyggelse bör enligt verkel komma till stånd inom
Håtö-Breviksområdet, som är av riksintresse för naturvår­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverket bör eventuella ytterligare
anläggningar för fri­tidsboende på Ornö i Haninge kommun i första hand få
formen av uthyr­ningsstugor eller campingplatser, vilkel möjliggör etl mer
allmänt utnytt­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Detaljplanen för Marsätra i Vaxholms kommun bör
enligt naturvårds­verket ses över. Den strider enligt verket mot riktlinjerna
för högexploate­rad kust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser all man närmare bör studera
om del är lämpligt all utöka del primära rekreationsområdet Sörmlands skärgård
i enlighet med länsstyrelsens förslag. Stockholms skärgård rymmer enligt verket
omfattande rekreationsresurser trots den exploatering som har skett för
fritidsbebyggelse. Oavsett hur man kommer atl avgränsa det primära re­kreationsområdet
är det enligt verket angeläget atl etl utvecklingsprogram för friluftsliv och
turism utarbetas för Stockholms skärgård i samverkan mellan berörda kommuner
och länsstyrelsen. 1 avvaktan på elt sådant pro­gram bör planer för
fritidsbebyggelse behandlas mycket restriktivt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingels regionplane- och näringslivsnämnd
påpekar alt de två al­ternativa förslagen lill ny regionplan skiljer sig när
det gäller omfattningen av den fritidsbebyggelse som bör tillkomma i Norrtälje
kommun och i kust-och skärgårdsdelen i länet i övrigt. Landstingets
ställningstagande lill en ulbyggnad av fritidsbebyggelse kan väntas först då
landstinget tar ställning till regionplaneförslagen i deras helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Norrtälje kommun anför att man i
markdispositionsplanen för kustområ­det har gjort en avvägning mellan skilda
intressen med utgångspunkt i slalsmaklemas riktlinjer för högexploaterad kust.
Kommunen påpekar dock att man f. n. saknar ett enigt kommunalt
ställningstagande till den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framtida markanvändningen i utvecklings- och
utredningsområdena för fri­tidsbebyggelse. Kommunen motsätter sig
länsstyrelsens preliminära be­dömning att man bör undanta en tredjedel av
antalet tomtplatser för fritids­hus i de angivna planområdena. Detaljplanernas
slutliga utformning bör avgöras från fall lill fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De två detaljplaneområdena söder om
Norrläljeviken innebär enligt kommunen en begränsad exploatering. Tillskotlel i
Håtö-Breviksområdet blir ca 30 nya tomtplatser. Detla kan enligt kommunen inte
innebära en överexploatering till nackdel för friluftslivet. Kommunen anser att
det re­dovisade området av riksintresse för naturvård inte berörs av
detaljplanen för Håtö-Brevik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En komplettering av fritidsbebyggelse inom några av de
föreslagna ul-redningsområdena skulle enligt kommunen innebära möjligheter atl
för­bättra standarden för befintlig bebyggelse, bl.a. när det gäller vatten och
avlopp, hamnförhållanden och vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Omvandlingen av fritidshus till helärsbostäder försvårar
enligt kommu­nen möjligheterna alt uppnå en lämplig lokalisering av
permanentbebyg­gelsen. Dessutom innebär omvandlingen atl priserna på fritidshus
drivs upp till en oacceptabel nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norrtälje kommun tillstyrker
länsstyrelsens förslag till utökning av det primära rekreationsområdet i
skärgården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Haninge kommun anser atl ett antal fritidshus kan
tillkomma i kustområ­det, framför alll på Ornö, ulan nämnvärda konflikter med
friluftslivs- och bevarandeintressen. I avvaktan på eventuella förslag lill
lokalisering av an­läggningar för turism och rekreation inom det primära
rekreationsområdet har områden där kommunen bedömt alt en utveckling av
fritidsbebyggelse är lämplig angetts som utredningsområden. Det är enligt
kommunen san­nolikt atl man bara i ett fåtal av dessa ulredningsområden kan
göra sådana satsningar på anläggningar för turism och friluftsliv att en
ulbyggnad av fri­tidsbebyggelse omöjliggörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller i sitt
kompletterande yttrande att den av lant­mäteriverket redovisade netloökningen
av fritidshus i Stockholms län inte är helt tillförlitlig, eftersom olika
beräkningsmetoder har använts vid de två undersökningstillfällena. Det är
enligt länsstyrelsen omöjligt att med utgångspunkt från föreliggande uppgifter
om ökningen av antalet fritidshus dra slutsatser om hur statsmakternas
riktlinjer för utvecklingen av fritids­bebyggelse i det högexploaterade
kustområdet har tillgodoselts. Huvudde­len av den nytillkomna
fritidsbebyggelsen ligger troligen inom tidigare fast­ställda detaljplaner.
Även den framtida ökningen av antalet fritidshus kom­mer enligt länsstyrelsen
huvudsakligen atl ske genom att outnylQade tomt­platser i fastställda
detaljplaner tas i anspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mälaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att de berörda kommunerna i
Mälarområdet har be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;aktat
riksintressena på ett i huvudsak godtagbart sätt. Kommunerna avser enligt
länsslyrelsen inte alt upprätta några ytleriigare detaQplaner för fri­tidsbebyggelse.
Det huvudsakliga problemet när del gäller fritidsbebyggel­sen i Mälarområdet är
den snabbi ökande omvandlingen av befintiiga fri­tidshus lill helärsbostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Viktiga planeringsuppgifter kvarstår enligt
länsstyrelsen för att tillgodo­se turismens och friluftslivets intressen i det
primära rekreationsområdet. Dessa planeringsuppgifter bör på motsvarande sätt
som för Sörmlands skärgård genomföras i en regionall samordnad planering.
Frågan om att bilda en samarbelsgrupp för detta ändmål kommer atl behandlas av
berör­da kommuner och länsstyrelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom landets in­sjöområden redovisas i avsnitt 4.6. Belräffande Mälaren anförs
därulöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att det fortsalla
planeringsarbetet för Mälarområdet bör ges den inriktning som berörda
länsstyrelser anger. Samordnade insat­ser bl. a. i form av markreservationer
för kollektiva anläggningar i del pri­mära rekreationsområdet torde enligt
verket erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den skärpta tolkningen av riktlinjerna för
jordbrukels behandling i den fysiska riksplaneringen har enligt länsstyrelsen
inneburit nya planerings­problem som kommunema inte har hunnit lösa under
arbetet med program för hushållning med jordbruksmarken. De redovisade
programmen bör därför ses som en probleminventering och som ett förberedande
steg mol lätortsomfaltande områdesplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema
har i jordbruksmarksprogrammen i regel avgränsat vissa särskill värdefulla
samlade jordbruksområden som man avser att bevara på lång sikt. Haninge och
Norrtälje kommuner har dock endast uttalat att all jordbruksmark utanför
utbyggnadsområdena bör reserveras för fortsatt jordbruksdrift. Länsstyrelsen
anser liksom lantbruksnämnden att de vikti­gaste jordbruksområdena dessutom bör
skyddas genom atl de redovisas som bevarandeområden i av kommunfullmäktige
antagna markdisposi­lionsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De redovisade jordbruksmarksprogrammen anger enligt
länsslyrelsen all relativt stora arealer åkermark, ca 3 700 ha, kan komma att
tas i anspråk fram till år 1990 för annan markanvändning, främst
tätortsutbyggnad. Om­kring en tredjedel av denna åkerareal ingår i
utredningsområden där kom­munerna ännu inte har tagit ställning till den
framlida markanvändningen. I många fall har även altemativa utbyggnadsområden
redovisats i jordbruks­marksprogrammen. Detta har enligt länsstyrelsens och
lantbruksnämn­dens bedömning lett till att orealistiskt slora utbyggnadsområden
har redo­visats till år 1990, framför allt i Sigtuna och Upplands-Bro kommuner.
Den totalt sett omfattande åkerareal som man enligt programmen beräknar alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta
i anspråk bör enligt länsslyrelsen ses som ett uttryck för den osäkerhet om den
framtida markanvändningen som präglar översiktlig planering på lång sikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De flesta kommunerna har i jordbruksmarksprogrammen
redovisat mycket små arealer jordbruksmark som rnan avser att la i anspråk för
be­byggelse inom den närmaste femårsperioden. Haninge, Sigtuna, Upp­lands-Bro
och Vallentuna kommuner redovisar dock relativt slora arealer jordbruksmark som
kommunfullmäktige har beslutat skall tas i anspråk inom denna period.
Upplands-Bro kommun har under planeringsskedet övervägt möjligheten atl ompröva
vissa fastställda, ännu outnylQade, de­taljplaner för industribebyggelse vilka
berör jordbruksmark. Länsslyrelsen stöder kommunens beslut att inte ompröva
planerna med hänsyn lill beho­vel av sysselsättning i kommunen och problemen i
samband med ett upp­hävande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med områdesplaner för de
expansiva tätorterna bör kommunerna enligt länsstyrelsen studera alternativa
utbyggnadsmöj­ligheter dels för resp. tätortsområde, dels för kommunema i deras
helhet. Delta arbele bör samordnas med det pågående regionplanearbelel, där bl.
a. frågor om eventuell regional omfördelning av av den framtida bebyg­gelsen
med hänsyn lill jordbruksintressena kommer alt prövas. Målsätt­ningen för den
fortsatta planeringen bör enligt länsstyrelsen vara alt hell avveckla de
utredningsområden som har redovisats samt atl för år 1990 ange
uibyggnadsområden som har en realistisk omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även Norrtälje kommun bör enligt länsslyrelsen
åläggas all utarbeta översiktliga planer för expansiva tätorter. Som grund för
denna planering bör kommunen utveckla sitt jordbruksmarksprogram vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att jordbruksmarksprogrammen skall kunna utgöra
etl godtagbart underlag för jordbrukets planering bör de angivna
osäkerhetszonerna för lätortsutveckling enligt planverket begränsas. Bl. a.
gäller detta i Haninge kommun. Planverket anser liksom länsstyrelsen all
behovet av en eventu­ell regional omfördelning av lätorlstillväxlen bör
studeras inom ramen för pågående regionplanearbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen framhåller att de redovisade
jordbruksmarkspro­grammen i landet visar på en oförändrad eller t. o. m. ökad
efterfrågan på jordbruksmark under den närmaste 15-20-årsperioden. Risken för
en så­dan utveckling synes vara särskill slor i bl.a. vissa kommuner i Stock­holms
län. Det är enligt lantbruksstyrelsen angeläget atl kommunerna i den fortsatta
markanvändningsplaneringen studerar utbyggnadsriktningar, tät-ortsulformning
och en tälortsstruklur som så långl möjligl minskar för­brukningen av värdefull
jordbruksmark. Kommunernas planeringsresullal bör i några regioner knytas
samman lill ett samlat markhushållningspro­gram. Etl sådanl program kan enligt
lanlbruksslyrelsen på sikt behöva övervägas för Mälardalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norrtälje
kommun anser att kommunen inte bör jämställas med vissa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra
kommuner i länet när det gäller krav på översiktlig planering för tät­orterna.
Den areal jordbruksmark som kommer att tas i anspråk för tät­ortsutbyggnad i
beslutade planer är enligt kommunen myckel liten jämförd med motsvarande
arealer i övriga kommuner i länet. De översiktsplaner som föreligger för vissa
tätorter har utarbetats i nära samråd med förelrä­dare för jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Haninge kommun anser atl kommunen inom några år bör
kunna ta ställ­ning till markanvändningen i de ulredningsområden som har
redovisats inom slora delar av tätortens intresseområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har enligt länsslyrelsen i slor
utslräckning prioriterat fri­luftslivels intressen framför skogsbrukets i de
storsladsnära skogsområde­na. De flesta kommuner har förutsatt alt de allmänna
hänsynsreglerna i skogsvårdslagen skall tillämpas i avvägningen mellan olika
markanvänd­ningsintressen. Bl. a. Haninge och Vallentuna kommuner har dock
begärt förordnanden enligt naturvårdslagen för all säkerställa friluftslivets
intres­sen. Länsstyrelsen anser att förordnanden enligt naturvårdslagen bör an­vändas
endast om andra åtgärder inte anses lill fyllest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdssiyrelsen anser att kommunernas
ulbyggnadsplaner berör alltför stora arealer skogsmark och föreslår att man
överväger behovel av atl upprätta program för all tillvarata möjligheterna till
skogsproduktion. Länsslyrelsen avser alt la upp överläggningar i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen framhåller att fisket inte har
behandlats i nämnvärd om­fattning i kommunernas planering. De tolv kommuner i
Stockholms län som berörs av fiskets viktigare intresseområden bör vid kommande
revide­ring av kommunöversikter och markdisposilionsplaner redovisa hur man
avser alt skydda dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den inlemaiionella utvecklingen på fiskels område
kommer enligt fiske­ristyrelsens bedömning att medföra en expansion av fisket i
Östersjön. En förutsättning för en utveckling av Öslersjöfisket är dock
förbättrade land­nings- och avsättningsmöjligheter. Kommunerna i
skärgårdsområdet bör enligt styrelsen i samråd med fiskenämnden ulreda och
precisera yrkes­fiskets behov av markområden för skilda ändamål. Också
planverket anser att kommunerna bör uppmärksamma fiskets och dess följdindustriers
öka­de anspråk på mark i anslutning till hamnarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen finner det angelägel att man i den
fortsatta kommunala planeringen för de primära rekreationsområdena vidtar
åtgärder för att ut­veckla möjlighetema till fritidsfiske. Efterfrågan på
sådana aktiviteter är mycket stor i Stockholmsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingets regionplane- och näringslivsnämnd
framhåller att vatten-områdesfrågoma, bl. a. fiskets intressen, bör behandlas
mer ingående i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fortsatta
fysiska översiktsplaneringen. 1 den pågående regionplaneringen, som har
karaktär av markanvändningsplanering, har vattenområdenas an­vändning inte
beaktats särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård
och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema har enligt länsstyrelsen under
planeringsskedet krävt alt stora områden av riksintresse för naturvård och
friluftsliv snarast skall sä­kerställas genom förordnanden enligt
naturvårdslagen. Det gäller bl. a. Er-staviks-, Ågesta- och Bomsjöområdena. Den
tidskrävande handläggning av bl. a. natuneservatsärenden har dock inneburit att
endast en mindre an­del av föreslagna ålgärder har kunnat fullföljas. Det
kommer enligt länssty­relsen att ta ca tio år att genomföra samtliga föreslagna
förordnanden. Länsstyrelsen behöver utökade personella och ekonomiska resurser
för all kunna säkerställa de områden som kommunerna har angett inom rimlig tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom länet finns stora områden av
kulturlandskapskaraktär som är av riksintresse för såväl naturvård som
kulturminnesvård. Länsstyrelsen framhåller atl en förutsättning för atl dessa
riksintressen skall kunna till­godoses oftast är att områdena hålls i fortsatt
hävd genom all de odlas eller belas. Hagmarkema, som är myckel uppskattade
strövområden, och dess­utom rymmer många fomminnen kan bibehållas eller
återskapas endast ge­nom aktiva landskapsvårdande insatser. Det är enligt
länsstyrelsen ange­läget alt statliga medel ställs till förfogande för att
säkerställa dessa riksin­tressen. Olika metoder för atl med begränsade resurser
uppnå godtagbara resultat bör prövas i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer att den fysiska
riksplaneringens planerings­skede har gett ett i huvudsak godtagbart resultat i
länet. Bristen på över­siktliga naturinvenleringar är dock elt allvarligt
problem. Verket förordar att länsstyrelsen och landstinget gemensamt ser över
möjligheterna att snarast utnyttja material från den inom landstinget pågående
naturresurs-inventeringen som underlag för fortsatt planerings- och
säkerställandear­bete. Det är enligt verkel otillfredsställande att det kommer
all la så lång lid som länsstyrelsen anger alt genomföra föreslagna
förordnanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser att länsstyrelsen snarast
bör se över förbudsli-derna för fågelskyddsområdena i skärgården. Dagens
kunskap om de bio­logiska förhållandena i skärgården och önskemålen från
allmänheten om enhetligare förbudslider motiverar enligt verket en sådan
översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller i sill kompletterande
yttrande att man har på­börjat arbetet med elt naturvårdsprogram för länet. Alt
genomföra pro­grammet kräver dock särskilda resurser. Vidare pågår inom
länsslyrelsen en översyn av gällande bestämmelser för fågelskyddsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingels regionplane- och näringslivsnämnd
framhåller att den på­gående nalurresursinventeringen i länet beräknas vara
färdig under år 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det har enligt planverket kommit
fram olika begränsningar i möjligheter­na att allsidigt utnytQa industriområdet
i Nynäshamn. Förutsättningarna för att till Nynäshamn lokalisera annan än
oljebaserad industri bör enligt verket klarläggas ytterligare, framför allt
från miljösynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstingets regionplane- och
näringslivsnämnd framhåller att konse­kvensema av ytterligare etablering av
oljebaserad industri i Nynäshamn har studerats ingående. Andra miljöpåverkande
verksamheter bör enligt nämnden naturligtvis behandlas på ett likvärdigt sätt
även om någon alter­nativ etablering inte är aktuell i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller atl
Sigtuna och Upplands-Bro kommuner inte har reserverat mark för den av
valtenfallsverket föreslagna 800 kV-krafl-ledningen mellan Forsmark och
Oskarshamn. Botkyrka kommun har redo­visat kraftledningen på plankarlorna till
markdispositionsplanen. Kom­munfullmäktige uttalade dock nar planen antogs att
kommunen inte är be­redd atl ta ställning lill den föreslagna ledningen. Enligt
länsslyrelsen bör en kraftledning få komma till stånd i huvudsak i den
sträckning som vatten­fallsverket föreslår. Berörda kommuner bör reservera mark
för ledningen i sina planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen motsätter sig en av
vattenfallsverket föreslagen 220-400 kV-ledning som skulle beröra länets
östliga delar. Länsstyrelsen ifrågasät­ter om ledningen behövs. Den påverkan
ledningen skulle innebära på den känsliga skärgårdsnaturen gör den vidare
olämplig i föreslagen sträckning. Inte heller de berörda kommunerna har enligt
länsslyrelsen godtagit kraft­ledningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunerna i länet bör enligt länsstyrelsens uppfattning
kunna kräva en väl underbyggd behovsplan av valtenfallsverket som grund för ell
för­slag till kraflledningsnät för Stockholmsregionen. Behovsplanen bör ular­belas
i nära samråd med landstinget. Det är enligt länsslyrelsen nödvändigl alt en
samrådsrulin utarbetas som tillgodoser såväl kraftproducenlemas som kommunernas
och enskilda människors intressen. Ett förslag lill en sådan rutin utarbetas
inom länsstyrelsen. Naturvårdsverket delar länssty­relsens uppfattning om
behovet av samrådsrutin vid kraftledningsplane­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att de konflikter
som föreligger rörande den föreslagna kraftledningen mellan Forsmark och
Simpevarp bör utredas i samråd mel­lan berörda parter så att markreservationer
kan göras i den kommunala planeringen om principbeslut fallas om en utbyggnad
av ledningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstingets regionplane- och näringslivsnämnd påpekar att
de olika re-gionplanealtemativen redovisar olika förslag lill utbyggnad av nya
slörre kraftledningar. Endasl det ena altemativet redovisar 800 kV-ledningen
från Forsmark. 220-400 kV-ledningen i skärgården återfinns inte i något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;alternativ. Osäkerheten om hur det framlida
elförsörjningssyslemet i re­gionen skall ulformas kan enligt nämnden till en
del klaras ul genom det fortsatta arbetet med regionplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Haninge kommun erinrar om att
kommunen lidigare har avslyrkl indu­striverkets förslag lill plan för
Storstockholms elförsörjning niot bakgrund av de ställningstaganden kommunen
har gjorl i arbetet med den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anför i sitt
kompletterande yttrande atl del för den lång­siktiga planeringen av
krafiledningsutbyggnaden i elt län krävs centrala di­rekliv med utgångspunkt
från den energipolitik som läggs fast av riksda­gen. Den arbetsgrupp som har
studerat samrådsruliner för kraftlednings­planeringen i länet har bl. a.
föreslagil atl en s. k. referensgrupp skall an­svara för atl tidiga kontakter
las mellan berörda intressenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunikationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens järnvägar (SJ) konstaterar
all Södertälje kommun inte har reser­verat mark för den av SJ föreslagna s. k.
Grödingebanan. Del är enligt SJ nödvändigl med lagregler som ger möjligheter
att genomföra projekt i de fall då riksintressen eller regionala intressen bör
gå före kommunala intres­sen. Södertälje kommun anser att SJ som alternativ
lill Grödingebanan bör ulreda en ulbyggnad av parallellspår till befintliga
Qärrspår. En avveckling av Qärrtågsförbindelserna till Södertälje skulle
innebära en myckel slor olägenhet för kommunen. Kommunen är därför inte beredd
all i nuvarande läge se över kommunöversikten i syfte alt reservera mark för
banan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser all en
omlokalisering av Bromma flygplats bör övervä­gas med hänsyn till
bullerproblemen. För att en eventuell framtida flytt­ning av flygplatsen inte
skall motverkas bör inga nya investeringar göras i Bromma flygplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att Solna
kommun i en antagen generalplan har redovisat området Östra Frösunda som
grönområde. Enligt regeringens beslut med anledning av programskedel i den
fysiska riksplaneringen skall Östra Frösunda t. v. användas av försvaret.
Länsslyrelsen delar kommu­nens uppfattning att området från allmän synpunkt är
lämpat som rekrea­tionsområde. Länsstyrelsen anser dock atl man inte kan la
slutlig ställning till den framlida markanvändningen i Östra Frösunda innan den
utredning som pågår inom landstinget om lokalisering av post- och
godsterminaler i Stockholmsområdet har avslutals. Ulredningens resultat kan komma
att påverka markanvändningen i Östra Frösundaområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren anser alt
fortsatta överläggningar mellan försvars-myndighelema, länsstyrelsen och Solna
kommun bör kunna leda till en ac­ceptabel lösning av markanvändningskonfliklema
i Östra Frösundaområ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstingets regionplane- och näringslivsnämnd
anser atl Östra Frösun­da bör UtnytQas som rekreationsområde om regeringen
beslutar all försva­ret inte skall behålla området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Solna kommun påpekar att målsättningarna i läns-
och regionplanering­en innebär atl fler bostäder bör byggas i den del av
regionen som kommu­nen tillhör. Kommunen bör därför få disponera försvarets
mark för bo.stä-der, serviceanläggningar och rekreationsområden. De militära
intressena torde kunna avvecklas efter hand. Kommunen anser att ett avtal om
att överföra statens mark till kommunen snarast bör träffas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2
Uppsala län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga sex kommuner i Uppsala län antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer avsågs bli fullföQda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
genom andra åtgärder. Regeringen log ställning till programmen genom beslut län
för län under våren 1975. För Uppsala län fattades beslut den 20 februari 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Uppsala län har redovisat sitt
arbete under plane­ringsskedet med alt fullfölja riktlinjerna för hushållning
med mark och val­len. Redovisningarna har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av länels sex kommuner har fem redovisat av
kommunfullmäktige an­tagna kommunöversikter. Uppsala kommun har redovisat av
kommunfull­mäktige godkänd kommunöversikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige antagen kommunomfattande
markdlspositions­plan har redovisats av Älvkarleby kommun. Tierps kommun har
redovisat av kommunfullmäktige antagen kommunplan, vilken enbart består av en
textdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Uppsala län omfattas kusten, Dalälvens dalgång
och Mälaren av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer. Kusten
söder om Öregrund har därvid betecknats som högexploaterad kust, medan kusten
norr om Öregrund har betecknats som övrig kust. Länet berörs även av de primära
rekreationsområdena Nedre Dalälven och Mälaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet och Dalälvens dalgång innefattas i den
kommunomfattan­de markdlspositionsplan som Älvkarleby kommun har redovisat. För
Mä­laren har Enköpings kommun redovisat av kommunfullmäktige anlagen
markdlspositionsplan. I övrigt har markdisposilionsplaner inte redovisats för
områden med geografiska riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det primära rekreationsområdet Nedre Dalälven
antog Tierps och Älvkarleby kommuner tillsammans med övriga berörda kommuner i
Väst­manlands, Kopparbergs och Gävleborgs län under våren 1976 ett gemen­samt
handlingsprogram. En lägesrapport från det inlerkommunala plane­ringsarbetet
för nedre Dalälven har redovisats i februari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
del primära rekreationsområdet Mälaren har inget samordnat plane-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringsarbele redovisats av berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige behandlade program
för hushållning med jordbruksmar­ken har redovisats av fyra av länels fem
berörda kommuner. Östhammars kommun har redovisat elt program för hushållning
med jordbruksmarken som inte har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige godkända
redovisningar för åtgärder som kom­munerna har vidtagit eller avser atl vidta
för alt genomföra den fysiska riksplaneringens intentioner har lämnats av fem
av länets sex kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Uppsala län har
ställt samman och utvärderat de kom­munala redovisningarna samt i yttrande till
ämbetsverken och regeringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet
under planeringsske­det. Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetts av
länsstyrelsen den 16 september 1977. Detla har tillsammans med länsstyrelsens
övriga redo­visning sänts för yttrande lill landstinget och för kännedom lill
kommuner­na. Slutiigl sammanfattande yttrande har avgetts av länsstyrelsen den
28 november 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har
fogats en särskild redovisning av stu­dier av industrilägen vid norra
Upplandskusten som har utförts enligt över­enskommelse med
bostadsdepartementet. Vidare har bifogats yttrande från landstinget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade
materialet har lämnals av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretls lillfälle
all komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yttranden. I
Uppsala län har syn­punkter lämnats av Uppsala kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksintressena i länet har enligt
länsstyrelsen behandlats på etl tillfreds­ställande säu i det planeringsarbete
som hittills har genomförts i kommu­nerna. De målsättningar som angavs i
kommunernas riksplaneprogram har dock på grund av bristande resurser i
kommunerna ännu inte helt kunnal uppfyllas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det planeringsmaterial som
kommunerna har redovisat är enligt länssty­relsen ännu relativt schematiskt.
Kommunöversikterna bör utvecklas vidare i del fortsatta arbetet. Bl.a. bör
underiagsmaterialel förbättras. Markanvändningsplaneringen i de områden som
berörs av geografiska riktlinjer bör enligt länsslyrelsen också drivas vidare
och fördjupas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller atl de
regionalpoliliska målsättningarna i fort­sättningen i högre grad måsle tillåtas
påverka planeringsarbetet inom ra­men för den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kustområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen
angelägel atl markanvändningsplaneringen för kustområdet i Östhammars kommun
drivs vidare. En huvudfråga i del fortsälla planeringsarbetet är hur
fritidsbebyggelsens intressen skall avvä­gas mot friluftslivels intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom de högex­ploaterade och de övriga kustområdena i landet
redovisas i avsnitt 4.2 resp. 4.3. Beträffande Uppsala län anförs därutöver
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser alt regeringen bör uppmärksamma de
problem som föreligger i kustområdet i Östhammars kommun. Del är enligt verket
angelägel alt kommunen fullföljer markanvändningsplaneringen för kusten och
därvid iakttar återhållsamhet med att tillåta ulbyggnad av enskild fri­tidsbebyggelse.
Den kommunomfattande markdisposisitionsplan som har redovisats för Tierps
kommun bör enligt verket kompletteras när det gäller kustområdet. En ulbyggnad
av fritidsbebyggelse i kommunens kustområ­de bör ske försl efter noggranna
avvägningar mot andra markanvändnings-intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dalälvens dalgång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De översiktliga planer som har
redovisats för Tierps och Älvkarleby kommuner bör enligt länsstyrelsen t. v.
kunna godtas när del gäller ställ­ningstaganden till markanvändningen i
Dalälvens dalgång. En komplette­ring och bearbetning av planerna kan dock bli
aktuell när arbetet inom samarbetskommittén för Nedre Dalälven har redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom älvdalarna redovisas i avsnitt 4.5. Beträffande Uppsala län
anförs dämtöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser alt en
översyn av planeringen för Dalälvens dal­gång i Tierps kommun bör ske när
arbetet inom Dalälvskommillén och den översiktliga nalurinvenleringen för
området har redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket anser atl markanvändningsplaneringen bör
fullföljas för Dal­älvens dalgång eftersom efterfrågan på mark för bebyggelse
och anspråken från friluftslivet och naturvården där är belydande.
Nalurvårdsverket an­för liknande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är enligt fiskeristyrelsen en
brisl alt Älvkarleby kommun i sin plane­ring inte har behandlat fiskels
intressen i nedre Dalälvsområdel. Fiskeriin-tendenten har i sill yttrande
framhållit nedre Dalälvens betydelse för fri­tidsfisket och konflikterna vid
Skutskär mellan fiskels intressen och indu­strin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mälaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den markanvändningsplan för
Mälarområdet som Enköpings kommun har redovisat utgör enligt länsstyrelsen etl
gott underlag för forlsalt plane­ring. Det är angeläget att en
markanvändningsplanering genomförs även för den del av Mälarområdet som faller
inom Håbo kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom landels insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande Mälaren anförs
därulöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar all samtliga kommuner i
Mälarområdet utom Hå­bo kommun har upprättat markdisposilionsplaner. Det
fortsatta plane­ringsarbetet för Mälarområdet bör inriktas på bevarandefrågor
samt frågor om friluftsliv och turism. Samordnade insatser torde enligt
planverket be­höva genomföras för det primära rekreationsområdet, bl.a. i form
av markreservationer för kollektiva anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Håbo kommun bör enligt naturvårdsverket snarast
upprätta en markan­vändningsplan för Mälarområdet. Härvid bör frågan om hur
fritidsbebyg­gelse bör ulvecklas med hänsyn lill naturvårdens och friluftslivets
intres­sen ägnas stor uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk
och skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppsala och Enköpings kommuner bör enligt
länsstyrelsen upprätta översiktliga markanvändningsplaner för centralorterna i
resp. kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen framhåller alt de redovisade
jordbruksmarkspro­grammen i landet visar på en oförändrad eller t. o. m. ökad
efterfrågan på jordbruksmark under den närmaste 15-20-årsperioden. Risken för
en så­dan utveckling synes vara särskilt stor i bl. a. vissa kommuner i Uppsala
län. Det är enligt lanlbruksslyrelsen angeläget atl kommunerna i den fort­satta
markanvändningsplaneringen studerar ulbyggnadsriktningar, tätorts-utformning
och tätortsstruktur i syfte atl så långt möjligt minska förbruk­ningen av
värdefull jordbruksmark. Kommunernas planering bör i några regioner knytas
samman till elt samlat markhushållningsprogram. Ett så­dant program kan enligt
lanlbmksslyrelsen på sikt behöva övervägas för Mälardalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar atl fiskets intressen
i myckel liten utsträck­ning har behandlats i de kommunala planer som nu har
redovisats. De sex kommuner i länet som berörs av fiskets viktigare
intresseområden bör vid kommande revidering av kommunöversikter och
markdispositionsplaner redovisa hur man avser alt skydda dessa områden.
Kommunerna i skär­gårdsområdet bör enligt fiskeristyrelsen inför det fortsatta
planeringsarbe­tet i samråd med fiskenämnden utreda och precisera yrkesfiskels
behov av markområden för skilda ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård,
friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En grundläggande inventering och utvärdering av
kulturminnesvårdens intressen saknas enligt länsstyrelsen ännu för slora delar
av länet. Del är angeläget all ett sådanl arbete genomförs så att man får elt
underiag för att avgränsa och säkerställa skyddsvärda områden. Riksantikvarieämbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;understryker all det i Uppsala län finns slora brister i
det inventeringsma­terial som rör kulturminnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer att
planeringsskedet har gett ell i huvudsak godtagbart resultat i länet. En
heltäckande nalurvårdsplan bör enligt ver­kel upprättas för länet. I de delar
av länet där naturinvenleringar ännu inte har genomförts bör arbetet påbörjas
snarasl möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen
angelägel atl en planering av vattenresurserna genomförs i anslutning till den
fortsatta fysiska riksplaneringen eftersom konflikterna om utnyttjandet av
vallenresurserna börjar bli tydligt märkba­ra i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har i en särskild
rapport redovisat förutsättningarna längs norra Upplandskusien för lokalisering
av sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsens bedömning bör
sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen kunna etableras
längs kusten i de orter där sådan verksamhel redan finns. Etablering av andra
lyper av industri bör begrän­sas till befintliga industriorter och till
Hargshamn i Östhammars kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen har enligt
fiskeriintendenten helt förbigåtts i den redo­visade rapporten om
förutsättningarna för lokalisering av industri längs norra Upplandskusien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att en närmare
analys bör göras av de industrilägen vid Norriands- och norra Svealandskusten
vilka har angetts av kommuner och länsstyrelser. Analysen bör syfta lill atl
klarlägga var fortsatta planerings-och utredningsinsatser är önskvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formerna för planeringen av
kraflledningsdragningar bör enligt länssly­relsen ses över. Större
kraftledningar medför stora ingrepp i miljön och in­nebär alt mark av värde för
de areella näringarna las i anspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En flyttning av Sundsbro flygplats
i Uppsala kommun, vilken ligger på högvärdig jordbruksmark, bör enligt
planverket utredas. Uppsala kommun framhåller all flygplatsen inte kan flyttas
förrän man kan finna ett godtag­bart alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verksamheten vid Veckholms
skjutfäll i Enköpings kommun bör enligt landstinget avvecklas. Verksamheten
begränsar starkt möjligheterna att utnyttja Mälarområdet för friluftsliv såväl
till lands som till sjöss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enljgt länsstyrelsen saknas f. n.
förutsättningar för atl avveckla verk­samheten vid Veckholms skjutfält.
Möjligheterna lill annan användning av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skjutfällel bör dock enligt länsstyrelsen övervägas i den
fortsatta plane­ringen med hänsyn lill friluftslivets intressen i Mälarområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren anser alt
länsstyrelsen genom överläggningar med be­rörda militära myndigheter bör pröva
möjligheterna atl öka allmänhetens tillträde lill Veckholms skjutfält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 Södermanlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samtliga sju kommuner i
Södermanlands län antog kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den
fysiska riksplaneringens riktlinjer av­sågs bli fullföQda i den kommunala
markanvändningsplaneringen och ge­nom andra åtgärder. Regeringen tog ställning
till programmen genom be­slut län för län under våren 1975. För Södermanlands
län fattades beslul den 3 april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Södermanlands
län har redovisat sitt arbete under planeringsskedet med alt fullfölja
riktlinjerna för hushållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner utom Oxelösunds
kommun har redovisat av kom­munfullmäktige antagna kommunöversikter. Oxelösunds
kommun har re­dovisat en sammanslällningskarta över av fullmäktige antagna
generalpla­ner för hela kommunens yta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige antagna
kommunomfattande markdisposilionsplaner har redovisats av Flens, Strängnäs och
Vingåkers kommuner. Katrineholms kommun har redovisat en kommunomfattande
markdlspositionsplan vil­ken har godkänts av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Södermanlands län omfattas kusten
och sjöarna Mälaren, Hjälmaren och Båven av den fysiska riksplaneringens
geografiska riktlinjer. Kusten har härvid betecknats som högexploaterad kust.
Länet berörs även av de primära rekreationsområdena Sörmlands skärgård och
Mälaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt riktlinjerna bör mark
reserveras i anslutning lill Nyköping-Oxelösund för sådan industri som
behandlas i den fysiska riksplaneringen. Vidare har regeringen i beslutet över
programskedet föreskrivit atl länssty­relserna i Södermanlands och
Östergötlands län gemensamt skall lämna en särskild redogörelse till regeringen
för planeringsläget för kustområdet sö­der om Nyköping inkl. Bråviken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För länets kustområde har en
ledningsgrupp med representanter för Ny­köpings och Oxelösunds kommuner saml
länsslyrelsen och landstinget i Södermanlands län antagit ell program för
fortsatt planeringsarbete. Arbe­lel för kustområdet, vilket också är etl
primärt rekreationsområde, avses resultera i markanvändningsplaner och ett
utvecklingsprogram för turism och rekreation samt elt regionalpolitiskt
handlingsprogram för befolkning­en i kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eskilstuna kommun har för sin del av Mälaren och
dess stränder redovi­sat en av kommunfullmäktige antagen markdlspositionsplan.
Strängnäs kommun har förutom den kommunomfattande markdispositionsplanen,
vilken behandlar kommunens del av Mälarområdet, redovisat en av kom­munfullmäktige
antagen områdesplan för Selaö-Tosteröområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det primära rekreationsområdet Mälaren har
inget samordnat plane­ringsarbete redovisats av berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eskilstuna
kommun har redovisat en av fullmäktige antagen markdlspo­sitionsplan för sin
del av Hjälmarområdel. De av Katrineholms och Ving­åkers kommuner redovisade
kommunomfattande markdispositionsplaner­na behandlar Hjälmarområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flens
och Nyköpings kommuner har utarbetat markdisposilionsplaner för Båvenområdet.
Planerna beräknas bli antagna av kommunfullmäktige under år 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplaner vilka har godkänts av
kommunfullmäktige har redovi­sats för Katrineholms tätort och för Valla,
Sköldinge-Kannlorp, Bie, Äsköping, Slrångsjö, Forsjö och Björvik i Katrineholms
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige behandlade program för
hushållning med jord­bruksmarken har redovisats av Eskilstuna, Nyköpings och
Strängnäs kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för ålgärder
som kommunerna har vidtagit eller avser att vidta för atl genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnats av Eskilstuna, Flens och Nyköpings
kom­muner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen
i Södermanlands län har ställt samman och utvärderat de kommunala
redovisningarna samt i yttrande lill ämbetsverken och rege­ringen redovisat
sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet. Preliminärt
sammanfattande yttrande har avgetts av länssty­relsen den 14 september 1977.
Della har tillsammans med länsstyrelsens övriga redovisning sänts för yttrande
lill landstinget och för kännedom till kommunerna. Slutligt sammanfallande yttrande
har avgetts av länsslyrel­sen den 12 oktober 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogats en
rapport om del utrednings­arbete som har bedrivits för området kring Bråviken
och kusten söder om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;yköping. Delta arbete har bedrivits i samarbele
mellan länsstyrelserna i Södermanlands och Östergötlands län samt Nyköpings,
Oxelösunds och Norrköpings kommuner (den s. k. Bråvikenkommittén).
Länsslyrelsen har även redovisat en miljöundersökning av sjöar i Södermanland.
Vidare har länsstyrelsen bifogat landstingets yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade materialet har
lämnals av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
intresseorganisatio­ner m. fl. (Se avsnitt 1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts lillfälle all komma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas, landstingens och
ämbetsver-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes
getts tillfälle all komma in med synpunkter på verkens yllranden. I
Södermanlands län har synpunkter lämnals av länsslyrelsen, landstinget samt
Eskilstuna och Oxelösunds kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AUmänt om planeringsskedels utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att samtliga
kommuner i länet har redovisat plane­ringsmalerial i den omfattning som har
föranlells av de kommunala pro­grammen och riktlinjerna för den fysiska
riksplaneringen. De kommunala planerna har enligt länsstyrelsen upprättats med
utgångspunkt från den fy­siska riksplaneringens riktiinjer. Planerna innebär
alt nuvarande markan­vändning i huvudsak bibehålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen har dock
kommunernas begränsade planeringsre­surser medfört att samtiiga uppgifter inte
har kunnal slutföras. En av de mest angelägna planeringsuppgifler som kvarstår
är planeringen för kusl-och skärgårdsområdet. Enligt länsstyrelsens bedömning
medger inte kom­munernas planeringsresurser att planeringsarbetet kan slutföras
förrän fle­ra år in på 1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det genomförda planeringsarbetet
har enligt länsstyrelsen fört med sig en stark utveckling av plansamråden
mellan länsstyrelsen och kommuner­na. Även samarbelet med olika regionala
myndigheter och andra organ har intensifierats. Ansvarsfördelningen i den
fysiska planeringen mellan stat och kommun och samordning mellan statlig och
kommunal sektorplane­ring har getts klarare utlryck än tidigare, vilkel i sin
lur har inneburit en värdefull precisering för det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anger att ålgärder
för all samordna den fysiska riksplane­ringen i länet med den regionalpolitiska
planeringen har vidtagits i sam­band med löpande ärenden, vid plansamråd och i
planeringsprojekt där länsstyrelsen deltar. En successivt ökande samordning
mellan dessa pla­neringsformer måste enligt länsslyrelsen eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar all någon
markanvändningsplan för länels kustområde inte föreligger. Kommunöversikten för
Nyköpings kommun är vidare förhållandevis allmänt hållen. Riktlinjerna i
kommunöversikten bör enligt länsslyrelsen preciseras, speciellt för
kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunöversikten för Nyköpings
kommun karakteriseras dock enligt länsstyrelsen av stor restriktivitet när det
gäller atl tillåta yllerligare fritids­bebyggelse inom kustområdet. Pågående
detaljplanearbeten vilar till dess översiktsplaneringen har slutförts.
Länsstyrelsen anser att den stora åter­hållsamheten är befogad. Den måste
emellertid snarast byggas under och eventuellt nyanseras genom en
markanvändningsplan om man skall kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bibehålla
trovärdighet och vinna förståelse hos markägare, exploatörer och allmänhet. I
planeringen bör vad gäller fritidsboende tonvikten läggas vid utbyggnad av
slugbyar och andra alternativa former till enskild frilids-bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Oxelösunds kommun har föreslagil en viss
omlokalisering på sikl av fri­tidsbebyggelse på öarna, bl. a. lill Hasselö.
Länsstyrelsen anser att om fri­tidsbebyggelsen inte kan omlokaliseras till
fastlandet, Hasselö kan accep­teras under förutsättning all ny
fritidsbebyggelse sker som förtätning av befintlig bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anger atl avsikten med den av kommunerna och länssty­relsen påbörjade kust- och
skärgårdsutredningen är att närmare studera sambandet mellan friluftsliv och
den bofasta befolkningens utkomstmöjlig­heter samt att med beaktande av
bevarandeinlressena söka former för tu­rismens och friluftslivels utveckling
som ökar sysselsättningen och för­bättrar servicen för de bofasta. Det
föreligger enligt länsslyrelsen elt stort behov av mera preciserade
ställningstaganden på central nivå vad gäller avsikten med de primära
rekreationsområdena innan en mer omfatlande planering och samordning kan komma
till stånd på läns- och kommunal ni­vå. Flera viktiga typer av anläggningar -
t. ex. slugbyar och andra boende­former - kan inte uppföras utan bidrag till
byggande och drift. Den ekono­miska ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
är enligt länsstyrelsen ännu mycket oklar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen är beredd att inom befintliga
resursramar prioritera sin in­sats lill planeringen för kustområdet. Det är
enligt länsstyrelsen viktigt all arbetet sker så skyndsamt som möjligt och
resulterar i en konkret och rea­listisk plan där främsl avvägningen mellan
bevarande och exploatering klarläggs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom de högex­ploaterade kustområdena redovisas i avsnitt 4.2. Beträffande
Söderman­lands län anförs därutöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att enligt den inventering
som har genomförts av lantmäteriverket var nettoökningen av fritidshus under
perioden 1970-1975 17% inom det högexploaterade kustområdet i Södermanlands
län. Verkel anser att kust- och skärgårdsområdet i länet bör belraktas som i
princip fullbyggl med enskild fritidsbebyggelse. Planverket anser att al­ternativ
till kusllokalisering av fritidsbebyggelse kan sökas i de skog- och sjörika
delar av inlandet som inte berörs av påtagliga bevarandeintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet i länet är enligt naturvårdsverket i
sin helhet känsligt för ålgärder som innebär ändrad markanvändning. Del
hittills framtagna pla-neringsmaterialel reglerar endast bebyggelsefrågorna.
Behovet är enligt verket stort av en markanvändningsplan för hela kusten där
även övriga frågor och intressekonflikter behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket betonar vikten av att
fritidsboendeformerna utreds i den fortsatta planeringen med särskilt beaktande
av andra boendeformer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;än enskild fritidsbebyggelse. Även lämpligheten av att
genomföra tidigare aktualiserade fritidsbebyggelseprojekt bör utredas. Verket
anser att det är angelägel att Nyköpings kommun konkretiserar sin inställning
till ytterii­gare fritidsbebyggelse i kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kusten söder om Nyköping saml Bråviken Remissinstansernas
synpunkter redovisas i avsnitt 5.5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mälaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berörda länsstyrelser har samordnat
redovisningen av genomfört plane­ringsarbete vid Mälaren. Planeringsarbetet
tillgodoser enligt länsslyrelsen i Södermanlands län riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar i likhet
med berörda kommuner alt Mälarom­rådet i stor omfattning redan har tagits i
anspråk för bebyggelse. Den re­striktiva inställning som redovisas av
kommunerna vad gäller alt tillåta yt­terligare fritidsbebyggelse inom området
är väl motiverad. Länsstyrelsen anser emellertid alt behov finns av ett
översiktligt studium av hela Mälar­området avseende bl.a. fritidsbebyggelse,
friluftsliv, turism och bevaran­defrågor saml i fråga om det primära
rekreationsområdets omfattning. Ett sådanl arbele bör ske i samarbete mellan
berörda kommuner och länssty­relser. Eventuell fritidsbebyggelse vid Granlund
mellan Slallarholmen och Mälsåker i Strängnäs kommun bör enligt länsstyrelsen
särskill prövas i den närmare planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen inom
landels insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande Mälaren anförs
därulöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser alt det fortsalla
planeringsarbetet för Mälarområdet bör ges den inriktning som berörda
länsstyrelser anger. Samordnade insal­ser, bl. a. i form av markreservalioner
för vissa anläggningar för turism och rekreation, lorde enligt verkel
erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverket bör
yllerligare fritidsbebyggelse i princip inte medges vid Mälarstränderna. Verket
betonar också atl skogsbruksfrågor­na vid Mälaren bör uppmärksammas, bl. a. med
hänsyn lill lövskogens be­tydelse för landskapsbilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hjälmaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som underiag för kommunernas arbele
under planeringsskedet har läns­styrelserna i Södermanlands, Örebo och
Västmanlands län ställt samman en särskild promemoria med bl. a. uppgifter om
förordnanden enligt natur­vårdslagen, fastställda detaljplaner utanför tätort
saml intresseområden för naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård. Med
utgångspunkt från detta underlagsmaterial har de berörda kommunerna i
Södermanlands län, dvs. Eskilstuna, Katrineholms och Vingåkers kommuner,
utarbetat mark­dispositionsplaner för sina resp. delar av Hjälmarområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den hittills genomförda planeringen
motsvarar enligt länsslyrelsen del krav som ställdes i regeringens beslut med
anledning av programskedet i den fysiska riksplaneringen på att planeringen
skulle ge en översiktlig bild av avsedd markanvändning inom området.
Länsstyrelsen bedömer att konflikterna om markanvändningen inom strandområdena
är begränsade. En vidareutvecklad inlerkommunal planering behövs därför inte.
Forlsalt planering, bl. a. i form av områdesplanering, bör enligt länsstyrelsen
kunna redovisas av resp. kommun i samråd med länsslyrelsen efter hand som be­hov
av sådan planering uppkommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen har emeilerlid
enligt länsslyrelsen inte kunnat tillgodo­ses i det genomförda
planeringsarbetet. Naturvårdens, friluftslivets och kulturminnesvårdens
intressen är däremot väl tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller fritidsbebyggelsens
utveckling finner länsslyrelsen alt den nyansskillnad som kan ulläsas i
regeringens beslul över programskedel mellan planeringsriktlinjerna för Mälaren
å ena sidan och för Hjälmaren å den andra även avspeglas i de kommunala
planerna i form av en mindre re­striktiv syn på exploatering för
fritidsbebyggelse vid Hjälmarens stränder. I markdispositionsplanerna redovisas
atl en fortsatt utveckling av frilids-bebyggelsen skall ske i huvudsak genom
förslag om komplettering av be­fintliga områden för sådan bebyggelse i samband
med områdes- eller de-laQplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om fiske, vattenvård och
vallenreglering bör enligt länsstyrelsen bli föremål för en kontinuerlig
översyn. Denna bör liksom hittills kunna ske i samverkan mellan kommunerna,
länsstyrelserna och kommittén för Mälarens vattenvård saml i samråd med bl.a.
fiskemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom landels insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande
Hjälmaren anförs därulöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket instämmer i huvudsak i de berörda
länsstyrelsernas bedöm­ning av den genomförda planeringen i Hjälmarområdet.
Verket anser dock alt det sätt på vilket planerna är redovisade gör det svårt
att få en bild av avsedd markanvändning. Stora delar av stränderna upptas av
områden där fritidsbebyggelse kan tillkomma och där avvägning mellan olika
intressen skall göras i kommande planer. Verket fömtsätter att friluftslivets
intres­sen beaktas vid denna avvägning. Större sammanhängande bebyggelsefria
zoner bör enligt verket eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Båven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar atl
friluftslivels intressen i Båvenområdet har fått slå tillbaka alltmer under
planeringsarbetets gång lill förmån för den vetenskapliga naturvårdens och
kulturminnesvårdens intressen. Detla lig­ger enligt länsslyrelsen i linje med
vad som uttalades av regeringen i beslu­tet med anledning av programskedet i
den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt nalurvårdsverket har planeringsarbetet för
Båvenområdet varit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förenat med betydande svårigheter. Det har enligt verkel
bl. a. gällt former för säkerställande enligt naturvårdslagen och behandlingen
av lidigare ak­tualiserad fritidsbebyggelse. Den ökade båt- och kanolsporten i
Båvenom­rådet har medfört påtagliga konflikter med naturvårdsinlressen, främsl
få­gellivet. Verkel betonar atl lämpliga skyddsåtgärder bör vidtas och all re­striktioner
för båtsporten är nödvändiga. Enligt verket kan mer omfatlan­de anläggningar
för friluftslivet inte accepteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom insjöområde­na redovisas i avsnitt 4.6. Belräffande Båven
anförs dämlöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar alt
fritidsbebyggelsen har utvecklats mycket oli­ka i landets insjöområden. Vid
exempelvis Båven ökade antalet fritidshus under perioden 1970- 1975 med ca
120%. En stor del av ökningen skedde dock enligt verkel inom områden med
detaljplaner som fastställdes före år 1970.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De påtalade konflikterna mellan
friluftslivets och naturvårdens intressen torde enligt planverket kunna lösas
genom aktivare naturvårdsinsalser saml information och kanalisering av friluftslivet.
Verkel påpekar vidare alt det numera är möjligt alt införa fartbegränsningar
för båtsporlen av mil­jöskäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller i sill
kompletterande yttrande atl det pågående planeringsarbetet skall resultera i en
för Flens och Nyköpings kommuner gemensam plan för hela Båvenområdet.'
Länsslyrelsen anser inte alt riks­intressena längre är hotade av bebyggelse och
påpekar att arbetet med alt bilda naturreservat har inletts. Den bild av
konflikterna mellan friluftsli­vels och naturvårdens intressen som
naturvårdsverket ger är enligt läns­styrelsen riktig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De kommunala
jordbruksmarksprogrammen visar enligt länsstyrelsen atl viss begränsad
jordbruksareal kommer alt las i anspråk för lätortsut­byggnad även i fortsättningen.
De framlagda planerna innebär emellertid alt åkermark som inte är oundgänglig
för tätortsutbyggnad kommer alt be­varas. Enligt länsstyrelsen kommer behovet
att öka av metoder för att mä­ta värdet av jordbruksmarken och dess avkastning
i förhållande till värdet av ändamålsenliga tätorter och annan markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att någon
regional omfördelning av tätortsut­byggnaden med hänsyn lill jordbrukets
intressen inte har övervägts. De kommunala planerna visar att
tätortsulbyggnaden i stort kan ske inom resp. kommun ulan atl jordbruksarealen
begränsas påtagligt. En regional omfördelning av lätortstillväxten skulle
enligt länsstyrelsen kunna komma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Ett planförslag - &amp;quot;Förslag till områdesplan för
Båvenområdet inom Flens och Ny­köpings kommuner&amp;quot; - som inte har behandlats
inom kommunema föreligger i fe­bruari 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
strid med målen för den regionalpolitiska planeringen om regional balans och
goda livsbetingelser i alla kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket och lantbruksstyrelsen påpekar att
hushållningen med värde­full jordbruksmark i fortsättningen bör vara en av de
faktorer som påver­kar utformningen och tillämpningen av regionalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lantbruksstyrelsen är det angeläget att
kommunema snabbt och fömtsättningslöst i en fortsatt markanvändningsplanering
söker utbygg­nadsriktningar, tätortsutformningar och en tätortsstruktur som så
långt möjligt minskar förbrukningen av värdefull jordbruksmark. Kommunemas
planeringsresullal bör i några regioner knytas samman till elt samlat mark­hushållningsprogram.
Ett sådant program kan enligt lantbruksstyrelsen på sikt behöva övervägas för
Mälardalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunemas planer på ändrad markanvändning som
berör skogsbru­kets viktigare produktionsområden och skogsnäringens svårigheter
med virkesförsörjningen kan enligt länsstyrelsen och skogsvårdsstyrelsen ge
anledning till att man upprättar särskilda program för att ta tillvara skogens
produktionsmöjligheter under de närmaste åren. Länsstyrelsen anger att man i
den närmare planeringen kommer atl pröva möjligheterna att minska konsumtionen
av skogsmark eller hänvisa anspråken till andra marker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen bör resurser skapas för en
samordning av skogs­bruk, naturvård och friluftsliv inom särskilda områden, bl.
a. genom atl na-turvårdsinriklade skogsbruksplaner upprättas genom
skogsvårdsstyrel­sens försorg. Det är också angelägel att skogsvårdsstyrelsen,
kommunema och länsstyrelsen så snart som möjligt avgränsar de områden där man skall
tillämpa särskilda hänsyn enligt skogsstyrelsens anvisningar och samråds­förfarande
enligt 4§ i kungörelsen om anmälan av skogsavverkning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att bedömningar av
fiskets intressen saknas i de framlagda kommunala planema. Större delen av
fritidsfisket i länet är inte som i andra landsdelar knutet till begränsade
platser med speciella markreservations- och omgivningskrav. Yrkesfiskets
anspråk innebär för den fysiska planeringen att främst viktiga landningsplatser
för fångsten bör säkras. Detta sker också enligt länsstyrelsen i den kommunala
tätortspla­neringen. Nackdelama med atl fiskeintressena inte har behandlats i
kom­munöversiklerna m. m. i länet synes enligt länsstyrelsen därför vara för­hållandevis
ringa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen bedömer att fömtsätlningama för
fortsatt yrkes- och fri­tidsfiske är goda i Mälaren, Hjälmaren, Båven samt i
Yngaren och Öljaren. Fiskets förutsättningar i Östersjön är oförändrade. Länsstyrelsen
anser att Oxelösund är etl särskill lämpligt läge för en eventuell ny
landningsplats för västkusttrålare om fisket i Östersjön ökar i omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen framhåller liksom länsstyrelsen
alt fisket inte har be­handlats i nämnvärd omfattning i kommunernas planering.
De kommuner i Södermanlands län som berörs av fiskets viktigare intresseområden
bör vid kommande revidering av kommunöversikter och markdispositionspla­ner
redovisa hur man avser att skydda dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den inlemaiionella utvecklingen på fiskets område
kommer enligt fiske­ristyrelsens bedömning att medföra en expansion av fisket i
Östersjön. En förutsättning för en utveckling av Öslersjöfisket är dock förbättrade
land­nings- och avsättningsmöjligheter. Kommunema i skärgårdsområdet bör enligt
styrelsen i samråd med fiskenämnden ulreda och precisera yrkesfis­kets behov av
markområden för skilda ändamål. Också planverket anser att kommunema bör
uppmärksamma fiskets och dess följdindustriers öka­de anspråk på mark i
anslutning till hamnarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen finner det angeläget alt man i den
fortsatta kommunala planeringen för de primära rekreationsområdena vidtar
ålgärder för atl ut­veckla möjlighetema till fritidsfiske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård
och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller svårigheterna alt ge
naturvårdens intresseom­råden erforderligt skydd. Inget av de inom ramen för
den fysiska riksplane­ringen planerade åtta naturreservaten i länet är bildat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områden och objekt av riksintresse för naturvård
och kulturminnesvård har emellertid enligt länsstyrelsen fått ett preliminärt
skydd genom atl ställningstaganden i kommunala planer lills vidare hindrar
bebyggelse och andra förändringar i markanvändningen. Åtgärder inom jord- och
skogs­bruket kan dock molverka bevarandeintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att länsstyrelsen och kommunema på elt
tillfredsställande sätl skall kunna fullgöra sina åligganden inom ramen för den
fysiska riksplaneringen krävs enligt länsslyrelsen en snabb och kraftfull
resursförstärkning inom främst naturvårdens och kulturminnesvårdens sektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om de områden som är av riksintresse för
den vetenskapliga na­turvården anser länsslyrelsen att skyddsåtgärder bör
vidtas för i första hand sjön Båven och dess omgivningar samt områdena i
skärgården. Inom dessa områden är risken slor för exploatering. Behovet av vård
är vidare särskilt framträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som regel förekommer enligt länsstyrelsen inte
några konflikter mellan den vetenskapliga naturvården å ena sidan och turism
och friluftsliv å den andra. Inom olika typer av områden som är betydelsefulla
för djurlivet måsle emellertid friluftslivets intressen vika under vissa tider
av året om inte djurliv och andra naturvärden skall utarmas. Det får enligt
länsslyrel­sen anses vara en av den fysiska riksplaneringens viktigaste
uppgifter att avgränsa och skydda speciellt känsliga områden och att vid
plangenomfö­randet genom bestämmelser och bevakning styra friluftslivet så att
stör­ningar undviks. Inom Södermanlands län är del i första hand för områden i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skärgården
samt vid Båven och Mälaren som konflikter mellan vetenskap­lig naturvård och
friluftsliv kan uppstå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det krävs enligt länsstyrelsen en väsentlig
breddning och fördjupning av kulturminnesvårdens faktaunderlag, främst
beträffande bebyggelsen och kulturlandskapet. En huvuduppgift för
kulturminnesvården i den fortsatta fysiska riksplaneringen är därför att man
genomför olika typer av invente­ringar och att man på grundval av insamlat
faktamaterial utarbetar en läns-omfattande plan för kulturminnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer alt den fysiska
riksplaneringens planerings­skede har gett etl i huvudsak godtagbart resultat i
länet. Bristen på över­siktliga naturinvenleringar för slora delar av länet
skapar emellertid osä­kerhet beträffande den planering som har genomförts.
Planerna bör därför enligt naturvårdsverket revideras sedan
invenleringsunderlag har utarbe­tats. Verket förordar all översiktliga
naturinventeringar snarast utförs som underlag för en heltäckande
nalurvårdsplan för länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser liksom länsstyrelsen att det
i vissa delar av lä­net, t. ex. inom kustområdet, vid Båven och inom
Mälarområdet, finns ex­ploateringsintressen eller förslag till ändrad
markanvändning som kan mot­verka främst de naturvetenskapliga riksintressena.
Inom dessa områden bör enligt verket återstående naturinvenleringar påskyndas
och genomfö­randearbetet prioriteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet
anser atl riktlinjer i kommunöversikl i vissa fall måste betraktas endast som
ett första steg mot ett säkerställande av kultur­minnesvårdens riksintressen.
Behovet av skydd för den fysiska kulturmil­jön får dock i huvudsak tillgodoses
inom ramen för en fortsatt kommunal planering. En förutsättning är självfallet
att denna planering sker i överens­stämmelse med riktlinjerna för den fysiska
riksplaneringen. Enligt riksan­tikvarieämbetet bör kommunöversiktema inte bara
Qäna som vägledande underlag för planmässiga bedömningar utan också ges mera
direkta verk­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen bedömer atl den restriktivitet som
präglar samtliga kom­muners inställning till fritidsbebyggelse inom de områden
som berörs av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer troligen
kommer alt leda till en ökad efterfrågan på fritidshustomter inom övriga delar
av länet. För atl man skall kunna möta en sådan efterfrågan ställs krav på
relativt god planberedskap i dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den restriktiva inställningen lill
fritidsbebyggelse i områden med geo­grafiska riktlinjer bidrar enligt
länsstyrelsen lill den under senare år snabba prisstegringen på tomter och
fritidshus. Det måste ligga i samhällets intres­se atl dels söka motverka
prisstegringen och dels skapa en viss beredskap för yllerligare
fritidsbebyggelse. Etl visst mått av planeringsberedskap finns enligt
länsslyrelsen i de kommunala planerna. Markanvändningspla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nerna
redovisar sålunda vissa tänkbara utvecklingsområden för koncentre­rad eller
spridd bebyggelse. I kommunöversikterna anges närmare olika delområdens
förutsättningar för ytterligare fritidsbebyggelse. Länsstyrel­sen bedömer
emellertid att det krävs betydande fortsatta planeringsinsat­ser innan man har
kommit så långt atl underlag finns för all bedöma lämp­ligheten av en mer
omfattande bebyggelse. Förutom själva markanvänd­ningsplaneringen är del enligt
länsstyrelsen angeläget med en särskild un­dersökning av lämpliga bebyggelse-
och upplåtelseformer. Möjligheterna alt UtnytQa det befintliga
byggnadsbeståndet bör studeras. Det bör vidare undersökas om särskilda åtgärder
behövs för atl stimulera och göra del möjligt för intresserade fastighetsägare
att ställa i ordning och upplåta mark och bostäder för uthyrning. Länet äger
enligt länsstyrelsen mycket goda förutsättningar för ett varierat
fritidsboende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anger etl särskilt område i de inre
delarna av länet som bör bli föremål för en särskild undersökning beträffande
förutsättningarna för utveckling av fritidsbebyggelsen. Stora delar av detla
område samman­faller med områden där förberedelser för kommunomfattande fysisk
plane­ring pågår, bl. a. inom Eskilstuna och Nyköpings kommuner. Det är natur­ligt,
menar länsstyrelsen, att planering för fritidsbebyggelse las upp även i della
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om val av olika upplåtelseformer för mark
och bebyggelse för fri­tidsboende berörs enligt länsstyrelsen inte i
kommunernas planering, men länsstyrelsen bedömer att frågan om alternativa
boendeformer troligen kommer alt aktualiseras i samband med forlsalt planering
för de primära rekreationsområdena. Fömtsättningen härför är dock enligt
länsslyrelsen atl de ekonomiska villkoren för sådana boendeformer radikalt
förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den redovisning av länkbara
fritidsbebyggelseområden som finns i kom­munernas planmaterial är enligt
länsslyrelsen alltför grovskalig för att en bedömning av omfattningen av
konflikter med andra markintressen skall vara möjlig atl genomföra. I etl
översiktligt sammanhang anser länsstyrel­sen att redovisade avvägningar mellan
motstående intressen förefaller rim­liga. Vid etl forlsalt, mer detaljerat
planarbete kan emellertid konflikter uppkomma. Kommunerna har dock uttalat
ambitionen all i sådana fall la hänsyn till motstående intressen. Detta i
förening med de goda erfarenhe­terna av etl utvecklat samrådsförfarande gör att
länsslyrelsen bedömer möjligheterna som goda att lösa eventuella konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar också att funktionsomvandling
av fritidsbe­byggelse till helårsbostäder skapar planeringsproblem med
ekonomiskt kännbara konsekvenser på vissa håll i länet. Kommunema bör enligt
läns­styrelsen få medel som ger dem möjlighel att styra bosättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen uttalar att den fäster stort avseende
vid de antagna pla­nema och kommunöversiktema som bedömningsunderlag vid
prövning av detaljplaner och byggnadsärenden. Delaljplaneförslag för t. ex.
enskild fri­tidsbebyggelse som upprättas i strid mot antagen
markdlspositionsplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan sålunda enligt länsstyrelsen inte fastställas utan alt
den avsedda ex­ploateringen först prövats lämplig genom ändring av
markdispositionspla­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befintliga kraftledningar och behov
av mark för nya sådana har enligt länsstyrelsen i stort beaktats i de kommunala
planema. Samråd har skett om en eventuell 800 kV-ledning genom Södermanlands
län. Vid samråden har länsslyrelsen framhållit att ledningen i så stor
utsträckning som möjligt bör följa den befintliga 400 kV-ledningen. Detla
innebär att den nya led­ningen i princip bör gå parallellt med den äldre
ledningen från Stockholms läns gräns till Sibro mellan Båven och Lidsjön.
Frågan om ledningens sträckning från Sibro och södemt lill Sligtomta är enligt
länsslyrelsen öp­pen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samband med diskussionerna om den
planerade kraftledningen har det enligt länsstyrelsen från markägare framförts
att östra Långhalsen utgör en unik rast- och sträcklokal för flyttfåglar.
Länsslyrelsen har därför startat en fågelinventering för hela sjön. Resultatet
av undersökningen skall Qäna som underlag vid bedömning av alternativa
sträckningar av den aktuella ledningen vid Långhalsen och dess omgivningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För den planerade delen av
kraftledningen mellan Sligtomta och läns­gränsen till Östergötlands län har det
enligt länsstyrelsen under de förbere­dande överläggningarna inte framförts
några invändningar mot sträckning­en i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket påpekar i sill yttrande
att några kommuner i bl. a. Söderman­lands län inte har reserverat mark för den
planerade 800 kV-ledningen. Verkel anser att konfliktema bör utredas i samråd
mellan berörda parter så att markreservation kan göras i händelse av att
principbeslut fattas om att bygga ledningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller i sitt
kompletterande yttrande att samråden i fråga om kraftledningar mellan statens
vattenfallsverk och Nyköpings kommun fortsätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunikationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befintliga och planerade vägar är
enligt länsstyrelsen beaktade på elt lämpligt sätt i de kommunala planema och
kommunöversikteraa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befintliga och nya hamnar behandlas
enligt länsstyrelsen i den pågående områdesplaneringen för Oxelösunds
industriområden och i planeringen av Bråvikenområdet. Sjöfartsverkels farleds-
och hamnlägesinventering år 1976 utgör därvid planeringsunderlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer atl de
militära övningsskjutfälten vid Strängnäs har redovisats på ett lämpligt sätt i
markdispositionsplaner och kommun­översikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.4
Östergötlands län Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga tolv kommuner i Östergötlands län antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer av­sågs bli fullföljda i den kommunala markanvändningsplaneringen
och ge­nom andra åtgärder. Regeringen tog ställning till programmen genom be­slul
län för län under våren 1975. För Östergötlands län fattades beslul den 20
februari 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Östergötlands län har redovisat
sitt arbele under planeringsskedet med atl fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vallen. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet utom Linköpins kommun har
redovisat av kommunfullmäktige antagna kommunöversikter. Linköpings kommun har
redovisat av fullmäktige godkänd kommunöversikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Östergötlands län omfattas kusten, Vättern och
Sömmen av den fysis­ka riksplaneringens geografiska riktlinjer. Kusten vid
Bråviken har därvid betecknats som högexploaterad kust, medan kusten söder
därom (Kal­mar-Östergötlands skärgårdsområde) har betecknats som obmten kust.
Den obrutna kusten har också betecknats som primärt rekreationsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt riktlinjerna bör mark reserveras i
anslutning till Norrköping för sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen. Vidare har re­geringen i beslutet över programskedet
föreskrivit atl länsstyrelserna i Ös­tergötlands och Södermanlands län
gemensamt skall lämna en särskild re­dogörelse till regeringen för planeringslägel
för kustområdet vid Bråviken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För den obrutna kusten har utrednings- och
planeringsarbete bedrivits av en kommitté, Kalmar och Öslergötiands läns
skärgårdsutredning (KÖ­SU) bestående av representanter för berörda kommuner och
länsstyrelser. Slutrapport har avgetls i juni 1976. Söderköpings och
Valdemarsviks kom­muner har med utgångspunkt i den av KÖSU utarbetade s. k.
zonplanen utarbetat och antagit markdisposilionsplaner för sina resp. delar av
kust­området. Norrköpings kommun har antagit den del av zonplanen som be­rör
kommunen som markdlspositionsplan för sin del av det obrutna kust­området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Vätterns stränder har Motala och Ödeshögs
kommuner redovisat av fullmäktige antagna markdispositionsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För området kring sjön Sömmen har Boxholms, Kinda,
Ydre och Tranås kommuner gemensamt utarbetat en markdlspositionsplan.
Fullmäktige i Boxholms, Kinda och Ydre kommuner har antagit sina delar av
markdispo­sitionsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ydre kommun har vidare redovisat en av
kommunfullmäktige antagen markdlspositionsplan för Östra Lagern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige behandlade program för
hushållning med jord­bruksmarken har redovisats av samtliga 11 berörda
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige godkända redovisningar för
åtgärder som kom­munerna har vidtagit eller avser att vidta för att genomföra
den fysiska riksplaneringens intentioner har lämnats av samtliga kommuner i
länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Östergötlands län har ställt samman
och utvärderat de kommunala redovisningarna samt i yttrande till ämbetsverken
och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet.
Länsstyrelsen har efter hörande av landstinget avgett sam­manfattande yttrande
den 9 september 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogals en
rapport om det utrednings­arbete som har bedrivits för området kring Bråviken
och kusten söder om Nyköping. Detta arbete har bedrivits i samarbete mellan
länsstyrelserna i Östergötlands och Södermanlands län samt Norrköpings,
Nyköpings och Oxelösunds kommuner (den s. k. Bråvikenkommittén). Vidare har
länssty­relsen bifogat yttranden från landstinget, försvarsområdesbefälhavaren,
vägförvaltningen, lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrelsen och Lantbru­karnas
länsförbund i Östergötlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade materialet har
lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fl.' (Se avsnitt 1.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle atl komma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas, landstingens och
ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts
lillfälle alt komma in med synpunkter på verkens yttranden. I Östergötlands län
har synpunkter lämnats av Linköpings och Norrköpings kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
om planeringsskedels ulfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att planeringsskedet har
inneburit ett stort steg framåt för den kommunala översiktsplaneringen. Alla
kommuner har anta­git kommunöversikter. Markanvändningsplaner har av resp.
kommun an­tagits för skärgårdsområdet, Sommenområdet och Vänerområdet. Planer­na
stämmer enligt länsstyrelsen överens med intentionerna i den fysiska
riksplaneringen. Planerna är dock mycket översiktliga, varför fortsatta planeringsinsatser
är angelägna, bl. a. i form av områdesplanering för delar av nämnda områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fysiska riksplaneringen har enligt
länsstyrelsen ökat insikten om be­tydelsen av planering på översiktlig nivå.
Formerna för samråd mellan myndigheter på olika nivåer har utvecklats och
intensifierats. Den utveck­lade samråds- och samarbetsverksamheten är enligt
länsstyrelsen elt av de viktigaste resultaten av planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Obruten
kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att översiktsplanerna för
skärgårdsområdet i stort stämmer överens med riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen för hur om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rådet
bör utnyttjas. Det är dock enligt länsslyrelsen beklagligt att Norrkö­pings
kommun inte som övriga kommuner har vidareutvecklat KÖSU:s zonplan till en
markanvändningsplan för kommunens del av området. Det­la innebär enligt
länsslyrelsen all vissa oklarheter om avsedd markanvänd­ning kvarstår, bl.a.
inom vilka delområden jord- och skogsbruket avses bestå. Länsstyrelsen finner
det önskvärt att Norrköpings kommun så snart som möjligt utarbetar och antar en
markanvändningsplan för sin del av skärgårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Norrköpings
kommun har enligt länsstyrelsen i sin kommunöversikt vad gäller Arkö, Gränsö
och Häslö hänvisat lill den områdesplan för öarna som antogs år 1971.
Länsstyrelsen sätter ifråga om den planen stämmer överens med den fysiska
riksplaneringens riktlinjer eftersom dessa öar en­ligt KÖSU:s förslag ingår i
elt s.k. utvecklingsområde för friluftslivet. Kommunen bör enligt länsstyrelsen
ytterligare överväga om planen bör ligga till grund för bebyggelseutvecklingen
i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser alt del krävs fortsatta
planeringsinsatser inom de angivna utvecklingsområdena för friluftsliv främst
kring de angivna basor-lerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
länsstyrelsen är en samordning angelägen mellan den fysiska och den
regionalekonomiska planeringen för skärgårdsområdet. Förbättrade
levnadsförhållanden för den bofasta befolkningen är en förutsättning för alt
den fysiska riksplaneringens intentioner skall kunna genomföras. En särskild
regionalpolitisk utredning inom länsslyrelsen skall senare ligga lill grund för
åtgärdsförslag i dessa frågor. Ulredningen har enligt länsslyrel­sen visal på
behovel av samhälleliga insalser inom skärgårdsområdet. Skärgårdsslödet är ett
vikligl steg bl. a. för atl nå en regionalpolitiskt lämp­lig utveckling.
Länsstyrelsen anser emellertid alt del finns starka behov av atl vidta
ytleriigare åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen
anför atl kust- och skärgårdsområdets myckel begränsa­de kapacitet när det
gäller campingplatser, slugbyar och båthamnar moti­verar en väsentlig utbyggnad
av sådana anläggningar. Behovel av kraftfulla statliga insatser för planering
och uppförande av sådana anläggningar framhålls med eftertryck av
länsstyrelsen. Ålgärder för turism och frilufts­liv bör enligt länsstyrelsen
genomföras på ett sådanl säll att de medverkar till att förbättra förhållandena
för den bofasta befolkningen. Störningarna för de areella näringarna samt för
natur- och kulturminnesvårdens intres­sen bör begränsas så långt som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens
allmänna synpunkter på planeringen inom de obrutna kustområdena redovisas i
avsnitt 4.1. Beträffande Östergötlands län anförs däi utöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nauirvårdsverket
accepterar inte den av KÖSU förordade principen atl ange utvecklingsområden för
turism från basorter på fastlandet genom in­ner- och mellanskärgåiden till
ytlerskärgården. Verkel betonar att ytler-skärgården är olämplig för
friluftsliv bl. a. på grund av avsaknaden av ham-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nar,
del oskyddade lägel och den slilagekänsliga naturen. Friluftslivet bör enligt
verkel styras mol fastlandskusten och innerskärgården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller vidare atl Norrköpings
kommun ännu inte har utarbetat någon markdlspositionsplan för kust- och
skärgårdsområdet. Verkel delar länsstyrelsens uppfattning om behovet av
statliga insalser för planering och genomförande av ålgärder för all främja
turism och frilufts­liv i skärgårdarna. Verket pekar särskilt på betydelsen av
etl planeringsun­derlag som bygger på en ekologisk grundsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket ställer sig i princip bakom de
gemensamma planeringsrikllin­jer som har dragils upp för Kalmar-Östergötlands
skärgårdsområde. Ver­ket anser alt kustulredningen kan ligga lill grund för den
fortsatta kommu­nala planeringen. Berörda kommuner bör enligt verket utarbeta
ålgärds­program som anger inriktning och prioritering av ålgärder för de utveck­lingsområden
som har angetts i KÖSU:s zonplan. En områdesplanering bör enligt verket
genomföras med dessa åtgärdsprogram som grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bråviken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens synpunkter på planeringen inom
Bråvikenområdet redo­visas i avsnitt 5.5.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vättern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar atl markanvändningsplaneringen
för området vid Vättern i princip har bedrivits av varje kommun för sig.
Länsstyrelsen har svarat för samordningen av planeringen mellan berörda
kommuner och länsstyrelser kring sjön. En sammanställning av de kommunala
planerna lill en sammanhängande plan för hela Vänerområdet har ulförts av
länssty­relsen i Örebro län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl markanvändningsplanerna för
Vänerområdet inom länet svarar mot statsmakternas riktlinjer om atl planerna
skall ge en översiktlig bild av pågående markanvändning och av slörre
förväntade för­ändringar i denna. Planerna visar all pågående markanvändning i
huvud­sak skall beslå. De areella näringarna prioriteras med få undantag inom
högproduktiva jord- och skogsbmksområden. Inga mer omfattande önske­mål om
exploatering för fritidsbebyggelse har redovisats. Konflikterna om
markanvändningen framsiår enligt länsstyrelsen som myckel begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor som rör Vätterns vatten och vattnets
utnyttjande för olika ända­mål bearbetas enligt länsstyrelsen av kommittén för
Vätterns vattenvård. Vattenvårds- och fiskefrågorna saml frågan om sjöns
användning för mili­tär övningsverksamhet bör enligt länsstyrelsen bli föremål
för en fortlö­pande översyn. Dessutom bör båthamnsfrågorna ägnas särskild
uppmärk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom landets insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande Vättern anförs
dämlöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket instämmer i stort i berörda
länsstyrelsers bedömning av det pågående planeringsarbetet och de ålgärder som
bör vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser all länsstyrelserna och
kommunerna bör vidta kompletterande åtgärder för all tillgodose de starka
nalurvårdsinlressena vid Vättern. Härvid avser verket förordnanden enligt
naturvårdslagen samt planmässiga ålgärder för att främja fisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Verket framhåller vidare atl motsättningen mellan
de militära intressena och rekreationsintressena måste lösas på ett sådant sätt
att resp. intresse kan tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fortsatta överläggningar mellan försvarsmakten,
berörda länsstyrelser, kommuner och fiskemyndigheter fordras enligt
överbefälhavaren för att lösa de konflikter som föreligger mellan den militära
skjutverksamhelen, Iriluftslivets och fiskels intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen framhåller Vätterns stora
betydelse för såväl yrkes-som fritidsfisket och konstaterar att
föroreningssituationen successivt har förbättrats. Nyetablering av industri som
påverkar vattenkvaliteten till men för fisket bör enligt styrelsen inte godtas.
Styrelsen betonar all fisket i den fortsatta planeringen bör ägnas ökad
uppmärksamhet. Yrkesfiskels särskilda markanspråk bör säkerställas i den
kommunala planeringen. Konflikterna mellan fisket och den militära verksamheten
bör särskilt upp­märksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sömmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser all markanvändningsplanerna för
Sommenområdet i stort stämmer överens med statsmaktemas riktlinjer för områdets
utnytt­jande. Länsstyrelsen tillstyrker atl en permanent inlerkommunal samråds­grupp
bildas, vilket föreslås i den av berörda kommuner gemensamt utar­betade
markanvändningsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland angelägna planeringsuppgifter i Sommenområdet
nämner länssty­relsen särskill utarbetandet av områdesplaner för basortema Malexander
i Boxholms kommun och Norra Vi i Ydre kommun. Vidare är en forlsalt pla­nering
för Sömmens vattenområde och öama angelägen. Viktiga frågor är härvid att
skydda vattnet mol föroreningar samt att behandla frågor om fis­ke och skydd
för fågellivet. Även båttrafiken bör behandlas vad gäller hamnmöjligheler, krav
på hastighetsbegränsningar m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom landets insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Belräffande Östergötlands
län anförs där­ulöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar att konkreta
planeringsåtgärder inte har kommit till slånd i syfte all tillgodose fiskets
intressen i länets insjöområ­den. Planeringen för sjöområdena bör därför
utvecklas med avseende på fiskets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar all
samtliga berörda kommuner har upprättat jordbruksmarksprogram. Programmen har
emeilerlid på grund av tidsbrist i huvudsak fått karaktären av konfliklredovisningar.
Ingen av de fem kom­muner som förutom jordbruksmarksprogram skall upprätta
översiktspla­ner för expansiva tätorter har hunnit färdigställa sådana planer.
Planarbele pågår dock i samtliga fem kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen ligger de prognoser
för befolkningsutvecklingen som har bildat utgångspunkt för de kommunala
jordbruksmarksprogram­men i samtliga fall inom de ramvärden som har lagts fasl
i länsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer att det inte
finns behov av all omfördela befolk­ningstillväxten mellan kommunema i länet
till följd av statsmakternas krav på hushållning med jordbruksmarken. Vissa
kommuner bör dock enligt länsstyrelsen ompröva sina jordbruksmarksprogram
eftersom hänsyn till jordbrukets intressen i vissa fall kan föranleda behov av
omfördelning av befolkningstillväxten inom kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Viss jordbruksmark kommer enligt
länsstyrelsen atl behöva las i an­språk för tätortsutbyggnad på grund av
fattade kommunala beslut och gjor­da investeringar. Enligt länsstyrelsen bör de
anspråk på jordbruksmark som framförs i de kommunala programmen i flertalet
fall accepteras i etl övergångsskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller vidare att
det är angeläget att kommunerna i det fortsatta planeringsarbetet inte bara
diskuterar nya utbyggnadsområ­den utan även undersöker möjlighetema att
komplettera och förtäta be­byggelsen inom befintliga tätorter. Särskill inom de
medelstora tätorterna bör det enligt länsstyrelsen finnas sådana möjligheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner inom det cenlrala
slättområdel utom Norrköpings kommun har enligt länsstyrelsen pekat ul de
områden som är av primärt in­tresse för jordbrukel. Särskilda riktlinjer som
innebär hänsyn till jordbru­kets intressen har dessutom angetts av fyra
kommuner inom slättområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar alt
Lantbrukamas riksförbund anser atl flera kommuner i länet har reserverat myckel
slora områden för tätorlsexpan­sion. Enligt länsstyrelsen inrymmer områdena
flera utbyggnadsalternativ till vilka kommunema ännu inte har ansett sig kunna
la slutlig ställning. Det är enligt länsstyrelsen högst angeläget att
utbyggnadsområdena preci­seras i den fortsatta översiktliga
markanvändningsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Också planverket anser att
osäkerhetszonema för lätortsutveckling bör begränsas för att man skall skapa
ett godtagbart underlag för jordbrukets planering. Bl. a. Norrköpings kommun
bör i den fortsatta planeringen se över jordbruksmarksprogrammet i detta
avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen konstaterar all
jordbruksmarksprogrammen allmänt sett ger en bild av oförändrad eller t. o. m.
ökad exploatering av jordbruks­marken för de närmaste 15-20 åren. Risken för en
sådan utveckling är en­ligt styrelsen särskilt stor bl. a. för enstaka kommuner
i Öslergötiands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För den kommunala översiktliga planeringen är del
enligt länsstyrelsen önskvärt all ett mera detaljerat inventeringsmaterial kan
utarbetas för skogsbrukels intresseområden. Skogsvårdsstyrelsen bedömer all
skogs­bruket under planeringsskedet har getts en högre prioritet i den kommuna­la
planeringen än tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl fiskels intressen i
huvudsak har behandlats på ell godtagbart sätt i den hittills genomförda
markanvändningsplaneringen. Lansstyrelsen understryker dock vikten av alt
kommunerna i den fortsatta planeringen beaktar de störningar på fisket som en
ökad exploatering fram­för alll i skärgården kan medföra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också fiskeristyrelsen anser alt fiskefrågorna i
länet har fått elt förhål­landevis stort utrymme i de kommunala planerna, även
om konkreta sä-kerställandeåtgärder oftast saknas. Behandlingen av fisket i
kommunöver­sikterna är enligt styrelsen inte lillfredsslällande. Samtliga
kommuner som berörs av för fisket vikliga områden bör i del fortsatta
planeringsarbetet re­dovisa hur man avser atl säkerställa dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård,
Jriluflsliv och kuUurminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar all omfatlande åtgärder
återstår alt genomfö­ra innan man har säkerställt områden av riksintresse för
naturvården. Många områden har dock fått etl visst skydd genom riktlinjer i
kommun­översikl. Länsstyrelsen anger alt del med nuvarande ekonomiska och per­sonella
resurser inom länsstyrelsen kommer att dröja flera tiotal år innan samtliga
riksinlressanla naturområden kan anses vara helt tillfredsställan­de
säkerställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lägel belräffande naturinventeringar är enligt
länsslyrelsen tillfredsstäl­lande. Hela länet täcks av översiktliga
inventeringar som har utförts i sam­arbete mellan resp. kommun och
länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det utredningsarbete för sjön Yxningen som
förutsattes i regeringens beslul med anledning av programskedel i den fysiska
riksplaneringen har enligt länsslyrelsen inte kommit till slånd. Då ett sådant
arbete har karak­tären av grundforskning anser länsslyrelsen att
nalurvårdsverket bör initi­era och driva arbetet i samråd med länsstyrelsen och
de berörda kommu­nerna. Naturvårdsverket instämmer i della och uppger att
verket skall ta initiativ till en närmare undersökning i Yxningenområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen pekar på turist- och
rekrealionsfrågornas regionalpolilis­ka belydelse och framhåller att de områden
som är mest intressanta för tu­rism och friluftsliv i länet samtidigt är de
mest problematiska med tanke på befolknings- och sysselsättningsutvecklingen. 1
första hand gäller detta skärgården och Sommenområdet där länsstyrelsen anser
att det är angelä­get att turism och rekreation stimuleras. En viktig
förutsättning är härvid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
det sker en ulbyggnad av vägnätet och de kollektiva förbindelserna till och
inom dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är enligt länsstyrelsen en riktig princip att
som i planerna för Som­menområdet och skärgården styra intensiva
friluftsaktiviteter lill vissa del­områden. Härigenom kan störningarna på
naturmiljön och de areella nä­ringarna begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att elt större område kring
Kolmården vid norra Bråvikenstranden som tidigare har klassificerats som
riksintressant för fri­luftslivet har utgått ur naturvårdsverkels förteckning
över riksintressen. Länsstyrelsen anser atl området har sällsynt goda
naturgivna förutsätt­ningar för friluftsliv och betonar att området bör kvarstå
som riksintresse för friluftslivet trots att området utgör en del av
Bråvikenområdet som har betecknats som högexploaterad kust. Såväl planverket
som naturvårds­verket delar länsstyrelsens uppfattning. Enligt nalurvårdsverket
bör läns­styrelsen särskilt bevaka skogsbruk och bebyggelseexploatering och med­verka
till konstruktiva åtgärder för att främja friluftslivet i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser vidare att Kinda kanalområde
bör betraktas som riksintressant för friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer att den fysiska
riksplaneringens planerings­skede har gett ett i huvudsak godtagbart resultat i
länet. Enligt verket bör en nalurvårdsplan för länet upprätias och med
utgångspunkt från denna bör ett åtgärdsprogram utarbetas. Verket konstaterar
nämligen att det för flertalet av de riksintressanta områdena behöver vidtas
skydds- och vård­åtgärder innan naturvårdsintressena kan anses tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt naturvårdsverket angeläget att
åtgärder vidtas för att stimu­lera turismen och friluftslivet bl.a. i
skärgården och Sommenområdet. Verket påpekar samtidigt atl vissa inskränkningar
för friluftslivet är befo­gade i områden med känslig natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För inventering och säkerställande av miljöer av
riksintresse för kultur­minnesvården återstår enligt länsslyrelsen betydande
arbetsinsatser för vilka såväl länsstyrelsen som kommunerna saknar resurser.
Länsstyrelsen tillstyrker Ydre kommuns förslag om att Torpa Kyrkby bör anges
som riksintressant för kulturminnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser att flertalet av de s.
k. större områdena av betydelse för kulturminnesvården bör kunna avföras i
planeringssamman­hang så snart skyddsbehovet inom dessa områden har preciserats
och till­godoselts i den kommunala planeringen. Skyddsbehovet i vissa av dessa
områden, där det kulturhistoriska intresset har särskild tyngd, bör dock anses
knutet till området som helhet och i första hand avse skydd mot
strukturförändringar i stor skala. Ämbetet nämner bland dessa områden de
kulturhistoriskt intressanta områdena i Östergötlands län som ingår i ett
öst-västiigt stråk från Slätbaken till Vättem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt många
attraktiva strandområden, framför allt i skärgården och Sommenområdet, har
tagils i anspråk för fritidsbe­byggelse. Orörda stränder finns dock kvar i
belydande omfallning såväl vid insjöarna som i skärgården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av den kommunala redovisningen
framgår enligt länsstyrelsen atl kom­munema genomgående har en restriktiv
inställning till enskild fritidsbe­byggelse inom områden som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer eller områden som är av
riksintresse för naturvården och friluftslivet. 1 de inre delarna av den södra
länsdelen, där fritidsbebyggelse har tagit endast begränsade naturresurser i
anspråk, anser länsstyrelsen och de berörda kommunerna atl betydande utrymme
finns för enskild fri­tidsbebyggelse utan att den attraktiva naturmiljön
väsentligen påverkas. Länsstyrelsen har låtit utarbeta elt förslag till
principer för översiktlig pla­nering för fritidsbebyggelse inom del s. k.
utvecklingsområdet för frilids-bebyggelse i den södra länsdelen. För detta
område arbetar länsstyrelsen även med en regionalpolitisk utredning som också
behandlar fritidsbebyg­gelsens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom ett omfattande
samrådsförfarande har berörda intressenter en­ligt länsstyrelsen enats om etl
förslag lill sträckning av en eventuell 800 kV-ledning i länet. Länsstyrelsen
anser att förslaget innebär att intrången så långt som möjligt begränsas vad
gäller bevarandeintressena och de are­ella näringarna. Utredningsläget bedöms
av länsstyrelsen som tillfredsstäl­lande i avvaktan på principbeslut om ett
eventuellt genomförande av pro­jektet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket påpekar alt några
kommuner, bl.a. i Östergötlands län, i kommunöversikterna inte har reserverat
mark för en eventuell 800 kV-led-ning. Verkel anser att de konflikter som
föreligger belräffande ledningens sträckning bör utredas i samråd mellan
berörda parter så att markreserva­tioner kan göras i händelse av atl
principbeslut fattas om att bygga led­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En särskild flygplatskommitté har
föreslagit lokalisering av en framtida regional flygplats lill Gistad i
Linköpings kommun. De berörda kommuner­na, Linköpings och Norrköpings kommuner,
har av kommittén rekom­menderats att i kommunöversiklerna la in beslämmelser
som innebär stor restriktivitet mot ny bebyggelse inom ett större område vid
Gistad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar atl
Linköpings kommun inte har markerat detla område i kommunöversiklen. Del är
enligt länsslyrelsen motiverat att båda de berörda kommunerna medverkar till
att bevara handlingsfrihe­ten för framtiden. I första hand bör detta innebära
atl man iakttar återhåll-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samhet med atl tillåta ny bebyggelse inom det område som
kan bli stört av buller frän en eventuell regional flygplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket anser sig inte ha möjlighel atl ta ställning
till frågan om lokali­sering av den diskuterade flygplatsen vid Gistad. Verket
bedömer alt möj­ligheterna till en framtida lokalisering kvarstår eftersom del
i den kommu­nala planeringen inte förutsätts några förändringar i pågående
markan­vändning inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För alt man skall kunna förbättra bullersituationen i
Norrköping anser planverket att en omlokalisering av Kungsängens flygplats bör
övervägas. Enligt verket bör i första hand undersökas möjligheterna atl
samordna den civila och militära flygtrafiken på flygvapnets flygfält vid F 13.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Luftfartsverket påpekar atl man i ell tidigare yttrande
över frågan om re­gional flygplats har tagit ställning mot alt en flygplats i
Gistad byggs i en nära framlid. I stället förordar luftfartsverket en
upprustning av Kungsäng­ens flygplats. Verkel betonar dock att de långsiktiga
markreservationema i Gistadsområdet diskuteras ytteriigare även om en
lokalisering av en flyg­plats inom delta område enligt verket inte blir aktuell
under 1900-talet om Kungsängens flygplats rustas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Linköpings kommun betonar att man står fast vid beslutet
att inte lägga fasl några restriktioner mot bebyggelse inom del aktuella
området vid Gi­stad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norrköpings kommun påpekar med anledning av planverkels
yttrande att luftfartsverkets ställningstagande för en upprustning av
Kungsängens flygplats grundas på etl omfatlande utredningsarbete där bl. a. en
samloka­lisering av civil och militär flygtrafik har diskuterats. Kommunen har
inte tagit ställning till ulredningen men anser när det gäller Kungsängens flyg­plats
att utredningsmaterialet styrker vad luftfartsverket har förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5 Jönköpings län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samtliga 11 kommuner i Jönköpings
län antog kommunfullmäktige un­der år 1974 program för hur den fysiska
riksplaneringens riktlinjer avsågs bli fullföljda i den kommunala
markanvändningsplaneringen och genom andra åtgärder. Regeringen tog ställning
till programmen genom beslut län för län under våren 1975. För Jönköpings län
fattades beslul den 17 april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Jönköpings län
har redovisat sitt arbete under pla­neringsskedet med att fullfölja riktlinjema
för hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har
redovisat av kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige antagna
kommunomfattande markdispositionsplaner har redovisats av Eksjö och Jönköpings
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Jönköpings län omfattas sjöarna Vättem, Sömmen,
Bolmen och Fegen av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vätterns kustområde i Jönköpings kommun behandlas i
den av kommu­nen redovisade kommunomfattande markdispositionsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För området kring sjön Sömmen,har Tranås, Boxholms,
Kinda och Ydre kommuner gemensamt utarbetat en markdlspositionsplan. Fullmäktige
i Tranås kommun har antagit markdispositionsplanen för kommunens del av
Somrnenområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För sjön Bolmen och dess omgivningar har en
planeringskommitté med representanter för Gislaveds, Ljungby, Värnamo och Hylte
kommuner ut­arbetat etl program för markdispositionsplanering i kommunerna.
Gisla­veds och Värnamo kommuner har godkänt programmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fegenkommittén med representanter för Gislaveds,
Falkenbergs och Svenljunga kommuner har utarbetat elt förslag till gemensamt
ställningsta­gande till markanvändningen kring sjön Fegen. Svenljunga kommun i
Älvsborgs län har reserverat sig mot kommitténs förslag. Gislaveds kom­mun har
med utgångspunkt från förslaget upprättat och antagit en markdls­positionsplan
för sin del av området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gislaveds kommun har vidare redovisat av
fullmäktige antagna markdis­positionsplaner för Hestia- isabergsområdet och
Stengårdshultsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eksjö kommun har redovisat av fullmäktige antagen
områdesplan för Ingarps- och Kvarnarpsområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vetlanda kommun har redovisat av fullmäktige antaget
program för översiktlig planering kring Vetlanda centralort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige behandlat program för
hushållning med jord­bruksmarken har redovisats av Vämamo kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för ålgärder
som kommunema har vidtagit eller avser atl vidta för att genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnals av samtliga kommuner i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Jönköpings län har ställt samman
och utvärderat de kommunala redovisningarna saml i yttrande lill ämbetsverken
och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet.
Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetls av länssly­relsen den 26
augusti 1977. Detta har tillsammans med länsstyrelsens övri­ga redovisning
sänts för yttrande till landstinget och för kännedom lill kommunerna. Slutligt
sammanfattande yttrande har avgetls av länsslyrel­sen den 18 november 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogats
länsstyrelsens yttrande över förslag till markanvändningsplan och
kommunöversikt för Jönköpings kommun saml länsstyrelsens yttrande över förslag
lill utvidgning av Skil­lingaryds skjutfält. Vidare har bifogats yttranden från
landstinget, vägför­valtningen, lantbruksnämnden, fiskerikonsulenlen.
Lantbrukamas läns­förbund i Jönköpings län, Smålands orienteringsförbund och
Södra Valter-bygdens miljögrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yllranden över del redovisade
malerialel har lämnals av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.) Beträffande
Jönköpings län har yttranden kommit in från av­delningen för ekologisk botanik
vid Lunds universitet och Lantbrukarnas länsförbund i Jönköpings län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle
att komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yllranden. 1
Jönköpings län har syn­punkter lämnats av Vaggeryds kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedets uljäll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att
kommunöversikten har blivit ett viktigt in­strument för att genomföra den
fysiska riksplaneringens intentioner i lan­det. I kommunöversikterna redovisas
riksobjeklen i de flesta fall som om­råden med förordnanden enligt
naturvårdslagen eller byggnadslagen eller som s. k. utredningsområden. De
åtgärder som har vidtagits kan enligt länsslyrelsen med få undantag anses
tillfredsställande för att tillgodose riksintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer dock att den
saknar tillräckliga resurser för del omfattande arbete som erfordras under de
närmaste åren för att genomföra inventeringar, utredningar, förslag till
förordnanden eller andra åtgärder som erfordras för alt säkerställa
riksintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bolmen. Fegen och Sömmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuner i Bolmenområdet
har i en gemensam rapport (Bolmen 76) lämnal bl.a. en allmän beskrivning av
området samt förslag till ut­gångspunkter för fortsatt planeringsarbete.
Länsstyrelsen bedömer att pla­neringen kommer all fullföljas på ett
tillfredsställande säll. En samman­ställning av de enskilda kommunernas planer
kan dock komma alt medföra vissa problem varför länsstyrelsen betonar behovet
av samråd och sam­ordning mellan berörda kommuner och länsstyrelser.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar atl man i
lidigare yllrande över Bolmenutredning-en bl. a. har påtalat att tillgängligt
material från den naturinvenlering som har genomförts inte tillräckligt har
beaktats saml alt klassificeringen av landskapets attraktivitet och av områden
för friluftsliv och fritidsbebyggel­se är mindre lämplig. Vidare har
länsstyrelsen framfört atl formerna för fri­tidsbebyggelsens utveckling bör
diskuteras mer ingående. De berörda kommunema har upprättat ett program för
fortsalt planeringsarbete enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Kommunema har under år 1978 redovisat eU gemensamt
förslag till markdlsposi­tionsplan för Bolmenområdet - &amp;quot;Bolmen 78&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vilket
nödvändiga kompletteringar av utredningsmaterialet skall utföras. Det finns
därvid enligt länsstyrelsen anledning all närmare diskutera områ­dets
användning för olika ändamål med hänsyn till effekten på vattenkvali­tet. Även
möjligheterna att skapa etl fiskevårdsområde som omfattar hela sjön bör
övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplaneringen för Fegenområdel är
enligt länsstyrelsen inriktad på att pågående markanvändning i huvudsak skall
bibehållas. Den s. k. Fegenkommittén har lämnat elt för berörda kommuner
gemensamt förslag till ställningstagande rörande markanvändningen i området
kring Fegen. Förslaget är avsett att ligga till grund för den fortsatta
kommunala planeringen. Berörda länsstyrelser har i ett gemensamt yttrande inte
haft någon erinran mot förslaget. Gislaveds kommun har fullföQt
Fegenkom-mitténs förslag och har antagit en markdisposilionsplan för sin del av
om­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen har i sitt yttrande till kommunen
över markdispositions­planen uttryckt sin tillfredsställelse över atl konkreta
ålgärder till skydd för riksintressena inom Fegenområdel har vidtagits.
Länsstyrelsen har emellertid samtidigt erinrat om behovet av fortsatt samråd
och samarbete i vissa genomförandefrågor. Till dessa hör bl.a. slutliga förslag
till förord­nanden, detaljplanering för stugbyar i Sandvik, anpassning av
bebyggelsen till den kulturhistoriskt värdefulla miljön samt bildandet av etl
fiskevårds-område. Länsslyrelsen framhåller vidare att försurning av sjöar och
vat­tendrag sannolikt ger negativa effekter på fiskbeståndet i Fegen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har i tidigare yttrande över
markdispositionsplanen för Sommenområdet framhållit atl man delar kommunemas
uppfattning att fri­luftslivets intressen bör väga tungt, särskilt i de
centrala och strandnära delarna av området. Även fiskets belydelse och kraven
på skydd för vikti­ga reproduktionsområden bör betonas. Länsstyrelsen har
vidare lämnal synpunkter på behandlingen av bebyggelsefrågoma och har därvid
efter­lyst bl. a. markreservalioner för fritidsbebyggelse i attraktiva lägen.
Läns­styrelsen har också betonat att en översiktlig analys behövs om förutsätt­ningarna
för turism i området. Dessutom påtalar länsslyrelsen att nuvaran­de reglering
av Sömmens vatten medför negativa effekter på fisket i sjön. Fortsatt planering
bör enligt länsstyrelsen ske för Sommenområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom landets insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande Jönköpings län
anförs därut­över föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket konstaterar att etl omfattande
utredningsmaterial har utarbetats för alt belysa Fegenområdets värden från
olika synpunkter. När del gäller Bolmen anser verkel att utredningen
&amp;quot;Bolmen 76&amp;quot; utgör etl till­fredsställande planeringsunderiag som emellertid
bör kompletteras med analyser av olika delområdens tålighet och lämplighet för
rekreationsan­läggningar. Anläggningar för friluftslivet i Bolmenområdet bör
prioriteras framför att planera för ytterligare fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar att konkreta
planeringsåtgärder inte har kommii lill slånd i syfte atl tillgodose fiskets
intressen i länets insjöområ­den. Planeringen för sjöområdena bör därför
utvecklas med avseende pä fiskets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vättern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar alt planeringen för
områdena kring Vättern har skett med stöd av vissa inlerkommunala samråd. De
berörda länssty­relserna har tillsammans med företrädare för försvaret,
fiskeristyrelsen och kommittén för Vätterns vattenvård utarbetat etl underiag
för plane­ringen. Länsslyrelsen i Örebro län har ställt samman de kommunala pla­nerna
till en sammanhängande plan för hela Vänerområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att markanvändningsplaneringen
för Vätterns kust­område ger en översiktlig bild av den pågående
markanvändningen och av de större förändringar i denna som kan bli aktuella.
Konflikter om markan­vändningen är enligt länsstyrelsen begränsade varför en
fortsatt planering i form av t. ex. områdesplanering bör kunna ske efter behov
av resp. kom­mun i samråd med länsslyrelsen. Åtgärder för alt skydda viktiga
reproduk­lionsområden för fisket bör enligt länsslyrelsen inarbetas i
kommunernas översiktsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom landels insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande Vättern anförs
dämtöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket instämmer i stort i berörda
länsstyrelsers bedömning av det pågående planeringsarbetet och de åtgärder som
bör vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser att länsstyrelserna och
kommunerna bör vidta kompletterande åtgärder för att tillgodose de starka
naturvårdsintressena vid Vättern. Härvid avser verkel förordnanden enligt
naturvårdslagen samt planmässiga åtgärder för all främja fisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Verkel framhåller vidare alt motsättningen mellan
de militära intressena och rekrealionsinlressena måsle lösas på ett sådant sätt
atl resp. intresse kan tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fortsatta överläggningar mellan försvarsmakten,
berörda länsstyrelser, kommuner och fiskemyndigheter fordras enligt
överbefälhavaren för att lösa de konflikter som föreligger mellan den militära
skjut verksamheten, friluftslivets och fiskets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen framhåller Vätterns slora
betydelse för såväl yrkes-som fritidsfisket och konstaterar alt
föroreningssilualionen successivt har förbättrats. Nyetablering av industri som
påverkar vattenkvaliteten till men för fisket bör enligt styrelsen inte godtas.
Styrelsen betonar att fisket i den fortsatta planeringen bör ägnas ökad uppmärksamhet.
Yrkesfiskets särskilda markanspråk bör säkerställas i den kommunala
planeringen. Konflikterna mellan fisket och den militära verksamhelen bör
särskilt upp­märksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Smålands Taberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen erinrar om att man i
länsplanering 1974 har påpekat att bevarandeintressena för Smålands Taberg kan
komma i konflikt med fram­lida önskemål om utvinning av vissa
mineralförekomster. Området omfal­las av ell naturvårdsförordnande lill skydd
för landskapsbilden. Länssty­relsen konstaterar atl enligt regeringsbeslut
skall gruvbrytning vid Taberg prövas enligt 136 a § byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av en planering med hänsyn
till jordbrukels intressen är enligt länsstyrelsen mest framträdande i
Jönköpings kommun där önskemålen om exploatering är omfattande och där länets
bästa åkermark finns. I ytt­randen över kommunens markanvändningsplan har
länsstyrelsen uttalat atl planen synes innebära en rimlig avvägning mellan
jordbruks- och läl-ortsintressena. För Vetlanda och Värnamo kommuner bedömer
länsstyrel­sen att planeringen kommer att ge ett för jordbruksintressena
tillfredsstäl­lande resultat inom rimlig lid. Beträffande Eksjö och Tranås
kommuner an­ser länsslyrelsen att det är angelägel atl den översiktliga
planeringen kom­mer i gång så atl en allsidig bedömning av tätorternas
utveckling bl. a. med hänsyn lill jordbrukel blir möjlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksnämnden anser att
behandlingen av jordbruket i det redovisa­de materialet i allmänhet är allför
kortfattad och summarisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Underiagsmaterialel om skogsbruket
har enligt länsstyrelsen inte varil tillfredsställande för kommunernas arbele
under planeringsskedet. Läns­slyrelsen uppger emellertid att
skogsvårdssiyrelsen har påbörjat en nog­grannare klassificering av skogsmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar atl byggande
av kraftledningar leder lill produk­tionsbortfall i skogsbmkel. Inom
länsslyrelsen har utarbetats ett förslag till former för samråd vid planeringen
av kraftledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller atl
försurningen av sjöar och vallendrag är all­varligast i de södra och sydöstra
delarna av länet. Fiskefaunans samman­sättning har där ändrats i en stor del av
vattenområdena. För att man skall kunna rädda de mest hotade eller försurade
sjöarna och vattendragen bör enligt länsslyrelsen ökade resurser ställas till
förfogande för kalkning. Länsstyrelsen har tillsall en arbetsgrupp med uppgift
atl utarbeta förslag till åtgärder mot försurningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar atl
fiskels intressen har behandlats mycket kortfattat av de berörda kommunerna.
Samtliga nio kommuner i länet som berörs av områden av särskill inlresse för
fisket bör i del fortsatta arbetet redovisa hur man avser all säkerställa
fiskets intressen. Fiskeristyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;delar länsstyrelsens uppfattning alt särskilda åtgärder
vidtas för atl lösa problemen med bl. a. försurning och förorening av sjöar och
vallendrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom länet pågår enligt länsslyrelsen arbele med
översiktliga naturinvenle­ringar för resp. kommun. Detla arbete skall genom
länsstyrelsens försorg resultera i en samlad redovisning av skyddsvärd natur i
länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger vidare alt
länsmuseet på uppdrag av kommunerna utför kulturhistoriska
bebyggelseinvenleringar som skall ligga lill grund för kommunala
kulturvårdsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De åtgärder som har vidtagits kan
enligt länsslyrelsen i allmänhet anses tillfyllest för alt tillgodose
riksintressena. Länsslyrelsen understryker dock behovet av ökade resurser för
atl man inom rimlig lid skall kunna ge­nomföra de av kommunerna föreslagna
förordnandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer all
planeringsskedet har gett etl i huvudsak goll resultat i länet. Del är enligt
verket av största vikt att naturinvenle­ringar ligger till grund för
kommunöversikter och markdispositionsplaner. Arbelel med en länstäckande
nalurvårdsplan saml säkerställandet av riks­intressena bör enligt verkel ges
hög prioritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att
antalet fritidshus i länet ökade från 9200 lill 13 900 under perioden
1970-1975. Fritidsbebyggelse är i allmänhet be­lägen nära sjöarna. Mindre än 5
% av de fritidshus som har tillkommit un­der femårsperioden ligger i område med
fastställd detaljplan. Ett fortsalt byggande inom de sjönära områdena som inte
har sin utgångspunkt i den planmässiga bedömningen kommer enligt länsslyrelsen
sannolikt att leda till konflikter med bl. a. naturvård och friluftsliv. Delta
innebär på lång sikt en dålig hushållning med länets resurser för rekreation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen intar en positiv
attityd till fritidsbebyggelse eftersom man anser att attraktiva alternativ
behövs till en fortsatt fritidsbebyggelseex­ploatering vid landets kuster och
skärgårdar. Länsstyrelsen anser alt möj­ligheterna lill bebyggelseutveckling
skall utredas fömtsättningslöst. Vid upprättande av markdispositionsplaner bör
fritidsbebyggelse medges i en utslräckning som inte innebär väsentiiga inskränkningar
för övriga intres­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Täktverksamhel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom länet finns ett betydande
antal torvtäkter. Länsstyrelsen framhål­ler alt länets torvmarker i vissa fall
är intressanta från naturvårdssyn­punkt. Enligt länsstyrelsens uppfattning bör
redan nu en kraftigare styr­ning av verksamheten eftersträvas så att man fåren
bättre hushållning med tillgängligt material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har haft regeringens uppdrag atl
utreda den konflikt om markens användning som uppstod genom militära önskemål
om utvidgning av Skillingaryds skjutfält i Vaggeryds kommun. Länsslyrelsen har
härvid försökt atl verka för en rimlig avvägning mellan de civila och militära
in­tressena. Det av länsstyrelsen förordade alternativet berör Svenarumsåsen
som är av riksintresse för den vetenskapliga naturvården. Länsstyrelsen anser
dock att delta intresse bör kunna tillgodoses inom ramen för styrel­sens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vaggeryds kommun avvisar såväl armécbefens förslag
till utvidgning av skjutfällel som länsstyrelsens kompromissförslag. Kommunen
anser bl. a. att bullerfrågorna inte har uppmärksammats tillräckligt. Det är
enligt kom­munen nödvändigl att utreda de ölägenheter som bullret förorsakar
befolk­ningen i de närbelägna tätorterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller atl försvarsmakten har
behov av ytterliga­re mark i Vaggeryds kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att försvaret ställer
anspråk på nya markområ­den på flera håll i landet. Allvariiga motsättningar
mellan civila och militä­ra intressen har inte kunnat lösas i samband med
utredningarna om en ut­vidgning av Skillingaryds skjutfält. Verket har tidigare
uttalat att arrende-ring av mark, ökat samutnyttjande och ökad användning av
simulatorer kan minska försvarels markbehov. För bl.a. Skillingaryds skjulfält
torde dock sådana lösningar inte finnas enligt planverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.6
Kronobergs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga åtta kommuner i Kronobergs län antog
kommunfullmäktige program för hur den fysiska riksplaneringens riktlinjer avsågs
bli fullföljda i den kommunala markanvändningsplaneringen och genom andra
ålgärder. Regeringen tog ställning till programmen genom beslut län för län
under våren 1975. För Kronobergs län fattades beslul den 27 februari 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Kronobergs län har redovisat
sitt arbete under pla­neringsskedet med atl fullfölja riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Kronobergs län omfaltas Åsnen-Mienområdet,
Möckeln och Bolmen av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer.
Länet berörs även av det primära rekreationsområdet Åsnen-Listerlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alvesta, Tingsryds och Växjö kommuner har gemensamt
redovisat en av resp. fullmäktige antagen markdlspositionsplan för Åsnen-Mienom­rådet.
För samordning av planeringen av det primära rekreationsområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åsnen-Listerlandet
har en samarbetsgrupp bildats med representanter för samtliga berörda kommuner
i Kronobergs, Blekinge och Kristianstads län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Älmhulls och Ljungby kommuner har gemensamt
utarbetat en markdis­posilionsplan för området kring sjön Möckeln. Planen har
antagils av full­mäktige i resp. kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För sjön Bolmen och dess omgivningar har en
planeringskommitté med representanter för Ljungby, Gislaveds, Hylte och Värnamo
kommuner ut­arbetat ett program för markdispositionsplanering i kommunerna.
Ljungby kommun har godkänt programmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
fullmäktige godkända redovisningar för åtgärder som kommunerna har vidtagit
eller avser atl vidta för alt genomföra den fysiska riksplane­ringens
intentioner har lämnals av Alvesta, Ljungby. Tingsryds, Växjö och Älmhulls
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län har ställt samman
och utvärderat de kommunala redovisningarna samt i yttrande lill ämbetsverken
och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet.
Preliminärt sammanfallande yllrande har avgelts av länssly­relsen den 29
augusti 1977. Detla har tillsammans med länsstyrelsens övri­ga redovisning
sänts för yttrande till landstinget och för kännedom lill kommunerna. Slutligt
sammanfattande yttrande har avgelts av länsslyrel­sen den 17 oktober 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogats
yttranden från landstinget, vägförvaltningen, lantbruksnämnden,
skogsvårdsstyrelsen och Lantbru­karnas länsförbund i Kronobergs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade materialet har
lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fi. (Se avsniu 1.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle atl komma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas, landstingens och
ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts
lillfälle att komma in med synpunkter på verkens yttranden. I Kronobergs län
har synpunkter lämnals av Växjö kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
om planeringsskedets ulfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar alt samtliga kommuner i
länet har upprättat kommunöversikter enligt anvisningarna. Kommunöversiklerna
är väl för­ankrade i kommunerna. De angivna riksintressena har i stor
utsträckning behandlats i överensstämmelse med vad som angavs i de kommunala
pro­grammen för fullföQande av riktlinjerna för hushållning med mark och vat­ten.
Urvalet av riksintressen under programskedet skedde emellertid en­ligt
länsslyrelsen utan klara utgångspunkter och under lidspress. Det är därför
enligt länsstyrelsen viktigt att riksintressena senare kan bli föremål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för vissa omprövningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av länets åtta kommuner har enligt
länsstyrelsen sju på olika sätt be­handlat förhållandet mellan ny
permanentbosättning på landsbygden och tillgången på olika slag av service,
kommunikationer och arbetstillfällen. De problem som på detla sätl aktualiseras
i kommunöversiktema och som rör sambanden med regionalpolitisk planering m. m.
kommer enligt läns­slyrelsen alt bevakas fortlöpande i samband med
länsplaneringen, den re­gionala trafikplaneringen och särskilda projekt som
länsstyrelsen med­verkar i.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen stryker krafligl
under statsbidragens betydelse för plane­ringens genomförande. Bidragen har
haft en allmänt stimulerande effekt och har i många fall varit en förutsättning
för engagemang i planeringsfrå­gor som enligt länsstyrelsen ligger helt eller
delvis utanför det direkta kom­munala intressområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen betonar atl den
fysiska riksplaneringen avsevärt har ökat medvetenheten om planeringsfrågorna
utanför tätortsområdena. Många problem är dock olösta, t. ex. vad gäller
fritidsbebyggelsens utveckling och de primära rekreationsområdenas utbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstinget konstaterar att den
fysiska riksplaneringen behandlar över­siktliga planeringsfrågor och
bebyggelsefrågor utanför lälortema. Den kommunala tätortsplaneringen och frågor
om industri m. m. bör enligt landstinget också behandlas inom ramen för den
fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bolmen. Åsnen—Mien och Möckeln&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuner i Bolmenområdet
har i en gemensam rapport (Bolmen 76) lämnat bl.a. en allmän beskrivning av
området samt förslag lill ut­gångspunkter för fortsatt planeringsarbete.
Länsslyrelsen påpekar att man i lidigare yttranden har framhållit Bolmenutredningens
värde som plane­ringsunderlag. Del är enligt länsstyrelsen angeläget all
planeringsarbetet bedrivs så att en markdisposilionsplan för Bolmenområdet kan
föreligga enligt det tidsschema som har redovisats av kommunerna.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar all den
mesl omfattande fritidsbebyggelsen i länet finns vid Bolmen. Kommunerna har
antagit en efterfrågan på ca 1 000 nya fritidshus i området inom en lidsperiod
av 15-20 år. Länsstyrelsen förutsätter att en närmare avvägning mellan antalet
fritidshus och övriga markanspråk inom Bolmens närområde sker i del fortsatta
planeringsarbe­tet. Planeringen bör enligt länsslyrelsen bedrivas med hänsyn
lill att områ­det är av potentiellt intresse som rekreationsområde för
befolkningen i hela Sydsverige. Vidare bör bebyggelse planeras så att
ytterligare utsläpp av avloppsvatten i sjön inte sker eftersom Bolmen inom
några år kommer atl vara vattentäkt för en stor del av Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Kommunerna har under år 1978 redovisat ett gemensamt
förslag till markdisposi­lionsplan för Bolmen-området - &amp;quot;Bolmen 78&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser all markdispositionsplanen för
sjön Möckeln och dess strandområden uttrycker en allmän restriktivitet mot
spridd fritidsbe­byggelse. Utvecklingen av fritidsbebyggelse har hillills varit
ganska mått­lig i området. Kommunerna är enligt länsstyrelsen f. n. inte
beredda att ställa i ordning planlagd mark för fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsintressena inom Möckelnområdet är enligt
länsstyrelsen en­dasl översiktligt kartlagda. Det har i samband med
planeringsarbetet fram­kommit atl sjön har större belydelse för fågellivet än
vad som har varit känt tidigare. En inventering av fågellivet utförs därför på
uppdrag av läns­styrelsen. Friluftslivets intressen är enligt länsstyrelsen
relativt väl till­godosedda i markdispositionsplanen och i kommunöversiktema.
Länssly­relsen påpekar alt Möckelsnäs utgör ell attraktivt läge för en
turistanlägg­ning inom området. Flera utredningar om en sådan turist- och friluftslivs­anläggning
har genomförts men man har inte kunnal finna någon lösning på bl. a. frågan om
huvudmannaskap för anläggningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande Åsnen-Mienområdet har enligt
länsslyrelsen bl.a. en sär­skild utredning om turism och rekreation
(Åsnen-Mienutredningen 1976) legal till grund för den markdisposilionsplan som
har antagits av Alvesta, Tingsryds och Växjö kommuner. Utredningen har
genomförts av en sam­ordningsgrupp med representanter för berörda kommuner och
länsstyrel­sen. Länsslyrelsen konstaterar att markdispositionsplanen i hög grad
är in­riktad på atl bevara områdets nuvarande karaktär eftersom inga större för­ändringar
i pågående markanvändning förväntas inom överblickbar lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av alt säkerställa mark för friluftslivet
inom Äsnen-Mienområ-del har enligt länsstyrelsen beaktats både i
markdispositionsplanen och ge­nom restriktiva riktlinjer i kommunöversikterna
mot bebyggelse inom ett avstånd på mellan 500 och 2000 m från strandlinjen.
Länsstyrelsen fram­håller alt även det småkuperade och sjörika området mellan
Åsnen och Mien är av stort värde för friluftslivet. Tingsryds kommun har inte
bedömt del som möjligt all ge delta område särskilda bebyggelsereglerande
riktlin­jer i kommunöversikten, vilket enligt länsslyrelsen vore önskvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar all Åsnen-Mienområdet
innehåller flera riksin­tressen för naturvården. Några säkerställandeåtgärder
enligt naturvårdsla­gen har inte genomförts under planeringsskedet.
Länsstyrelsen betonar atl frågan om Åsnens reglering måste lösas på ett från
miljösynpunkt tillfreds­ställande sätt för att sjön skall behålla sin
attraktivitet för friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åsnen-Mienområdet utgör en belydande del av det
primära rekrea­tionsområdet Åsnen-Listerlandet för vilket ett planeringsprogram
har ut­arbetats av de berörda kommunerna i Kronobergs, Blekinge och Kristian­stads
län. Länsslyrelsen påpekar atl förutsättningarna för atl vidta särskil­da
åtgärder i syfte all utveckla rekreationsområdet är oklara, bl. a. belräf­fande
frågor om huvudmannaskap och finansiering. 1 kommunerna råder det enligt
länsslyrelsen stor osäkerhet huruvida det är en kommunal upp­gift att uppföra
och driva turist- och rekrealionsanläggningar. Kommuner-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;• 8   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;na
menar dock alt turismen ger förutsättningar för att bevara en levande landsbygd
och att den kan vara elt medel för att stödja och förbättra servi­cen i
glesbygderna. Länsstyrelsen bedömer att kommunerna avvaktar åt­gärder från
staten, t. ex. nya former av statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillgången på stugor för korttidsuthyrning är
enligt länsslyrelsen otill­räcklig inom det primära rekreationsområdet och
efterfrågan på sådana stugor kommer troligen atl öka. Länsstyrelsen påpekar att
slugbyanlägg-ningar kan vara ell sätt att öka övernatlningskapaciteten, men
menar atl olika säsongsförlängande åtgärder samtidigt är nödvändiga.
Förutsättning­arna för att bygga mindre grupper av stugor, t. ex. i anslutning
till enskilda lantbruk, bör enligt länsstyrelsen ytterligare belysas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
för landets insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande Kronobergs län
anförs därut­över föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser alt del är särskill angeläget
atl insatser för att bevara värdefull natur vid sjöarna Möckeln och Åsnen görs
parallellt med åtgärder för atl kanalisera friluftslivet. Vidare bör man enligt
verket priori­tera anläggningar för friluftslivet i Bolmenområdet framför all
planera för yllerligare fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del planerings- och utredningsmaterial som har
presenterats för länets insjöområden utgör enligt nalurvårdsverket i huvudsak
ett tillfredsställan­de planeringsunderlag. Materialet bör emellertid
kompletteras med analy­ser av olika delområdens tålighet och lämplighet för
rekreationsanlägg­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar att fisket har berörts
i markdisposilionspla-nema för länels insjöområden. Konkrela planeringsåtgärder
har emellertid inte kommit till stånd. Planeringen för sjöområdena bör enligt
styrelsen ut­vecklas med avseende på fiskets intressen. Fiskeristyrelsen
betonar sär­skilt del önskvärda i planering för fritidsfisket inom
Åsnen-Mienområdet där fisket torde kunna ulvecklas till en av de dominerande
aktiviteterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt sex av länets åtta
kommuner har redovisat särskilda riktlinjer i kommunöversiktema för de bästa
jordbruksområdena. Samtliga kommuner har dessutom angett generella riktlinjer
för hur jord­brukets intressen skall beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konflikter mellan jordbruksintressen och
tätortsutbyggnad förekommer enligt länsstyrelsen i begränsad omfattning i
länet. Lantbruksnämnden an­ser att problemen i regel kan lösas. Kommunema har
enligt länsstyrelsen fått ökad förståelse för jordbrukel och dess betydelse
genom arbetet med kommunöversiktema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen
konstaterar atl den största delen av Kronobergs län be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slår
av produktiv skogsmark. Inom delar av dessa områden kan bebyggel­se tillåtas
utan olägenhet för skogsbruket. Detta gäller även inom de hög­produktiva
skogsområdena. Förhållandena gör det enligt länsslyrelsen nästan omöjligt att
avgränsa områden med särskilda riktlinjer för skogs­brukel. Skogsbruket har
enligt länsstyrelsen i kommunöversiktema beak­tats genom generella riktlinjer
enligt skogsvårdsstyrelsens rekommenda­tioner. Ny bebyggelse inom större
sammanhängande skogsområden bör således undvikas. Bebyggelse bör lokaliseras i
anslutning till befintiig be­byggelse, vid ägoslagsgränser samt till skogsmark
med låg produktionsför­måga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anser att friluftsliv och skogsbruk ofta kan kombineras utan större
restriktioner för skogsbruket. I livligt frekventerade skogsom­råden nära
tätorter eller större fritidsanläggningar kan dock inskränkningar i skogsbruket
erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdsstyrelsen
anser all den spridda bebyggelsen utgör den största inskränkningen i
skogsbrukets produktionsmöjligheter. Också kraftled­ningsgalor förorsakar ofta
onödigt stora intrång i skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets
samhällsekonomiska betydelse och den befarade brislen på skogsråvara är enligt
länsstyrelsen starka motiv för atl man skall be­gränsa intrången på skogsmark.
Skäl talar därför för att man genomför en noggrann analys av hur olika
exploateringsföretag och andra inskränkning­ar i skogsbruket inverkar på
skogens avkastning. Av särskill intresse är härvid atl analysera hur elt
rationellt skogsbruk, fritidsbebyggelse och fri­luftsliv skall kunna förenas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kan enligt länsslyrelsen utiäsas av de
kommunala redovisningarna alt del är elt kommunalt intresse att
fiskevårdsområden bildas för i första hand de vatten som är av riks- och
länsintresse. Några konkreta bevaran­de- eller utvecklingsåtgärder för fisket
har inte genomförts under plane­ringsskedet. Länsstyrelsen framhåller
emellertid alt riktiinjer för områden av stort intresse för friluftslivet även
tillgodoser fiskets intressen. Behovet av åtgärder för fisket bör enligt länsstyrelsen
ytterligare klargöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen anser atl det är positivt alt
flera kommuner har upp­märksammat behovet av att bilda fiskevårdsområden.
Styrelsen anser emellertid att fiskets intressen inte har beaktats tillräckligt
i länet. Samtliga kommuner som berörs av fiskets viktigare områden bör i del
fortsatta ar­betet redovisa hur man avser alt skydda dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård,
frUuflsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom länet redovisas enligt länsstyrelsen
sammanlagt 24 områden av riksintresse för den vetenskapliga naturvården och 3
områden av riksin­tresse för friluftslivet. För 7 av områdena finns gällande
förordnanden om naturreservat. Sådana förordnanden beräknas kunna bli
genomförda för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;flertalet
övriga områden under de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser att riktlinjerna i
kommunöversiktema i stort sett tillgodoser naturvårdens och friluftslivels
intressen. Enighet har som regel rått mellan länsstyrelsen och kommunema om
vilka områden som bör sä­kerställas med förordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kulturminnesvårdens intressen har enligt
länsstyrelsen inte kunnal till­räckligt klargöras och beaktas. Enbart
riktlinjer i kommunöversikt är många gånger otillräckligt för atl säkerställa
dessa intressen. Resurser be­hövs för att utarbeta en kullurminnesvårdsplan för
länet. Vidare behöver kulturminnesvårdens speciallagstiftning förslärkas vad
gäller möjligheter­na all bevara kulturhistoriskt värdefulla miljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen betonar atl den starka försumingen av
länets sjöar kräver genomgripande samhällsinsatser. De åtgärder som vidtas
genom alt man kalkar sjöama är otillräckliga för att på längre sikt motverka
försurningen. Länsstyrelsen avser atl mer systematiskt kartlägga situationen
och föreslå åtgärder på kort och lång sikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer alt arbelel under
planeringsskedet har gett etl i huvudsak godtagbart resultat i länet vad gäller
naturvården. Verkel framhåller värdet av länets nalurvårdsplan. Planen bör dock
enligt verkel kompletteras med en rullande ålgärdsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt det enligt
lantmäteriets inventering vid årsskiftet 1975/1976 fanns drygt 10000 fritidshus
i länet. Den åriiga tillväx­ten är ca 400 hus varav en stor del är byggnader
som tidigare har varil per­manenlbosläder. Länsstyrelsen konstaterar också atl
den mellersta och sydöstra delen av länet berörs av etl av de fem s. k. sjörika
inlandsområ­den, som i rapporten (SOU 1971:75) Hushållning med mark och vallen
anges som lämpliga utvecklingsområden för fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse i länet
kommer enligt länssty­relsen sannolikt atl öka, bl. a. som en följd av den
restriktiva inställningen till fritidsbebyggelse i kustområdena. Länet har goda
fömtsättningar för fritidsbebyggelse. Länsstyrelsen anser emellertid atl det är
angeläget att utbyggnaden av fritidsbebyggelse sker med beaktande av övriga
markan­språk, t. ex. de areella näringama och friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbelel med markdisposilionsplaner och
kommunöversikter har enligt länsstyrelsen lett till en ökad kännedom om
fritidsbebyggelsen i länet. In­tresset i kommunema för en ökad planläggning för
fritidsbebyggelse är dock enligt länsstyrelsen begränsat, främst av ekonomiska
skäl. Däremot är kommunema som regel positiva till mindre grupper av
fritidsbebyggelse som inte kräver gemensamma anläggningar eller fastställd
detaQplan samt lill gles fritidsbebyggelse. Med denna inställning kommer enligt
länsstyrel­sen sannolikt den dominerande delen av tillskotlet av
fritidsbebyggelse att ske i form av glesbebyggelse eller begränsad
tätbebyggelse. Det är således&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt länsstyrelsen tveksamt om vidtagna
planeringsåtgärder leder lill en sådan planmässig utveckling av
fritidsbebyggelsen som förordas i riktlin­jerna för den fysiska
riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen berör olägenheter med
en omfattande spridd fritidsbebyg­gelse, bl. a. den slora markkonsumlionen och
inskränkningar för skogsbru­ket. Inom vissa delar av länet, exempelvis vid de
större sjöama, bör enligt länsstyrelsen mer bestämda riktlinjer anges för den
spridda fritidsbebyg­gelsen. Planlagd mark för fritidsbebyggelse bör
tillhandahållas i större om­fattning och i en skala som är anpassad lill de
lokala bebyggelse- och miljö-förutsättningama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen betonar att
fritidsbebyggelsens utveckling behöver utre­das och diskuteras ytterligare. Nya
former av fritidsbebyggelse bör ut­vecklas varvid särskilt kommunemas
möjligheter att påverka lokalisering­en bör beaklas. Länsslyrelsen avser att i
samarbete med övriga länsstyrel­ser i södra Sverige, med kommunema och andra
intressenter undersöka al­temativa former för ytterligare fritidsbebyggelse i
länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser att mer
bestämda riktlinjer bör anges av kom­munema för den spridda fritidsbebyggelsen.
Naturvårdens och friluftsli­vets intressen är enligt verket i vissa fall
otillräckligt beaktade, bl. a. inom del riksintressanta Åsnen-Mienområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En fortsatt utbyggnad av
kraftledningsnätel innebär enligt länsstyrelsen väsentliga förändringar i
landskapet och betydande intrång i pågående markanvändning, främst för
skogsbruket. Länsstyrelsen framhåller alt det är angeläget att samråden
förbättras vid planering av nya ledningar och att konsekvensema av
ledningssträckningama blir noggrant utredda, t. ex. ge­nom atl man upprättar
altemativa förslag till sträckningar. Förelrädare för berörda intressen bör ges
möjlighet atl påverka linjesträckningarna i etl ti­digt skede av planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att länet
rymmer etl stort antal försvarsan­läggningar samt ell antal övningsfält.
Kommunerna har enligt länsstyrel­sen i allt väsentligl följt anvisningarna för
redovisningen. Några påtagliga markanvändningskonflikler föreligger inte i
anslutning till de militära in­tresseområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.7 Kalmar län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samtliga 12 kommuner i Kalmar län
antog kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska
riksplaneringens riktlinjer avsågs bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fullföljda
i den kommunala markanvändningsplaneringen och genom andra åtgärder. Regeringen
tog ställning till programmen genom beslut län för län under våren 1975. För
Kalmar län fattades beslul den 17 april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Kalmar län har redovisat sitt
arbete under plane­ringsskedet med att fullföQa riktlinjerna för hushållning
med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige antagna kommunomfattande
markdispositions­planer har redovisats av Borgholms, Emmaboda, Högsby,
Mönsterås, Mörbylånga, Nybro, Oskarshamns, Torsås och Vimmerby kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Kalmar län omfattas kusten och Öland av den
fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer. Kusten nort om Simpevarp i
Oskarshamns kommun har härvid betecknats som obruten kust, medan kuststräckan söder
därom har betecknats som övrig kust. Länet berörs även av de primära rekrea­tionsområdena
Öland och Småland-Östgöla skärgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mönsterås, Oskarshamns och Torsås kommuner har
behandlat kustom­rådet i sina kommunomfattande markdispositionsplaner. Västerviks
kom­mun har redovisat av kommunfullmäktige anlagen markdisposilionsplan för
sitt kustområde. Kalmar kommun har inte redovisat någon markdispo­silionsplan
för kustområdet inom kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det primära rekreationsområdet Småland-Östgöla
skärgård har planeringsarbete bedrivits av en kommitté, Kalmar och
Östergötlands läns skärgårdsutredning (KÖSU), bestående av representanter för
berörda kommuner och länsstyrelser. En slutrapport frän kommittén redovisades i
juni 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Öland har Borgholms och Mörbylånga kommuner
redovisat kom­munomfattande markdispositionsplaner. Något särskilt
planeringsarbete med anledning av att Öland är ett primärt rekreationsområde
har inte redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplaner vilka har antagits av
kommunfullmäktige har redovisats för Borgholm - Köpingsvik och Högsrum - Rälla
- Stora Rör i Borgholms kommun, för Stora Rör - Mörbylånga i Mörbylånga kommun
och för Frödinge tätort i Vimmerby kommun. Av fullmäktige godkända områdes­planer
har redovisats för Torsås, Söderåkra, Gullabo och Bergkvara i Torsås kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Program för hushållning med jordbruksmarken har
inte redovisats av någon av de sex berörda kommunerna i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Borgholms och Mörbylånga kommuner har emellertid
redovisat av full­mäktige behandlade s, k. lätortsprogram vilka anger utbyggnadsområden
för de mindre tätorterna i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för ålgärder
som kommunerna har vidtagit eller avser att vidta för atl genomföra den fysiska
riksplaneringens intentioner har lämnats av Kalmar, Oskarshamns och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vimmerby kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kalmar län har
ställt samman och utvärderat de kommu­nala redovisningarna samt i yttrande till
ämbetsverken och regeringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet
under planeringsske­det. Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetts av
länsslyrelsen den 26 september 1977. Delta har tillsammans med länsstyrelsens
övriga redo­visning sänts för yttrande till landstinget och för kännedom lill
kommuner­na. Slutligt sammanfattande yttrande har avgelts av länsstyrelsen den
14 november 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogats yttranden från
försvarsom­rådesbefälhavaren för Östergötlands försvarsområde,
försvarsområdesbe­fälhavaren för Kronobergs och Kalmar försvarsområde,
vägförvaltningen, lantbruksnämnden, skogsvårdssiyrelsen, fiskeriintendenten i
Österhavets distrikt, landstinget samt Lantbrukarnas länsförbund i norra och
södra Kalmar län. Vidare har länsslyrelsen bifogat överlantmälarmyndighetens
fritidshusinvenlering år 1976, samt länsstyrelsens promemoria angående program
för hushållning med jordbruksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över del redovisade
materialet har lämnals av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer, m.fl. (Se avsnitt 1.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretls lillfälle
atl komma in med kompletterande synpunkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbets­verkens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yttranden. I
Kalmar län har synpunkter lämnals av Borgholms, Hultsfreds, Mörbylånga och
Västerviks kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmäni om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser att de
markdisposilionsplaner och kommunöver­sikler som kommunerna har utarbetat med
ett par undanlag beaktar den fysiska riksplaneringens riktlinjer. Vissa brister
föreligger dock mera gene­rellt i kommunernas redovisningar. Della gäller
främsl åtgärdsprogram för hur den fysiska riksplaneringens intentioner skall
fullföljas och program för hushållning med jordbruksmarken. Länsstyrelsens
allmänna bedöm­ning är ändå alt kommunerna har lagt ner elt omfatlande och
engagerat arbete på att utarbeta planer och riktlinjer för att säkerställa
riksintressena. Arbetet har enligt länsstyrelsen i slor utslräckning kommit att
behandla markanvändningsfrågor av allmänt intresse vid sidan av de direkta riks­planefrågorna.
Planeringsarbetet har ökat förståelsen för behovel av lång­sikliga och
allsidiga bedömningar av lämplig användning av mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Obruten kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Väslerviks och Oskarshamns kommuner
har genomfört planeringen för det s. k. obrutna kustområdet på elt sätl som
enligt länsslyrelsen i stort tillgodoser de av statsmakterna uppställda
riktlinjerna. Planeringen för turism och friluftsliv bör emellertid drivas
vidare och i första hand syfta lill atl avgränsa områden inom vilka mer aktiva
åtgärder bör vidtas samt utveckla program och tidsplan för sådana ålgärder.
Länsstyrelsen pekar särskill på alt utvecklingen av den s. k. basorten
Loftahammar i Västerviks kommun måsle studeras ingående. För att
förutsättningarna för rekreation inom det obrutna kustområdet skall kunna tas
till vara krävs enligt länssty­relsen investeringar i turistanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunernas planer för kustområdet
och för utvecklingen av del pri­mära rekreationsområdet stämmer enligt
länsstyrelsen överens med de regionalpolitiska målen för kustområdet. Det finns
dock risk för alt utveck­lingen av turism och friluftsliv, främst det ökande
båtlivet kan komma i konflikt med yrkesfiskets intressen i skärgårdsområdet.
Länsslyrelsen stryker under alt området måsle ulvecklas på etl sådant säll att
även den bofasta befolkningens intressen tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunema inom det obrutna kustområdet har enligt
länsstyrelsen accepterat de restriktioner som gäller i detta område mot
lokalisering av sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen.
Länsstyrelsen betonar att dessa restriktioner stärker motiven för
regionalpolitiskt slöd till etablering av annan industri inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I syfte att utreda förutsättningarna för den bofasta
befolkningen i skär­gårdsområdet främsl vad gäller arbele och service påbörjade
länsstyrelser­na i Kalmar och Östergötlands län i samverkan ell
utredningsarbete. Arbelel pågår fortfarande. Länsstyrelsen framhåller alt
enligt en del­rapport från utredningsarbetet bör ell mål vara alt skapa förutsättningar
för att behålla en bofast befolkning i skärgården av minsl nuvarande storlek.
Länsslyrelsen konstaterar all utvecklingen av det primära rekrea­tionsområdet
påverkar möjligheten att uppnå ell sådant mål. Samtidigt är enligt
länsstyrelsen en levande skärgård en förutsättning för att området skall vara
attraktivt och kunna utnyttjas för turism och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom de obrutna kustområdena i landet redovisas i avsnitt 4.1.
Belräffande Kalmar län anförs därulöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket accepterar inte
den av KÖSU förordade principen att ange utvecklingsområden för turism från
basorter på fastlandet genom inner- och mellanskärgården till ytlerskärgården.
Verket betonar atl yt­lerskärgården är olämplig för friluftsliv bl.a. på grund
av avsaknaden av hamnar, del oskyddade läget och den slitagekänsliga naturen.
Friluftslivet bör enligt verkel styras mot fasllandskuslen och innerskärgården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att enligt
den inventering som har genomförts av lantmäteriverket var netloökningen av
fritidshus under perioden 1970-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1975
34% inom del obrutna kustområdet i Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
naturvårdsverket som planverket anser atl Väslerviks kommun inte har iakttagit
tillräcklig restriktivitet när det gäller alt tillåta ytterligare enskild
fritidsbebyggelse inom det obrutna kustområdet. Kommunen har enligt verken
föreslagit omfatlande fritidsbebyggelse i områden som inte bör exploateras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
tät fritidsbebyggelse kan enligt planverket i vissa fall minska
tillgängligheten till de viktiga bevarandeområdena och utvecklingsområde­na för
friluftsliv. Verket anger som exempel Stora Asko och Helgerum-Porsö.
Kvarvarande friområden i anslutning lill Loftahammar bör enligt planverket inte
tas i anspråk för fritidsbebyggelse ulan reserveras för friluftsliv och turism.
Planverket anför dessutom liksom länsstyrelsen att ny fritidsbebyggelse inom
bekvämt pendlingsavslånd från Väslerviks tät­ort är olämplig med hänsyn till
risken för omvandling av fritidsbebyggelse till permanenlbosläder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planverket
ställer sig i princip bakom de gemensamma planeringsrikt­linjer som har dragits
upp för Småland-Östgöla skärgård. Verket anser att kustulredningen kan ligga
lill grund för den fortsatta kommunala planering­en. Berörda kommuner bör
enligt verket utarbeta åtgärdsprogram som anger inriktning och prioritering av
åtgärder för de utvecklingsområden som har angetts i KÖSU:s zonplan. En
områdesplanering bör enligt verket genomföras med dessa ålgärdsprogram som
grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väslerviks
kommun framhåller alt avvägningen mellan fritidsboende och friluftsliv ar en
väsentlig fråga i kommunens planering. Inom kom­munen finns vikliga
rekreationsområden samtidigt som efterfrågan på fri­tidshus är slor i
kustområdet. Den övervägande delen av tillskottet av fritidshus under perioden
1970-1975 har enligt kommunen varit föremål för en planmässig bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övrig
kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Oskarshamns och Torsås kommuner har enligt
länsslyrelsen för sina resp. kustområden redovisat markdispositionsplaner på
ell sådant sätl att man får en översiktlig bild av den långsikliga
markanvändningen. Mönster­ås kommun har också redovisat en markdisposilionsplan
för kustområdet i kommunen, men har enligt länsstyrelsen i kommunöversikten
lagt ut stora s. k. utredningsområden utmed kusten. Inom dessa områden är
enligt länsstyrelsen den långsiktiga markanvändningen inte klarlagd. Kalmar
kommun avser atl upprätta en områdesplan för den norra delen av kommu­nens
kustområde. Motsvarande planering bör enligt länsslyrelsen också genomföras för
det södra kustområdet i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser i likhet med länsstyrelsen att
Mönsterås och Kalmar kommuner bör klarlägga den långsikliga markanvändningen i
sina kustom­råden med hänsyn lill naturvårdens och friluftslivets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Friluftslivets,
kulturminnesvårdens saml naturvårdens intressen inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del s.k. övriga kustområdet har enligt länsslyrelsen
beaktats på ett till­fredsställande sätl genom riktlinjer i kommunöversikterna
och förslag till förordnanden enligt naturvårdslagen. Kommunöversikterna
redovisar i allmänhet också en restriktiv inställning till ny
fritidsbebyggelse. Länssty­relsen är dock tveksam lill lämpligheten av delar av
den planerade fritids­bebyggelsen inom kustområdet i Torsås kommun.
Länsslyrelsen anger vidare atl oklarhet råder om den avsedda markanvändningen i
de områden som enligt kommunöversikterna skall bli föremål för områdesplanering
i Mönsterås och Kalmar kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De planeringsåtgärder som
Oskarshamns kommun föreslår för området i närheten av kärnkraftverket i
Simpevarp är enligt länsstyrelsen lämpliga och visar inte på några konflikter
med andra verksamheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett område vid Mönsterås bruk har
enligt länsslyrelsen redovisats som utredningsområde där industrins markanspråk
skall vägas mol jord- och skogsbruksintressen, friluftslivets intressen och
önskemål om bebyggelse. Inga ytterligare markreservationer för miljöstörande
industri anges inom det s. k. övriga kustområdet i länet. Den befintliga och
föreslagna markan­vändningen för kustområdet söder om Kalmar innebär dock
enligt länssly­relsen inte hinder för eventuell framlida industrilokalisering.
Planverket anser att industriområdet i anslutning till Mönsterås bruk bör
avgränsas med beaktande av de starka bevarandeintressen som finns i närheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen bedömer
sammanfattningsvis alt kommunerna i den hit­tills ulförda planeringen för del
s. k. övriga kustområdet har redovisat godtagbara avvägningar mellan olika
markanvändningsintressen, även om planeringen ännu inte hell motsvarar de
förväntningar som statsmakterna har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom de övriga kustområdena redovisas i avsnitt 4.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Öland&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar atl Öland
omfattas av belydande områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv och
kulturminnesvård. Ön är också myckel attraktiv för fritidsbebyggelse och har
slor belydelse för turismen. Dessa förhållanden ställer enligt länsslyrelsen
stora krav på kommunernas planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I kommunernas planering har enligt
länsstyrelsen jordbrukels intressen och bebyggelseutvecklingen ägnats stor
uppmärksamhet. Vissa områden av intresse för naturvård och friluftsliv har markerats
i markdispositions­planerna. Länsstyrelsen anser dock att de planeringsåtgärder
m. m. som har vidtagits inte motsvarar de krav som måsle ställas för all man
skall kunna säkerställa riksintressena eller för att man skall få till stånd en
lämplig avvägning mellan turismens, fritidsbebyggelsens, naturvårdens och
kulturminnesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdens intressen har enligt länsstyrelsen inte
behandlats på ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godtagbart
sätl i den kommunala planeringen. Vissa riksintressanta områ­den i Borgholms
kommun har över huvud tagel inte behandlats i den kommunala planeringen och
några större sammanhängande områden har behandlats mycket översiktligt. I
Mörbylånga kommun finns enligt läns­styrelsen flera områden av riksintresse för
naturvården som helt saknar skydd och som inte heller föreslås få någol sådanl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anser att områden som är viktiga för friluftslivet har avgränsats för snävt i
kommunernas markdispositionsplaner. Friluftslivels intressen bör enligt
länsstyrelsen utredas ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lokala markanvändningsintressen av olika slag har
enligt länsstyrelsen prioriterats framför kulturminnesvårdens riksintressen på
elt säll som inte är godtagbart. Vissa av de kulturhistoriskt värdefulla
miljöerna kan dock enligt länsstyrelsen anses säkerställda till viss del genom
de riktlinjer som har föreslagils i kommunöversikterna. Länsstyrelsen påpekar
alt underlag för mera preciserade avgränsningar av de områden som är av
riksintresse för kulturminnesvården kommer att erhållas genom det
utredningsarbete som pågår inom riksantikvarieämbetet och länsslyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
ifrågasätter om inte Borgholms kommuns planer på fort­satt utbyggnad av
fritidshus i den takt som har skett under första hälften av 1970-talet strider
mot den fysiska riksplaneringens riktlinjer. En sådan utveckling skulle enligt
länsslyrelsen innebära atl antalet fritidshus i kom­munen fördubblas från år
1970 lill år 1985. Mörbylånga kommuns förslag om 600 fritidshustomter inom nya
planområden i den nordöstra delen av kommunen strider enligt länsstyrelsen mot
kommunens egen målsättning alt man skall vara reslriktiv med atl anvisa nya
planområden innan befint­liga planområden har byggts ut. Den pågående
utvecklingen av spridd, oplanerad fritidsbebyggelse i de norra delarna av
kommunen finner läns­styrelsen oroande. Riktlinjerna för fritidsbebyggelse i
kommunöver­siklerna är enligt länsstyrelsen för allmänt hållna och ger stort
utrymme för tolkning. 1 sin nuvarande utformning motverkar inte riktlinjerna
konflikter mellan fritidsbebyggelse, naturvård, friluftsliv och
kulturminnesvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
särskild utredning med anledning av atl Öland är angett som primärt
rekreationsområde har enligt länsstyrelsen inte ulförts. En utveck­ling av
områden och anläggningar för turism och rekreation skulle stämma överens med de
regionalpolitiska målsättningarna för Öland. Länsslyrel­sen konstaterar dock
atl dessa frågor har studerats endasl i mycket begrän­sad omfattning i den
kommunala planeringen. Markreservationema för turistanläggningar är t.ex. på
längre sikt otillräckliga. Antalet turister på Öland har sedan Ölandsbrons
tillkomst ökat kraftigt, ulan atl motsvarande ökning av mottagningskapaciteten
har skett. Konkrela projekt för en ut­byggnad av den öländska turistnäringen
bör därför enligt länsstyrelsen snarast arbetas fram. Det är härvid angeläget
alt statliga medel anslås för ändamålet. Enligt länsstyrelsen avser Ölands
kommunalförbund att ge­nomföra en utredning om turismen på Öland. Länsstyrelsen
förutsälter alt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;erforderliga
områden för turism och rekreation kommer att avsättas i kommunernas planer när
resultat av denna utredning föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis all, trots
att omfattande arbets­insatser har gjorts, vidtagna åtgärder inte är
tillfyllest för atl man skall kunna säkerställa riksintressena på Öland och få
till stånd en lämplig avvägning mellan turismens, fritidsbebyggelsens, naturvårdens
och kultur­minnesvårdens intressen. För att främja en från rikssynpunkl
angelägen utveckling anser länsstyrelsen atl regeringen bör överväga ell
föreläggande om alt kommunerna skall upprätta en generalplan för Öland. En
sådan generalplan bör enligt länsslyrelsen beakta både lokala intressen och na­turvårdens
och kulturminnesvårdens riksintressen saml främja en lämplig utveckling av
turismen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar atl antalet fritidshus i
Borgholms och Mörbylånga kommuner har ökat med 44% resp. 21 % under perioden
1970-1975. En fortsalt ulbyggnad av fritidsbebyggelse i denna takt hotar enligt
planverket allvarligt det öländska landskapet med dess starka
bevarandeintressen, särskilt om utbyggnaden sker i form av gles
fritidsbebyggelse. En sådan utveckling kan även innebära konflikter med
jordbruket. Del finns enligt verkel också stor risk för att Ölands värden för
rekreation och fömtsätl­ningama för en beslående turistnäring försämras av en
fortsatt utveckling av fritidsbebyggelse. Verkel anser atl Öland bör betraktas
som i princip fullbyggt med enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunöversikternas riktlinjer är enligt planverket
i regel allmänt hållna och ger stort utrymme för tolkningar. Riktlinjerna bör
preciseras, framförallt inom jordbruksområden. Verkel förutsälter även att
kommu­nerna upprättar jordbruksmarksprogram lill grund för den fortsatta plane­ringen.
Natur- och kulturminnesvårdens intressen är enligt verket ofull­ständigt
behandlade, särskilt i Mörbylånga kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta planeringen bör enligt planverket
grundas på översiktliga överväganden om bl. a. den framlida
bebyggelsestrukturen saml turist- och rekrealionslivels utveckling. Verkel
menar alt bebyggelsesitualionen och den slora efterfrågan på främst
fritidsbebyggelse på Öland motiverar krav på detaljplan för all tillkommande
bebyggelse. Elt förordnande om bygg­nadsförbud enligt 87 § byggnadslagen kan
enligt verket undanröja oklarhe­ter beträffande tätbebyggelsesiluationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att Öland är det mest
besökta av landets primära rekreationsområden. Verket anser att en myckel
angelägen planeringsupp­gift är atl bedöma det framtida rekrealionslivels
struktur. Det är av utom­ordentligt stor vikt alt den kommunala planeringen
bevarar handlingsfrihe­ten för framtiden genom att reservera områden för turism
och rekreation i attraktiva lägen. Planverket anser att kommunerna redan har
ett fullgott underlag för atl man genom fysiska planeringsåtgärder skall kunna
göra markreservalioner inom eftersökta områden, bl. a. på norra Öland, där en
del av utbyggnadsresurserna i befintliga och föreslagna delaljplaneområ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den borde inriktas på fritidsboende i ulhyrningsform. Det
är enligt verket också av slor vikt atl sysselsättningen på Öland främjas genom
fortsatta regionalpolitiska ålgärder, bl.a. genom statliga insatser som
förbättrar förutsättningarna för turistnäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kommunöversikten för Borgholms kommun har enligt
naturvårdsverket vissa områden av riksintresse för naturvård behandlats
ofullständigt. Vi­dare har Mörbylånga kommun inte tagit ställning lill hur
områdena av riksintresse för naturvården skall säkerställas. Verkel anser alt
länsstyrel­sens förslag lill nalurvårdsplan bör ligga till grund för all
säkerställa riks­intressena. Nalurvårdsverket anser också atl friluftslivets
intressen har tillmätts alltför liten vikt av kommunerna. Vidare delar verkel
länsstyrel­sens uppfallning alt vidtagna åtgärder belräffande
fritidsbebyggelsen inte tillgodoser den fysiska riksplaneringens syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet påpekar atl Ölandskommunerna under
plane­ringsskedet inte har haft tillgång lill elt bättre utrednings- och
inventerings-material beträffande kulturminnesvården än vad man hade under pro­gramskedel.
Kommunernas planeringsålgärder är enligt ämbetet inte till­räckliga för att
hindra konflikter mellan kulturminnesvård och tätorlsul­byggnad, fortsatt
utbyggnad av fritidsbebyggelse eller strukturförändringar inom jordbrukel.
Ämbetet anser atl den glesa fritidsbebyggelsen inom vissa områden på Öland
utgör etl direkt hot mol kulturhistoriskt värdefulla miljöer och minskar
tillgängligheten lill stora delar av kulturlandskapet som har stort värde från
rekreations- och turislsynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket, naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet
anser alt de planeringsåtgärder som har vidtagits av Ölandskommunerna inte
tillgo­doser statsmakternas riktlinjer för den fysiska riksplaneringen. Verken
anser liksom länsslyrelsen att regeringen bör föreskriva alt del för Borg­holms
och Mörbylånga kommuner skall finnas generalplaner som tillgo­doser
riktlinjerna. Kommunerna och länsslyrelsen bör enligt planverket överväga i
vilka delar dessa generalplaner bör fastställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Borgholms och Mörbylånga kommuner
framhåller med anledning av länsstyrelsens och verkens yllranden all del inte
är nödvändigl med ell föreläggande från regeringen om upprättande av
generalplaner för Öland. Den nu genomförda planeringen uppfattar kommunerna som
etl led i en rullande planering. Ålgärder för fortsatt planeringsarbete har
vidtagits. Kommunerna avser bl.a. alt upprätta områdesplaner som tillsammans
skall täcka hela Öland. Tidsplanen för planeringsarbetet har enligt kommu­nerna
varit alltför pressad, vilket har medfört att särskilt jordbrukets och
naturvårdens intressen har fått en ofullständig behandling. Kommunerna hävdar
också all planeringens omfallning är beroende av storleken på de statliga
bidrag som kan utgå. Regionalpolitiska åtgärder är vidare nödvän­diga för atl
främja sysselsättningen på Öland. Kommunerna motsätter sig planverkets förslag
om krav på detaljplan för all tillkommande bebyggelse på Öland samt förslaget
om förordnande om byggnadsförbud enligt 87 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsunderlaget för natur- och
kulturminnesvården har enligt Borg­holms och Mörbylånga kommuner varit
bristfälligt. Kulturminnesvårdens intressen kan dock enligt kommunernas
bedömning beaktas i del fortsatta planeringsarbetet. Kommunerna framhåller alt
jordbrukets intressen mås­le tillmätas största betydelse vid konflikter med
kulturminnesvården. Den avsedda områdesplaneringen kommer enligt kommunerna all
behandla hur ny bebyggelse kan lokaliseras i känsliga kulturmiljöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdens riksintressen kan
enligt Mörbylånga kommun tillgodoses genom befintliga förordnanden och ett
aktivt jordbruk. Borgholms kom­mun anför att länsstyrelsens naturvårdsenhet
inte längre har några invänd­ningar beträffande naturvårdens behandling i
kommunens planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna hävdar att främst
vatten- och avloppsförhållandena inne­bär vissa begränsningar för utveckling av
turism och friluftsliv på Öland. Turismens utveckling behandlas enligt
kommunerna i elt utredningsarbete som har påbörjats under ledning av Ölands
kommunalförbund. Mörby­långa kommun anser att befintliga områden för
friluftslivet har tillräcklig omfattning. Borgholms kommun framhåller att man i
den översiktliga pla­neringen har angett två områden lämpliga för större
turistanläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbrukets belydelse för
näringslivet har enligt Borgholms och Mörby-långas kommuner starkt betonats i
planeringsarbetet. Kommunerna ifråga­sätter dock lämpligheten av alt upprätta
fristående jordbruksmarkspro­gram utan sammanvägning med andra intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunema framhåller atl frågor om
fritidsbebyggelsens utveckling kommer att behandlas i den kommande
områdesplaneringen. Möjligheter­na att uppföra fritidshus för uthyrning knutna
till jordbruksnäringen bör utredas yllerligare. Mörbylånga kommun understryker
all kommunens markdisposilionsplan föreskriver restriktivitet vad gäller nya
planområden för fritidsbebyggelse. Borgholms kommun påpekar att restriktioner
har angetts belräffande nyetablering av fritidshus. T.ex. ställs krav på friytor
och hänsyn lill jordbmksmark vilkel enligt kommunen i praktiken innebär att det
finns etl mycket begränsat utrymme för ytterligare enskild fritidsbe­byggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar alt ingen av de berörda
kommunerna i länet har upprättat jordbruksmarksprogram. Kalmar kommun har dock
redovisat utgångspunkter för ett sådanl programarbete. Kommunerna bör enligt
Uinsstyrelsen upprätta jordbruksmarksprogram. Översiktliga planer för ex­pansiva
tätorter har upprättals av Borgholms och Mörbylånga kommuner. Länsstyrelsen
förutsätter att de två övriga berörda kommunerna, Kalmar och Mönsterås, beaktar
jordbrukets intressen i den kommande områdes­planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet berörs av jordbrukets primära
inlresseområ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;den. Kommunerna har enligt länsstyrelsen i huvudsak
beaktat jordbrukets intressen utanför tätorternas expansionsområden. I de båda
Ölandskom­munernas planering har jordbruksfrågorna och bebyggelseutvecklingen
ägnats stort intresse. I de södra delarna av länet kan enligt länsslyrelsen
konflikter mellan tätortsutbyggnad och jordbrukets intressen inte helt und­vikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom länet föreligger vissa konflikter mellan planerad
vägutbyggnad och jordbruk. Länsstyrelsen anser att jordbrukets intressen har
tillgodosetls så långt della har varil möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuner i Kalmar län som
inte har färdigställt program för hushållning medjordbruksmark bör enligt
lantbruksstyrelsen och planver­ket snarast göra della.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer att
kommunernas redovisning av skogsbrukets produktionsområden ger en tämligen
rättvisande bild av skogsbrukets huvudsakliga intresseområden. Bristen på mer
detaljerade inventeringar försvårar emeilerlid möjligheterna alt bedöma hur
skogsbruket påverkas av t.ex. viss exploatering. I många fall måste enligt
länsstyrelsen skogs­mark tas i anspråk för tätortsexpansion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Olämpligt lokaliserad
fritidsbebyggelse kan enligt länsstyrelsen innebära konflikter med skogsbruket.
Fritidsbebyggelsens intressen bör enligt läns­styrelsens mening vika för
skogsbmkels intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen anser inte atl
redovisningen av fiskels intressen i länet är godtagbar. I del fortsatta
planeringsarbetet bör samtliga kommuner som berörs av fiskets viktigare områden
redovisa hur man avser atl skydda dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den internationella utvecklingen på
fiskels område kommer enligt fis­keristyrelsen att medföra en expansion av
fisket i Östersjön. En fömtsätt­ning för en utveckling av Öslersjöfisket är dock
förbättrade landnings- och avsättningsmöjligheter. Kommunerna i kustområdet bör
enligt styrelsen i samråd med fiskenämnden ulreda och precisera yrkesfiskets
behov av markområden för skilda ändamål. Också planverket anser att kommunerna
bör uppmärksamma fiskets och dess följdindustriers ökade anspråk på mark i
anslutning lill hamnarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen finner det
angeläget att man i den fortsatta kommunala planeringen för de primära
rekreationsområdena vidtar åtgärder för att utveckla möjligheterna till fritidsfiske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den kommunala planeringen
föreslås enligt länsstyrelsen att naturvår­dens och kulturminnesvårdens
riksintressen i betydande omfattning säker­ställs genom förordnanden enligt
naturvårdslagen. Genomförandel av de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreslagna förordnandena kommer enligt länsslyrelsen atl
med nuvarande resurser la minst 30 år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För kulturminnesvården finns det
enligt länsstyrelsen ett omfatlande behov av underlag för den fortsatta
planeringen. Länsstyrelsen pekar särskilt på att kulturminnesvårdens intressen
i tätorterna inte har redovi­sats. Fortsatt utredning av kulturminnesvårdens
intressen i tätorterna är därför enligt länsstyrelsen en av de mest angelägna
uppgifterna i den fortsatta fysiska riksplaneringen. Program för
kulturminnesvården bör ut­arbetas för hela länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer alt
arbetet under planeringsskedet har gett ett i huvudsak godtagbart resultat i
länet med undanlag för Öland. Enligt verkel är del angeläget atl resurser
tillförs länsslyrelsen så att säkerställan­det av naturvårdens intressen kan
genomföras snabbare. För Öland be­hövs enligt verkel särskill stora insalser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet framhåller
atl det bl. a. inom slora delar av Kal­mar län finns brister i
inventeringsmaterialet rörande kulturminnesvården. Ämbetet anser all flertalet
av de s. k. större områdena av belydelse för kulturminnesvården bör kunna
avföras i planeringssammanhang så snart skyddsbehovet inom dessa områden har
preciserats och tillgodosetls i den kommunala planeringen. Skyddsbehovet i
vissa av dessa områden, där det kulturhistoriska intresset har särskild tyngd,
bör dock anses knutet lill området som helhet och i första hand avse skydd mol
strukturförändringar i slor skala. Ämbetet nämner bland dessa områden Öland och
en del av fasllandskuslen inom Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att
kommunerna i länels inland enligt regeringens beslul med anledning av
programskedel i den fysiska riksplaneringen bör förbäUra sin
planeringsberedskap för fritidsbebyggelse. Efterfrågan på fritidshus i dessa
områden har enligt länsslyrelsen hittills varit relativt begränsad och en slor
del av nytillskottet av fritidshus har där tillkommit genom funktionsomvandling
av helärsbostäder. Enligt länsstyrelsens be­dömning kommer efterfrågan på
fritidshus i inlandet sannolikt alt öka genom de restriktioner som måste läggas
på fritidsbebyggelsens utveckling inom kustområdet och på Öland. Samtliga
kommuner i länets inland har redovisat riktlinjer för fritidsbebyggelsen.
Riktlinjerna medger i allmänhet mindre grupper av fritidshus i anslutning lill
befintliga byar utan krav på detaljplan. Länsstyrelsen anser därmed all
planeringsberedskapen i viss mån har ökats och atl kommunerna har förbättrat
möjligheterna lill lokali­sering av fritidsbebyggelse i inlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Oskarhamns kommuns
planeringsåtgärder för området närmast kärn­kraftverket i Simpevarp är enligt
länsstyrelsen lämpliga. I kommunöver­sikten finns riktiinjer för bebyggelse
inom en zon av 10 km från kärnkraft-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verket.
Riktlinjerna ger enligt länsslyrelsen klara anvisningar om hur sä­kerhetsfrågorna
skall beaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samråd
mellan berörda intressenter har enligt länsstyrelsen genomförts om sträckningen
av en eventuell 800 kV-ledning norrut från kärnkraftver­ket. Länsstyrelsen
bedömer atl en eventuell ledning genom delta område inte behöver medföra
allvarligare konflikter med andra intressen. Sträck­ningen av en eventuell 800
kV-ledning mot söder från Oskarshamn har enligt länsstyrelsen inte redovisats i
kommunernas material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunöversiklen
för Kalmar kommun innehåller enligt länsstyrelsen inte någon markreservation
för en ifrågasatt lokalisering av ett fossileldat kraftverk. Befintlig och
föreslagen markanvändning innebär emellertid be­träffande kustområdet söder om
Kalmar inte något hinder för eventuell framlida industrilokalisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.8
Gotlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunfullmäktige i Gotlands kommun antog under år
1974 program för hur den fysiska riksplaneringens riktlinjer avsågs bli
fullföljda i den kommunala markanvändningsplaneringen och genom andra ålgärder.
Re­geringen log ställning till kommunernas program genom beslut län för län
under våren 1975. För Gollands län fattades beslut den 3 april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gotlands kommun har redovisat sitt arbele under
planeringsskedet med atl fullföQa riktlinjerna för hushållning med mark och
vatten. Redovisning­en, som har behandlats i kommunfullmäktige den 14 mars
1977, består av kommunöversikl och kommunomfattande markdisposilionsplan, vilka
har antagits av kommunfullmäktige den 11 oktober 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gotlands kuster med Fårö, Sudrel och
Östergarnslandet omfattas av den fysiska riksplaneringens geografiska
riktlinjer. Hela Gotland har dessutom betecknats som primärt rekreationsområde.
Kustområdet behandlas i den kommunomfattande markdispositionsplanen vilken
också innehåller ett avsnitt med förslag lill ålgärder som bör vidtas med
anledning av alt Gotland är elt primärt rekreationsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare har Gotlands kommun redovisat ell av
kommunfullmäktige god­känt program för områdesplanering för Gotlandskusten med
Fårö, Sudrel och Östergarnslandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Gotlands län har ställt samman och
utvärderat kommu­nens redovisning saml i yttrande lill ämbetsverken och
regeringen redovi­sat sina synpunkter med anledning av arbelel under
planeringsskedet. Preliminärt sammanfallande yllrande har avgetls av länsslyrelsen
den 16 september 1977. Efter hörande av Gotlands kommun har länsstyrelsen
avgett slutligt sammanfattande yllrande den 24 oktober 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
länsstyrelsens redovisning har fogats länsstyrelsens yttrande den 15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mars 1976 angående pansarövningsfält på Gotland och
länsstyrelsens ytt­rande den 16 september 1977 över förslag till nytt
övningsfält för Gotlands regemente. Vidare har bifogals Gotlands kommuns
yttrande över länssty­relsens redovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över del redovisade
materialet har lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Seavsnitt I.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle
att komma in med kompletterande synpunkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbets­verkens yllranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yllranden. I
Gotlands län har synpunkter lämnats av länsstyrelsen och Gotlands kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger alt
redovisningen av den fysiska riksplaneringens planeringsskede i Gotlands kommun
har inordnats i den samlade redovis­ning som kommunen har gjort av det
regionplanearbete som har bedrivits för Gotland. Vissa övergripande
regionalpolitiska mål för utvecklingen har därvid angetts, bl. a. att en
uQämning av levnadsstandard och servicenivå bör ske mellan olika delar av
Gotland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De kommunala planerna har enligt
länsstyrelsen utarbetats med hänsyn till den fysiska riksplaneringens
intentioner. Planeringen har grundats på ett omfattande inventerings- och
utredningsmaterial. De områden som har redovisats för tätortsutbyggnad har
varit föremål för ingående samråd mellan kommun och länsstyrelse. Därvid har
enligt länsslyrelsen såväl bebyggelsefrågor som naturvårdsintressen beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gollandskuslen med Fårö, Sudrel och Östergarnslandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gotlands kommun avser att upprätta
områdesplaner för Fårö, Sudrel, Östergarnslandet samt det övriga kustområdet.
Planeringsarbetet skall enligt länsstyrelsen inriktas på atl samordna en
utveckling av planlagd fritidsbebyggelse med en utveckling av turism och
friluftsliv. Länsslyrel­sen förutsätter att natur- och kulturminnesvårdens
intressen kommer alt beaktas på etl tillfredsställande sätt i denna planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom vissa delar av Sudrel är
planeringsbehovet enligt länsstyrelsen särskilt framträdande. Det är viktigt
atl kommunen i den påbörjade områ­desplaneringen samordnar exploaterings- och
naturvårdsintressena bl.a. inom de känsliga landskapen i Vamlingbo och vid
Fidenäset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen pekar på att de
mindre fiskelägena gradvis omvandlas till fritidsboendeområden. Detta medför
vissa konflikter med yrkesfisket och kan påverka fiskelägenas kulturhistoriska
värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande fritidsbebyggelsens lokalisering m.m. stöder
länsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunens
bedömning att i princip endast tätare former av fritidsbebyg­gelse skall
tillåtas i slrandnära områden, medan själva strandområdena skall lämnas hell
fria från bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovel av ytleriigare campingplatser är enligt
länsslyrelsen stort, i synnerhet på södra Gotland. Den omfatlande oreglerade
husvagnscamping som förekommer innebär ofta sanitära problem, parkerings- och
trafik-svårigheter, markslilage etc. Della leder ofta lill konflikter med den
bo­fasta befolkningen och med naturvårdens och kulturminnesvårdens intres­sen.
Del är enligt länsstyrelsen svårt all förhindra långtidsuppställning av
husvagnar i de kustområden som är altraktiva för friluftslivet. I dessa
kustområden gäller enligt riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen all man
skall iaktta slor återhållsamhet med all tillåta utbyggnad av fritidsbebyg­gelse.
Det är därför enligt länsslyrelsen myckel otillfredsställande atl sam­ma mark
så lätt kan las i anspråk för elt omfatlande husvagnsboende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller all del gotländska
landskapet, särskilt närmast havet, är mycket känsligt för påverkan och
förändringar. För att man skall kunna bevara ännu opåverkad natur är det enligt
länsstyrelsen angelägel alt begränsa spridd bebyggelse i sådana områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser atl del är positivt alt
Gotlands kommun för­söker styra fritidsbebyggelsen på etl planmässigt sätt.
Verkel har emeller­tid en heh annan uppfattning än kommunen om vilka mål som
bör gälla för bebyggelsens omfattning, utformning och lokalisering för alt den
fysiska riksplaneringens intentioner skall kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket
konstaterar att utbyggnad av fritidsbebyggelse på Got­land i stor utsträckning
föreslås ske nära kusten samtidigt som kustområdet som helhet är av
riksintresse för friluftslivet. Sudrel, Östergarnslandet och Fårö är dessutom
av riksintresse för naturvården. Hela Gotland är ett pri-  märt
rekreationsområde. Gotiand är också av riksintresse för kuhurmin-nesvården.
Naturvårdsverket anser att friluftslivets, turismens och natur­vårdens intressen
skall sättas före den enskilda fritidsbebyggelsens. En­skild fritidsbebyggelse
bör enligt verket inte byggas inom strandnära områ­den. En strandzon på ca
300-500 m bör hållas fri från bebyggelse. Ut­byggnadsområdena för
fritidsbebyggelse bör vara koncentrerade. Särskild återhållsamhet med ny
fritidsbebyggelse bör enligt verket iakttas på Sud­rel, Östergarnslandet och
Fårö med hänsyn till områdenas stora naturvär­den. Länsstyrelsen bör överväga
att utöka strandskyddet längs de mest , värdefulla kustavsnitten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunens planering bör enligt naturvårdsverket
inriktas på att goda övernaltningsmöjligheter i form av campingplatser,
vandrarhem och stugor för korttidsuthyrning skapas på lämpliga platser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även planverket anser atl stor återhållsamhet med
alt tillåta enskild fritidsbebyggelse bör iakttas inom Gotlands kustområde.
Verket stöder kommunens bedömning atl strandområdena skall lämnas fria från
bebyg­gelse. Gollandskuslen bör enligt verket i princip belraktas som fullbyggd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med enskild fritidsbebyggelse. Större exploateringar för
fritidsbebyggelse bör inte tillåtas på Fårö, Sudrel eller Östergarnslandet om
dessa områden skall kunna behålla sina stora bevarandeintressen. En översiktlig
planering av områdena är enligt planverket angelägen. En utgångspunkt för plane­ringen
bör vara att nya områden inte tas i anspråk för fritidsbebyggelse och att
utbyggnaden inriktas på en begränsad komplettering av befintliga be­byggelseområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt planverket viktigt
atl den fortsatta områdesplaneringen för Gotlands kustområden med Fårö, Sudrel
och Östergarnslandet inriktas på atl avsätta tillräckliga och välbelägna
områden för semesterbyar, camping­platser och anläggningar av skilda slag.
Verket framhåller särskill alt problemen med oreglerad camping i strandområden,
långlidsuppställning av husvagnar etc. inte bara bör mötas med ordningsregler
och effektivare tillsyn. Enligt verket medför dessa problem också krav på
investeringar i campingplatser, uppmstning av vägar till attraktiva
friluftsområden, iord­ningställande av badplatser, sopmajor, toaletter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar vidare atl
ett flertal kommuner har anfört syssel­sättningspolitiska skäl för omfatlande
exploateringar för fritidsbebyggelse. Detla gäller i hög grad för Gotlands
kommun. Verket anser all ulbyggnad av enskild fritidsbebyggelse inte har ett
sådant samhällsekonomiskt värde att del motiverar all värdefulla naturresurser
får tas i anspråk. Det ekono­miska utbytet blir enligt planverket dessutom
kortsiktigt om utbyggnaden minskar områdenas värde för turism och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet ifrågasätter
om utbyggnad av fritidsbebyggelse på Fårö och Storsudret på längre sikl får de
regionalpoliliska effekler som kommunen hävdar. Från kulturhistorisk synpunkt
är en omfattande ul­byggnad av fritidsbebyggelse och en privatisering av marken
inom dessa områden förenlig med varken intresset att skydda kulturmiljön eller
önske­målet att göra denna miQö tillgänglig. I den fortsalla områdesplaneringen
bör kommunen därför enligt ämbetet utgå från att endasl en begränsad
komplettering av befintliga bebyggelseområden får ske — och då i första hand i
form av uthymingsstugor, som på längre sikt kan bidra till den bofasta
befolkningens försörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gotlands kommun anför med anledning
av ämbetsverkens synpunkter att det finns fler lämpliga områden för
fritidsbebyggelse vid kusten än i de inre delarna av ön, där en utbyggnad kan
stå i slrid med jord- och skogs­bmkels intressen. Kommunen accepterar inte
verkens inställning alt man bör vara ytterst återhållsam med alt tillåta
enskild fritidsbebyggelse i avvaktan på planering för semesterbyar m.m.
Kommunen anser alt den planering som har utförts visar att det finns mycket god
plats för både enskild fritidsbebyggelse och för semesterbyar m. m. för
uthyrning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt det på Gotland finns
betydande områden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av primärt inlresse för jordbruket. Stora delar av dessa
är av intresse också för tätortsutbyggnad och för militär användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbrukets intressen har enligt länsstyrelsen beaktats
väl i den kommu­nala planeringen. De intressemotsättningar som kan uppstå
mellan beho­vet av mark för tätortsutbyggnad och jordbrukels intressen kommer
enligt länsslyrelsen att behandlas i den fortsatta markanvändningsplaneringen.
Detta gäller bl.a. utbyggnaden av Roma tätort där fortsatta samråd i planarbetet
bör kunna leda till att såväl jordbruks- som bebyggelseintres­sen kan beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gotlands skogsområden är
svårföryngrade. Avverkning för avsalu får endast ske efter skogsvårdsslyrelsens
medgivande. Länsslyrelsen konsta­terar därför att behovel är begränsal av att
särskilt reglera skogsbmkel inom naturreservat och nalurvårdsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen påpekar att kommunen
under den fysiska riksplanering­ens programskede behandlade fiskets intressen
kortfattat. Kommunen har under planeringsskedet inte berört fiskets intressen
ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I havet runt Gotland finns viktiga
fångstområden för yrkesfisket. Några särskilda ålgärder för att säkerställa
dessa områden har enligt länsstyrelsen inte bedömts nödvändiga i den kommunala
planeringen. Fritidsfiskets krav på tillgänglighet till stränderna tillgodoses
genom att strandområdena vid kusten nästan helt är samfällt ägda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är enligt länsstyrelsen av
sysselsätlningsskäl angeläget atl stödja fiskenäringen på Gotland. Delta gäller
särskill för sydöstra kusten där behovel av upprustning av fiskehamnarna är
stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den ökade jordbmksbevattningen och
andra ingrepp i vattensystemen på Golland påverkar enligt länsstyrelsen
fiskbeståndet och fisket negativt. I för yrkesfisket viktiga lek- och
fångstområden utanför kusten anser länsstyrelsen att oljeborrning, sandtäkt,
militär verksamhet m. m. innebär belydande inskränkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen anser att fiskets
intressen inte har beaktats tillräckligt i kommunens redovisning av arbetet
under planeringsskedet. Kommunen bör vid kommande revidering av
kommunöversikten och markdisposi­tionsplanen redovisa hur man avser att skydda
fiskets viktigare intres­seområden. De konflikter med andra intressen som har
berörts av läns­styrelsen bör enligt fiskeristyrelsen belysas närmare i den
fortsatta plane­ringen. Även behovet av mark för hamnanläggningar bör beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar att
intresset all bevara Gotlands unika kultur­landskap och  naturmiljö betonas i 
kommunens  markdisposilionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunen
anger enligt länsstyrelsen atl landskapsvårdande insalser i huvudsak måste ske
inom ramen för jordbrukets verksamhet på grund av bristande ekonomiska
resurser. Inkomster från fritidsbebyggelse och tu­rism kan enligt länsslyrelsen
också bidra till att man kan genomföra beva­randeåtgärder. Ökade personella
resurser erfordras emellertid enligt läns­styrelsen för att del inom rimlig lid
skall vara möjligl att genomföra föreslagna naturvårdsförordnanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att det för
kulturminnesvården saknas såväl ett systematiskt kunskapsunderlag som åtgärdsprogram.
Det är därför osäkert i vilken utsträckning kulturminnesvårdens intressen kan
bli tillgodosedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Gotlands glesbygd förekommer enligt länsstyrelsen
etl omfatlande bostadsbyggande. Den gotländska bebyggelsen har unika
kulturhistoriska värden som på sikt kan hotas om man inte anpassar
nybebyggelsens lokalisering och utformning till den befintliga kulturmiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En inventering av kulturlandskap och bebyggelse har
påbörjats för Fårö och skall utföras även för Östergarnslandet och Sudret. Del
är enligt länsstyrelsen angeläget alt inventeringsarbetet kan fullföQas. Det
bör vi­dare ulvecklas till all omfatta hela Golland, som är ell s. k. större
område av intresse för kulturminnesvården. Syflel med inventeringen bör enligt
länsstyrelsen vara att precisera kulturminnesvårdens intressen så att de s.k.
större områdena i enlighel med statsmakternas beslut kan ersättas med
delområden för vilka särskilda riktlinjer för kulturminnesvården bör gälla.
Invenleringsarbetet bör enligt länsstyrelsen leda fram till en kullur-vårdsplan
för Golland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gotlands särpräglade naturmiljö och kulturlandskap
motiverar enligt naturvårdsverket största restriktivitet med alt tillåta ny
bebyggelse, sär­skilt inom de riksinlressanla områdena. Också i de inre delarna
av Got­land, som har stor betydelse för kulturminnesvården, är del enligt
verket väsentligt alt den enhetliga landskapsbilden bevaras. Även planverket
anser att olämpligt lokaliserad och utformad bebyggelse är ett påtagligt
problem på Gotland. De försök som pågår med att uppföra typhus anpas­sade till
den lokala byggnadstraditionen finner verkel vara intressanta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den länsomfaltande, översiktliga naturinvenlering
som har genomförts utgör enligt naturvårdsverket ett värdefullt
planeringsunderlag. Verkel anser atl del fortsatta arbetet med naturvårds- och
kulturminnesvårdsfrå­gorna bör inriktas på att upprätta en med
kulturminnesvården samordnad nalurvårdsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare bör enligt naturvårdsverket områdesplanering
ske i första hand inom de områden som är föremål för starka exploaleringsintressen.
Plane­ringen bör kompletteras med att man säkerställer värdefulla objekt med
stöd av naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet konstaterar med
tillfredsslällelse atl kommunen avser atl ulföra en bebyggelseinvenlering och
en historisk landskapsanalys för de riksinlressanla områdena Fårö och
Storsudret. Riksantikvarieämbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tel
påpekar liksom länsstyrelsen att det saknas etl systematiskt kunskaps-underiag
om Gotlands kulturmiljö. Kulturminnesvårdens riksintressen har i allmänhet inte
kunnat preciseras varför kommunen har haft tillgång till etl bristfälligt
planeringsunderlag. Riksantikvarieämbetet anser ändå att beho­vet av skydd för
värdefulla kulturlandskap och karaktäristiska miljöer har beaktats i kommunens
planering. Kvarstående skyddsbehov kommer en­ligt ämbetets bedömning alt kunna
tillgodoses i den förestående områdes-och detaljplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt riksantikvarieämbetet viktigt att
jordbruksdriften bibehålls för att kulturlandskapet skall kunna hållas öppet.
Motsättningar mellan kulturminnesvårdens och jordbmkets intressen bör enligt
ämbetet i all­mänhet kunna lösas utan men för jordbrukel. Ämbetet anser med
anled­ning av alt hela Gotland är elt s. k. större område av betydelse för
kultur­minnesvården att flertalet av dessa områden i landet bör kunna avföras i
planeringssammanhang så snart skyddsbehovet inom områdena har preci­serats och
tillgodosetls i den kommunala planeringen. Skyddsbehovet i vissa av dessa
områden, där det kulturhistoriska intresset har särskild tyngd, bör dock anses
knutet till området som helhet och i första hand avse skydd mot
strukturförändringar i stor skala. Ämbetet nämner bland dessa områden Gotland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gotlands
kommun anser alt en fördjupad inventering bör genomföras för åtminstone
samtiiga områden av riksintresse för kulturminnesvården. Dessutom behövs en
heltäckande inventering av bebyggelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverkets
redovisning av arealer med förordnanden enligt na­turvårdslagen är enligt
Gollands kommun mindre lämplig som mått på hur naturvårdens intressen har
säkerställts. Områdena av riksintresse för na­turvården är enligt kommunen
mycket grovt avgränsade. Kommunen an­ser vidare alt naturreservat i vissa fall
kan vara en felaktig form av säker­ställande om inte erforderliga medel ställs
till förfogande för vård- och skölselåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Turism
och frUuflsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att frägor om turism och
friluftsliv behandlas i ett särskilt avsnitt i den kommunomfattande
markdispositionsplanen. Länsstyrelsen och kommunen har vidare gemensamt
påbörjat en särskild planering för utveckling av turism och rekreation på
Gotland. Konkreta utbyggnadsalternativ skall enligt länsstyrelsen redovisas
avseende boende, service, aktiviteter och kommunikationer. Länsstyrelsen
understryker be­hovet av statliga insatser för att det skall bli möjligt alt
genomföra de förslag som kommer alt föras fram i denna planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt planverket utgör den genomförda planeringen
på Gotland ett gott underlag för en fortsatt utveckling av turism och
rekreation. Del är enligt verket angeläget atl områden för semesterbyar,
campingplatser och andra anläggningar reserveras i den fortsatta
områdesplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att det är önskvärt alt
utbyggnaden av anläggningar för Qärrekrealion inom landets primära
rekreationsområden anpassas till ska­lan i den lokala miljön. Del borde enligt
verket vara möjligt att t. ex. utveckla vissa större befintliga turistorter,
som t. ex. Visby, med nya och kompletterande anläggningar utan att fysiska,
sociala och kulturella miljö­värden behöver äventyras. De mindre fiskelägena är
däremot betydligt känsligare för en omfattande utbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket efterlyser aktiva
planeringsinsalser för lokalisering av anläggningar för rekreation på Gotland.
Verket framhåller härvid atl kus­ten utgör det mesl attraktiva området för
friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gotlands kommun har enligt länsstyrelsen i sin
markdisposilionsplan angett vissa planeringsriktlinjer för fritidsbebyggelsens
utveckling. Kom­munen anger att den, med elt antaget program för sådan
bebyggelse, har vissa möjligheter att påverka lokaliseringen av
fritidsbebyggelse i regional­politiskt syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar alt områden av riksintresse
för natur- och kultur­minnesvården ofta sammanfaller med de ulvecklingssvagare
delarna av Gotland. Enligt länsstyrelsen är det svårt atl förena återhällsamhet
med ny fritidsbebyggelse med de regionalpolitiska målen för dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsslyrelsen väsentligl att
utbyggnad av fritidsbebyggelse föregås av planering så att den tillkommande
bebyggelsen kan koncen­treras till vissa områden. Regionalpolitiskt innebär de
koncentrerade fri­tidsbebyggelseområdena alt underlaget för teknisk
försörjning, service och kommunikationer förbättras. Tillstånd till glesare
fritidsbebyggelse bör enligt länsstyrelsen lämnas ytterst sparsamt bl.a. i
syfte alt skydda den natur som allQämt är orörd på Gotland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Spridd bebyggelse bör enligt planverket undvikas i
områden som ännu är opåverkade av bebyggelse. Verkel anser alt
kommunöversiklens allmänna rekommendation om att man bör kunna tillåla ett
fritidshus per 5-25 ha byggbar mark är alltför generell och kan innebära en
ogynnsam utveckling av spridd bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markanvändningsplaneringen på Golland måste enligt
naturvårdsverket ges en annan inriktning om den fysiska riksplaneringens syften
skall kunna tillgodoses. Enligt verket bör övernattningsmöjligheter i form av
camping­platser, vandrarhem och uthyrningsstugor komma till stånd på lämpliga
platser. Utbyggnaden av enskild fritidsbebyggelse bör minskas och beho­vet av
andra boendeformer bör tillgodoses på ell bättre sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser liksom planverket att
kommunöversiktens rekommendation beträffande spridd bebyggelse kan inneböra en
ogynn­sam bebyggelseutveckling inom vissa delar av Golland. Poblemet kan enligt
ämbetet klaras bara om kommunen någorlunda konsekvent kan hävda att nya
fritidshus får byggas endasl i anslutning till befintlig bebyg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gelse. Utbyggnaden av fritidsbebyggelse bör vidare enligt
ämbetet huvud­sakligen ske i närheten av Visby eftersom en slor del av
fritidshusägarna kommer från fastlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gollands kommun betonar med
anledning av verkens yttranden att planeringen för fritidsbebyggelse har varit
synnerligen omsorgsfull. Ett noggrant studium av varje enskilt läge samt etl
omfattande samråds- och remissarbete har inneburit att friluftslivets och
naturvårdens intressen har kunnal beaklas fullt ul. Enskild fritidsbebyggelse
kommer enligt kom­munen sannolikt atl vara den dominerande formen för
fritidsboende också i fortsättningen. Vissa möjligheter finns dock att planera
för andra upplå­telseformer, t.ex. fritidshus för korltidsuthyrning. Gotlands
kommun avser all anlägga en stugby i Burgsvik saml rusta upp och komplettera
befintliga slugbyar. Kommunen påpekar att man nyligen har antagit en plan för
utveckling av turismen, vilken bl.a. klargör att de höga kostna­derna begränsar
möjligheterna atl bygga stugbyar i kommunal regi. Frågan om uthyrningsstugor i
anslutning till jordbruk är föremål för en särskild utredning inom kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I kommunens markdisposilionsplan
har markerats fem lägen som är avsedda atl hållas i reserv för eventuella
framtida större, s. k. hamnbe­roende verksamheter. Mol bakgrund av kommunens
begränsade möjlighe­ter att styra induslrilokalisering är del enligt
länsstyrelsen angeläget med en plan- och markberedskap som möjliggör att
alternativ kan erbjudas företag som vill om- eller nylokalisera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskill för de reserverade lägena
vid Klinlehamn och Slile är del enligt länsstyrelsen angelägel alt man
översiktligt utreder frågor om markutnytt­jande, skyddsåtgärder,
kommunikationer och övrig teknisk försörjning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller alt cementtillverkningen
i Slile har slor bely­delse för energiförbmkningen och resurshushållningen på
Golland. Rege­ringen har lämnat tillstånd enligt 136 a § byggnadslagen för en
utbyggnad av anläggningen. Tillstånd enligt naturvårdslagen har vidare
erhållits för läkt av råmaterial för cementtillverkningen. Del är enligt
länsslyrelsen viktigt atl man i den pågående detaQplaneringen tillräckligt
uppmärksam­mar buller och luftföroreningar från cementfabriken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Täktverksamhel och oljeprospeklering&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På Gotland finns flera
naturresurser av intresse för exploatering. Läns­styrelsen nämner främsl
kalkslen, sand och grus i havet saml eventuella oljefyndigheter. Enligt
länsstyrelsen kvarstår konflikter mellan intressena att bryta kalkslen och alt
bevara miljön inom flera områden på norra Gotland. Länsslyrelsen anser alt del
är angeläget atl förutsättningarna för lokalisering av nya kalkbrott lill
mindre känsliga områden utreds vidare. Därvid bör man särskilt uppmärksamma
eventuella följdverkningar på de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vattenförekomster som har stor betydelse för
vattenförsörjningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har i samråd med
flera statliga myndigheter upprättat förslag lill program för hur
undersökningar bör bedrivas i syfte alt få till stånd den utredning om sand-
och grustäkter i havet som länsstyrelsen enligt statsmakternas beslut med
anledning av programskedet i den fysiska riksplaneringen skall genomföra.
Länsstyrelsen anger att den saknar eko­nomiska resurser att driva
utredningsarbetet vidare. Ulredningen är enligt länsstyrelsen angelägen med
hänsyn till de starka bevarandeintressena som finns i havet, främsl norr och
öster om Fårö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Borrningar efter olja har sketl
framför alll på Gotlands fastland men även i havet öster och sydost om Gotland.
Länsstyrelsen konstaterar att dessa havsområden har stort värde som lek- och
uppväxtområden för fisk. Där finns också flera uppehållsplatser för alfågel
vintertid. Del kan enligt länsstyrelsen därför uppstå direkla konflikter mellan
oljeprospekteringen och fiske- och nalurvårdsinlressena eftersom
säkerhetsfrågorna vid olje­borrning lill havs ännu inte har lösts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriverket anför att del är
svårl atl genom föreskrifter uppnå total säkerhel vid oQeprospektering. De
säkerhetsföreskrifter som har gällt för verksamheten uppfyller enligt
industriverket de krav som det är rimligt atl samhällel ställer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser all de
utredningar om alternativa platser för kalkbrylning som har genomförts är
otillräckliga från naturvårdssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Intresset för exploatering av
oljeförekomster och sandtäkter pä havsbot­ten utanför Fårö bör enligt
naturvårdsverket ägnas särskild uppmärksam­het. Ulöver de undersökningar av
miQökonsekvenser som bör föregå en exploatering, bör man enligt verket utreda
effekterna på samhällsbyggan­del i stort av t. ex. eventuella större oljefynd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sölvaltentillgångar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera områden på Gotland har enligt
länsstyrelsen begränsad tillgång på konsumtionsvatlen. Länsstyrelsen framhåller
mot den bakgrunden att följdverkningarna bör uppmärksammas av ingrepp som kan
påverka val-tenförekomstema. Verksamheter som härvid berörs är slörre
kalkbrott, dikningsföretag och bevattning av åkerarealer. Belräffande
utdikningar av våtmarker anser länsslyrelsen att det är mycket
otillfredsställande atl de utredningar som länsstyrelsen i regeringens beslut
över programskedet fick i uppdrag att genomföra, inte har kunnat påbörjas. En
närmare utred­ning om dikningarnas och magasineringarnas effekt för naturvården
och vallenvården beräknas med nuvarande resurser inte kunna genomföras så
snabbi som borde ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En utbyggnad av kraftvärmeverket i
Slite har enligt länsstyrelsen be­dömts kunna tillgodose energibehovet för
utbyggnaden av cementfabri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ken.' Härutöver pågår ulredningar om etl kolkraftverk med
eventuell lokalisering till Slite. Ell sådant verk kan enligt länsstyrelsen
sannolikt inte inrymmas inom det befintliga kraftverksområdet. Vidare planeras
enligt länsstyrelsen ett nytt kraftvärmeverk i Visby.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att Gotland
har goda naturliga fömtsättningar för försöksverksamhet med alternativa
energikällor, i första hand vindkraft men även sol- och vågenergi. Planverket
anser att det är angeläget att man genom försöksprojekt studerar såväl
teknologiska aspekter som konflikter med annan markanvändning av t. ex.
vindkraftverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hamnar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Golland är enligt länsstyrelsen
särskill beroende av goda hamnar för mindre djupgående fartyg. Trafiken är
koncentrerad lill hamnarna i Visby, Slite och Klintehamn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kraven pä bättre och säkrare
sjöförbindelser med fastlandet är enligt länsslyrelsen ständigt aktuella på
Gotland. Visby hamn behöver enligt länsstyrelsen utvidgas och förses med ett
nytt vågskydd och i Klinlehamn pågår utbyggnad och fördjupning av hamnen. En
utbyggnad av hamnen i Slite prövas f. n. enligt vatten- och
miljöskyddslagsliftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tippning av muddermassor från
utbyggnaden av hamnen i Slite har föreslagits ske i havet ca 10 km sydost om
Slite. Länsstyrelsen bedömer i delta fall att konflikter med fiskets eller
naturvårdens intressen är mindre sannolika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En omlokalisering eller en kortare
förskjutning av banan på Visby flyg­plats har enligt länsslyrelsen diskuterats
i syfte atl man skall kunna minska flygbullerproblemen för omkringliggande
bostadsbebyggelse. Inget av des­sa alternativ har enligt länsstyrelsen kunnat
genomföras på grund av de höga kostnader som en flyttning skulle medföra. Visby
tätort har dock ytterst begränsade utbyggnadsmöjligheter och del finns starka
önskemål om att ta i anspråk flygfältet för tätortsutbyggnad. Undersökningar av
bullersituationen visar enligt länsstyrelsen att samtliga aktuella utbygg­nadsområden
för Visby tätort i det ogynnsammaste fallel kan komma atl beröras av flygbuller
till nivåer som anses störande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser alt en
omlokalisering av flygplatsen i Visby bör övervä­gas mot bakgmnd av tätortens
begränsade expansionsmöjligheter. För alt en eventuell framlida flyttning av
flygplatsen inte skall motverkas bör inga nya investeringar nu göras i
flygplatsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Luftfartsverket anser att en
flyttning av Visby flygplats är orealistisk av ekonomiska skäl. Del är dessutom
enligt verket osäkert vart flygplatsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Kraftvärmeverket är f. n. under utbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kan lokaliseras utan alt konflikter t.ex. med
jordbruksintressen uppkom­mer. I det fortsatta arbetet bör det alternativ som
innebär atl banan förlängs norml, studeras vidare. Kostnaderna för en eventuell
förlängning bör enligt luftfartsverket vägas mol fördelarna för den fortsatta
tätortsul­byggnaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gotlands kommun framhåller med
anledning av myndigheternas yttran­den att alternativa lägen för flygplatsen
har studerats i markdispositions­planeringen. Kommunen har därvid inte kunnat
finna någol acceptabelt alternativ till flygplatsens nuvarande läge. Däremol är
kommunen positiv till att frågan om att förlänga banan prövas närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En särskild arbetsgrupp inom
länsstyrelsen har utrett frågan om ell nytt pansarövningsfäll på Gotiand.
Länsstyrelsen anser att en utvidgning av det befintliga skjutfällel vid Tofta
är mesl fördelaktigt med hänsyn till andra intressen. Gotlands kommun har i
kommunöversikten angett vissa restrik­tioner mot bebyggelse inom de områden som
har diskuterats för utvidgning av Tofta skjutfäll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påtalar vidare att
det föreligger viss oenighet om skydds­zoner mot buller från den militära
verksamheten. Enligt de militära myn­digheterna bör skyddszoner avgränsas
utanför övnings- och skjulfälten. Kommunen menar att zonerna bör ligga inom de
militära markinnehaven. Länsstyrelsen anser att man bör lägga fast en princip
som vägledning för den fortsalla behandlingen av denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillträdesförbudet för utlänningar
inom vissa av försvarels skyddsområ­den på norra Gotland, bl. a. på Fårö,
innebär enligt länsstyrelsen allvarliga inskränkningar för turismen på Gotland.
Förbudel motverkar enligt läns­styrelsen den regionalpolitiskt motiverade
satsningen på turism i utveck­lingssvaga delar av Gotland. Länsstyrelsen menar
atl tillträdesförbudet snarasl bör omprövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Havsområdet utanför Tofta skjutfäll utnyttjas som mål- och
riskområde vid militära skjutningar. Länsstyrelsen påtalar att de
tidsbegränsade fiske­förbud som är en föQd av skjutverksamheten medför
inskränkningar för yrkes- och fritidsfisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren anser att det är
ell riksintresse alt försvaret på Gol­land har en god beredskap. Om inte ett
godtagbart övningsfält kan skapas innebär detta operativa, ekonomiska och
organisatoriska konsekvenser för utbildningsverksamheten inom östra
militärområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarets övningsområde vid Visby
är enligt överbefälhavaren för be­gränsal för att kunna inrymma bullerzoner. En
lokalisering av bullerkäns­lig bebyggelse nära övningsfältels gränser skulle
innebära inskränkningar för den militära verksamhelen. Detta måste enligt
överbefälhavaren anses strida mot byggnadslagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avveckling hell eller delvis av etl
visst militärt skyddsområde förutsät­ter enligt överbefälhavaren alt frågan om
samtliga skyddsområden i landet tas upp lill förnyad prövning. En avveckling
skulle vidare kräva tillträdes-förbud inom begränsade områden i anslutning lill
militära anläggningar. Detta skulle enligt överbefälhavaren begränsa
rörelsefriheten även för svenska medborgare inom delar av nuvarande
skyddsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande havsområdena utanför Tofta skjutfält har
försvarsmakten enligt överbefälhavaren i stor utsträckning anpassat sin
verksamhet till yrkes- och fritidsfisket. Del är inte möjligl att ytterligare
inskränka mål-och riskområden ulan att allvarliga konsekvenser uppkommer för
försva­rels utbildningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren påpekar vidare alt
vissa av de öar som länsstyrelsen anser vara av stort värde för friluftslivet,
inte kan göras tillgängliga på det säll som länsstyrelsen förutsätter med
hänsyn till försvarsmaktens verk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att försvaret ställer anspråk på
nya markområ­den på flera håll i landet. Allvarliga motsättningar mellan civila
och militä­ra intressen har inte kunnat lösas i samband med utredningarna om en
utvidgning av Tofta skjutfält. Verket har tidigare uttalat att arrendering av
mark, ökat samulnylQande och ökad användning av simulatorer kan mins­ka
försvarets markbehov. För bl.a. Tofta skjutfält torde dock sådana lösningar
enligt planverket inte vara möjliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande skyddszoner mot buller vid militär verksamhet
påpekar planverket atl kommunens förslag förusätter krav på inlösen av
omgivande mark. En sådan princip är enligt verket inte helt i överensstämmelse
med miljöskyddslagstiftningen. Kommunens begyggelseplanering bör enligt
planverket ske med beaktande av faktiska omgivningsstörningar. Försva­ret bör
begränsa störningarna i skälig omfattning. Planverket förordar att berörda
parter försöker nå fram till samförständslösningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar vidare atl
havsområdet utanför Tofta skjutfäll berörs av militära mål- och riskområden.
Förbättringar för i synnerhet friluftslivet kan enligt verket åstadkommas genom
att skjutningar undviks under semestermånader och veckoslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gollands kommun menar att de begränsade möjligheterna till
utbyggnad av Visby tätort bör innebära att försvarets önskemål om skyddsavstånd
inte kan beaklas. Kommunen är medveten om svårigheterna med att ompröva
tilllrädesförbudel för utlänningar inom det militära skyddsområ­det på norra Gotiand.
Mot bakgrund av de möjligheter till Qärrspaning med avancerad teknik som numera
finns, anser kommunen atl tillträdesförbu­det är mindre meningsfullt.
Försvarsmakten bör ges i uppdrag att i samar­bele med kommunen utreda i vilken
omfattning skyddsområdet kan av­vecklas. Avstängningen av småöar, framför allt
vid södra Gotland, har enligt kommunen inneburit all utflyktsmålen för
friluftslivet har reducerats starkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.9
Blekinge län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga fem kommuner i Blekinge län antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer avsågs bli fullföQda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
genom andra åtgärder. Regeringen tog ställning lill programmen genom beslut län
för län under våren 1975. För Blekinge län fattades beslut den 20 febmari 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
kommuner i Blekinge län har redovisat sitt arbete under plane­ringsskedet med
all fullföQa riktlinjerna för hushållning med mark och vat­ten. Redovisningarna
har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter och kommunomfattande
markdispositionsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Blekinge län omfattas kusten av den fysiska riksplaneringens geografis­ka
riktlinjer. Kusten från Listerlandet till Torhamns udde har härvid be­tecknats
som högexploaterad kust, medan kuststräckan norr om Tor­hamns udde har
betecknats som övrig kust. Länet berörs även av del pri­mära rekreationsområdet
Åsnen-Listerlandet. Markdispositionsplaner har inte redovisats särskill för
dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt riktlinjerna bör mark reserveras i
anslutning till Karlshamn för så­dan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen. Karlshamns kommun har för industriläget
Sternö-Stilleryd-Vekemm redovisat en av kommunfullmäktige antagen
kommundelsöversikt. Vidare har kommunen redovisat en lägesrapport från pågående
områdesplanearbete och en sepa­rat åtgärdsredovisning för området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
fullmäktige godkända redovisningar för ålgärder som kommunerna har vidtagit
eller avser all vidta för atl genomföra den fysiska riksplane­ringens
intentioner har lämnats av samtliga kommuner i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Blekinge län har ställt samman och
utvärderat de kom­munala redovisningarna samt i yttrande till ämbetsverken och
regeringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under
planeringsske­det. Efter hörande av landstinget har länsstyrelsen den 5
september 1977 avgett slutligt sammanfattande yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
länsstyrelsens redovisning har fogats MiQööversikt av Stillerydsom-rådel i
Karlshamns kommun saml en förteckning över tillgängligt invente­rings- eller
annat källmaterial. Vidare har bifogats yttranden från vägför­valtningen,
lantbmksnämnden, skogsvårdsstyrelsen, fiskerikonsulenlen, fiskeriintendenten i
Västerhavels distrikt, fiskeriintendenten i Nedre södra distriktet,
landstinget, domänverket södra regionen, Lantbmkarnas läns­förbund i Blekinge
län saml från enskilda personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade materialet har
lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fl. (Se avsnitt L).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretls tillfälle att komma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas, landstingens och
ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts
tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yllranden. I Blekinge län har
syn­punkter lämnats av Karlshamns, Karlskrona, Ronneby och Sölvesborgs kommuner
saml gemensamt av samtiiga kommuner i länet genom Ble­kingekommunernas
samarbelsgmpp för fysisk riksplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;AUmänt
om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer att kommunernas arbete under
planeringsskedet i huvudsak har bedrivits enligt de centrala anvisningar som
har getts för planeringsarbetet. Kommunerna har enligt länsslyrelsen ansett det
nöd­vändigl alt först upprätta kommunomfattande markdispositionsplaner in­nan
man lar ställning till markanvändningen i de områden som berörs av riktlinjerna
i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad
kust och övrig kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För stora delar av del högexploaterade kustområdet
har kommunerna enligt länsslyrelsen beaktat statsmakternas riktlinjer om alt
slor återhåll­samhet bör iakttas med att tillåta ytterligare fritidsbebyggelse.
Detla har skett genom de kommunomfattande markdisposilionsplaner som har redo­visats
och genom riktlinjer i kommunöversikterna. Inom andra delar av kustområdet har
planeringsarbetet ännu inte kommit så långl att kommu­nernas slutliga
målsättning för markanvändningen har kunnat anges i markdispositionsplanerna.
Mer långsiktigt verkande riktiinjer för bebyg­gelseutvecklingen i dessa områden
saknas därför enligt länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har tillsatt en skärgårdsutredning
som skall lägga fram förslag som möjliggör en fortsalt fast bosättning i
skärgården. Målsättning­en att bevara en levande skärgård inrymmer enligt
länsstyrelsen bl. a. krav på en tidsenlig utveckling av skärgårdsbefolkningens
bosällningsförhällan-den samt möjligheter till sysselsättning, service och
rekreation. Sedan länge pågår i skärgården en omvandling av permanentbostäder
lill fritids­bostäder. En väsentlig förutsättning för att fortsatt
befolkningsminskning i skärgården skall förhindras är enligt länsstyrelsen att
möjligheterna att uppföra permanentbostäder för skärgårdsbefolkningen
underlättas. Vidare måste s. k. skärgårdsanknutna verksamheter etableras för
att trygga för­sörjningsmöjligheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom de högex­ploaterade och de övriga kustområdena redovisas under avsnitt 4.2
resp. 4.3. Beträffande Blekinge län anförs därutöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket framhåller att enligt den inventering
som har genomförts av lantmäteriverket var nettoökningen av fritidshus under
perioden 1970-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1975
23 % resp. 24 % inom de kustområden i Blekinge som betecknas som högexploaterad
resp. övrig kust. Verket anser alt kust- och skärgårds­områdena i Blekinge län
bör betraktas som i princip fullbyggda med enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen anser att konflikterna rörande
fisket bör ägnas särskild uppmärksamhet i Blekinge med hänsyn till att länet
har det näst största yr­kesmässiga saltvattenfiskel i landet.
Vattenföroreningar och olika lyper av militär aktivitet vållar särskilda
problem för fisket. Den av Karlskrona kommun planerade djuphamnen vid Tjurkö
skulle enligt fiskeristyrelsen medföra ell avsevärt intrång för fisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser atl Karlskrona kommun bör
klarlägga sin syn på den framtida markanvändningen i kustområdet med beaktande
av naturvår­dens och det rörliga friluftslivels intressen. Kommunen bör härvid
enligt verkel ompröva lämpligheten av föreslagen fritidsbebyggelse. Verket an­ser
vidare atl ell ianspråktagande av djuphamnslägel vid Tjurkö i Karls­krona
kommun är olämpligt med hänsyn lill motstående intressen, främsl genom den
negativa påverkan på vattenmiQön som ett sådant ianspråkta­gande skulle
innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna i Blekinge betonar i ett gemensamt
yllrande alt lämpliga områden för utveckling av fritidsbebyggelse troligen
finns på flera platser längs kusten, även efter det att naturvårdens, friluftslivets
och kulturmin­nesvårdens intressen har tillgodosetls. Lämplig lokalisering och
dimensio­nering av enskild fritidsbebyggelse och stugbyar studeras i den
områdes­planering som pågår i kustområdet. Kommunerna påpekar att de tidigare
planerade utvecklingsområdena för fritidsbebyggelse i Karlskrona kom­mun med
hänsyn till naturvårdens m.fl. intressen har begränsats i den
markdisposilionsplan som har utarbetats efter kommunernas redovisning till
länsstyrelsen av arbelel under planeringsskedet i den fysiska riksplane­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt kommunerna nödvändigt med yllerligare
helårsbebyggelse inom flertalet områden av riksintresse för naturvård och
kulturminnesvård för atl fortsatt avfolkning i kust- och skärgårdsområdena
skall kunna hind­ras. De förslag om förordnanden och markförvärv för atl skydda
riksin­tressanta kustområden som har framförts av bl.a. planverket är enligt
kommunerna orealistiska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Karlskrona kommun framför med anledning av de
statliga myndigheter­nas yttranden att kommunen vill satsa på en måttfull och
väl avvägd året-mnt- och fritidsbebyggelse i områdena vid Torhamn och
Kristianopel för att bl. a. stödja de areella näringarna. Kommunen vidhåller
att djuphamns-resurserna vid Tjurkö bör beaktas vid fortsatt planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Äsnen-Listerlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att elt program för
planering av det primära rekreationsområdet Åsnen-Listerlandet har utarbetats
av berörda kommu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ner i Blekinge, Kristianstads och Kronobergs län. Även
Olofslröms kom­mun, som inte berörs av rekreationsområdet enligt den
preliminära av­gränsningen, kommer att medverka i den förestående planeringen
med an­ledning av de synpunkter som länsstyrelsen tidigare har framfört om att
området bör utvidgas till alt omfatta även denna kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet bör enligt
länsstyrelsen grundas på de naturinvente­ringar som har utförts. Som gmnd för
en fortsatt planering för turism och rekreation bör en nalurvårdsplan
upprättas. En väsentlig del av området består enligt länsslyrelsen av ett från
kulturminnesvårdens synpunkt käns­ligt och intressant område. De
kulturhistoriska tillgångarna bör därför en­ligt länsstyrelsen inventeras i ell
tidigt skede av planeringen. Åtgärder bör vidtas för atl säkerställa de objekt
och mlQöer som är särskilt skyddsvärda från kulturminnesvårdens och
friluftslivets synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att
betydande områden har avsatts för tät­orlsexpansion på jordbmksmark i de av
kommunema upprättade markdis­positionsplanerna. Det är enligt länsstyrelsen
mycket angeläget alt den områdesplanering som avses ske kring tätorterna
snarast kommer till stånd för att man skall kunna undanröja den betydande
osäkerhet som råder om det framtida markutnyttjandet. I samband med
områdesplaneringen bör varje tätorts relativa betydelse och
utvecklingsmöjligheter belysas och ut­värderas. Frågan om att ge värdefull
jordbmksmark ett fastare skydd ge­nom all upprätta och fastställa generalplan
bör enligt länsstyrelsen också övervägas i samband med områdesplaneringen.     
&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen
angeläget atl skogsbmkels intressen samord­nas med naturvårdsintressena i de
lätortsnära skogsområdena. Med tanke på det stora antalel tätorter i länet
bedömer länsstyrelsen att skogsbmkels driftsformer behöver ses över på
förhållandevis omfattande skogsarealer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna i Blekinge anser i sitt
gemensamma yttrande med anled­ning av länsstyrelsens och verkens yttranden atl
del är angeläget att skogs­markens kapacitet för ytterligare fritidsbebyggelse
belyses i regional skala i samverkan med skogsbmkels förelrädare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar att
fiskets intressen har behandlats i den översiktliga planeringen av samtliga fem
kommuner i länet. I det fortsatta planeringsarbetet bör kommunerna enligt
styrelsen också redovisa hur de avser att skydda de områden som har angetts
vara av särskilt intresse för fisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen bedömer atl den
internationella utvecklingen på fiskets område kommer alt medföra en expansion
av fisket i Blekinge län. Mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;denna bakgrund bör behovet av utvidgning och nyetablering
av fiskeham­nar i länet studeras av kommunerna i samråd med fiskenämnden. Också
planverket anser att kommunerna bör uppmärksamma fiskets och dess
föQdindustriers ökade anspråk på mark i anslutning till hamnarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet befarar all
konflikter kan uppstå med kulturmin­nesvårdens intressen genom att fisket i
Östersjön kan komma att intensi­fieras. Det gäller i första hand vid
nyanläggning och utvidgning av hamnar som ligger i anslutning till miQöer av
särskilt intresse för kulturminnesvår­den och i samband med muddringsarbelen e.
d. som kan skada marina läm­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Blekingekommunerna instämmer i vad
fiskeristyrelsen och planverket har anfört om behovel av ytterligare planering
för yrkesfiskets framtida be­hov. Kommunerna anser atl en planering för att
utveckla fiskerinäringen är elt nationellt inlresse för vilkel slalen bör bära
kostnadsansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, frUuflsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdens intresseområden har
enligt länsstyrelsen i de framlagda markdispositionsplanerna i stort setl fått
en behandling som överensstäm­mer med de av statsmaktema uppställda
riktlinjerna för den fysiska riks­planeringen. Slor hänsyn har i allmänhet
tagits till den vetenskapliga natur­vårdens och det rörliga friluftslivets
intressen. Länsstyrelsen har i vissa fall godtagit atl ett område av
riksintresse har säkerställts endast genom riktlinjer i kommunöversikt. I några
fall föreslår dock länsstyrelsen atl kommunerna bör överväga att förslärka
riktlinjerna i kommunöversikterna med förordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grustäktverksamheten, som är
relativt omfattande i länet, förorsakar enligt länsslyrelsen ofta konflikt med
naturvårdsintressena. De slörre gmsfyndigheterna är belägna i eller i omedelbar
anslutning till ådalarna som ofta är av slorl värde från naturvårdssynpunkt.
Flera områden av riksintresse för naturvård eller rörligt friluftsliv berörs.
Länsslyrelsen konstaterar alt de formella möjligheterna all förbjuda
täktverksamhel är goda. I fall då grustillgångarna är otillräckliga kan dock
naturvårdsintres-sel enligt länsstyrelsen tvingas vika för etl starkt
exploateringsinlresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Luftföroreningarnas effekter,
framför allt i form av försurning av mark och vatten, är enligt länsstyrelsen
av sådan arl alt fömlsällningarna för att kunna bevara vissa
naturvårdsinlressen m. m. på lång sikl kan slås undan. De näringar som är
direkl beroende av naturgivna produktionsbetingelser kan enligt länsslyrelsen
också drabbas allvarligt av den rubbning av den ekologiska balansen i mark och
vatten som försurningen på sikt innebär. Försurningen av sjöar och vattendrag
är ett stort problem i länet. En vid länsslyrelsen gjord utredning som omfallar
140 av länels slörre sjöar visar att mer än hälften av sjöarna, eller 84% av
sjöytan, är onaturligt försurade. Länsstyrelsen bedömer atl försurningen också
är en länkbar orsak lill de omfatlande skador på granskog som sedan elt par år
tillbaka uppträder i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Blekinge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen
anför alt de i länet utförda vattenutredningarna inte har redovisats eller
återspeglats i de antagna kommunala översiktsplanerna. Länsstyrelsen finner del
angeläget att överväganden om vattenanvänd­ningen ingår i den fortsatta fysiska
riksplaneringen. Vattenplaneringen lik­som mlQövårdsplaneringen bör enligt
länsstyrelsen på gmnd av sin över­gripande karaktär i första hand utföras på
regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser att det är av största
belydelse alt arbetet med att säkerställa naturvårdens och friluftslivets
intressen inriktas på de riks­intressanta områdena. Särskilt bör stränder,
våtmarker, ädellövskogar och urskogar uppmärksammas. Riktlinjer i
kommunöversikl kan enligt verket inte tillgodose kvalificerade
bevarandeintressen eftersom sådana riktlinjer saknar rättsverkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Blekingekommunerna påpekar atl inventeringsläget
vad gäller naturvår­den och kulturminnesvården är olillfredsställande i flera
av kommunerna. Detla försämrar kommunernas möjligheter atl effektivt genomföra
utred­ningar och områdesplanering, framför allt i kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Något slutligt förslag till områdesplan för området
Sternö-Stilleryd-Vekemm har enligt länsstyrelsen inte kunnat utarbetas på grund
av alt be­tydande planeringsproblem återstår att lösa. De synpunkter och
resultat som återges i den miQööversikt som har utarbetats för området har ännu
inte kunnat samordnas med områdesplanearbetet. De av statsmakterna fastlagda
riktlinjerna för området kan enligt länsstyrelsen tills vidare anses vara
uppfyllda genom all fullmäktige i Karishamns kommun har antagit ell förslag
lill kommundelsöversikt för Sternö-Stilleryd-Vekemm. Ytteriigare studier måste
enligt länsslyrelsen dock ske inom ramen för forlsalt områ­desplanering för all
de närmare förutsättningarna för lokalisering av mlQö-störande och resurskrävande
industri skall kunna klargöras. Länsstyrelsen föreslår en rad ytterligare
ulredningar som bör komma till stånd rörande mlQösituationen i
Karlshamnsområdel. Naturvårdsverket understryker betydelsen av alt dessa
utredningar genomförs. Länsstyrelsen framhåller alt Stillerydsområdet har
mycket stor betydelse som industriområde för såväl kommunen som regionen i
slorl. Området bör enligt länsslyrelsen re­serveras främsl för starkt
hamnberoende verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket bedömer alt olika begränsningar i
möjligheterna alt allsidigt UtnylQa vissa av de utpekade industrilägena i södra
Sverige har kommit fram under planeringsskedet. I Karishamn utgör enligt verket
försurande utsläpp det största problemel från plan- och miljösynpunkt.
Fiskeristyrel­sen anser, liksom länsstyrelsen, att orsakerna till
fisksjukdomarna i Puka-viksbukten behöver utredas vidare. När det gäller frågan
om ytteriigare in­dustrilokalisering till Karlshamnsområdet bör vidare enligt
fiskeristyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;försumiiigssitualionen
i regionen uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare belastning av Mörmmsån i form av
föroreningar eller vatten­uttag för l.ex. industriändamål kan enligt
fiskeristyrelsen inte accepteras från fiskesynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunikationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsslyrelsen av väsentligt intresse
för Blekinge län atl riks­väg 15 mellan Kalmar och gränsen lill Blekinge ges
samma standard som riksvägen har i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att den tidigare
föreslagna flygplatsen i Karls­krona kommun inte är behandlad i de antagna
översiktsplanerna. Kommu­nen har i skrivelse till länsstyrelsen framhållit att
det tidigare diskuterade läget för flygplatsen inte längre är aktuellt på grund
av jordbruksintressena på Ramdalaslätten och de restriktioner för civil
luftfart som gäller för om­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer all konflikterna med
naturvårdens och friluftsli­vets intressen i anslutning till skjutfällel vid
Torhamns udde i Karlskrona kommun har lösts genom länsstyrelsens beslut om att
bilda naturreservat för området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Blekinge och Gotlands län
framhåller att de begräns­ningar som gäller för bl. a. utländska medborgare att
uppehålla sig inom de militära skyddsområdena har negativa effekter för det
rörliga friluftslivet. Överbefälhavaren anser inte att dessa synpunkter utgör
något bärande skäl för omprövning av skyddsområdenas omfattning. Avveckling
hell eller delvis av elt visst skyddsområde förutsätter enligt överbefälhavaren
atl frågan om samtliga skyddsområden i landet tas upp till fömyad prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Blekingekommunerna anser att en allsidig prövning
av möjligheterna för utlänningar att röra sig fritt inom det militära
skyddsområdet i östra Ble­kinge skärgård bör komma till stånd. Utländska
fritidsbålar som befinner sig i skärgården kan i dag endast gå in i
handelshamnen i Trossö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.10
Kristianstads län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 11 av Kristianstads läns 13 kommuner antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktiinjer avsågs bli fullföQda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
genom andra ålgärder. Regeringen tog ställning till programmen genom beslul län
för län under våren 1975. För Kristianstads län fattades beslut den 13 mars
1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
kommuner i Kristianstads län har redovisat sitt arbete under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planeringsskedet
med alt fullföQa riktlinjerna för hushållning med mark och vatten.
Redovisningarna har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige antagna kommunomfattande
markdispositionsplaner har redovisats av Båslads och Simrishamns kommuner.
Ängelholms kommun har redovisat av fullmäktige godkänd kommunomfattande
markdlsposi­tionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Kristianstads län omfattas kusten och Ivösjön av
den fysiska riksplane­ringens geografiska riktlinjer. Länet berörs även av de
primära rekrea­tionsområdena Kullaberg - Hallandsåsen och Öslskåne samt i
begränsad omfattning även av Åsnen - Listerlandet. Vidare har regeringen i
beslutet över programskedet föreskrivit atl länsstyrelserna i Kristianstads och
Malmöhus län skall lämna en särskild redovisning av arbetet med atl upp­rätta
markhushållningsprogram för Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna för kustområdet berör fem kommuner i
länet. Kristianstads och Bromölla kommuner har redovisat av kommunfullmäktige
antagna markdispositionsplaner för kustområdet. Ängelholms kommun har redovi­sat
av fullmäktige godkänd markdisposilionsplan. Kustområdena i Båslads och
Simrishamns kommuner innefattas i de kommunomfattande markdis­positionsplanerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Ivösjön har markdisposilionsplan inte
redovisats av de berörda kommunerna Bromölla och Kristianstad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det primära rekreationsområdet Kullaberg -
Hallandsåsen har Bå­slads och Ängelholms kommuner gemensamt med Höganäs kommun
i Malmöhus län och Laholms kommun i Hallands län redovisat ell program för
planering av området. Fullmäktige i Båslads och Ängelholms kommu­ner har
godkänt programmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller det primära rekreationsområdet Östskåne
har de tre berörda kommunerna Kristianstad, Tomelilla och Simrishamn gemensamt
upprät­tat ett program för planering av området. Kommunerna har godkänt pro­grammet
i fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige behandlade program för hushållning
med jordbmksmar­ken har redovisats av samtliga kommuner i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för åtgärder
som kommunerna har vidtagit eller avser att vidta för atl genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnats av 3 av länets 13 kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Kristianstads län har ställt samman
och utvärderat de kommunala redovisningarna samt i yttrande till ämbetsverken
och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet.
Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetls av länssty­relsen den 31
augusti 1977. Detta har tillsammans med länsstyrelsens övri­ga redovisning
sänts för yttrande till landstinget och för kännedom till kommunerna. Slutligt
sammanfattande yttrande har avgetts av länsslyrel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sen den 7 november 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med regeringens beslul
över programskedel har länsstyrelser­na i Kristianstads och Malmöhus län lämnat
en gemensam redovisning av arbelel med alt upprätta markhushållningsprogram för
Skåne. Vidare har till länsstyrelsens redovisning fogals yttranden från
militärbefälhavaren för södra militärområdet, vägförvaltningen,
lantbmksnämnden, skogsvårds­styrelsen och landstinget samt från LRF:s
provinsförbund i Skåne, Skånes handelskammare och Skånes skogsbranschråd.
Länsstyrelsen har även re­dovisat karl- och tabellsarnmanslällningar av del
kommunala materialet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över materialet har
lämnats av berörda ämbetsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.). Beträffande Kristianstads län har
yttranden kommii in från Sydvästra Skå­nes kommunalförbund, LRF:s
provinsförbund i Skåne, Skånes skogs­branschråd, LRF:s samrådsgrupp i Skåne,
Förslövs LRF-avdelning, För­bundet Aktion Skåne-miQö saml från enskilda
personer i Båslads kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle
att komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts lillfälle alt komma in med synpunkter på verkens yttranden. I
Kristianstads län har synpunkter lämnals av Båslads och Simrishamns kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markhushållningsprogram för Skåne Remissinstansernas
synpunkter redovisas i avsnitt 5.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att de
redovisade markdispositionsplanerna in­nebär atl de återstående oexploaterade
delarna av kustområdet med få un­dantag avses bli reserverade för
friluftslivet. De av Kristianstads kommun redovisade områdena för
fritidsbebyggelse inom Maglehem-Olseröds strandområde och Yngsjö strandområde
överensstämmer dock inte med statsmakternas riktlinjer och bör därför utredas
ytterligare. Båslads kom­mun redovisar mindre utbyggnader i kustområdet av
tälorlerna Båstad och Torekov. Länsslyrelsen motsätter sig inte dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ravlunda skjulfält bör enligt länsslyrelsen i slörre
utsträckning än i dag öppnas för allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom de högex­ploaterade kustområdena redovisas i avsnitt 4.2.
Beträffande Kristianstads län anförs därulöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket understryker att
den fritidsbebyggelse som Krislian-stads kommun har föreslagit på flera platser
vid Hanöbukten strider mol riksplaneringens intentioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt den inventering som har genomförts av
lantmäteriverket var net­toökningen av fritidshus på väsl- och sydkusten i
Kristianstads län 16% resp. 22% under denna period. Planverket anser atl
kustområdet i Skåne bör belraktas som i princip fullbyggt med enskild
fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de högexploaterade kustområdena finns en rad
golfbanor i attraktiva slrandnära lägen, bl.a. i Båslads kommun i Kristianstads
län. Nya golfba­nor bör enligt planverket inte komma till slånd i strandnära
lägen. Vissa omdisponeringar bör vidare kunna göras inom befintliga banor för
att öka tillgängligheten till stränderna för friluftslivet. Möjligheten att öka
tillgäng­ligheten för friluftslivet till de militära övnings- och skjutfälten i
de högex­ploaterade kustområdena bör enligt planverket undersökas ytterligare
på regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ivösjön&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser atl del är angeläget alt en
samordnad översiktlig markanvändningsplanering för området genomförs av berörda
kommuner för att tillgodose naturvårdens och friluftslivets intressen.
Kristianstads kommun anser enligt länsstyrelsen alt riksintressena inom området
till­godoses genom de av kommunen beslutade riktiinjerna för bebyggelse i
kommunöversikten. Naturvårdsverket och planverket delar länsstyrelsens
uppfattning. Naturvårdsverket framhåller att förordnanden enligt natur­vårdslagen
krävs för vissa delar av området för att riksintressena skall till­godoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Öslskåne&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den avgränsning av det primära rekreationsområdet
Östskåne, som har gjorts av den inlerkommunala samarbetsgmppen och som i stort
överens­stämmer med den avgränsning som redovisades i riksdagens beslut, är en­ligt
länsstyrelsens uppfattning för snäv. Det avgränsade området innehål­ler bl. a.
natur- och kulturvärden av sådan art att möjligheterna atl bygga ut
anläggningar och utnytQa marken för friluftsliv är begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser all en översiktlig utredning
rörande sydöstra Skå­nes kapacitet för turism och rekreation bör göras för etl
större område, som omfattar södra delen av Kristianstads kommun. Tomelilla och
Simris­hamns kommuner saml östra delen av Ystads kommun. Det område som har
redovisats av den inlerkommunala samarbelsgruppen bör härvid be­traktas som ett
delområde av särskilt intresse för friluftslivet. I avvaktan på att områdets
framtida utnytQande klarläggs bör största restriktivitet iakttas med atl
tillåta ytteriigare enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kullaberg-Hallandsåsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har inga principiella invändningar
mot det förslag till av­gränsning av del primära rekreationsområdet
Kullaberg-Hallandsåsen som den inlerkommunala samarbetsgruppen har lagl fram.
Förslaget innebär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
de båda områdena Kullaberg och Hallandsåsen binds samman genom atl
mellanliggande kustområde las med. Länsstyrelsen förutsätter dock att
avgränsningen av området studeras närmare i det fortsatta arbetet med hänsyn
till bl. a. lokaliseringen av större anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att Båslads och Ängelholms
kommuner i rege­ringens beslul över programskedet anmodades att se över
befintliga dispo­sitionsplaner för fritidsbebyggelse på Hallandsåsen. Båslads
kommun har redovisat del tidigare dispositionsplaneområdel som
utredningsområde. Ängelholms kommun har lagl fram en särskild utredning för
Hallandsåsen, där bl. a. ytterligare fritidsbebyggelse föreslås i området söder
om Väster­sjön. Vidare föreslås i utredningen att jord- och skogsbrukets
intressen skall prioriteras inom åsens sluttningszon och att friluftslivets och
natur­vårdens intressen får tillgodoses inom ramen för dessa intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen ställer sig tveksam lill ytterligare
fritidsbebyggelse söder om Västersjön med hänsyn lill att området ingår i det
primära rekreations­området för vilkel särskild planering pågår. I avvaktan på
denna bör inte ytterligare mark las i anspråk för enskild fritidsbebyggelse.
Ytleriigare fri­tidsbebyggelse inom det utredningsområde som har lagts ul i
Båslads kom­mun kommer vidare enligt länsstyrelsen att stå i konflikt med
främst natur­vårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
bedömer alt västra delen av Hallandsåsens sydsluttning i Ängelholms kommun har
sådana värden för friluftslivet och naturvården att det i enlighet med
förslagen i länets nalurvårdsplan bör skyddas med stöd av naturvårdslagen. Även
delar av Hallandsåsen i Båslads kommun bör säkerställas med stöd av
naturvårdslagen i enlighet med de förslag som har lagts fram i naturvårdsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket
framhåller alt de överväganden som kommunerna har gjorl beträffande ulbyggnad
av fritidsbebyggelse på Hallandsåsen inte har lett lill önskat resultat.
Ytterligare ulbyggnad av fritidsbebyggelse bör inte komma till stånd vid Västersjön
i Ängelholms kommun. Området bör i stället säkerställas med stöd av
naturvårdslagen. Verkel påpekar all Bå­slads kommun inte har bundit sig för
annan markanvändning än fritidsbe­byggelse i det område som omfaltas av
dispositionsplanen. Verkel anser vidare att förordnanden enligt naturvårdslagen
bör genomföras för åsen i den omfattning som länets nalurvårdsplan anger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Båstads
kommun framhåller atl den av regeringen begärda översynen av dispositionsplanen
kommer att ske så snart den diskussion om områdets framtida användning som
pågår i kommunen har slutförts. Kommunen motsätter sig del föreslagna
naturreservatsförordnandel på Hallandsåsen med motivering alt pågående
markanvändning i form av jord- och skogs­bruk i kombination med det förordnande
om landskapsbildsskydd som lig­ger över delar av området utgör tillräckligt
skydd för bevarandeintressena. Liknande synpunkter framförs i skrivelser från
LRF:s samrådsgrupp i Bå­stads kommun. Förslövs LRF-avdelning, Skånes
skogsbranschråd och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;boende
i Förslöv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Linderödsåsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förslag till säkerställande av olika intressen
på Linderödsåsen som har lagts fram av den inlerkommunala samarbetsgruppen kan
enligt läns­slyrelsen godtas med vissa undantag. Dessa gäller främst vissa
områden som har redovisats som lämpliga för fritidsbebyggelse. Vidare har
Kristi­anstads kommun inte tagit ställning till avgränsning och form för
säkerstäl­lande av åsens norra sluttning som är av riksintresse för
naturvården. Länsslyrelsen anser alt det skydd som bokskogslagen ger för
området inte är tillräckligt och alt del bör säkerställas i enlighet med
naturvårdsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller att det för
sluttningszonen, förutom skydd enligt naturvårdslagen, behövs riktlinjer i
kommunöversikt som garanterar att bebyggelse inte kommer till stånd i strid mot
riksintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Söderåsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att del inlerkommunala
planeringsarbete som har bedrivits i samråd med länsstyrelserna i Kristianstads
och Malmöhus län i del närmaste är avslutat. Åsen säkerställs successivt med
stöd av na­turvårdslagen. I den kommunala planeringen har redovisats riktlinjer
för bebyggelseutvecklingen som tar hänsyn lill jord- och skogsbmkels intres­sen
och bevarandeintressena i de områden som inte har skyddats med stöd av
naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att
jordbmkets intressen tillgo­dosetls i den utsträckning som f. n. är möjlig i
planeringen i länets kommu­ner. Vissa smärre områden som har lagts ut för
lokala flygplatser i Simris­hamns och Tomelilla kommuner och vissa vägprojekt
som har omnämnts i lantbruksnämndens yttrande bör dock bli föremål för förnyade
övervägan­den med hänsyn till jordbrukets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller konflikter mellan tätortsutbyggnad och
jordbrukets intressen har länsstyrelsen redovisat sitt ställningstagande i
yttrandet över kommu­nernas markhushållningsprogram. Länsstyrelsen anser att
kommunerna har gjort slora ansträngningar för att undvika exploatering av den
bästa åkermarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunöversiktema innehåller överlag restriktioner
mot tillkomman­de bebyggelse till skydd för det aktiva jordbmket. Kommunerna
har i hu­vudsak använt sig av den riktiinje som lantbmksnämnden har rekommen­derat.
Hässleholms kommun har dock i sitt beslut framhållit att restriktio­nerna inte
skall vara bindande utan endast vägledande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksnämnden och LRF:s provinsförbund i Skåne
anser att jord­bmkets intressen är otillräckligt tillgodosedda och att flera
konflikter, främst med planerad tätortsutbyggnad, återstår att lösa. Den
föreslagna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bebyggelsetätheten
i kommunernas exploateringsplaner bör enligt lant­bruksnämnden prövas närmare.
Tillkommande bebyggelseområden bör studeras i elt regionall perspektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skånes handelskammare anser all en avvägning måsle
göras mellan jordbrukets och det övriga näringslivels markanspråk. Jordbrukels
intres­sen bör inte alltid få betraktas som överordnade andra intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att kommunerna i stor
utsträckning har beaktat skogsbrukels intressen i sin planering. Vid den
översyn av lätortsplane-ringen som kommunerna har gjort i samband med
markhushållningspro­grammet har skogsbrukets intressen enligt länsslyrelsen
beaktats i görli­gaste mån. Områden med koncentrerad fritidsbebyggelse har
minskats be­tydligt i förhållande till kommunernas tidigare planer. Dock kan
konflikter befaras uppstå i vissa skogsområden i bl. a. Simrishamns och
Kristianstads kommuner. Länsstyrelsen anser liksom skogsvårdssiyrelsen att
skogsbm­kels intressen bör prioriteras inom flertalet av dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har enligt länsslyrelsen överlag
utformat mycket restrikti­va riktiinjer i kommunöversiktema för glesbebyggelse
inom skogsområ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några kommuner har föreslagit belydande
begränsningar av de områden med skogsbruk som enligt länsstyrelsens
nalurvårdsplan avses bli säker­ställda enligt naturvårdslagen. I
naturvårdsplanen har ca 12000 ha skogs­mark bedömts böra säkerställas som
naturreservat och ca 36000 ha skyd­das enligt 19 och 20 §§ naturvårdslagen.
Länsstyrelsen framhåller att av­sikten med föreslagna förordnanden i första
hand är att värna om lövsko­gen saml att begränsa ingrepp som skulle påverka
landskapsbilden. In­skränkningarna för skogsbruket kommer alt bli relativt
måttiiga. Länssty­relsen anser att det är lika angeläget att bevara den
produktiva skogsmar­ken som atl bevara den bästa åkermarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsvårdsstyrelsen och Skånes skogsbranschråd
framhåller skogsnä­ringens samhällsekonomiska belydelse och dess slora
sysselsättningsmäs-siga belydelse för länet. Enligt skogsvårdsstyrelsen betyder
ett bortfall av produktiv skogsmark i länet relativt sett mer än i andra delar
av landet ge­nom att skogsmarkens virkesproducerande förmåga är den högsta i
landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att fisket har behandlats
myckel summariskt i kommunernas planer. Fritidsfisket kan dock enligt
länsslyrelsen anses va­ra tillgodosett genom gällande slrandskydd, de allmänna
regler som gäller för naturvården och de reningsåtgärder som vidtas i sjöar och
vattendrag och längs kustema. Det yrkesmässiga fisket som bedrivs i Östersjön
har ökat till föQd av de begränsningar som har skett av Nordsjöfisket under se­nare
år. Simrishamn är numera landels största landningsplats för fisk och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hamnens
kapacitet har enligt kommunen blivit otillräcklig. Länsstyrelsen anser alt
behovet och möjligheterna att utöka kapaciteten både vad avser hamnulrymme och
omhändertagande av den landade fisken bör utredas snarast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget
påpekar behovet av förbättrade vägförbindelser västerut och norrut från
Simrishamn samt behovet av järnvägsförbindelse för atl kunna göra hamnen
lillräckligl konkurrenskraftig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskefrågorna
har enligt fiskeristyrelsen inte beaktats i den kommunala planeringen.
Styrelsen framhåller att Kristianstads län är myckel viktigt från såväl yrkes-
som fritidsfiskesynpunkt. Yrkesfisket bedöms få en ännu större omfattning i
framtiden. De nio kommuner i länet som berörs av fis­kets viktigare
intresseområden bör enligt styrelsen vid kommande revide­ring av
kommunöversikter och markdispositionsplaner redovisa hur man avser att
säkerställa dessa områden. Yrkesfiskets och beredningsindu­strins behov av
markområden bör i samarbele med fiskenämnden utredas och säkras i del framtida
planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket understryker behovel av att kommunema vid
revidering av föreliggande planer uppmärksammar fiskets och dess
föQdindustriers öka­de anspråk på mark i anslutning till hamnama på ostkusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Simrishamns kommun anser liksom fiskeristyrelsen
och planverket all ytterligare planering behövs för atl tillgodose yrkesfiskets
och berednings­industrins framtida behov av mark och anläggningar.
Markanspråken bör utredas i samarbete mellan kommunen och statliga regionala
organ. Kom­munen anser dock att en planering för att utveckla fiskerinäringen
är ett nationellt intresse för vilkel staten bör bära ansvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård,
friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer att naturvårdens och
friluftslivels riksintressen i länet med vissa undantag har tillgodosetts i den
omfattning som är möjlig inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Som
underlag för planeringen med avseende på naturvårdens intressen har legat
länsstyrelsens nalur­vårdsplan. Länsstyrelsen uttalade vid godkännandet av
naturvårdsplanen bl. a. alt den bör Qäna som ledning i den översiktliga fysiska
planeringen i kommunerna. Vid genomförande av planen skall vidare ingående
samråd ske med kommunerna i fråga om de områden där kommunerna har avvi­kande
mening i förhållande till planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förelrädare
för jord- och skogsbmkels intressen, bl.a. LRF:s provins­förbund i Skåne och
Skånes skogsbranschråd, har framfört invändningar mot alt friluftslivs- och
naturvårdsintressen säkerställs med slöd av natur­vårdslagen inom områden med
aktivt jord- och skogsbmk. Länsstyrelsen instämmer i att jord- och skogsbmkel
tillsammans med restriktioner för bebyggelse i många fall utgör tillräckligt
skydd för dessa intressen. Vissa områden med särskilda kulturella och estetiska
värden liksom attraktiva strövområden och områden med vetenskapligt naturvärde
måste dock en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligt
styrelsen ges etl starkare skydd genom säkerställande enligt natur­vårdslagen.
Förutom de tidigare nämnda delarna av Hallandsåsen i Båstads och Ängelholms
kommuner bör även Bjärehalvöns jordbmksområde inom Båstads kommun säkerställas
med stöd av naturvårdslagen enligt de för­slag som finns i nalurvårdsplanen.
Därvid skall dock jord- och skogsbru­kets intressen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller kulturminnesvården har kommunerna i sin
planering i stor ut­slräckning anslutit sig till de rekommendationer som
länsstyrelsen och landsantikvarien har gett angående säkerställandet av riks-
och länsintres­sen. Säkerställandet har sketl dels med stöd av naturvårdslagen
och dels genom riktlinjer för bebyggelse i kommunöversikt. Länsstyrelsen
framhål­ler dock att en stor del av kulturminnesvårdens intressen inte har
kunnat presenteras i elt för kommunernas planeringsarbete användbart skick. Det
är enligt länsstyrelsen angeläget att fullständiga kulturhistoriska invente­ringar
kan genomföras i länet som gmnd fören motsvarighet till naturvård-planen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget delar i huvudsak länsstyrelsens
synpunkter beträffande sä-kerslällandefrågorna i Båstads kommun. Landstinget
vill dock ytterligare understryka vikten av atl samråd sker mellan kommun och
regional myn­dighet i varje särskilt fall. Kommunens synpunkter bör härvid
beaktas i görligaste mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsskedet har enligt naturvårdsverket gett
ett i huvudsak godtag­bart resultat i länet från naturvårdens synpunkt.
Simrishamns kommun ut­gör dock ett undanlag. De i kommunens planer föreslagna
områdena för fritidsbebyggelse på Österlen bör inte komma till stånd. Vidare
framhåller verket atl kommunen, i slrid mot statsmakternas beslut, fortfarande
plane­rar för en sträckning av väg 10 vid Brösarps backar som från naturvårds­synpunkt
är oacceptabel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet
anser att konflikter mellan kulturminnesvårdens och jordbmkets intressen i
allmänhet kan lösas utan betydande men för jordbmket. Del öppna landskapet i
Skåne är dock särskilt känsligt för slmklurförändringar. Kulturminnesvårdens
intressen i jordbmkets primä­ra intresseområden bör enligt ämbetet i första
hand redovisas i kommuner­nas markdispositionsplaner. Intresseredovisningen bör
i annat fall kom­pletteras och preciseras. Också de riktlinjer som har
utarbetats i kommun­översikterna för atl tillgodose kulturminnesvårdens
intressen kan i flera fall behöva preciseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet av de slörre områdena av betydelse för
kulturminnesvården bör enligt ämbetet kunna avföras i planeringssammanhang så
snart skydds­behovet har preciserats och tillgodosetts inom ramen för den
kommunala planeringen. Skyddsbehovet i ett antal av dessa områden, där det
kultur­historiska intresset har särskild tyngd, är dock knutet till området som
hel­het och bör i första hand avse skydd mot slmklurförändringar i stor skala.
Ämbetet nämner bland dessa områden Österlen och Bjärehalvön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Båslads kommun motsätter sig de i naturvårdsplanen
föreslagna säker-ställandeåtgärderna för Bjärehalvön och, som tidigare nämnts.
Hallands­åsen. Kommunen anser alt pågående markanvändning i form av jord- och
skogsbruk tillsammans med det förordnande om landskapsbildsskydd som ligger
över delar av området är tillräckligt skydd för naturvårdens, frilufts­livets
och kulturminnesvärdens intressen. Liknande synpunkter framförs i skrivelser
från LRF:s samrådsgmpp i Båslads kommun. Förslövs LRF-avdelning, Skånes skogsbranschråd
och boende i Förslöv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Simrishamns kommun anser alt regionala slatliga
sektorsplaner för na­turvården inte är förenliga med en demokratiskt förankrad
kommunal pla­nering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser alt kommunerna i sina nu
framlagda planer redovi­sat en betydligl mer restriktiv inställning till
fritidsbebyggelse än i den kommunomfattande planering som utfördes i slutet av
1960-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några av de områden för fritidsbebyggelse i
koncentrerad eller spridd form som föreslås i kommunernas planer står enligt
länsstyrelsen i konflikt med andra intressen och då främst
naturvårdsintressena. Det gäller bl. a. områdena i Magiehem vid kusten i
Kristianstads kommun och på Hal­landsåsen i Ängelholms och Båstads kommuner.
Flera kommuner har vida­re redovisat ulredningsområden där förutsättningarna
för koncentrerad fri­tidsbebyggelse avses bli undersökta. Länsstyrelsen anser
alt slora delar av dessa områden i Simrishamns, Tomelilla, Kristianstads och
Bromölla kom­muner står i konflikt med såväl skogsbrukels som naturvårdens
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att en undersökning som
har ulförts inom ra­men för Öresundsdelegalionen visar att möjligheterna att
tillgodose för­väntad utländsk och inhemsk efterfrågan på fritidshus är mycket
begrän­sad i länet liksom också i grannlänen. Del är därför angelägel alt gemen­samma
principer för fritidsbebyggelsens utveckling utformas i samarbete mellan kommun
och stal. Diskussioner härom har påbörjats inom ramen för det samarbete som
bedrivs mellan de sju sydsvenska länen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kristianstads kommun har föreslagit att tätorterna
Tollarp och Önne-slad med hänsyn till jordbrukets intressen skall byggas ut på
andra sidan av de starkt trafikerade riksvägarna 15 resp. 21. Vägförvaltningen
har erin­rat mot en sådan lokalisering av bebyggelsen. Länsslyrelsen accepterar
ul-byggnadsplanerna under förutsättning att planfria korsningar anordnas på
kommunens bekostnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att Simrishamns kommun liksom
i programske­det redovisar en planerad ny sträckning av riksväg 10 genom
Brösarps bac­kar. Såväl länsslyrelsen som regeringen har i samband med
programskedel framhållit att denna sträckning med hänsyn till naturvärdena inte
får kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ma
lill stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yllerligare ställningstagande från regeringens sida
rörande riksväg 10 vid Brösarps backar erfordras inte enligt vägverket. Verket
framhåller att utbyggnaden av vägen ligger långt fram i tiden. Endast det
sydliga alterna­tivet för vägsträckning bör redovisas i kommunens planer som en
marke­ring av ett framtida intresse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket och planverket understryker alt
Simrishamns kom­mun i enlighet med regeringens beslut över programskedet bör
planera för en sträckning av riksväg 10 som inte äventyrar naturvärdena vid
Brösarps backar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Simrishamns kommun framhåller att de olika
förslagen till sträckning av riksväg 10 även berör andra intressen än
naturvärdena vid Brösarps bac­kar. Kommunen har på grundval av befintligt
underiagsmalerial funnit alt del norta alternativet till vägsträckning är del
mest fördelaktiga från både miQösynpunkt och samhällsekonomisk synpunkt. Delta
alternativ, som till större delen bygger på en upprustning av den befintiiga
vägen, kan få ett sådanl utförande alt regeringens beslul inte motverkas. Mol
bakgrund bl. a. av all en ulbyggnad av vägen inte har beslämts i tiden anser
dock kommunen att båda handlingsalternativen tills vidare bör hållas öppna. På­gående
områdesplanearbete vid Kivik har vidare visat att svårigheter kan uppstå med
atl ansluta det södra alternativet till nuvarande riksväg 10.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hamnar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen och landstinget anser som tidigare
nämnts all behovet och möjligheterna all bygga ut kapaciteten i Simrishamns
hamn bör utre­das. Landstinget anser vidare att en samlad utredning om länets
hamnfrå­gor bör göras för all utröna behovel av att stärka olika hamnars
kapacitet. För atl hamnarna skall kunna bibehållas och utvecklas måste även
land­transporterna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En utbyggnad av en helt ny hamn söder om Simrishamn
medför enligt naturvårdsverket konflikter med naturvårdsintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Simrishamns kommun framhåller alt en förstärkning
av hamnresurserna övervägs som ett led i att förbättra sysselsättningsläget i
kommunen. En förstärkning av hamnresurserna kräver sannolikt en helt ny
hamnanlägg­ning då den nuvarande hamnen saknar utbyggbara alternativ. Det
alterna­tiv för lokalisering av en ny hamn med tillhörande industriområde som
re­dovisas i kommunens riksplanematerial är enligt kommunens uppfattning det
mesl gynnsamma från miQösynpunkt. Även om en utbyggnad av ham­nen skjuts på
framliden eller inte kommer till stånd finner kommunen det absolut nödvändigt
all det redovisade industriområdet på ca 100 ha får lig­ga kvar i kommunens
planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren
påpekar alt de i programskedet påtalade konflikterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
skjutplals Brösarp i Tomelilla kommun mellan naturvårdens och för­svarets
intressen och friluftslivels intressen inte längre föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.11
Malmöhus län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga 20 kommuner i Malmöhus län antog
kommunfullmäktige un­der år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer avsågs bli fullföljda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
genom andra åtgärder. Regeringen log ställning till programmen genom beslut län
för län under våren 1975. För Malmöhus län fattades beslut den 13 mars 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Malmöhus län har redovisat sitt
arbete under pla­neringsskedet med att fullföQa riktlinjema för hushållning med
mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige antagna kommunomfattande markdispositionsplaner
har redovisats av Burlövs och Kävlinge kommuner. Slaffanstorps kommun har
redovisat av fullmäktige godkänd kommunomfattande markdisposilions­plan och
Lunds kommun har redovisat av fullmäktige godkänt utkast lill kommunomfattande
markdisposilionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I Malmöhus län omfattas kusten och Ringsjöarna av
den fysiska rikspla­neringens geografiska riktlinjer. Länet berörs även av de
primära rekrea­tionsområdena Kullaberg - Hallandsåsen och Sydskånes sjö- och
åsland­skap. Vidare har regeringen i beslutet över programskedet föreskrivit
alt länsstyrelsema i Kristianstads och Malmöhus län skall lämna en särskild
redovisning av arbetet med att upprätta markhushållningsprogram för Skå­ne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjema för kustområdet berör elva kommuner i
länet. Burlövs, Käv­linge, Landskrona, Lomma, Skurups, Trelleborgs, Vellinge
och Ystads kommuner har redovisat av kommunfullpiäktige antagna markdisposi­tionsplaner
för kustområdet. Malmö och Höganäs kommuner har redovi­sat av fullmäktige
godkända markdispositionsplaner. Helsingborgs kom­mun har inte redovisat
markdisposilionsplan för kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eslövs och Hörby kommuner har redovisat av
fullmäktige antagna markdispositionsplaner för Ringsjöområdel. Höörs kommun har
redovisat markdisposilionsplan för Ringsjöområdet söm inte har behandlats av
full­mäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det primära rekreationsområdet Kullaberg -
Hallandsåsen har Höga­näs kommun gemensamt med Båstads och Ängelholms kommuner
i Kri­stianstads län och Laholms kommun i Hallands län redovisat ett program
för planering av området. Fullmäktige i Höganäs kommun har godkänt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;programmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller del primära rekreationsområdet Sydskånes
sjö- och åsland­skap har kommittén för planering av det sydvästskånska
sjölandskapet och kommittén för planering av Romeleåsen gemensamt upprättat ett
program för planering av området. Av de sex berörda kommunema Lund, Sjöbo,
Skurup, Svedala, Trelleborg och Ystad har alla utom Svedala kommun godkänt
programmet i fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplaner som har antagits av fullmäktige har
redovisats för Ar-lövs och Åkarps tätorter i Burlövs kommun och för Eslövs
tätort i Eslövs kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige behandlade program för hushållning
med jordbruksmar­ken har redovisats av samtliga kommuner i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för åtgärder
som kommunema har vidtagit eller avser att vidta för alt genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnats av 19 av länels 20 kommuner. Kävlinge
kommuns åtgärdsredovisning har inte behandlats av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län har ställt samman och
utvärderat de kom­munala i&amp;quot;edovisningarna samt i yttrande lill
ämbetsverken och regeringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet
under planeringsske­det. Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetls av
länsstyrelsen den 15 september 1977. Delta har tillsammans med länsstyrelsens
övriga redo­visning sänts för yttrande lill landstinget och för kännedom till
kommuner­na. Slutligt sammanfattande yttrande har avgetts av länsstyrelsen den
29 november 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med regeringens beslut över
programskedel har länsstyrelser­na i Malmöhus och Kristianstads län lämnat en
gemensam redovisning av arbetet med alt upprätta markhushållningsprogram för
Skåne. Vidare har till länsstyrelsens redovisning fogats yttranden från
militärbefälhavaren för södra militärområdet, vägförvaltningen,
lantbruksnämnden, skogsvårds­styrelsen, fiskerikonsulenlen och landstinget.
Länsstyrelsen har även re­dovisat kart- och tabellsammanställningar av det
kommunala materialet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade materialet har
lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.). Beträffande Malmöhus län har yttranden
kommii in från Sydvästra Skånes kommunalförbund, LRF:s provinsförbund i Skåne
ge­nom Lantbrukamas riksförbund, Centems ungdomsförbund i södra Skå­nes
distrikt och Förbundet Aktion Skåne-miQö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema har beretts tillfälle ankomma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsemas, landstingens och
ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts
tillfälle alt komma in med synpunkter på verkens yllranden. I Malmöhus län har
syn­punkter lämnats av länsstyrelsen saml Eslövs, Helsingborgs, Landskrona,
Malmö. Sjöbo, Staffanstorps och Trelleborgs kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser att det
hittills uppnådda resultatet av planeringsar­betet är gott med hänsyn till den
korta tid som kommunerna har haft till sitt förfogande. Flera
planeringsuppgifter återstår dock att genomföra. Kom­munema avser bl. a. att
upprätta ett mycket stort antal områdesplaner för befintliga eller planerade
nya tätorter. Länsstyrelsen stryker under att det­ta planeringsarbete har slor
belydelse för utarbetandet av markhushåll­ningsprogrammet för Skåne.
Länsstyrelsen finner det angelägel att de kommunala planeringsresurserna i
första hand koncenlreras på att inom ramen för en fortsatt kommunomfattande
planering upprätta områdespla­ner för expansiva tätorter. Områdesplanerna bör
föreligga minst etl år in­nan slutligt markhushållningsprogram för Skåne skall
redovisas av länssty­relsema till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen bör
kommunernas åtaganden under programskedet tillsammans med de nu i
åtgärdsredovisningama angivna åtgärdema gälla som program för det fortsatta
arbetet med att fullfölja statsmakternas rikt­linjer för hushållning med mark
och vatten. Länsslyrelsen framhåller att det är angeläget att samtliga kommuner
snarast möjligt upprättar tidspro­gram för detta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den osäkerhet som f. n. råder om i
vilken utsträckning jordbruksintres­sena skall prioriteras har enligt
länsstyrelsen lett till en viss stagnation i så­väl detaQplaneringen som den
översiktliga planeringen. Under planerings­skedet har länsslyrelsen inte tagit
ställning till långsiktiga planeringsfrågor. Särskilda principer för handläggning
av översikts- och detaljplaner har där­emot utarbetats och godkänts av
länsstyrelsen. Bl. a. har särskilda krav på redovisning ställts för de stads-
och byggnadsplaner som berör jordbruks­mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markhushållningsprogram för Skåne&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansemas synpunkter redovisas i avsnitt 5.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En samlad bedömning av kommunernas
förslag till markanvändning inom kustzonen kan enligt länsstyrelsen inte göras
f. n. En sådan bedöm­ning bör avvakta den utvärdering av kommunemas planer för
tätorlsex­pansion i kustzonen som länsstyrelsen avser att göra i det fortsatta
arbetet med markhushållningsprogrammei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor bör enligt
länsstyrelsen uppmärksammas särskilt i det fort­satta planeringsarbetet för del
högexploaterade kustområdet. Det gäller möjligheterna att bibehålla öppna
luckor i slrandbebyggelsen och att be­vara de strandområden som ännu är orörda
av bebyggelse. Stora delar av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;//    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länets
kust är bebyggda eller tagna i anspråk på annal sätt, t. ex. av golfba­nor,
skjutbanor och militära övningsområden. Allmänhetens möjligheter all UtnytQa
strändema för bad och rekreation är särskilt begränsade i kust­områdena vid
Skälderviken och öster om Trelleborg samt på Falsterbo­halvön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Höganäs kommun föreslår atl aktiva ålgärder vidtas
för atl upphäva fastställda detaljplaner inom slora områden längs
Skäldervikskuslen. Trel­leborgs kommun avser alt vidta ålgärder för atl
underiälla passage genom bebyggelseområdena längs kusten. Länsstyrelsen anser
atl kommunernas strävanden på alla sätt bör understödjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endasl elt fåtal slörre sammanhängande och
någorlunda orörda kustav­snitt återstår i länet. Till dessa hör ell område
mellan Landskrona och Hel­singborg vid Ålabodarna och Glumslöv. Området är av
riksintresse för na­turvård och kulturminnesvård och beslår dessutom av
värdefull jordbruks­mark. Länsstyrelsen anser, vilket framhölls redan under
programskedet, att starka skäl talar mot en ulbyggnad av såväl Glumslöv som
Ålabodarna. Det fortsatta planeringsarbetet bör enligt länsstyrelsen syfta lill
all finna lämpligt avvägda slutliga utbyggnadsgränser för Glumslövs samhälle. I
Ålabodama bör endast mycket varsam komplettering av bebyggelsen komma i fråga.
Expansion av bebyggelse inom och i nära anslutning till områden av riksintresse
för naturvård och kulturminnesvård kan enligt länsstyrelsen inte accepteras.
Naturvårdsverket och riksantikvarieämbe­tet instämmer i länsstyrelsens
synpunkter beträffande Glumslöv och Åla­bodarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom de högex­ploaterade kustområdena redovisas i avsnill 4.2. Belräffande
Malmöhus län anförs därulöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket finner det angeläget att
Helsingborgs kommun i en markdisposilionsplan redovisar sina ställningstaganden
till markanvänd­ningsfrågorna i kustområdet. Helsingborgs kommun framhåller atl
områ­desplanearbete pågår för samtliga kustavsnitt i kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fortgående omvandlingen av fritidshus till
permanenlbosläder inne­bär enligt planverket atl netloökningen av antalel
fritidshus i Malmöhus län har blivit måttlig. Verket anser atl kustområdet i
Skåne bör betraktas som i princip fullbyggt med enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;All tillkommande permanent bosättning i de
högexploaterade kustområ­dena bör enligt planverket ske i enlighel med en av
kommunerna antagen målsättning för framtida bebyggelse- och tätorlsslruktur.
Del gäller bl. a. Trelleborgs kommun, där en omfatlande utveckling av
helårsbebyggelse planeras utanför befintliga tätorter. Trelleborgs kommun
påpekar i sitt kompletterande yttrande att en utredning visar att mellan 40 %
och 70 % av fritidshusen i kommunen har övergått till permanenlbosläder. Kommu­nen
anser att denna funktionsomvandling inte kan förhindras. Frågor rö­rande 
bl.a.  serviceförsörjningen  i de funktionsomvandlade områdena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommer att studeras i den kommunomfattande planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de delar av de högexploaterade kustområdena som saknar
antagen markdlspositionsplan anser planverket att planeringsarbetet snarast bör
fullföljas. Delsamma gäller för de områden som i kommunöversiktema be­tecknas
som områden där fortsatt planering resp. utredning om den framti­da
markanvändningen skall ske. Malmö kommun anser inte alt det är me­ningsfullt
att kräva att en antagen markdisposilionsplan för kustzonen skall redovisas
inom en viss lid. I den mån vissa planerings- eller säkersläl-landefrågor behöver
lösas kan della ske genom alt områdesplaner succes­sivt upprättas med den
fortsatta kommunomfattande generalplaneringen som grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I de högexploaterade kustområdena
finns en rad golfbanor i attraktiva slrandnära lägen, bl.a. i Höganäs,
Landskrona, Trelleborgs och Vellinge kommuner i Malmöhus län. Nya golfbanor bör
enligt planverket inte kom­ma till stånd i strandnära lägen. Vissa
omdisponeringar bör vidare kunna göras inom befintiiga banor för att öka
tillgängligheten till stränderna för friluftslivet. Möjligheten att öka
tillgängligheten för friluftslivet till de mili­tära övnings- och skjulfälten i
de högexploaterade kustområdena bör enligt planverket undersökas ytterligare på
regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ringsjöarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bebyggelsefrågoma på
Bosjöklosterhalvön i Höörs kommun bör enligt länsstyrelsen uppmärksammas
särskilt. Bebyggelsen i Bosjöklosterområ-del, som ursprungligen planerades som
fritidsbosläder, har övergått till helårsbostäder. Härigenom har en ny
tätortsbildning uppstått som nästan helt saknar samhällelig service.
Länsstyrelsen anser alt lätortsbildningen är olämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunen avser att bygga ut området
ytterligare. Länsstyrelsen anser att en fortsatt ulbyggnad är olämplig med
hänsyn lill bl. a. bristen på mark för friluftsliv i Ringsjöområdet. En
fortsatt utbyggnad skulle vidare direkl beröra områden med gällande eller
föreslagna nalurvårdsförordnanden. Naturvårdsverket och planverket delar
länsstyrelsens uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Höörs kommun har enligt
länsslyrelsen beslutat att skogsbrukets intres­sen skall prioriteras bl. a. i
det för friluftslivet mycket viktiga området vid Lillö. Länsstyrelsen och
naturvårdsverket finner det angeläget att frilufts­livets intressen i området
säkerställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kullaberg -Hallandsåsen och Sydskånes sjö- och åslandskap&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller att etl
för hårt utnyttjande av de primära re­kreationsområdena i länet kan komma i
konflikt med naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen. Dessa intressen
bör särskilt beaktas vid lokalisering och dimensionering av eventuella
anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det program för planering av det
primära rekreationsområdet Kulla­berg-Hallandsåsen som har lagts fram av den
inlerkommunala samarbets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gruppen
kan enligt länsslyrelsen ligga till grund för fortsatt planeringsarbe­te.
Programmet bör dock kompletteras med en tidsplan för del fortsatta ar­betet.
Förslaget till avgränsning, som innebär atl kustzonen längs Skälder­viken och
Kullabergsområdet i Höganäs kommun kommer att ingå i det primära
rekreationsområdet, finner länsstyrelsen lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen påpekar atl det förslag till
avgränsning av det primära re­kreationsområdet Sydskånes sjö- och åslandskap
som har lagts fram av de båda planeringskommittéerna innebär vissa avvikelser
jämfört med den schematiska avgränsning som har gjoris lidigare. Området på
Romele-åsens nordöstra sida tas inte med. Däremot tillkommer hela del
planerings­område som utgörs av det sydvästskånska sjölandskapet samt området
Svaneholm-Härkeberga på Romeleåsens sydvästra sluttningar. Länssty­relsen
ställer sig bakom den föreslagna avgränsningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger atl de intressemotsättningar
som förekommer i lä­net främst rör skogsbrukets förhållande till friluftsliv
och naturvård. Skogsbrukets intresseområden berörs inte av planerad
tätortsutbyggnad och endast i mycket liten utsträckning av annan exploatering
såsom fritids­bebyggelse och vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den begränsade skogsareal som finns i länet utgör
de viktigaste alle­mansräitsligt tillgängliga områdena för de tätbefolkade
delarna av västra Skåne. Länsstyrelsen delar den uppfattning som har förts fram
av några kommuner att skogsbrukets konflikter med friluftsliv och naturvård bör
regleras med hjälp av naturvårdslagen. Med hänsyn till de starka frilufts­livsintressena
i länet bör skogsbrukel anpassas efter dessa inom sådana områden där
nalurvårdsförordnande finns eller har föreslagits eller där
fri-luflslivsintresset på annat sätl klart har dokumenterats. Det gäller bl. a.
de­lar av Frostavallenområdet och Lillö vid Ringsjön i Höörs kommun där
kommunen har beslutat att i stället prioritera skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom de områden som särskill har utpekats som
värdefulla för friluftsliv och naturvård bör enligt länsslyrelsen
markanvändningen i stor utsträck­ning regleras med hjälp av naturvårdslagen,
med de möjligheter till skötsel-bidrag som denna ger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser emellertid, bl. a. med hänsyn
till de begränsade re-sursema, atl nya former bör prövas för att lösa
skogsbrukets konflikter med andra intressen, l.ex. de av flera kommuner
föreslagna skogsbruks-planema. Inga större arealer kommer enligt länsslyrelsen
alt regleras som naturreservat under den kommande två-treårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Däremol överväger länsstyrelsen att i samarbete med
kommunema söka reglera de större skogsområden som är av riksintresse eller
anges i natur­vårdsplanen genom 20 § naturvårdslagen. Länsstyrelsen föreslår
också alt bokskogslagen skall utvidgas till att omfatta även andra lyper av
ädellöv­skog, i första hand ekskog. Naturvårdsverket tillstyrker detta förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att kommunerna överlag
har avstått från att behandla fiskets intressen i sin planering. Anledningen
härtill är enligt sty­relsen att kommunema är osäkra om hur markanvändningen i
fiskevatt­nens omgivning påverkar eller påverkas av fisket. Fortsatt
information om hur fiskets intressen kan säkerställas är därför angelägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konflikter med fiskets intressen förekommer enligt
länsstyrelsen hu­vudsakligen i Öresund, där framför allt vissa industrier i
Landskrona- och Helsingborgsområdena menligt kan inverka på fisket genom
förorenade ut­släpp. En viss förbättring håller emellertid på att inträda. Till
kvarstående problem som rör fisket hör främst planerna på utfyllnader av grunda
vikar och bukter i Öresund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar alt fiskefrågorna i
viss mån har omnämnts i de kommunala planerna men att förslag till åtgärder för
att säkerställa fiskets intressen oftast saknas. Samtliga 15 kommuner i
Malmöhus län som berörs av fiskels viktigare intresseområden bör enligt
fiskeristyrelsen vid kommande revidering av kommunöversikter och
markdispositionsplaner redovisa hur man avser att skydda dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård,
friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser alt riksintressena för
naturvård och friluftsliv i stort har tillgodoselts genom de ålgärder som har
föreslagils av kommunema. En samlad syn på naturvårdens, friluftslivels och
kulturminnesvårdens in­tressen är naturlig i elt län som uteslutande består av
kulturlandskap. Sty­relsen konstaterar alt större sammanhängande arealer än de
som tidigare har angetts i länets nalurvårdsplan föreslås erhålla skydd enligt
natur­vårdslagen genom att flera kommuner har föreslagit sådanl förordnande
även för att säkerställa kulturminnesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast några få områden har under planeringsskedet
kunnat säkerställas genom förordnanden enligt naturvårdslagen. Bortsett från
ett begränsat an­tal objekt, som kommer att säkerställas under de närmaste
åren, menar länsstyrelsen alt den på grund av bristande resurser bara kan ulöva
en viss kontrollerande verksamhet. Länsstyrelsen kommer därför alt besluta om
samrådsskyldighet enligt 20 § naturvårdslagen för flertalet av de områden som
kommunerna har föreslagit för säkerställande. Vidare förutsätter sty­relsen atl
samråd kommer att ske rörande möjlighetema alt tillgodose na­turvårdens,
friluftslivets och kulturminnesvårdens intressen vid den fort­satta planeringen
inom de s. k. O- och U-områdena i kommunöversiktema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Miljöer och områden av riksintresse för
kulturminnesvården har enligt länsstyrelsen i stort setl fått en
tillfredsställande behandling i kommuner­nas planering. Länsstyrelsen påpekar
emellertid att det inom vissa områ­den i lätortemas närhet kan uppstå
konflikter med kulturminnesvårdens intressen. Vissa miQöer och landskapsavsnitt
av riksintresse för kultur­minnesvården kan därför inte anses vara säkerställda
i ell längre lidsper-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;spektiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta planeringen bör enligt länsstyrelsen
bl.a. inriktas på att närmare avgränsa kulturminnesvårdens intressen inom de
områden som är av intresse för tätortsutbyggnad och att ge dem etl starkt och
långsiktigt skydd. Vidare behöver kulturminnesvårdens anspråk preciseras inom
de områden där rationellt jord- och skogsbruk bedrivs. Samrådet med de are­ella
näringarnas företrädare bör enligt länsslyrelsen utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer alt konflikterna mellan
kulturminnesvårdens in­tressen och exploateringsintressena troligen kommer att
öka inom tätorter med kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. De starkt betonade
kraven på markhushållning leder till att frågan om sanering och förtätning av
befintli­ga tätorter blir aktuell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller vidare att formema för
säkerställande av mil­jöer och områden av riksintresse behöver utvecklas.
Kommunema bör in­tensifiera arbetet med bevarandeplaner. De båda länsstyrelsema
i Skåne avser att i samverkan med kommuner och regionala och cenlrala myndig­heter
utarbeta etl kulturminnesvårdsprogram för Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen angeläget att öppna
stråk i landskapet behålls mellan bebyggelseområdena i de tätbefolkade västra
delama av Skåne. Dessa stråk har stor betydelse för landskapsbilden men innebär
också att reservområden för framlida transportleder kan behållas. Tendensema
till sammanväxning av lälortema är enligt styrelsen särskilt starka i områdena
norr om Malmö. I det ännu relativt orörda området söder om Arlöv har Buriövs
kommun redovisat etl reservområde för framlida bostadsbebyg­gelse som berör
områden av riksintresse för kulturminnesvården. Kommu­nen bör enligt
länsstyrelsen i del fortsatta planeringsarbetet så långt möj­ligt försöka
begränsa framtida bebyggelse i området. Styrelsen anser likaså att det öppna
landskapspartiet mellan Åkarp och Hjämp i Burlövs resp. Slaffanstorps kommuner
inte bör bebyggas. Den inlerkommunala utred­ning som pågår bör omfatta samtiiga
obebyggda arealer mellan de båda tät­orterna och behandla såväl frågan om
reservat för vägar och ledningssy­stem som frågan om lämplig bebyggelsefri zon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser alt planeringsskedet har
givit etl i huvudsak myckel gott resultat i länet. Länsstyrelsens sammanställning
över säker­ställandeläget inom riksintressanta områden visar att förordnanden
enligt naturvårdslagen erfordras inom ca 40 områden. Tidsplan för genomföran­det
har inte angetts. Verkel avseratt ta upp överläggningar med länsstyrel­sen om
prioritering av riksobjekten vid säkerställandearbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet framhåller att viss oklarhet
råder beträffande sä­kerställandeläget för kulturminnesvårdens riksintressen
inom Helsing­borgs kommun. Det är särskilt angeläget att kulturiandskapet söder
och sydost om Kulla-Gunnarstorp bevaras öppet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetet anser att konflikter; mellan
kulturminnesvårdens och jordbru­kets intressen i allmänhet kan lösas utan
betydande men för jordbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
öppna landskapet i Skåne är dock särskill känsligt för strukturföränd­ringar.
Kulturminnesvårdens intressen i jordbrukets primära intresseom­råden bör enligt
ämbetet i första hand redovisas i kommunemas mark­disposilionsplaner.
Intresseredovisningen bör i annat fall kompletteras och preciseras. Också de
riktlinjer som har utarbetats i kommunöversiklerna för all tillgodose
kulturminnesvårdens intressen kan i flera fall behöva pre­ciseras.
Riksantikvarieämbetet och planverket anser liksom länsstyrelsen att det är
angeläget atl bevara de öppna stråken i landskapet och atl bebyg­gelseområdena
bör förhindras att växa ihop. Ämbetet framhåller alt starka skäl talar för att
en ulbyggnad söder om Arlöv i Burlövs kommun inte bör komma till slånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att antalet fritidshus i
länet uppgår till ca 23000. Från år 1970 till år 1977 har det tillkommit ca
2000 fritidshus. På grund av den fortgående funklionsomvandlingen av fritidshus
till perma­nentbostäder har knappast någon nettoökning av fritidshus sketl i
kustzo­nen. Styrelsen bedömer att tillväxten under den kommande tioårsperioden
kommer alt bli något långsammare än hittills främsl på grund av den re­striktiva
inställning till spridd bebyggelse som kommunerna har redovisat i sina planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighetema
att tillgodose anspråk på ytterligare fritidsbebyggelse i lä­net är enligt
länsstyrelsen ytterst begränsade. Friluftslivets intressen mås­le prioriteras
på kvarvarande obebyggd mark. Endast i de inre, östliga de­lama av länet, på
Linderödsåsen i gränstrakterna mol Kristianstads län, kan restriktionerma mol
glesare former av fritidsbebyggelse möjligen ut­formas något friare. Styrelsen
anser alt del inlerkommunala planeringsar­bete som pågår för Linderödsåsen, i
vilkel dessa frågor studeras, bör fort­sätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer att omvandlingen av
fritidshus till permanentbo­städer har blivit ett mycket stort problem i länet.
De korta avstånden och de goda kommunikalionema har medfört alt många
fritidsbebyggelseområ­den har blivit attraktiva för permanent bosättning. Del
är därför enligt sty­relsen nödvändigt atl ny fritidsbebyggelse i såväl
översiktsplaner som de­taQplaner prövas som om det är fråga om
permanentbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare miQöpåverkande industrianläggningar bör
enligt länsstyrel­sen i första hand lokaliseras till redan etablerade
industriområden inom och i anslutning till tätorterna vid Öresundskuslen.
Långtgående krav på reningsåtgärder måste härvid ställas för att förhindra en
ökning av förore­nande utsläpp till vatten och luft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt områden för
utvidgning eller nyetablering av sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen finns i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Malmö
kommun. I Landskronaområdel kan vissa områden göras tillgängli­ga genom en
utfyllnad i anslutning lill Landskrona hamn. Vid en sådan ut­fyllnad måste
enligt länsstyrelsen begränsningar emellertid göras så att na­turvårdens
intressen vid Laxåns mynning kan säkerställas. Fiskets intres­sen i det viktiga
reproduktionsområdet i Lundåkrabukten måste också be­aktas. 1 övrigt finns
enligt länsslyrelsen endast mycket begränsade uibygg­nadsområden i länet för
sådan industri som behandlas i den fysiska rikspla­neringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket bedömer att en utveckling av sådan
industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen i Landskrona är förenad
med fysiska och mil­jömässiga svårigheter. De av statsmakterna utfärdade
riktlinjema vad gäl­ler industrilokalisering bör enligt verket kunna gälla
också i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl de planeringsåtgärder som
har vidtagits av Käv­linge och Lomma kommuner beträffande markanvändningen för
Barse-bäcksverkel och dess kraftledningar på etl tillfredsställande sätt
reglerar markanvändningen. 1 Kävlinge kommuns markdisposilionsplan barett re­servområde
för utbyggnad av kärnkraftverket avsatts. Markanvändningen i detta område
regleras med riktlinjer avseende tillkommande bebyggelse i kommunöversikten.
Kommunen har vidare i kommunöversikten reserve­rat områden för
hetvaltenledningar från verket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar atl viss utbyggnad av
befintliga orter inom 10 km-zonen kring Barsebäcksverket planeras. Det gäller
Löddeköpinge och Ålstorp-Hofterup i Kävlinge kommun och Borgeby, Flädie och
Bjärred i Lomma kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I övrigl har det befintliga och planerade
kraftledningsnätet i länet enligt länsstyrelsen fåll en varierande behandling i
kommunöversiktema. Reser­vat för planerade kraftledningar har förutom
beträffande Kävlinge och Lomma redovisats i Lunds, Burlövs och Elslövs
kommunöversikler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Industriverket påpekar atl något konkret förslag om
alt försörja vissa or­ter med Qärrvärme via hetvattenledningar från
Barsebäcksverket inte före­ligger. Detta förutsätter en annan typ av turbiner
än de som nu finns instal­lerade i verkel. Industriverket noterar att
lokalisering av elt stort kolkon-denskraflverk till Landskrona har
aktualiserats. Orten har enligt industri­verket en lämplig djuphamn för
kolimport.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser att ett
distributionssystem av det slag som de diskuterade hetvattenledningarna utgör
bör föQa vägsträckningama och samordnas med vägbyggandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nu gällande planer för vägutbyggnad innebär enligt
länsstyrelsen alt en mindre areal åkermark än tidigare kommer alt tas i
anspråk. Länsstyrelsen framhåller emellertid att vissa planerade vägutbyggnader
står i konflikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
naturvårdens, friluftslivels och kulturminnesvårdens intressen. Såväl områden
med förordnande enligt naturvärdslagen som andra områden av riksintresse
berörs. Länsslyrelsen betonar att hänsyn måsle tas till riksin­tressena vid
planering och genomförande av dessa projekt. Det gäller främst väg 12 öster om
Dalby, väg 100 norr om Höllviksnäs, väg 104 norr om Övedskloster och väg 110
öster om Löddeköpinge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nya vägutbyggnader bör enligt länsstyrelsen föregås
av utredningar i vilka transportekonomi och trafiksäkerhet vägs mot
bevarandeintressen och önskemålet om att hushålla med värdefull jordbruksmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket ser allvarligt på de konflikter
som föreligger mellan planerad utbyggnad av vägar och naturvårdens,
friluftslivets och kultur­minnesvårdens intressen. Verket anser att man i
stället för alt ta ny mark i anspråk bör överväga alt bygga om befintliga
vägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anser att det f. n. inte är möjligt, för berörda kommuner att i detaQ behandla
frågan om reglering av markanvändningen kring de vägreservat som har lagts ut
för anslutningarna till en eventuell Öresunds­bro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket menar att del är angeläget att man i den
fortsatta planeringen i Helsingborgs och Malmö kommuner bevarar handlingsfriheten
för en eventuell fast Öresundsförbindelse. Vägverket framhåller att ytterligare
ställningstaganden från regeringens sida inte behövs vad gäller planeringen i
anslutning lill vägreservaten för en Öresundsbro.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Helsingborgs kommun pekar på den otillfredsställande
plansituation som råder genom oklarheten beträffande fasta förbindelser över
Öresund. De reservat som har lagts ut för att hålla olika handlingsalternativ
öppna blir med tiden kostsamma och förhindrar ett effektivt markutnyttjande.
Kommunen anser dock liksom planverket atl reservaten måste behållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hamnar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar atl förutsättningama för en
hamnlokalisering till Landskrona har studerats av kommunen inom ramen för det
s. k. Sunds-hamnsprojektet. Kommunen avser att upprätta en särskild områdesplan
i vilken förutsättningama för djuphamnsberoende, icke mlQöstörande, in­dustri
skall undersökas. Länsstyrelsen framhåller att den mark som tas i anspråk inom
det planerade utfyllnadsområdet endast bör avse djup­hamnsberoende verksamhet.
Utbyggnadsåtgärder som är direkt förknip­pade med del aktuella projektet bör
enligt länsstyrelsen anstå tills konkreta lokaliseringsbeslul föreligger. För
del område som berörs av utbyggnads-planerna bör finnas fastställd generalplan
och av länsstyrelsen godkänd landskapsplan. Ekologiska undersökningar bör
genomföras i Lundåkra­bukten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att den inventering av
hamnförulsättningarna i länet som har gjorts av sjöfartsverket förutom
Landskrona även upptar Helsingborg och  Malmö.  Dessa kommuner behandlar
emellertid inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hamninlressena i sin redovisning. Elt genomförande av de
föreslagna farle­derna till dessa hamnar kräver enligt länsslyrelsen muddring
och andra för­djupningsåtgärder som generellt innebär konflikter med främst
fiskels in­tressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ulbyggnad av hamnen i Landskrona enligt det s. k.
Sundshamnspro-jektet skulle enligt planverket bli starkt mlQöstörande och
strida mot stats­maktemas riktlinjer för Öresundskusten. Farledsfördjupningar
vid en hamnulbyggnad i Helsingborg och Malmö skulle vidare medföra avse­värda
miljöstörningar. Verket bedömer atl det för västkusten och Öre­sundskusten
behövs en allsidig utredning som underlag för kommande be­slut om hamnutbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller att en
hamnutbyggnad i Landskrona inne­bär konflikter med naturvårdsintressena. Mot
bakgrund av den betydande överkapacitet som råder på hamnsidan anser verket all
del är tveksamt om ytterligare utbyggnader bör komma till stånd.
Riksantikvarieämbetet anser alt föreslagna verksamheter vid en utbyggd hamn i
Landskrona inte är önskvärda från kulturhistorisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sjöfartsverket påpekar atl förslag
om jämvägstunnel mellan Helsing­borg och Helsingör kommer atl läggas fram av
1975 års svenska Öresunds-delegation. Etl förverkligande av förslaget påverkar
förutsättningama för sådan industri- och hamnverksamhet vid Öresund som kräver
möjligheter atl la emot fartyg med stort djupgående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landskrona kommun framhåller att
det är angeläget all regeringens lo­kaliseringsprövning av Sundshamnsprojeklet
snarast slutförs så att den planerade områdesplanen för Sundshamnen kan
upprättas. Vid prövning­en måste enligt kommunen även sysselsättningsfrågoma
liksom konse­kvenserna för sjöfarten av en eventuell järnvägstunnel mellan
Helsingborg och Helsingör beaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar atl
lokalisering av en ny flygplats i länet är ak­luell i Viarp i Landskrona
kommun. Nordvästra Skånes kommunalförbund har i samband med detaljplanen för
Viarpsfället uttalat att fältet tillgodoser behovet av allmänflygplatser i
nordvästra Skåne. Länsstyrelsen anser där­för alt någon ytterligare utredning i
denna fråga f n. inte behöver genomfö­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av markreservationer för
Sturups flygfält är enligt länsstyrelsen tillgodosett i den kommunala planering
som har genomförts i Svedala och Lunds kommuner. En ny utredning har gjorts om
flygbullerzonen kring fäl­tet. Den nu avgränsade zonen, som är arealmässigt
mindre än den tidigare angivna, bör inarbetas i kommunöversikterna för de
berörda kommunerna Svedala, Lund och Trelleborg. Luftfartsverket framhåller all
den i länssty­relsens redovisning angivna bullerzonen kring Slurup bygger på
ett av flera möjliga lägen för ny tvärbana. I den fysiska planeringen för
området kring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slurup
bör hänsyn las även till alternativa lägen. Läget för en even­tuell andra bana
kommer enligt planerna att fastställas kring årsskiftet 1978/1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera områden för försvarets fredsverksamhel berör
naturvårdens och friluftslivets intressen. De naturvårdsförordnanden som har
föreslagils för vissa övnings- och skjulfält bör enligt länsstyrelsen
genomföras. Bestäm­melsema torde enligt länsslyrelsen kunna ulformas så att
både försvarets och naturvårdens intressen kan säkerställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller atl naturreservat eller
naturvårdsområden som syftar lill alt tillgodose friluftslivets intressen inte
bör komma ifråga inom försvarets övnings- och skjutfältsområden. Den
vetenskapliga natur­vårdens intressen och andra bevarandeintressen i dessa
områden bör en­ligt överbefälhavaren kunna säkerställas genom föreskrifter som
utfärdas av försvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.12
Hallands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 samtliga sex kommuner i Hallands län antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer avsågs bli fullföljda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
genom andra åtgärder. Regeringen tog ställning till programmen genom beslut län
för län under våren 1975. För Hallands län fattades beslut den 13 mars 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Hallands län har redovisat sitt
arbete under plane­ringsskedet med att fullföQa riktlinjema för hushållning med
mark och vat­ten. Redovisningarna har behandlats i kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet utom Kungsbacka har
redovisat av kommun­fullmäktige antagna kommunöversikter.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige antagna kommunomfattande
markdispositipnsplaner har redovisats av Laholms och Varbergs kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Hallands län omfattas kusten saml sjöama Lygnem,
Fegen och Bolmen av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer. Länet
berörs även av det primära rekreationsområdet Kullaberg-Hallandsåsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjema för kustområdet berör samtliga kommuner
i länet utom Hyl­te kommun. Kungsbacka, Falkenbergs och Halmstads kommuner har
re­dovisat av kommunfullmäktige antagna markdispositionsplaner för kust­området.
Laholms och Varbergs kommuner har i sina kommunomfattande
markdispositionsplaner gjort särredovisningar för kustområdet. Dessa
sär-redovisningar har godkänts av fullmäktige i resp. kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'
Kungsbacka kommun har faUat beslut om kommunöversikt 1978-11-09.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kungsbacka kommun har tillsammans med Marks kommun
i Älvsborgs län gjort en sammanställning av planeringsförutsätlningama för sjön
Lyg­nem och dess omgivningar. Kungsbacka kommun har på grundval av den­na
sammanställning utarbetat och antagit en markdisposilionsplan för sin del av
området med undantag för en mindre del av Fjärås bräcka. Kommu­nen har därefter
beslutat att utarbeta en särskild områdesplan för området vid Fjärås bräcka som
innefattar det i nämnda markdisposilionsplan un­dantagna området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fegenkommittén med representanter för Falkenbergs,
Gislaveds och SvenQunga kommuner har utarbetat ell förslag till gemensamt
ställningsta­gande lill markanvändningen kring sjön Fegen. SvenQunga kommun i
Älvsborgs län har reserverat sig mol kommitléns förslag. Falkenbergs kommun har
med utgångspunkt från förslaget upprättat och antagit en markdisposilionsplan
för sin del av området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För sjön Bolmen och dess omgivningar har en
planeringskommitté med representanter för Hylte, Gislaveds. Värnamo och Ljungby
kommuner ut­arbetat etl program för markdispositionsplanering i kommunerna.
Hylte kommun har godkänt programmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det primära rekreationsområdet
Kullaberg-Hallandsåsen har Halm­stads och Laholms kommuner gemensamt med
Båstads, Ängelholms och ÖrkelQunga kommuner i Kristianstads län och Höganäs
kommun i Malmö­hus län redovisat elt program för planering av området.
Fullmäktige i La­holms kommun har godkänt programmet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt riktlinjerna för hushållning med mark och
vallen bör mark reser­veras på Väröhalvön för sådan industri som behandlas i
den fysiska riks­planeringen. Varbergs kommun har för industriläget Värö
redovisat en av kommunfullmäktige godkänd särredovisning av den
kommunomfattande markdispositionsplanen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige behandlat program för hushållning
med jorbruksmarken har redovisats av Halmstads kommun. Kungsbacka, Varbergs,
Falken­bergs och Laholms kommuner har redovisat av fullmäktige behandlade ar­betsprogram
för upprättande av program för hushållning med jordbruks­marken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för ålgärder
som kommunerna har vidtagit eller avser atl vidta för all genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnats av samtliga kommuner i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Hallands län har ställt samman och
utvärderat de kom­munala redovisningarna samt i yttrande till ämbetsverken och
regeringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under
planeringsske­det. Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetls av
länsslyrelsen den 25 augusti 1977. Detta har tillsammans med länsstyrelsens
övriga redovis­ning sänts för yttrande till landstinget och för kännedom till
kommunema. Slutligt sammanfattande yttrande har avgelts av länsslyrelsen den 27
okto­ber 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har
fogats yllrande från landstinget, för­svarsområdesbefälhavaren för Hallands
försvarsområde, försvarsområ­desbefälhavaren för Göteborgs och Bohus
försvarsområde, vägförvaltning­en. landsantikvarien, lantbruksnämnden och
skogsvårdsstyrelsen samt från Lantbrukarnas länsförbund i Hallands län och
Näringslivskommiltén i Hallands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade
materialet har lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnill 1.). Belräffande
Hallands län har yttrande kommit in från Sle-ninge Natur-och Miljöförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle
att komma in med kompletterande synpunkter med anledning av länsstyrelsemas,
landstingens och ämbets­verkens yllranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts lillfälle att komma in rned synpunkter på verkens yttranden. I
Hallands län har synpunkter lämnats av Falkenbergs. Halmstads, Kungsbacka.
Laholms och Varbergs kommuner samt gemensamt för samtliga kommuner i länet
genom Hallands länsavdelning av Svenska kommunförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedels utfaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunernas redovisning av arbetet
under planeringsskedet tillgodo­ser enligt länsstyrelsen så gott som helt de
beslut som fattades under pro­gramskedet. Genom att arbetet med den fysiska
riksplaneringen har priori­terats av kommunerna har efterföljande
detaQplanearbete många gånger underlättals. Den överblick och
planeringskapacitet som kommunerna har skaffat sig, är enligt länsstyrelsen ett
av de bästa resultaten av arbetet med den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller emellertid
att flera planeringsproblem kvarstår att lösa, samtidigt som arbetet under
planeringsskedet har blottlagt nya in­tressekonflikter. Detta gäller framför
alll i kustområdet, där många intres­sen konkurrerar om etl knappt markutrymme
och där också vattenfrågor­na kräver sin lösning. Konkurrensen om marken längs
kusten har enligt länsstyrelsen inte kunnat belysas fullständigt, främsl
beroende på att lätor­temas markanvändning och markanspråk endasl har kunnat
redovisas schematiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser alt det finns
ett påtagligt behov av samordning mel­lan fysisk riksplanering och
regionalpolitisk planering. Elt av de viktigaste samordningsinstrumenlen mellan
dessa planeringsformer är jordbruks­marksprogrammen. Det krävs dock enligt
länsslyrelsen mer ingående ana­lyser av bl.a. tätortemas struktur, varvid såväl
fysiska som regionaleko­nomiska aspekter måste beaktas. Länsstyrelsen betonar
härvid behovet av såväl tidsmässig samordning som samordning av mål för
planeringen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bedömningar av resursanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen betonar alt
planeringsproblemen är mycket stora längs Hallandskusten. Kustområdet är av
stort naturvetenskapligt och kulturhis­toriskt inlresse och innefattar
samtidigt delar av länels bästa åkermark samt områden av betydelse för
försvaret. De slörre tätorterna ligger inom kustområdet liksom huvuddelen av
länets fritidsbebyggelse. Del mest in­tensiva friluftslivet är också riklat mol
kusten. En särskilt omsorgsfull hus­hållning med återstående marktillgångar i
kustområdet är därför motive­rad. På Väröhalvön kompliceras bilden ytterligare
av lokaliseringen av mlQöstörande industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har enligt länsstyrelsen
en god överblick över planerings­problemen längs kusten. De komplicerade
förhållandena kräver dock ett fortsall utvecklings- och planeringsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tätortsutvecklingen bör enligt länsstyrelsen studeras
särskilt inom ra­men för den kommunomfattande markdispositionsplaneringen och
genom områdesplanering. Efterfrågan på tomtmark inom kustområdet är slor.
Falkenbergs kommun har föreslagit ett större tillskott av fritidsbebyggelse vid
kusten och motiverat detla med att kostnaderna för ett utbyggt vatten-och
avloppssystem skall kunna bäras av ett tillräckligt antal fastigheter. Kommunen
har vidare föreslagit utbyggnad av en ny tätort i Ugglarp. Kostnadema för den
nödvändiga saneringen av vatten- och avloppsnätet kan enligt länsstyrelsen
motivera en viss komplettering av bebyggelsen. Utbyggnaden inom det s. k.
Bobergsområdet samt av en ny tätort i Ugglarp bör studeras ytterligare av
kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa planeringsfrågor i kustområdet, främst beträffande
mark och an­läggningar för turism och friluftsliv, bör enligt länsslyrelsen
behandlas i en för länet samordnad planering. Härvid bör bl. a. behandlas
campingplatser och småbåtshamnar samt väg- och parkeringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den korta nytljandeliden, de höga markprisema etc.
begränsar enligt länsstyrelsen möjligheterna att bygga slugbyar och vandrarhem
i kustom­rådet. Efterfrågan på campingplatser längs kusten är slor och
möjligheter­na atl anlägga sådana bör klarläggas. Den stora efterfrågan på
camping­platser samt hänsyn till bevarandeintressen innebär att andra
alternativ till lokalisering än i strandnära områden också kan behöva
övervägas. Detta gäller enligt länsstyrelsen bl. a. i Halmstads och Laholms
kommuner där föreslagna campingplatser kommer i konflikt med andra intressen.
Läns­styrelsen föreslår vidare atl reservområden för camping tillfälligt
anordnas för alt möta efterfrågan under högsäsong.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen svårt att finna lämpliga lägen
för utbyggnad av småbåtshamnar i den södra delen av länets kustområde. I denna
del kan olika begränsningar av småbåtslrafiken vara motiverade med hänsyn till
kuststräckans altraktivitet för bad. Förutsättningarna för hamnar i Landa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bukten
i Kungsbacka kommun och i Busör i Halmstads kommun samt en vidare ulbyggnad i
Stensjöhamn i Falkenbergs kommun bör enligt länssly­relsen utredas varvid
inverkan på landskapsbilden bör uppmärksammas. Den föreslagna utbyggnaden vid
Fylleåns mynning i Halmstads kommun är olämplig bl. a. med hänsyn till
fågellivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tillgängligheten till stränderna för allmänheten
begränsas enligt länssty­relsen genom att vägnätet är dåligt utbyggt och till
stor del består av enskil­da vägar. Länsslyrelsen anser att väghållningen i
kustområdet i slörre om­fattning bör övertas av slalen. Ett förslag till
regionall basvägnät bör utar­betas. I samband därmed bör
parkeringsmöjligheterna utredas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att del största och svåraste
planeringsproblemet i kustområdet gäller fritidsbebyggelsen. Länsstyrelsen
konstaterar att anta­let fritidshus i Hallands län enligt lantmäteriets
inventering vid årsskiftet 1975/1976 uppgick till ca 26500. Det stora flertalet
av fritidshusen - drygt 80 % - är belägna i kustområdet. Vissa strandnära
områden, främst i den norra delen av länets kustområde, är till föQd av den
omfattande fritidsbe­byggelsen inte tillgängliga för allmänheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom områden med fastställda detaQplaner finns enligt
länsstyrelsens beräkningar ca 4000 obebyggda tomter för fritidsändamål.
Kommunerna bör enligt länsslyrelen undvika ytterligare planering för enskild
fritidsbe­byggelse i kustområdet. Planmässig utbyggnad av sådan
fritidsbebyggelse bör enligt länsstyrelsen kunna ske inom vissa av länets inre
delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom länets kustområde pågår en omfattande
omvandling av fritidshus till permanentbostäder. Omvandlingen innebär enligt
länsslyrelsen alt de begränsade friylor som finns kvar måste tas i anspråk för
utbyggnad av vä­gar och service för helårsbebyggelse i stället för alt kunna
disponeras för anläggningar som ökar allmänhetens tillgång till stränderna.
Omvandlingen innebär vidare atl man får en oplanerad lätortstillväxt som ofta
ger kom­munerna etl ökat serviceansvar i områden som från kommunalekonomisk
synpunkt inte borde utvecklas för helårsboende. Länsstyrelsen anser att det är
angeläget att kommunerna ges medel för att motverka en oönskad omvandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
översyn som pågår av detaQplaneområden som endast delvis eller inte alls har
tagits i anspråk för bebyggelse bör enligt länsstyrelsen fullföl­jas.
Kustkommunerna bör vidare erhålla statsbidrag för inlösen av obe­byggd mark
inom fastställda planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl den samordnade regionala
planeringen för vård och skydd av sanddynområdena vid kusten bör fortsätta. En
förutsättning för ett konlinueriigt statligt slöd är enligt länsstyrelsen atl
dynerna skyddas enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar att Kungsbacka kommun
inte har föreslagit någon bebyggelseutveckling inom en zon av 5 km från Råö
rymdobserva-torium. Elt särskilt skyddsområde bör emellertid enligt
länsstyrelsen av­gränsas kring rymdobservatoriel och bestämmelser bör
formuleras för det-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ta
område så alt kravet på störningsfrihet tillgodoses. I avvaktan härpå bör
riktlinjema i kommunöversikten uttrycka en stark restriktivitet mot till­kommande
bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att man skall kunna komma till klarhet om
orsakema lill de tidvis stora algförekomsterna i Laholmsbukten anser
länsstyrelsen att de pågå­ende vattenundersökningarna bör fortsätta. En
fortsall hög algförekomsl skulle enligt länsstyrelsen spoliera buktens värde
för friluftslivet, naturvår­den och fiskreproduktionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom de högexplo­aterade kustområdena redovisas i avsnitt 4.2. Beträffande
Hallands län an­förs därutöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att kustområdet i Hallands län bör
betraktas som i prin­cip fullbyggt med enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar alt det enligt lantmäteriets
inventeringar fanns ca 4000 obebyggda tomter år 1976 i Hallands län. Verket
anser att kommu­nerna bör ges möjlighet atl påskynda genomförandet av sådana
fastställda, ej utbyggda byggnadsplaner som inte bör upphävas eller omarbetas.
Här­igenom skulle berörda kommuner få lid att på ett samlat säll la ställning
till omfattning och inriktning av ytleriigare fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;All tillkommande permanent bosättning i de
högexploaterade kustområ­dena bör enligt planverket ske i enlighet med en av
kommunerna anlagen målsättning för framtida bebyggelse- och tälortsstruklur.
Delta bör upp­märksammas av bl. a. Falkenbergs och Laholms kommuner, där en
omfat­tande utveckling av helårsbebyggelse sker eller planeras utanför
befintliga tätorter. Kostnader för vatten- och avloppssanering kan enligt
verket moti­vera en begränsad komplettering av bebyggelse men bör inte leda
till om­fattande nyexploateringar i de högexploaterade kustområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 de högexploaterade kustområdena finns en rad
golfbanor i attraktiva slrandnära lägen. bl.a. i Kungsbacka och Halmstads
kommuner i Hallands län. Nya golfbanor bör enligt planverket inte komma lill
stånd i strandnära lägen. Vissa omdisponeringar bör vidare kunna göras inom
befintliga ba­nor i syfte alt öka tillgängligheten till strändema för
friluftslivet. Möjlighe­ten att öka tillgängligheten för friluftslivet till de
militära övnings- och skjutfälten bör enligt verket undersökas ytterligare på
regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket och naturvårdsverket anser liksom
länsstyrelsen att stal och kommun bör la ökat väghållningsansvar för att trygga
allmänhetens till­gång till stränderna inom kustområdet. Enligt
naturvårdsverket är detta särskilt angeläget i Kungsbacka kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverket krävs särskilda
skyddsförordnanden och vård­åtgärder för områden som är av riksintresse för
naturvården och friluftsli­vet i kustområdena. En utbyggnad av småbåtshamnar
vid Fylleåns myn­ning skulle enligt naturvårdsverket komma i konflikt med den
känsliga na-turmiQön. En utvidgning av hamnen i Stensjöhamn skulle innebära kon­flikter
med såväl naturvårds- som friluftslivsinlressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket anser att
eventuella campingplatser inom befintliga el­ler planerade naturreservat saml
inom Hökafältet i Laholms kommun bör utredas med hänsyn lill konsekvensema på
naturmiQön. Verket anser lik­som länsstyrelsen alt sanddynområdena längs kusten
bör ges etl särskilt skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Halmstads kommun betonar med
anledning av de statliga myndigheter­nas yttranden vikten av en utbyggd
samhällsservice i kustområdet. Enligt kommunen saknas resurser för atl
genomföra den påbörjade inlerkommu­nala planeringen. Kommunen anser inte alt en
utbyggnad av småbåtsham­nar vid Fylleån strider mot nalurvårdsinlressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Laholms kommun anser alt
helårsbosättning i kustområdet är nödvändig eftersom en utbyggnad av tätorterna
i kommunens västra delar begränsas av god jordbruksmark. Statlig väghållning
eller särskilda statliga bidrag är enligt kommunen en förutsättning för att man
skall kunna genomföra den pågående planeringen av campingplatser och basvägnät.
Kommunen fram­håller också atl man har en god planberedskap för fritidsbebyggelse
i de in­re delama av kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns enligt Falkenbergs kommun
utrymme för ytterligare fritidsbe­byggelse inom kustområdet i kommunen. En
utbyggnad av fritidsbebyg­gelsen skulle ge underlag för atl genomföra den
planerade utbyggnaden av vatten- och avloppsnätet. Den föreslagna utbyggnaden i
Ugglarp skulle en­ligt kommunen bl.a. förbättra ortens servicenivå.
Möjligheterna till ut­byggnad av angränsande tätorter är dessutom begränsade.
Kommunen framhåller atl man genom utbyggnaden i Ugglarp vill söka förhindra en
omvandling av fritidshus till permanentbostäder inom övriga delar av kust­området.
En ulbyggnad av småbåtshamnen i Stensjöhamn skulle enligt kommunen få stor
betydelse för hela kuststräckan mellan Falkenberg och Halmstad, där det i
övrigt nästan helt saknas skyddade småbåtshamnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sleninge Natur- och MiQöförening
anser atl oexploaterade delar inom kustområdet i Halmstads kommun bör behandlas
med stor varsamhet. Föreningen motsätter sig särskill planerna på båthamn,
camping etc. vid Busör, som har slor betydelse för djurlivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kullaberg-Hallandsåsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger atl samråd har
sketl med länsstyrelserna i Kri­stianstads och Malmöhus län belräffande det
primära rekreationsområdet vid Laholmsbukten och Hallandsåsen. Det är enligt länsslyrelsen
angelä­gel att det förväntade ökande intresset för rekreation på Hallandsåsen
möts med en förutseende kommunal planering. Förutsättningarna för tu­rism i
området bör enligt länsslyrelsen klarläggas ytteriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I flera primära rekreationsområden
har enligt planverket ordningspro­blem och slitageproblem uppkommit som vållar
kostnader och olägenheter för kommuner och markägare. Omfattande oreglerad
camping i strandom­råden, trafikfarlig och miQömässigt olämplig uppställning av
husvagnar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;nedskräpning och skadegörelse på naturmiQön förekommer. I
flera fall överskrids också kapaciletsgränserna för befintliga vallen- och
avloppsan­läggningar. Problemen bör enligt verket inte mötas bara med
ordningsreg­ler och effektivare tillsyn utan ställer också krav på
investeringar i cam­pingplatser, uppställningsplatser för husvagnar,
upprustning av allmänna eller enskilda vägar till attraktiva friluftsområden,
iordningställande av le­der, badplatser, småbåtsbryggor, sopmajor, toaletter m.
m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen understryker
viklen av alt fritidsfiskets intressen beak­las i planeringen inom området
Kullaberg-Hallandsåsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lygnern, Fegen och Bolmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsslyrelsen har samråd
skett med övriga berörda länsstyrelser om planeringen för områdena kring
sjöarna Lygnern, Fegen och Bolmen. Länsstyrelserna har också deltagit i
sammanträden med de inlerkommuna­la planeringskommittéerna för dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsområdena är till största
delen skogsbevuxna och skogsbruket är enligt länsstyrelsen ell myckel starkt
markanvändningsinlresse i områ­dena. Vattenkvaliteten i sjöarna är hög och del
är angeläget alt den beva­ras med hänsyn till sjöarnas slora belydelse för
vattenförsörjningen saml med hänsyn lill fritidsfisket och friluftslivet. Dessa
intressen har enligt länsstyrelsen beaktats i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplanen för
Lygnernområdel är enligt länsslyrelsen in­riktad på att pågående markanvändning
skall fortsätta, atl vissa bevaran­devärden skall säkerställas och alt ålgärder
skall vidtas för friluftslivet. Ingen ny fritidsbebyggelse planeras. Området
Fjärås bräcka är elt angelä­get bevarandeobjekt med hänsyn lill vetenskaplig
naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård. Den planerade utvidgningen av
gmsläklen bör enligt länsstyrelsen inte få påverka bräckans krön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Också markdispositionsplaneringen
för Fegenområdel är inriktad på atl pågående markanvändning skall fortsälla.
Några större planeringsproblem föreligger inte enligt länsslyrelsen. Det är
emellertid angeläget att del inler­kommunala samarbetet fullföljs. Ell
säkerställande av riksintresset kräver att kommunerna kommer fram till en
enhetlig syn på markanvändningen inom Fegenområdel. Nalurvårdsverket anser att
den fortsatta planeringen för Fegenområdel bör inriktas på atl säkerställa
riksintresset för natur­vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 planeringen för Bolmenområdet
undersöks enligt länsstyrelsen bl.a. om ca 1 000 nya fritidshus, varav drygt
100 hus i Hylte kommun i Hallands län. kan tillkomma inom en tidsperiod av
15-20 år utan atl övriga intres­sen motverkas.' Antalet nya hus synes enligt
länsstyrelsen vara godtagbart med hänsyn till planområdels storiek. Det är
emellertid angelägel atl ålgär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Kommunerna har under år 1978 redovisat ett gemensamt
förslag till markdisposi-tionsplan för Bolmenområdet - &amp;quot;Bolmen 78&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;der vidtas även för turismen och friluftslivet och att
markreservalioner görs för dessa intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser att anläggningar för friluftslivet
i Bolmenområdet bör prioriteras framför ytleriigare fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen bedömer alt
avvägningen mellan tätortsutbyggnad och hushållning med jordbruksmark kommer
atl bli det svåraste planerings­problemet i länet under de närmaste åren.
Åkermarken utgör ungefär en Qärdedel av länets totala areal och är koncentrerad
lill kustområdets slätt­bygder där godhelsklasserna i en översiktlig gradering
varierar mellan 5 och 8 i en 10-gradig skala. Endast en fjärdedel av rikets
åkerjord är av klass 5 eller bättre. Länets största och mest expansiva tätorter
ligger inom dessa för jordbruket primära intresseområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet med kommunala program för
hushållning med jordbruksmarken har enligt länsstyrelsen påbörjats men inte
hunnit färdigställas. Efter sam­råd med länsslyrelsen har den kommunala
redovisningen inriktas på en re­dogörelse för uppläggning och tidsplan för
fortsaU arbete. Programarbetet är enligt länsstyrelsen också svårl atl
genomföra så länge tydligt formule­rade mål för framlida lälortsslruklur
saknas. Samtliga kustkommuner av­ser emellertid atl under de närmaste åren
upprätta kommunomfattande markdispositionsplaner. Inom ramen för del arbetet kommer
del enligt länsstyrelsen atl bli möjligl all närmare behandla olika
utbyggnadsinlres-sen som därefter får vägas mol del redan starkt uttalade
intresset alt be­vara värdefull jordbruksmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl
markhushållningsfrågorna inte kan lösas på etl tillfredsställande sätl utan en
mera ingående analys av ortsstruklur och av sambandet mellan tätorterna i länet
som helhet. En sådan analys bör in­nefatta såväl de regionalekonomiska
aspeklerna, t. ex. arbetsplatsernas lä­ge, befolkningsfördelning och
kommunikationer mellan orterna, som markanvändningsfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt lantbruksnämnden har
riktlinjerna till skydd för jordbruksmarken i kommunöversikterna fått en
tänjbar utformning och ger därmed inte elt gott skydd för jordbruket.
Tätorlsutvecklingen bör redovisas i realistisk omfattning och inte grunda sig
på överskatlningar av befolkningsutveck­ling och ulrymmesstandard.
Lantbruksnämnden stryker under atl de kom­muner som inte har utarbetat
jordbruksmarksprogram snarast bör göra delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Näringslivskommiltén i Hallands län
anser att man vid avvägningen mel­lan kravet på markhushållning och behovel av
mark för boende och nä­ringsliv inte alllid bör prioritera jordbrukets
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas länsförbund i
Hallands län anser all del är nödvändigt att den fysiska och den
regionalpolitiska planeringen samordnas. Förbundet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;konstaterar atl frågan om tätorlsutvecklingen upptar en
slor del av kom­munernas redovisning av arbetet under planeringsskedet.
Konflikter mel­lan mark avsedd för lätortsutbyggnad och jordbruksmark finns i
flera fall. Prioriteringar i en konfliktsituation gynnar enligt förbundet inte
sällan en­dasl tälortsintressel utan att motiv för detla presenteras eller
alternativa förslag till tätortsutbyggnad övervägs. Ulbyggnad av tätorterna
sker i en del fall på kommunernas bästa åkermark. Förbundet anser att delta
strider mot riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De kommuner i Hallands län som inte
har färdigställt program för hus­hållning med jordbruksmark bör enligt
lanlbruksslyrelsen och planverket snarast göra delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I de kommuner där man ännu inte har
tagit ställning lill expansionsrikl-ningar och lätortsstruklurens framtida
utformning kan enligt lanlbrukssly­relsen stora expansionsområden ge utrymme
för olika alternativ. Därmed kan också handlingsutrymme finnas kvar för atl man
i den fortsatta plane­ringen skall kunna hushålla med värdefull åkermark.
Styrelsen framhåller dock starkt att fortsatt planering som bringar klarhet i
den framtida mark­användningen måste bedrivas med största skyndsamhel i de
kommuner som redovisar stora osäkerhetszoner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen betonar också att vägplaneringen bör
inriktas på alt finna vägslräckningar som innebär minsta möjliga
ianspråktagande av jordbruksmark. Det är enligt styrelsens uppfattning
angeläget att alternati­va vägslräckningar som ger så begränsade skador som
möjligl på åkermar­ken och på jordbrukel utarbetas på ett tidigt stadium i
planeringen. Lanl­bruksslyrelsen fäster regeringens uppmärksamhet på frågan om
den fram­lida sträckningen av väg E 6 i Hallands län, särskilt vad gäller
sträckan Halmstad-Falkenberg, som ett exempel på en olöst konflikt mellan jord­bruks-
och vägintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kungsbacka kommun och Hallands länsavdelning av Svenska
kommun­förbundet anger med anledning av de slatliga myndighetemas yttranden att
jordbruksmarksfrågorna måste behandlas som elt seklorinlresse bland andra i den
kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till skogsbrukets stora
betydelse för länet och riket anser länsslyrelsen alt särskilda program för
hushållning med skogsmarken bör utarbetas för samtliga kommuner i länet.
Programmen bör samordnas med jordbruksmarksprogrammen och de bör ange vilka områden
som inom överskådlig lid behöver las i anspråk för andra ändamål, t. ex.
bebyggelse och kraftledningar. Vidare bör anges de områden för vilka vissa
restriktio­ner måste läggas på skogsbrukel för att man skall kunna beakta natur­vårds-
och rekrealionsintressen enligt naturvårds- och skogsvårdslagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konflikter mellan skogsbruk och
olika former av friluftsliv förekommer enligt länsslyrelsen inom stora delar av
länet. Länsstyrelsen anser alt en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;styrning av friluftslivet lill vissa områden och en
tillämpning av skogs­vårdslagen kan bidra till atl minska störningarna för
skogsbrukel samt öka tillgängligheten inom attraktiva strövområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utbyggnad av fritidsbebyggelse bör
enligt länsstyrelsen ske i koncentre­rad och planlagd form så atl ölägenheter
av en omfatlande och spridd gles­bebyggelse i skogsbmksområden inte uppslår.
Även andra åtgärder kan enligt länsstyrelsen bidra lill all minska konflikterna
mellan skogsbruk och fritidsbebyggelse, bl.a. planering av tillfarts- och
skogsbilvägar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om vattenhushållning bör
enligt länsstyrelsen bli en huvudfråga i den fortsatta fysiska riksplaneringen.
För all man skall kunna säkerställa lax- och öringbeståndets uppvandring i
vattendrag och fiskreproduktio­nen kan bl. a. gällande regleringstillstånd
behöva omprövas. Länsstyrelsen berör även föQderna för fiskbeståndet av höjning
av växlnäringskoncentra-lionerna och försurning av sjöar och vattendrag i
länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen anser atl fiskets intressen inte har
beaktats tillräckligt i den kommunala planeringen. Styrelsen finner della
beklagligt efiersom del i länet finns mycket viktiga fiskeintressen varav ell
flertal hotas av andra verksamheter. Den tilltagande jordbruksbevattningen
hotar bl.a. del riks-intressanta laxbeståndet i Stensän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I del fortsatta planeringsarbetet bör enligt
fiskeristyrelsen samtliga lä­nels kommuner som alla berörs av fiskels viktigare
intresseområden redo­visa hur de avser all säkerställa dessa områden.
Yrkesfiskels och bered­ningsindustrins behov av markområden bör i samarbete med
fiskenämn­den utredas och säkras i den fortsatta planeringen. För slörre
allmänna vatten bör översiktliga riktlinjer för fiskevården föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Laholms kommun anger atl vissa
brister i underiagsmaterialel är orsa­ken lill alt fiskets intressen inte har
beaktats i tillräcklig omfattning av kommunen under planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdens och friluftslivels
intressen är enligt länsstyrelsen väl do­kumenterade i det inom länsslyrelsen
utarbetade förslaget till nalurvårds­plan. Förordnanden om naturreservat har
hittills varil den mesl använda formen för säkerställande. Mellan fem och tio
naturreservat har bildats varje år. Länsstyrelsen räknar med atl kunna bilda
naturreservat i samma takt även under de närmaste åren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen kan brislen på
resurser innebära alt säkerställandet kommer att la mycket lång tid i anspråk.
Vid det fortsatta arbelel bör man därför överväga att i vissa fall ersätta
förordnande enligt naturvårdslagen med en slrikl lillämpning av skogsvårdslagen
och bokskogslagen, bl. a. ge­nom preciserade bestämmelser i antagna kommunala
planer eller genom civilrättsliga avlal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att olika
exploaleringsåtgärder. t. ex. kraflled­ningsdragningar och skogsavverkningar,
ofta medför negativa förändring­ar i landskapsbilden. Hänsyn till
landskapsbilden bör vägas in i valet mel­lan olika exploaleringsallernativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Säkerställande av
kulturminnesvårdens intressen är enligt länsstyrelsen ofta svårt och
tidskrävande. De inom länet påbörjade och delvis avslutade inventeringarna av
kulturhistoriskt intressanta objekt och miQöer bör en­ligt länsstyrelsen även
omfatta områden som är av regionall och lokalt in­tresse. Vidare bör vissa
tätortsområden bli föremål för en översiktlig be­varandeplanering. Del samlade
inventeringsmaterialet bör enligt länssty­relsen efter utvärdering bilda elt
program för kulturminnesvården för kom­munerna och länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En kanalisering av friluftslivet
och en konsekvent tillämpning av anvis­ningarna till 1 § skogsvårdslagen kan
enligt länsstyrelsen bidra lill atl min­ska störningarna för jord- och
skogsbruk samt öka attraktiviteten och till­gängligheten till eftertraktade
strövområden. Del är dessutom viktigt atl öka kunskaperna hos de besökande om
naturen samt dess vård och sköt­sel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser alt
planeringsskedet har givit etl gott resultat i länet. Det är enligt verket
angelägel alt länsstyrelsen antar förslagel lill na­lurvårdsplan och alt vissa
kompletterande inventeringar ulförs. Förslaget lill åtgärdsprogram för atl
säkerställa naturvårdens intressen är enligt verkel väl ägnat alt ligga lill
grund för del fortsatta arbelel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser att del
finns betydande brister i invente-ringsmalerialet för kulturminnesvården, bl.
a. i Hallands län. Avgränsning­ar och preciseringar av kulturminnesvårdens
intressen har enligt ämbetet skett på ett tillfredsställande sätt inom
flertalet av de s. k. slörre områdena av betydelse för kulturminnesvården.
Invenleringsarbetet har dock inte till alla delar slutförts, t. ex. inom
Älradalen i Hallands län. Ämbetet anser all flertalet av de slörre områdena bör
kunna avföras som särskilda plane­ringsområden så snarl skyddsbehovel inom
dessa har preciserats geogra­fiskt och tillgodosetls i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fr i ti ds b ebygg else&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser alt en fortsalt
utveckling av fritidsbebyggelse bör få en ny inriktning, vilkel också i stort
överensstämmer med kommunernas uppfallning. Inom kustområdet bör man undvika
atl upprätta ytterligare planer för enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ny fritidsbebyggelse bör enligt
länsstyrelsen kunna utvecklas inom vis­sa inlandsområden. För att man i största
utsträckning skall kunna undvika konflikter med exempelvis skogsbruk och
naturvård bör bebyggelsen ske efter planläggning, varvid man kan pröva frågor
om t.ex. täthet, vatten-och avloppsförsörjning, renhållning, tillfartsvägar och
övrig service. Fri­tidsbebyggelsen kan medföra att sysselsättningstillfällen
skapas och atl un-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;derlaget
för befintlig service förstärks, vilket har stor betydelse i länets skogsbygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ulredningar som har genomförts under
planeringsskedet visar enligt länsstyrelsen atl en fortsatt etablering av tung
och miljöslörande industri i Väröområdet är förenad med svårigheter med hänsyn
till alt befintliga an­läggningar, såväl Ringhals kärnkraftverk som Värö bruk,
ställer stora sä­kerhetskrav på omgivningen. Andra begränsningar för en
fortsatt etable­ring av tung industri är de geologiska förhållandena samt den
otillräckliga råvatleniillgången. Nya elableringsinlressen för tung industri
till Väröom­rådet har enligt länsstyrelsen inte kunnat iakttas under
planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är enligt länsstyrelsen angeläget atl statsmakterna
stödjer en utveck­ling av andra verksamheter i Väröområdet, bl.a. med hänsyn
till etable-ringssvårighelerna för tung industri saml önskemålet om en mera
differen­tierad arbetsmarknad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att en fortsall planering i Väröområdet skall
vara möjlig krävs enligt länsstyrelsen alt riksdagen tar ställning till
omfattningen av den framtida kärnkraftulbyggnaden och all
säkerhetsmyndigheternas rekommendatio­ner preciseras och fastställs. Det är
angeläget all den nuvarande plane­ringsberedskapen upprätthålls och alt
förutsättningarna för bostadsbebyg­gelse i hela Väröområdet med hänsyn till
säkerhetsfrågorna ytterligare klarläggs. Därefter bör enligt länsstyrelsen
befolkningsramar för olika del­områden bestämmas i en antagen områdesplan som
godkänns av säker-helsmyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens kärnkraflinspeklion åberopar som sill
yttrande det sammanfat­tande avsnittet i rapporten Användning av marken kring
kärnkraftverk. I rapporten konstateras att de säkerhetssynpunkter som efter
hand har pre­ciserats vid Ringhals, begränsar utbyggnaden av samhället Bua till
en lägre nivå än vad kommunen önskar. Behov föreligger här av fortsatt
meningsut­byte mellan berörda intressenter, varvid argumenten för en större
utbygg­nad bör vägas mol de säkerhelsmässiga olägenheterna, vilka kan tänkas
kompenseras av t.ex. en höjd beredskap. Säkerheismyndighelerna vill också
enligt rapporten bevaka all industriprocesser, lager eller transporter inte
förekommer så nära kraftverket, atl dess säkra drift kan störas genom t. ex.
explosioner, brand eller hindrad kylvattenlillförsel. Explosiva och
brandfarliga ämnen utgör elt hot mot ell kärnkraftverk. Säkerhetskraven för elt
planerat hamnläge och vissa planerade induslriarealer i Värö har klarlagts sent
under den fysiska riksplaneringens planeringsskede. Detla har begränsat
möjligheterna att skapa en hamn på Väröhalvön och har komplicerat kommunens
planeringsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anför att arbetet under planeringsskedet
har klarlagt att bety­dande miQöproblem föreligger även i sådana områden som
särskill har an­getts för lokalisering av sådan industri som behandlas i den
fysiska rikspla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;neringen. Detta gäller bl.a. Väröområdet. Enligt verkets
mening är det därt&amp;quot;ör inte möjligt alt ulan ytleriigare analys ta
ställning till vilka platser som är särskilt lämpliga för en utveckling av
sådan industri. Det är i ställel angeläget alt översiktligt slälla samman del
material som föreligger. Plan­beredskapen i Väröområdet är enligt verket god,
men säkerhetskraven kring kärnkraftverket, den otillräckliga råvarutillgången
m. m. försvårar en framtida industriutveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varbergs kommun delar planverkels
upfaltning om behovel av en sam­manställning och utvärdering av befintligt
malerial för områden avsedda för miljöslörande industri. Kommunen stryker under
att en sådan utvärde­ring bör innefatta elt förnyat ställningstagande till
områdenas planmässiga och miljömässiga förutsättningar för ytterligare
mlQöstörande industri.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behov av markreservationer för
regionala kraftledningar har diskuterats av länsstyrelsen i samråd med berörda
kraftproducenter och kommuner. Reservat har enligt länsslyrelsen angetts på
kommunernas planmaterial i den mån kraftproducenterna har kunnat ange en preciserad
sträckning. Större kraftledningar, exempelvis del i elt evenluelll framtida 800
kV riks­nät har också diskuterats med kommuner och kraftproducenter. Arbetet är
inte avslutat men synes enligt länsstyrelsen kunna infogas i kommunernas
fortsatta fortlöpande översyn av planen i samråd med länsslyrelsen. val­tenfallsverket
och övriga kraftproducenter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar atl
utbyggnad av kraftledningar i Halland i hög grad berör de areella näringarna.
Skogsbrukets intressen berörs i slor omfattning. Planerade huvudledningar vid
utbyggnad av stamlinjenätet kommer alt genomkorsa områden med högprodukliv
skogsmark. Även för jordbruket innebär kraftledningsutbyggnad vissa störningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Översiktliga studier belräffande
lokalisering av vindkraftaggregat har enligt länsslyrelsen under
planeringsskedels senare del bedrivits av nämn­den för
energiproduklionsforskning. Med hänsyn lill atl Hallandskusten redan är hårt
utnylQad för bebyggelse och att landskapet i övrigt är flackt med känsliga
naturpartier torde det enligt länsstyrelsen bli mycket svårt alt finna lämpliga
områden vid kusten för sådana eventuella anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anger all en pipeline
för gas planeras från länets södra gräns till Halmstad som en gren av etl
ledningssystem i Skåne. Ledningar­na är avsedda att grävas ner 1,5 m och marken
ovan kan därefter odlas. Det är därför en fördel att dra ledningar genom
åkermark jämfört med skogsmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket framhåller all det torde vara svårt att
anlägga den hetval-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Varbergs kommun har i skrivelse den 29 augusti 1978 till
chefen för bostadsdepar­tementet hemställt att regeringen i beslutet med
anledning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen klargör vad som bör
gälla för Väröområdet bl. a. som lokali­seringsområde för sådan industri som
behandlas i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lenledning från Ringhals lill Göteborg som har
diskuterats. Verket påpekar vidare liksom länsslyrelsen all det lorde vara
myckel svårt atl lokalisera vindkraftverk till Hallandskusten. Liknande
synpunkter framförs av natur­vårdsverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Laholms kommun anser alt de
planerade kraftledningarna inom kommu­nen kan få negativa konsekvenser för
skogsbmkel och landskapsbilden. Kommunen framhåller alt det är myckel
otillfredsställande att inte någon formell samrådsskyldighel föreligger på elt
tidigt sladium då ledningarnas sträckning diskuteras. Kommunen menar vidare atl
vindkraftverk i rimligl antal och med lämplig placering inte behöver innebära
lika slor negativ ef­fekt pä landskapsbilden som de stora kraftledningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väg E 6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller alt
osäkerheten belräffande utbyggnaden av väg E 6 orsakar problem i kommunernas
planering. Länsstyrelsen stryker därför kraftigt under atl den sträckning av E
6 bör stå fasl som baseras på ett förslag från en särskild samrådsgrupp med
representanter för berörda kommuner, länsstyrelsen, landstinget och vägverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hallands länsavdelning av Svenska
kommunförbundet anger liksom länsslyrelsen att det är viktigt att den
huvudsakliga sträckningen av väg E 6, som har utretts av nämnda samrådsgrupp,
ligger fasl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bullerstörningar från den nya
flygplatsen Landvetter i Göteborgs och Bo­hus län bör enligt länsstyrelsen föranleda
Kungsbacka kommun atl utarbe­ta motsvarande bebyggelsereglerande bestämmelser
som de angränsande kommunerna gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger vidare att
utbyggnad har föreslagits för Halmstads flygplats med en förlängning av
landningsbanan mol norr. Utbyggnaden skulle innebära atl bullerolägenhelema
minskar för tätorten men att samti­digt högproduktiv åkermark tas i anspråk. En
diskuterad utbyggnad av flygplatsen på Getlerön i Varbergs kommun skulle komma
i konflikt med naturvården. Flygplatsen ligger i direkt anslutning lill etl
naturreservat som är av myckel slor belydelse som rastplats för flyttfåglar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Luftfartsverket förutsätter all en
eventuell utbyggnad av flygplatsen på Getlerön, som har uppgetts stå i konflikt
med naturvårdsintressen, be­handlas i samband med den fortsatta
tätortsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hamnar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De tre handelshamnarna i Halmstad,
Falkenberg och Varberg genomgår enligt länsstyrelsen en expansiv utveckling.
Den planerade och pågående utbyggnaden står inte i nämnvärd konflikt med
bevarandeintressena i den fysiska riksplaneringen. Vid en eventuell fortsatt
utveckling kan emellertid väsentliga lätortsnära rekreationsområden komma alt
hotas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att anlägga
djuphamnar i de lägen som sjöfartsverket har angivit som lämpliga ur
navigationssynpunkt påverkas enligt länsstyrelsen inte nämnvärt av annan
föreslagen markanvändning i kommunemas mark­dispositionsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger att en särskild
undersökning av djuphamnsmöjlig-hetema vid Väröhalvön har genomförts av
Varbergs kommun. Flera lägen i anslutning till Väröhalvön är tänkbara enligt
sjöfartsverkets inventering­ar. Möjligheter alt anlägga en djuphamn vid södra
delen av halvön kvarstår enligt länsslyrelsen. men de är mindre gynnsamma med
hänsyn till bl.a. tillfarter och befintlig bebyggelse. På Väröhalvöns
nordvästra del, intill kärnkraftverket, finns lekniska möjligheter för
hamnutbyggnad men en så­dan blir mycket kostnadskrävande. Dessutom innebär en djuphamn
i detta läge. liksom tillkommande tung industri, slömings- och säkerhetsrisker
för kärnkraftverket och dess kylvatlensystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket bedömer atl del för
västkusten och Öresundskusten behövs en allsidig utredning som underlag för
kommande beslut om hamnulbygg-nader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller alt en
hamnutbyggnad i Halmstad innebär konflikter med naturvårdsinlressena. Mot
bakgrund av den belydande överkapacitet som befintliga hamnar har, anser verkel
alt det är tveksamt om ytterligare utbyggnader bör komma lill slånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En utbyggnad av hamnen i Halmstad
är enligt Halmstads kommun av stor belydelse för näringslivet i en betydligl
större region än kommunen. Kommunen anser inte atl utbyggnaden slår i konflikt
med nalurvårdsin­lressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varbergs kommun påpekar all varken
sjöfartsverket eller industriverket har kommenterat det föreslagna
reservområdet för djuphamn norr om Värö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarets behov av övnings- och
skjutfäll i Hallands län kan enligt läns­slyrelsen inte tillgodoses utan alt
slörningar uppslår för befolkningen i del område som berörs. Länsslyrelsen
delar den uppfallning som försvarets fredsorganisationsulredning har redovisat,
nämligen att det är nödvändigt att Hallands regemente erhåller bättre övnings-
och skjutfäll än de befintli­ga. De regionala myndigheterna har förordat atl
ett område vid Mästocka i Laholms kommun las i anspråk för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren anför alt Laholms
kommun inte har redovisat några särskilda riktlinjer för bebyggelseutvecklingen
för det diskuterade alterna­tivet lill skjutfält vid Mästocka. Vidare har
kommunen inte redovisat kon­sekvenserna av den militära användningen av
Hökafället, där kommunens förslag om en anläggning för friluftsliv söder om
skjutfällel kvarstår. Intill dess möjligheterna lill flyttning av den militära
verksamheten har utretts, bör kommunen enligt överbefälhavaren i sin planering
utgå från verksam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hetens nuvarande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Laholms kommun noterar med
tillfredsställelse överbefälhavarens ini­tiativ till utredning om en eventuell
flyttning av verksamheten vid Hökafäl­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren motsätter sig
Halmstads kommuns förslag om anlägg­ningar för friluftslivet inom de
bullerstörda områdena vid Ringenäs skjut­fält. Del är enligt överbefälhavaren
inte möjligt all ytleriigare tillmötesgå friluftslivets intressen vid fältet.
Ytleriigare inskränkning av utbildnings­verksamheten får inte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Halmstads kommun tillstyrker
anordnandet av elt nytt skjutfält för Hal­lands regemente. När markproblemet är
löst för regementet anser kommu­nen alt Skedalaheds övningsområde bör öppnas
för civil användning. Kommunen vidhåller sina synpunkter vad gäller
olägenheterna med Ringe­näs skjutfäll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.13 Göteborgs och Bohus län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samtliga 15 kommuner i Göteborgs
och Bohus län antog kommunfull­mäktige under år 1974 program för hur den
fysiska riksplaneringens riktlin­jer avsågs bli fullföljda i den kommunala
markanvändningsplaneringen och genom andra åtgärder. Regeringen tog ställning
till programmen genom be­slut län för län under våren 1975. För Göteborgs och
Bohus län fattades be­slul den 3 april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Göteborgs och
Bohus län har redovisat sitt arbete under planeringsskedet med atl fullföQa
riktlinjema för hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats
av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av länets 15 kommuner har 13
redovisat av kommunfullmäktige antagna kommunöversikter. Härryda kommun har
redovisat av fullmäktige god­känd kommunöversikl. 1 Mölndals kommun pågick yid
redovisningen ar­bete med att upprätta kommunöversikt.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige antagna
kommunomfattande markdispositionsplaner har redovisats av Lysekils, Mölndals,
Orusls och Strömstads kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 Göteborgs och Bohus län omfaltas
kusten och Göta älvs dalgång av den fysiska riksplaneringens geografiska
riktlinjer. Kuststräckan norr om Bro­Qorden har härvid betecknats som obruten
kust, medan kuststräckan sö­der om Brofjorden har betecknats som högexploaterad
kust. Länet berörs även av det primära rekreationsområdet Norra Bohusläns
skärgård. Vidare har regeringen i beslutet över programskedel enligt
beslämmelserna i 10 a§ byggnadslagen beslutat atl del för Hogdalsnäsei i
Strömstads kommun&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Kommunöversikl för Mölndals kommun har antagits av
kommunfullmäktige 1978-09-27.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall finnas generalplan som tillgodoser i beslutet angett
syfte saml före­skrivit all länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skall lämna
en särskild redovisning av planeringsarbetet för Hogdalsnäsei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För kuststräckan norr om BroQorden
bar övergripande riktlinjer för pla­neringen utarbetats av Norra Bohusläns
kustutredning, med representanter för Lysekils, Sotenäs, Strömstads och Tanums
kommuner, Bohusläns samarbetskommitté, landstinget samt länsslyrelsen.
Lysekils, Solenäs, Strömstads och Tanums kommuner har med de gemensamma
planerings­riktlinjerna som grund upprättat och antagit markdisposilionsplaner
för kustområdet. Inom ramen för Norra Bohusläns kuslulredning har också ut­arbetats
en rapport avsedd all belysa förutsättningarna för en fortsatt ut­veckling av
turism och rekreation inom det primära rekreationsområdet Norra Bohusläns
skärgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För kuststräckan söder om BroQorden har Bohusläns
samarbetskom­mitté och Göteborgsregionens kommunalförbund gemensamt lämnal en
redovisning av den markanvändningsplanering för kustområdet som pågår i berörda
kommuner. De kommuner som ingår i Bohusläns samarbetskom­mitté, dvs. Lysekils,
Munkedals, Orusls och Uddevalla kommuner, har in­te behandlat redovisningen i
kommunfullmäktige. Av kommuner som in­går i Göteborgsregionens kommunalförbund
har Göteborgs, Öckerö, Kungälvs och Tjörns kommuner i kommunfullmäktige godkänt
redovis­ningen som underlag för fortsatt kommunal planering. Stenungsunds kom­mun
har inte behandlat redovisningen i kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För Göta älvs dalgång har berörda
kommuner i Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs län under ledning av
Göteborgsregionens kommunalför­bund utarbetat förslag lill översiktlig
markanvändningsplan. De berörda kommunerna i Göteborgs och Bohus län, nämligen
Göteborgs och Kung­älvs kommuner, har godkänt förslaget som underlag för
fortsatt kommunal planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Områdesplaner som har antagits av kommunfullmäktige har
redovisats för BroQorden och Skaflö i Lysekils kommun, för Råssöhamn,
Strömstad, Kosteröarna, Strand och Kålvik-Lunneviken i Strömstads kommun saml
för Slottet-Heeslrand i Tanums kommun. För Seläler i Strömstads kom­mun har
redovisats en av kommunfullmäktige antagen reviderad version av lidigare
områdesplan. Munkedals kommun har redovisat en av kom­munstyrelsen godkänd
markdisposilionsplan för Tungenäset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Strömstads kommun har som
generalplan för Hogdalsnäsei redovisat kommunöversikt, kommunomfattande
markdisposilionsplan, markdispo­silionsplan för kustområdet samt områdesplaner
för Strand och Kålvik-Lunneviken. Kommunfullmäktige i Strömstads kommun har, i
samband med att förslaget till områdesplan för Kålvik-Lunneviken antogs,
uttalat atl kommunen genom att anla de ovan nämnda planerna har antagit den av
regeringen begärda generalplanen för Hogdalsnäsei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens beslut med anledning av programskedet i
den fysiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksplaneringen
omfattas ingen av kommunerna i länet av krav på alt upp­rätta program för
hushållning med jordbruksmarken. Av kommunfullmäk­tige behandlat program för
hushållning med jordbruksmarken har dock re­dovisats av Mölndals kommun. Göteborgs
kommun har redovisat förslag lill plan för vården av odlingsmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
kommunfullmäktige godkända redovisningar för ålgärder som kom­munera har
vidtagit eller avser alt vidta för att genomföra den fysiska riks­planeringens
intentioner har lämnats av 10 av länets 15 kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen
i Göteborgs och Bohus län har ställt samman och utvärde­rat de kommunala
redovisningarna samt i yttrande till ämbetsverken och regeringen redovisat sina
synpunkter med anledning av arbetet under pla­neringsskedet. Preliminärt
sammanfattande yttrande har avgelts av läns­slyrelsen den 19 september 1977.
Detla har tillsammans med länsstyrel­sens övriga redovisning sänts för yllrande
lill landstinget och för känne­dom till kommunerna. Slutligt sammanfattande
yttrande har avgelts av länsstyrelsen den 16 november 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
länsstyrelsens redovisning har fogals den av regeringen i dess beslul med
anledning av den fysiska riksplaneringens programskede begärda sär­skilda
redovisningen av planeringsarbetet för Hogdalsnäsei. Länsstyrelsen har även
lämnal särskilda redovisningar av planeringsarbetet för kustom­rådet, Göta älvs
dalgång och Gullmarn. Vidare har länsstyrelsen bifogat yttranden dels från
försvarsområdesbefälhavaren för Göteborgs och Bohus försvarsområde,
vägförvaltningen, lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrel­sen, fiskerikonsulenlen
och landstinget, dels från Lantbmkarnas provins­förbund i västra Sverige,
Svenska naturskyddsföreningens länsförbund och Tanums naturskyddsförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
över det redovisade materialet har lämnats av berörda äm­betsverk, andra
myndigheter, forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt I.).
Beträffande Göteborgs och Bohus län har yttranden kommit in från Tanums
naturskyddsförening. Johanssongruppen genom Lrs Jo­hansson samt fastighetsägare
i Valla socken, Tjörns kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna
har beretls tillfälle atl komma in med kompletterande syn­punkter med anledning
av länsstyrelsernas, landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser
och landsting har likaledes getts tillfälle alt komma in med synpunkter på
verkens yttranden. I Göteborgs och Bohus län har synpunkter lämnats av
länsslyrelsen samt Göteborgs, Kungälvs, Munkedals, Orusts, Stenungsunds,
Strömstads, Tanums och Tjörns kom­muner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas
arbete under planeringsskedet har enligt länsstyrelsen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hög
grad föQt de uppställda riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. De planeringsåtgärder
som kommunerna har vidtagit i de områden som berörs av riksintressen har i
regel kunnal samordnas väl med kommunernas övri­ga fysiska planering. 1 de
flesta kommuner har man bedrivit kommunom­fattande markdispositionsplanering
parallellt med arbetet med den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser dock inte atl riksintressena är
hell säkerställda ge­nom det planeringsarbete som nu har genomförts av
kommunerna. En markdisposilionsplan kan enligt länsstyrelsen inte anses vara
kommunalt förankrad om den inte har antagits av kommunfullmäktige. Som instru­ment
för au långsiktigt säkerställa riksintressen är även kommunöversik­terna, som i
allmänhet har antagils för en period på tre år, av begränsal värde. Kommunernas
ålgärdsredovisningar ger enligt länsslyrelsen inte heller i samtliga fall en
entydig bild av hur kommunerna avser atl fullföQa sina riksplaneprogram.
Länsslyrelsen bedömer dock alt kommunerna kommer att fullföQa programmen inom
ramen för den löpande kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Obruten
kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I del planeringsarbete som har genomförts för
kustområdet har man en­ligt länsslyrelsen i huvudsak tillämpat principen all
förlägga tillkommande permanent- och fritidsbebyggelse samt andra verksamheter
till lälortsan-knulna utvecklingsområden. Härigenom har man enligt
länsslyrelsen så långl möjligt försökt bevara sammanhängande kustavsnill från
exploa­tering. Kommunerna avser att klarlägga markanvändningen i de utveck­lingsområden
som har angetts i planerna för kustområdet genom atl upp­rätta områdesplaner.
Mycket arbete återstår enligt länsslyrelsen med alt genomföra denna
områdesplanering, vilken ännu bara har påbörjats för vissa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den utredning om turismens utveckling i del
primära rekreationsområ­det som har utförts inom ramen för kustplaneringen har
man gjorl beräk­ningar av de anspråk på mark för turism och friluftsliv som kan
komma alt riktas mot området. De utbyggnadsområden för fritidsboende av olika
slag som kommunerna har angett i sina kuslplaner kommer enligt dessa beräk­ningar
att helt tas i anspråk inom en period som varierar mellan 5 och 20 år, beroende
på hur den allmänna utvecklingen inom rekrealionsseklorn blir och vilken
bebyggelsetälhet som lillämpas vid exploateringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen stöder den uppfattning som förs fram
i turistutredningen att en avsevärd ökning av ulbyggnadsområdena för
rekreationsändamål skulle äventyra de naturvärden som utgör den främsta
förutsättningen för områdets rekreationsvärde. En sträng hushållning med
tillgängliga utbygg­nadsresurser är därför nödvändig. Kommunerna bör enligt
länsslyrelsen planmässigt styra utbyggnaden för turism och friluftsliv både vad
gäller former och utbyggnadstakt. De möjligheter till sysselsättning som turis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;men ger bör las tillvara. Kommunerna bör genom statliga
bidrag ges eko­nomiska resurser att genomföra utbyggnaden för turism och
friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Strömstads kommun har i områdesplanen för Råssöhamn, som
är elt av de utbyggnadsområden som redovisas i kustplaneringen, föreslagil en
om­fattande ulbyggnad av permanentbebyggelse, enskild fritidsbebyggelse,
uthymingsstugor och campinganläggningar. Konsekvenserna för naturmil­jön av en
så kraftig exploatering har dock enligt länsslyrelsen inte klar­lagts. I flera
områden i norra Bohuslän, bl. a. i Tjärnöarkipelagen och på Resö, finns
molsvarande problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
pä planeringen inom de obrutna kustområdena i landet redovisas i avsnitt 4.1.
Beträffande Göteborgs och Bohus län anförs därulöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att antalel
fritidshus enligt lantmäteriverkets in­ventering under perioden 1970-1975 ökade
21% i norra Bohuslän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det inlerkommunala planeringsarbete som har genomförts för
norra Bo­husläns kustområde utgör enligt planverket en god grund för del
fortsatta planeringsarbetet på kommunal nivå. De områden som man i kustplanerna
föreslår skall utnytQas för fritidsboende av olika slag bör enligt planverket
reserveras för uthyrningsstugor och andra anläggningar som tillgodoser
fri-luftslivels behov. Enskild fritidsbebyggelse bör endast medges i form av
mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse. Planverket anser alt del är
särskilt vikligl all prioritera turismens och friluftslivels intressen i de an­givna
utbyggnadsområdena mot bakgrund av de beräkningar av den fram­tida efterfrågan
på mark för dessa ändamål som har gjorts inom ramen för turistutredningen.
Verket anser all en ökning av ulbyggnadsområdena för fritidsboende skulle
äventyra kustområdets naturvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna i norra Bohuslän bör
enligt planverket i det fortsatta plane­ringsarbetet utarbeta ell program som
anger vilka ålgärder som bör vidtas för de i planeringen utpekade bas- och
utvecklingsområdena och hur dessa åtgärder bör prioriteras. Den områdesplanering
som har påbörjats bör full­föQas med de utarbetade åigärdsprogrammen som grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt riksantikvarieämbetet behövs
kraftiga styrmedel för alt stoppa den funktionsomvandling som äger rum bl. a. i
de gamla bohuslänska fiske­samhällena och som leder lill en utarmning av den
byggda mlQön. Priserna på äldre, centralt belägen bebyggelse har enligt ämbetet
nått en sådan nivå atl den bofasta befolkningen hänvisas lill nyuppförda
bostäder i samhälle­nas utkant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket och fiskeristyrelsen
anser all en ulbyggnad av industri vid Sannäsfjorden i Tanums kommun är
olämplig. VattenmiQön och därmed också fisket skulle påverkas av en sådan
ulbyggnad. Området är av riksin­tresse för naturvård och friluftsliv. Industriell
verksamhel bör enligt plan­verket lokaliseras i anslutning till befintliga
tätorter. Tanums kommun framhåller att kommunen står fasl vid det
utvecklingsområde för industri vid SannäsQorden som har redovisats i
markdispositionsplanen för kust-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;området. Med hänsyn lill alt kommunen har en svår
ekonomisk situation och brist på sysselsättning är det nödvändigt atl kommunen
kan erbjuda lo-kaliseringsalternaliv för industri som kräver läge vid vattnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hogdalsnäsei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter redovisas i avsnitt 5.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av det slora behovet
av rekreationsområden för lätortsbe-folkningen i Göteborgsregionen är en sträng
hushållning med tillgängliga ulbyggnadsresurser enligt länsslyrelsen angelägen
i del högexploaterade kustområdet. De synpunkter som länsstyrelsen har fört
fram rörande pla­neringen i det obrutna kustområdet gäller därför i slor
utsträckning även del högexploaterade kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Problemen kring en ulbyggnad av hamnen i Vallhamn i Tjörns
kommun bör enligt länsstyrelsen utredas särskilt i det fortsatta
planeringsarbetet för kustområdet. Tjörns kommun har i förslaget lill kustplan
inte redovisat de konflikter med naturvårdsintressena och fiskels intressen som
muddring-arna och den väsentligt ökade fartygstrafiken kommer att innebära.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landstinget framhåller atl verksamhelen i Vallhamn har
slor belydelse för utvecklingen i Stenungsundsregionen. Landstinget
understrykeratt det industriområde vid Vallhamn som Tjörns kommun har redovisat
i sin pla­nering ligger i anslutning till befintliga verksamheter. Enligt
landstinget bör de ytleriigare verksamheter som kan bli aktuella i
Vallhamnsområdet be­dömas även från regionalekonomisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen inom de
högexplo­aterade kustområdena redovisas i avsnill 4.2. Beträffande Göteborgs
och Bohus län anförs därutöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket framhåller all den
fortgående omvandlingen av fritidshus till permanenlbosläder innebär alt den
redovisade netloökningen av fritidsbe­byggelse i det högexploaterade
kustområdet i Göteborgs och Bohus län har blivit måttlig. Verket anser atl
kust- och skärgårdsområdet i Göteborgs och Bohus län bör betraktas som i
princip fullbyggl med enskild fritidsbe­byggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ulbyggnad av hamnen i Vallhamn är enligt bedömningar
som plan­verket tidigare har gjort inte godtagbar från miQösynpunkt på grund av
de omfattande muddringsarbelen som skulle komma all krävas. Enligt verkel kan
endasl en begränsad farledsfördjupning godlas. Planverket anser alt del för
västkusten och Öresundskusten behövs en allsidig utredning som underlag för
kommande beslut om hamnutbyggnader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller att en hamnutbyggnad i
Vallhamn innebär konflikter med nalurvårdsinlressena. Del gäller också en
ulbyggnad av hamnen i Uddevalla. Mot bakgmnd av den betydande överkapacitet som
ryms i befintliga hamnar anser verkel atl det är tveksamt om ytterligare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hamnutbyggnader bör komma till stånd.
Riksantikvarieämbetet anser all föreslagna verksamheter vid en utbyggd hamn i
Vallhamn inte är önskvär­da från kulturhistorisk synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De muddringsarbelen och den
deponering av muddringsmassor som man föreslår skall genomföras i
Vallhamnsområdet kan enligt fiskeristyrel­sen inte godlas från fiskets
synpunkt. Sjöfartsverket anser atl det vad gäl­ler sjösäkerheten och
godshanteringen inte finns någon allvarlig invänd­ning mol en ökad
fartygstrafik vid Vallhamn. Verket har dock lidigare på­pekat de konsekvenser i
form av muddring och deponering som en ytterli­gare fariedsfördjupning innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Tjörns kommun hävdar att en
ulbyggnad av industri- och hamnområdet i Vallhamn är av grundläggande betydelse
för kommunens utveckling. Kommunen hemställer om regeringens stöd för den
planering som bedrivs i Vallhamnsområdet. Vallhamnsområdet är enligt kommunen
inte av in­tresse för friluftslivet. Alternativa områden för industrietablering
finns en­dast i begränsad utsträckning i kommunen. Undersökningar som har ut­förts
av Göteborgs universitet och länsstyrelsens nalurvårdsenhel visar enligt
kommunen atl den relativt omfattande muddring och tippning av muddermassor som hittills
har skett i Vallhamn inte har påverkat naturmil­jön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen och berörda kommuner
har enligt länsstyrelsen i vissa fall haft olika uppfattningar om hur
bevarandeintressena vid GullmarsQorden skall tillgodoses. En utbyggnad av
industri- och hamnverksamhel vid Salt­källan och Korsvik i Munkedals kommun är
enligt länsstyrelsen inte lämp­lig. Länsstyrelsen ifrågasätter vidare det
principbeslut som med anledning av Bokenäs områdesplan har fattats i Uddevalla
kommun om all alll kom­munens avloppsvatten inom GullmarsQordens
nederbördsområde skall tillföras Qorden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är enligt landstinget angelägel
alt i det fortsatta planeringsarbetet för GullmarsQorden så långt möjligt
förena skyddsåtgärder med rimliga lös­ningar av kommunernas problem när del gäller
näringslivs- och bebyggel­seutveckling saml vallen- och avloppsfrågor.
Landstinget anser atl de kostnader som kommunerna har för reningsåtgärder och
andra åtgärder som hänger samman med skyddet av riksintressena vid
GullmarsQorden bör bestridas av statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket och planverket
anser att en utbyggnad av hamnverk-samhelen i Munkedals kommun är olämplig med
hänsyn lill bevarandein­tressena vid GullmarsQorden. Enligt naturvårdsverket
bör man vara myc­ket försiktig med att lokalisera sådana verksamheter till
området kring GullmarsQorden som kan innebära ökade risker för Qordens
naturvärden. Försl när utredningen om GullmarsQorden har avslutats och man har
kart­lagt befintliga utsläppsförhållanden kan man slutligt ta ställning till
vilka verksamheter som kan accepteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Munkedals kommun motsätter sig varje inskränkning i
möjligheterna att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utnyttja
Munkedals hamn för avsett ändamål. En ulbyggnad av hamn- och
industriverksamheten vid SaltkälleQorden är myckel viktig för kommu­nens
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göta
älv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller
alt planeringen för Göta älvs dalgång har gett myckel olika resultat på ömse
sidor om läns­gränsen. På västra sidan - i Kungälvs kommun i Göteborgs och
Bohus län - har bevarandeinlressena enligt länsstyrelsen prioriterats genom atl
på­gående markanvändning, huvudsakligen jord- och skogsbruk, föreslås be­slå.
På östra sidan - i Ale kommun i Älvsborgs län - har däremot bety­dande områden
längs Göta älv föreslagits för induslriulveckling, vilkel en­ligt länsslyrelsen
kan komma atl påverka såväl landskapsbild som naturve­tenskapliga värden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser atl planeringen av Göta älvs
dalgång bl. a. bör syfta till atl bibehålla dalgångens naturgivna karaklär med
smala, flacka, oftast betade strandzoner, kantade av bergsområden. Flera
strandängar är enligt verket av värde från ornilologisk synpunkt. Endast sådan
industriell verksamhet som är absolut beroende av hamnläge bör därför enligt
verket komma i fråga för lokalisering i omedelbar anslutning lill älven. Natur­vårdsverket
påpekar också att älven är så smal alt en verksamhel på ena sidan älven
kraftigt kan påverka mlQön på den andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planverket
framhåller att många olika intressen konkurrerar om den av bl. a. geolekniska
skäl begränsade byggbara marken i Göta älvs dalgång. Betydande anspråk ställs
också enligt verket på all få bygga på högklassig jodbruksmark. Verkel
konstaterar att den redovisade markanvändnings­planeringen för älvdalgången har
gett konkreta lösningar i vissa fall. Många markanvändningsfrågor kräver
emellertid fördjupade studier. Det är därför enligt verket angelägel alt
fortsall planering sker på del sätt som har föreslagils i den framlagda
rapporten från det inlerkommunala plane­ringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksfrågorna har enligt länsslyrelsen i många
fall behandlats utför­ligt i de redovisade kommunöversikterna och
markdispositionsplanerna. De åtta kommuner som enligt regeringens beslul över
programskedet skall utarbeta översiktliga planer som beaktar jordbrukets
intressen har i kom­munöversikterna avgränsat områden för vilka områdesplaner
skall upprät­tas. Några kommuner har även utarbetat förslag till
jordbruksmarkspro­gram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lantbruksnämndens beräkningar ligger 30 % av
den värdefulla åkermarken i länet inom områden där fortsatt planering eller
utredning för tätorts- eller vägutbyggnad skall ske enligt de kommunala
planerna. Om­fattningen av dessa riskzoner för jordbmket bör enligt nämnden
begrän­sas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen framhåller alt det är angelägel
att kommunema i lan­det i en forlsalt markanvändningsplanering söker
ulbyggnadsriktningar. tälortsulformning och en lätorlsstuktur som minimerar
förbrukningen av förareell produktion värdefull mark. Kommunernas
planeringsresultat bör i några regioner knytas samman till etl samlat
markhushållningsprogram. Etl sådant program kan enligt lanlbruksslyrelsen på
sikl behöva övervägas i Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket finner del angeläget alt frågan om
hushållning med jord­bruksmarken i Göteborgsregionen uppmärksammas i den
fortsatta plane­ringen inom ramen för kommunalförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har enligt länsslyrelsen i mycket olika
utsträckning be­handlat fiskevårdsfrågor och förslag till ålgärder för atl
tillgodose fiskets intressen i sin planering. Det gäller bl.a. ålgärder för att
skydda viktiga reproduklionsområden. Enligt länsslyrelsen innebär det slora
svårigheter alt säkerställa yrkesfiskels intressen eftersom man saknar lämpliga
plane­ringsformer och säkerställandemedel. Fiskenäringens behov av mark och
hamnar har däremol kunnal tillgodoses i kommunernas planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser all möjlighetema att genom
förordnanden enligt na­turvårdslagen skydda vatten av betydelse för
fiskreproduktion i högre grad borde ha tagits lill vara av kommunema. Sådana
förordnanden har före­slagits endast i några fall. Några kommuner, bl. a. Tanum
och Uddevalla, har i kommunöversikterna angett restriktiva riktlinjer för
utveckling av be­byggelse i reproduklionsvattnens närområden. Åtskilliga
kommuner har över huvud taget inte angett riktiinjer till skydd för
reproduklionsområde-na.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten att utnytQa strändema för fritidsfiske
har enligt länsstyrel­sen tillgodoselts bl. a. genom strandskyddsförordnanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskerikonsulenlen anser atl delar av
strandområdena vid kusten samt elt belydande antal sjöar har säkerställts för
fritidsfisket. Det har skett ge­nom att kommunerna har avsatt stora mark- och
vattenområden för fri­luftslivels behov. Det för yrkesfisket viktiga
kustvattnet och flera för fisket värdefulla vattendrag är dock enligt
konsulenten inte tillfredsställande sä­kerställda. Yrkesfisket har i allt högre
grad inriktats mol kustfiske. De ständigt ökade anspråken på kustvaltenområdel
från andra verksamheter innebär att kraftfulla insatser måste göras för alt
skydda kustfisket. För all fiskets intressen skall kunna göra sig gällande är
det enligt fiskerikonsulen­len nödvändigl atl samråd mellan kommunema och
fiskels företrädare sker i samtliga fall då fiskets intressen berörs i
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt landstinget är det angeläget atl man i den
fysiska riksplaneringen slår vakt om fiskerinäringens utvecklingsmöjligheter.
Skyddet för värde­fulla reproduktionsområden bör uppmärksammas särskilt i
planeringen. Fiskets intressen bör även i övrigl uppmärksammas i planeringen
när det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gäller bl. a. hamnar, förhållandet till fritidsbåtslivet
och bebyggelseutveck­lingen i-skärgårdssamhällena. Landstinget betonar atl del
är angeläget atl ökat samråd sker mellan kommunerna och fiskets företrädare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen anser att det
planeringsarbete som har genomförts i lan­det från fiskels synpunkt är mest
tillfredsställande i Göteborgs och Bohus län. Fiskets intressen har getts ett
betydande utrymme i de kommunala planerna. Uddevalla och Göteborgs kommuner har
enligt fiskeristyrelsen f. n. på ett relativt tillfredsställande sätt
säkerställt fiskets intressen. Övri­ga kommuner i länet bör enligt styrelsen
vid kommande revidering av kom­munöversikter och markdispositionsplaner närmare
redovisa hur man av­ser alt säkerställa fiskeinlressena. Kustkommunerna bör i
den fortsatta planeringen särskilt uppmärksamma yrkesfiskets intressen i
kustvatten-områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård. frUuflsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har under
planeringsskedet inom ramen för den nalur-vårdsplanering som bedrivs i länet
sammanställt etl omfattande material rörande naturvården som underlag för
kommunemas planering. Länssly­relsen har vidare, bl. a. i samverkan med
Stiftelsen för västsvenska fritids­områden, genomfört ett antal förordnanden
enligt naturvårdslagen som i viss utsträckning säkerställer de områden i länet
som är av riksintresse för naturvården. De områden som enligt kommunernas
riksplaneprogram be­höver säkerställas motsvarar enligt länsstyrelsen en areal
som är mer än fyra gånger så slor som den som f. n. skyddas genom förordnanden
enligi naturvårdslagen. Att säkerställa dessa områden av riksintresse genom oli­ka
ålgärder enligt naturvårdslagen och byggnadslagen är ell omfattande ar­bete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunema har enligt länsslyrelsen
i huvudsak varit positivt inställda till atl genomföra åtgärder till skydd för
naturvårdens intressen. När det gäller naturresurser som är ekonomiskt
intressanta alt exploatera, som t. ex. större grustillgångar, skogliga
referensområden och vissa marina om­råden, har dock kommunerna ofta varil
obenägna all tillgodose bevarande­intressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen och kommunema har i
vissa fall varit oeniga om hur om­råden av riksintresse för naturvård och
friluftsliv skall säkerställas i plane­ringen. Bl.a. har Munkedals kommun
enligt länsstyrelsen inte behandlat Bärfendalen och landskapet kring
Hajumsälven som riksintressanta områ­den i sin planering. Kommunen har inte
heller tagit ställning till vilka åtgär­der som bör vidtas för att skydda
KynneQäll och HerrestadsQället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsåtgärder
erfordras enligt länsstyrelsen för att till­godose friluftslivets intressen i
Svartedalens naturområde. Stenungsunds kommun har i sin planering gjort en
alltför snäv avgränsning av området. Länsstyrelsen anser att den avgränsning av
Svartedalenområdet som kom­munalförbundets kansli har gjort bör vara vägledande
för den fortsatta pla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;neringen.
De säkerställandeåtgärder som föreslås av Stenungsunds kom­mun är vidare
otillräckliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landstinget
framhåller att Svartedalenområdet bör utvecklas för fri­luftslivets behov
samtidigt som man tar hänsyn till jord- och skogsbrukets intressen. Enligt
landstinget utgör de riktlinjer för markanvändningen och den avgränsning av
området som berörda kommuner har redovisat en rim­lig avvägning mellan olika
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
naturvårdsverkets bedömning har den fysiska riksplaneringens planeringsskede i
länet gett ett i huvudsak godtagbart resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Munkedals
kommun bör enligt naturvårdsverket revidera sin kommun­översikt så atl
friluftslivets intressen i Bärfendalenområdet tillgodoses. Vidare bör kommunen
snarast, i samråd med länsslyrelsen, påbörja en pla­nering för KynneQäll och
HerrestadsQället. För atl ett tillräckligt skydd av områdena skall kunna
erhållas kommer det enligt verkel alt krävas förord­nanden enligt
naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket delar länsstyrelsens uppfattning
om hur Svartedalens naturområde bör avgränsas. Stenungsunds kommun vidhåller
sin stånd­punkt när det gäller avgränsningen av området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tanums
naturskyddsförening framhåller att det stopp för att exploatera för
fritidsbebyggelse som i princip gäller i kustområdet har förstärkt intres­set
av all exploatera i inlandet, främst kring insjöarna. Skyddet för sjö­landskapet
kring Bullaren och Kärnsjön i norra Bohuslän är mol denna bak­grund hell
otillräckligt. Enligt föreningen bör ett minst 2-3 km brett områ­de av det
orörda sjö- och Qällandskapel i norra Bohuslän avgränsas som riksintressanl för
naturvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mycket
arbele återstår enligt länsstyrelsen med att säkerställa kultur­minnesvårdens
intressen i länet. Översiktliga inventeringar har kunnat ge­nomföras endast i 6
av länets 15 kommuner. Som underiag för atl säker­ställa områden och objekt av
riksintresse för kulturminnesvården behövs dessutom enligt länsslyrelsen
fördjupade inventeringar och kompletteran­de ulredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att kulturhistoriska
miljöer i stor utsträckning måste säkerställas enbart genom riktlinjer i
kommunöversikt eftersom lagstiftningen saknar instrument som ger elt effektivt
skydd. Del är enligt länsstyrelsen angeläget alt instrument skapas antingen i
byggnadslagstift­ningen eller i kulturminnesvårdens speciallagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet konstaterar alt länsstyrelsen
och Munkedals kommun har olika uppfattningar om hur den kulturhistoriska miQön
av riksintresse kring kyrkan i Bärfendal skall avgränsas och säkerställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Två lyper av funktionsomvandling vilka båda innebär
planeringspro­blem förekommer enligt länsslyrelsen i länet. I södra länsdelen
dominerar omvandlingen av fritidshus lill permanentbostäder. Helårshusens
omvänd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ling lill fritidshus medför problem framför allt i nona
delen av länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar atl
kommunerna i enlighet med statsmakter­nas riktlinjer har reserverat mark i
Lysekils och Stenungsunds kommuner för fortsatt utbyggnad av sådan industri som
behandlas i den fysiska riks­planeringen. En utbyggnad av industri är enligt
länsslyrelsen möjlig i Bro­Qorden och Stenungsund. men förutsätter att stora
krav ställs på industri-ema när det gäller all behandla utsläpp till luft och
vatten. I Stenungsunds kommun har mycket stora markområden för fortsatt
induslriutbyggnad av-gränsals i planeringen. Enligt länsstyrelsen förutsälter
en fortsall utveck­ling av petrokemisk industri i Stenungsund en förbättrad
process- och re­ningsleknik. som innebär att ingen nämnvärt ökad belastning på
områdets recipienter uppkommer. Liknande förutsättningar bör enligt
länsstyrelsen gälla för en fortsatt utveckling av petrokemisk industri i
Göteborg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anför alt
verksamheter som inte skall prövas av regering­en enligt 136 a § byggnadslagen
kan betecknas som sådana icke mlQöstö­rande verksamheter som enligt
länsstyrelsen bör kunna etableras på elt flertal platser längs länets kust ulan
atl komma i konflikt med riktlinjema i den fysiska riksplaneringen. Sådana
etableringar behöver enligt länsstyrel­sen inte medföra konflikter med andra
intressen då verksamheterna som regel förläggs i anslutning lill befintliga
samhällen. En förutsättning för etablering av industri vid kusten är dock alt
särskilda naturvärden inte förslörs och atl långtgående reningsåtgärder vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar all arbetet
under planeringsskedet har klarlagt alt betydande miQöproblem föreligger även i
områden som särskilt har pe­kats ut som lämpliga för utveckling av sådan
industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen. Detla gäller bl.a.
Stenungsund. Enligt verkels mening är det därför inte möjligl alt utan
ytterligare analys la ställning till vilka platser som är särskilt lämpliga för
en utveckling av sådan industri. Det är i ställel angeläget alt man
översiktligt ställer samman del utred­nings- och planmaterial som föreligger.
BroQordenområdet har enligt ver­ket mycket god beredskap för
lokaliseringsprövning av sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen.
Omfattande undersökningar har genomförts av mlQöförhållanden, farleder m. m.
Planberedskapen i områ­det är god. Stenungsundsområdet har enligt verkel också
en god planbe­redskap. De miQöundersökningar som har genomförts tyder dock på
att möjligheterna till fortsatt ulbyggnad i området av industri som innebär yt­terligare
utsläpp lill luft och vallen är begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen, vilka bl. a. innebär atl omfat­tande bevarandeinlressen skall
tillgodoses i stora delar av länet, kan enligt landstinget innebära svårigheter
alt få nya företag att etablera sig i länet. Sysselsättningsutredningen bör i
sin översyn av de regionalpolitiska stöd­formerna enligt landstinget ägna
särskild uppmärksamhet ål utvecklingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av näringslivet i de
områden som berörs av starka bevarandeintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konflikterna mellan bevarandeintressena och olika
alternativ för den framtida sträckningen av väg E 6 har enligt länsslyrelsen
under planerings­skedet studerats av en arbetsgrupp med representanter för
vägförvaltning­en. länsstyrelsen och landstinget. Arbetsgruppen har vall ut två
altemativ av de fyra som tidigare förelåg för fortsatt utredning. E 6:s framtida
sträck­ning vid Tanumshede utreds av en särskild arbetsgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De kommuner som berörs av en broförbindelse mellan
Orust och fast­landet har enligt vägverket endast redovisat etl av två möjliga
alternativ för denna broförbindelse. I avvakten på att en allsidig utvärdering
genom­förs bör enligt verket båda alternativen redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hamnar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att de djuphamnsresurser som
finns i länets kust­område utgör resurser av riksintresse som bör beaktas
oavsett vilka rikt­linjer som i övrigt gäller för kustområdet. Länsstyrelsen
har därför, i sam­råd med berörda kommuner, medverkat till att
djuphamnsresurserna i lä­net beaktas i de kommunöversikter och
markdispositionsplaner som före­ligger. I planeringen har de berörda områdena
antingen försetts med rikt­linjer som innebär att de inte får tas i anspråk för
annal ändamål eller redo-visals som områden vilka avses planeras för
hamnändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En av de mesl angelägna kvarstående
planeringsuppgiftema i länet är enligt länsstyrelsen att skaffa ett ersättningsområde
för Sisjöns skjutfält. Verksamheten vid skjutfältet innebär konflikter dels med
friluftslivets in­tressen i Sandsjöbackareservatel, dels med planerad utbyggnad
av Möln­dals tätort. Skjutfältet bör enligt länsstyrelsen på sikt flyttas.
Detta kan dock ske först när man har anskaffat ett likvärdigt skjulfält.
Lokaliserings-alternativ utreds f. n. av Göteborgsregionens kommunalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller att en utgångspunkt för
att Lv 6 skall kun­na behållas i Göteborg är att övningsbetingelsema på bl. a.
Sisjöns skjulfält inte förändras. Mölndals kommun bör därför enligt
överbefälhavaren åläg­gas att utforma sin planering så alt Sisjöns skjutfält
kan behållas i nuvaran­de omfattning. Om ett förslag till alternativ
lokalisering av skjutfältet som kan accepteras av försvaret läggs fram, bör
försvarets fastighetsnämnd ges i uppdrag att ulreda frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser atl regeringen bör ta ställning
till hur försvarets intres­sen när det gäller Sisjöns skjutfält bör avvägas mol
andra angelägna sam­hällsintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.14 Älvsborgs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samtliga 18 kommuner i Älvsborgs
län antog kommunfullmäktige un­der år 1974 program för hur den fysiska
riksplaneringens riktlinjer avsågs bli fullföljda i den kommunala
markanvändningsplaneringen och genom andra åtgärder. Regeringen tog ställning
till programmen genom beslut län för län under våren 1975. För Älvsborgs län
fattades beslut den 3 april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Älvsborgs län
har redovisat sitt arbete under pla­neringsskedet med att fullfölja riktlinjema
för hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat
av kommunfullmäktige antagna kommunöversikler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Älvsborgs län omfaltas Vänern,
Dalslands kanals sjösystem, Fegen, Lygnem och Göta älvs dalgång av den fysiska
riksplaneringens geografis­ka riktlinjer. Dalslands kanals sjösystem är också
utpekat som primärt re­kreationsområde. Vidare har regeringen i beslulel över
programskedet fö­reskrivit att länsstyrelserna i Älvsborgs, Skaraborgs och
Värmlands län gemensamt skall lämna en särskild redovisning av
planeringsarbetet för Vänem och dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna kring Vänern har
redovisat ett gemensamt planeringsun­derlag i form av en lägesrapport,
Vänerredovisningen - februari 1977. Fullmäktige i de i Älvsborgs län berörda
kommunerna, nämligen Väners­borgs, Melleruds och Åmåls kommuner, har godkänt
planeringsunderla­get.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För området i anslutning till
Dalslands kanals sjösystem, det s. k. Dals-land-Nordmarkenområdel
(DANO-områdel), har DANO-kommillén med representanter för Bengtsfors, Dals-Eds,
Melleruds, Åmåls och Årjängs kommuner lagt fram ell förslag till översiktlig
plan för markanvändningen. Bengisfors, Dals-Eds, Melleruds och Åmåls kommuner i
Älvsborgs län har godkänt de i förslaget framförda principerna för hur området
bör utnyUjas. Dessa fyra kommuner har också beslulal atl utredningens plan för
markan­vändningen t. v. skall ulgöra resp. kommuns markanvändningsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fegenkommittén med representanter
för Svenljunga, Gislaveds och Fal­kenbergs kommuner har utarbetat ett förslag
till gemensamt ställningsta­gande lill markanvändningen kring sjön Fegen.
SvenQunga kommun har reserverat sig mol kommitténs förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För sjön Lygnem har Marks kommun,
på grundval av en tillsammans med Kungsbacka kommun i Hallands län utarbetad
rapport, redovisat en av fullmäktige antagen markdisposilionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För Göta älvs dalgång har berörda
kommuner i Älvsborgs och Göte­borgs och Bohus län under ledning av
Göteborgsregionens kommunaiför-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bund
utarbetat förslag till översiktlig markanvändningsplan. De berörda kommunema i
Älvsborgs län, nämligen Ale, Lilla Edets. Trollhättans och Vänersborgs
kommuner, har godkänt förslagel som underlag för fortsatt kommunal planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för åtgärder
som kommunerna har vidtagit eller avser atl vidta för att genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnals av samtliga kommuner i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Älvsborgs län har ställt samman och
utvärderat de kom­munala redovisningarna samt i yttrande lill ämbetsverken och
regeringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under
planeringsske­det. Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetts av
länsstyrelsen den 15 augusti 1977. Detta har tillsammans med länsstyrelsens
övriga redovis­ning sänts för yttrande till landstinget och för kännedom till
kommunerna. Slutligt sammanfattande yttrande har avgelts av länsstyrelsen den
21 no­vember 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogals den av
regeringen i dess beslut med anledning av den fysiska riksplaneringens programskede
begärda sär­skilda redovisningen av planeringsarbetet för Vänem och dess
kustområ­den. Vidare har länsslyrelsen bifogat landstingels yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade materialet har
lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fl. (Seavsnitt &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;I.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle att komma med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas, landslingens och
ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts lillfälle
alt komma in med synpunkter på verkens yttranden. I Älvsborgs län har syn­punkter
lämnats av Lerums och Lilla Edets kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser alt kommunöversiklerna utgör
ett viktigt led i arbe­tet med atl tillgodose riktlinjerna för hushållning med
mark och vatten. Be­lräffande t. ex. områden av riksintresse för naturvården
och kulturminnes­vården måste emellertid kommunöversiktemas riktlinjer enligt
länsslyrel­sen i vissa fall föQas upp med ytleriigare ålgärder för att
intressena skall kunna säkerställas varaktigt. Länsstyrelsen anser att en
omprövning av kommunöversikternas riktlinjer bör ske inom några år och all det
då är angelägel all en bättre samordning kommer till stånd över kommungrän­serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att kommunöversikterna ofta
har fått grundas på bristfälligt underlagsmaterial eftersom kommunomfattande
markanvänd­ningsplaner saknas. Länsstyrelsen fäster stor vikt vid atl alla
kommuner i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;länet påbörjar eller fullföljer sådan
markanvändningsplanering. Det är vidare enligt länsstyrelsen angeläget atl den
omfatlande områdesplanering som har påbörjats för att bl.a. tillgodose olika
riksintressen färdigställs och alt områdesplanerna därefter antas av kommunema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen uttalar att den i det
fortsatta arbetet avser att ägna stor uppmärksamhet åt komplettering och
uppföljning av kommunemas åt­gärdsredovisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantmäteriverket erinrar om alt
överlantmätarmyndighelen i länet befa­rar att lång tid behövs för att klarlägga
den avsedda markanvändningen för de områden i kommunöversikterna där fortsatt
utredning krävs eller områ­desplan skall upprätias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vänern och dess kustområden
Remissinstansernas synpunkter redovisas i avsnitt 5.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fegen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att
SvenQunga kommun inte har godtagit de förslag lill riktlinjer för
bebyggelseutvecklingen i Fegenområdel som har lagts fram av Fegenkommittén.
Länsstyrelsen framhåller alt en enhetlig syn på markanvändningen i Fegenområdel
är nödvändig för att möjliggöra fortsalt arbete med att säkerställa områdets
naturvärden. Regeringen bör enligt länsstyrelsen la ställning i denna fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom landels insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande
Fegen anförs därutöver föQan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket påpekar all verket
tillsammans med planverket tidiga­re har framhållit för SvenQunga kommun all en
lokalisering av bebyggelse till Övre Backa är olämplig från såväl naturvårds-
som friluftslivssynpunkt. Naturvårdsverket framför på nyll att eventuell
fritidsbebyggelse bör för­läggas i anslutning till befintlig tätbebyggelse,
främsl vid Kalvsjön. Plan­verket anser atl Fegenkommilténs förslag bör ligga
lill grund för Sven­Qunga kommuns fortsalla planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lygnern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att rapporten
från det inlerkommunala planerings­arbetet för Lygnern och de
markanvändningsplaner som berörda kommu­ner på grundval av denna rapport har
utarbetat, tillgodoser riktlinjerna en­ligt regeringens beslut med anledning av
den fysiska riksplaneringens pro­gramskede. Del redovisade planeringsmaterialet
bör enligt länsslyrelsen ligga till grund för fortsaU mer detaQerad planering
och för säkerställande av värdefulla nalurmlQöer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dalslands kanals sjösystem (Dalsland—Nordmarkenområdet)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuners gemensamma redovisning beträffande
markan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vändningen
i området Dalsland-Nordmarken, det s.k. DANO-områdel, tillgodoser enligt
länsstyrelsen riktlinjerna i regeringens beslut med anled­ning av programskedet
i den fysiska riksplaneringen. Den översiktliga pla­neringen bör dock föQas
upp, vilket DANO-kommillén och berörda kom­muner ocksä avser att göra.
Värdefulla natur- och kulturmiljöer bör därvid enligt länsstyrelsen på etl
bättre sätt än hittills inordnas i planeringen. Re­gionalpolitiskt stöd lill
jordbruket bör enligt länsstyrelsen kunna komma ifråga inom DANO-områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar för alt DANO-kommilténs förslag
skall tillgodose riks­planeringens riktlinjer är enligt naturvårdsverket att
överväganden görs om vilka delområden som bör skyddas mot exploatering och att
åtgärder vidtas för att säkerställa dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket påpekar med anledning av atl Årjängs
kommun i Värmlands län har reserverat sig mol DANO-kommilténs förslag vad
gäller riktlinjer för tillkommande fritidsbebyggelse, atl kommitténs förslag
bör ligga till grund för den fortsalla planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göta
älvs dalgång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser atl den slutrapport som har
redovisats från det in­lerkommunala utrednings- och planeringsarbetet
tillgodoser de utgångs­punkter som angavs i regeringens beslul med anledning av
programskedet i den fysiska riksplaneringen. Rapporten utgör tillräckligt
underiag för forl­salt arbele i kommunerna. Det är enligt länsstyrelsen
angelägel atl sådanl forlsalt samarbete som föreslås i rapporten kommer lill
stånd. Länsstyrel­sen uttalar att den kan ta slutlig ställning till
markanvändningen i de olika delområdena först i samband med atl resultat
redovisas av den fortsatta kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande Ale kommun påpekar länsslyrelsen alt
näringslivels utveck­ling i kommunen kan komma att försväras av all tillgängliga
utbyggnads­områden för industri i älvdalen även är värdefulla jordbruks- eller
natur­vårdsområden. Länsslyrelsen menar att del är viktigt alt de regionaleko­nomiska
frågorna ägnas tillräcklig uppmärksamhet i samband med bedöm­ning av bl. a. jordbrukets
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller
att planeringen för Göta älvs dalgång har gett mycket olika resultat på ömse
sidor om läns­gränsen. På västra sidan - i Kungälvs kommun i Göteborgs och
Bohus län - har enligt länsstyrelsen bevarandeintressena prioriterats genom att
på­gående markanvändning, huvudsakligen jord- och skogsbruk, föreslås be­slå.
På östra sidan - i Ale kommun i Älvsborgs län - har däremot bety­dande områden
längs Göta älv föreslagits för induslriulveckling, vilket en­ligt länsstyrelsen
kan komma att påverka såväl landskapsbild som naturve­tenskapliga värden
negativt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser att planeringen av Göta älvs
dalgång bl. a. bör syfta lill att bibehålla dalgångens naturgivna karaktär med
smala, flacka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;oftast
betade slrandzoner, kantade av bergsområden. Flera strandängar är enligt verket
av värde från ornitologisk synpunkt. Endast sådan industriell verksamhet som är
absolut beroende av hamnläge bör därför enligt verkel komma i fråga för
lokalisering i omedelbar anslutning till älven. Natur­vårdsverket påpekar också
att älven är så smal alt en verksamhet på ena sidan älven kraftigt kan påverka
miQön på den andra sidan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket framhåller att många olika intressen
konkurrerar om den på grund av bl.a. geolekniska skäl begränsade byggbara
marken i Göta älvs dalgång. Betydande anspråk ställs också enligt verkel på att
få bygga på högklassig jordbruksmark. Verket konstaterar att den redovisade
markan­vändningsplaneringen för älvdalgången har gett konkreta lösningar i
vissa fall. Många markanvändningsfrågor kräver emellertid fördjupade studier.
Del är därför enligt verket angeläget att fortsatt planering sker på del sätt
som har föreslagits i den framlagda rapporten från det inlerkommunala pla­neringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen bedömer alt den planering som pågår i
kommunerna i hög grad torde komma att tillgodose uppställda riktlinjer för
behandlingen av jordbruksmarken. Jordbrukets intressen torde enligt
länsstyrelsen i de flesta fall kunna tillgodoses utan att andra intressen
behöver åsidosättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För flertalet tätorter pågår enligt länsstyrelsen
områdesplanering som syftar till alt tillgodose jordbrukets intressen.
Länsslyrelsen stryker kraf­tigt under betydelsen av att konsekvenserna för
tätorternas miQö och funk­tion av bl.a. hänsynen lill jordbruksmarken ägnas
stor uppmärksamhet i samband med områdesplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen framhåller att det är angeläget
att kommunerna i lan­det i en fortsatt markanvändningsplanering söker
ulbyggnadsriktningar. tälortsulformning och en tätorlsstmktur som minimerar
förbrukningen av för areell produklion värdefull mark. Kommunemas
planeringsresultat bör i några regioner knytas samman till ett samlat
markhushållningsprogram. Ett sådant program kan enligt lantbruksstyrelsen på
sikt behöva övervägas i Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen viktigt att skogsbruket
inordnas i kommuner­nas översiktliga planering. För detta krävs
underiagsmalerial som mera de-taQerat än hittills redovisar skogsbrukets
viktigare intresseområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagna kapacitetsökningar i sågverk och
massafabriker motsvarar enligt länsstyrelsen en ökad avverkning med drygt 30% i
länets skogar. Från skogsvårdssynpunkl är en sådan ökning inte möjlig. Behovet
av över­väganden för större regioner än enskilda län bör enligt länsstyrelsen
upp­märksammas bättre än hittills.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjerna för fiskets behandling
i den fysiska riksplaneringen har en­ligt länsslyrelsen inte kunnal tillgodoses
i någon slörre grad under plane­ringsskedet. Länsstyrelsen erinrar om atl
fiskeristyrelsen tog ställning till redovisade fiskeintressen sent under planeringsskedet.
Vidare har vatten-frågoma enligt länsstyrelsen kunnat behandlas av kommunerna i
endast begränsad omfattning. Länsstyrelsen anser emellertid alt fiske- och vat­tenfrågorna
bör kunna inarbetas i kommunemas markanvändningsplaner med utgångspunkt i det
arbete som nu bedrivs av regionala och kommuna­la organ. Länsstyrelsen
framhåller all den fortgående försurningen och kvicksilverföroreningarna
påverkar fisket starkt negativt och all någol bör göras ål dessa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar att
någol direkt säkerställande i den kom­munala planeringen av fiskets intressen
inte har skett i de elva kommuner i länet, vilka berörs av fiskels viktigare
intresseområden. Styrelsen framhål­ler att försurningssituationen i länet är
besvärande och att del är viktigt atl kommunema även i fortsältningen aktivt
deltar i arbetet med att söka be­gränsa skadoma av försumingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen i Vänern och i
del primära rekreationsområdet Dals­lands kanals sjösystem bör enligt
fiskeristyrelsen ägnas särskild uppmärk­samhet i den fortsatta planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar all elt
omfattande arbele återstår för att lång­siktigt säkerställa de mesl värdefulla
naturmiQöerna i länet. Genom att riktlinjer i regel har angetts i
kommunöversiktema torde emellertid enligt länsslyrelsen risken för en olämplig
bebyggelseutveckling i värdefulla na­turområden vara förhållandevis liten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att
interkommunalt planerings- och säkerstäl­landearbete har bedrivits för vissa
områden av riksintresse för naturvård och friluftsliv. Belräffande KroppeQäll
är del enligt länsstyrelsen av stor vikt att samtliga berörda kommuner i första
hand lar ställning till bebyggel­sefrågoma och till markanvändningen i de
delområden som är av särskilt värde för den vetenskapliga naturvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den utredning om markanvändningen
på Halle- och Hunneberg som år 1974 tillsattes av länsstyrelsen hade inte
slutfört sitt arbete vid tidpunkten för länsstyrelsens yttrande över
planeringsskedet. Länsstyrelsen framhål­ler i sitt yttrande alt det är av stor
vikt att ett samlat malerial beträffande markanvändningen läggs fram så snart
som möjligt.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' En slutrapport från arbetsgruppen för Halle- och
Hunneberg - &amp;quot;Halle- och Hun­neberg, sammanfattande rapport&amp;quot; -
publicerades av länsstyrelsen i Älvsborgs län i maj 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser beträffande
Svarledalen atl den bearbetning av för­slagel till markanvändningsplan som
pågår för del s. k. vildmarksområdet bör slutföras. Vad gäller Härskogenområdet
har skilda uppfattningar redo­visats beträffande områdets avgränsning och
säkerställandeåtgärder. Det är enligt länsslyrelsen angeläget all regeringen
lar ställning till hur stats­makternas riktlinjer för berörda verksamheter bör
tillgodoses. Länsslyrel­sen framhåller atl en samordnad planering bör komma
lill stånd också för Risvedenområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De flesta av länets kommuner har
enligt länsslyrelsen under de senaste åren svarat för kulturhistoriska
ulredningar som har gjort del möjligl alt närmare klarlägga de kulturhistoriska
värdena och ge besked i fråga om be­byggelseutvecklingen. Det är enligt
länsstyrelsen viktigt att sådana preci­seringar kommer till stånd i samtliga
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser alt
nödvändiga skyddsåtgärder snarasl bör vid­tas för de objekt och områden som är
av riksintresse för naturvården och friluftslivet. Belräffande
utredningsarbetet för Halle- och Hunneberg fram­håller verket att del är
angelägel all utredningen redovisar hur naturvår­dens intressen skall
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lilla Edets kommun anser med
anledning av länsstyrelsens yttrande atl reservatsbildningen för Svartedalens
cenlrala område bör påskyndas så atl inte markägarna drabbas av förluster genom
atl inte kunna driva elt ratio­nellt skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att främja en utveckling enligt
de sociala mål som anges i rapporten (SOU 1971:75) Hushållning med mark och
vatten måsle kommunema en­ligt länsstyrelsen aktivt planera även för
fritidsbebyggelse. Med utgångs­punkt från bl.a. inlerkommunala utredningar bör
det vara möjligl alt i kommunernas markanvändningsplaner ange lämpliga områden
för sådan bebyggelse. Kravet på alt upprätta formella detaQplaner för
fritidsbebyg­gelse bör enligt länsstyrelsen många gånger kunna hållas tillbaka.
Lilla Edets kommun framhåller med anledning härav atl detta krav inte kan
minskas så länge styrmedel saknas i lagstiftningen beträffande omvandling av
fritidsbebyggelse till permanent bostadsbebyggelse. Sådan omvandling är ett
stort problem för kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl
förutsättningama för lokalisering av ytterligare mlQöstörande och
resurskrävande industri (FRP-industri) till länet är be­gränsade med hänsyn
till naturmiQöns känslighet för utsläpp, främst av försurande ämnen. En annan
begränsande faktor är den bristande tillgång­en på råvara för skogsindustrin.
De bästa möjlighetema till industrilokali­sering torde enligt länsstyrelsen
finnas längs Vänerkusten och Göta älvs dalgång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skillnaderna i lokaliseringsförulsättningar mellan
sådan industri som be­handlas i den fysiska riksplaneringen och annan industri
blir enligt länssty­relsen allt mindre, bl. a. som en följd av ökad rening av
utsläpp. Analys av behov och förutsättningar för sådan industri bör därför
också beakla för­hållandena för övrig industri. Länsstyrelsen framhåller vidare
alt det är viktigt att planeringen av utbyggnad av sådan industri som behandlas
i den fysiska riksplaneringen samordnas med den regionalpoliliska planeringen
och den regionala trafikplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenhelema från tillkomsten av Landvetters
flygplats talar enligt länsstyrelsen för att flygplatsers lokalisering bör
prövas i inlerkommunala och kommunala översiktsplaner. Länsstyrelsen anser alt
det kan sättas ifråga om inte flyget skall betraktas som mlQöstörande
verksamhet och omfattas av bestämmelsema i 136 a § byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.15
Skaraborgs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga 16 kommuner i Skaraborgs län antog
kommunfullmäktige un­der år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer avsågs bli fullföQda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
genom andra åtgärder. Regeringen tog ställning till programmen genom beslul län
för län under våren 1975. För Skaraborgs län fattades beslul den 24 april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Skaraborgs län har redovisat
sill arbele under pla­neringsskedet med atl fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gölene och Skara kommuner har redovisat av
kommunfullmäktige an­tagna kommunomfattande markdispositionsplaner. Karlsborgs
kommun har redovisat av fullmäktige godkänd kommunomfattande markdisposi­lionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogats de av
regeringen i dess beslut med anledning av den fysiska riksplaneringens
programskede begärda sär­skilda redovisningarna av planeringsarbetet för Vänern
och dess kustom­råden och för södra Billingen. Länsslyrelsen har även lämnat
särskilda re­dovisningar av planeringsarbetet för Vättern och Tiveden och av
arbetet med program för hushållning med jordbruksmarken. Vidare har länssty­relsen
bifogat dels yttranden från försvarsområdesbefälhavaren för Ska­raborgs 
försvarsområde,   vägförvaltningen,   lantbmksnämnden,   skogs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vårdsstyrelsen och landstinget, dels Vänerulredningens och
Vänerredovis­ningens lägesrapporter, skiss lill generalplan för cenlrala
Tiveden, Sydbil-lingenkommitléns rapporter, länsstyrelsens meddelande 7/74
Frilids-hus-primärbostad saml lanlmäterienhetens inventering av fritidsbebyg­gelse
i Skaraborgs län 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade
materialet har lämnals av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnill 1.). Beträffande
Skaraborgs län har yttranden kommit in från Skövde MiQöforum och avdelningen
för samhällsplanering vid arkitektur-sektionen, Chalmers lekniska högskola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretls tillfälle
atl komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts lillfälle atl komma in med synpunkter pä verkens yttranden. I
Skaraborgs län har syn­punkter lämnats av länsslyrelsen och Falköpings kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedels ulfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommunöversikter
tillgodoser enligt länsstyrelsens uppfattning i allt väsentligt de statliga
intressena inom den fysiska planeringen i kom­munema under förutsättning alt
föreslagna utredningar och fortsatt mark­användningsplanering kommer till
stånd. De synpunkter som de statliga länsorganen har framfört i samråd och i
avgivna yttranden har i huvudsak kunnat beaktas i de kommunöversikter som nu
har antagits. Riksintresse­na tillgodoses främsl genom riktlinjer av olika
slag. Förordnanden enligt byggnads- och naturvårdslagarna föreslås endast där
länsslyrelsen och kommunen gemensamt bedömt det möjligl att genomföra dem under
den närmaste treårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar att
översiktliga planer som ger en bild av av­sedd markanvändning i områden med
geografiska riktlinjer ännu inte har hunnit utarbetas av berörda kommuner. Av
de åtta kustkommunerna vid Vänem och Vättem har endast en, nämligen Gölene,
utarbetat en plan som har kunnat förankras genom anlagande i fullmäktige. I de
tre Vätler-kommunema och i Lidköpings och Mariestads kommuner har arbetet med
kommunomfattande markdispositionsplaner påbörjats. Kommunerna har godkänt
program för planeringen. Gullspångs kommun har utarbetat en områdesplan för
Otterbäcken, vilken täcker en väsentlig del av kommu­nens Vänerkust.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De upprättade åtgärdsredovisningama
föQer enligt länsstyrelsen de kommunala programmen och kommunöversiklerna.
Forell hundratal om­råden i länet diskuteras i åtgärdsredovisningarna olika
säkerställandeåtgär­der enligt naturvårdslagen och byggnadslagen. I en del fall
berörs mycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;stora områden av föreslagna förordnanden. Länsstyrelsen
framhåller atl genomförandet av dessa åtgärder kommer atl kräva betydande
insatser i tid och pengar. Del är enligt länsstyrelsen nödvändigl alt göra en
angelä-genhelsgradering av kulturminnes- och nalurvårdsobjeklen i länet som un­derlag
för säkerställandearbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter redovisas i avsnitt 5.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vättern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser atl den
pågående markanvändningsplaneringen för Vätterns kustområde i stort motsvarar
statsmakternas krav. Då konflikter­na rörande markanvändningen synes vara mycket
begränsade är en vidare­utvecklad övergripande planering enligt länsstyrelsen
inte nödvändig. Frå­gorna om vattenvården, fisket och sjöns användning för
militär verksam­het, sandtäkt m. m. måste fortlöpande uppmärksammas. Delta bör
liksom hittills kunna ske i samverkan mellan berörda länsstyrelser och kommuner
samt i samråd med kommittén för Vätterns vattenvård, militära myndighe­ter och
fiskerimyndigheter. Förslag lill säkerställande av för fisket vikliga
reproduktionsområden bör enligt länsstyrelsen inarbetas i kommunernas
översiktsplaner vid kommande revideringar. Länsstyrelsen framhåller atl en
förväntad ökning av båtsporten kommer att innebära ökade motsätt­ningar i norra
Vättem mellan den militära skjutverksamheten och friluftsli­vet. En anpassning
av de militära skjutningarna, främst sommartid, är en­ligt länsstyrelsen
önskvärd med hänsyn lill friluftslivsintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstinget framhåller att
möjligheten alt i framtiden mer effektivt ut­nytQa Vättern för fraktfart är
beroende av framlida transportmöjligheter på Göta kanal. Del är enligt
landstinget önskvärt alt åtgärder inte vidtas som omöjliggör en eventuell
framtida utbyggnad av Göta kanal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom insjöområde­na redovisas i avsnitt 4.6. Beträffande Vättern
anförs därulöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket instämmer i stort i
länsstyrelsernas bedömning av det pågå­ende planeringsarbetet och av de
ålgärder som bör vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller all motsättningen mellan de
militära intres­sena och rekrealionsinlressena måsle lösas på etl sådant sätl
att resp. in­tressen kan tillgodoses. Vältems speciella värde från
fiskerivelenskaplig synpunkt bör enligt verkel också beaktas i den fortsatta
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta överläggningar mellan
försvarsmakten, berörda länsstyrelser, kommuner och fiskerimyndigheter fordras
enligt överbefälhavaren för atl lösa de konflikter som föreligger mellan den
militära skjutverksamhelen, friluftslivels och fiskets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen framhåller Vätterns slora betydelse för
såväl yrkes-som fritidsfisket och konstaterar atl föroreningssituationen
successivt har förbättrats. Nyetablering av industri som påverkar
vattenkvaliteten lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;men för fisket kan enligt styrelsen inte godtas. Styrelsen
delar vidare läns­styrelsens uppfattning om vilka säkerställandeåtgärder som
behöver vidtas för att tillgodose fiskels intressen och framhåller att fisket i
den fortsatta planeringen bör ägnas ökad uppmärksamhet. Yrkesfiskels särskilda
mark­anspråk bör säkerställas i den kommunala planeringen. Konflikterna mellan
fisket och den militära verksamheten bör särskilt uppmärksammas.
Fiskeristyrelsen föreslår även att riktlinjer för fisket utarbetas för Vättern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tiveden, Unden och V den&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar atl det
inlerkommunala planeringsarbetet för centrala Tiveden ännu inte har resulterat
i någol konkret handlingspro­gram. Förutsättningar finns dock för att arbetet skall
kunna leda fram till en gemensam syn på markanvändningsfrågorna i det primära
rekreations­området. Planeringsarbetet bör även i fortsältningen bedrivas i
nära sam­råd med länsstyrelserna och andra berörda regionala organ i Skaraborgs
och Örebro län. Konflikter föreligger enligt länsstyrelsen mellan friluftsli­vets
intressen, bevarandeintressena och skogsbrukets intressen i centrala Tiveden.
Konsekvenserna av olika inriktning på markutnyttjandet bör be­lysas i del
fortsatta planeringsarbetet. Åtgärder för att främja fritidsfisket bör också
föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller atl del är
myckel angeläget att den framställ­ning som år 1972 gjordes av länsstyrelserna
i Skaraborgs och Örebro län om att för delar av centrala Tiveden bilda
naturreservat alternativt natio­nalpark snarasl leder lill åtgärd.
Länsstyrelsen har under år 1977 förordnat om interimistiskt naturreservat för
en del av delta område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kontaktema mellan Tiveden och Göta
kanal, som ingår i samma primä­ra rekreationsområde, försvåras enligt länsstyrelsen
av den militära skjut­verksamhelen. Viss tidsmässig samordning torde krävas,
särskilt under sommaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen stöder domänverkels
planer på all förlägga elt centrum för rekreation och fritidsverksamhet till
Granvik vid Vättern. En satsning på Granvik underlättar enligt länsstyrelsen en
nödvändig kanalisering av friluftslivet i området. Landstinget ser också
positivt på etl centrum för rekreation i Granvik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den planerade satsningen på
turismen i Tiveden kan enligt landstinget medföra en välbehövlig stimulans för
samhällsutvecklingen i Karlsborgs kommun. För atl centrala Tiveden skall kunna
svara mot kraven på ett pri­märt rekreationsområde, krävs atl vägfrågorna får
en tillfredsställande lös­ning. Landstinget understryker vidare vikten av att
skyddsfrågorna för centrala Tiveden snarast blir lösta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller att elt säkerställande av
naturvårdsintres­set inom centrala Tivedenområdet kräver en så stor ekonomisk
satsning atl det inte ens i etl längre tidsperspektiv ryms inom givna ramar.
Verket avser därför alt i särskild ordning underställa ärendet regeringens pröv­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket framhåller atl sjön
Unden, som är av riksintresse för veten­skaplig naturvård och ligger i
anslutning till det i stort sett oexploaterade Tiveden, bör hållas fri från
fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sydbillingen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter redovisas i avsnitt 5.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De redovisade
jordbruksmarksprogrammen ger enligt länsslyrelsen ut­tryck för en viQa att
beakla jordbrukels intressen i den fortsatta planering­en.
Jordbruksmarksprogrammen har enligt länsslyrelsen i slorl setl upp­rättals i
enlighet med givna anvisningar. Vid upprättandet av programmen har kommunerna
samrått med länsstyrelsen, lantbruksnämnden och Lant­brukarnas riksförbund.
Programarbetet är däremot inte samordnat över kommungränser i annan mån än atl
kommunerna har använt gemensamt underlag för bedömning av jordbruksmarkens
värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller dock atl
jordbruksintressena inte har beaktats på ell lillfredsslällande sätt vid de
överväganden som har gjorts om tätorts­utbyggnaden. Altemativa
utbyggnadsriktningar har inte studerats i till­räcklig utsträckning. Kommunemas
ställningstaganden bör enligt länssty­relsen preciseras genom att
kommunöversiktema ses över i detta avseende och genom en mer medveten
tälorlsplanering. Den framtida tätortsplane­ringen bör enligt länsstyrelsen
även grundas på mer realistiska befolk­ningsprognoser. Även i ett regionalt
sammanhang anser länsstyrelsen att de areella näringarnas intressen är
otillräckligt beaktade. Ett fortsatt inter­kommunalt planeringsarbete i form av
en länsomfaltande försöksplanering i samverkan mellan berörda kommuner,
länsstyrelsen, lantbruksnämnden, skogsvårdsstyrelsen och de areella näringamas
organisationer bör därför komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar all
översiktliga planer för markanvändningen som tillgodoser jordbrukels intressen
inte har upprättats i de i regerings­beslutet angivna sju kommunema med
expansiva tätorter. De bedömning­ar som har gjorts grundas på redan befintliga
planer. Det är enligt länssty­relsen angeläget att se över befintliga planer
varvid ökad hänsyn bör tas till jordbrukets intressen. Detta bör, förutom i de
kommuner som har angetts i tidigare regeringsbeslut, även ske i Vara kommun.
Det är vidare enligt länsstyrelsen med hänsyn till jordbrukets intressen av
vikt att arbetet med kommunomfattande markdispositionsplanering förs vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen framhåller att
de jordbruksmarksprogram som har redovisats av vissa kommuner i Skaraborgs län
ger en bild av oförändrat eller till och med ökat exploateringstryck mot
jordbruksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen anser, liksom
också länsstyrelsen och lantbruks­nämnden, atl även Habo och Hjo kommuner bör
upprätta jordbruksmarks­program.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällande och föreslagna
förordnanden enligt naturvårdslagen innebär enligt länsstyrelsens bedömning
måttliga inskränkningar för skogsbruket. Kommunemas målsättning atl i
planeringen ta hänsyn till jordbrukels be­hov vid samhällsutbyggnad medför dock
enligt länsstyrelsen att exploate­ringsintressena i stället kommer att riktas
mol skogsmarken. För att undvi­ka en framtida virkesbrist bör ålgärder vidtas
för att hushålla med skogs­marken. Bl.a. bör skogsbrukels intressen ägnas
större uppmärksamhet i den fortsatta planeringen. Därvid bör även hänsyn tas
till skogens stora be­tydelse för friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller alt
skogsbrukel i Tiveden och på Hunneberg enligt regeringens beslut över
programskedet skall bedrivas med särskild hänsyn lill friluftsliv, naturvård
och kulturminnesvård. Särskilda utred­ningar som syftar lill att säkerställa
riksintressena pågår för dessa områ­den.'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstinget anser alt intensivare
skogsvård måste sättas in om inte akut virkesbrisl skall uppstå på längre sikt.
Det är enligt landstinget angeläget att en förfinad skogsmarksgradering
genomförs för hela länet i den fortsat­ta markanvändningsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen har enligt
länsstyrelsen endast i myckel begränsad om­fattning kunnat tillgodoses i den
nuvarande etappen av den fysiska rikspla­neringen. Den fysiska planeringen ger
små möjligheter att påverka vatten­områden utanför de slrandnära partier som
regleras enligt 15 § naturvårds­lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen delar den av flera
kommuner framförda uppfattningen att åtgärder bör vidtas för alt förbättra
möjligheterna all utnytQa fritidsfiske-vattnen. Första steget bör vara att åsladkomma
en samlad planering för sjön eller vattendraget i dess helhet. Länsstyrelsen
vill också påtala försur­ningen genom svavelnedfall. De värst drabbade områdena
i länet, nämli­gen Tiveden och Hökensås, har stor belydelse för fritidsfisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen anser all
belydande delar av fiskets problem kan lösas inom ramen för etablerade
planeringsformer. Det är viktigt att fisket be­handlas i kommunöversikter och
markdispositionsplaner, eftersom mark­användningsbeslut som regel direkt eller
indirekt påverkar vattenmiljön och därmed fiskels förutsättningar. 1 det
fortsatta planeringsarbetet bör enligt fiskeristyrelsen samtliga 15 kommuner
som berörs av fiskets viktiga­re intresseområden redovisa hur de avser att
säkerställa dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen påpekar att vattenkraftverket i Gullspång
påverkar laxens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' En slutrapport frän arbetsgruppen för Halle- och
Hunneberg - &amp;quot;Halle- och Hun­neberg, sammanfattande rapport&amp;quot; -
publicerades av länsstyrelsen i Älvsborgs län i maj 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lekområden.
Hittills har de enligt vatlendomen ulförda åtgärderna inte va­rit tillräckliga
för att garantera laxens fortbestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård,
friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De områden och objekt som är av riksintresse för
naturvården i länet har enligt länsslyrelsen beaktats i samtliga
kommunöversikter. De säkerstäl­landeåtgärder som föreslås av kommunema kommer
att i allt väsentligt till­godose riksintressena när de har genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att föreslagna åtgärder skall kunna genomföras inom rimlig tid avser
länsstyrelsen alt genomföra en detaljerad prioritering för länet. Av de stör­re
riksobjekten prioriterar länsstyrelsen f.n. Hornborgasjön, Tiveden,
Sydbillingen. delar av Vänerskärgården och Mösseberg högst. Därnäst kommer
Hunneberg, delar av Kinnekulle och ett antal områden i slutt­ningszonerna på
Falbygdens platåberg. Inom de närmaste två till tre åren kan definitiva
säkerställandeåtgärder i bästa fall ha genomförts för Tive­den, delar av
Vänerskärgården och Kinnekulle. Naturvårdsverket ställer sig bakom den
prioritering av riksobjeklen som länsstyrelsen gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att flertalet av de
områden i länet som är av riksintresse för naturvården samtidigt är av
riksintresse för kulturminnes­vård, friluftsliv eller jord- och skogsbruk. 1
vissa fall föreligger konflikter mellan de olika intressena. Känsliga
naturmiQöer av stort vetenskapligt värde hotas i vissa fall av friluftsliv i
intensiva former eller av ett rationellt bedrivet skogsbruk. S.k.
brukningshinder för jordbrukel i form av sten-gärdsgårdar och liknande utgör
vidare värdefulla inslag i miQön från både naturvårds- och
kulturminnesvårdssynpunkt. De påbörjade metodsludier-na i Falbygden om hur
kulturminnesvården och naturvården kan inordnas i den kommunala
markanvändningsplaneringen är enligt länsstyrelsen av stort principiellt
intresse och bör stödjas även i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller alt det framlida behovel
av aktiv naturvård i odlingsbygder endast delvis har kartlagts och alt
omfattningen av de stöd­åtgärder som behövs därför inte kan anges. Även för de
områden som in­te omfattas av förordnanden enligt naturvårdslagen är
stödåtgärder enligt länsstyrelsen erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De avgränsningar m.m. som under programskedet har gjorts
av de om­råden och objekt som är av riksintresse för kulturminnesvården är
enligt länsslyrelsen noggrant studerade på regional och lokal nivå. Ytterligare
preciseringar av kulturminnesvårdens intressen har under planeringsske­det
gjoris främst för Falbygden i samband med den tidigare nämnda me-lodstudien och
för Sydbillingen genom det omfatlande utredningsarbete som har bedrivits där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att riktlinjer i
kommunöversikt i många fall har använts för att säkerställa kulturminnesvårdens
intressen. I de flesta fall är dock riktlinjema så vagt formulerade att
riksintressena knappast kan anses vara säkerställda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att på länsnivå kunna planera
de arbetsinsatser som erfordras måste enligt länsstyrelsen en länsomfaltande
prioritering ske av önskvärda åtgär­der för att tillgodose kulturminnesvårdens
intressen. Ytterligare invente­ringar i begränsade områden behöver också
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den upprustning av Göta kanal som
riksdagen har beslutat om ger enligt länsslyrelsen helt nya möjligheteratt
bevara kanalens kulturhistoriska vär­de. Upprustningsarbetet bör ske i nära
samråd mellan antikvariska myn­digheter, länsstyrelse och berörda kommuner. En
kullhurhistorisk inven­tering av kanalen har under år 1977 utförts av
länsmuseet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet anser att
konflikter mellan kulturminnesvårdens och jordbrukets intressen i allmänhet bör
kunna lösas utan betydande men för jordbruket. Ämbetet framhåller att det öppna
odlingslandskapet i bl. a. Falbygden är särskilt känsligt för
strukturförändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flertalet av de slörre områdena av
betydelse för kulturminnesvården bör enligt ämbetet kunna avföras i
planeringssammanhang så snart skydds­behovet har preciserats och tillgodoselts
inom ramen för den kommunala planeringen. Skyddsbehovet i elt antal av dessa
områden, där det kultur­historiska intresset har särskild tyngd, är dock knutet
till området som hel­het och bör i första hand avse skydd mot
strukturförändringar i stor skala. Ämbetet nämner bland dessa områden Falbygden
och Kinnekulle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frilidsbebyggdse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt
antalet fritidshus i länet har ökat från ca 7 800 år 1967 till närmare 13 000
år 1976. En tredjedel av det totala antalet hus ligger i områden med
koncentrerad fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsen har enligt
länsslyrelsen inte i någon större utsträck­ning behandlats i den kommunala
planeringen. I Vänerkommunerna, där efterfrågan på tomter är störst, innebär
kommunöversiktema att elt re­striktivt synsätt på tillkommande
fritidsbebyggelse kommer att tillämpas, särskill i områden där områdesplaner
eller andra planer saknas. Skara kommun har i sin kommunöversikl angett vissa
möjligheter till fritidsbe­byggelseutveckling i Valleområdet. Länsstyrelsen
ifrågasätter om annat än smärre tillskott av fritidsbebyggelse är lämpliga med
hänsyn till att områ­det är av riksintresse för vetenskaplig naturvård och
friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den procentuellt stora ökning av
fritidshus som under senare år har sketl i flera jordbrukskommuner anser
länsstyrelsen bero på att en om­vandling har sketl av lidigare bostadshus för
jordbruksändamål till fritids­bostäder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fortlöpande omvandlingen av
fritidshus till permanenlhus i länet följs uppmärksamt av kommuner och
länsstyrelse. Åtgärder i form av översyn av gällande detaljplan har i några
fall varit nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket delar
länsstyrelsens uppfattning om fritidsbebyggelse­utvecklingen i Valleområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att den typ av
industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen har fått en allsidig och
tillfredsställande behandling i berör­da kommuners planering. Sex större
industrianläggningar av denna lyp finns i länet. Av dessa har Gullspångs
Elektrokemiska AB i Gullspång/ Otterbäcken, Katrinefors bruk i Mariestad och
industrin i Hällekis be­handlats inom ramen för Vänerplaneringen. medan
Ranstadsverket har be­handlats i Sydbillingenutredningen och de båda
kalkindustrierna Gullhö-gen i Skövde och Uddagården (Ytong AB) i Falköping har
behandlats i resp. kommunöversikter. Gullspångs kommun har även utarbetat en
områ­desplan för Otterbäcken som ingående redovisar möjligheterna till mer
omfattande industriell verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föländringar i pågående verksamhet
är enligt länsstyrelsen aktuella för Katrinefors bruk som har ansökt enligt 136
a § byggnadslagen om en ut­vidgning av verksamheten och fått ett delbeslut av
regeringen, för Cemen-ta AB som lägger ned sin produktion i Hällekis under år
1978 och i Ranstad där Mineralprojekt Ranstad prövas enligt 136 a§
byggnadslagen.' Vidare har enligt länsstyrelsen Ytong AB ansökt om koncession
för undersökning av alunskiffer i Falköping och Tidaholm.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att den typ av
verksamhet som Rockwool AB bedri­ver i Skövde och som också planeras i Hällekis
med hänsyn till omgiv­ningspåverkan och råvarubehov bör prövas enligt 136 a §
byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar alt det
lidigare diskuterade kämkraftverkei vid Forshem i Gölene kommun har utgått ur
alla kommunala planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sträckningen av den 800
kV-kraftledning mellan Hallsberg och Göle­borg som kan bli aktuell efter år
1985 kan enligt länsstyrelsen ännu inte närmare preciseras. Länsstyrelsen
föreslår att en särskild utrednings­grupp, med representanter för bl. a.
berörda kommuner och länsstyrelsen, bildas för alt behandla frågor rörande
sträckningen av denna och andra större kraftledningar. Samarbele med kommuner
och länsstyrelser i an­gränsande län är också önskvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vägar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vägplaneringens anspråk på jord-
och skogsbruksmark är enligt länssty­relsen begränsade men kan ha viss
betydelse från arronderingssynpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vägplaneringen har enligt
länsstyrelsen hittills spelat en relativt undan­skymd roll i den fysiska
riksplaneringen. Huvudvägnätet bör betraktas som ett riksintresse som bör
inlemmas i en övergripande fysisk planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Regeringen har i beslut 1978-01-19 lämnat
Luossavaara-Kirunavaara Aktiebolags ansökan om tillstånd enligt 136 a §
byggnadslagen till viss forsknings- och produk­tionsverksamhet vid Ranstad utan
bifall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den tidigare diskuterade
länsflygplalsen i Viglunda i Skara kommun är enligt länsstyrelsen skjuten på
framliden. Handlingsfriheten har dock be­varats i de kommunala planema genom
riktlinjer i kommunöversikten för det aktuella området och genom
markreservation i markdispositionspla­nen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen noterar planema på en
mindre utbyggnad av Skövde flyg­plats. Enligt länsstyrelsen förutsätter
utvecklingen av Skövde som primärt centrum goda kommunikationeräven med flyg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Luftfartsverket konstaterar alt
endast tre primära centra, bland dem Skara/Skövde, idag saknar länsflygplats.
Nya länsflygplatser kan tänkas tillkomma i anslutning till dessa tre primära
centra. Verket konstaterar vidare att frågan om ny länsflygplats vid Viglunda
med hänvisning lill rege­ringens rekommendation har ställts på framliden, men
atl handlingsfrihe­ten har bevarats i de kommunala planema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvarets intressen har enligt
länsslyrelsen i alll väsentligt tillgodosetls i kommunöversiktsarbelet.
Försvarets stömingseffekler över vattenområ­den och konflikter med fiske och
båtsport behandlas främst i Vänerplane­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen
angeläget att åstadkomma elt samutnyttjande av den militära skjutfälls- och
övningsmarken mellan försvaret och i första hand friluftslivet och de areella
näringarna med hänsyn till knappheten på mark för militära ändamål. Frågan bör utredas
ytterligare. Viss försöks­verksamhet pågår i Skövde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I frågan om nytt skjutfält för
Skövde garnison har länsslyrelsen i yllran­de förordaidet s. k.
Bjärsjöallernalivet, som innebär atl skjutfällel förläggs på södra Billingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller att de
militära myndigheterna är beredda till fortsatt medverkan i den planering som
kommer atl ske förVätlern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Belräffande skjulfält för Skövde
gamison anför överbefälhavaren att elt nytt övnings- och skjulfält är
nödvändigt för all tillförsäkra förbanden inom garnisonen godtagbara
övningsbetingelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.16 Värmlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samtliga 16 kommuner i Värmlands
län antog kommunfullmäktige un­der år 1974 program för hur den fysiska
riksplaneringens riktlinjer avsågs bli fullföQda i den kommunala
markanvändningsplaneringen och genom andra åtgärder. Regeringen log ställning
till programmen genom beslut län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
län under våren 1975. För Värmlands län fattades beslul den 3 april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Värmlands län har redovisat
sitt arbete under pla­neringsskedet med atl fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av länels 16 kommuner har 14 redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter. Grums och Säffle kommuner har
redovisat av kom­munfullmäktige godkända kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige antagna kommunomfattande
markdispositionsplaner har redovisats av Eda, Storfors, Säffle, Torsby och Årjängs
kommuner. Kristinehamns kommun har godkänt ett förslag lill kommunomfattande
markdisposilionsplan. Sunne kommun har redovisat etl program för kom­munomfattande
markdispositionsplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Värmlands län omfallas Vänern, Dalslands kanals
sjösystem, Fryksda­len och Klarälvens dalgång av den fysiska riksplaneringens
geografiska riktlinjer. Dalslands kanals sjösystem och Fryksdalen är också
utpekade som primära rekreationsområden. Vidare har regeringen i beslutet över
programskedel föreskrivit alt länsstyrelserna i Värmlands, Älvsborgs och
Skaraborgs län gemensamt skall lämna en särskild redovisning av plane­ringsarbetet
för Vänern och dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna kring Vänern har redovisat elt gemensamt
planeringsun­derlag i form av en lägesrapport, Vänertedovisningen - februari
1977. 1 Värmlands län berörs Grums, Hammarö, Karlstads, Kristinehamns och
Säffle kommuner. Fullmäktige i Grums och Säffle kommuner har godkänt
planeringsunderlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För området i anslutning lill Dalslands kanals
sjösystem, del s. k. Dals-land-Nordmarkenområdet (DANO-områdel), har
DANO-kommillén med representanter för Bengtsfors, Dals-Eds, Melleruds, Åmåls
och Årjängs kommuner lagt fram etl förslag lill översiktlig plan för
markanvändningen. Bengtsfors, Dals-Eds, Melleruds och Åmåls kommuner i
Älvsborgs län har godkänt de i förslaget framförda principerna för hur området
bör utnytQas. Årjängs kommun i Värmlands län har redovisat avvikande
uppfattning på vissa punkter i förslaget. Kommunfullmäktige i Årjängs kommun
har där­för beslutat atl kommitléns förslag lill markdisposilionsplan med vissa
un­danlag skall utgöra markdisposilionsplan för kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande Fryksdalen har inte någon samordnad
planering redovisats av kommunerna. En samarbetskommitté beslående av
representanter för Kils, Sunne och Torsby kommuner har dock påbörjat
programarbete för planering av det primära rekreationsområdet. Vidare har
Torsby kommun redovisat en antagen kommunomfattande markdisposilionsplan.
vilken be­rör Fryksdalen. Sunne kommun har redovisat elt antaget program för
all upprätta en kommunomfattande markdisposilionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inte heller för Klarälvens dalgång har någon
samordnad planering redo-visals av kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kristinehamns kommun har redovisat
ett av fullmäktige behandlat pro­gram för hushållning med jordbruksmarken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända
redovisningar för åtgärder som kommunerna har vidtagit eller avser alt vidta
för atl genomföra den fysiska riksplane­ringens intentioner har lämnals av alla
kommuner i länet utom av Karl­stads och Sunne kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Värmlands län har
ställt samman och utvärderat de kom­munala redovisningarna saml i yttrande till
ämbetsverken och regeringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbelel
under planeringsske­det. Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetls av
länsstyrelsen den 19 september 1977. Detla har tillsammans med länsstyrelsens
övriga redo­visning sänts för yttrande till landstinget och för kännedom lill
kommuner­na. Slutligt sammanfallande yttrande har avgelts av länsslyrelsen den
5 de­cember 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har
fogals den av regeringen i dess beslut med anledning av den fysiska
riksplaneringens programskede begärda sär­skilda redovisningen av
planeringsarbetet för Vänern och dess kustområ­den. Vidare har länsstyrelsen
bifogat landstingels yttrande och en förteck­ning över naturvårdens och
kulturminnesvårdens riksinlressanla objekt samt vissa karlsammanslällningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade
materialet har lämnals av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle
atl komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landslingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts lillfälle all komma in med synpunkter på verkens yttranden. 1
Värmlands län har syn­punkter lämnats av Årjängs kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbelel med den fysiska
riksplaneringen har enligt länsstyrelsen innebu­rit en omfattande
planläggningsverksamhel i kommunerna. Den kommu­nala planeringen har bl.a.
resulterat i att stora områden med oklara eller komplicerade
planeringsförutsättningar har redovisats som utredningsom­råden eller som
områden för vilka forlsalt översiktlig planering (områdes­planering) erfordras.
Totalt har enligt länsstyrelsen i kommunöversikterna angetts etl 80-lal resp.
ett 70-tal sådana områden. Länsstyrelsen bedömer att de planeringsåtaganden m.
m. som har gjorts av kommunerna inom ra­men för den fysiska riksplaneringen i
huvudsak bör kunna slutföras under den kommande treårsperioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar all de åtgärder av länsstyrelsen
i form av pla-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;neringsinsatser. förordnanden och reservatsbildningar, som
styrelsen i samband med redovisningen av den fysiska riksplaneringens
programske­de bedömde erforderiiga, endasl i liten utsträckning har kunnat
genomfö­ras på grund av bristande resurser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vänern och dess kustområden
Remissinstansernas synpunkter redovisas i avsnitt 5.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Klarälvens dalgång och Fryksdalens sjösystem&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De riktlinjer beträffande
Klarälvens dalgång som angavs i regeringens beslul med anledning av den fysiska
riksplaneringens programskede har enligt länsstyrelsen fullföQis i endast
begränsad omfallning under plane­ringsskedet. Någon mellan kommunerna samordnad
planering har inte kommit till slånd. Endasl Torsby kommun har redovisat ell
förslag lill framtida markanvändning. Planen bör dock enligt länsslyrelsen
vidareut­vecklas för alt bl.a. klargöra var inom dalgången ytterligare
bebyggelse kan komma att tillåtas och för atl bättre beakta fiskets intressen.
Forshaga, Karlstads och Munkfors kommuner har inte omarbetat sina i början av
1970-talet upprättade kommunomfattande markdispositionsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller alt
riktlinjerna beträffande Fryksdalens sjö-syslem enligt regeringens beslut med anledning
av programskedet inte har fullföQls i den kommunala planeringen. Endasl Torsby
kommun har redo­visat förslag till framtida markanvändning för Fryksdalens
sjösystem. För­slaget bör dock enligt länsslyrelsen utvecklas vidare med
avseende på be­handlingen av fritidsbebyggelsen, friluftslivet och turismen.
Sunne kom­mun har lagt fram program för upprättande av kommunomfattande mark­disposilionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De tre berörda kommunerna Kil,
Sunne och Torsby har enligt länssly­relsen påbörjat programskrivning för
planering av del primära rekreations­området. Beträffande Torsby kommuns
förslag om utvidgning norrut av rekreationsområdet, anser länsstyrelsen all
avgränsningen av området får avgöras i flen fortsatta planeringen på
inlerkommunal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom älvdalarna redovisas i avsnitt 4.5. Beträffande Värmlands
län anförs därutöver föQan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket bedömer att
bebyggelsetrycket, anspråken från friluftslivet samt naturvårds- och
kulturminnesvårdsintressena är av sådan omfattning i bl. a. Klarälvens dalgång
att en översiktlig markanvändningsplanering för älvdalen bör fullföljas. Verket
anser atl det är angeläget att planarbelel snarasl kommer igång i de kommuner
som inte har påbörjat planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar alt frågan
om utvidgning av del primära rekrea­tionsområdet enligt statsmakternas beslul
(prop. 1975:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46) skall prövas i den kommunala
översiktiiga planeringen. Mot denna bakgrund bedömer verket i likhet med
länsstyrelsen att mark-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;användningsplaneringen
för Klarälvsdalen i Torsby kommun bör fördju­pas och samordnas med planeringen
i Sunne och Kils kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dalslands
kanals sjösystem (Dalsland-Nordmarkenområdet)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuners gemensamma redovisning
belräffande markan­vändningen i området Dalsland-Nordmarken, del s.k.
DANO-områdel. tillgodoser enligt länsstyrelsen riktlinjerna i regeringens
beslul med anled­ning av programskedet i den fysiska riksplaneringen. Årjängs
kommun har inte ställt sig bakom de delar av förslagel som anger riktlinjer för
bebyggel­seutvecklingen inom den s. k. kanalkontaktzonen. Länsstyrelsen anser
att, sedan vissa preciseringar har gjorts i kommitléförslaget beträffande
kanal-konlaktzonens omfattning, de av kommittén föreslagna riktlinjerna bör lig­ga
till grund för den fortsatta kommunala planeringen i Årjängs kommun.
Länsstyrelsen bedömer liksom landstinget att kommunen i hittills upprät­tade
planer inte har tillgodosett riksintressena för friluftsliv och turism i
området. Planverket delar länsstyrelsens och landstingets uppfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningar för atl DANO-kommitléns förslag
skall tillgodose riks­planeringens riktlinjer är enligt naturvårdsverket att
överväganden görs om vilka delområden som bör skyddas mot exploatering och atl
ålgärder vidtas för atl säkerställa dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Årjängs kommun anser med anledning av de statliga
myndigheternas yttranden alt även den avgränsning av kanalkontaktzonen lill
högst 1 km från vattnet som har föreslagits av länsslyrelsen medför allt för
stora re­striktioner mol bebyggelse inom kommunens del av sjösystemet. Kommu­nen
vidhåller att de riktlinjer för bebyggelseutvecklingen som har angetts i kommunöversikten
och i kommunens markdisposilionsplan skall gälla för fortsatta överväganden om
bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt ställningstaganden i
stort sett saknas till hur jordbruksintressena skall säkerställas i de
tätortsnära områden som enligt regeringens beslut med anledning av
programskedet skulle bli före­mål för översiktlig planering med hänsyn till
jordbrukets intressen. 1 kom­munöversikterna har i regel relativt stora områden
som skall bli föremål för områdesplanering redovisats kring tätorterna. I en
del fall har framtida expansionsområden angetts som utredningsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den utredning med kartläggning av konflikterna
mellan tätorts- och jord­bruksintressen som har redovisats av
Karlstadsregionens planerings­nämnd, vilken är ett samarbetsorgan för Forshaga,
Hammarö, Karistads, Kils och Grums kommuner, motsvarar enligt länsstyrelsen
inte de krav på planering som angavs i regeringens beslut med anledning av
programske­det. Fortsall utredningsarbete krävs enligt länsstyrelsen i denna
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen har
skogsbrukets intressen endasl delvis uppmärk­sammats i den kommunala
planeringen. Vid konflikter mellan skogsbruk och bebyggelse har dock i
kommunöversikterna i regel angetts att hänsyn skall tas till skogsbrukets
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger att den i
samband med utbyggnaden inom massa-och pappersindustrin har pekat på behoven av
atl genom dels förbättrad skogsvård höja produktionen, dels teknisk utveckling
öka den andel av den producerade fibermängden som tas tillvara. Detta torde
enligt länssty­relsen bl. a. kräva atl man bedriver ett intensivt skogsbruk i
plantagemässi-ga former med slulavverkningar på relativt stora ytor, att man
använder gödselmedel och att man satsar på växtförädling m. m. Länsstyrelsen
framhåller att del därulöver är synnerligen angeläget atl stora insatser görs
för att tillgodose de övriga intressen som är knutna till skogsmarkerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen på det havsrättsliga
området samt det ökade intresset för fritidsfiske har enligt länsstyrelsen
medfört atl Vänems värde från fiske­synpunkt har ökat. Fiskets intressen bör
därför enligt länsstyrelsen ägnas ökad uppmärksamhet i Vänem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar alt
fiskets intressen i liten utsträckning har beaktats i den kommunala
planeringen. De 11 kommuner i Värmlands län som berörs av fiskels viktigare
intresseområden bör enligt fiskeristyrelsen vid kommande revidering av
kommunöversikterna redovisa hur dessa om­råden skall säkerställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer atl brislen
på skogsråvara i länet kommer alt driva fram elt intensivt skogsbruk. Det är
därför viktigt att slora insatser samtidigt görs för alt tillgodose naturvårdens
och friluftslivets intressen i skogen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt nätverk av orörda skogsmiQöer
bör enligt länsstyrelsen bevaras i lan­det. Arbetet med att finna sådana
områden inom Värmlands län har enligt länsslyrelsen kommit långt.
Säkerställandet av områdena befinner sig där­emot i ett inledningsskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller att
konflikten mellan kulturminnesvårdens in­tressen och en ny vägsträckning för E
18 vid Alslerdalen i Karlstads kom­mun kvarstår sedan den fysiska
riksplaneringens programskede. Vägver­ket anser inte all vägreservalel kan
slopas. Verket anser inte heller att ställningslagande av regeringen behövs i
frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket konstaterar alt
del enligt länsstyrelsens redovisning av säkerställandeläget erfordras
förordnanden enligt naturvårdslagen inom ca 12 områden i länet. Verket förordar
att länsstyrelsen i det fortsalla arbe­tet med atl säkerställa
naturvårdsinlressen prioriterar de riksinlressanla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;områdena, värdefulla myr- och urskogsområden saml orörda
sjöar och vattendrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet konstaterar
att inventeringsarbetet för de s.k. större områdena av inlresse för
kulturminnesvården inte har slutförts i Värmlands län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om fritidsbebyggelse har
enligt länsstyrelsen behandlats i liten utsträckning av kommunema. Fortsatta
studier är angelägna. Kommunala målsättningar för fritidsbebyggelsens
behandling har enligt länsstyrelsen redovisats endast i några fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhållandet mellan tillgång och
efterfrågan på virke i den värmländska skogsindustrins virkesfångstområde är
enligt länsslyrelsen sådant att efter­frågan kraftigt överstiger vad som på
lång sikt är möjligt alt avverka. För­hållandet gäller barrved, medan situationen
är den motsatta för lövved. Förbättrad avsättning för lövved skulle enligt
länsstyrelsen bl. a. ge förut­sättningar för en intensivare skogsvård och som
följd härav en på sikt ökad skogstillväxi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsens mening måste
försiktighet iakttas när det gäller så­dana utbyggnader inom skogsindustrin som
medför ökad förbrukning av barrved: Den nuvarande strukturen inom
skogsindustrin kan dock inte be­traktas som slutlig. Del är enligt
länsstyrelsen troligt att den strukturom­vandling kommer att fortsätta som
hillills har inneburit att tillverkningen i ökad omfallning koncenlreras till
alll färre och slörre enheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger alt det område
i Torsby kommun där industriell verksamhet i form av sprängfogning bedrivs har
avgränsats och getts bygg-nadsreglerande bestämmelser i kommunöversikten.
Härmed lorde enligt länsslyrelsen eventuella konflikter på grund av
lokalisering av bebyggelse inom bullerstört område kunna undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller vikten av
att all möjlig hänsyn las till andra in­tressen som berörs av planerade
dragningar av kraftledningar. Del bör inte vara självklart atl ledningar dras
fram på del ur teknisk synpunkt bästa sät­tet. Hänsyn till exempelvis
bebyggelse, intressant natur och landskapsbild bör enligt länsslyrelsen ges
ökad tyngd och komma in på ett tidigt stadium i planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar att mark har
reserverats på Jäverön för flyttning av Karlstads flygplats. En flyttning bör
enligt verket snarasl komma till slånd bl. a. med tanke på att ett sjukhus
ligger inom det bullerslörda områ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.17
Örebro län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga 11 kommuner i Örebro län antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer avsågs bli full­följda i den kommunala markanvändningsplaneringen
och genom andra åt­gärder. Regeringen tog ställning till programmen genom
beslul län för län under våren 1975. För Örebro län fattades beslut den 17
april 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Örebro län har redovisat sitt
arbele under plane­ringsskedet med att fullföQa riktlinjerna för hushållning
med mark och vat­ten. Redovisningarna har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av länets 11 kommuner har 9 redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikler. Karlskoga och Laxå kommuner har
redovisat av full­mäktige godkända kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige anlagen kommunomfattande
markdisposilionsplan har redovisats av Lindesbergs kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Örebro län omfallas sjöarna Vättern, Hjälmaren
och Unden av den fy­siska riksplaneringens geografiska riktlinjer. Örebro län
berörs även av de primära rekreationsområdena Tiveden och Malingsbo-Kloten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Askersunds kommun har redovisat en av fullmäktige
antagen markdis­posilionsplan för delar av Vätterns strandområde. Planen
omfattar inte de delar av Vätterns stränder som ingår i planområdet för del
primära rekrea­tionsområdet Tiveden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
Hjälmaren har länsstyrelsen i Örebro län ställt samman berörda kommuners
markdispositionsplaner lill en samlad markdisposilionsplan för områdena kring
sjön. Denna markdisposilionsplan har inte antagits av kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För centrala Tiveden, som utgör en del av det
primära rekreationsområ­det Tiveden, har en arbetsgrupp med representanter för
Askersunds, Laxå och Karlsborgs kommuner redovisat ell preliminärt förslag till
general­plan. Kommunfullmäktige i Laxå kommun har godkänt förslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplaner som har antagils av fullmäktige har
redovisats för Påls-boda, Vrelslorp, Sköllersta, Öslansjö och Hallsberg i
Hallsbergs kommun samt för Vintrosa i Örebro kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige behandlade program för
hushållning med jord­bruksmarken har redovisats av Hallsbergs, Kumla,
Lindesbergs och Öre­bro kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för åtgärder
som kommunerna har vidtagit eller avser atl vidta för atl genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnats av samtliga kommuner i länet utom
Ljus-narsbergs kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Örebro län har ställt samman och
utvärderat de kommu­nala redovisningarna samt i yttrande lill ämbetsverken och
regeringen re­dovisat sina Synpunkter med anledning av arbetet under
planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetts av
länsslyrelsen den 12 september 1977. Detta har tillsammans med länsstyrelsens
övriga redovis­ning sänts för yttrande till landstinget och för kännedom lill
kommunerna. Slutligt sammanfattande yttrande har avgetls av länsslyrelsen den
24 okto­ber 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har
fogats en förteckning över de områ­den som är av riksintresse för naturvården
och kulturminnesvården. Vida­re har länsstyrelsen bifogat yttranden från
landstinget, chefen för Bergsla­gens militärområde, landsarkivet i Uppsala,
lantbmksnämnden, skogs­vårdsstyrelsen, LO-distriklel i Örebro län och
Närkes-Östergötlands jord­ägareförening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över del redovisade
malerialel har lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsniu 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretls tillfälle
atl komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes
getts lillfälle alt komma in med synpunkter på verkens yttranden. 1 Örebro län
har syn­punkter lämnals av länsstyrelsen samt Askersunds, Kumla och Örebro
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AUmänt om planeringsskedets uijall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar atl
riksintressena delvis skyddas genom alt samtliga kommuner i länet har upprättat
kommunöversikter i vilka riktlin­jer mol en olämplig bebyggelseutveckling ges.
De planeringsåtgärder som statsmakterna har uppmanat kommunerna alt vidta har
enligt länsstyrelsen genomförts eller är långt framskridna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet med den fysiska
riksplaneringen har enligt länsstyrelsen i hög grad stimulerat kommunernas
översiktliga planering. Härvid har även and­ra markanvändningsfrågor än de som
berör riksintressena uppmärksam­mats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vättern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att
markanvändningsplaneringen av området vid Vättern i huvudsak har bedrivits av
varje kommun för sig. Länsslyrelsen har ställt samman de kommunala planerna
lill en samlad redovisning för Vänerområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den pågående planeringen för
Vättern och dess stränder svarar enligt länsstyrelsen i stort mot
statsmakternas riktlinjer om att planerna skall ge en översiktlig bild av
pågående markanvändning och av slörre förväntade förändringar i denna.
Konflikterna om markanvändningen är enligt läns­styrelsen mycket begränsade
varför styrelsen anser atl en fortsalt inler­kommunal planering inte är
nödvändig. Fortsatt planering, t. ex. utarbe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lande av områdesplaner, bör enligt länsstyrelsen kunna ske
efter behov av resp. kommun i samråd med länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor om vattenvård, fiske samt
sjöns användning för militär verksam­hel, sandtäkt m. m. bör enligt
länsslyrelsen fortlöpande ses över.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen inom
landets insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Belräffande Vättern anförs
därutöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser atl
länsstyrelserna och kommunerna bör vidta kompletterande åtgärder för alt
tillgodose de starka naturvårdsinlressena vid Vättern. Härvid avser verket
förordnanden enligt naturvårdslagen samt planmässiga ålgärder för atl främja
fisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verket framhåller vidare atl
motsättningen mellan de militära intressena och rekrealionsinlressena måsle
lösas på etl sådanl sätt atl resp. inlresse kan tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsalla överläggningar mellan
försvarsmakten, berörda länsstyrelser, kommuner och fiskemyndigheler fordras
enligt överbefälhavaren för att lösa de konflikter som föreligger mellan den
militära skjulverksamheten, friluftslivets och fiskets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen framhåller
Vätterns stora belydelse för såväl yrkes-som fritidsfisket och konstaterar all
föroreningssituationen successivt har förbättrats. Nyetablering av industri som
påverkar vattenkvaliteten till men för fisket bör enligt styrelsen inte godtas.
Styrelsen betonar atl fisket i den fortsatta planeringen bör ägnas ökad
uppmärksamhet. Yrkesfiskets särskilda markanspråk bör säkerställas i den
kommunala planeringen. Konflikterna mellan fisket och den militära verksamheten
bör särskilt upp­märksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket instämmer i stort i
berörda länsstyrelsers bedömning av det pågående planeringsarbetet och de
åtgärder som bör vidtas. Verkel påpe­kar alt områdesplaner för fritidsbebyggelse
skall upprätias för myckel stora delar av strandområdena öster om Askersund.
Även om friluftslivets intressen beaklas i dessa planer, bör enligt planverket
behovel av slörre oexploaterade områden beaklas i den fortsatta planeringen.
Fritidsbebyg­gelsen bör därför begränsas, speciellt i närheten av Askersunds
tätort där risken för omvandling av fritidshus till permanenlbosläder lorde
vara stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Askersunds kommun anser all
friluftslivets viktigaste intressen har till­godosetts genom att områden har
lämnats fria mellan de redovisade ex­ploateringsområdena för fritidsbebyggelse.
Även inom dessa områden har friluflsintressena enligt kommunen bedömts som
väsentliga närmast Vät­tern där fritidshus inte planeras. Däremol har de inre
områdena vid de mindre vikarna inte bedömts ha samma intresse för
friluftslivet. Kommu­nen påpekar vidare atl planbestämmelserna kommer all
utformas så att omvandling av fritidshus till permanenlbosläder motverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;226&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hjälmaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser alt den hittills genomförda
planeringen för Hjälmar­området i stort svarar mot statsmakternas riktlinjer om
att planeringen skall ge en översiktlig bild av pågående markanvändning och av
större för­väntade förändringar i denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Konflikterna om markanvändningen i strandområdena
är enligt länssty­relsen mycket begränsade varför styrelsen anser atl en
fortsatt inlerkom­munal planering inte är nödvändig. Fortsatt planering, t. ex.
utarbetande av områdesplaner, bör kunna ske efter behov av resp. kommun i
samråd med länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor om fiske, vallenvård och vattenreglering bör
enligt länsslyrelsen bli föremål för en fortlöpande översyn. Denna bör liksom
hittills kunna ske i samverkan mellan länsstyrelserna, kommunerna och kommittén
för Mä­larens vattenvård samt i samråd med bl. a. fiskemyndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom landets insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Belräffande Hjälmaren
anförs därutöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planverket
instämmer i huvudsak i de berörda länsstyrelsernas bedöm­ning av den genomförda
planeringen i Hjälmarområdet. Verkel anser dock att det sätt på vilket planerna
är redovisade gör del svårl att få en bild av avsedd markanvändning. Stora
delar av stränderna upptas av områden där fritidsbebyggelse anges kunna
tillkomma och där avvägning mellan olika intressen skall göras i kommande
planer. Verket fömtsätter atl friluftsli­vets intressen beaklas vid denna
avvägning. Slörre sammanhängande be­byggelsefria områden bör enligt verket
eftersträvas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Örebro
kommun påpekar aU man i samband med den senaste planlägg­ningen avsevärt har
minskat omfattningen av tillkommande fritidsbebyg­gelse. I stort sett föreslås
en utbyggnad av redan befintiiga områden. Kom­munen anser atl attraktiva
områden i fortsättningen skall avsättas för fri­luftslivets behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tiveden
och sjön Unden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar atl berörda länsstyrelser år
1972 gjorde en fram­ställning till naturvårdsverket om att bilda ett
naturreservat eller en natio­nalpark i centrala Tiveden. Detta har ännu inte
kunnat genomföras. Del är enligt länsslyrelsen mycket angelägel alt cenlrala
Tiveden snarast ges er­forderligt skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller all elt säkerställande
av naturvårdsintres-sel inom cenlrala Tivedenområdel kräver en så stor
ekonomisk satsning att dét inte ens i elt längre lidsperspektiv ryms inom givna
ekonomiska ra­mar. Verket avser därför atl i särskild ordning underställa
ärendet rege­ringens prövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket framhåller all sjön Unden, som är av
riksintresse för veten­skaplig naturvård och som ligger i anslutning lill den i
stort sett oexploate-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rade Tiveden bör hållas fri från fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Malingsbo-Kloten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En översikt av
Malingsbo-Klotenområdets förutsättningar för turism och rekreation har
utarbetats av den s. k. irelänsutredningen. Den fortsatta planeringen av
området och frågor om samordning, marknadsföring m. m. har överlagils av en
särskild grupp. Samrådsgruppen för Frilidsland Berg­slagen, som består av
representanter för de berörda kommunerna och do­mänverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar alt
samtliga berörda kommuner har upprältal jordbruksmarksprogram. Länsstyrelsen
anser att kommunernas planering för lälortema har fått en ändrad inriktning som
innebär atl jordbruksmark i fortsättningen kommer att tas i anspråk för andra
ändamål i mindre omfatt­ning än tidigare. I avvaktan på fortsatt
områdesplanering anser länsstyrel­sen alt kommunernas redovisning av
inlressezoner för tätorlsulbyggnad kan godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksnämnden anser att
jordbruksmarksprogrammen innebär en något förbättrad hushållning med åkermark
jämfört med lidigare. Denna hushållning är emellertid enligt nämndens bedömning
inte tillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lanlbmksslyrelsen konstaterar atl
jordbmksmarksprogrammen allmänt sett ger en bild av oförändrad eller t. o. m.
ökad exploatering av jordbruks­marken för de närmaste 15-20 åren. Risken för en
sådan utveckling är en­ligt styrelsen särskilt stor bl. a. för enstaka kommuner
i Örebro län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt lanlbruksslyrelsen
angeläget atl kommunerna i den fortsat­ta planeringen söker
utbyggnadsriktningar, tätortsutformning och tätorts-struktur som så långt
möjligt minskar förbmkningen av värdefull jord­bruksmark. Kommunernas
planeringsresultat bör i några regioner knytas samman till ett samlat
markhushållningsprogram. Ett sådanl program kan enligt lantbruksstyrelsen på
sikl behöva övervägas för Mälardalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbmkel har enligt länsslyrelsen
behandlats i myckel ringa omfatt­ning i kommunernas redovisningar. För
kommunernas fortsatta plane-nngsarbete är det därför angeläget att ett skogligt
underiagsmalerial ut­arbetas. Skogsvårdsstyrelsen instämmer i länsstyrelsens
synpunkter och anger att man kommer att bidra med underiagsmalerial för den
fortsatta markdispositionsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbmksnämnden konstaterar att
fisket endasl i några fall omnämns i kommunöversiklerna. Nämnden anser all
kommunernas planer bör kom­pletteras med åtgärder till skydd för fisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser all kommunerna
har beaktat fiskets intressen i den utsträckning som underlagsmaterial och
planeringsmetoder medger. Det är dock enligt länsslyrelsen angelägel all både
underlaget och metoderna för att behandla fisket i översiktlig planering
förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen framhåller atl
fisket inte har behandlats i nämnvärd om­fattning av kommunerna i länet.
Samtliga sex kommuner som berörs av fi­skets viktigaste intresseområden bör i
det fortsatta arbetet redovisa hur man avser alt säkerställa fiskets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen i Vättern och
Hjälmaren bör enligt fiskeristyrelsen äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsatta
planeringen. Viktiga reproduk­tionsområden i sjöarna och i tillflödena bör
därvid säkerställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen finner det
olillfredsställande att man med tillgängliga re­surser inte inom rimlig lid kan
genomföra föreslagna ålgärder för alt säker­ställa områden av riksintresse för
bl.a. naturvården. Endasl etl tiotal av omkring 40 föreslagna förordnanden har
kunnat slutföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer all planeringsskedet har gett elt
i huvudsak godtagbart resultat i länet. I avvaktan på atl erforderliga
säkerställandeåt­gärder kan genomföras bör enligt verkel naturvårdsintressena
bevakas ge­nom att lämpliga ålgärder vidtas i den kommunala planeringen. Elt
viktigt mål bör enligt verket vara alt utarbeta en nalurvårdsplan för länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att
fritidsbebyggelsefrågorna har behandlats huvudsakligen i kommunöversiklerna.
För Vättern och Hjälmaren har fri­tidsbebyggelsen behandlats omsorgsfullt i
områdesplanerna. Länsstyrel­sen påpekar all interkommunalt samarbele pågår för
alt undersöka förut­sättningarna för ytteriigare fritidsbebyggelse i
Bergslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen understryker atl det
finns behov av fortsatta utredningar om fritidsbebyggelsens lokalisering och
markbehov. Föratt man skall hus­hålla med mark och planeringsresurser är det
angelägel alt man iakttar re­striktivitet med atl la i anspråk helt nya områden
för fritidsbebyggelse in­nan befintliga planområden har byggts ul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri och läktverksamhet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen betonar att inga
hinder mol fortsatt utveckling av länets industrier har kommit fram i samband
med den fysiska riksplaneringen. Det finns enligt länsstyrelsen såväl
miQömässiga som areella resurser för en vidare induslriutbyggnad i länet.
Inlandet bör snarasl bli föremål för studier och slällningslaganden vad avser
förutsättningar för sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen.
Konkurrensen mellan skilda markanspråk är enligt länsslyrelsen avsevärt mindre
i inlandsområdena än vid kusterna. Länsstyrelsen pekar särskill på
Kvarntorpsområdels speciel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;la
förutsättningar för utveckling av tung industri, främst vad beträffar na­turtillgångar
och transporlfömtsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar atl inlandet inte har
behandlats lika ingående som kusterna vad gäller förutsättningar för utbyggnad
eller nylokalisering av sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen. Verket framhåller atl Kvarnlorpsområdet har vissa
förutsättningar som inlandslä­ge. Recipientförhållandena är emellertid en
starkt begränsande faktor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lokalisering av mlQöstörande industri i stor skala
till Kvarnlorpsområ­det kan enligt naturvårdsverket endast ske om
föroreningarna från den be­fintliga verksamhelen kraftigt begränsas samt om
tillkommande industrier har långtgående skydd för utsläpp. Vattenrecipienten
för Kvarnlorpsområ­det är enligt verket redan överbelastad och ulsläppen av
svavdhalliga äm­nen lill luften är redan f n. för höga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kumla kommun framhåller all miQöförhållandena i
Kvarntorp har för­bättrats under de senasle åren. Del är enligt kommunen
rimligt att utgå från att belastningen på luft- och vattenrecipienten från befintliga
induslri­er kommer att minska med mer än vad som motsvarar de utsläpp som
kommer all tillåtas från eventuellt nya företag. Liknande synpunkter fram­förs
av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den process- och reningsleknik som successivt
utvecklas kan enligt länsstyrelsen flertalet av de induslrilyper som behandlas
i den fysiska riks­planeringen lokaliseras till Kvarntorpsområdet. Även
regionalpoliliska skäl talar enligt länsstyrelsen för en lokalisering av tung
industri lill områ­det som komplement till den lätta induslrin i cenlrala
Närke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För brytning och utvinning av framför allt
alunskiffer bör enligt länssly­relsen metoder utvecklas dels föratt begränsa
störningarna på miQön, dels för alt återställa landskapet efter avslutad
brytning. Alunskifferbrylning är svårhanleriig ur miQösynpunkt. Områdena som
kan bli aktuella för bryt­ning är dessutom av betydande intresse för jordbruk,
naturvård, kultur­minnesvård och bostadsbebyggelse. Liknande synpunkter
framförs av in­dustriverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen påpekar atl länet berörs av statens
vatlenfallsverks lång­sikliga planer på två 800 kV-ledningar saml en myckel
slor transformator-station i skärningen mellan dessa ledningar. Byggandet av
ett sådant kraft­ledningsnät medför konsekvenser som enligt länsslyrelsen gör
del nödvän­digl med tidiga och omfattande samråd mellan kraftdistributören,
länssty­relsen och berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom de områden som berörs av de planerade
kraftledningarna finns en­ligt landstinget starka motstående intressen, bl. a.
områden av stort intres­se för friluftsliv, naturvård, kulturminnesvård och
försvar. Landstinget un­derstryker därför länsstyrelsens krav på samråd i ett
tidigt skede av plane­ringen för kraftledningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att norra delen av Kilsbergen
som är av riksin­tresse för friluftslivet, gränsar lill Villingsbergs skjutfäll
i Örebro kommun. Överläggningar mellan kommunen, länsslyrelsen och de militära
myndig­heterna har lett till att allmänhetens tillträde till den östra delen av
skjutfäl­tet har kunnal utsträckas i tiden. Länsslyrelsen anser att del är
angeläget atl samråden fortsätter för atl man skall kunna undersöka om det
finns yt­terligare möjligheter för den militära verksamhelen och friluftslivet
alt samulnyuja vissa delar av skjutfällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren
anser all försvarsmakten har sträckt sig så långl som del är möjligt i syfte
att bereda allmänheten tillträde lill Villingsbergs skjut­fält. Örebro kommun
bör i sin fortsatta planering beakta detla förhållande. Någol ytterligare
ställningslagande i denna fråga av regeringen anser över­befälhavaren inte vara
nödvändigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Örebro
kommun anser all överläggningarna med försvaret bör fortsätta om utformningen
av bestämmelserna för allmänhetens tillträde till skjutfäl­lel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.18
Västmanlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga 11 kommuner i Västmanlands län antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer av­sågs bli fullföQda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
ge­nom andra ålgärder. Regeringen tog ställning lill programmen genom be­slul
län för län under våren 1975. För Västmanlands län fattades beslul den 24 april
1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
kommuner i Västmanlands län har redovisat sitt arbete under planeringsskedet
med atl fullföQa riktlinjerna för hushållning med mark och vatten.
Redovisningarna har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
fullmäktige antagna kommunomfattande markdispositionsplaner har redovisats av
Arboga, Kungsörs, Köpings, Skinnskatlebergs och Västerås kommuner. Surahammars
kommun har redovisat en av fullmäktige god­känd kommunomfattande
markdisposilionsplan som illustration till kom­munöversikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Västmanlands län omfaltas Mälaren, Hjälmaren och Dalälven av den fysiska
riksplaneringens geografiska riktlinjer. Västmanlands län berörs även av de
primära rekreationsområdena Mälaren, Nedre Dalälven och Malingsbo-Kloten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mälarområdet
behandlas i Västerås, Köpings och Kungsörs kommuners kommunomfattande
markdisposilionsplaner. Hallslahammars kommun har för området redovisat en av
fullmäktige godkänd markdisposilionsplan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213  
Bilagal&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
illustration till kommunöversiklen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hjälmarområdet behandlas i Arboga kommuns
kommunomfattande markdisposilionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Dalälvens dalgång har markdisposilionsplaner
inte redovisats av be­rörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För del primära rekreationsområdet Nedre Dalälven
antog berörda kommuner under våren 1976 etl gemensamt planeringsprogram. Kommu­nerna
har ocksä redovisat en lägesrapport från planeringsarbetet för Nedre Dalälven.
För de övriga primära rekreationsområdena i länet har ingen re­dovisning av
planeringsarbetet skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Västerås kommun har redovisat av kommunfullmäktige
antagen områ­desplan för Västerås tätort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige behandlade program för
hushållning med jord­bruksmarken har redovisats av Arboga, Hallslahammars,
Heby, Kungs­örs, Köpings, Sala och Västerås kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för åtgärder
som kommunerna har vidtagit eller avser att vidta för att genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnats av Arboga, Kungsörs, Köpings, Sala
och Västerås kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Västmanlands län har ställt samman
och utvärderat de kommunala redovisningarna saml i yttrande till ämbetsverken
och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet.
Preliminärt sammanfattande yttrande har avgelts av länssly­relsen den 15
september 1977. Detla har tillsammans med länsstyrelsens övriga redovisning
sänts för yttrande till landstinget och för kännedom lill kommunerna. Slutligt
sammanfattande yttrande har avgetls av länsstyrel­sen den 21 september 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogats
yttranden frän landstinget, vägförvaltningen, lantbmksnämnden,
skogsvårdssiyrelsen och fiskerikon­sulenlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade materialet har
lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle atl komma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas, landslingens och
ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts
lillfälle att komma in med synpunkter på verkens yllranden. I Västmanlands län
har inga kompletterande synpunkter lämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt
om planeringsskedets uifaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen finner att planeringsarbetet har gett
ett gott resultat i lä­net. Kommunerna har nu i de flesta fall en översikt över
markanvändning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;232&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;en i slorl och över de konflikter eller det
samordningsbehov som finns i skilda områden. För alt det skall vara möjligl alt
närmare ta ställning lill de redovisade konflikterna behövs dock i flera fall
en fortsatt områdesplane­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller att
planeringsarbetet har fört med sig förbätt­rade kontakter mellan företrädare
för olika intressen på kommunal och re­gional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringen bör enligt
länsslyrelsen i fortsättningen inriktas mera på be­byggelsefrågor och särskill
på frågor om lätortsulvecklingen. Länsslyrel­sen betonar sambandet mellan den
fysiska översiktsplaneringen och den regionalpolitiska planeringen och pekar
bl. a. på atl lokaliseringen av bo­städer och arbetsplatser har betydelse för
hur man kan lösa konflikterna mellan lätortsutveckling och hushållning med
jordbmksmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;\jälaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer att behandlingen av Mälarområdet i
kommunernas markdisposilionsplaner och kommunöversikler stämmer överens med
statsmakternas riktlinjer för planeringen inom primära rekreationsområ­den. De
markreservalioner som planerna innehåller möjliggör enligt läns­styrelsen en
framtida utveckling av friluftsliv och turism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En arbetsgrupp med representanter
för kommunerna vid Mälaren bör enligt länsstyrelsen bildas för att diskutera
mål för områdets utveckling och utarbeta etl program för utredningar och
planering i syfte att utveckla förutsällningarna för friluftsliv och turism.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom landets insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6. Belräffande
Mälaren anförs därulöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser atl del fortsatta
planeringsarbetet för Mälarområdet bör ges den inriktning som berörda
länsstyrelser anger. Samordnade insat­ser, bl. a. i form av markreservalioner
för vissa anläggningar för turism och rekreation, torde enligt verket
erfordras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den planerade utbyggnaden av 550
fritidshus i Frösåker-Harkieområdel i Västerås kommun kan enligt planverket
ifrågasättas. En så omfattande utbyggnad i detta läge torde medföra konflikter
med friluftslivet och kan innebära risk för alt permanent bosättning sker i
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverket bör
ytterligare fritidsbebyggelse i princip inte medges vid Mälarens stränder.
Verket betonar också att skogsbruksfrå­gorna vid Mälaren bör uppmärksammas, bl.
a. med hänsyn till lövskogens belydelse för landskapsbilden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hjälmaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I länet berörs Arboga kommun av
riktlinjerna för Hjälmarområdet. Kommunen har behandlat området i antagen
kommunomfattande markdis­posilionsplan och kommunöversikl. Länsstyrelsen anser
atl kommunens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;planer innebär en rimlig avvägning mellan
fritidsbebyggelsens och frilufts­livels intressen. Planerna tillgodoser enligt
länsstyrelsen väl de givna rikt­linjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom landets insjö­områden redovisas i avsnitt 4.6.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedre Dalälven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En samarbetsgrupp med
representanter för sju kommuner inom de fyra län som berörs har utarbetat elt
program för planeringen av det primära rekreationsområdet Nedre Dalälven. I
avvaktan på att den gemensamma planeringen för området slutförs, anser
länsstyrelsen alt riktiinjerna i de kommunöversikter som har antagils av Heby
och Sala kommuner är tillfyl­lest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom älvdalarna redovisas i avsnitt 4.5. Belräffande
Västmanlands län anförs därutöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Såväl nalurvårdsverket som
planverket anser att en översiktlig markan­vändningsplanering bör fullföljas
för Dalävens dalgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Malingsbo-Kloten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att den
kommer att verka för en fortsättning av det samarbele som de berörda kommunerna
har bedrivit vad gäller plane­ringen för del primära rekreationsområdet
Malingsbo-Kloten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De överväganden som redovisas i de
kommunala jordbruksmarkspro­grammen tyder enligt länsstyrelsen på alt man i
flera kommuner har tagit avsevärd hänsyn till jordbrukets intressen. Kommunerna
har försökt mins­ka konfliktema mellan behovet av mark för tätortsutbyggnad och
kravet på hushållning medjordbruksmark genom atl beakla jordbmkets intressen
vid val av utbyggnadsområden. Länsslyrelsen framhåller att åtgärder bör vidtas
också för all söka minska tätorternas totala markanspråk. Sådana ålgärder har
kommunerna inte diskuterat i jordbruksmarksprogammen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser atl kommunernas
redovisning av intressezoner för tälsutortsbyggnad bör kunna godtas. Områden
avsedda för tätortsutbygg­nad resp. jordbruk bör enligt länsstyrelsen kunna
avgränsas mer definitivt i den fortsatta områdesplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket och lantbruksstyrelsen
påpekar att hushållningen med värde­full jordbruksmark i fortsättningen bör
vara en av de faktorer som påver­kar utformningen och tillämpningen av
regionalpolitiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen konstaterar att
jordbmksmarksprogrammen allmänt sett ger en bild av oförändrad eller t. o. m.
ökad exploatering av jordbruks­marken för de närmaste 15-20 åren. Risken för en
sådan utveckling är en­ligt styrelsen särskilt stor bl. a. för enstaka kommuner
i Västmanlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt lanlbmksslyrelsen
angeläget atl kommunerna i den fortsat­ta markanvändningsplaneringen söker
ulbyggnadsriktningar, tälortsul­formning och tätortsstruktur som så långt
möjligt minskar förbrukningen av värdefull jordbmksmark. Kommunernas
planeringsresultat bör i några regioner knytas samman lill elt samlat
markhushållningsprogram. Ett så­danl program kan enligt lantbruksstyrelsen på
sikt behöva övervägas för Mälardalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer att
konflikter mellan skogsbruk och naturvård med få undantag kan lösas genom
planering och samordning inom ramen för skogsvårds- och
naturvårdslagstiftningarna. Fortsatta samråd mellan berörda parter kommer
enligt länsstyrelsen alt ske för atl man skall kunna anpassa
skogsbruksplaneringen lill nalurvårdsinlressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har enligt länsslyrelsen
beaktat fiskets intressen i den ut­sträckning som nuvarande underiagsmalerial
och planeringsmetod med­ger. Det är dock angeläget atl både underlaget och
metoderna för atl be­handla fisket i översiktlig planering förbättras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen delar inte
länsstyrelsens uppfattning att kommunerna har beaktat fiskels intressen så
långt som planeringsfömtsällningarna med­ger. De kommuner i Västmanlands län
som berörs av fiskels viktigare in­tresseområden bör enligt styrelsen vid
kommande revidering av kommun­översikler och markdisposilionsplaner redovisa
hur de avser atl skydda dessa områden. Fiskeristyrelsen anser vidare att det är
angelägel atl man i den fortsatta kommunala planeringen för de primära
rekreationsområdena vidtar åtgärder för att förbättra möjligheterna till
fritidsfiske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer atl naturvårdens,
friluftslivets och kulturmin­nesvårdens intressen har behandlats på ell
tillfredsställande sätt i den kommunala planeringen. Säkerställandet av de
riksinlressanla områdena kommer dock med länsstyrelsens begränsade resurser atl
ta myckel lång lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I de fall exploaleringsintressen
finns i områden av riksintresse för natur­vård, friluftsliv och
kulturminnesvård anser länsstyrelsen att etablerade samrådsformer bör kunna
leda lill en rimlig avvägning mellan intressena. Belräffande Tinäsområdel vid
Dalälven i Heby kommun, där skogsbrukets intressen strider mol
bevarandeinlresset, betonar dock naturvårdsverket atl ingrepp som förändrar
naturmiQön inte bör ske innan pågående plane­ring har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet framhåller
alt Anundshögen och miQön kring denna i Västerås kommun är av myckel stort
kulturhistoriskt värde. Plane-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringen
av en ny sträckning av väg E 18 i området bör ske i samråd med äm­betet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att fritidsbebyggelsen
inte har behandlats sär­skilt utförligt i den kommunala planeringen. Endast ett
fåtal nya områden för fritidsbebyggelse har angetts av kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att man tidigare inom
ramen för arbetet med den fysiska riksplaneringen har betonat atl inlandet bör
behandlas likvär­digt med kustområdena i fråga om industrins utveckling och
lokalisering. Länsstyrelsen anser att det ur regionalpolitisk synpunkt är
angelägel alt frågan om lokalisering av sådan industri som behandlas i den
fysiska riks­planeringen till Bergslagsomrädet fär en framträdande plats i den
fortsatta planeringen. Även planverket konstaterar atl inlandet inte har
behandlats lika ingående som kustområdena vad gäller förutsättningar för
utbyggnad eller nylokalisering av sådan industri som behandlas i den fysiska
rikspla­neringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser atl del är angeläget all
samrådsformerna ulvecklas vad gäller planering av anläggningar för
kraftförsörjning. Detla är önskvärt inte minsl mol bakgrund av alt många
relativt små ändringar i kraftled­ningsnätel sammantagna kan få stor betydelse
för landskapsbild och annan markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.19   
Kopparbergs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga 15 kommuner i Kopparbergs län antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer av­sågs bli fullföQda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
ge­nom andra ålgärder. Regeringen tog ställning lill programmen genom be­slul
län för län under våren 1975. För Kopparbergs län fattades beslul den 24 april
1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Kopparbergs län har redovisat
sitt arbete under planeringsskedet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Kopparbergs län omfattas Qällområdet, SiQan,
Orsasjön samt Ösler-dalälvens. Västerdalälvens och Dalälvens dalgångar av den
fysiska riks­planeringens geografiska riktlinjer. Länet berörs även av fyra
primära re­kreationsområden, nämligen Nedre Dalälven, Malingsbo-Kloten,
SiQans-bygden och DalaQällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplaner för områdena med geografiska
riktlinjer har inte redovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Malingsbo-Kloten har Smedjebackens kommun
redovisat ett av kommunfullmäktige antaget program för
markdispositionsplanering. För det primära rekreationsområdet vid nedre
Dalälven antog berörda kommu­ner under våren 1976 etl gemensamt
planeringsprogram. Kommunerna har också redovisat en lägesrapport från
planeringsarbetet för nedre Dalälven. För de övriga primära rekreationsområdena
i länet har berörda kommuner bildat gemensamma arbetsgrupper för program- och
planeringsarbete. Ar­betet har påbörjats men någon redovisning har inte
lämnats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för ålgärder
som kommunerna har vidtagit eller avser atl vidta för all genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnats av samtliga kommuner i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ställt samman
och utvärderat de kommunala redovisningarna samt i yllrande lill ämbetsverken
och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet.
Preliminiiri sammanfattande yttrande har avgetts av länssty­relsen den 19
september 1977. Detta har tillsammans med länsstyrelsens övriga redovisning
sänts för yttrande till landstinget och för kännedom lill kommunerna. Slutligt
sammanfattande yttrande har avgetls av länsslyrel­sen den 21 november 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogals en
studie av industrilägen i Kopparbergs län som har utförts inom länsstyrelsen
samt en rapport från lantbruksnämnden i Kopparbergs län. Vidare har bifogats
yttranden från landstinget, vägförvaltningen, landsarkivet i Uppsala,
lantbruksnämnden i Jämtlands län, skogsvårdsstyrelsen, domänverket i Falu
region och Lant­brukarnas länsförbund i Dalarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade malerialel har lämnats
av berörda äm­betsverk, andra myndigheter, forskningsinstitutioner,
organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts lillfälle all komma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsslyrelsemas, landslingens och
ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts
tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yttranden. I Kopparbergs län
har synpunkter lämnats av länsstyrelsen, Faluns, Leksands, Malungs, Mora, Orsa,
Rättviks och Älvdalens kommuner samt av den planeringskommitté som har bildats
för planering av SiQansområdel (SiQansgmppen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedels utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsskedet har enligt
länsstyrelsen gett ell i huvudsak godtagbart resultat i länet. Samtliga
kommuner har upprättat kommunöversikter i vil­ka riksintressena har
tillgodosetls eller behandlats så atl de vid planlägg­ning och
byggnadslovsgivning kan beaklas. Länsslyrelsen betonar emel­lertid all
kommunerna inte har konkretiserat programmen vad gäller områ­dena med
geografiska riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att
samtliga kommuner inför planeringsskedet förutsatte bistånd från länsstyrelsen
och andra regionala organ i form av inventerings- och utredningsarbeten m. m.
Länsstyrelsens kapacitet för så­dana arbetsuppgifter är dock otillräcklig,
varför planeringsavdelningens resurser enligt länsstyrelsen bör förslärkas
avsevärt inför det fortsatta ar­betet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att, i de fall
länsstyrelsema ansett sig ha otillräckliga resurser för all biträda kommunerna
i erforderlig utsträckning, planerings­avdelningens resurser inte tycks ha
utnytQats på ett sätt som borde ha varit möjligl. Delta har enligt verkel
minskat kommunernas möjligheter all till-lämpa slalsmaklemas riktlinjer i den
kommunala planeringen. Verket me­nar att en olycklig föQd av detta kan bli att
en diskussion om riktiinjemas tillämpning kommer till stånd först i samband med
fastställelseprövning av upprättade detaQplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjällområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger atl berörda
kommuner har påbörjat inventerings-och planeringsarbete beträffande
Qällområdet. En inlerkommunal arbets­grupp har bildals för att studera för
kommunema gemensamma frågor och för alt utarbeta gemensamma mål för arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen
synnerligen viktigt alt kommunema snarast fullföQer planeringsarbetet
beträffande DalaQällen. En förutsättning för alt planeringen i Qällområdet, som
är betecknat som etl primärt rekreations­område, skall kunna genomföras är
enligt länsstyrelsen att ytterligare stat­ligt ekonomiskt stöd utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att ett
flertal detaQplaner för fritidsbebyggelse har aktualiserats under det pågående
planeringsarbetet för Qällområdet. Länsstyrelsen anger att dessa i avvaktan på
alt den övergripande plane­ringen slutförs, prövas efter hand mot bakgmnd av
riktlinjerna för hushåll­ning med mark och vatten, lillgängligl
invenleringsmaterial samt i samråd med regionala organ och berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen angeläget att Malungs
och Älvdalens kommu­ner ger planeringsarbetet för Qällområdet hög prioritet
efiersom intresse­motsättningarna är slora när det gäller markanvändningen inom
området. Landstinget anför liknande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom Qällen redo­visas i avsnitt 4.4. Beträffande Kopparbergs län anförs
dämtöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mycket slora förändringar i markanvändningen har
enligt planverket skett i Qällområdena i Kopparbergs och Jämtlands län.
Situationen är sär­skill oroande i Kopparbergs län där omfattande
exploateringar aktualise­ras och prövas utan all en bedömning av resp.
utbyggnadsplan kan ske mot bakgrund av översiktiiga markdispositionsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de södra Qällänen lorde enligt planverket också
samarbete erfordras över länsgränsen i syfte alt nå samordnade bedömningar.
Berörda kommu­ner bör ges fortsatt statligt ekonomiskt stöd för planeringen.
Planverket är berett att samråda med länsstyrelser och kommuner om
målsättningar m. m. för arbetet samt i mån av resurser även delta i arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser atl den snabba tillväxten av
fritidsbebyggelse i södra fjällområdet inte stämmer överens med riktlinjerna
för den fysiska rikspla­neringen. Flera kommuner har anfört
sysselsältningspoliliska skäl för om­fattande exploateringar för
fritidsbebyggelse. Verket anser atl enskild fri­tidsbebyggelse inte har sådant
samhällsekonomiskt värde som kan motive­ra att värdefulla naturresurser får las
i anspråk. Det ekonomiska utbytet för kommunerna av sådan bebyggelse blir
enligt verket dessutom kortsik­tigt samtidigt som områdenas värde för turism
och friluftsliv minskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fysiska riksplaneringen har enligt naturvårdsverket
varit förenad med särskilda svårigheter i Kopparbergs län. Översiktliga
markanvänd­ningsplaner har inte upprättats av någon kommun i områden med geogra­fiska
riktlinjer, bl. a. Qällområdet. De planmässiga överväganden som har förutsatts
ske inom ramen för den fysiska riksplaneringen har således en­ligt
naturvårdsverket i slor utsträckning uteblivit. Verket ser delta som ell myckel
allvarligt problem i synnerhet för det södra Qällområdet. Här är
fri-lidsbebyggelsetrycket så stort att det enligt verket föreligger en uppenbar
risk all områdets värden för friluftsliv och naturvård allvariigl försämras om
inte radikala ålgärder vidtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverkels bedömning kan de slora
svårigheterna i det södra Qällområdet inte lösas på annal sätt än genom att en
översiktlig om­rådesplanering som grundas bl.a. på naturinvenleringar snarast
kommer till stånd för resp. kommuners Qällområden. Verket föreslår att
regeringen med stöd av 10 a § byggnadslagen ålägger Älvdalens och Malungs kommu­ner
i Kopparbergs län atl upprätta generalplaner. I avvaktan på att dessa
områdesplaner och generalplaner färdigställs bör enligt naturvårdsverket
detaQplaner för fritidsbebyggelse inte antas eller fastställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser atl en diskuterad ny väg
intill HundQället skulle spoliera del största sammanhängande orörda området
kring Salen och TranstrandsQället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den aktualiserade utbyggnaden av fritidsbebyggelse
inom riksobjekten Särnaheden och FuluQället i Älvdalens kommun bör enligt
verket inte komma till stånd. För Särnaheden och LångQället har även
riksobjektens avgränsning diskuterats. Naturvårdsverket framhåller alt
avgränsningen bör göras med utgångspunkt i naturförhållandena. För Långfjället
bör även hänsyn tas till förhållandena på den norska sidan så all etl
sammanhängan­de område erhålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet framhåller atl
kulturminnesvårdens kunskapsun­derlag i Qällområdena är utomordentligt
bristfälligt. Direkta konflikter med kulturminnesvården har därför noterats
endast i samband med utbyggnad för fritidsbebyggelse i del södra Qällområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anför med anledning av verkens
yttranden att fritidsbe­byggelsens utveckling i Qällområdet har sketl med
beaktande av uppställda riktlinjer för hushållning med mark och vatten. Stora
delar av Qällområdet, som saknar intresse för friluftsliv och turism, är enligt
länsstyrelsen lämpli­ga för enskild fritidsbebyggelse. Alla detaQplaner för
fritidsbebyggelse be­höver enligt länsstyrelsen inte baseras på översiktliga
planer. Lämplighe­ten bör kunna prövas i samråd mellan länsstyrelse och kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl föreläggande enligt 10 a § byggnadslagen om att
upprätta general­plan för Qällområdena i Malungs och Älvdalens kommuner är
enligt läns­styrelsen omotiverat, eftersom översiktlig planering redan har
påbörjats. Länsstyrelsen understryker åter behovet av särskilda medel för
översikts­planearbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liknande synpunkter framförs av Malungs och
Älvdalens kommuner. Kommunerna framhåller att en gemensam arbetsgmpp har
bildats för pla­neringsarbetet, som bl. a. skall resultera i
markdispositionsplaner för Qäll­området. Malungs kommun betonar att
fjällkommunerna sedan länge är medvetna om behovet av översiktlig planering för
Qällområdet. Riktlinjer­na i kommunöversikten innebär enligt kommunen att ny
fritidsbebyggelse endasl kan komma till slånd med stöd av detaQplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Älvdalens kommun framhåller atl endast mindre
exploateringar har släppts fram de senaste åren. Kommunen understryker samtidigt
behovel av ekonomiskt stöd för all statsmakternas intentioner skall kunna
förverk­ligas. Kommunen avser att upprätta områdesplaner för de områden där
omfatlande exploatering anses lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Siljansbygden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger atl en inlerkommunal arbetsgmpp
har bildals för planering inom SiQansområdel. Arbetsgruppen har enligt
länsstyrelsen ge-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nomfört
ett omfattande inventerings- och utredningsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att del är synneriigen
angelägel atl kommuner­na snarast fullföQer planeringsarbetet för
SiQansområdel. Dessutom bör kommunerna i samråd med länsstyrelsen komplettera
planeringsprogram­met med åtgärder för alt säkerställa de areella näringarnas
intresseområ­den. Länsstyrelsen framhåller vidare atl det för alt planeringen
för SiQans-området skall kunna genomföras erfordras ytterligare statligt
ekonomiskt stöd. Problem kring fritidsbebyggelsens lokalisering och omfattning
har enligt länsslyrelsen inte behandlats av kommunerna. Länsslyrelsen anger att
den prövar aktualiserade detaljplaner för fritidsbebyggelsen inom Sil­jansomrädet
på molsvarande säll som inom Dalafjällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket framhåller atl del är angeläget all en
samlad översiktsplan för hela SiQansområdel snarast utarbetas och att berörda
kommuner med led­ning av denna lar ställning lill avsedd markanvändning i
området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Verket anser atl befintliga kommunöversikler i
regel inte redovisar till­räcklig återhållsamhet med fritidsbebyggelse. Myckel
stora strandpartier vid SiQan är i kommunöversikterna ullagda som områden inom
vilka fri­tidsbebyggelse kan utvecklas efter områdesplanering eller särskild
utred­ning, medan områden inom vilka friluftslivet prioriteras är av mindre om­fattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta planeringsarbetet bör enligt
planverket ha som mål all hålla de oexploaterade strandområdena tillgängliga
för friluftslivet och vissa an­läggningar för delta. Med anledning av vissa
slällningslaganden i det kom­munala materialet framhåller verkel atl rådande
fastighetsindelning i regel inte är lämplig att använda som utgångspunkt för
markdispositionsplane­ring. DetaQplaner för fritidsbebyggelse bör enligt verket
i regel ej faststäl­las ulan slöd av översiktlig markdisposilionsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lantmäteriverket har ägosplittringen i bl.
a. Kopparbergs län för­svårat möjlighetema att träffa överenskommelser om
naturvårdsåtgärder. Ägosplittringen har enligt verket också negativ inverkan på
fritidsbebyg­gelsens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket lämnar liknande synpunkter beträffande
Siljansområ­det som för Qällområdet i länet. Verkel bedömer således att del är
en på­taglig risk att fritidsbebyggelsen till följd av att översiktliga planer
saknas kommer att byggas ut i en sådan utsträckning atl SiQansområdets värden
för naturvård och friluftsliv allvarligt skadas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsläget kring SiQan-Orsasjön innebär enligt
naturvårdsverket att det är risk för atl den fysiska riksplaneringens
intentioner inte kan ge­nomföras. Det krävs enligt verket därför att berörda
kommuner och läns­styrelse inte antar eller fastställer ytterligare detaQplaner
för fritidsbebyg­gelse i avvaktan på att en översiktlig planering har
genomförts. Verket de­lar inte länsstyrelsens uppfattning att detaQplaner kan
fastställas trots att översiktliga markdisposilionsplaner saknas. För att
påskynda planeringen föreslår verket att särskilda medel ställs till
länsstyrelsens förfogande för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;atl genomföra erforderliga översiktliga naturinventeringar
som underlag för planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Leksands, Rättviks, Mora och Orsa
kommuner samt SiQansgmppen ac­cepterar inte planverkets och naturvårdsverkets
förslag till restriktioner för SiQansområdel. Planering för såväl
kulturminnesvård som turism och rekreation har enligt kommunerna och
Siljansgruppen sedan länge varit en förutsättning för bygdens utveckling.
Kommunerna och SiQansgruppen anser alt om verkens förslag föQs av regeringen,
delta skulle innebära etl krafligl intrång i den kommunala självstyrelsen och i
planmonopolet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dalävens dalgångar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar all
berörda kommuner inte har redovisat på­gående och planerad markanvändning längs
Dalälven. Del är enligt läns­slyrelsen synnerligen vikligl atl så sker och atl
kommunerna i samråd med länsstyrelsen kompletterar planeringsprogrammen med
åtgärder för atl sä­kerställa de areella näringarnas intresseområden. Inom del
primära rekrea­tionsområdet vid nedre Dalälven har enligt länsstyrelsen vissa
åtgärder vidtagits i syfte alt säkerställa rekreationsintressena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen inom
älvdalarna redovisas i anvsnitl 4.5. Belräffande Kopparbergs län anförs
därutöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar atl den
ojämförligt största ökningen av fritidsbe­byggelse i älvdalarna har skett i
Dalälvens dalgång i Kopparbergs län. Be­byggelsetrycket längs älven är enligt
verkel slorl och anspråken på mark för friluftsliv samt naturvård och
kulturminnesvård är belydande. Verket anser därför liksom länsstyrelsen alt en
översiktlig markanvändningspla­nering bör fullföQas för Dalälvens dalgångar.
Nalurvårdsverket anför lik­nande synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Malingsbo-Kloten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa åtgärder har enligt
länsstyrelsen vidtagits i syfte alt säkerställa rekrealionsinlressena i del
primära rekreationsområdet Malingsbo-Klo­ten. Säkerställandearbetet bör enligt
länsstyrelsen snarast slutföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl jordbmkets
intressen i hög grad har tillgodosetls genom alt bebyggelserestriklioner har
införts i kommunöversiklerna. 1 an­slutning till de större tätorterna inom
Avesta, Hedemora, Säters, Borlänge, Faluns, Leksands och Orsa kommuner har
konkurrens om marken upp­stått mellan jordbruk och exploateringsintressen.
Hittills har problemen enligt länsslyrelsen kunnat lösas i samråd mellan kommun,
lantbruks­nämnd och länsstyrelse. Kommunerna bör enligt länsstyrelsen genom fy­sisk
översiktsplanering lösa de intressekonflikter som har uppstått så att
jordbrukets intresseområden i största möjliga utsträckning säkerställs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger atl av nämnda kommuner är det endast
Borlänge som i slörre omfattning har påbörjat ett sådanl arbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Också landstinget framhåller all
konkurrensen mellan jordbrukets mark-intressen och exploateringsinlressena bör
lösas i den översiktliga markan­vändningsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen, landstinget och
Lantbrukarnas länsförbund framhåller att en för jord- och skogsbruket gemensam
och företagsanknuten redovis­ning av markområden av primärt intresse för jord-
och skogsbruket skulle bilda etl avsevärt bättre underlag för den kommunala
markanvändnings­planeringen än nuvarande underiagsmalerial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar att skogsbrukels
produktionsområden i stort setl inte har behandlats av kommunerna, sannolikt
beroende på den vaga redovisningen av skogsbrukets produktionsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen och landstinget
påpekar alt redovisningen av skogsbm­kels,produktionsområden är myckel
schematiserad. Som en föQd av detta har i vissa delar av-länet inte redovisats
några områden av intresse för skogsbruket, trots alt skogsbmkel där är en
huvudnäring. Samtliga kom­muner i länet bör enligt länsslyrelsen i den fysiska
översiktsplaneringen avgränsa och säkerställa de områden som är av primärt
inlresse för skogs­bruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller all
Qällbarrskogen på många håll utgör en ursprunglig skogsmiQö av omistligt värde
för naturvården och friluftslivet. Verkel föreslår atl en särskild utredning
tillsätts för alt se över skogsfrå­gorna i Qällregionen. I avvaktan härpå bör
ett tioårigt avverkningsförbud för området ovan skogsodlingsgränsen införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt skogsstyrelsen är ett
generellt förbud för skogsbruk i fjällnära om­råden inte motiverat. Styrelsen
hänvisar i övrigt till de synpunkter som styrelsen har lämnal på
naturvårdsverkels och planverkels utredning &amp;quot;Obrutna fjällområden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lämplighetsprövning av
planerade skogsvårdsåtgärder som länssty­relsen i Norrbollens län föreslår kan
enligt Svenska samernas riksförbund (SSR) vara en framkomlig väg alt reglera
förhållandet mellan storskogs­bruket och renskölseln. Oberoende härav är del
enligt SSR nödvändigl att skyndsamma ålgärder vidtas för att förhindra atl en
enskild sameby berörs av skogsvårdsåtgärder i sådan omfattning att renskötseln
direkt hotas. Vinterbetesmarkerna bör enligt SSR generellt ges ett bättre
skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SSR påpekar att samernas
erfarenheter hittills av samråd med skogsbm­kels företrädare är mycket dåliga.
Ett reellt samrådsförfarande bör enligt SSR innebära alt även skogsbmkels
företrädare är beredda alt jämka sina intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska Qällklubben anser att
barrskogarna i Qälldalarna är en väsentlig del av fjällandskapel. De bör inte
få betraktas som mark för skogsproduk­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen och fiskeristyrelsen konstaterar atl
fiskels intressen har behandlats i mycket liten omfattning under
planeringsskedet. Avesta, Gag­nefs, Leksands, Malungs, Mora, Orsa. Rättviks,
Vansbro och Älvdalens samt i viss mån Faluns kommun bör redovisa hur fiskels
intresseområden skall säkerställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del råder enligt länsstyrelsen stark konkurrens om
markanvändningen inom rennäringens intresseområden i Älvdalens kommun.
Länsslyrelsen framhåller alt kommunen bör avgränsa och säkerställa rennäringens
vikti­gaste intresseområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbmksnämnden och lanlbmksslyrelsen påpekar all
kravet på sam­råd med rennäringens företrädare inte har beaktats av Älvdalens
kommun. Denna brist bör enligt lantbruksstyrelsen snarast rättas till.
Kommunöver­sikten bör därefter revideras så alt rennäringens intressen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket påpekar all de i rennäringslagen
fixerade rätligheterna och statsmakternas utlalanden bl. a. i samband med den
fysiska riksplanering­en ger rennäringen stöd för att bedriva verksamheten i
alla berörda län i hittillsvarande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Älvdalens kommun har enligt planverket skjutit
slällningslaganden till vissa viktiga renskötselmarkers behandling på
framliden. Samråden med rennäringens företrädare bör fördjupas bl.a. i
Älvdalens kommun. Den med ledning av jämtländska förhållanden utarbetade
modellen för kom­munöversikt i renskölselområdel bör ulvecklas ytleriigare. Vid
revidering eller fortsalt bearbetning av kommunöversikter bör befintliga och
eventu­ella framlida metodexempel utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen i de primära rekreationsområdena kan
enligt lanlbrukssly­relsen komma i stark motsatsställning lill rennäringens
intressen. Betydan­de renskölselintressen i bl. a. Idre i Älvdalens kommun
ligger inom del pri­mära rekreationsområdet som är mycket attraktiv för
Qällturism. För alt renskötselmarkerna skall kunna säkerställas bör en
övergripande markan­vändningsplan upprättas för det primära rekreationsområdet.
Förelrädare för rennäringen bör enligt lanlbruksslyrelsen få möjlighet att
påverka pla­neringen för de rekreationsområden som berör vikliga
rennäringsintres­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska samernas riksförbund (SSR) påtalar behovet
av centralt utfär­dade direktiv och anvisningar för kommunernas planering vad
gäller ren­näringens intressen. I etl flertal kommunöversikter finns enligt
förbundet belydande brister. SSR betonar all det är en nödvändig förutsättning
för alt renskötselns markanvändning skall beaktas i planeringen all föreskriv­na
samråd verkligen kommer lill stånd. Härutöver måste sameby betraktas som
sakägare i byggnadslagstiftningens mening i första hand inom de cen­trala och
viktiga delarna av renskötselmarkerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den negativa effekt som
exploateringen för turism och rekreation har på renskötselns markanvändning har
enligt SSR inte uppmärksammals i riks­planearbetel. Del är nödvändigt all
instrument skapas för en samlad be­dömning av hur rekrealionsinlressena och
rennäringens intressen skall kunna samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser all kommunerna
i hög grad har beaktat naturvår­dens och kulturminnesvårdens intressen genom
regler i kommunöversik­lerna. För flera av riksobjeklen kvarstår emellertid
utrednings- och plane­ringsbehov. Säkerställande av intressena bör enligt
länsstyrelsen ske på det sätl som har föreslagits i de kommunala programmen. En
förutsättning för att avsluta säkerställandet inom rimlig lid är dock alt
länsstyrelsen får ökade resurser för inventerings- och avgränsningsarbele.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverket har
länsslyrelsen inte fått fram översiktligt in­venleringsunderlag vad gäller
naturvården i länet i tillräcklig utslräckning. Kunskaperna om länels
naturvärden är därför bristfälliga. Säkerställan­dearbete inom riksobjeklen har
enligt verket bedrivits i mycket liten om­fallning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket förordar en
prioritering av översiktliga naturinvente­ringar i länet bl. a. som grund för
en länsomfaltande nalurvårdsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller att
fritidsbebyggelsen endast har behandlats i begränsad omfattning under
planeringsskedet. Planberedskapen har inte höjts nämnvärt. Landstinget
konstaterar alt fritidsbebyggelsen har genom­gått en kraftig expansion och att
efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse kan skapa många konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen är det av
största betydelse att kommunerna genom översiktlig fysisk planering väger
intresset att exploatera för fritidsbebyg­gelse mol andra arealkrävande
intressens anspråk på mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor rörande nylokalisering av
tung industri lill Bergslagen och syssel­sättnings- och miQöaspekler i samband
härmed, behandlas enligt länssty­relsen av en för Örebro, Västmanlands och
Kopparbergs län gemensam ar­betsgrupp. Länsslyrelsen har vidare i en särskild
rapport redovisat studier av sysselsättnings- och miQöaspekler vid
induslrilägen i länet. Enligt läns­styrelsen har Ludvika och Smedjebackens
kommuner angett markområ­den som kan komma i fråga för tung industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Landstinget ser med
tillfredsställelse på den påbörjade utredningen om förutsättningarna för
nylokalisering av tung industri till Bergslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)
framhåller atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för föreslagna inlandslägen för industri, bl. a. i
Bergslagen, krävs särskilda studier av miQöförhållandena. Enligt SMHI bör man
beträffande inlandslä­gen vara uppmärksam på atl vallenrecepienten kan utgöra
en begränsande faktor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket konstaterar att
det beträffande Bergslagsomrädet inte finns någon samlad redovisning av
förutsättningar för industrilokalisering. Enligt naturvårdsverkets mening är
del största trycket inom Bergslags-området riktal mot Kvarnlorpsområdet i
Örebro län. Verkel bedömer all­mänt alt den tekniska utvecklingen mot mindre
vattenbehov, bättre pro­cess- och reningsleknik samt högre förädlingsgrad av
produkterna leder till ökade förutsättningar för inlandslokaliseringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anser att flygplatserna med skyddsområden
bättre bör beak­las i den fysiska översiktsplaneringen. Luftfartsverket anger
behov av pla­neringsåtgärder för i första hand Borlänge flygplats. Verkel
konstaterar att den befintliga flygplatsen i Malungs kommun och den planerade i
Älvda­lens kommun inte har behandlats av kommunerna i deras redovisning av
planeringsarbetet. Den planerade flygplatsen i Mora kommun har enligt
luftfartsverket markerats på karta men har i övrigt inte behandlats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.20 Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 9 av Gävleborgs läns 10 kommuner
antog kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska
riksplaneringens riktlinjer avsågs bli fullföQda i den kommunala markanvändningsplaneringen
och genom andra åtgärder. Regeringen log ställning till programmen genom beslul
län för län under våren 1975. För Gävleborgs län fattades beslut den 17 april
1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Gävleborgs län
har redovisat sitt arbete under pla­neringsskedet med att fullföQa riktlinjerna
för hushållning med mark och vatten. Redovisningama har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har
redovisat av kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige anlagen
kommunomfattande markdisposilions­plan har redovisats av Gävle kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Gävleborgs län omfallas kusten,
Dellensjöarna samt Ljusnans och Dal­älvens dalgångar av den fysiska
riksplaneringens geografiska riktlinjer. Lä­net berörs även av de primära
rekreationsområdena Ljusnans dalgång och Nedre Dalälven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kustområdet och Dalälvens dalgång
innefattas i den kommunomfattan­de markdlspositionsplan som Gävle kommun har
redovisat. För Ljusnans dalgång har Ljusdals kommun redovisat av
kommunfullmäktige anlagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;markdisposilionsplan.
I övrigt har markdisposilionsplaner inte redovisats för områden med geografiska
riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För det primära rekreationsområdet Nedre Dalälven
antog Gävle och Sandvikens kommuner tillsammans med övriga berörda kommuner i
Upp­sala, Västmanlands och Kopparbergs län under våren 1976 etl gemensamt
planeringsprogram. En lägesrapport från del inlerkommunala planerings­arbetet
för Nedre Dalälven har redovisats i februari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För del primära rekreationsområdet Ljusnans dalgång
har elt gemen-samt programarbete påbörjats av Bollnäs och Ljusdals kommuner. En
lä­gesrapport från programarbetet har redovisats i juni 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplaner som har antagits av fullmäktige har
redovisats för Knåda och Kyrkbyn i Ovanåkers kommun samt för Söderala i
Söderhamns kom­mun. Förslag till områdesplaner har redovisats för Ockelbo
tätort i Ockel-bo kommun och Edsbyn i Ovanåkers kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
regeringens beslut med anledning av programskedet i den fysiska riksplaneringen
omfattas ingen av kommunerna i länet av krav på att upp­rätta program för
hushållning med jordbruksmarken. Av kommunfullmäk­tige behandlat sådant program
har dock redovisats av Gävle kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunfullmäktige godkända redovisningar för
ålgärder som kom­munerna har vidtagit eller avser att vidta för att genomföra
den fysiska riksplaneringens intentioner har lämnals av alla länels kommuner
utom Sandvikens kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Gävleborgs län har ställt samman och utvärderat de kommunala redovisningarna
samt i yttrande till ämbetsverken och rege­ringen redovisat sina synpunkter med
anledning av arbetet under plane­ringsskedet. Efter hörande av landstinget har
länsstyrelsen den 25 augusti 1977 avgell slutligt sammanfallande yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
länsstyrelsens redovisning har fogats en särskild redovisning av stu­dier av
industrilägen vid Norrlandskusten som har utförts enligt överens­kommelse med
bostadsdepartementet samt rapporterna MiQöer av riksin­tresse för
kulturminnesvården och Kulturhistoriska miQöer. Vidare har bi­fogats yttranden
från vägförvaltningen, lantbruksnämnden, skogsvårds-styrelsen,
fiskeriintendenten i Mellersta distriktet och landstinget samt frän
Lantbrukarnas länsförbund i Gävleborgs län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden
över del redovisade materialet har lämnats av berörda äm­betsverk, andra
myndigheter, forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle att komma in med
kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas, landstingens och
ämbetsver­kens yllranden. Länsstyrelser och landsting har likaledes getts
tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yttranden. 1 Gävleborgs län
har syn­punkter lämnats av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;AUmänt om planeringsskedets utjäll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen bedömer atl
resullalel av kommunernas arbele under pla­neringsskedet är relativt
tillfredsställande. Kommunöversikterna har ut­vecklats vidare under
planeringsskedet. De tillgodoser enligt länsstyrelsen i huvudsak de anspråk som
kan ställas från den fysiska riksplaneringens utgångspunkter. Ett relativt
omfatlande planeringsarbete återstår dock, i första hand med alt fullföQa
markanvändningsplaneringen inom områden med geografiska riktlinjer. De
planeringsuppgifler som kvarstår bör med hänsyn lill de relativt små
intressekonflikter som finns i länet enligt läns­slyrelsen kunna slutföras inom
några år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar atl den
fysiska riksplaneringen hittills endast i begränsad omfattning har samordnats
med länsplaneringen och den regio­nala trafikplaneringen. 1 myckel av del
planeringsarbete som genomförs på regional nivå inom ramen för den fysiska
riksplaneringen bör dock enligt länsslyrelsen ske en sammanvägning av de
målsättningar som gäller för de olika planeringsformerna. Det gäller bl. a.
studierna av industrilägen och planeringen för de primära rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga
markanvändningsplanering som pågår för kustområdet kan enligt länsstyrelsens
bedömning fullföQas på del sätt som anges i kom­munernas åtgärdsredovisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;. Utsläppen från den mlQöstörande
industrin vid kusten innebär enligt länsslyrelsen slora konflikter med fiskets
intressen, främst i Gävle, Söder­hamns och Hudiksvalls kommuner. I dessa
kommuners kustområden inne­bär även fritidsbebyggelsens lokalisering konflikter
med fritidsfisket. Kon­flikterna mellan fritidsboende och fritidsfiske har
enligt länsstyrelsen inte uppmärksammats tillräckligt i kommunernas planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom de s. k. övri­ga kustområdena redovisas i avsnitt 4.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Älvdalar, primära rekreationsområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det inlerkommunala utrednings- och
planeringsarbete som har påbörjats för de två primära rekreationsområdena Nedre
Dalälven och Ljusnans dal­gång har enligt länsstyrelsen fått en i allt
väsentligt riklig inriktning. Läns­slyrelsen har inget att invända mot det
förslag till ändring av områdesav-gränsningen för Ljusnans dalgåpg som har
lagts fram av de berörda kom­munerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl man skall få ett bättre
underiag för fortsatta planeringsinsatser i de primära rekreationsområdena är
det enligt länsstyrelsen angeläget att kommunernas markanvändningsplanering för
älvdalgångarna fullföQs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser, liksom landstinget, atl del behövs
statligt stöd för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planerings-
och genomförandeåtgärder i de primära rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De naturinvenleringar som har genomförts i
planeringsarbetet för Nedre Dalälven kommer enligt länsstyrelsen alt leda till
aU man vill avsätta vissa skogsområden som naturreservat. Del är enligt
länsstyrelsen mycket ange­läget alt områdena kan skyddas. Naturvårdsverkets
tillgängliga resurser för ersättning till markägare vid reservatsbildning bör
med förtur satsas på Dalälvenområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom älvdalarna redovisas i avsnitt 4.5. Beträffande Gävleborgs län anförs
därutöver föQan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt naturvårdsverket särskilt angeläget
atl markanvändnings­planeringen för älvdalarna kommer igång i Bollnäs och
Sandvikens kom­muner, där älvdalgångarna även ingår i de primära
rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen framhåller att de två primära rekreationsområdena
i lä­net har unika förutsättningar för fritidsfiske. Den fortsatta planeringen
bör enligt styrelsen inriktas på alt utveckla dessa förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dellensjöarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hudiksvalls kommun har enligt länsslyrelsen
påbörjat etl omfattande in-venteringsarbele för området vid Dellensjöarna.
Vidare har riktlinjer för den fortsatta planeringen utarbetats.
Markanvändningsplaneringen bör en­ligt länsslyrelsen fullföQas med ulgångspunkl
i det invenleringsmaterial som tas fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De flesta tätorterna i länet är enligt
länsslyrelsen belägna inom eller i nä­ra anslutning till jordbmksområden.
Allvarliga konflikter mellan tätortsut­byggnad och jordbrukels intressen
förekommer dock endast inom etl be­gränsat antal områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det utrednings- och planeringsarbete som har
genomförts i länet visar enligt länsslyrelsen alt det inte finns behov av mer
övergripande plane­ringsinsatser eller regional omfördelning av
tätortslillväxten för all tillgo­dose jordbrukets intressen. Den jordbmksmark
som kan behöva tas i an­språk för tätortsutbyggnad i länet kommer enligt
länsstyrelsen inte alt leda lill att den totala produktionen inom jordbmket
minskar nämnvärt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De konflikter som föreligger mellan
tätortsutbyggnad och jordbrukets intressen bör enligt länsstyrelsen studeras i
den fortsatta översiktliga pla­neringen i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller all såväl skogsbruket som
skogsindustrin har slor betydelse för länet. Skogsvårdssiyrelsen har i
samarbele med länssty­relsen gjorl uppskattningar av hur myckel skogsmark som
kan komma atl beröras av förordnanden enligt naturvårdslagen eller av
exploatering för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tätorts- och industriutbyggnad, fritidsbebyggelse, vägar
etc. Befintliga och planerade naturreservat berör enligt dessa uppskattningar
drygt 0,2% av länets produktiva skogsmark. Den skogsmark som kan komma atl tas
i an­språk för exploatering under den närmaste 15-årsperioden uppskattas lill
knappt 0,3 % av länels produktiva skogsmark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbmkel bör enligt länsstyrelsen
inordnas i den fortsatta planeringen i kommunerna på etl mer metodiskt sätl än
hittills. Inför den fortsatta om­rådesplanering som kan väntas är det därför
angelägel att etl planeringsun­deriag avseende skogsmarken utarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet med att upprätta
naturvårdsinriklade skogsbruksplaner i länet bör enligt länsslyrelsen utvecklas
vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är enligt länsstyrelsen ytterst
angeläget att kommunerna i sitt fort­satta planeringsarbete i högre grad än
hittills beaktar fiskets intressen. Fis­kels intressen är otillräckligt
beaktade i de planer som föreligger bl. a. på grund av atl arbelel med
kommunöversikterna påbörjades innan redovis­ningen av fiskels intresseområden i
länet förelåg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar alt
fiskels intressen inte har getts någol större utrymme i de kommunala planerna.
De sex kommuner i länet som berörs av fiskels viktigare intresseområden bör
enligt styrelsen vid kom­mande revidering av kommunöversikler och markdispositionsplaner
redo­visa hur man avser all säkerställa dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De områden i länet som är av
riksintresse för naturvården omfattar en­ligt länsstyrelsen ca 10% av länels
areal. Inom dessa områden är skogs­bruk den huvudsakliga markanvändningen.
Detla har inneburit vissa kon­flikter under planeringsskedet mellan
naturvårdens och skogsbrukels in­tressen. Konflikter mellan naturvårdsinlressen
och andra intressen än skogsbruket har enligt länsslyrelsen förekommit endast i
begränsad om­fattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Intresset för alt utnyttja myrar och våtmarker för
skogsproduktion är enligt länsslyrelsen stort i länet. Stora arealer myrmark
överförs f. n. lill produktiv skogsmark. I Sandvikenområdel har försök med
torveldning diskuterats. Det är enligt länsstyrelsen angeläget all man i den
fortsatta planeringen beaktar kravet på hushållning med myrmarkerna. En invente­ring
av myrar och våtmarker i länet krävs enligt länsstyrelsen som under­lag för
fortsalla säkerställandeåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De flesta områden av riksintresse för kulturminnesvården i
länet utgörs av öppna jordbruksbygder med äldre värdefull jordbruksbebyggelse.
Del råder enligt länsstyrelsen osäkerhet om vilka instrument som kan använ­das
för atl säkerställa riksintressanta miQöer av denna lyp i de fall man ef­tersträvar
ett bättre skydd än riktlinjer i kommunöversikl. Länsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anser alt fastställd, förenklad generalplan borde kunna
prövas som säker-ställandeinstrument.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De områden i länet som är av
riksintresse för friluftslivet har enligt läns­styrelsens bedömning
säkerställts genom de riktlinjer som har angetts i kommunöversiklerna.
Länsslyrelsen anser att en fortsatt planering som är inriktad på att tillgodose
friluftslivels intressen förutom för de områden som har angetts som primära
rekreationsområden bör genomföras även för Dellensjöarna och Hornslandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket bedömer att
planeringsskedet har gett ett i huvudsak godtagbart resultat i länet. Verkel
delar länsstyrelsens uppfattning atl in­ventering och skydd av myrmarker bör
ske med förtur i del fortsatta nalur-vårdsarbetet. Kommunöversikternas
riktlinjer kan enligt verket behöva kompletteras med generalplan eller
förordnanden enligt naturvårdslagen för alt naturområden som är särskilt
värdefulla för friluftslivet skall kunna bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet konstaterar
all invenleringsarbetet inte har slut­förts för norra Hälsingekuslen i
Gävleborgs län, som utgör ett s. k. större område av intresse för
kulturminnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsens bedömning
finns det utrymme för en belydande ul­byggnad av fritidsbebyggelse i länet ulan
konflikter med bevarandeinlres­sena eller de areella näringarnas intressen. Bl.
a. bör det inom stora delar av länet finnas goda möjligheter för en utveckling
av spridd fritidsbebyg­gelse i lämpliga former.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flertalet kommuner redovisar enligt
länsstyrelsen i kommunöversikter­na en allmänt restriktiv inställning lill
ytterligare fritidsbebyggelse. Några kommuner har angett områden som bedöms
lämpliga för utveckling av spridd eller koncentrerad fritidsbebyggelse.
Överväganden om fritidsboen­dets framtida utveckling och om andra
frilidsboendeformer än enskill ägda fritidshus saknas enligt länsstyrelsen
nästan helt i de kommunala planerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna bör enligt länsslyrelsen
för alt bättre kunna styra fritids­bebyggelsens utveckling i stort och
utvecklingen av olika fritidsboendefor­mer själva köpa in mark och planera
områden för fritidsbebyggelse. Läns­slyrelsen anser del vidare angeläget alt
kommunerna tar initiativ till all planmässigt reglera de kustområden nära
tätorterna som rymmer oreglerad fritidsbebyggelse. Della skulle förbättra
möjligheterna alt öka tillgänglig­heten lill stränderna samtidigt som det
skulle ge utrymme för en viss kom­pletterande fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri och hamnar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen har i en särskild
rapport redovisat förutsättningarna längs kusten för lokalisering av sådan
industri som behandlas i den fysiska riks­planeringen. Fortsatt utredning och
planering på kommunal nivå bör enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;länsslyrelsen ske för induslrilägena i Ljusne—Vallvik i
Söderhamns kom­mun och fdenor i Hudiksvalls kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del i Väslernortlands län studerade
industriläget vid Galtström i Sunds­valls kommun kan enligt länsstyrelsen under
vissa förhållanden innebära konflikter med fiskels och friluftslivets intressen
i Nordanstigs kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De induslristudier som hillills har
genomförts i länet för sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen har enbart behandlat djup­hamnsberoende industri. Länsstyrelsen
anser att molsvarande studier bör genomföras för övrig miljöslörande industri.
Härvid bör särskilt lokalise-ringsfömlsältningarna för industri i länets inland
kartläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulbyggnad av en djuphamn pågår
enligt länsstyrelsen vid Slora Orrskär norr om LjusneQärden i Söderhamns
kommun. I del kommande områ­desplanearbetet bör man enligt länsslyrelsen
studera hur en hamnutbygg­nad i detta läge påverkar möjligheterna att
lokalisera industri söder om Ljusnefjärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytterligare hamnutbyggnader i länet
kan enligt länsstyrelsen bli aktuella i de områden som har studerats för
lokalisering av sådan industri som be­handlas i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser alt en närmare
analys bör göras av de industrilägen vid Norrlands- och norra Svealandskusten
vilka har angetts av kommuner och länsstyrelser. Analysen bör syfta till att
klarlägga var fortsatta planerings-och utredningsinsatser är önskvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverket har området
Ljusne-Vallvik fömtsättningar för de flesta typer av sådan industri som
behandlas i den fysiska riksplanering­en. Även Fredriksskans i Gävle kommun och
Idenor i Hudiksvalls kom­mun är tänkbara lägen för sådan industri. Dessa
områden har dock enligt verket vissa begränsningar när del gäller
lokaliseringsfömlsällningarna. I Fredriksskans gäller detta
recipientförhållandena och i Idenor del korta avståndet till befintlig
bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller att
etablering av industri vid Norrlands­kusten främst bör ske inom områden med
utbyggda hamnanläggningar o. d. Nya stora industriområden skulle förändra
förutsättningarna för kust­försvaret. Detaljplaneläggning av nytt område bör
enligt överbefälhavaren föregås av samråd med de militära myndigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller i sitt
kompletterande yttrande att man delar planverkets uppfattning om behovet av en
fortsatt utvärdering av föreslag­na industrilägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En ergiförsörjn ing&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar alt det inom
länet finns fyra platser som av Cen­lrala driflledningen har angetts som
huvudlägen för ulbyggnad av kraftin­dustri. Dessa är Orarna och Lindön i Gävle
kommun samt Sunnäs och Vallvik i Söderhamns kommun. Den naturinvenlering som
har genomförts i länet visar atl del finns starka naturvårdsinlressen på ön
Orarna. Orarna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
därför enligt länsstyrelsen inte längre betraktas som huvudläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den i vägförvallningens långtidsplan redovisade
sträckningen av väg E 4 vid Hudiksvall berör enligt länsstyrelsen områden av
inlresse för jord­bruket och kulturminnesvården. I vägförvallningens
behovsinventering finns vidare två slörre vägprojekt i Sandvikens och
Söderhamns kommu­ner som kan komma att medföra konflikter med jordbmkets och
kultur­minnesvårdens intressen. Del är enligt länsslyrelsen angelägel alt de
pla­nerade vägsträckningama studeras i den fortsatta översiktliga markan­vändningsplaneringen
i berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningar om alt bygga ut allmänflygfält pågår
enligt länsslyrelsen i Ljusdals, Ovanåkers och Hudiksvalls kommuner. En
utbyggnad av flyg­platserna i Ljusdals och Ovanåkers kommuner skulle komma att
beröra områden av riksintresse. Enligt länsstyrelsens bedömning innebär detta
dock inte några allvariiga konflikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.21
Västernorrlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 samtliga sju kommuner i Västernorrlands län antog
kommunfullmäkti­ge under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer av­sägs bli fullföQda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
ge­nom andra åtgärder. Regeringen log ställning lill programmen genom be­slul
län för län under våren 1975. För Västernorrlands län fattades beslul den 13
mars 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Västernorrlands län har
redovisat sitt arbete under planeringsskedet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige anlagen kommunomfattande
markdisposilionsplan har redovisats av Ange kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Västemorriands län omfattas kusten samt Ljungans, Indalsälvens och
Ångermanälvens dalgångar av den fysiska riksplaneringens geografiska .riktlinjer.
Kusten från Ångermanälvens utlopp till Köpmanholmen har där­vid betecknats som
obruten kust, medan kuststräckan söder om Ånger­manälvens utlopp resp. norr om
Köpmanholmen har betecknats som övrig kust. Länet berörs även av det primära
rekreationsområdet Höga Kusten, vilket förutom den obrutna kusten även omfattar
en del av länets kust norr om Köpmanholmen. Markdispositionsplaner har inte
redovisats särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;253&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För Höga Kusten har utrednings- och planeringsarbete
bedrivits av en kommitté. Höga Kusten-kommittén, bestående av representanter
för be­rörda kommuner och länsslyrelsen. En huvudrapport redovisades av kom­mittén
år 1974. Ömsköldsviks kommun har redovisat en av kommunfull­mäktige behandlad
lägesrapport om det planeringsarbete som kommunen har bedrivit efter år 1974.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Örnsköldsviks kommun har vidare
redovisat program för områdesplane­ring av kommunens hela kustområde samt
centralort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar
för åtgärder som kommunerna har vidtagit eller avser att vidta för att
genomföra den fysiska riksplane­ringens intentioner har lämnals av sex av
länets sju kommuner. Härnö­sands kommun har redovisat en av kommunstyrelsen
godkänd åtgärdsre­dovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Väslernorrlands län har ställt samman och
utvärderat de kommunala redovisningama samt i yttrande till ämbetsverken och
rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet.
Preliminärt sammanfallande yttrande har avgetts av länssty­relsen den 26
augusti 1977. Detla har tillsammans med länsstyrelsens övri­ga redovisning
sänts för yllrande lill landstinget och kommunerna. Slutligt sammanfattande
yttrande har avgetts av länsstyrelsen den 4 november 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har fogats en särskild
redovisning av stu­dier av industrilägen vid Norrlandskusten som har ulförts
enligt överens­kommelse med bostadsdepartementet samt en av länsslyrelsen och
lands­antikvarien utarbetad rapport om kulturminnesvårdens riksintressen i lä­net.
Vidare har bifogats yttranden från vägförvaltningen, fiskeriintenden­ten i
Nedre norra distriktet, fiskenämnden, länsstyrelsen i Gävleborgs län samt från
Örnsköldsviks, Kramfors, Timrå och Hämösands kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade
materialet har lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretls tillfälle
all komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts tillfälle atl komma in med synpunkter på verkens yttranden. I
Västernorrlands län har synpunkter lämnals av länsstyrelsen och Örnsköldsviks
kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedels ulfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt
planeringsskedet har inneburit atl den kommunala översiktsplaneringen har
intensifierats främst för de områden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som berörs av riksintressen. Trots detla har inte den
åsyftade planeringen hell genomförts, t. ex. vad gäller områdesplanering. Sådan
planering kom­mer enligt länsstyrelsens bedömning all kräva avsevärd tid.
Länsslyrelsen har därför föreslagit en prioritering av de fortsatta
planeringsinsatsema. Behovet av förstärkta resurser för all planeringen skall
kunna genomföras understryks av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringen på alla nivåer ger
enligt länsslyrelsen utlryck för en stor medvetenhet om frågor som berörs i
riksplaneringen, vilkel bör ge långsik­liga resultat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen påpekar att andra
planeringsformer, bl. a. regionalpolitisk planering och trafikplanering, delvis
har samordnats med olika utredningar inom ramen för den fysiska
riksplaneringen. Det gäller bl.a. den studie som har genomförts av länkbara
industrilägen, i vilken även regionalpoli­liska aspekter har beaktats saml Höga
Kusten-utredningen, som har sam­ordnats med såväl sysselsättningsplaneringen
som trafikplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Höga Kusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar att man i Höga
Kusten-utredningen har konkre­tiserat målsättningarna för naturvård och
friluftsliv saml turistisk utveck­ling i kustområdet. Huvuddelen av de mest
angelägna naturvårdsförord­nandena har genomförts. Medel har också salsals på
alt utveckla Höga Kusten till etl lättillgängligt och attraktivt
rekreationsområde. Utveckling­en har emeilerlid enligt länsslyrelsen varit
mindre gynnsam vad beträffar logikapaciteten. Staten bör ta slörre del av det
ekonomiska ansvaret för tu­rismens utveckling inom Höga Kusten-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom de obrutna kustområdena redovisas i avsnitt 4.1.
Beträffande Västernorrlands län an­förs därutöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen.och planverket framhåller
alt man i planeringen för kust­området har haft enjeslriktiv syn på frågan om
ytleriigare fritidsbebyggel­se. Della stämmer överens med statsmakternas
intentioner för markan­vändningen inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket konstaterar att
markanvändningsplanering har utförts endasl i begränsad omfattning vid
kusterna. En sådan planering är särskilt viktig inom bl. a. Höga
Kusten-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övrig kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger atl Härnösands,
Sundsvalls och Timrå kommuner har påbörjat områdesplanering för kustområdena.
Örnsköldsviks kommun avser alt upprätta områdesplaner för sin del av del s. k.
övriga kustområ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen är det med
hänsyn till genomförandet av den fysiska riksplaneringen angelägel alt
utredningsarbete och områdesplanering i första hand genomförs för vissa delar
av kustområdet. Kommunerna bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enligt länsstyrelsen eftersträva atl genomföra en sådan
planering inom en treårsperiod.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom de övriga kustområdena redovisas i avsnitt 4.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Älvdalar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger att den
påbörjade Indalenulredningen syftar till all utveckla mål för naturvård,
kulturminnesvård och rekreation i områ­det. Liknande utredningar förutses för
Ångermanälvens och Ljungans dal­gångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar alt
huvudälvarna, dvs. Ljungan, Indalsälven och Ångermanälven, är delvis hårt
reglerade och alt flera av länets utbygg­nadsprojekl berör Ljungan.
Länsstyrelsen framhåller bl.a. atl Haverö strömmar och nedersta Ljungan rymmer
stora värden för naturvården och friluftslivet. Även Gideälven har slorl
bevarandevärde, bl.a. genom sin lättillgänglighet. Älven har också de enda
återstående forsarna av fallka­raktär i länet. Enligt länsstyrelsens mening kan
vattenkraftutbyggnad i tät­ortsnära områden vid Viforsen (Ljungan) i Sundsvalls
kommun spoliera områden med stort rekrealionsvärde. Sådana älvsträckor bör i
största möj­liga omfattning bevaras outbyggda. Liknande synpunkter framförs av
planverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeriintendenten i Nedre norra
distriktet anser att man i kommun- och länsplanering tidigt bör redovisa sin
ståndpunkt belräffande de oulbyggda strömsträckorna i länets älvar. Del är
enligt fiskeriintendenten väsentligl att även de mindre vattendragen las med i
bedömningen, efiersom vatten­kraftutbyggnad kan länkas bli attraktiv även där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom älvdalarna redovisas i avsnitt 4.5. Beträffande
Västernorrlands län anförs därutöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser atl
markanvändningsplaneringen bör fullföQas för Ljungans och Indalsälvens
dalgångar, för vilka bebyggelsetrycket och anspråken från friluftslivet och
naturvården är betydande. Belräffande Ångermanälven bör redovisningen av
markanvändningen kunna ske i för­enklad form inom de delar av älvdalen där
bebyggelsetrycket är lågl och pågående markanvändning kan komma all beslå under
överblickbar tid. Inom områden med mer betydande bebyggelseutveckling, där även
mot­stående intressen föreligger, bör dock markanvändningsplanering genom­föras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen och lantbruksnämnden
påpekar atl de mesl konkreta ställningstagandena vad gäller hushållning med
jordbruksmarken kommer till utlryck i den pågående områdesplaneringen.
Möjligheterna och former­na för alt beakla jordbrukets intressen tidigt i
planeringsarbetet har för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bättrats.
Länsstyrelsen och lantbruksnämnden understryker betydelsen av att olika
utbyggnadsalternativ utarbetas och analyseras i den fortsatta om­rådesplaneringen.
Lanlbruksslyrelsen anser att en markanvändningspla­nering av del slag som
bedrivs i Sundsvalls kommun är elt bra exempel på hur markresursfrågorna kan
beaklas vid översiktlig planering av bebyggel­seutvecklingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den minskade nedläggningstakten i jordbruket har
enligt länsslyrelsen förbättrat förutsättningarna för landskapsvård i
odlingsbygd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen har kommunema i flera fall
berört problem inom skogsbruket. Kommunema saknar emellertid medel alt konkret
behandla skogsbruksfrågorna i sin planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Olika bevarandeinlressen borde enligt länsstyrelsen
kunna tillgodoses genom tillämpning av 1 § skogsvårdslagen. Länsstyrelsen
framhåller även möjligheterna till ökad samordning genom att olika
bevarandeaspekter be­aktas redan i skogsbrukets produktionsplanering. Inom
vissa av de större förelagen i länet pågår försök i denna riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser att vissa för länet generella
problem, bl. a. inplante­ringen av främmande trädslag, kan behöva belysas i ett
mer långsiktigt tidsperspektiv. Länsstyrelsen framhåller vidare behovet av att
skydda vis­sa urskogar i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För atl kunna bedöma riskema för långsiktiga
effekter av det modema skogsbruket är del enligt länsstyrelsen angeläget att
referensområden av­sätts för att möjliggöra jämförande studier i framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen har enligt länsstyrelsen
behandlats i liten omfattning i del kommunala planeringsarbetet. De
miljövårdsplaner som flera kust­kommuner har redovisat berör inte de negativa
effekterna på fisket av vis­sa mlQöstörande verksamheter. Det gäller främst
cellulosaindustrin, val-tenkraftindustrin, kommunala avlopp och
deponeringsanläggningar samt föroreningar från jord- och skogsbruket. Liknande
synpunkter framförs av fiskeriintendenten som dessutom anser att del krävs en
detaQerad redovis­ning för inlandet av sådana vatten som är skyddsvärda för
fritidsfisket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen har enligt fiskeristyrelsen inte
tillgodosetts i den kom­munala planeringen. Samtliga länets kommuner, som alla
berörs av fiskets viktigaste intresseområden, bör i del fortsatta arbetet
redovisa hur man av­ser att säkerställa dessa områden. Styrelsen anser att
behovet av skydd för de få opåverkade vattendrag och strömsträckor som finns
kvar bör beak­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anger att Sollefteå kommun har uppmärksammat rennä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringens
markanspråk. Ömsköldsviks kommun har däremot inte gjort nå­gon särskild
redovisning av rennäringens intresseområden i kommunöver­siklen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Örnsköldsviks kommun påpekar att kommunen har fått
underlagsmate­rial för rennäringen så sent all näringens markintressen inte har
kunnal be­aklas i kommunöversikten. Kommunen uppger att renskötselns intressen
skall beaktas i samband med revidering av kommunöversikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård,
friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Elt angeläget invenleringsarbete har enligt
länsstyrelsen de senasle åren bromsat upp genomförandel av planerade
nalurvårdsförordnanden. En­dasl ca en tredjedel av dessa, främst inom Höga
Kusten, har kunnat ge­nomföras. Länsslyrelsen påpekar alt säkerställandearbetet
med nuvaran­de resurser kommer alt la avsevärd lid i anspråk. För alt t. v. få
elt lill­fredsslällande skydd för kustområdet och älvdalarna har länsstyrelsen
för­ordnat om samrådsskyldighet enligt 20 § naturvårdslagen. Den direkla
kontakten mellan naturvårdsmyndigheten och skogsägarna är enligt läns­styrelsens
bedömning ell effektivt sätl atl hävda nalurvårdshänsynen i skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Nalurreservalsförordnanden övervägs av
länsstyrelsen f.n. endasl för två områden, Skuleskogen och Jämtgaveln, vilka är
av vildmarkskaraktär och dessutom har speciella bevarandevärden. I bägge fallen
är del i första hand skogsbrukel som slår i konflikt med naturvårdens och
friluftslivets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller atl endast elt fåtal av
kulturminnesvårdens områden av riksintresse har getts ett visst skydd.
Kunskapema om kullur­minnen är olillfredsställande. Inventerings- och
utredningsbehovet är myckel omfattande. Det fortsalla arbetet bör enligt
länsslyrelsen syfta till kommuntäckande kulturhistoriska utredningar som
underlag för kultur­vårdsprogram. För de tre s. k. större områdena av intresse
för kulturmin­nesvården i länet bör enligt länsslyrelsen översiktliga
inventeringar ge­nomföras. Inom områden med naturvårdsförordnanden behövs ofta
kom­plettering av skyddsföreskrifter av hänsyn till kulturminnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser all del krävs förstärkta
resurser bl. a. för att man inom rimlig lid skall kunna säkerställa natur- och
kulturminnesvårdens riksintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverket är del angelägel atl den
pågående urskogsinven-leringen fullföljs. På grundval av denna samt befintligt
inventeringsmate­rial bör snarast en nalurvårdsplan för länet upprätias. Verket
förordar att länsstyrelsen i del fortsatta arbetet riktar insatserna mot i
första hand de riksinlressanla områdena samt värdefulla myr- och
urskogsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksantikvarieämbetet framhåller atl det bl. a. i
Västemorriands län finns stora brister i inventeringsmaterialel rörande
kulturminnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17    Riksdagen 1978179. I saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar alt antalet fritidshus i
länet vid årsskiftet 1975/76 uppgick lill ca 22000. Ökningen under perioden
1970-1975 var 3 500 fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema har enligt länsstyrelsen svarat mot
intentionerna i den fy­siska riksplaneringen vad gäller behandlingen av
fritidsbebyggelsefrågor inom de områden i länet som berörs av geografiska
riktlinjer. Friluftslivels intressen prioriteras enligt länsslyrelsen i större
utsträckning än lidigare framför enskild fritidsbebyggelse inom dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller alt samtliga kommuner i
länet har redovisat områden för lokalisering av fritidsbebyggelse. Dessa
områden är främst belägna utanför områden med starka bevarandeintressen.
Länsslyrelsen understryker viklen av att planinlentionerna beträffande
fritidsbebyggel­sen föQs upp i det kommunala genomförandet, eftersom stora
delar av den kust- och sjönära marken intill de större lälortema redan har
tagits i an­språk för fritidsbebyggelse. Det finns enligt länsstyrelsen behov
av andra fritidsboendeformer, vilket kommunema avser atl beakta i sin
planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser sig inte kunna göra en prognos
över fritidsbebyggel-seulvecklingen, men framhåller att det redovisade
materialet tyder på atl lokaliseringen av fritidsbebyggelse i slörre
utsträckning kommer att ske på längre avstånd från kusten och de slörre
lälortema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen och kommunema har i en särskild
studie angett vissa lä­gen för sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen (FRP-industri). Länsstyrelsen anser att ytleriigare
faktaunderlag om induslrilä­gena behöver tas fram. Vidare är det angeläget alt
planema på etablering och utveckling av de aktuella industribranscherna
konkretiseras så all elt fastare underlag erhålls för eventuella markreservalioner
i de angivna in­dustrilägena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor om atl sanera miQön i nedlagda
industriområden bör enligt läns­slyrelsen behandlas från såväl tekniska som
ekonomiska och administrati­va synpunkter. Länsstyrelsen framhåller atl en
diskussion pågår inom länets kommuner i syfte att åstadkomma en bättre
omgivningshygien i de bostadsområden som planeras nära industrierna i
industriorterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
anför atl antalet nya lägen för FRP-industri bör begrän­sas. För många lägen
kan bl.a. onödigtvis hindra annan markanvändning. Länsstyrelsen anser alt
beslut bör fattas om vilka industriområden som bör planeras vidare för
FRP-industri. En sammanfattning av de tunga in­dustribranschemas utveckling i
olika regioner skulle enligt länsstyrelsen vara elt värdefullt underlag för den
fysiska och regionalekonomiska plane­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
planverket anser att en närmare analys bör göras av de induslrilä­gen vid
Norrlands- och norra Svealandskusten vilka har pekats ut av kom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;muner och länsstyrelser. Analysen bör syfta till att
klarlägga var fortsatta planerings- och utbyggnadsinsatser är önskvärda.
Naturvårdsverket in­stämmer i stort i länsstyrelsens bedömning av de studerade
industrilägena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller att
etablering av industri vid Norrlands­kusten främst bör ske inom områden med
utbyggda hamnanläggningar o. d. Nya slora industriområden skulle förändra
förutsällningarna för kust­försvaret. Delaljplaneläggning av etl nytt område
bör enligt överbefälhava­ren föregås av samråd med de militära myndighetema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Örnsköldsviks kommun anför atl
endast elt fåtal lägen för etablering av mlQöstörande industri bör anges och
alt arbele med områdes- och miQö-vårdsutredning m.m. bör koncentreras till de
utpekade lägena. Kommu­nen anser att länsslyrelsen och centrala myndigheter bör
göra ansträng­ningar för att realisera planerna på en industriutbyggnad i
Husum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera planerade kraftledningar
berör enligt länsstyrelsen områden med geografiska riktlinjer eller andra
riksintressanta områden. Länsstyrelsen anser med tanke på kraftledningamas
anspråk på skogsmark all det är angeläget att framtida utbyggnader och
ombyggnader av ledningsnätet samordnas. Ur markhushållningssynpunkt bör i
största möjliga utsträck­ning ianspråktagande av mark för ledningsgator
minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att
anläggningar för kraftförsörjning i regel in­te har behandlats i det kommunala
materialet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller alt
utbyggnad av kraftledningar även inne­bär problem från nalurvårdssynpunkl och
rekommenderar att länsstyrel­sen tar initiativ till ell mer ingående samarbete
med kraflföretagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar atl länets
topografiska förhållanden medför att det är svårt alt finna lämpliga områden
för en slörre flygplats i de centrala delarna av länet. Etl område norr om
Sundsvallsbuklen vid Söråker har aktualiserats som lämpligt för en sådan
flygplats. Området är dessutom lämpat för bebyggelse. Del är enligt
länsstyrelsen önskvärt all de centrala myndigheterna tar ställning lill behovet
av markreservation på lång sikl för en slörre flygplats i mellersta Norrland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Luftfartsverket konstaterar alt
länsstyrelsen har aktualiserat frågan om markreservalion för en framtida
ersättningsflygplats på gmnd av vissa bul­lerproblem vid Sundsvall/Härnösands
flygplats. Den befintiiga flygplatsen är en knutpunkt i det norrländska
flygplatssystemet och nuvarande ban­längd kan accepteras även i framtiden. Verket
anser inte att markreserva­tion för en framtida länsflygplals behöver göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvar Länsstyrelsen understryker
försvarets regionalpolitiska betydelse och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anser all försvarets markbehov bör tillgodoses på elt
tillfredsställande sätt. De flesta kommuner har enligt länsslyrelsen
uppmärksammat behovel av hänsyn till försvarets markbehov. Förutsättningama atl
finna former för samutnylQande av mark för militär användning och friluftsliv
har förbätt­rats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Dessa möjligheter bör enligt
länsslyrelsen främsl tas lill vara kring Sol­lefteå och Hämösands tätorter samt
i kustområdet i Timrå kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.22 Jämtlands län Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samtliga åtta kommuner i
Jämtlands län antog kommunfullmäktige un­der år 1974 program för hur den
fysiska riksplaneringens riktlinjer avsågs bli fullföljda i den kommunala
markanvändningsplaneringen och genom andra åtgärder. Regeringen log ställning
till programmen genom beslut län för län under våren 1975. För Jämtlands län
fattades beslut den 20 mars 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Jämtlands län
har redovisat sitt arbele under pla­neringsskedet med att fullfölja riktlinjema
för hushållning med mark och vallen. Redovisningama har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har
redovisat av kommunfullmäktige antagna kommunöversikler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige antagna
kommunomfattande markdispositionsplaner har redovisats av Åre och Östersunds
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 Jämtlands län omfattas
fjällområdena. Storsjöbygden saml Indalsäl­vens, Ljungans och Ljusnans
dalgångar av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer. Länet berörs
även av de primära rekreationsområ­dena Härjedalsfjällen och Åre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplaner har
redovisats för områden med geografiska riktlinjer, med undantag för
Indalsälvens dalgång inom Ragunda kommun och Storsjöbygden inom Krokoms kommun.
Någon särskild redovisning av planeringsarbetet inom de primära
rekreationsområdena har inte läm­nals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områdesplaner som har antagils av
kommunfullmäktige har redovisats för etl område i Ås i Krokoms kommun och för
området mellan Östersund och Brunflo i Östersunds kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända
redovisningar för åtgärder som kommunerna har vidtagit eller avser all vidta
för all genomföra den fysiska riksplane­ringens intentioner har lämnats av sex
av länels åtta kommuner. Krokoms kommun har lämnat en ålgärdsredovisning som
har godkänts av kom­munstyrelsen. Östersunds kommun har redovisat etl av
byggnadsnämnden godkänt åtgärdsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bräcke kommun har förutom ålgärdsredovisning också
redovisat etl av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fullmäktige antaget åtgärds program för Gimåområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Jämtlands län har
ställt samman och utvärderat de kom­munala redovisningarna samt i yttrande till
ämbetsverken och regeringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet
under planeringsske­det. Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetls av
länsstyrelsen den 16 september 1977. Detta har tillsammans med länsstyrelsens
övriga redo­visning sänts för yttrande lill landstinget och för kännedom lill
kommuner­na. Slutligt sammanfallande yttrande har avgelts av länsslyrelsen den
24 oktober 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har
fogals en förteckning över regionala utredningar. Vidare har bifogats yllranden
från landstinget, försvarsområ-desbefälhavären för Jämtlands försvarsområde,
vägförvaltningen, länsan­tikvarien, lantbruksnämnden och skogsvårdssiyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yllranden över det redovisade
materialet har lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretls tillfälle
alt komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbets­verkens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts tillfälle att komma in med synpunkter pä verkens yttranden. I
Jämtlands län har synpunkter lämnats av länsslyrelsen och Åre kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedets utfaU&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fysiska riksplaneringens
riktlinjer har enligt länsslyrelsen fört med sig all den översiktliga
planeringen i länet har tagit elt stort steg framåt, även om stora och
betydelsefulla arbetsuppgifter kvarstår. Riksplanearbe­tel har ökat insikten om
planeringsbehoven, fäst uppmärksamhet på vä­sentliga frågor som bör behandlas i
planeringen och utvecklat metoder för hantering av planfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stymingen av arbetet från
departement och ämbetsverk har emellertid enligt länsstyrelsen i vissa fall
inneburit att områden i länet har behandlats för vilka kommunema inte Har varil
mogna för ställningstaganden. Det gäl­ler framför alll delar av områdena med
geografiska riktlinjer för vilka sam­lade ställningstaganden till den framtida
markanvändningen därför har bli­vit svagt underbyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsslyrelsen
angeläget att de gynnsamma förutsättningar för översiktlig planering som har
skapats genom det ulförda arbetet under planeringsskedet tas till vara, bl. a.
genom att del fortsatta planeringsarbe­tet inriktas på att utveckla
kommunöversiklerna och områdesplaneringen samt i övrigt koncentreras till de
mest akuta planeringsproblemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller atl det är angeläget atl den
fysiska riksplane-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringen, den regionalpolitiska planeringen och den
regionala trafikplane­ringen samordnas. Förutsättningarna för samordning har
emellertid varit mindre gynnsamma. Enligt länsstyrelsen är kommunöversikler och
kom­munomfattande markdispositionsplaner de fysiska planinstrument som lämpar
sig bäst för samordning av olika planeringsformer på kommunal och regional
nivå. Kommunema tycks emellertid ännu inte vara beredda att ta ställning till
strukturfrågorna och markanvändningen på elt sådant säll all bättre samordning
mellan de olika planeringsformema uppnås. Länsstyrelsen anger att den har tagit
initiativ till olika utredningar som på sikt möjliggör en bättre samordning.
Som exempel nämns ulredningen om förutsättningar för turismens utveckling i
länet (TUR-75) samt utredningar om jord- och skogsbrukel som utgör ett led i
den fortsatta regionalpoliliska planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjällområdena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl det finns
betydande problem med atl vidmakt­hålla de obrutna Qällområdenas vildmarkskaraktär.
Ett exempel härpå är upprustnings- och utbyggnadsplanema inom och i anslutning
till Sylarna -Helagsområdel. De obrutna Qällområdena har olika karaklär och del
finns stora skillnader mellan dem vad gäller åtkomlighet och påverkan från när­liggande
anläggningar för Qällturism. Länsstyrelsen anser därför att de obrutna områdena
måste analyseras och behandlas var för sig och atl varje områdes struktur och
förhållande till omgivningen bör utredas i någon form av plan. Vid utformning
av bestämmelser för resp. område bör effek-lema på sysselsättningen särskilt
uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slalsmaklemas beslut atl ange
särskilda s. k. primära rekreationsområ­den får enligt länsstyrelsen ses som
ett nationellt anspråk på alt få utnytQa dessa områden för etl varierat utbud
av rekreationsmöjligheter för hela landets befolkning. Urvalet av områden
kännetecknas inte endasl av om­rådenas förutsättningar för friluftsliv utan
även av deras karaktär i fråga om natur och landskap, befolkningens
livsbetingelser samt mlQöförhållan­den, kulturtraditioner osv. Riktlinjema för
de primära rekreationsområde­na bör uppfattas som ett skydd för områdenas
särart. De bör ge underlag för bedömning av vad som är ett ändamålsenligt
nylQande av områdena för bl. a. rekreation och turism. Det kan enligt
länsslyrelsen föreligga risk för atl områdena uppfattas som tillgängliga för en
utbyggnad av turismen på ett sätt som innebär atl områdenas särart går
förlorad. Risken förstärks av benägenheten att försöka dra kortsiktiga fördelar
av en snabb och omfat­tande utbyggnad inom områdena. Del är därför enligt
länsslyrelsen angelä­gel att betona atl del nationella intresset alt utnylQa
områdena för rekrea­tion vägs mot kravet på en god hushållning med mark och
vallen enligt den fysiska riksplaneringens övriga riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringen av de primära
rekreationsområdena förutsätts bli utförd av kommunerna. Det finns emellertid
enligt länsstyrelsen, mot bakgrund av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det starka riksintresset, skäl atl överväga hur den
kommunala planeringen kan stödjas så atl en hög ambitionsnivå upprätthålls när
det gäller atl ta till­vara områdenas särart och naturresurser samt atl
tillgodose rekreations-intresset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller att stora förhoppningar knyts
till utvecklingen av fritidsbebyggelse och turism och lill alt effektema härav
huvudsakligen skall vara positiva för den berörda bygden och kommunen, t.ex.
genom ökad sysselsättning, förbättrat serviceunderlag samt bättre vägar och kom­munikationer.
Exploateringsförelagens volym och inriktning styrs emel­lertid enligi
länsstyrelsen mer av de ekonomiska och andra krav som verk­samheten ställer, än
av de anspråk på stimulans som finns i bygden och de förutsättningar som denna
erbjuder. Den ursprungliga bygden får Qäna som lockbete för alt därefter bli
helt underordnad den nya verksamhelen. Effekterna av en sådan utveckling kan
enligt länsslyrelsen vara starkt ne­gativa för lokalbefolkningens fysiska och
sociala miQö, för kommunens ekonomi och administration och även strida mol den
fysiska riksplanering­ens ambitioner beträffande natur- och kulturminnesvård,
friluftsliv m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen inom
Qällen redo­visas i avsnitt 4.4. Belräffande Jämtiands län anförs därutöver
föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket konstaterar atl översiktliga
markdispositionsplaner har redo­visats för hela Qällområdet i Jämtlands län.
Den planerings- och utred­ningsverksamhet som har bedrivits av länsstyrelsen i
Jämtlands län utgör enligt planverket en god grund för kommunernas fortsatta
arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I de södra Qällänen torde enligt verket samarbete över
länsgränsen er­fordras i syfte att nå samordnade bedömningar. Berörda komuner
bör ges fortsatt statligt ekonomiskt stöd för planeringen. Planverket är berett
alt samråda med länsstyrelser och kommuner om målsättningar m. m. för ar­betet
samt i mån av resurser även delta i arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planverket anser i likhet med länsstyrelsen atl
exploaleringsverksamhe-ten för fritidsbebyggelse har varit ell av kommunernas
största planerings­problem under senare år. 1 vissa fall har fritidsbebyggelse-
och turistorter med en kapacitet av över 10000 bäddar planerats. Som exempel
nämner verkel de ursprungliga planerna för Klövsjö-Vemdalen och Lofsdalen i
Härjedalens kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Verket anser allmänt att den snabba tillväxten av
fritidsbebyggelse i söd­ra Qällområdet inte stämmer överens med riktlinjerna
för den fysiska riks­planeringen. Flera kommuner har anfört
sysselsältningspoliliska skäl för omfattande utbyggnad av fritidsbebyggelse.
Verket bedömer att enskild fritidsbebyggelse inte har ett sådant
samhällsekonomiskt värde som kan motivera att värdefulla'naturresurser får tas
i anspråk. Det ekonomiska ut­bytet för kommunema av sådan bebyggelse blir
enligt verket dessutom kortsiktigt samtidigt som områdenas värde för turism och
friluftsliv mins­kar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa större aktuella exploaleringsprojekl torde enligt
planverket vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svåra
alt bedöma beträffande bl.a. deras inverkan på naturen. I vissa fall kan även
störningar på de areella näringarna uppslå. För atl man skall kun­na
konlrollera utvecklingen och bevara handlingsfriheten bör enligt verkel större
exploateringsföretag utföras i etapper med möjlighel atl efter utvär­dering
avbryta vidare utbyggnad. Till dessa etapper bör utbyggnad av in­frastruktur
och service kopplas. Planverket hänvisar lill sitt yttrande över tidigare
förslag lill områdesplaner för utbyggnad i Klövsjö-Vemdalen och Lofsdalen där
verkel har föreslagit en sådan elappindelning kombinerad med en minskning av
exploateringarnas totala omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt naturvårdsverkets bedömning kan de slora
svårigheterna i del södra Qällområdet inte lösas på annal sätl än genom all en
översiktlig om­rådesplanering som grundas på bl.a. naturinvenleringar snarasl
kommer till stånd för resp. kommuners Qällområden. I avvaktan på atl områdespla­nerna
färdigställs bör detaQplaner för fritidsbebyggelse inte anlas eller fast­ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksanlikvarieänibeiel framhåller atl
kulturminnesvårdens kunskapsun­derlag i Qällområdena är utomordentligt
bristfälligt. Direkta konflikter med kulturminnesvården har därför noterats
endast i samband med ulbyggnad av fritidsbebyggelse i det södra Qällområdet,
framför alll i Jämtlands län. Ämbetet anser t. ex. alt även del omarbetade
förslagel lill områdesplan för Klövsjö-Vemdalen innebär sådana konflikter med
kulturminnesvårdens intressen all del inte kan godtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller med anledning av verkens
yllranden alt beho­vet av resurser och styrmedel är slorl om man skall kunna
möta exploate­ringsönskemålen och genomföra planeringen inom Qällområdet på
avselt sätt. Det är enligt länsstyrelsen brislen på resurser och styrmedel och
inte bristande viQa hos kommunerna som inger oro för utvecklingen. Den fysis­ka
riksplaneringen har medfört alt inställningen till exploatering för fritids­bebyggelse
har förändrats. Della kan i sin lur enligt länsstyrelsen leda lill en
förändring av fritidsbebyggelsens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anger att frågan om planeringsprogram
för fortsatt plane­ring i bl. a. vissa delar av Qällområdet utreds inom
länsstyrelsen av en sär­skild arbetsgrupp. Länsslyrelsen ifrågasätter
lantmäteriverkets redovis­ning av antalet obebyggda tomter för
fritidsbebyggelse. Verkels uppgifter tycks enligt länsstyrelsens bedömning
betydligt överskrida del verkliga an­talet obebyggda tomter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frilidsboendeanläggningar för uthyrning bör enligt
länsslyrelsen stödjas i Qällområdet eftersom vistelsetiden i Qällen i regel är
kort för varje hus­håll, ofta högst en vecka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen förutsätter att naturvårdsverkets
förslag om områdespla­nering inte avser helläckande områdesplaner, vilkel
enligt länsslyrelsen skulle vara orealistiskt. Med tanke på de primära
rekreationsområdenas grova avgränsning förefaller verkets anspråk på hur de
skall behandlas va­ra alltför onyanserade. Exempelvis skulle verkels krav
innebära alt ingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ytterligare enskild fritidsbebyggelse får tillåtas inom
Åre kommun i avvak­tan på sådan områdesplanering. Det torde enligt
länsslyrelsen allmänt sett vara svårt alt påvisa alt en detaQplan för
fritidsbebyggelse så uppenbart strider mot de hittills tämligen opreciserade
riktlinjema i den fysiska riks­planeringen atl fastslällelse måste vägras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åre kommun anser atl planverkels
synpunkter på fritidsbebyggelse i Qällområdena är betydelsefulla och atl de bör
Qäna som underlag för den fortsatta planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Storsjöbygden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del utredningsarbete belräffande
Storsjöbygden som har genomförts av en kommitté med representanter för de
berörda kommunerna ger enligt länsslyrelsen god ledning för all säkerställa
riksintressena. Ulredningen har belyst naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intressen samt förutsättningarna för fritidsbebyggelse och
turism. Kommitléns för­slag innehåller elt antal områden där tät
fritidsbebyggelse bedöms kunna få komma till stånd. Områdena innehåller ofta
betydande värden för frilufts­liv och turism. Kommunerna har enligt
länsstyrelsen i allt väsentligt anslu­tit sig lill kommitténs förslag i sina
planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tätortsutvecklingen har dock enligt
länsstyrelsen behandlats summa­riskt i utredningen. Den fortsatta planeringen i
främsl Östersunds och Krokoms kommuner bör därför bl. a. behandla frågor om
lätortsutveckling och bebyggelsemönster. Länsstyrelsen konstaterar alt
planeringen inom Östersund-Krokomområdel är inriktad på att man skall ta slor
hänsyn till jordbrukels intressen trots atl sådan hänsyn kan leda till etl
myckel splitt­rat bosättningsmönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller alt
viktiga struklurpåverkande ålgärder disku­teras och planeras i Storsjöbygden,
t. ex. atl ersälta färjförbindelser med broar och att flytta den civila
flygstalionen på Frösön med åtföQande för­ändringar i vägsystem och
kommunikationsmöjligheter. Sådana åtgärder kan få stor belydelse för bygdens
utveckling. Länsstyrelsen anser alt det är angeläget atl Slorsjöbygden som
helhet ägnas särskild uppmärksamhet i den fortsatta fysiska planeringen och i
övrig regional utvecklingsplanering. Bevakningen av riksintressena bör i
huvudsak kunna ske på regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att det
utredningsmaterial för Slorsjöbygden som den inlerkommunala kommittén har
utarbetat är myckel värdefullt. Det är angeläget att fortsätta arbetet med all
belysa utvecklingen i Krokom-Östersundsområdet saml arbetet med
markanvändningsplanering för om­rådet mellan Krokom och Östersund. De större
områden för rekreation och fritidsbebyggelse som har föreslagils av kommittén
bör enligt planver­ket disponeras så atl strandområdena förblir tillgängliga
för allmänheten. Förutsättningama för anläggningar för friluftsliv bör
undersökas ytteriiga­re och mark reserveras för sådana anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För ett stort antal områden inom Storsjöbygden har förordnanden
enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;naturvårdslagen
föreslagits. Med tanke på de knappa resurser som finns för säkerställande bör
enligt nalurvårdsverket en prioritering ske som visar vilka områden som i
första hand bör skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Älvdalar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att berörda kommuner har
vidtagit plane­ringsåtgärder för huvudälvamas dalgångar i den omfallning som
har varit möjlig med tanke på den osäkerhet som råder om vattenkraftutbyggnad.
Kraftförsörjningsanläggningarna med sina vattenmagasin har en betydan­de
omfattning inom länet. Till bilden av påverkade vattenområden bör en­ligt
länsstyrelsen läggas den förändring av naturmiQön som sker genom atl vallenfall
försvinner och älvsträckor torrläggs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anläggningar för kraftförsörjning har enligt
länsslyrelsen inte diskute­rats nämnvärt under planeringsskedet. Det har
sannolikt atl göra med de särskilda utredningar som har haft uppdrag att
klargöra förutsättningarna för ytleriigare kraftproduktion i Norrlandsälvarna.
I Härjedalens kommun har emellertid en diskussion om konsekvenserna av olika
utbyggnadsför­slag förts även under planeringsskedet. Länsslyrelsen konstaterar
alt kom­munen tidigt klargjorde sin negativa inställning lill ytterligare
kraflverksul-byggnader och regleringar av älvar. Kommunen har i sina planer
försökt befästa de naturvårds-, friluftslivs- och kullurminnesvårdsintressen
som finns inom aktuella områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bergs, Bräcke och Östersunds kommuner behandlar
enligt länsstyrelsen överhuvudtagel inte anläggningar för kraftförsörjning i
sina planer. Ragun­da kommun vill enligt länsslyrelsen avvakta med en slutlig
planering av Ammerån lills utbyggnadsfrågan har avgjorts. Liknande tendenser
kan på­visas även hos andra kommuner. Krokoms kommun accepterar enligt
länsstyrelsen en ulbyggnad av Granboforsen. Åre kommun avvisar be­stämt en
ulbyggnad av Åreälven, Kviisleströmmen och Damman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom älvdalarna redovisas i avsnitt 4.5. Beträffande Jämtlands län anförs
därutöver föQan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planverket
anser alt markanvändningsplaneringen bör fullföQas för Ljusnans, Ljungans och
Indalsälvens dalgångar, där efterfrågan på mark för bebyggelse och anspråken
från friluftslivet och naturvården är bety­dande. Utbyggnad av vattenkraft i
tätortsnära områden kan enligt verket spoliera stora rekreativa värden.
Älvsträckor inom sådana områden bör i största möjliga omfattning bevaras
orörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Industriverket konstaterar att osäkerhet råder om ytterligare
regleringar av vallendrag och kraflverksulbyggnader. Det krävs enligt
industriverket beslut av stalsmakiema som underlag för del fortsatta
planeringsarbetet i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbrukets intressen har enligt
länsstyrelsen ägnats stor uppmärksam­het under såväl den fysiska
riksplaneringens programskede som dess pla­neringsskede. Flertalet primära
intresseområden för jordbrukel omfallas av riktlinjer som i stort avvisar ny
bebyggelse om den kan utgöra ett hinder för rationellt jordbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tätortsutbyggnad på jordbruksmark
utgör enligt länsstyrelsen inte något stort problem i länet, med undantag för
Östersunds kommun samt delar av Krokoms kommun. För vissa små tätorter, t. ex.
Hammarstrand i Ragunda kommun, kan jordbruksmark behöva tas i anspråk av
ekonomiska och funktionella skäl. Planeringen inom området mellan Östersund och
Krokom är enligt länsslyrelsen inriktad på att man skall ta stor hänsyn till
jordbrukets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bedömer i likhet med
skogsvårdsstyrelsen att orsaker lill konflikter mellan kommun och markägare om
skogsbrukel bör kunna eli­mineras på etl tidigt stadium genom en direkt dialog
mellan parterna. Länsstyrelsen anser atl kommunerna överlag har visat stor
omsorg vad gäller skogsbruket och förståelse för skogsbrukets
produktionsformer. Kommunernas planer på vissa restriktioner mot etl rationellt
skogsbruk får därför enligt länsstyrelsen mera betraktas som ett önskemål om att
man inom vissa avgränsade områden skall kunna reglera eller modifiera former­na
för uttag av skogsråvara snarare än att man vill undanta vissa skogs­arealer
från ell produktivt skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket framhåller att
Qällbarrskogen på många håll utgör en ursprunglig skogsmiQö av omistligt värde
för naturvården och friluftslivet. Verket föreslår att en särskild utredning
tillsätts för alt se över skogsfrå­gorna i Qällregionen. I avvaktan härpå bör
ett tioårigt avverkningsförbud för området ovanför skogsodlingsgränsen införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt skogsstyrelsen är etl
generellt förbud mot skogsbruk i Qällnära områden inte motiverat. Styrelsen
hänvisar i övrigl till de synpunkter som styrelsen har lämnat på
naturvårdsverkels och planverkets utredning Obrutna Qällområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lämplighetsprövning av
planerade skogsvårdsåtgärder som länssty­relsen i Norrbottens län föreslår, kan
enligt Svenska samemas riksförbund (SSR) vara en framkomlig väg att reglera
förhållandet mellan storskogs­bruket och renskötseln. Oberoende härav är det
enligt SSR nödvändigt att skyndsamma åtgärder vidtas för att förhindra alt en
enskild sameby berörs av skogsvårdsåtgärder i sådan omfattning att renskötseln
direkt hotas. Vinterbetesmarkerna bör enligt SSR generellt ges ell bättre
skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SSR påpekar att samemas
erfarenheter hittills av samråd med skogsbru­kets företrädare är mycket dåliga.
Ett reellt samrådsförfarande bör enligt SSR innebära atl även skogsbrukels
företrädare är beredda all jämka sina&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska Qällklubben anser alt
barrskogarna i Qälldalama är en väsenllig del av Qällandskapel. De bör inte få
betraktas som mark för skogsproduk­tion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt
länels sjöar och vattendrag är intressanta för fritidsfiske. Fisket har därför
i slor utsträckning behandlats i samband med friluftsliv och turism. Flertalet
kommuner avser enligt länsstyrelsen att under kommande planeringsperiod
behandla fiskets intressen mer ingå­ende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen konstaterar atl
fiskels intressen inte har tillgodoselts i planeringsarbetet i länet. De sju
kommuner i länet som berörs av fiskets viktigare intresseområden bör enligt
styrelsen vid kommande revidering av kommunöversikler och
markdisposilionsplaner redovisa hur man avser alt säkerställa dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Åre kommun framhåller alt bristema
beträffande fritidsfiskels behand­ling under planeringsskedet huvudsakligen
beror på att varken länsslyrel­sen eller kommunen funnit lämpliga former för
att i den kommunala plane­ringen föreslå åtgärder som tillgodoser fiskets
intressen. I samband med revidering av kommunöversikten avser kommunen alt
vidga samarbelet med förelrädare för fiskets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rennäringen har enligt
länsslyrelsen sådan omfattning och betydelse i länet att bevakningen av dess
intressen har varit en viktig del i planerings­arbetet. Näringen har sitt bästa
skydd genom rennäringslagen. Lagen ger emellertid enligt länsslyrelsen inte
någol skydd mol förändringar i markan­vändningen inom de områden utanför
årelrunlmarkema som disponeras med sedvanerält. Dessa områden är samtidigt ofta
de mesl attraktiva för turism, fritidsbebyggelse och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser alt
rennäringens förelrädare har tillförsäkrats sam­rådsmöjlighet i länet genom
riktlinjerna i kommunöversiktema med undan­tag för kommunöversiklerna för
Strömsunds och Härjedalens kommuner. Härjedalens kommuns beslut kan enligt
länsstyrelsen uppfattas som att sedvanerätten sälls ifråga. Sedvanerältens
innebörd och konsekvenser för markanvändningen bör därför studeras ytterligare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket påpekar atl de i
rennäringslagen angivna rättigheterna och statsmakternas uttalanden bl. a. i
samband med den fysiska riksplanering­en ger rennäringen stöd för alt bedriva
verksamheten i alla berörda län i hittillsvarande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Strömsunds och Härjedalens kommuner
har enligt planverket skjutit ställningstaganden lill vissa viktiga
renskötselmarkers behandling på fram­tiden. Samråden med rennäringens
förelrädare bör fördjupas bl. a. i Ström-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sunds
och Härjedalens kommuner. Den i länet utarbetade modellen för kommunöversikt i
renskötselområdet bör utvecklas ytterligare. Vid revi­dering eller fortsatt
bearbetning av kommunöversikter bör befintliga och eventuella framlida
melodexempel utnyttjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett par kommuner i Jämtlands län har enligt
lanlbruksslyrelsen kommii längst när det gäller metoder att behandla
renskötselmarkerna i kommun­översiklerna. Metoder och samrådsformer för
renskölselns behandling i den kommande planeringen bör dock ytterligare
ulvecklas. I första hand bör Strömsunds och Härjedalens kommuner i samråd med
berörda same­byar komplettera sina kommunöversikter med riktlinjer till skydd
för ren­skötseln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen
i de primära rekreationsområdena kan enligt lantbrukssty­relsen komma i stark
motsatsställning till rennäringens intressen. Belydan­de renskölselintressen i
bl. a. Jämtland och Härjedalen ligger inom primära rekreationsområden som är
mycket attraktiva för Qällturism. För all ren-skölselmarkerna skall kunna
säkerställas bör en övergripande markan­vändningsplanering ske inom resp.
primärt rekreationsområde. Företräda­re för rennäringen bör enligt
lanlbruksslyrelsen få möjlighel atl påverka planeringen för de
rekreationsområden som berör viktiga rennäringsintres­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
samemas riksförbund (SSR) påtalar behovet av centralt utfär­dade direktiv och
anvisningar för kommunemas planering vad gäller ren­näringens intressen. 1 ett
flertal kommunöversikler finns enligt förbundet belydande brister. SSR betonar
atl det är en nödvändig förutsättning för atl renskölselns markanvändning skall
beaktas i planeringen alt föreskriv­na samråd verkligen kommer till stånd.
Härutöver bör sameby betraktas som sakägare i byggnadslagstiftningens mening i
första hand inom de cen­trala och viktiga delarna av renskötselmarkema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den negativa effekt som exploateringen för turism
och rekreation har på renskötselns markanvändning har enligt SSR inte
uppmärksammats i riks­planearbetet. Förbundet påpekar atl man i förslagel till
områdesplan för Klövsjö-Vemdalen inte har redovisat områden för rennäringen.
Det är nödvändigt att instrument skapas för en samlad bedömning av hur rekrea­lionsinlressena
och rennäringens intressen skall kunna samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Naturvård,
friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att nästan halva länels
yta berörs av områden som bedöms vara av riksintresse för naturvård,
friluftsliv eller kulturmin­nesvård. Dessa intressen har haft en framträdande
plats i den fysiska riks­planeringen i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Många av de verksamheter som förekommer i dagens
samhälle medför enligt länsstyrelsen stora förändringar i naturförhållandena. I
vissa avseen­den kan det ifrågasättas om verksamhetema slår i samklang med ett
ekolo­giskt synsätt. Bland verksamheter med kraftig mlQöpåverkan nämner läns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;styrelsen
vattenkraftutbyggnad, skogsbruk och i viss mån exploatering för fritidsändamål
och turism. Skogsbrukets långsiktiga effekter på miQön och den ekologiska
stabiliteten bör enligt länsstyrelsen klarläggas närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den diskussion som har förts under planeringsskedet om en anpassning av
skogsbruket till miQö- och bevarandeinlressena har förslagen till en bör­jan
inriktats mot användning av de nya bestämmelsema i 19 och 20 §§ na­turvårdslagen
för att i elt slutskede ha gått över mot en reglering med slöd av den allmänna
aktsamhetsregeln i 1 § skogsvårdslagen. Stor osäkerhet har präglat övervägandena
eftersom större erfarenhet saknas om tillämp­ningen av de nya bestämmelsema.
Länsstyrelsen bedömer att förutsäll­ningarna att tillmötesgå kommunemas
önskemål enligt kommunöversik­lerna om atl använda 19 och 20 §§ naturvårdslagen
av resursskäl är myc­ket begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenhelema från planeringsskedet visar enligt
länsslyrelsen atl en ökad samverkan mellan naturvård och kulturminnesvård
skulle vara vär­defull. I prakliken är dock en sådan samverkan svår att uppnå
lill föQd av brist på resurser. Eftersom ell säkerställande av
kulturminnesvårdens in­tressen i många fall har fört med sig anspråk på
förordnanden enligt 19 och 20 §§ naturvårdslagen ökar belastningen ytterligare
på länsstyrelsens na­turvårdsresurser. I ställel för samverkan uppslår enligt
länsstyrelsen såle­des en konkurrenssituation mellan naturvård och
kulturminnesvård. Kul­turminnesvården befinner sig därför enligt länsstyrelsen
i en mycket svår situation. Behovet av snabba åtgärder för att beakta
kulturhistoriska intres­sen är dessutom påtagligt. Länsslyrelsen anser att
kulturminnesvårdens administrativa problem, ambitionsnivå och resursfrågor
snarast bör över­vägas av statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
bedömer att aktiva åtgärder för att tillgodose naturvår­dens och
kulturminnesvårdens intressen inom odlingslandskapet erfordras framför allt
inom länets Qällområden. Aktiva insatser erfordras för att man skall kunna
bevara kulturhistoriskt värdefulla enskilda byggnader och mil­jöer. De största
insatserna behövs enligt länsstyrelsen belräffande jordbru­kels
överloppsbyggnader och byggnader på de mindre, marginella jordbru­ken samt inom
fäbodsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighetema att i fortsättningen vidta sådana
förordnandeåtgärder som är en föQd av riksplaneringen är enligt länsstyrelsen i
det närmaste obefint­liga om inte resurserna förbättras. Länsstyrelsen
konstaterar således att den inte har möjlighet att molsvara de krav som ställs
med anledning av de antagna kommunöversiklerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser all avsaknaden av
översiktliga naturinvenle­ringar inom bl. a. Jämtlands län är elt allvarligt
problem. Det är angeläget alt resurserna för sådana inventeringar förstärks.
Särskilda slatliga medel bör ställas till länsstyrelsens förfogande. Verket
framhåller att en nalur­vårdsplan bör upprättas i länet som handlingsprogram
för bl. a. skydd och vård av från naturvårdssynpunkt värdefulla områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åre kommun påpekar all avgränsning och
säkerställande av bevarande­inlressena inte har behandlats i detaQ på grund av
brister i invenieringsma-lerialet. Kommunen förutsätter alt resurser ställs
till länsstyrelsens förfo­gande för fördjupade inventeringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar att exploateringen för
fritidsbebyggelse har varit ett av kommunernas största planeringsproblem under
planeringsske­det. Behovet av större planmässighet i utvecklingen av
fritidsbebyggelsen var enligt länsstyrelsen redan under programskedet erkänt i
länet, särskilt i de kommuner som hade hunnit få erfarenhet av den kraftigt
ökande efter­frågan på mark för exploatering. Samtidigt har kommunema önskat ta
till vara de gynnsamma förutsättningama för friluftsliv och turism. De stora
och omedelbara anspråk som riktas mot dessa resurser innebär enligt läns­styrelsen
en svår påfrestning i kommunernas arbete med att förstärka sin planberedskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsen
har enligt länsstyrelsen i första hand utvecklats inom lätortemas närområden
samt inom de attraktiva Qällområdena. Även sjö­områdena inom Bräcke och
Östersunds kommuner har dragit till sig en om­fattande bebyggelse.
Koncentrationen är dock störst inom Qällområdet. Utvecklingen under de allra
senaste åren har inneburit en kraftigt ökad be­lastning på Qällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom de kommunala insatsema under planeringsskedet
har enligt läns­styrelsen sådana översiktliga planer som angavs i regeringens
beslul med anledning av programskedet kommit lill stånd inom huvudparten av
områ­dena med geografiska riktlinjer. Genom arbetet med kommunöversikter har
diskussionen kring enskilda områden kunnat ske mot bakgrund av ut­vecklingen i
stort inom kommunen. Områden för nylokalisering av frilids-bebyggelse har på så
sätt kunnat väQas med större säkerhet än tidigare. Kommunernas planering har
dock enligt länsstyrelsen snarare varil anpas­sad lill kända önskemål om
exploatering än styrande med hänsyn till re­surstillgång, arbelskraflsulbud
etc. De områden som föreslås för fritidsbe­byggelse sammanfaller ofta med
tänkbara utvecklingsområden för turism. Markdispositionsplanerna innehåller i
regel ingen närmare diskussion om önskvärda effekter av exploateringama.
Effektema kan enligt länsstyrel­sen vara starkt negativa, l.ex. för den fysiska
och sociala miljön och för kommunens-ekonomi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar att skillnaden i antalet
fritidshus mellan år 1970 och 1975 antyder inom vilka delar av länet del råder
en betydande ef­terfrågan på fritidshus. Utvecklingen har varit kraftigast inom
Qällområdet i anslutning till redan etablerade turistanläggningar. Under de
senaste åren har enligt länsstyrelsen initiativ tagits till stora
exploateringar även inom ti­digare opåverkade områden. Skälet härtill kan bl.a.
sökas i atl exploale-ringsverksamhelen har fått en annan karaklär än tidigare.
Stora byggnads-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;företag
har inriktat sitt intresse mot exploatering i Qällvärlden och har här­vid sökl
sig lill områden med till synes friare förutsättningar för utveckling av
fritidsboende och turism än redan bebyggda områden. Markpriserna och utbudet av
mark kan därvidlag ha varit mer styrande än planmässiga synpunkter. Den
kommunala planeringen har ofta stått oförberedd inför sådana initiativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser all denna nya inriktning av
exploatering för fritids­bebyggelse i Qällvärlden - som kommunerna mer eller
mindre restriktivt söker möta i sin planering - gör det ytterst vanskligt atl
bedöma utveck­lingen på såväl kort som lång sikl. Sannolikheten för att
aktuella initiativ och planer på fritidsbebyggelsen kommer att förverkligas är
beroende av många svåröverskådliga omständigheter. Efterfrågan på fritidshus
bör enligt länsstyrelsen rimligen påverkas av hur samhället lyckas med sin
rekreationspolitik t.ex. vad gäller utbud av kollektiva boendeanläggning­ar.
Samtidigt styrs bebyggelseutvecklingen av krafter, som endast delvis har sin
näring i efterfrågan på logi eller som i vart fall inte säkert är i balans med
denna efterfrågan sett i ett längre lidsperspektiv. Enligt länsstyrelsen är del
därför svårl atl bedöma behovel av anläggningar för fritidsboende och hur
behovet skall tillgodoses på ett från samhällssynpunkt godtagbart sätt med
hänsyn till nödvändig resurshushållning med både mark och vat­ten, ekonomi och
energi. Länsstyrelsen menar alt dessa problem bättre måste analyseras inför den
fortsatta planeringen. Det är bl. a. i det sam­manhanget som länsstyrelsens
pågående utredning TUR-75 skall ses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del förs enligt länsslyrelsen inte någon diskussion
om nya former av fri­tidsbebyggelse i markdispositionsplanerna eller
kommunöversiklerna. Pa­rallellt med detta planeringsarbete har emellertid etl
flertal kommuner be­drivit områdesplanering för de fritidsbebyggelseområden som
expanderar mest. Förslagen till områdesplaner har gett vissa anvisningar om hur
man tänkt sig fördelningen mellan kollektivt och enskill boende saml om lokali­sering
och gruppering av bebyggelsen i terrängen. Länsstyrelsen anger att den i
yttranden över dessa områdesplaneförslag har ifrågasatt den totala volymen på
föreslagen exploatering, fördelningen mellan kollektivt och enskilt boende,
anpassningen till naturmiQön etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omvandlingen av bosläder för permanentboende lill
fritidsbostäder är enligt länsslyrelsen en företeelse som är av relativt sent
datum i länet och har att göra med den kraftigt ökade efterfrågan på
fritidsbostäder i Qällen. Effekterna är märkbara inom såväl Åreområdet som inom
västra Häijeda-len. Utvecklingen är alarmerande och ställer kommunema i en
mycket svår situation. Landstinget instämmer i denna bedömning och betonar att
bl.a. kommunala investeringar i vägar, vatten och avlopp, bostadsmark etc. inte
utnytQas rationellt om sådan omvandling sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gruvor
och takter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Industriverket
konstaterar atl betydande områden i länet är av intresse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
gruv- och mineralbrylning. Naturvårdsverket anger att verket i annat sammanhang
har föreslagil alt man bör göra en undersökning av alunskif-ferförekomslerna i
en zon närmast Qällen i Jämtlands län, bl. a. i syfte att finna ett alternativ
till brytning av alunskiffer i södra och mellersta Sveri­ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åre kommun anger alt gruv- och mineralintressen har
aktualiserats främst genom uranfyndigheter inom vissa områden. Kommunen stryker
under behovet av utredningar som klarlägger samordningen mellan
berg-mästarstalen, länsstyrelsen och kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länet genomkorsas enligt länsstyrelsen av ett
omfattande nät av kraft­ledningar, särskilt i de östra delarna. Nya
ledningsslräckor diskuteras inom Åre, Östersunds och Ragunda kommuner. Del
befintliga nätet repre­senterar en markkonsumtion som inte är obetydlig.
Speciellt bör enligt länsstyrelsen bortfallet av produktiv skogsmark
observeras. Ledningarna utgör dessutom i vissa områden ett störande inslag i
landskapsbilden. En mer medveten planering av ledningssträckningar med hänsyn
till markkon­sumtion och påverkan på landskapsbild är enligt länsstyrelsen
önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl exploateringama för turism
och fritidsbebyggel­se i Qällområdet utgör en svårbedömbar faktor för
kraftleverantörer och planerande myndigheter. Såväl utbyggnadslakt som slutlig
volym av bo­städer och anläggningar måsle bedömas och ställas i relation till
kostnader­na i olika utbyggnadsalternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser alt en omlokalisering av
Östersunds flygplats bör över­vägas med hänsyn till bl.a. bullerstörningar och
de begränsningar som flygplatsens läge innebär för möjlighetema atl bygga ut
lälortema. Nya lä­gen för en flygplats bör undersökas och mark bör reserveras
för ändamå­let.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De redovisade konfliktema i samband med en
utbyggnad av Östersunds flygplats bör enligt luftfartsverket kunna lösas i den
kommande områdes­planeringen. Verket konstaterar att det saknas redovisning av
vidtagna planeringsåtgärder mot flygbullerstörningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar att omlokalisering av
Östersunds flygplats har övervägts i en särskild utredning. Fysiska
förutsättningar ansågs därvid in­te föreligga inom rimligt avstånd från
Östersund. Den nuvarande samloka­liseringen med flygflottlQen innebär dessutom
sådana ekonomiska fördelar alt en flyttning inte kan försvaras. Från
bullersynpunkt är del enligt läns­slyrelsen flygflottiQens verksamhel som är
helt avgörande. Länsstyrelsen anser inte atl hinder bör resas mol en utveckling
av Östersunds civila flyg­fält i dess nuvarande läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18    Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen konstaterar alt det i anslutning till
Östersunds tätort har redovisats omfattande områden för försvarsmaktens
räkning. Områdena utgör övningsområden för de förband som har sin
fredsverksamhet förlagd inom kommunens cenlrala delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är enligt planverket väsentligt att
försvarsmakten på sikt söker redu­cera sådana markområden nära vissa tätorter,
bl.a. Östersund, som up­penbart försvårar bebyggelseplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller med anledning av
planverkets yttrande att frå­gan om försvarets markområden i Östersund har
övervägts noga av Öster­sunds kommun och försvarsmaktens företrädare. Enligt
länsstyrelsens mening är frågan under betryggande kontroll genom de
konlinueriiga kon­takter som förekommer mellan parterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.23
Västerbottens län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisat
material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I samtliga 12 kommuner i Västerbottens län antog
kommunfullmäktige under år 1974 program för hur den fysiska riksplaneringens
riktlinjer avsågs bli fullföljda i den kommunala markanvändningsplaneringen och
genom andra åtgärder. Regeringen tog ställning lill programmen genom beslul län
för län våren 1975. För Västerbottens län fattades beslut den 20 mars 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Västerbottens län har redovisat
sitt arbete under planeringsskedet med att fullfölja riktlinjema för hushållning
med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har redovisat av
kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Västerbottens län omfallas Qällen, kusten samt
Byskeälvens, Skellefte-älvens, Vindelälvens, Umeälvens och Ångermanälvens
dalgångar av den fysiska riksplaneringens geografiska riktlinjer. Länet berörs
även av de primära rekreationsområdena Vindelälven och Tärna-Graddis Qällvärld.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplan som har antagils av fullmäktige har
redovisats för Sävars tätort i Umeå kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända redovisningar för åtgärder
som kommunema har vidtagit eller avser atl vidta för att genomföra den fysiska
riksplane­ringens intentioner har lämnals av tio av länets tolv kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen i Västerbottens län har ställt samman
och utvärderat de kommunala redovisningama samt i yttrande till ämbetsverken
och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbetet under plane­ringsskedet.
Preliminärt sammanfattande yttrande har avgetts av länssty­relsen den 29
augusti 1977. DeUa har tillsammans med länsstyrelsens övri­ga redovisning sänts
för yttrande till landstinget och för kännedom till kommunerna. Slutligt
sammanfattande yttrande har avgetls av länsslyrel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section736&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sen den 31 oktober 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har
fogats en särskild redovisning av stu­dier av industrilägen vid Norrlandskusten
som har ulförts enligt överens­kommelse med bostadsdepartementet saml yttranden
över denna redovis­ning från sjöfartsverket och berörda kommuner. Vidare har
länsslyrelsen bifogat dels yttranden från vägförvaltningen, lantbruksnämnden,
skogs­vårdssiyrelsen och landstinget, dels en förteckning över flygplatser i
Väs­terbottens län och en sammanställning av markanvändningsplaner för om­råden
med geografiska riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttranden över det redovisade
materialet har lämnats av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunerna har beretts tillfälle
att komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts tillfälle att komma in med synpunkter på verkens yttranden. 1
Västerbottens län har synpunkter lämnals av länsslyrelsen samt Lycksele,
Sorsele, Storumans, Umeå och Vilhelmina kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedets utfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl kommunema i
sin planering i huvudsak har föQl de tidigare upprättade programmen för den
fysiska riksplaneringen. Bristen på lämpligt kartmaterial, främsl inom
Qällområdet, och på inventeringar rörande naturvården och kulturminnesvården
har dock lett till alt plane­ringen inte har kunnat genomföras i önskvärd
omfattning. Länsstyrelsen anser att kommunema med hjälp av byggnadslagen och
naturvårdslagen i huvudsak kan tillgodose riksintressena. Allteftersom
ytterligare utred­ningsmaterial tas fram ankommer det på länsstyrelsen att i
samråd med kommunerna diskutera eventuella naturvårdsförordnanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen understryker vikten
av att den fysiska planeringen sam­ordnas med andra planeringsformer som regionalpolitisk
planering, regio­nal trafikplanering, ekonomisk planering och
naturvårdsplanering. Bristen på elt samlat bedömningsunderlag för den
översiktliga samhällsplanering­en upplevs enligt länsslyrelsen som högst
otillfredsställande både på kom­munal och regional nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjällen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller att
intresset för exploatering i Qällområdet är stort och väntas öka ytterligare.
Samtidigt finns betydande bevarandein­lressen. Det är enligt länsstyrelsens
mening otillfredsställande atl centrala seklorsorgan ulför inventerings- och
planeringsarbete utan övergripande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section738&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samordning. Länsslyrelsen har därför initierat projektet
VästerbottensQäl-len vilket syftar lill alt åstadkomma elt samlat
bedömningsunderlag för den fortsatta markanvändningsplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det finns enligt länsstyrelsen
utrymme för en utveckling av fritidsbebyg­gelse i planmässiga former i
Qällområdets dalgångar utan alt syftet med den fysiska riksplaneringen motverkas.
Bebyggelseutvecklingen är relativt måttlig och kommunerna följer utvecklingen
noga i sin planering. Utanför dalgångama finns stora markområden med omfattande
riksintressen. För­utsättningar för atl riksintressena här skall kunna
tillgodoses finns enligt länsstyrelsen genom atl marken ägs av staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna Qällvägen mellan
Ammarnäs och Tärnaområdet är enligt länsslyrelsen en viktig förutsättning för
alt åsladkomma en fungerande lu-ristregion. Vidare skulle elt genomförande av
den av Åsele kommun före­slagna vägförbindelsen från Avasjö-Borga till
Stekenjokk vägen, den s. k. Storjolavägen få en avgörande betydelse för
BorgaQälls fortsatta utveck­ling som turistort. Dessa vägar kan enligt
länsslyrelsen innebära ett visst inträng för renskötseln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom Qällen redo­visas i avsnitt 4.4. Beträffande Västerbottens
län anförs dörulöver föQan­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att den
planerings- och utredningsverksamhet som har bedrivits av länsstyrelsen i Västerbottens
län utgör en god grund för kom­munemas arbele. De detaQerade kommunöversikler
som hittills har utar­betats för Qälldalgångama i länet utgör en
tillfredsställande form av mark­användningsredovisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket understryker
betydelsen av att planeringsverksamhe­ten och bebyggelseutvecklingen i Qällen
föQs med särskild uppmärksam­het. Planering i sig är inte någon garanti mot en
olämplig utveckling av fri­tidsbebyggelse. Fritidsbebyggelse bör lokaliseras
till från naturvårds- och friluftslivssynpunkl lämpliga områden. En bedömning
av huruvida del finns utrymme för fritidsbebyggelse i Qällområdets dalgångar
bör enligt verket anstå tills sådana inventeringar har utförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser atl
kommunöversikten för Vilhelmina kommun bör omarbetas så all man erhåller
enhetliga riktlinjer för bl. a. Qällområdet. Även länsstyrelsen är på grund av
svårigheter atl tolka kommunöversiklen tveksam lill i vilken omfallning
riksplaneringens intentioner kan tillgodo­ses i nuvarande skede. Vilhelmina
kommun framhåller alt en precisering av kommunöversiktens riktlinjer bör kunna
ske i samråd med länsslyrel­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska Qällklubben motsätter sig
de föreslagna Qällvägama mellan Avasjö-Borga och Stekenjokkvägen saml mellan
Ammarnäs och Täma-området. då dessa skulle göra intrång i det obrutna
Qällområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt Svenska samemas riksförbund
(SSR) kan s. k. sociala naturreser­vat innebära en exploatering som kommer i
konflikt med renskölselns in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section739&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section740&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;277&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;iressen. I VindelQällens naturreservat finns exempelvis
planer på en myc­ket omfattande exploatering för turism och rekreation.
Länsslyrelsen framhåller alt endasl övernaltningsstugor och vindskydd vid
lederna saml smärre kompletteringar av befintligt lednät planeras i reservatet.
Inom om­råden som är känsliga från rennäringens synpunkt kommer ingen utbygg­nad
av leder och stugor att ske. Också Sorsele kommun framhåller alt den
diskuterade utbyggnaden inom VindelQällens naturreservat inte kommer alt
innebära ölägenheter för rennäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sorsele kommun anser all en
korridor bör lämnas öppen för en väg mel­lan Ammarnäs och Tämaområdet i del
fortsatta arbetet med atl närmare avgränsa de obrutna Qällområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De redovisade planerna för
kustområdet, som länsstyrelsen anser kan likställas med markdispositionsplaner
tillgodoser enligt länsstyrelsen i hu­vudsak riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsens
utveckling bör enligt länsstyrelsen uppmärksam­mas särskilt vid kusten där
bebyggelsen kan vara till hinder för yrkesfisket. Ämbetsverkens allmänna
synpunkter på planeringen inom de övriga kustområdena i landet redovisas i
avsnitt 4.3. Belräffande Västerbottens län anförs därulöver följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket framhåller alt de
tillgängliga delarna av stränderna vid fram­för allt Norrlandskusten idag
nästan helt är spärrade av fritidsbebyggelse. Den största ökningen av antalet
fritidshus inom de övriga kustområdena i landet har sketl i Västerbotten, där
nettoökningen av fritidshus var 19% under perioden 1970-1975 enligt
lantmäteriverkets inventering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller i sitt
kompletterande yllrande alt det finns stora brister i den inventering av
fritidsbebyggelse som utfördes år 1970 i vissa delar av länet. Den i
lantmäteriverkets inventering redovisade ut­vecklingen mellan åren 1970 och
1975 har därför blivit felaklig. Del verkli­ga tillskottet av fritidshus i
kustkommunerna är enligt länsstyrelsens upp­gifter ca 2 000 fritidshus vilket
skall jämföras med lantmäteriverkets upp­gifter på ca 3 300 fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Älvdalar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunemas planeringsinsalser för
huvudälvamas dalgångar har en­ligt länsslyrelsen i första hand koncentrerats
till områden med ett akut pla­neringsbehov. För vissa dalgångar kvarstår därför
behovet av planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar vidare att
anläggningar för vallenkraft endast delvis har berörts i kommunöversiktema,
eftersom en samlad information om befintliga och planerade anläggningar har
saknats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom älvdalama redovisas i avsnitt 4.5. Beträffande
Västerbottens län anförs därulöver föl­jande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section742&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt naturvårdsverket särskilt angeläget
all markanvändnings­planeringen snarast kommer i gång i Vindelälvens dalgång
som också utgör primärt rekreationsområde. Verket framhåller atl de fyra
outbyggda stor­älvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven bör
undantas från utbyggnad av vattenkraft. De bör inte heller påverkas genom
överledning av vatten från ett vattendrag till ett annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser alt kommunerna för Ume älv inom
Storumans och Lycksele kommuner. Ångermanälven, Byske älv samt Skellefle älv
upp­ströms Skellefteå kommun bör kunna göra en förenklad redovisning av den
långsikliga markanvändningen. I de mer bebyggelseexpansiva områ­dena där även
motstående intressen föreligger bör dock en markanvänd­ningsplanering
genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt planverkels mening kan vattenkraftutbyggnad
i lätortsnära områ­den, som exempelvis vid Volgsjöfors i Vilhelmina kommun,
spoliera områ­den av stort rekreativt värde. Sådana älvsträckor bör i största
möjliga om­fattning bevaras orörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vindelälven
och Tärna-Graddis fjällvärld&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser alt VindelQällens naturreservat
och de riktlinjer för markanvändningen som harangetts i kommunöversiktemaf. n.
tillgodoser slalsmaklemas riktlinjer för de två primära rekreationsområdena
Vindeläl­ven och Täma-Graddis Qällvärld. Kommunema har ännu inte gjort någon
närmare avgränsning av de primära rekreationsområdena. Länsstyrelsen anser att
avgränsningen bör avvakta den markanvändningsplanering som pågår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket föreslår att utvecklingsprogram
för turism utarbetas inom landels primära rekreationsområden. 1 avvaktan härpå
bör man iakt­ta största återhållsamhet med atl tillåla ulbyggnad av
fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns enligt länsstyrelsen ingen anledning att
införa ett totalstopp för fritidsbebyggelse i de primära rekreationsområdena.
Kommunerna har i si­na kommunöversikler angett restriktiva riktlinjer för
tillkommande fritids­bebyggelse i dessa områden. Dessutom finns i områdena
omfatlande för­ordnanden enligt naturvårdslagen. Länsslyrelsen framhåller all
del är nöd­vändigl atl visa förtroende för den planering som pågår i
kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De primära rekreationsområdena i länet berör enligt
länsstyrelsen kom­muner i ekonomiskt svaga regioner. Stora investeringar har
redan gjorts i rekreationsanläggningar som belastar den kommunala ekonomin bl.
a. ge­nom årliga driftunderskoU. Länsstyrelsen understryker behovet av statliga
insatser för atl inlentionema för de primära rekreationsområdena skall kunna
genomföras. Sorsele och Storumans kommuner stöder länsstyrel­sens synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskeristyrelsen understryker fiskets betydelse i
de primära rekreations­områdena. I Vindelälvsområdet bör fiskevårdsfrägoma
snarast utredas och ett försöksprogram för ulplantering av öring inledas.
Styrelsen har be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section743&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section744&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;279&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gärt särskilda medel för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk och skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Restriktioner i fräga om
markanvändningen utgör enligt länsstyrelsen of­ta hinder för jord- och
skogsbruket som är basnäringar i länets landsbygd. Markens betydelse för
sysselsättning och försörjning bör enligt länsstyrel­sen tillmätas stor vikt i
planeringen. Fömtsätlningama för jord- och skogs­bruk i kombination med bl. a.
turism bör underlättas i inlandet, främst i Qällområdet. Därigenom skapas
utkomstmöjligheter för den bofasta be­folkningen och underlag för service.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsnäringen kommer enligt
länsstyrelsen även i framtiden all utgöra en viktig del av länets näringsliv.
För att säkra virkesförsörjningen bör de produklionsbefrämjande åtgärderna inom
skogsbruket ökas kraftigt. Re­striktioner för skogsbruket bör enligt
länsstyrelsen göras så begränsade och precisa som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller atl
länels skogsmark lill slora delar utgörs av urskogsartad Qällbarrskog ovanför
skogsodlingsgränsen. Fjällbarrsko­gen utgör på många håll en ursprunglig
skogsmiQö av omistligt värde för naturvården och friluftslivet. Med hänsyn till
planeringslägel föreslår ver­ket atl en särskild utredning tillsätts för atl se
över skogsfrågorna i Qällre­gionen. I avvaktan härpå bör ett tioårigt
avverkningsförbud för området ovanför skogsodlingsgränsen införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Elt generellt förbud mol skogsbruk
i Qällnära områden är enligt skogs­styrelsen inte motiverat. Styrelsen hänvisar
i övrigt lill de synpunkter som har förts fram i yttrandet över
naturvårdsverkets och planverkets utred­ning Obrutna Qällområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska samernas riksförbund (SSR)
framhåller alt oberoende av hur förhållandet mellan storskogsbrukel och
rennäringen regleras bör skynd­samma åtgärder vidtas för att förhindra att en
enskild sameby utsätts för skogsvårdsålgärder i sådan omfattning att
renskötseln direkt hotas. Vin­terbetesmarkerna bör över huvud laget ges ett
bättre skydd. SSR påpekar atl erfarenheterna från samisk sida av
hittillsvarande samråd med skogs­brukets företrädare är mycket dåliga. Ett reellt
samrådsförfarande bör en­ligt SSR innebära att även skogsbrukels förelrädare är
beredda att jämka sina intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska Qällklubben anser att de
högl belägna barrskogama i Qälldalar­na utgör en väsenllig del av
Qällandskapel. De bör inte få betraktas som mark för skogsproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del finns enligt länsslyrelsen inte
motiv för all införa elt avverkningsför­bud för Qällskogama. All skog bör i
princip falla in under skogsvårdslagens beslämmelser. Länsstyrelsen har
påbörjat en utredning om de Qällnära barrskogarna inom ramen för projektet
VäslerbotlensQällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sorsele, Storumans och Vilhelmina
kommuner motsätter sig naturvårds­verkets förslag om avverkningsförbud ovanför
skogsodlingsgränsen. Slor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section745&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section746&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;umans kommun framhåller atl gränsen är schablonmässigt
dragen. En ut­byggnad av skogsbilvägnäiet skulle innebära att många av de
Qällnära barrskogsområdena blir intressanta för skogsbruket. Med hänsyn till nä­ringslivet
och sysselsättningen bör dessa områden enligt kommunen inte undantas från
utnytQande. Kommunen anser vidare alt skogama i allmän­het saknar belydelse för
rekreation och naturvård. Vilhelmina kommun påtalar skogsbrukets betydelse för
enskilda personer och anser att det inte finns någon risk för snabba och
omfattande förändringar i fjällskogen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flertalet kommuner har enligt
länsstyrelsen inte behandlat fiskets intres­sen. Detta är otillfredsställande
bl.a. med hänsyn till fiskets stora värde för turism och friluftsliv. Länsstyrelsen
framhåller atl det krävs klara an­visningar för hur fisket skall behandlas i
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vattenföroreningar orsakar enligt
länsstyrelsen problem för fisket, främsl i kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen har enligt
fiskeristyrelsen inte tillgodosetls i den kom­munala planeringen. Samtliga
kommuner som berörs av fiskets viktigare intresseområden bör vid kommande
revidering av de kommunala över­siktsplanerna redovisa hur man avser att säkerställa
dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Renskötselns intressen har enligt
länsslyrelsen i huvudsak kunnal till­godoses genom de samråd som har ägt rum
mellan kommuner, samebyar och lantbruksnämnd. Stora delar av länet utgör
intresseområden för ren­skötseln. Del är enligt länsstyrelsen oundvikligt att
den fortsalla samhälls­utvecklingen kommer att innebära slömingar för
renskötseln. Länsstyrel­sen anser det viktigt all dessa slörningar begränsas så
långl möjligl så atl möjligheterna atl i framliden bedriva en lönsam renskötsel
inte inskränks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lycksele och Skellefteå kommuner
har enligt planverket ännu inte tagit ställning till hur vissa viktiga
renskötselmarker skall behandlas i planering­en. 1 de berörda kommunema bör
samråden med rennäringens företrädare fördjupas. Den modell för kommunöversikl
i renskölselområdel som har utarbetats med jämtländska förhållanden som
utgångspunkt bör ulvecklas yllerligare och anpassas särskilt lill
västerbottniska förhållanden. Vid fort­satt bearbetning och revidering av de
hittills framtagna kommunöversik­lerna bör de metodexempel som föreligger
utnytQas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen konstaterar att
några kommuner i länet har utpekat områden där samråd skall ske med
rennäringens företrädare. Riktlinjema i kommunöversikt behöver dock i allmänhet
utvecklas yllerligare. I första hand bör enligt styrelsen Lycksele och
Skellefteå kommuner i samråd med berörda samebyar komplettera sina
kommunöversikler med riktlinjer lill skydd för renskölseln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen pekar på risken för konflikter mellan
renskötseln&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section748&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;281&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och olika former av friluftsliv i renskölselområdels
Qällregion. Bl.a. kan utvecklingen i de primära rekreationsområdena enligt
styrelsen komma i konflikt med rennäringen. För all renskötselmarkema skall
kunna säker­ställas bör en övergripande markanvändningsplan upprättas för varje
pri­märt rekreationsområde. Friluftslivets och fritidsbebyggelsens inverkan på
rennäringen i Qälldalgångama i Västerbottens och Norrbottens län bör även
uppmärksammas enligt styrelsen. Fjälldalgångama rymmer framför alll viktiga
flyttningsvägar, men även åretruntbelesmarker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska samernas riksförbund (SSR) påtalar behovet av
centralt utfär­dade direktiv och anvisningar för kommunemas planering vad
gäller ren­näringens intressen. 1 etl flertal kommunöversikter, däribland
Lyckseles, finns enligt förbundet betydande brister. SSR betonar atl en
nödvändig förutsättning för att renskötselns markanvändning skall beaklas i
plane­ringen är all föreskrivna samråd verkligen kommer lill stånd. Härutöver
måste sameby betraktas som sakägare i byggnadslagstiftningens mening i första
hand inom de centrala och vikliga delama av renskötselmarkema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den negativa effekt som
exploateringen för turism och rekreation har på renskötseln har enligt
förbundet inte uppmärksammats i riksplanearbetel. Del är nödvändigt atl
instmment skapas för en samlad bedömning av hur rekrealionsinlressena och
rennäringens intressen skall kunna samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilhelmina kommun anser alt rennäringen
måste anpassas lill de nya förutsättningar som samhällsutvecklingen medför.
Kommunen framhåller vidare att samrådsskyldighelen inte kan innebära vetorätt i
planärenden för samebyarna. Renskötsel och turism bör enligt kommunen kunna sam­ordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sorsele kommun anser all en
bedömning av rennäringens behandling i planeringen kan göras först när en mera
detaQerad markanvändningsplan föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Storumans kommun framhåller att
samråden med samebyarna inte har lell till en godtagbar redovisning, framför
alll inte inom vinterbeteslanden. Kommunen säger sig vara beredd alt samråda
med berörda samebyar vid eventuella intressekonflikter, men påpekar all klara
regler för lillämpning av lagstiftningen saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lycksele kommun anser alt
metodexempel för rennäringens behandling i kommuner inom området mellan Qäll-
och kustområdena bör utarbetas. Länsstyrelsen framhåller i sitt kompletterande
yttrande att samråd med rennäringens företrädare kan bli givande försl i
samband med konkret markanvändningsplanering. En förulsältning för att
rennäringens intressen skall kunna beaktas i planeringen är dock att berörda
samebyar deltar i de samråd man kallas till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, Jriluflsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För många områden av riksintresse
för naturvård och friluftsliv saknas enligt länsstyrelsen inventeringsmaterial
som underlag för avgränsningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section750&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och skyddsåtgärder. Brislen på personella resurser för
sådana inventering­ar innebär alt föreslagna nalurvårdsåtgärder kan vara
genomförda tidigast i slutet av 1980-talet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att
förutsättningarna för en ökad samverkan mellan kulturminnesvårdens,
naturvårdens och friluftslivets intressen har förbättrats i och med att ansvaret
för kulturminnesvården har lagts på läns­styrelsen. Kunskapsunderiagel
belräffande kulturminnesvårdens intressen är enligt länsstyrelsen
otillräckligt. Behovel av medel för upprustning av byggnadsbeståndet är också
stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även om det i länet finns stora
skyddsvärda områden får planeringen en­ligt länsstyrelsen inte styras enbart av
bevarandeintressena. Att ensidigt hävda olika seklorintressen och opreciserade
riksintressen leder till all re­striktioner för markanvändningen successivt
förstärks och utvidgas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket anser atl
bevarandeinlressena i avvaktan på kun-skapsunderiag måste prioriteras före de
exploaleringsintressen som hittills har styrt markutnylQandet. Verkel finner
det otillfredsställande att endast begränsade delar av länet har inventerats
och förordar att översiktliga na­turinventeringar snarasl genomförs. Det är
enligt verket sannolikt alt åt­skilliga områden av riksintresse ännu inte har
uppmärksammats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sorsele och Storumans kommuner
anser att bevarandeinlressena har getts alltför stor tyngd i hittillsvarande
planering och betonar vikten av alt även regionalpolitiska intressen beaktas.
Storumans kommun framhåller atl beslul om restriktioner för markanvändningen
bör fattas i samråd med berörda kommuner. Sorsele kommun påpekar att betydande
områden har angetts vara av riksintresse. Riksintressena är dock enligt
kommunerna in­te närmare preciserade till sitt innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller i sitt
kompletterande yttrande atl ökningen av antalet fritidshus i länet under
perioden 1970-1975 enligt lantmäteriver­kets inventering uppgår till ca 7 500
fritidshus. Den verkliga ökningen har dock enligt länsstyrelsens bedömning
varit betydligl lägre, nämligen högst 4500-5 000 fritidshus. Detla innebär att
utvecklingen av fritidsbebyggelse i länet har minskat jämfört med tidigare år.
Länsstyrelsen anser mot denna bakgrund all statsmakternas riktlinjer
belräffande fritidsbebyggelsen har föQts i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även Storumans och Lycksele
kommuner ifrågasätter lantmäteriverkets redovisning av tillskottet av
fritidshus. Storumans kommun menar sig ha utvecklingen av fritidsbebyggelse
under kontroll och anser att inga ytterli­gare restriktioner krävs. Lycksele
kommun framhåller att fritidsbebyggel­sen inte utgör något planeringsproblem i
kommunen eftersom antalet fri­tidshus är relativt litet. Sorsele kommun
framhåller att inga ytterligare re­striktioner mol fritidsbebyggelse krävs.
Utvecklingen av fritidsbebyggelse i kommunen har varil måttlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section752&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har i en särskild
rapport översiktligt redovisat lokalise­ringsförutsättningarna vid
Västerbottenskuslen för sådan industri som be­handlas i den fysiska
riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De industrilägen vid Norrlands- och
norra Svealandskuslen som har angetts av kommuner och länsstyrelser bör enligt
planverket närmare ana­lyseras för att del skall kunna klarläggas var fortsatta
planerings- och ut­byggnadsinsatser är önskvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsverket instämmer i stort i länsstyrelsernas
bedömningar av de studerade industrilägena vid Norrlandskusten. Verket anser
dock atl en lokalisering till Näsudden i Skellefteå kommun är mindre lämplig
med hän­syn till de slora utsläpp som redan förekommer i området. En
lokalisering lill Jämäs-Bredvik skulle vidare enligt verket delvis beröra elt
område av riksintresse för naturvården och är därför olämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller att etablering av industri vid
Norrlands­kusten främst bör ske inom områden med utbyggda hamnanläggningar o.
d. Nya slora industriområden skulle förändra förutsättningama för
kust-försvaret. DetaQplaneläggning av ett nytt område bör enligt överbefälhava­ren
föregås av samråd med de militära myndighetema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gruvor och takter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att
möjligheterna att utvinna malm och indu-slrimineraler har stor betydelse för
sysselsättningen i länet. Länsstyrelsen och andra sysselsättningsplanerande
myndigheter har dock myckel dålig kännedom om fyndighetemas lokalisering och
omfattning och om de eko­nomiska förutsättningama för eventuell exploatering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilhelmina kommun understryker de
planerande myndighetemas behov av en konkret redovisning av
prospekleringsresultal för att undvika framli­da konflikter mellan olika
intressen. Kommunen föreslår vidare att staten ersätter
prospekteringskostnadema inom de obrutna Qällområdena i de fall gruvdrift inte
kan bevlQas. Lycksele kommun efterlyser ett förbättrat un­derlag för
mineralseklom inför en fortsatt fysisk riksplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industriverket framhåller alt den
information som föreligger efter den avslutande fasen i prospekleringen normall
är myckel osäker. Ytterligare utredningar av främsl teknisk och ekonomisk art
krävs ofta innan något beslut om brytning kan fattas. Verket anser dock att
länsstyrelser och kommuner bör informeras redan vid utläggningen av utmål. Den
definitiva avvägningen mellan gruvintressen och motstående intressen kan
emeller­tid göras försl vid den lidpunkt då beslut om gruvbrytning fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flygplatsemas lokalisering bör
enligt länsstyrelsen grunda sig på över­siktiiga bedömningar som ansluter till
övrig trafikplanering. Eventuella konflikter vid flygplatsernas lokalisering
kan bedömas först då resultat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section754&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;föreligger av den utredning om flygtrafiken i länet som
genomförs av läns­styrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Luftfartsverket framhåller atl
redovisning av planeringsålgärderaa för flygplalsema i länet, bl.a. Umeå och
Skellefteå flygplatser, saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser att en
omlokalisering av Umeå flygplats bör övervägas med hänsyn lill bullerslömingar
i Umeå tätort. Nya lägen bör undersökas och mark reserveras för ändamålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Umeå kommun anser inte atl
nuvarande förhållanden motiverar en ut­redning om altemativt flygplatsläge. För
att bevara handlingsfriheten kan det dock vara motiverat att klarlägga
lokaliseringsaltemativ i kommande markanvändningsplanering. Kommunen påpekar
att endast ell fåtal bo­stadshus berörs av den enligt flygbullerutredningen
maximalt godtagbara bullernivån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser i sitt
kompletterande yttrande att planverkets för­slag att omlokalisera Umeå
flygplats är orealistiskt. Investeringama har under de senaste åren varit
omfattande. Några större nya bostadsområden är inte aktuella inom bullerstörda
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Storumans kommun framhåller att en
ombyggnad av militärflygfältet vid Gunnam skulle möjliggöra charterresor till
turistorterna i Qällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sorsele kommun konstaterar att
luftfartsverket inte har bemött förslaget från Arjeplogs, Norsjö och Sorsele
kommuner att anlägga elt flygfält i Slagnäsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser alt flygvapnets
skjutverksamhet vid Lyxamyran i Sorsele och Storumans kommuner bör inskränkas
under vissa perioder med hänsyn till fågellivet i området. Överbefälhavaren
framhåller i sitt ytt­rande att så har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.24 Norrbottens län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisat material&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samtliga 14 kommuner i
Norrbottens län antog kommunfullmäktige un­der år 1974 program för hur den
fysiska riksplaneringens riktlinjer avsågs bli fullföQda i den kommunala
markanvändningsplaneringen och genom andra åtgärder. Regeringen tog ställning
till programmen genom beslul län för län under våren 1975. För Norrbottens län
fattades beslut den 20 mars 1975.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i Norrbottens län
har redovisat sill arbele under planeringsskedet med alt fullföQa riktiinjema
för hushållning med mark och vatten. Redovisningarna har behandlats av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har
redovisat av kommunfullmäktige antagna kommunöversikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section756&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Norrbottens län omfattas Qällen,
kusten saml Muonioälvens, Torneäl­vens, Kalixälvens, Luleälvens, Pileälvens.
Byskeälvens och Skellefleäl-vens dalgångar av den fysiska riksplaneringens
geografiska riktlinjer. Lä­net berörs även av de primära rekreationsområdena
Abisko-Kebnekaise-Qällen, Tärna-Graddis fjällvärld och Norrbottens skärgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Haparanda kommun har redovisat en
av kommunfullmäktige anlagen generalplan för det inre skärgårdsområdet. I
övrigl har inie markdisposi­tionsplaner redovisats för områden med geografiska
riktlinjer eller för de primära rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av fullmäktige godkända
redovisningar för ålgärder som kommunerna har vidtagit eller avser alt vidta
för alt genomföra den fysiska riksplane­ringens intentioner har lämnals av 10
av länels 14 kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Nortboltens län har
ställt samman och utvärderat de kommunala redovisningarna samt i yttrande lill
ämbetsverken och rege­ringen redovisat sina synpunkter med anledning av arbelel
under plane­ringsskedet. Efter hörande av landstinget har länsslyrelsen den 15
septem­ber 1977 avgell slutligt sammanfattande yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till länsstyrelsens redovisning har
fogals en särskild redovisning av stu­dier av induslrilägen vid Norrlandskusten
som har utförts enligt överens­kommelse med bostadsdepartementet. Vidare har
länsslyrelsen bifogat yttranden från militärbefälhavaren i övre Norriands
militärområde, vägför­valtningen, lantbmksnämnden, fiskeriintendenten i Övre norra
distriktet och landstinget samt från Norrbottens läns TCO-distrikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yllranden över del redovisade
materialet har lämnals av berörda äm­betsverk, andra myndigheter,
forskningsinstitutioner, organisationer m. fl. (Se avsnitt 1.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunema har beretls tillfälle all
komma in med kompletterande syn­punkter med anledning av länsstyrelsernas,
landstingens och ämbetsver­kens yttranden. Länsstyrelser och landsting har
likaledes getts lillfälle alt komma in med synpunkter på verkens yttranden. I
Norrbottens län har synpunkter lämnals av länsslyrelsen saml Arjeplogs,
Gällivare, Jokk­mokks, Kiruna och Pajala kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmänt om planeringsskedets ulfall&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksplaneringens intentioner har
enligt länsstyrelsen tillgodoselts väl i det planerings- och
säkerställandearbete som har genomförts av kommu­nerna. Den översiktliga
markanvändningsplaneringen, som lidigare var outvecklad, har genom
planeringsskedet fått sitt genombrott i kommuner­na. Kommunemas medvetenhet om
resurshushållningsfrågoma har ökat. Trots att mycket arbete återstår med att
upprätta översiktliga planer för markanvändningen inom områden med geografiska
riktlinjer bedömer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section758&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;länsslyrelsen genomförandeläget i länet som gott.
Kommunöversiklerna uttrycker i alll väsentligl kommunemas avsikter i
markanvändningsfrågor­na och utgör därför ett steg på vägen mot en mera
fullständig markanvänd­ningsplanering. De ålgärder som inte har kunnat genomföras
under plane­ringsskedet bör enligt länsstyrelsens bedömning kunna avslutas
under 1970-talel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen betonar starkt
behovel av en förbättrad samordning mel­lan den regionalpoliliska planeringen
och den fysiska riksplaneringen. Det föreligger enligt länsstyrelsen risk för
atl två helt skilda planeringsformer med motstridiga mål utvecklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa för länets näringsutveckling
särskilt viktiga frågor måste enligt länsstyrelsen uppmärksammas och belysas
ytterligare i del fortsalla plane­ringsarbetet. Det gäller bl. a. den
långsiktiga utvecklingen inom Qällområ­dena och formerna för reglering av
turismen, samordningen mellan rennä­ringens, skogsbrukets och naturvårdens
intressen samt mineralutvinning­ens markanvändningsaspekter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att
medborgarinflylandet i planeringen har va­ril svagt under planeringsskedet
trots omfattande insatser från kommuner­na och de regionala myndigheterna.
Möjligheterna lill insyn och medver­kan måsle enligt länsstyrelsen förbällras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjällen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen framhåller atl
Qällkommunema och länsstyrelsen gemen­samt har formulerat vissa riktlinjer för
resursanvändningen i Qällområdet. Utgångspunkten har varit riktlinjema i den
fysiska riksplaneringen och de målsättningar som har formulerats i
länsprogrammet. De närmare former­na för regleringen av markanvändningen i
Qällområdet har enligt länssly­relsen inte kunnat läggas fast under
planeringsskedet eftersom beslul från statsmaktema om riktlinjer för de obrutna
fjällområdena har saknats. Länsstyrelsen har rekommenderat kommunerna att i
avvaktan på mer långsiktiga säkerställandeåtgärder vidta interimistiska
skyddsåtgärder inom dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller atl den
påverkan på naturmiQön i fjällområdet som den växande turismen medför måste
uppmärksammas särskilt i den fortsatta markanvändningsplaneringen. Del gäller
förutom vandringsturis­men även den mer intensiva flyg- och scootertrafiken. En
förhållandevis kraftig styrning av turistslrömmarna är nödvändig för atl
förhindra en suc­cessiv förslitning av alll slörre delar av de värdefulla
områdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom Qällen redo­visas i avsnitt 4.4. Beträffande Norrbottens
län anförs därulöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket anser alt den
planerings- och utredningsverksamhet som har bedrivits av länsstyrelsen i
Norrbollens län utgör en god grund för kommu­nernas arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De riktlinjer för tillkommande bebyggelse i de obmtna
Qällområdena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section760&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som redovisas i Jokkmokks och Gällivare kommuners
kommunöversikter bör enligt planverket omformuleras. Bebyggelse som från
riksplanerings-synpunkt eller andra planeringssynpunkler är olämplig bör inte kunna
till-låtas av enbart regionalpolitiska skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska Qällklubben motsätter sig
starkt den föreslagna utbyggnaden av vägsträckan Stenudden-VästerQäll inom
Arjeplogs kommun. Fjällplane­ringen i Norrbollens län har dokumenterat
Tjeggelvasregionens slora bo­taniska och geologiska intresse. Vägen skulle
enligt Qällklubben dessutom göra intrång i del obrutna fjällområdet Sarek-Pile.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De kommuner som har lämnat
synpunkter på inkomna yttranden fram­håller atl även regionalekonomiska
bedömningar måste kunna vägas in i riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gällivare och Jokkmokks kommuner vidhåller sina
ställningstaganden i kommunöversiklerna alt anläggningar inom obrutet
Qällområde som är motiverade av regionalpolitiska skäl bör prioriteras högt i
förhållande till allmänna bevarandeinlressen. De arbetstillfällen turismen kan
ge är ett nödvändigt komplement till den vikande sysselsättningen i andra
näringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällivare kommun förutsätter alt
gränsen för det obrutna Qällområdet skall göra det möjligt alt för turism och
friluftsliv utnylQa de gjorda inves­teringama i Rilsem, inkl. vägen mellan
Suorva och Rilsem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jokkmokks kommun förutsätter alt
Ritsemvägen till Norge snarast fär­digställs eftersom vägen anses nödvändig för
kommunens utveckling. Be­träffande del obrutna Qällområdet i övrigt vidhåller
kommunen de tidigare framförda önskemålen om tillräckliga vägomland och övriga
avgränsningar av området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arjeplogs kommun framhåller atl
avgränsningen av det obrutna Qällom­rådet i anslutning till Graddisvägen kommer
att göras i enlighet med inten­tionerna i det pågående generalplanearbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kiruna kommun framhåller alt den
restriktiva syn som bör anläggas på fritidsbebyggelse i Qällområdena måste
kunna nyanseras då det gäller atl tillgodose lokalbefolkningens behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 sitt kompleUerande yttrande
framhåller länsstyrelsen att de riktlinjer för bebyggelse som har formulerats i
Gällivare och Jokkmokks kommun­översikler inte stämmer överens med
målsättningen i länels fjällplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen påpekar vidare alt
översiktligt planarbete pågår för de områden, bl. a. Torne träsk och
Graddisvägen, där önskemål om exploate­ring för en ökad turism kan förväntas.
Särskilda överväganden om av­gränsning och planeringsinsatser i de primära
rekreationsområdena har in­te gjoris under planeringsskedet. För detta krävs
enligt länsstyrelsen eko­nomiska bidrag från staten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anför med anledning av statsmaktemas beslut
om riktlin­jer för de obrutna Qällområdena atl styrelsen i avgränsningsfrågan
kommer all hävda alt gränsen får en sådan utsträckning alt eventuella
konflikter mellan anläggningar för turism och bevarandeintressen inte behöver
avgö-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section762&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;288&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ras på central nivå. 1 kommunemas fortsatta översiktliga
planering för om­rådena kring bl. a. Norgevägen och Graddisvägen kommer gränsen
alt de-laQstudeias utifrån denna grundsyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flygverksamheten i Qällen bar inte
blivit föremål för ställningstagande från statsmaktema. Länsslyrelsen anser att
en konsekvent behandling av all verksamhet i Qällvärlden behövs för att
statsmakternas riktlinjer skall kunna förverkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller att
länsstyrelsen på likartal säll som i Qällen tillsammans med kommunema har
bedrivit visst översiktligt planeringsar­bete för kustområdet. De gemensamma
planeringsriktlinjer som har utar­betats har förankrats i såväl kommunema som
länsstyrelsen. I de kommu­ner som inte har genomfört en egen
markanvändningsplanering uttrycker riktlinjema enligt länsstyrelsens bedömning
kommunernas grundsyn i markan vändningsfrågoma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Befolkningskoncentrationen i
kustområdet ställer enligt länsstyrelsen krav på utrymme för såväl permanent
bebyggelse som fritidsbebyggelse. Länsstyrelsen bedömer dock inte alt detla
innebär något direkl hot mot na­turmiQön i skärgårdsområdet. De överläggningar
som har hållits med kom­munema lorde garantera att de naturvetenskapliga
värdena i skärgården bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter
på planeringen inom de övriga kustområdena redovisas i avsnitt 4.3. Beträffande
Nortboltens län anförs därulöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket ställer sig i huvudsak
bakom de principer för fortsatt plane­ring i kustområdet som kommunerna och
länsslyrelsen har enat sig om. Den restriktiva inställning lill tillkommande
fritidsbebyggelse som har re­dovisats för större delen av kustområdet bör dock
gälla i samtliga kommu­ner. Ny enskild fritidsbebyggelse bör inte medges i del
yttre skärgårdsom­rådet. Den planerade utbyggnaden av fritidsbebyggelse på öar
i det inre skärgårdsområdet bör enligt verkel begränsas starkt. 1 Kalix och
Haparan­das inre skärgårdsområden bör inga hittills oexploalerade öar tas i
anspråk för fritidsbebyggelse. Ingen ytteriigare fritidsbebyggelse bör heller
lokali­seras till öar utan fast landförbindelse i dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Norrbollens kustområde som också
är primärt rekreationsområde har Haparanda kommun enligt nalurvårdsverket för
sin del av skärgården fö­reslagit en ulbyggnad med närmare 1000 enskilda
fritidshus under en fem­tonårsperiod. Inga andra boendeformer har föreslagits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anför i sill
kompletterande yttrande att de gemensamt for­mulerade planeringsrikllinjerna
inte har tillämpats i planeringen för skär­gården i Haparanda kommun.
Efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse är dock slor och länsstyrelsen har
förståelse för att kommunen vill utnyttja även yttre skärgården för elt
begränsal antal enskilt ägda fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section764&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den kritik som planverket riktar mol
kuslplaneringen i Kalix kommun är enligt länsstyrelsen starkt överdriven. I
kommunen pågår områdesplane­ring för fastlandskusten och den inre skärgården. I
områdesplaneringen kommer kommunen atl pröva vilka områden som är lämpade för
fritidsbe­byggelse och vilka som bör avsättas för friluftslivet, de areella
näringarna eller annan markanvändning. Länsstyrelsen bedömer all kommunen kom­mer
att tillämpa de gemensamma planeringsriktlinjerna i denna planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Älvdalar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller alt den slutliga
regleringen av markanvänd­ningen i älvdalarna ännu inte har kunnat genomföras.
Etl förbättrat inven­teringsunderlag för natur- och kullurmiQön måsle las fram
för atl behovet av åtgärder skall kunna preciseras. Avsaknaden av
ställningstaganden från statsmakternas sida till fortsalt ulbyggnad av vallenkraften
har också inne­burit att entydiga utgångspunkter för planeringen har saknats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ämbetsverkens allmänna synpunkter på planeringen
inom huvudälvar­nas dalgångar redovisas under avsnitt 4.5. Beträffande
Norrbollens län an­förs därulöver föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsverket framhåller atl de fyra oulbyggda
storälvarna Torne älv, Kalix älv, Pite älv och Vindelälven bör undantas från
utbyggnad av vattenkraft. De bör inte heller påverkas genom överledning av
vatten från ett vattendrag till ett annat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket anser atl kommunema för huvudälvamas
dalgångar mellan Qällområde och kustland i Norrbottens län bör kunna göra en
förenklad re­dovisning av den långsiktiga markanvändningen. Detla gäller för
Torne och Muonio älvar inom Pajala och Kiruna kommuner, Kalix älv inom Gäl­livare
och Kiruna kommuner, Pite älv uppströms Piteå kommun, Byske älv samt Skellefle
älv. I de mer bebyggelseexpansiva områdena där även motstående intressen
föreligger bör dock en markanvändningsplanering genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 siu kompletterande yttrande framhåller
länsslyrelsen att del har varil mycket svårt all tolka innebörden i
statsmakternas riktlinjer för älvdalar­na. Länsslyrelsen har inte bedömt de
konflikter som kan uppstå mellan oli­ka intressen som så allvarliga alt en
översiktlig markanvändningsplanering är motiverad. Stalsmakiema bör enligt
länsstyrelsen precisera riktlinjerna för älvdalarna så att de kan anpassas till
de lokala och regionala förutsätt­ningarna i olika delar av landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen konstaterar alt översiktliga planer
för markanvändningen som beaktar jordbrukels intressen inte har kunnat
redovisas av berörda kommuner under planeringsskedet. En redovisning av dessa
frågor bör kunna ske under år 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19   Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 213. Bilaga I&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk
och naturvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt länsstyrelsen nödvändigt atl
skogsbruket i länet tillåts att rationalisera i den omfattning som krävs för
all skogsnäringen skall vid­makthållas och ulvecklas. Till följd av
efterfrågeulvecklingen på råvara inom skogsindustrin överstiger
avverkningstakten i länets skogar nu till­växttakten. Med hänsyn till
skogsindustrins mycket slora betydelse för sysselsättningen i länet anser
länsstyrelsen att åtgärder i form av dikning, skogsgödsling och liknande bör
vidtas för att höja avkastningen i skogen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen påpekar atl företrädama för
rennäringen anser att det mo­derna storskogsbrukel starkt kan försvåra
näringens utövande. Samtidigt är skogsbruket enligt länsstyrelsen en
förutsättning för att bibehålla de flesta orterna i länets inland. Möjlighetema
att samordna rennäringens och skogsbrukets intressen bör enligt länsslyrelsen
utredas av statsmakterna i nära samverkan med regionala organ. I avvaktan på
resultat av en sådan utredning föreslår länsstyrelsen vissa handlingsprinciper.
För att tillgodo­se rennäringens och även naturvårdens intressen bör man
således införa en lämplighetsprövning av aktualiserade skogsbmksålgärder. På
det sättet kan man enligt länsstyrelsen garantera en allsidig belysning av den
lämpli­gaste markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De mål för planeringen som länsslyrelsen i
Norrbottens län redovisar stämmer enligt naturvårdsverkets uppfattning inte
överens med de av riks­dagen fastlagda målen för hushållning med
naturresurserna. Det gäller sär­skilt skogsbruket där länsstyrelsen för att
bibehålla sysselsättningen föror­dar ett intensifierat skogsbruk upp mot
barrskogsgränsen. Verket framhål­ler atl Qällbarrskogen på många håll utgör en
ursprunglig skogsmiQö av omistligt värde för naturvården och friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill planeringslägel föreslår
naturvårdsverket att en särskild utredning tillsätts för att se över
skogsfrågorna i Qällregionen. I avvaktan härpå bör elt tioårigt avverkningsförbud
för området ovanför skogsod­lingsgränsen införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Etl generellt förbud mol skogsbruk i Qällnära
områden är enligt skogs­styrelsen inte motiverat. Styrelsen hänvisar i övrigt
till de synpunkter som har förts fram i yttrandet över naturvårdsverkels och
planverkets utred­ning Obrutna Qällområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska samernas riksförbund (SSR) framhåller alt
den lämplighets­prövning av planerade skogsvårdsåtgärder som länsstyrelsen
föreslår kan vara en framkomlig väg atl reglera förhållandet mellan
storskogsbrukel och renskötseln. Oberoende härav måste skyndsamma åtgärder
vidtas för atl förhindra atl en enskild sameby utsätts för skogsvårdsåtgärder i
sådan omfattning alt renskötseln direkl hotas. Exempel på en sådan situation
finns bl. a. i Gällivareområdet. Vinterbetesmarkerna bör över huvud tagel ges
bättre skydd. SSR påpekar vidare att erfarenheterna från samisk sida av
hittillsvarande samråd med skogsbmkels förelrädare är myckel dåliga. Ett reellt
samrådsförfarande bör enligt SSR innebära atl även skogsbru-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section768&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kets företrädare är beredda alt jämka sina intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska Qällklubben anser att de
högt belägna barrskogarna i Qälldalar­na utgör en väsentlig del av
Qällandskapel. De bör inte få betraktas som mark för skogsproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen avvisar i sill kompletterande yttrande
naturvårdsverkels förslag om atl införa ell tioårigt avverkningsförbud för
Qällskogama. Läns­styrelsen anser alt möjlighetema att tillämpa samrådsplikl
enligt 20 § NVL och naturvårdslagens normala säkerslällandeinstmment bör
prövas. Sam-rådsliden bör förlängas till ett år i slällel för en månad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa områden i länet med gammal s. k. naturskog bör
enligt länsstyrel­sen avsättas som referens- och skyddsområden. Länsslyrelsen
är beredd att ta ställning till skyddsområdenas omfattning först efter
verkställda in­venteringar och utredningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att lösa konflikterna mellan rennäringen och
skogsbruket föreslår länsslyrelsen bl.a. en särskild skötselplan för randzonema
mot Qällområ­det. Vidare behövs en karlläggning av renbetestillgångarna i
området. En utredning om den konfliktsituation som föreligger i randzonerna har
redan påbörjats på initiativ av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arjeplogs, Gällivare, Kiruna och Jokkmokks kommuner lar
avstånd från naturvårdsverkets förslag om avverkningsförbud ovanför skogsod­lingsgränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gällivare kommun framhåller att
delta område, som omfattar nära hälf­ten av kommunens yta, utgör grundvalen för
kommunens skogsnäring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jokkmokks kommun anser alt statsmakterna bör slå vakt om
arbetstill­fällena i den förädlingsanläggning för skogsråvara som har
etablerats i kommunen. Eu avverkningsförbud skulle vidare sälta stopp för etl i
alla ti­der bedrivet privat skogsbruk i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kiruna kommun anser att
naturvårdsverkets förslag är ett åskådningsex­empel på hur hänsynslöst
seklorsintressena kan hävdas. Förslagets sociala och näringspolitiska effekter
belyses över huvud laget inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl del på sikt
bör klarläggas hur utbyggnaden av den mlQöstörande induslrin i kustområdet
inverkar på förutsättningarna för fisket. Likaså måste konsekvenserna av en
fortsatt utbyggnad av vat­tenkraften i älvama klarläggas. Viktiga
reproduktionsområden för laxfiske kommer alt påverkas och i vissa fall
förstöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen har enligt
fiskeristyrelsen inte lillgodosetts i den kom­munala planeringen. Samtliga
kommuner som berörs av fiskels viktigare intresseområden bör vid kommande
revidering av de kommunala över­siktsplanerna redovisa hur man avser alt
säkerställa dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller alt konflikter mellan
rennäringens intressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section769&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section770&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
andra markanvändningsintressen föreligger på skilda håll i länet. Det gäller
konflikter med såväl skogsbmkel som samhällsutbyggnad i skilda former.
Instrument för alt bilägga uppkommande konflikter saknas i många fall. Framför
alll är den under senare år allt mer utvecklade kom­munala översiktliga
planeringen bristfälligt relaterad till förfatlningsmm-men i
rennäringslagsliftningen. De lagrum i denna lagstiftning som tillåter ändrad
markanvändning i överensstämmelse med fastställd detaQplan bör enligt
länsstyrelsen utvidgas till atl avse också tillstånd lill ändrad markan­vändning
om den sker i överensstämmelse med godtagen översiktsplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen hemställer att stalsmakiema
föranstallar om en översyn av rennäringslagsliftningen och dess relationer till
annan markanvänd­ningslagstiftning, främst byggnads- och
naturvårdslagsliftningama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksnämnden och lanlbruksslyrelsen framhåller
att samrådet mel­lan kommunerna och samebyarna i det översiktliga
planeringsarbetet har varit bristfälligt och bör utökas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planverket påpekar att de i rennäringslagen
fixerade rättigheterna och statsmakternas uttalanden bl.a. i samband med den
fysiska riksplanering­en ger rennäringen slöd för alt bedriva verksamheten i
alla berörda län i hittillsvarande omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arvidsjaurs, Bodens och Piteå kommuner samt i viss
utsträckning även Kiruna kommun har enligt planverket ännu inte tagit ställning
lill hur vissa viktiga renskölselmarker skall behandlas i planeringen. 1 de
berörda kom­munerna bör samråden med rennäringens företrädare fördjupas. Den mo­dell
för kommunöversikt i renskölselområdel som har utarbetats med jämtländska
förhållanden som utgångspunkt bör utvecklas ytterligare och anpassas särskilt
till norrbottniska förhållanden. Vid fortsatt bearbetning och revidering av de
hittills framtagna kommunöversikterna bör de metod­exempel som föreligger
utnytQas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lanlbruksslyrelsen pekar på risken för konflikter
mellan renskötseln och olika former av friluftsliv i renskötselområdets
Qällregion. Bl.a. kan utvecklingen i de primära rekreationsområdena enligt
styrelsen komma i konflikt med rennäringen. För att renskötselmarkema skall
kunna säker­ställas bör en övergripande markanvändningsplan upprättas för varje
pri­märt rekreationsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska samernas riksförbund (SSR) påtalar behovet
av centralt utfär­dade direktiv och anvisningar för kommunemas planering vad
gäller ren­näringens intressen. I etl flertal kommunöversikler, däribland
Kimnas och Arvidsjaurs, finns enligt förbundet betydande brister. SSR betonar
att en nödvändig förutsättning för att renskölselns markanvändning skal!
beaklas i planeringen är alt föreskrivna samråd verkligen kommer till stånd.
Här­utöver bör sameby betraktas som sakägare i byggnadslagstiftningens me­ning
i första hand inom de centrala och viktiga delama av renskötselmar­kema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
negativa effekt som exploateringen för turism och rekreation har på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section771&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section772&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;renskötseln har enligt förbundet inte uppmärksammats i
riksplanearbetel. Del är nödvändigt att instmment skapas för en samlad
bedömning av hur rekrealionsinlressena och rennäringens intressen skall kunna
samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller de förslag lill ändring
av rennäringslagen som läggs fram av länsstyrelsen vill SSR påminna om att
liknande synpunkter fördes fram i en reservation till rennäringssakkunnigas
betänkande och i en motion med anledning av propositionen om ny rennäringslag.
Dessa tankegångar avvi­sades dock av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arjeplogs, Gällivare och Jokkmokks
kommuner framhåller, liksom ock­så länsslyrelsen i sitt kompletterande
yttrande, alt en fömlsättning för alt kunna upprätthålla en minimiservice för
den fasta befolkningen i Qällområ­det är att sysselsättning skapas i andra
näringsgrenar än rennäringen. De sysselsättningstillfällen som turismen kan ge
är helt nödvändiga för kom­munerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har i en särskild
rapport översiktligt redovisat lokalise-ringsförulsättningarna vid
NoiTbottenskusten för sådan industri som be­handlas i den fysiska
riksplaneringen. Enligt redovisningen skall i första hand utbyggnad av industri
i Piteå, Luleå och Kalix kunna komma i fråga. Helt nya industrityper eller nya
induslrilägen behandlas inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inga väsentliga fysiska eller
miljömässiga hinder föreligger enligt läns­slyrelsen för en utbyggnad av
befintlig industri i dessa orter. Erforderligt markutrymme för
industriutbyggnad kommer alt redovisas i det översiktli­ga planarbete som pågår
i de berörda kommunerna. Länsstyrelsens regio­nalpolitiska målsättning innebär
dock alt utbyggnaden av sågverksindu­strin bör prioriteras i områden där
sysselsättningsproblemen är svårast,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dvs. i inlandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De industrilägen vid Norrlands- och
norra Svealandskusten som har angetts av kommuner och länsstyrelser bör enligt
planverket närmare ana­lyseras för att det skall kunna klarläggas var fortsatta
planerings- och ut-byggnadsinsalser är önskvärda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller atl
etablering av industri vid Norrlands­kusten främst bör ske inom områden med
utbyggda hamnanläggningar o. d. Nya stora industriområden skulle förändra förutsättningarna
för kust­försvaret. Detaljplanering av ett nytt område bör enligt
överbefälhavaren föregås av samråd med de militära myndighetema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gruvor och takter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen framhåller atl länets
tillgångar av brylningsvärda minera-ler är ofullständigt kartlagda. Med hänsyn
till mineralfyndighetemas slora näringspolitiska betydelse tillmäter
länsstyrelsen möjligheterna till fortsatt mineralutvinning största vikt.
Länsstyrelsens uppfattning stöds av berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section774&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En allsidig belysning av
lämpligheten av sådana ingrepp i marken som en brytningsverksamhet innebär
behövs enligt länsslyrelsen. Länsstyrelsen föreslår därför atl slörre
mineralulvinningsprojekt prövas enligt 136 a § byggnadslagen. Länsslyrelsen
anser vidare att det är angeläget alt resulla­len från pågående
prospekteringsverksamhet i länet redovisas till länssty­relsen lidigare än vad
som sker i dag. Det är en förutsättning för alt det föreslagna utvinningsområdels
nylQande skall kunna vägas mot andra önskemål om markens användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industriverket framhåller all den information som
föreligger efter den avslutande fasen i prospekleringen normalt är myckel
osäker. Ytterligare utredningar av främsl teknisk och ekonomisk art krävs ofta
innan någol beslut om brytning kan fattas. Verket anser dock att länsstyrelser
och kommuner bör informeras redan vid utläggningen av utmål. Den definitiva
avvägningen mellan gruvintressen och motstående intressen kan emeller­tid göras
först vid den tidpunkt då beslul om gruvbrytning fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överbefälhavaren framhåller atl
målplatsen för flygvapnets skjutverk-samhet på Junkön i Luleå kommun 1. v.
måste behållas för försvarsmak­tens räkning. Samråd har sketl med länsslyrelsen
och kommunen om en omdisponering av målplatsen i syfte all frilägga hela eller
delar av Junkö-området för friluftslivets och naturvårdens behov. En avveckling
kräver dock dels atl en helt ny målplats anskaffas för alt tillgodose
flygvapnets be­hov, dels alt Junkön kan röjas från ammunition lill erforderlig
säkerhet. Överbefälhavaren bedömer atl della inte kan ske inom överskådlig lid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen anser atl överbefälhavaren i sitt yttrande
avviker från sin tidigare bedömning av Junköns framlid för civilt nyttjande.
Enligt länssty­relsen kräver överbefälhavarens ställningslagande ytterligare
motiveringar från försvarsmakten och etl klart ställningstagande från
statsmakterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är vidare enligt länsslyrelsen ytterst angelägel all
försvaret påskyn­dar utredningsarbetet rörande den planerade utvidgningen av
södra skjut­fällel sydväst om Bodens centralort. Osäkerheten om skjutfältels
framtida utbredning kommer annars alt krafligl försena generalplanearbetet för
Bo­dens tätort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section776&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:25.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av planerings­skedet i den fysiska rikspla­neringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:108.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna bilaga utgör utdrag ur regeringens beslut med
anledning av plane­ringsskedet i den fysiska riksplaneringen. Regeringen har
angett allmänna utgångspunkter för del fortsatta arbetet och för behandlingen
av vissa verksamheter i en promemoria, upprättad inom bostadsdepartementet den
7 september 1978 (benämns i det föQande PM 1978-09-07). Dessa utgångs­punkter
redovisas i avsnitt 1 och 2. Regeringen har vidare i beslut för varje län, till
vilka har fogats den ovan nämnda promemorian, angett utgångs­punkter för det
fortsatta arbetet inom resp. län. Regeringen har fattat såda­na beslut under
tiden den 7 december 1978 till den 29 mars 1979. Besluten för varje län återges
i avsnitt 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1  
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 213. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section777&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section778&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Allmänna utgångspunkter för det fortsatta arbetet med
att fullfölja statsmakternas riktlinjer för hushållning med mark och vatten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.1
Allmänt om fortsatt arbete inom ramen för fysisk riksplanering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som anfördes i prop. 1972: 111, bil. 2, Hushållning
med mark och vatten och i prop. 1975/76:1 Redovisning av programskedet i den
fysiska rikspla­neringen kan arbetet med den fysiska riksplaneringen delas upp
i två hu­vudgrupper:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-14.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;A. Uppgifter som måsle genomföras för att fullfölja
vad som har förordats&lt;br&gt;
i prop. 1972:111 och prop. 1975/76:1 angående bl. a. markreservationer&lt;br&gt;
för friluftsliv och vissa vetenskapliga intressen, reservationer för in­&lt;br&gt;
dustri samt särskild planering i vissa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-14.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;B. Uppgifter som hänger samman med en fortsatt
fysisk riksplanering&lt;br&gt;
inom ramen fören mera integrerad samhällsplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De utgångspunkter för fortsalt arbete som anges i
denna promemoria, gäller frågor som hänger samman med de uppgifter som måsle
genomföras för atl statsmaktemas beslut åren 1972 och 1975 om hushållning med
mark och vatten skall fullföQas (gruppen A ovan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen tar ställning lill planeringsarbetet
genom beslut län för län, till vilka denna promemoria bifogas. Regeringens
beslut avser inriktningen av planeringsarbetet m. m. under de närmaste åren i
avvaktan på bl. a. en ny plan- och byggnadslagstiftning och de eventuella ytterligare
riktlinjer som kan föQa av riksdagens ställningstaganden med anledning av den
rap­port om hushållning med mark och vatten som utarbetas inom bostadsde­partementet
(gruppen B ovan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ertarenheter som har vunnits genom det hittills
utförda arbetet utgör en väsenllig utgångspunkt för både den pågående översynen
av byggnads­lagstiftningen och den nyss nämnda rapporten. I rapporten kommer
att in­gå dels en utvärdering och uppföljning av det hittillsvarande arbetet
med den fysiska riksplaneringen, dels en redogörelse för och utvärdering av nya
inventeringar och utredningar saml eventuella förslag till nya eller re­viderade
riktlinjer för hushållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågor rörande hushållning med mark och vatten i
ett vidare perspektiv behandlas även i den av chefen för jordbruksdepartementet
tillsalla natur­resurs- och miQöutredningen (Jo 1978:01).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommuner, länsstyrelser och centrala myndigheter
har i sina redovis­ningar av och yllranden över planeringsskedet aktualiserat
en rad nya frå­gor av betydelse för den fortsatta fysiska riksplaneringen.
Direkta förslag belräffande inriktningen av det fortsatta arbetet har också
lämnals. Statens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section779&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section780&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planverk
har i mars 1978, mot bakgrund av de samlade erfarenheterna av arbetet under
planeringsskedet, lämnat förslag beträffande den fortsatta fysiska
riksplaneringen (statens planverk. Meddelande om fysisk plane­ring. Dnr R
3040/77). Detla malerial beaktas i arbetet med den tidigare nämnda rapporten om
hushållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelser och centrala myndigheter har i sina
yttranden tagit upp ett flertal frågor som är av sådan karaktär att de måste
beredas i särskild ord­ning. De synpunkter och förslag gällande bl. a.
komunöversiktens rällsliga status och vissa ändringar i marklagstiftningen som
flera remissinstanser har fört fram beaklas sålunda i arbetet med en ny plan-
och byggnadslag­stiftning. Flera andra lagar berörs av frågor som
remissinstansema har ak­tualiserat. Exempel på sådana frågor är önskemål om
ändrad lagstiftning för att tillgodose kulturminnesvårdens intressen och vissa
preciseringar angående tillämpningen av 19 och 20 §§ naturvårdslagen (1964:822,
om­tryckt 1974:1025, ändrad senast 1975:196). Behovet av ökade ekonomiska
resurser för främst säkerställande och vård av områden som är intressanta för
naturvården, kulturminnesvården och friluftslivet har också aktualise­rats. I
avsnitt 2 anges för resp. verksamhel exempel på sådana frågor som har kommit
upp under planeringsskedet och som kräver fortsatt bered­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.2
Ställningstaganden till planeringsskedet som ankommer på rege­ringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema har utfört etl omfattande arbele under
planeringsskedet. Planeringsaktiviteten har ökat inom kommunernas områden som
helhet. Planeringen för att tillgodose statsmaktemas riktlinjer för hushållning
med mark och vatten har i flertalet fall inordnats i en kommunal planering där
olika markanvändningsfrågor tas upp till behandling. Den planering som har
skett under planeringsskedet har sålunda från kommunernas sida haft etl vidare
syfte än att enbart tillgodose av statsmaktema fastlagda riktiinjer för
hushållning med mark och vatten. Regeringen har således inte att ta ställning
till alll material som har redovisats i samband med planeringsske­det i den
fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns skäl att erinra om den ansvarsfördelning
m. m. som lades fast genom riksdagens ställningstagande till prop. 1972:111 och
prop. 1975/76:1. Enligt riksdagsbeslutet år 1972 skall avgörandena på riksnivå
begränsas till sådana frågor vilkas karaktär kräver bedömningar i större re­gional
eller nationell skala. Vidare är det en huvudlinje att den fysiska riks­planeringen
fullföQs och vidareutvecklas genom kommunal planering. Som grundläggande princip
beträffande de statliga insatsema gäller enligt riks­dagsbeslutet år 1975 att
de samlade nationella intressena bör komma lill ut­tryck och fullföQas inom ett
system med tre olika statliga ansvarsnivåer. Dokumentation och bevakning av
riksintressanta områden sett från den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section782&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;enskilda samhällssektorns synpunkt har sin huvudsakliga
centrala förank­ring på verksnivå. Nationella riktlinjer för planeringen av
särskilda områ­den (geografiska riktlinjer) och för hur olika sektorsinlressen
bör beaktas i planeringen (verksamhetsanknutna riktlinjer) läggs fast av
riksdagen efter förslag av regeringen. Regeringen lämnar anvisningar för
tillämpningen av sådana riktlinjer och kan även ange geografiska områden där
förhållandena är så komplicerade atl planeringsåtgärder m. m. bör redovisas
direkl till re­geringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt denna ansvarsfördelning kan
regeringen inte besluta om nya rikt­linjer utan riksdagens hörande. Regeringen
lar nu inte heller ställning i en­skilda frågor, t.ex. om behandlingen av
enskilda riksintressanta objekt, annat än i vissa särskilda fall, t. ex. då
kommuner, länsstyrelser eller cen­trala ämbetsverk har begärt ställningslagande
från regeringen. Regering­ens beslut inriktas på att översiktligt ta ställning
till det utförda planerings­arbetet mot bakgrund av fastlagda riktlinjer.
Regeringen anger de komplet­teringar och preciseringar som bedöms erforderliga
för atl statsmakternas riktlinjer för hushållning med mark och vallen skall
uppfyllas. Regeringens ställningstagande innehåller således föQande momenl:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ställningstagande
lill den allmänna inriktningen av planeringsarbetet i förhållande till
statsmakternas riktlinjer för de verksamheter som be­handlas i den fysiska
riksplaneringen. Dessa ställningstaganden åter­finns i avsnitt 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:-10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ställningstagande
till om de geografiska riktlinjerna har beaktats i till­räcklig omfattning.
Detla sker i regeringens beslut län för län angående arbetet under
planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;•&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ställningstagande
till planeringsarbete m. m. för de fem särskilt utpeka-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de redovisningsområdena i landet saml för vissa andra
områden som uppvisar särskilda problem eller starka motstående intressen om atl
få utnyttja marken. Härvid bedömer också regeringen om närmare före­skrifter
behöver ges för fortsatt planeringsarbete. Dessa ställningsta­ganden sker i
länsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;•  Ställningstagande
i vissa särskilda fall, exempelvis då sådana konflikter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om markanvändningen kvarstår atl den fysiska
riksplaneringens inten­tioner kan äventyras. Också dessa frågor tas upp i
länsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verksamheten med fysisk
riksplanering sker utan alt dess former har lagfästs. De verksamhelsanknutna
och geografiska riktlinjer som har anla­gils av riksdagen har således inte
getts lagform. Den fysiska riksplanering­en innebär elt förberedande
kunskapsinsamlande saml överväganden av översiktlig art. De översiktliga
bedömningar som sker i anslutning till den­na planering utgör en del av
förberedelsema till beslul i detalj. Härvid är riktlinjema för hushållning med
mark och vatten att betrakta som vägle­dande men inte rättsligt bindande för
myndighetema. Vid beslut i detaQ måste  således gällande  lagsliflning, t. ex. 
byggnadslag,  naturvårdslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section784&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skogsvårdslag
osv. tillämpas. Det är angelägel alt berörda myndigheter no­ga beaktar detta
förhållande. Beslut i det enskilda fallel kan alltså inte fat­tas enbart under
hänvisning till överväganden i den fysiska riksplaneringen utan ett beslut
måste i varje särskill fall baseras på tillämpligt lagrum i be­rörd
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringens ställningstaganden lill resultatet av
arbetet under plane­ringsskedet är således inte förenade med några
rättsverkningar men kom­mer självfallet att inom ramen för gällande
lagstiftning vara en utgångs­punkt för regeringens ställningstaganden i
enskilda plan- och tillstånds­ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.3
Huvudpunkter i det fortsatta arbetet med att fullfölja fastlagda riktlinjer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är inte aktuellt atl nu föra in nya frågor i
det planeringsarbete som pågår i kommunema. Del påbörjade arbetet bör fullföQas
med beaktande av de utgångspunkter som lämnas i denna promemoria och i
regeringens beslul län för län över planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förutsätts att kommunernas arbete drivs vidare
i huvudsak enligt kommunernas åtgärdsprogram m.m. Fortsatta överläggningar bör
ske mellan kommuner, länsstyrelser och övriga berörda länsmyndigheter, bl. a.
om behandlingen av riksintressanta områden i samband med den re­videring av
föreliggande kommunöversikler som lorde aktualiseras i kom­munerna inom något
år. Det förutsätts vidare alt kommunerna även fort­sättningsvis för ul
viktigare frågor om markens användning till bred dis­kussion bland kommuninvånama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Erfarenhelema visar att kommunema i mycket stor
omfattning har varit beredda att la på sig ansvaret för att genomföra
statsmakternas intentioner med den fysiska riksplaneringen. Erfarenheterna
visar också alt det är nödvändigl alt länsstyrelsema och övriga länsmyndigheter
aktivt biträder kommunerna i arbetet och ställer underlagsmaterial till
förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna bör ha en samordnande roll i den
fysiska riksplanering­en. 1 avvaktan på beslut med anledning av
länsdemokratikommilténs arbe­le bör länsstyrelserna i ökad utsträckning biträda
kommunerna i deras fort­satta planering genom att söka väga samman olika
statliga anspråk på den­na planering. Sambanden mellan den regionalpolitiska
och den fysiska pla­neringen bör särskill uppmärksammas. Länsstyrelserna bör
också med­verka lill atl kommunala förtroendemän och Qänstemän får allsidig
infor­mation om de anvisningar och riktlinjer som regeringen anger för det fort­satta
planeringsarbetet. Planverket har redovisat förslag om handläggning inom statlig
länsförvaltning av kommunala fysiska översiktsplaner (statens planverk.
Meddelande om fysisk planering Dnr R 158/77). Förslagen bör vara vägledande för
länsmyndigheternas fortsatta arbete inom ramen för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section785&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section786&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fysisk
riksplanering. Länsmyndigheternas uppgifter i det fortsatta plane­ringsarbetet
beskrivs närmare i avsnitt 2 och i länsbeslulen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsskedet har medfört att
markanvändningsfrågoma på elt bättre sätt än förut har uppmärksammats av de
centrala verken. Det förutsätts att verken fortlöpande aktualiserar och
vidareutvecklar de sammanställningar och översikter som har tagits fram under
det hittillsvarande arbetet och att arbetet med att förse kommunema med
underiagsmalerial fortsätter. Yt­terligare synpunkter på behovet av insalser
från verken lämnas i avsnitt 2. Planverket har ett samordnande ansvar för de
statliga myndigheternas in­salser i det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor behöver få en fördjupad behandling i
den fortsalla plane­ringen för alt statsmakternas riktlinjer för hushållning
med mark och vat­ten skall kunna fullföQas. Detta gäller framför allt
hänsynslagande till jord­bruksmark i bebyggelseplaneringen och behandlingen av
fritidsbebyggel­sen. Närmare utgångspunkter för behandlingen av jordbruksmarken
och fritidsbebyggelsen ges i avsnitt 2.1 resp. 2.6. Vissa ytteriigare
precisering­ar kommer atl anges i länsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fråga av slor betydelse i det fortsatta arbelel
med fysisk riksplanering är hur intresset av att skydda vissa natur- och
kulturmiljöer samt frilufts­livsområden bäure skall kunna beaktas. Denna fråga
övervägs f n. inom regeringskansliet. Fördel fortsatta arbetet med atl
fullfölja fastlagda rikt­linjer anges i avsnitt 2.5 atl nämnda intressen bör
beaktas genom dels sär­skilda förordnanden, t.ex. enligt naturvårdslagen, dels
en ökad allmän hänsyn från olika näringars sida till naturvårds- och
kulturminnesvårdsin­tressen m.m. i den fortlöpande fysiska planeringen och vid
ställningsta­ganden till enskilda frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett annat viktigt led i del fortsatta arbetet med
att fullfölja fastlagda rikt­linjer är det arbete med översyn av
kommunöversikterna som torde kom­ma att bedrivas de närmaste åren. Regeringen
lar självfallet inte ställning till de riktlinjer för bebyggelse m.m. som finns
i kommunöversiklerna, t. ex. till riktlinjer för bebyggelse i områden som inte
berörs av den fysiska riksplaneringens riktlinjer. Där kommuner och
länsstyrelser har varit över­ens om kommunöversiktemas riktiinjer vad gäller
riksintressanta områ­den, ser regeringen detta som ett uttryck för en gemensam
uppfallning mellan stat och kommun om vilka utgångspunkter som bör gälla för be­handlingen
av dessa riksintressen. Regeringens ställningstagande beträf­fande kommunöversikterna
begränsas således till sådana fall då kommun­översiktemas riktlinjer bedöms
strida mol riktlinjerna för hushållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section787&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section788&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.4 Länsstyrelsernas redovisning till regeringen av  det
fortsatta arbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet med alt fullföQa den
fysiska riksplaneringens intentioner kan som tidigare har nämnts anses
genomfört i betydelsefulla delar. Fortsatt arbele erfordras emellertid i den
utsträckning som anges i denna promemo­ria och i länsbesluten samt i övrigl i
den utsträckning som kommunerna själva anger i åigärdsprogrammen. Huvuddelen av
arbetet bedöms kunna avslutas inom 3-4 år. Länsstyrelserna bör under år 1982
lill regeringen, i den omfattning som anges nedan, redovisa hur långt arbetet
dä har fort­skridit. Vissa frågor bedöms emeilerlid vara av sådan vikt dels för
hushåll­ningen med mark- och vattenresurserna, dels för atl skapa klarhet för
kom­munernas fortsatta ålgärder atl redovisning av vidtagna planeringsålgärder
bör ske redan i samband med redovisningen av länsplanering 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen förutsätter att det sker
en medveten prioritering av arbetet så alt resultat kan redovisas beträffande
de frågor som i denna promemoria och i länsbeslulen anges som särskilt
angelägna. En utgångspunkt skall härvid samlidigl vara atl största möjliga
anpassning sker till kommunernas löpande planeringsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med anledning av den omfattning som
redovisningen av arbetet under planeringsskedet och myndigheternas yttranden
har fått, finns skäl atl framhålla atl länsstyrelserna och övriga myndigheter
bör tillämpa etl över­siktligt synsätt så att de övergripande syften som den
fysiska riksplane­ringen skall tillgodose inte skyms av mängden enskilda
frågor. Samtidigt är del viktigt alt betona att del ankommer på länsstyrelserna
och övriga myn­digheter all redovisa konfiikter om markens användning i de fall
riksintres­sen berörs och därvid så öppet som möjligl redovisa motsatta
uppfattning­ar om lolkningen av statsmakternas riktlinjer för hushållning med
mark och vatten. 1 övrigt bör en detaQerad redovisning kunna avvaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna bör kunna inhämla
underlag för sina redovisningar ulan någon särskild redovisningsskyldighet för
kommunerna. Planverket bör lämna regeringen förslag belräffande den närmare
uppläggningen av läns­styrelsernas redovisning och därvid överväga behovet av
atl hämta in upp­gifter från kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samband med redovisningen av
länsplanering 1980 bör länsstyrelserna lämna en redogörelse för vissa frågor
som rör kravet pä hushållning med jordbruksmarken, för fritidsbebyggelsens
utveckling i vissa områden samt för andra markanvändningsfrågor som har etl
nära samband med länspla­neringen. Vidare bör redovisas de frågor om markens
användning som bör uppmärksammas särskill inom ramen för länsplaneringen. Det
förutsätts också alt den årliga länsplaneringsrapporten vid behov innehåller
övervä­ganden och förslag rörande frågor om hushållning med mark och vatten. En
precisering av vad som bör redovisas i samband med länsplanering 1980 kommer
atl göras i länsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section789&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section790&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningen
under år 1982 bör avse föQande huvudpunkter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1. Behandlingen
av jordbruksmarksfrågor och fritidsbebyggelsefrågor.&lt;br&gt;
Utgångspunkter för redovisningen anges i avsnitt 2.1 och 2.6 och i länsbe­&lt;br&gt;
slulen, dvs. i avsnitt 3 i del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringslägel m.m. för de
geografiska områden för vilka plane­ringsarbetet inte har avslutats eller där
särskilda problem föreligger samt för primära rekreationsområden.
Utgångspunkter för redovisningen anges i länsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa fortsatta studier om
inlandslägen för sådan industri som be­handlas i den fysiska riksplaneringen.
Vissa utgångspunkter för redovis­ningen anges i avsnill 2.7.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda frågor vilka
länsstyrelsen, mot bakgrund av det utförda pla­neringsarbetet och arbetet med
all säkerställa riksintressanta områden för naturvården, kulturminnesvården och
friluftslivet, anser atl regeringen bör informeras om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa ytteriigare frågor kan senare bli aktuella
att föra in i redovisningen med anledning av statsmakternas ställningstaganden
till den kommande rapporten om hushållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Utgångspunkter för behandlingen av vissa verksam­heter
i det fortsatta planeringsarbetet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.1
Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statsmakternas beslut om nya riktlinjer för
jordbmkspolitiken m. m. in­nebär vissa preciseringar vad gäller
produktionsmålet som påverkar frågan om jordbruksmarkens omfattning. I beslutet
betonas all del är angelägel alt dessa preciseringar beaktas i den fortsatta
fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Produktionsmålet bör enligt statsmakternas beslul
om jordbmkspoliti­ken (JoU 1977/78:10, s. 19) ulformas med hänsyn lill
livsmedelsberedska­pen, den internationella livsmedelssilualionen,
regionalpolitiken, sam­hällsekonomin och miQövården. Belräffande åkerarealen
bör gälla alt den brukningsvärda åkerjorden bör utnyttjas för
jordbmksproduktion, vilket innebär atl ungeför nuvarande åkerareal bör
bibehållas. Den bmknings-värda åkerjorden bör alltså skyddas mol exploatering
för andra ändamål. Samtidigt är del, enligt vad utskottet med instämmande av
riksdagen an­för, ofrånkomligt all viss mindre del av vår nuvarande åkerareal
även i framliden kommer atl las i anspråk för andra angelägna samhällsändamål.
Å andra sidan kan del finnas lidigare nedlagd åkermark som av bl. a. regio­nalpoliliska
skäl åter bör kunna las i bruk för jordbmksproduktion. Vidare betonas
jordbrukels vikliga roll från regionalpolitisk synpunkt och alt sam­hällets
insatser inom jordbmkssektorn bör samordnas med och ingå som ett led i en aktiv
regionalpolitik. Jordbrukets intresse av all kunna bedriva en rationell
produklion bör beaktas i det fortsatta planeringsarbetet. I delta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section792&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sammanhang bör också erinras om del beslut som riksdagen
nyligen har fattat om särskilt stöd till jordbruksföretag i glesbygd (prop.
1977/78:113, JoU 1977/78:22, rskr 1977/78:271).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Många kommuner har gjort stora insalser under
planeringsskedet för all få underlag för överväganden om hur man bättre skall
kunna hushålla med jordbmksmarken. Ett slorl antal kommuner har emellertid
angett omfat­tande arealer jordbruksmark som intresseområden för
tätortsutbyggnad. Ofta saknas i kommunernas redovisningar överväganden om den
framlida lätortsstmkturen och om möjligheterna att på olika sätt minska
tätorternas arealanspråk. Del finns mot denna bakgrund anledning atl erinra om
de ut­gångspunkter för planeringsarbetet som angavs i statsmakternas beslut
över programskedet. I prop. 1975/76:1 (s. 159 fO betonas att det är vid
översiktliga studier på ett tidigt stadium i planeringen som överväganden om
hushållning med markresurserna får sin verkliga betydelse. I beslutet över
programskedet betonas också all arbetet med att se över befintliga översiktliga
planer med avseende på jordbruksintresset eller atl i förekom­mande fall
upprätta sådan planer borde inledas snarasl möjligl. Vidare bor­de övervägas
behovet av att för vissa områden ompröva äldre detaQplaner och atl ge värdefull
jordbruksmark etl fastare skydd genom alt upprätta och fastställa generalplan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Betydande fortsatta
planeringsåtgärder m. m. är nödvändiga för alt stats­makternas fastlagda
riktlinjer beträffande hushållning med jordbruksmar­ken skall kunna fullföQas.
En förutsättning härför och för alt statsmakter­nas lidigare nämnda beslul om
jordbrukspolitiken skall kunna föQas, är atl brukningsvärd jordbruksmark i
fortsättningen inte tas i anspråk för andra ändamål med mindre än all
alternativa möjligheter till tätortsutbyggnad m, m. har utretts och dessa
ulredningar visar alt andra väsentliga samhälls­intressen, t.ex.
bosladsförsörjningsbehovet, intresset av väl fungerande lokala arbetsmarknader
och hävdandet av viktiga naturvärds- och rekrea­lionsintressen, inte kan
tillgodoses på ett tillfredsställande säll ulan alt kravet på hushållning med
jordbmksmark får vika. Della synsätt kommer i fortsättningen att ligga till
gmnd för regeringens prövning av detaQplaner, byggnadslov m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som bl.a. lanlbmksslyrelsen och
planverket har framfört bör de när­maste årens arbele belräffande hushållning
med jordbmksmarken inriktas främst på att upprätta översiktliga planer
(områdesplaner) för de tätorter som förväntas expandera och där konflikter med
jordbmksintressena kan befaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De jordbruksmarksprogram som
kommunerna har upprättat bör utgöra en av utgångspunkterna för arbetet med
områdesplaner för lälortema. Pla­neringsarbetet för enskilda tätorter bör
innefatta överväganden om fördel­ning av byggandet mellan olika tätorter inom
resp. kommun. Förutsätt­ningarna för komplettering och utbyggnad av mindre
orter i kommunerna bör härvid också övervägas. Vidare bör övervägas
möjligheterna all på oli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section794&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ka
sätl minska tätorternas anspråk på mark med beaktande av kravet på en god
boendemiQö. Förhållandet mellan bebyggelsemönstrets utveckling och
energihushållning bör också uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För vissa kommuner kvarstår arbele med atl upprätta
jordbruksmarks­program i enlighet med uttalandena i regeringsbesluten över
programske­det. Länsstyrelserna bör, mot bakgrund av de synpunkter som har
lämnals av bl.a. planverket och lanlbmksslyrelsen, överlägga med berörda kom­muner
om behovel all upprätta sådana program som underiag för fortsatt arbete med
områdesplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av väsenllig belydelse vid övervägandena om vilken
eller vilka tätorter som bör byggas ul, är del malerial som utarbetas inom
ramen för länspla­neringen och som gäller de lokala arbetsmarknaderna. Närhet
och väl fun­gerande samband mellan arbetsplatser, bosläder, friluftsområden och
ser­viceinrättningar m. m. är cenlrala förutsättningar för alt de
regionalpolitis­ka målen skall uppnås. På motsvarande sätl bör intresset av alt
skydda jordbruksmarken särskill beaktas vid överväganden inom ramen för del
fortsatta arbetet med den regionalpoliliska planeringen. Chefen för indu­stridepartementet
har låtit utarbeta anvisningar för en ny fullständig läns-planeringsomgång där
ökad vikt läggs vid sambanden mellan kommuner­nas planering och den
regionalpolitiska planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del arbele som har genomförts av kommunerna med
jordbruksmarks­program visar att del med hänsyn lill bl. a. kravet på
hushållning medjord­bruksmark finns behov av alt överväga hur
befolkningstillväxten bör för­delas i Skåne och Stockholms- och
Göteborgsregionerna. Det genomförda planeringsarbetet visar också atl del i
stora delar av landet finns behov av en bättre regional överblick över avsedd
markanvändning och över det sätl på vilket intresset av atl skydda
jordbruksmarken beaktas. För landels viktigare jordbruksområden och för andra
områden, där mera omfattande planer på tätortsutbyggnad på jordbruksmark har
framlagts eller kan för­väntas, bör därför länsstyrelserna efter samråd med bl.
a. lantbruksnämn­derna tillhandahålla ell aktuellt material som i etl regionall
perspektiv vi­sar hur kravet på hushållning med jordbruksmarken fortlöpande
beaktas i den kommunala planeringen. I de län där så inte redan har skett bör
läns­styrelserna som en första åtgärd i delta syfte slälla samman och utvärdera
de kommunala jordbruksmarksprogrammen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 regeringens beslut för varje län anges behovet av
en regional överblick för jordbruksbygderna i Mälardalen, Upplands
slätlområden, Arosbygden, Närkeslätten, slätlområdena i Öslergötiands län, vid
södra Kalmarkusten och på Öland, Västgölaslätten, jordbruksbygden norr om
Vänern i Värm­lands län. Storsjöbygden samt för jordbruksbygden i Luleå,
Bodens, Piteå och Älvsbyns kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna bör i förekommande fall lämna
kommuner och inler­kommunala planeringsorgan underlagsmaterial och vägledning
om behov&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section796&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
överväganden i regional skala belräffande hushållning med jordbruks­marken och
verka för all avvägningar kommer till stånd i fråga om tätorts-lillväxl m. m.
mellan olika kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För i första hand Skåne och för Stockholms- och
Göteborgsregionerna bör i förslaget till länsprogram 1980 särskilt redovisas
hur överväganden om olika altemativ belräffande tätortemas tillväxt påverkar
planeringsta­len för kommunema. Närmare utgångspunkter för fortsatt program-
och planeringsarbete vad gäller Skåne och Stockholms- och Göteborgsregio­nerna
kommer att anges i regeringens länsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut för varje län anges att
överväganden i regional skala om markhushållningen bör ske för ovan nämnda län
saml för kuslkommu-nema i Hallands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lantbruksstyrelsens och planverkets
bedömningar lorde det i etl slorl antal kommuner i landet föreligga behov av
översiktliga planer (områ­desplaner) där hänsynen lill jordbruksmarken särskill
redovisas. Det är, som har nämnts lidigare, angeläget atl arbetet med sådana planer
priorite­ras så att en koncentration av insatserna kan ske till de tätorter m.
m. där ell sådanl arbele bedöms som mest angelägel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del bör ankomma på länsstyrelserna och kommunerna
alt gemensamt diskutera för vilka områden och orler det är mest angeläget atl
planerings­arbete snabbi kommer igång. Planeringsarbetet blir självfallet i
första hand en angelägenhel för kommunerna. Länsstyrelserna och
lantbruksnämnder­na bör stödja kommunerna med underiag för planeringen i form
av bl. a. yt­terligare bedömningar av jordbmksmarkens värde och karlläggning av
möjligheterna till sysselsättning i de lokala arbetsmarknaderna. Planverket och
lanlbruksslyrelsen bör gemensamt ge ut vägledning för och exempel på hur den
kommunala planeringen kan utföras så all den tillgodoser in­tresset av att
skydda jordbruksmarken i enlighet med vad som har angetts ovan. De två verken
bör vidare vägleda länsmyndigheterna i deras fortsat­ta arbete med
jordbruksmarksfrågorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas planering för tätortsutbyggnad bör med
hänsyn bl.a. till kravet på hushållning med jordbruksmarken ske inom ramen för
en områ­desplanering som anger behovet av mark för lätortsändamål fram till år
1990. Länsplaneringens planeringslal bör därvid Qäna som riktmärken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas och länsmyndigheternas fortsatta arbete
som rör hushåll­ningen med jordbruksmarken skall redovisas av samtliga
länsstyrelser lill regeringen i enlighel med vad som har angetts i avsnitt 1.
Länsstyrelserna bör i sin redovisning bedöma i vad mån det finns konflikter
mellan kravet på hushållning med jordbruksmarken och de regionalpolitiska
ambitioner­na som inte har varit möjliga att lösa i den kommunala planeringen.
Läns­styrelserna bör vidare redovisa eventuella ytterligare åtgärder som behö­ver
vidtas för atl riktlinjerna i fråga om jordbruksmarken skall kunna upp­fyllas.
Del kan t. ex. gälla behovel atl upprätta och fastställa generalplan som skydd
för jordbmksinlresset.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section797&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section798&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 Skogsbruk&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt riktlinjerna för hushållning
med mark och vallen bör all möjlig hänsyn tas till de areella näringarnas
intressen. Erfarenheterna från plane­ringsskedet klarlägger vissa brister
beträffande skogsbrukets behandling i planeringen. 1 del fortsatta
planeringsarbetet bör eftersträvas att andra verksamheter inte lokaliseras så
alt de försvårar användningen av mark för skogsbruk. Vid lokalisering av
bebyggelse m. m. till skogsmark bör största möjliga hänsyn tas till
skogsmarkens produktionsförmåga och sådana lös­ningar eftersträvas som innebär
alt inskränkningarna i skogsbrukel blir så små som möjligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För områden där skogsmark kan
väntas bli tagen i anspråk för andra verksamheter behövs i del fortsatta
planeringsarbetet elt mera detaljerat underlagsmaterial som belyser skogsbrukels
intressen och förutsättningar. Skogsvårdsslyrelserna bör kunna lillhandahålla
kommunerna elt sådant malerial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets dritftsformer behöver
i varierande utsträckning anpassas till naturvårdens, kulturminnesvårdens och
friluftslivels intressen. I en del områden är dessa intressen så starka att
förordnanden enligt naturvårdsla­gen bör utfärdas. Genom sådana förordnanden,
bl. a. enligt 7, 19 och 20 §§ naturvårdslagen, kan föreskrivas inskränkningar i
skogsbruksdriften som är mera långtgående än vad som föQer av skogsvårdslagens
allmänna hän­synsregler (prop. 1974:166. JoU 1974: 52, rskr 1974:405).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna från
planeringsskedet visar att det kan komma att ta av­sevärd tid att genomföra
alla föreslagna förordnanden. I avvaktan på detla är det angeläget att
markanvändningen i berörda områden bedrivs sä all områdenas bevarandevärden
inte äventyras. Även andra vägar än atl ut­nytQa naturvårdslagens instrument
för alt uppnå etl erforderligt skydd måste prövas. I samband med statsmakternas
ställningstaganden år 1975 till den fysiska riksplaneringens programskede
bedömdes atl rationellt skogsbruk och friluftsliv oftas torde kunna kombineras,
om riktlinjer för skogsbmkel utarbetas i samråd mellan berörda parter. Enligt
regeringens beslut över programskedet skulle länsstyrelserna inleda
överläggningar med skogsvårdsstyrelser och kommuner rörande bl.a. behovet av
säker­ställandeåtgärder och föreskrifter om samrådsskyldighel enligt naturvårds­lagen
inom skogsområden. Syftet med överiäggningarna skulle vara alt precisera inom
vilka områden och i vilka avseenden särskilda krav på skogsbruket är motiverade
för atl tillgodose andra intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet med atl utarbeta sådana
riktlinjer bör drivas vidare med beak­tande av att regeringen avser atl lägga
fram en proposition om den framtida skogspolitiken till riksdagen under våren
1979'. I propositionen behandlas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Regeringen lade den 7 mars 1979 fram en proposition om
riktlinjer för skogspoliti­ken (prop. 1978/79:110).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section799&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section800&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bl.a. de allmänna hänsynsregler som skall gälla för
skogsbruket i framti­den och frågan om information mellan berörda parter
belräffande olika ål­gärder inom skogsbrukel. I avvaktan på statsmakternas
ställningstaganden till den framlida skogspolitiken bör skogsvårdsslyrelse och
länsstyrelse i samarbele med kommun och berörda markägare i de konkreta fall
som uppstår söka komma fram till en gemensam syn på tillämpningen av de all­männa
hänsynsreglema i skogsvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Fiske&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens beslul om
programskedel skall fisket inordnas i del kommunala planeringsarbetet på elt i
förhållande till andra verksamheter likarlat sätl. Flera remissinslanser anser
att så inte har skett. I viss ut­sträckning torde delta bero på svårigheter all
ge ålgärder för fisket samma konkreta ullryck som åtgärder för andra
verksamheter. Fritidsfiskets in­tressen lorde t. ex. i relativt stor
utsträckning ha lillgodosetts i samband med åtgärder som har föreslagits eller
vidtagits för naturvården och fri­luftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angelägel atl för fisket värdefulla vattenområden
skyddas och atl fisket som näring och fritidssysselsättning ges tillräckligt
utrymme i förhål­lande till andra former av vattenanvändning. För atl uppnå
della bör fis­kels intressen beaklas i områden med särskilda fiskeintressen i
samband med alt översiktliga markanvändningsplaner utarbetas och revideras. Det­ta
är speciellt vikligl för vissa kustområden, älvdalar och större insjöar samt för
vissa mindre sjöar och sjösystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berörda länsstyrelser och kommuner
bör uppmärksamma vad som an­förs i prop. 1977/78:112 om riktlinjer för
fiskeripolitiken m.m. rörande bl. a. fiskets regionalpolitiska betydelse. 1
områden med mera omfattande yrkesfiske bör fiskels och fiskberedningsinduslrins
behov av mark i anslut­ning till hamnar beaktas i planeringsarbetet. Härvid
erinras om alt fiskeri­styrelsen f n. på regeringens uppdrag utreder behovel av
hamnar för yr­kesfiskels behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samråd på regional nivå när det
gäller att tillgodose fiskets intressen bör ske mellan bl. a. länsstyrelser och
fiskenämnder. Det underlagsmaterial om fiskets intresseområden som därvid
successivt tas fram bör delges kommunerna, bl. a. inför kommande revideringar
av kommunöversikler­na. Länsstyrelserna och fiskenämnderna bör i samband härmed
bistå kom­munerna med närmare råd om hur fiskets intressen kan beaklas i den
fysis­ka planeringen. Fiskeristyrelsen och planverket bör överväga alt gemen­samt
utarbeta lämpliga exempel på delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4   Rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt riktlinjerna för hushållning med mark och vatten
bör, som förut har nämnts, all möjlig hänsyn las till de areella näringarnas
intressen. Plane-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section802&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringsarbetet
skall, vad gäller rennäringen, utgå från den rält alt utöva ren­skötsel som
läggs fasl i rennäringslagen. Enligt regeringens beslut över programskedel bör
samråd ske med berörda samebyar i ell tidigt skede av planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De insatser som kommunerna har gjort under
planeringsskedet har för­bättrat möjligheterna all ta hänsyn till rennäringens
intressen. Samråden mellan företrädare för kommuner och samebyar har lell till
goda resultat. För områden där samråd inte har skett bör sådana komma till
stånd under det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda riktlinjer lill skydd för renbetesmarker
bör, i de fall så inte re­dan har skett, utarbetas och las in i
kommunöversikterna i samband med att dessa revideras. Sådana riktlinjer liksom
de redan befintliga bör preci­seras. Härvid bör övervägas att ange s. k.
samrådsområden. Statsmakter­nas beslul om riktlinjer för vissa s. k. obrutna
Qällområden (prop. 1977/78: 31) bör också utgöra en grund för del fortsatta
arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de fall kommunöversikler har utarbetats utan att
samråd har skett med förelrädare för samebyarna eller då väsentliga
rennäringsintressen inte till­räckligt har beaktats, är kommunöversikterna inte
skickade atl ligga till grund för kommande områdes- och delaQplanering såvitt
avser samord­ningen med rennäringens intressen. Del är därför angeläget alt
samråd med förelrädare för samebyarna och rennäringsadministralionen kommer
lill slånd så alt inte fortsalt arbele med områdes- och detaQplaner onödigt­vis
försenas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens ställningstaganden lill
planeringsarbetet i resp. län anges all kommunöversikterna för Älvdalens kommun
i Kopparbergs län, Härje­dalens och Strömsunds kommuner i Jämtlands län,
Lycksele och Skellef­teå kommuner i Västerbottens län saml Arvidsjaurs, Bodens,
Kiruna och Piteå kommuner i Norrbottens län inte är lämpade alt ligga lill
grund för kommande områdesplanering, vad avser samordning med rennäringens in­tressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser har påtalat de problem som
uppkommer för rennä­ringen i samband med rationellt skogsbruk på
vinterbetesmarkerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De samråd som sedan en tid pågår mellan företrädare
för skogsbrukels och rennäringens intressen bör fortsätta med syfte bl. a. atl
nå enighet om hur skogsbruket bör bedrivas inom olika delar av samebyamas
vinterbe­tesområden. Härvid kan man komma fram till att skogsbruksåtgärderna lo­kaliseras,
i tid och mm så atl sammanhängade betesområden årligen finns tillgängliga för
varje sameby i tillräcklig omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksnämnderna bör snarast kartlägga
samebyarnas vinlerbetessi-tuation i syfte att skapa underlag för beslut om
eventuella åtgärder. Rege­ringen kommer senare att ange närmare utgångspunkter
för detta arbete i etl uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I prop. 1972:111 uttalas att utvecklingen av bl. a.
turismen inom Qällom­rådet bör styras i sådan riktning atl samiska intressen
inte skadas och helst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section804&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
ell sådanl sätt att samerna själva får del av utvecklingens positiva sidor.
Genom utvecklingen i Qällregionen har de för rennäringen vikliga slör-ningsfria
områdena successivt minskat i såväl antal som storlek. Det är därför angeläget
att berörda kommuner kontinuerligt beaktar inverkan på rennäringen av nya eller
utvidgade etableringar för turism och friluftsliv. Bl. a. genom en omsorgsfull
planering av beskaffenhel, storlek och lokali­sering bör anläggningamas
negativa inverkan på rennäringen i huvudsak kunna undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Markdisposilionsplaner
bör, där så inte redan har skett, utarbetas för de delar av de primära
rekreationsområdena i Qällregionen, som ligger utan­för de s. k. obrutna
Qällområdena. I planema bör områden för framtida ut­byggnader för friluftsliv
och fritidsbebyggelse anpassas lill rennäringens intressen. Samråd med
rennäringens företrädare bör ske i ett tidigt skede av planeringen.
Detaljplanering av slörre byggnadsförelag i områdena bör ske med stöd av sådan
översiktlig planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Trots att etl omfattande inventeringsarbete har
utförts finns del fortfa­rande brister i kunskapsunderlaget. Inventerings- och
analysarbete blir därför viktiga moment även i det fortsatta planeringsarbetet.
I takt med att nytt material kommer fram bör länsstyrelserna samråda med
kommunerna om bl. a. behovet av preciseringar i kommunöversiklerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att arbelel med naturvårdsfrågorna
drivs vidare och att handlingsprogram för naturvården kan upprättas också inom
de län där så inte redan har skett. Ell motsvarande arbete är angelägel också
för kultur­minnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I många kommuner föreslår nu arbete med all
upprätta områdesplaner för tätortsutbyggnad m.m. Det är därvid av stor vikt att
naturvårdens, kul­turminnesvårdens och friluftslivets intressen i tid blir
klarlagda och utvär­derade så alt de kan vägas mol andra intressen i planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
regeringens beslut över programskedet anges atl bl. a. de s. k. slörre områdena
av betydelse för kulturminnesvården bör bli föremål för fortsat­ta
inventeringar och preciseringar. Så har också skett under planeringsske­det,
varför flera av dessa nu bör kunna avföras som särskilt avgränsade områden i
planeringssammanhang och ersättas med de delområden för vil­ka särskilda
riktlinjer bör gälla. I takt med alt erforderligt inventeringsma­terial kommer
fram bör ytterligare sådana s. k. större områden kunna delas upp i mer
hanterbara delområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är, vilket betonades redan i regeringens beslut
över programskedel, angeläget med en samlad behandling av bl.a. den
vetenskapliga naturvår­dens, kulturminnesvårdens och friluftslivets intressen i
syfte att skapa en bättre samordning av planerings- och säkerställandeåtgärder.
Möjligheter­na lill en sådan samordning har ökat genom kulturminnesvårdens nya
re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section806&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gionala organisation. Det samarbete som
riksantikvarieämbetet och natur­vårdsverket nyligen har inlett för alt
utvärdera och samordna invente­rings-, planerings- och vårdarbete inom främst
kulturiandskapet bör även kunna resultera i en mera samlad syn på naturvård,
friluftsliv och kultur­minnesvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I vissa av de s. k. större områdena
av betydelse för kulturminnesvården har planeringsarbetet visat alt det för
områdena som helhet behövs etl visst skydd mol förändringar i stor skala av
landskapsbild och bebyggelse­mönster. I det fortsatta arbelel med att fullföQa
riktlinjerna för hushållning med mark och vatten behöver främsl de areella
näringarnas, naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen samordnas bättre i
sådana områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut för varje län
anges alt de områden i Öslergötiands län som ingår i ett öst-västligt stråk
från Slätbaken till Vättern, Öland och delar av Kalmarkuslen, Golland, Österlen
och Bjärehalvön i Kristianstads län. Bullarebygden, Granitområdels
kulturlandskap och Tjörn-Orustområ-det i Göteborgs och Bohus län samt Falbygden
och Kinnekulle i Skara­borgs län utgör sådana områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att bättre samordna nämnda
intressen och därmed underlätta del fortsatta planeringsarbetet i kommunerna,
är del angeläget all berörda cenlrala myndigheter ser över befintliga råd och
anvisningar m. m. och i tillämpliga delar ersätter dessa med gemensamt
utarbetade allmänna råd för hur inventerings-, planerings- och vårdarbetet för
berörda verksamhe­ter kan samordnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Erfarenheterna från planeringsskedet
visar alt alla de förslag lill förord­nanden enligt naturvårdslagen som har
redovisats inte kan genomföras inom överskådlig lid. De slatliga anslag som
slår till förfogande för säker­ställande av värdefulla naturområden bör i
första hand användas för såda­na områden som är av riksintresse från
nalurvårdssynpunkl eller för fri­luftslivet och vars bevarandevärden är
särskilt hotade eller som av annan anledning snarast behöver skyddas. Det
ligger inom naturvårdsverkets an­svarsområde atl ge råd och information
belräffande sådana prioriteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta planeringen bör även
inriktas på att pröva i vilken ut­sträckning del finns andra vägar för att
skydda områden av särskilt intres­se för naturvården, friluftslivet och
kulturminnesvården. Länsstyrelser och kommuner bör i samverkan bedöma hur dessa
intressen i ökad ut­sträckning kan tillgodoses genom överväganden inom ramen
för den kom­munala planeringen. Länsstyrelserna bör också undersöka
möjligheterna till ökad delegation av beslutsbefogenheter lill kommunerna
enligt reglerna i naturvårdslagen. Länsstyrelserna bör vidare verka för atl de
kommunala markanvändningsplanerna vidareutvecklas så all de i ökad utsträckning
kan ge underlag för tillämpningen av hänsyns- och samrådsreglerna i
skogsvårdslagen och naturvårdslagen. De allmänna regler om hänsyn till
naturvården som finns i skogsvårdslagen kommer under våren 1979 att bli föremål
för statsmakternas överväganden (se även avsnitt 2.2 Skogsbruk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section808&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Fritidsbebyggelse och turism&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redovisningarna av arbetet under
planeringsskedet visar atl betydande utredningsarbete m. m. har påbörjats förde
primära rekreationsområdena. Del förutsätts att planeringsarbetet fullföQs för
dessa områden i enlighet med upprättade program och med beaktande av eventuella
beslul med an­ledning av rekreationsberedningens rapport (Ds Jo 1978: 2)
Statliga insat­ser för turism och rekreation, så all erforderliga markområden
kan reser­veras för att möjliggöra en utveckling på sikl av rekrealionslivet
inom om­rådena. Länsstyrelserna bör under år 1982 lämna regeringen en redovis­ning
av planeringsläget och vidtagna åtgärder i övrigt beträffande de pri­mära
rekreationsområdena i den omfattning som anges i länsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut anges att en
redovisning är särskilt angelägen för Mälaren, Sörmlands skärgård,
Småland-Östgöla skärgård. Nedre Daläl­ven, Öland, Gotland,
Kullaberg-Hallandsåsen, Östskåne, Sydskånes sjö-och åslandskap. Norra Bohuslän,
Tiveden, Fryksdalen, SiQansbygden, DalaQällen, HärjedalsQällen, Åre,
Tärna-Graddis Qällvärid, Abi­sko-KebnekaiseQällen saml Norrbollens skärgård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De allmänna förutsättningarna för
en mer genomtänkt utveckling av fri­tidsbebyggelsen har förbättrats genom det
utförda arbetet under plane­ringsskedet. Kommunerna har tagit ställning till
fritidsbebyggelsens fort­satta utveckling i första hand genom riktlinjer i
kommunöversiklerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunernas redovisningar visar alt många områden i landet
bedöms vara lämpliga för yllerligare fritidsbebyggelse. Som många kommuner och
länsstyrelser anger, behövs vanligtvis inom dessa områden elt fortsatt pla­neringsarbete.
Detta arbete bör prioriteras så all resultat kan redovisas för de områden för
vilka det i länsbeslulen anges all en planering är särskilt angelägen. I övrigt
får arbetet bedrivas i den takt som omständigheterna i resp. kommun motiverar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har i sina beslul för
inlandsområdena i södra och mellersta Sverige angett att del är önskvärt atl
kommunerna vidtar åtgärder för alt möta en ökad efterfrågan på mark för
fritidsbebyggelse. Planeringen bör enligt besluten anpassas lill de skilda
förutsättningar som finns i länens oli­ka delar. Del är angelägel alt
överväganden om vilken planberedskap för fritidsbebyggelse som bör
upprätthållas grundas på översiktliga planmässi­ga bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som framhölls i prop. 1972:111
innebär kravet på en mer planmässig ut­veckling av fritidsbebyggelsen
självfallet inte att den bara bör tillåtas i form av stora tätbebyggda
fritidsbyar. Olika delar av landet erbjuder skill­nader i naturiyper och andra
förutsäUningar för fritidsbebyggelse samt har olika exploateringstryck. Det
stryks i propositionen under att kravet på större planmässighet utgår från
önskemålet atl dessa skilda förutsäUningar 2   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr
213. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section810&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
beaktas vid bebyggelseutvecklingen så all tillgängliga rekreationsre­surser
UtnyUjas på elt för alla parter ändamålsenligt säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse
i form av enstaka hus eller mindre husgrupper i an­slutning lill befintlig
bebyggelse på landsbygden är ofta en lämplig form för fritidsboende i stora
delar av landet. Betydande möjligheter torde finns atl för sådan bebyggelse
utnylQa improduktiva arealer. Lämpligt utförd kan sådan fritidsbebyggelse på
ell värdefullt sätt berika och komplettera tidiga­re befintlig fasl bebyggelse
och därigenom bidra till kulturlandskapets be­varande. Olika upplåtelseformer
för sådan bebyggelse bör kunna komma i fråga. Riksantikvarieämbetet bör samråda
med länsanlikvarierna om be­hovet av allmänna råd för hur bebyggelsen kan
utformas i olika delar av landet med hänsyn till bebyggelsetradition m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
atl på bästa sätt ta till vara positiva drag av en mera spridd fritidsbe­byggelse
bör den baseras på översiktliga bedömningar och i vissa fall även på
bedömningar i detaQ genom enklare utredningar. Sådana översiktliga bedömningar
bör vanligtvis kunna ske inom ramen för fortsalt arbete med kommunöversiklerna.
Bedömningama bör bl. a. belysa hur ett spritt lokali­seringsmönster för
fritidsbebyggelsen inverkar på jordbruks- och skogs­bruks- samt naturvårds-,
friluftslivs- och kulturminnesvårdsinlressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av vad lantmäteriverket för fram i sitt yttrande över pla­neringsskedet
rörande storleken på fritidstomler där detaQplan saknas er­inras om atl del i
förarbetena till fastighetsbildningslagen (SFS 1970: 988, omtryckt 1971:1035,
ändrad senast 1977: 362) anfördes att till tomtplats in­te bör läggas mera mark
än vad som intensivt kan nylQas för bostadsända­mål (prop. 1969:128, s. B 113
och B 1156-57).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stor försiktighet bör iakttas med att tillåla
spridd fritidsbebyggelse i om­råden med pålagligl bebyggelsetryck eller av
betydande intresse för t. ex. naturvården och kulturminnesvården. Det finns
skäl att erinra om uttalan­dena i förarbetena till den ändring i byggnadslagen
varigenom reglerna om tätbebyggelse av mindre omfallning infördes. 1 prop.
1976/77:122 stryks sålunda under atl förhållandena i omgivningen skall påverka
bedömningen av vad som är all anse som tätbebyggelse av mindre omfattning och
att delta medför all utrymmet för icke delaQplanerad fritidsbebyggelse måste
anses vara starkt begränsat inom exempelvis de områden som i samband med den
fysiska riksplaneringen har pekats ut som högexploaterade eller obmtna kuster.
Riksdagen anslöt sig lill regeringens uppfattning i detla av­seende (CU
1976/77:35, rskr 1976/77:310).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna anser att statsmakternas riktlinjer
för fritidsbebyggel­sens utveckling inom områden som berörs av geografiska
riktlinjer till största delen har beaktats av kommunerna. Planverket,
riksantikvarieäm­betet och naturvårdsverket anser däremot att
fritidsbebyggelsens utveck­ling i flera av dessa områden strider mot
riktlinjerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I prop. 1972:111 (bil. 2, s. 147) stryks under atl
det är angelägel atl till­räckliga arealer i attraktiva lägen i den kommunala
planeringen sätts av för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section811&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section812&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;övernattningsanläggningar i form av exempelvis
campingplatser och stug­byar. Det är enligt propositionen uppenbart atl ett
slorl antal hushåll även i framtiden av olika skäl inte kommer atl ha eget
fritidshus. Andra möjlighe­ter måsle därför finnas för framför alll dessa
människor alt under längre el­ler kortare tid vistas i direkt kontakt med
naturen. Särskill i storstädernas närhet men också inom andra särskilt
attraktiva områden i landet är del angelägel atl den kommunala planeringen
intriklas på att mark för t.ex. stugbyar och campingplatser skall kunna ställas
till förfogande även i elt längre tidsperspektiv. Enligt propositionen
föreligger det annars stor risk atl möjligheterna all skapa tillräckliga sådana
alternativ spolieras genom en alltför intensiv utveckling av den enskilda
fritidsbebyggelsen. Riksda­gen (CU 1972: 35) anslöt sig i dessa stycken lill
bedömningarna i proposi­tionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I samband med regeringens beslut år
1975 över programskedet angavs som utgångspunkt för planeringsarbetet alt
restriktivitet skulle tillämpas i fråga om ytterligare fritidsbebyggelse inom
områden med geografiska rikt­linjer i avvaktan på översiktliga
markanvändningsplaner som beaktar den fysiska riksplaneringens riktlinjer.
Särskilt slor återhållsamhet borde iakt­tas vid de obrutna och högexploaterade
kusterna, på Öland och Gotland samt i Qällvärlden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del malerial som har redovisats
under planeringsskedet visar atl kom­munernas ambitioner vad gäller
fritidsbebyggelsens utveckling i områden med geografiska riktlinjer varierar
kraftigt. För många områden där det översiktliga planeringsarbetet har hunnit
drivas långt uppvisar planerna i allmänhet god överensslämmelse med den fysiska
riksplaneringens riktlin­jer. Samtidigt framgår det av redovisningarna alt antalet
fritidshus har ökat kraftigt under första hälften av 1970-talet, främst längs
södra och mellersta Sveriges kuster och i de södra fjällområdena. Även därefter
har expansio­nen varit mycket kraftig inom vissa av dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsen har inom flera
av områdena med geografiska riktlin­jer utvecklats på ett sätl som inte står i
god överensstämmelse med riktlin­jema för hushållning med mark och vatten.
Riktlinjerna tar sikte på alt till­räckliga områden skall avsällas för bl.a.
naturvård, friluftsliv och olika övematlningsanläggningar som stugbyar och
campingplatser. Sådana överväganden bör enligt riktlinjerna ske samlat i
översiktlig planering. Fortfarande saknas dock översiktliga planöverväganden
för flera områden med geografiska riktlinjer samtidigt som många kommuner i
dessa områ­den anvisar ett betydande antal områden för detaljplanerad
fritidsbebyg­gelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet på översiktlig plan som
tillgodoser statsmakternas riktlinjer bör hävdas starkare inom sådana områden
inför kommunernas fortsatta plane­ringsarbete. För områden med geografiska
riktlinjer bör därför länsstyrel­sema föra överläggningar med kommunema om
behovet av översiktlig planering i enlighet med statsmakternas beslut år 1975
över programske-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section814&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del.
1 planeringsarbetet bör förutsättningama för olika bebyggelseformer och
upplåtelseformer m. m. undersökas. 1 områden med stort rekrealions­värde bör
beaktas önskvärdheten av att skapa förutsättningar för ett högt UtnytQande av
bebyggelsen. Vidare bör beaktas förutsättningama för alt på sikl upprätthålla
eller utveckla en stabil sysselsättning och möjligheter­na atl stödja och
utveckla befintlig service. Länsstyrelserna bör rekom­mendera kommunerna atl
inte annal än undanlagsvis föra fram detaQpla­ner för fritidsbebyggelse för
fastställelseprövning innan en sådan översikt­lig planläggning har genomförts
och behandlats inom kommunema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta planeringsarbetet som rör
fritidsbebyggelsens utveckling m. m. i områden med geografiska riktlinjer skall
redovisas lill regeringen. 1 regeringens slällningslaganden lill
planeringsarbetet i resp. län meddelas vissa närmare utgångspunkter för detla
planeringsarbete och för redovis­ningen av del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut för resp. län anges närmare
utgångspunkter för den fortsatta planeringen rörande fritidsboende för
flertalet områden med geo­grafiska riktlinjer. För del södra Qällområdet,
SiQansbygden och Öland anges i besluten att samordnade planeringsprogram för
bl. a. turismens och fritidsbebyggelsens utveckling bör upprättas som en del av
det fortsatta planeringsarbetet. Liknande utlalanden görs också för andra
primära re­kreationsområden. Regeringen anger vidare att resp. länsstyrelse i
sam­band med redovisningen av länsplanering 1980 skall redovisa om fortsatt
planering för något eller några områden i Qällområdena i Kopparbergs och
Jämtlands län, på Öland, vid Hallandskusten samt på Hallandsåsen bör ske med
stöd av beslämmelserna i 10 a § byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna bör samråda med och aktivt stödja
kommunema i det fortsatta planeringsarbetet belräffande fritidsbebyggelse och
turism. Plan­verket bör, efter samråd med övriga berörda verk och med
rekreationsbe­redningen, bistå kommuner och länsstyrelser med råd och
vägledning för det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.7
Industri, gruvor och takter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt prop. 1972:111 gäller som grundläggande
utgångspunkt vid lokali­sering av FRP-industri att i första hand platser med
befintlig sådan industri skall komma i fråga, såvida inte oacceptabla
mlQöförhållanden etc. därvid uppstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till att konkurrensen om de fysiska
resurserna vid södra Sveriges kuster redan var eller kunde förväntas bli
särskilt framträdande angavs i prop. 1972:111 vissa områden vid dessa kuster
dit FRP-industri skulle kunna lokaliseras. 1 dessa områden är vidtagna
markreservalioner f. n. i huvudsak tillräckliga. Det är angeläget att
handlingsfriheten bevaras genom att i nämnda områden sådan markanvändning
undviks som kan för­svåra en framtida industrietablering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section815&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section816&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fortsatt arbete med utredningar eller utvärderingar
av bl. a. skilda miljö­frågor bör ske för vissa av de befintliga områdena för
FRP-industri. Del närmare behovet av sådana åtgärder inom de olika områdena
övervägs inom ramen för arbetet med den nya rapporten om hushållning med mark
och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
bl. a. regionalpolitiska skäl är det angeläget att industri kan lokalise­ras
till Norrlandskusten. Länsstyrelser och berörda kommuner har stude­rat
utvecklingsmöjligheter för befintliga och tänkbara industriområden längs norra
Svealands- och Norrlandskusten. Utförda studier visar atl de miQömässiga
fömtsätlningama för lokalisering av FRP-industri till de stu­derade platserna
varierar. En närmare utvärdering av de angivna lägena sker i det ovan nämnda
rapporlarbelet. I avvaktan på statsmakternas ställ­ningstaganden till de
förslag som kan väntas i rapporten, bör handlingsfri­heten bevaras på de
platser för vilka genomförda studier visar atl goda för­utsättningar för
lokalisering av FRP-industri föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller inlandet redovisar kommuner och länsstyrelser huvudsakli­gen allmänna
utlalanden om del önskvärda i all till vissa delar av landet lo­kalisera
FRP-industri. Ett antal platser har av kommuner och länsstyrelser angetts vara
lämpade för sådan industri. Kommuner och länsstyrelser i Vänerområdet och
Bergslagen har härutöver redovisat vissa studier av lo-kaliseringsfömtsäUningar
för industri. 1 prop. 1972:111 (bil. 2, s. 158) framhålls att studier av
förutsättningar och restriktioner för lokalisering av FRP-industri till
inlandet bör ingå i det fortsalla arbetet med fysisk rikspla­nering och
regionalpolitisk planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna
för inlandslokalisering av denna typ av industri är än­nu inte tillräckligt
klarlagda. Behov föreligger exempelvis av atl ytterligare utreda vissa
recipienlfrågor. Det finns från den fysiska riksplaneringens ut­gångspunkter
inte skäl all nu föreslå ytterligare kommunala insatser i form av planering
eller markreservationer med undantag av föQande. 1 regering­ens beslul år 1975
med anledning av programskedet angavs beträffande Bergslagsområdet och
Vänerområdet atl berörda län och kommuner i sam­råd bör studera
förutsättningarna för atl till dessa områden lokalisera FRP-industri. Detta
arbete bör föras vidare av berörda kommuner och länsstyrelser i samråd.
Studierna bör ske med inriktning på områden där goda
lokaliseringsförulsättningar sannolikt föreligger och särskilda behov av
sysselsättningsmöjligheter kan förutses. Arbetet bör som hittills bedri­vas med
utgångspunkt i studier och överväganden för större regioner än enskilda län.
Resultaten av studierna bör redovisas särskilt till regeringen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.8
Energiförsörjning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den kommunala energiplaneringen (prop.
1976/77:129, CU 1976/77: 39, rskr 1976/77: 338) bör beaktas bl. a. de intressen
som behandlas i den fysis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section817&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section818&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ka riksplaneringen. Närmare anvisningar för kommunernas
energiplane­ring utarbetas av industriverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har under hösten 1977
tagit ställning till riktlinjer i den fysiska riksplaneringen avseende
vattendrag i norra Svealand och Norriand (prop. 1977/78: 57, CU 1977/78: 9,
rskr 1977/78:100). I beslutet undantas vissa äl­var och älvsträckor från
utbyggnad. Genom riksdagens beslul har förut­sättningama för den fortsatta
planeringen i älvdalarna klariagts i väsentliga delar. För de älvsträckor som
inte har undantagits från utbyggnad enligt statsmaktemas beslut och för vilka
utbyggnadsplaner har redovisats, kan fastare utgångspunkter för planeringen
anges försl sedan aktuella vallen-kraftprojekt har prövats enligt vattenlagen
(1918:523, ändrad senast 1978:162). Den fortsatta planeringen för de älvar och
älvsträckor som har undantagits från vallenkraftutbyggnad bör inriktas på alt
tillgodose de na­turvårds-, friluftslivs- och kulturminnesvårdsintressen som
har utgjort mo­tiv för beslutet om atl undanta älvarna och älvsträckorna från
utbyggnad. Efter regeringens bemyndigande i beslul den 9 februari 1978 har en
sär­skild utredningsman tillkallats med uppdrag atl klariägga förutsättningarna
för överledning för valtenkraftändamål av vatten från Pileälven och Vin­delälven
(Bo 1978:02).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom prop. 1977/78:131 (NU
1977/78:61, rskr 1977/78:303) har slöd till små vattenkraftverk införts. Det är
angeläget atl länsstyrelserna och kommunerna uppmärksammar att frågan om de
mindre vattendragens ul-nylQande kan behöva behandlas i den fortsatta
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytleriigare åtgärder i form av
markreservalioner m.m. i anslutning lill lägen för kondenskraftverk torde f. n.
inte vara nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket, kärnkraftinspektionen
och strålskyddsinslitutel har utarbe­tat rapporten Användning av marken kring
kärnkraftverk (statens plan­verk, rapport 42). Rapporten har remissbehandlats.
Remissinstansema har ställt sig posiliva lill förslagen i rapporten. De
utgångspunkter för plane­ringen och de former för samråd mellan berörda
myndigheter som föreslås i rapporten bör Qäna som vägledning för den fortsatta
planeringen. Härvid bör emellertid beaktas alt samråd med
säkerhetsmyndighelerna kan behö­va ske även vid upprättande av områdesplan i de
fall där utgångspunkterna i mer översiktlig plan inte lämnar tillräcklig
vägledning för att bedöma sä­kerhetsfrågorna. Vidare bör uppmärksammas alt krav
på evakueringsmöj­ligheter i vissa fall kan leda till planmässiga konsekvenser
även utanför det område inom 10 km från kärnkraftverk belräffande vilket samråd
med sä­kerhetsmyndigheterna bör ske enligt rapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den handläggningsordning som
föreslås i rapporten innebär atl det i första hand ankommer på
kärnkraftinspeklionen och berörda länsstyrelser och kommuner att i samråd söka
nå en rimlig avvägning mellan säkerhels-kraven och de övriga önskemål
beträffande markanvändningen som kan hävdas av kommuner och andra. Om
myndighetema inte är eniga om en sådan avvägning kan frågan hänskjutas till
regeringen för avgörande, t. ex. i samband med fastslällelse av plan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section819&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section820&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunema har i flera fall beaktat behovet av mark
för kraftledningar i sin planering. Ytterligare samråd mellan kraflföretagen
och berörda kom­muner, länsstyrelser och övriga berörda länsmyndigheter erfordras
emel­lertid i flera fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:18.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 länsbesluten anges atl sådana samråd är särskilt
angelägna i Stock­holms, Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Hallands,
Värmlands. Öre­bro, Västemorriands. Jämtlands och Västerbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den handläggningsordning som planverket,
naturvårdsverket, industri­verket och valtenfallsverket föreslår i rapporten
Kraftledningar i fysisk planering bör Qäna som vägledning vid planering för
kraftledningar. Såvitt avser det av vatlenfallsverkel planerade 800 kV-nätel
måsle statsmakter­nas ställningstagande till att bygga ett sådant nät avvaktas
innan krav på markreservationer kan formuleras. Planverket bör efter samråd med
na­turvårdsverket, industriverket, vatlenfallsverkel och berörda länsstyrelser
senast den 31 maj 1979 lämna regeringen en översiktlig redogörelse för
konsekvensema från markanvändningssynpunkl av all bygga ell sådant nät.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.9
Kommunikationer&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är av stor vikt alt de miljö- och
markanvändningsproblem som har uppmärksammats under den fysiska
riksplaneringens planeringsskede be­handlas i länsstyrelsernas kommande arbele
med den fortsatta trafikplane­ringen. Länsstyrelsernas redovisningar av den
fysiska riksplaneringens planeringsskede, de centrala ämbetsverkens yttranden
över dessa saml re­geringens länsvisa beslut anger frågor som bör beaktas i det
fortsatta pla­neringsarbetet inom olika trafiksektorer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut över programskedet framhölls
angelägenheten av att mark i anslutning till befintliga eller planerade
flygplatser tas i anspråk bara för sådana ändamål som medger atl en rimlig
handlingsfrihet för flyg­verksamheten kan bibehållas. Länsstyrelserna bör se
över sin redovisning av förhållandena kring flygplatser. Det är angeläget att
det på länsnivå finns etl material av vilkel markanvändning och
markreservationer i an­slutning till befintiiga eller planerade flygplatser
framgår. Ett sådant mate­rial är en del i det underlag som krävs för en i
samhällsplaneringen integre­rad flygplatsplanering. Härvid bör även erinras om
vad som anfördes i prop. 1975/76:1 om krav på översiktligt och detaljerat
planunderlag vid be­slut om nya flygplatser samt om kravet på hushållning med
jordbruksmar­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinslanser har pekat på de
intressekonflikter som uppstår i samband med vägdragningar på jordbruksmark och
mark med bevarande­intressen. Det är angeläget att vägdragningar sker på etl
sätt som medför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section821&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section822&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;minsta möjliga ianspråktagande av god jordbruks- och
skogsbruksmark el­ler mark av särskill intresse för naturvården, friluftslivet
eller kulturmin­nesvården. Största möjliga hänsyn bör tas till
fastighetsstrukturen, arron-deringen och brukningsförhållandena så atl
bärkraftiga enheter inte splitt­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Under år 1978 skall fleiårs- och
fördelningsplaner upprättas för vägbyg­gandet under den kommande
tioårsperioden. Planerna skall upprättas med beaktande av de ändringar i
handläggningsordningen som riksdagen har beslutat om (prop. 1977/78:10, TU
1977/78:10, rskr 1977/78:95) saml den förordning (VVFS 1978:01) om flerårsplan
och fördelningsplan rörande väg- och gatuhållning som regeringen har utfärdat.
Ökad vikt kommer en­ligt statsmakternas beslut att ges åt ställningstaganden på
regional nivå. Del är väsentligt all det kunskapsunderlag som har arbetats fram
inom ra­men för den fysiska riksplaneringen, och som finns på länsstyrelserna,
ut­nytQas vid kommande överväganden i vägplaneringsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket och sjöfartsverket har i
sina yllranden framhållit brister vad gäller planeringsläget och samordningen
av utbyggnaden av hamnar. För att mer samlade bedömningar skall möjliggöras,
fordras ett relevant under­lagsmaterial på regional och interregional nivå. Ett
sådanl material kom­mer atl ställas samman inom ramen för den hamnplanering som
kommer att genomföras under åren 1978- 1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.10 Försvar&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringens beslul över
programskedel skall försvarets markbe­hov och omgivningskrav vägas in i
planeringen på ett med andra samhälls­intressen jämbördigt sätt. Så har också
skett i flertalet fall under plane­ringsskedet. 1 samband med sådana
överväganden har vissa intressekon­flikter mellan försvarets markbehov och
andra intressen uppmärksammats och behandlats. Konflikterna rör främst naturvårdens
och friluftslivets in­tressen, behovet av mark för tätorlsexpansion samt del
allmänna kravet atl jordbruksmark skall användas för livsmedelsproduktion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kvarstående intressekonflikter
torde i flera fall kunna lösas genom fort­satta samråd mellan kommuner,
länsstyrelser och berörda militära myn­digheter i det fortsatta
planeringsarbetet. I viss utsträckning kommer ut­gångspunkter för dessa samråd
all anges i regeringens länsbeslul. I några fall krävs all avvägningar görs av
riksdagen. I regeringens proposition 1977/78: 65 om vissa organisationsfrågor
m. m. rörande försvaret, lämnas förslag till ändringar i arméns
fredsorganisation. Riksdagens ställningsta­gande till dessa förslag (FöU
1977/78:11, rskr 1977/78:173) bör beaklas i det fortsatta planeringsarbetet i
berörda kommuner och län. Ytterligare ställningstaganden av riksdagen är all
vänta i samband med behandlingen av regeringens proposition om vissa
markförvärv för armén m. m. (prop. 1978/79:5).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section823&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section824&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut för resp. län
anges alt fortsalla överläggningar på re­gional nivå bör ske belräffande den
militära verksamheten vid Veckholms skjutfält i Uppsala län, på Gotland, vid
Sisjöns skjutfäll i Göteborgs och Bohus län saml vid Villingsbergs skjulfält i
Örebro län. Vidare anges kvar­stående intressekonflikter vid Vättem.
Skillingaryds skjutfäll i Jönköpings län, i Hallands län, i Östersundsområdet
saml på Junkön och i Boden i Norrbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1977/78:65 innehåller vissa
förslag om hur konflikter mellan för­svaret och andra intressen bör hanteras.
Enligt riksdagens beslut med an­ledning av propositionen bör bl. a. sådana
rådgivande organ som f. n. finns inrättade vid vissa övnings- och skjutfäll för
behandling av frågor om sköt­sel av fälten samt allmänhetens tillträde till dem
finnas för ell slöne antal fält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen har uppdragit åt forlifikalionsförvallningen
att efter samråd med vederbörande försvarsgrenschef. länsstyrelse och kommun
redovisa förslag för vilka ytteriigare övnings- och skjutfält det bör
fastställas särskil­da bestämmelser och finnas rådgivande organ. Uppdraget
ligger i linje med de önskemål som flera remissinstanser har framfört om ell
ökat samutnytt­jande av försvarels mark för att minska intressekonflikterna med
friluftsli­vet och naturvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt riksdagens beslut med
anledning av prop. 1977/78:65 bör också möjligheterna tas till vara att olika
fredsförband och försvarsgrenar gemen­samt ulnytQar övnings- och skjutfäll i
syfte atl begränsa behovel atl an­skaffa ytteriigare mark för försvaret.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fjera länsstyrelser har påtalat
bullerstörningar från arméns och flygvap­nets övningsområden. Risken för sådana
bullerstörningar bör beaktas i den fortsatta kommunala planeringen. Företrädare
för försvaret bör biträda länsstyrelser och kommuner med kartläggning av
aktuella bullersituatio­ner. Försvaret bör även. enligt riksdagsbeslutet med
anledning av prop. 1977/78:65, undersöka förutsättningarna för att ytleriigare
minska buller­störningarna från den militära verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvaret och länsstyrelserna har
årliga samråd rörande stråk och områ­den för lågflygning. Vid de fortsatta
samråden bör beaktas vad naturvårds­verket har anfört i sitt yttrande över
planeringsskedet beträffande lågflyg­ning över sälskyddsreservat i vissa
skärgårdsområden samt över obrutna Qällområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section826&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Regeringens beslut län för län&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.1 Stockholms län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-02-08&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande föQande områden skall länsstyrelsen lämna en
redovisning till regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och
vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ställningstaganden lill
markanvändningen i kustområdet har redovisats av berörda kommuner i form av
markdisposilionsplaner vilka är antagna av kommunfullmäktige. Det är angelägel
alt planeringsarbetet drivs vidare för de i markdispositionsplanerna angivna
utredningsområdena där mark­användningen ännu inte har klariagts. 1 enlighet med
vad som sägs i del föl­jande behöver dock den markdisposilionsplan som har
redovisats av Norr-läQe kommun ses över i vissa avseenden för atl kunna ligga
lill grund för fortsatt planeringsarbete, bl.a. vad gäller omfattningen av den
föreslagna utvecklingen av fritidsbebyggelse. Även den markdisposilionsplan som
har redovisats av Haninge kommun kan behöva ses över i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de starka
naturvårds- och friluftslivsintressena i kusl-och skärgårdsområdet bör föQande
utgångspunkter gälla för del fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kust- och skärgårdsområdet i länet
tillhör de områden i landet där det är särskilt angeläget alt friluftslivets
och naturvårdens intressen säkerställs bl.a. genom förordnanden enligt
naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget all utvecklingen
av bebyggelse m. m. styrs på elt sådanl säll atl av bebyggelse orörda områden
bevaras och så atl man behåller handlingsfriheten för framtida anspråk på mark
och miQö. Möjligheterna atl bevara eller genom olika åtgärder öka
tillgängligheten till stränderna bör särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av bebyggelse och
anläggningar för turism och friluftsliv i kust- och skärgårdsområdet bör vidare
styras i en sådan riktning att den bofasta befolkningens intressen beaktas.
Behovet av mark för permanenl­bosläder och verksamheter som tillgodoser den
bofasta befolkningens be­hov bör uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för ytterligare enskild
fritidsbebyggelse är begränsat. Plane­ringen bör inriktas på atl reservera mark
för fritidsboende i andra former och för anläggningar som tillgodoser
friluftslivets behov. Enskild fritidsbe­byggelse bör som regel endasl komma
till stånd då det kan ske i form av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section828&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mindre
kompletteringar av befintlig bebyggelse. För den fortsatta plane­ringen innebär
detta att befintlig bebyggelsegrupp bör kunna kompletteras med enstaka hus.
Enskild fritidsbebyggelse i övrigt bör endast komma till Slånd i sådana-fall då
den innebär en naturlig avmndning av befintligt be­byggelseområde. 1 samtliga
fall bör bebyggelse medges endasl om den inte inverkar negativt på
friluftslivets och naturvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fritidsbebyggelse som föresläs tillkomma i de
utrednings- och ut­vecklingsområden som har angetts i Norrtälje kommuns
markdisposilions­plan bör omprövas med beaktande av vad som har angetts ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
etl led i strävandena att bevara tillgängligheten till stränderna bör man också
överväga all göra en översyn av hell eller delvis oulbyggda de­taQplaner för
fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är angelägel att planeringsinsalser genomförs i samråd mellan berör­da
kommuner, länsslyrelsen och landstinget för atl tillgodose turismens och
friluftslivets intressen i kust- och skärgårdsområdet i länet. För den del av
kust- och skärgårdsområdet som utgör primärt rekreationsområde bör
planeringsarbetet samordnas med motsvarande planeringsarbete i Sö­dermanlands
län. Möjlighetema att med kollektiva trafikmedel försörja de anläggningar som
planeras bör studeras särskilt i samarbele mellan läns­styrelse och landsting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill områdesplan för industriläget Norvik-Kalvö har lagts fram av Nynäshamns
kommun. Fortsatta miljöundersökningar kan erfordras för att ytterligare
klarlägga lokaliseringsförutsätlningarna i området. Kom­munen bör i det
fortsatta planeringsarbetet i samråd med länsstyrelsen bl. a. överväga behovel
av sådana undersökningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör i enlighet med vad som anges
i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsalla planeringen för
kustområdet. De miQöer som har särskild betydelse för skilda fiskarter bör
skyddas och fis­keutövandet bör ges tillräckligt utrymme i förhållande till
andra former av vattenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resullalel av planeringsarbetet för kustområdet och
det primära rekrea­tionsområdet skall redovisas till regeringen under år 1982.
Länsstyrelsen bör överväga om det finns behov att särskill redovisa resultatet
av plane­ringsarbetet för kustområdet i NorrtäQe kommun i samband med redovis­ningen
av länsplanering 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mälaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ställningstaganden till markanvändningen i
Mälarområdet har redovi­sats av berörda kommuner i form av
markdispositionsplaner vilka är an­tagna av fullmäktige. Planema tillgodoser i
stort intentionerna i den fysiska riksplaneringen. Det är nu angelägel att
behovet av åtgärder för atl tillgo­dose turismens och friluftslivets intressen
i det primära rekreationsområ­det studeras i elt samordnat planeringsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
bör bedrivas i samarbete mellan kommuner, länsstyrelsen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section829&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section830&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;landstinget och samordnas med motsvarande planeringsarbete
i Söder­manlands, Uppsala och Västmanlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markhushållning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markanvändningsplaneringen i
Stockholmsregionen har drivits framåt under planeringsskedet. Fortsatta
planeringsåtgärder behöver emellertid vidtas för att kravet på hushållning med
jordbruksmarken skall kunna till­godoses. Betydande arbete återstår också med
att säkerställa friluftslivets, naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen.
Del är bl.a. angelägel att man vidtar fortsatta åtgärder för atl i enlighet med
vad som anfördes i regeringens beslut med anledning av programskedel ge
rekreationsområ­dena för befolkningen i Stockholmsregionen ett tillräckligt
skydd. Vidare bör samlade bedömningar göras belräffande användningen av marken
i områden som har stort värde som kulturlandskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markhushållningsfrågorna i
Stockholmsregionen bör ägnas särskild upp­märksamhet i den fortsatta
planeringen på kommunal och regional nivå. En samordnad planering som ger
förutsättningar för en god markhushåll­ning är särskilt angelägen för de delar
av regionen där man behöver göra en avstämning av markhushållningskraven mot de
regionalpolitiska målen om goda lokala arbetsmarknader och mol
bostadsförsörjningsbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som ett led i denna planering bör
kommunernas arbete med områdespla­ner fullföQas. Områdesplaneringen bör bygga
på överväganden om lämplig tätortsstruktur inom resp. kommun och på
överväganden i regional skala. Markhushållningsfrågorna bör uppmärksammas i
regionplaneringen så att denna kan ge underlag för de avvägningar mellan olika
markanspråk som kommunema skall göra i sin fortsatta planering inom ramen för
den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del arbele med all säkerställa
jordbrukels intressen som har inletts med att kommunala program för hushållning
med jordbruksmarken har redovi­sats bör i enlighel med vad som har anförts ovan
drivas vidare på kommu­nal nivå genom atl områdesplaner upprättas för de
tätorter som väntas ex­pandera och där konflikter med jordbruksintressena kan
förutses. Läns­slyrelsen, landstinget och kommunerna bör gemensamt diskutera
för vilka områden och orter det är mest angeläget all sådant planeringsarbete
snabbt kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som anges i PM 1978-09-07 skall de
förslag till planeringstal som länssty­relsen skall redovisa i länsplanering
1980 bygga bl. a. på överväganden om olika alternativ beträffande lätortemas
tillväxt. Resultatet av fortsatt pla­neringsarbete på kommunal och regional
nivå för alt tillgodose kravet på god markhushållning skall vidare redovisas av
länsstyrelsen till regeringen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av fritidsbebyggelsens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör fri­tidsbebyggelsens utveckling i de områden i
länet som berörs av den fysiska&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section831&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section832&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksplaneringens geografiska riktlinjer redovisas särskilt
av länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, frUuflsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det stora behovel
av rekreationsområden i Stockholms­regionen finns särskild anledning att i
skogsbruket beakta friluftslivels in­tressen. Del gäller särskill i kust- och
skärgårdsområdet, vid Mälaren och i de skogsområden i Slorstockholmsområdel som
har betydelse som rekrea­tionsområden. Det bör därvid uppmärksammas alt
hänsynsreglema i skogsvårdslagen inte alltid är tillräckliga för att tillgodose
friluftslivels in­tressen. För områden som är av särskill inlresse för
friluftslivet bör möjlig­heterna övervägas att ge områdena ell starkare skydd,
t.ex. genom all meddela förordnanden enligt naturvårdslagen eller att få lill
stånd civil­rättsliga avtal mellan kommuner och markägare angående formerna för
att bedriva skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att underiälla arbetet med att
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är det
angeläget all ett särskill handlingspro­gram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den restriktivitet som gäller i
fråga om atl tillåta ytterligare enskild fri­tidsbebyggelse i kust- och
skärgårdsområdet och vid Mälaren innebär att kommunerna bör vidta åtgärder för
all möta efterfrågan på mark för fritids­bebyggelse i de inre delarna av Stockholms
län och angränsande län. I Stockholms län berörs främst Norrtälje kommun. Det
är angeläget att överväganden om vilken planberedskap för fritidsbebyggelse som
bör upprätthållas grundas på översiktliga planmässiga bedömningar. Särskild
uppmärksamhet bör härvid ägnas åt att lokalisera bebyggelsen så all hän­syn las
lill landskapels stora värde för naturvården, friluftslivet och kultur­minnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är det angeläget alt ytterli­gare samråd sker i Stockholms län
mellan kraflföretag, kommuner, läns­styrelse och övriga berörda länsmyndigheter
om behovet av mark för kraftledningar. De alternativ som föreligger till den av
valtenfallsverket ur­sprungligen föreslagna 220-400 kV-ledningen i en sträckning
öster om Stockholm bör i första hand övervägas med hänsyn lill de starka natur­vårds-
och friluftslivsintressena i skärgården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket har regeringens uppdrag
att lämna en översiktlig redogörelse för konsekvensema från
markanvändningssynpunkl av att bygga ell 800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section833&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section834&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kV-näl.
Frågan om byggandet av en eventuell 800 kV-ledning i länet kom­mer vidare att
prövas av regeringen i särskild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har angett alt frågan om den framtida
användningen av försvarets markområde i Östra Frösunda i Solna kommun bör
uppmärk­sammas av regeringen. Förhandlingar i denna fråga saml om vissa andra
markfrågor inom Solna kommun pågår f n. mellan slalen och kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Uppsala län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
1979-03-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att ställningstaganden till
markanvändningen i kustom­rådet, där så inte redan har sketl, redovisas av
kommunema i form av markdispositionsplaner vilka är antagna av fullmäktige. Den
markanvänd­ningsplanering som har påbörjats för kustområdet i Östhammars kommun
bör fullföljas så snart som möjligt. Den kommunplan som har redovisats för
Tierps kommun bör kompletteras med en redovisning i kartform av den
översiktliga markanvändningen i kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den fortsatta planeringen föf kustområdet bör
följande utgångspunkter gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att friluftslivels och
naturvårdens intressen säkerställs bl. a. genom förordnanden enligt
naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att bevara eller genom olika åtgärder
öka tillgängligheten till strändema bör särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt uppställda riktlinjer bör stor
återhållsamhet iakttas med att tillåla ytterligare enskild fritidsbebyggelse i
det högexploaterade kustområdet. Planeringen i Östhammars kommun för denna del
av kustområdet bör in­riktas på atl reservera mark för fritidsboende i andra
former och för an­läggningar som tillgodoser friluftslivets behov. Enskild
fritidsbebyggelse bör som regel endasl komma till slånd då del kan ske i form
av mindre kompletteringar av befintlig sådan bebyggelse. Som ett led i
strävandena att bevara tillgängligheten till strändema bör man också överväga
atl göra en översyn av helt eller delvis outbyggda detaljplaner för
fritidsbebyggel­se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjema för de s. k. övriga kustområdena i
landet fömtsätter en om­sorgsfull planering som lar sikte på alt hushålla med
de värdefulla markre­surser som ännu står till förfogande, bl. a. genom en
noggrann avvägning mellan fritidsbebyggelsens, friluftslivets och naturvårdens
intressen. I de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section835&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section836&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;strandnära områden och på de öar som är av stort värde för
friluftslivet och naturvården bör man undvika ytterligare enskild
fritidsbebyggelse. I de inre delarna av delta kustområde lorde utrymme finnas
för viss ytterli­gare fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En närmare bedömning av de lägen längs norra
Upplandskusien som har angetts av länsslyrelsen och berörda kommuner för sådan
industri som be­handlas i den fysiska riksplaneringen kommer i enlighet med vad
som an­ges i PM 1978-09-07 atl göras i det pågående arbetet med en ny rapport
om hushållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För ett område i Hargshamn i Östhammars kommun har
fastställts en detaQplan som redovisar områden för bl. a. industri och
hamnverksamhet. Etablering av mlQöstörande industri skall enligt de av
riksdagen år 1972 uppställda riktlinjerna för hushållning med mark och vallen
inte komma i fråga inom denna del av kustområdet. Del ankommer på länsstyrelsen
och andra slatliga myndigheter alt, bl. a. mol bakgrund av riktiinjerna för hus­hållning
med mark och vatten, till regeringen anmäla om en aktualiserad etablering kan
behöva prövas enligt 136 a § byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör i enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 ägnas ökad uppmärksamhet i den fortsatta planeringen för kustområdet
i länet. De miQöer som har särskild betydelse för skilda fiskarter bör skyd­das
och fiskeutövandet bör ges tillräckligt utrymme i förhållande till andra former
av vattenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av planeringsarbetet för
kustområdet skall redovisas till rege­ringen under år 1982. Länsstyrelsen bör
överväga om det finns behov att särskilt redovisa resultatet av
planeringsarbetet för kustområdet i Östham­mars kommun i samband med
redovisningen av länsplanering 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mälaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markanvändningsplaneringen för Mälarområdet bör fullföQas
enligt de riktiinjer som har angetts tidigare. Håbo kommun bör snarasl redovisa
ställningstagande till markanvändningen i form av markdisposilionsplan som är
anlagen av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget atl behovet av
ålgärder för att tillgodose turismens och friluftslivets intressen i det
primära rekreationsområdet studeras i ell sam­ordnat planeringsarbete. Arbetet
bör bedrivas i samarbete mellan kommu­nema och länsstyrelsen och samordnas med
molsvarande planeringsarbe­te i Stockholms, Södermanlands och Västmanlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedre Dalälven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det påbörjade program- och
planeringsarbetet för det primära rekrea­tionsområdet Nedre Dalälven bör
fullföQas. Planeringen bör inriktas på att slå vakt om befintliga natur-,
kultur- och rekrealionsvärden. Det är bl. a. angelägel att de starka
naturvårdsintressena vid nedre Dalälven kan sä­kerställas. Planläggning för
ytterligare enskild fritidsbebyggelse bör undvi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section838&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kas
inom området. Restriktivitet bör också iakttas vad gäller spridd bebyg­gelse.
Planeringen bör inriktas på att i lämplig omfattning skapa förutsätt­ningar för
fritidsboende i andra former och på att reservera mark för an­läggningar som
tillgodoser friluftslivets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De kommunomfattande planer som har redovisats av
Tierps och Älvkar­leby kommuner bör, när planeringsarbetet för det primära
rekreationsom­rådet har fullföQls, kompletteras och preciseras närdet gäller
ställningsta­ganden till markanvändningen i nedre Dalälvenområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsålgärder behöver vidtas för all
kravet på hushållning med jordbruksmarken skall kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas expandera och
där konflikter med jordbruksintressena kan förutses. Områdesplanema bör belysa
hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med beaktande av bl. a. kravet på
att hushålla med jordbruksmarken. Länsstyrelsen och kommunerna bör gemensamt
diskutera för vilka områden och orler det är mesl angeläget all sådant
planeringsarbete snabbt kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruksbygdema i Mälardalen samt Upplands
slättområden tillhör de områden i landet för vilka länsstyrelsema efter samråd
med bl. a. lant­bruksnämnderna i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
tillhan­dahålla ett aktuellt material som i ett regionall perspektiv visar hur
kravet på hushållning med jordbruksmarken fortlöpande beaktas i den kommuna­la
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisning
av jordbruksmarkens behandling och fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som anges i PM 1978-09-07 skall
frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet och
fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den fysiska riksplaneringens
geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för hushållning med mark
och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk,
naturvård och friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas ökad uppmärksamhet
i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen bör uppmärksamma
de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande skogsbrukels behandling i
del fortsatta planeringsarbetet. Med hänsyn till del slora behovel av re­kreationsområden
för befolkningen i Stockholmsregionen finns särskild anledning att i
skogsbrukel beakta friluftslivets intressen. Detta gäller sär­skilt vid
Mälaren. Det bör därvid uppmärksammas att hänsynsreglema i skogsvårdslagen inte
alltid är tillräckliga för atl tillgodose friluftslivets in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section839&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section840&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tressen. För områden som är av särskilt intresse för
friluftslivet bör möjlig­hetema övervägas att ge områdena ell starkare skydd,
t.ex. genom att meddela förordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt underiälla arbelel med alt
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är del
angeläget alt elt särskill handlingspro­gram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den restriktivitet som bör gälla i
fråga om all tillåta yllerligare enskild fritidsbebyggelse i kust- och
skärgårdsområdet, vid Mälaren och i nedre Dalälvenområdel gör det önskvärt alt
kommunema vidtar åtgärder för atl möta en ökad efterfrågan på mark för
fritidsbebyggelse i de inre delarna av Uppsala län. Allmänna utgångspunkter för
utveckling av fritidsbebyggelse i sådana områden anges i PM 1978-09-07. Del är
angeläget all övervägan­den om vilken planberedskap som bör upprätthållas
grundas på översiktli­ga planmässiga bedömningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är det angelägel att ytterli­gare samråd sker i Uppsala län mellan
kraftföretag, kommuner, länsstyrel­se och övriga berörda länsmyndigheter om
behovet av mark för kraftled­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planverket har regeringens uppdrag
att lämna en översiktlig redogörelse för konsekvensema från
markanvändningssynpunkt av att bygga ett 800 kV-nät. Statens vatlenfallsverks
ansökan enligt eliagen om atl bygga en 800 kV-ledning i länet kommer all prövas
av regeringen i särskild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hamnar och flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden rörande utbyggnad av
hamnar och flygplatser bör göras inom ramen för den samordnade hamn- och
flygplatsplanering som genom­förs enligt särskilda riktlinjer från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verksamheten vid Veckholms
skjutfäll i Enköpings kommun innebär begränsningar i möjlighetema atl utnytQa
denna del av Mälarområdet för friluftslivets behov. Överläggningar bör inledas
på regional nivå mellan fö­relrädare för försvaret, länsslyrelsen och kommunen
om möjlighetema att öka allmänhetens tillträde till skjutfällel genom alt man
begränsar den mili­tära verksamheten på skjutfällel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section841&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section842&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.3    Södermanlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-03-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frågor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är angelägel att den
översiktliga markdispositionsplanering för kust-och skärgårdsområdet som pågår
i första hand inom Nyköpings kommun slutförs så snart som möjligt.
Ställningstaganden till markanvändningen bör redovisas av kommunerna i form av
markdispositionsplaner vilka är antagna av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är också angelägel att
markanvändningsplaneringen drivs vidare på en mer detaQerad nivå i form av
områdesplanering, bl.a. för de delar av kust- och skärgårdsområdet som befinns
lämpliga för fortsatt ulbyggnad för turism och rekreation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de starka
naturvårds- och friluftslivsintressena i kusl-och skärgårdsområdet bör föQande
utgångspunkter gälla för det fortsalla planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kust- och skärgårdsområdet i länet
tillhör de områden i landet där det är särskilt angeläget atl friluftslivels
och naturvårdens intressen säkerställs bl. a. genom förordnanden enligt
naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Härvid bör både den vetenskapliga
naturvårdens intressen, som är sär­skilt framträdande i vissa delar av
skärgårdsområdet, och behovet av mark för friluftslivet tillgodoses.
Båtturismens anspråk på mark och anläggningar bör särskilt studeras, varvid
uppmärksamhet bör ägnas åt möjligheterna att styra denna turism så atl hänsyn
tas också till de vetenskapliga natur­vårdsintressena i skärgårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget atl utvecklingen
av bebyggelse m. m. planeras så att slörre sammanhängande, och av bebyggelse
orörda områden bevaras och så att man behåller handlingsfriheten för framtida
anspråk på mark och miQö. Möjlighetema atl bevara eller genom olika åtgärder
öka tillgänglig­heten till strändema bör särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den mark som bedöms lämplig för
utveckling av fritidsbebyggelse bör i första hand reserveras för fritidsboende
i andra former än enskild fritidsbe­byggelse och för anläggningar som
tillgodoser friluftslivels behov. Ytterli­gare enskild fritidsbebyggelse bör
som regel endast övervägas i form av mindre kompletteringar av befintlig
bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som ett led i strävandena att
bevara tillgängligheten till stränderna bör man också överväga att göra en
översyn av helt eller delvis outbyggda de­taQplaner för fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att de särskilda
program- och planeringsinsatser full­föQs som har påbörjats i samråd mellan
kommunerna och länsstyrelsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section843&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section844&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med anledning av att kust- och skärgårdsområdet i länet
utgör ett primärt rekreationsområde. Planeringsarbetet bör i detta avseende
samordnas med motsvarande planeringsarbete i Stockholms län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör i enlighet
med vad som anges i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsatta
planeringen för kustområdet. De miQöer som har särskild betydelse för skilda
fiskarter bör skyddas och fis­keulövandel bör ges lillräckligl utrymme i
förhållande till andra former av vattenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av planeringsarbetet för
kust- och skärgårdsområdet och det primära rekreationsområdet skall redovisas
till regeringen under år 1982. Länsstyrelsen bör överväga om det finns behov
att särskill redovisa resul­tat av planeringsarbetet i samband med
redovisningen av länsplanering 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kusten söder om Nyköping saml Bråviken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut med anledning
av programskedet i den fysiska riks­planeringen underströks att
planeringsarbetet för kusten söder om Nykö­ping och för Bråviken bör inriktas
på att med beaktande av bl. a. naturvår­dens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intressen allsidigt klargöra förutsättningarna för
lokalisering av resurskrävande och miljöstörande in­dustri i anslutning till de
platser som har angetts i riktlinjerna för hushåll­ning med mark och vatten.
Arbetet har ännu inte slutförts. Berörda kom­muner beräknas att under år 1979
ta ställning till de planförslag som redo­visas i &amp;quot;Bråviken - gemensam
kommunal planering inom ramen för fysisk riksplanering&amp;quot;, remissutgåva,
november 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Södermanlands och
Öslergötiands län skall så snart som möjligt efter det all kommunerna har tagit
ställning lill markanvänd­ningen i kustområdet söder om Nyköping och vid
Bråviken gemensamt re­dovisa och yttra sig lill regeringen om kommunernas
beslut om markan­vändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mälaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ställningstaganden till
markanvändningen i Mälarområdet har redovi­sats av berörda kommuner i form av
markdispositionsplaner vilka är an­tagna av fullmäktige. Planerna tillgodoser i
stort intentionerna i den fysiska riksplaneringen. Ytleriigare enskild
fritidsbebyggelse bör undvikas vid Mälarens stränder och på öarna. Det är
angeläget att behovet av åtgärder för att tillgodose turismens och
friluftslivets intressen i del primära rekrea­tionsområdet studeras i ett
samordnat planeringsarbete. Arbetet bör bedri­vas i samarbete mellan kommunema
och länsslyrelsen och samordnas med motsvarande planeringsarbete i Stockholms,
Uppsala och Västman­lands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section845&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section846&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hjälmaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhöll i sitt beslut
år 1975 med anledning av programske­del i den fysiska riksplaneringen atl
planering för Hjälmarområdel bör klargöra förutsättningarna för
bebyggelseutvecklingen i området under hänsynstagande till friluftslivets,
naturvårdens, kulturminnesvårdens m. fl. intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hjälmarområdet är etl viktigt
rekreationsområde för en belydande del av befolkningen i de närbelägna
tälorlsregionema. Inom området finns också betydande naturvärden och
kullurminnen. Områdets värde för re­kreation och friluftsliv kan förväntas öka.
Della motiverar att man iakttar restriktivitet med alt tillåla ytterligare
enskild fritidsbebyggelse inom om­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del fortsatta planeringsarbetet
inom resp. kommun bör syfta lill all till­godose naturvårdens, friluftslivets
och kulturminnesvårdens intressen inom Hjälmarområdel. Stor hänsyn bör vidare
las till fiskets intressen. Frågor om vattenvård och valtenreglering bör
uppmärksammas särskilt. Fritidsbebyggelse bör övervägas först sedan
naturvårdens, friluftslivets och kulturminnesvårdens intressen har
tillgodoselts. Det är angelägel all större sammanhängande obebyggda områden
bevaras obebyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Båven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget atl den
markdispositionsplanering som pågår för Båven­området i Flens och Nyköpings
kommuner slutförs på ett sådant säll atl ställningstaganden lill
markanvändningen redovisas i en gemensam plan för Båvenområdet, vilken för
resp. kommuns del av området är antagen av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen förutsätter alt
kommunema i markdispositionsplaneringen för Båvenområdet tillgodoser den
vetenskapliga naturvårdens och friluftsli­vets intressen. Med hänsyn till dessa
intressen bör ytterligare fritidsbebyg­gelse undvikas inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsålgärder
behöver vidtas för alt kravet på hushållning medjordbruksmark i länet skall
kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanerna bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandel kan ske med beaktande
av bl. a. kravet på att hushålla med jordbruksmarken. Länsslyrelsen och
kommunema bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter det är mest
angeläget att sådant planeringsarbete snabbt kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksbygdema i Mälardalen
tillhör de områden i landet för vilka länsstyrelserna efter samråd med bl.a.
lantbruksnämnderna, i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
tillhandahålla elt aktuellt material&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section848&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;som i ett regionalt perspektiv visar hur kravet på
hushållning med jord­bruksmarken fortlöpande beaklas i den kommunala
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens
behandling och fritidsbebyggelsens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunerna. Med hänsyn
till det stora behovet av re­kreationsområden för befolkningen i
Stockholmsregionen finns för vissa delar av Södermanlands län särskild
anledning all i skogsbruket beakta fri­luftslivets intressen. Det gäller
särskilt kust- och skärgårdsområdet och vid Mälaren. Det bör därvid
uppmärksammas att hänsynsreglerna i skogs­vårdslagen inte alllid är
tillräckliga för alt tillgodose friluftslivets intressen. För områden som är av
särskilt intresse för friluftslivet bör möjligheterna övervägas alt ge områdena
ett starkare skydd, t.ex. genom atl meddela förordnanden enligt naturvårdslagen
eller att få till stånd civilrättsliga avtal mellan kommuner och markägare
angående formerna för alt bedriva skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De områden vid sjön Båven och i
skärgården som är av riksintresse för den vetenskapliga naturvården bör
säkerställas med naturvårdslagens reg­ler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att underlätta arbetet med atl
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är del
angelägel att ett särskilt handlingspro­gram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den restriktivitet som bör gälla i
fråga om att tillåla ytterligare enskild fritidsbebyggelse i kust- och
skärgårdsområdet och vid Mälaren, Hjälma­ren och Båven gör det önskvärt att
kommunerna vidtar ålgärder för att mö­ta en ökad efterfrågan på mark för
fritidsbebyggelse i vissa av de inre de­lama av Södermanlands län. Allmänna
utgångspunkter för utveckling av fritidsbebyggelse i sådana områden anges i PM
1978-09-97.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att överväganden
om vilken planberedskap för fritids­bebyggelse som bör upprätthållas grundas på
översiktliga planmässiga be­dömningar. Det område som länsstyrelsen har angett
som lämpligt för lo­kalisering av ytterligare fritidsbebyggelse bör bli föremål
för sådana över­siktliga bedömningar av kommunema och länsstyrelsen i samråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section849&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section850&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är det angeläget att ytterii­gare samråd sker i Södermanlands län
mellan kraftföretag, kommuner, länsstyrelse och övriga berörda länsmyndigheter
om behovet av mark för kraftledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hamnar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden rörande utbyggnad av
hamnar bör göras inom ramen för den samordnade hamnplanering som genomförs
enligt särskilda riktlinjer från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.4 Östergötlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-03-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frågor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Obruten kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planering som har
genomförts för det obrutna kustom­rådet i Östergötlands län kan i huvudsak
bilda ulgångspunkl för fortsatt planering på inlerkommunal och kommunal nivå.
Söderköpings och Val­demarsviks kommuner har med utgångspunkt i det utrednings-
och plane­ringsarbete som har bedrivits av Kalmar och Östergötlands läns
skärgårds­utredning (KÖSU) utarbetat och antagit markdispositionsplaner för
sina resp. delar av kust- och skärgårdsområdet. Också Norrköpings kommun bör
upprätta en markdisposilionsplan för det obmtna kustområdet inom kommunen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget alt
markanvändningsplaneringen drivs vidare också på en mer detaQerad nivå i form
av områdesplanering, bl.a. för de delar av kust- och skärgårdsområdet som
befinns lämpliga för fortsall utbyggnad för turism och rekreation. Särskilt
inom de av KÖSU angivna utvecklings­områdena för friluftsliv saml för basortema
är en sådan områdesplanering angelägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med lanke på alt kust- och
skärgårdsområdet utgör etl primärt rekrea­tionsområde bör de framlida
insatserna för turism och rekreation behand­las i etl särskill åtgärdsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de starka
naturvårds- och friluflslivsintressena i kust-och skärgårdsområdet bör föQande
utgångspunkter gälla för det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kust- och skärgårdsområdet tillhör
de områden i landet där det är sär­skilt angeläget alt arbetet fortsätter med
att säkerställa friluftslivels och naturvårdens intressen bl. a. genom
förordnanden enligt naturvårdslagen. Härvid bör både den vetenskapliga
naturvårdens intressen, som är särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section851&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section852&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;framträdande
i vissa delar av skärgårdsområdet, och behovel av mark för friluftslivet
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppmärksamhet
bör ägnas åt konsekvenserna för främsl yrkesfisket och den vetenskapliga
naturvården av atl turismen och friluftslivet avses kunna nå attraktiva områden
i inner- och mellanskärgård saml ytlerskär­gården från basorter på fastlandet.
Friluftslivet och turismen bör utvecklas på etl sådant sätt atl områden som är
känsliga för slitage skyddas och så att erforderliga hänsyn tas till de
vetenskapliga naturvårdsinlressena i skär­gårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Betydande
anspråk ställs på marken i Öslergötiands kust- och skärgårds­område framför
allt för fritidsbebyggelse i olika former. Det är angeläget att utvecklingen av
bebyggelse m. m. planeras så att större sammanhäng­ande och av bebyggelse
orörda områden bevaras och så att man bibehåller handlingsfriheten för framtida
anspråk på mark och miQö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den mark som bedöms vara lämplig för utveckling av
fritidsbebyggelse bör i första hand reserveras för fritidsboende i andra former
än enskild fri­tidsbebyggelse och för sådana anläggningar som sammanhänger med
fri­tidsboende och som samlidigl kan tillgodose friluftslivets behov. Ytterliga­re
enskild fritidsbebyggelse bör som regel endast övervägas i form av mindre
kompletteringar av befintlig sådan bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av kommunernas redovisningar framgår att turismens
och friluftslivets intressen i huvudsak sätts före intresset alt exploatera för
enskild fritidsbe­byggelse. Omfattningen av och formerna för den
fritidsbebyggelse som föreslås tillkomma i de uibyggnadsområden som har angetts
i områdespla­nen för öarna Arkö, Gränsö och Hästö i Norrköpings kommun bör dock
omprövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För utveckling av turism och rekreation i kust- och
skärgårdsområdet erfordras också utbyggnad av campingplatser och.bålhamnar.
Lämplig mark bör reserveras för sådana anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Anläggningar för turism och friluftsliv bör ges en
skala och utformning i övrigl som är anpassad lill den lokala miQön. Större
anläggningar av hotell­karaktär bör lokaliseras lill befintliga samhällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är vidare angeläget all del förslag till
regionalpolitiskt program som länsslyrelsen har utarbetat och som syftar lill
alt skapa goda levnadsför­hållanden för den bofasta befolkningen i kust- och
skärgårdsområdet ge­nomförs och samordnas med det fortsatta planeringsarbete
som har an­getts ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör i enlighel med vad som anges
i PM 1978-09-07 ägnas ökad uppmärksamhet i den fortsatta planeringen för
kustområdet. De miQöer som har särskild betydelse för skilda fiskarter bör
skyddas och fiskeutövandet bör ges tillräckligt utrymme i förhållande till
andra former av vattenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet av planeringsarbetet för kust- och
skärgårdsområdet skall re­dovisas till regeringen under år 1982. Länsstyrelsen
bör överväga om det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section853&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section854&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bl. a. mol bakgrund av förslagel till regionalpolitiskt
program för kust- och skärgårdsområdet finns behov alt särskill redovisa
resultat av planerings­arbetet i samband med redovisningen av länsplanering
1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bråviken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut med anledning
av programskedel i den fysiska riks­planeringen underströks att
planeringsarbetet för Bråviken bör inriktas på att med beaktande av bl.a.
naturvårdens, friluftslivets och kullurminnes-vårdens intressen allsidigt
klargöra fömlsällningarna för lokalisering av re­surskrävande och mlQöstörande
industri i anslutning lill de platser som har angetts i riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten. Arbelel har än­nu inte slutförts. Berörda
kommuner beräknas atl under år 1979 la ställning till de planförslag som
redovisas i rapporten &amp;quot;Bråviken - gemensam kom­munal planering inom ramen
för fysisk riksplanering&amp;quot;, remissutgåva, no­vember 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Öslergötiands och
Södermanlands län skall så snart som möjligt efter det att kommunerna har tagit
ställning lill markanvänd­ningen vid Bråviken gemensamt redovisa och yttra sig
till regeringen om kommunernas beslut om markanvändningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för atl kravet på hushållning medjordbruksmark i länet skall
kunna tillgodoses. Bl. a. bör de osäkerhels-zoner som har redovisats för
tätortemas tillväxt i flera av länels kommuner minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanerna bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandel kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på alt hushålla med jordbruksmarken. Länsstyrelsen
och kommunerna bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter det är mesl
angeläget all sådanl planeringsarbete snabbi kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slättområdel i Öslergötiands län
tillhör de områden i landet för vilka länsstyrelserna efter samråd med bl.a.
lantbruksnämnderna, i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07, bör
tillhandahålla ett aktuellt material som i ett regionalt perspektiv visar hur
kravet på hushållning med jord­bruksmarken fortlöpande beaklas i den kommunala
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av Jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsslyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section855&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section856&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planering som har
genomförts av Motala och Ödeshögs kommuner för Vänerns kustområde kan i
huvudsak bilda utgångspunkt för fortsatta planerings- och genomförandeåtgärder
på kommunal och inler­kommunal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör i enlighel
med vad som anges i PM 1978-09-07 ägnas ökad uppmärksamhet i del fortsalla
planeringsarbetet. Bl.a. bör möjligheterna att skydda de för fiskreproduktion
särskilt värdefulla områ­dena övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytterligare överväganden i regional
skala behövs beträffande utnytQan­det av Vätterns vattenområde. En samlad
bedömning av de konflikter som föreligger mellan den militära skjutverksamhelen
å ena sidan och fiskels och bållurismens intressen å den andra bör ske i syfte
att få lill slånd etl samulnylQande som så långl möjligt tillgodoser de olika
intressena. Härvid bör även frågor rörande vattenvård, särskilt Vätterns
belydelse för vatten­försörjningen, och sandtäkt uppmärksammas. Vad gäller
försvarets intres­sen bör en utgångspunkt vid övervägandena vara atl den
militära skjut­verksamhelen dels i minsta möjliga utsträckning skall påverka
reproduk­lionsområden för fisk och andra områden av särskilt inlresse för
fisket, dels i största möjliga utsträckning skall inskränkas under de perioder
då Vänerområdet utnylQas särskilt intensivt för friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De regionala överväganden för
Vättern som har angetts i del föregående bör göras i samverkan mellan berörda
kommuner och länsstyrelserna i Ös­tergötlands, Jönköpings, Skaraborgs och
Örebro län och efter samråd med militära myndigheter, fiskenämnden i Jönköpings
län och Vätterns vatlen-vårdskommitlé.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sömmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planering som har
genomförts av kommunerna för Sommenområdet kan i alll väsentligt bilda
ulgångspunkl för fortsalla pla­nerings- och genomförandeåtgärder på
inlerkommunal och kommunal ni­vå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är önskvärt all samarbelet
mellan kommunerna och länsslyrelsen fortsätter och all arbelel drivs vidare bl.
a. genom all åtgärder vidtas för att säkerställa naturvårdens,
kulturminnesvårdens och friluftslivets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sommenområdets värde för friluftsliv
och rekreation motiverar all mark för fritidsbostäder för kortlidsuthyrning
samt andra friluftsanläggningar re­serveras i anslutning till befintliga
samhällsbildningar inom attraktiva om­råden. Enskild fritidsbebyggelse bör
övervägas först sedan naturvårdens, friluftslivets och kulturminnesvårdens saml
de areella näringarnas intres­sen har beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section857&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section858&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sömmens stora värde för främst
fritidsfiske motiverar atl fiskels intres­sen ägnas ökad uppmärksamhet i del
fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård, frilufisliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i del fortsatta planeringsarbetet i kommunerna.
Länsslyrelsen bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07
rörande skogsbrukets behandling i del fortsatta planeringsarbetet. I
promemorian anges bl. a. alt förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva
utfärdas om längre gående in­skränkningar i skogsbruket än vad som föQer av hänsynsreglerna
i skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan
särskilt behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden. I regeringens
proposition om riktlinjer för skogspolitiken (prop. 1978/79:110) behandlas bl.
a. de allmänna hänsynsreglerna i skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De områden i Östergötlands län som
ingår i elt öst-västligt stråk från Slätbaken till Vättern är sådana större
områden av belydelse för kultur­minnesvården som i enlighet med vad som anges i
PM 1978-09-07 behöver skyddas mol förändringar i stor skala av landskapsbild
och bebyggelse­mönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att underlätta arbetet med att
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är det
angeläget alt arbetet med atl upprätta elt särskill handlingsprogram för
naturvården i länet fullföQs så snart som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den restriktivitet som bör gälla i
fråga om att tillåta ytterligare enskild fritidsbebyggelse i kustområdet saml
vid Vättern och Sömmen gör det önskvärt atl kommunema vidtar ålgärder för att
möta en ökad efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse i vissa av de inre
delama av Östergötlands län, bl.a. i del sjörika området i den södra länsdelen.
Allmänna utgångs­punkter för utveckling av fritidsbebyggelse i sådana områden
anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att överväganden
om vilken planberedskap för frilids-bebyggelse som bör upprätthållas grundas på
översiktliga planmässiga be­dömningar. Planeringen bör syfta till att
åstadkomma en bebyggelseut­veckling som är anpassad lill de skilda
förutsättningar som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatt samråd bör ske mellan
länsstyrelsen, Norrköpings kommun och luftfartsverket om del framtida
utnyujandet av Kungsängens flygplats. Linköpings och Norrköpings kommuner bör
vidare beakta de beslut som kan komma att fattas med anledning av den pågående
luftlransporlutred-ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section859&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section860&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.5 Jönköpings län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-03-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frågor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bolmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhöll i sitt beslut
år 1975 med anledning av programske­det i den fysiska riksplaneringen alt planeringen
för Bolmenområdet bör klargöra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen i
området under hänsynslagande lill friluftslivets, naturvårdens m. fl.
intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom del översiktliga förslag om
markanvändningen för Bolmenområ­det som har presenterats under våren 1978
(Bolmen 78) har förutsättningar­na för markanvändningen i området getts en
klarare belysning. Bolmenom­rådet är ell viktigt rekreationsområde för en
betydande del av befolkning­en i södra Sverige. Områdets värde för rekreation
och frilufisliv kan för­väntas öka. Detla motiverar alt man iakttar
restriktivitet med all tillåta en­skild fritidsbebyggelse i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del fortsatta planeringsarbetet
inom resp. kommun bör syfta till atl till­godose naturvårdens, friluftslivets
och kulturminnesvårdens intressen inom Bolmenområdet. Slor hänsyn bör vidare
las till jord- och skogsbm­kels saml fiskets intressen och till Bolmens
användning som vattentäkt. Enskild fritidsbebyggelse bör övervägas först sedan
naturvårdens, frilufts­livets och kulturminnesvårdens intressen har
tillgodosetls saml med beak­tande av de areella näringarnas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för att kravet på hushållning medjordbruksmark i länet skall
kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områdesplanerna bör belysa hur det
fortsatta samhällsbyggandet kan ske med beaktande av bl.a. kravet på att
hushålla med jordbruksmarken. Länsslyrelsen och kommunerna bör gemensamt
diskutera för vilka områ­den och orter det är angeläget att sådant
planeringsarbete snabbt kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskill av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section861&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section862&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vättern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planering som har
genomförts av Jönköpings kommun för Vätterns kustområde kan i huvudsak bilda
utgångspunkt för fortsatta planerings- och genomförandeåtgärder på kommunal och
inlerkommunal nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör i enlighet
med vad som anges i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i del fortsatta
planeringsarbetet. Bl. a. bör möj­ligheterna atl skydda de för fiskreproduklion
särskilt värdefulla områdena övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytterligare överväganden i regional
skala behövs belräffande utnytQan­det av Vätterns vattenområde. En samlad
bedömning av de konflikter som föreligger mellan den militära skjutverksamheten
å ena sidan och fiskets och bålturismens intressen å den andra bör ske i syfte
att få till slånd etl samutnyttjande som så långt möjligt tillgodoser de olika
intressena. Härvid bör även frågor rörande vattenvård, särskill Vätterns
betydelse för vatten­försörjningen, och sandtäkt uppmärksammas. Vad gäller
försvarets intres­sen bör en utgångspunkt vid övervägandena vara all den
militära skjut­verksamheten dels i minsta möjliga utsträckning skall påverka
reproduk­tionsområden för fisk och andra områden av särskill inlresse för
fisket, dels i största möjliga utsträckning skall inskränkas under de perioder
då Vänerområdet utnyUjas särskilt intensivt för friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De regionala överväganden för
Vättern som har angetts i det föregående bör göras i samverkan mellan berörda
kommuner och länsstyrelserna i Jönköpings. Östergötlands, Skaraborgs och Örebro
län och efter samråd med militära myndigheter, fiskenämnden i Jönköpings län
och Vätterns vatten vårdskommitté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fegen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill främsl de starka
nalurvårdsinlressena i Fegenområdel bör Fegenkommilténs förslag lill riktlinjer
för bebyggelseutvecklingen i området ligga lill grund för den fortsatta planeringen
i berörda kommuner, dvs. i Jönköpings län i Gislaveds kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sömmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planering som har
genomförts av kommunerna för Sommenområdet kan i allt väsentligt bilda
utgångspunkt för fortsatta pla­nerings- och genomförandeålgärder på inlerkommunal
och kommunal ni­vå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är önskvärt alt samarbetet
mellan kommunerna och länsslyrelsen fortsätter och alt arbetet drivs vidare bl.
a. genom all ålgärder vidtas för all säkerställa naturvårdens, friluftslivets
och kulturminnesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section863&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section864&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sommenområdets värde för
friluftsliv och rekreation motiverar att mark för fritidsbosläder för
kortlidsuthyrning saml andra friluftsanläggningar re­serveras i anslutning lill
befintliga samhällsbildningar inom attraktiva om­råden. Enskild
fritidsbebyggelse bör övervägas försl sedan naturvårdens, friluftslivels och
kulturminnesvårdens samt de areella näringarnas intres­sen har beaktats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sömmens stora värde för främst
fritidsfiske motiverar atl fiskels intres­sen ägnas ökad uppmärksamhet i del
fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Smålands Taberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk har
regeringens uppdrag atl föQa frågan om skydd för Smålands Tabergs naturvärden.
Naturvårdsverket har i septem­ber 1975 hemslällt atl regeringen beslutar atl
gruvbrytning i Taberg och an­rikning av malm i närheten av Smålands Taberg
skall prövas av regeringen enligt beslämmelserna i 136 a § byggnadslagen med
hänsyn till de mycket stora negativa miQökonsekvenser som brytning och anrikning
av malm inom området enligt verket skulle få.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har den 27 november 1975
beslulal att gruvdrift i Taberg skall prövas enligt 136 a § byggnadslagen. F.
n. föreligger dock inte någon ansökan om gruvdrift inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Smålands Tabergs naturvärden är
betydande. Berget är av riksintresse för såväl vetenskaplig som kulturell
naturvård och för friluftslivet. En del av området vid berget är även en
kulturhistorisk miQö av riksintresse. De åtgärder som har vidtagits under den
fysiska riksplaneringens planerings­skede av statliga myndigheter och av
Jönköpings kommun bekräftar ytter­ligare atl del är angeläget atl Smålands
Tabergs natur- och kulturvärden bevaras och ges ell långsiktigt skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunerna.
Länsslyrelsen bör uppmärksammade ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07
rörande skogsbrukels behandling i det fortsatta planeringsarbetet. I
promemorian anges bl.a. atl förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva
utfärdas om längre gående in­skränkningar i skogsbmkel än vad som föQer av
hänsynsreglerna i skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt
naturvårdslagen kan särskilt behöva utfärdas lill skydd för naturskogsområden.
I regeringens proposition om riktlinjer för skogspolitiken (prop. 1978/79:110)
behandlas bl. a. de allmänna hänsynsreglerna i skogsbmkel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl underiälla arbetet med all säkerställa områden av
riksintresse för naturvården och friluftslivet är del angelägel atl arbetet med
alt upprätta ell särskilt handlingsprogram för naturvården i länet fullföQs så
snart som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section865&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den restrikliviiel som bör gälla i fråga om alt
tillåta ytterligare enskild fritidsbebyggelse vid Vättern, Bolmen, Fegen och
Sömmen gör det önsk­värt alt kommunerna vidtar åtgärder för atl möta en ökad
efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse i andra delar av Jönköpings län.
Allmänna ut­gångspunkter för utveckling av fritidsbebyggelse i sådana områden
anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget atl överväganden om vilken
planberedskap för frilids-bebyggelse som bör upprätthållas grundas på
översiktliga planmässiga be­dömningar. Planeringen bör syfta lill alt
åstadkomma en bebyggelseut­veckling som är anpassad till de skilda
förutsättningar som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försvarets faslighelsnämnd behandlar f. n. del
förslag om utvidgning av Skillingaryds skjutfäll som chefen för armén har
avgell till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6
Kronobergs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
1979-03-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frägor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bolmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhöll i sitt beslut år 1975 med
anledning av programske­det i den fysiska riksplaneringen att planeringen för
Bolmenområdet bör klargöra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen i
området under hänsvnstagande till friluftslivets, naturvårdens m.fl. intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom det översiktliga förslag om markanvändningen
för Bolmenområ­det som har presenterats under våren 1978 (Bolmen 78) har
förutsättningar­na för markanvändningen i området getts en klarare belysning.
Bolmenom­rådet är ett viktigt rekreationsområde för en betydande del av
befolkning­en i södra Sverige. Områdets värde för rekreation och friluftsliv
kan för­väntas öka. Detta motiverar atl man iakttar restriktivitet med att
tillåta en­skild fritidsbebyggelse i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta planeringsarbetet inom resp. kommun
bör syfta lill att till­godose naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intressen inom Bolmenområdet. Stor hänsyn bör vidare tas
till jord- och skogsbru­kets samt fiskets intressen och till Bolmens användning
som vattentäkt. Enskild fritidsbebyggelse bör övervägas försl sedan
naturvårdens, frilufts­livets och kulturminnesvårdens intressen har
tillgodoselts samt med beak­tande av de areella näringamas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section867&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section868&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanerna bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på atl hushålla med jordbruksmarken. Länsslyrelsen
och kommunerna bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter elt sådanl
planeringsar­bete bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av Jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighel med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Äsnen-Mien och Möckeln&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planering som har
genomförts av kommunema för Ås­nen-Mienområdet resp. Möckelnområdet kan i allt
väsentligt bilda ut­gångspunkt för fortsatta planerings- och
genomförandeåtgärder på inler­kommunal och kommunal nivå. Någol yllerligare
krav på redovisning till regeringen av fortsatta planeringsåtgärder inom dessa
områden behöver därför inte ställas nu. Markdispositionsplanen och riktlinjerna
i kommun­översikten för Tingsryds kommun bör dock förtydligas varvid naturvår­dens
och friluftslivets intressen i Åsnen-Mienområdet särskill bör beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är önskvärt att samarbetet inom
resp. område mellan kommunema och länsstyrelsen fortsätter och att arbetet
drivs vidare bl. a. genom att ål­gärder vidtas för att säkerställa
naturvårdens, kulturminnesvårdens och friluftslivels intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör beaktas i det
fortsatta planeringsarbetet. Särskill bör förutsättningama för fritidsfisket
uppmärksammas inom Åsnen-Mien­området. Frågan om Åsnens reglering prövas f n.
av vattendomstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åsnen-Listerlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet för det primära
rekreationsområdet Åsnen-Lislerian-det bör drivas vidare. Härvid bör
naturvårdens, kulturminnesvårdens och friluftslivets intressen ägnas särskild
uppmärksamhet. De synpunkter som har lämnats av statens planverk och statens
naturvårdsverk om behovet av planering för rekreationsanläggningar bör beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och Jriluflsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunerna.
Länsstyrelsen bör uppmärksammade ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07
rörande skogsbrukets behandling i del fortsatta planeringsarbetet. I
promemorian anges bl. a. alt förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva
utfärdas om längre gående in­skränkningar i skogsbruket än vad som följer av
hänsynsreglerna i skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt
naturvårdslagen kan särskilt behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden.
1 regeringens proposition om riktlinjer för skogspolitiken som avses att läggas
fram un­der våren 1979 kommer bl.a. de allmänna hänsynsreglerna i skogsbruket
all behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har efter samråd med
kommunerna fatlat beslut om en na­lurvårdsplan. Denna bör ligga till grund för
den fortsatta behandlingen av naturvårdens och friluftslivets intressen i
länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den restriktivitet som bör gälla i
fråga om alt tillåta ytleriigare enskild fritidsbebyggelse vid Bolmen,
Åsnen-Mien och Möckeln gördel önskvärt att kommunerna vidtar ålgärder för alt
möta en ökad efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse i andra delar av
Kronobergs län. Allmänna utgångs­punkter för utveckling av fritidsbebyggelse i
sådana områden anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angelägel att överväganden
om vilken planberedskap för fritids­bebyggelse som bör upprätthållas grundas på
översiktliga planmässiga be­dömningar. Planeringen bör syfta till atl
åsladkomma en bebyggelseut­veckling som är anpassad till de skilda
förutsättningar som finns i länels olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är del angeläget att ytterli­gare samråd sker i Kronobergs län
mellan kraftföretag, kommuner, läns­styrelse och övriga berörda länsmyndigheter
om behovet av mark för kraftledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.7 Kalmar län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-03-29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frågor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Obruten kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del utrednings- och
planeringsarbete som har bedrivits av Kalmar och Öslergötiands läns
skärgårdsutredning (KÖSU) kan i huvudsak bilda ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section872&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79: 213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gångspunkt
för fortsalt planering på inlerkommunal och kommunal nivå för det obrutna
kustområdet i Kalmar län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är emellertid angeläget atl
markanvändningsplaneringen drivs vida­re också på en mer detaQerad nivå i form
av områdesplanering, bl. a. för de delar av kust- och skärgårdsområdet som
befinns lämpliga för fortsatt ul­byggnad för turism och rekreation. Särskill
inom de av KÖSU angivna ut­vecklingsområdena för friluftsliv saml för basortema
är en sådan områ­desplanering angelägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med tanke på att kust- och skärgårdsområdet utgör
etl primärt rekrea­tionsområde bör de framtida insatserna för turism och
rekreation behand­las i elt särskill åtgärdsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till de starka naturvårds- och friluflslivsintressena i kusl-och
skärgårdsområdet bör föQande utgångspunkter gälla för del fortsatta
planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kust- och skärgårdsområdet tillhör de områden i
landet där det är sär­skill angeläget atl arbetet fortsätter med att
säkerställa friluftslivets och naturvårdens intressen bl.a. genom förordnanden
enligt naturvårdslagen. Härvid bör både den vetenskapliga naturvårdens
intressen, som är särskill framträdande i vissa delar av skärgårdsområdet, och
behovet av mark för friluftslivet tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppmärksamhet bör ägnas åt konsekvenserna för
främst yrkesfisket och den vetenskapliga naturvården av all turismen och
friluftslivet anges kunna nå altraktiva områden i inner- och mellanskärgård
saml ytlerskär­gården från basorler på fastlandet. Friluftslivet och turismen
bör ulvecklas på elt sådant sätt alt områden som är känsliga för slitage
skyddas och så atl erforderliga hänsyn tas till de vetenskapliga
naturvårdsintressena i skär­gårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Betydande anspråk ställs på marken i norra Kalmar
läns kust- och skär­gårdsområde framför allt för fritidsbebyggelse i olika
former. Del är ange­läget atl utvecklingen av bebyggelse m. m. planeras så att
större samman­hängande och av bebyggelse orörda områden bevaras och så atl man
bibe­håller handlingsfriheten för framtida anspråk på mark och miQö.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den mark som bedöms vara lämplig för utveckling av
fritidsbebyggelse bör i första hand reserveras för fritidsboende i andra former
än enskild fri­tidsbebyggelse och för sådana anläggningar som sammanhänger med
fri­tidsboende och som samlidigl kan tillgodose friluftslivets behov. Ytterliga­re
enskild fritidsbebyggelse bör som regel endast övervägas i form av mindre
kompletteringar av befintlig sådan bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
utveckling av turism och rekreation i kust- och skärgårdsområdet erfordras
också utbyggnad av campingplatser och båthamnar. Lämplig mark bör reserveras
för sådana anläggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anläggningar
för turism och friluftsliv bör ges en skala och utformning i övrigl som är
anpassad lill den lokala miQön. Större anläggningar av hotell-karaktär bör
lokaliseras till befintliga samhällen. 4   Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213.
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section873&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section874&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvårdens, friluftslivels och
turismens intressen kan komma alt åsi­dosättas av den relativt omfattande
fritidsbebyggelse som enligt upprättad markdisposilionsplan föreslås tillkomma
i kust- och skärgårdsområdet i Västerviks kommun. Planerna för den framlida
markanvändningen i det obrutna kustområdet i Västerviks kommun bör omprövas i
vissa avseen­den med beaktande av vad som har angetts ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är vidare angeläget all del
utredningsarbete som pågår inom länssty­relsen och som syftar till atl skapa
goda levnadsförhållanden för den bofas­ta befolkningen i kust- och
skärgårdsområdet genomförs och samordnas med del fortsatta planeringsarbete som
har angetts ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör i enlighet
med vad som anges i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsatta
planeringen för kustområdet. De miQöer som har särskild belydelse för skilda
fiskarter bör skyddas och fiskeulövandel bör ges tillräckligt utrymme i
förhållande till andra former av vallenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av planeringsarbetet för
kust- och skärgårdsområdet skall re­dovisas till regeringen under år 1982.
Länsslyrelsen bör överväga om del bl.a. mol bakgrund av del pågående
regionalpolitiska utredningsarbetet för kust- och skärgårdsområdet finns behov
atl särskilt redovisa resultat av planeringsarbetet i samband med redovisningen
av länsplanering 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övrig kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga
markanvändningsplanering som har genomförts för det s. k. övriga kustområdet i
Kalmar län behöver i vissa avseenden utvecklas vidare. Del är härvid angelägel
all Kalmar kommun fullföQer en översiktlig markanvändningsplanering för sin del
av kustområdet så snart som möj­ligt. De slällningslaganden som görs till markanvändningen
i kustområdet bör redovisas av kommunerna i form av markdispositionsplaner
vilka är antagna av kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den fortsatta planeringen för del
s. k. övriga kustområdet bör föQande utgångspunkter gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tätorlsutvecklingen i stort i
kustområdet och utvecklingen av perma­nent- och fritidsbebyggelse i de
lätortsnära områdena bör ägnas särskild uppmärksamhet. Härvid bör naturvårdens,
kulturminnesvårdens och fri­luftslivets intressen saml intresset atl skydda
jordbruksmarken vägas mol önskemålet om väl fungerande lokala arbetsmarknader
och möjligheterna atl tillgodose bostadsförsörjningsbehovet. Del är angelägel
all markan­vändningsplaneringen drivs vidare också på en mer detaQerad nivå i
form av områdesplanering för tätorternas intresseområden. Ytterligare utgångs­punkter
för behandlingen av jordbruksmarken i den fortsatta planeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lämnas i det föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att bevara eller
genom olika ålgärder öka tillgängligheten till strändema längs kusten bör
uppmärksammas. På öarna och i de strand­nära områden som är av stort värde för
friluftslivet och naturvården bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section875&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section876&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;man undvika ytterligare enskild fritidsbebyggelse. Inom
övriga kustavsnilt bör fritidsbebyggelse övervägas endast om naturvårdens och
friluftslivets intressen samlidigl kan tillgodoses. Lämpligheten av den
fritidsbebyggelse som har föreslagits av kommunerna bör övervägas ytterligare
med beak­tande av vad som nu har angetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vidare bör uppmärksammas alt en del
av kustområdet tillsammans med Öland utgör elt sådanl större område av
betydelse för kulturminnesvården som i enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör skyddas mot för­ändringar i slor skala av landskapsbild och
bebyggelsemönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för lokalisering
av sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen till det övriga
kustområdet i Kalmar län har bara i begränsad utslräckning klarlagts under
planeringsskedet. Tills vidare bör handlingsfriheten beträffande den framtida
markanvändningen så långt möjligt bevaras på de platser som i planeringen anges
för lokalisering av denna typ av industri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör på
motsvarande sätt som för det obrutna kustom­rådet ägnas ökad uppmärksamhet i
den fortsatta planeringen för det övriga kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Öland&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De utgångspunkter för planeringen
för Öland som regeringen angav i sitt beslut med anledning av programskedet i
den fysiska riksplaneringen har i väsentliga avseenden inte föQls i arbetet
under planeringsskedet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen och flera av
ämbetsverken har anfört atl den planering som har redovisats av kommunema inte
tillgodoser de riktlinjer som i den fysiska riksplaneringen har ställts upp för
Öland och för primära rekrea­tionsområden. Myndigheterna anser att främsl
kulturminnesvårdens men också i betydande delar naturvårdens intressen inte har
behandlats på ett tillfredsställande sätt i kommunernas planering. Vidare har
fritidsbebyg­gelsen utvecklats snabbt trots att stor återhållsamhet bör iakttas
med atl tillåla ny sådan bebyggelse i avvaktan på att översiktliga planer
upprättas som beaktar riktlinjema för hushållning med mark och vatten. Samlade
överväganden har inte gjorts om behovet av olika former av anläggningar och
övematlningsmöjligheler i anslutning till områden av stort värde för
friluftsliv och rekreation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen finner det angelägel alt
ett för hela Öland samordnat plane­ringsprogram för markanvändningen ularbelas
med utgångspunkt i riktlin­jerna för hushållning med mark och vatten. Arbetet
bör bedrivas av kom­munerna i samarbele med länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 planeringsprogrammet bör bl. a.
analyseras utveckling och funktions­samband m. m. beträffande både
helårsbebyggelse och fritidsbebyggelse saml turism och rekreation. Vidare bör i
programmet anges mål för den framtida bebyggelsen vad gäller struktur,
omfattning, upplåtelseformer för fritidsboende och särskilda anläggningar för
turism m. m. Den av Ölands&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section878&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunalförbund
aviserade utredningen om turismen bör utgöra ett led i arbetet med att upprätta
elt samordnat planeringsprogram för Öland. Ar­betet med att fullfölja
jordbruksmarksprogrammen bör också ses som ett led i arbetet med det samordnade
planeringsprogrammet. Vidare bör sär­skilt beaktas de slora natur- och
kulturvärden som finns på Öland samt de areella näringarnas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunemas och länsstyrelsens arbete med alt
upprätta ett för Öland samordnat planeringsprogram bör bedrivas parallellt med
en fortsatt, mer detaljerad markanvändningsplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen bör aktivt biträda kommunerna i det
forisatta planerings­arbetet. Statens planverk, statens naturvårdsverk och
riksantikvarieämbe­tet bör så långt möjligt biträda länsstyrelsen med del
ytteriigare underlags­material som kan behövas och med allmänna råd om den
närmare upplägg­ningen och inriktningen av arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplaner bör med förtur upprättas för
tre områden på Öland som har särskilt värde för turism och rekreation. Detla
gäller för den nordligaste delen av Öland, för området i huvudsak väster om väg
136 mel­lan Borgholm och Färjestaden samt för området närmast Kalmarsund mel­lan
Färjestaden och Mörbylånga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplanerna för dessa områden bör
syfta till att områdena utanför tätorterna skall kunna användas allsidigt för
turism och friluftsliv. Stor vikt bör fästas vid all beakta naturvårdens och
kulturminnesvårdens intressen och atl bevara landskapels karaktär. Planläggning
för ytterligare enskild fritidsbebyggelse bör inte ske. Slor restriktivitet bör
också iakttas med att tillåta spridd bebyggelse. Vidare bör äldre preliminära
planövervä­ganden omprövas och äldre detaQplaner ses över i syfte atl öka
områdenas tillgänglighet för turism och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Områdesplaner bör vidare upprättas till ledning för
efterföQande delaQ­planering för de delar av resp. kommun där bebyggelse av
större omfatt­ning än enstaka hus bedöms lämplig. Sådan områdesplanering, i
vilken bl. a. kravet på hushållning med jordbruksmarken bör beaklas, är
särskill angelägen för områdena vid Borgholm-Köpingsvik i Borgholms kommun samt
Färjestaden-Torslundaoch Mörbylånga i Mörbylånga kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Borgholms
och Mörbylånga kommuner har efter planeringsskedet påbör­jat etl programarbete
för områdesplanering i resp. kommun. Länsstyrelsen bör snarast överiägga med
kommunema om vilka åtgärder som bör vidtas för att kommunemas programarbete
skall kunna stämmas av mot de ut­gångspunkter för det fortsatta
planeringsarbetet som nu anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För övriga delar av Öland bör i första hand kommunöversiktema
ses över med beaktande av de utgångspunkter för fortsalt planeringsarbete som
regeringen anger i detta beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FöQande utgångspunkter bör vidare gälla för den
fortsatta planeringen på Öland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
Öland som helhet bör man vara ytterst restriktiv med alt tillåla ny&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section880&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;icke
planlagd bebyggelse i andra fall än då den samtidigt är knuten till den fasta
bosättningen och näringslivet i trakten och på lämpligt sätt kan anslu­tas till
redan befintlig bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enskild fritidsbebyggelse bör endasl komma till
stånd då det kan ske i form av mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse.
Sådana mindre kompletteringar bör ske försl efter en planmässig bedömning för
större områden, i vilken övervägs den lämpliga omfattningen av bebyggelsen, be­hovet
av va-anläggningar, belastning på vägar etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringen
för fritidsboende bör inriktas på att reservera mark för and­ra former än
enskild fritidsbebyggelse och för vissa andra anläggningar som är önskvärda för
turismens och friluftslivets utveckling, l.ex. cam­pingplatser och vandrarhem.
Utvecklingen av bebyggelse och anläggning­ar för turism och friluftsliv bör
styras i en sådan riktning atl den bofasta be­folkningens intressen beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samtliga fall bör bebyggelse medges endast om den inte motverkar na­turvårdens,
friluflsKvets, kulturminnesvårdens och de areella näringarnas intressen.
Kommunöversiklerna för Borgholms och Mörbylånga kommu­ner bör sé över med
ulgångspunkl i vad som nu har angetts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Öland
tillhör de områden i landet där del är särskilt angeläget att frilufts­livets
och naturvårdens intressen säkerställs bl. a. genom förordnanden enligt
naturvårdslagen. Det är angeläget atl länsstyrelsen antar ell hand­lingsprogram
för naturvården på Öland. Det förslag till nalurvårdsplan för Öland som
utarbetas inom länsstyrelsen bör kunna bilda ulgångspunkl för ett sådant
handlingsprogram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kulturminnesvårdens intressen på Öland är
framträdande. Öland som helhet utgör en del av ett sådant större område av
betydelse för kulturmin­nesvården som i enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 behöver skyddas mol förändringar i slor skala av landskapsbild och
bebyggelse­mönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ny
bebyggelse och andra anläggningar för turism och frilufisliv bör ges en skala
och utformning i övrigt som är anpassad till den lokala miljön och den
särskilda bebyggelsetradition som finns på Öland. Större anläggningar av
hotellkaraklär bör lokaliseras lill befintliga samhällen. Vidare bör man
uppmärksamma möjligheterna att fömya befintliga anläggningar för turism och
rekreation främsl med semesterbyar och enklare inkvarteringsformer med
ensäsongsinriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det fortsatta planeringsarbetet bör vidare frågor om campingplatser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;husvagnsuppställningar,
förbättrad vägstandard, parkeringsplatser, mark­slitage och vatten- och
avloppsanläggningar särskilt studeras. Det är ange­läget atl undersöka var
anläggningar för friluftslivet kan lokaliseras i an­slutning lill stranden utan
att naturvärden skadas. Vidare bör stor hänsyn tas till allmänhetens
möjligheter all nyUja tillgängliga strandområden för bad och strövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fiskets
intressen bör på motsvarande sätl som för kustområdena i länet ägnas ökad
uppmärksamhet i det fortsalla planeringsarbetet för Öland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section881&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section882&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall redovisa
resultatet av det fortsatta planeringsarbetet för Öland till regeringen vid de
två redovisningstillfållen som anges i PM 1978-09-07, dvs. i samband med
redovisningen av länsplanering 1980 och under år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redovisningen år 1980 får ses som
en etappredovisning, dvs. en redovis­ning av hur långt arbetet med etl för
Öland samordnat planeringsprogram och forlsalt markdispositionsplanering har
kommit vid del tillfälle då redo­visningen lämnas. Länsstyrelsen skall senast
vid detla tillfälle också ange om fortsatt planering för någol eller några
områden på Öland bör ske med slöd av bestämmelserna i 10 a § byggnadslagen om
upprättande av gene­ralplan. I det fall länsslyrelsen anser alt föreläggande
enligt nämnda para­graf bör utfärdas skall länsstyrelsen ange de utgångspunkter
som bör gälla för planeringen och avgränsa det eller de områden som därvid bör
plane­ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsålgärder behöver
vidtas för att kravet på hushållning medjordbruksmark i länet skall kunna
tillgodoses. Arbetet med atl upprät­ta program för hushållning med
jordbruksmarken bör fullföQas av berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanema bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på att hushålla med jordbruksmarken. Sådan
områdesplanering har i viss ut­sträckning genomförts i länet. Länsstyrelsen och
kommunerna bör gemen­samt diskutera för vilka ytterligare områden och orter det
är mest angelä­get att sådant planeringsarbete snabbt genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksbygderna vid södra
Kalmarkuslen och på Öland tillhör de om­råden i landet för vilka
länsstyrelserna efter samråd med bl.a. lantbruks­nämnderna i enlighel med vad
som anges i PM 1978-09-07 bör lillhandahål­la elt aktuellt material som i ett
regionall perspektiv visar hur kravet på hushållning med jordbruksmarken
fortlöpande beaktas i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av Jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskill av
länsslyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section883&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section884&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och Jriluflsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukels intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen
bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande
skogsbrukels behandling i det fortsatta planeringsarbetet. I promemorian anges
bl.a. att förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre
gående in­skränkningar i skogsbruket än vad som följer av hänsynsreglerna i
skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan
särskilt behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden. I regeringens proposition
om riktlinjer för skogspolitiken (prop. 1978/79:110) behandlas bl. a. de
allmänna hänsynsreglema i skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att underlätta arbelel med alt
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är det
angeläget att ett särskill handlingspro­gram för naturvärden upprättas också
för länets fastlandsdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frilidsbebyggdse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den restriktivitet som bör gälla i
fråga om atl tillåta yllerligare enskild fritidsbebyggelse på Öland och i
kustområdet gör det önskvärt atl kommu­nerna vidtar åtgärder all möta en ökad
efterfrågan på mark för fritidsbe­byggelse i vissa av de inre delama av Kalmar
län, bl. a. i det sjörika områ­de som gränsar mot Östergötlands län. Allmänna
utgångspunkter för ut­veckling av fritidsbebyggelse i sådana områden anges i PM
1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angelägel alt överväganden
om vilken planberedskap för frilids-bebyggelse som bör upprätthållas grundas på
översiktliga planmässiga be­dömningar. Planeringen bör syfta lill att
åsladkomma en bebyggelseut­veckling som är anpassad till de skilda
förutsättningar som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8 Gotlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslul 1979-03-29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frägor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kustområdet med Fårö, Sudret och Östergarnslandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gollands kommun har tagit ställning
till markanvändningen i kustområ­det samt på Fårö. Sudret och Östergamslandet i
den kommunomfattande markdisposilionsplan som har redovisats.
Markdispositionsplanen ger en översiktlig bild av den avsedda markanvändningen
i nämnda områden. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section885&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section886&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planen
anges ett stort antal områden som är avsedda för fritidsbebyggelse och där
markanvändningen skall studeras närmare genom områdesplane­ring och
delaQplanering eller planutredningar. 1 enlighet med vad som an­ges i det
föQande bör markdispositionsplanen ses över i vissa avseenden inför det
fortsatta, mer detaQerade planeringsarbetet. Det är angelägel alt den
områdesplanering fullföQs som kommunen har initierat för Fårö. Sudret,
Östergarnslandet och det övriga kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de starka naturvårds-,
friluftslivs- och kullurminnes-vårdsintressena inom nämnda områden bör följande
utgångspunkter gälla för det fortsalla planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gotlandskusten med Fårö, Sudret och
Östergarnslandet tillhörde områ­den i landet för vilka det är särskilt angeläget
att friluftslivets och naturvår­dens intressen säkerställs bl.a. genom
förordnanden enligt naturvårdsla­gen. Länsstyrelsen bör överväga att utöka
strandskyddet inom de kustav­snitt som det är mest angeläget all hålla fria
från bebyggelse och andra an­läggningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av mark för permanentbostäder och
verksamheter för den bo­fasta befolkningen bör uppmärksammas. Utvecklingen av
bebyggelse och anläggningar för turism och friluftsliv bör planeras så att den
bofasta be­folkningens intressen tillgodoses och så atl större sammanhängande
och av bebyggelse orörda områden bevaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om omvandling av helårsbosläder lill
fritidshus behandlas med förtur i den utredning om frilidsboendets framtida
utveckling som rege­ringen har tillsalt (Bo 1978:01).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omfattningen av och formerna för den
fritidsbebyggelse som föreslås tillkomma enligt markdispositionsplanen bör
övervägas ytteriigare. Härvid bör den totala omfattningen av bebyggelseområden
för fritidsändamål minskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På Fårö, Sudret och Östergarnslandet bör
ytterligare enskild fritidsbe­byggelse övervägas endast i form av mindre
kompletteringar av befintlig bebyggelse. Den mark i dessa områden som därutöver
befinns lämplig för fritidsboende bör reserveras för andra former än enskild
fritidsbebyggelse och för vissa andra anläggningar som är önskvärda för
turismens och fri­luftslivets utveckling, t. ex. campingplatser och vandrarhem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid kustområdet i övrigt bör frilidsboendel kunna
utvecklas i olika for­mer. De områden som befinns lämpliga för fritidsbebyggelse
och som är lättillgängliga och i övrigt altraktiva bör i erforderlig
utslräckning reserve­ras för andra boendeformer än enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsen och andra anläggningar för
turism och frilufisliv bör ges en skala och utformning i övrigt som är anpassad
lill den lokala miQön och den särskilda bebyggelsetradition som finns på
Gotland. Större anlägg­ningar av hotellkaraktär bör lokaliseras till befintliga
samhällen. Vidare bör man även fortsättningsvis uppmärksamma möjlighetema att
förnya be­fintliga anläggningar för turism och rekreation främst med
semesterbyar och enklare inkvarteringsformer med ensäsongsinriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section887&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section888&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta planeringsarbetet
för kustområdet med Fårö. Sudret och Östergamslandet bör vidare frågor om
campingplatser, husvagnsuppställ­ning, förbättrad vägstandard,
parkeringsplatser, markslitage och valten-och avloppsanläggningar särskilt
studeras. Del är angeläget att undersöka var anläggningar för friluftslivet kan
lokaliseras i anslutning till stranden utan att naturvärden skadas. Vidare bör
slor hänsyn las till allmänhetens möjligheter att nylQa lättillgängliga
strandområden för bad och strövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gotlands kommun har i sin markdisposilionsplan angett fem
områden för större s. k hamnberoende verksamhel. Någol område på Gotland för
den lyp av industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen har inte
angetts i de av stalsmakiema uppställda riktlinjerna för hushållning med mark
och vatten. Ell ianspråktagande av områden för miljöstörande och resurskrävande
industri vid Golandskusten skulle sannolikt innebära slora konflikter med
motstående intressen. Huruvida en etablering av industriell eller liknande
verksamhet får komma till stånd eller inte med hänsyn till uppställda
riktlinjer beror på såväl verksamhetens art som förhållandena på den avsedda
lokaliseringsplalsen. Det ankommer på länsslyrelsen pch andra statliga
myndigheter att till regeringen anmäla om en aktualiserad etablering kan behöva
prövas enligt 136 a § byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kustvallnen kring Gotland tillhör
de områden i landet som är särskill viktiga för fisket. Fiskets intressen bör i
enlighet med vad som anges PM 1978-09-07 ägnas ökad uppmärksamhet i planeringen
för kustområdet. De miQöer som har särskild betydelse för fiskreproduktionen
bör skyddas. Fiskeulövandel bör ges tillräckligt utrymme i förhållande till
andra former av vattenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av del fortsatta
planeringsarbetet för kustområdet med Fårö, Sudrel och Östergamslandet skall
redovisas till regeringen under år 1982. Frågor som rör fritidsbebyggelsens
utveckling skall härvid i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 redovisas
särskilt. Länsstyrelsen bör vida­re överväga om det finns behov att särskill redovisa
hur långt planeringsar­betet har kommit vid den tidpunkt då länsslyrelsen
redovisar länsplanering 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Turism&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gotland är elt av Sveriges viktigaste semeslerområden.
Turismen på Got­land har stor regionalpolitisk belydelse. Arbelel under
planeringsskedet har visal alt det för flera regioner i landet krävs särskilda
överväganden om hur samordningen skall ske mellan riktlinjerna i den fysiska
riksplanering­en och de regionalpolitiska riktlinjerna. Gollands län utgör en
sådan re­gion. De sysselsättningseffekter och möjligheter all stödja befintlig
service som en planmässig ulbyggnad av bl. a. anläggningar för turism och
fritids­boende kan ge, bör analyseras närmare i det fortsatta
planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett förslag till utvecklingsprogram
för turismen på Gotland har presente­rats av Gotlands kommun och länsstyrelsen
i juni 1978. Det är angeläget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section890&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;att arbetet med att utveckla turismen på ön drivs vidare
bl. a. med utgångs­punkt i detta program. Insatserna bör i första hand inriktas
på upprustning och ulbyggnad av stugbyar och campingplatser samt på stimulans
till byg­gande av uthyrningsstugor m. m. i anslutning till jordbruksförelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör områdesplaner upp­rättas för de tätorter som förväntas expandera
och där konflikter med jord­bruksintressena kan förutses. Områdesplanema bör
belysa hur del fortsat­ta samhällsbyggandet kan ske med beaktande av bl. a.
kravet på atl hushål­la med jordbruksmarken. Sådan områdesplanering har i viss
utslräckning påbörjats av Gollands kommun. Länsstyrelsen och kommunen bör gemen­samt
diskutera för vilka ytterligare områden sådan planering bör ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågor som rör hushållning med
jordbruksmarken i länet skall i enlighel med vad som anges i PM 1978-09-07
redovisas särskill av länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Täkl av sand och grus saml kalkslen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har ställt samman etl
utredningsprogram vilkel är avsett att ligga till grund för en plan som
redovisar sådana områden utanför Got­lands kuster vilka av olika skäl bör
undantas från läkt av sand eller grus. Vidare har Sveriges geologiska
undersökning genomfört viss geologisk kartering av sand- och grusförekomslema i
havet utanför norra Gotland.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall i samråd med
delegationen för samordning av havs­resursverksamheten (SFS 1979:34) och
berörda ämbetsverk se över de programförslag som har utarbetats. Ett samlat
program skall därefter i samband med länsstyrelsens redovisning av
länsplanering 1980 redovisas till regeringen som etl underlag för regeringens
ställningstagande lill fort­satta ålgärder. Som en del av programarbetet bör
länsstyrelsen göra en på tillgängliga kunskaper baserad preliminär redovisning
av områden inom vilken läkt av sand och grus bör undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall vidare ställa
samman ett material som visar var på Gotland särskill stora konflikter mellan
intresset av kalkläkl och motståen­de intressen kan komma att uppstå.
Länsstyrelsen bör mot bakgrund av detta material föra överläggningar med
Cementa AB om inriktningen av fö­retagets fortsatta prospekteringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulbyggnad av Visby tätort&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konflikter föreligger mellan
behovel av mark för utbyggnad av Visby tätort och försvarets och flygels markbehov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta överläggningar bör ske i
samråd mellan länsstyrelsen, kommu­nen och luftfartsverket i syfte alt närmare
klarlägga förutsättningarna för atl lösa markanvändningsproblemen vid Visby
flygplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1978/79: 5 om vissa markförvärv för armén m. m.
anförde före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section892&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dragande departementschefen att han mot bakgrund av
konfliktema om marken inte kunde lägga fram förslag om alt anordna ett nytt
pansaröv­ningsfält som tillgodoser P 18:s markbehov. Överbefälhavaren har rege­ringens
uppdrag att se över organisation m. m. för utbildning av strids­vagnförband
avsedda för Gotland och alt lill regeringen redovisa härav för­anledda förslag.
I uppdraget ingår även atl undersöka möjlighetema att förbättra
övningsbetingelsema för garnisonen i Visby genom att Tofta skjutfäll utvidgas
och att mark i skjutfältels närhet som inte ägs av staten disponeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall i samband med
redovisningen av länsplanering 1980 göra en sammanställning av planeringsläget
för Visby och dess omgivning­ar med hänsyn till de resultat som då föreligger
från överläggningarna om Visby flygplats och från de utredningar som
överbefälhavaren genomför. Länsslyrelsen bör därvid redovisa eventuella förslag
med anledning av nämnda sammanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullfölja fastlagda
riktlinjer för hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående
särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Golland hyser stora och särpräglade
natur- och kulturvärden. Golland som helhet tillhör de områden i landet där det
är särskilt angeläget att na­turvårdens intressen säkerställs bl.a. genom
förordnanden enligt natur­vårdslagen. Hela Gotland utgör vidare elt sådant
större område av bety­delse för kulturminnesvården som i enlighet med vad som
anges i PM 1978-09-07 behöver skyddas mot förändringar i slor skala av
landskapsbild och bebyggelsemönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med alt
fullfölja riktlinjerna för hushållning med mark och vatten bör arbetet med att
säkerställa de areella näringamas, na­turvårdens och kulturminnesvårdens
intressen samordnas. Vidare bör man av hänsyn lill den unika landskapsbilden
och de kulturhistoriska vär­dena iaktta försiktighet med atl tillåta spridd
bebyggelse. Sådan bebyggel­se bör så långl möjligt undvikas i områden som är
opåverkade av bebyggel­se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att underlätta arbelel med alt
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och kulturminnesvården på
Gotland är del angelägel att ett särskill handlingsprogram för naturvården
upprättas, vilkel så långl som möjligl bör samordnas med etl motsvarande
handlingsprogram för kultur­minnesvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med atl
säkerställa naturvårdens intressen bör länsstyrelsen också fullfölja det
uppdrag som gavs av regeringen i beslutet med anledning av programskedel i den
fysiska riksplaneringen om att släl­la samman material för olika myrområden
samt komplettera detla malerial med de ytteriigare ulredningar som bedöms
erforderiiga för att del skall bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section894&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligl
atl göra långsiktiga avvägningar mellan naturvårdens och vatten­vårdens
intressen åena sidan och jordbrukels åden andra. I sammanhang­et erinras om att
Gotland utgör elt av de områden som vatlenplanerings-kommittén (Jo 1977:06)
särskilt studerar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utöver vad som tidigare har angetts om Visby tätort
och Tofta skjutfält har ytterligare intressekonflikter mellan försvaret och
olika markanvänd­ningsintressen behandlats i kommunens redovisning av arbetet
under pla­neringsskedet och i myndigheternas yttranden. Fortsatta samråd bör,
med hänvisning till vad som anges i PM 1978-09-07, ske mellan kommunen,
länsstyrelsen och de militära myndighetema i syfte att så långt möjligt
åsladkomma rimliga avvägningar mellan de civila och militära intressena på
Gotland. Härvid bör särskilt övervägas möjligheterna att ompröva de
tilllrädesförbud för utlänningar som gäller för belydande områden på Got­land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.9   
Blekinge län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
1978-12-07&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad
kust och övrig kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De kommunomfattande markdispositionsplaner som
kommunerna har redovisat ger inte en sådan samlad bild av avsedd markanvändning
i kust­zonen som regeringen ansåg erforderlig i sitt beslul över den fysiska
riks­planeringens programskede. Kommunema bör därför i samråd med var­andra och
med länsstyrelsen vidareutveckla markdispositionsplanerna så att en samlad bild
av markanvändningen i kustzonen erhålls. Härvid bör bl.a. redovisas
ställningstaganden till markanvändningen inom de områ­den för vilka fortsalt
utredning krävs enligt redovisade markdisposilions­planer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tätortsutvecklingen i stort i kustområdet och
utvecklingen av perma­nent- och fritidsbebyggelse i de tätortsnära områdena bör
ägnas särskild uppmärksamhet i del fortsatta planeringsarbetet. Härvid bör
naturvår­dens, kulturminnesvårdens och friluftslivets intressen samt intresset
att skydda jordbruksmarken vägas mot önskemålet om väl fungerande lokala
arbetsmarknader och möjlighetema atl tillgodose bosladsförsörjningsbe­hovet.
Med hänsyn till tätortsslrukluren i kustområdet bör särskild upp­märksamhet
också ägnas ål frågan om anpassning av skogsbrukels drifts­former till behovel
av strövområden i lätortemas närhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section895&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section896&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är också angelägel alt markanvändningsplaneringen
drivs vidare på en mer detaQerad nivå i form av områdesplanering för tätortemas
intresse­områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Följande allmänna utgångspunkter bör vidare gälla
för det fortsalla pla­neringsarbetet rörande kustområdena i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdena
tillhör de områden i landet där det är särskilt angeläget all friluftslivets
och naturvårdens intressen säkerställs bl.a. med slöd av naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna
alt bevara eller genom olika åtgärder öka tillgängligheten till strändema bör
uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller fritidsbebyggelse bör planeringen inriktas på att skapa förut­sättningar
för elt fritidsboende i sådana former som möjliggör etl högt ut­nyttjande av
fritidsboslädema och som ger förutsättningar för fritidsboen­de också för
sådana grupper av befolkningen som inte äger fritidshus. Pla­neringen bör
vidare inriktas på atl tillgodose behovel av anläggningar för friluftslivet.
Ytteriigare enskild fritidsbebyggelse bör bedömas restriktivt och övervägas i
första hand i form av kompletteringar av befintlig sådan bebyggelse. Som elt
led i strävandena att bevara tillgängligheten till strän­dema, bör också en
översyn av helt eller delvis outbyggda detaQplaner för fritidsbebyggelse
övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet
bör samordnas med den skärgårdsutredning som läns­styrelsen bedriver. Härvid
bör man överväga möjligheterna all genom ut­byggnad av anläggningar för turism
och friluftsliv skapa sysselsättningstill­fällen för skärgårdsbefolkningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid utbyggnad av småbåtshamnar bör stor hänsyn tas
till friluftslivets, naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riktlinjema
för s. k. övriga kuster förutsätter en omsorgsfull planering som tar sikte på
alt hushålla med de värdefulla resurser som ännu står till förfogande, bl.a.
genom en väl avvägd fördelning mellan fritidsbebyggel­sens, friluftslivets och
naturvårdens intressen. Kariskrona kommun bör mot bakgrund härav ytleriigare
överväga planema på utveckling av fritids­bebyggelse i kustområdet norr om
Torhamns udde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdena
i Blekinge län tillhör de områden i landet som är särskilt viktiga för fisket.
Fiskets intressen bör i enlighet med vad som anförs i bi­fogade promemoria
ägnas ökad uppmärksamhet i det fortsatta planerings­arbetet för kustområdena i
länet. Planeringen för områdena vid Mörrums-ån bör inriktas så atl ytterligare
belastning på ån genom förorenande ut­släpp eller vattenuttag undviks.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Karlskrona kommun avser all närmare utreda
förutsättningama för all UtnytQa djuphamnslägel vid Tjurkö för sådan industri
eller annan verk­samhel som är beroende av djuphamn. En lokalisering till
området av så­dan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen är inte
förenlig med uppställda riktlinjer för hushållning med mark och vallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section897&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section898&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    BUaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av Jordbruksmarkens behandling och
frUidsbebyggdsens ut­veckling.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den fysiska
riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av länsstyrelsen år
1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Åsnen-Listerlandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet för del primära
rekreaktionsområdet bör drivas vida­re. Härvid bör naturvårdens,
kulturminnesvårdens och friluftslivets intres­sen ägnas särskild uppmärksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård och friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För atl underlätta arbetet med att
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är det
angeläget all ett särskilt handlingspro­gram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De undersökningar som har
genomförts för Sternö-Stilleryd-Veke-rumområdet i Karlshamn tyder på att
lokaliseringsförutsättningarna för så­dan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen i flera avseenden är goda. Möjlighetema att tillåta ytterligare
utsläpp till luft av försurande ämnen torde emellertid vara ytterst begränsade
med hänsyn till den redan starkt påverkade mark- och sötvaltenmiljön. Vissa
förändringar i fiskbe­ståndet i Pukaviksbukten ger också anledning till all
iaktta särskild försik­tighet med alt tillåta förorenande utsläpp till vattnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Områdesplaneringen för
Sternö-Slilleryd-Vekerumområdet bör samord­nas med en utvärdering av
mlQösituationen i syfte alt närmare klargöra för­utsättningarna för att till
området lokalisera sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen.
En sådan utvärdering bör göras av länsslyrel­sen. Utvärderingen av
mlQösituationen lorde i stor utsträckning kunna grundas på tillgängligt
material.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section899&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section900&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.10   
Kristianstads län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
1978-12-07&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Markhushållningsprogram
för Skåne&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbelel med att upprätta ett program för
markhushållning som omfattar hela Skåne bör fullföQas snarast möjligt. Den
sammanställning av kommu­nernas program för hushållning med jordbruksmarken som
länsstyrelsema i Kristianstads och Malmöhus län har redovisat innehåller inte
de regionala bedömningar som förutsattes i slalsmaklemas beslut år 1975 med
anled­ning av programskedel i den fysiska riksplaneringen. Vad gäller de an­språk
på mark för lätortsutbyggnad m. m. fram t. o. m. år 1980 som redovi­sas i de
kommunala programmen bör kommuner och länsstyrelser gemen­samt överväga på
vilkel sätt anspråken på främst jordbruksmark kan be­gränsas. De av kommunerna
redovisade markanspråken fram till år 1990 står inte i överensstämmelse med
riktlinjema för hushållning med mark och vatten. Markanspråken för perioden
1981-1990 bör därför övervägas på nytt i det fortsatta arbetet med att upprätta
elt markhushållningspro­gram för Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markhushållningsprogrammet syftar till att ge ett
för hela Skåne gemen­samt underlag som ger förutsättningar för att kravet på
långsiktig markhus­hållning skall kunna tillgodoses. I arbetet med att utforma
ett sådant pro­gram skall kravet på alt tillgodose jordbrukels, skogsbrukets
och friluftsli­vets intressen vägas mot möjlighetema alt tillgodose
bostadsförsörjnings­behovet och önskemålet om goda lokala arbetsmarknader.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbelel bör delas in i två etapper och redovisas
till regeringen gemen­samt av länsstyrelsema i Kristianstads och Malmöhus län
vid de två redo­visningstillfällen som anges i PM 1978-09-07, dvs. i samband
med redovis­ningen av länsplanering 1980 och under år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med utgångspunkt i den pågående områdesplaneringen
för tätortema i Skåne bör i den första etappen arbetet koncentreras till att
bedöma del markbehov som oundgängligen erfordras för tätortemas expansion fram
till år 1990. Vidare bör i denna etapp de närmaste årens behov av mark för
samhällsbyggande klarläggas. Kommunerna och länsstyrelserna bör ge­mensamt ta
ställning till för vilka orter områdesplaner i första hand bör upprättas.
Ställningstagandena bör bygga på bedömningar om lämplig tät­ortsstruktur inom
resp. kommun. Länsstyrelsema bör därvid föra över­läggningar med berörda
kommuner och kommunalförbund om behovet av regionala överväganden om
tätortsstrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till den begränsade tid som står lill förfogande bör områ-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section901&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section902&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;desplanema
kunna ulformas relativt enkelt. Lantbruksnämnderna och skogsvårdsslyrelserna
bör, där så inte redan har skett, efter samråd med länsstyrelserna och berörda
kommuner göra ytterligare bedömningar av jordbruksmarkens och skogsmarkens
värde som underlag för kommuner­nas områdesplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna bör i största möjliga utsträckning
söka anpassa det sär­skilda utredningsarbete rörande markhushållningsfrågor som
bedrivs av länsstyrelserna så alt det material som kommer fram kan utnyttjas av
kom­munema i deras överväganden beträffande behovel av mark för lätortsut­byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema skall med utgångspunkt i en
sammanställning och ut­värdering av del år 1980 föreliggande resultatet av
kommunemas arbete med områdesplaner analysera hur överväganden om olika
altemativ be­lräffande tätorternas tillväxt inverkar på kravet på
markhushållning. I ar­betet med länsplanering 1980 skall med utgångspunkt i
denna analys en av­stämning göras mot de förslag till planeringstal för
kommunema som moti­veras från regionalpoliliska utgångspunkter. Länsstyrelsema
skall i för­slaget till länsplanering 1980 redovisa resultatet av denna
avstämning och översiktligt redogöra för hur den har sketl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid samma tidpunkt som länsplanering 1980 redovisas
skall länsstyrel­serna till regeringen redovisa resultatet av den första
etappen i det fortsatta arbetet med markhushållningsprogrammet och redovisa
utgångspunkterna för arbetet i den andra etappen. I redovisningen bör anges de
fortsatta ål­gärder. ulöver den samordning som sker inom kommunalförbundens
ram, som länsstyrelserna anser behöver vidtas för att etl markhushållningspro­gram
för Skåne skall kunna färdigställas och redovisas under år 1982. Här­vid bör
länsstyrelserna överväga om konfliktema om marken motiverar att hela Skåne
eller delar därav på sikt bör bli föremål för en samlad regionpla­nering.
Förslag härom, inbegripet förslag gällande huvudmannaskap för en sådan
planering, bör också redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 avvaktan på atl ett markhushållningsprogram för
Skåne färdigställs och att kommunemas planering ulvecklas vidare är del
angeläget att ut­vecklingen av spridd bebyggelse ägnas särskild uppmärksamhet i
områden där konflikter rörande markens användning är framträdande. Bl. a. bör
till­kommande bebyggelse lokaliseras i direkt anslutning till befintliga samhäl­len
och bebyggelsegrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen och statens planverk har genom
särskilt beslut den 7 september 1978 fått regeringens uppdrag atl gemensamt
lämna kommuner­na vägledning för och exempel på hur den kommunala planeringen
kan ut­föras så att den tillgodoser intresset av alt skydda jordbruksmarken. De
båda verken bör lägga upp sitt arbete med anledning av delta uppdrag så all
länsstyrelserna och kommunerna i Skåne med förtur får vägledning för del
förestående arbelel med sådan områdesplanering som har angetts ovan. Samråd bör
härvid ske med länsstyrelsema i Kristianstads och Malmöhus län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section903&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section904&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad
kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga markanvändningsplanering som pågår
i berörda kom­muner bör utvecklas vidare. Del är angelägel atl
ställningstaganden till markanvändningen i kustområdet, där så inte redan har
sketl, redovisas av kommunerna i form av markdispositionsplaner vilka är
antagna av full­mäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de starka naturvårds- och
friluftslivsintressena i kustom­rådet bör följande utgångspunkter gälla för det
fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet i länet tillhör de områden i landet där
del är särskilt angelä­get att friluftslivets och naturvårdens intressen
säkerställs bl. a. genom för­ordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna atl bevara eller genom olika ålgärder
öka tillgängligheten till stränderna bör särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för ytteriigare enskild fritidsbebyggelse
är begränsat. Plane­ringen bör inriktas på alt reservera mark för fritidsboende
i andra former och för anläggningar som tillgodoser friluftslivets behov.
Enskild fritidsbe­byggelse bör endast komma till stånd då del kan ske i form av
mindre kom­pletteringar av befintlig bebyggelse. De i Kristianstads kommun
föreslagna utbyggnadsområdena för fritidsbebyggelse i strandnära lägen bör
omprö­vas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ett led i strävandena att bevara tillgängligheten
till strändema bör också en översyn av helt eller delvis outbyggda detaQplaner
för fritidsbe­byggelse övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid utbyggnad av småbåtshamnar bör stor hänsyn tas
till friluftslivets, naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen.
Ytleriigare arealkrävan­de anläggningar som begränsar möjlighetema alt utnylQa
den allemans-rättsligt tillgängliga marken bör inte komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten atl i större utsträckning öppna
Ravlunda skjutfält i Simris­hamns kommun för allmänheten bör övervägas i samråd
mellan kommun, länsstyrelse och militära myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet i länet tillhör de områden i landet som
är särskilt vikliga för fisket. Fiskels intressen bör i enlighet med vad som
anförs i PM 1978-09-07 ägnas ökad uppmärksamhet i den fortsatta planeringen för
kust­området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Simrishamns kommun har i den kommunomfattande
markdispositions­planen redovisat ett område för utbyggnad av en ny
hamnanläggning med tillhörande industriområde söder om Simrishamns tätort.
Området är av riksintresse för naturvården. Även kulturminnesvårdens intressen
berörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att hamnplanering och
hamnutbyggnad samordnas med övrig samhällsplanering. Riktlinjer för en sådan
samordnad planering ges av regeringen. En planering för utbyggnad av en helt ny
hamn i Simris­hamn bör avvakta de ställningstaganden som kommer alt göras i
nämnda samordnade planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5  
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 213. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section905&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section906&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kullaberg-Hallandsåsen
och Öslskåne&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagsbehandlingen av regeringens proposition
om planering och samordning av samhällets insalser för rekreation och turism
(prop. 1975:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46) betonades särskilt, att syftet
alt använda de primära rekreationsområdena på etl ändamålsenligt sätt för
rekreation och turism i planeringen måste vägas mot den fysiska riksplane­ringens
övriga riktlinjer för dessa områden. Rekreationssyflet innebär bl. a. att
betydande delar av de primära rekreationsområdena kan behöva avsättas för
friluftslivets behov men också för vetenskaplig naturvård och kulturminnesvård.
Vidare uttalades att de primära rekreationsområdena i första hand är tänkta att
utnytQas för Qärrekrealion men atl man i plane­ringen samtidigt bör ta'hänsyn
lill behovet av närrekreation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som vägledning för det fortsatta planeringsarbetet
i de två primära re­kreationsområden som berör Kristianstads län bör, med stöd
av vad som anges i del föregående, gälla följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det stora behovet av områden för närrekreation i
länet och den begrän­sade tillgången på mark lämpad för friluftsliv m. m.,
innebär atl de berörda områdena bör planeras med särskild hänsyn lill den
närboende befolkning­ens rekreationsbehov. Planeringen bör inriktas på att
försiktigt komplette­ra de anläggningar för friluftsliv som redan finns. Stor
vikt bör fästas vid alt tillgodose naturvårdens och kulturminnesvårdens
intressen och atl be­vara landskapets karaktär. Planläggning för ytteriigare
enskild fritidsbe­byggelse bör inte ske. De utredningsområden för
fritidsbebyggelse som har lagts ut inom Östskåneområdel i Simrishamns,
Tomelilla och Kristian­stads kommuner bör omprövas. Restriktivitet bör iakttas
med att tillåta spridd bebyggelse, såväl fritidsbebyggelse som
permanentbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa planeringsfrågor som rör Hallandsåsen kräver
särskild uppmärk­samhet i det fortsatta planeringsarbetet i berörda kommuner.
Båstads kom­mun har inte genomfört den översyn av dispositionsplanen för
fritidsbe­byggelse på Hallandsåsen som ansågs önskvärd i regeringens beslut med
anledning av programskedet. De kommunala planerna anger att fortsatt ut­redning
skall ske beträffande markanvändningen för delar av Hallands­åsen. Regeringen
förutsätter alt utredningsarbetet inte syftar till att föreslå lokalisering av
nya områden för enskild fritidsbebyggelse, eller utveckling av spridd
fritidsbebyggelse. Ängelholms kommun har föreslagit ett område för ytterligare
fritidsbebyggelse vid Västersjön. Med hänsyn till friluftsli­vets intressen i
området bör planerna på bebyggelse omprövas:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare samråd bör ske mellan Båstads kommun
och länsstyrelsen om formerna för beaktande av naturvårdens och friluftslivels
intressen på Hallandsåsen. Därvid bör möjligheterna att genomföra de i länets
nalur­vårdsplan föreslagna förordnandena enligt naturvårdslagen i första hand
prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bör verka för att Båslads och
Ängelholms kommuner re­dovisar sina ställningstaganden till markanvändningen på
Hallandsåsen i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section907&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samordnade översiktliga planer i generalplanens form.
Länsstyrelsen får härvid överväga om etl föreläggande enligt 10 a §
byggnadslagen om upp­rättande av generalplan behövs för atl komma till rätta
med markanvänd­ningsfrågorna på åsen. Länsstyrelsen bör snarasl till regeringen
redovisa sina överväganden i denna fråga. I det fall länsstyrelsen anser att
ett före­läggande enligt nämnda paragraf bör utfärdas skall länsstyrelsen ange
de utgångspunkter som bör gälla för planeringen och avgränsa det område som
därvid bör planeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av fritidsbebyggelsens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor om fritidsbe­byggelsens utveckling i de områden i länet
som berörs av den fysiska riks­planeringens geografiska riktlinjer redovisas
särskilt av länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ivösjön&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En samordnad översiktlig
markanvändningsplanering bör enligt stats­makternas riktlinjer genomföras av
berörda kommuner. Planeringen bör syfta till atl tillgodose naturvårdens och
friluftslivets intressen i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, frilufisliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till del stora behovet
av rekreationsområden i Skåne finns i vissa delar av Kristianstads län särskild
anledning att i skogsbrukel beakta friluftslivels intressen. Detta gäller
särskill i de delar av länet som gränsar lill Malmöhus län. En särställning
intar bokskogsområdena i hela länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SkiQakliga uppfattningar föreligger
mellan länsstyrelsen och vissa kom­muner om de förslag lill säkerställande av
naturvårdens, kulturminnesvår­dens och friluftslivets intressen inom områden
med aktivt jord- och skogs­bmk som har lagts fram i länets nalurvårdsplan.
Fortsatta samråd med na­lurvårdsplanen som grund bör ske mellan kommunerna och
länsstyrelsen om vilka ålgärder som bör vidtas inom dessa områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Österlen och Bjärehalvön utgör
sådana större områden av betydelse för kulturminnesvården som i enlighet med
vad som anges i PM 1978-09-07 be­höver skyddas mot förändringar i slor skala av
landskapsbild och bebyg­gelsemönster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väg 10 vid Brösarps backar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med regeringens beslul
med anledning av programskedet i den fysiska riksplaneringen bör Simrishamns
kommun i sin planering utgå från en vägsträckning vid Brösarps backar som inte
äventyrar naturvärdena i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section909&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen har i beslul den 6 juli 1978 gett
länsstyrelsen i Malmöhus län uppdrag atl utreda behovet och lokaliseringen av
allmänflygfält i länet. Re­geringen erinrar om att samråd enligt nämnda beslut
skall ske mellan läns­styrelsema i Skåne om även vissa delar av Kristianstads
län bör omfallas av ulredningen. Ulredningen bör så långt möjligl samordnas med
det fort­satta arbetet med markhushållningsprogram för Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.11
Malmöhus län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslul
1978-12-07&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Markhushållningsprogram
för Skåne&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet med att upprätta ett program för
markhushållning som omfattar hela Skåne bör fullföQas snarasl möjligt. Den
sammanställning av kommu­nernas program för hushållning med jordbruksmarken som
länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län har redovisat innehåller inte
de regionala bedömningar som förutsattes i statsmaktemas beslut år 1975 med
anled­ning av programskedet i den fysiska riksplaneringen. Vad gäller de an­språk
på mark för tätorlsulbyggnad m. m. fram t. o. m. år 1980 som redovi­sas i de
kommunala programmen bör kommuner och länsstyrelser gemen­samt överväga på
vilkel sätl anspråken på främst jordbruksmark kan be­gränsas. De av kommunema
redovisade markanspråken fram till år 1990 står inte i överensstämmelse med
riktiinjema för hushållning med mark och vatten. Markanspråken för perioden
1981 -1990 bör därför övervägas på nytt i det fortsatta arbetet med alt
upprätta etl markhushållningspro­gram för Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markhushållningsprogrammet syftar lill att ge ett
för hela Skåne gemen­samt underlag som ger förutsättningar för att kravet på
långsiktig markhus­hållning skall kunna tillgodoses. I arbetet med att utforma
ett sådant pro­gram skall kravet på all tillgodose jordbrukels, skogsbrukets
och friluftsli­vets intressen vägas mot möjligheterna att tillgodose
bostadsförsörjnings­behovet och önskemålet om goda lokala arbetsmarknader.
Härvid bör självfallet även naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen
beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet bör delas in i två etapper och redovisas
till regeringen gemen­samt av länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län
vid de två redo­visningstillfällen som anges i PM 1978-09-07, dvs. i samband
med redovis­ningen av länsplanering 1980 och under år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section912&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med utgångspunkt i den pågående områdesplaneringen
för tätorterna i Skåne bör i den första etappen arbetet koncentreras till atl
bedöma det markbehov som oundgängligen erfordras för tätortemas expansion fram
till år 1990. Vidare bör i denna etapp de närmaste årens behov av mark för
samhällsbyggande klarläggas. Kommunerna och länsstyrelsema bör ge­mensamt ta
ställning lill för vilka orter områdesplaner i första hand bör upprättas.
Ställningstagandena bör bygga på bedömningar om lämplig tät­ortsstruktur inom
resp. kommun. Länsstyrelserna bör därvid föra över­läggningar med berörda
kommuner och kommunalförbund om behovet av regionala överväganden om
tälortsstrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den begränsade tid som står till
förfogande bör områ­desplanema kunna utformas relativt enkelt.
Lantbruksnämnderna och skogsvårdsstyrelserna bör, där så inte redan har skett,
efter samråd med länsstyrelserna och berörda kommuner göra ytterligare bedömningar
av jordbruksmarkens och skogsmarkens värde som underlag för kommuner­nas
områdesplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna bör i största möjliga utsträckning
söka anpassa det sär­skilda utredningsarbete rörande markhushållningsfrågor som
bedrivs av länsstyrelsema så atl det material som kommer fram kan utnyttjas av
kom­munema i deras överväganden beträffande behovet av mark för tätortsut­byggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema skall med utgångspunkt i en
sammanställning och ut­värdering av det år 1980 föreliggande resultatet av
kommunemas arbete med områdesplaner analysera hur överväganden om olika
altemativ be­träffande tätortemas tillväxt inverkar på kravet på
markhushållning. I ar­betet med länsplanering 1980 skall med ulgångspunkl i
denna analys en av­stämning göras mot de förslag lill planeringstal för
kommunema som moti­veras från regionalpolitiska utgångspunkter. Länsstyrelsema
skall i för­slaget till länsplanering 1980 redovisa resultatet av denna
avstämning och översiktligt redogöra för hur den har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid samma tidpunkt som länsplanering 1980 redovisas
skall länsstyrel­sema till regeringen redovisa resultatet av den första etappen
i det fortsatta arbetet med markhushållningsprogrammet och redovisa
utgångspunkterna för arbetet i den andra etappen. I redovisningen bör anges de
fortsatta åt­gärder, utöver den samordning som sker inom kommunalförbundens
ram, som länsstyrelserna anser behöver vidtas för atl ett markhushållningspro­gram
för Skåne skall kunna färdigställas och redovisas under år 1982. Här­vid bör
länsstyrelsema överväga om konflikterna om marken motiverar att hela Skåne
eller delar därav på sikt bör bli föremål för en samlad regionpla­nering.
Förslag härom, inbegripet förslag gällande huvudmannaskap för en sådan
planering, bör också redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på atl etl markhushållningsprogram för
Skåne färdigställs och att kommunemas planering utvecklas vidare är det
angeläget att ut­vecklingen av spridd bebyggelse ägnas särskild uppmärksamhet i
områden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section913&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section914&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;där
konflikter rörande markens användning är framträdande. Bl. a. bör till­kommande
bebyggelse lokaliseras i direkt anslutning till befintliga samhäl­len och
bebyggelsegrupper.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbruksstyrelsen och statens planverk har genom
särskilt beslut den 7 september 1978 fått regeringens uppdrag alt gemensamt
lämna kommuner­na vägledning för och exempel på hur den kommunala planeringen
kan ul­föras så alt den tillgodoser intresset av att skydda jordbruksmarken. De
båda verken bör lägga upp sitt arbete med anledning av detta uppdrag så att
länsstyrelserna och kommunerna i Skåne med förtur får vägledning för det
förestående arbetet med sådan områdesplanering som har angetts ovan. Samråd bör
härvid ske med länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad
kusi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga markanvändningsplanering som pågår
i berörda kom­muner bör utvecklas vidare. Del är angeläget atl
ställningstaganden till markanvändningen i kustområdet, där så inte redan har
skett, redovisas av kommunerna i form av markdispositionsplaner vilka är
antagna av full­mäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill de starka naturvårds- och
friluftslivsintressena i kustom­rådet bör föQande utgångspunkter gälla för det
fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet i länet tillhör de områden i landet där
det är särskilt angelä­get att friluftslivels och naturvårdens intressen
säkerställs bl. a. genom för­ordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är, som länsstyrelsen särskill framhåller,
angeläget alt de strandom­råden som ännu är obebyggda och de luckor som finns i
strandbebyggelsen bevaras obebyggda. Möjligheterna atl bevara eller genom olika
åtgärder öka tillgängligheten till stränderna för friluftslivet bör särskilt
uppmärk­sammas belräffande områdena öster om Trelleborg, vid Skälderviken och
på Falslerbohalvön. De starka naturvårds- och kullurminnesvårdsin-tressena i
området vid Ålabodarna och Glumslöv i Landskrona kommun motiverar atl slor
återhållsamhet iakttas med att tillåla ytterligare bebyg­gelse där. De
synpunkter på bebyggelseutvecklingen i området som läns­styrelsen har fört fram
bör beaktas i den fortsatta planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för ytterligare enskild fritidsbebyggelse
är begränsal. Plane­ringen bör inriktas på alt reservera mark för fritidsboende
i andra former och för anläggningar som tillgodoser friluftslivets behov.
Enskild fritidsbe­byggelse bör endast komma lill stånd då det kan ske i form av
mindre kom­pletteringar av befintlig bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ett led i strävandena att bevara tillgängligheten
till stränderna bör också en översyn av helt eller delvis oulbyggda
detaljplaner för fritidsbe­byggelse övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid utbyggnad av småbåtshamnar bör stor hänsyn tas
till friluftslivets, naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen.
Ytterligare arealkrävan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section916&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de anläggningar som begränsar möjlighetema atl utnytQa den
allemans­räitsligt tillgängliga marken bör inte komma lill slånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringen av lätortsulvecklingen
i stort i kustområdet och av de en­skilda lätortemas ulbyggnad bör självfallet
samordnas med de övervägan­den om tätorts frågorna som görs inom ramen för del
fortsalla arbelel med markhushållningsprogrammet för Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör i enlighet
med vad som anförs i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsatia
planeringen för kustområdet. Sär­skilt Öresundsregionen har betydelse för såväl
yrkes- som fritidsfisket. Förorenande utsläpp och utfyllnad av grunda vikar bör
i största möjliga ut­sträckning undvikas om de innebär att viktiga
reproduktions- eller fångst­områden förslörs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag föreligger från Landskrona
kommun om en utvidgning av hamn-och industriverksamheten i anslutning till
Landskrona hamn, det s.k. Sundshamnsprojeklet. Förslaget är f. n. föremål för
regeringens prövning enligt 136a§ byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget all hamnplanering
och hamnutbyggnad samordnas med övrig samhällsplanering. Riktlinjer för en
sådan samordnad planering ges av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kullaberg-Hallandsåsen och Sydvästra Skånes sjö- och
åslandskap&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagsbehandlingen av
regeringens proposition om planering och samordning av samhällets insatser för
rekreation och turism (prop. 1975: 46, CU 1975/76: 2, rskr 1975/76: 46)
betonades särskilt, att syftet att använda de primära rekreationsområdena på
ett ändamålsenligt sätt för rekreation och turism i planeringen måsle vägas mot
den fysiska riksplane­ringens övriga riktlinjer för dessa områden.
Rekreationssyftet innebär bl. a. att betydande delar av de primära
rekreationsområdena kan behöva avsättas för friluftslivets behov men också för
vetenskaplig naturvård och kulturminnesvård. Vidare uttalades alt de primära
rekreationsområdena i första hand är tänkta atl utnytQas för Qärrekrealion men
alt man i plane­ringen samtidigt bör ta hänsyn till behovel av närrekrealion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som vägledning för det fortsatta
planeringsarbetet i de två primära re­kreationsområden som berör Malmöhus län
bör,med stöd av vad som an­ges i det föregående, gälla föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det stora behovet av områden för
närrekreation i länet och den begrän­sade tillgången på mark lämpad för
friluftsliv m. m., innebär att de berörda områdena bör planeras med särskild
hänsyn till den närboende befolkning­ens rekreationsbehov. Planeringen bör
inriktas på att försiktigt komplette­ra de anläggningar för friluftsliv som
redan finns. Stor vikt bör fästas vid att tillgodose naturvårdens och
kulturminnesvårdens intressen och att be­vara landskapets karaktär.
Planläggning för yllerligare enskild fritidsbe­byggelse bör inte ske.
Restriktivitet bör iakttas med att tillåta spridd be­byggelse, såväl
fritidsbebyggelse som permanentbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section917&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section918&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av fritidsbebyggelsens uiveckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor om fritidsbe­byggelsens utveckling i de områden i länet
som berörs av den fysiska riks­planeringens geografiska riktlinjer redovisas
särskilt av länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjema för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ringsjöarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta
markanvändningsplaneringen i Ringsjöområdel bör inrik­tas på att tillgodose
friluftslivets och naturvårdens intressen. Med hänsyn härtill är en fortsatt
utbyggnad av Bosjökloslerområdet i Höörs kommun inte lämplig. Beträffande de
för friluftslivet mesl attraktiva delarna av om­rådet bör prövas i vilken
utsträckning dessa bör säkerställas genom förord­nanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund av den begränsade
tillgången på mark lämpad för närrekreation och friluftsliv i Malmöhus län,
finns särskild anledning alt i skogsbruket beakta friluftslivets intressen. En
särställning intar härvid bokskogsområ­dena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill all länet i sin
helhet utgörs av kulturlandskap är en så­dan samlad behandling av naturvårdens,
kulturminnesvårdens och frilufts­livets intressen som anges i PM 1978-09-07
särskilt angelägen i Malmöhus län. För bedömningen i planeringsarbetet av
naturvårdsfrågor bör bl.a. den av länsstyrelsen antagna naturvårdsplanen vara
av betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vägar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I de fall planerade vägutbyggnader
berör områden av riksintresse för naturvården, friluftslivet och
kulturminnesvården bör sådana vägslräck­ningar övervägas som så långt möjligl
minskar konfliktema med dessa in­tressen. Vägfrågoma bör vidare ägnas särskild
uppmärksamhet i pågående områdesplanering för lälortema och i det fortsatta
arbetet med markhus­hållningsprogrammet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har i beslut den 6 juli
1978 gett länsstyrelsen i Malmöhus län uppdrag att utreda behovet och
lokaliseringen av allmänflygfält i länet. Länsslyrelsen skall i samråd med
länsslyrelsen i Kristianstads län bedöma om även vissa delar av Kristianstads län
bör omfattas av utredningen. Ul­redningen bör så långt möjligt samordnas med
det fortsatta arbetet med markhushållningsprogram för Skåne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section919&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section920&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.12 Hallands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-02-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frågor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Markhushållning i kustkommunerna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtiiga kommuner i länet utom
Hylte kommun är kustkommuner. Dessa kommuner har upprättat översiktliga
markdispositionsplaner för si­na resp. kustområden. Laholms och Varbergs
kommuner har vidare redo­visat kommunomfattande markdispositionsplaner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den planering som har utförts under
planeringsskedet är emellertid, som bl.a. länsslyrelsen och flera ämbetsverk
framhåller, inte helt tillräcklig mot bakgrund av statsmakternas riktlinjer för
hushållning med mark och vatten. Den översiktliga markanvändningsplaneringen
bör därför utveck­las vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Många intressen konkurrerar om
marken i kustkommunema. Bebyggel­sen i Hallands län är koncentrerad till
kustområdet. Tätortema är till stor del omgivna av god jordbruksmark.
Fritidsbebyggelsen övergår i stor om­fattning till att bli bostäder för
helårsboende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen finner att de komplicerade förhållanden som
råder beträffan­de markanvändningen i länets kustkommuner ställer särskilda
krav på elt fortsatt utvecklings- och planeringsarbete med utgångspunkt i bl.
a. riktlin­jema för hushållning med mark och vatten. Den planering som har
utförts för kustområdet behöver inordnas i en inlerkommunal planering för
länets kustkommuner. Arbetet, som bör bedrivas av kommunema i samarbete med
länsstyrelsen, bör inledas med att närmare avgränsa det område som bör bli föremål
för en sådan samordnad planering. Statens planverk bör bi­träda med allmänna
råd om den närmare uppläggningen och inriktningen av arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I arbetet bör ingå att upprätta elt
för kustkommunema gemensamt mark­hushållningsprogram, i vilket bl.a. behandlas
bebyggelse- och tälorts­struklur, hushållning med mark för de areella
näringarna samt naturvår­dens och friluftslivets intressen. Programmet bör
ulgöra ett för länets kust­kommuner gemensamt underlag som i grova drag anger
hur den fysiska riksplaneringens krav på markhushållning skall kunna
tillgodoses. Pro­gramarbetet bör kunna bygga på det belydande utrednings- och
analysar­bete som länsslyrelsen och resp. kommun i samarbete har genomfört för
främst kustområdet i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I arbetet med att utforma ett sådant
markhushållningsprogram skall kra­vet på atl tillgodose bl. a. jordbrukels,
naturvårdens och friluftslivets in­tressen vägas mot möjligheterna att
tillgodose bostadsförsörjningsbehovet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section922&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
önskemålet om goda lokala arbetsmarknader. I programarbetet bör in­gå all
redovisa av kommunerna antagna målsättningar i fråga om den fram­tida
bebyggelse- och lätortsstrukturen för permanent bosättning. Härvid bör man
således ta ställning till var en omvandling av fritidsbebyggelse till
permanenta bostäder enligt kommunemas uppfattning inte är önskvärd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet med kommunemas jordbruksmarksprogram bör
slutföras och ses som ell led i arbetet med all upprätta etl program för
markhushållning i kustkommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Parallellt med att ett markhushållningsprogram
upprättas, bör kommu­nerna påbörja arbete med alt utarbeta områdesplaner för
tätortemas in­tresseområden. De omfattande osäkerhetszoner för tätorternas
tillväxt som har redovisats av flera av kustkommunerna bör härvid minskas. Kom­munerna
och länsslyrelsen bör gemensamt ta ställning till för vilka områ­den och orter
områdesplaner i första hand bör upprätias. Ställningstagan­dena bör bygga på de
bedömningar som kan göras mot bakgrund av befinl­ligl material om lämplig
tätorlsslruktur inom resp. kommun. Länsslyrelsen bör härvid föra överläggningar
med kommunerna om behovel av regionala överväganden om lätortsstrukturen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn främst till de starka naturvårds- och
friluftslivsintressena i kustområdet bör vidare följande utgångspunkter gälla
för del fortsatta pla­neringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet i länet tillhör de områden i landet där
det är särskilt angelä­get att friluftslivets och naturvårdens intressen
säkerställs bl. a. genom för­ordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna alt bevara eller genom olika ålgärder
öka tillgängligheten till stränderna bör särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utrymmet för ytterligare fritidsbebyggelse är
ytterst begränsat. Plane­ringen bör inriktas på att reservera mark för
anläggningar som tillgodoser friluftslivets behov. Enskild fritidsbebyggelse
bör endast komma lill stånd då det kan ske i form av mindre kompletteringar av
befintlig sådan bebyg­gelse. De i Falkenbergs kommun föreslagna
ulbyggnadsområdena för fri­tidsbebyggelse i kustområdet bör omprövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som ett led i strävandena alt bevara
tillgängligheten till stränderna bör den översyn som kommunerna har påbörjat av
helt eller delvis outbyggda detaQplaner för fritidsbebyggelse fullföQas. Vidare
bör tillgängligheten till strändema uppmärksammas särskilt vid de överväganden
om tätorts- och bebyggelsemönstret som skall göras enligt vad som har angetts
tidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En samordnad planering av områden och anläggningar
för friluftslivet är med hänsyn till de knappa markresurser som står lill
förfogande särskill angelägen i kustområdet i Hallands län. Kommunerna och
länsslyrelsen bör i samråd studera olika utbyggnadsmöjligheter för
småbåtshamnar, campingplatser och andra enkla fritidsboendeformer, t. ex.
stugbyar och vandrarhem. Även behov av förbättrad vägstandard,
parkeringsplatser, vatten- och avloppsanordningar etc. bör studeras. Det är
angeläget att un-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section923&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section924&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dersöka
var anläggningar för friluftslivet kan lokaliseras i anslutning lill stranden
utan att naturvärden skadas. Vidare bör slor hänsyn las till all­mänhetens
möjligheter att nyUja strandområdena för bad och strövande samt till
kulturminnesvårdens intressen. Ytterligare arealkrävande anlägg­ningar som
begränsar möjligheterna atl utnytQa den allemansräitsligt till­gängliga marken
bör inte komma till stånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mycket
begränsade markområden är tillgängliga enligt allemansrätten på Onsalahalvön i
Kungsbacka kommun. För det skyddsområde som bör avgränsas kring Råö
rymdobservatorium bör sådana bestämmelser efter­strävas som, utan att inkräkta
på verksamheten vid rymdobservatoriel. i största möjliga utsträckning medger
att allmänheten får möjlighet att vistas inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet
i länet tillhör de områden i landet som är särskilt viktiga för fisket. Fiskels
intressen bör i enlighel med vad som anförs i PM 1978-09-07 ägnas ökad
uppmärksamhet i den fortsatta planeringen för kust­området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet
av det fortsalla arbetet med att åstadkomma en god markhus­hållning i
kustkommunerna skall redovisas av länsstyrelsen till regeringen vid de två
redovisningstillfällen som anges i PM 1978-09-07, dvs. i sam­band med
redovisningen av länsplanering 1980 och under år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningen
år 1980 får ses som en etappredovisning, dvs. en redovis­ning av hur långt
arbetet med ett program för markhushållning saml områ­desplanering m. m. har
kommit vid del tillfälle då redovisningen lämnas. Vid denna redovisning bör
vidare anges närmare förslag i fråga om de kust-och strandområden som bör
skyddas särskilt genom förordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall vidare med utgångspunkt i en
sammanställning och utvärdering av det år 1980 föreliggande resultatet av
kommunemas arbete med områdesplaner m. m. analysera hur överväganden om olika
altemativ beträffande lätortemas tillväxt inverkar på kravet på
markhushållning. I arbetet med länsplanering 1980 skall, med utgångspunkt i
denna analys, en avstämning göras mot de förslag lill planeringslal för
kommunema som motiveras från regionalpolitiska utgångspunkter. Länsslyrelsen
skall i länsplanering 1980 översiktligt redovisa resultatet av en preliminär av­stämning
och redogöra för hur den har skett.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
samma lidpunkt som länsplanering 1980 redovisas skall länsstyrel­sen till
regeringen redovisa om särskilda ålgärder behöver vidtas för atl elt program
för markhushållning för kustkommunema skall kunna färdigstäl­las och redovisas
under 1982. Härvid bör länsstyrelsen överväga om kon­flikterna om marken
motiverar atl kustkommunerna i länet på sikt bör bli föremål för en
inlerkommunal planering i fastare former. Förslag härom, inbegripet förslag om
hur en sådan planering lämpligen bör organiseras, bör också redovisas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
skall vidare, senast i samband med redovisningen av läns-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section925&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section926&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;planering
1980, redovisa om fortsatt planering för någol eller några områ­den i
kustkommunema bör ske med stöd av bestämmelsema i 10 a§ bygg­nadslagen om
upprättande av generalplan. 1 del fall länsstyrelsen anser att föreläggande
enligt nämnda paragraf bör utfärdas skall länsslyrelsen ange de utgångspunkter
som bör gälla för planeringen och avgränsa del eller de områden som därvid bör
planeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgsregionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kungsbacka kommun i Hallands län ingår i
Göteborgsregionens kom­munalförbund. FöQande utgångspunkter för planeringen av
Göteborgsre­gionen bör därför, vid sidan av vad som har angetts ovan i
avsnittet om markhushållning i kustkommunema, gälla för den fortsatta
planeringen i Kungsbacka kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markanvändningsplaneringen för de kommuner som
tillhör kommunal­förbundet har drivits framåt under planeringsskedet. Det finns
emellertid brister beträffande behandlingen av jordbrukels intressen i den
kommuna­la planeringen. Betydande arbele återstår också vad gäller åtgärder för
att säkerställa naturvårdens och friluftslivets intressen i regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget all i Göteborgsregionen få till
slånd en samordnad pla­nering som ger förutsättningar för en god markhushållning
och möjliggör en avstämning av markhushållningskraven mot de regionalpolitiska
målen om goda lokala arbetsmarknader och mot bostadsförsörjningsbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet med en sådan samordnad planering bör kunna
bygga på det ma­terial som kommunema har arbetat fram under planeringsskedet
och på det utredningsmaterial som har utarbetats av Göteborgsregionens kommu­nalförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunernas arbete med områdesplaner bör
fullföljas. Härvid bör bl.a. erforderiig hänsyn tas lill kravet på att hushålla
med jordbruksmar­ken. Arbetet med områdesplanering bör bl. a. ses som ett led i
samordning­en av planeringsarbetet i Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Hallands, Göteborgs och Bohus
saml Älvsborgs län bör samråda med Göteborgsregionens kommunalförbund och med
de be­rörda kommunema om hur det fortsatta samordnade planeringsarbetet bör
läggas upp för all svara mot önskemålet om god markhushållning och in­tentionerna
i den regionalpolitiska planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som anges i PM 1978-09-07 skall de förslag till
planeringslal som länssty­relsen skall redovisa i länsplanering 1980 bygga bl.
a. på överväganden om olika alternativ beträffande tätorternas tillväxt.
Länsstyrelsema skall vida­re i samband med redovisningen av länsplanering 1980
gemensamt till re­geringen redovisa resultatet av ovan nämnda samråd och lämna
förslag be­träffande inriktningen av del fortsatta planeringsarbetet.
Länsstyrelserna bör härvid särskilt överväga om en regionplan för
Göteborgsregionen bör upprättas. Eventuella förslag till avgränsning av områden
som bör upp­märksammas i en sådan regionplanering bör också anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section927&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section928&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av forlsalt planering
för Göteborgsregionen skall redovisas gemensamt av länsstyrelsema till
regeringen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väröområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De miQömässiga förutsättningama i
Väröområdet i Varbergs kommun för sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringn är i flera av­seenden goda. Möjlighetema till ytterligare
utsläpp lill luft av försurande ämnen är emellertid liksom i övriga delar av
västra Sverige ytterst begrän­sade med hänsyn lill den redan starkt påverkade
mark- och sötvaltenmil­jön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa andra begränsningar i
lokaliseringsförutsättningarna innebär re­striktioner för att etablera vissa
typer av industri på Väröhalvön. Del gäller främsl avsaknaden av djuphamn, den
bristande tillgången på stora kvanti­teter sölvatten saml restriktioner som är
en föQd av säkerhetskraven vid Ringhals kämkraftverk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjer för en samordnad
hamnplanering har getts av regeringen. Den­na planering syftar lill en för det
svenska hamnväsendel samordnad plan som skall vara vägledande för den
långsikliga statliga hamnpolitiken. Frå­gan om en slörre hamn bör anläggas i
Väröområdet bör övervägas inom ra­men för den samordnade hamnplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De restriktioner för
markanvändningen som har ställts upp med lanke på säkerheten vid Ringhals
kärnkraftverk innebär vissa begränsningar i möj­lighetema att lokalisera
bostadsbebyggelse, industri etc. till Väröhalvön. I enlighet med vad som anges
i PM 1978-09-07 bör de utgångspunkter för planeringen och de former för samråd
mellan berörda myndigheter som föreslås i rapporten Användning av marken kring
kärnkraftverk (statens planverk, rapport 42) Qäna som vägledning för den
fortsatta kommunala planeringen. Den handläggningsordning som föreslås i
rapporten innebär att det i första hand ankommer på kärnkraftinspeklionen,
länsstyrelsen och kommunen all i samråd söka nå en rimlig avvägning mellan
säkerhets­kraven och de övriga önskemål beträffande markanvändningen som kan
hävdas av kommunen och andra. Om myndighetema inte är eniga om en sådan
avvägning kan frågan hänskjutas till regeringen för avgörande, t. ex. i samband
med fastslällelse av plan eller vid prövning av lokalisering av in­dustri lill
området enligt beslämmelserna i 136 a§ byggnadslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planberedskapen i Väröområdet är
god. Det finns f n. med utgångs­punkt i den fysiska riksplaneringens riktlinjer
inte skäl att kräva ytterligare planeringsålgärder inom området. Det är
samtidigt angeläget att handlings­friheten bevaras genom att sådan
markanvändning undviks som kan för­svåra en framtida industrietablering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjema för lokalisering av
sådan industri som behandlas i den fysis­ka riksplaneringen övervägs vidare i
arbelel med den rapport om hushåll­ning med mark och vallen som f n. ularbelas
inom bostadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section930&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kullaberg-Hallandsåsen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid riksdagsbehandlingen av
regeringens proposition om planering och samordning av samhällets insatser för
rekreation och turism (prop. 1975:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46) betonades
särskilt, att syftet att använda de primära rekreationsområdena på ett
ändamålsenligt sätt för rekreation och turism i planeringen måste vägas mot den
fysiska riksplane­ringens övriga riktlinjer för dessa områden.
Rekreationssyftet innebär bl.a. att betydande delar av de primära
rekreationsområdena kan behöva avsättas för friluftslivets behov men också för
vetenskaplig naturvård och kulturminnesvård. Vidare uttalades att de primära
rekreationsområdena i första hand är tänkta att utnyttjas för Qärrekrealion men
att man i plane­ringen samtidigt bör ta hänsyn till behovet av närrekreation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som vägledning för del fortsatta
planeringsarbetet för Kullaberg-Hal­landsåsen bör, vid sidan av vad som har
angetts i del föregående om mark­hushållning i kustkommunema, gälla föQande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del stora behovet av områden för
närrekreation och den begränsade till­gången på mark lämpad för friluftsliv m.
m. för befolkningen i västra Skåne och vid södra Hallandskusten, innebär att
Kullaberg-Hallandsåsen bör planeras med särskild hänsyn till den närboende
befolkningens rekrea­tionsbehov. Planeringen bör inriktas på atl försiktigt
komplettera de an­läggningar för friluftsliv som redan finns. Stor vikt bör
fästas vid all till­godose naturvårdens och kulturminnesvårdens intressen och
att bevara landskapets karaktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Laholms kommun har angett att
kommunen har en god planberedskap för fritidsbebyggelse i de inre delama av
kommunen. Planläggning för en­skild fritidsbebyggelse bör inte ske inom det
primära rekreationsområdet. Restriktivitet bör iakttas med alt tillåta spridd
bebyggelse, såväl fritidsbe­byggelse som permanentbebyggelse inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bolmen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhöll i sitt beslut
år 1975 med anledning av programske­det i den fysiska riksplaneringen att
planeringen för Bolmenområdet bör klargöra förutsättningarna för
bebyggelseutvecklingen i området under hänsynslagande till friluftslivets,
naturvårdens m. fl. intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom det förslag till översiktlig
markanvändning för Bolmenområdet som har presenterats under våren 1978 (Bolmen
78) har förutsättningama för markanvändningen i området getts en klarare
belysning. Förslaget är emellertid mer inriktat på exploatering för
fritidsbebyggelse än på atl till­godose friluftslivels, naturvårdens m.fl.
intressen. Bolmenområdet är elt viktigt rekreationsområde för en betydande del
av befolkningen i Sydsveri­ge. Områdets värde för rekreation och friluftsliv
kan förväntas öka. Detta motiverar att man iakttar restriktivitet med att
tillåta enskild fritidsbebyg­gelse i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta planeringsarbetet inom resp. kommun bör
syfta lill att lill-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section931&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section932&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;godose naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens intressen inom Bolmenområdet. Stor hänsyn bör vidare tas
till jord- och skogsbru­kets samt fiskets intressen och till Bolmens användning
som vattentäkt. Enskild fritidsbebyggelse bör övervägas först sedan
naturvårdens, frilufts­livels och kulturminnesvårdens intressen har
tillgodosetls saml med beak­tande av de areella näringamas intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av fritidsbebyggelsens utveckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor om fritidsbe­byggelsens utveckling i de områden i länet
som berörs av den fysiska riks­planeringens geografiska riktlinjer redovisas
särskilt av länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjema för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fegen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till främst de starka
naturvårdsintressena i Fegenområdel bör Fegenkommilténs förslag till riktlinjer
för bebyggelseutvecklingen i området ligga till grund för den fortsatta
planeringen i berörda kommuner, dvs. i Hallands län i Falkenbergs kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och frUuflsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det forisatta planeringsarbetet i kommunerna. Med hänsyn
till behovet av rekreations­områden i Hallands län finns särskild anledning att
i skogsbrukel beakta friluftslivets intressen. Detta gäller främst i länets
kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bör uppmärksamma de utgångspunkter som anges
i PM 1978-09-07 för skogsbrukets behandling i det fortsatta planeringsarbetet.
I promemorian anges bl.a. alt förordnanden enligt naturvårdslagen kan be­höva
utfärdas om längre gående inskränkningar i skogsbruket än vad som följer av
hänsynsreglema i skogs vård slagen bedöms nödvändiga. Förord­nanden enligt
naturvårdslagen kan särskill behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden.
Vidare bör behovet av åtgärder till skydd för länets bokskogsområden
uppmärksammas. I regeringens proposition om riktlin­jer för skogspolitiken som avses
att läggas fram under våren 1979 kommer bl. a. de allmänna hänsynsreglema i
skogsbruket all behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen har efter samråd med
kommunema fattat beslut om en na­lurvårdsplan. Denna bör ligga till grund för
den fortsatta behandlingen av naturvårdens och friluftslivets intressen i
länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De inre delarna av länet har
naturgivna fömtsättningar för fritidsbebyg­gelse och är så belägna att en
växande efterfrågan på sådan bebyggelse kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section933&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section934&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förväntas. Utrymmet för ytterligare fritidsbebyggelse i
dessa delar är be­gränsal med hänsyn till motstående intressen. Lokalisering av
fritidsbe­byggelse till dessa områden bör föregås av översiktliga studier och
delaQ­planering. Planeringen bör inriktas på att skapa förutsättningar för
frilids-boende också för sådana grupper av befolkningen som inte äger
fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är det angeläget atl ytterii­gare samråd sker i Hallands län mellan
kraflföretag, kommuner, länssty­relse och övriga berörda länsmyndigheter om
behovel av mark för kraft­ledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väg E6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kustkommunema bör inför det
fortsatta program- och planeringsarbetet utgå från att väg E6 skall byggas ut i
den sträckning som har föreslagits av den särskilda samrådsgruppen i länet med
representanter för kommuner­na, länsstyrelsen, landstinget och vägverket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hamnar och fiygplalser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden rörande utbyggnad av
hamnar och flygplatser bör göras inom ramen för den samordnade hamn- och
flygplatsplanering som genom­förs enligt särskilda riktlinjer från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har i prop. 1978/79:70
förelagt riksdagen förslag om mark­förvärv för etl nytt övnings- och skjutfält
för Hallands regemente i ett om­råde vid Mästocka ca 30 km öster om Halmstad.
Beslut väntas fattas av riksdagen under våren 1979. Om riksdagen fattar beslut
enligt propositio­nen bör överläggningar inledas mellan representanter för
försvaret och Halmstads kommun om möjlighetema atl utnyttja Skedalaheds övnings­område
för civilia ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget atl Hökafället i
Laholms kommun kan utnytQas för fri­luftslivet och naturvården.
Överbefälhavaren har den 12 december 1978 uppdragit åt chefen för flygvapnet
att utreda och senast den 1 april 1979 re­dovisa möjligheterna och
konsekvensema av att flytta den verksamhet som nu bedrivs på Hökafället till
annal skjulområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Halmstads kommun bör i sin
planering utgå från att Ringenäs skjulfält skall bibehållas och att någon
inskränkning av utbildningsverksamheten i förhållande till nuläget inte kan
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:46.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section936&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.13    Göteborgs och Bohus län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-03-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frägor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Obruten kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ställningstaganden till
markanvändningen i det obrutna kustområdet har redovisats av berörda kommuner i
form av markdisposilionsplaner vilka är antagna av kommunfullmäktige. I
planerna har angetts ett stort antal ut­byggnadsområden för fritidsbebyggelse
och perrhanenlbebyggelse, för vil­ka kommunema avser att närmare studera
markanvändningen genom om­rådesplanering. I enlighel med vad som anges i det
föQande bör de redovi­sade markdispositionsplanerna ses över i vissa avseenden
för alt kunna lig­ga till grund för fortsalt planeringsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de starka naturvårds-
och friluftslivsintressena i kust-och skärgårdsområdet i länet och intresset
alt bevara de särskilda natur­värden som det obrutna kustområdet har bör
föQande utgångspunkter gälla för det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kust- och skärgårdsområdet i länet tillhör
de områden i landet där det är särskilt angelägel alt friluftslivets och
naturvårdens intressen säkerställs bl. a. genom förordnanden enligt
naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stora anspråk ställs på marken i
norra Bohusläns kustområde, framför allt för fritidsbebyggelse i olika former.
Det är angelägel att utvecklingen av bebyggelse m. m. planeras så all större
sammanhängande, och av be­byggelse orörda områden bevaras. 1 de fortsalla
översiktliga planmässiga bedömningar som kommer att göras av hur tillkommande
bebyggelse bör lokaliseras och dimensioneras bör effekterna på naturmiQön av
bl. a. ökad förslitning och slora grundvattenuttag uppmärksammas särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av mark för
permanenlbosläder och verksamheter som tillgodo­ser den bofasta befolkningens
behov bör uppmärksammas. Utvecklingen av bebyggelse och anläggningar för turism
och frilufisliv i kust- och skär­gårdsområdet bör planeras så att den bofasta
befolkningens intressen till­godoses. Frågan om omvandling av helårsbostäder
till fritidshus behandlas med förtur i den utredning om frilidsboendel som
regeringen har tillsatt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den mark som bedöms lämplig för
utveckling av fritidsbebyggelse bör i första hand reserveras för fritidsboende
i andra former än enskild fritidsbe­byggelse och för anläggningar som tillgodoser
friluftslivets behov. Ytterli­gare enskild fritidsbebyggelse bör som regel
endast övervägas i form av mindre kompletteringar av befintlig bebyggelse.
Anläggningar för turism och friluftsliv bör ges en skala och utformning i
övrigt som är anpassad lill den lokala miljön. Större anläggningar av
hotellkaraktär bör lokaliseras lill befintliga samhällen. 6   Riksdagen
1978/79. I saml. Nr 213. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section938&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Omfattningen av och formerna för den
fritidsbebyggelse som föreslås tillkomma i de utbyggnadsområden som har angetts
i de redovisade mark­dispositionsplanerna bör övervägas ytterligare med
beaktande av vad som har anförts ovan. Detta gäller även för de
utbyggnadsområden där områ­desplaner redan har upprättals. Länsstyrelsen bör
överlägga med kommu­nema om för vilka områden sådana ytterligare överväganden
bör ske i det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ökade anspråk på hamnplatser för fritidsbåtar
som kan förutses i det obrutna kustområdet kan komma atl innebära konflikter
med bevarandein­tressena och fiskets intressen. Flera av de lägen för
småbåtshamnar som har föreslagits i den översiktliga planeringen berör områden
av stort värde för naturvården. Det är angeläget att utbyggnaden av småbåtshamnar
grundas på bedömningar i regional skala av det obrutna kustområdets ka­pacitet
och resurser för fritidsbåtar. För atl minska konfliktema med andra intressen
bör tillkommande småbåtshamnar i första hand förläggas i an­slutning lill
befintliga tätorter eller hamnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de redovisade markdispositionsplanerna för
kustområdet har några ut­byggnadsområden för icke lätortsanknuten industri
angetts, bl. a. vid San­näs i Tanums kommun. En utbyggnad av hamnberoende
industri i det om­råde som har reserverats vid SannäsQorden skulle innebära
stora konflik­ter med naturvårdens och fiskets intressen. Ulbyggnad av industri
i det obrutna kustområdet bör med hänsyn till bevarandeinlressena ske i anslut­ning
till befintliga tätorter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen anför i sitt yttrande att
verksamheter som inte skall prö­vas av regeringen enligt 136 a § byggnadslagen
kan etableras på ett flertal platser längs kusten, bl. a. i det obrutna
kustområdet, ulan att konflikt upp­kommer med riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen. Regeringen under­stryker att det inte entydigt kan slås fast
vilken industriell verksamhel som skall prövas eller inte prövas enligt 136 a §
byggnadslagen. Frågan om en viss industrietablering är miQöstörande eller inte
måste bedömas med hän­syn inte bara till den ifrågavarande industrins
egenskaper ulan också mot bakgrund av egenskapema hos miQön i del tilltänkta
elableringsområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markreservationer för industri i anslutning till
områden med förutsätt­ningar för djuphamn bör i enlighet med vad som anfördes i
samband med regeringens beslut med anledning av den fysiska riksplaneringens
pro­gramskede inte göras i det obrutna kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet i Göteborgs och Bohus län tillhör de
områden i landet som är särskilt viktiga för fisket. Fiskets intressen bör i
enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 ägnas fortsatt uppmärksamhet i
planeringen för kustområdet. De miQöer som har särskild betydelse för
fiskreproduktion bör skyddas. Fiskeutövandet bör ges tillräckligt utrymme i
förhållande till andra former av vallenanvändning. Yrkesfiskets intressen i
kustvaltenom-rådena bör härvid beaktas särskilt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Resultatet
av det fortsatta planeringsarbetet i det obrutna kustområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section939&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section940&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
redovisas till regeringen dels i samband med redovisningen av läns­planering
1980, dels under år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hogdalsnäsei&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De översiktliga planer som av Strömstads kommun har
redovisats som generalplan för Hogdalsnäsei bör ses över vad gäller
markanvändningen i området Kålvik-Lunneviken i enlighel med vad som anges i det
föQande. Planema bör vidare sammanföras på etl sådant sätt atl man erhåller en
samlad plan som motsvarar en generalplan i byggnadslagens mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den generalplan som upprätias för Hogdalsnäsei
skall enligt regeringens beslul med anledning av programskedet i den fysiska
riksplaneringen bl. a. syfta till atl upprätthålla en sådan planberedskap all
man kan välja mellan alternativa lösningar inom området fr. o. m. Lunneviken t.
o. m. Kålvik om samtidig tillverkning i djupvatlenläge av flera
oQeutvinningsplatlformar aktualiseras. När det gäller annan verksamhet innebär
de i den fysiska riksplaneringen uppställda riktlinjerna all verksamheter med
särskilda krav på djupt vatten och som inte är miQöstörande bör kunna förläggas
till Kålvik-Lunnevikenområdel. Varken dockläge eller handelshamn utgör således
sådan verksamhet. I planbeslämmelsema till generalplanen för Hogdalsnäsei bör
anges att de områden som redovisas för verksamheter med särskilda krav i Kålvik-Lunnevikenområdel
endast får las i anspråk för verksamhet med sådana krav och egenskaper som har
angetts ovan. Del icke vattenanknutna reservområde för industriell verksamhet
som i föreliggande planer har redovisats i Kålvik-Lunnevikenområdel bör om­prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bör samråda med Strömstads kommun om
den översyn som bör göras av de översiktliga planer som har redovisats för
Hogdalsnä­sei. Länsslyrelsen skall i samband med redovisningen av länsplanering
1980 redovisa resultatet av denna översyn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad
kust&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget atl mer preciserade
ställningstaganden till markanvänd­ningen i det högexploaterade kustområdet
snarast kan redovisas av berör­da kommuner i form av markdispositionsplaner
vilka är antagna av kom­munfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till det högexploaterade kustområdets
slora belydelse för friluftslivet i Göteborgsregionen och de starka
naturvårdsinlressena i kust-och skärgårdsområdet i länet bör följande
utgångspunkter gälla för det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är, liksom för det obrutna kustområdet,
särskilt angeläget all fri­luftslivets och naturvårdens intressen i kust- och
skärgårdsområdet säker­ställs bl. a. genom förordnanden enligt naturvårdslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att bevara eller genom olika ålgärder
öka tillgängligheten till strändema bör särskilt uppmärksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section942&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringen bör inriktas på att
reservera mark för fritidsboende i andra former än enskild fritidsbebyggelse
och för anläggningar som tillgodoser friluftslivels behov. Enskild
fritidsbebyggelse bör endast komma till stånd då det kan ske i form av mindre
kompletteringar av befintlig bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som etl led i strävandena all
bevara tillgängligheten till stränderna bör man också överväga att göra en
översyn av helt eller delvis oulbyggda de­taQplaner för fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid utbyggnad av småbåtshamnar bör,
liksom i det obrutna kustområ­det, slor hänsyn las lill bevarandeintressena och
fiskels intressen. Till­kommande småbåtshamnar bör i första hand föriäggas i
anslutning lill be­fintliga tätorter eller hamnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör på
motsvarande sätt som har angetts för det obrut­na kustområdet ägnas fortsatt
uppmärksamhet i planeringen för kustområ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tjörns kommun har redovisat förslag
till utbyggnad av hamnverksamhe­ten i Vallhamn. En utbyggnad av
hamnverksamheten i Vallhamn skulle komma alt innebära konflikter med bl.a.
naturvårdens intressen i Hake-Qorden. Det är angeläget att hamnplanering och
hamnutbyggnad samord­nas med övrig samhällsplanering. Riktlinjer för en sådan
samordnad hamn­planering har getts av regeringen. Överväganden om utbyggnad av
hamn­verksamheten i Vallhamn bör avvakta de ställningstaganden som kommer att
göras i nämnda samordnade planering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gullma rsfjorden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att fortsatta
åtgärder vidtas för att säkerställa de starka naturvårdsintressena vid
GullmarsQorden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk har i
skrivelse till regeringen den 12 maj 1978 re­dovisat resultatet av regeringens
uppdrag att ulreda behovet av och for­merna för skydd av GullmarsQordens marina
miQö. Naturvårdsverkels framställning övervägs f n. inom regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta planerings- och
säkerställandearbetet inom GullmarsQor­dens nederbördsområde bör syfta till alt
motverka en ökad föroreningsbe­lastning på Qorden. Man bör dessutom sträva
efter alt successivt minska befintliga utsläpp, i första hand i de mest
förorenade delama av Qorden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som elt led i detla arbele bör
kommunema inom GullmarsQordens ne­derbördsområde i den fortsatta planeringen
belysa de markanvändnings­frågor som är av särskild betydelse för
skyddsintressena kring Gullmars­Qorden. Markanvändningsplaner bör upprättas för
i första hand områdena nära Qorden och de större vattendragen. Planeringen bör klarlägga
hur och i vilken omfattning bebyggelse och verksamheter kan ulvecklas med beak­tande
av de riktlinjer som har angetts ovan. Vidare bör man ange hur av­loppsfrågorna
för befintlig och tillkommande bebyggelse skall lösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De översiktliga markanvändningsplaner
som redan har upprättats för de berörda områdena bör ses över eller
kompletteras enligt de riktiinjer som har angetts ovan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section943&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section944&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del beslul som med anledning av områdesplanen för
Bokenäs har fattats i Uddevalla kommun om alt kommunens avloppsvallen skall
ledas till GullmarsQorden bör omprövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Munkedals
kommun har i sin planering angett områden för utbyggnad av industri- och
hamnverksamhet i Saltkällan och Korsvik vid SaltkälleQor­den, som är den mest
förorenade delen av GullmarsQorden. Man bör und­vika att områdena tas i anspråk
för verksamheter som innebär en ökad be­lastning på GullmarsQorden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
undervattenssprängningar som genomförs i anslutning till försvarets verksamhet
vid Gullmarsbasen innebär allvarliga störningar på den marina miQön i
GullmarsQorden. Fortsatta överläggningar bör ske på regional nivå mellan
länsstyrelsen och försvaret om atl flytta verksamhelen till annan plats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
planeringsarbete som enligt ovan bör genomföras inom Gullmars­Qordens
nederbördsområde berör kommuner i både Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs
län. Planeringsarbetet bör så långt möjligt samordnas när det gäller
redovisning av markanvändning och ålgärdsförslag. Länssly­relsen i Göteborgs
och Bohus län bör, efter samråd med länsstyrelsen i Älvsborgs län, följa
planeringsarbetet i berörda kommuner och svara för att erforderlig samordning
sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göta
älvs dalgång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den markanvändningsplanering för Göta älvs dalgång
som har redovi­sats gemensamt av berörda kommuner i Göteborgs och Bohus län och
Älvsborgs län innebär att bevarandeintressena har getts större tyngd än i
lidigare planer. Markanvändningsplaneringen bör drivas vidare på kom­munal
nivå. Områdesplaner bör upprättas för tätortemas expansionsområ­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I vissa fall har omfattande områden föreslagits för
exploateringsändamål i den redovisade rapporten från det inlerkommunala
planeringsarbetet. De föreslagna markreservationerna uppfyller inte helt de
krav som bör ställas med ulgångspunkl i den fysiska riksplaneringens riktiinjer
om markhus­hållning. De ställningstaganden som har angetts i rapporten rörande
beho­vet av utbyggnadsområden för arbetsplatser och bostäder bör inför den
fortsatta kommunala planeringen omprövas med beaktande av följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravet på hushållning med jordbruksmarken bör
uppmärksammas sär­skilt i det fortsalla planeringsarbetet. Utbyggnadsområdena
bör dimensio­neras med vägledning av de befolkningsramar och de prognoser för
syssel­sättningsutvecklingen som anges i länsplaneringen. Med beaktande av kra­vet
på god boendemiQö bör olika möjligheter prövas för att tätorternas an­språk på
mark skall kunna minskas. Ytterligare utgångspunkter för fortsatt
planeringsarbete i Göteborgs och Kungälvs kommuner ges i föQande av­snitt om Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nalurvårdsinlressena
i Göta älvs dalgång talar för att de kvarvarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section945&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section946&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;orörda
områdena längs älvstranden i huvudsak undantas från exploatering. I det
fortsatta planeringsarbetet bör vidare älvens funktion som vattentäkt beaktas.
Endast sådan industriell verksamhet som har ett stort behov av nära anknytning
till hamn eller vatten och som inte innebär ökad förore­ningsbelastning på Göta
älvs vatten bör därför komma i fråga längs älven. Regeringen förutsätter atl
det fortsatta kommunala planeringsarbetet be­träffande Göta älvs dalgång
bedrivs på sådant sätl som anges i den inler­kommunala rapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göteborgsregionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markanvändningsplaneringen för de kommuner som
ingår i Göteborgs­regionens kommunalförbund har drivits framåt under
planeringsskedet. Det finns emellertid brister beträffande behandlingen av
jordbrukels in­tressen i den kommunala planeringen. Betydande arbele återstår
också vad gäller åtgärder för att säkerställa naturvårdens och friluftslivels
intressen i regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är angelägel att i Göteborgsregionen få till
stånd en samordnad pla­nering som ger förutsättningar för en god
markhushållning och möjliggör en avstämning av markhushållningskraven mol de
regionalpolitiska målen om goda lokala arbetsmarknader och mot
bostadsförsörjningsbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet med en sådan samordnad planering bör kunna
bygga på det ma­terial som kommunerna har arbetat fram under planeringsskedet
och på det utredningsmaterial som har utarbetats av Göteborgsregionens kommu­nalförbund.
Kommunemas arbele med områdesplaner bör fullföQas. Här­vid bör bl.a.
erforderliga hänsyn tas lill kravet på alt hushålla med jord­bruksmarken.
Arbetet med områdesplanering bör bl.a. ses som ell led i samordningen av
planeringsarbetet i Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema i Göteborgs och Bohus, Hallands och
Älvsborgs län bör samråda med Göteborgsregionens kommunalförbund och med de
berörda kommunerna om hur det fortsatta samordnade planeringsarbetet bör läg­gas
upp för att svara mol önskemålet om god markhushållning och inlen­tionema i den
regionalpoliliska planeringen. När det gäller samordningen av
sysselsättningsplaneringen bör Göteborgsdelegationen Qäna som forum för
överiäggningar i frågor som berör de tre länen. Hit hör enligt delegatio­nens
direktiv den avgränsning av Göteborgsregionen som kan behöva gö­ras i den
regionala samhällsplaneringen, fastställandet av befolkningsra­mar för
kommunerna i regionen, val av lokala arbetsmarknader som skall kartläggas
enligt regeringens uppdrag samt övriga beslul av statliga länsor­gan av
betydelse för utvecklingen i regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som anges i PM 1978-09-07 skall de förslag till
planeringstal som länssty­relsema skall redovisa i länsplanering 1980 bygga
bl.a. på överväganden om olika alternativ belräffande tätorternas tillväxt.
Länsstyrelsema skall vidare i samband med redovisningen av länsplanering 1980
gemensamt till regeringen redovisa resultatet av ovan nämnda samråd och lämna förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section947&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section948&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beträffande inriktningen av del fortsatta
planeringsarbetet. Länsstyrelser­na bör härvid särskill överväga om en
regionplan för Göteborgsregionen bör upprättas. Eventuella förslag till
avgränsning av områden som bör uppmärksammas i en sådan regionplanering bör
också anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av fortsatt planering
för Göteborgsregionen skall redovisas gemensamt av länsstyrelsema till
regeringen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas också i andra delar av länet än Göta Älvs dalgång och
Göteborgsregionen för att kravet på hus­hållning med jordbruksmarken skall
kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanema bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på att hushålla med jordbruksmarken. Länsstyrelsen
och kommunema bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter det är mest
angeläget att sådanl planeringsarbete snabbt kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluflsUv och kuUurminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SkiQakliga uppfattningar föreligger
i flera fall mellan länsstyrelsen och berörda kommuner om hur områden av
riksintresse för naturvård och fri­luftsliv skall säkerställas. Fortsatta
samråd med den av länsstyrelsen an­tagna naturvårdsplanen som grund bör ske
mellan kommunema och läns­styrelsen om vilka åtgärder som bör vidtas inom dessa
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen förutsätter atl de
synpunkter som länsstyrelsen har redovi­sat beträffande avgränsnings- och
säkerställandeåtgärder för Svartedalens naturområde beaktas av Stenungsunds
kommun, bl.a. mot bakgrund av vad som angavs i regeringens beslut med anledning
av den fysiska rikspla­neringens programskede om behovet av rekreationsområden
för tätortsbe­folkningen i Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bullarebygden, Granitområdets
kulturlandskap och Tjörn-Omstområdet utgör sådana större områden av belydelse
för kulturminnesvården som i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 behöver
skyddas mol föränd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section949&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section950&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ringar av landskapsbild och bebyggelsemönster.
Utvecklingen av fritidsbe­byggelse i spridd och koncentrerad form bör härvid
ägnas särskild upp­märksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Industri&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De markreservationer för utbyggnad
av sådan industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen som i den
kommunala planeringen har gjoris i BroQordenområdet och Stenungsund är f. n.
tillräckliga. De undersökning­ar om mlQösituationen som har genomförts visar
dock alt möjlighetema är ytterst begränsade all till Stenungsund lokalisera
industri som innebär yt­terligare utsläpp till luft och vatten. När det gäller
BroQordenområdet är de miQömässiga förutsättningama för ulbyggnad av industri i
flera avseenden goda. Möjlighetema till utsläpp till luft av försurande ämnen
är dock lik­som i Stenungsund och övriga delar av västra Sverige ytterst
begränsade med hänsyn till den redan starkt påverkade mark- och sötvattenmiQön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riktlinjema för lokalisering av
sådan industri som behandlas i den fysis­ka riksplaneringen övervägs i arbetet
med den rapport om hushållning med mark och vatten som f. n. utarbetas inom
bostadsdepartementet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hamnar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Överväganden rörande utbyggnad av
hamnar bör göras inom ramen för den samordnade hamnplanering som genomförs
enligt särskilda riktlinjer från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har beslutat atl Lv 6
skall behållas och att förbandet skall lig­ga kvar i Göleborg (prop.
1977/78:65, FöU 1977/78:11, rskr 1978:173). Riksdagens ställningstagande bygger
på förutsättningen att övningsmöjlig-heiema på bl.a. Sisjöns skjutfäll kan
behållas den närmaste 20-årsperio-den och att försvarels markfrågor i Göteborgsregionen
skall kunna lösas även på lång sikl. Riksdagens beslul skall ligga lill grund
för den fortsalla kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Verksamheten vid Sisjöns skjutfält
innebär bl. a. begränsningar i möjlig­hetema att UtnytQa Sandsjöbackareservatel
för friluftslivels behov. Det är angeläget att fortsatta överläggningar sker på
regional nivå om möjligheter­na att på sikl ersätta Sisjöns skjutfält med annal
likvärdigt skjutfält. Ut­nytQandet av skjutfältet bör under tiden ske i sådana
former att stömingar-na för friluftslivet i Sandsjöbackareservatel i möjligaste
mån begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section951&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section952&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.14
Älvsborgs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslul
1978-12-21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänern
och dess kustområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuner och länsstyrelser redovisade sitt
material och sina slällningslaganden beträffande Vänern och dess kustområden under
år 1977. Härefter har statens naturvårdsverk under våren 1978 publicerat en
slutrapport om del femåriga forsknings- och utredningsprojekt beträffande Vänem
som har bedrivits under ledning av Vänervaltenkommiltén (sta­tens
naturvårdsverk, Vänem - en naturresurs). Vidare har ledningsgrup­pen för
gemensam kommunal planering inom Vänerområdet i april 1978 lämnat en
sammanfattning av planeringsunderlag och riktlinjer för fortsalt planering inom
kommunema vid Vänem (Vänerredovisningen, slutrap­port, april 1978).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av närmare riktlinjer för Vänem och dess
kustområden över­vägs i arbetet med den rapport om hushållning med mark och
vatten som f.n. utarbetas inom bostadsdepartementet. I avvaktan på
statsmakternas ställningstagande med anledning av denna rapport bör följande
utgångs­punkter gälla för det fortsatta planeringsarbetet rörande Vänern och
dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för all vid Vänern etablera sådan
industri som be­handlas i den fysiska riksplaneringen bör utredas ytterligare
av berörda kommuner och länsstyrelser i enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stor hänsyn bör tas till vattenvårdsfrågorna i del
fortsatta planeringsar­betet. Härvid bör Vänerns användning som vattentäkt
särskill uppmärk­sammas. I Vänern bedrivs elt omfatlande fiske. Fiskets
intressen bör i en­lighet med vad som anges i PM 1978-09-07 ägnas ökad
uppmärksamhet i det fortsalla planeringsarbetet. Bl.a. bör möjlighetema att
skydda de för fiskreproduktion särskilt värdefulla områdena övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angelägel atl arbetet med att upprätta
översiktliga markdisposi­tionsplaner för Vänerns kust- och skärgårdsområden
drivs vidare av kom­munerna. Arbetet bör baseras på del samlade
kunskapsmaterial som finns tillgängligt. Länsstyrelserna bör verka för att
erforderlig samordning sker mellan berörda kommuner. Planeringsarbetet bör
resultera i en sådan sam­lad bild av den avsedda markanvändningen för Vänern
och dess kustområ­den som avsägs i regeringens beslut år 1975 med anledning av
den fysiska riksplaneringens programskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är också angeläget alt markanvändningsplaneringen för tätortemas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section953&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section954&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;intresseområden drivs vidare på en mer detaQerad nivå i
form av områ­desplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vänern och dess kustområden tillhör
de områden i landet där det är sär­skill angeläget att naturvårdens,
friluftslivels och kulturminnesvårdens in­tressen tillgodoses. De vetenskapliga
naturvårdsinlressena är särskilt mar­kerade i det centrala skärgårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av mark för friluftslivet
bör tillgodoses i Vänerns övriga skär­gårdsområde och i attraktiva kustområden.
Härvid bör både den närboen­de befolkningens rekreationsbehov och behovet av
mark och anläggningar för Qärrekrealion beaklas. Båtturismens anspråk på mark
och anläggningar bör särskilt studeras, varvid uppmärksamhet bör ägnas ål
möjligheterna att styra denna turism så atl hänsyn tas till de vetenskapliga
naturvårdsin­lressena i skärgårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formerna för skogsbruket på öar och
vid stränder bör också uppmärk­sammas i del fortsatta planeringsarbetet. 1 de
för naturvården och friluftsli­vet mest attraktiva och värdefulla områdena kan
därvid förordnanden en­ligt naturvårdslagen behöva utfärdas, medan de allmänna
hänsynsreglerna i skogsvårdslagen kan vara till fyllest för andra områden.
Behovel av för­ordnanden enligt naturvårdslagen bör närmare prövas i det
fortsatta plane­ringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på atl
markdisposilionsplaner färdigställs, vilka beaktar de utgångspunkter som anges
i det föregående, bör man iaktta restriktivitet med atl tillåta ytteriigare
fritidsbebyggelse i kustområdena. Planeringen bör inriktas på att skapa
förutsättningar för elt fritidsboende i sådana for­mer som möjliggör elt högt
utnytQande av fritidsbostäderna och som ger förutsättningar för fritidsboende
också för sådana grupper av befolkningen som inte äger fritidshus. I
skärgårdsområdet och på Vänersnäs bör enskild fritidsbebyggelse komma till
slånd endast då del kan ske i form av mindre kompletteringar av befintlig sådan
bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Älvsborgs,
Skaraborgs och Värmlands län skall i an­slutning lill sina redovisningar till
regeringen år 1982 lämna en gemensam redogörelse för de åtgärder som har
vidtagits belräffande Vänern och dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göta älvs dalgång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den markanvändningsplanering för
Göta älvs dalgång som har redovi­sats gemensamt av berörda kommuner innebär alt
bevarandeintressena har getts större tyngd än i tidigare planer.
Markanvändningsplaneringen bör drivas vidare på kommunal nivå. Områdesplaner
bör upprättas för tät­orternas expansionsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 vissa fall har omfattande områden
föreslagits för exploateringsändamål i den redovisade rapporten från det
inlerkommunala planeringsarbetet. De föreslagna markreservationema uppfyller
inte helt de krav som bör ställas med ulgångspunkl i den fysiska
riksplaneringens riktlinjer om markhus-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section955&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section956&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hållning. De ställningstaganden som har angetts i
rapporten rörande beho­vel av utbyggnadsområden för arbetsplatser och bostäder
bör inför den fortsatta kommunala planeringen omprövas med beaktande av
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kravet på hushållning med
jordbruksmarken bör uppmärksammas sär­skilt i det fortsalla planeringsarbetet.
Utbyggnadsområdena bör dimensio­neras med vägledning av de befolkningsramar och
de prognoser för syssel­sättningsutvecklingen som anges i länsplaneringen. Med
beaktande av kra­vet på en god boendemiQö bör olika möjligheter prövas för atl
lätortemas anspråk på mark skall kunna minskas. Ytterligare utgångspunkter för
fort­satt planeringsarbete i Ale kommun ges i föQande avsnitt om Göteborgsre­gionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvårdsintressena i Göta älvs dalgång talar för att de
kvarvarande orörda områdena längs älvstranden i huvudsak undantas från
exploatering. I dét fortsatta planeringsarbetet bör vidare älvens funktion som
vattentäkt beaktas. Endasl sådan industriell verksamhet som har ett stort behov
av nära anknytning till hamn eller vatten och som inte innebär risker för öka­de
föroreningar av Göta älvs vatten bör därför komma ifråga längs älven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen förutsälter att det fortsatta kommunala
planeringsarbetet be­träffande Göta älvs dalgång bedrivs på sådant sätt som
anges i den inler­kommunala rapporten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Göteborgsregionen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markanvändningsplaneringen för de
kommuner som ingår i Göteborgs­regionens kommunalförbund har drivits framåt
under planeringsskedet. Det finns emellertid brister beträffande behandlingen
av jordbrukets in­tressen i den kommunala planeringen. Belydande arbete
återstår också vad gäller åtgärder för att säkerställa naturvårdens och
friluftslivets intressen i regionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att i
Göteborgsregionen få lill slånd en samordnad pla­nering som ger förutsättningar
för en god markhushållning och möjliggör en avstämning av markhushållningskraven
mot de regionalpolitiska målen om goda lokala arbetsmarknader och mot
bostadsförsörjningsbehovet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet med en sådan samordnad
planering bör kunna bygga på del ma­lerial som kommunema har arbetat fram under
planeringsskedet och på det utredningsmaterial som har utarbetats av
Göteborgsregionens kommu­nalförbund. Kommunemas arbele med områdesplaner bör
fullföQas. Här­vid bör bl.a. erforderliga hänsyn tas till kravet på att
hushålla med jord­bruksmarken. Arbetet med områdesplanering bör bl.a. ses som
ell led i samordningen av planeringsarbetet i Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelserna i Älvsborgs,
Hallands och Göteborgs och Bohus län bör samråda med Göteborgsregionens
kommunalförbund och med de berörda kommunema om hur det fortsatta samordnade
planeringsarbetet bör läg­gas upp för att svara mot önskemålet om god
markhushållning och inten­tionerna i den regionalpolitiska planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section957&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section958&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som anges i PM 1978-09-07 skall de
förslag till planeringstal som länssty­relsema skall redovisa i länsplanering
1980 bygga bl.a. på överväganden om olika alternativ beträffande tätorternas
tillväxt. Länsstyrelsema skall vidare i samband med redovisningen av
länsplanering 1980 gemensamt lill regeringen redovisa resultatet av ovan nämnda
samråd och lämna förslag beträffande inriktningen av det fortsatta
planeringsarbetet. Länsstyrelser­na bör härvid särskilt överväga om en
regionplan för Göteborgsregionen bör upprättas. Eventuella förslag lill
avgränsning av områden som bör uppmärksammas i en sådan regionplanering bör
också anges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Resultatet av fortsaU planering för
Göteborgsregionen skall redovisas gemensamt av länsstyrelsema till regeringen
år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsålgärder
behöver vidtas för att tillgodose kravet på hushållning med jorbmksmark också i
andra delar av länet än Göta älvs dalgång och Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunema upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanema bör belysa hur det fortsalla samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på alt hushålla med jordbruksmarken. Länsslyrelsen
och kommunerna bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter det är mest
angeläget alt sådant planeringsarbete snabbt kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut-veckUng&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsslyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fegen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till främst de starka
naturvårdsintressena i Fegenområdel bör Fegenkommilténs förslag till riktlinjer
för bebyggelseutvecklingen i området ligga lill grund för den fortsatta
planeringen i berörda kommuner, dvs. i Älvsborgs län i SvenQunga kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dalslands kanals sjösystem (DANO-områdel)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att
planeringsarbetet för det primära rekreationsom­rådet fullföQs. DANO-kommilténs
förslag lill riktlinjer för markanvänd­ningen bör ligga till grund för den
fortsatta planeringen i resp. kommun. Be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section959&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section960&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;hovet av åtgärder för atl säkerställa värdefulla natur-
och kulturmlQöer bör dock yllerligare uppmärksammas, liksom möjlighetema att
minska turis­mens negativa effekter i landskapet. Också fiskets intressen bör
ägnas ökad uppmärksamhet. Det är angeläget alt områdesplanering genomförs för
de delområden där ulbyggnad av anläggningar för rekreation och tu­rism
aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Halle- och Hunneberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhöll i sitt beslut
år 1975 med anledning av programske­det i den fysiska riksplaneringen att
Halle- och Hunneberg bör betraktas som områden inom vilka naturvårdens och
kulturminnesvårdens intressen äger särskild tyngd. Områdena är även av
riksintresse för friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom del förslag till framtida
utnytQande av Halle- och Hunnebergs­området som arbetsgruppen för Halle- och
Hunneberg presenterade i maj 1978, har förutsättningarna för markanvändningen i
området getts en kla­rare belysning. Som utgångspunkter för det fortsatta
planeringsarbetet inom resp. kommun bör föQande gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Större ingrepp som förändrar landskapsbilden i området,
såsom läkt­verksamhet och byggande av kraftledningar och vägar, bör undvikas.
Stor hänsyn bör allmänt tas till landskapsvårdens och friluftslivets intressen.
Åtgärder bör vidtas för alt underlätta och kanalisera friluftslivet inom om­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inom de delar av Halle- och
Hunneberg som bedöms vara särskill värde­fulla för naturvården, friluftslivet
och kulturminnesvården, bör dessa in­tressen ges företräde framför andra
intressen. Förordnande enligt natur­vårdslagen bör övervägas inom de från
naturvårds- och friluftslivssyn­punkt mest attraktiva delama av rasbranlema och
bergsplalåema. Ett i hu­vudsak normall jord- och skogsbruk bör kunna bedrivas
inom övriga delar av Halle- och Hunneberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård och friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen har efter samråd med
kommunema fattat beslut om en na­lurvårdsplan. Denna bör ligga till grund för den
fortsatta behandlingen av naturvårdens och friluftslivets intressen i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen finner atl det förslag lill avgränsning av
Härskogenområdet som har lagts fram i ulredningen av Göteborgsregionens
kommunalför­bund bör gälla som en utgångspunkt för fortsatta överväganden
beträffan­de markanvändningen i området. Särskild hänsyn bör härvid tas till
rekrea­lionsinlressena inom hela området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen förutsälter att de
synpunkter som länsstyrelsen har redovi­sat beträffande planeringsåtgärder m.
m. för områdena KroppeQäll, Svar­tedalen och Risveden beaktas av kommunema, bl.
a. mol bakgrund av vad som angavs i regeringens beslut med anledning av den
fysiska riksplane­ringens programskede om behovel av rekreationsområden för
tätortsbe­folkningen i Göteborgsregionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section961&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section962&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera områden i länet har naturgivna
förutsättningar för fritidsbebyggel­se och är så belägna att en växande
efterfrågan på sådan bebyggelse kan förväntas. Allmänna utgångspunkter för
utveckling av fritidsbebyggelse i sådana områden anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till närheten till Göteborgsregionen är
det angeläget att kommunema i Älvsborgs län vidtar åtgärder som medför att en
god plan­beredskap skapas för alt möta en ökad efterfrågan på
fritidsbebyggelse. Planeringen bör syfta till att åstadkomma en
bebyggelseutveckling som är anpassad till de skilda förutsättningar som finns i
länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.15
Skaraborgs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
1978-12-21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vänern
och dess kustområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuner och länsstyrelser redovisade sitt
material och sina ställningstaganden belräffande Vänern och dess kustområden
under år 1977. Härefter har statens naturvårdsverk under våren 1978 publicerat
en slutrapport om det femåriga forsknings- och utredningsprojekt beträffande
Vänem som har bedrivits under ledning av Vänervattenkommitlén (sta­tens
naturvårdsverk, Vänem - en naturresurs). Vidare har ledningsgmp­pen för
gemensam kommunal planering inom Vänerområdet i april 1978 lämnat en
sammanfattning av planeringsunderlag och riktlinjer för fortsatt planering inom
kommunema vid Vänem (Vänerredovisningen, slutrap­port, april 1978).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av närmare riktlinjer för Vänem och dess
kustområden över­vägs i arbetet med den rapport om hushållning med mark och
vatten som f.n. utarbetas inom bostadsdepartementet. 1 avvaktan på
statsmakternas ställningstagande med anledning av denna rapport bör föQande
utgångs­punkter gälla för det fortsatta planeringsarbetet rörande Vänern och
dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutsättningama för atl vid Vänern etablera sådan
industri som be­handlas i den fysiska riksplaneringen bör utredas ytterligare
av berörda kommuner och länsstyrelser i enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stor hänsyn bör tas till vattenvårdsfrågorna i det
fortsatta planeringsar­betet. Härvid bör Väneras användning som vattentäkt
särskilt uppmärk­sammas. 1 Vänern bedrivs ett omfattande fiske. Fiskets
intressen bör i en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section963&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section964&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lighet
med vad som anges i PM 1978-09-07 ägnas ökad uppmärksamhet i det fortsatta
planeringsarbetet. Bl.a. bör möjligheteraa att skydda de för fiskreproduktion
särskilt värdefulla områdena övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är angeläget att arbetet med att upprätta översiktliga markdisposi­tionsplaner
för Vänerns kust- och skärgårdsområden drivs vidare av kom­munema. Arbetet bör
baseras på det samlade kunskapsmaterial som finns tillgängligt. Länsstyrelserna
bör verka för att erforderiig samordning sker mellan berörda kommuner.
Planeringsarbetet bör resultera i en sådan sam­lad bild av den avsedda
markanvändningen för Vänem och dess kustområ­den som avsågs i regeringens
beslul år 1975 med anledning av den fysiska riksplaneringens programskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är också angeläget alt
markanvändningsplaneringen för tätortemas intresseområden drivs vidare på en
mer detaQerad nivå i form av områ­desplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vänern och dess kustområden tillhör de områden i
landet där det är sär­skilt angelägel atl naturvårdens, friluftslivets och
kulturminnesvårdens in­tressen tillgodoses. De vetenskapliga naturvårdsintressena
är särskilt mar­kerade i det centrala skärgårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av mark och anläggningar för friluftslivet
bör tillgodoses i Vä­nems övriga skärgårdsområde och i attraktiva kustområden.
Härvid bör både den närboende befolkningens rekreationsbehov och behovel av
mark och anläggningar för Qärrekrealion beaktas. Bålturismens anspråk på mark
och anläggningar bör särskilt studeras, varvid uppmärksamhet bör ägnas åt
möjligheterna alt styra denna turism så all hänsyn las till de vetenskapli­ga
naturvårdsintressena i skärgårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formerna för skogsbruket på öar och vid stränder
bör också uppmärk­sammas i det fortsatta planeringsarbetet. I de för
naturvården och friluftsli­vet mest attraktiva och värdefulla områdena kan
därvid förordnanden en­ligt naturvårdslagen behöva utfärdas, medan de allmänna
hänsynsreglema i skogsvårdslagen kan vara till fyllest för andra områden.
Behovet av för­ordnanden enligt naturvårdslagen bör närmare prövas i del
fortsatta plane­ringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avvaktan på att markdispositionsplaner färdigställs, vilka beaktar de
utgångspunkter som anges i det föregående, bör man iaktta restriktivitet med
atl tillåla ytterligare fritidsbebyggelse i kustområdena. Planeringen bör
inriktas på all skapa förutsäUningar för ett fritidsboende i sådana for­mer som
möjliggör elt högt utnytQande av fritidsbostäderna och som ger förutsättningar
för fritidsboende också för sådana grupper av befolkningen som inte äger
fritidshus. I skärgårdsområdet och på Kållandsö, Kålland och Torso bör enskild
fritidsbebyggelse komma till stånd endast då del kan ske i form av mindre
kompletteringar av befintlig sådan bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema i Skaraborgs, Älvsborgs och
Värmlands län skall i an­slutning till sina redovisningar lill regeringen år
1982 lämna en gemensam redogörelse för de åtgärder som har vidtagits
beträffande Vänern och dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section965&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section966&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tiveden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till avgränsning och
framtida utnyttjande av det primära rekrea­tionsområdet Tiveden har genom
förslag till generalplan för centrala Tive­den under våren 1978 presenterats av
Tivedengruppen med företrädare för berörda kommuner i Skaraborgs och Örebro
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk har i
skrivelse till regeringen den 16 maj 1978 hemställt atl regeringen föreslår
riksdagen atl fatta principbeslut om att bil­da en nationalpark av den del av
Tiveden som i ovan nämnda förslag till generalplan anges vara särskilt
skyddsvärd. Framställningen övervägs f n. inom regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är angelägel att
ställningstaganden till markanvändningen i centrala Tiveden förankras i berörda
kommuner genom markdispositionsplaner vil­ka är antagna av fullmäktige. Den
samlade syn på markanvändningsfrågor­na som redovisas i föreliggande förslag
till generalplan bör, efter ytleriiga­re överväganden på de punkter som anges i
det föQande, kunna ligga till grund för sådana ställningstaganden. Vad gäller
övriga delar av det preli­minärt avgränsade primära rekreationsområdet torde
planmässiga övervä­ganden rörande markens användning för turism och friluftsliv
i första hand behöva göras av kommunema i området kring Göta kanals
västgötadel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de slora
naturvårds- och friluftslivsintressena i centrala Tiveden bör föQande gälla som
utgångspunkter för det fortsatta planerings­arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förordnanden enligt naturvårdslagen
bör övervägas för de för naturvår­den och friluftslivet mest värdefulla delarna
av området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av fritidsbebyggelse
samt anläggningar och andra anord­ningar för turism och frilufisliv bör
övervägas noga i syfte att bevara så stora delar som möjligt av Tiveden orörda.
Ytleriigare enskild fritidsbe­byggelse bör komma till slånd endasl då del kan
ske i form av mindre kom­pletteringar av befintlig sådan bebyggelse. Den totala
omfattningen av den föreslagna utbyggnaden av slugbyar och anläggningar för
turism och fri­luftsliv bör fortlöpande prövas mol bakgrund av de erfarenheter
som görs. Sjön Undens stränder bör helt undantas från fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukel bör anpassas lill
friluftslivets och naturvårdens intressen i hela centrala Tiveden. För de delar
av området som inte kommer all om­fattas av förordnanden enligt naturvårdslagen
bör naturvårdsinriklade skogsbruksplaner upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema i Skaraborgs och
Örebro län skall i anslutning till sina redovisningar till regeringen år 1982
lämna en gemensam redogörelse för de ålgärder som har vidtagits beträffande det
primära rekreationsområdet Tiveden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för att kravet på hushållning medjordbruksmark i länet skall
kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section967&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section968&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
kommunema upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas expandera och
där konflikter med jordbruksintressena kan förutses. Områdesplanema bör belysa
hur det fortsatta samhällsbyggandel kan ske med beaktande av bl. a. kravet på
alt hushålla med jordbruksmarken. Länsstyrelsen och kommunerna bör gemensamt
diskutera för vilka områden och orler det är mest angeläget atl sådant
planeringsarbete snabbt kommer i gång. Vidare bör länsstyrelsen och kommunerna
gemensamt överväga om det för någon eller några kom­muner kvarstår behov all
upprätta program för hushållning med jordbruks­marken som underlag för fortsalt
arbele med områdesplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Västgötaslätten tillhör de områden i landet för
vilka länsstyrelserna efter samråd med bl. a. lanlbruksnämndema i enlighet med
vad som anges i PM 1978-09-07 bör tillhandahålla ell aktuellt malerial som i ell
regionalt per­spektiv visar hur kravet på hushållning med jordbruksmarken
fortlöpande beaktas i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisning
av Jordbruksmarkens behandling och fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 skall
frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet och
fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den fysiska
riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av länsstyrelsen år
1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för hushållning med mark
och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vättern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det arbete med atl upprätta markdispositionsplaner
för Vätterns kust­område som pågår i berörda kommuner bör fortsälla enligt de
riktlinjer som angavs i regeringens beslut över programskedet i den fysiska
rikspla­neringen. Fiskels intressen bör på motsvarande sätt som för Vänern
ägnas ökad uppmärksamhet i del fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behov av ytterligare regionala överväganden
föreligger främst för att lö­sa frågor som rör utnytQandet av Vätterns
vattenområde. En samlad be­dömning av de konflikter som föreligger mellan den
militära skjutverksam­heten å ena sidan och fiskets och båtturismens intressen
å den andra bör ske i syfte att få till stånd ett samutnyUjande som så långt
möjligt tillgodo­ser de olika intressena. Härvid bör även frågor rörande
vattenvård, sär­skill Vätterns belydelse för vallenförsörjningen, och sandtäkt
uppmärk­sammas. Vad gäller försvarels intressen bör en utgångspunkt vid övervä­gandena
vara atl den militära skjutverksamhelen dels i minsta möjliga ut­sträckning
skall påverka reproduktionsområden för fisk och andra områ­den av särskill
intresse för fisket, dels i största möjliga utsträckning skall 7   Riksdagen
1978/79. 1 samt. Nr 213. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section969&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section970&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inskränkas
under de perioder då Vänerområdet utnytQas särskill intensivt för friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regionala överväganden för Vättem som i del
föregående har be­dömts angelägna bör komma till stånd i samverkan mellan
berörda kom­muner och länsstyrelsema i Skaraborgs, Östergötlands, Jönköpings
och Örebro län och efter samråd med militära myndigheter, fiskenämnden i
Jönköpings län och Vältems vatlenvårdskommilté.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sydbillingen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa frågor rörande det framtida markutnyttjandet
i Sydbillingenområ­del har klarlagts genom de beslut som riksdagen har fattat,
dels om fortsatt forskningsverksamhet i Ranstad (prop. 1977/78: 124, NU
1977/78:69, rskr 1977/78: 342), dels om nytt skjutfält för Skövde gamison
(prop. 1978/79: 5, FöU 1978/79:9, rskr 1978/79:56).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till naturvårdens och friluftslivets
intressen är det myckel angeläget all det förordnande om naturreservat som
planeras för Sydbil­lingens platå snarasl kommer till stånd och kan ersätta del
interimistiska förordnande enligt 11 § NVL som f. n. gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Elt omfattande utrednings- och planeringsarbete
rörande Sydbillingen­områdel har genomförts av berörda kommuner. Ytterligare
planeringsin­salser torde f n. inte vara erforderliga med hänsyn till
riktlinjema för hus­hållning med mark och vatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hunneberg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhöll i sitt beslut år 1975 med
anledning av programske­det i den fysiska riksplaneringen atl Hunneberg liksom
också Halleberg bör betraktas som områden inom vilka naturvårdens och
kulturminnesvår­dens intressen äger särskild tyngd. Områdena är även av
riksintresse för friluftslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom det förslag till framtida utnytQande av
Halle- och Hunnebergs­området som arbetsgruppen för Halle- och Hunneberg
presenterade i maj 1978 har fömlsättningaraa för markanvändningen i området
getts en klara­re belysning. Som utgångspunkter för del fortsatta
planeringsarbetet inom resp. kommun bör följande gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slörre ingrepp som förändrar landskapsbilden i
området, såsom läkt­verksamhet och byggande av kraftledningar och vägar, bör
undvikas. Stor hänsyn bör allmänt las till landskapsvårdens och friluftslivels
intressen. Åtgärder bör vidtas för att underlätta och kanalisera friluftslivet
inom om­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom de delar av Halle- och Hunneberg som bedöms
vara särskilt värde­fulla för naturvården, friluftslivet och
kulturminnesvården, bör dessa in­tressen ges företräde framför andra intressen.
Förordnande enligt natur­vårdslagen bör övervägas inom de från naturvårds- och
friluftslivssyn­punkt mesl attraktiva delama av rasbranterna och
bergsplatåerna. Ell i hu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section971&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section972&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vudsak normalt jord- och skogsbruk bör kunna bedrivas inom
övriga delar av Halle- och Hunneberg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och kulturminnesvård&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att arbetet med
att upprätta ett särskilt handlingspro­gram för naturvården i länet snarast
fullföQs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Falbygden och Kinnekulle är sådana
större områden av belydelse för kulturminnesvården som i enlighet med vad som
anges i PM 1978-09-07 be­höver skyddas mot förändringar av landskapsbild och
bebyggelsemönster. Områdena rymmer även slora naturvärden. Bl. a. bör
förordnanden enligt naturvårdslagen övervägas för att säkerställa naturvårdens
och kulturmin­nesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De planer som föreligger i Skara kommun på utveckling av
fritidsbebyg­gelse i Valleområdet bör omprövas med hänsyn till de stora
bevarandein­tressena i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiygplalser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mark för en flygplats i Viglunda i
Skara kommun har reserverats i kom­munens markdisposilionsplan. I enlighet med
vad som anfördes i regering­ens beslut med anledning av programskedet i den
fysiska riksplaneringen bör behovet av markreservation för en flygplats i länet
övervägas ytterliga­re och bedömas bl. a. mot bakgrund av möjlighetema att
utnytQa andra planerade flygfält inom och utom länet saml angelägenheten av all
hushål­la med den högvärdiga jordbruksmarken i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sådana Överväganden bör kunna göras
inom ramen för den samordnade planering av flygplalsema som genomförs enligt
särskilda riktlinjer från re­geringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.16   Värmlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1978-12-21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frågor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i Övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vänern och dess kustområden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuner och länsstyrelser
redovisade sitt material och sina ställningstaganden beträffande Vänem och dess
kustområden under år 1977. Härefter har statens naturvårdsverk under våren 1978
publicerat en slutrapport om del femåriga forsknings- och utredningsprojekt
belräffande Vänem som har bedrivits under ledning av Vänervatlenkommittén (sta­tens
naturvårdsverk, Vänem - en naturresurs). Vidare har ledningsgrup-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section973&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section974&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;pen för gemensam kommunal planering inom Vänerområdet i
april 1978 lämnat en sammanfattning av planeringsunderlag och riktlinjer för
forlsalt planering inom kommunema vid Vänem (Vänerredovisningen, slutrap­port,
april 1978).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av närmare riktlinjer för
Vänern och dess kustområden över­vägs i arbetet med den rapport om hushållning
med mark och vatten som f.n. utarbetas inom bostadsdepartementet. I avvaktan på
statsmaktemas ställningstagande med anledning av denna rapport bör föQande
utgångs­punkter gälla för del fortsatta planeringsarbetet rörande Vänern och
dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna för att vid
Vänern etablera sådan industri som be­handlas i den fysiska riksplaneringen bör
utredas ytleriigare av berörda kommuner och länsstyrelser i enlighet med vad
som anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Slor hänsyn bör tas till
vattenvårdsfrågorna i det fortsatta planeringsar­betet. Härvid bör Vänems
användning som vattentäkt särskill uppmärk­sammas. 1 Vänern bedrivs ett
omfattande fiske. Fiskets intressen bör i en­lighet med vad som anges i PM
1978-09-07 ägnas ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet. Bl. a.
bör möjlighetema att skydda de för fiskreproduktion särskilt värdefulla
områdena övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att arbetet med
att upprätta översiktliga markdisposi­lionsplaner för Väneras kust- och
skärgårdsområden drivs vidare av kom­munema. Arbetet bör baseras på det samlade
kunskapsmaterial som finns tillgängligt. Länsstyrelsema bör verka för att
erforderlig samordning sker mellan berörda kommuner. Planeringsarbetet bör
resultera i en sådan sam­lad bild av den avsedda markanvändningen för Vänem och
dess kustområ­den som avsågs i regeringens beslut år 1975 med anledning av den
fysiska riksplaneringens programskede.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är också angeläget att
markanvändningsplaneringen för lätortemas intresseområden drivs vidare på en
mer detaQerad nivå i form av områ­desplanering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vänern och dess kustområden tillhör
de områden i landet där det är sär­skill angelägel att naturvårdens,
friluftslivets och kulturminnesvårdens in­tressen tillgodoses. De vetenskapliga
naturvårdsintressena är särskilt mar­kerade i del cenlrala skärgårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Behovet av mark för friluftslivet
bör tillgodoses i Vänerns övriga skär­gårdsområde och i attraktiva kustområden.
Härvid bör både den närboen­de befolkningens rekreationsbehov och behovet av
mark och anläggningar för Qärrekrealion beaktas. Båtturismens anspråk på mark
och anläggningar bör särskilt studeras, varvid uppmärksamhet bör ägnas åt
möjligheterna att styra denna turism så att hänsyn tas till de vetenskapliga
nalurvårdsin­lressena i skärgårdsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Formema för skogsbruket på öar och
vid stränder bör också uppmärk­sammas i del fortsatta planeringsarbetet. I de
för naturvården och friluftsli-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section975&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section976&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vet mesl attraktiva och värdefulla områdena kan därvid
förordnanden en­ligt naturvårdslagen behöva utfärdas, medan de allmänna hänsynsreglema
i skogsvårdslagen kan vara tillfyllest för andra områden. Behovet av för­ordnanden
enligt naturvårdslagen bör närmare prövas i det fortsatta plane­ringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I avvaktan på att
markdispositionsplaner färdigställs, vilka beaktar de utgångspunkter som anges
i det föregående, bör man iaktta restriktivitet med att tillåta ytleriigare
fritidsbebyggelse i kustområdena. Planeringen bör inriktas på atl skapa
förutsättningar för ett fritidsboende i sådana for­mer som möjliggör ett högt
uttnytQande av fritidsbostäderna och som ger förutsättningar för fritidsboende
också för sådana grupper av befolkningen som inte äger fritidshus. I
skärgårdsområdet och på Värmlandsnäs bör en­skild fritidsbebyggelse komma lill
slånd endast då det kan ske i form av mindre kompletteringar av befintlig sådan
bebyggelse. Del är önskvärt att Kristinehamns kommun, i samband med att en
översiktlig markdisposi­lionsplan görs upp för kustområdet i kommunen, på nytt
prövar lämplighe­ten av de i kommunöversikten föreslagna utbyggnadsområdena för
fritids­bebyggelse i strandnära lägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema i Värmlands,
Älvsborgs och Skaraborgs län skall i an­slutning lill sina redovisningar till
regeringen år 1982 lämna en gemensam redogörelse för de åtgärder som har
vidtagits beträffande Vänem och dess kustområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Klarälvens dalgång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget alt en samordnad
översiktlig markanvändningsplane­ring för Klarälvens dalgång snarast kommer
till stånd i berörda kommuner enligt de utgångspunkter som angavs i regeringens
beslut år 1975 med an­ledning av den fysiska riksplaneringens programskede. De
synpunkter som har lämnats på det fortsatta planeringsarbetet av länsstyrelsen
och statens planverk bör beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mer preciserade utgångspunkter för
den kommunala planeringen har getts genom all riksdagen har beslutat om
riktlinjer i den fysiska riksplane­ringen för vallendrag i norra Svealand och
Norrland (prop. 1977/78:57, CU 1977/78:9, rskr 1977/78: 100). Beslutet innebär
bl.a. att sträckan mel­lan Kärrbackstrand och Edebäck i Klarälven har
undantagils från vallen­kraftutbyggnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fryksdalens sjösystem&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att det påbörjade
program- och planeringsarbetet för det primära rekreationsområdet i Fryksdalen
fullföQs. Den översiktliga markanvändningsplanering som pågår för området bör
omfatta även övre Klarälvsdalen i Torsby kommun. Den närmare avgränsningen av
del pri­mära rekreationsområdet bör anslå lill dess atl denna planering har
full­föQls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section977&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section978&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för all kravet på hushållning med jordbruksmarken skall
tillgodoses i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanema bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på att hushålla med jordbruksmarken. Länsslyrelsen
och kommunerna bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter del är mesl
angeläget att sådant planeringsarbete snabbt kommer igång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksbygdema norr om Vänem
tillhör de områden i landet för vilka länsstyrelsema efter samråd med bl. a.
lanlbruksnämndema i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
tillhandahålla ett aktuellt material som i etl regionall perspektiv visar hur
kravet på hushållning med jordbruks­marken fortlöpande beaklas i den kommunala
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av Jordbruksmarkens behandUng och fritidsbebyggelsens
ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av induslristudier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna att till
Bergslagsområdet lokalisera sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen bör utredas yllerligare av berörda kommuner och länsstyrelser i
samråd. Studierna bör i enlighel med vad som anges i PM 1978-09-07 redovisas
särskilt av länsstyrelsema år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dalslands kanals sjösystem (DANO-områdel)&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är angeläget att
planeringsarbetet för det primära rekreationsområ­det fullföljs. Med hänsyn
till de starka friluftslivs- och turislinlressena i området bör DANO-kommitléns
förslag till riktlinjer för markanvändning­en ligga till grund för den
fortsatta planeringen i resp. kommun, dvs. i Värmlands län i Årjängs kommun.
Behovet av åtgärder för atl säkerställa värdefulla natur- och kulturmiljöer bör
dock ytterligare uppmärksammas, liksom möjlighetema atl minska turismens
negativa effekter i landskapet. Också fiskets intressen bör ägnas ökad
uppmärksamhet. Del är angeläget att områdesplanering genomförs för de
delområden där ulbyggnad av an­läggningar för rekreation och turism
aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section979&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section980&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    BUaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och frilufisliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsslyrelsen
bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande
skogsbrukets behandling i det fortsatta planeringsarbetet. I promemorian anges
bl. a. alt förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre
gående in­skränkningar i skogsbruket än vad som följer av hänsynsreglerna i skogs­vårdslagen
bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan särskilt behöva
utfärdas lill skydd för naturskogsområden. I regeringens proposition om
riktlinjer för skogspolitiken som avses att läggas fram un­der våren 1979
kommer bl.a. de allmänna hänsynsreglema i skogsbruket all behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt underlätta arbelel med all
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är det
angeläget att ett särskilt handlingspro­gram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera områden i länet har
naturgivna förutsättningar för fritidsbebyggel­se. Allmänna utgångspunkter för
utveckling av fritidsbebyggelse i sådana områden anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är angelägel att kommunema i
Värmlands län vidtar åtgärder som medför att beredskap skapas för en eventuell
ökad efterfrågan på fritidsbe­byggelse. Planeringen bör syfta till att
åstadkomma en bebyggelseutveck­ling som är anpassad till de skilda
fömtsättningar som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är del angeläget att ytterii­gare samråd sker i Värmlands län mellan
kraftföretag, kommuner, länssty­relse och övriga berörda länsmyndigheter om
behovel av mark för kraft­ledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väg E 18 vid Alsterdalen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta planeringen av väg E
18 vid Alsterdalen bör inriktas mot att finna en ny altemativ vägsträckning som
bättre tillgodoser kulturmin­nesvårdens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övnings- och skjulfält för Värmlands regemente&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen har den 6 december 1978
beslutat att ett nytt övnings- och skjutfält för Värmlands regemente skall
anordnas vid Horssjön omkring 50 km norr om Karistad (prop. 1978/79: 5, FöU
1978/79:9, rskr 1978/79: 56).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section981&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section982&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.17   Örebro län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-03-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frägor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tiveden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag till avgränsning och
framtida utnyttjande av det primära rekrea­tionsområdet Tiveden har genom
förslag lill generalplan för cenlrala Tive­den under våren 1978 presenterats av
Tivedengruppen med förelrädare för berörda kommuner i Örebro och Skaraborgs
län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk har i
skrivelse till regeringen den 16 maj 1978 hemställt att regeringen föreslår
riksdagen all fatta principbeslut om att bil­da en nationalpark av den del av
Tiveden som i ovan nämnda förslag till generalplan anges vara särskilt
skyddsvärd. Framställningen övervägs f. n. inom regeringens kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är angeläget atl
slällningslaganden till markanvändningen i centrala Tiveden förankras i berörda
kommuner genom markdispositionsplaner vil­ka är antagna av fullmäktige. Den
samlade syn på markanvändningsfrågor­na som redovisas i föreliggande förslag
till generalplan bör, efter ytterliga­re överväganden på de punkter som anges i
det föQande, kunna ligga lill grund för sådana ställningstaganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till de stora
naturvärds- och friluftslivsintressena i centrala Tiveden bör föQande gälla som
utgångspunkter för det fortsatta planerings­arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förordnanden enligt naturvårdslagen
bör övervägas för de för naturvår­den och friluftslivet mest värdefulla delarna
av området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen av fritidsbebyggelse samt anläggningar och
andra anord­ningar för turism och frilufisliv bör övervägas noga i syfte att
bevara så stora delar som möjligt av Tiveden orörda. Ytteriigare enskild
fritidsbe­byggelse bör komma till stånd endasl då det kan ske i form av mindre
kom­pletteringar av befintlig sådan bebyggelse. Den totala omfattningen av den
föreslagna utbyggnaden av stugbyar och anläggningar för turism och fri­luftsliv
bör fortlöpande prövas mot bakgrund av de erfarenheter som görs. Sjön Undens
stränder bör helt undantas från fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukel bör anpassas till
friluftslivels och naturvårdens intressen i hela centrala Tiveden. För de delar
av området som inte kommer att om­faUas av förordnanden enligt naturvårdslagen
bör naturvårdsinriklade skogsbruksplaner upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsema i Örebro och
Skaraborgs län skall i anslutning till sina redovisningar till regeringen år
1982 lämna en gemensam redogörelse för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section983&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section984&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;de åtgärder som har vidtagits belräffande det primära
rekreationsområdet Tiveden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hjälmaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhöll i sitt beslul
år 1975 med anledning av programske­det i den fysiska riksplaneringen att planeringen
för Hjälmarområdet bör klargöra förutsättningarna för bebyggelseutvecklingen i
området under hänsynstagande till friluftslivels, naturvårdens,
kulturminnesvårdens m. fl. intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hjälmarområdet är ett viktigt
rekreationsområde för en betydande del av befolkningen i de närbelägna
tätortsregionerna. Inom området finns också belydande naturvärden och
kulturminnen. Områdets värde för re­kreation och friluftsliv kan förväntas öka.
Detla motiverar att man iakttar restriktivitet med att tillåta ytterligare
enskild fritidsbebyggelse inom om­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del fortsatta planeringsarbetet
inom resp. kommun bör syfta lill att till­godose naturvårdens, friluftslivets
och kulturminnesvårdens intressen inom Hjälmarområdet. Stor hänsyn bör vidare
las till fiskets intressen. Frågor om vattenvård och valtenreglering bör
uppmärksammas särskill. Fritidsbebyggelse bör övervägas först sedan
naturvårdens, friluftslivets och kulturminnesvårdens intressen har
tillgodosetls. Del är angeläget att större sammanhängande obebyggda områden
bevaras obebyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för aU kravet på hushållning medjordbruksmark i länet skall
kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunema upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanema bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på att hushålla med jordbruksmarken. Länsslyrelsen
och kommunerna bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter det är mest
angeläget att sådant planeringsarbete snabbt kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närkeslätten tillhör de områden i
landet för vilka länsstyrelseraa efter samråd med bl. a. lanlbruksnämndema, i
enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07, bör tillhandahålla ett aktuellt
material som i ett regionalt per­spektiv visar hur kravet på hushållning med
jordbruksmarken fortlöpande beaktas i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandling och fritidsbebyggelsens
ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskill av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section985&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section986&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av vissa industri- och mineralfrågor&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna att till
Bergslagsomrädet lokalisera sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen bör utredas ytleriigare av berörda kommuner och länsstyrelser i
samråd. Studiema bör i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 redovisas
särskilt av länsstyrelsema år 1982. I anslutning härtill kan också behandlas
förutsättningarna att till Kvarn­torpsområdet i Kumla kommun lokalisera sådan
industri som behandlas i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Relativt omfattande områden i Närke
berörs av pågående eller planera­de undersökningar av vissa mineralförekomster,
främst alunskiffrar. Läns­styrelsen skall i samband med redovisningen av
länsplanering 1980 ange hur den osäkerhet om den framlida markanvändningen som
kan uppstå till följd av nämnda undersökningar av mineralförekomster påverkar
plane­ringen av markens användning i berörda kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna for
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vättern&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom den översiktiiga planering
som har genomförts av Askersunds kommun för dess del av Vättems kustområde har
förutsättningarna för markanvändningen i området getts en klarare belysning.
Markdisposi­tionsplanen är emellertid mer inriktad på exploatering för
fritidsbebyggelse än på att tillgodose friluftslivets, naturvårdens m.fi.
intressen. Vänerom­rådet är ett viktigt rekreationsområde för
lälortsbefolkningen i regionen. Områdets värde för rekreation och friluftsliv
kan förväntas öka. Detta mo­tiverar att man iakttar större restriktivitet med
alt tillåta enskild fritidsbe­byggelse i området än vad som framgår av
kommunens översiktliga plane­ring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör i enlighet
med vad som anges i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i det fortsatta
planeringsarbetet. Bl. a. bör möj­ligheterna atl skydda de för fiskreproduktion
särskilt värdefulla områdena övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ytterligare överväganden i regional
skala behövs beträffande utnytQan­det av Vätterns vattenområde. En samlad
bedömning av de konflikter som föreligger mellan den militära skjutverksamheten
å ena sidan och fiskets och båtturismens intressen å den andra bör ske i syfte
att få lill stånd ett samulnylQande som så långl möjligl tillgodoser de olika
intressena. Härvid bör även frågor rörande vattenvård, särskilt Vätterns
belydelse för vatten­försörjningen, och sandtäkt uppmärksammas. Vad gäller
försvarets intres­sen bör en utgångspunkt vid övervägandena vara all den
militära skjut­verksamheten dels i minsta möjliga utsträckning skall påverka
reproduk­tionsområden för fisk och andra områden av särskilt intresse för fisket,
dels i största möjliga utsträckning skall inskränkas under de perioder då
Vänerområdet utnylQas särskilt intensivt för friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section987&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section988&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De regionala överväganden för
Vättern som har angetts i del föregående bör göras i samverkan mellan berörda
kommuner och länsstyrelsema i Örebro, Östergötlands, Jönköpings och Skaraborgs
län och efter samråd med militära myndigheter, fiskenämnden i Jönköpings län
och Vätterns vatten vårdskommitlé.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MaUngsbo-Klolen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet för det primära
rekreationsområdet bör fullföQas och erforderliga åtgärder vidtas för att man
skall kunna säkerställa rekreations­intressena. Det hittills ulförda arbetet
bör vidare kompletteras med en ana­lys av förutsättningarna för
turistutveckling i en större del av Bergslagen så atl Malingsbo-Kloten kan
placeras in i elt regionalt sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och frilufisliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen
bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande
skogsbrukets behandling i det fortsatta planeringsarbetet. I promemorian anges
bl. a. att förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre
gående in­skränkningar i skogsbruket än vad som föQer av hänsynsreglerna i
skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan
särskilt behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden. I regeringens
proposition om riktlinjer för skogspolitiken (prop. 1978/79:110) behandlas bl.
a. de allmänna hänsynsreglema i skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att underlätta arbetet med att
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är det
angeläget att etl särskilt handlingspro­gram för naturvården i länet upprätias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den restriktivitet som bör gälla i
fråga om atl tillåta ytleriigare enskild fritidsbebyggelse i Tiveden och vid
Vättem och Hjälmaren gör det önsk­värt att kommunema vidtar åtgärder för att
möta en ökad efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse i andra delar av Örebro
län. Allmänna utgångs­punkter för utveckling av fritidsbebyggelse i sådana
områden anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget atl övervägande om vilken planberedskap
för fritidsbe­byggelse som bör upprätthållas grundas på översiktliga
planmässiga be­dömningar. Planeringen bör syfta till att åstadkomma en
bebyggelseut­veckling som är anpassad till de skilda förutsättningar som finns
i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är det angeläget att ytterii­gare samråd sker i Örebro län mellan
kraftföretag, kommuner, länsstyrelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section989&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section990&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och övriga berörda länsmyndigheter om behovet av mark för
kraftledning­ar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa delar av Villingsbergs
skjutfält i Örebro kommun är mycket at­traktiva för friluftslivet. För att man
skall få till stånd ett så långtgående samutnyttjande av skjutfällel som
möjligt mellan militär verksamhet och friluftsliv bör i enlighel med vad som
anges i PM 1978-09-07 fortsatta sam­råd ske mellan kommunen, länsslyrelsen och
de militära myndighetema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.18 Västmanlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-03-15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frågor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mälaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ställningstaganden till
markanvändningen i Mälarområdet har redovi­sats av berörda kommuner i form av
markdispositionsplaner vilka är an­tagna av resp. kommunfullmäktige. Planema
tillgodoser i stort intentioner­na i den fysiska riksplaneringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yllerligare enskild
fritidsbebyggelse bör undvikas vid Mälarens stränder och på öarna. Det är
angeläget att behovet av ålgärder för att tillgodose tu­rismens och
friluftslivets intressen i del primära rekreationsområdet stude­ras i ett
samordnat planeringsarbete. Arbetet bör bedrivas i samarbete mellan kommunerna
och länsstyrelsen och samordnas med molsvarande planeringsarbete i Stockholms,
Uppsala och Södermanlands län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hjälmaren&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen framhöll i sitt beslut
år 1975 med anledning av programske­det i den fysiska riksplaneringen alt
planeringen för Hjälmarområdel bör klargöra förutsättningarna för
bebyggelseutvecklingen i området under hänsynstagande lill friluftslivets,
naturvårdens, kulturminnesvårdens m.fl. intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hjälmarområdet är ett viktigt
rekreationsområde för en betydande del av befolkningen i de närbelägna
tätortsregionerna. Inom området finns också betydande naturvärden och
kulturminnen. Områdets värde för re­kreation och friluftsliv kan förväntas öka.
Detta motiverar alt man iakttar restriktivitet med att tillåla ytleriigare
enskild fritidsbebyggelse inom om­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det fortsatta planeringsarbetet
inom resp. kommun bör syfta till alt till­godose  naturvårdens, friluftslivets
och kulturminnesvårdens intressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section991&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section992&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;inom Hjälmarområdet. Slor hänsyn bör vidare las till
fiskels intressen. Frågor om vattenvård och vattenreglering bör uppmärksammas
särskilt. Fritidsbebyggelse bör övervägas först sedan naturvårdens,
friluftslivels och kulturminnesvårdens intressen har tillgodosetts. Det är
angeläget att större sammanhängande obebyggda områden bevaras obebyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nedre Dalälven&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det påbörjade program- och
planeringsarbetet för det primära rekrea­tionsområdet Nedre Dalälven bör
fullföQas. Planeringen bör inriktas på all slå vakt om befintliga natur-,
kultur- och rekreationsvärden. Det är bl.a. angeläget att de starka
naturvårdsinlressena kan säkerställas. Planläggning för ytteriigare enskild
fritidsbebyggelse bör undvikas inom området. Re­striktivitet bör också iakttas
vad gäller spridd bebyggelse. Planeringen bör inriktas på att i lämplig
omfattning skapa förutsättningar för fritidsboende i andra former och på att
reservera mark för anläggningar som tillgodoser friluftslivets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för all kravet på hushållning medjordbruksmark i länet skall
kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunema upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanema bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på att hushålla med jordbruksmarken. Länsstyrelsen
och kommunerna bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter del är mest
angeläget att sådant planeringsarbete snabbt kommer i gång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arosbygden tillhör de områden i
landet för vilka länsstyrelseraa efter samråd med bl. a. lantbruksnämnderna, i
enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07, bör tillhandahålla ett aktuellt
material som i ell regionalt per­spektiv visar hur kravet på hushållning med
jordbruksmarken fortlöpande beaklas i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av induslristudier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna atl till
Bergslagsområdet lokalisera sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen bör utredas ytterligare av berörda kommuner och länsstyrelser i
samråd. Studierna bör i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 redovisas
särskilt av länsstyrelserna år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section993&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section994&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MaUngsbo-Kloten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet för det primära
rekreationsområdet bör fullföQas och erforderiiga åtgärder vidtas för att man
skall kunna säkerställa rekreations­intressena. Det hittills ulförda arbelel
bör vidare kompletteras med en ana­lys av förutsättningama för turistutveckling
i en större del av Bergslagen så att Malingsbo-Kloten kan placeras in i ell
regionalt sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen
bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande
skogsbrukets behandling i del fortsatta planeringsarbetet. I promemorian anges
bl.a. alt förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre
gående in­skränkningar i skogsbruket än vad som följer av hänsynsreglema i
skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan
särskilt behöva utfärdas till skydd för nalurskogsområden. I regeringens
proposition om riktlinjer för skogspolitiken (prop. 1978/79:110) behandlas bl.
a. de allmänna hänsynsreglema i skogsbruket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att arbetet med atl säkerställa
områden av riksintresse för naturvår­den och friluftslivet skall kunna
underlättas är det angeläget att ett särskill handlingsprogram för naturvården
i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den restriktivitet som bör gälla i
fråga om att tillåta ytterligare enskild fritidsbebyggelse vid Mälaren,
Hjälmaren och Nedre Dalälven gör det önskvärt att kommunerna vidtar åtgärder
för att möta en ökad efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse i andra delar av
Västmanlands län. Allmänna utgångspunkter för utveckling av fritidsbebyggelse i
sådana områden an­ges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att överväganden
om vilken planberedskap för fritids­bebyggelse som bör upprätthållas grundas på
översiktliga planmässiga be­dömningar. Planeringen bör syfta till att
åstadkomma en bebyggelseut­veckling som är anpassad till de skilda
förutsäUningar som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Väg E 18 vid Anundshögen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid den fortsalla planeringen av
väg E 18 vid Anundshögen är det ange­lägel att samråd sker med
riksantikvarieämbetet för att kulturminnesvår­dens intressen skall kunna
beaktas i största möjliga utslräckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section995&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section996&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.19    Kopparbergs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-01-18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frägor skall länsstyrelsen
lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjällområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för planerings-
och säkerställandearbetet i de obrutna Qällområdena har preciserats genom atl
riksdagen har beslutat om riktlin­jer i den fysiska riksplaneringen för dessa
områden (prop. 1977/78: 31, CU 1977/78:8, rskr 1977/78:99).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har den 6 april 1978
uppdragit åt länsstyrelsema i Koppar­bergs, Jämtiands, Västerbottens och
Norrbottens län atl senast den 1 janu­ari 1980 lämna regeringen förslag till
närmare avgränsning av de obrutna Qällområden vilkas omfattning genom
riksdagens beslut i stort har lagts fasl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 regeringens beslut år 1975 med
anledning av programskedet i den fysis­ka riksplaneringen underströks alt det
är angeläget atl översiktliga, plan­mässiga överväganden om markanvändningen i
Qällvärlden kommer till stånd. Det framhölls vidare alt kommuner och
länsstyrelser under plane­ringsskedet borde samarbeta i dessa frågor och i
samarbete med planver­ket och naturvårdsverket precisera redovisade
intresseområden, klarlägga riskerna för konflikter mellan olika intressen samt
närmare ange inom vil­ka områden en fortsalt kommunal planering borde komma
till stånd och var markanvändningen huvudsakligen borde regleras genom
tillämpning av naturvårdslagens bestämmelser. Sådana överväganden har under pla­neringsskedet
inte genomförts i erforderlig omfattning beträffande Qällom-rådet i Kopparbergs
län. Samtidigt utvecklas fritidsbebyggelsen snabbt i länets Qällområde med stöd
delvis av äldre översiktliga markanvändnings­planer som inte ligger i linje med
den fysiska riksplaneringens riktlinjer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är därför nödvändigt alt en för
länels hela Qällområde samordnad markanvändningsplanering genomförs skyndsamt
med utgångspunkt i rikl-linjeraa för hushållning med mark och vatten. Arbetet
bör samordnas med länsstyrelsens arbete atl avgränsa det obrutna Qällområdet.
Planeringsar­betet bör bedrivas av kommunerna i samarbete med länsstyrelsen.
Läns­slyrelsen skall samråda med planverket och nalurvårdsverket beträffande
planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I arbetet bör ingå att upprätta ett
för Qällområdet samordnat planerings­program i vilket bl. a. analyseras
utveckling, styrmöjligheter, funktions­samband m. m. beträffande
fritidsbebyggelse och turism samt anges mål för den framtida bebyggelsen vad
gäller stmktur, omfattning, upplåtelse­former för fritidsboende m. m. Vidare
bör särskill beaktas de problem som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section997&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section998&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
förknippade med vatten- och avloppsfrågoma i Qällregionen samt Qäll-naturens
känslighet för slitage m. m. I planeringarbetel bör också ingå att genomföra
översiktliga naturinventeringar. Länsslyrelsen bör aktivt biträ­da kommunerna i
planeringsarbetet bl. a. genom atl ställa underlagsmate­rial till förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdisposilionsplaner bör med förtur upprättas för
de delar av Qällom­rådet som är föremål för särskill starka
exploateringsintressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FöQande utgångspunkter bör vidare gälla för det
fortsatta planeringsar­betet rörande Qällområdet i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdens och friluftslivets intressen är mycket
starka i Qällområdet. Området som helhet utgör också elt primärt
rekreationsområde (prop. 1975:46, CU 1975/76:2, rskr 1975/76:46). Planeringen
bör bedrivas så att naturvärdena inte påverkas negativt till föQd av att
bebyggelse lokaliseras olämpligt, t. ex. i omedelbar anslutning lill befintliga
eller föreslagna natur­reservat eller andra områden av stort intresse för
naturvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Friluftslivets intressen bör tillgodoses i del
fortsatta planeringsarbetet. De områden som är mest tillgängliga för
friluftslivet bör i slor utsträckning bevaras obebyggda. Vidare bör
förutsättningama för fritidsfisket upp­märksammas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formerna för skogsbrukel bör övervägas särskilt i
planeringsarbetet. I de för naturvården och friluftslivet mest attraktiva och
värdefulla område­na kan därvid förordnanden enligt naturvårdslagen behöva
utfärdas, me­dan de allmänna hänsynsreglema i skogsvårdslagen kan vara
tillfyllest för andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av förordnanden enligt naturvårdslagen, bl.
a. till skydd för na­turskogsområden, bör närmare prövas i det fortsalla
planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är önskvärt att skogsvårdsstyrelsen biträder
kommunema i plane­ringsarbetet genom all ställa underlagsmaterial beträffande
skogsbrukel till förfogande. I anslutning härtill bör även samråd beträffande
planerade skogsbilvägar ske och eventuella åtgärder övervägas för att man skall
kun­na hindra oönskade effekter av den ökade tillgänglighet lill obebyggda om­råden
som vägbyggandel leder till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att en bättre samordning kommer
lill stånd mellan den fysiska riksplaneringen och den regionalpoliliska
planeringen. Arbetet un­der planeringsskedet har visat att del för flera
regioner i landet krävs sär­skilda överväganden om hur samordning skall ske
mellan riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen och de regionalpolitiska
riktlinjema. Fjällområdet i Kopparbergs län utgör en sådan region. De
sysselsättningseffekter och möjligheter att stödja befintlig service som en
planmässig utbyggnad av bl. a. anläggningar för turism och fritidsboende kan
ge, bör uppmärksam­mas i planeringen för Qällområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt lantmäteriets inventeringar finns f n. drygt
4000 fritidshus i lä­nets Qällområde. Vidare finns enligt inventeringama drygt
1 000 obebygg­da tomter för fritidsbebyggelse inom områden med fastställd
detaQplan. De&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section999&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1000&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
Malungs och Älvdalens kommuner antagna kommunöversikterna synes medge att
antalet enskill ägda fritidshus kan komma att avsevärt öka på sikt. Områden av
stort värde för naturvården och friluftslivet skulle härvid påverkas negativt.
En sådan utveckling ligger inte i linje med riktlinjema för hushållning med
mark och vatten eller med inlentionema i statsmakter­nas beslut om de primära
rekreationsområdena. Kommunöversiktema bör, när del gäller fritidsbebyggelsens
utveckling, inte ligga lill grund för den fortsatta planeringen i Qällområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Planeringen
bör syfta lill alt tillgodose intentionerna i statsmaktemas be­slut om de
primära rekreationsområdena. Detta innebär att turismens och friluftslivets
intressen skall prioriteras framför intresset att exploatera för enskild
fritidsbebyggelse. Planeringen bör därför bl. a. inriktas på att skapa
förutsättningar för ett fritidsboende i sådana former som möjliggör ett högt
UtnytQande av fritidsbostäderna och som ger förutsättningar för fritids­boende
också för sådana grupper av befolkningen som inte äger fritidshus. Ytleriigare
enskild fritidsbebyggelse bör bedömas restriktivt. 1 området längs vägen mellan
Salen och Rörbäcksnäs bör ytterligare enskild fritids­bebyggelse undvikas. Som
elt led i strävandena att tillgodose friluftslivets intressen bör också en
översyn av helt eller delvis outbyggda detaQplaner för fritidsbebyggelse
övervägas. Ulbyggnad av enskild fritidsbebyggelse bör styras mot skogslandet
nedanför Qällområdet varvid bebyggelsen bör lokaliseras på ett sådant sätt att
den inte kommer i konflikt med andra in­tressen, främsl naturvård, friluftsliv
och skogsbruk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Turismen
och frilidsboendel i Qällområdet bör i första hand utvecklas i anslutning lill
befintliga samhällsbildningar med bofast befolkning så att exploateringama kan
utgöra etl slöd för sysselsättning och service. På så sätt kan också ingrepp i
större orörda naturområden undvikas. För områ­den som bedöms vara lämpliga för
utbyggnad för turism och fritidsboende är det angeläget atl en omsorgsfull
områdesplanering genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnad av turismen i Qällområdet bör vidare
styras i en sådan rikt­ning att samiska intressen beaktas och så att samerna
kan få del av utveck­lingens positiva sidor. Det är därför i enlighet med vad
som anges i PM 1978-09-07 angeläget att Älvdalens kommun beaktar inverkan på rennä­ringen
av nya eller utvidgade etableringar för turism och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I planeringsarbetet bör också Qällvandringsledema
uppmärksammas bl. a. med avseende på rennäringsintresset och Qällsäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det fortsatta planeringsarbetet för Qällområdet bör samråd ske inom ra­men för
nordiskt regionalpolitiskt samarbete med berörda myndigheter i Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
länsstyrelsen rekom­mendera Malungs och Älvdalens kommuner atl inte annal än
undantagsvis föra fram detaQplaner för fritidsbebyggelse för
fastställelseprövning innan en sådan översiktlig markanvändningsplanering och
områdesplanering som har angetts ovan har genomförts och behandlats inom
kommunema. 8   Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 213. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1001&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1002&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall efter samråd med planverket och
naturvårdsverket redovisa resultatet av det fortsalla planeringsarbetet rörande
Qällområdet till regeringen vid de två redovisningstillfällen som anges i PM
1978-09-07, dvs. i samband med redovisningen av länsplanering 1980 och under år
1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningen år 1980 får ses som en
etappredovisning, dvs. en redovis­ning av hur långt arbelel med översiktiiga
markdispositionsplaner och om­rådesplaner har kommit vid det tillfälle då
redovisningen lämnas. Länssty­relsen skall senast vid detta tillfälle efter
samråd med planverket och na­turvårdsverket också redovisa om fortsatt
planering för något eller några områden i Qällen bör ske med stöd av
beslämmelserna i 10 a § byggnadsla­gen om upprättande av generalplan. I det
fall länsstyrelsen anser att före­läggande enligt nämnda paragraf bör utfärdas
skall länsstyrelsen efter sam­råd med planverket och naturvårdsverket ange de
utgångspunkter som bör gälla för planeringen och avgränsa det eller de områden
som därvid bör planeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Siljansbygden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är myckel angelägel atl det inventerings- och
programarbete som har påbörjats av den s. k. Siljansgruppen med representanter
för Lek­sands, Mora, Orsa och Rättviks kommuner skyndsamt föQs upp och att
översiktliga samordnade markanvändningsplaner upprättas för hela det primära
rekreationsområdet. Planeringsarbetet bör ta sin utgångspunkt i riktlinjema för
hushållning med mark och vatten Och i statsmaktemas be­slut om de primära
rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet bör på motsvarande sätt som för
Qällområdet bedrivas av kommunema i samarbete med länsstyrelsen. Länsstyrelsen
skall sam­råda med planverket och naturvårdsverket beträffande planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I arbetet bör ingå att upprätta ett för det primära
rekreationsområdet samordnat planerings- och handlingsprogram där bl. a.
turismens och fri­tidsbebyggelsens utveckling sätts in i sitt regionalpolitiska
sammanhang. De sysselsättningseffekter och möjligheter alt stödja befintlig
service som en planmässig utbyggnad av bl. a. anläggningar för turism och
fritidsboen­de kan ge, bör uppmärksammas i planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att fömya äldre anläggningar och
komplettera dem med semesterbyar och enkla inkvarteringsanordningar samt att
nylQa av be­byggelse redan i anspråktagna områden för tillkommande turism bör
beak­tas. Kommunema och länsstyrelsen bör gemensamt diskutera för vilka
delområden det är mest angeläget atl områdesplaner snabbt utarbetas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FöQande utgångspunkter bör vidare gälla för det
fortsatta planeringsar­betet i SiQansområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SiQansområdel tillhör de områden i landet där det
är särskilt angeläget att naturvårdens, friluftslivets och kulturminnesvårdens
intressen tillgodo­ses. Detla gäller bl.a. strändema vid Siljan och Orsasjön.
Oexploalerade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1003&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1004&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;strandområden bör bevaras. Områdesplanering för turist-
och fritidsboen­deanläggningar m. m. bör föregås av natur- och
kulturminnesinventeringar i erforderlig utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbrukets och skogsbrukets
intressen bör uppmärksammas i plane­ringsarbetet liksom behovet av
landskapsvårdande åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För de skogsområden som är mest altraktiva och värdefulla
för natur­vården och friluftslivet kan förordnanden enligt naturvårdslagen
behöva utfärdas, medan de allmänna hänsynsreglema i skogsvårdslagen kan vara
till fyllest för andra områden. Behovel av förordnanden enligt naturvårds­lagen,
bl. a. till skydd för naturskogsområden, bör närmare prövas i del fortsatta
planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör ägnas ökad
uppmärksamhet i del fortsatta plane­ringsarbetet för SiQansområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Planeringen bör syfta lill att tillgodose intentionerna i
statsmakternas be­slut om de primära rekreationsområdena. Delta innebär att
turismens och friluftslivets intressen skall prioriteras framför intresset atl
exploatera för enskild fritidsbebyggelse. Planeringen bör därför bl. a.
inriktas på atl skapa förutsättningar för elt fritidsboende i sådana former som
möjliggör etl högt utnyttjande av fritidsbostäderna och som ger förutsättningar
för fritids­boende också för sådana grupper av befolkningen som inte äger
fritidshus. Ytterligare enskild fritidsbebyggelse bör bedömas restriktivt i
strandnära områden och i andra trakter med betydande värden för turism och
rekrea­tion. Som ett led i strävandena att tillgodose friluftslivs- och
rekrealionsin­lressena kan vissa äldre preliminära planöverväganden behöva
omprövas. En översyn av helt eller delvis outbyggda detaQplaner för
fritidsbebyggelse bör också övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör länsstyrelsen rekom­mendera Leksands, Mora, Orsa och Rättviks
kommuner att inte annal än undantagsvis föra fram detaljplaner för
fritidsbebyggelse för fastställelse­prövning innan en sådan samordnad
markanvändningsplanering som har angetts ovan har genomförts och behandlats
inom kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall efter samråd
med.planverket och nalurvårdsverket redovisa resultatet av det fortsatta
planeringsarbetet rörande SiQansområ­del till regeringen vid de två
redovisningstillfällen som anges i PM 1978-09-07, dvs. i samband med
redovisningen av länsplanering 1980 och under år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redovisningen år 1980 får på
motsvarande sätt som för Qällområdet ses som en etappredovisning av hur långt
arbetet med planerings- och hand­lingsprogram saml områdesplaner har kommit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dalälvens dalgångar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för den kommunala
markanvändningsplaneringen har preciserats genom att riksdagen har beslutat om
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och
Norrland (prop. 1977/78: 57, CU 1977/78: 9, rskr 1977/78:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1005&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1006&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att samordnade
översiktliga markanvändningsplaner snarast upprättas för Dalälvens dalgångar.
Markanvändningsplaneringen bör anpassas efter de anspråk som ställs på marken i
olika delar av dal­gångama. För de älvsträckor som enligt riksdagens beslul
skall undantas från vattenkraftutbyggnad bör, enligt vad som anges i PM
1978-09-07, pla­neringen inriktas på att tillgodose de intressen som föranledde
beslutet att undanta älvsträckorna från ulbyggnad. För övriga älvsträckor bör
fritids­bebyggelse övervägas endast om naturvårdens, friluftslivets och de
areella näringarnas intressen samtidigt kan tillgodoses. Vidare bör fiskets
intres­sen ägnas stor uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är särskill angeläget alt det
påbörjade program- och planeringsarbe­tet fördel primära rekreationsområdet
Nedre Dalälven fullföljs. Planering­en bör inriktas på att slå vakt om
befintliga natur- och kulturvärden. Med' tanke på områdets stora natur- och
rekreationsvärden bör planläggning för ytterligare enskild fritidsbebyggelse
undvikas inom området. Restriktivitet bör också iakttas vad gäller spridd
bebyggelse. Planeringen bör inriktas på atl i lämplig omfattning skapa
förutsättningar för fritidsboende i andra for­mer och på att reservera mark för
anläggningar som tillgodoser friluftsli­vets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för alt kravet på hushållning med jordbruksmarken skall
tillgodoses i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanema bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på alt hushålla med jordbruksmarken. Länsstyrelsen
och kommunerna bör gemensamt diskutera för vilka områden och orter det är mest
angeläget att sådant planeringsarbete snabbt kommer igång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen bör verka för att
samordning sker i erforderlig utsträck­ning med det översiktliga
planeringsarbete som genomförs för SiQansom­rådel och Dalälvens dalgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandUng och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av induslristudier&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förutsättningarna att till
Bergslagsområdet lokalisera sådan industri som behandlas i den fysiska
riksplaneringen bör utredas ytterligare av berörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1007&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1008&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kommuner och länsstyrelser i samråd. Studiema bör i
enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 redovisas särskilt av länsstyrelserna
år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för
hushållning med mark&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;och
vatten bör&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i
övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;MaUngsbo-Kloten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetet för det primära
rekreationsområdet bör fullföljas och erforderliga åtgärder vidtas för att man
skall kunna säkerställa rekreations­intressena. Det hittills utförda arbetet
bör vidare kompletteras med en ana­lys av förutsättningama för turistutveckling
i en större del av Bergslagen så att Malingsbo-Kloten kan placeras in i elt
regionalt sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen
bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande
skogsbrukets behandling i det fortsatta planeringsarbetet. I promemorian anges
bl. a. att förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre
gående in­skränkningar i skogsbrukel än vad som föQer av hänsynsreglerna i
skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan
särskill behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden. Särskild upp­märksamhet
bör också ägnas ål frågan om hur skogsbruket skall bedrivas med hänsyn till naturvårdens
intressen i Qällområdets randzon. I regering­ens proposition om riktlinjer för
skogspolitiken som avses att läggas fram under våren 1979 kommer bl.a. de
allmänna hänsynsreglema för skogs­bruket att behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller skogsbruket i de obrutna
Qällområdena innebär riksdagens beslut (prop. 1977/78:31, CU 1977/78:8, rskr
1977/78:99) att ytteriigare reglering av skogsbruket inom berörda områden bör
ske successivt i takt med atl erforderligt bedömningsunderlag utarbetas och
efter samråd med berörda parter. En sådan reglering lorde ingå som en del i
naturvårdsver­kets och berörda länsstyrelsers fortsatta arbete med alt skydda
Qällområ­denas naturvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Kopparbergs län kan, som
länsstyrelsen i andra sammanhang har beto­nat, särskilda ålgärder för fastighetssamverkan
och fastighetsreglering er­fordras för atl bättre förutsättningar för jord- och
skogsbruk skall kunna skapas och för atl naturvårdens och friluftslivets
intressen skall kunna till­godoses. Möjlighetema atl förbättra
fastighetsstrukturen bör övervägas bl. a. i arbetet med områdesplanering och
handlingsprogram för genomfö­rande av planintenlionema inom SiQansområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rennäringens intressen är
ofullständigt beaktade i kommunöversikten för Älvdalens kommun. Bl. a. har
samråd med företrädare för rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1009&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1010&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
kommit till stånd i den utsträckning som är erforderlig för att rennä­ringens
intressen skall kunna beaklas tillräckligt. Kommunöversikten för Älvdalens
kommun är i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 inte lämpad all ligga
till grund för kommande områdes- och detaljplanering så­vitt avser samordningen
med rennäringens intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att arbetet med atl säkerställa områden av
riksintresse för naturvår­den och friluftslivet skall kunna underlättas är det
angeläget att elt särskilt handlingsprogram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM 1978-09-07 anges atl de statliga anslag som
står lill förfogande för atl säkerställa värdefulla naturområden i första hand
bör användas för så­dana områden som är av riksintresse från naturvårdssynpunkt
eller för fri­luftslivet och vars bevarandevärden är särskill hotade eller som
av annan anledning snarast behöver skyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera områden i länet vid sidan av Qällområdet och
SiQansbygden har naturgivna fömtsättningar för fritidsbebyggelse och är så
belägna att en växande efterfrågan på sådan bebyggelse kan förväntas. Allmänna
ut­gångspunkter för utveckling av fritidsbebyggelse i sådana områden anges i PM
1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt för den södra delen av länet är det
angelägel att kommunema vidtar åtgärder som medför att en god planberedskap
skapas för att möta en ökad efterfrågan på fritidsbebyggelse. Planeringen bör
syfta lill all åstadkomma en bebyggelseutveckling som är anpassad till de
skilda förut­sättningarna som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa förslag till nya mindre trafikflygplatser har
förts fram av kommu­nerna under planeringsskedet. Överväganden rörande behovet
av nya så­dana flygplatser bör göras inom ramen för den samordnade planering av
flygplatser som genomförs enligt särskilda riktlinjer från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.20
Gävleborgs län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
1979-03-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga markanvändningsplanering som pågår
i berörda kom­muner bör fullföQas. Del är angelägel att ställningstaganden till
markan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1011&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1012&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vändningen
i kustområdet, där så inte redan har sketl, redovisas av kom­munerna i form av
markdispositionsplaner vilka är antagna av fullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den fortsatta planeringen för kustområdet bör följande utgångspunkter gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighetema alt bevara eller genom olika åtgärder
öka tillgängligheten till stränderna bör uppmärksammas. I de strandnära områden
och på de öar som är av stort värde för friluftslivet och naturvården bör man
undvika ytteriigare enskild fritidsbebyggelse. Utrymme torde finnas för
komplette­ring av fritidsbebyggelse i de inre delama av kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En närmare bedömning av de lägen som har angetts av
länsstyrelsen och berörda kommuner för sådan industri som behandlas i den
fysiska rikspla­neringen kommer i enlighel med vad som anges i PM 1978-09-07
alt göras i del pågående arbelel med en ny rapport om hushållning med mark och
vat­ten. 1 avvaktan på de ställningstaganden som rapporten kan föranleda bör
handlingsfriheten så långt möjligt bevaras på de platser för vilka genomför­da
studier visar att goda fömtsättningar för lokalisering av ovan nämnd in­dustri
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör i enlighet med vad som anges
i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsatta planeringen för
kustområdet. De miQöer som har särskild betydelse för skilda fiskarter bör
skyddas och fis­keutövandet bör ges tillräckligt utrymme i förhållande till
andra former av vattenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ljusnans
och Dalälvens dalgångar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för den kommunala
markanvändningsplaneringen har preciserats genom att riksdagen har beslutat om
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och
Norrland (prop. 1977/78: 57, CU 1977/78: 9, rskr 1977/78:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga markanvändningsplanering som
enligt riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen skall ulföras för Ljusnans
och Dalälvens dalgångar bör snarasl fullföQas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen, och då särskilt fritidsfiskets,
bör ägnas ökad uppmärk­samhet i del fortsatta planeringarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är vidare angeläget att det påbörjade program-
och planeringsarbetet för de primära rekreationsområdena Ljusnans dalgång och
Nedre Dalälven fullföQs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringen för del primära rekreationsområdet
Nedre Dalälven bör in­riktas på att slå vakt om befintliga natur-, kultur- och
rekrealionsvärden. Det är bl. a. angeläget att de starka naturvårdsintressena
vid nedre Daläl­ven kan säkerställas. Planläggning för ytterligare enskild
fritidsbebyggelse bör undvikas inom området. Restriktivitet bör också iakttas
vad gäller spridd bebyggelse. Planeringen bör inriktas på att i lämplig
omfattning ska­pa förutsättningar för fritidsboende i andra former och på att
reservera mark för anläggningar som tillgodoser friluftslivets intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1013&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1014&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för att kravet på hus­hållning med jordbruksmarken skall kunna
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunema upprätta områdesplaner för de tätorter sorn förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanema bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandel kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på att hushålla med jordbruksmarken. Sådan
områdesplanering har i viss ut­sträckning påbörjats i länet. Länsstyrelsen och
kommunerna bör gemen­samt diskutera för vilka ytterligare områden och orter del
är angeläget alt sådant planeringsarbete genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandUng och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dellensjöarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga
markanvändningsplanering för Dellensjöama som har påbörjats av Hudiksvalls
kommun bör fullföQas. Friluftslivets, naturvår­dens och kulturminnesvårdens
intressen i området bör uppmärksammas särskilt i det fortsatta
planeringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och frilufisliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukels intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen
bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande
skogsbrukets behandling i det fortsatta planeringsarbetet. I promemorian anges
bl. a. all förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre
gående in­skränkningar i skogsbruket än vad som föQer av hänsynsreglerna i
skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan
särskilt behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden. I regeringens
proposition om riktlinjer för skogspolitiken som avses att läggas fram un­der
våren 1979 kommer bl.a. de allmänna hänsynsreglema i skogsbrukel att behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att underiälla arbetet med att
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är det
angeläget att arbetet med att upprätta ett särskilt handlingsprogram för
naturvården i länet snarast fullföQs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1015&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1016&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera områden innanför kusten i länet har
naturgivna förutsättningar för fritidsbebyggelse. Allmänna utgångspunkter för
utveckling av fritidsbe­byggelse i sådana områden anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är önskvärt att kommunema vidtar åtgärder som
medför att bered­skap skapas för att möta en eventuell ökad efterfrågan på
fritidsbebyggelse i attraktiva inlandsområden. Planeringen bör syfta till alt
åstadkomma en bebyggelseutveckling som är anpassad lill de skilda förutsättningar
som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vägar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa planerade vägslräckningar i länet kan komma
alt innebära konflik­ter med jordbrukets och kulturminnesvårdens intressen.
Avvägningen mellan olika markanvändningsintressen i anslutning till nämnda vägslräck­ningar
bör studeras i den fortsatta översiktsplaneringen i berörda kommu­ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hamnar
och fiygplalser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden rörande utbyggnad av hamnar och
flygplatser bör göras inom ramen för den samordnade hamn- och
flygplatsplanering som genom­förs enligt särskilda riktlinjer från regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.21
Västernorrlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
1979-01-18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
föQande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kustområdet
utom Höga Kusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Berörda kommuner har påbörjat en områdesplanering
inom de delar av länets kust som betecknas som övrig kust. Det är angeläget alt
planerings­arbetet fullföQs och att ställningstaganden till markanvändningen
redovi­sas av kommunema i form av översiktliga planer vilka är antagna av kom­munfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den fortsatta planeringen för det s. k. övriga
kustområdet bör följande utgångspunkter gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighetema att bevara eller genom olika ålgärder
öka tillgängligheten till stränderna bör uppmärksammas. I de slrandnära områden
och på de öar som är av stort värde för friluftslivet och naturvården bör man
undvika yllerligare enskild fritidsbebyggelse. Inom övriga kustavsnitt bör
fritidsbe­byggelse övervägas endast om naturvårdens och friluftslivets
intressen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1017&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1018&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213   Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;samtidigt kan tillgodoses. Utrymme torde finnas för
komplettering av fri­tidsbebyggelse i de inre delama av kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I den områdesplanering som genomförs
för kustområdet i Ömsköldsviks kommun bör hänsyn tas bl.a. till att en del av
kommunens kustområde norr om Köpmanholmen ingår i det primära
rekreationsområdet Höga Kusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En närmare bedömning av de lägen
som har angetts av länsstyrelsen och berörda kommuner för sådan industri som
behandlas i den fysiska rikspla­neringen kommer i enlighet med vad som anges i
PM 1978-09-07 att göras i det pågående arbetet med en ny rapport om hushållning
med mark och vat­ten. I avvaktan på de ställningstaganden som rapporten kan
föranleda bör handlingsfriheten så långl möjligt bevaras på de platser för
vilka genomför­da studier visar att goda förutsättningar för lokalisering av
sådan industri föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen avser, med anledning av
riksdagens behandling av motioner rörande byggnadslagstiftningen m. m. (CU
1978/79: 2, rskr 1978/79:14), att inom kort tillkalla en särskild utredare med
uppgift att överväga lämpliga åtgärder för sanering efter nedläggning av
industrier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör i enlighet
med vad som anges i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsatta
planeringen för kustområdet. De miljöer som har särskild betydelse för skilda
fiskarter bör skyddas och fiskeutövandet bör ges tillräckligt utrymme i
förhållande till andra former av vattenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Älvdalarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för den kommunala
markanvändningsplaneringen har preciserats genom att riksdagen har beslutat om
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och
Norrland (prop. 1977/78:57, CU 1977/78:9, rskr 1977/78:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga
markanvändningsplanering som enligt riktiinjema i den fysiska riksplaneringen
skall ulföras för Ljungans, Indalsälvens och Ång­ermanälvens dalgångar bör
fullföQas i den omfattning som är motiverad med hänsyn till de anspråk som
ställs på användningen av marken i olika delar av dalgångarna.
Markdispositionsplaner bör i första hand upprätias för de delar av älvdalarna
där marken är eller kan väntas bli efterfrågad för bebyggelse. Detta gäller för
huvuddelen av Ljungans och Indalsälvens dal­gångar. Beträffande Ångermanälvens
dalgång är markanvändningsplane­ring önskvärd för i första hand området närmast
kusten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För de älvar och älvsträckor som
enligt riksdagens beslut skall undantas från vattenkraftutbyggnad bör fortsatt
planerings- och inventeringsarbete, enligt vad som anges i PM 1978-09-07,
inriktas på att tillgodose de intres­sen som föranledde beslutet att undanta
älvama från utbyggnad. För övri­ga delar av älvdalarna bör statsmakternas
riktiinjer belräffande mark­användningen kunna tillgodoses genom all
kommunöversikterna utvecklas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1019&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1020&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    BUaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vidare
och genom att man vidtar de planeringsåtgärder i övrigl och de sä­kerställandeåtgärder
som med hänsyn till riktiinjerna bedöms erforderliga. Fiskets intressen bör på
motsvarande sätt som för kustområdet ägnas ökad uppmärksamhet i den fortsatta
planeringen för älvdalama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa fortsatta planeringsåtgärder behöver vidtas
för att kravet på hus­hållning med jordbruksmarken skall kunna tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas expandera och
där konflikter med jordbruksintressena kan förutses. Områdesplanema bör belysa
hur del fortsatta samhällsbyggandel kan ske med beaktande av bl. a. kravet på
att hushålla med jordbruksmarken. Sädan områdesplanering har i viss ut­slräckning
påbörjats i länen. Länsslyrelsen och kommunerna bör gemen­samt diskutera för
vilka ytterligare områden och orter det är angelägel att sådant
planeringsarbete genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 skall
frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet och
fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den fysiska
riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av länsstyrelsen år
1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för hushållning med mark
och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Höga
Kusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planering som har genomförts inom
Höga Kusten-området ligger väl i linje med riktlinjerna för hushållning med
mark och vatten och med inlentionema enligt statsmaktemas beslut om de primära
rekreationsområdena. Något ytterligare krav på redovisning lill regeringen av
planeringen för Höga Kusten-området behöver därför inte ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är önskvärt alt samarbetet mellan berörda
kommuner och länssly­relsen fortsätter och atl arbetet drivs vidare bl. a.
genom områdesplanering för i första hand de delar av området som är attraktiva
och lämpliga för an­läggningar avsedda för turism och rekreation. Härvid bör
turistnäringen och anläggningar för fritidsboende i första hand ulvecklas i
anslutning till befintliga samhällsbildningar med bofast befolkning så att
exploateringar­na kan utgöra etl slöd för sysselsättning och service. På så
sätl kan också ingrepp undvikas i naturområden som är opåverkade av bebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Turismens och friluftslivets intressen skall enligt
Höga Kusten-utred­ningen prioriteras framför intresset att exploatera för
enskild fritidsbebyg­gelse. Områdesplaneringen bör därför bl. a. inriktas på
att skapa förutsätt­ningar för ett fritidsboende i sådana former som möjliggör
ett högt utnytl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1021&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1022&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;jande av fritidsbostäderna och som ger förutsättningar för
fritidsboende också för sådana gmpper av befolkningen som inte äger fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör på
motsvarande sätt som för det övriga kustområ­det ägnas ökad uppmärksamhet i det
fortsatta planeringsarbetet inom Höga Kusten-området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens naturvårdsverk har i
skrivelse till regeringen den 16 maj 1978 hemställt att regeringen föreslår
riksdagen att besluta om att göra Skule­skogen i Höga Kusten-området till
nationalpark. Det område som föreslås bli nationalpark stämmer till sin
avgränsning i stort överens med det områ­de som av länsstyrelsen föreslås bli
naturreservat. Naturvårdsverkets framställning övervägs f. n. inom regeringens
kansli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och friluftsliv&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen
bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande
skogsbrukets behandling i del fortsatta planeringsarbetet. I promemorian anges
bl. a. att förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre
gående in­skränkningar i skogsbruket än vad som följer av hänsynsreglerna i
skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan
särskill behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden. 1 regeringens
proposition om riktiinjer för skogspolitiken som avses att läggas fram un­der
våren 1979 kommer bl.a. de allmänna hänsynsreglema i skogsbruket att behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För att underlätta arbetet med atl
säkerställa områden av riksintresse för naturvården och friluftslivet är det
angeläget att ett särskilt handlingspro­gram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera områden innanför kusten i
länet har naturgivna förutsättningar för fritidsbebyggelse. Allmänna
utgångspunkter för utveckling av fritidsbe­byggelse i sådana områden anges i PM
1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Samtliga kommuner i länet har
redovisat områden för lokalisering av fri­tidsbebyggelse. Det är önskvärt att
kommunema vidtar fortsatta åtgärder som medför alt beredskap skapas för en
eventuell ökad efterfrågan på fri­tidsbebyggelse i altraktiva inlandsområden.
Planeringen bör syfta till att åstadkomma en bebyggelseutveckling som är
anpassad till de skilda förut­sättningar som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är det angelägel alt ytterii­gare samråd sker i Västemorriands län
mellan kraftförelag, kommuner, länsstyrelse och övriga berörda länsmyndigheter
om behovet av mark för kraftledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1023&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1024&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.22
Jämtlands län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut
1979-02-08&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
följande områden och frågor skall länsstyrelsen lämna en redo­visning till
regeringen av resultatet av fortsatt planeringsarbete och vidtagna åtgärder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fjällområdena&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för planerings- och
säkerställandearbetet i de obrutna Qällområdena har preciserats genom all
riksdagen har beslutat om riktlin­jer i den fysiska riksplaneringen för dessa
områden (prop. 1977/78: 31, C U 1977/78: 8, rskr 1977/78:99).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen har den 6 april 1978 uppdragit åt
länsstyrelserna i Jämtlands, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län atl
senast den 1 januari 1980 lämna regeringen förslag till närmare avgränsning av
de obrutna Qäll­områden vilkas omfattning genom riksdagens beslut i slorl har
lagts fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regeringens beslut år 1975 med anledning av
programskedet i den fysis­ka riksplaneringen underströks att det är angeläget
atl översiktliga, plan­mässiga överväganden om, markanvändningen i Qällvärlden
kommer till Slånd. Del framhölls vidare atl kommuner och länsstyrelser under
plane­ringsskedet borde samarbeta i dessa frågor och i samarbete med planver­ket
och naturvårdsverket precisera redovisade intresseområden, klariägga riskema
för konflikter mellan olika intressen samt närmare ange inom vil­ka områden en
fortsatt kommunal planering borde komma till stånd och var markanvändningen
huvudsakligen borde regleras genom tillämpning av naturvårdslagens
beslämmelser. Sådana överväganden har påbörjats under planeringsskedet och bör
drivas vidare. Särskilt stort är behovel av fortsatta planmässiga överväganden
inom de södra delama av länets Qäll­områden. Fritidsbebyggelsen utvecklas
snabbt i dessa områden ulan till­räckligt Slöd i översiktliga och med varandra
samordnade markanvänd­ningsplaner som är antagna av kommunfullmäktige efter
samråd med stat­liga myndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är därför angeläget att en för länels
Qällområden samordnad plane­ring genomförs skyndsamt med utgångspunkt i
riktlinjerna för hushållning med mark och vatten. Planeringen bör inriktas på
atl avgränsa de områden där det framställs mer omfattande önskemål om förändringar
i markan­vändningen samt att värdera dessa önskemål mot bakgrund av en samlad
syn på Qällområdenas användning. Arbetet bör samordnas med länsstyrel­sens
arbete atl avgränsa de obrutna Qällområdena. Planeringsarbetet bör bedrivas av
kommunema i samarbete med länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det primära rekreationsområdet Åre intar en
särställning bland Qällom­rådena genom det försöksprojekt som där pågår.
Beredningen för planering och samordning av statliga insalser för rekreation
(rekreationsberedning-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1025&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1026&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en)
utvärderar f. n. Åreprojektet för all man skall få underlag för hur statli­ga
insalser fortsättningsvis bör ske inom de primära rekreationsområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta planeringsarbetet för Qällområdena
i länet bör ingå att upprätta ett för områdena samordnat planeringsprogram i
vilket bl. a. ana­lyseras utveckling, styrmöjligheter, funktionssamband m.m.
beträffande fritidsbebyggelse och turism saml anges mål för den framtida bebyggelsen
vad gäller struktur, omfattning, upplåtelseformer för fritidsboende m. m.
Vidare bör särskilt beaklas de problem som är förknippade med vallen-och
avloppsfrågoma i Qällregionen samt Qällnaturens känslighet för slitage m. m. I
planeringsarbetet bör också ingå atl genomföra översiktliga natur­inventeringar.
Länsstyrelsen bör aktivt biträda kommunema i planerings­arbetet bl.a. genom all
ställa underlagsmaterial till förfogande. Statens planverk och statens
naturvårdsverk bör så långt möjligt biträda länssty­relsen med
underlagsmaterial och med allmänna råd om den närmare upp­läggningen och
inriktningen av arbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FöQande utgångspunkter bör vidare gälla för den
fortsatta planeringen för Qällområdena i länet utanför de obrutna Qällområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplaner bör med förtur upprättas för
de delar av Qällom­rådena som är föremål för särskilt starka
exploaleringsintressen och som har befunnits lämpliga för fortsatt utbyggnad
för turism och rekreation. Kommunernas fortsalla planeringsarbete bör bl. a. kunna
utgå från en re­videring av den områdesplanering som redan har genomförts. Det
utred­ningsmaterial som har utarbetats av länsstyrelsen bör kunna utgöra en god
grund för kommunemas fortsatta planeringsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Naturvårdens och friluftslivets intressen är mycket
starka i stora delar av Qällområdena. Planeringen bör bedrivas så att
naturvärdena inte påver­kas negativt till föQd av att bebyggelse lokaliseras
olämpligt, t.ex. i ome­delbar närhet av områden som är av stort intresse för
naturvården.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Friluftslivets intressen bör tillgodoses i det
fortsatta planeringsarbetet. De områden som är mest tillgängliga för
friluftslivet bör i stor utsträckning bevaras obebyggda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formema för skogsbruket bör övervägas särskilt i
planeringsarbetet. I de för naturvården och friluftslivet mesl attraktiva och
värdefulla område­na kan därvid förordnanden enligt naturvårdslagen behöva
utfärdas, me­dan de allmänna hänsynsreglema i skogsvårdslagen kan vara
tillfyllest för andra områden. Behovet av förordnanden enligt naturvårdslagen,
bl. a. lill skydd för nalurskogsområden, bör närmare prövas i det fortsatta
plane­ringsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att en bättre samordning kommer
till stånd mellan den fysiska riksplaneringen och den regionalpoliliska
planeringen. Arbetet un­der planeringsskedet har visat atl det för flera
regioner i landet krävs sär­skilda överväganden om hur samordning skall ske
mellan riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen och de regionalpolitiska
riktlinjerna. Stora delar av Jämtlands län, särskilt Qällområdena, utgör sådana
regioner. De syssel-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1027&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1028&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sättningseffekter
och möjligheter att stödja befintlig service som en plan­mässig utbyggnad av
bl. a. anläggningar för turism och fritidsboende kan ge, bör uppmärksammas i
planeringen för Qällområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelsen har ökat kraftigt under senare
år inom framför allt de södra delama av länets Qällområden. De många initiativ
till exploaterings­förelag som har redovisats av Härjedalens kommun i
anslutning till kom­munöversiklen inger betänkligheter mot bakgrund av
riktlinjema för hus­hållning med mark och vatten. Ett förverkligande av alla
dessa planer på exploatering för fritidsbebyggelse skulle strida mot dels
statsmaktemas riktlinjer för hushållning med mark och vatten, dels riktlinjerna
för utveck­lingen i de primära rekreationsområdena. Detta gäller också vissa
planer på fritidsbebyggelse inom Bergs och Åre kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fortsatta planeringen bör syfta lill att tillgodose
inlentioneraa i statsmakternas beslul om de primära rekreationsområdena vilket
innebär att turismens och friluftslivets intressen bör prioriteras framför
intresset att exploatera för enskild fritidsbebyggelse. Planeringen bör därför
bl. a. inriktas på atl skapa förutsättningar för ett fritidsboende i sådana
former som möjliggör ett högt utnytQande av fritidsbostäderna och som ger förut­sättningar
för fritidsboende också för sådana grupper av befolkningen som inte äger
fritidshus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Turismen och frilidsboendel i Qällområdena bör i
första hand utvecklas i anslutning till befintliga samhällsbildningar med
bofast befolkning så att exploaleringsföretagen kan utgöra elt stöd för
sysselsättning och service. På så sätt kan också ingrepp i större orörda naturområden
undvikas. För områden som bedöms vara lämpliga för utbyggnad för turism och
fritids­boende är det angeläget alt en omsorgsfull områdesplanering genomförs.
Härvid bör de synpunkter beaktas som har förts fram av länsstyrelsen och
statens planverk om bl. a. den totala omfattningen av en exploatering, för­delning
och lokalisering av olika fritidsboendeformer, anpassning lill na­turmiQön och
till befintlig bebyggelse samt etappindelning av större ex­ploateringsföretag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utbyggnad av turismen i Qällområdet bör vidare
styras i en sådan rikt­ning att samiska intressen beaktas och så att samema kan
få del av utveck­lingens posiliva sidor. Det är därför enligt vad som anges i
PM 1978-09-07 angeläget att berörda kommuner beaktar inverkan på rennäringen av
nya eller utvidgade etableringar för turism och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För de delar av länels norra Qällområden där
länsstyrelsen och kommu­nema bedömer alt ytterligare markanvändningsplanering
f. n. inte behöver genomföras, bör statsmakternas riktlinjer för
markanvändningen kunna tillgodoses genom att kommunöversikterna utvecklas
vidare och genom att man vidtar de planeringsåtgärder i övrigt och
säkerställandeåtgärder som med hänsyn till riktlinjema bedöms erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta planeringsarbetet bör också
Qällvandringsledema upp­märksammas bl. a. med avseende på rennäringsintresset
och Qällsäkerhe­ten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1029&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1030&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I planeringsarbetet för Qällområdet bör samråd ske
inom ramen för nordiskt regionalpolitiskt samarbele med berörda myndigheter i
Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I PM 1978-09-07 anges alt länsstyrelsema
belräffande bl.a. områden med slora rekrealionsvärden bör rekommendera berörda
kommuner all in­te annal än undantagsvis föra fram detaQplaner för
fritidsbebyggelse för fastställelseprövning innan en översiktlig
markanvändningsplanering har genomförts och behandlats inom kommunerna.
Länsstyrelsen i Jämtlands län bör överlägga med kommunema om vilka detaQplaner
inom länets Qäll­områden som kan prövas för fastslällelse innan en översiktlig
mark­användningsplanering har genomförts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen skall redovisa resultatet av del
fortsatta planeringsarbetet rörande Qällområdena till regeringen vid de två
redovisningstillfällen som anges i PM 1978-09-07, dvs. i samband med redovisningen
av länsplanering 1980 och under år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redovisningen år 1980 får ses som en
etappredovisning, dvs. en redovis­ning av hur långt arbetet med ett för
Qällområdena i länet samordnat plane­ringsprogram och fortsatt
markdispositionsplanering har kommit vid det tillfälle då redovisningen lämnas.
Länsstyrelsen skall senast vid detta till­fälle också redovisa om fortsall
planering för något eller några områden i Qällen bör ske med stöd av
beslämmelserna i 10 a § byggnadslagen om upprättande av generalplan. 1 del fall
länsstyrelsen anser att föreläggande enligt nämnda paragraf bör utfärdas skall
länsstyrelsen ange de utgångs­punkter som bör gälla för planeringen och
avgränsa det eller de områden som därvid bör planeras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Älvdalar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för den kommunala
markanvändningsplaneringen har preciserats genom att riksdagen har beslutat om
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och
Norrland (prop. 1977/78: 57, CU 1977/78: 9, rskr 1977/78:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga markanvändningsplanering som
enligt riktlinjema i den fysiska riksplaneringen skall utföras för Ljusnans,
Ljungans och Indals­älvens dalgångar bör fullföljas i den omfallning som är
motiverad med hän­syn till de anspråk som ställs på användningen av marken i
olika delar av dalgångarna. Markdisposilionsplaner bör i första hand upprätias
för de de­lar av älvdalama där marken är eller kan väntas bli efterfrågad för
bebyg­gelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För de älvar och älvsträckor som enligt riksdagens
beslut skall undantas från vattenkraftutbyggnad bör fortsatt planerings-och
invenleringsarbete, enligt vad som anges i PM 1978-09-07, inriktas på alt
tillgodose de intres­sen som föranledde beslutet atl undanta älvarna från
utbyggnad. För övri­ga delar av älvdalama bör statsmakteraas riktiinjer beträffande
mark­användningen kunna tillgodoses genom att kommunöversiktema utvecklas
vidare och genom att man vidtar de planeringsåtgärder i övrigt och de sä­kerställandeåtgärder
som med hänsyn till riktlinjerna bedöms erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1031&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1032&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för att kravet på hus­hållning med jordbruksmarken skall
tillgodoses i länet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 bör kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas
expandera och där konflikter med jordbruksintressena kan förutses.
Områdesplanerna bör belysa hur det fortsatta samhällsbyggandet kan ske med
beaktande av bl. a. kravet på atl hushålla med jordbruksmarken. Sådan
områdesplanering har i viss ut­sträckning påbörjats i länet. Länsstyrelsen och
kommunerna bör gemen­samt diskutera för vilka yllerligare områden och orler del
är angelägel alt sådanl planeringsarbete genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruksbygdema vid Storsjön
tillhör de områden i landet för vilka länsstyrelsema efter samråd med bl. a.
lanlbruksnämndema i enlighel med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
lillhandahålla ett aktuellt malerial som i ett regionalt perspektiv visar hur
kravet på hushållning med jordbruks­marken fortlöpande beaklas i den kommunala
planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskilt av
länsstyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen bör överväga behovel
av alt i anslutning till redovisning­en av länsplanering 1980 lämna en särskild
redogörelse till regeringen om hur kravet på hushållning med jordbruksmarken
beaktas i planeringen för Krokom-Östersundsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjema för
hushållning med mark och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slorsjöbygden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga planering för
Slorsjöbygden som har genomförts av kommunema kan i alll väsentligt bilda
utgångspunkt för fortsatta plane­ringsåtgärder på kommunal och inlerkommunal
nivå. Med undanlag för vad som har angetts ovan om hushållning med
jordbruksmarken behöver något ytterligare krav på redovisning till regeringen
av planeringen inom området inte ställas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är önskvärt alt samarbetet
mellan berörda kommuner och länssty­relsen fortsätter i erforderlig
utsträckning. I det fortsatta planeringsarbetet bör de synpunkter beaktas som
länsstyrelsen har fört fram atl kommuner­na bättre bör uppmärksamma frågor om
tätorlsulveckling och bebyggelse­mönster samt andra struklurpåverkande frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9   Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 213. Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1033&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1034&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk, naturvård och rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas
ökad uppmärksamhet i del fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen
bör uppmärksamma de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande
skogsbrukets behandling i det fortsatta planeringsarbetet. 1 promemorian anges
bl. a. att förordnan­den enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre
gående in­skränkningar i skogsbrukel än vad som föQer av hänsynsreglerna i
skogs­vårdslagen bedöms nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan
särskill behöva utfärdas till skydd för naturskogsområden. Särskild upp­märksamhet
bör också ägnas åt frågan om hur skogsbruket bör bedrivas i Qällområdenas
randzon med hänsyn lill naturvårdens intressen. 1 regering­ens proposition om
riktlinjer för skogspolitiken som avses att läggas fram under våren 1979 kommer
bl.a. de allmänna hänsynsreglerna för skogs­bruket att behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad gäller skogsbruket i de obrutna
Qällområdena innebär riksdagens beslut (prop. 1977/78:31, CU 1977/78:8, rskr
1977/78:99) atl ytteriigare reglering av skogsbruket inom berörda områden bör
ske i takt med att er­forderligt bedömningsunderlag utarbetas och efter samråd
med berörda parter. En sådan reglering torde ingå som en del i
naturvårdsverkets och berörda länsstyrelsers fortsatta arbete med att skydda
Qällområdenas na­turvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rennäringens intressen är
ofullständigt beaktade i vissa av de kommun­översikter och
markdispositionsplaner som föreligger. Bl. a. har samråd med förelrädare för
rennäringen i flera fall inte kommit lill stånd i den ut­sträckning som är
erforderlig för att rennäringens intressen skall kunna be­aklas tillräckligt. 1
enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 är vissa kommunöversikter inte
lämpade alt ligga till grund för kommande områ­des- och delaQplanering såvitt
avser samordningen med rennäringens in­tressen. Delta gäller i Jämtlands län
kommunöversikterna för Härjedalens och Strömsunds kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;För alt arbetet med att säkerställa
områden av riksintresse för naturvår­den och friluftslivet skall kunna
underlättas är del angelägel atl ett särskilt handlingsprogram för naturvården
i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiske&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länels sjöar och vattendrag har
stor betydelse för fritidsfisket. Fiskels intressen bör ägnas ökad
uppmärksamhet i det fortsatta planeringsarbetet i kommunerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera områden i länet vid sidan av
Qällområdena och Slorsjöbygden har naturgivna förutsättningar för
fritidsbebyggelse. Allmänna utgångspunkter för utveckling av fritidsbebyggelse
i sådana områden anges i PM 1978-09-07.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1035&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1036&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till den restriktiva syn
som bör tillämpas när det gäller att tillåta enskild fritidsbebyggelse i
Qällområdena och inom Storsjöbygden bör kommunerna i Jämtlands län vidta
åtgärder som medför att beredskap skapas för en eventuell ökad eflerFrågan på
fritidsbebyggelse i andra at­traktiva områden i länet. Planeringen bör syfta
till atl åsladkomma en be­byggelseutveckling som är anpassad till de skilda
förutsättningar som finns i länets olika delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 är del angelägel att ytterli­gare samråd sker i Jämtlands län mellan
kraftföretag, kommuner, länssty­relse och övriga berörda länsmyndigheter om
behovet av mark för kraft­ledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Försvarets markinnehav inom de centrala delama av
Östersunds kommun försvårar kommunens bebyggelseplanering. Riksdagen har år
1965 god­känt en mellan försvarsmakten och kommunen träffad överenskommelse om
en intressegräns mellan å ena sidan mark som avses för kommunens fortsalla
utbyggnad och å andra sidan mark som reserveras för militär öv­ningsverksamhet.
Om kommunen finner det erforderligt alt för sin bebyg­gelseplanering frånlräda
denna överenskommelse, förutsätts förhandlingar härom i första hand ske mellan
kommunen och försvarsmaktens förelräda­re i Östersund. I sista hand får frågan
underställas statsmakternas pröv­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.23 Västerbottens län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslut 1979-01-18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frågor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjällområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för planerings-
och säkerställandearbetet i de obrutna Qällområdena har preciserats genom atl
riksdagen har beslulal om riktlin­jer i den fysiska riksplaneringen för dessa
områden (prop. 1977/78: 31, CU 1977/78: 8, rskr 1977/78:99).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen barden 6 april 1978
uppdragit åt länsstyrelsema i Västerbot-lens, Kopparbergs, Jämtlands och
Norrbottens län att senast den 1 januari 1980 lämna regeringen förslag till
närmare avgränsning av de obrutna Qäll­områden vilkas omfattning genom riksdagens
beslut i stort har lagts fast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1037&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1038&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Västerbottens län skall även redovisa olika alternativ för markanvändningen i
vissa delar av Tärna-Graddisområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga markanvändningsplanering som pågår
i berörda kom­muner bör fortsätta med utgångspunkt i riktlinjerna för
hushållning med mark och vatten. Planeringsarbetet bör samordnas med
länsstyrelsens ar­bele atl avgränsa de obrutna Qällområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FöQande utgångspunkter bör gälla för den fortsatta
planeringen för Qäll­området utanför de obrutna Qällområdena. De områden som är
mest till­gängliga för friluftslivet och har störst naturvärden bör i så stor
utsträck­ning som möjligt bevaras obebyggda. Tillkommande bebyggelse bör styras
lill områden där en viss bebyggelseutveckling redan har ägt rum. Attrakti­va
områden utan dominerande bevarandeintressen och som i övrigl är läm­pade för
bebyggelse bör i första hand reserveras för anläggningar som till­godoser
turismens och friluftslivets behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget alt en bättre samordning kommer
till stånd mellan den fysiska riksplaneringen och den regionalpoliliska
planeringen. Arbetet un­der planeringsskedet har visal att del för flera
regioner i landet krävs sär­skilda överväganden om hur samordning skall ske
mellan riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen och de regionalpolitiska
riktlinjema. Slora delar av Västerbottens län, särskilt Qällområdet, utgör
sådana regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De sysselsättningseffekter och möjligheter Att stödja
befintlig service som en planmässig utbyggnad av bl. a. anläggningar för turism
och fritids­boende kan ge bör uppmärksammas i planeringen för Qällområdet. Ut­vecklingen
av turismen i Qällområdet bör vidare styras i en sådan riktning att samiska
intressen beaktas och så atl samema kan få del av utveckling­ens posiliva
sidor. Det är därför enligt vad som anges i PM 1978-09-07 an­geläget att
berörda kommuner beaktar inverkan på rennäringen av nya el­ler utvidgade
etableringar för turism och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I planeringsarbetet bör också Qällvandringsledema
uppmärksammas bl. a. med avseende på rennäringsintresset och Qällsäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Markdispositionsplaner bör i första hand upprättas
för de delar av Qäll­området där exploateringsinlressena är starkast. 1 VästerbotlensQällen
gäller detta främst delar av det primära rekreationsområdet Tärna-Graddis
Qällvärd och vissa dalgångar i Qällområdet i övrigt. Berörda kommuner och
länsstyrelsen bör samråda om för vilka områden markdispositionsplaner bör
upprättas och om gemensamma riktlinjer som grund för markdisposi­tionsplaneringen.
Den utredning om markanvändningsfrågorna i Qällregio­nen som genomförs på
initiativ av länsstyrelsen bör kunna utgöra underlag för sådana överväganden.
Planeringsarbetet för det primära rekreations­området bör samordnas med den
planering som genomförs för den del av området som berör Arjeplogs kommun i
Norrbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Storumans kommun har i en detaQerad kommunöversikt
redovisat ställ­ningstaganden till markanvändningen i Umeälvens dalgång i anslutning
till Blå vägen. Mot bakgrund av att området utgör en attraktiv del av det pri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1039&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1040&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mara rekreationsområdet bör följande uppmärksammas
särskill i den fort­satta planeringen. I syfte alt bevara så stora delar som
möjligl av området orörda bör tillkommande fritidsbebyggelse i första hand
lokaliseras i an­slutning till befintlig bebyggelse. Mark bör reserveras för
övematlningsan­läggningar som tillgodoser friluftslivets behov. Tillkommande
enskild fri­tidsbebyggelse bör undvikas i dalgången norr om Umfors.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den kommunöversikt som har
redovisats av Vilhelmina kommun bör ses över i syfte att precisera riktlinjerna
för bebyggelse i Qällområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I de delar av Qällområdet där
länsstyrelse och kommuner bedömer att markdispositionsplaner f n. inte behöver
upprättas bör statsmakternas riktlinjer beträffande markanvändningen kunna
tillgodoses genom att kom­munöversiklerna utvecklas vidare och genom att man
vidtar de planerings­åtgärder i övrigt och de säkerställandeåtgärder som med
hänsyn lill riktlin­jerna bedöms erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 planeringsarbetet för Qällområdet
bör samråd ske inom ramen för nordiskt regionalpolitiskt samarbele med berörda
myndigheter i Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget att
ställningstaganden till markanvändningen i kustom­rådet redovisas av kommunema
i form av markdisposilionsplaner vilka är antagna av kommunfullmäktige.
Länsstyrelsen bör, där så inte redan har skett, samråda med berörda kommuner om
vilka yllerligare planerings­överväganden som erfordras för att man skall få en
översiktiig bild av av­sedd markanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 den fortsatta planeringen för
kustområdet bör följande utgångspunkter gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna att bevara eller
genom olika ålgärder öka tillgängligheten till strändema bör uppmärksammas. I
de slrandnära områden och på de öar som är av stort värde för friluftslivet och
naturvården bör man undvika ytleriigare enskild fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En närmare bedömning av de lägen
som har angetts av länsstyrelse och kommuner för sådan industri som behandlas i
den fysiska riksplaneringen kommer i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07
att göras i det pågå­ende arbetet med en ny rapport om hushållning med mark och
vatten. I av­vaktan på de ställningstaganden som rapporten kan föranleda bör
hand­lingsfriheten så långt möjligt bevaras på de platser för vilka genomförda
studier visar atl goda förutsättningar för lokalisering av sådan industri
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör i enlighel
med vad som anges i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsalla
planeringen för kustområdet. De miQöer som har särskild betydelse för skilda
fiskarter bör skyddas och fis­keulövandel ges tillräckligt utrymme i
förhållande till andra former av vat­tenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1041&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1042&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Älvdalarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för den kommunala
markanvändningsplaneringen har preciserats genom alt riksdagen har beslutat om
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vallendrag i norra Svealand och
Norrland (prop. 1977/78: 57, CU 1977/78: 9, rskr 1977/78:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga
markanvändningsplanering som enligt riktlinjema i den fysiska riksplaneringen
skall utföras för huvudälvamas dalgångar bör full­föQas i den omfattning som är
motiverad med hänsyn till de anspråk som ställs på användningen av marken i
olika delar av dalgångarna. Markdispo­sitionsplaner bör i första hand upprättas
för de delar av älvdalama där mar­ken är eller kan väntas bli efterfrågad för
bebyggelse. För de älvar och älv­sträckor som enligt riksdagens beslul skall
undantas från vattenkraftut­byggnad bör fortsatt planerings- och invenleringsarbete,
enligt vad som anges i PM 1978-09-07, inriktas på all tillgodose de intressen
som föranled­de beslutet all undanta älvarna från ulbyggnad. För övriga delar
av älvda­lama bör statsmakternas riktlinjer beträffande markanvändningen kunna
tillgodoses genom att kommunöversikterna ulvecklas vidare och genom atl man
vidtar de planeringsåtgärder i övrigt och de säkerställandeåtgärder som med
hänsyn till riktlinjema bedöms erforderiiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskels intressen bör på
motsvarande säll som i kustområdet ägnas ökad uppmärksamhet i den fortsatta
planeringen för älvdalarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för all kravet på hus­hållning med jordbruksmarken skall kunna
tillgodoses. I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör kommunema
upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas expandera och där
konflikter med jordbruksin­tressena kan förutses. Områdesplanema bör belysa hur
det fortsatta sam­hällsbyggandet kan ske med beaktande av bl. a. kravet på atl
hushålla med jordbruksmarken. Sådan områdesplanering har i viss utsträckning
påbör­jats i länet. Länsstyrelsen och kommunerna bör gemensamt diskutera för
vilka ytterligare områden och orter det är angeläget att sådant planerings­arbete
genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av jordbruksmarkens behandling och
fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM
1978-09-07 skall frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet
och fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den
fysiska riksplanenngens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskill av
länsslyrelsen år 1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1043&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1044&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
det fortsatta arbetet med att fullföQa riktlinjerna för hushållning med mark
och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk,
naturvård och rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas ökad uppmärksamhet
i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsstyrelsen bör uppmärksamma
de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande skogsbrukets behandling i
det fortsatta planeringsarbetet. 1 promemorian anges bl. a. att förordnan­den
enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre gående in­skränkningar i
skogsbruket än vad som föQer av hänsynsreglema i skogs­vårdslagen bedöms
nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan särskilt behöva utfärdas
till skydd för naturskogsområden. Särskild upp­märksamhet bör också ägnas åt
frågan om hur skogsbrukel bör bedrivas i Qällområdets randzon med hänsyn till
naturvårdens intressen. I regering­ens proposition om riktlinjer för
skogspolitiken som avses att läggas fram under våren 1979 kommer bl.a. de
allmänna hänsynsreglerna för skogs­brukel atl behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller skogsbruket i de obrutna Qällområdena
innebär riksdagens beslut (prop. 1977/78:31, CU 1977/78:8, rskr 1977/78:99) alt
ytteriigare reglering av skogsbruket inom berörda områden bör ske i takt med
all er­forderiigt bedömningsunderlag utarbetas och efter samråd med berörda
parter. En sådan reglering lorde ingå som en del i naturvårdsverkets och
berörda länsstyrelsers fortsatta arbele med att skydda Qällområdenas na­turvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rennäringens intressen är ofullständigt beaktade i
vissa av de kommun­översikter och markdispositionsplaner som föreligger. Bl. a.
har samråd med företrädare för rennäringen i flera fall inte kommit till slånd
i den ut­sträckning som är erforderiig för att rennäringens intressen skall
kunna be­aktas tillräckligt. 1 enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 är
vissa kommunöversikter inte lämpade att ligga till grund för kommande områ­des-
och delaQplanering såvitt avser samordningen med rennäringens in­tressen. Detta
gäller i Västerbottens län kommunöversiktema för Lyckse­le och Skellefteå
kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För alt arbetet med att säkerställa områden av
riksintresse för naturvår­den och friluftslivet skall underiättas är det
angeläget att ett särskill hand­lingsprogram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kraftledningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 är det
angeläget atl ytlerii­gare samråd sker i Västerbottens län mellan kraftförelag,
kommuner, läns­styrelse och övriga berörda länsmyndigheter om behovet av mark
för kraftledningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1045&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1046&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flygplatser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa förslag till ny- och
utbyggnad av trafikflygplatser har förts fram av kommunerna under
planeringsskedet. 1 det arbele som pågår inom lufl-iransportulredningen
behandlas frågor rörande i första hand stor- och läns-flygplatser. Överväganden
rörande behovet av mindre flygplatser bör gö­ras inom ramen för den samordnade
planering av flygplatser som genom­förs enligt särskilda riktlinjer från
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.24 Norrbottens län&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslul 1979-01-18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträffande följande områden och frägor skall
länsstyrelsen lämna en redo­visning till regeringen av resultatet av fortsatt
planeringsarbete och vidtagna åtgärder i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjällområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunktema för planerings- och
säkerställandearbetet i de obrutna Qällområdena har preciserats genom atl
riksdagen har beslutat om riktlin­jer i den fysiska riksplaneringen för dessa
områden (prop. 1977/78: 31, CU 1977/78:8, rskr 1977/78:99).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen har den 6 april 1978
uppdragit åt länsstyrelsema i Norrbot-lens. Kopparbergs, Jämtlands och
Västerbollens län att senast den 1 janu­ari 1980 lämna regeringen förslag till
närmare avgränsning av de obrutna Qällområden vilkas omfattning genom
riksdagens beslut i stort har lagts fast. Länsstyrelsen i Norrbottens län skall
även redovisa olika alternativ för markanvändningen i vissa delar av områdena
Sarek-Pile och Kebnekai-se.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga
markanvändningsplanering som pågår i berörda kom­muner bör fortsätta med
utgångspunkt i riktlinjema för hushållning med mark och vatten.
Planeringsarbetet bör samordnas med länsstyrelsens ar­bete att avgränsa de
obrutna Qällområdena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Följande utgångspunkter bör gälla
för den fortsatta planeringen för Qäll­området utanför de obrutna Qällområdena.
De områden som är mest till­gängliga för friluftslivet och har störst
naturvärden bör i så stor utsträck­ning som möjligt bevaras obebyggda.
Tillkommande bebyggelse bör styras till områden där en viss
bebyggelseutveckling redan har ägt rum. Attrakti­va områden ulan dominerande
bevarandeintressen och som i övrigt är läm­pade för bebyggelse bör i första
hand reserveras för anläggningar som till­godoser turismens och friluftslivets
behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del är angeläget att en bättre
samordning kommer till slånd mellan den fysiska riksplaneringen och den
regionalpoliliska planeringen. Arbetet un­der planeringsskedet har visat att
det för flera regioner i landet krävs sär­skilda överväganden om hur samordning
skall ske mellan riktlinjema i den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1047&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1048&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fysiska riksplaneringen och de regionalpoliliska riktlinjema.
Stora delar av Norrbollens län, särskilt Qällområdet, utgör sådana regioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De sysselsättningseffekter och
möjligheter atl stödja befintlig service som en planmässig utbyggnad av bl. a.
anläggningar för turism och frilids-boende kan ge bör uppmärksammas i
planeringen för Qällområdet. Ut­vecklingen av turismen i Qällområdet bör vidare
styras i en sådan riktning alt samiska intressen beaktas och så atl samema kan
få del av utveckling­ens posiliva sidor. Del är därför enligt vad som anges i
PM 1978-09-07 an­gelägel alt berörda kommuner beaktar inverkan på rennäringen
av nya el­ler utvidgade etableringar för turism och friluftsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I planeringsarbetet bör också
Qällvandringsledema uppmärksammas bl. a. med avseende på rennäringsintresset
och Qällsäkerheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I Gällivare och Jokkmokks
kommunöversikter har vissa riktlinjer för be­byggelseutvecklingen i de obrutna
Qällområdena angetts. Dessa överens­stämmer inte med slalsmaklemas riktlinjer
för markanvändningen i dessa områden. Samråd om ändring av de av kommunen
angivna riktlinjerna bör ske mellan länsstyrelsen och kommunerna vid
revideringen av kommun­översiktema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markdisposilionsplaner bör i första
hand upprättas för de delar av Qäll­området där exploateringsinlressena är
starkast. I NorrbottensQällen gäl­ler detta främsl de primära
rekreationsområdena Abisko-KebnekaiseQäl-len och Tärna-Graddis Qällvärld. De
gemensamma riktlinjer för planering­en av Qällområdet som har utarbetats i
samråd mellan länsstyrelse och kommuner bör kunna ligga till grund för markdispositionsplaneringen.
Del generalplanearbete som pågår för Tome träsk och området längs Graddis­vägen
i Kiruna resp. Arjeplogs kommuner bör utvecklas vidare enligt de riktlinjer som
anges nedan och samordnas med planeringen för övriga de­lar av de primära
rekreationsområdena. Planeringen för Täma-Graddisom-rådel bör samordnas med den
planering som genomförs för den del av om­rådet som berör Sorsele och Storumans
kommuner i Västerbollens län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I den fortsatta översiktliga planeringen för Tome träsk
bör ytterligare preciseringar göras vad gäller avvägningen mellan
naturvårdsintressena och utbyggnaden för turism och friluftsliv. Det gäller
särskill för de delom­råden som avses bli föremål för planöverväganden på mer
detaQerad nivå. Med hänsyn till de stora naturvärdena vid Tome träsk bör
särskild vikt läggas vid atl studera de begränsningar som bör gälla för
turismens utnytt­jande av området. Tillkommande enskild fritidsbebyggelse bör
undvikas inom det s. k. exklusiva vägomland som har avgränsats i länets Qällplane-ring,
dvs. i dalgången väster om Tome träsk hållplats. Målsättningen i på­gående
planering atl särskilt uppmärksamma behovet av enklare övematl­ningsanläggningar
bör fullföQas. Rennäringens markanvändningsintressen bör ägnas stor
uppmärksamhet i den fortsalla planeringen. Ytterligare samråd bör ske med
företrädare för berörda samebyar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den tidigare påbörjade översiktliga planeringen för
området kring Grad-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1049&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1050&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213   
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;disvägen
bör fullföQas. Slor uppmärksamhet bör ägnas åt avvägningen mellan
naturvårdsinlressena och utbyggnaden för turism och friluftsliv. Mark bör
reserveras för övematlningsanläggningar som tillgodoser turis­mens och
friluftslivets behov. Ytterligare enskild fritidsbebyggelse bör undvikas inom
det exklusiva vägomlandet, dvs. i dalgången väster om Jäckvik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Planeringsläget för de primära rekreationsområdena
skall redovisas till regeringen under år 1982. Länsstyrelsen bör i samband med
redovisningen av länsplanering 1980 lämna en redogörelse för planeringsarbetet
för Tor­ne träsk och Graddisvägen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet med att på sikt säkerställa Sjaunjaområdels
naturvärden bör dri­vas vidare av länsstyrelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de delar av Qällområdet där länsstyrelse och
kommuner bedömer att markdispositionsplaner f. n. inte behöver upprättas bör
statsmaktemas riktlinjer beträffande markanvändningen kunna tillgodoses genom
att kom­munöversiktema ulvecklas vidare och genom att man vidtar de planerings­åtgärder
i övrigt och de säkerställandeåtgärder som med hänsyn lill riktlin­jema bedöms
erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska rymdaktiebolaget har i skrivelse till
regeringen uttryckt oro för den framtida verksamhelen vid raketskjutfallet
Esrange med hänsyn lill bebyggelseutvecklingen m. m. inom och i anslutning till
skjutfältet. Skjul­fältet ligger till huvuddelen inom obrutet Qällområde.
Länsstyrelsen bör samråda med Kiruna kommun om riktlinjer i kommunöversikten
vars till­lämpning inte försvårar verksamhelen vid skjutfältet. Länsstyrelsen
bör vidare samråda med skogsvårdsstyrelsen, domänverket och förelrädare för
Esrange om planerade skogsbilvägar inom området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I planeringsarbetet för fjällområdet bör samråd ske
inom ramen för nordiskt regionalpolitiskt samarbete med berörda myndigheter i
Finland och Norge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kusten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angelägel att mer preciserade
slällningslaganden till markanvänd­ningen i kustområdet snarast kan redovisas
av kommunema i form av markdispositionsplaner vilka är antagna av
kommunfullmäktige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga markanvändningsplanering som pågår
i berörda kom­muner bör fullföQas med beaktande av föQande. Särskild
uppmärksamhet bör ägnas åt att tillvarata utvecklingsmöjligheterna för turism
och frilufts­liv och att tillgodose naturvårdens intressen i området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kommunerna bör i planeringsarbetet samarbeta med
varandra och med länsstyrelsen i syfte att uppnå gemensamma ställningstaganden
till bl.a. ulbyggnad av anläggningar för turism och friluftsliv och
utvecklingen av fritidsbebyggelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighetema att bevara eller genom olika åtgärder
öka tillgängligheten till  stränderna bör uppmärksammas.  I  det  yttre 
skärgårdsområdet,  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1051&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1052&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;strandnära områden och på de öar som är av stort värde för
friluftslivet bör man undvika ytteriigare enskild fritidsbebyggelse. Även i
övriga kustav­snitt kan den planerade fritidsbebyggelsen behöva begränsas.
Särskilt bör delta uppmärksammas i Haparanda kommun. Utrymme lorde finnas för
komplettering av fritidsbebyggelse i de inre delama av kustområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En närmare bedömning av de lägen
som har angetts av länsstyrelse och kommuner för sådan industri som behandlas i
den fysiska riksplaneringen kommer i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07
all göras i det pågå­ende arbetet med en ny rapport om hushållning med mark och
vatten. I av­vaktan på de ställningstaganden som rapporten kan föranleda bör
hand­lingsfriheten så långt möjligt bevaras på de platser för vilka genomförda
studier visar att goda förutsättningar för lokalisering av sådan industri
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör i enlighet
med vad som anges i PM 1978-09-07 äg­nas ökad uppmärksamhet i den fortsalla
planeringen för kustområdet. De miljöer som har särskild betydelse för skilda
fiskarter bör skyddas och fis­keulövandel ges tillräckligt utrymme i förhållande
till andra former av vat­tenanvändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Älvdalarna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utgångspunkterna för den kommunala
markanvändningsplaneringen har preciserats genom alt riksdagen har beslutat om
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag i norra Svealand och
Norrland (prop. 1977/78: 57, CU 1977/78:9, rskr 1977/78:100).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den översiktliga
markanvändningsplanering som enligt riktlinjema i den fysiska riksplaneringen
skall utföras för huvudälvamas dalgångar bör full­föQas i den omfallning som är
motiverad med hänsyn till de anspråk som ställs på användningen av marken i
olika delar av dalgångarna. Markdispo­sitionsplaner bör i första hand upprättas
för de delar av älvdalama där mar­ken är eller kan väntas bli efterfrågad för
bebyggelse. För de älvar och älv­sträckor som enligt riksdagens beslul skall
undantas från vattenkraftut­byggnad bör fortsatt planerings- och
inventeringsarbete, enligt vad som anges i PM 1978-09-07, inriktas på alt
tillgodose de intressen som föranled­de beslutet att undanta älvarna från utbyggnad.
För övriga delar av älvda­lama bör statsmakternas riktlinjer beträffande
markanvändningen kunna tillgodoses genom att kommunöversiktema utvecklas vidare
och genom att man vidtar de planeringsåtgärder i övrigt och de
säkerställandeåtgärder som med hänsyn lill riktiinjerna bedöms erforderliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiskets intressen bör på
motsvarande sätt som i kustområdet ägnas ökad uppmärksamhet i den fortsatta
planeringen för älvdalama.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jordbruk&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa fortsatta planeringsåtgärder
behöver vidtas för atl kravet på hus­hållning med jordbruksmarken skall kunna
tillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1053&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1054&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 bör
kommunerna upprätta områdesplaner för de tätorter som förväntas expandera och där
konflikter med jordbruksintressena kan förutses. Områdesplanema bör belysa hur
del fortsalla samhällsbyggandet kan ske med beaktande av bl. a. kravet på atl
hushålla med jordbruksmarken. Sådan områdesplanering har i viss ut­slräckning
påbörjats i länet. Länsstyrelsen och kommunerna bör gemen­samt diskutera för
vilka ytterligare områden och orter det är angeläget atl sådant
planeringsarbete genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För Luleå, Bodens, Piteå och Älvsbyns kommuner bör
länsslyrelsen i enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 efter samråd med
bl.a. lant­bruksnämnden tillhandahålla etl aktuellt malerial som i ett
regionall per­spektiv visar hur kravet på hushållning med jordbruksmarken
fortlöpande beaktas i den kommunala planeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redovisning
av Jordbruksmarkens behandling och fritidsbebyggelsens ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som anges i PM 1978-09-07 skall
frågor som rör hus­hållning med jordbruksmarken i hela länet och
fritidsbebyggelsens utveck­ling i de områden i länet som berörs av den fysiska
riksplaneringens geo­grafiska riktlinjer redovisas särskill av länsslyrelsen år
1982.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
det fortsatta arbetet med att fullfölja riktlinjerna för hushållning med mark
och vatten bör i övrigt nedanstående särskilt beaktas.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk,
naturvård och rennäringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Olika uppfattningar i fråga om användningen av mark
inom vissa delar av länet föreligger mellan skogsbruket, naturvården och
rennäringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skogsbrukets intressen bör ägnas ökad uppmärksamhet
i det fortsatta planeringsarbetet i kommunema. Länsslyrelsen bör uppmärksamma
de ut­gångspunkter som anges i PM 1978-09-07 rörande skogsbrukets behandling i
det fortsatta planeringsarbetet. 1 promemorian anges bl. a. all förordnan­den
enligt naturvårdslagen kan behöva utfärdas om längre gående in­skränkningar i
skogsbruket än vad som föQer av hänsynsreglerna i skogs­vårdslagen bedöms
nödvändiga. Förordnanden enligt naturvårdslagen kan särskill behöva utfärdas
till skydd för nalurskogsområden. Särskild upp­märksamhet bör också ägnas åt
frågan om hur skogsbruket bör bedrivas i Qällområdets randzon med hänsyn till
naturvårdens intressen. I regering­ens proposition om riktlinjer för
skogspolitiken som avses all läggas fram under våren 1979 kommer bl.a. de
allmänna hänsynsreglema för skogs­bruket att behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller skogsbruket i de obrutna Qällområdena
innebär riksdagens beslut (prop. 1977/78:31, CU 1977/78:8, rskr 1977/78:99) att
ytteriigare reglering av skogsbrukel inom berörda områden bör ske i takt med
all er­forderligt bedömningsunderlag utarbetas och efter samråd med berörda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1055&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1056&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213    Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.      141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;parter.
En sådan reglering torde ingå som en del i naturvårdsverkets och berörda
länsstyrelsers fortsatia arbete med all skydda Qällområdenas na­turvärden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rennäringens
intressen är ofullständigt beaktade i vissa av de kommun­översikter och
markdispositionsplaner som föreligger. Bl.a. har samråd med företrädare för
rennäringen i flera fall inte kommii till slånd i den ut­sträckning som är
erforderlig för att rennäringens intressen skall kunna be­aktas tillräckligt. I
enlighet med vad som anges i PM 1978-09-07 är vissa kommunöversikter inte
lämpade att ligga till grund för kommande områ­des- och delaQplanering såvitt
avser samordningen med rennäringens in­tressen. Detla gäller i Nortboltens län
kommunöversiklerna för Arvids­jaurs, Bodens, Piteå och Kimna kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att arbetet med atl säkerställa områden av
riksintresse för naturvår­den och friluftslivet skall kunna underiättas är det
angeläget all ett särskilt handlingsprogram för naturvården i länet upprättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försvar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
Junkön i Luleå kommun kommer försvarsinlressena saml naturvårdens och
friluftslivets intressen i konflikt med varandra. Regeringen finner alt
flygvapnets målplats på Junkön t. v. bör behållas av de skäl som överbefäl­havaren
har åberopat. Det ankommer dock på överbefälhavaren att ytterii­gare låta
undersöka möjlighetema att genom att disponera om den militära verksamheten
frilägga så slor del som möjligl av Junkön eller hela Junkön för att tillgodose
friluftslivets och naturvårdens intressen. En redovisning av dessa
undersökningar bör kunna lämnas lill regeringen vid samma tid­punkt som
länsstyrelsen redovisar länsplanering 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är angeläget all försvaret påskyndar
utredningsarbetet rörande den planerade utvidgningen av skjulfältet sydväst om
Bodens centralort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1057&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1058&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition   ...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll   ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 april
1979   ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 Inledning 
...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrund  ................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Propositionens uppläggning och
innehåll  ................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Föredragandens
överväganden...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning   ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa anknytande utrednings- och
reformarbeten   . &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Arbetet med att fullföQa fastlagda
riktlinjer............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmänt om arbetet under
planeringsskedet  ... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det fortsalla planeringsarbetet   ...................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tätorlsulveckling................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Markhushållning, jordbruksmark   .................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Primära rekreationsområden   .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:-24.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Säkerställande av naturvårdens och
kulturminnesvår­dens intressen         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industri m.m...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De fem särskilda
redovisningsområdena .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:-17.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.4 Den fysiska riksplaneringens
betydelse vid handläggningen av&lt;br&gt;
enskilda ärenden ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hemställan   ................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslut ............................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbetet under planringsskedet och inkomma yllranden .... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrund ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetets
resultat ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Medverkan i arbetet................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Planeringsarbetets innehåll .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:-21.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstansernas allmänna
synpunkter på planeringsarbe­tet          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Behandlingen av vissa verksamheter ............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruk .................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiske ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rennäringen............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och
kulturminnesvård............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse och turism.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industri, gruvor och takter....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunikationer..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvar..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Planeringen inom områden med geografiska riktlinjer.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Obruten kust............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Högexploaterad kust................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Övrig kust................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fjällen ..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1059&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1060&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Älvdalar.................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Insjöar..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5 Planeringen
inom de fem redovisningsområdena .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hogdalsnäsei .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vänern..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skåne....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sydbillingen ............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bråviken................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 Planeringsskedets
resultat län för län ........................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholms län......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppsala län.............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Södermanlands län ................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Östergötlands län.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jönköpings län......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kronobergs län  ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kalmar län ............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gotlands län............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Blekinge län ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kristianstads län ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Malmöhus län........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hallands län............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborgs och Bohus län......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Älvsborgs län........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs län......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Värmlands län ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Örebro län................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västmanlands län  .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.19&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kopparbergs län  .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.20&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gävleborgs län......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.21&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västernorrlands län................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.22&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jämtlands län........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västerbottens län.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;NortboUens län........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redovisning av planeringsskedet i den fysiska
riksplaneringen                i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1 Allmänna utgångspunkter för det
fortsatta arbetet med att fullföQa&lt;br&gt;
slalsmaklemas riktlinjer för hushållning med mark och vatten                2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1.1  Allmänt om fortsatt arbete
inom ramen för fysisk rikspla­&lt;br&gt;
nering .....................................................................       2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ställningstaganden till
planeringsskedet som ankommer på regeringen               3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Huvudpunkter i det fortsatta
arbetet med att fullföQa fastiagda riktlinjer              5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:-20.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsemas redovisning till
regeringen av det fortsatta arbetet        7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1061&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1062&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:213&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 Utgångspunkter för behandlingen 
av  vissa verksamheter i det&lt;br&gt;
fortsatta planeringsarbetet............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jordbruk .................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;g&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skogsbruk................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiske ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rennäringen............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Naturvård, friluftsliv och
kulturminnesvård............... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fritidsbebyggelse och turism.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Industri, gruvor och takter....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Energiförsörjning...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kommunikationer..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försvar..................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3 Regeringens
beslul län för län......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Stockholms län......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uppsala län.............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Södermanlands län  ................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Östergötlands län.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jönköpings län......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kronobergs län  ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kalmar län ............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gotlands län............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Blekinge län ............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kristianstads län ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Malmöhus län........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hallands län............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Göteborgs och Bohus län......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Älvsborgs län........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.15&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skaraborgs län......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Värmlands län ......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Örebro län................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.18&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västmanlands län   .................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.19&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kopparbergs län  ..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Hl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.20&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gävleborgs län......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.21&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västemorriands län.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.22&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jämtlands län .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.23&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Västerbottens län.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.24&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Norrbottens län ....................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section1063&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G203213</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197879__213.pdf</filnamn>
<filstorlek>27585167</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med redovisning av planeringsskedet i den fysiska riksplaneringen.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F7A6B7DF-2719-4B46-92A8-CBDF4DE820EC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>