2448714G2032101978/79210propproppropProposition 1978/79:210PropositionProposition21001979-04-05 00:00:002024-12-27 14:47:132008-06-13 07:56:40om ändrad företagsbeskattningimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G203210/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G203210https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203210
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
ändrad företagsbeskattning;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 5 april 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen all aniaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:198.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>INGEMAR
MUNDEBO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs fram förslag om ändrade regler för beskattning av företag.
Förslaget, som bygger på företagsskalleberedningens slutbetänkande (SOU 1977:86
och 87) Beskattning av företag, berör två huvudområden inom
företagsbeskattningen. Det försia området gäller möjligheten för olika
kategorier av rörelseidkare alt bygga upp obeskattade reserver(skattekrediter)
och all skaliemässigl fördela inkomster mellan olika år. Det andra huvudområdet
avser frågor rörande s. k. kedjebeskattning inom bolagssektorn samt
koncernbeskatining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler kan obeskattade reserver byggas upp i första hand genom
nedskrivning av lager och - såvitt gäller aktiebolag och ekonomiska föreningar
- genom avsättning till investeringsfond för konjunktumijäm-ning. 1
propositionen föreslås att de nuvarande allmänna lagernedskrivnings-reglerna
skall kompletteras med en möjlighet lill lönebaserad reservering. Syftet med
denna nya bas för bildande av skattekrediter är bl. a. att ge löneintensiva
företag ökade möjligheter att hålla sysselsättningen uppe även under
förlusiperioder. Förslagel innebär närmare bestämt atl den som bedriver rörelse
eller jordbmk kan få avdrag för belopp som avsätts till en s. k. resultatuijämningsfond.
Avsättningen flr uppgå till högst 20 % av beskattningsårets lönesumma. I fråga
om fysiska personer som bedriver rörelse eller jordbruk (egenföreiagare) får
avsättning göras med - föruiom 20 96 av lönen till anställda - högst 15 96 av
egenföretagarens inkomst före fondavsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsättningen
lill resultatuijämningsfond utgör elt alternativ till lagernedskrivning. Etl
företag som yrkat avdrag för sådan avsättning har därför inte rätt all lill
någon del utnyttja de allmänna reglema för lagernedskrivning. För att förhindra
obehöriga skatteförmåner genom uppdelning av verksamhet på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
formellt frislående företag föreslås vidare atl lagernedskrivningsräiten skall
gå förlorad även om elt närstående förelag har gjorl avsättning till
resultatuijämningsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. får högst 40 96 av årsvinsten sättas av lill investeringsfond. En
förutsättning för att avsättningen skall vara avdragsgill är atl 46 96 - för
ekonomiska föreningar 40 96 - av del avsalta beloppet betalas in på eU
räntelösl konto i riksbanken. 1 propositionen föreslås all utrymmet för
fondavsättningen ökas från 40 96 lill 50 % av årsvinsten samt all del belopp,
som skall betalas in till riksbanken, höjs från 40 96 resp. 46 96 till 50 96.
Samtidigt föreslås all den relalivl sällan utnylljade möjligheten all göra
avsättning till investeringsfond för skogsbruk avskaffas genom alt skogsfonder
och rörelsefonder slås samman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås vidare att ett investeringsfondsliknande syslem skall
införas för egenföreiagare. En egenföreiagare skall enligl förslaget kunna
sätta av högst hälften av inkomslen av rörelsen eller jordbruket till en s. k.
allmän investeringsreserv. För alt avdrag skall medges för avsättningen krävs
att egenföreiagaren betalar in ett belopp motsvarande hela avsättningen på en
särskild bankräkning (allmänl invesleringskonto). Den allmänna
investeringsreserven flr enligt förslaget i princip utnyttjas endasi för
invesieringsändamål, dvs. för anskaffning av maskiner och andra inventarier
samt för arbeten på byggnader och markanläggningar m. m. Under de försia fem
åren efter avsättningen är investeringsreserven bunden, vilket innebär att
reserven inle Hr utnyttjas ulan tillstånd av regeringen eller annan myndighet. Sedan
denna femårsperiod har gått lill ända får reserven utnyttjas utan tillstånd för
invesieringsändamål underen ny femårsperiod. Tio år efter avsättningen skall
evenluelll kvarvarande del av reserven las upp lill beskallning. Om en
egenföreiagare tar ut medel från invesleringskonto ulan atl använda molsvarande
del av reserven föreit lillålei invesieringsändamål återförs reserven till
beskallning. Samtidigt beskattas egenföreiagaren i regel för elt särskilt
tilläggsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelsema om allmän invesleringsreserv innehåller särskilda
regler för yrkesfiskare. En yrkesfiskare skall sålunda kunna använda
investeringsreserven fritt under hela tioårsperioden. Dessulom föreslås au
kravet atl investeringsreserven skall utnyttjas för invesieringsändamål inte
skall gälla i det fall dä en yrkesfiskare har drabbats av en inkomstminskning.
I en sådan situation skall yrkesfiskaren ulan tillägg kunna återföra reserven
t. ex. för bestridande av löpande driftkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kullurarbelare föreslås ett inkomstutjämningssystem av skogskonto-modell.
Förslaget innebär i huvudsak att en kulturarbetare, som visst år har fått en
ovanligt hög inkomst, kan fördela beskattningen av en del av inkomsten på de
därpå följande sex beskattningsåren. Tekniskt sett görs denna inkomstutjämning
på det sältel att kulturarbetaren får avdrag för belopp som betalas in på ett
särskilt bankkonto (upphovsmannakonlo). Beloppel beskattas när del, senasi
efter sex år, betalas ut från banken. Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>;■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslagna
inkomstutjämningen knyts till ersättningar som den skaltskyldige uppbär i
egenskap av upphovsman enligl lageri (1960:729) om iajDphövsräit lill litterära
och konslnäriiga verk och som skaliemässigl skall redovisas som inläkl av
rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
innehåller också förslag om en tekniskt inriktad översyn av reglerna för
nedskrivning av lager. För alt förhindra missbmk genom förvärv av s. k.
bokslutslager föreslås all de allmänna lagernedskrivningsreglerna inle skall
gälla om del är uppenbart alt den skaltskyldige har förvärvat visst varuparti
för annal ändamål än den vanliga verksamhelen. Vidare föreslås all lager av
djur på jordbruksfastighet eller i renskötsel rörelse skall värderas med
utgångspunkt i en uppskattad genomsnittlig produktionskostnad för djuren och inte
- som f n. - på gmndval av djurens genomsnittliga marknadsvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
i Sverige tillämpade systemet för beskattning av bolagsinkomster innebär bl. a.
all aktiebolagen först beskattas för sina vinster och atl beskattning därefter
också sker hos aktieägarna när vinstmedlen delas ul (dubbelbeskattning). I elt
sådant system kan vinstmedel, som slussas mellan två eller flera bolag innan de
delas ul lill de slutliga bolagsägarna, bli beskattade i tre eller flera led
(kedjebeskatining). När medlen förs mellan svenska bolag, är kedjebeskatiningen
i stor utsträckning upphävd. I propositionen föreslås viss ytterligare
inskränkning av kedjebeskatiningen i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kedjebeskatining
kan också uppkomma när ett svenskt moderbolag uppbär utdelning från ulländskl
dollerbolag. Genom de dubbelbeskattningsavtal som Sverige har ingått med andra
länder har denna form av kedjebeskatining reducerats eller eliminerats. Vi
saknar dock avtal med vissa länder där svenska företag gör beiydande
investeringar. I propositionen föreslås att en möjlighet skall öppnas atl medge
dispens från kedjebeskatiningen i de fall då avtal saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionen innehåller
också förslagom ändring i koncernbidragsreglerna. F. n. kan etl företag få
avdrag för koncernbidrag som lämnas lill vissa närstående företag inom samma
koncern men däremot i regel inle för bidrag som lämnas direkt lill
koncernförelag som inle är på samma sätl närslående. Del är dock möjligl alt
med bibehållen avdragsräii föra koncernbidrag etappvis genom en koncern lill
sådana förelag. När koncernbidrag på detta sätt går i flera led genom
koncernen, uppkommer särskilda problem vid den kommunala beskattningen. För att
komma till rälla med dessa problem föreslås i propositionen atl avdrag i
betydligt siörre utsträckning än hittills skall kunna medges för koncernbidrag
som lämnas direkt lill företag utanför närståendekreisen. Samtidigt upphävs
möjligheterna all med avdragsräii föra koncernbidrag genom flera led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
näringslivet förekommer inte sällan att etl förelag bedriver verksamhet genom
s. k. kommissionärsföretag. Enligl nuvarande regler Hr kommis-sionärsförelageis
vinsl redovisas hos huvudförelaget även om motsvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vinstöverflyttning
genom koncernbidrag inte skulle ha tillåtits. I propositionen föreslås all
sådan vinstöverflyttning lill huvudföretaget i fortsätiningen skall godkännas
bara i de fall då förutsättningarna för avdrag för koncernbidrag är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs slulligen fram förslag om vissa ändringar i beslämmelserna
om aktiebolagens rätt lill avdrag på nyemitterade aklier, det s. k.
Annell-avdraget. Syftet med ändringarna är alt bällre än hittills anpassa
avdragsreglerna lill beslämmelserna om dubbel- och kedjebeskatining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna avses i huvudsak bli tillämpliga försia gången vid 1981 års
laxering. Del föreslås dock att avdrag för avsättning till allmän invesleringsreserv
och uppskov med beskattning för insättning på upphovsmannakonlo skall kunna
medges redan vid 1980 års laxering. Den nya dispensregel som avser utdelning
från utländskt dotterbolag föreslås bli tillämplig på utdelning som har blivit
tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:79.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>5</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om allmän investeringsfond</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligt<br>
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om stailig inkomst<br>
skatt har svenskl aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk<br>
sparbank räll lill avdrag enligl denna lag för belopp som i räkenskaperna har<br>
avsatts lill allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp<br>
allmän investeringsfond under benämningen invesleringskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
ett förelag under beskattningsåret haft nettointäkt av såväl jordbruksfastighet
som rörelse eller har förelaget bedrivit flera jordbruk eller flera rörelser,
skall avdragei göras i den förvärvskälla vars vid laxering lill stailig
inkomstskatt beräknade nettointäkt före avdraget är högst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond medges med högst<br>
hälften av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst avses årsvinsten<br>
enligl fastställd balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkals av<br>
nedan angivna poster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ökats med eriagda eller
beräknade allmänna svenska skatter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>ökats med belopp som har avsatts till allmän
investeringsfond och annan liknande fond,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>ökats med belopp som har donerats lill
allmännyttigt eller därmed jämföriigt ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) minskats
med restiluerade allmänna svenska skatter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e) minskals
med belopp som enligl 6 § har återförts från lagerinvesterings-<br>
konto jämte tillägg på sådant belopp saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O
minskats med belopp som har föranlett höjning av årsvinsten på grund av
övertagande av allmän investeringsfond enligl 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
belopp på lagerinvesteringskonlo återförts lill beskattning medges, utöver vad
som följer av första slyckel, avdrag för avsättning till allmän
investeringsfond med högst belopp som svarar mol det återförda beloppel, i
förekommande fall ökat med tillägg pä det återförda beloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Avdrag medges inte med högre belopp än två gånger det belopp som har<br>
inbetalats på räntelösl konto i riksbanken (konto för investering). För atl<br>
medföra rätt till avdrag skall inbetalningen ha kommit riksbankskontor till<br>
hända under det beskattningsår som avsättningen avser eller därefter men<br>
senasi den dag, då förelaget enligl 34 § 1 mom. eller 34 § 2 mom.<br>
laxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för<br>
beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inbetalning
som har gjorts senare än vad som sägs i försia stycket men senast den 30 juni
under taxeringsåret skall, om företaget begär det, medföra samma rätt till
avdrag. I nu avsedda fall skall företaget betala en särskild avgift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
statsverket. Avgiften är fyra procenl eller - om inbetalning har gjorts senasi
en vecka efter den i första stycket angivna dagen - en procenl av del för sent
inbetalade beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda avgiften skall betalas inom den tid som länsstyrelsen beslämmer.
Betalas inle avgiften inom föreskriven lid utgår restavgift enligl 58 § 1 mom.
försia slyckel uppbördslagen (1953:272) på avgiftsbeloppet. Den särskilda
avgiften och restavgiften får drivas in i den ordning som gäller för indrivning
av restförd skall enligl uppbördslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgifterna
är inle avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadssty<br>
relsen kan besluta all allmän investeringsfond skall eller får tas i anspråk
för<br>
ändamål som avses i 5 § första slyckel. Regeringen eller, efter regeringens<br>
bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan vidare beslula atl belopp som<br>
framdeles avsälls till allmän investeringsfond får tas i anspråk. Beslul som nu<br>
sagts får avse endasi den lid och skall förses med de villkor i övrigt som
lägel<br>
på arbelsmarknaden eller andra förhållanden motiverar. Beslul kan gälla<br>
samlliga företag, förelag av viss beskaffenhet eller visst eller vissa förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmän
investeringsfond som har avsatts i viss förvärvskälla får las i anspråk i samma
förvärvskälla eller i annan förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet
och rörelse. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbelsmarknadsslyrelsen kan dock, om särskilda skäl föreligger, medge atl
allmän investeringsfond tas i anspråk i förvärvskälla i inkomstslaget annan
fastighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelag,
som ansöker om atl ta allmän investeringsfond i anspråk, skall ha beretl
berörda arbetstagarorganisationer tillfälle atl avge yttrande över ansökningen.
Saknas sådana organisationer, skall i stället de anställda på lämpligt sätt
beredas tillfälle alt avge yttrande. Yttrandena skall fogas lill ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Allmän investeringsfond fär tas i anspråk för följande ändamål,<br>
nämligen för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kostnader för reparations- och
andra underhällsarbeten pä här i rikel belägen byggnad, som inte ulgör
lagertillgång eller är avsedd all användas som bostad, och för avskrivning av
ny-, lill- eller ombyggnad av sådan byggnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avskrivning av inventarier som,
om de inle uigör transportmedel i internationell trafik, är avsedda atl
användas i här i rikel bedriven verksamhet, saml ombyggnad av fartyg eller
luftfartyg och kosinader för reparation av fartyg eller luftfartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kosinader för främjande av
skogsbruk eller underhåll av markanläggning här i riket och för avskrivning av
sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras av genom åriiga
värdeminskningsavdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) kostnader
för undersökningsarbete, förberedande arbeie eller tillred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>- .'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsarbete
i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i rikel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e)
kostnader för tekniskt och naturveiehskäpligt forskniihgs- och utvecklingsarbete
saml kosinader för utbildning av arbetstagare hos företaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O
kostnader för alt främja avsättningen ulomlands av varor som tillverkas här i
riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Belopp,
som har avsatts till allmän investeringsfond, får las i anspråk endasi för
arbeie som utförs, inventarier som levereras och i övrigl kostnader som hänför
sig till lid efter bokslutsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ianspräklagande
av allmän investeringsfond för ändamål som anges i försia stycket e) får göras
endasi av förelag som bedriver industriell lillverkning. Ianspräklagande enligl
försia styckel e) och O får göras endasi efter medgivande av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ianspräklagande
av allmän investeringsfond får inte avse begagnade inventarier. 1 fråga om
inventarier som företaget har anskaffat från näringsidkare med vilken
företaget är förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får fonden las
i anspråk endasi om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
allmän investeringsfond enligt beslut enligl 4 § får tas i anspråk för arbeie
som avses i första stycket a) eller c), fär företaget, såvida arbetet hänför
sig lill flera beskattningsår och avdrag pä grund av arbetet inle redan har
skett, under del sista året ta investeringsfonden i anspråk för avskrivning av
tillgångarna eller för täckande av koslnaderna med högst etl belopp som svarar
mol uppkomna kosinader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i
fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fräga om
tillgångar som avses i punkt 3 Iredje slyckel och punkl 4 Iredje stycket av
anvisningarna till 22 § samt i punkt 7 andra och Iredje styckena och punkl 16
iredje och fjärde styckena av anvisningarna lill 29 § kommunalskatlelagen
(1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid lillämpning av försia
stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligl de beslämmelser
som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier respeklive markanläggningar. Som inventarier anses inte tillgångar
som avses i punkl 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskatlelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan beslula att allmän investeringsfond får tas i anspråk för överföring till
lagerinvesteringskonlo. Belopp, som har överförts till sådant konto, skall
återföras lill beskattning senast vid laxeringen för del Iredje
beskattningsåret efter det under vilket överföringen gjordes. Regeringen kan,
om särskilda skäl föreligger, medge atl återföringen får ske försl vid senare
taxering. I sådant fall skall som skattepliktig inläkl också tas upp etl
tilläggsbelopp som svarar mot viss, av regeringen bestämd andel av del
återförda beloppel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Beslut enligl 4 och 6 §§ kan förenasmed rält för företagel atl göra etl extra<br>
avdrag vid beräkningen av nettointäkten av förvärvskällan (invesieringsav<br>
drag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om beslul enligt 4 § beräknas investeringsavdraget på den del av den
allmänna investeringsfonden som har tagits i anspråk med slöd av beslutet.
Avdragei utgör lio procenl av del ianspråktagna beloppet om investeringsfonden
tas i anspråk för ändamål som avses i 5 § försia stycket a)ellerc)-0 och tjugo
procent om investeringsfonden tas i anspråk för ändamål som avses i 5 § första
stycket b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om beslut enligt 6 § medges invesieringsavdrag för det eller de
beskattningsår som den beslutande myndigheten beslämmer. Avdraget utgör lio
procent av det belopp varmed värdel av lagret har ökat under beskattningsåret.
Avdragei, eller i förekommande fall summan av avdragen, får dock inle översliga
tio procent av del belopp som har överförts till lagerinvesteringskonlo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Har beslul enligl 4 eller 6 § meddelats får företaget från konto för<br>
investering ta ut medel som svarar mol hälften av den del av den allmänna<br>
investeringsfonden som skall eller får tas i anspråk. Utbetalning får inle
göras<br>
före utgången av november månad del år då den mol inbetalningen svarande<br>
avsättningen har prövats vid laxeringen i första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
utbetalning skett skall etl belopp som svarar mol två gånger det utbetalade
beloppet tas i anspråk av den allmänna investeringsfonden i enlighel med
beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Sedan fem år har förflutit från ingången av det kalenderår under vilket<br>
inbetalning till konto för investering har gjorts. Hr företagel utan särskilt<br>
tillstånd ta ut medel som svarar mot trettio procent av de inbetalade medlen<br>
minskat med medel som under femårsperioden har betalats ut enligt 14 §<br>
försia styckel (fria sektom). Med inbetalade medel avses inte medel som<br>
företagel enligt 13 § fjärde styckel har övertagit från annal företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
företagel tagit ut den fria sektorn eller del av denna, skall ell belopp som
svarar mot två gånger de utbetalade medlen tas i anspråk av den allmänna
invesleringfonden för ändamål som avses i 5 § första styckel a)-<l).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Har allmän investeringsfond eller del av sådan fond tagits i anspråk<br>
enligl denna lag, utgör det ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å<br>
andra sidan får sådana utgifter, för vilka investeringsfonden har tagits i<br>
anspråk, vid taxeringen inte dras av som driftkostnad. Har investeringsfon<br>
den tagits i anspråk för anskaffning av anläggningstillgång, skall vid<br>
beräkning av värdeminskningsavdrag som anskaffningsvärde för tillgången<br>
räknas endast den del av kostnaden som inle har täckts av del ianspråktagna<br>
beloppet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>11 </span><span style='font-family:Verdana'>§ Allmän
investeringsfond skall återföras till beskattning om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>fonden har tagits i anspråk utan tillstånd och det
inle är fråga om fall som avses i 9 § andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>b)</span><span style='font-family:Verdana'>medel har lagils
ul från konto för investering med stöd av beslut enligt 4 § och en mot de
utbetalade medlen svarande del av fonden inle har tagits i anspråk i enlighel
med beslutet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>medel har tagits ut från konto för investering med
stöd av 9 § första stycket och fonden inle har tagils i anspråk i enlighel med
9 S andra slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) förelaget
har träffal avtal om överiålelse eller pantsättning av medel på<br>
konto för investering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e) förelaget
vid beskaiiningsårets ulgång inle driver jordbruk eller rörel<br>
se,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
företaget genom fusion enligl 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller 96
§ I mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar skall anses upplöst och
fonden inte enligt fjärde stycket har övertagils av del övertagande företaget
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>g)
förelaget har beslutat träda i likvidation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ålerföringen
till beskallning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan,om
särskilda skäl föreligger, medge all allmän investeringsfond, som skall
återföras lill beskattning enligt första slyckel e), fär behällas under viss
tid. Efter ulgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras till
beskallning i enlighel med vad nyss sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom. första eller andra slyckel
kommunalskattelagen (1928:370), Hr moderbolaget eller den överlagande
föreningen i beskattningsavseende överta allmän investeringsfond. Har fonden
övertagits skall det anses som om moderbolaget eller den överlagande föreningen
gjort inbetalning till riksbanken den dag dä dotterbolaget eller den
övertalande föreningen gjorde inbetalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i första-fjärde styckena sägs om allmän investeringsfond skall i förekommande
fall gälla del av sådan fond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Om allmän investeringsfond skall återföras lill beskattning enligl 11 §<br>
skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla, vari avsättningen har
gjorts,<br>
tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot tjugo procenl av det återförda<br>
beloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
kan, om synneriiga skäl föreligger, medge befrielse från tillägget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadssty<br>
relsen kan, om särskilda skäl föreligger, medge alt ell företags allmänna<br>
investeringsfond helt eller delvis övertas av elt annat förelag. För sådani</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medgivande
krävs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a) att
del ena förelaget är moderföretag och det andra företaget dess helägda<br>
dotterföretag, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>b)</span><span style='font-family:Verdana'>alt båda
företagen är helägda dotterföretag till samma moderförelag, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>att det ena företagel är elt svenskl aktiebolag
vars aktier lill merän nittio procenl ägs av moderföretaget tillsammans med
eller genom förmedling av etl eller flera av dess helägda dolterföretag och det
andra företaget antingen är etl annat sådant aktiebolag eller också
moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen av det föregående slyckel avses med moderföretag svenskl
aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och med helägt
dotterföretag svenskl aktiebolag vars aktier till mer än nittio procenl ägs av
moderföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beslul om övertagande av allmän investeringsfond skall anges i vilken
förvärvskälla hos del övertagande förelaget som fonden skall anses avsatt. Har
det övertagande företagel förvärvskälla i inkomstslaget annan fastighet men
inle i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, skall beslutet innehålla
medgivande enligt 11 § tredje stycket alt fonden får behällas viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken
skall på framställning av det överiålande förelaget överföra medel, som svarar
mol den allmänna investeringsfond som skall överläs med stöd av beslulet, frän
förelagets konto för invesiering lill etl molsvarande konto för del övertagande
företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
allmän investeringsfond övertagits skall det anses som om moderföretaget gjorl
avsättning till fonden och inbetalning lill riksbanken vid den tidpunkl då det
överlåtande företaget gjorde avsättningen och inbetalningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
§ Medel, som har inbetalats till konto för invesiering, får utbetalas endast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i fall som avses i 8 § försia
slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i fall som avses i 9 § första
slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om allmän investeringsfond hell
eller delvis har återförts till beskattning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) om
allmän investeringsfond hell eller delvis har överförts lill annal<br>
förelag och medlen därför skall överföras lill annat företags konto för<br>
investering eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e) om
förelaget för vissl beskattningsår inbetalat mer än hälften av det<br>
belopp som företaget avser au avsätta till allmän investeringsfond eller för<br>
vilket avdrag vid taxeringen har medgetts enligl beslämmelserna i 2 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade medel. I fall
som avses i försia styckel c) skall länsslyrelsen på framställning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företaget
besluta om utbetalning av medel som svarar mol hälften av den återförda fonden
i den mån medlen inte lidigare har återgått till företaget. Sådani beslul får
inle utan medgivande av taxeringsintendent fattas förrän taxeringen för det
beskatiningsär, då ålerföringen har skett, har vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fall som avses i första styckel e) skall länsslyrelsen på framställning av
förelaget besluta om utbetalning av det överskjutande beloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Företag som vid
beskattningsårets ulgång har allmän investeringsfond eller som under
beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investeringsfond skall vid
självdeklarationen lämna uppgifier om fondens slorlek, användning och
avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligl formulär
som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skal! fogas besked från
riksbanken rörande insättning på konto för investering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Allmänna investeringsfonder
skall stå under tillsyn av arbetsmarknadsstyrelsen. Företag med allmän
investeringsfond skall på anmaning lill slyrelsen lämnade uppgifier om fondens
slorlek, användning och avveckling som slyrelsen behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hos
arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen skall föras register över allmänna
investeringsfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hos
riksbankens huvudkontor i Stockholm skall föras register över samlliga konton
för invesiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag förs hos<br>
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslut av länsstyrelsen enligt denna lag förs talan hos kammarrätt genom
besvär. Mot kammarrätts beslut får lalan inte föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft fyra veckor efter den dag, dä lagen enligl uppgift på den
har kommil ut från trycket i Svensk författningssamling. I samband med
ikraftträdandet iakttas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den nya lagen lillämpas första
gången i fråga om beskaUningsår för vilket laxering i första instans sker år
1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbetalning enligl 8 och 9 §§
får inte ske till företag som har medel på konto för invesiering enligl lagen
(1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genom denna lag upphävs med
verkan fr. o. m. 1981 ärs laxering lagen om investeringsfonder för
konjunkturutjämning. Avsättning till investeringsfond enligt nämnda lag får
göras sista gången i bokslut lill ledning för 1980 års taxering. Beslämmelserna
i nämnda lag gäller dock allljäml i fråga om belopp som har avsatts i bokslut
lill ledning för 1980 och lidigare års</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>laxeringar.
Ulan hinder därav får dock beslul efter ikraftträdandet meddelas enligl
bestämmelserna i 4, 5 och 7 i;!; i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.
Beslämmelserna i punkt 3 tredje och fjärde meningarna tillämpas på molsvarande
sätt i fråga om belopp som har avsatts till investeringsfond enligt
förordningen (1947:174) om investeringsfonder eller lill investeringsfond
enligt molsvarande lidigare förordning. Investeringsfonder som nu sagls skall
återföras lill beskallning vid 1982 års laxering eller-om företaget inle laxeras
deua år - vid 1983 års laxering. Ränia eller tillägg skall inle ulgå vid
ålerföringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om allmän
investeringsreserv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Vid beräkning av nettoiniäki av jordbruksfasiighei och nettointäkt av<br>
rörelse enligl kommunalskallelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om<br>
statlig inkomstskatt har fysisk person räll till avdrag enligt denna lag för<br>
belopp som i räkenskaperna haravsatts till allmän investeringsreserv. Avdrag<br>
medges endasi under förutsällning all den skallskyldige vid ulgången av det<br>
beskattningsår som avsättningen avser är bosatt här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om handelsbolag beräknas avdragei för bolaget. Avdrag medges endasi under
förutsättning att andelarna i botaget vid ulgången av beskattningsåret ägs av
här i rikel bosatta fysiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlider
skaltskyldig, som vid liden för dödsfallet var bosatt här i riket, skall
dödsboet för det beskattningsår då dödsfallet inträffade likställas med här i
rikel bosall fysisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delägare
i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, har inte
rätt lill avdrag för avsättning som görs på grundval av dödsboets inkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avdrag får för viss
förvärvskälla och för etl och samma beskattningsår inte överstiga hälften av
den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade nettointäkten av
förvärvskällan, före avsättningen och före schablonavdrag för egenavgifier.
Avdrag medges med hell tusental kronor, dock inle för avsättning som
understiger 10 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avdrag medges inte med högre
belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank (allmänt
invesleringskonto). För au medföra rätt till avdrag skall inbetalning ha gjorts
senasi den dag, då den skaltskyldige enligt 34 S 1 mom. eller 34 § 2 mom.
laxeringslagen (1956:623) skall ha avlämnat allmän självdeklaration för det
beskattningsår som avsättningen avser eller, om avsättningen görs av
handelsbolag, senast den 31 mars det år då taxering i försia instans sker för
beskattningsåret i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Avdrag medges inle, om den skatiskyldige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid utgången av det
beskattningsår som avsättningen avser har medel insalta på upphovsmannakonlo
enligl lagen (1979:0(X))om upphovsmannakonlo och uppskov för insättningen har
erhållits, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för det beskattningsår och den
förvärvskälla som avsättningen avser yrkar uppskov med laxering enligl
skogskoniolagen (1954:142).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ På medel som har inbetalats
på allmänl invesleringskonto utgår ränta efter räntesats som besläms av den
bank hos vilken insättningen har gjorts. Förfallen ränta, som inle betalas ut
på förfallodagen, förs över lill annat konto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uttag av medel frän allmänt
investeringskonto får göras efter utgången av november månad det år då den mot
insättningen svarande avsättningen har prövats vid laxeringen i försia instans.
Uttag får avse beloppel i dess helhet eller del av della, dock all deluilag
inle får understiga 10 000 kronor. Har insättning lill kontot gjorts vid två
eller flera tillfällen, skall lidigare gjord insättning anses utbetald före
senare gjord insättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
nio år har förflutit från ulgången av del år då vissl belopp enligt 3 § senast
skall ha betalats in, skall banken betala ut kvarstående del av beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
skaltskyldig fåll ul medel från allmänl invesleringskonto enligl försia eller
andra slyckel, skall den mot utbetalningen svarande delen av den allmänna
investeringsreserven återföras till beskattning enligt 11 ij om den inle har
tagits i anspråk under lid och på sätt som där anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbelsmarknadssly<br>
relsen kan beslula au allmän investeringsreserv får las i anspråk för ändamål<br>
som avses i 8 § försia stycket. Regeringen eller, efter regeringens bemyndi<br>
gande, arbelsmarknadsslyrelsen kan vidare beslula all belopp som framdeles<br>
avsätts till allmän invesleringsreserv får las i anspråk. Beslut som nu sagls
får<br>
avse endasi den lid och skall förses med de villkor i övrigt som läget på<br>
arbetsmarknaden eller andra förhållanden påkallar. Beslut kan gälla samlliga<br>
skallskyldiga eller skattskyldiga som bedriver viss typ av näringsverksamhet<br>
eller också viss eller vissa skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
beslut enligl försia stycket Hr allmän investeringsreserv inle tas i anspråk i
annal fall än då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den skaltskyldige har redovisal
inläkl av yrkesmässigt fiske i förvärvskällan under det eller de beskattningsår
då den avsättning gjordes som svarar mol ianspråktaget belopp, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ianspråklagandet görs sedan
minsl fyra år har förflutit från utgången av del år då inbetalning som svarar
mol ianspråktaget belopp senast skall ha gjorts enligl 3 i).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
yrkesmässigt fiske avses i denna lag fiske bedrivet av den, som har licens
enligt förordningen (1978:517) om licens för yrkesfiske eller som är medlem i
fiskelag som har sådan licens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Allmän invesleringsreserv Hr tas i anspråk för följande ändamål,<br>
nämligen för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a)
kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på här i rikel belägen
byggnad, .som inte utgör lagertillgång eller är avsedd att användas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
bostad, och för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av sådan byggnad,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avskrivning av inventarier som,
om de inle utgör transportmedel i internationell trafik, är avsedda att
användas i här i riket bedriven verksamhet, samt ombyggnad av fartyg eller
luftfartyg och kostnader för reparation av fartyg eller luftfartyg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kostnader för främjande av
skogsbruk eller underhåll av markanläggning här i riket och för avskrivning av
sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som får dras av genom årliga
värdeminskning.savdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d) kostnader
för undersökningsarbete, förberedande arbete eller lillred-<br>
ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) kosinader
för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck<br>
lingsarbete samt kosinader för ulbildning av arbetstagare hos den skaltskyl<br>
dige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>0 kosinader
för att främja avsättningen utomlands av varor som här i riket<br>
tillverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Belopp, som har avsatts
till allmän investeringsreserv, får tas i anspråk endasi för arbeie som utförs,
inventarier som levereras och i övrigt kostnader som hänför sig lill lid efter
bokslutsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ianspräklagande
av allmän invesleringsreserv för ändamål som anges i första stycket e) fär
göras endasi av skallskyldig som bedriver industriell lillverkning.
Ianspräklagande enligl första styckeld)-O Hr göras endast efter särskilt
medgivande av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ianspräklagande
av allmän invesleringsreserv får inte avse begagnade inventarier och föremål
avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. I fråga om inventarier som den
skaltskyldige har förvärvat från näringsidkare med vilken han är förbunden i
väsentlig ekonomisk intressegemenskap får allmän investeringsreserv tas i
anspråk endasi om inventarierna har tillverkats under beskailningsäret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 fråga om anskaffning
av personbil som avses i vägirafikkungörelsen<br>
(1972:603) fär allmän investeringsreserv tas i anspråk endasi om bilen är<br>
avsedd för yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om anskaffning av bål som avses i 2 S sjölagen (1891:35 s. </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>Hr
allmän investeringsreserv tas i anspråk endasi om bålen är avsedd för
yrkesmässigt bedrivet fiske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
byggnader, inventarier och markanläggningar förslås vid lillämpning av första
stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligl de bestämmelser
som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier respektive markanläggningar. Som inventarier anses inle tillgångar
som avses i punkt 5 av anvisningarna lill 29 S kommunalskatlelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9
§ Allmän invesleringsreserv får las i anspråk endasi för avskrivning eller
kostnad i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig. Regeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
dock, om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investeringsreserv, som
har avsatts i viss förvärvskälla, får tas i anspråk för invesiering eller
kostnad i annan förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har allmän invesleringsreserv
eller del av sådan reserv tagils i anspråk enligl 7-9 vj;; och har
ianspråklagandet skett under sådan tid atl återföring inte skall ske enligl 11
S, uigör del ianspråktagna beloppel inle skattepliktig intäkt. Å andra sidan Hr
sådana utgifter, för vilka investeringsreserven har tagils i anspråk, vid
taxeringen inte dras av som driftkostnad. Har investeringsreserven lagils i
anspråk för anskaffning av anläggningstillgång, skall vid beräkning av
värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde för lillgången räknas endast den
del av kostnaden som inte har täckts av ianspråktaget belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Allmän investeringsreserv
eller vederbörlig del av investeringsreserven skall återföras lill beskattning
om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medel under beskattningsåret
har lagils ut från allmänt invesleringskonto enligt 6 S försia styckel och den
mot medlen svarande delen av investeringsreserven inte har tagits i anspråk
enligl 7-9 §§ under det beskattningsår då uttaget gjordes eller under tidigare
beskattningsår,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>banken under beskattningsåret
har betalat ut eller skolat belala ulmedel från allmänl invesleringskonto
enligt 6 § andra stycket och den mot medlen svarande delen av
investeringsreserven inte har tagits i anspråk enligl 7-9 S5 under lidigare
beskattningsår,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>investeringsreserven under
beskattningsåret har tagits i anspråk i strid med 7-9 §§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d) hela
eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, vari avsättning<br>
en lill investeringsreserv har gjorts, under beskattningsåret har överiåtiis
eller<br>
verksamheten har upphört,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) avtal
under beskattningsåret har träffats om överiålelse eller pantsätt<br>
ning av medel pä allmänt invesleringskonto,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
skaltskyldig, som har gjort avsäuning lill invesleringsreserv, eller delägare i
handelsbolag, som har gjort sådan avsättning, vid utgången av beskattningsåret
är bosatt ulom rikel, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>g)
andel i handelsbolag, som har gjorl avsättning lill invesleringsreserv, har
överiåtiis lill juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
överiålelse som avses i första slyckel d) och e) likställs bodelning mellan
makar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ålerföringen
lill beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Avlider skaltskyldig, som har gjort avsättning till allmän inveslerings<br>
reserv, eller har dödsbo gjorl sådan avsättning med stöd av 1 § iredje stycket,<br>
gäller 6-11 vjijoch 14 § för dödsboet. Därvid skall med överiålelse som avses i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
§ försia styckel d) och e) likställas bodelning eller arvskifte som omfattar
hela eller del av den förvärvskälla van avsättningen har gjoits. Med
överlåtelse enligl g) skall likställas arvskifte som omfaltar andel i handelsbolag
som har gjort avsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invesleringsreserv
skall, om reserven inle har tagits i anspråk enligt 7-9 Si), återföras lill
beskallning i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts senast vid den
taxering som sker närmast efter del fjärde kalenderåret efter det kalenderår då
dödsfallet inträffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Har allmän invesleringsreserv eller del av sådan reserv återförts lill<br>
beskallning enligt 11 § eller 12 § andra slyckel, skall som skattepliktig
intäkt i<br>
den förvärvskälla, vari avsättningen har gjorts, tas upp etl särskilt tillägg
som<br>
svarar mot trettio procenl av det återförda beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillägg
enligl första slyckel görs dock inte på belopp som återförs enligt 11 § första
slyckel a), om det återförda beloppel är hänföriigt till förvärvskälla, vari
den skaltskyldige det beskattningsår då avsättningen gjordes har redovisal inläkt
av yrkesmässigt fiske, och om hans inläkt av yrkesmässigt fiske under det
beskattningsår då återföring sker understiger hans inläkl av yrkesmässigt fiske
under något av de två föregående beskattningsåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dödsbo
påförs tillägg enligt första slyckel endast under fömtsättning alt ålerföringen
antingen avser avsättning som dödsboet har gjort med stöd av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
tredje stycket eller föranleds av omständighet som har inträffat före<br>
dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
kan, om synneriiga skäl föreligger, medge befrielse helt eller delvis från
särskilt tillägg. Mot riksskatteverkets beslut i sådan fråga Hr talan inte
föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Skaltskyldig som vid beskattningsårets ulgång har allmän investerings<br>
reserv eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna invesle<br>
ringsreserv skall vid självdeklaralionen lämna uppgifter om reservens<br>
storiek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar<br>
på blankett enligl formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklara<br>
tionen skall fogas besked från banken rörande insättning på allmänt<br>
investeringskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härden
skattskyldige under beskattningsåret haft intäkt av jordbruksfastighet eller
rörelse från mer än en förvärvskälla, skall uppgifter som avses i första
stycket lämnas särskilt för varje förvärvskälla vari avsättning har gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Hos arbetsmarknadsstyrelsen
och länsstyrelsen skall föras register över allmänna investeringsreserver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen kan förordna alt
affärsbank, sparbank eller föreningsbank, som inte följer beslämmelserna i
denna lag eller föreskrifter som har utfärdats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
stöd av lagen, inte vidare skall få ta emot medel på allmänl invesleringskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17
§ Besvär över arbetsmarknadsstyrelsens beslul enligt denna lag förs hos regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den
har kommil ut från trycket i Svensk författningssamling, och lillämpas första
gången i fräga om beskattningsår för vilket taxering i försia instans sker år
1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>19</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphovsmannakonlo</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
§ Vid taxering lill stadig och kommunal inkomstskatt kan fysisk person, på de
villkor och i den omfattning som anges i denna lag, fä uppskov med beskallning
av sådan inläkl av rörelse som tillkommit honom i egenskap av upphovsman enligl
lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konslnäriiga verk
(upphovsmannainläkl). Uppskov medges inte om den skatiskyldige har avlidit
under beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delägare
i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag skall
lillämpas, har inte räU till uppskov för bolagets eller dödsboels inkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§
Uppskov medges endasi för den del av upphovsmannainläkten, dock lägsl 10 000
kronor, som har inbetalals på särskilt konto i bank (upphovsmannakonlo). För
att medföra räll lill uppskov skall inbetalning ha gjorts senasi den dag då den
skaltskyldige enligl 34 § 1 mom. eller 34 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623)
skall ha avlämnat allmän självdeklaration för del beskattningsår som
inbetalningen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Som förutsättning för uppskov gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>att den skaltskyldige vid ulgången av det
beskattningsår som inbetalningen avser är bosalt här i rikel och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>alt den skallskyldiges sammanlagda
upphovsmannainläkler under beskattningsåret av en eller flera förvärvskällor
med minsl femtio procent överstiger hans sammanlagda upphovsmannainläkler under
något av de tvä närmasl föregående beskattningsåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Uppskov medges inle, om den skattskyldige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid ulgången av det
beskattningsår som inbetalningen avser har medel insalta på allmänt
investeringskonto enligl lagen (1979:000) om allmän investeringsreserv och
avdrag för avsättning lill allmän invesleringsreserv har erhållits för medlen
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid taxeringen för det
beskattningsår som inbetalningen avser yrkar avdrag för sådan avsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Skaltskyldig har för ell och samma beskattningsår rätt lill uppskov endasi<br>
i fråga om en förvärvskälla och för inbetalning på upphovsmannakonlo i en<br>
bank. Har den skaltskyldige för visst beskattningsår gjort inbetalning lill mer<br>
än en bank, föreligger rätt till uppskov endast för inbetalning lill den först<br>
anlitade banken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Uppskov medges för vissl beskattningsår högst med ett belopp uppgå<br>
ende lill två tredjedelarav den vid taxering till statlig inkomstskatt
beräknade<br>
nettointäkten av förvärvskällan före uppskov och schablonavdrag för<br>
egenavgifter och högst med sådani belopp all nämnda nettointäkt, efter<br>
uppskov men före schablonavdrag för egenavgifter, uppgår lill minst 30 000<br>
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppskov
medges med belopp som avrundas nedål lill hell tusental kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Räntesatsen för medel på
upphovsmannakonlo bestäms av banken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ullag av medel från upphovsmannakonlo
får göras efter ulgången av november månad det år då frågan om uppskov har
prövats vid taxeringen i försia instans. Ullag Hr avse beloppel i dess helhet
eller viss del av della, dock all deluilag inle Hr undersliga 1 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Sedan fem år har förflutit
från utgången av det år då inbetalning avseende visst beskattningsår senasi
skulle ha gjorts enligt 2 §, skall banken betala ut de lill beskattningsåret i
fråga hänföriiga medel, häri inbegripet upplupen ränta, som fortfarande
inneslår på upphovsmannakonlo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Belopp för vilket uppskov med beskattning har erhållits samt ränta på<br>
sådant belopp skall tas upp som intäkt av rörelse för det beskattningsår då<br>
utbetalning från upphovsmannakontol sker eller skulle ha skett enligt 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbetalat
belopp skall inie anses som upphovsmannainläkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Medel som inneslår på upphovsmannakonlo skall tas upp som intäkt av<br>
rörelse om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avtal under beskattningsåret
har träffats om överiålelse eller pantsättning av medlen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medlen under beskattningsåret
har tillagts den skattskyldiges make genom bodelning eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den skattskyldige vid
beskattningsårets utgång inte längre är bosatt här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlider
den skattskyldige, skall på upphovsmannakonlo innestående medel tas upp som
intäkt av rörelse senast vid taxeringen för det beskattningsår då dödsboet
skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än vid den taxering
som sker det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Skaltskyldig som yrkar uppskov med beskattning skall till självdekla<br>
rationen foga utredning på blankett enligt av riksskalleverkel fastställt<br>
formulär samt besked från banken om insättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattskyldig
skall i självdeklaration lämna uppgift om tillgodohavande på upphovsmannakonto
vid beskattningsårets utgång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
§ Regeringen kan förordna all affärsbank, sparbank eller föreningsbank, som
inte följer bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter som har utfärdats med
stöd av lagen, inle vidare skall H ta emot medel på upphovsmannakonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift pä den
har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas försia
gången i fråga om beskattningsår för vilket laxering i första instans sker år
1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>22</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om kommunalskallelagen (1928:370)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all 29 § I mom., 35 § 3 mom., 39 § 1 mom., 43 § 2 och 3 mom., 54 §, punkl IO av
anvisningarna lill 24 §,punkt 8 av anvisningarna till 25 §, punkt 4 av
anvisningarna lill 29 §, punkl I av anvisningarna lill 39 §, punkl 1 av
anvisningarna lill 41 § saml punkt I av anvisningarna lill 54 § skall ha nedan
angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
atl nuvarande punkterna 2 och 3 av anvisningarna lill 41 § skall betecknas
punkterna 4 och 5 av anvisningarna lill 41 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
atl nuvarande anvisningar till 43 § skall betecknas punkt 1 av anvisningarna
till 43 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
all i lagen skall införas en ny paragraf, 41 d §, av nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
alt i anvisningarna lill 41 § skall införas två nya punkter, 2 och 3, samt i
anvisningarna lill 43 § två nya punkter, 2 och 3, och i anvisningama lill 54 §
en ny punkt, 5, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/
mom.' Frän bruttointäkten av rörelse må avdrag göras för allt, som är atl anse
som driftkostnad. Hit räknas, bland annat:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hyra
för annan tillhörig fastighet eller del därav, som använts i rörelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnad
för anskaffning av råämnen och varor lill förädling, förbmkning eller
försäljning i rörelsen; skolande - där vad sålunda förädlats eller eljest
kommil lill användning utgjorts av produkier eller råämnen frän fastighet, som
av den skaltskyldige ägts eller brukats, eller från annan av honom idkad
rörelse, som är alt anse som särskild förvärvskälla - värdet av samma produkter
eller råämnen upptagas lill del belopp, varmed de redovisas såsom intäkt av
fasligheten eller av den särskilda förvärvskällan, saml - där moderbolag eller
överlagande förening övertagit dessa råämnen eller varor från dollerbolag eller
överiålande förening vid sådan fusion som i 28 § 3 mom. försia eller andra
slyckel avses - värdel av samma råämnen eller varor upptagas lill belopp,
molsvarande del hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen i
beskattningsavseende gällande värdel å dessa tillgångar vid fusionstillfället;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avlöningar,
pensioner, periodiska understöd eller därmed jämföriiga periodiska
utbetalningar och andra kosinader för personal, som är eller varil anställd i
rörelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnad
för reparation och underhåll av lill driften hörande byggnader,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1969:363.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inrättningar,
maskiner, inventarier och dylikl;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdeminskning
genom slitning, ulrangering eller eljesl av rörelseidkaren tillhöriga maskiner
och andra inventarier eller, om dylik tillgång är underkastad hastig
förbrukning, kostnad för anskaffning av lillgången;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdeminskning
å palenträll och annan liknande rättighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdeminskning
genom slitning och därmed jämföriig orsak, som byggnad, vilken är avsedd för
användning i ägarens rörelse, är underkastad;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdeminskning
å naiurlillgängar såsom gruvor, stenbrott och dylikl genom deras
tillgodogörande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ränta
å lånat kapital, som nedlagts i rörelsen, så ock å gäld, som den skaltskyldige
ådragit sig för sin ulbildning för rörelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnad
för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för utövande av
vetenskaplig, litterär, konslnärlig eller därmed jämföriig verksamhet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>speciella
för rörelsen utgående skatter eller avgifter till det allmänna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föriust,
som uppstått i rörelsen och ej är all hänföra lill kapitalförlust;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förlust,
som uppstått i rörelsen och förlust, som uppstått i rörelsen och<br>
ej är av sådan nalur som avses i ej är av sådan natur som avses i<br>
punkt / nionde slyckel av anvisning- punkl 3 andra stycket av anvisning<br>
arna till 41 §;</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>arna lill 41 §;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnad
för anskaffning och insättning av sädana utrustningsdetaljer i skyddsrum, vilka
endasi hava värde ur civilförsvarssynpunkl, såsom speciella dörrar, luckor och
karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och
reservulgångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
skattskyldig tillgodoräknat sig avdrag för värdeminskning å tillgång, skall
avdragei anses i beskattningsavseende åtnjutet i den rhån det medförl alt den
laxerade inkomslen beräknals lill lägre belopp än eljesl skolat ske eller ock
medfört ökning av föriuslbelopp som må utnyttjas för avdrag enligt de särskilda
bestämmelserna om räu lill föriustuljämning. Tillgångens anskaffningsvärde
minskat med åtnjutna värdeminskningsavdrag ulgör tillgångens i
beskattningsavseende oavskrivna värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§ 3 mom. Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond,
delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller
i handelsbolag eller annan rättighet som är jämföriig med här avsedd andelsräll
eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i
bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., är i sin helhet skattepliktig, om den
skatiskyldige innehaft egendomen mindre än två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1978:971.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=195 height=595>
<tr>
<td valign=top align=left height=595 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
skaltskyldig egendom som avses i detla momeni och som den skallskyldige
innehaft två år eller mera, är 40 procenl av vinsten skattepliktig. Från
sammanlagda beloppel av skattepliktig realisationsvinst enligt detla siycke
under ell beskattningsår, minskat med förlust vid avyttring samma år av
egendom som avses i detla siycke, äger skatt-skyldig åtnjuta avdrag med I 000
kronor. Har den skaltskyldige under beskattningsåret varit gift och levl
tillsammans med sin make. får sådant avdrag åtnjutas för dem båda gemensaml
med I 000 kronor. I intet fall fär dock skaltskyldig åtnjuta avdrag med högre
belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligl della stycke minskat med förlust som nyss nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
tillämpning av föregående siycke antagas hindra slmklurralio-nalisering som
är önskvärd från allmän synpunkl, äger regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medgiva befrielse därifrån helt eller delvis, om
förelag som beröres av strukturrationaliseringen gör framställning därom
senast den dag avytiringen sker.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
skaltskyldig egendom som avses i della momeni och som den skaltskyldige
innehaft två år eller mera, är 40 procenl av vinslen skattepliktig. Från
sammanlagda beloppel av skattepliktig realisationsvinst enligt delta stycke
under ell beskattningsår, minskal med avdragsgill del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i delta siycke, äger skaltskyldig åtnjuta avdrag
med 1 000 kronor. Har den skatiskyldige under beskattningsåret varit gift och
levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem båda
gemensaml med 1 000 kronor. I intet fall får dock skallskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligl detla siycke minskat med avdragsgill del av föriust
som nyss nämnts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kan
lillämpning av föregående siycke antas hindra stmkturraliona-lisering som är
önskvärd från allmän synpunkl, kan regeringen eller myndighet som regeringen
beslämmer medge befrielse därifrån hell eller delvis, om företag som berörs av
strukturrationaliseringen gör framställning om delta senasi den dag
avytiringen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
egendom som avses i detta momeni avyttrats genom sådan tvångsförsäljning som
anges i 2 § första styckel 1) lagen (1978:970) om uppskov med beskallning av
realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -endast 40 procent av
vinslen skattepliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
i 2 mom. iredje stycket äger motsvarande tillämpning på egendom som avses i
detta moment.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överlåtes aktie i
aktiebolag eller Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk andel i handelsbolag, ekonomisk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>25</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>förening
eller ulländskl bolag lill svenskt förelag inom samma koncern, skall - där ej
annal följer av nionde styckel - beskallning av realisalionsvinst icke äga rum,
om moderförelaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den
överlåtna aktien eller andelen innehavessom elt led i annan koncernens
verksamhei än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad
lös egendom. 1 fall som nu avses skall den överiätna aktien eller andelen anses
förvärvad av del övertagande företagel vid den lidpunkt och för den
anskaffningskostnad som gällt fördel överiålande förelaget. Om överlåtelsen
sker till utländskt förelag, äger regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer medgiva befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Ansökan om
befiielse skall göras av det överlåtande förelaget senasi den dag överlåtelsen
sker.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
fastighel överiåtiis pä aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening
genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har
ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas
realisalionsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel i bolagel eller
föreningen som om avytiringen avsett mot aktien eller andelen svarande andel av
fastigheten. Vad nu sagts Hr icke föranleda all realisationsvinst beräk-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>förening
eller utländskt bolag lill svenskl företag inom samma koncern, skall - där ej
annat följer av nionde stycket - beskattning av realisalionsvinst inte äga mm,
om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den
överlåtna aktien eller andelen innehas som etl led i annan koncernens
verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad
lös egendom. I fall som nu avses skall den överiåtna aktien eller andelen anses
förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkl och för den
anskaffningskostnad som gällt för del överiålande förelaget. Öm överlåtelsen
sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen. Beslämmelserna
i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas även ifråga om
avdragför realisa-tionsföilust. Avdrag för realisationsförlust får dock inte i
något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till utländskt
koncernföretag. Har fastighel överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967
av någon som har ett besiämmande inflytande över bolagel eller föreningen,
beräknas skaitepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller
andel i bolaget eller föreningen som om avytiringen avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts för inte föranleda att skatte-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nas
lägre eller att realisationsföriust beräknas högre än enligl reglerna i della
momeni. Beslämmelserna i della siycke gälla endast om sådan fastighet utgör
bolagets eller föreningens väsentliga tillgång. De gälla dock Icke vid
avyttring av aktie i sådani bostadsaktiebolag eller andel i sådan
bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avytiringen avser endasi rätt lill
viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med
lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande
av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel pä grund
av bestämmelserna i delta siycke beräknas enligt de regler, som gälla för
beräkning av vinsl vid avyttring av fastighel, skall avytiringen anses ha
avsett den mol aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
skallskyldig aktie i aktiebolag och finnes vid avytiringen obeskattade
vinstmedel i bolagel lill följd av atl siörre delen av dess tillgångar före
avytiringen av aktien överiåtiis pä den skallskyldige eller annan, skall som
skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skatiskyldige erhåller för
aktien. Vid bedömande av frågan om överiålelse av siörre delen av bolagets
tillgångar ägt rum skall även beakias tillgång i bolaget som inom två är efter
avytiringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåtes på
den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk för-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pliktig
realisationsvinst beräknas lägre eller atl avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligl reglema i delta momeni. Beslämmelserna i detta siycke
gäller endasi om sådan fastighet utgör bolagels eller föreningens väsentliga
tillgång. De gäller dock inle vid avyttring av aktie i sådani bostadsaktiebolag
eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., om avytiringen
avser endasi rätt lill viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i
fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss
ålgärd med åberopande av föng-eshandlingen. Om vinsten vid försäljning av
aktie eller andel på grund av beslämmelserna i detla siycke beräknas enligt de
regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall
avytiringen anses ha avsett den mol aktien eller andelen svarande andelen av
fasligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
skaltskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avytiringen obeskattade
vinstmedel i bolagel lill följd av all större delen av dess tillgångar före
avytiringen av aktien överiåtiis på den skattskyldige eller annan, skall som
skattepliktig realisalionsvinst räknas vad den skaltskyldige erhåller för
aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av siörre delen av bolagets
tillgångar ägt rum skall även beakias tillgång i bolaget som inom två år efter
avytiringen av aktien, direkl eller genom förmedling av annan, överlåts på den
skaltskyldige eller honom närstående person eller pä aktiebolag, handelsbolag
eller ekonomisk förening.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ening,
vari den skaltskyldige eller honom närslående person har ell bestämmande
inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt mm efter ulgången av det
beskaUningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avytiringen av
aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligl della stycke upptagas
till beskattning på samma säll som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu sagls äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i
handelsbolag eller ekonomisk förening. Riksskatteverket Hr medgiva undantag
från detla stycke, om det kan antagas alt avytiringen av aktien eller andelen
skett i annal syfte än atl erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot
beslul av verkel i sådan fråga Hr talan icke föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
skallskyldig aktie i eU aktiebolag, vari aktierna lill huvudsaklig del ägas
eller pä därmed jämföriigt sätt innehavas - direkt eller genom förmedling av
juridisk person - av en fysisk person eller elt fåtal fysiska personer
(fåmansbolag), lill ell annal Hmansbolag, vari aktie - direkl eller genom
förmedling av annan - äges eller inom två år efter avyuringen vid något
tillfälle kommer att ägas av den skallskyldige eller honom närslående person,
skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller
förakiien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som förvärvat aktien, anses den
skaltskyldiges aktieinnehav i ett annal fåmansbolag, som inom två år efter
avytiringen förvär-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vari
den skaltskyldige eller honom närstående person har etl beslämmandeinflytande.
Har överiålelse av tillgång i bolagel ägt rum efter utgången av del
beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst vid avytiringen av
aktie i bolagel uppkom, skall realisationsvinst enligl della siycke tas lill
beskallning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu sagts äger molsvarande lillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta
siycke, om del kan antas alt avytiringen av aktien eller andelen skett i annat
syfte än att erhålla obehörig förmän vid beskattningen. Mot beslut av verkel i
sådan fråga Hr lalan inte föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avyttrar
skattskyldig aktie i etl aktiebolag, vari aktierna lill huvudsaklig del ägs
eller pä därmed jämförligt säll innehas - direkl eller genom förmédiingav
juridisk person-av en fysisk person eller elt fåtal fysiska personer
(Hmansbolag), till elt annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller genom
förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avytiringen vid något
lillfälle kommer atl ägas av den skaltskyldige eller honom närstående person,
skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skallskyldige
erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien,
anses den skallskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år
efter avytiringen förvärvar större</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>28</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=394 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>morföräldrar, make,
avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons make eller avkomling
samt dödsbo vari den skaltskyldige eller någon av nämnda personer är
delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosterbarn.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>var
större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av
aktie i del förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat siörre delen av
tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av del
beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligl delta siycke
uppkom, får realisationsvinsten upptagas till beskallning på samma sätt som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger
motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller
andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt lill aktie eller annan
rättighet jämföriig med aktie. Sker avytiringen av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, äger regeringen
eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag
från lillämpning av detla stycke. Som närstående person räknas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delen
av tillgångarna i någol av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det
förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärvat siörre delen av tillgångarna i
något av fåmansbolagen, ägt rum efter ulgången av del beskaltningsårdå
skattskyldighet för realisationsvinst enligl detta siycke uppkom, får
realisationsvinsten tas till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering
för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger molsvarande lillämpning i
fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådani bolag eller
förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med
aktie. Sker avytiringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller
föreligger andra synneriiga skäl, kan regeringen eller myndighet, som
regeringen beslämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av
detta siycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delta
momeni föräldrar, far- eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=123>
<tr>
<td valign=top align=left height=123 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 mom. Från bruttointäkt
som avses i 38 S 1 mom. ./or avdrag göras för förvaltningskostnad samt för
gäldränta, som inte skall dras av enligt bestämmelserna i 22,25,29,33 och 36
§§ saml i 2 mom. av denna paragraf</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>1 m o m .3 Från bruttointäkt, varom i 3 § 1 mom. förmäles, må avdrag
göras för förvaltningskostnad ävensom för ränta å gäld, som icke skolat
avdragas enligt bestämmelserna i 22, 25, 29, 33 och 36 §§ saml i 2 mom. av
denna paragraf Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som icke är
förvalt-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1967:95.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsföretag enligt 54 § fjärde stycket och som åtnjutit
inkomsi genom sådan indelning å aktier eller föreningsandelar, för vilken
Jämlikt 54 § skatteplikt icke föreligger, må likväl ej njuta avdrag för ränta ä
gäld som belöper å nämnda värdehandlingar, i vidare mån än som räntan
överstiger utdelningen. Oaktat vadsisi sagls må bolaget eller föreningen
åtnjuta avdrag för ränta å gäld som belöper å aktier eller föreningsandelar,
vilka innehavas såsom ett led i oiganlsationen av annan verksamhet
änförvahning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom,
ävensom för ränta å gäld som belöper å andra innehavda aktier i bolag eller
andelar i ekonomiskförening såvida detta innehav motsvarar mer än nio
tiondelar av aktie- eller andelskapitalet i sistnämnda bolag eller förening
saml under förutsättning tillika atl samma bolag eller förening icke - direkt
eller genom förmedling av juridisk person - under beskattningsåret ägt aktier
eller föreningsandelar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 d</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av inkomsi av jordbruksfastighet och
rörelse medges avdragför belopp som i räkenskaperna har avsatts till
resuttatutjämningsfond. Avdraget får uppgå till högst tjugo procent av summan
av de belopp som den skaltskyldige under beskattningsåret har eriagt som lön
till aibetstagare hos honom i förväivskällan (lönekostnad). Ifråga om
skattskyldig, som är fysisk person, får avdragei uppgå till högst summan av
tjugo procent av lönekostnaden och femlon procenl av den vid taxeringen till
statlig inkomst-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatt beräknade inkomsten av förvärvskällan efter
avdragför den löne-baserade men före avdrag för den inkomsibaserade
fondavsättningen och - i förekommande fall - före avdragför avsättning lill
allmän inves-leiingsreseiv enligt lagen (1979:000) om allmän invesleringsreserv
och före uppskov enligl lagen (1979:000) om upphovsmannakonto saml före schablonavdrag
för egenavgifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A vdragför avsättning tilt resuttatutjämningsfond medges
inte i fråga om förväivskälla vari ingår lager av värdepapper, fastigheter
eller liknande tillgångar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med lön avses sådana ersättningar i penningar som anges i
19 kap. I andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn skall
dock inte tas lill lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt
fiärde stycket första meningen nämnda paragraf inte föreligger och inte heller
till ersättning till arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete
utom riket, såvida ersäilningen avsett arbeie som utförts för annans räkning
utan att anställning förelegat (Jfr 19 kap. 1 fjärde styckel andra meningen
nämnda lag).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond
för bolaget respektive dödsboet. Ågs andel i handelsbolag eller i dödsbo, som i
beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av annan än här i riket
bosatt fysisk person, får avdragför avsättning inle beräknas på grundval av
bolagets eller</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dödsboels Inkomster.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdragför avsättning till resultatuijämningsfond skall
återföras till beskallning nästföljande beskattningsår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av punkl 2 tionde och elfte styckena av anvisningarna lill
41 framgår atl avsättning till resultatuijämningsfond kan medföra atl rätten
till lagernedskrivning upphör.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>43</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 mom.'' Har svenskt aktiebolag<br>
eller förening som avses i I lagen om<br>
ekonomiska föreningar drivit rörelse i<br>
egel namn uleslutande för annal<br>
sådani bolags eller annan sådan<br>
förenings räkning, ulan atl i övrigt<br>
driva verksamhet i nämnvärd omfatt<br>
ning, och redovisas däiför inkomslen<br>
av den rörelse, som förstnämnda bolag<br>
eller förening (s. k. kommissionärsbo-<br>
lag eller -förening) drivit, hos del<br>
andra bolaget eller den andra för<br>
eningen, skall sisinämnda bolag eller<br>
förening anses hava drivit kommissio-<br>
närsbolagets eller -föreningens rörel<br>
se, under förutsättning dels alt rörel<br>
sen drivits på del angivna sättet under<br>
hela beskattningsåret fÖr båda skatt<br>
skyldiga eller sedan kommissionärsbo-<br>
laget eller -föreningen började driva<br>
verksamhet av något slag, dels att<br>
beskattningsåren för de skattskyldiga<br>
utgått vid samma tidpunkl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 m o m .5 Äger svenskt aktiebolag<br>
eller förening som avses i I lagen om<br>
ekonomiska föreningar (moderföre<br>
lag) mer än nio tiondelar av aktierna i</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 mom. Inkomsi av rörelse som kommissionärsföretag
bedriver för kommiiientföretags räkning får under de förutsättningar som anges
i punkt 2 av anvisningarna redovisas hos sistnämnda förelag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 mom. Koncernbidrag, som svenskt aktiebolag lämnar annat
svenskt aktiebolag eller svensk ekonomiskförening eller som sådan förening</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Senaste lydelse 1965:573. 5Senaste lydelse 1973:422.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ell eller flera svenska aktiebolag (dotterbolag), skall
koncernbidrag, som något av bolagen lämnar etl annal av bolagen eller
föreningen eller som denna lämnar någol av bolagen, anses såsom avdragsgill
omkostnad for den som lämnat bidragel och skattepliktig intäkt för den som
mottagit detta, även om bidraget icke för bidragsgivaren Ulgör omkostnad för
intäkternas för-väivande eller bibehållande. Som villkor härför gäller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 den huvudsakliga verksamheten för bolag eller
förening, som lämnar eller mottager koncernbidrag, avser jordbruksfastighet,
annan fastighet eller annan rörelse än försäkringsrörelse som drives av
livförsäkiingsan-siah,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 såväl givaren som mottagaren av bidraget redovisar
detta till samma års taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad
bilaga,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att, om bidraget lämnats av moderföretag till dotterbolag
eller av dollerbolag till moderföretaget, detta ägt mer än nio tiondelar av
aktierna i dotterbolaget under hela beskattningsåret för båda skattskyldiga
eller sedan dotteibolaget böljade driva verksamhet av något slag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att, om bidraget lämnats av dotterbolag till
moderföretaget, detta är fiikallat från skattskyldighet för utdelning från
dotterbolaget, oavsett den omfauning i vilken modeiföreta-get utdelat
vinstmedel lill delägarna, och att. om bidraget lämnats av ett dotterbolag titt
annat dotterbolag hos samma modeiföretag, moderföretaget dels ägt mer än nio
tiondelar av aktierna i dotterbolagen under hela</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämnar svenskt aktiebolag, skall under de förulsäUningar
som anges i punkl 3 av anvisningarna anses som avdragsgill omkostnad för
givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för
givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beskattningsåret för båda dotterbolagen eller sedan dessa
började diiva verksamhet av något slag, dels antingen är skattskyldigt eller
fiikallat från skallskyldighet för utdelning från båda dolierbolagen eller är
fiikallat frän skattskyldighet för utdelning från del bidragslämnande
dotterbolaget, oavsett den omfattning i vilken moderföretaget utdelat
vinstmedel till delägarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lämnar svenskt aktiebolag eller förening som avses i 1 §
lagen om ekonomiska föreningar koncernbidrag lill aktiebolag som icke enligl
första stycket är att anse som dotterbolag till bidragsgivaren, äga
bestämmelserna i första styckel likväl lillämpning på bidraget, om under hela
beskattningsåret för båda skattskyldiga eller sedan det bolag som mottagit
bidraget började driva verksamhet av något slag det senare bolaget kunnat med
tillämpning av 174 § 1 och 2 mom. lagen om aktiebolag genom fusioner bringas att
uppgå i det bolag som lämnat bidragel eller, om bidraget lämnats av förening, i
bolag som enligt försia stycket är att anse som dollerbolag till föreningen.
Därvid skall anses som om nämnda bestämmelser i lagen om aktiebolag varit
tillämpliga även på bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncernbidrag som avses i första eller andra stycket skall
anses utgöra omkostnad för bidragsgivaren och intäkt för bidragstagaren i den
förväivskälla som utgör bidragsgivarens eller bidragslagarens huvudsakliga verksamhet,
om det Icke med hänsyn till bidragels syfte är uppenbart</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>all
bidraget bör hänföras till annan förväivskälla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
för koncernbidrag enligt första, andra eller tredje styckel må åtnjutas endast
av den som visar all föruisäiiningarför sådant avdrag föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lämnas
bidrag från eu förelag lill elt annal, med vilket givaren är i
intressegemenskap, för verksamhei av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk
synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen medgiva all bidragel
skall anses såsom avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt
för mottagaren även om de Iförsta-tredje styckena angivna förutsättningarna
för avdragsrätt ej föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan regeringen förklara all, om förlust på aklier eller andelar i svenskl
aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag med uppgift
alt driva verksamhet av det slag som sägs i femte stycket framkommer vid
avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets upplösning,
föriusten skall uigöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller
andelarna. Detsamma gäller i fråga om långivare beträffande föriust på lån
eller dylikt som han lämnat företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i sjätte styckel om förlust äga motsvarande tillämpning på förlust, som
beräknas skola framkomma. Regeringen beslämmer därvid hur avdraget i del
särskilda fallel skall beräknas. Har skauskyldig åtnjutit avdrag, som avses i
detta stycke, skall avdragei frånräk-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lämnas
bidrag från svenskt förelag lill annal svenskt företag, med vilket givaren är i
intressegemenskap, för verksamhei av väsenllig betydelse från samhällsekonomisk
synpunkt och redovisas bidragel öppet, kan regeringen medge atl bidraget skall
anses TOw avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig inläkl för
mollagaren även om en eller fiera av de förutsättningar som anges i punkt 3 av
anvisningarna inte är uppfyllda.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan regeringen förklara alt, om förlust på aklier eller andelar i svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller ulländskl bolag med uppgift
att driva verksamhet av det slag som sägs i andra stycket framkommer vid
avyttring av aktierna eller andelarna eller vid företagets upplösning,
förlusten skall utgöra avdragsgill omkostnad för ägaren av aktierna eller
andelarna. Delsamma gäller i fråga om långivare belräffande förlust på lån
eller dylikt som han lämnat förelaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i tredje stycket om föriust tillämpas även på förlust, som beräknas skola
framkomma. Regeringen bestämmer därvid hur avdraget i det särskilda fallet
skall beräknas. Har skattskyldig fåu avdrag, som avses i detta stycke, skall
avdragei frånräknas avdragsgill för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>35</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nas
avdragsgill föriust, som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller
andelarna eller vid upplösning av företagel. Uppkommer vinst genom att
aktierna eller andelarna avyttras eller genom atl tillskjutet kapital återfås,
skall vinsten upptagas som skattepliktig intäkt av rörelse hos den som haft
vinslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
vidare anvisningarna.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lust,
som sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid
upplösning av företaget. Uppkommer vinsl genom att aktierna eller andelarna
avyttras eller genom att tillskjutet kapital återfås, skall vinslen tas upp som
skattepliktig inläkl av rörelse hos den som haft vinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
vidare anvisningarna.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>54
</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
skattskyldighet f r i k a 1 -las:</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>a) svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar med undantag och inskränkningar som nedan i
denna paragraf sägs:</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>för utdelning på sådan
aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk ekonomisk förening som icke
innehaves i kapitalplaceringssyfte;</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
skattskyldighet fri k allas:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>a) svenska aktiebolag och
svenska ekonomiska föreningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>för
utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk ekonomisk förening
/ den omfattning som anges i punkt t av anvisningarna;</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medlem av konungahuset: för av
staten anvisat anslag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i utlandet bosatt person och
utländskt bolag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken
befrielse från sådan avgifi skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma
lag;</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=103>
<tr>
<td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>d) ägare av sådan
fastighet, som avses i 5 § 1 mom. a)-0 och h)-i):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomsi av fastigheten genom dess användning för ändamål som avses i nämnda
mom.;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d)
ägare av sådan fastighet, varom förmäles i 5 § 1 mom. a)-0 och hH):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i nämnda mom. avsedda
ändamål;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e)
i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle
icke varit här i riket bosatt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Senaste
lydelse 1977:1090.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=395 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för av dödsboet
åtnjuten, lill honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall uigöra
kommunal inkomstskatt;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=397 height=241>
<tr>
<td valign=top align=left height=241 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>h) här i riket bosatt
fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan
därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annal än hos svenska
slaten, svensk kommun eller ombord på svenskl fartyg eller svenskt, danskt
eller norskt luftfartyg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomsi av anställningen under förutsättning att anställningen och vistelsen
i ullandel varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på annan
grund kan aniagas komma alt vara minst ett år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i)
ideell förening, som är hänföriig under 53 § 1 mom. e):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkl 4 av
anvisningarna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>j)
svensk aktiefond:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som
avses i 35 § 3 mom., om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
understödsföreningar, som bedriva såväl lill livförsäkring hänförlig verksamhet
som annan verksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
annan inkomsi än inkomsi av fastighet, dock aU skattskyldighet föreligger
jämväl för förstnämnda inkomst lill den del inkomsten belöper på
livförsäkringsverksamheten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>g)
understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar ej aga meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderstöd å högst 1 000 kronor
/o/- medlem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst, som belöper på verksamhet, hänföriig till livförsäkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Aktiebolag
och ekonomiska föreningar, vilka driva bank- eller annan penningrörelse eller
försäkringsrörelse, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld skattefrihet. Dock äro
aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bank- eller annan
penningrörelse eller sådan rörelse jämle annan verksamhet, fiikalladefrän
skaliskyldighel .för utdelning å aktier och andelar, vilka</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
understödsföreningar, som bedriver såväl lill livförsäkring hänförlig
verksamhet som annan verksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
annan inkomsi än inkomst av fastighet, dock all skattskyldighet föreligger även
för förstnämnda inkomst lill den del inkomsten belöper på
livförsäkringsverksamheten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>g)
understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar inte får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000 kronor
per medlem:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst, som belöper på verksamhet, hänföriig till livförsäkring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenskl
aktiebolag och svensk ekonomisk förening kan under de förutsättningar som
anges i punkt 5 av anvisningarna frikallas från skattskyldighet för utdelning
på andel i utländskt företag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innehavas som ett led i organisationen av bolagens eller
föreningarnas verksamhet till den del denna avser annal än fölvattning av
fastighel, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom. Vidare äga aktiebolag,
som äro skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta skallefrihet för utdelning å aktier
och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens
försäkringsrörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver
byggnadsrörelse, tomtrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter, åtnjuter
icke skattefrihet enligt försia stycket a) för utdelning på aktie eller andel
som utgör lagertillgång i rörelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande
eller så gott som uteslutande fönaltar värdepapper eller likartad lös egendom
(förvaltningsföretag), åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a).
Förvaltningsföretag är dock fiikallat från skattskyldighet för utdelning från
svenskt aktiebolag etter svensk ekonomiskförening i den mån sammanlagda
beloppet av den utdelning från sådana bolag och föreningar, som företaget
uppburit under beskattningsåret, motsvaras av utdelning som företaget beslutat
för samma beskattningsår eller, ifråga om investmentföretag, av beslutad
utdelning ökad med en fjärdedel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i
sådan svensk ekonomisk förening, som Icke är förvahningsföretag, till
huvudsaklig del ägas eller på därmedjämförligi sätt innehavas - direkt
etter genom</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller
etl fåtal fysiska personer och om bolaget eller föreningen icke visar att dess
vinstmedel i skälig omfauning använts för utdelning till delägarna, gäller
frikallelse från skattskyldighet enligt första stycket vid a) allenast såvitt
avser utdelning å aktier eller andelar, vilka innehavas av bolaget eller
föreningen såsom ett led i organisationen av annan verksamhet än föivalinlng
av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva
dels att bolag eller ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag enligt
fiärde styckel men vars verksamhet till icke oväsentlig del beslår i förvaltning
av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende
behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels attföivallningsföretag, som är
moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för
koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende behandlas som
förvahningsföretag. Mot beslut, som liksskatteverket meddelat i sådant ärende,
får talan icke föras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förväivar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening aktie i sådant bolag eller andel i sådan förening och är det icke
uppenbart att det bolag eller den Jörening som gör förvärvet därigenom erhåller
tillgång av verkligt och särskih värde med hänsyn lill förvärvarens rörelse
eller kapitalförvalining, åinjutes icke skattefrihet enligt första styckel vid
a) för utdelning å aktien eller andelen av</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>sådana
medel som vidförväivetfunnos hos det utdelande bolaget eller den utdelande
föreningen och som icke motsvara tillskjutet belopp eller Inbetald insats.
Utdelning anses I försia hand gälla andra medel än sådana som moisvara
tillskjutei belopp eller inbetald insats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Atl personer, om vilka i
70 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster,
framgår av beslämmelserna i samma paragraf. (Se vidare anvisningama.)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
70 § framgår atl personer som där avses är frikallade från skattskyldighet för
vissa inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
vidare anvisningarna.)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anvisningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
24 § 10. Har skallskyldig för året före beskaiiningsårei beräknat inkomsi av
annan fastighet enligl de gmnder som anges i 41 § andra stycket men beräknarden
skallskyldige inkomslen för beskattningsåret enligl bokföringsmässiga grunder,
följer av punkl 1 försia slyckel av anvisningarna lill 41 § att den
skaltskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inle skall
upplaga värde av ingående skulder. Som ingående skuld skall dock upptagas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=101>
<tr>
<td valign=top align=left height=101 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>a) inkomst som har
uppburits i slutet av det föregående året men, med slöd av beslämmelserna i
punkt 4 försia stycket av anvisningarna lill 41 §, inle lagils till
beskallning för del årel, och</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a)
inkomsi som har uppburits i slutet av del föregående årel men, med stöd av
bestämmelserna i punkt 2 första stycket av anvisningarna till 41 §, inte tagits
till beskattning för det årel, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b)
utgift som är obetald vid beskattningsårets ingång men, med stöd av
bestämmelserna i andra stycket nämnda anvisningspunkt, dragits av vid beräkning
av nettointäkten för del föregående året.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beräknar skattskyldig
intäkt av annan faslighet enligl 2 eller 3 mom. men har den skaltskyldige för
året före beskattningsåret beräknat iniäkten enligl 1 mom. med tillämpning av
bokföringsmässiga grunder, skall som intäkt för beskattningsåret - utöver vad i
2 mom. anges - upptagas ett belopp motsvarande skillnaden mellan
anskaffningsvärdet av faslighetens lager vid ingången av beskattningsåret och
det bokförda värdet av lagret enligt senasle balansräkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>''
Senaste lydelse 1978:942.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
25 § 8.* Har skaltskyldig för årel före beskattningsåret beräknat inkomsi av
annan fastighet enligt de gmnder som anges i 41 § andra styckel men beräknarden
skaltskyldige inkomslen förbeskaltningsårel enligl bokföringsmässiga grunder,
följer av punkt 1 första styckel av anvisningarna lill 41 § alt den
skallskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret inte skall
upptaga värde av ingående lager och fordringar. Som ingående fordran skall dock
upplagas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inkomsi som blir tillgänglig
för a) inkomsi som blir tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret
lyftning i början av beskaUningsåret men, med stöd av bestämmelserna i men, med
stöd av beslämmelserna i punkl 2 första slyckel av anvisning- punkt 4 första
stycket av anvisningarna till 41 §, tagits till beskattning arna lill 41 §,
tagits lill beskattning för del föregående årel, och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>för
del föregående årel, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utgift som har betalats i
slutet av det föregående året men, med slöd av bestämmelserna i andra styckel
nämnda anvisningspunkt, inle dragits av vid beräkning av nettointäkten för det
årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräknar
skaltskyldig intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. men har den
skaltskyldige för året före beskattningsåret beräknat intäkten enligt 24 § 1
eller 3 mom. med tillämpning av bokföringsmässiga gmnder, skall avdrag för
beskattningsåret medges för gäldränta, som har betalats del föregående årel men
upptagils som utgående fordran för det året, medan å andra sidan avdrag inte
skall medges för gäldränta som betalas under beskattningsåret men har redovisats
som utgående skuld för del föregående årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
29 § 4.' Skattskyldig må, efter därom hos taxeringsnämnd eller, om besvär
anförts, skatterätt framställt yrkande, berättigas atl under förulsätlning av
motsvarande avskrivning i räkenskaperna tills vidare åtnjuta avdrag för
avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier i
enlighet med bestämmelserna nedan i denna punkt för räkenskapsenlig
avskrivning. Såsom fömtsättning härför skall gälla att den skattskyldige haft
ordnad bokföring, som avslutas medelst vinst- och föriustkonlo, samt atl
tillfredsställande utredning föreligger om vad som återstår i beskattningsavseende
oavskrivet av anskaffningsvärdet å ifrågavarande tillgångar samt dessa ävensom
avskrivningar å desamma i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd
utredning redovisas på sådant sätt, att trygghet föreligger att vid avyttring
av tillgångarna framdeles möjligen uppkommande vinster ej skola undgå taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>»Senaste
lydelse 1978:942. ' Senasle lydelse 1971:407.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
för avskrivning å här ifrågavarande tillgångar må för vissl beskattningsår
åtnjutas med högst trettio procenl för år räknat av summan av bokfört värde å
tillgångarna enligl balansräkningen för närmasl föregående räkenskapsår och
anskaffningsvärdet å sådana under beskattningsåret anskaffade tillgångar, vilka
vid ulgången av beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen. Vad sålunda
stadgals skall gälla oavsett när under beskattningsåret tillgångarna
anskaffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hava
under beskattningsåret tillgångar av nu ifrågavarande slag, som anskaffats före
ingången av samma år, avyttrats eller hava dylika tillgångar gäll föriorade,
därvid för sistnämnda fall försäkringsersättning avtalals, mä särskilt avdrag
för avskrivning åtnjutas med belopp motsvarande den i anledning av avytiringen
eller försäkringsfallet uppkomna iniäkten. Däresl skaltskyldig erhållit avdrag
i enlighet med beslämmelserna i della stycke, skall underlaget för beräkning av
avdrag enligl näslföregående siycke fastställas till motsvarande lägre belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
etl särskilt högl pris eller eljest en särskilt hög kostnad för tillgång
betingats därav, att den skolat utnyttjas för ell särskilt arbetstillfälle
eller för en konjunktur, som väntas bliva allenast tillfällig, eller av annan
liknande omständighet, må för det beskattningsår, varunder lillgången
anskaffats, avdrag göras vid inkomstberäkningen för sådant överpris eller sådan
merkostnad. Däresl avdrag som nu sagts medgivits, skall avdrag enligt
bestämmelserna i andra stycket beräknas å därefter återstående del av
anskaffningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
skattskyldig beträffande un- Har skaltskyldig belräffande under
beskattningsåret anskaffade lill- der beskattningsåret anskaffade tillgångar
tidigare åtnjutit i punkt / av gångar tidigare åtnjutit i punkt 2 av
anvisningarna till 41 § kommunal- anvisningama till 41 § omförmäll skattelagen
omförmält avdrag å vär- avdrag å värdet av rättighet till leve-det av rättighet
till leverans av till- råns av tillgångar enligt ej fullgjorda gångar enligt ej
fullgjorda köpekon- köpekontrakt, skall vid beräkning av trakt, skall vid
beräkning av avdrag avdrag för värdeminskning med 30 för värdeminskning med 30
procenl procent av anskaffningsvärdet så-av anskaffningsvärdet såsom an- som
anskaffningsvärde anses den skafTningsvärde anses den verkliga verkliga
kostnaden minskad med det kostnaden minskad med det tidigare tidigare jämlikt
nyssnämnda stad-jämlikt nyssnämnda stadgande åt- gande åtnjutna avdragei. Vad
nu njutna avdraget. Vad nu sagts skall sagts skall äga motsvarande tillämp-äga
motsvarande tillämpning, om ning, om investeringsfond i enlighet
investeringsfond i enlighel med vad med vad för sådan fond finnes stad-för
sådan fond finnes stadgat lagils i gal lagils i anspråk för avskrivning anspråk
för avskrivning av under av under beskattningsåret anskaf-beskaltningsåret
anskaffade lill- fade tillgångar, gångar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oaktat
vad ovan stadgas må avdrag medgivas för avskrivning med belopp som erfordras
för all del bokförda värdel icke skall översliga anskaffningsvärdet å samtliga
nu ifrågavarande tillgångar, vilka vid utgången av beskattningsåret fortfarande
tillhörde rörelsen, sedan å della värde avräknats en beräknad åriig avskrivning
av tjugu procent. Visar skaltskyldig att nämnda tillgångars verkliga värde
understiger även sålunda beräknat värde, må avdrag medgivas jämväl för härav
betingad ytteriigare avskrivning. Vid lillämpning av bestämmelserna i detta stycke
skola i fråga om anskaffningsvärde och anskaffningsår för tillgångar, som
övertagits genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. avses, de i fusionen
deltagande förelagen anses som en skallskyldig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
tillgångar, som anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förioras eller
såsom för rörelsen obrukbara utrangeras under samma år, må avdrag åtnjutas för
anskaffningsvärdet eller oavskriven del därav. Med avyttring likställes det
fall, att tillgång uttages ur rörelsen för att tillföras annan rörelse, som
utgör särskild förvärvskälla, eller för att nyttjas för annat ändamål. Att
belopp, som erhålles vid avyttring av tillgång, i sin helhet skall upptagas
såsom intäkt av rörelse, därom stadgas i punkt 1 andra slyckel av anvisningarna
lill 28 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finnes
skattskyldig hava i räkenskaperna verkställt avskrivning med större belopp än
det, varmed han äger åtnjuta avdrag vid taxeringen, må den omständigheten atl
avdrag för avskrivning medgives med lägre belopp än vad i räkenskaperna
avskrivits icke föranleda ändring av del värde, vara räkenskapsenlig
avskrivning beräknas. Avdrag för belopp, med vilket den skattskyldige i
räkenskaperna verkställt avskrivning utöver vad vid laxering blivit godkänt, må
åtnjutas först sedan taxeringen i fråga blivit slutiigl avgjord och enligl särskild
av taxeringsnämnd eller, om besvär anförts, skatterätt godkänd
avskrivningsplan, avseende en tid av minst fem år, räknat från och med
beskattningsåret efter det vamnder avskrivningen i fråga verkställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten alt vid tillämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid
beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör
ej hinder för skattskyldig atl efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning
utöver avdrag enligt räkenskapema tillgodogöra sig från tiden före övergången
resterande, i räkenskaperna gjorda men ej vid beskattningen åtnjutna avdrag
antingen inom ramen för avskrivningsplan som avses i punkt 3 eller, med
taxeringsnämnds eller, om besvär anförts, skatterätts särskilda medgivande, på
en gång eller enligt särskild av vederbörande nämnd godkänd avskrivningsplan
avseende en tid av högst tio år. Efter övergång till räkenskapsenlig
avskrivning må dock i intet fall sådani avdrag lillgodonjutas, som avses i
punkt 3 c tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
före övergång till räkenskapsenlig avskrivning skattskyldig vid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>i- ' ' ■
' :</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>taxeringen
tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag än enligt räkenskapema, skall,
för åstadkommande av överensslämmelse mellan tillgångens återstående värden
enligt räkenskaperna och i beskattningsavseende, det belopp, varmed tillgångens
värde sålunda i beskattningsavseende understiger värdet enligt räkenskaperna,
upptagas såsom intäkt underdel försia beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig
avskrivning gäller, eller, om den skatiskyldige hellre vill, med en tredjedel
för nämnda beskattningsår och etl vart av de två närmast följande åren. Vid
tillämpning av detta stycke skall även sådant på tidigare år enligt
avskrivningsplan belöpande värdeminskningsavdrag, som den skaltskyldige ej
kunnat utnyttja, anses hava tillgodoräknats honom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har aktiebolag eller
ekonomisk förening, som åtnjuter avdrag för avskrivning å maskiner eller andra
för stadigvarande bruk avsedda inventarier i enlighet med beslämmelserna för
räkenskapsenlig avskrivning, övertagit dylika tillgångar genom sådan fusion,
som i 28 § 3 mom. avses, och ha dessa tillgångar i räkenskaperna upptagils till
högre värde än vad som enligt bestämmelserna i punkt 3 b sista stycket är att
anse som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen må förelaget efter
därom hos taxeringsnämnd eller, om besvär anförts, skatterätt framställt
yrkande berättigas atl även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig
avskrivning, under fömtsättning att skillnaden mellan värdet enligt
räkenskaperna och anskaffningsvärdet, beräknat på sätt i punkt 3 b sista
stycket sägs, upptages som intäkt under det beskattningsår, då fusionen
genomföres, eller, om företaget hellre vill, med en tredjedel för nämnda beskattningsår
och ett vart av de två närmast följande åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
avdrag för nedskriv- Angående avdrag för nedskriv<br>
ning av värdet å rättigheter till leve- ning äv värdet å rättigheter till leve<br>
rans av maskiner och andra för råns av maskiner och andra för<br>
stadigvarande bmk avsedda inven- stadigvarande bmk avsedda inven<br>
tarier enligt ej fullgjorda köpekon- tarier enligl ej fullgjorda köpekon<br>
trakt stadgas i punkt / av anvisning- trakt stadgas i punkt 2 av anvisning<br>
arna till 41 §.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>arna till 41 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.'"
Vid beräkningen av inkomst-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1- Vid beräkningen av inkomsten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en av kapital får avdrag
göras för all</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>av kapital Hr avdrag göras för all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäldränta,
som icke skall avdragas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gäldränta, som inte skall dras av från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>frän
intäkterna av andra förvärvs-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>intäkterna av andra förvärvskällor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>källor.
Härav följer, aU, om den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Härav följer au, om den skattskyldi-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skattskyldige
(y//)<'rfl/rä'.v//A: gäldränta</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ge betalat ut sådan gäldränta men</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"O
Senaste lydelse 1953:109.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>men Icke åtnjutit inläkl av kapital eller han haft sådan
inläkl lill lägre belopp än gäldräntan, förvärvskällan kapital kommer att
utvisa underskott. För sådant underskott./iJ/' den skaltskyldige sedermera
åtnjuta avdrag pä sätt och i den ordning, som i 46 § stadgas. Belöper på annan
förvärvskälla så slor gäldränta, all intäkten av förvärvskällan icke förslår
lill läckande av räntan, får den överskjutande gäldräntan icke avdragas vid
beräkningen av inkomslen av kapital. Det underskotl, som på grund av
gäldräntan kan uppstå i förvärvskällan i fråga, får avdragas endasi uti den i
46 § föreskrivna ordning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av 39 1 mom. gäller, att svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar icke äga njuta avdrag för ränta eller del av
ränta å gäld. som belöper å vissa aklier eller andelar. Vid tillämpningen av
dessa bestämmelser iakttages, atl, därest icke annat framgår av förebragt ulredning,
å ifrågavarande värdehandlingar skalljämliki 44 § och anvisningarna till samma
paragraf i regel anses belöpa lika slor del av bolagets eller föreningens hela
gäld. som värdehandlingarnas bokförda värde utgör utav bokförda värdet av
bolagets eller föreningens samtliga tillgångar Qfr punkl 3 av anvisningarna
till 44 ).</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte haft intäkt av kapital eller han haft sådan inläkl
lill lägre belopp än gäldräntan, förvärvskällan kapital kommer atl utvisa
underskott. För sådant underskoll härden skaltskyldige sedermera räu lill
avdrag på sätt och i den ordning, som anges i 46 §. Belöper på annan förvärvskälla
så slor gäldränta, all iniäkten av förvärvskällan inie räcker Ull för att täcka
räntan, får den överskjutande gäldräntan inte dras av vid beräkningen av
inkomsten av kapital. Det underskoll, som på gmnd av gäldräntan kan uppstå i
förvärvskällan i fråga, får dras av endast / den ordning som anges i 46 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:159.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill 41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1." Inkomsi av jordbruksfastighet eller rörelse skall
beräknas enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bokföringsmässiga grunder. För skaltskyldig, som haft
ordnad bokföring,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall beräkningen av inkomsi ske på grundval av hans
bokföring med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>iakttagande av beslämmelserna i denna anvisningspunkt. Vid
inkomslbe-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>" Lydelse enligl prop. 1978/79:204.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räkning enligl bokföringsmässiga grunder tages hänsyn till
in- och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och
halvfabrikat m. m., samt till fordringar och skulder. Som värde av ingående
lager, fordringar och skulderskall därvid upptagas värdel av närmast föregående
beskattningsårs utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna i 41 §
om lager få i varvsrörelse lillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge,
pä vilket den skattskyldige utfört eller avser att utföra arbete i icke
oväsentlig omfattning, utan hinder av atl den skaltskyldige avyttrat skeppet
eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller
skeppsbygget levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av
sjölagen (1891:35 s. 1).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inkomsi av
annan fastighet som avses i 24 § 1 eller 3 mom. får beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder på säll anges i föregående stycke. Har skattskyldig
för visst beskattningsår beräknat inkomsi av annan fastighet enligt
bokföringsmässiga grunder, skall den skallskyldige även för nästföljande
beskattningsår beräkna inkomslen enligt sådana grunder om bestämmelserna i 24
§ 1 eller 3 mom. är tillämpliga del årel. 1 fråga om faslighet som avses i 24 §
3 mom. gäller dock vad som sagts i föregående stycke endast i den mån annat
inte följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest vinstresultaiet påverkats</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Har det bokförda resultatet påver-</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=155>
<tr>
<td valign=top align=left height=155 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>belopp,
som inte skall beskattas såsom inkomsi, eller uteslutits belopp, som bort
medräknas, eller bland kostnaderna tagits upp belopp som inte är avdragsgilla
vid inkomstberäkningen, skall resuhalel justeras så att det kan läggas till
grund för inkomstberäkningen enligl denna lag.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därav, atl bland intäkter upptagits kals av att bland
intäkterna tagits upp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sådana intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomst,
eller uteslutits intäkt, som skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts
sådana poster, för vilka vid inkomstberäkningen avdrag icke får ske, skall
företagas erforderiig justering av det bokföringsmässiga vinstresultatet till
överensstämmelse med en inkomstberäkning enligt de i denna lag stadgade
grunder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å tillgångar
avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen
godlagas, därest denna värdesätlning icke står i strid med vad nedan sägs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagret vid beskattningsårets utgång får icke upptagas lill
lägre belopp än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om
åieranskaffiiingsvär-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i
förekommande fall efter avdrag för inkurans. Dock får lager av djur på
jordbruksfastighet eller i reiisköiselrörelse icke upplagas lill lägre belopp
än fyrtio procenl av de värden som riksskalleverkel fastställer för olika slag
av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna på dessa
djurslag under en period av tolv månader närmast före den I oktober
beskattningsåret. Om sådant värde icke fastställts, i. ex. i fråga om särskilt
dyrbara avelsdjiir, får djuret upplagas lägsl till fyrtio procenl av allmänna
saluvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest värde å lagret, beräknat till anskaffnings- eller
åieranskaffnings-värdei och i förekommande fall efter avdrag Jör inkurans,
uppgår till lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid
utgången av de två närmasl föregående beskattningsåren (jämförelseåren), må
lagret vid beskattningsårets ulgång i stället upplagas till lägst ett belopp
molsvarande förstnämnda värde å detta lager efier avdrag med sextio procenl av
sagda medeltalsvärde. Därvid skola såsom värden å lagren vid jämförelseårens
utgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller, därest
återanskaff-ningsvärdena å balansdagarna ifråga varit lägre, sistnämnda värden,
i förekommandefall efter avdragför inkurans. Ifråga om djur på
jordbruksjas-lighet eller i renskötselrörelse gäller dock att värdet av djuren
skall hava upptagits till fulla det värde som riksskatteverket fastställt
enligt föregående stycke eller till fulla allmänna saluvärdet. Föreligger
sådani fall atl sextio</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>procent av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av
lagret vid beskattningsårels utgång, må avdrag åtnjutas jämväl för del
överskjutande beloppet, däresl en häremol svarande avsättning i räkenskaperna
gjons lill lagerregleringskonto. Då avdrag för sådan avsättning medgivits,
skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskaliningsår,
därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till dylikt konto får prövas
enligt beslämmelserna ovan. Ingå i lagret råvaror eller stapelvaror, må lagret
av sådana varor eller del därav upplagas till lägst sjuttio procenl av värdel å
tillgångarna i fråga beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret
eller under något av de närmast föregående nio beskattningsåren. Därest sist
angivna grund för värdering av varulagret eller del därav tillämpats, skall vad
ovan sägs om värdering med hänsyn tagen till medeltalet av värdena å lagren vid
utgången av de två närmast föregående beskattningsåren icke gälla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan avseende å vad förut stadgats angående den lägsta
värdesätlning å lagret, som vid inkomstberäkningen kan godlagas, må det lägre
värde å lagret godtagas som skaltskyldig med hänsyn till föreliggande risk för
prisfall visar vara påkallat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:150.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i femte och sjätte styckena här ovan sägs angående det
lägsta värde å skattskyldigs varulager, som må vid inkomstberäkningen godlagas,
har icke avseende å penningförvahande företags och försäkringsföretags placeringar
av förvaltade medel I aktier, obligationer, lånefordiingar m. m. eller å
skattskyldigs lager av fastigheter</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och liknande tillgångar beträffande vilka en sådan
värdesätlning finnes icke vara godtagbar. Värdet å lager av nu avsedda
tillgångar skall upplagas lill vad som med hänsyn till risk för förlust,
prisfall m. m. framslår såsom skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förväivas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som
driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan
skaltskyldig. för vilken aktien utgör varulager-tillgång, och är del icke
uppenbart att den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och
särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, må sådan nedgång i
aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka
vid förvärvet funnos hos det utdelande bolaget och icke moisvara tillskjutet
belopp, ej föranleda alt aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige
upplages lill lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad for
aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett, upptagits till lägre belopp än
den skaltskyldiges anskaffningkostnad, må aktien vid utgången av det
beskattningsår, varunder utdelningen äger rum, icke upplagas till lägre belopp
än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg
av ett belopp, som molsvarar skillnaden mellan den skaltskyldiges anskaffningskostnad
fÖr aktien och nämnda värde, dock högst av del utdelade beloppet. Sker
utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund Jör beräkningen
av den skaltskyldiges Inkomst, påverkas och medför delta att den skaltskyldige
efter överlåtelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>49</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust,
skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som
avses i detla stycke anses iförsta hand gälla andra medel än sådana som
motsvara tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke äger
motsvarande lill-lämpnlng på andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp
avses därvid inbetald insats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdragför inkurans må icke medgivas med större belopp än
vad den skaUskyldige enligt vid självdeklaralionen fogad utredning visar svara
mot den konstaterade värdenedgången å lagret å balansdagen. Oaktat vad nu sagls
må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procent av det lägsta utav lagrets
anskaffnings- och återanskaffningsvärden, därest detta ej framstår såsom
uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal därav som riksskatteverket
kan hava för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av
skattskyldiga angivit.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall så
anses som om de lageiiillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskaiiningsårets
utgång, äro de senaste av den skaltskyldige anskaffade etter av honom
tillverkade. För tillgångar, som den skatiskyldige framställt eller bearbetat,
skola såsom anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader
(materialkostna -der och arbetslöner) ökade med ett tillägg som motsvarar vad
som av de indirekta tillverkningskostnaderna skäligen belöper å nu
ifrågavarande tillgångar, därvid hänsyn dock icke</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behöver tagas till ränta å eget kapital.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedskrivning av värdel å rältigheler lill leverans av
lagertillgångar enligt ej ftittgjorda köpekontrakt må godkännas endasi i den
mån det visas, ati inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen
understiger del kontraherade priset, eller del göres sannolikt, att dylikt
prisfåll kommer alt inträffa innan tillgångarna levereras eller av den
skallskyldige i oförändrat eller förädlat skick försäljas. Beträffande värdet
å rättigheter till leverans av maskiner och andra för Stadigvarande bruk
avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt må nedskrivning av
värdel därå godkännas endast i den mån den skatiskyldige visar, atl
inköpspriset för tillgångar av samma slag å balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer ätt
inlräffa innan tillgångarna levereras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad här är
stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det år, varunder en
inkomst skall anses hava åtnjutits eller en utgift skall anses hava ägt rum. 1
sisinämnda avseende gäller alltså, att inkomst skall anses hava åtnjutits under
det år, då densamma enligt allmänt vedertagen köpmannased eller enligt vad som
beträffande jordbruk är allmänl brukligt bör i räkenskaperna uppföras såsom inkomstpost,
även om den ännu icke av den skaltskyldige uppburits / kontanta penningar eller
eljesl kommit honom tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda
prestationer eller på annal härmed jämförligt säll. Vad sålunda gäller i fråga
om inkomsl-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:69.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder
skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, dä den
enligt vedertagen redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbmk är
allmänt bmkligt bör tas upp som intäkt i räkenskapema, även om inkomsten ännu
inte uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex.
i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed
jämföriigt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna har molsvarande
tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande
ersättning från fåmansföretag till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=423>
<tr>
<td valign=top align=left height=423 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företagsledare
eller honom närstående person får dock åtnjutas först under det år då
ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga
om liden för inkomsi- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga
grunder lillämpas i allmänhel del förfaringssättet, atl fordringar tas upp
som inkomsi under det år, dä de uppkommer, och all ränlor hänförs lill
inkomsten för del år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de
verkligen influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör
förskottsvis influtna räntor, som lill större eller mindre del belöper på ett
kommande är, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda
årels inkomst. Avdrag för ränta på lån ur slatens lånefond för lån med
uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>posterna
har molsvarande lillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem
eller liknande ersättning från fåmansföretag till förelagsledare eller honom
närstående person fhr dock åtnjutas först under det år då ersättningen har
utbetalats eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga om tiden för inkomst-
och utgiftsposters upplagande enligl bokföringsmässiga grunder tillämpas i
allmänhet del förfaringssällel, att fordringar uppföras såsom inkomstunder del
är,däde uppkomma, och alt ränteintäkter hänföras lill inkomsten för det år, på
vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit
under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer del vara vederlaget, atl
förskottsvis influtna räntor, som lill större eller mindre del belöpa å etl
kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda
årels inkomst. Avdrag för ränta på lån ur slalens lånefond för lån med
uppskjuten ränta åinjutes för det år då räntan har betalats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid tillämpning av
föregående siycke skall iakttas bl. a. alt värdel av avyttrade varor skall -
även om fakturering inte sken - redovisas som fordran, såvida varorna
levererats till den nye ägaren före årets utgång. Har avverkningsrätt till skog
upplåtits mot betalning, som skall eriäggas under loppet av flera år, får som
inläkl för varje är tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet varav
intäkterna beräknas enligt 24 § I mom. gäller även punkt 7 av anvisningarna
till 25 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>52</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
beskatlningsmyndighet, med frångående av den skaltskyldiges på hans räkenskaper
grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för etl år beskattat vinsl, som
enligt de vid hokföringen tillämpade grunderna försl elt senare är framkommer
såsom bokföringsmässig vinst, skall vid inkomstberäkningen fördel följande år,
då vinsten i bokföringen kommer till synes, det sistnämnda årets / bokföringen
redovisade vinsiresuhat med hänsyn härtill justeras på sådani sätt, att den
redan beskattade vinslen icke för del årel ånyo tages till beskattning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Molsvarande gäller för det
fall, att beskatlningsmyndighet ansett förlust, av beskaffenhet att avdrag
därför får ske. icke böra beaktas vid inkomstberäkningen för det år, under
vilket den kommit till synes i räkenskaperna, eller beskattningsmyndighet
eljest något är frångått den skaUskyldiges bokföring / avseende, som kan hava
irtflytande på följande års inkomstberäkning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
beskatlningsmyndighet, med frångående av den skallskyldiges på hans räkenskaper
grundade inkomstberäkning, sow inkomsi forell år beskattat vinsl, som /
bokföringen framkommer som vinst först elt senare år, skall vid
inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bokföringen,
det sisinämnda årets bokförda resultat justeras på sådani säll att den redan
beskattade vinslen inte beskattas en gång till.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
gäller för del fall, att beskatlningsmyndighet ansett att en förlust, som är i
och för sig avdragsgill, inte får beakias vid inkomstberäkningen för det år då
den redovisats i räkenskaperna eller beskatlningsmyndighet / annat fall visst
år frångått den skaltskyldiges bokföring på sådant sätl att det påverkar
följande års inkomstberäkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.
Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen pä tillgångar avsedda för omsättning
etierförbrukning (tager) skatt godtas vid inkomstberäkningen, om
värdesättningen inte står i strid med vad nedan i denna punkl eller i punkl 3
sägs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vid
bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lageriittgång-ar, som ligger
kvar i den skallskyldiges tager vid beskattningsårets utgång, anses som de av
honom senasi anskaffade eller tillverkade.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagret
vid beskattningsårets utgång får inte tas upp Ull lägre belopp än</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om
åieranskqfjningsvär-dei på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i
förekommande fall efter avdragför inkurans. För tillgångar, som den
skattskyldige framställt eller bearbetat, skall som anskaffningsvärde anses
direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetslöner) ökade med
ett tillägg som svarar mot den del av de indirekta tillverkningskostnaderna som
skäligen belöper på tillgångarna, därvid hänsyn dock inte behöver tas till
ränta pä eget kapital.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag för inkurans medges inte med större belopp än vad
den skaltskyldige enligt vid självdeklaralionen fogad utredning visar svara
mot den konstaterade värdenedgängen på lagret på balansdagen. Oaktat vad nu
sagts medges dock avdragför inkurans med fem procenl av del lägsta av lagrets
anskaffnings- och återanskaffningsvärden om delta inle framslår såsom
uppenbart opåkatlal, eller med det högre procenttal som riksskatteverket kan
ha angett för lagren inom vissa branscher etter hos vissa grupper av
skattskyldiga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lager av djur på Jordbruksfastighet eller i
renskötselröretsefär inte tas upp till lägre belopp än fyrtio procent av den
genomsnittliga produktionskostnaden för djur av del slag och den
ålderssammansättning varom fråga är. Regeringen eller efter regeringens
bemyndigande riksskaileverket fastställer för varje laxeringsår föreskrifter
för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte faststäUts, t.
ex. ifråga om särskilt dyrba-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>ra avelsdjur.får djuret tas upp lägst lill fyrtio procent av det
lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Uppgår värdet på lagret, beräknat lill anskaffnings- eller
återanskaff-ningsvärdet och i förekommande fatt efter avdrag för inkurans, till
lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena på lagren vid ulgången av
de tvä närmast föregående beskattningsåren (jämföretseåren), får lagret vid
beskattningsårets utgång i stället tas upp till lägst ett belopp motsvarande
förstnämnda värde på deua lager efter avdrag med sextio procenl av sagda
medettalsvärde. Därvid skall lagren vid jämförelseårens ulgång las upp titt
anskaffningsvärdena etter, om äieranskaffningsvärdena pä balansdagarna ifråga
varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande falt efter avdragför inkurans.
Ifråga om djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse gäller dock att
värdet av djuren skall las upp tilt den genomsnitttiga produktionskostnaden
eller till det allmänna saluvärdet eller - iförekommande fall - till
anskaffningsvärdet. Föreligger sådant fatt alt sextio procenl av nyssnämnda
medettalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång medges
avdrag ävenför det överskjutande beloppet om den skattskyldige avsatt
molsvarande belopp i räkenskaperna lill lagerregleringskonto. Har avdrag
medgivits för sådan avsättning skatt avsättningen återföras tilt beskattning
nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning
lill lagerregleringskonto får prövas enligl bestämmelserna ovan.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skattskyldig, som ingår i en grupp näringsidkare mellan
vilka Intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under i
huvudsak gemensam ledning), får tillämpa reglerna i föregående stycke endast
under förutsättning au dessa tillämpas av samtliga förelag som tillhör gruppen.
Vad nu har sagts gäller dock endast i fråga om verksamhet i förvärvskälla som
har sådani samband med verksamhelen i den skaltskyldiges förvärvskälla atl
verksamheterna skutte ha ansetts uigöra en förvärvskälla om de hade bedrivits
av eu enda förelag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingår råvaror eller stapelvaror i lagret, får dessa varor
eller en del av dem las upp till lägst sjuttio procenl av varornas värde
beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret etter under något av
de närmast föregående nio beskattningsåren. Tillämpas denna regel får lagret
inte värderas enligt bestämmelserna i sjätte stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Å r del
på grund av överenskommet-se om återköp etter annan omständighet uppenbart au
vissa varor anskaffats för annat ändamål än att ingå i den skaltskyldiges
normala verksamhet, skall bestämmelserna i tredje-åttonde styckena inte
tillämpas Ifråga om dessa varor. Varorna får i sådant falt inte tas upp titt
lägre belopp än det lägsta av varornas anskaffnings- eller
återanskaffningsvärden, i förekommande fall efter avdragför inkurans.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den skaltskyldige vid beräkning av inkomst av viss
förvärvskälla yrkat avdrag för avsäuning till resultatutjämningsfond, som
avses i 41 d §, är</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>56</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>bestämmelserna i tredje-åttonde styckena ovan inle tillämpliga på
förvärvskällans lager. Lagret får i detla fatt inte tas upp till lägre belopp
än det lägsta av anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet, i förekommande
fall efter avdragför inkurans.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Vad som föreskrivits i föregående stycke gäller även i det fall då den
skaltskyldige ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap
råder (moder- oeh dotterföretag eller förelag under I huvudsak gemensam
ledning) och något av dessa företag yrkat avdragför avsättning till resultatuijämningsfond.
En sådan avsättning skall dock beakias endast om den hänför sig lill
verksamhet i förvärvskälla som har sådant samband med verksamhelen i den
skattskyldiges förvärvskälla atl verksamheterna skulle ha ansetis utgöra en
förvärvskälla om de hade bedrivits av ett enda företag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Utan hinder av vad som föreskrivits ovan i denna anvisningspunkt om
den lägsta värdesätlning på lagret, som kan godtas vid inkomstberäkningen, får
det lägre värde på lagret godtas som den skatiskyldige med hänsyn till
föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Nedskrivning av värdet på rättigheter lill leverans av
lagertillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt fär godkännas endast i den
mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset, etter det görs sannolikt att sådant
prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras eller säljs vidare
av den skattskyl-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dige i oförändrat eller förädlat skick. Beträffande värdet
på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan nedskrivning
godkännas endasi i den mån den skaltskyldige visar, att Inköpspriset för
tillgångar av samma slag pä balansdagen understiger det kontraherade priset,
etter det görs sannolikt alt sådant prisfall kommer atl inlräffa innan
lillgängarna levereras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Vad i punkt 2 tredje, sjätte och åttonde styckena sägs
angående det lägsta värde på skattskyldigs varulager, som fär godtas vid
inkomstberäkningen, gäller inte ifråga om penningförvahande företags och
försäkringsföretags placeringar av förvaltade medel i aktier, obligationer,
tånefördringar m.m. eller skattskyldigs lager av fastigheter och liknande
tillgångar. Tittgångar av deua slag skatt tas upp titt det värde som med hänsyn
till risk för förlust, prisfall m. m: framstår som skäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skaltskyldig, som
driver bank- etter annan penningrörelse etter försäkringsrörelse, etter av
annan skaltskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det
inte uppenbart alt den skaltskyldige därigenom erhåller tillgäng av verkligt
och särskilt värde för honom med hänsyn titt hans rörelse, får sådan nedgång i
aktiens värde som beror pä utdelning till den skattskyldige av medel, vilka
fanns hos del utdelande bolagel vid förvärvet och inte motsvarar lillskjutet
belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstberäk-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än
som motsvarar hans anskaffningskostnad Jör aktien. Har denna, innan sådan
utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skattskyldiges
anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår, under vilket
utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än aktiens värde i
beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som
motsvarar skillnaden mellan den skaltskyldiges anskaffningskostnad för aktien
och nämnda värde, dock högst av det utdelade beloppet. Sker utdelning utan att
det värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den
skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta atl den skaltskyldige efter
överiålelse av aktien etter upplösning av bolagel redovisar förlust, skall
därifrån avräknas det belopp som molsvarar utdelningen. Utdelning som avses i
detta stycke anses iförsta hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet
belopp. Vad som sägs om aktie I detla siycke gäller även beträffande andel i
ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insals.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill 43 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Med kommissionärsföretag försläs svenskt aktiebolag
eller svensk ekonomisk förening som bedriver rörelse I eget namn utestutande
för ett eller flera andra sådana bolags etter föreningars räkning, och med
kommit-tentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning rörelsen
bedrivs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inkomsi av rörelse som kommissionärsföretag har bedrivii
för ell kom-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mittentföretags räkning får redovisas hos
kommittentföreiaget under förutsättning au</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommissionärsförhältandei
är grundat på skriftligt avtal,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kommlsstönärsföretaget
inte under beskattningsåret har bedrivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid
sidan av ifrågavarande rörelse,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rörelsen
har bedrivits på det angivna sättet under hela beskattningsåret för båda
förelagen eller sedan kommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av
något slag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) beskattningsåren för båda före<br>
tagen har utgått vid samma tidpunkt,<br>
och</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>e) båda
förelagen skutte ha räu titt<br>
avdrag enligt punkt 3 nedan för<br>
koncernbidrag som under beskaii<br>
ningsårei hade lämnats titt det andra<br>
företaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
kommissionärsföretag under samma beskattningsår bedrivit rörelse för tvä etter
flera kommiiientföretags räkning, får inkomsten redovisas hos dessa företag om
de förutsättningar som anges I andra stycket a) och c)-e) är uppfyllda i
förhållande titt varje kommittentföretag och kommissionärsföretaget inte under
beskattningsåret har bedrivit verksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av
rörelse som har bedrivits för kommiiientföre-tagens räkning. Har
kommissionärs-förhållandet tillkommil av organisatoriska eller
marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga skäl, kan riksskatteverket
dock på ansökan av kommitlentföretagen medge all inkomsten får redovisas hos
dem utan</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hinder av att förutsättningar för avdrag som avses i andra
stycket e) inle föreligger. Mot riksskatteverkets beslut ifråga som här avses
får talan inte föras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inkomsi som enligt andra etter tredje stycket redovisas
hos kommittentföretag skall hos detiaföretag behandlas som om förelaget självt
hade bedrivit rörelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Åger svenskt aktiebotag, svensk ekonomiskförening eller
svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstah (moderföretag) mer än nio tiondelar
av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag), skalt
koncernbidrag som modei;fÖretaget lämnar till helägt dotterbolag eller som
sådant bolag lämnar till moderföretaget eller titt annat helägt dotterbolag
hos moderförelaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren. Som förutsäuning för delta gäller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att den
huvudsakliga verksamheten för såväl givare som mottagare avser
Jordbruksfastighet, annanfastighet eller annan rörelse än försäkringsrörelse
som bedrivs av livförsäkringsanstalt,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att
såväl givare som mottagare redovisar bidraget tilt samma ärs taxering öppet i
självdeklaration eller därvid fogad bilaga,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl
dotterbolag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under hela
beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterbolaget
började bedriva verksamhet av något slag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) att, om bidrag lämnas mellan<br>
fåmansföretag som avses i 35§ la<br>
mom. och givarens huvudsakliga verk-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samhet avser annan fastighet, även mottagarens
huvudsakliga verksamhet avser sådan fastighet,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) att, om bidrag lämnas från<br>
dotterbolag till moderföretag, moder<br>
företaget skulle vara frikallat från<br>
skattskyldighet för indelning som un<br>
der beskattningsåret hade uppburits<br>
från dotterbolaget, samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) att, om bidrag lämnas från<br>
dotterbolag lill annat dotterbolag,<br>
moderföretaget är föivaltningsföretag<br>
som avses i punkt t andra stycket av<br>
anvisningarna till 54 § eller moderfö<br>
retaget i annat fall skulle vara antingen<br>
frikallat från skattskyldighet för utdel<br>
ning som under beskaiiningsårei hade<br>
uppburits frän delgivande dotterbola<br>
get etter skatiskytdigtför utdelning som<br>
under beskailningsäret hade uppburils<br>
från det mottagande dotterbolaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag tilt svenskt
aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket,
skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget Och
skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första
stycket a), b) och d) är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela beskaUningsåret
för både givare oeh mottagare eller sedan mottagaren började bedriva verksamhei
av något slag har varit sådana atl mottagaren genom fusioner mellan
moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i moderföretaget.
Därvid skatt fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar
av aktierna i dotterbolag men inte i annat fatt.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i andra fäll än som avses i första och andra styckena
skalt koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat svenskt företag anses
som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren
under förutsättning alt bidraget med avdragsrätt för givaren hade kunnat lämnas
till annat företag än mottagaren och att bidraget därefier, direkt eller genom
förmedling av ytterligare förelag, hade kunnat vidarebefordras tilt mottagaren
på sådant sätt att varje förmedlande företag skulle - med bortseende frän
beslämmelserna i fjärde styckel - ha haft rätt till avdrag enligt första eller
andra stycket för vidarebefordrat belopp.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företag som under ett beskaliningsår har mottagit
koncernbidrag, fÖr vilket givaren har avdragsrätt enligt första - tredje
styckena har inte rätt tilt avdrag för koncernbidrag som företaget i sin tur
utger under samma beskattningsår.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncernbidrag som avses i första-tredje styckena samt
bidrag som omfattas av medgivande enligt 43 § 3 mom. andra stycket skall anses
utgöra omkostnad för givaren i den förvärvskälla som utgör givarens huvudsakliga
verksamhet, om det Inte med hänsyn till bidragets syfte är uppenbart att
bidraget bör hänföras titt annan förvärvskälla. Föreligger sådant samband
mellan verksamhelen i den förvärvskälla hos givaren i vilken bidraget utgör
avdragsgill omkostnad och verksamheten i förvärvskälla hos mottagaren att en
förvärvskälla skulle anses föreligga om verksamhelerna hade bedrivits av etl
enda företag, skall bidraget redovisas som intäkt i</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>63</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mottagarens nyssnämnda förvärvskälla. Föreligger inle
samband av nu angivet slag, skall mottagaren redovisa bidraget som inkomsi av
särskild förväivskälla. Denna föivärvskälla skall anses hänföriig till samma Inkomstslag
och samma kommun eller kommuner som den förvär\'skälla vari givaren har fått
avdrag för bidragel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A
vdrag för koncernbidrag medges endast under förutsättning att givaren företer
titlfredsstättande inredning om förhållanden som avses iförsta-femte stvckena.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=43 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till 54
!;</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l.Den
befrielse från skattskyldighet för uidelningfrån svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar, som enligt 54 § a) är medgiven svenska aktiebolag och
svenska ekonomiska föreningar, har avseende jämväl å utdelning, som uppburils
efter annan grund än i förhållande lill innehavda aklier eller andelar, dock
icke utdelning, för vilken det utdelande företagel må njuta avdrag enligt 29 §
2 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Aktie
etter andel anses icke innehavd i kapitalplaceringssyfte (se 54 § första
stycket a)), om det sammanlagda röstetalet för ägarens aktier i det utdelande
botaget eller andelar i den utdelande föreningen vid beskaiiningsårets utgång
motsvarade en fjärdedel etter mera av röstetalet för samtliga aktier i
bolaget eller andelar i föreningen eller om det göres sannolikt att innehavet
av aktien eller andelen betingas av den rörelse eller del jord-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. / denna
anvisningspunkt förstås med företag svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk
förening samt med utdelning sådan utdelning pä aktie i svenskt aktiebolag eller
andel i svensk ekonomisk förening som har uppburits i förhållande titt innehavda
aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan grund men inte är
avdragsgill ./ö/det utdelande företaget enligt 29 S 2 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande
förvahar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), är
frikallat frän skattskyldighet för indelning i den mån sammanlagda beloppel av
den utdelning som företaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av
indelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår eller, i fråga
om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel. Med</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Senaste lydelse 1967:95.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bruk eller skogsbruk, som bedrives av aktiens eller
andelens ägare etter av aktiebolag eller ekonomisk Jörening som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan an.ses stå
ägaren nära. Aktie etter andel iförvattningsfö-retag anses dock innnehavd i
kapi-lalplaceringssyfle, när förvaltnlngsfö-retaget äger aktier eller andelar
som skulle anses innehavda i sådani syfte om de innehafts direkt av den som
äger aktien eller andelen i förvaltningsföretaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med investmentföretag enligt 54 § fjärde stycket förstås
förvahningsföretag, vars uppgift väsentligen är att genom eu välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktieägare eller andelsägare riskfördelning och vars aktier eller
andelar ägas av elt stort antal fysiska personer.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>investmentföretagförstås förvaltningsföretag, vars
uppgift väsentligen är att genom etl välfördelat värdepappersinnehav erbjuda
aktie- eller andelsägare riskfördelning och vars aktier eller andelar ägs av
ett stort antal fysiska personer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företag, som bedriver bank- eller annan penningrörelse
etter sådan rörelse vid sidan av annan verksamhet, är frikallat från
skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som innehas som ett
led i organisationen av företagets verksamhet lill den del denna avser annat
än förvaltning av fastighet, värdepapper eller därmed likartad lös egendom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företag som bedriver försäkringsrörelse är frikallat från
skaliskyldighel för utdelning under förutsättning all företaget är
skadeförsäkringsanstah och utdelningen belöper pä sådan aktie eller andel som
innehas som ett led i organisationen av företagets försäkringsrörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Företag som inte avses i andra-fjär-de styckena är
frikallat från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie etter andel som
inte utgör omsättnings-ullgång iföretagets verksamhet under förutsättning att</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det
sammanlagda röstetalet för företagets aklier eller andelar i det utdelande
företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller mer av
röstetalet för samtliga aktier etter andelar i det utdelande förelaget, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det görs
sannolikt au innehavet av aktien etter andelen betingas av jordbruk, skogsbruk
eller rörelse som bedrivs av företagel etter av företag</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>65</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1978/79. I saml Nr 210</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>som
med hänsyn till äganderätlsför-hållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses slå del nära.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skallefrihet
enligl femte slyckel föreligger dock inle för utdelning på aktie eller andel i
förvaltningsföretag, om förvaltningsföretaget äger mer än enstaka aklier eller
andelar på vilka utdelning skulle ha varil skattepliktig om aktierna eller
andelarna hade ägts direkt av del förelag som äger aktien eller andelen i
förvaltningsföretaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket medge dels att företag, som
inte är förvaltningsföretag enligt andra slyckel men vars verksamhet till inie
oväsentlig del beslår i förvaltning av värdepapper eller därmed likartad lös
egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag,
dels att förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern och som
ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, inle skall i
beskattningshänseende behandlas som förvaltningsföretag. Mot riksskatteverkets
beslut i fråga som här avses får lalan inte föras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förvärvar
företag aktie eller andel i annat förelag och är del inle uppenbart att del
företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt
värde med hänsyn tilt ägarföretagets rörelse eller kapitalförvaltning,
föreligger inte skattefrihet enligl första stycket för utdelning på aktien
eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos del utdelande
företaget och som inte motsvarar tillskjutei belopp eller inbetald insats.
Utdelning anses i första</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp
eller inbetald insats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>5. Med svenskt företag förstås i denna anvisningspunkt svenskt aktiebolag
och svensk ekonomisk förening. Med utländskt företag förstås utländskt
aktiebolag och annat utländskt bolag som i den stat där det är hemma -hörande
behandlas som skallskyldig vid inkomstbeskattningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Riksskatteverket kan på ansökan förklara alt svenskl företag skall
vara frikallat från skattskyldighet för utdelning pä aktie eller andel i
utländskt företag. Som förutsättning för att sådan förklaring skalt lämnas
gäller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>atl utdelningen skulle
ba varil skattefri enligt punkt 1 ovan om det utdelande företaget hade varit
ell svenskt företag, och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>att den
inkomstbeskattning som det utländska företagel är underkastat i den stat där
del är hemmahörande är Jämförtig med den inkomstbeskattning som skutte ha skett
enligt denna tag och tagen (1947:576) om stat tig inkomstskall om inkomsten
hade förvärvats i Sverige av svenskl förelag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Förklaring enligt andra stycket får inte lämnas i de fall dä
skattebefrielse eller nedsättning av skalt kan följa av bestämmelse i
överenskommelse enligt 72 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Talan mot riksskatteverkets beslut i fräga som här avses fär föras hos
regeringen genom besvär.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första
gången vid 1981 års taxering om inte annat följer av 1 och 2 nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
Punkt 5 av anvisningarna till 54 § Hr tillämpas i fråga om utdelning som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978. Vid 1979 och 1980
ärs taxeringar skall därvid hänvisningen till punkl 1 av nämnda anvisningar
avse 54 § och punkl 1 av anvisningarna till denna paragraf i den lydelse som
gällde före lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De nya bestämmelserna i 35 § 3
mom. tillämpas i fråga om avyttring som sker efter utgången av år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Hänvisningen i 20 § lagen (1972:741) om ändring i
kommunalskaltelagen (1928:370) till punkl I av anvisningarna till 41 § skall
fr. o. m. 1981 års taxering avse punkl 2 av anvisningarna till 41 § i dess nya
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:85.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>68</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
skattskyldighet frikallas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medlem av konungahuset: för av
staten anvisat anslag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i utlandet bosatt fysisk person
och utländskt bolag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst, som avses i 54 § första stycket c) kommunalskattelagen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c) staten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d) juridisk
person som avses i 53 § I mom. första stycket c)<br>
kommunalskattelagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r all inkomst;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) understödsförening
som enligt sina stadgar icke Hr meddela annan<br>
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd pä högst 1 000<br>
kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 § I mom. första<br>
stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
förening som är hänföriig under 53 § 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är
frikallad frän skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 § nämnda
lag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>g)
annan juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket e)
kommunaiskattelagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>h)
här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 § 1 mom.
kommunalskattelagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom. avsedda
ändamål;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i)
svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
utdelning från svenska aktie- för utdelning från svenska aktie<br>
bolag och svenska ekonomiska för- bolag, svenska ekonomiska för<br>
eningar i den omfaltning som i 54 § eningar och utländska företag i den<br>
kommunalskatlelagen sägs;</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>omfattning som i 54 § kommunal-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skattelagen
sägs;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse av lagens mbrik 1974:770. 2 Senaste lydelse 1977:1091.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>j)
här i rikel bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke var här i riket bosall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomsi, för vilken dödsboet skall
utgöra statlig inkomstskatt;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>k) understödsföreningar,
vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som
omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kronor för medlem och som bedriva
jämväl annan verksamhei än livförsäkringsverksamhet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänföriig verksamhet;</span></p>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I) </span><span
style='font-family:Verdana'>här i riket bosatt fysisk person, som under
vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämföriig förmån på
grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller
ombord pä svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m)
allmänna pensionsfonden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
sådan inkomst som ej härflutit av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>n)
svensk aktiefond:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet pä grund av avyttring av egendom som
avses i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen, om den avyttrade egendomen innehafts
två år eller mera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
mä, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att förening eller
stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål aU främja nonliskt samarbete, i
fräga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses
jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i första stycket vid O
respektive g) angives. Sådant beslut mä, när omständigheterna det föranleda, av
riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt
detta stycke, mä klagan icke föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
personer, om vilka i 18 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för
vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft fyra veckorefter den dag, då lagen enligt uppgift pä den har
kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas på utdelning
som har blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 23 § lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23
§2 Vid uppskattning av lös egendom iakttages:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A. Tomträtt
eller vattenfallsrätt uppskattas i den män ej annat följer av<br>
20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid<br>
upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en<br>
av boets avveckling föranledd, med tillböriig omsorg skedd försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>B. Värdepapper, som
noteras på inländsk eller utländsk börs eller är<br>
föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet eller, om<br>
delta icke molsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under<br>
normala förhållanden, lill del pris som skulle ha kunnat påräknas vid en<br>
sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas pä<br>
kapitalmarknaden eller vars värde icke skall beräknas med ledning av<br>
beslämmelserna i F nedan, uppskattas enligt sist angivna gmnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>C. Fordran uppskattas
till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid,<br>
som avses 121 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas
för<br>
liden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör dess<br>
värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen I.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Osäker fordran uppskattas
lill belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke
uigöra tillgång. Den omständigheten alt gäldenären är delägare i dödsboet föranleder
icke fordringens uppskattande enligl andra grunder än som eljest äro
tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel,
för vilka uppskov med Medel, för vilka uppskov med<br>
inkomstbeskattning åinjutes enligt inkomstbeskattning åinjutes enligt<br>
bestämmelserna om skogskonto el- bestämmelserna om skogskonto,<br>
ler invesleringskonto för skog, upp- upphovsmannakonto eller investe-<br>
tagas tiil halva värdet. Har medel ringskonto för skog, upptagas till<br>
avsatts till fond för särskilt ändamål halva värdet. Har medel avsaus till<br>
enligt föreskrift i lag eller annan fond för särskilt ändamål enligt före-<br>
förfatining och har avdrag vid skrift i lag eller annan författning och<br>
inkomstberäkningen medgivits för har avdrag vid inkomstberäkningen<br>
avsättningen, Hr halva det avsatta medgivits för avsättningen, Hr halva<br>
beloppet upptagas som skuld.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>det avsatta beloppet upptagas som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skuld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2 Senaste lydelse 1977:1174.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D. För
evärdlig lid utgående ränta, avkomsl eller annan förmån uppskat<br>
tas till tjugu gånger del belopp, vartill den senasi för hell är uppgått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyttjanderätt
eller rätt till ränta, avkomsl eller annan förmån, som utgår under viss tid
eller någons livstid, uppskattas till silt kapitalvärde. Är rättigheten bestämd
lill visst belopp eller eljest till viss storiek, beräknas kapitalvärdet efter
det belopp rättigheten för helt är motsvarar enligt de vid denna lag fogade
tabellerna II och III. Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet
sätt bestämd, anses ärliga värdet utgöra fem procenl av det penningvärde,
vartill egendomen uppskattats, dock att, där rättighet avser endasi del av
egendom eller dess åriiga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna
grund, detta uppskattas efter vad som prövas skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitalvärdet
av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livslid men ändock är
av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den
skolat ulgå för den berättigades livslid, dock högst lill tio gånger del värde,
rättigheten för hell år motsvarar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid
den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den
äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad lill den sist
avlidnes frånfälle, beräknas värdel efter den yngstes ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>E. Värdel
av ulländskl myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,<br>
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens<br>
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdel icke<br>
beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet<br>
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F. Annan
lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan<br>
aniagas hava betingat vid en av boets avveckling föranledd, med tillbörlig'<br>
omsorg skedd försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
värderingen av förvärvskälla som enligl kommunalskattelagen (1928:370) ingår i
inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse tillämpas beslämmelserna i 4 §
och, med undanlag av femte styckel sista meningen, punkl 2 av anvisningarna
lill 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft fyra veckorefter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
kommit ut frän trycket i Svensk författningssamling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>72</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att punkterna 2 och 3 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anvisningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
3 och 4 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2
Vid beräkning av förmögenhet, som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbmksfastighel och rörelse, gäller följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfaller
icke räkenskapsåret med beskattningsåret, för som värde av förmögenheten tagas
upp värdet vid utgången av det räkenskapsår som före den 1 mars taxeringsåret
gått till ända närmast intill utgången av beskattningsåret. Detta värde skall
emellertid rättas med belopp som den skattskyldige satt in i förvärvskällan
eller tagit ut ur densamma för egen räkning eller för annan av honom innehavd
förvärvskälla. Utgår räkenskapsåret före beskattningsåret, skall nämnda värde
ökas med insättningar och minskas med uttag som skett intill beskattningsårets
utgång. Utgår räkenskapsåret efter beskattningsåret, skall värdet minskas med
insättningar och ökas med uttag som skett efter utgången av beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
värdesättning av tillgångarna Den värdesättning av tillgångarna i
förvärvskällan som sker vid i förvärvskällan som sker vid inkomsttaxeringen är
icke bindande inkomsttaxeringen är icke bindande vid förmögenhetsberäkningen.
In- vid förmögenhetsberäkningen. Inventarier som äro avsedda för stadig-
ventarier som äro avsedda för stadigvarande bruk i förvärvskällan uppta-
varande bruk i förvärvskällan upptagas till anskaffningsvärdet efter av- gas
till anskaffningsvärdet efter avdrag för skälig avskrivning eller drag för
skälig avskrivning eller ulrangering. Lager värderas som ulrangering. Lager
värderas som helhet utan hänsyn till påräknelig helhet utan hänsyn till
påräknelig vinst vid försäljning i detalj, varvid vinst vid försäljning i
detalj, varvid dock fastighet upptages lägst till dock fastighet upptages lägst
till taxeringsvärdet. Lager av djur på taxeringsvärdet. Lager av djur på
jordbruksfastighet eller i renskötsel- jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse
upptages till de värden, som rörelse upptages till de värden, som
riksskatteverket enligt punkt/ femte riksskatteverketenligt punkt 2 femte
stycket av anvisningarna till 41 § stycket av anvisningama till 41 §
kommunalskattelagen (1928:370)se- kommunalskattelagen (1928:370) se-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859. 2 Senaste lydelse 1977:1173.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=147>
<tr>
<td valign=top align=left height=147 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nast
har fastställt före utgången av del är som närmasl föregår laxeringsåret,
eller - om sådani värde icke har fastställts för vissa djur - lill del
allmänna saluvärdet. Vid värdering av lager skall hänsyn tagas lill inkurans
och prisfallsrisk.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nast
har fastställt före ulgången av det år som närmasl föregår taxeringsåret,
eller - om sådani värde icke har fastslällls för vissa djur - lill del allmänna
saluvärdet. Vid värdering av lager skall hänsyn tagas lill inkurans och prisfallsrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulder
och andra avgående poster i förvärvskällan avräknas enligt bestämmelserna i 5
§. Hänsyn tages icke lill annan latent skatteskuld än ulskiftningsskatteskuld,
såvida icke annat följer av punkt 3 första stycket av dessa anvisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
värdet av tillgångarna i förvärvskällan överstiger beloppel av skulder och
andra avgående poster. Hr förmögenhetsvärdet av förvärvskällan nedsättas till
trettio procenl av del överskjutande värdel. Om förvärvskällan innehaves med
fideikommissräti. Hr dock nedsättning ske till tjugo procenl av sisinämnda
värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i femte stycket H icke leda till all förmögenheisvärdet av förvärvskällan sätts
lägre än till vad som molsvarar värdel av sådana fastigheter i förvärvskällan,
som tillhöra ägaren av denna, efter avdrag förde skulder som belöpa pä dessa
fastigheter. Härvid skall som värde av jordbruksfastighet upplagas fastighetens
laxeringsvärde minskal med den del av det taxerade byggnadsvärdet som avser
ekonomibyggnader och som värde av fastighet i rörelse del laxerade markvärdet.
På fastigheterna skall anses belöpa så stor del av skulderna i förvärvskällan
som nu angivna värde av fastigheterna utgör av del sammanlagda värdet av
tillgångarna i förvärvskällan. Sistnämnda värde beräknas med hänsyn till fastigheternas
hela taxeringsvärde. Bestämmelserna i detta siycke tillämpas icke på
förvärvskälla som innehaves med fideikommissräti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna anvisningspunkt lillämpas även när förvärvskällan innehaves indirekl
genom förmedling av juridisk person.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=139>
<tr>
<td valign=top align=left height=139 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inkomstbeskattning
åinjutes enligl bestämmelserna om skogskonto eller investeringskonto för
skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskilt
ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid
inkomstberäkningen medgivits för</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
Medel, för vilka uppskov med 3. Medel, för vilka uppskov med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inkomstbeskattning
åinjutes enligt bestämmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto eller invesleringskonto
för skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskilt
ändamål enligt föreskrift i lag ellerannan författning och har avdrag vid
inkomstberäkningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
Senaste lydelse 1974:1055.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avsättningen.
Hr halva del avsatta medgivits föravsätlningen, får halva<br>
beloppel upptagas som skuld.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>det avsatta beloppel upplagas som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skuld.
Är fordran för sin lillkomsl gjord beroende av elt villkor, som är ovisst,
antingen i den meningen all det är osäkert, om den såsom villkor bestämda
tilldragelsen kommer att inlräffa, eller i den meningen att del visserligen är
säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när, skall fordringen icke
medräknas. Däremoi har den omständigheten, alt fordran, som löper ulan ränta,
ännu ej är förfallen lill betalning, betydelse endast för beräkningen av dess
förhandenvarande värde (4 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den
har kommil ul från trycket i Svensk författningssamling, och lillämpas första
gången vid 1980 års taxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>75</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs atl 3 § 3 och 4 mom. lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§ 3
mom. I fråga om inkomsi av rörelse skola lagens bestämmelser gälla endasi
följande intäkter, nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1) intäkt
genom vetenskaplig, 1) inläkt genom vetenskaplig,<br>
litterär, konstnäriig eller därmed litterär, konstnäriig eller
därmed<br>
jämföriig verksamhei;</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>jämföriig verksamhei, under förut<br>
sättning au intäkten inte föranlett<br>
uppskov med beskattning enligt lagen<br>
(1979:000) om upphovsmannakonto;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>intäkt vid överiålelse av
hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande rältigheler av
goodwills natur;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>intäkt i form av
engångsersättning, som erhållits på grund av avbrotts-försäkring eller såsom
skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall i rörelsen till följd av
expropriation, rekvisition eller annal liknande förfarande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inläkt i form av
engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet saml vid
avyttring eller avlösning av rält till royaliy, alll under förutsättning alt
avytiringen eller avlösningen skett i samband med överiålelse, upplåtelse eller
nedläggande av rörelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5) intäkt
vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller<br>
nedläggande av rörelse, av för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda<br>
maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värde<br>
minskningsavdrag hänföras till byggnad, samt av andra varor och produkier i<br>
rörelsen än ovan vid 4) avses; saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6) intäkt,
som uppkommit därigenom atl avsättning till särskilda investe<br>
ringsfonder för föriorade inventarier och lagerlillgångar eller för avyttrat<br>
fartyg eller till särskild nyanskaffningsfond återförts till beskattning under<br>
sådana förhållanden atl, därest det återförda beloppet i stället utgjort<br>
köpeskilling för tillgångarna i fråga, köpeskillingen enligt 5) ovan skulle<br>
anseits såsom ackumulerad inkomst, dock all ränta som lillägges det<br>
återförda beloppel icke skall anses utgöra sådan inkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i denna lag stadgas om överiålelse, upplåtelse eller nedläggande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860. 2 Senasle
lydelse 1974:860.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rörelse skall äga molsvarande lillämpning beträffande
rörelsefilial och rörelsegren.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=347>
<tr>
<td valign=top align=left height=347 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4 mom. 1
fråga om inkomsi av<br>
lillfällig</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvärvsverk-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>samhel
gäller lagens beslämmelser, såviii avser realisalionsvinst, vid avyttring av
aktie eller andel i bolag vars aklier eller andelar vid tiden för avytiringen
//// huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt säll innehades -
direkl eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller
ett fåtal fysiska personer och förvärvals lidigare än två år före
avytiringen, samt sådan vinst vid avyttring av fastighet som avses i 2 §
lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisalionsvinst eller som
lill mer än hälften uigörs av återvunna avdrag för värdeminskning av den
avyttrade fasligheten.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 m o m . I fräga om inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhelgö//ö lagens beslämmelser, såvitt avser realisationsvinst,
vid avyttring av aktie eller andel i bolag vars aklier eller andelar vid liden
för avytiringen ägdes eller innehades på sätt som anges i 54 i) femte stycket
kommunalskaltelagen (1928:370) och förvärvals tidigare än två år före
avytiringen, saml sådan vinsl vid avytiringen av fastighel som avses i 2§ lagen
(1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst eller som lill mer
än hälften utgöres av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade
fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då
lagen enligl uppgift på den har kommit ut frän trycket i Svensk
författningssamling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senasle lydelse 1978:973.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen
(1960:63) om rätt till förlustutjämning vid</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>taxering
för inkomst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs
alt punkt I av anvisningarna till 2 § lagen (1960:63) om rätt till
föriustuljämning vid laxering för inkomst' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:124.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till 2$</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. Föriust, som berättigar
till förlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för föriusiåret avgivna
självdeklaralionen. Om utredningen det föranleder, måförlusten likväl
bestämmas till större eller mindre belopp än deklarationen utvisar. Däiyid mä
dock avdrag för värdeminskning eller dyl., vilka äro av beskaffenhet atl kunna
förskjutas från ett år till ett annat eller vilka avse tillgång, vid vars
försäljning eventuell vinst skall bedömas enligt reglerna för skattepliktig
realisationsvinst, ävensom avdrag för värdeminskning å byggnad, som utgör
lagertillgång, /cA* tillgodoräknas den skaltskyldige med större belopp än han
yrkat i deklarationen för föriusiåret. Till värdeminskningsavdrag av hithörandeslag
räknas bland annal avdrag för värdeminskning å byggnad, å sådana maskiner och
andra inventarier vilka avskrivas enligt reglerna för planenlig avskrivning, å
patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet och å varumärke, firmanamn
eller andra rättigheter av goodwills natur ävensom avdrag för minskning av
skogs ingångsvärde.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. Förlust, som berättigar
lill förlustavdrag, skall beräknas pä grundval av den för föriusiåret avgivna
självdeklaralionen men får bestämmas lill större eller mindre belopp än vad
deklarationen utvisar. Avdrag för sådan värdeminskning eller dyl. som kan
förskjutas frän etl är till ell annat eller som avser tillgång, vid vars
försäljning eventuell vinst skall bedömas enligl reglerna för skattepliktig
realisationsvinst, och avdrag för värdeminskning av byggnad, som utgör
lagertillgäng,./öV dock inte tillgodoräknas den skattskyldige med större belopp
än han har yrkat i deklarationen för föriusiåret. Till värdeminskningsavdrag
5om nu sagts räknas bl. a. avdrag för värdeminskning av byggnad, av sådana
maskiner och andra inventarier som avskiivs enligt reglerna för planenlig
avskrivning, av patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet och av varumärke,
firmanamn eller andra rättigheter av goodwills natur och även avdrag för
minskning av skogs ingångsvärde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:53. 2 Senaste lydelse 1967:753.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>78</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för åler-anskaffning
av fastighel återförts till beskallning, skall vid beräkning av den förlust,
som berättigar till förlustavdrag, bortses från del belopp, som på grund av
ålerföringen upptagits såsom skattepliktig intäkt, dock endast i den män detta
belopp inrymmes i den för förluståret fastställda beskattningsbara inkomsten
minskad, i förekommande fall, med garaniibelopp för fastighel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
särskild nyanskaffningsfond eller fond för åleranskaffning av faslighet eller
annan investeringsjönd än allmän investeringsfond återförts lill beskallning,
skall vid beräkning av den föriust, som berättigar till förlustavdrag, bortses
från del belopp, som på grund av ålerföringen upptagits som skattepliktig
inläkl. Vad nu sagts gäller endasi i den mån det till beskattning återförda
beloppel Iniyms i den för förluståret fastställda beskattningsbara inkomslen
minskad, i förekommande fall, med garaniibelopp för fastighel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den
har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för viss aktieutdelning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs au 7§ lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=17>
<tr>
<td valign=top align=left height=17 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>If</span></i></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag
medges icke, om mer än hälften av bolagets aktier vid uidel-ningstillfället
ägdes eller på därmed jämföriigt sätt innehades av svenskt aktiebolag, svensk
ekonomisk förening eller utländskt bolag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av första styckel medräknas icke aktie som
tillhör</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förvahningsföretag
som avses i 54 § fjärde styckel kommunalskattelagen, om sådant företag, i
förekommande fall jämte bolag och förening som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses slå
företaget nära, innehade mindre än hälften av samdi-ga aktier i bolaget,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utländskt bolag, om skatt enligl kupongskaitelagen
(1970:624) skall erläggas för utdelningen till det utländska bolagel med helt
eller nedsatt belopp, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>annat bolag eller annan förening som är skattskyldig för
utdelning på aktien.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdrag medges inte för utdelning på aktier som vid
utdelningstillfällel ägs av</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svenskt
förvaltningsföretag, om det sammanlagda röstetalet för förelagets aktier i det
utdelande bolaget - i förekommande fall tillsammans med aktier tillhöriga bolag
och förening som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska
förhållanden kan anses slå företaget nära - motsvarar mer än hälften av
röstetalet för samtliga aklier i bolaget, eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svenskt
aktiebolag etter svensk ekonomisk förening som inle avses under a), om det
sammanlagda röstetalet förförelagets aktier i del utdelande bolaget motsvarar
en fjärdedel eller mer av röstetalet för samlliga aktier i botaget och
företaget inte visas vara skattskyldigt för indelning på aktierna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avdrag
för utdelning pä sådana aktier i det utdelande bolagel som inte avses i första
slyckel medges under förutsättning att minst hälften av dessa aktier ägs av ett
etter flera av följande slag av aktieägare:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) annan än svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening
eller utländskt bolag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av lagens rubnk 1978:955. 2 Senasle
lydelse 1978:955.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:43.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
lillämpning av denna paragraf anses aktie, som äges av en av bolag eller förening
bildad pensions- eller annan personalstiftelse, innehavd av bolaget eller
föreningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'>förvahningsföretag som inte omfattas av första stycket a),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening som visas vara skattskyldigför utdelning på aktierna,
och</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) ulländskl
bolag söm skall erläg<br>
ga skalt enligt kupongskaitelagen<br>
(1970:624) för utdelning på aktierna<br>
med helt eller nedsatt belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av denna paragraf anses aktie, som ägs av en av bolag eller
förening bildad pensions- eller personalstiftelse, innehavd av bolaget eller
föreningen. Med förvaltningsföretag förstås sådant företag som avses i punkt 1
andra styckel av anvisningarna Ull54 § kommunalskatlelagen (1928:370).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft fyra veckorefter den dag, då lagen enligt uppgift pä den har
kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya beslämmelserna
tillämpas i fråga om utdelning på aktie som har utgivits i samband med bolags
bildande, om bolaget har anmälts för registrering efter utgången av år 1979,
och i fråga om utdelning på aktie, som har utgivits i samband med ökning av
aktiekapital, om beslut om ökningen har anmälts för registrering efter nämnda
tidpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>' '</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
BUDGETDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:188.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1979-04-05</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Ullslen, ordförande, och slalsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Mundebo</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreiagsskaiteberedningen
(Fi 1970:77)'överiämnade i november 1977 sitt slulbelänkande (SOU 1977:86 och
87) Beskauning av förelag. I betänkandet analyserar beredningen olika former av
företagsbeskattning och sambandet mellan dessa. Betänkandet innehåller ocksä
etl stort antal förslag om ändringar inom den nuvarande
nellovinslbeskattningens ram. Jag avser alt i det följande inledningsvis ta upp
frågan om i vilken utsträckning neliovinsl-beskatlningen bör uigöra en
komponent inom företagsbeskattningen. Efter della principielll inriktade
resonemang kommer jag att behandla två delområden inom nettovinstbeskallningens
ram, nämligen dels företagens möjligheler lill resullaluljämning och uppbyggnad
av obeskattade reserver, dels dubbel- och kedjebeskatining inom bolagsseklorn
saml delar av syslemel för koncernbeskatining. Till prolokollel i della ärende
bör som bilaga 1 fogas en sammanställning av beredningens belänkande och som
bilaga 2 de delar av beredningens lagförslag som behandlas i propositionen.
Belräffande nu gällande regler för beskallning av företag saml beredningens
närmare överväganden hänvisas lill betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yitranden över betänkandet avgetls av bokföringsnämnden,
riksförsäkringsverket, bankinspektionen, försäkringsinspeklionen, riksrevisionsverkel,
riksskatteverket, allmänna ombudet för mellankommunala mål (AO),
arbelsmarknadsslyrelsen, riksbanken, kammarrätterna i Slockholm och
Göieborg,samtliga länsslyrelser,centralorganisationen SACO/SR, Föreningen
auktoriserade revisorer (FAR), Föreningen Sveriges praktiseran-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Ledamöter vid avgivande av betänkandet var riksdagsledamoten Alvar Andersson,
ordförande, riksdagsledamoten Curt Boström, regeringsrådet Sven Brodén, fil.
lic. Gösta Dahlström, professorn Dag Helmers, l:e ombudsmannen Sune Israelsson,
riksdagsledamoten Tage Johansson, andre vice talmannen Tage Magnusson, riksdagsledamoten
Johan A. Olsson, tulldirektören Eskil listad och docenten Carl Johan Åberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
arkitekter (SPA), HSB:s riksförbund, Konslnäriiga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (KLYS), Konungariket Sveriges sladshypotekskassa. Kooperativa
förbundel (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sporlslugefrämjan-del, Slyrelsen för teknisk
uiveckling(STU), Svensk induslriförening. Svenska arbelsgivareföreningen (SAF),
Svenska bankföreningen. Svenska byggnadsentreprenörföreningen (SBEF), Svenska
föreiagares riksförbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska
handelskammarförbundet. Svenska kommunförbundet. Svenska konsultföreningen.
Svenska organisalionskon-sulters förening (SÖK), Svenska revisorsamfundet.
Svenska sparbanksföreningen. Svenska uppfinnareföreningen, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges fiskares riksförbund,
Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges
haniverks- och induslriorganisalion (SHIO) och Familjeföretagens förening,
Sveriges härads-allmänningsförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges redareförening, Sveriges redovisningskonsulters
förbund, Sveriges reklambyråförbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund
(TOR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Trädgårdsnäringens riksförbund.
Skrivelser har även inkommit från Delegationen för företagens uppgiftslämnande
(DEFU), Statens kulturråd, Sveriges jordägareförbund och några ytteriigare
organisationer samt ell antal förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Stockholms län har till sitt yttrande fogat ett yttrande frän lokala
skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Länsslyrelsen i Kalmar län har till
sitt yttrande fogat yttranden frän LO-distriktet i sydöstra Sverige, Kalmar
läns handelskammare. Lantbrukarnas länsförbund i södra resp. norra Kalmar och
Kalmar läns landsting. Länsslyrelsen i Gollands län har lill sill yttrande
fogat etl yttrande från lokala skattemyndigheten i Visby fögderi. Länsslyrelsen
i Malmöhus län har lill sitt yttrande fogat ett yttrande frän Skånes handelskammare.
Länsstyrelsen i Västerbottens län har bifogat etl yttrande från Västerbottens
handelskammare. LRF och Sveriges föreningsbankers förbund åberopar utlåtande
av Lantbrukarnas skattedelegalion. LO har till sitt yttrande fogat yttranden
från Svenska byggnadsarbetareförbundet. Svenska kommunalarbetareförbundet och
Svenska träindustriarbetareförbundet. SAF, Svenska bankföreningen, Svenska
försäkringsbolags riksförbund. Svenska handelskammarförbundet, Sveriges
grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund samt
Sveriges redareförening hänvisar till yttrande av Näringslivets
skattedelegation. Härjämte har Svenska bankföreningen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Sveriges grossistforbund och Sveriges
redareförening inkommit med egna yttranden. Sveriges fiskares riksförbund har
till sitt yttrande fogat ell uttalande av Svenska väslkustfiskarnas
centralförbunds årskongress 1978. SHIO och Familjeföretagens förening hänvisar
jämte sitt egel yttrande till en bifogad rapport från SHIO:s skatlekommitié
1977.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>•*'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanställning av remissyttrandena över de delar av betänkandet som tas upp i
propositionen bör fogas till protokollet i detia ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:148.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Föredragandens överväganden 2.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
företagsbeskattning avses vanligen i första hand den pä nettovinsten<br>
baserade inkomstskall som eriäggs av aktiebolag, ekonomiska föreningar och<br>
andra juridiska personer som bedriver näringsverksamhet. I begreppet<br>
företagsbeskattning inryms emellertid också inkomstbeskattning av enskilda<br>
rörelseidkare och jordbrukare (egenföreiagare). Som företagsbeskattning kan<br>
därutöver räknas olika former av brultoskaller inom företagssektorn. Utmär<br>
kande för bmttoskalterna är att de - till skillnad mol inkomstskatten - utgår<br>
oberoende av förelagets resultat.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brultoskaller
kan tas ut antingen med företagens intäkter eller med deras kosinader som bas.
En brutioskall kan vidare vara generell eller selektiv. Med generella
bruttoskatier menas i princip skatter som gmndas på samlliga intäkter eller
kosinader medan de selekliva skatterna träffar endast vissa av dem.
Brultoskaller som tas ut med kostnaden för en eller flera produktionsfaktorer
som bas brukar också kallas produktionsfaktorskatler. Mervärdeskatten, som grundar
sig pä företagens förädlingsvärde, utgör närmasl elt exempel pä en generell
bruttoskatt som tas ut på intäkterna. Kategorin produktionsfaktorskatter
representeras i dagens skattesystem främst av arbetsgivaravgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvuduppgift för företagsskatteberedningen har varil att diskutera effeklerna
av och de inbördes sambanden mellan inkomstskatten (neiio-vinslbeskattningen)
och olika bruttoskatier. Beredningens diskussion mynnar ut i slutsatsen att del
nuvarande inkomstskattesystemet bör behällas. I fråga om aktiebolag och
ekonomiska föreningar innebär detta att inkomsten i princip skall
dubbelbeskattas, dvs. vinsten skall beskattas först hos aktiebolaget eller
föreningen och därefter, när utdelning sker, hos aktie- eller andelsägaren. För
en inkomstbeskattning av aktiebolag m. fl. lalar enligl beredningen
fördelningspolitiska motiv och önskemålet om neutralitet mellan
näringsverksamhet som bedrivs i bolagsform och verksamhet som bedrivs ulan
förmedling av juridisk person. Beredningen framhåller vidare att förelagens
inkomstbeskattning har stor betydelse genom all den kan utformas så att den
stimulerar den ekonomiska tillväxten. Systemet ger dessutom statsmakterna
möjlighet att, tillsammans med andra ålgärder, vid behov stimulera eller dämpa
aktiviteten inom näringslivet genom att ändra reglema för beräkning av
skatteunderiaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
totala inkomstbeskattningen för aktiebolag m. fl. bör enligl beredningens
uppfattning behållas ungefär pä den nivå som följer av nuvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regler.
Några regler med direkl syfte au skärpa eller lindra egenlorelagarnas
skattebelastning föreslås inle heller. Inom ramen för ett sålunda i princip
oförändrai ullag av inkomstskatt lägger beredningen emellertid fram förslag om
omfattande ändringar i reglerna för beräkning av den skattepliktiga inkomslen.
Jag återkommer i del följande lill vissa av dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslår inte något större ingrepp i brullobeskailningen. Sålunda avvisas
tanken på all utvidga underlaget för mervärdeskatten genom atl i högre grad än
f. n. skaliebelägga investeringarna. Vad gäller arbelsgivaravgifter uttalar
beredningen som sin principiella mening att dessa bör reserveras för
finansiering av de kosinader som svarar mot förmånerna. Beredningen anför också
att hänsynen till kommunernas ekonomi moiiverar försiktighet vid utnyttjande av
arbelsgivaravgifter som en mer allmän finansieringskälla för den offentliga
sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
lägger inte fram någol förslag om s. k. generaliserade arbetsgivaravgifter
(allmän produklionsfakiorskatl), dvs. avgifter som skall träffa såväl
förvärvsinkomster (löner m. m.) som andra inkomster (t. ex. kapitalinkomster).
En utvidgning av underlaget förde traditionella arbetsgivaravgifterna föreslås
dock. Enligl beredningen bör sålunda värdel av bilförmån - i likhel med vad som
f. n. gäller beträffande förmån av fri kost och logi - räknas in i underiaget
för beräkning av arbelsgivaravgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
uppfattning all inkomslskallesyslemel även i fortsättningen bör uigöra en
viklig komponent av företagsbeskattningen har inle mött någon kritik vid
remissbehandlingen. Bland remissinstansema råder således allmän enighel om all
såväl de juridiska personerna som egenföretagarna skall inkomstbeskaltas för
överskottet på sin näringsverksamhet. All aktiebolagens och de ekonomiska
föreningarnas vinster skall - i den mån de delas ul - dubbelbeskattas härockså
godtagits eller lämnats ulan erinran av flertalet remissinslanser. Detsamma
gäller förslaget atl uttaget av inkomstskatt inom förelagssektorn skall vara i
stort sett oförändrai. I några remissyttranden, däribland det som avgivits av
näringslivels skattedelegalion, anförs emellertid all dubbelbeskattningen av
utdelad vinst bör slopas. Enligt delegationen bör detta ske genom införande av
ett s. k. avräknings-system, dvs. enligl de regler som i stor utsträckning
lillämpas inom EG-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller bruttoskatier föresläs i några remissyttranden - under hänvisning till
reservationer till beredningens betänkande - all en allmän s. k.
produklionsfakiorskatl skall införas. Liknande förslag har lämnats i motioner
till del nu pågående riksmötet. Den föreslagna produkiionsfaklorskalien skall i
princip baseras på summan av företagens lönekostnader och brutto-vinster. Med
brutlovinst avses vinslen efter skatt men före vinstdisposiiioner i form av
ökning av lagerreserv och fondavsättningar. Genom ökning av skatteuttaget hos
företagen anses löntagarnas inkomstskattebelastning - och därmed även deras
anspråk på nominella lönehöjningar - kunna minskas. Risken för inflatoriska
effekter blir därigenom, hävdas det, mindre än om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
skattebelopp skulle tas ut genom höjning av inkomsi- eller mervärdeskallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag till en början slå fast att jag delar beredningens
uppfattning att inkomslbeskatlningen av förelag skall behållas och atl det
sammanlagda uttaget av sådan skall från företagssektorn bör vara i stort sell
oförändrat. Med att skatteuttaget skall hållas oförändrai menar jag att reglema
för fastställande av den skattepliktiga inkomsten och skallesatsens sloriek
inle bör ändras pä elt sådant säu all de generellt sett innebär en lindring
eller ökning av företagens skattebelastning i förhållande lill vad som följer
av nuvarande regler. Av det anförda följer ocksä atl del inie är aktuellt all
nu slopa dubbelbeskattningen av aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas
inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig vidare lill beredningens åsikt alt det inle är påkallat all
genomföra några siörre ingrepp i brullobeskailningen. Del kan i del sammanhanget
framhållas all en produktionsfaklorskalt av den modell som nyss
harbeskriviisföreierbetydande likheter med den fr. o. m.den Ijuli 1978
avskaffade allmänna arbetsgivaravgiften. Sålunda skall
produktionsfaktor-skallen - liksom lidigare arbetsgivaravgiften - inle få
lyftas av vid export och någon beskattning skall inte ske vid import. Med
hänsyn lill lönekostnadernas slorlek jämföri med företagsvinsterna - under år
1976 uppgick de sammanlagda lönekostnaderna inom näringslivet lill nära 100
miljarder kr. medan vinsterna före skalt uppgick lill omkring 6,5 miljarder kr.
- innebär en sådan produklionsfakiorskatl inle heller någon väsenllig
utvidgning av skatteunderiaget. Skallen kan därför närmast betecknas som en
breddad arbetsgivaravgift. Gemensamt för de båda skalleformerna är vidare att
de svenska företagens internationella konkurrensförmåga kan försämras om inte
skatterna beaktas vid bestämmandet av utrymmet för löneökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tekniskt hänseende föreligger vissa skillnader mellan arbetsgivaravgifter och en
allmän produktionsfaklorskalt. Arbetsgivaravgifter beräknas direkl på
lönesumman och är därför enkla atl tillämpa och konlrollera. Om en allmän
produktionsfaklorskalt skall baseras bl. a. på företagets resultat måste såväl
förelagels lönesumma som vinsten eller förlusten under en viss period
fastställas. Därigenom kommer-oavsell vilket vinstbegrepp som skall ligga lill
gmnd för skatteunderlaget - en allmän produktionsfaktorskaU sannolikt alt
belastas med flera av inkomstbeskattningens problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan det inte komma i fråga att införa en allmän
produktionsfaklorskalt förrän den tekniska sidan hos en sådan skatt är
klarlagd. Någol utredningsmaterial som belyser denna problematik finns f n.
inte. En allmän produkiionsfaktorskatts verkningar i samhällsekonomiskt
hänseende är inte heller tillräckligt utredda. Jag har emellertid nyligen
tillsatt en kommitté med uppdrag att skyndsamt utreda olika former av
bmltoskat-ter (Dir. 1979:28). Jag är inle beredd all ta slällning lill en
allmän produktionsfaklorskalt förrän en redovisning av kommitléns arbete
föreligger.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
senasi anförda innebär sammanfattningsvis all frågan i vad mån de skatleformer
som f n. förekommer, kan eller bör kompletteras med en allmän
produklionsfakiorskatl inle kan avgöras nu. Inte heller i övrigt avser jag alt
i detla lagstiftningsärende lägga fram förslag om ändringar i
bruttobeskatlningen. Jag vill emellertid erinra om atl regeringen nyligen
överiämnal en proposition lill riksdagen med förslag om all underiaget för de
iradilionella arbetsgivaravgifterna skall utvidgas med värdel av förmånen av
fri bil (prop. 1978/79:202).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det sagda framgår all jag här kommer att ta upp endast sådana frågor som rör
företagens inkomstbeskattning. Beredningen har pä del området lagl fram elt
stort anlal förslag av både principiell och teknisk natur. Det är inte möjligl
all i della ärende behandla alla förslagen. I del följande begränsar jag mig
därför lill vissa frågor som kan hänföras till tvä delområden. Det ena området
avser företagens möjligheter till reserveringar och resultatutjämning, del
andra gäller dubbel- och kedjebeskattning inom bolagsseklorn samt
koncernbeskattningen. Jag räknar med atl senare i år återkomma med förslag i en
del av de frågor som nu förbigås. 1 andra delar anser jag alt ytterligare
utredningsarbete behövs. I etl avslutande avsnitt kommer jag atl ange vissa
riktlinjer för del fortsatta lagstiftnings- och utredningsarbetet på företagsbeskattningens
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Skattekrediter och resultatutjämning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Skattekredilernas storlek, m, m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande systemet för beskattning av företagens inkomster ger stora
möjligheter alt bygga upp skattefria reserver. Sådana skattekrediter kan bildas
i försia hand genom nedskrivning av lager (lagerreserver) och genom att
utnyttja investeringsfondssyslemet. I viss utsträckning kan även de reguljära
skattemässiga avskrivningarna pä byggnader, inventarier och andra anläggningstillgångar
medföra att skatlekrediler skapas. Den sammanlagda skatle-kredilen i ett företag
motsvarar normalt summan av de ackumulerade skatteminskningar som åstadkommits
genom bildande av lagerreserver, avsättning till investeringsfonder samt
överavskrivningar. Innan jag presenterar mina egna ställningstaganden på del
aktuella området avserjag alt i slörsta korthet redogöra för nuvarande regler,
beredningens förslag och remissyttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allmänna bestämmelserna om nedskrivning av varulager finns i punkt I av
anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (1928:370), KL. Utgångspunkten är
att det värde pä lagret som har angetts i den skaltskyldiges räkenskaper
(bokslut) skall godtas vid inkomsttaxeringen. För att förhindra uppbyggnad av
alltför stora skattekrediter gäller dock som huvudregel att lagret vid
beskattningsårets utgång inle Hr tas upp till lägre belopp än 40 96 av lagrets
anskaffningsvärde eller åleranskaffningsvärde efter avdrag för inkurans. Denna
huvudregel kompletteras av tvä särskilda bestämmelser, de s. k.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>supplemeniärreglerna
I och 11. Supplemenlärregel I är avsedd atl förhindra alt tillfälliga
lagerminskningar framtvingar en upplösning och beskattning av den dolda
reserven i lagret. Supplemenlärregel </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>medger lägre värdering av
lagret än huvudregeln i de fall då etl lager beslår av rå- eller slapelvaror
som har stigit kraftigl i pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
huvudregeln som de båda supplementärreglerna kan frångås om den skaltskyldige
visar atl det föreligger risk för prisfall på lagret. I sådana fall får lagret
las upp lill det lägre värde som kan anses skäligt med hänsyn till
omsländighetema i del enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
för värdeminskning på maskiner och liknande tillgångar medges enligt tvä olika
metoder, planenlig avskrivning och räkenskapsenlig avskrivning. Vid beräkning
av inkomst av jordbruksfastighet förekommer ocksä den s. k. restvärdemeioden.
Praktiskt tagel alla siörre företag tillämpar reglerna för räkenskapsenlig
avskrivning. Enligt denna avskrivningsmetods huvudregel medges avdrag med
högst 30 % av summan av bokförda värdet vid beskattningsårets ingång och
anskaffningsvärdet för sådana under beskattningsåret anskaffade tillgångar som
vid utgången av beskailningsäret fortfarande tillhör verksamhelen. Denna
30-procentiga degressiva avskrivning kompletteras med en möjlighet till
20-procentig linjär avskrivning (komplelteringsregeln).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrivning
för värdeminskning av byggnad i rörelse beräknas enligt avskrivningsplan till
viss procent per är (i regel 1,5-5 96) av anskaffningsvärdet. Vid beräkning av
procentsatsens storiek skall hänsyn tas till byggnadens ekonomiska livslängd.
Vid ulrangering eller rivning erhålls avdrag med skaliemässigl restvärde, i
fråga om byggnad som är avsedd att användas i skatlskyldigs egen rörelse Hr -
inom ramen för den totala anskaffningskostnaden - s. k. primäravdrag göras vid
sidan av de åriiga värdeminskningsavdragen. Primäravdrag medges med 10 % och
fördelas med 2 % under vart och ett av de fem första beskattningsåren räknat
fr. o. m. del är dä kostnad för ny-, till- eller ombyggnaden nedlades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aktiebolag,
ekonomiska föreningar och sparbanker som bedriver jordbruk eller rörelse Hr
sätta av medel till investeringsfond för konjunktumljämning. Fondavsättningen
får uppgå till högst 40 96 av årsvinsten före skalt och vinstdispositioner samt
- i fråga om förelag som bedriver skogsbruk -dessulom högst 10 % av
bmiiointäkterna av skogsbruket. Avsättningen är avdragsgill men företaget måste
betala in en viss del av det avsaUa beloppet -aktiebolag 46 96 och ekonomiska
föreningar 40 96 - på ett räntelösl konto hos riksbanken. Konlomedlen Hr tas ut
i samband med att företaget Hr tillstånd atl utnyttja investeringsfonden för en
investering. Den huvudsakliga fördelen med au utnyttja
investeringsfondssyslemet är atl företagen kan lidiga-relägga avskrivningar på
byggnader, maskiner och andra anläggningstillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har - mot bakgrund av sin allmänna utgångspunkt all den loiala
inkomslbeskatlningen av företagen bör behållas på ungefär oförändrad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nivå
- ingående diskuterat hur reglerna för bildande av skatlekrediler bör uiformas.
Beredningens diskussion mynnar ul i slutsatsen atl flera skäl lalar för att
möjligheten atl bygga upp obeskattade reserver f n. i alltför hög grad är
kopplad till innehav av lager. Beredningen föreslår därför all ell belopp
molsvarande 20 96 av lönekostnaden under beskaiiningsårei skall fä sältas av
till en s. k. resultatuijämningsfond. I fråga om egenföreiagare får avsättningen
enligt förslaget uppgå lill högst 20 96 av lönekostnaden och 15 % av
egenföretagarens inkomsi av förvärvskällan (före fondavsättningen m. m.). För
all del loiala utrymmet för fria reserveringar inom företagssektorn skall
hållas på oförändrad nivå föreslås vidare att rälien lill lagernedskrivning
skall minskas från nuvarande 60 % lill 45 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
alt bilda skatlekrediler genom avskrivning på maskiner och andra inventarier
bör enligl beredningens uppfattning behällas i oförändrad omfattning.
Beredningen lägger inle heller fram något förslag om höjning av de
procentsalser som används vid beräkning av värdeminskningsavdrag på byggnader.
Däremoi anser beredningen all den andel av årsvinsten som Hr sällas av till
investeringsfond bör ökas från 40 % till 50 96. Samtidigt föreslås att den
relativt sällan utnyttjade möjligheten att göra avsättning lill investeringsfond
för skogsbruk skall slopas. Ökningen av utrymmet för avsättning lill
investeringsfond medför, anför beredningen, viss kompensation lill de förelag
som fär sina skatlekreditmöjligheter reducerade genom övergången från
lagernedskrivning till lönebaserad reservering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsfondssyslemet
är, som framgått av det föregående, förbehållet aktiebolag, ekonomiska
föreningar och sparbanker. En egenföreiagare kan således f. n. inle bygga upp
obeskattade reserver genom all sälla av medel till investeringsfond. I syfte
atl pä detla område minska skillnaden mellan olika företagsformer har
beredningen föreslagit att en egenföreiagare skall ha rätt till avdrag för
avsättning lill s. k. allmän investeringsreserv. Syslemet har konstruerats med
investeringsfondssyslemet som förebild. Avsättning föreslås fä ske med högst
50 96 av egenföretagarens inkomsi av förvärvskällan. Till skillnad mot
fondsystemet föreslås dock all ett belopp motsvarande hela avsättningen skall
betalas in pä bankräkning. Medlen Hr användas huvudsakligen för invesieringar
men även för underhäll av byggnader och anläggningar liksom för reparation av
fartyg. Något ansökningsförfarande föreslås inle utan medlen får friu utnyttjas
för de i lagen angivna ändamålen. Reserverna måste tas i anspråk inom fem år.
Har så inle skett återförs reserven till beskattning tillsammans med ett
tillägg av 30 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har övervägt om det är möjligt all också på annal säll öka egenföretagarnas
möjligheter lill skatlemässig resullaluljämning. En generell rätt för egenföretagarna
atl fördela inkomsterna framåt i tiden kan enligl beredningen väntas ge upphov
till liknande krav frän andra grupper och skulle dessutom medföra
skatleflykisproblem. En förutsättning föratt någon särskild grupp av
egenföreiagare skall få räll lill inkomstfördelning måste därför vara atl de
som lillhör gruppen har synneriigen varierande inkomster</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
att dessa variationer inte kan jämnas ut genom t. ex. lagernedskrivning och
överavskrivning på inventarier. En'annan förulsätlning måste vara au den
inkomsi som kan bli föremål för fördelning lätt kan avgränsas från annan
inkomsi. Enligl beredningen finns del knappast någon annan inkomsi som
uppfyller dessa krav än sådan inkomsi som en s. k. kulturarbelare uppbär i sin
egenskap av upphovsman enligl lagen (1960:729)om upphovsrätt lill litterära och
konstnärliga verk. Beredningen föreslår att kulturarbetarna skall få räll lill
uppskov med beskattningen av den del av upphovsmannainkomsien som salts in på
ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonlo). Uppskovsliden föreslås maximerad
lill fem år. Fördelningsmöjligheten föreslås bli försedd med elt antal
särskilda spärrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag alt föreiagen skall få sätta av ell belopp motsvarande viss del av
lönekostnaden lill en fri resultatuijämningsfond har tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av prakiiski tagel samlliga remissinslanser. Så goll som allmän
enighel föreligger vidare om atl avsättning lill investeringsfond bör höjas
från 40 till 50 % av årsvinsten och all skogsbruksfonden skall avskaffas.
Beredningens uppfattning atl det nuvarande utrymmet för bildande av
skatlekrediler genom reguljära avskrivningar på byggnader, maskiner och andra
anläggningslillgångar bör vara oförändrat har på någol undanlag när godtagits
vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mänga
remissinslanser har anslutit sig till beredningens förslag atl avsättning till
resultatuijämningsfond skall få uppgå till högst 20 % av beskattningsårets
lönekostnad samt atl rätlen till lagernedskrivning samtidigt skall begränsas från
60 96 till 45 96 av det lägsta av lagrets anskaffnings-eller
åleranskaffningsvärde (efter avdrag för inkurans). Ell stort antal
organisationer med anknytning lill näringslivel anser dock - under hänvisning
till bl. a. de exportinriktade företagens situation - att det inle bör komma i
fråga att begränsa rälien till lagernedskrivning. Dessa organisalioner lägger
därför fram olika förslag om valfrihet mellan nuvarande nedskrivningsregler och
en på lönesumman baserad reserveringsräll. Andra remissinstanser, däribland LO
och TCO, anser däremot all del av beredningen föreslagna utrymmet för fria
reserveringar är alltför slorl. Enligl LO bör högst 10 % av lönesumman få
sättas av till resultatuijämningsfond och lagret få skrivas ned med högst 30
96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om införande av ell invesieringsfondssystem för egenföreiagare (allmän
investeringsreserv) har Hit etl blandat mottagande. Förslagel tillstyrks av bl.
a. SACO/SR, flertalet av näringslivets organisalioner och några slalliga
myndigheler. Den övervägande delen av de slalliga remissinslanserna liksom bl.
a. LO och TCO släller sig emellertid avvisande lill förslagel. En ofta framförd
uppfattning bland de remissinslanser som har avstyrkt förslaget är att en
allmän investeringsreserv skulle innebära alt egenföretagarna blev gynnade på
etl omotiverat sätt. Som skäl anförs alt egenföretagarnas inkomsi
enkelbeskaitas medan aktiebolagen kan utnyttja investeringsfondssyslemet endasi
lill priset av dubbelbeskattning. 1 några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>remissyttranden
uttalas vidare att den föreslagna investeringsreserven i prakliken innebär atl
egenföreiagare Hr omedelbar avdragsräii för investeringar i byggnader,
maskiner och andra anläggningstillgångar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
förslagel om upphovsmannakonlo för kulturarbetare har mött viss kritik. De
remissinslanser som är negaiiva till de föreslagna reglerna pekar pä risken för
smitioeffekler lill andra yrkesgrupper med ojämna inkomster och pä au reglerna
innebär att skattesystemet ytteriigare kompliceras. Statens kulturråd och KLYS
anför atl vissa av de föreslagna villkoren och spärrarna begränsar möjligheten
till uppskov i så hög grad att syftet med reglerna motverkas. KLYS erinrar i
del sammanhanget om sill tidigare framförda önskemål om all en särskild
ulredning lillsälls för alt se över kulturarbetarnas slällning som
rörelseidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag inledningsvis konstatera att del svenska
inkomst-skattesysiemei ger förelagen stora möjligheter atl bygga upp
obeskattade reserver. Slarka skäl talar enligl min mening för att dessa reserveringsmöj-ligheler
- kombinerade med en internationelll sett hög skattesats på redovisad inkomst -
bör behällas. Skattekrediterna ger förelagen motståndskraft mot olika
konjunkturbetingade påfrestningar. Genom alt företagen bildar och löser upp
obeskattade reserver blir deras redovisade resultat - och därmed även
skattebelastningen - jämnare än vad annars skulle ha varit fallel. Uppbyggnaden
av skatlekrediler genom nedskrivning på lager och överavskrivning på
anläggningstillgångar - ofta genom utnyttjande av investeringsfonder - påverkar
ocksä positivt förelagens tillväxt, effektivitet och internationella
konkurrensförmåga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsskatieberedningens
förslag alt den nuvarande på lagervärdet gmndade nedskrivningsrätten skall
kompletteras med en möjlighet till avsättning som baseras på lönesumman
(resultatuijämningsfond) har allmänt tillstyrkts av remissinslanserna.
Meningarna har emellertid varit delade vad gäller den lönebaserade
avsättningens storlek och i vad mån en sådan reserveringsräll skall begränsa utrymmet
för lagernedskrivning. Själv vill jag lill en början framhålla atl flera
argument kan anföras för en reserveringsmöjlighet som gmndas på företagets
lönekostnader. Del måste sålunda anses rimligt atl de löneintensiva företagen
skall kunna göra avsättningar som hjälper dem att hälla sysselsättningen uppe
om efterfrågan på företagels tjänster tillfälligt viker. F. n. måste ett
företag som saknar ned-och avskrivningsmöjligheier lillgripa egna beskattade
reserver eller träda i likvidation om företaget drabbas av förluster. Den
omständigheten att utvecklingen på arbetsmarknaden medfört att lönerna alltmer
Hit karaktären av en fast kostnad talar ocksä för införande av en lönebaserad
reserveringsräll. Jag vill slutligen framhålla att värdet av anläggnings- och
konsultföretagens tjänster ulgör en växande del av vår export. För dessa
förelag kan möjligheten att göra avsättning lill en resultatuijämningsfond
uppenbarligen få en expansiv effekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
den nu redovisade bakgrunden ansluler jag mig till beredningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
om en lönebaserad reserveringsräll. Jag kan också ansluta mig lill den av
beredningen föreslagna nivån, dvs, 20 '>!> av beskattningsårets lönekostnad.
Som beredningen föreslagil bör vidare underlaget för egenföretagarnas
avsättning lill resultatuijämningsfond uppgå lill- förutom 20 "i, av lönen
till anställd personal - 15 96 av egenföretagarens egen inkomsi före fondavsättning
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Från
näringslivets sida har kritik riktats mot förslagel att minska utrymmet för
nedskrivning på lager. Som skäl har anförts bl. a. att flertalet
exportinriktade verkstadsföretag skriver ned sina lager med mer än 50 % och all
en begränsning av lagernedskrivningen därför skulle hårdast drabba den grupp av
företag vilkas expansion är en förutsättning för exportökning och förbättrad
betalningsbalans. Denna kritik har enligt min mening en viss lyngd. Det
framslår sålunda som mindre lämpligt att genomföra ålgärder som är ägnade alt
minska reserveringsmöjligheierna för etl beiydande antal exportinriktade
företag. Man bör därför inte frånta företagen rätlen att skriva ner lager med
60 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan är då hur nuvarande
lagernedskrivning och den nya lönebaserade reserveringen skall samordnas. Jag
anser inte atl etl och samma företag skall fä möjlighet att samtidigt utnyttja
båda reserveringsmetoderna. Elt sådant syslem skulle nämligen medföra en
väsentlig uividgning av det totala reser-veringsutrymmei. Även det av elt anlal
näringsUvsorganisationer väckta förslaget all föreiagen skall fö välja mellan
nuvarande lagernedskrivning och de av beredningen föreslagna
reserveringsreglerna skulle enligl min mening medföra en för stor uividgning.
Jag föreslår i stället att ett förelag skall fä rält au antingen utnyttja den
nuvarande 60-procentiga lagernedskrivningen eller göra avsättning till
resultatutjämningsfond med ett belopp motsvarande högst 20 96 av
beskattningsårets lönekostnad. För egenföreiagare lillkommer vid del senare
alternativet 15 % av den egna inkomsten. Mitt förslag innebär ingen ökning -
men heller ingen minskning - av det sammanlagda reserveringsutrymmei så länge
lagrets värde före nedskrivning uppgår till åtminstone en tredjedel av
lönesumman. Det hell övervägande anlalel förelag Hr därför oförändrad möjlighet
atl bilda fria obeskattade reserver. Övriga företag, dvs. i huvudsak företag
med inga eller förhållandevis små lager, kommer all få ökat
reserveringsutrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhållits vid remissbehandlingen finns det viss risk för att ett fritt val
mellan lagernedskrivning och lönebaserad reservering kan ge upphov till
obehöriga skallelältnader. En verksamhet som i dag drivs av ell aktiebolag kan
exempelvis delas upp mellan bolaget och elt nybildat dotterbolag så alt all
personal anställs av moderbolaget och all lagerhantering sker i dotterbolaget.
En sådan uppdelning av verksamheten skulle - om varje bolag behandlades för sig
- innebära atl reserveringsutrymmei för den av koncernen bedrivna verksamheten
fick grundas pä såväl lagret som lönesumman. För all hindra konstruktioner av
detta slag bör därför föreskrivas au lagernedskrivning inte får ske om
företaget självt eller något närstående företag har gjort avsättning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
resultatuijämningsfond. Jag återkommer i det följande lill hur en sådan regel
bör konslrueras. I del sammanhanget avserjag också alt behandla den närmare
ulformningen av reglerna för lagernedskrivning och lönebaserad reservering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag att det nuvarande utrymmet för reguljär avskrivning på byggnader,
maskiner och andra anläggningslillgångar bör behällas har, som framgått av det
föregående, allmänl tillstyrkts av remissinslanserna. Detsamma gäller förslaget
all avsättningen lill investeringsfond Hr ökas från 40 9o lill 50 % av
årsvinsten och att investeringsfonden för skogsbruk skall slopas. Även jag delar
beredningens uppfattning på dessa punkter. Jag föreslår därför inte någon annan
principiell ändring av avskrivningssystemel än atl skogsbruksfonden avskaffas
och alt den pä årsvinsten baserade avsättningen lill investeringsfond höjs med
10 procentenheter. I detta sammanhang vill jag emellertid erinra om atl
beredningen lagl fram förslag om en relalivl genomgripande teknisk omläggning
av såväl investeringsfondssyslemet som reglerna för den ärliga avskrivningen
på byggnader och maskiner m. m. Jag återkommer slrax lill mina egna
ställningstaganden vad gäller förslaget om en teknisk översyn av lagstiftningen
om investeringsfonder. De reguljära avskrivningsreglerna kommer jag däremoi
inte atl la upp i della lagstiftningsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
beredningens förslag om en allmän invesleringsreserv har riklats kritik i
framför allt två hänseenden. För det försia har anförts att önskemålet om
likabehandling av aktiebolag och egenföreiagare inte moiiverar elt fondliknande
system för egenföreiagare eftersom enskilda personers inkomster - till skillnad
mot aktiebolagens - inte träffas av dubbelbeskattning. Man har för det andra
hävdat all den av beredningen konstruerade allmänna investeringsreserven i
realiteten ger siörre utrymme för direkiav-skrivning än investeringsfondssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill inle bestrida all dessa invändningar lill viss del är befogade. Det
förhåller sig ju sä all aktiebolagen måste redovisa vinst - och därmed i regel
beskallas - för alt etl belopp skall kunna avsällas lill investeringsfond.
Vinsten beskattas yiieriigare en gång när den delas ut lill aktieägarna.
Dubbelbeskattningen kan därför sägas vara del pris som elt aktiebolag mäste
betala för att utnyttja investeringsfondssyslemet. Mol detta resonemang kan
dock enligl min mening invändas alt en effektiv dubbelbeskattning förutsätter
all vinstmedel delas ul lill aktieägarna. Avslår ägarna från utdelning skjuls
del andra ledet av dubbelbeskattningen på framliden. Sell snävt ur bolagets
synvinkel blir resultatet i detla fall alt en investering kan, genom utnyttjande
av investeringsfondssyslemet, finansieras med delvis obeskattade medel. Denna
möjlighet saknar egenföreiagare. Till della kommer att egenföreiagaren normall
har högre marginell skatte- och avgiftsbelastning än ett aktiebolag. Denna
omständighet innebär i sig atl det ofta är ytiersi svårt för en egenföreiagare
atl finansiera en siörre invesiering med egna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill vad jag nu har anfört anser jag det befogal alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>egenföretagarna
får möjlighet alt bygga upp obeskattade reserver för framtida invesieringar.
Jag delar emellerlid den av flera remissinstanser framförda uppfattningen att
det av beredningen föreslagna systemet - vilket i princip ger egenföreiagaren
rätt alt friu utnyttja reserven under en femårsperiod efter avsättningen - är
alltför förmånligt. Reglerna för ianspräklagande av den allmänna
investeringsreserven bör därför enligl min mening uiformas på annal sätt än
beredningen har föreslagil. Det finns på denna punkt anledning att närmare
knyta an lill de regler som gäller för utnyttjande av investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all ett belopp som avsatts till investeringsfond skall få utnyttjas för viss
invesiering krävs i princip att regeringen eller annan myndighet meddelat elt
särskilt tillstånd. Investeringsfonden får alltså inte disponeras fritt av
bolaget. I syslemet finns dock en s. k. fri sektor. Denna sektor utgör 30 % av
det avsatta beloppet och får användas endasi om de mot fondavsättningen
svarande medlen hos riksbanken varit orörda i fem år. Beredningens förslag
rörande egenföretagares invesleringsreserv innebär att de hos bank inbetalade
medlen är bundna i endast fyra månader. Därefter kan medlen, som nyss nämnts,
användas fritt för investeringar under en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligl min mening bör de
allmänna invesieringsreserverna, liksom investeringsfonderna, kunna användas
som etl styrmedel för konjunkiurpo-litiken. Invesieringsreserverna bör därför i
högre grad än beredningen har föreslagil få karaktär av en bunden reservering.
Della innebär alt avsättningen inte bara, som beredningen har förordat, skall
motsvaras av en lika stor inbetalning till bank. För alt reserven skall få
utnyttjas bör dessutom krävas antingen atl viss lid förflutit frän
inbetalningsdagen eller all regeringen eller annan myndighet uttryckligen
föreskrivit att reserverna fär utnyttjas. Sådani tillstånd bör meddelas endasi
om investeringen är önskvärd med hänsyn lill lägel på arbetsmarknaden eller
andra liknande förhållanden. Tillstånden bör, för alt undvika en betungande
byråkrati, inte baseras på individuella ansökningar. I stället bör regeringen
kunna släppa invesieringsreserverna fria för t. ex. vissa slags invesieringar
som genomförs under viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
spärrade lidsperioden kan enligl min mening lämpligen bestämmas till fyra år
frän utgången av det år då den mot avsättningen gjorda bankinbeialningen
gjordes. Reserven blir därigenom spärrad i omkring fem är från
avsäitningstillfallet, dvs. ungefär lika länge som investeringsfonderna.
Därefter bör investeringsreserven kunna utnyttjas fritt för invesieringsändamål
under en femårsperiod. Detta fria utnyttjande bör gälla hela det avsatta
beloppet. Har egenföreiagaren inle fåll tillstånd att utnyttja reserven under
den spärrade perioden och har han inte heller utnyttjat reserven under den därpå
följande fria femårsperioden, bör det avsatta beloppel återföras till
beskallning. Denna återföring bör i regel ske med ett särskilt tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört innebär sammanfattningsvis atl jag ansluter mig lill
beredningens uppfattning atl en allmän investeringsreserv bör införas för
egenföreiagare. Enligt min mening bör emellertid den av beredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förordade
fria femårsperioden föregås av en ungefär lika lång spärrad period. Under den
spärrade perioden bör reserven i princip fä utnyttjas endasi efter tillstånd av
regeringen eller annan myndighet. Av skäl som jag kommer atl utveckla närmare i
ett följande avsnill anserjag dock att invesieringsreserver, som avsatts av
yrkesfiskare, inte bör spärras. 1 samma avsnitt avserjag ocksä atl redogöra för
hur den allmänna investeringsreserven tekniskt bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
av beredningen föreslagna inkomstutjämnande systemet för kulturarbelare
(upphovsmannakonto) befaras av många remissinstanser ge upphov till
smitioeffekler. Man har pekat på alt åtskilliga yrkeskategorier kan ha starkt
varierande inkomster och att särskilda regler för kulturarbetarna därför kan
föranleda kompensationskrav av olika slag. Dessa farhågor synes dock vara
överdrivna. Del råder enligl min uppfattning inle något tvivel om aU
kulturarbetarna som grupp betraktat har ojämnare inkomster och mindre
möjligheter till resultaireglerande dispositioner i form av lagernedskrivning,
avskrivning o. d. än andra grupper av enskilda företagare utom möjligen
skogsägarna. För sistnämnda kaiegori finns emellertid som bekant sedan länge
särskilda regler för inkomstutjämning, skogskontosyslemel. Mot den bakgrunden
anser jag inte att risken för smitioeffekler ulgör något hållbart argument mot
atl etl skogskontoliknande system införs även för kulturarbetarna. Om rätten
lill inkomstutjämning-som beredningen har föreslagit -knyts till ersättningar,
som den skaltskyldige uppburit i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och som skaliemässigl skall
redovisas som intäkt av rörelse, torde avgränsningen mol andra näringsidkare
och annan inkomsi inte heller vålla några prakliska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beredningens förslag om upphovsmannakonto har ocksä anmärkts att reglerna är
krångliga och försedda med sådana villkor att den åsyftade inkomstutjämnande
effekten motverkas. Jag har viss förståelse för denna kritik. Enligt min mening
går det att mildra eller hell slopa några av de föreslagna villkoren utan all
för den skull utrymme lämnas för omotiverade skatteförmåner. En uppmjukning av
villkoren medför även au systemet blir lättare att förslå och tillämpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört föreslår jag atl del av beredningen
föreslagna inkomsiutjämningssystemet för kulturarbelare skall - med vissa
modifikationer- genomföras. Jag återkommer i del följande lill den närmare
utformningen av regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
Resullaluljämning med lönekostnaderna som bas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag uttalat i del föregående bör den nuvarande på lagervärdet grundade
nedskrivningsrätten kompletteras med en på förelagets lönesumma baserad
avsättningsmöjlighet (resultatuijämningsfond). Rätlen all göra avsättning Ull
resultatuijämningsfond bör, som berec'ningen föreslagil.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbehållas
skattskyldiga som redovisar inkomsi av rörelse eller jordbruksfastighet.
Inkomsi av annan fastighet bör således inte medföra någon avsättningsrält.
Della innebär alt jag inte kan ansluta mig lill del vid remissbehandlingen
framställda önskemålet om att lönekostnader, som är hänföriiga till
fastighetsförvaltning, skall få räknas in i avsätlningsunderiagei. Till saken
hör också atl del inte är lämpligt att diskutera behovet av reserveringsutrymme
för de fastighetsförvaltande företagen ulan alt samlidigl ta ställning till
avskrivningsreglerna för byggnader och den skattemässiga behandlingen av
byggnadsrörelse. Min förhoppning äratt jag skall kunna återkomma med elt
förslag i dessa frågor senare i år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
beräkning av inkomst av penningrörelse och försäkringsrörelse har den
skaltskyldige inle rätt all - med verkan i skattehänseende - skriva ned sitt
lager med 60 96 av det lägsta av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet.
De allmänna nedskrivningsreglerna gäller inte heller vid beräkning av inkomst
av byggnadsrörelse, tomtrörelse eller handel med fastigheter. Nu nämnda
förelags lager av värdepapper, fastigheter och liknande tillgångar skall i
stället las upp till vad som framstår som skäligt med hänsyn till risk för
förlust och prisfall o. d. Detia medför att det kan vara svårt alt skilja
mellan å ena sidan lagernedskrivning som motiveras av risk för prisfall och
liknande omständigheter och å andra sidan nedskrivning som innebär en verklig
konsolidering. I fråga om dessa företag skulle därför en valfrihet mellan
lagernedskrivning och lönebaserad reservering ge upphov till besväriiga
tillämpningsproblem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den nu redovisade bakgrunden anserjag att lönebaserad reservering inte bör
tillåtas i förvärvskälla vari ingår lager av värdepapper, fastigheter eller
liknande tillgångar. Ell förelag som inle bedriver annan rörelse än t. ex.
penningrörelse, försäkringsrörelse eller tomtrörelse bör således inte kunna
avsätta medel lill resultatuijämningsfond; Bedriver elt företag industriell
lillverkning vid sidan av exempelvis penningrörelse under sådana förhållanden
att de båda verksamheterna ulgör olika förvärvskällor finns del dock inte något
som hindrar att möjligheten till lönebaserad reservering utnyttjas vid
beräkningen av inkomsten av lillverkningsrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rälten
till lönebaserad reservering bör, lika lite som lagernedskrivning, vara kopplad
lill viss företagsform. Såväl juridiska som fysiska personer bör således få
avdrag för belopp som sätts av till resultatuijämningsfond. Avsättningen bör,
som jag tidigare anfört, få uppgå till högst 20 % av lönekostnaden. En
egenföreiagare bör kunna sätta av högst ett belopp motsvarande summan av 20 96
av lönekostnaden och 15 % av den egna inkomsten. Jag återkommer strax lill
vilket inkomstbegrepp som bör användas i detla sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
lönekostnad avser beredningen summan av vad den skatiskyldige i förvärvskällan
under beskattningsåret utgett som lön till arbetstagare i pengar eller i form
av kost, logi eller bilförmän. I flera remissyttranden har framhällits att
begreppet lön bör preciseras i olika hänseenden. Ställning anses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sålunda
böra tas lill i vad män kontant ersättning och naturaförmåner till
uppdragstagare skall räknas in i avsätlningsunderiagei. En annan fråga som
måste lösas är, påpekas del, hur avsättningar för tantiem, semesterersättningar
och andra framtida löneutgifter skall behandlas. Vid remissbehandlingen har
också diskuterats hur taxeringsmyndigheterna skall kunna kontrollera underlaget
för avsättningen till resultatutjämningsfond. Svårigheter befaras kunna
uppkomma - i synnerhet vad gäller värdering av naturaförmåner - om företagets
räkenskapsår inle sammanfaller med kalenderåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag till en början framhålla att det är av stor vikt att den
lönebaserade reserveringen blir enkel att tillämpa och konlrollera. Av detta
följer atl det finns anledning att överväga om inte avsättningen till
resultatutjämningsfond kan baseras pä det belopp som ligger till grund för
företagens avgiftsskyldighet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL.
Idealet vore naturligtvis om avsättningen kunde beräknas på samma underlag som
företagens socialförsäkringsavgifter. Mot en sådan lösning talar emellertid
flera skäl. Åtskilliga företag har bmtna räkenskapsår, dvs. räkenskapsår som
inte sammanfaller med kalenderår. Socialförsäkringsavgifterna för de anställda
beräknas däremot alltid för kalenderår. För ett företag med bmtet räkenskapsår
kan därför underlaget för beräkning av det senaste kalenderårets
socialförsäkringsavgifter avsevärt avvika från företagets lönekostnader under
senaste beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan omständighet som försvårar en direkt koppling mellan avgiftsunderlaget i
socialförsäkringssystemet och den lönebaserade reserveringen är att avsättning
till resultatutjämningsfond skall gmndas på den lönekostnad som hänförsig till
viss förvärvskälla. Vid beräkningen av avsättningsbeloppet skall hänsyn alltså
tas endast till lönekostnader som utgör driftkostnad vid beräkningen av
inkomsten av den aktuella rörelsen eller jordbruksfastigheten. Lönekostnader
avseende t. ex. fastighetsförvaltning för inte medräknas och inte heller
lönekostnader som hänför sig till exempelvis penningrörelse. Motsvarande
uppdelning behöver emellertid inte göras i de uppgifter som den skattskyldige
lämnar till ledning för beräkning av sin avgiftsskyldighet enligt AFL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda leder till slutsatsen att det underiag som ligger till grund för
beräkning av socialförsäkringsavgifter i många fall inte kan utnyttjas som
underlag för avsättning till resultatutjämningsfond. En konsekvens av detta är
att det vid beräkningen av underiaget för avsättning till resultatutjämningsfond
bör övervägas att - om detta underiättar tillämpningen - använda ett annat
lönebegrepp än det som används i socialförsäkringssystemet. En sådan bedömning
ger enligt min uppfaUning till resultat att värdet av naturaförmåner inte bör
läggas till grund för den lönebaserade reserveringen. Att för exempelvis ett
företag med brutet räkenskapsår kräva en särskild värdering av de anställdas
förmåner i form av fri kost, bostad eller bil under beskattningsåret skulle
uppenbariigen ofta vålla ett bet:'dande merarbete.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
detla framslår den orättvisa som kan uppkomma mellan förelag med olika
lönestruktur vad gäller inslaget av naturaförmåner som förhållandevis lilen.
Jag föreslår därför att fondavsättningen skall grundas endasi på lön som utgår
i form av pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt
föreiagsskaiteberedningen bör avsättningen lill resultatuijämningsfond baseras
på den lön som under beskailningsäret utgetts till de anställda. Med att lönen
utgetts har beredningen avsett all lönen betalats ul till den anställde eller
pä annal sätt kommil denne till godo. Jag delar beredningens uppfattning att
avsättningsbeloppet bör grundas på den under beskattningsåret kontant utbetalade
lönen. Della innebär bl. a. atl olika slag av lönereserveringar, t. ex. tantiem
eller semesterersäitning, inle gmndar någon avsättningsrält fördel
beskattningsår då reserveringen gjorts. Tantiemet eller semesterersältningen
fär, vad gäller den lönebaserade reserveringen, beaktas först under del
beskattningsår då beloppet betalas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med lön bör i princip
avses sådan kontant ersättning som enligl 19 kap. 1 § AFL föranleder skyldighet
för den skaltskyldige atl erlägga avgift till sjukförsäkringen och folkpensioneringen.
Utgångspunkten bör således vara atl avsättning lill resultatuijämningsfond bör
gmndas på sädana ersättningar i penningar som avses i 19 kap. 1 § andra stycket
AFL. Någon reducering av avgiftsunderiaget bör inte ske av den anledningen atl
den lill vilken lönen betalats inte är obligatoriskt försäkrad enligl lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Däremot bör underlaget minskas om
avgifisplikten bortfaller pä grund av atl ersällning ulgåll till uppdragstagare
som varil bosatt ulomlands och ulfört arbeie utom rikel. i underiaget för den
lönebaserade reserveringen bör inle heller få räknas in ersättning till
arbetstagare i de fall då avgifisskyldigheten bortfaller av del skälet alt den
under kalenderåret till arbetstagaren utbetalade lönen understiger 500 kr.
Uppgår ersättningen till minst 500 kr. skall den givelvis beakias. Vid
prövningen av om 500-kronorsgränsen uppnåtts eller inte bör, som redan antytts,
<span style='text-transform:uppercase'>AFL:s </span>regler gälla, dvs.
bedömningen bör avse kalenderår. Har den skaltskyldige brutet beskattningsår
kan det därför undanlagsvis bli nödvändigl alt beakta ersättningar som betalas
ul före eller efter del beskattningsår för vilket den lönebaserade
reserveringen skall göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningar
som betalas ut till en egenföreiagare för arbete som denne utför i sin
näringsverksamhet föranleder normalt inte någon avgiftsskyldighei för den som
betalat ul ersättningen (uppdragsgivaren). Egenföreiagaren svarar normalt själv
för socialförsäkringsavgifterna avseende sin inkomsi av rörelsen eller jordbruksfastigheten.
Enligt särskilda bestämmelser i AFL kan emellertid en uppdragsgivare och en
egenföreiagare komma överens om alt uppdragsgivaren skall svara för
egenföretagarens socialförsäkringsavgifter. Har eU sådani s. k.
likslällighetsavial träffats bör ersättningen till egenföreiagaren såviii
gäller den lönebaserade reserveringen behandlas som lön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den lämnade redogörelsen framgår alt den lönebaserade reserveringen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
hänseenden kan komma all beräknas pä ell annat underlag än den skaltskyldiges
avgifter lill socialförsäkringen. Della kan ge upphov till svårigheier när
taxeringsmyndigheterna skall pröva riktigheten av yrkade avdrag för avsättning
lill resultatuijämningsfond. Svårigheterna bör emellertid inte överdrivas. I
de fall dåden skaltskyldiges verksamhet omfatlar endast en förvärvskälla lorde
- i synnerhet om räkenskapsåret sammanfaller med kalenderår - de för beräkning
av arbetsgivaravgifterna lämnade uppgiftema vara till god ledning för beräkning
av avsättningen lill resultatuijämningsfond. Arbetsgivaruppgiftema kan
givetvis vara vägledande även när den skaltskyldige har brutet räkenskapsår. 1
dessa fall kan ocksä uppgifterna i årsredovisningen om totala lönekostnader o.
d. vara av iniresse. Siörre svårigheter uppkommer om den skallskyldiges
verksamhei är uppdelad på olika förvärvskällor. Del är i en sådan situation
inte säkert all årsredovisningen innehåller några upplysningar om hur
lönekostnaderna fördelar sig mellan förvärvskällorna. I den lill
självdeklaralionen fogade rörelse- eller jordbruksbilagan finns kanske inle
heller exakt angivet hur stort förvärvskällans avdrag för lönekostnader är.
Någon annan utväg kan därför ibland inle stå till buds än alt med utgångspunkt
i den interna bokföringen söka dela upp företagets loiala lönekostnad på de
olika förvärvskällorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
lönebegrepp som jag nu redovisal bör lillämpas på lön som betalas ut från såväl
juridiska som fysiska personer. I fråga om fysiska personer (egenföreiagare)
bör, som jag tidigare nämnl, avsättningen till resultatuijämningsfond grundas
både på lönekostnaderna och inkomsten av förvärvskällan. Vad gäller beräkning
av den på inkomslen grundade avsättningen ansluler jag mig i princip lill
beredningens förslag. För en egenföreiagare som saknar anställda bör
avsättningen således grundas på den vid taxeringen till stailig inkomstskatt
beräknade inkomslen av förvärvskällan före avsättningen lill
resultatuijämningsfond och före avsättning lill allmän invesleringsreserv och
uppskov enligt reglerna om upphovsmannakonto och före schablonavdrag för
egenavgifter. Har egenföreiagaren utnyttjat möjligheten all basera
avsättningen till resultatuijämningsfond pä lön lill anställda, bör emellertid
förvärvskällans inkomsi minskas med della avsättningsbelopp innan den på
inkomstdelen grundade avsäUningen beräknas. Beräkningen av det högsla belopp
som får avsättas lill fonden måste alltså i dessa fall göras i två etapper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag alt h.ndelsbolags avsättning till resultatuijämningsfond skall
beräknas för bolaget börenligi min mening genomföras. Delsamma gäller
förslaget att förekomsten av i ullandel bosatt delägare i handelsbolag bör
utesluta avsäiiningsrätl för bolaget. Dödsbo, som skaliemässigl behandlas som
handelsbolag, bör i nu angivna hänseenden anses uigöra ett handelsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinslanser har tagit upp frågan om det finns skäl atl begränsa den
lönebaserade reserveringen i företag med en eller etl fåtal delägare. En sådan
begränsning skulle emellertid i viss mån neutralisera huvudsyftet med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avsättningen
lill resultatuijämningsfond, nämligen atl förbättra de löneintensiva
företagens möjligheter atl upprätthålla sysselsättningen i lider med vikande
konjunkturer. Enligl min mening bör utrymmet för lönebaserad reservering inle
påverkas av anlalel delägare i företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
framhållit i det föregående bordel inte vara tillåtet forell förelag att göra
avsättning till resultatuijämningsfond och samtidigt utnyttja rälten till
lagernedskrivning. Med hänsyn lill att fondavsättningen alltid skall göras
öppet i räkenskaperna anserjag alt samordningen av de båda reserveringsmetoderna
bör göras på det sättet atl elt förelag, som avsatt ell belopp lill
resultatuijämningsfond, inte får utnyttjade allmänna lagernedskrivningsreglerna.
Ett företag som begagnarsigav möjligheten till lönebaserad reservering bör
således i princip inle fä värdera lagret till lägre pris än del lägsta av
anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet, i förekommande fall efter
avdrag för inkurans. Denna inskränkning i rälien lill lagernedskrivning bör
under vissa förutsättningar utlösas även av alt etl närslående förelag yrkar
avdrag för avsättning till resultatuijämningsfond. Jag återkommer slrax lill
den närmare utformningen av sistnämnda begränsningsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill slulligen betona all del lill resultatuijämningsfond avsatta beloppet
skall återföras varje beskattningsår. Delta innebär all om lönesumman - för
egenföreiagare inkl. inkomsldelen - inle förändras så förändras inte heller det
högsla tillåtna beloppel. Minskar lönesumman eller motsvarande och har
avsättningsmöjligheten tidigare utnyttjats fullt ut medför ålerföringen en
skattebelastning för den skaltskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Särskilda frågor beträffande lagernedskrivning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att i del följande la upp elt antal av beredningen redovisade förslag som
gäller möjligheten lill lagernedskrivning i olika situationer. Inledningsvis
behandlar jag vad som bör krävas föratt den skaltskyldige skall få utnyttja
vissa tillgångar som underlag för nedskrivning. Därefter diskuterar jag om det
är lämpligt atl införa särskilda nedskrivningsregler för förbrukningsmaterial
och förrådsartiklar. I etl iredje avsnill redogör jag för min inställning lill
beredningens förslag om ålgärder mol olika former av bokslulslager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningen börden s. k. supplemenlärregel I kompletteras med en särskild
skatteflyklsregel. Denna problematik behandlas i etl fjärde avsnitt. I del
därpå följande avsnittet diskuterar jag behovel av särskilda lagervärderingsregler
för avyttrade roiposler och märkt virke. I etl sjätte avsnitt lägger jag fram
förslag om en omläggning av reglerna för värdering av lager av djur pä
jordbruksfastighet och i renskölselrörelse. Slutligen lämnar jag en kortfattad
kommentar till de föreslagna ändringarna i anvisningarna till 41 § KL</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.1 Begreppet
inneliggande varulager</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
uppfattning att leveransen i princip är den faktor som avgör om del är
.säljaren eller köparen som får utnyttja vissl varuparti som underlag för
nedskrivning har i allmänhet godtagits vid remissbehandlingen. Några
remissinstanser har dock uttalat att del i vissa fall kan finnas skäl alt
koppla nedskrivningsrätten till en annan omständighet än leveransen. Såkmda anför
Lantbrukarnils skattedelegalion att det ibland kan vara rimligt att etl
varuparti, som med stöd av elt skriftligt avtal hålls avskilt för köparens
räkning, får utnyttjas som nedskrivningsunderlag av denne trots all någon
formell leverans inte skelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till nedskrivning på visst varuparti torde f n. vara kopplad lill det
äganderättsbegrepp som normalt används inom civilrätten. Vid bedömningen av om
del är köparen eller säljaren som skall kunna utnyttja vissa lagerlillgångar
som underlag för nedskrivning får således ledning i första hand hämtas från
reglerna om separationsrätt i konkurs. Skulle för det fall atl såväl säljaren
som köparen försätts i konkurs lagret anses tillhöra säljaren bör denne därför
redovisa del sålda varupartiet som tillgäng i sill bokslut. Motsatsen bör gälla
om varupartiet skulle anses ha tillhört köparens konkursbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det inle lämpligt att - såvitt gäller rälien lill
lagernedskrivning - tillämpa etl äganderäilsbegrepp som inte har någon direkl
motsvarighet inom civilrällen. En sådan ordning skulle snarare öka än minska
tillämpningsproblemen pä detla område. Jag delar därför beredningens
uppfattning alt leveransen liksom hittills bör - om inte särskilda
civilrätlsliga regler griper in -avgöra om del är säljaren eller köparen som
skall redovisa de sålda tillgångarna i sitt bokslut. Det kan understrykas atl
min nu redovisade uppfattning inte är avsedd att medföra någon ändring i
nuvarande praxis. Någon uttrycklig bestämmelse om atl säljarens
nedskrivningsrätl upphör vid leveransen och alt köparens nedskrivningsrätl
uppkommer vid samma lidpunkt behövs därför inle. Beredningen haremellerlid, bl.
a. som en konsekvens av sitt ställningstagande vad gäller leveranstidpunktens
betydelse, föreslagil all punkt 1 av anvisningarna lill 41 § KL kompletteras
med en regel av innebörd alt säljaren skall - även om fakturering inte skelt -
som fordran redovisa värdel av avyttrade varor såvida dessa vid
beskallningsärels ulgång levererats lill den nye ägaren. Jag delar beredningens
uppfaUning atl en regel av detla innehåll minskar risken för atl en säljare
redovisar varken de sålda varorna eller fordringen som tillgång i sill bokslut.
Enligt min mening bör alllså den nämnda anvisningspunkten kompletteras på del
sätl som beredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.2 Förbrukningsmaterial
och förrådsartiklar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens uppfattning är förbrukningsmaterial och förrädsartik-lar
balansmässigl all hänföra till lager eller - i fråga om tillgångar som inte är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>s.
k. korttidsinvenlarier-iill maskiner och andra inventarier. Några särskilda
bestämmelser i KL om hur dessa tillgångar skall behandlas har inte föreslagits
av beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
taxeringsmyndigheter har i sina remissyttranden anslutit sig till de av
beredningen redovisade synpunkterna rörande den skatlemässiga behandlingen av
förbrukningsartiklar och förrådsmaierial. Organisationer med anknytning till
näringslivel har däremot ställt sig mer avvisande. I flera remissyttranden
framhålls atl någon enhellig praxis inte föreligger om hur tillgångar av nu
aktuellt slag skall redovisas i företagens balansräkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del anserjag all
del inle är lämpligt alt införa uttryckliga regler om hur förbrukningsmaterial
och förrädsartiklar skall behandlas i skattehänseende förrän de
redovisningstekniska aspekterna är bättre belysta än vad som nu är fallet.
Enligl min mening fär det därför ankomma på RSV atl - inom ramen för del
nuvarande regelsystemet - vid behov ularbela anvisningar i ämnet. Jag är
emellertid beredd atl återkomma i saken om den siluationen skulle uppkomma alt
etl bokslut, som upprättats under iakttagande av god redovisningssed, inte ulan
vidare skulle godtas vid den skattemässiga behandlingen av förbrukningsmaterial
och förrådsartiklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.3
Bokslulslager</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagil all de generella reglerna för lagernedskrivning inle skall få
lillämpas i tvä speciella situationer. Det försia fallel är då det är
underförslält all den som har levererat visst varuparti skall - direkt eller
genom förmedling av annan - återköpa partiet efter balansdagen. Del andra
fallel gäller förvärv av s. k. rörelsefrämmande lager av rå- eller stapelvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har pä del hela taget fåll etl positivt mottagande vid remissbehandlingen. I
några remissyttranden anförs dock all de föreslagna reglerna bör preciseras
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del vill jag
först framhålla aU jag delar beredningens uppfattning alt del är motiverat au
genom särskilda regler avskaffa den generella nedskrivningsrätten såviu gäller
varor som anskaffats enbart i syfte att öka den skallskyldiges obeskattade
reserver. Som påpekats av några remissinslanser har emellerlid de båda av
beredningen föreslagna beslämmelserna i stort seu samma tillämpningsområde.
Båda förslagen lar nämligen sikle på förvärv av varulager som inte behövs i den
normala verksamheten. Jag föreslår mol denna bakgrund alt de föreslagna
bestämmelserna förs samman lill en regel. I denna regel bör föreskrivas att de
vanliga nedskrivningsreglerna inle skall gälla om del pä gmnd av överenskommelse
om återköp eller annan omständighet är uppenbart atl vissa varor anskaffats för
annal ändamål än alt ingå i den skallskyldiges normala verksamhet. Är denna
begränsningsregel lillämplig bör varorna i princip inle få las upp lill lägre
värde än del lägsta av anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet, i
förekommande fall efter inku-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ransavdrag.
En lägre värdering bör dock godtas om den skaltskyldige visar att detla är
motiverat med lanke på risken för prisfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.4
Supplementärregel 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Supplemenlärregel
I är avsedd alt förhindra atl en tillfällig lagerminskning framtvingar en
upplösning och därmed en beskattning av den dolda reserven i lagret. Regeln
innebär alt lagernedskrivning flr göras med utgångspunkt i lagrets medelvärde
vid ulgången av de två föregående beskattningsåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningen har supplementärregel I missbrukats på det sältel alt varupartier i
samband med boksluten förs över mellan koncernförelag eller andra företag i
intressegemenskap. Genom sådana överföringar kan, framhäller beredningen, ell
förelag utnyttja supplementärregeln medan elt närstående förelag skriver ned
silt lager enligl huvudregeln. Den sammanlagda lagernedskrivningen blir
därigenom siörre än om verksamheten hade bedrivits av etl enda förelag.
Beredningen föreslår därför att lagrets värde vid beskattningsårets utgång
skall, såvida supplemenlärregel 1 lillämpas, ökas med värdet av evenluella
lagertillgångar som avyttrats till elt närstående förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser har förklarat sig dela beredningens uppfattning atl en
skatteflyklsregel är motiverad för atl hindra all förelag, som lillhör samma
koncern e. d., fär obehöriga skalleförmäner vid utnyttjande av
supplementärregel I. Olika meningar har dock framförts om hur en sådan spärregel
bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag anser atl del bör införas en särskild regel för atl stoppa missbruk av
supplementärregel I. Som påpekats under remissbehandlingen bör emellertid den
särskilda regeln, för att vara effektiv, konstmeras på elt annat sätt än beredningen
föreslagil. Enligl min mening bör utgångspunkten vara alt rälien alt värdera
vamlager med lillämpning av supplementärregel 1 bör prövas på koncernnivå.
Principen bör således vara all antingen skall inget eller ocksä skall samtliga
koncernföretag utnyttja supplementärregeln. Denna enhelsprincip måste dock
modifieras i tvä hänseenden. Hänsyn bör för del första tas till alt
intressegemenskap kan förekomma trots atl de skattskyldiga inte tillhör samma
koncern. Aktierna i tvä aktiebolag kan exempelvis innehas av en och samma
fysiska person. Även denna och liknande former av intressegemenskap bör
omfattas av enhelsprincipen. Å andra sidan behöver inte det förhållandet att
ell koncernförelag - men inte del andra - utnyttjar supplementärregeln med
nödvändighel innebära aU koncernen får en obehörig skaltelälinad. Någon
omotiverad skatteförmån uppnäs t. ex. inle om det inte föreligger något som
helst samband mellan de båda företagens verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
den nu redovisade bakgrunden föreslår jag atl en skattskyldig, som ingår i en
grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder, skall få utnyttja
supplementärregel 1 endasi under förulsätlning alt regeln lillämpas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
samlliga skallskyldiga som lillhör gruppen. Denna enhetliga prjncip bör dock
gälla endasi om den skaltskyldiges verksamhei har sådant samband med
verksamhet, som bedrivs av annan skaltskyldig i gruppen, alt verksamheterna
hade utgjort en förvärvskälla om de hade bedrivits av ell enda förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.5 Märkt
virke och avverkningsrätter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inte föreslagit någon ändring i fråga om den skatlemässiga behandlingen av
märkt (avverkat) virke eller rält pä grund av upplåtelse av avverkningsrätt
(roiposler). Några krav på ändringar har inte heller framställts vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om rälten atl
utnyttja rotposter som underiag för nedskrivning har däremot berörts i några
yttranden över en inom budgetdepartementet upprättad promemoria (Ds B 1978:2)
Beskattning av skogsbruk Qfr prop. 1978/79:204 s. 348 O-1 det sammanhanget
framhålls bl. a. alt det är angelägel för sågverk och andra uppköpare av
roiposler alt kunna skriva ned värdet av en upplåten avverkningsrätt enligt de
allmänna nedskrivningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föregen
del ansluter jag mig till företagsskalleberedningens uppfattning atl del saknas
anledning atl ändra reglerna för nedskrivning av märkt (avverkat) virke. Kan
sådant virke inle las i anspråk för säljarens (skogsägarens) skulder synes
del, som beredningen påpekat, rimligt atl ulgå frän atl virket skall behandlas
som levererat virke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
ändring av den skattemässiga behandlingen av räll på grund av upplåtelse av
avverkningsrätt behövs enligl min mening inle heller. En allmän räll för
rolposlköpare alt skriva ned sill förvärv med 60 96 av del avtalade priset skulle
- med hänsyn bl. a. till att någon utåt synlig ålgärd med skogen inle
utförs-kunna ge upphov till besväriiga kontrollproblem. Hänsyn mäste också las
till att en skogsägare inte behöver ta upp ersättning för en avyttrad rotposi
lill beskattning förrän ersättningen betalas ut (punkl 1 fjortonde stycket av
anvisningarna till 41 § KL). En allmän nedskrivningsrätt pä roiposler skulle
därför kunna ge upphov lill transaktioner av skatteflykts-karaktär. Min
slutsats blir alt nedskrivning av rätt pä grund av upplåtelse av avverkningsräu
liksom hittills bör komma i fråga endasi om köparen kan visa alt etl prisfall
inträffat eller all del föreligger risk för prisfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.6 Värdering
av djur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allmänna reglerna för beräkning av inkomsi av rörelse och jordbruk leder lill
atl den nominella värdeökning, som lagret är utsatt för på gmnd av ökning av
prisnivån, träffas av beskattning. Delta sker i samband med avytiringen av
lageriillgångarna. Beträffande lager av djur i jordbruk kan emellertid
värdetillväxten beskattas successivt även om djuren inte säljs. Detla beror på
alt lagervärderingen sker med utgångspunkt i de genomsnitts-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>priser
som åriigen fastställs av RSV (punkt I femte stycket av anvisningarna till 41 §
KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har mol den nu redovisade bakgrunden föreslagit att, såviii gäller lager av
siamdjur, lagervärderingen skall göras så atl värdestegringen beskattas ungefär
i lakl med atl djuren omsätts. Delta kan enligl beredningen åstadkommas genom
atl djuren får tas upp lill de av RSV fastställda värdena för del löpande
beskattningsåret eller för någol av de fem närmasl föregående beskattningsåren.
Del av den skallskyldige valda värdel fär sedan ligga lill grund för
nedskrivning enligt de generella nedskrivningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser delar beredningens uppfattning att de nuvarande bestämmelserna
för värdering av stamdjur kan leda lill atl orealiserade vinster måste las lill
beskattning. Den av beredningen anvisade metoden för atl komma lill rälla med
della problem har dock mottagits negativt. En allmän uppfattning bland
remissinstanserna är att del åsyftade resultatet kan uppnås med enklare regler
än beredningen föreslagit. Vid tillämpning av beredningens förslag mäsle
nämligen siamdjur skiljas frän omsättningsdjur och nyuppsättning av djur från
ersättningsanskaffning av djur. Sädana gränsdragningar vållar emellertid,
framhålls del. erfarenhetsmässigt myckel stora problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föregen
del kan jag ansluta mig lill uppfaltningen att de värderingsregler som f n.
tillämpas för lager av djur i viss utsträckning kan leda till ell
beskallningsresullat som strider mot allmänt vedertagna principer. Jag delar
därför beredningens åsikt all de nuvarande reglerna bör ändras. Den av
beredningen föreslagna metoden skulle emellertid, som påpekats vid remissbehandlingen,
vara ytterst svär att tillämpa. Enligt min mening måste en enklare lösning
väljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
varulager värderas normall enligl lägsta värdels princip. Delta innebär atl
lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återanskaffningsvärdet.
1 fråga om lagerlillgångar, som den skallskyldige själv tillverkat, anses som
anskaffningsvärde de direkta tillverkningskostnaderna (materialkostnader och
arbetslöner)ökade med ell skäligt tillägg förde indirekta koslnaderna. Hänsyn
behöver inte tas lill ränta på eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
lägsta värdets princip skulle lillämpas vid värdering av djur, som uppförts av
den skallskyldige, skulle värdel grundas pä de direkta och indirekta
uppfödningskoslnaderna. Alt beräkna dessa kosinader är självfallel en myckel
svär uppgift. Del råder dock inle någol tvivel om all en värdering enligl
lägsta värdets princip i regel skulle ge ell lägre värde än de av RSV på basis
av de löpande marknadspriserna fastställda värdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
fär enligt min mening anses rimligt alt den för lager av djur i
beskattningshänseende godtagna värdenivån inle bör vara högre än den nivå som
gäller för lagertillgångar i allmänhel. Atl i fråga om djur tillämpa lägsta
värdets princip är emellerlid, som nyss antytts, uteslutet av praktiska skäl.
Jag föreslår därför alt den önskade nedsättningen av värdenivån på djur uppnås
på så sätl alt anknytningen lill djurens marknadspris slopas. Värdena bör i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stället
baseras på den genomsnittliga produktionskostnaden för olika slags djur. Denna
värdering, som i försia hand bör la sikte på djurens vikt och ålder, bör
baseras på det kostnadsläge - uttryckt i nominella termer - som gällt underden
tid då djuren fötts upp. Värdena bör fastställas av regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, av riksskalleverkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av RSV fastställda värdena får enligt nu gällande regler inte lillämpas i fråga
om särskilt dyrbara avelsdjur. Sådana djur skall i stället tas upp till lägst
40 96 av djurens allmänna saluvärde. Denna princip bör enligt min mening
lillämpas även i framtiden. Jag vill emellertid undersiryka att denna
värderingsregel främsi gäller djur som den skattskyldige förvärvat från en
utomstående uppfödare. Ulgångspunkt för värderingen av avelsdjur blir därför i
prakliken normall det fakliska anskaffningspriset. Är del allmänna saluvärdet
lägre på bokslutsdagen bör dock värderingen självfallet grundas på della lägre
värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
nu redovisade förslag - vilket bör gälla även belräffande renskötselrörelse-lorde
normalt medföra all utrymmet förskaltekrediterblir i stort sett lika stort
oberoende av om lagret består av djur eller andra tillgångar. I en speciell
situation kan emellerlid de föreslagna reglerna leda lill en alltför låg
värdering. Jag syfiar på del fallel atl den skatiskyldige inle själv svarat för
uppfödningen utan köpt djuren från en utomstående. Här kan en på den
genomsnittliga produktionskostnaden baserad lagervärdering ge möjlighet till en
omotiverat stor engångsnedskrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är dock förhållandevis
sällsynl all en skaltskyldig på en gång förvärvar en hel kreatursbesättning e.
d. lill marknadspris. Är så fallel torde f. ö. den skallskyldige endasi i
undanlagsfall ha behov av att utnyttja hela nedskriv-ningsulrymmel under de
försia innehavsåren. Till della kommer att den naluriiga omsättningen av djur
medför atl en teoretiskt sell för slor lagerreserv relativt snart återförs lill
beskattning. Av dessa skäl är det enligl min mening försvarbart alt avslå frän
en specialregel för nyuppsällningsfal-len. Framhållas kan också alt en regel
som begränsar nedskrivningsrätten i de fall dä den skaltskyldige köpt etl eller
flera djur lill marknadspris ofrånkomligen skulle bli svår alt tillämpa.
Erfarenheterna från den lidigare tillämpade kontantmässiga redovisningen av
jordbruksinkomsler visar nämligen atl det i praktiken är ytterst svårt all
skilja mellan nyuppsättning och ersättningsanskaffning av djur. De fastställda
genomsnittliga produktionsvärdena bör således - bortsett från dyrbarare
avelsdjur - få lillämpas även när den skaltskyldige inle själv svarat för
uppfödningen av djuren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2.3.7
Ändringama i anvisningarna till 41 § KL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
punkl 1 försia stycket av anvisningarna till 41 § KL gäller som huvudprincipall
det i den skaltskyldiges bokföring redovisade resultatet skall ligga lill grund
för den skattemässiga inkomstberäkningen. Normalt avviker den i bokföringen
angivna vinsten eller föriusten från den vid taxeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fastställda
nettointäkten eller underskottet av förvärvskällan. I bokföringen kan exempelvis
finnas intäkter som inte är skattepliktiga och kostnader som inte är
avdragsgilla. Lagret kan vidare ha tagits upp till lägre belopp än som kan
godtas i skattehänseende. Bestämmelser om hur det bokförda resultatet skall
jusieras till det skattemässiga inkomstbegreppet finns i tredje-sjuttonde
styckena i nämnda anvisningspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening bör de nuvarande reglerna i punkl 1 av anvisningarna till 41 § KL
delas upp på tre anvisningspunkter. En sådan uppdelning medför den fördelen att
regler som systematiskt sett hör ihop kan samlas i en enda anvisningspunkt.
Uppdelningen - som även gör det lättare alt överblicka detla onekligen ganska
komplicerade regelsystem - bör enligt min uppfattning genomföras på följande
säll. Punkt I bör reserveras för de beslämmelser som anger hur del bokförda
resultatet skall justeras med hänsyn lill förekomsten av skattefria intäkter
och inte avdragsgilla kosinader o. d. I punkl I bör vidare föreskrivas vad som
skall hända om de i bokföringen tillämpade principerna för periodisering av
inkomster och utgifter inte överensstämmer med motsvarande skatlerältsliga
principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
generella reglerna om lagernedskrivning bör tas in i en ny anvisningspunkt
(punkl 2). Denna anvisningspunkt bör också innehålla bestämmelser om konlraktsnedskrivning.
De särskilda nedskrivningsregler som skall tillämpas i fråga om lager av
värdepapper, fastigheter och liknande tillgångar bör ocksä samlas i en särskild
anvisningspunkt (punkt 3). De nuvarande punkterna 2 och 3 bör i följd av della
betecknas som punkl 4 resp. punkt 5. Den nya dispositionen av anvisningarna
till 41 § KL ger upphov lill konsekvensändringar i 29 § I mom., punkt 10 av
anvisningarna lill 24 §, punkt 8 av anvisningarna lill 25 § och punkl 4 av
anvisningarna till 29 § KL samt i punkl 2 av anvisningarna lill 3 och 4 §§
lagen om statlig förmögenhetsskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna bestämmelsema i punkt 1 överensstämmer sakligt sett med molsvarande
beslämmelser enligt anvisningspunktens nuvarande lydelse. Del nya femte slyckel
har dock inte någon molsvarighet i nuvarande regler. Somjag framhållit i del
föregående lorde dock den föreslagna bestämmelsen om alt säljaren skall
resullatredovisa värdel av varor som på bokslutsdagen har levererats till ny
ägare inte innebära någon ändring i förhållande lill nuvarande praxis.
Bestämmelsen har således främst karaktären av ett förtydligande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya punkten 2 innehåller, som nyss nämnts, de allmänna nedskrivningsreglerna.
De fyra första styckena överensstämmer, bortsett från språkliga ändringar, med
motsvarande regler i nuvarande punkt 1.1 femte slyckel finns de föreslagna
reglerna om del lägsta tillåtna värdet på lager av djur. Reglerna har
beskrivits utförligt i etl lidigare avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av sjätte stycket har supplemenlärregel I inte ändrats i annan mån än
vad som betingas av de nya värderingsreglerna för djur. Skattefly kls-regeln i
sjunde slyckel är emellerlid ny. Begreppet intressegemenskap bör här</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
samma betydelse som i 57 !; 3 mom. KL. Regeln innebär att ett företag, som
yrkar atl få värdera sitt lager med tillämpning av supplementärregeln, inte kan
fä bifall till silt yrkande om ett eller flera närstående förelag värderat sina
lager enligt huvudregeln. Med närslående företag avses i della sammanhang -
utöver kravet på intressegemenskap - atl det andra företaget funktionellt selt
slår den skaltskyldige så nära alt verksamhelerna hade utgjort en enda
förvärvskälla om de hade bedrivits av ett enda förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åttonde
stycket innehåller supplementärregel 11. Liksom hittills bör supplementärregel
I och supplementärregel 11 inle H tillämpas samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatteflykisregeln
i nionde slyckel bör enligl min uppfattning användas med försiktighet. Regeln
skall t. ex. inte H hindra etl företag alt ta upp en ny verksamhetsgren. Syftet
med beslämmelsen är i första hand atl hindra all skattskyldiga Hr obehöriga
skattelättnader genom att kort före bokslutsdagen förvärva lagerbevis eller
andra handlingar som representerar visst varuparti. Vid bedömningen av om
varorna anskaffats för annal ändamål än att ingå i den normala verksamhelen
bör, som framgår av lagtexten, hänsyn tas lill förekomsten av ålerköpsklausul
eller liknande avtal. Av betydelse är också om varorna faktiskt har levererats
lill den skaltskyldiges lagerlokaler och hur lång lid den skaltskyldige
innehaft varorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag framhållit flera gånger i del föregående kan den skattskyldige, såvitt
gäller viss förvärvskälla, inte utnyttja de allmänna lagernedskrivningsreglerna
och samtidigt yrka avdrag för avsättning till resultatuijämningsfond. Enligt
tionde stycket skall konflikten mellan dessa båda reserveringsmöjlig-heter
lösas på det sättet alt rälten lill nedskrivning bortfaller om yrkande
framställs om avdrag för sådan fondavsättning. Önskar den skaltskyldige
utnyttja rälien lill lönebaserad reservering Hr lagret i princip inle las upp
lill lägre värde än del lägsta av anskaffnings- och återanskaffningsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i elfte stycket om au den skattskyldiges rätt till lagernedskrivning påverkas
av närslående förelags yrkande om avdrag för avsättning till
resultatutjämningsfond är konstruerade på samma sätt som motsvarande
bestämmelser rörande rätten alt utnyttja supplemenlärregel I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i tolfte och trettonde styckena överensstämmer med molsvarande bestämmelser i
nuvarande punkl </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i den nya punklen 3 molsvarar med några ändringar av språklig nalur nuvarande
åttonde och nionde styckena av punkl 1. Jag föreslår således inte någon ändring
av reglerna om nedskrivning av värdepapper, fastigheter och liknande
tillgångar. Någol behov av koppling mellan dessa nedskrivningsregler och
avsättning till resultatuijämningsfond föreligger inle. Som lidigare
framhållits bör nämligen enligl min mening lönebaserad reservering över huvud
taget inte förekomma om förvärvskällans lager hell eller delvis beslår av
värdepapper, fasligheler eller liknande tillgångar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.4
Avsättning lill allmän investeringsfond fniedning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagit au den andel av årsvinsten som bör H sättas av till
investeringsfond skall höjas från nuvarande 40 96 lill 50 % och all
investeringsfonden för skogsbruk slopas. Enligl beredningen bör vidare det
belopp som skall betalas in pä räntelösl konto hos riksbanken höjas frän
nuvarande 40 resp. 46 96 lill 50 96 av det belopp som avsatts till investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av del föregående (avsnitt 2.2.1) delar jag beredningens uppfattning i
nu nämnda hänseenden. Investeringsfonden för skogsbruk bör således avskaffas
samlidigl som den på årsvinsten baserade avsättningen bör höjas med lio
procentenheter. Föratt fondavsättningen skall vara avdragsgill bör vidare ett
belopp motsvarande hälften av del avsatta beloppet betalas in på räntelösl
konto hos riksbanken. Denna insätlningsnivå bör gälla såväl aktiebolag som ekonomiska
föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har vidare lagt fram förslag om ett stort antal ändringar av teknisk nalur.
Sålunda bör enligt beredningen för sen inbetalning lill riksbanken i viss
utsträckning kunna godtas. Vidare skall ansökan om tillstånd all la investeringsfond
i anspråk vara åtföljd av yttrande från arbetslagarna. Den nuvarande formen av
tillstånd som begränsas lill 75 96 av fonden och 75 96 av investeringskostnaden
föreslås slopas. Den beslulande myndigheten skall ha frihel alt beslämma om
invesieringsavdrag skall medges eller inle. Om avdrag medges, skall del uigöra
20 96 av kostnaden för maskiner och andra inventarier och 10 96 av kostnaden
för andra ändamål. Uiöver de ändamål för vilka investeringsfonder enligt
gällande beslämmelser Hr användas, föreslår beredningen all fonderna skall H
användas för forsknings- och utvecklingsarbete samt för utbildning av
anställda. Enligt beredningen bör kravet pä effektiv beskattning vid återföring
av investeringsfond slopas. Å andra sidan menar beredningen att tillägget vid
återföring bör höjas från 10 96 lill 20 96. Möjligheten all överföra fonder
mellan koncernförelag föreslås utvidgad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av beredningen företagna lekniska översynen av investeringsfondssystemet har
mottagits positivi vid remissbehandlingen. Från näringslivets sida har dock
framförts krav på all även övriga fondsystem inom skattelagstiftningen skall
bli föremål för en liknande översyn. En remissinstans tar särskilt upp behovel
av ändringar i förordningen (1954:40) om särskild investeringsfond för
avyttrat fartyg. Enligt denna remissinstans bör de ändamål som sådan fond Hr
användas för utvidgas och dessutom bör en möjlighei tillskapas atl omvandla
farlygsfond till allmän investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag först uttala alt jag i huvudsak godtar de ändringar av
teknisk karaklär som beredningen föreslagil. Dessa ändringar kräver i sig
beiydande ingrepp i lagen (1955:256) om investeringsfonder för
konjunktur-utjämning, KIL. Vid min genomgång av den nuvarande lagen har jag
funnit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
angeläget atl göra ganska omfattande språkliga ändringar. Till della kommer att
de föreskrifter av administrativ natur som finns i den nuvarande lagstiftningen
bör föras över till en särskild lillämpningsförordning. Mot denna bakgrund anserjag
atl del nya regelsystemet bör las in i en ny lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Investeringsfonder bör
även i fortsättningen i försia hand användas som elt konjunkturpolitiskt medel.
Liksom hittills bör fonderna också kunna användas i regionalpolitiskt syfte
och för att stimulera långsikliga investeringar av särskild betydelse för
sysselsällningen och för ulvecklingen av landets näringsliv. Dessutom bör
syslemet ses som ett medel all stimulera företagens allmänna tillväxt och
konsolidering. För alt markera all fonderna sålunda inle bara skall utgöra ett
styrmedel för konjunkturpoliliken bör de benämnas allmänna investeringsfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
direktiven skulle beredningen pröva om några fördelar i form av överskådlighet
och enkelhet i tillämpningen kunde vinnas genom att regelsystemet för olika
slag av fondinsiitul vid beskattningen samordnas och sammanförs. Beredningen
har emellerlid inle inom given tidsram haft möjlighet alt pröva behovet av
samordning inom fondlagstiflningen. Frågan om en översyn av lagstiftningen om
fartygsfonder, äleranskaffningsfond för fastighet, nyanskaffningsfond m. m. kan
därför inle tas upp i detta lagstiftningsärende utan Hr prövas i elt senare
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan antytt att jag i slor utsträckning ansluter mig till de av
beredningen föreslagna tekniska ändringarna. De justeringar i förhållande till
beredningens förslag som jag förordar i det följande är främsi av redaktionell
karaktär. Min kommentar lill beslämmelserna, vilken anknyler lill lagförslagets
disposition, kan därför göras relativt kortfattad. I övrigt Hr jag hänvisa till
belänkandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde
(1 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
KIL är rätten lill avdrag för avsättning till investeringsfond förbehållen
svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk sparbank. Begreppel
aktiebolag innefaltar också bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Avdraget
skall göras vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beredningens förslag
innebär inte någon ändring av den krets skattskyldiga som omfattas av
avdragsräuen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinslanserna
har i allmänhel inle haft något au erinra mol del av beredningen föreslagna
tillämpningsområdet. I eit yttrande anförs dock att även häradsallmänningar bör
ges möjlighet att sälta av belopp lill investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag atl den krets av juridiska personer som enligt gällande
lagsliftning Hr göra avsättning lill investeringsfond inte nu bör utvidgas.
Denna fräga kan emellertid tas upp lill förnyat övervägande sedan ställning
tagits till bl. a. frägan om en enhellig skattesats för juridiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. krävs som villkor för att ett företag skall fö avdrag för avsättning till
investeringsfond atl företaget har rätt alt tillämpa reglerna lör räkenskapsenlig
avskrivning eller att taxeringsnämnd eller skatterätt särskilt medgett avdrag
för fondavsättningen. Villkoret finns inte med i beredningens lagförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
prakliken torde nästan alla förelag som sätter av belopp till investeringsfond
tillämpa räkenskapsenlig avskrivning. Tillämpning av en sådan
avskriv-ningsmelod bör emellertid inte vara avgörande för avdragsräii. Vad som
däremot är väsentligt är att ordnad bokföring finns. Del önskemålet är uppfyllt
belräffande den krets skattskyldiga som omfattas av avdragsrätlen, eftersom
dessa skattskyldiga är bokföringsskyldiga enligt den nya bokföringslagen
(1976:125). Del nuvarande villkoret om räkenskapsenlig avskrivning behövs
därför inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är f n. oklart i vilken förvärvskälla ett företag som bedriver flera rörelser
eller flera jordbruk skall göra avdrag för avsättning lill investeringsfond.
För all undanröja denna oklarhet förordar jag, i enlighel med beredningens
förslag, atl avdragei skall göras i den förvärvskälla vars nettointäkt före
avdraget är högst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beräkning
av avdraget (2 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. finns del två olika investeringsfonder för konjunktumljämning, dels
investeringsfond för skogsbruk, dels investeringsfond för rörelse. Avdrag för
avsättning lill skogsfond medges med högst 10 96 av den för beskattningsåret
redovisade brultoiniäkten av skogsbruk medan avdrag för avsättning lill
rörelsefond Hr uppgå till högst 40 96 av årsvinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningen bör investeringsfonden för skogsbruk och investeringsfonden för
rörelse slås ihop lill en gemensam fond. Avsättning lill denna fond skall H ske
med högst 50 96 av årsvinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare framhållit delar jag - liksom prakiiski tagel samtliga
remissinstanser - beredningens uppfattning atl de skäl som ursprungligen
motiverade införandel av särskilda skogsfonder inle längre är bärande. Ell
slopande av skogsfonderna innebär vidare en påtaglig förenkling av investeringsfondssyslemet.
Mot denna bakgrund ansluter jag mig lill beredningens förslag all
investeringsfond för skogsbruk och investeringsfond för rörelse förs samman
lill en gemensam fond. Denna fond - den allmänna investeringsfonden - bör
kunna användas för invesieringar i såväl jordbruk och skogsbruk som rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluler mig också till beredningens förslag att den andel av årsvinsten som
Hrsäilasav till investeringsfond bör ökas från nuvarande 40 96 till 50 96. Med
hänsyn till delta torde avskaffandet av investeringsfonden för skogsbruk i
praktiken inte innebära någon begränsning i avsältningsrätien för del fåtal
förelag som har gjorl avsättning till sådan fond.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
årsvinst förstås företagets resultat enligt fastställd balansräkning efter
avdrag för avskrivningar, tantiem m. fl. poster som utgör omkostnader i
rörelsen men ulan avdrag för avsättning till reservfond, disposiiionsfond,
investeringsfond m. fl. poster. Avsättningen kan sålunda sägas baseras på
vinsten efter bokslutsdispositioner (bortsett från investeringsfondsavsättningen)
men före skatt och vinstdisposiiioner. Beredningen föreslår inte någon ändring
på denna punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
ställningstagande i denna fråga har i allmänhet lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Några remissinslanser som företräder näringslivet påpekar
dock att fömansaktiebolag i regel inle redovisar någon skattepliktig inkomst av
verksamhelen. 1 stället söker företagsledaren la ul bolagels vinst i form av
lön. Enligt dessa remissinstanser bör en möjlighet öppnas för ell sådani
aktiebolag atl göra avsättning lill investeringsfond oberoende av om bolaget
redovisar vinst eller inte. Andra remissinstanser anser det vara omotiverat alt
fondavsättning skall fä grundas på skattefria inkomster och inkomster
hänförliga till andra inkomstslag än jordbruksfastighet och rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del för jag
anföra följande. Avsättning lill investeringsfond för rörelse baseras inte på
den vid taxeringen beslämda nelioiniäkien utan på den i bokslutet redovisade
årsvinsten före skatter och fondavsättningar. Detia medför all inle endast
inkomsi av rörelse eller jordbruksfastighet ulan även inkomster hänföriiga Ull
annat inkomstslag kan läggas till grund för avsättningen. Del saknar också
betydelse om årsvinsten helt eller delvis avser skattefria intäkter, exempelvis
realisationsvinster eller utdelning frän dollerbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Etl av
invesleringsfondssysiemets syften är atl molverka de ölägenheter av såväl
samhällsekonomisk som förelagsekonomisk natur som blir följden om ett förelag,
som för hög vinst ell är, av skatteskal anser sig tvunget att lidigarelägga
sina investeringar. Det kan därför synas omotiverat alt även skattefri del av
årsvinsten för ingå i avsätlningsunderiagei. Å andra sidan skulle en koppling
mellan avsätlningsunderiagei och en skallemässig bedömning av vissa intäkts-
och kostnadsposter medföra ölägenheter för föreiagen. Dessa kan då inle i
samband med fondavsättningen och den därmed sammanhängande inbetalningen lill
riksbanken med säkerhet bedöma hur slor avsättning som kan göras. Tillämpningen
av investeringsfondssyslemet kommer därmed all försvåras. Mol denna bakgrund
bör enligl min mening del nuvarande på årsvinsten baserade
avsätlningsunderiagei inle ändras. 1 tydlighetens iniresse har dock
definitionen av avsätlningsunderiagei formulerats på etl nylt sätl. Jag anser
vidare att det inte bör komma i fråga atl tillämpa särskilda avsättningsregler
för fömansaktiebolag. Även för sådana förelag skall avsättningen således
grundas på den i bokslutet redovisade årsvinsten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inbetalning lill riksbanken m. m. (3 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att en fondavsättning skall vara avdragsgill krävs f
n. att viss del av avsättningen, nämligen 46 96 för aktiebolag, sparbank och ekonomisk
förening som ingårijordbrukskas.serörelsen saml 40 96 för annan ekonomisk
förening, sätts in på särskilt konto i riksbanken, öm ett mindre belopp
inbetalas, skall inte avdragei i dess helhet vägras ulan i stället reduceras
lill det belopp som svarar mot den gjorda inbetalningen. Beloppel skall betalas
in efter ingången av det beskattningsår som avsättningen avser och senast den
dag då förelaget skall avlämna allmän självdeklaration för beskaiiningsårei.
Föreligger särskilda skäl kan regeringen medge all inbetalning görs vid en
senare lidpunkl än nyss sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen föreslår atl inbelalningskvoten skall höjas
lill 50 96 för samtliga skallskyldiga. Enligl beredningen bör vidare en
inbetalning som har gjorts för sent kunna godtas om den har gjorts senast den
30 juni under taxeringsåret. För atl motverka att förelagen medvetet
senarelägger sina inbetalningar till riksbanken föreslår beredningen att
företaget skall betala en särskild avgift om betalningen görs efter
deklaraiionsdagen. Enligl beredningen bör avgiften bestämmas till 1 96 om
inbetalningen gjorts högst en vecka för sent. Har beloppet betalats in senare
skall avgift utgå med 4 96 av beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag beträffande inbelalningskvoten har
godtagits eller lämnats utan erinran av samlliga remissinslanser med undantag
för fullmäktige i Sveriges riksbank, som anser del befogat med en ännu siörre
höjning av inbelalningskvoten. Förslaget all för sen inbetalning lill
riksbanken skall kunna godtas har vid remissbehandlingen i princip mottagits
positivi. Några remissinslanser har dock riktal kritik mol avgiftssystemets
konstruktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föregen del ansluler jag mig lill förslagel att
inbelalningskvoten skall höjas till 50 % av del avsatta beloppel och avse
samtliga skattskyldiga. Den nuvarande differentieringen mellan aktiebolag och
flertalet ekonomiska föreningar bör således upphöra atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom hittills bör gälla all inbetalning lill riksbanken
är en nödvändig förulsätlning för atl avdrag skall medges för fondavsättningen.
Huvudregeln bör även i fortsättningen vara all de inbetalade medlen skall vara
riksbanken till hända senasi den dag då företagel senasi skall avlämna allmän
självdeklaration för det beskattningsår som avsättningen avser. I enlighet
m.ed beredningens förslag bör emellertid, om företaget begär del, en
inbetalning som har gjorts senare än enligl huvudregeln kunna godtas. För atl
inle taxeringsnämndernas arbete skall försvåras bör dock inbetalningen ulan
undantag ha verkställts senast den 30 juni under taxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all undvika alt företagen avsiktligt senarelägger sina
inbetalningar lill riksbanken bör förelaget få belala en särskild avgift om
belalning görs efter den dag då förelaget haft atl senast avlämna sin allmänna
självdeklaration. Jag delar beredningens uppfattning att avgiften bör bestämmas
till 1 96 om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inbetalning
har gjorts högst en vecka för sent. Har inbetalning gjorts ännu senare bör
avgift ulgå med 4 % av det för sent inbetalade beloppet. Avgiften skall betalas
till länsslyrelsen. Den bör inte vara avdragsgill vid inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är lämpligt all elt förelag, som betalar in medlen till riksbanken efter
deklaraiionsdagen men senast den 30 juni under laxeringsårei, samlidigl betalar
in den särskilda avgiften lill länsslyrelsen. Har avgiften inle eriagts, skall
länsslyrelsen förelägga förelaget atl inom viss lid inbetala det belopp som
fattas. Efterkommer företaget inte föreläggandet skall avgiften drivas in
enligl beslämmelserna i uppbördslagen (1953:272). Restavgift utgår då på beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillståndsgivning
(4 och 7 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
KIL finns del två former av tillstånd atl ta investeringsfond i anspråk,
tillstånd enligl 9 § 1 mom. och tillstånd enligt 9 § 3 mom. Bestämmelserna i 9
§ 1 mom. bygger på del grundläggande syftel med investeringsfonder, nämligen
atl fonderna skall vara generellt frisläppta under konjunktursvackor, öm
fonderna får utnyttjas enligl detla moment, kan förelagen använda 100 96 av
investeringsfonden för hela investeringskostnaden. Dessulom får företagen etl
investeringsavdrag med 10 96 av det fondbelopp som har tagils i anspråk för
investeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 9 §3 mom., som infördes genom lagstiftning är 1959, ger regeringen befogenhel
alt medge alt investeringsfond las i anspråk under längre lid än en lågkonjunktur.
Förutsättningen för ell sådani beslul är att del med hänsyn till lägel på
arbetsmarknaden och andra förekommande omständigheter är av synneriig vikt för
det allmänna att viss investering sätts i gång. Tillstånd enligl 9 § 3 mom. får
avse högst 75 96 av investeringsfonden och högst 75 96 av
investeringskostnaden. Invesieringsavdrag medges inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
skilde sig tillstånd enligl 9 § I mom. och 9 § 3 mom. i ytteriigare eu avseende
från varandra. Tillstånd enligt 9 § 1 mom. fick endasi avse befintliga fondmedel,
dvs. fondavsättningar som prövats vid inkomsttaxeringen. Däremot har tillstånd
enligt 9 § 3 mom. ända sedan bestämmelsens tillkomst kunnat avse också belopp
som framdeles avsätts till investeringsfond. Ett tillstånd alt utnyttja
framlida avsättningar enligt 9 § 3 mom. gavs i form av ett preliminärt beslut
att medlen fick tas i anspråk. Om sådant preliminärt beslut meddelats skulle
arbetsmarknadsstyrelsen - sedan uppgift inkommit om att avsättningen godtagits
- bekräfta det preliminära beslutet med elt slutligt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagstiftning år 1978 (prop. 1978/79:50 bil. 2, SkU 1978/79:19, rskr
1978/79:107, SFS 1978:954) infördes en möjlighet aU lämna tillstånd enligt 9 §
I mom. också för framtida fondavsättningar. Samtidigt slopades indelningen i
preliminära och slutliga beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens uppfattning bör skillnaden mellan tillstånd enligt 9 § 1 mom. och
9§ 3 mom. inte längre upprälthållas. Även 75 96-spärrarna föreslås därför
slopade. Beredningen menar att regeringen eller - efter regeringens förordnande
- arbetsmarknadsstyrelsen skall ha frihet alt beslämma om även framtida
avsättningar till investeringsfond skall få las i anspråk och om
investeringsavdrag skall medges eller inle. Om investeringsavdrag medges, skall
del uppgå lill 20 % av kostnaden för maskiner och andra inventarier och 10
"6 av kostnaden för andra ändamål. Enligt förslagel skall vidare ansökan
om. tillstånd alt ta i anspråk investeringsfond vara åtföljd av yttrande från
arbetstagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
atl tillstånd alt använda investeringsfond alllid skall avse 100 96 av fonden
har tillstyrkis eller lämnats ulan erinran av samlliga remissinslanser. Även
bestämmelserna om investeringsavdrag och kravet pä yttrande frän arbetstagarna
har godtagils av det helt övervägande antalet remissinstanser. Några av
näringslivels organisationer anser dock all det inte finns anledning all just
pä skatteområdet införa beslämmelser om obligatoriskt hörande av arbetstagare
för atl ell förelag skall kunna använda investeringsfondssyslemet på avsett
sätt. 1 stället bör frågan om arbetslagarnas medverkan är nödvändig eller
önskvärd regleras genom medbestämmandelagarna eller i avtal mellan
arbetsmarknadens parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluler jag mig lill beredningens uppfattning att den nuvarande
skillnaden mellan tillstånd enligt 9 § 1 mom. och 9 § 3 mom. inte längre bör
upprätthållas och all tillstånd atl ta investeringsfond i anspråk alltid skall
avse 100 96 av fonden. Av första slyckel framgår sålunda att tillstånd alt
använda investeringsfond kan meddelas om lägel på arbelsmarknaden eller andra
förhållanden moiiverar det. Med arbetsmarknadsskäl avses inle bara generellt
vikande sysselsättning utan även sysselsällningssvårighe-ler inom avgränsade
områden av landel. Andra förhållanden som kan föranleda all investeringsfond
får las i anspråk är att del är fråga om långsikliga invesieringar av särskild
betydelse för sysselsättningen och för ulvecklingen av landels näringsliv.
Investeringens betydelse för den svenska exporlen kan också beakias. Även andra
faktorer kan ha betydelse, t. ex. angelägenheten atl stimulera den tekniska
utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
hittills bör regeringen kunna välja mellan generella frisläpp och alt låta
fondutnyttjandel föregås av särskilda ansökningar frän företagen. Likaså bör
regeringen ha möjlighet all välja mellan all begränsa ett medgivande till
befintliga fondmedel och all medge alt belopp som framdeles sätts av till
investeringsfond tas i anspråk. Delta framgår ocksä av försia stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar beredningens uppfattning all regeringen eller - efter regeringens
bemyndigande - arbetsmarknadsstyrelsen bör ha full frihet atl beslämma om
investeringsavdrag skall medges eller inle. Invesleringsavdraget beräknas på
den del av investeringsfonden som las i anspråk. Anser den lillståndsgivande
myndigheten alt invesieringsavdrag bör medges skall avdragei uppgå lill 20 96
av den del av fonden som utnytljas för investeringar i maskiner och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
inventarier och 10 % av den del av fonden som ulnyltjas för annat ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
företag behöver f n. ell särskilt tillstånd för all använda en rörelsefond för
investeringar i skogsbruket och en skogsbruksfond för invesieringar i rörelsen.
Särskilt tillstånd behövs också i andra fall om en investeringsfond, som har
avsatts i viss förvärvskälla skall användas för invesieringar i annan
förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
särskilda prövning kan enligt min mening undvaras i del nya syslemel.
Investeringsfonden bör sålunda - inom ramen för den allmänna
tillståndsgivningen - kunna användas för invesieringar i jord- eller skogsbruk
och rörelse. Liksom hiuills bör dock eU särskilt tillstånd krävas om den
skaltskyldige vill ta fonden i anspråk i inkomstslaget annan fastighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med beredningen anserjag all det kan vara lämpligt att bygga in etl
obligatoriskt samrädsförfarande i de fall då en investering helt eller delvis
skall finansieras med invesleringsfondsmedel. Reglerna bör dock enligt min
mening utformas på något annoriunda sätt än beredningen föreslagit. Finns
kollektivavtal vid företagel, följer av lagen (1976:580) om medbestämmanderätt
i arbetslivet (MBL) atl en ansökan normall först har handlagts vid s. k.
MBL-förhandlingar med berörda lokala - ibland också centrala - arbetstagarorganisationer
inom företaget eller inom den berörda driftsenheten. Protokollet från sådana
förhandlingar kan dä fogas till ansökan och något ytteriigare yttrande torde
inte vara nödvändigt. Blir MBL inte tillämplig genom att det saknas
kollektivavtal i företaget, är det naturiigt att arbelsgivaren tar upp frågan
med de organisationer som har fackklubbar, arbetsplats-ombud eller motsvarande
vid företaget eller den berörda driftsenheten. Saknas sådan facklig
representation bör arbetsgivaren på lämpligt sätl -genom informationsmöten
eller liknande - låta de anställda komma till tals i frågan. Det ligger i
sakens nalur atl det därvid är den mening som företräds av flertalet inom de
olika kategorierna av arbetstagare som bör komma till uttryck i yttrandet.
Avstår de anställda eller deras organisalioner från atl avge yttrande utgör
detta inte någol hinder för prövning av förelagets ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Investeringsfondens
ändamål (5 och 6 )</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande regler Hr investeringsfond tas i anspråk bl. a. för olika arbeten på
byggnad. Det kan vara fråga om ny-, till- eller ombyggnad eller reparations-
och underhållsarbeten på byggnad. Byggnaden skall vara belägen här i riket och
får inte uigöra lagertillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inte föreslagit någon ändring i bestämmelserna om investeringsfonds
utnyttjande för olika byggnadsändamål. Vid remissbehandlingen har SBEF
framställt önskemål om att föreskriften atl byggnaden inte får utgöra
lagertillgäng ersätts med en bestämmelse att byggnaden skall innehas för
stadigvarande bmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del för jag anföra följande. Fastighet, som har anskaffats för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stadigvarande
bruk i byggnadsrörelse, t. ex. kontor och förråd, anses i skattehänseende
utgöra omsällningslillgång för den händelse fastigheten har uppförts eller
byggts om i rörelsen. Della innebär all investeringsfond f n. inte kan användas
för arbeten på sådan byggnad. Jag är inte beredd alt nu förorda någon ändring i
detla avseende. Som jag lidigare framhållit är dock min avsikt alt senare i år
redovisa ell förslag beträffande byggnadsföretagens beskallningsförhällanden.
Det kan dä finnas anledning atl på nytt ta upp frägan om byggnadsförelags
möjlighet all utnyttja investeringsfond för olika ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
etl förelag upplåtit bostad för den i rörelsen anställda personalen i denna
dess egenskap skall bostadslägenheterna anses vara använda i rörelsen (punkl 1
andra slyckel av anvisningarna lill 24 § KL). Della innebär all
investeringsfond f n. kan användas för exempelvis en ombyggnad av en sådan
fastighet. Denna möjlighet kan utnytljas för atl bereda obehöriga förmåner ål
personer med ägariniressen i företaget eller ledande personer i detla eller
närstående till sädana personer. Mot bakgrund av det anförda bör enligl min
mening investeringsfond inte få las i anspråk för arbeten på byggnad som är
avsedd all användas som bostad. Samma begränsning bör gälla i fråga om
byggnadsarbeten på en jordbmksfastighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. kan investeringsfond användas för bidrag till ny-, till- eller ombyggnad av
bostad eller välfärdsanläggning för arbetstagare eller tidigare arbetstagare
utan ledande ställning hos företaget eller delta närstående förelag. Det torde
aldrig ha förekommit alt etl förelag ansökt om alt fä ta sin investeringsfond
i anspråk för detta ändamål. Med hänsyn lill della och dä en möjlighet att fö
utnyttja investeringsfond för bidrag av delta slag uppenbarligen kan ge upphov
till lillämpningssvårigheler, föreslår jag alt del ifrågavarande ändamålet
utmönstras ur investeringsfondssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsfond
får, om särskilda skäl föreligger, f n. tas i anspråk för arbeten på olika slag
av markanläggningar. Tillåtna ändamål är exempelvis kostnader för vägarbete,
anordnande av vatten- och avloppsledningar saml iordningställande av markområde
för sjöreglering och kraftverksbygge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrivningsunderlaget
för markanläggningar utgör 75 96 av nedlagda kostnader (punkt 16 femte stycket
av anvisningarna till 29 § KL). Har investeringsfond lagils i anspråk för
anskaffning av markanläggning har dock i rättspraxis godtagits all fonden i
första hand utnyttjats för den inte avskrivningsbara delen av
anskaffningsvärdet. Fondutnyttjandel innebär således att den avskrivningsbara
delen av en markanläggning ökar från 75 96 till 100 96 av anskaffningsvärdet.
Enligl min mening är denna konsekvens av fondutnyttjandet inte befogad. Med
hänsyn lill detta föreslär jag att investeringsfond får användas för
avskrivning av endast sådan del av anskaffningsvärdet av markanläggning som för
dras av genom åriiga värdeminskningsavdrag. En bestämmelse av denna innebörd
har förts in i 5 § första stycket c) lagförslaget. Pä samma ställe har ocksä
angetts att investeringsfond för användas för kostnader för främjande av
skogsbruk eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>underhäll
av markanläggning. Den exemplifiering av olika arbeten avsedda att främja
skogsbruk och av olika slag av markanläggningar som ges i den nuvarande
lagstiftningen behövs inte i den nya lagen. 1 sisia styckel föreskrivs i
stället atl del vid inkomsttaxeringen använda markanläggningsbegreppet, liksom
de vid inkomsttaxeringen använda byggnds- och invenla-riebegreppen, gäller vid
lillämpning av investeringsfondssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har ell företag fåU
tillstånd att la investeringsfond i anspråk under flera på varandra följande
beskattningsår, kan förelaget enligl nu gällande regler la ul de mol
investeringsfonden svarande medlen från riksbanken redan underdel försia året.
Uttaget innebär inle all investeringsfonden i teknisk mening har tagits i
anspråk. Ianspråklagandet sker i stället genom den bokföringsåtgärd varigenom
fonden minskas. I princip gälleratt avskrivning mot fonden skall göras under
det beskattningsår dä byggnads- eller anläggningsarbete ulförts eller då
maskiner och andra inventarier levererats. Får fonden utnyttjas för löpande
driftkostnader, t. ex. underhåll av en byggnad eller en markanläggning, skall
fonden las i anspråk under del beskattningsår då koslnaderna enligl god
redovisningssed bort redovisas i bokföringen. F. n. finns ett undanlag från
dessa principer. Om nämligen investeringsfond får las i anspråk under flera på
varandra följande beskattningsår för bl. a. byggnads-eller fartygsinvesteringar
och arbeten pä vägar eller floltleder, har företaget rätt alt del sista året
göra avskrivning mol fonden för samlliga under perioden ackumulerade
investeringskostnader. Denna räll att skjuta upp själva ianspråklagandet bör
gälla ocksä i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
belopp som avsatts till investeringsfond kan självfallet inte tas i anspråk för
arbeie som utförs eller för maskiner eller andra inventarier som levereras före
bokslutsdagen. Likaså gäller atl elt till investeringsfond avsatt belopp inte
kan utnyttjas för driftkostnader som hänför sig till liden före bokslutsdagen.
En erinran om delta flnns i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inte föreslagit några egentliga ändringar i reglerna om att
investeringsfond Hr tas i anspråk för överföring lill lagerinvesteringskonlo.
Jag delar beredningens uppfattning att nuvarande regler på delta område bör
behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utbetalning
från riksbanken (8 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
17 § KIL får utbetalning från konto för invesiering inte ske före utgången av
den taxeringsperiod, då den mot inbetalningen svarande avsättningen till
investeringsfond har prövats. Detta innebär att utbetalning f n. kan ske
tidigast den 1 november under det taxeringsår dä avsättningen prövats av
taxeringsnämnden. Taxeringsperioden kommer emellertid att föriängas till den 30
november. Jag föreslår därför att utbetalning frän riksbanken av medel som har
inbetalats för en fondavsättning skall kunna ske först efter utgången av
november månad det år då den mot inbetalningen svarande avsättningen har
prövats vid taxeringen i första instans.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
fria sektorn (9 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inte föreslagil någon ändring av de nuvarande beslämmelserna om den s. k.
fria sektorn. Denna sektor utgör 30 96 av det belopp som betalats in lill
riksbanken och den får användas sedan fem år har förflutit från ingången av det
år då inbetalningen till riksbanken gjordes. Rälten atl utnyttja den fria
sektorn förioras emellertid om tillstånd tidigare har utnyttjats att la i
anspråk molsvarande del av den aktuella avsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har frän näringslivets sida framhällits alt rätten att
utnyttja den fria sektorn bör vara absolut, dvs. atl reducering inle skall ske
med belopp som har tagits i anspråk med slöd av tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag erinra om alt bestämmelserna om den fria sektorn har kommil
till för att stimulera lill fondavsättningar. Den ulgör en garanti föratt i
vart fall en del av fondavsättningen får användas även om beslut om frisläpp
inte meddelas. Har ett företag däremoi fått tillstånd all ta investeringsfond i
anspråk, är det enligl min mening rimligt au anse atl del i försia hand är den
fria sektorn som utnyttjas. Jag föreslär inte någon ändring av dessa bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
hittills skall etl förelag, som har tagit ul medel från riksbanken svarande mol
den fria sektorn, under samma beskattningsår ta i anspråk molsvarande andel av
investeringsfonden. Utnyttjandet mäste givelvis avse ell av de enligt 5 §
tillåtna ändamålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detla sammanhang framhålla all ianspräklagande för ändamål, som avses i
5 § försia stycket e) och O, får göras endasi efter särskilt medgivande av
regeringen. Däremoi krävs inte något särskilt medgivande för atl
investeringsfond skall få tas i anspråk för bl. a. kosinader avseende
markanläggningar. Delta innebären uividgning av möjligheten atl utnyttja den
fria sektorn i förhållande lill den nuvarande lagsiiftningen. Enligl denna får
investeringsfond användas för arbeten på markanläggningar endasi om den
lillståndsgivande myndigheten finner atl del föreligger särskilda skäl för
della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör understrykas att den fria sektorn av investeringsfonden mäste tas i anspråk
under del beskattningsår då uttag av medel från riksbanken gjorts. Investeringsfonden
kan således inte användas t. ex. för avskrivning av en byggnad som uppförts
före beskattningsårets ingång eller för avskrivning av en maskin som levererats
efter beskattningsårets utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skatteeffekten
vidfondutnyltjande (fO §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om hur etl ianspräklagande av investeringsfond påverkar den reguljära
avskrivningen m. m. har utan ändringar i sak förls över från 15 § KIL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återföring
och tillägg m. m. (11-12 lj</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
nuvarande regler skall investeringsfond återföras till beskattning om fonden
har lagils i anspråk ulan tillstånd och fräga inle är om den fria sektorn.
Vidare skall återföring ske om fonden inle har använls för godkänt ändamål
eller i den omfattning som har föreskrivits i ell beslul. Återföring skall också
ske om förelag inle efterkommer anmodan all la fond i anspråk. Investeringsfond
skall återföras även vid likvidation eller då förvärvskälla har avvecklats.
Enligl rättspraxis (RÅ 1963 ref 8) skall fonden inte aulomaliskl återföras vid
konkurs. Vid återföring skall - då fräga inle är om förelag som har beslutat
träda i likvidation - till beskattning även tas upp ett belopp motsvarande en
tiondel av den del av investeringsfonden som återförts till beskattning. Det
återförda beloppel skall beskallas effektivt, dvs. nettointäkten skall vid
laxering alllid las upp till lägsl del återförda beloppel oavsell resultatet i
övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningens förslag skall kravet på effektiv beskaUning slopas. Å andra sidan
skall tillägget höjas från 10 96 lill 20 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av prakiiski taget samtliga
remissinstanser. Jag delar beredningens uppfattning på denna punkt. Jag
föreslår därför atl kravet på effektiv beskattning av återfört belopp skall
avskaffas och atl tillägget skall höjas från nuvarande 10 96 till 20 % av det
återförda beloppel. Mitt ställningstagande i denna fråga föranleder en ändring
av punkl 1 andrastycket av anvisningarna lill 2 § lagen (1960:63) om rätt lill
föriustuljämning vid taxering för inkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har nämnl skall tillägg enligt den nuvarande lagstiftningen utgå bl.
a. då investeringsfond återförs lill beskattning pä grund av all företaget har
avvecklat den förvärvskälla, vari fondavsättningen har gjorts, men däremot inte
då företagel har trätt i likvidation. Enligt min mening ärdel inte motiverat
att behandla dessa två fall olika. Om ett företag som har en investeringsfond
iräder i likvidation kan detta sägas innebära atl fonden inle kommer atl
utnyttjas för tillåtet ändamål. Jag anser därför att tillägg bör ulgå även vid
likvidation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag något beröra en fräga som flera remissinstanser tagit
upp, nämligen hur man vid konkurs skall förfara med medel som finns på konto
för investering i riksbanken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att ett förelag har försatts i konkurs lorde, som nyss påpekats,
inte utgöra grund för att återföra investeringsfond lill beskallning. Eu
konkursbo har dock liksom andra företag möjlighet atl återföra sin
investeringsfond genom atl t. ex. la fonden i anspråk utan tillstånd eller
genom att avveckla den förvärvskälla vari fondavsättningen har gjorts, eller
genom alt upphöra med verksamhelen. Återföringen innebär här i realiteten
endasi all investeringsfondsavsättningen försvinner från balansräkningens passivsida.
Sedan fonden återförts kan konkursboet - med stöd av särskilt beslut av
länsslyrelsen - få ut de i riksbanken innestående medlen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överföring
av fond (13 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande lagstiftning kan investeringsfond efter särskilt medgivande
överföras mellan bolag i koncern. Beslämmelserna är avsedda alt lillämpas vid
överföring av investeringsfond mellan moderbolag och helägt dollerbolag saml
mellan systerbolag som är helägda dollerbolag till elt och samma moderbolag. I
praxis har någon gång tillåtits alt investeringsfond överförs etappvis på så
sätl all del bolag som först övertar fonden överför den vidare - direkt eller
genom ett eller fler andra koncernföretag - lill den slutlige mottagaren. För
varje sådan etapp måste prövas om förulsätlning för övertagande med hänsyn lill
aktieinnehavets slorlek är uppfylld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningens förslag skall kretsen av bolag mellan vilka överföring kan ske
vidgas lill atl sammanfalla med den krets inom vilken ivångsinlösen kan ske
enligl 14 kap. 9 § aktiebolagslagen. Vidare föreslås all investeringsfond
skall kunna överföras mellan ekonomisk förening och helägt dotterbolag lill
föreningen och mellan helägda dollerbolag till föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
fåtal remissinstanser har kommenterat beredningens förslag att utvidga
möjligheten all överföra investeringsfonder mellan koncern förelag. Näringslivets
skattedelegalion anser all överföringsmöjligheterna bör utvidgas ytteriigare.
Lanibrukarnas skalledelegation finner det naiuriigi alt överföring av fonder
inte bara skall kunna ske mellan aktiebolag ulan ocksä mellan ekonomisk
förening och aktiebolag. Enligt delegationen bör emellertid, på samma säll som
har föreslagils i fräga om koncern med enbart aktiebolag, även indirekt ägande
godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Beredningens förslag innebär en anknytning
lill den nuvarande aktiebolagslagen som för tvångsinlösen fordrar atl innehavet
inle bara avser mer än 90 % av aktierna utan även motsvarar mer än 90 96 av
röstetalet. Å andra sidan skall även indirekl innehav beakias. Enligt
beredningen bör även avdragsrätten för koncernbidrag knytas lill de
civilrätlsliga beslämmelserna. Flera skäl lalar emellerlid mot atl i nuvarande
läge anpassa reglerna om koncernbidrag och överföringsreglerna lill de nu gällande
reglerna om ivångsinlösen. Jag kommer att vid min genomgäng av
koncernbeskaltningen närmare ulveckla skälen för detta. Enligt min mening bör
de regler som f. n. gäller i fråga om aktieinnehavets storlek behållas. En
möjlighet bör dock öppnas att överföra fond direkt mellan moderföretag och
sådani dotterbolag som till mer än nio tiondelar ägs av moderföretaget och
helägt dotterbolag eller av flera helägda dotterbolag tillsammans. Med helägt
dotterbolag avses i detta sammanhang ett dotterbolag vars aktier till mer än 90
96 ägs av moderföretaget. Fondmedel bör alltså kunna överföras exempelvis från
ett moderföretag till dotterdotterbolag och omvänt samt mellan ett dotterbolag
till ett systerbolag till moderbolaget och omvänt. Överföring bör vidare få ske
mellan t. ex. helägt dotterbolag och moderföretag som är ekonomisk förening
eller sparbank och mellan helägda dotterbolag som ägs av sådant moderförelag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rälien
lill överföring bör liksom hittills inle vara ovillkoriig utan får prövas i
varje särskilt fall. Överföring bör komma i fråga endasi om investeringsfonden
skall tas i anspråk för en angelägen invesiering eller för alt undvika alt
fonden -1, ex. på grund av avveckling av en rörelse - återförs lill
beskattning. I likhel med vad som nu gäller bör hänsyn också las lill
kommunernas skalteunderiag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser (14-17 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>De
i 14-17 §§ lagförslaget angivna beslämmelserna överensstämmer i alll väsentligt
med nuvarande beslämmelser i 5 § försia slyckel samt 8,18,22,25 och 28-30 §§
KIL.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
oktober 1977 släpptes investeringsfonderna fria enligt 9 § 1 mom. KIL.
Frisläppet innebär alt investeringsfonderna för rörelse för utnyttjas för
byggnads- och anläggningsarbeten som utförs t. o. m. den 31 mars 1980 och för
maskiner och andra inventarier som levereras före utgången av är 1979. Vidare
för investeringsfonderna för skogsbruk användas t. o. m. den 31 mars 1980 för
arbeten avsedda atl främja skogsbruket. Tillstånd kan meddelas förelag alt ta i
anspråk belopp som i bokslut lill ledning för 1980 och tidigare års taxeringar
har avsatts till investeringsfond för invesieringar under frisläppsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del anförda följer atl avsättning till de föreslagna allmänna investeringsfonderna
tidigast kan komma i fråga vid 1981 års taxering. Något hinder all del nya
syslemel tillämpas redan vid nämnda taxering föreligger inte. Jag föreslår
sålunda all KIL i princip bör upphöraatt gälla med ulgången av 1980 års
laxering och att den nya lagen skall börja tillämpas fr. o. m. 1981 ärs
laxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till avdrag för avsättning lill investeringsfond enligt förordningen (1947:174)
om investeringsfonder upphävdes i samband med all 1955 ärs lag om
investeringsfonder för konjunkluruljämning irädde i kraft. 1947 års förordning
är emellertid alltjämt lillämplig på de företag som har gjorl avsättning till
investeringsfond enligt denna eller molsvarande lidigare förordning. F. n. har
elt drygt hundralal förelag kvar belopp som avsatts till sådana äldre
investeringsfonder. I allmänhet uppgår avsättningarna till relativt obetydliga
belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ursprungligen
gällde att investeringsfond enligt 1947 års förordning skulle återföras till
beskattning senast vid den laxering som skedde lio är efter del taxeringsår, då
avdrag för avsättning hade medgivits. Till det återförda beloppet lades viss
ränta. Regeringen kunde föreskriva atl den lid inom vilken återföring lill
beskallning senasi skulle ske utsträcktes med högst åtta år. I
övergångsbestämmelserna till 1955 års lag upphävdes reglerna om att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>investeringsfonden
efter viss lid skulle återföras lill beskattning. Samtidigt underslröks dock
all det var angeläget att äldre investeringsfonder avvecklades så snart della
med hänsyn lill lägel på arbelsmarknaden var möjligl. Något beslul om
obligatoriskt ianspräklagande av fonderna har emellerlid inte meddelats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening lalar flera skäl för au ännu kvarstående äldre investeringsfonder nu
bör återföras lill beskallning. Därtill kommer att förekomsten av tre olika
fondsystem medför administrativa problem för såväl förelagen själva som berörda
myndigheler. Mot bakgrund av det anförda föreslår jag att investeringsfonder
enligl 1947 års förordning skall återföras lill beskattning. Företagen bör dock
beredas skäligt rådrum innan fonden tvångsmässigt återförs till beskattning.
Jag anser atl ålerföringen skall göras senast vid 1982 års taxering eller - om
företagel undantagsvis inie skall laxeras år 1982-vid 1983 års laxering. Under
övergångstiden barett förelag möjlighet alt frivilligt återföra
investeringsfonden eller del av denna till beskattning. Företaget kan vidare
ansöka om alt få la fonden i anspråk för invesieringar under den akluella
perioden. Sådana ansökningar bör enligt min mening generellt bifallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
redan har nämnt bör étl företag kunna avsätta belopp till allmän
investeringsfond i bokslut till ledning för 1981 och senare års taxeringar.
Företaget kan i sådant bokslut även ha fondavsättningar enligl äldre
lagsliftning. Av adminislraliva skäl bör enligl min mening investeringsfonderna
för konjunkluruljämning utnyttjas i försia hand. Del bör därför föreskrivas all
utbetalning enligl 8 och 9 §§ den nya lagen inle får ske lill förelag som har
belopp innestående på riksbankskonlo enligl 1955 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratt
underlätta övergången lill del nya systemet bör vissa bestämmelser i den nya
lagen kunna lillämpas ocksä pä äldre investeringsfonder. Sålunda bör
bestämmelserna om tillstånd och invesieringsavdrag i 4 och 7 §§ nya lagen kunna
lillämpas på äldre fonder. Den omständigheten all en ansökan avser en äldre
fond bör inle heller uigöra något hinder mol all fonden får användas för
samtliga ändamål som anges i 5 § nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.5
Avsättning till allmän invesleringsreserv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det föregående har jag anslutit mig till beredningens förslag alt införa regler
om en allmän invesleringsreserv för egenföreiagare. Jag har samtidigt
framhållit att reglerna enligl min mening bör utformas på etl annal sätt än
beredningen har föreslagit. Min ståndpunkt innebär i huvudsak att investeringsreserven
i viss utsträckning bör få karaktären av en bunden reservering. Under den
försia femårsperioden efter avsättningen bör reserven sålunda H las i anspråk
endast efter beslul av regeringen eller annan myndighet. Efter den spärrade
periodens utgång bör reserven däremoi få utnyttjas fritt för olika
invesieringsändamål. Jag har också antytt atl en särskild grupp av egenföreiagare,
nämligen yrkesfiskarna, bör undantas från spärren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer nu all diskutera den tekniska ulformningen av de nya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>reglerna.
I likhet med beredningen anserjag att bestämmelserna bör samlas i en särskild
lag. I fortsättningen följer jag lagförslagets disposition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområdei
(1 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens förslag skall rälien lill avdrag för avsättning lill allmän
investeringsreserv i princip förbehållas fysiska personer som är bosatta i
Sverige och som redovisar inkomsi av jordbruksfastighet eller inkomst av
rörelse. Förslaget innebär ocksä all handelsbolag, som ägs av här i riket
bosatta fysiska personer, skall kunna göra avdrag med verkan vid delägarnas
taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinslanserna
har i allmänhet inte haft någol atl erinra mot all avdragsrätlen begränsas lill
fysiska personer och alt avdrag får göras bara i inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse. En remissinstans anser dock atl möjligheten atl
utnyttja allmän investeringsreserv bör stå öppen för alla skattskyldiga som
inle får använda investeringsfonder och alt ell dödsfall inte bör medföra att
avsättning omöjliggörs. Vidare anser ell par remissinslanser atl avdrag bör få
göras också vid beräkning av inkomsi av hyresfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har anfört bör de allmänna investeringsreserverna användas som ett
styrmedel i bl. a. konjunkturpoliliken. De arbeten som utförs på hyresfastighet
är i stor utsträckning av sådant slag all tidpunkten för arbetena inle bör
bestämmas av konjunkturiägel. Av bl. a. della skäl bör avdrag inte medges i
inkomstslaget annan fastighel. Jag vill erinra om all någon sådan avdragsräii
inte heller föreligger enligt KIL eller enligt förslagel tiil lag om allmän
investeringsfond. I likhel med beredningen föreslår jag alltså alt avdrag för
avsättning lill allmän invesleringsreserv begränsas lill alt avse inkomstslagen
jordbruksfastighet och rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och för sig finns det inle något som hindrar att exempelvis en ideell förening
eller en stiftelse driver jordbruk eller rörelse. Enligt min mening finns del
dock inle anledning all ge dessa eller övriga juridiska personer, som inle kan
utnyttja investeringsfondssyslemet, rätt att göra avsättning till allmän
invesleringsreserv. Denna räll bör i princip förbehållas fysiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med det anförda har i 1 första stycket föreskrivits all avdragsrätt
bara lillkommer fysisk person och är begränsad till inkomslslagen jordbruksfastighet
och rörelse. Som förutsättning för avdrag anges all den skattskyldige skall ha
varit bosatt i Sverige vid utgången av det beskattningsår som avsättningen
avser. Det är här fråga om det skatlerältsliga bosättningsbegreppet såsom del
har bestämts i punkl 1 av anvisningama till 53 § KL. Detla innebär bl. a. att
en person som faktiskt har avflyttat från Sverige ändå under en övergångslid
kan bli betraktad som bosalt här och därmed fö avdragsräii. Det kunde möjligen
övervägas alt i stället låta avdragsrätten vara beroende av att faktisk
utflyttning inte har skett. Jag anser det dock frän tillämpnings-synpunkt
lämpligare atl anknyta lill ett begrepp som redan har preciserats i
lagstiftning och praxis. Dessulom fär det anses vara befogat frän materiell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>synpunkl
all låla den som i andra avseenden behandlas som oinskränkt skattskyldig fä del
av avdragsräuen. I sammanhanget vill jag framhålla atl en förulsätlning för
avdrag är alt den skaltskyldige inte under beskattningsåret har avvecklat
verksamheten. Della har inle uttryckligen föreskrivits i I § eftersom del ändå
fär anses framgå av de beslämmelser om återföring som jag senare skall behandla
(11 S)-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra slyckel finns en bestämmelse om handelsbolag. Den överensstämmer i
princip med vad beredningen har föreslagil på denna punkl. Innebörden är all
del avdrag som fär tillgodogöras delägarna beräknas med hänsyn till den
behållna inkomsi hos bolagel som vid taxeringen skall fördelas mellan
delägarna. Bestämmelsen fär i första hand betydelse vid tillämpningen av 2 §,
till vilken jag slrax återkommer. Vidare föreskrivs att avsättning hos
handelsbolag ger rätt till avdrag bara under förulsätlning att samtliga andelar
i bolaget vid beskattningsårets utgång ägs av här i rikel bosatta fysiska
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
och fjärde styckena innehåller bestämmelser om dödsbon och dödsbodelägare.
Enligt 53 § 3 mom. KL gäller all dödsboet för del beskattningsår dä dödsfallet
inträffade beskattas för både den avlidnes och boets egna inkomster. Därefter
beskallas dödsboet under en treårsperiod som särskilt skattesubjekt. Om boet
efter denna period fortfarande är oskiftai, behandlas det under vissa
förutsättningar som handelsbolag, vilket innebär atl boets inkomster och
förmögenhet taxeras hos delägarna. Bestämmelserna om handelsbolagsbeskatlning
har tillkommit för alt förhindra atl förvaltning genom dödsbo utnytljas i
skalleundandragande syfte. Innebörden av bestämmelserna kan uttryckas så att
dödsboet i skattehänseende accepteras som förvaltningsform bara under den tid
som rimligen kan behövas för boulred-ningen. Mol denna bakgrund anserjag i
likhel med beredningen alt man inte bör tillerkänna dödsbon rält all utnyttja
den allmänna investeringsreserven, som ju förutsäits kunna bestå under så läng
lid som lio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har sagt bör dock inte gälla ulan undantag. Det kan inlräffa alt en
skattskyldig vid sitt frånfälle har hunnit vidta anstalter lör invesiering
under en frisläppsperiod och har planerat att finansiera investeringen med
investeringsreservmedel. Det kan i etl sådant fall vara oskäligt all dödsfallet
skall helt stoppa möjligheterna all fä avdrag för avsättning lill invesleringsreserv.
Jag förordar därför alt dödsboet för det beskattningsår då dödsfallet inträffar
skall ha samma rätt lill avdrag som skulle ha tillkommit den avlidne. Av
liknande skäl bör avdrag för avsättning i handelsbolag kunna medges när andel i
bolagel vid beskattningsårets utgång ägs av dödsbo efter någon som har avlidit
under beskaUningsåret och vid sill frånfälle var bosatt i Sverige. Regler av
den innebörd som jag här har angivit finns i del föreslagna iredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
skäl som lalar för all i princip vägra dödsbon avdragsräii talar för all
delägare i dödsbo som efter treårsperioden beskallas enligl reglerna för handelsbolag
inte skall ha avdragsräii. Bestämmelse om deUa har tagits in i Oärde slyckel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beräkning
av avdraget (2 )</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beredningens förslag begränsas avsältningsrätien lill 50 % av förvärvskällans
nettointäkt före avsättningen och före schablonavdrag för egenavgifter.
Avsättningen skall vidare uppgå till minsl 10 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna begränsningen i avsällningsrälien har i allmänhel lämnats utan
erinran vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
några håll har dock påpekats all en egenföretagares avsäliningsun-derlag kommer
all inkludera vad som molsvarar lön och sociala kosinader för ägare av
fåmansbolag och alt della innebär en favör för egenföreiagaren. En länsstyrelse
anser all avsättningen bör baseras på nettovinsten enligt resultaträkningen. En
annan länsstyrelse ifrågasätter om inle avdragei bör begränsas så all inkomsten
av förvärvskällan efter avsättningen inte understiger visst lägsta belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del får jag
anföra följande. Avsättning till investeringsfond baseras inte pä nettointäkten
av viss förvärvskälla utan pä årsvinsten enligt fastställd balansräkning. 1
avsätlningsunderiagei kan därmed ingå även skattefria inkomster och inkomster
hänförliga till andra inkomstslag än jordbruksfastighet och rörelse. För
egenföreiagare finns inte något enhetligt civilrättsligt ärsvinslbegrepp som
kan uigöra underlag för beräkning av avsättning till invesleringsreserv.
Avsättningen för därför baseras på nettointäkten av förvärvskälla inom
inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslagel lill lag om allmän investeringsfond begränsas avsättningen lill 50 %
av årsvinsten. Även egenföretagarnas avsättningsrält bör begränsas.
Avsättningen bör inie H överstiga viss del av nelioiniäkien. Enligl min mening
innebär beredningens förslag en lämplig avvägning. Jag föreslär därför i likhel
med beredningen alt avsältningsrätien begränsas lill 50 % av den vid laxeringen
lill statlig inkomstskatt beräknade nettointäkten av förvärvskällan.
Avsätlningsunderiagei böravse nettointäkten före schablonavdrag för egenavgifier
men efter t. ex. invesieringsavdrag och avstämning för egenavgifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig kan det synas omotiverat alt en lill beskattning återförd
invesleringsreserv och tillägg som anges i 13 § lagförslaget skall kunna läggas
till grund för ny avsättning. Prakliska skäl lalar dock för en sådan ordning.
Del måste också beaktas att avsättningen är begränsad till 50 % av
nelioiniäkien och alt dessutom hela avdragsbeloppei skall betalas in pä bank.
Med hänsyn t ill detla anserjag all man bör godta all återförl belopp och
tillägg får räknas in i det avsätiningsgrundande beloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluler mig till beredningens förslag alt avdrag inte bör medges för
avsättning som understiger 10 (X)0 kr. och au avdraget skall medges med helt
tusental kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
I § lagförslaget gäller i fråga om handelsbolag alt avdragei beräknas för
bolagel. Den nu föreslagna begränsningen i avdragsrätlen innebäratt den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avsättning
som handelsbolaget kan göra med verkan vid delägarnas taxering Hr uppgå till högst
50 % av den nettointäkt hos bolagel, beräknad enligl lagen (1947:576) om
statlig inkomstskall, som vid laxeringen fördelas på delägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inbetalning
på allmänt Invesleringskonto (3 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens förslag kan avdrag för avsättning lill allmän invesleringsreserv
inte medges med högre belopp än som har betalats in på särskilt konto i bank
(allmänt invesleringskonto). Inbetalningen skall ha verkställts senast den dag
då den skaltskyldige enligl 34 § laxeringslagen (I956:623)skall avlämna allmän självdeklaration
för beskailningsäret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
helt övervägande anlalel remissinstanser har godtagit eller lämnat utan erinran
vad beredningen har föreslagil om inbelalningsskyldigheten. Elt par av
näringslivels organisalioner anser dock all kravet på 100-procenlig insättning
på särskild bankräkning är för högl. En länsstyrelse föreslår atl insättningen
skall göras på räntelösl konto i riksbanken och utgöra 75 96 av avsättningens
belopp. En annan länsstyrelse anser atl för sen inbetalning bör kunna godtas
men atl särskild avgift skall ulgå i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del ansluter jag mig lill beredningens förslag att insättningen, liksom är
fallet vid insättning på skogskonto, skall avse hela avdragsbeloppei och alt
insättningen Hr göras på räntebärande konto. Både materiella och prakliska skäl
lalar för en sådan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med vad som gäller för skogskonto bör inbetalningen ha gjorts senasi den
dag då den skallskyldige skall lämna sin allmänna självdeklaration för del
beskattningsår som avsättningen avser. Delägare i handelsbolag kan ha all
avlämna självdeklaration vid olika tidpunkter. Om avsättning görs av
handelsbolag, bör därför en bestämd dag anges som sista betalningstidpunkt. Jag
anser liksom beredningen atl denna dag bör bestämmas lill den 31 mars taxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
tillåta senare inbetalningar än nyss sagts skulle fordra all man inför
särskilda bestämmelser om sanktionsavgift eller dispensregler. Enligt min
mening skulle systemet härigenom bli alltför komplicerat. Jag kan därför inte
förorda atl sådana beslämmelser införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Hinder
för avdrag (4 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningens förslag har egenföreiagare i vissa fall inte rält till avdrag för
avsättning till allmän investeringsreserv. Avdrag medges sålunda inle, om den
skattskyldige vid utgången av det beskattningsår som avsättningen avser har
medel insatta på del av beredningen föreslagna upphovsmannakontol. Vidare
medges inte avdrag, om den skattskyldige för det beskattningsår och den
förvärvskälla som avsättningen avser yrkar uppskov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
taxering enligl skogskoniolagen (1954:142).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
begränsningar som beredningen har föreslagil i avsällningsrälien har lämnats
utan erinran av nästan samlliga remissinstanser. En remissinstans anser dock
atl investeringsreserven skall stå öppen för upphovsman som har medel insatta
på upphovsmannakonlo. Enligt en annan remissinstans saknas skäl för
begränsningen i fräga om skaltskyldig som yrkar uppskov med laxering enligl
skogskoniolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag alt starka prakliska skäl talar för beredningens förslag.
Den samtidiga förekomsten av tvä eller flera avsättningsmöjligheter eller
konton av det slag som del här gäller skulle fordra relativt komplicerade
samordningsregler. Härigenom försvåras administrationen och kontrollen. I
likhet med det helt övervägande antalet remissinslanser tillstyrker jag därför
beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ränta
på allmänt invesleringskonto (5 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens förslag skall ränta ulgå pade medel som har betalats in på allmänl
invesleringskonto. Räntesatsen besläms av den bank där insättningen sker.
Räntan skall läggas lill kapitalet och beskattas först när medlen las ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
enligl min mening bör invesleringskonioi vara räntebärande. Jag anser
emellertid all räntan bör behandlas på annat sätt än beredningen har
föreslagil. Om räntan varje år läggs lill del kapital som står inne på kontot,
kompliceras i hög grad de beslämmelser som jag i det följande kommer att
föreslå om anknytning mellan uttag frän kontot och ianspräklagande av det
belopp som i räkenskaperna har avsatts lill allmän invesleringsreserv. Jag
föreslår därför aU upplupen ränta i stället varje år skall betalas ul lill den
skatiskyldige eller föras över till ett konto som han fritt disponerar över.
Beslämmelser om della har tagits in i 5 S. Den här föreslagna ordningen innebär
ocksä all räntan successivt beskattas på samma sätl som räntan pä andra
banktillgodohavanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uttag
från allmänt invesleringskonto (6 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningens förslag får skaltskyldig ta ut det insalta beloppel tidigast fyra
månader efter insältningsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
länsstyrelser framför kritik mol förslaget och föreslår all uttag frän allmänt
invesleringskonto inte skall H göras före ulgången av den taxerings-period då
avsättningen prövas av taxeringsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag lidigare har nämnt bör frisläpp av investeringsreserverna i försia hand ske
genom generella beslul och inte genom individuella tillstånd. Vidare kommer
investeringskonton all kunna finnas på ett slort antal olika bankkontor i
landet. Mot denna bakgrund anserjag all det inte kan krävas atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
konioförande banken,då skaiiskyldig begäran få ut medel från allmänl
invesleringskonto, skall pröva om denne är berälligad alt utnyttja sin allmänna
investeringsreserv. Man bör i stället välja en ordning som innebär all den skatiskyldige
fritt kan göra uiiag från kontot. För att inte försvära taxeringsnämndernas
arbeie bör dock i princip gälla all uttag inte får ske före ulgången av den
laxeringsperiod dä den mol inbetalningen svarande avsättningen prövas av
taxeringsnämnden. Taxeringsperioden kommer all successivt förlängas lill den 30
november. Jag föreslår därför alt ullag inle skall få ske före utgången av
november månad taxeringsåret. Jag vill här erinra om att motsvarande regel
föreslås gälla för företag som sätter av belopp lill allmän investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl underlätta administrationen av investeringsreserverna bör föreskrivas all
ullag, som inle avser hela del innestående beloppet, mäsle uppgå lill vissl
minsta belopp. Jag anser i likhet med beredningen alt deluilag inle skall fö
undersliga 10 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu nämnda reglerna alt uttag inte fär ske före utgången av november månad
taxeringsåret och atl deluilag inte får understiga 10 000 kr. har tagits in i 6
§ första stycket. Reglerna får ses som ordningsföreskrifter. Har skaltskyldig
Hu ut medel i strid mot reglerna medför della inte i och för sig att
motsvarande del av investeringsreserven skall återföras lill beskattning. I
della sammanhang vill jag erinra om bestämmelsen i 16 § som innebär att
regeringen kan förordna atl bank som inte följer föreskrifterna skall föriora
rälien alt ta emot medel på allmänl invesleringskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har nämnl bör den skatlekredil som avsättningen till allmän
invesleringsreserv innebär upphöra sedan nio år har förflutit frän utgången av
del årdä inbetalning senast skall ha gjorts på invesleringskonioi. Sedan
nioårstiden har förflutit skall banken belala ut kvarstående del av beloppet.
En föreskrift om delta har tagits in i andra slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som jag här har föreslagil innebär alltså att egenföretagarna Hr frihel
all själva avgöra när ullag från kontot skall göras. Della kunde synas strida
mol principen all det skall vara fräga om ett delvis bundet
reserve-ringssyslem. Så är dock inte fallel. När man bedömer systemets uppbyggnad
och effekter måste man skilja mellan å ena sidan uttag och användning av
konlomedlen och ä andra sidan ianspråklagandet av reserven. Ianspråklagandet
är den bokföringsåtgärd varigenom reserven används för avskrivning av
anläggningstillgångar eller för andra kostnader. Det föreslagna systemet
förutsätter alt skaltskyldig som tar ut medel från kontot ocksä tar molsvarande
del av investeringsreserven i anspråk på tillätet sätt, dvs. med slöd av
lillståndsbeslut när sådant fordras och för invesieringsändamål som har
godtagits i lagstiftningen. Gör den skaltskyldige etl uttag från kontot eller
har banken efter nioårsiidens utgång betalat ut kvarstående medel och har den
mot utbetalningen svarande delen av investeringsreserven inte tagits i anspråk
på tillåtet sätl, skall reserven omedelbart återföras lill beskallning enligl
11 §. En erinran om detla flnns i 6 5 iredje stycket. Viktigt i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhanget
är ocksä atl en återföring i regel medför all den skallskyldige skall laxeras
för ett särskilt 30-procenligt tillägg (13 iJ).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om Ianspräklagande m. tn. (7 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 § anges under vilka förutsättningar de allmänna invesieringsreserverna får
las i anspråk. Beslämmelserna, som saknar motsvarighet i beredningens förslag,
får ses mol bakgrund av all investeringsreserverna enligt min uppfattning skall
kunna användas som styrmedel i bl. a. konjunktur- och regionalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i försia stycket innebär all regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
AMS kan ge egenföretagarna generella eller individuella tillstånd all ta
invesieringsreserverna i anspråk (frisläpp). Tillstånden kan avse befintliga
och framtida avsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En viklig fräga är i
vilken omfaltning investeringsreserverna skall kunna tas i anspråk ulan
tillstånd. Jag har lidigare redogjort för milt slällningstagande på den
punklen. Enligl min uppfattning bör reserverna i princip vara bundna under
ungefär fem är frän avsällningstillföllet eller - mer exakt uttryckt - under
fyra år från utgången av det år dä den mot avsättningen svarande
bankinbetalningen senast skall ha gjorts. Atl en invesleringsreserv är bunden
innebär att den Hr tas i anspråk bara om regeringen eller AMS har meddelat
individuellt eller generellt tillstånd. Under den därpå följande femårsperioden
skall reserverna däremot få utnyttjas utan tillstånd. En bestämmelse om detta
finns i andra stycket b).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I det föregående har jag
ocksä angett att förhållandena inom fisket moiiverar särskilda regler. Jag vill
på denna punkt till en början erinra om att nya riktlinjer för fiskeripolitiken
antogs under våren 1978 (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272,
SFS 1978:516-518). Riktlinjerna omfattade bl. a. de statliga insatserna för
fiskets rationalisering. Dessa insatser inriklas pä åtgärder som förbättrar
effektivitelen hos de äldre fiskefartygen samtidigt som en successiv förnyelse
av fiskeflottan främjas. Olika stödformer - lån, garantier och bidrag -
används som ett led i ansträngningarna att göra det svenska fisket
konkurtenskraftigt och ge dess utövare tryggad sysselsättning. Under de senaste
åren har lönsamheten inom fisket också förbättrats. Yrkesfiskarna lorde därför
i regel ha goda möjligheter att sälla av belopp till de föreslagna
investeringsreserverna. Dessa kan därmed ytteriigare bidra till att stärka
denna näringsgrens slällning. Behovet av all modernisera fiskeflottan kräver
dock all de investeringsreserver som kan skapas inom fiskerinäringen Hr
utnyttjas kontinuerligt. Mot denna bakgrund förordar jag atl yrkesfiskarna ulan
beslut av regeringen eller annan myndighet för ta invesleringsreserv i anspråk
för invesieringar i verksamhelen även under den försia femårsperioden. En
bestämmelse av denna innebörd finns i andra slyckel a). Begreppet yrkesmässigt
fiske har definierats i tredje styckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandena
inom fisket moiiverar inle bara att investeringsverksamhe-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ten
stimuleras och underiältas. Inkomsterna inom näringen varierar ofta starkt
mellan åren. Yrkesfiskarna har därför ell särskilt behov av etl
skogskontoliknande system som gör det möjligt all skaliemässigl jämna ul
inkomsterna mellan olika är. Jag anser all man i systemet för
investerings-reserver bör bygga in regler som gör en sådan inkomstutjämning
möjlig. Jag återkommer till denna fråga vid min kommentar lill 13 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Andamålen
(8 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningens förslag skall allmän invesleringsreserv H användas för i huvudsak
samma ändamål som anges i beredningens förslag lill lag om allmän
investeringsfond. Investeringsreserven skall dock inte H utnyttjas för bidrag
lill uppförande av bostad e. d. för arbetstagare. Den skall inle heller H
användas för undersökningsarbeten o. d. i gm va eller liknande fyndighet eller
för kosinader som är ämnade alt främja avsättningen ulomlands av varor som
tillverkas i landel. Del föreslås vidare att investeringsreserven inte skall H
användas för anskaffning av andra personbilar än sådana som används i
yrkesmässig trafik eller ulhyrningsrörelse. I likhet med vad som gäller för
investeringsfonder för konjunkluruljämning och vad som föreslås gälla för
allmän investeringsfond menar beredningen au investeringsreserven inte skall fä
utnyttjas för anskaffning av begagnade inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändamål för vilka invesleringsreserv enligl beredningen skall H las i anspråk
lämnas i huvudsak ulan erinran av remissinstanserna. Ålskilliga länsslyrelser
är dock kriiiska mol all invesleringsreserv med den ulformning som förslaget
har fåll kan las i anspråk för kosinader på jordbrukares bosiadsfastighet. En
remissinstans anser all investeringsreserv bör H utnytljas för arbeten på
byggnader som stadigvarande används i byggnadsrörelse. Flera remissinslanser
vänder sig mot att investeringsreserv inle skall fö användas för invesieringar
i begagnade inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening bör allmän investeringsreserv i princip H las i anspråk för samma
ändamål som anges i förslaget till lag om allmän investeringsfond. Endast om
särskilda skäl föreligger bör avvikelse komma i fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
dessa riktlinjer har förslagel lill 8 § ulformais. Bestämmelserna
överensstämmer i huvudsak med vad jag har föreslagil belräffande de allmänna
investeringsfonderna. Av bl. a. kontrollskäl har dock inskränkningar gjons i
tre avseenden Enligl fjärde stycket Hr investeringsreserven sålunda inle las i anspråk
för anskaffning av föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. I femte
slyckel föreskrivs att investeringsreserven inle får utnyttjas för anskaffning
av personbil som används för annal ändamål än yrkesmässig trafik eller
ulhyrningsrörelse. I sjätte slyckel anges all investeringsreserven fär användas
för anskaffning av båt endasi om båten är avsedd för yrkesmässigt bedrivet
fiske. Motsvarande inskränkningar gäller i fråga om bl. a. slatligl
investeringsbidrag för inventarieanskaffning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om atl den här föreslagna lösningen innebär bl. a. all reserven</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
får las i anspråk för kosinader som avser bostadsbyggnad eller för inköp av
begagnade inventarier. När det gäller begagnade inventarier vill jag åter framhålla
atl invesieringsreserverna skall användas som etl styrmedel i
konjunkturpoliliken. 1 elt lägkonjunkiuriäge skall man genom frisläpp av
investeringsreserverna kunna stimulera bl. a. tillverkning av maskiner och
andra inventarier. Däremot finns del inte anledning atl i ett sådant
konjunkturiäge stimulera handel med begagnade inventarier, öm investeringsreserverna
skulle H användas för sådant ändamål, skulle resultatet närmast bli del
motsatta mot vad man vill uppnå. En rätt all använda investeringsreserv för
begagnade inventarier kunde också i vissa fall utnyttjas för att erhålla
obehöriga skalleförmåner genom olika bytestransaktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigl kan jag hänvisa lill min kommentar till 5 S i förslagel till lag om
allmän investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ianspräklagande
i viss förvärvskälla (9 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningens förslag skall investeringsreserv tas i anspråk i den förvärvskälla
som avsättningen hänför sig till. öm särskilda skäl föreligger, skall dock
regeringen kunna medge alt invesleringsreserv, som avsatts i viss förvärvskälla,
las i anspråk i annan förvärvskälla. Jag tillstyrker förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verkningar
av ianspräklagande (10 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens förslag skall belopp, söm under visst beskattningsår har betalats
ul frän allmänt invesleringskonto och under samma år har använts på tillätet
sätl, inte beskallas. Å andra sidan Hr utgifter som har bestritls med sädana
medel inte dras av som driftkostnad. Har medlen använts för att anskaffa
tillgång för stadigvarande bruk. Hr som anskaffningskostnad vid beräkning av
värdeminskningsavdrag räknas endasi den del av kostnaden som inte har läckts av
del ianspråktagna beloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I princip har jag inle
något att erinra mot beredningens förslag. Det bör dock förtydligas i några
avseenden. Enligt ordalagen reglerar förslagel verkningarna av etl uttag från
invesleringskonto. Somjag tidigare har framhållil måste man skilja mellan
uiiagav kontomedel och ianspräklagande av reserven. Vad den nu behandlade
paragrafen skall reglera är effekterna av ianspråklagandet. Ell ianspräklagande
innebär all den på balansräkningens passivsida redovisade investeringsreserven
minskas t. ex. genom atl nyanskaffade inventarier skrivs av mot reserven. En
sådan åtgärd kan vidtas oberoende av om något ullag från invesleringskonioi har
gjorts eller inte. För rättsverkningarna av ett ianspräklagande saknar del
dessulom hell betydelse hur eventuellt uttagna konlomedel faktiskt har använls.
För atl undvika missförstånd på denna punkl har 10 § i mitt lagförslag
formulerats om i förhållande lill beredningens förslag sä alt det i princip
överensstämmer med motsvarande beslämmelser i lagen om allmän investeringsfond.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all elt ianspräklagande inle skall medföra atl reserven återförs till
beskallning fordras att del har gjorts med tillstånd enligl 7 § - i de fall då
sådant tillstånd över huvud tagel behövs - och atl del har skelt för ändamål
som avses i 8 i;. Har uttag från in vesleringskontot gjorts, fordras dessutom
att ianspråklagandet skett inom vissa lidsgränser som närmare anges i 11 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Återföring
till beskattning (11 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
avdrag medges för avsäuning lill allmän invesleringsreserv är del förutsatt alt
reserven skall tas i anspråk på de villkor och för de ändamål som anges i 7-9
ijij och att uttag frän invesleringskonioi skall ske bara i samband med ell
sådant ianspräklagande. Påföljden när ianspräklagande eller uttag sker i annan
ordning än den förutsatta är all investeringsreserven återförs till
beskattning, i regel efter tillägg med 30 96. De beslämmelser om återföring som
har tagits in i 11 ij överensstämmer i huvudsak med vad beredningen har
föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts härden skattskyldige i princip rätt atl själv bestämma när
uttag från investeringskontot skall ske. Om motsvarande del av reserven inte
har tagits i anspråk på tillätet sätt under det beskattningsår då uttaget sker
eller under tidigare år, skall återföring ske enligt försia stycket a).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 § andra stycket är banken skyldig att, sedan nio år har förflutit från
utgången av det år dä inbetalning till invesleringskonioi senast skulle ske,
betala ut kvarstående del av beloppet. Har banken gjort sådan utbetalning eller
varit skyldig att göra den, skall motsvarande del av investeringsreserven las
lill beskattning om inte ell tillätet ianspräklagande redan har gjorts under
tidigare beskattningsår. En bestämmelse om dettajfinns i försia stycket b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket c) behandlas det fallet att investeritigsreserven ulan all uttag
från invesleringskonioi gjorts las i anspråk i strid mol bestämmelserna i 7-9
§§. Även i detta fall skall återföring ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första styckel d) och e) skall investeringsreserven återföras till beskattning,
om förvärvskällan har överiåtiis eller verksamheten har upphört och om medel på
investeringskonto har överlåtits eller pantsatts. Den omständigheten att en
avliden persons förvärvskälla övergår i dödsboets ägo innebär inte att en
överiålelse har skett. Vid tillämpning av punkterna d) och e) skall dock
bodelning mellan makar likställas med överlåtelse. En bestämmelse av denna
innebörd finns i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket O föreskrivs att investeringsreserven skall återföras till
beskattning om skattskyldig, som har gjort avsättning till invesleringsreserv,
eller delägare i handelsbolag, som har gjort sådan avsättning, vid beskattningsårets
utgång är bosatt utomlands. Här liksom i 1 § är det skalterätlsliga
bosättningsbegreppet, såsom det har bestämls i punkt 1 av anvisningarna till 53
§ KL, avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
behandlas det fallel atl andel i handelsbolag, som har gjort avsättning till
investeringsreserv, har överiåtiis till juridisk person. Även en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sädan
överlåtelse föranleder återföring. Vid tillämpning av denna punkt skall den
omständigheten atl en avliden delägares andel övergår i dödsboets ägo inte
anses innebära alt överiålelse har skelt. Elt sådani dödsbo kan alltså inneha
andel i bolaget utan att återföring behöver ske. Av I § framgår att rätlen lill
avdrag för avsättning som görs av handelsbolaget däremot upphör, om dödsboet
fortfarande kvarstår som delägare vid utgången av året efter dödsfallsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
beslämmelser om dödsbon (12 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
I § framgår all dödsbo efter den som vid silt frånfälle var bosalt i Sverige
skall likställas med här i rikel bosatt fysisk person. Della gäller dock bara
för det beskattningsår då dödsfallet inträffade. För del beskattningsåret men
inte för senare år har dödsboet samma rätt till avdrag som skulle ha tillkommil
den avlidne. Så länge reserven kvarstår bör för dödsbo gälla vanliga regler om
tillslåndskrav, tillåtna invesieringsändamål och återföring. Om den förvärvskälla
där avsättningen har gjorts eller medel på invesleringskonioi genom bodelning
eller arvskifte lillförs efterievande make, arvinge eller annan bör reserven
återföras till beskattning pä samma säll som om den avlidne hade gjorl
överlåtelsen. Pä motsvarande sätt bör skifte lill juridisk person av andel i
handelsbolag fä samma effekl som om den avlidne hade överiåtil andelen.
Beslämmelser av denna innebörd finns i försia stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del anförda framgår att dödsfallet inte omedelbart utlöser återföring. Om
emellertid boet fortfarande är oskiftat när ireårstiden har gått ut och
handelsbolagsreglerna blir tillämpliga, bör reserven återföras till
beskattning. Beslämmelse om detta finns i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
tillägg (13 §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens förslag skall elt särskilt tillägg pä 30 96 utgå dä
invesleringsreserv återförs till beskattning. Några remissinstanser som
förelräder näringslivet anser att del föreslagna tillägget är för högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag försl erinra om att den fria sektor som fyra år efter
insättningsåret blir tillgänglig i investeringsfondssyslemet utgör 30 % av det
insalta beloppet och atl rätten att utnyttja den fria sektorn förioras om
tillstånd tidigare har erhållits atl ta i anspråk motsvarande del av avsättningen.
I investeringsreservsysiemet för däremot hela avsättningen utnyttjas utan
tillstånd ca fem år efter avsättningen. Egenföreiagaren har alltså i delta
avseende ett bättre läge än aktiebolagen. Med hänsyn till detta och eftersom
del är angeläget att sanktionen vid återföring är tillräckligt kraftig för att
avhålla de egenföreiagare som inte har något investeringsbehov från att göra
avsättning till investeringsreserv bör tillägget sättas något högre än de 20 %
som har föreslagits för investeringsfonderna. Jag anser att det av beredningen
föreslagna tillägget på 30 % utgör en lämplig avvägning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillägg
bör utgå pä belopp som återförs till beskattning enligt 11 ij-Dessulom bör
tillägg i princip göras när återföring sker hos dödsbo enligt 12 § andra
slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag framhöll vid kommentaren lill 7 § bör man i investeringsreservsysiemet
bygga in regler som ökar möjligheterna för yrkesfiskare all använda syslemet i
inkomstutjämnande syfte, öm en yrkesfiskare under etl högin-komsiår har gjorl
avsättning lill invesleringsreserv och om fiskeinkomslerna ett följande år
sjunker, bör han kunna la ut medel från investeringskontot och disponera dem
för annat ändamål än investering. Motsvarande del av reserven skall då givetvis
återföras lill beskallning enligl 11 § a), men han bör i den här beskrivna
silualionen slippa del särskilda tillägget. Prövningen av om tillägg skall
göras eller inte bör av prakliska skäl vara schablonmässig. Enligl min mening
bör tillägget efterges om hans intäkt av fiske under ullagsårel understiger
hans fiskeintäkler under något av de två föregående åren. En beslämmelse av
denna innebörd finns i andra slyckel. Med inläkl av fiske avses här
bruttointäkt av fiske, dvs. inläkt före t. ex. avdrag för avsättning till
allmän invesleringsreserv och återföring av sådan reserv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild undantagsregel är motiverad även för dödsbon. Enligt min mening bör
dödsbo påföras tillägg bara i två fall. Del ena fallet är all ålerföringen
avser en avsättning som dödsboet självt har gjort i samband med taxeringen för
dödsfalIsåret. Det andra fallel är att ålerföringen föranleds av omständighet
som har inträffat före dödsfallet, t. ex. alt den avlidne kort tid före
dödsfallet överlät del av förvärvskällan. Återföring av della slag kan bli
aktuell vid taxeringen för dödsfallsårei. Undantagsbestämmelserna för dödsbon
har tagits in i iredje slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagil att RSV skall få möjlighet all medge befrielse från tillägg om
synnerliga skäl föreligger. Jag lillstyrker förslagel. Dispensregeln finns i
fjärde stycket. Som framgår av kravet på synnerliga skäl bör dispensprövningen
vara restriktiv. Etl länkbart dispensfall är alt del efter ell uttag frän
invesleringskonto inträffar en händelse av force-majeur-karaktär som medför all
en planerad invesiering mäsle skjutas upp. Dispens bör ocksä kunna medges, om
den skallskyldige på grund av sjukdom eller annan oförutsedd händelse blir
tvungen all överiåla eller lägga ner sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
bestämmelser (14-16 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 14
§ föreskrivs vilka uppgifter skaltskyldig åriigen skall lämna i självdeklarationen
om investeringsreserven och om inbetalning på investeringskonto. Frägan om
bankernas skyldighet att lämna uppgifter till taxeringsmyndigheterna bör
lämpligen regleras genom tillämpningsföreskrifter som utfärdas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigl kan jag hänvisa lill förfaltningsförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är önskvärt all del nya syslemel blir tillgängligt för egenföretagarna så snart
som möjligl. Jag anser all beslämmelserna bör kunna lillämpas redan pä
beskattningsår för vilket laxering i förslainsiansskerär 1980. Görs avsättning
i bokslut för sådant beskattningsår, behöver inbetalning lill invesleringskonto
inle göras förrän vid deklaralionstillfällel under våren 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.6
Upphovsmannakonto</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsniu 2.2.1 har jag förordal all det av beredningen föreslagna syslemel med
upphovsmannakonto skall genomföras med vissa modifikationer. Innan jag går in
pä den lekniska ulformningen av syslemel, vill jag något mera uiföriigi
redogöra för bakgrunden lill förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturarbetarna
ulgör en sinsemellan heterogen grupp. Stora skillnader råder mellan anställda
och fritt arbetande kulturarbetare. De fria kulturarbetarna behandlas vid
beskattningen som egenföreiagare och omfattas av de skatte- och avgiftsregler
som gäller för rörelseidkare. Samtidigt verkar de ofta under förhållanden som
avviker från vad som gäller för företagare i allmänhel. Anställd personal
förekommer mycket sällan. Behovel av maskiner och andra inventarier är
begränsat och lager förekommer bara i mindre utsträckning. 1 många fall
förekommer mycket kraftiga inkomstvarialioner mellan olika år. Beroende pä den
lid del tar att framställa elt verk, möjligheterna lill avsättning och
variationerna i efterfrågan, kan långa perioder förflyla under vilka verkets
upphovsman får ringa eller ingen inkomsi av sitt arbete. När inkomsi senare
inflyter kan den ä andra sidan i vissa fall uppgå till beiydande belopp underen
relalivl kort lidrymd, varefter ännu en period med låga inkomster kan inträda.
Då inkomsten, som inle sällan ulgör ersättning för flera ärs arbeie, utfaller
underen kort tidrymd blir den föremål för en högre skattebelastning än om den i
stället hade fördelat sig på samma period som arbetsinsatsen. Härigenom
försämras möjlighelerna att upprätthålla verksamhelen under efterföljande
inkomsisvaga perioder. Vidare kan inkomstvariaiionerna ha klara ölägenheter i
bl. a. socialförsäkringshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
starkt fluktuerande inkomsterna gör att möjlighelerna lill skatlemässig
konsolidering och resultatutjämning blir av särskild betydelse för de fria
kulturarbetarna. På grund av verksamhetens särskilda karaktär kan emellertid
de för konventionella rörelser avsedda beslämmelserna om avskrivning av
byggnader och inventarier saml nedskrivning av lager utnyttjas endast i ell
fåtal lyper av konstnärlig verksamhet. Reglerna om ackumulerad inkomsi och
föriustuljämning kan bara delvis mildra skatteeffekterna och påverkar inle
uttaget av egenavgifier och beräkningen av pensionsförmåner. Möjligheten atl
utnyttja del föreslagna systemet med allmänna investeringsreserver kommer
visseriigen att stå öppen även för de fria kulturarbetarna men kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förväntas
få relalivl liten praktisk betydelse för denna yrkesgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mol denna bakgrund man bör se beredningens förslag om ell särskilt
inkomsluljämningssyslem för fria kulturarbetare. Förslagel innebär alt
kulturarbetare skall kunna H uppskov med beskaUning av den del av inkomsten som
sätts in på etl särskilt bankkonto (upphovsmannakonlo). Reglerna anknyter
tekniskt sett till lagsiiftningen om skogskonto. Uppskovs-rätlen omfattar
enligl förslaget bara rörelseinläkter som fysisk person erhåller i egenskap av
upphovsman enligl lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konslnäriiga verk (upphovsmannalagen). Utanför lagen faller alltså bl. a.
upphovsmannainkomsi som uppbärs på grund av anslällning. Uppskovsliden föresläs
begränsad till fem år. Systemet är försett med ell anlal spärregler av olika slag,
lill vilka jag senare återkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
tidigare nämnt har remisskritiken varit blandad. Från kulturarbetarnas egen
sida har hävdats alt beredningens förslag är alltför restriktivt. Man har i
delta och andra sammanhang efteriysl mer genomgripande ändringar som i siörre
utsträckning lar hänsyn lill kulturarbetarnas särskilda förhållanden. Sedan
remissbehandlingen avslutades har KLYS i en skrivelse lill regeringen hemställt
alt en särskild utredning skall tillsättas med uppgift atl utreda konsekvenserna
av de fria kulturarbetarnas slällning som rörelseidkare inom olika områden av
samhällslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns del anledning all ifrågasätta om nuvarande koppling till
reglerna för rörelseidkare är lämplig beträffande de fria kulturarbetarna. 1
varje fall talar starka skäl för att närmare granska denna ordning frän olika
synpunkter. Regeringen härockså nyligen tillkännagett sin avsikt all låta
utreda frägan. Inom ramen för en sådan utredning blir det möjligt all allsidigt
pröva kulturarbetarnas slällning i bl.a. skalle- och avgiftshänseende. Jag
avser atl inom en nära framlid la upp frågan om tillsättande av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kommande utredningsarbetet skall alltså ha en vid syftning och kan förväntas
bli relativt tidskrävande. Del är emellerlid önskvärt att redan nu åstadkomma
vissa förbättringar. En åtgärd som lämpligen kan vidlas är just all ulöka
möjlighelerna lill resultatutjämning på ungefär del sätl som beredningen har
föreslagit. Samlidigl som jag i princip ansluler mig till del förslaget vill jag
framhålla att det inte får ses som en definitiv lösning på kulturarbetarnas
skatteproblem. När resultatet av utredningsarbelel så småningom föreligger, får
frågan om skatlemässig inkomstutjämning för denna grupp prövas pä nytt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den begränsade krets som avses med lagstiftningen om
upphovsmannakonto och de speciella förhållanden på vilka reglerna tar sikte
anserjag i likhet med beredningen att de bör tas in i en särskild lag. Innan
jag behandlar lagförslaget i detalj vill jag kommentera den metod för
resultatutjämning som föreslås bli tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har efter mönster från skogskontolagsliftningen föreslagil</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regler
som innebär atl uppskov med laxeringen i vissa fall rnedges för intäkt som
betalas in på särskilt bankkonto. Det insalta beloppel avräknas från intäkten i
förvärvskällan och undantas härigenom från inkomstskatt och egenavgifter under
den lid medlen kvarstår på kontot. Försl när ullag sker inlräder den uppskjutna
beskattningen. Inga krav uppställs rörande användningen av uttaget belopp.
Härigenom och genom rälten atl fördela uttagen från kontot över flera är kan
koniohavaren molverka konsekvenserna av oregelbundenheter i inkomster och
utgifter. Av prakliska och adminislraliva skäl är del en fördel all utforma det
nya systemet efter skogskontomodellen. Under den tid som skogskontosyslemel har
tillämpats har banker och myndigheter nämligen utbildat rutiner som kan ligga
lill grund för hanteringen av upphovsmannakontona. Av dessa skäl delar jag
beredningens uppfattning atl lagsiiftningen rent tekniskt bör uiformas enligl
skogskon-lomodellen. Jag övergår nu till alt kommentera lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningsområde
(I §)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
beredningens förslag är uppskovsrätten förbehållen den som uppbär inkomst i sin
egenskap av upphovsman såsom detta begrepp har preciserats i upphovsmannalagen.
En förutsättning är också all inkomsten skatierälisligt är all betrakta som
rörelseinkomsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har denna avgränsning kritiserats. Bl. a. har framförts
önskemål om atl ocksä fotograferna skall omfattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla all del givelvis är önskvärl atl låla
uppskovsrätlen omfaita sä mänga som möjligl av de kulturarbetare som på grund
av ojämna inkomslförhållanden har särskilt behov av inkomstutjämning. Samlidigl
är del vikligl alt tillämpningsområdet blir sä klarl avgränsat som möjligl.
Fördelen med beredningens förslag är just alt det anknyler till ett begrepp som
redan har preciserats i lagstiftningen. Den kreis som har upphovsrällsligl
skydd enligl upphovsmannalagen omfattar ocksä flertalet av de grupper som kan
ha berättigat anspråk på atl få del av uppskovsrätlen. Fotografer omfattas dock
bara i den mån fotografiet ingår som elt moment i ett konstverk eller annat
upphovsrällsligl skyddat verk och framställare av vissa typer av journalfilmer
o. d. faller ulanför tillämpningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
skulle i och för sig vara motiverat all låta även vissa gmpper bland
fotograferna H rätt till uppskov. Å andra sidan är del inte lämpligt att låta
uppskovsrätlen generellt omfatta fotograferna. En stor grupp fotografer driver
en mer etablerad verksamhet i form av aleljérörelse eller liknande och har
varken siörre eller mindre behov av inkomstutjämning än rörelseidkare i
allmänhel. Del skulle strida mol uppskovsreglernas begränsade syfte och ge
upphov till kompensationskrav frän andra rörelseidkare om man lät denna grupp
av fotografer H del av uppskovsrätlen. Det enda återstående alterna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>livet
skulle då vara atl försöka utskilja och definiera de grupper bland fotograferna
som skulle få komma i fråga. Enligl min mening finns del åtminstone f n. inle
tillräckligt underlag för en sådan avgränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
slutsats är därför atl man åtminstone t. v, bör följa beredningens förslag. 1
enlighet med detla föreskrivs i 1 i; all uppskov kan medges bara i fråga om
sådan inläkl av rörelse som fysisk person uppbär i egenskap av upphovsman
enligt upphovsmannalagen. Intäkt som kan komma i fråga för uppskov kallas
upphovsmannainläkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till syftel med uppskovsreglerna och verksamhetens nära anknytning till
upphovsmannens person finns del inle anledning alt ge dödsbo efter upphovsman
räll till uppskov. Det sagda gäller enligl min mening även del beskattningsår
då upphovsmannen avlider. I I § försia slyckel har därför föreskrivits atl rätt
lill uppskov inte föreligger för dödsfallsåret. Dödsfallet bör däremoi inle
utlösa någon omedelbar beskattning av medel för vilka uppskov lidigare har
erhållits. Enligl 11 S andra slyckel får oskiftai dödsbo skjuta upp
beskattningen av sådana medel lill den taxering som sker iredje året efter
dödsfallsårei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inle särskilt berört frågan om hur upphovsmannainläkl i handelsbolag skall
behandlas. Del lorde finnas mycket ringa praktiskt behov av all utnyttja denna
associationsform för den verksamhei som det här är fråga om. En uividgning av
uppskovsreglerna till atl omfatta även fall där upphovsmannaverksamhelen
bedrivs i handelsbolagsform skulle komplicera syslemet. Del kan inte heller
uteslutas atl en sådan utvidgning skulle kunna öppna vägen för missbmk. Jag
finner därför övervägande skäl tala för alt inie medge uppskov i fråga om
inkomsi som förvärvas genom handelsbolag. Detsamma bör gälla inkomst hos sådani
dödsbo som behandlas som handelsbolag. En beslämmelse som hindrar uppskov i nu
avsedda fall finns i I § andra slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föruisäiiningarför
uppskov (2-4 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag innebär, somjag lidigare har nämnt, all en rad villkor skall uppställas
för rätten lill uppskov. Grundläggande förutsättningar är atl den skaltskyldige
vid utgången av beskattningsåret är bosatt i Sverige samt all uppskovsbeloppei
uppgår till minsl 10 000 kr. och i sin helhet betalas in på upphovsmannakonto.
För atl säkerställa all systemet inte utnyttjas i andra fall än då detta är särskilt
motiverat föreslär beredningen vidare alt uppskov skall medges endasi om
upphovsmannainläkten ulgör den övervägande delen av den skattskyldiges
inkomster under beskaUningsåret. I samma syfte föreslås krav på att
upphovsmannainläkten skall överstiga molsvarande inläkt under del närmasl
föregående beskattningsåret med minsl 50 <span style='text-transform:uppercase'>9ö.
</span>Slutligen föreslås att den som har medel innestående på allmänl invesleringskonto
eller yrkar avdrag för avsättning lill allmän investeringsreserv inte skall få
uppskov för inbetalning på upphovsmannakonlo.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har förslagel i denna del mött kritik från flera håll. Mänga
länsslyrelser har befarat all reglerna blir svårtillämpade. Remissinstanser
som företräder kulturarbetarna har ansett all villkoren är för restriktiva. Jag
återkommer i del följande lill vissa av de synpunkler som remissinstanserna har
anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föregen
del kan jag till en början tillstyrka förslagen om krav på bosättning<br>
och inbetalning pä bankkonto. Inte minsl administrativa skäl lalar för all<br>
uppskov inle bör medges för alltför låga belopp. I likhet med vad som har<br>
föreslagits belräffande avsättning lill allmän investeringsreserv bör gälla atl<br>
uppskov inle medges för inbetalning som understiger 10 000 kr. Inbetalning<br>
bör ske senasi vid deklaralionstillfällel. De nu berörda villkoren återfinns i
2 §<br>
och 3 § a).</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>'</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som beredningen har
föreslagil bör rälien lill uppskov förses med spärrar som säkerställer alt
syslemel används endasi då verkligt behov av uppskov föreligger. Det föreslagna
villkorel au upphovsmannainläkten under beskattningsåret med minst 50 % skall
översliga motsvarande inläkl föregående år har, som nämnts, uppställts i detla
syfte. Regeln har under remissbehandlingen kritiserats främsi av KLYS. Organisationen
har påpekat alt en tillfällig inkomstlopp inle alllid är begränsad lill etl
enda är. Ofta leder i stället en plötslig framgång till höga inkomster under
elt par eller t. o. m. flera år. En jämförelse som bara avser inkomsterna under
det närmast föregående årel skulle därför innebära en alltför snäv begränsning.
KLYS har även vänt sig mot den föreslagna ökningsprocenten och menat att den
bör minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar KLYS' farhågor au en jämförelse som begränsas lill inkomsten under det
närmast föregående årel kan komma att visa sig väl snäv i vissa fall. Å andra
sidan minskar behovel av uppskov ju längre tid en inkomstökning varar. Del
förhällandet att en framgång ger onormalt höga inkomster under två år kan dock
inle anses frånta inkomstökningen den karaklär av tillfällig ökning som bör
fordras för uppskov. Jag föreslår därför all man vid bedömningen av
inkomstökningens slorlek fär göra en jämförelse med motsvarande inkomsi under
något av de två närmasl föregående åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremoi
är jag inte beredd all förorda någon avvikelse frän det av beredningen
föreslagna kravet på att inkomslen skall ha ökal med minsl 50 ". i
förhållande till inkomsten under jämförelseårei. Lagen tar sikle på de
upphovsmän som pä grund av kraftiga variationer i inkomsterna har svårigheter
att upprällhålla kontinuitet och ekonomisk trygghet i verksamheten i ell
längre perspektiv. Den förmän som möjligheten att bygga upp obeskattade
reserver innebär bör reserveras för de fall dä inkomstfluklualio-nen verkligen
är betydande. För all della skall anses vara fallel bör inkomstökningen enligt
min mening uppgå lill minsl 50 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelser
av här angiven innebörd har lagils in i 3 i; b). Paragrafen innehåller däremot
inte någon motsvarighel till del av beredningen föreslagna kravet atl upphovsmannainläkten
skall uigöra den övervägande delen av den skaltskyldiges sammanlagda
bruttointäkter. Detla krav har kritiserats av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
remissinslanser. Bl. a. KLYS har framhållit all en jämförelse mellan
bmlloinläkterna i olika förvärvskällor kan ge en hell missvisande bild. Kravet
har ocksä av mänga remissinstanser ansetts innebära all bara de redan
elablerade konstnärerna får möjlighet till uppskov. Slulligen har också
påpekats all kravet skulle medföra atl man inle tillgodoser de personer, som i
dag av försörjningsskäl har del konslnäriiga arbelel som bisyssla men önskar
reservera medel för att senare kunna övergå till sådan verksamhei på hellid.
Jag inslämmer i denna kritik. Någol krav pä alt upphovsmannainläkten skall
motsvara viss andel av de samlade bruttointäkterna bör alltså inte uppställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutligen beträffar förslagel alt uppskov inte skall medges om den
skattskyldige har medel innestående pä allmänt invesleringskonto eller har
yrkal avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv vill jag erinra om
atl jag lidigare har behandlal molsvarande fråga vid diskussionen av reglerna
om allmän investeringsreserv. Som jag då framhöll medför en samtidig användning
av två reserveringssystem av detla slag relalivl komplicerade samordningsproblem.
Härtill kommer atl uppskovsrätlen delvis har till syfte all kompensera de
upphovsmän som inte kan utnyttja investeringsreserven. Av dessa skäl ansluler
jag mig i princip till beredningens förslag på denna punkl. Beslämmelserna
harlagits in i 4 §. Innebörden är bl. a. all en skaltskyldig som vid lidigare
års taxering har Hit avdrag för avsättning lill allmän invesleringsreserv
mäste upplösa reserven före ulgången av del beskattningsår som inbetalningen på
upphovsmannakonlo avser om han skall kunna fö uppskov. Har någon under etl och
samma beskattningsår gjort inbetalning på både allmänl invesleringskonto och
upphovsmannakonlo, kan han bara få en av insättningarna beaktad. Om såväl
avdrag som uppskov yrkas vid laxeringen, bör av prakliska skäl gälla atl
yrkandet om uppskov får ge vika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Begränsningar
i uppskovsrätten (5 och 6 §§)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagil alt skallskyldig föreit och samma beskaliningsår skall få göra
inbetalning bara på ell upphovsmannakonlo. Enligl min mening saknar det i och
för sig betydelse om ell eller flera konton används så länge inbetalningarna
sker hos en enda bank. Om inbetalningarna däremoi görs hos olika banker, blir
det svårt att överblicka tillgodohavandena, särskilt om inbetalningarna avser
upphovsmannainläkler under ell och samma beskattningsår. Av såväl praktiska som
kontrolltekniska skäl bör rälten till uppskov för visst beskattningsår därför
begränsas till alt avse belopp som har inbetalats hos en och samma bank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör beslämmelsen komplelleras i ett avseende. Vid remissbehandlingen har
efterlysts en regel som klargör vad som gäller om den skaltskyldige har
upphovsmannainläkler från två eller flera förvärvskällor. Även om delta är etl
ytterst sällsynl fall delar jag uppfattningen att frågan bör regleras. Av
prakliska skäl bör föreskrivas atl uppskov för ell och samma beskattningsår</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
erhållas bara för en förvärvskälla. Den skattskyldige bör själv få välja vilken
förvärvskälla uppskovet skall avse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som jag nu har behandlal finns i 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har också föreslagit begränsningsregler som innebär atl uppskov inte skall
medges med siörre belopp än hälften av nelioiniäkien av förvärvskällan före
uppskov och före schablonavdrag för egenavgifter och inte heller med så stort
belopp alt inkomsten, efter uppskov men före schablonavdrag, kommer atl
understiga 50 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser har ansett alt dessa regler leder lill en alltför snäv
avgränsning. Statens kulturråd framhåller bl. a. atl många kulturarbetare har
en betydligt lägre inkomst än 50 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan instämma i kriliken. Enligl min mening kan man på denna punkl göra en
relativt betydande uppmjukning i förhållande till vad beredningen har
föreslagit. Jag föreslår för min del alt uppskov skall kunna medges med högst
två tredjedelar av nelioiniäkien före uppskov och schablonavdrag men inle med
större belopp än all den nettointäkt, fortfarande beräknad före schablonavdrag,
som återstår efter uppskovet uppgår lill 30 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ränta,
uttag m. m. (7-13 !<))</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad som gäller beträffande skogskonto bör ränta utgå på medel som
står inne på upphovsmannakonlo. Räntan beskattas först då den las ut. Vad nu
har sagls framgår av 7 och 10 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagit att medel får tas ut tidigast fyra månader efter insättning och
atl utbetalning av kvarstående medel skall ske senasi fem är efter ingången av
det år, då inbetalning senast skulle ske. Med hänsyn till de synpunkter som har
anförts vid remissbehandlingen föreslär jag att beredningens förslag i dessa
avseenden modifieras. I överensslämmelse med vad som har föreslagits
belräffande allmänt investeringskonto föreslår jag sålunda att uttag skall H
ske tidigast efter ulgången av november månad underdel är då inbetalning senasi
skulle ske. Å andra sidan bör den maximala löptiden föriängas med ett är.
Medlen bör alltså få slå kvar lill dess fem år har förflutit efter utgången av
nämnda är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
beslämmelser överensstämmer i alll väsentligt med beredningens förslag. Jag kan
i dessa delar hänvisa till förfauningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Följdändringar
I andra förfällningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om ackumulerad inkomst är tillämpliga bl. a. på rörelseidkare som har inläkl på
grund av vetenskaplig, litterär, konstnäriig eller därmed jämföriig verksamhet.
Även upphovsmännen omfattas således. Den möjlighet all få uppskov med
beskattningen som nu införs för denna yrkesgrupp är enligt min mening så pass
förmånlig att skatteberäkning för ackumulerad inkomsi inte bör kunna ske
jämsides med uppskov. Även lekniska skäl kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anföras
mot ell samlidigl utnyttjande av båda regelsystemen. Enligl 3 § 2 mom. 1) lagen
(1951:763) om ackumulerad inkomsi gäller lagens bestämmelser i fråga om
skogsinkomster endast under förulsätlning au intäkten inle har föranlett avdrag
för insättning på skogskonto. Jag föreslår alt en motsvarande beslämmelse
införs belräffande intäkt på grund av vetenskaplig, litterär, konstnäriig
eller därmed jämföriig verksamhet. Stadgandet bör utformas som ett tillägg till
3 i) 3 mom. 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhel med vad som gäller belräffande medel som har satts in på skogskonto, bör
medel för vilka uppskov erhålles enligt den här föreslagna lagen tas upp endast
lill halva värdel vid förmögenhels-, arvs- och gåvobeskaltningen. Etl tillägg
med denna innebörd bör göras lill punkl 3 första Slyckel av anvisningarna till
3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt samt lill 23 § C
tredje stycket lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikrafiirädande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angelägel all kulturarbetarna får möjlighet all använda de särskilda
inkomsifördelningsreglerna redan vid taxeringen för 1979 års inkomster.
Beslämmelserna om upphovsmannakonto bör därför tillämpas första gången vid 1980
års laxering. Samtidigt bör ocksä de ändringar som avser skatteberäkning för
ackumulerad inkomst och förmögenhetsskatt bli tillämpliga. De nya reglerna i
AGL bör fä lillämpas så snart uppskov med beskaUning på grund av insättning på
upphovsmannakonlo kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Dubbel- och kedjebeskattning samt koncernbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande princip i den svenska företagsbeskattningen är atl vinster som
förvärvas av aktiebolag och ekonomiska föreningar skall bli föremål förs. k.
ekonomisk dubbelbeskattning. Detta innebär atl bolagel eller föreningen försl
beskattas för sina inkomster och all beskattning därefter också sker hos
delägarna när vinstmedel delas ut lill dem. Fullt ut har
dubbelbeskatiningsprincipen dock inte upprätthållits. Som ett främsi av
prakliska skäl betingat avsteg kan man se det.förhållandet atl rörelsedrivande
fåmansbolag i regel får avdrag för lön lill delägare, som är akiiva i
företagel, ulan alt lönens skälighet prövas. Ell annal avsleg är all
aktiebolagen kan fö lindring i dubbelbeskattningen genom avdrag för utdelning
på nyemitterade aklier, s. k. Annell-avdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inle särskilda åtgärder vidlas, kommer metoden med dubbelbeskattning alt
medföra au vinstmedel som genom utdelning förs frän ell bolag lill elt annal
blir beskattade inle bara en ulan två eller flera gånger inom bolagsseklorn
innan de slulligen också beskattas hos aktieägare ulanför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bolagsseklorn.
En sådan beskattning i flera led inom bolagssektorn brukar kallas
kedjebeskatining. I stor utsträckning har skatielagstifiaren försökt undvika
denna beskaliningseffeki. Den melod som har valls för alt nå detla syfte är atl
befria aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna från skattskyldighet för
mollagen utdelning. Enligt KL:s ursprungliga avfallning var aktiebolagen och de
ekonomiska föreningarna - med undanlag för bl. a. bank- och försäkringsföretag
- generellt befriade från skatt på uidelningsin-komsler. Därefter har
inskränkningar successivt gjorts i skattefriheten. Den kedjebeskattning som
inskränkningarna kan leda lill har accepterats med hänsyn lill bl. a.
önskemålen all upprällhålla neutralitet i beskattningen och alt förhindra inle
önskvärda fördelningspoliliska effekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller utdelning mellan förelag som lillhör samma koncern kunde
kedjebeskatiningen i princip ha undvikits genom en annan melod, nämligen genom
alt koncernen hade beskattats som en helhet. Den vägen har man dock inte vall.
1 stället beskattas varje förelag inom en koncern för sig som ell självständigt
skattesubjekt. Koncernförhållandei har dock beaktats på olika sätt, bl. a. vid
ulformningen av reglerna om uidelningsbeskallning och också genom atl avdrag
under vissa föruisältningar medges för koncernbidrag som elt förelag lämnar
lill annal förelag inom samma koncern. Koncernbidrags-reglerna har utformats så
atl de inle skall möjliggöra kringgående av den kedjebeskattning som i vissa
fall ansetts böra upprälthållas vid koncernförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
av del nu anförda framgår all koncernbeskatlningsreglerna har nära samband med
beslämmelserna om dubbel- och kedjebeskatining. Båda dessa regelsyslem har
också anknytning till andra delar av skattesystemet, t. ex. de bestämmelser som
gäller för nedskrivning av aktier saml ulskiftnings- och
akiievinstbeskattningen. Hell allmänl kan man konstatera all de här berörda
reglerna tillsammans utgör ett mycket komplicerat system för beskattning av de
vinster som uppkommer inom bolagsseklorn och atl effekterna av systemels olika
komponenter delvis är svårbedömda. Föreiagsskaiteberedningen har sett över
delar av syslemel och har föreslagit vissa ändringar som främst avser utdelnings-
och koncernbeskattningen. Beredningen har dock inte haft möjlighet all göra
någon mer genomgripande översyn. De föreslagna ändringarna har därför närmast
karaktären av lekniska jusleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
lidigare nämnl har beredningen ansett atl båda leden i dubbelbe-skauningen i
princip måste behållas. En annan sak är enligl beredningen all del är möjligt
all lindra dubbelbeskattningen av de vinster som delas ut till delägarna.
Beredningen konslaterar atl del finns ivå huvudmetoder för atl åsiadkomma en
sådan lindring. Bolagens och delägarnas beskattning kan integreras på
bolagsnivå eller på akiieägarnivä. Den förstnämnda metoden innebär alt bolagets
skatt på utdelad vinst sätts ner, t. ex. genom atl bolagel fär avdrag för
utdelning lill delägarna. Det är den metoden som har kommit till användning i
Sverige genom del nyssnämnda Annell-avdraget. Integration på akiieägarnivä
skulle innebära all bolagsskatt som är hänförlig lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utdelad
vinsl hell eller delvis avräknas från aktieägarens inkomstskatt på utdelningen.
Ell sådani avräkningssystem lillämpas numera i flertalet EG-länder. Med hänsyn
bl. a. till delta förhållande harberedningen funnil alt del i och för sig är
önskvärt att pä sikt gä över lill den metoden också i Sverige. Beredningen har
dock ansett alt metoden kan komma i konfliki med de fördelningspoliliska målen
och all de avräkningssystem som hiltills har tillämpats i ullandel har lekniska
brisler. Mol den bakgrunden anser beredningen att lindring i
dubbelbeskattningen t. v. bör åstadkommas genom utvidgning av Annell-avdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av beredningens förslag om en sädan uividgning och med beakiande av de
synpunkler som framkom vid remissbehandlingen lade regeringen i prop.
1978/79:50 bil. 2 fram förslag om etl utökat Annell-avdrag. Förslaget, som
antogs av riksdagen (SkU 1978/79:19, rskr 1978/79:107, SFS 1978:955), innebar
all ell aktiebolag får göra avdrag för utdelning på aklier som har emillerais
efter ulgången av år 1978 med sammanlagl lika stort belopp som har betalats in
för aktierna. Avdragei får utnyttjas under den 20-ärsperiod som följer efter
emissionen. Bolagel Hr i princip fritt fördela del loiala avdragsbeloppei över
avdragsperioden. Avdragei får dock inte någol enskilt är överstiga 10 "i
av inbetalat belopp och det Hr inte heller överstiga den på året belöpande
utdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
uttalade redan i prop. 1978/79:50 är det inte möjligl att f n. gå över lill ell
avräkningssystem. En sädan övergång aktualiserar en rad principiella och
tekniska problem och måste föregås av ytterligare utredningsarbete. Tills
vidare fär man ulgå från ell dubbelbeskattningssystem av nuvarande principiella
ulformning med de möjligheler lill lindring i dubbelbeskattningen som det
nyligen utvidgade Annell-avdraget medför i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
denna utgångspunkt kommer jag i del följande att behandla beredningens förslag
om ändring i kedjebeskattningsreglerna och bestämmelserna om koncernbidrag. I
del sammanhanget kommer jag också all behandla ett förslag av beredningen om
ändring i beskattningsreglerna för s. k. kommissionärsföretag och om justering
av de regler som gäller vid akiieöveriålelser mellan koncernföretag. Jag kommer
också atl föreslå en ändring av Annell-reglerna. Syftel med den ändringen är
all bäitre än f n. anpassa Annell-lagsliftningen till
kedjebeskatlningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag hittills har talat om kedjebeskauningen har jag syftat på utdelning som
lämnas av svenska företag. Samma beskattningseffekter inträder också i en annan
situalion, nämligen närelt svenskt företag uppbär utdelning från elt Ulländskl
bolag. Sådan utdelning utgör enligt KL skattepliktig inkomst för del mottagande
företaget. Om del utländska bolaget i sitt hemland är underkastat
inkomstbeskattning, kommer kedjebeskatining atl äga rum. I de dubbelbeskattningsavtal
som Sverige har ingått med andra länder har regelmässigt tagits in särskilda
bestämmelser som medför alt denna kedjebeskatining kan elimineras eller
lindras. Svenska företag gör emellertid beiydande invesieringar också i länder
med vilka vi inte har några dubbel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>''</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beskaltningsavial.
Från svenskl näringsliv har framförts önskemål om sådana ändringar i den
interna lagstiftningen all del blir möjligl all eliminera kedjebeskatiningen
även i dessa fall. Jag lar i del följande upp också den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innan jag går in på de
olika delfrågorna vill jag undersiryka atl de ändringar som kommer alt föreslås
främst är atl se som lekniska justeringar inom ramen för nuvarande system. Mer
genomgripande ändringar bör inle göras på det underiag som f. n. finns. Som jag
tidigare nämni kommer jag i etl avslutande avsnitt att ange vissa riktlinjer
fördel fortsatta utredningsarbetet pä företagsbeskattningens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om utdelnings- och koncernbeskattning är på de flesta punkter lika för
aktiebolag och ekonomiska föreningar. När jag i den fortsatta diskussionen om
dessa beslämmelser lalar om aktiebolag och aklier sy ftar jag också - om inte
annat direkt anges - på de ekonomiska föreningarna och andelar i dessa.
Uttrycket förelag använder jag som en samlingsbeteckning för båda
associationsformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Kedjebeskattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.2.1
Utdelning från svenskt företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta avsnill behandlar jag utdelning som lämnas av svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening. Frägan om beskallning av utdelning frän utländska
bolag tar jag upp försl i nästa avsniu.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som redan nämnts gällde
enligl KL:s ursprungliga lydelse alt svenska aktiebolag - med undantag för bl.
a. bank- och försäkringsföretagen - var generellt frikallade från
skattskyldighet för utdelning från annat svenskt aktiebolag. Å andra sidan
gällde ocksä generellt all företag som uppbar skattefri utdelning på viss aktie
eller andel inte hade räll till avdrag för ränta på lån, som hade upptagits för
att finansiera förvärvet av aktien eller andelen, i vidare mån än räntan
översteg den skattefria utdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Reglerna har därefter
successivt ändrals genom lagstiftning åren 1951, 1953, 1960 och 1967.
Skattefriheten för mottagen utdelning har i väsentliga avseenden inskränkts,
vilket innebär att kedjebeskattning i motsvarande mån har införts. Samtidigt
har dock tillämpningsområdet för gäldränteregeln begränsats. Regelsystemet är
numera mycket komplicerat. Beskattningsre-sultatet är beroende av såväl arten
av ägarföretagets verksamhet som aktieinnehavets karaktär och sammansättningen
av den krets av personer som äger aktierna eller andelarna i ägarföretaget. När
de slutliga effeklerna skall bedömas måste man ta hänsyn både till de regler
som gäller för uldelningsinkomster och till begränsningen i avdragsrätlen för
låneränta. I den följande sammanfattningen av gällande regler bortser jag dock
till en början från de begränsningar som gäller för ränteavdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utdelningsbeskattningen går en viktig skiljelinje mellan förvaltnings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förelag
och övriga förelag. Med förvaltningsföretag menas i della sammanhang företag
som uteslutande eller så gott som uleslutande förvaltar värdepapper eller
likartad lösegendom. Förvaltningsföretagen är visserligen i princip
skattskyldiga för sina uldelningsinkomster, men de undgår beskattning i den
mån den sammanlagda utdelning som de uppbär under ett beskattningsår motsvaras
av utdelning som de själva beslutar för samma beskattningsår (54 § fjärde
stycket KL). Förvaltningsföretagen kan alltså uppnå skattefrihet för utdelning
om de omedelbart slussar medlen vidare till delägarna. Någol utrymme för
fondering av obeskattad utdelning finns däremoi inle för förvaltningsföretagen
i allmänhel. För de s. k. investmenl-företagen gäller dock att de med
bibehållen skattefrihet för hela den mottagna utdelningen kan fondera 20 % av
utdelningen. Investmentföretag har i KL definierats som förvaltningsförelag,
vars uppgift väsentligen är all genom ell välfördelat värdepappersinnehav
erbjuda aktieägare eller andelsägare riskfördelning och vars aktier eller
andelar ägs av ett stort anlal fysiska personer (punkl 1 iredje styckel av
anvisningarna till 54 § KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de företag som inte räknas som förvaltningsförelag kan man avskilja en annan
grupp som är underkastad särskilda regler, nämligen företag som bedriver
bank-eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse (54 § andra stycket).
Till penningrörelse räknas bl. a. rörelse som består av handel med värdepapper.
Bankförelagen och de förelag som bedriver penningrörelse är befriade frän skatt
på mollagen utdelning bara i de fall då denna belöper på s. k.
organisaiionsakiier. Med organisalionsakiie menas här och i det följande aktie
som innehas som elt led i organisaiionen av förelagels verksamhei till den del
denna avser annal än förvaltning av fastighel eller aktier och likartad lös
egendom. Försäkringsföretagen är befriade från skatt på utdelning bara såvitt
avser utdelning på sädana organisaiionsakiier som innehas som elt led i skadeförsäkringsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för en annan grupp av förelag är skattefriheten begränsad lill sådan utdelning
som utfaller på organisaiionsakiier. Jag syftar på de s. k. svarta
fåmansbolagen. Med della ullryck avses fåmansbolag som inle visar alt
vinstmedel i skälig omfattning har använts för utdelning lill delägarna (54 §
femte slyckel KL). Om fåmansbolag däremoi för en i sammanhanget godtagbar
utdelningspolitik (s. k. vita Hmansbolag), gäller inte den här berörda
begränsningen i skattefriheten. Beslämmelserna om svarta och vita Hmansbolag
omfattar inte fmansägda förvaltningsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del lidigare anförda framgår au utdelning på aklier som uigör
omsättningstillgångar i bank-, penning- eller försäkringsrörelse är skattepliktig.
Samma princip lillämpas i fråga om andra aktier som är atl betrakta som
omsällningslillgångar. Enligl en uttrycklig bestämmelse gäller sålunda att
företag som bedriver byggnadsrörelse, tomtrörelse eller yrkesmässig handel med
fasligheter är skattskyldiga för utdelning på aktier som utgör lagertillgångar
i rörelsen, dvs. aklier som kan betraktas som substitut för direktägda
lagerfasligheter (54 § iredje styckel KL).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slulligen beiräffar företag som inle utgör förvaliningsföi;eiag eller svarta
fåmansbolag och som inle heller bedriver bank-, penning- eller
försäkringsrörelse är beskattningen av uldelningsinkomster helt beroende av
aktieinnehavets karaktär. För denna grupp av förelag gäller nämligen atl
utdelning pä aklier som innehas i kapiialplaceringssyfie (kapital-placeringsakiier)
är skattepliktig medan utdelning på andra aklier - med undanlag för aklier som
ulgör omsättningstillgångar - är undantagen från beskallning (54 § första
slyckel a) KL).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med uttrycket
kapiialplaceringsaktier menas i princip sådana aktier som innehas som
alternativ lill annan finansiell placering. För alt underiätla gränsdragningen
mellan kapiialplaceringsaktier och andra aklier har införts en särskild
schablonregel (punkt 1 andra slyckel av anvisningarna lill 54 § KL). Enligl
denna skall en aktie inle anses innehavd i kapiialplaceringssyfie, om del
sammanlagda röstetalet för ägarföretagets aktier i det utdelande företaget
molsvarar 25 96 eller mer av röstetalet för samtliga aklier eller andelar i
detta företag. Inte heller mindre innehav räknas som kapiialplaceringsaktier
om företaget kan göra sannolikt all innehavet betingas av rörelse, jordbruk
eller skogsbruk som företagel -eller vissa närstående företag - bedriver. Aktie
som inle ulgör kapilalplaceringsakiie och inte heller ulgör omsättningstillgång
eller organisalionsakiie kallar jag i del följande - i överensstämmelse med
beredningens terminologi - för rörelsebetingad aktie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frän
de senasi beskrivna reglerna finns etl särskilt undanlag. Aktie i
förvaltningsförelag anses nämligen - oavsett aktieinnehavets sloriek -innehavd
i kapiialplaceringssyfie, om förvaltningsföretaget äger en eller flera aklier
som skulle ha utgjort kapiialplaceringsaktier om de hade innehafts direkt av
det företag som äger aktier i förvaltningsföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
fullsländighetens skull skall jag här också nämna all KL innehåller särskilda
dispensregler som gördel möjligt för RSV atl i särskilda fall medge ä ena sidan
atl ett företag som inle är förvaltningsföretag ändå skall behandlas som sådani
förelag och å andra sidan alt ell förvaltningsföretag som är moderföretag i en
koncern och ombesörjer vissa gemensamma uppgifier för koncernens räkning inle
skall behandlas som förvaltningsföretag (54 § sjätte stycket KL).
Lagsiiftningen om uidelningsbeskallning innehåller ocksä en regel som har till
syfte aU förhindra skatteflykt genom s. k. Lundintransak-tioner (54 § sjunde
stycket KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan framhållil alt man måste sälla de nu beskrivna beslämmelserna om
uidelningsbeskallning i samband med de begränsningar som gäller i fråga om
avdragsrätlen för låneränta. Enligl 39 § I mom. KL är huvudregeln
fortfarande-liksom enligl KL:s ursprungliga lydelse-att elt förelag, som har
lagil upp län för att finansiera förvärv av aktier och som är frikallat från
skattskyldighet för utdelning på aktierna. Hr avdrag för ränta pä lånet bara i
den mån räntan överstiger utdelningen. Med hänsyn till hur
uldelningsbe-skaitningen numera är utformad för förvaltningsföretagen har dessa
företag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undantagits
från begränsningsregelns lillämpning. För övriga förelag har också införts ett
par viktiga undanlag. Begränsningen omfatlar inle ränta på län som hänför sig
lill organisaiionsakiier. Vidare föreligger inte något hinder mot avdrag för
ränta på län som hänför sig till andra aktieinnehav i dotterbolag, om innehavet
molsvarar mer än 90 % av aktiekapitalet i dotterbolaget och delta bolag varken
direkl eller indirekl äger aktier i andra bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanställer
man de regler om uidelningsbeskallning och ränteavdrag som gäller för andra
förelag än förvaltningsföretag för man följande resultat. Utdelning pä
organisaiionsakiier är alllid skattefri och ränta på län hänförliga till sädana
aktier är avdragsgill ulan begränsning. Utdelning på kapiialplaceringsaktier
och aklier som utgör omsättningstillgångar är alltid skattepliktig, och inte
heller i fräga om dessa aklier föreligger någon begränsning i avdragsrätten för
ränta. Vad slutligen beträffar rörelsebetingade aklier gäller atl utdelningen
visseriigen är skattefri men att å andra sidan avdragsrätlen för ränta är
begränsad. För ett företag som har tagit upp län för atl finansiera köp av
rörelsebetingade aklier fär begränsningen i avdragsrätten samma effekl som om
räntan pä lånet hade varit avdragsgill enligt vanliga regler medan utdelningen
hade varit skattefri bara i den män den överstiger räntan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har alltså gjort en översyn av dessa regler. Enligl beredningens uppfattning
finns det inte någon anledning alt ändra utdelningsbeskatl-ningen för
förvaltningsföretagen. Beträffande övriga företag konstaierar beredningen lill
en början att starka principiella skäl talar för att slopa begränsningen av
gäldränleavdraget. Det kan nämligen enligt beredningen inle vara riktigt atl
låla det sätl på vilket ett aktieförvärv har finansierats vara avgörande för
innehavets lönsamhel. Beredningen anser därför att frågan om den skattemässiga
behandlingen av aktiebolagens utdelningsinkomster bör lösas enbart på
inkomstsidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av hur utdelningsinkomsterna skall behandlas skiljer beredningen
mellan tvä ytteriighetsfall. Det ena är atl aktieinnehavet ulgör ett alternativ
till ett direkl innehav av den verksamhei som det utdelande bolaget bedriver. I
det fallet uppnås enligt beredningen neutralitet i beskattningen bara om
utdelningen blir skattefri hos ägarbolaget. Det andra fallel är alt
aktieinnehavet är en ren kapitalplacering, dvs. aktieköpet har utgjort ett
altemativ till bankinsätlning eller förvärv av t. ex. obligationer. Beredningen
anser att utdelningen i detta fall bör behandlas på samma sätt som ränta och
alltså beskattas hos ägarföretaget. Mellan dessa ytteriighetsfall finns de fall
där aktieinnehavet visseriigen inte utgör något alternativ till en utvidgning
av ägarföretagets egen produktionsapparat men där det ändå finns viss anknytning
mellan ägarföretagets och det utdelande företagels verksamheter. Enligl
beredningens uppfattning bordet i lagstiftningen uttryckligen anges hur stort
ägarföretagets inflytande över det utdelande företaget skall vara för all
utdelning i dessa fall skall vara skattefri. Beredningen anser atl det inte
finns skäl att höja nuvarande gräns och föreslår därför att utdelning i princip
skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
skattefri, om innehavet molsvarar minst 25 % av röstetalet i del utdelande företaget.
För alt hindra obehörigt utnyttjande av aklier med olika rösträtt föresläs dock
atl det dessulom skall krävas alt innehavet molsvarar minst 25 96 av
aktiekapitalet. Även vid mindre innehav bör dock utdelning enligl förslagel
vara skattefri under förutsättning all ägarföretaget kan styrka all innehavet
har direkl anknytning lill eller har väsentlig betydelse för den egna rörelsen.
Möjligheten att medge skattebefrielse för utdelning på dessa mindre innehav bör
enligt beredningen lillämpas restriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har framhållit all den föreslagna gränsen mellan skalleplikt och skattefrihet i
försia hand gäller utdelning av löpande vinsl. Elt ägarföretag har däremot
enligl beredningen inle lika berättigade krav på atl skaitefritt kunna föra
över vinstmedel som har skapats hos del utdelande förelaget innan
organisalionsförhällandel uppkom. Skattefriheten medför i dessa fall bl. a. atl
ägarföretaget kan finansiera förvärvet av aktierna med obeskattade medel, medan
en fysisk person saknar motsvarande möjlighet. Beredningen framhäller alt
aktiebolagen härigenom Hr etl förmånligt konkurrensläge jämföri med enskilda
personer när det gäller inköp av rörelsedrivande företag. Beredningen har dock
inle funnit någon lämplig melod all inom nellovinslbeskattningens ram ändra
delta förhållande. Enligl beredningen torde del i praktiken inte vara möjligt
alt slopa bolagens skattefrihet för den del av utdelningen som hänför sig till
vinstmedel som fanns hos del köpta företaget redan när
organisalionsförhällandel uppkom. En sädan regel förutsätter nämligen att del
går atl någorlunda exakt fastställa hur stor den dolda reserven i byggnader,
maskiner och lager m. m. var dä förvärvet skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ulformningen av sina förfatiningsförslag har beredningen låtit begreppet
kapitalplaceringsaktier ulgå ur lagtexten. I stället anges direkt i vilka fall
utdelning skall vara skattefri. Den föreslagna huvudregeln är att utdelning på
organisaiionsakiier inle skall beskallas. Beredningen använder begreppel
organisaiionsakiier i vid mening. Begreppet omfatlar nämligen inte bara sådana
aktier, som utgör organisationsaktier enligt hittills använd terminologi, utan
del läcker samlliga innehav pä vilka utdelningen är skattefri, dvs. de innehav
som motsvarar minst 25 96 av röstetal och aktiekapital samt de mindre innehav
som har direkl anknytning till ägarföretagels rörelse eller har väsenllig
betydelse för denna. Med denna uppläggning kommer begreppel rörelsebetingade
aktier inte att behövas i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de företag som bedriver bank- eller annan penningrörelse har beredningen
uttalat att det i princip inte finns någon anledning att ändra nuvarande
regler. En konsekvens av beredningens utvidgning av begreppet
organisaiionsakiier och den författningstekniska lösning som beredningen har
vall är dock att dessa företag i fortsättningen kommer att bli skattefria inte
bara - som hittills - för utdelning på sädana aktier som utgör
organisations-aktier i nuvarande mening ulan även för utdelning på flertalet
andra aktier som faller in under beredningens organisationsakliebegrepp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller Hmansbolagen anser beredningen atl nuvarande gränsdragning mellan
svarta och vila bolag är mindre lämplig. I prakliken är del enligl beredningen
mycket svårt all avgöra om ell fömansbolags vinstmedel används för utdelning i
skälig omfattning eller inle. I en del fall finns del enligt beredningens
mening knappast heller något bärande skäl all låta moderföretagets
uldelningspolilik vara bestämmande för skattskyldigheten för utdelning från
dotterföretaget. I andra situationer kan emellerlid anknytningen lill
ägarföretagets uldelningspolilik fylla en viktig funktion. Beredningen nämner
det fallel alt elt rörelsedrivande fåmansbolags helägda dotterbolag förvallar
en fastighet som inte används i fåmansbolagels rörelse. Om utdelning från
dotterbolaget generellt var skattefri, skulle dotterbolaget kunna få avdrag för
koncernbidrag lill moderbolaget, eftersom koncernbidragsreglerna är kopplade
lill reglerna om skattskyldighet för utdelning. Fåmansbolagels ägare torde
därefter ha möjlighet all la ul della bolags hela överskoll - inklusive
koncernbidraget - i form av lön. Följden skulle bli, konstaierar beredningen,
atl dotterbolagets vinsl på fastighetsförvaltningen endast skulle beskattas hos
fåmansbolagels ägare trots att vinsten normall skall dubbelbeskattas. Mot den
här angivna bakgmnden föreslär beredningen alt den nuvarande gränsdragningen
behålls för det fall alt utdelningen härrör frän fastighetsförvaltning men
slopas för övriga fall. Innebörden av förslagel är alltså all utdelning från
fastighetsförvaltande dotterbolag lill fåmansbolag blir skattefri bara i de
fall dä fämansbolaget delar ul vinstmedel i skälig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av beredningens belänkande har förslagel att slopa
begränsningen av gäldränleavdraget tillstyrkts av samlliga remissinslanser som
yttrat sig i frägan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller principerna för beskattningen av förelagens uldelningsinkomster
finns däremot olika meningar bland remissinstanserna. Flera av de
organisationer som representerar näringslivet har i första hand hävdat att
kedjebeskatiningen hell bör slopas. För det fall alt kedjebeskatiningen ändå
bibehålls har företrädarna för näringslivet ansett alt reglerna i varje fall
inle bör skärpas. De har påpekat att beredningens förslag medför skärpningar i
etl par avseenden. Kravet pä all ett förelag för alt uppnå skattefrihet i
princip skall ha etl aktieinnehav som molsvarar inte bara 25 96 av röstetalet
utan också 25 96 av aktiekapitalet i del utdelande företagel innebär sålunda en
skärpning, som bl. a. sägs kimna tvinga vissa företag lill annars onödiga
komplelteringsköp. Vidare innebär de av beredningen föreslagna reglerna för de
mindre innehaven en skärpning, efiersom kravet på innehavets direkta anknytning
till eller väsentliga betydelse för ägarföretagets rörelse är strängare än
nuvarande krav pä alt innehavet skall betingas av rörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
övriga remissinslanser har några ä andra sidan ansett att kraven pä
skattefrihet bör skärpas utöver vad beredningen har föreslagit, t. ex. genom
all den nyssnämnda 25 9'o-gränsen höjs lill 35 %. Remissinslanserna har ocksä
anfört en rad synpunkler av mer teknisk karaktär. Jag återkommer till en del av
dessa synpunkler när jag i det följande redogör för hur reglerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligl
min mening bör utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del kan jag försi
ännu en gäng konstatera att bestämmelserna om den skattemässiga behandlingen av
aktiebolagens och de ekonomiska föreningarnas uldelningsinkomster är
komplicerade och all de har svåröverskådliga effekler. Del är knappast möjligl
att föra lillbaka reglerna på någon enhellig princip. I och för sig är della
inle svårt atl förklara. När beslämmelserna har utformats har det varil
nödvändigl atl beakta många olika aspekter. Den grundläggande uppgiften för
lagstiftaren kan sägas ha varit att finna en lämplig avvägning mellan
skattebelastningen på inkomster som genereras inom bolagssektorn och
beskattningen av andra inkomster. En annan betydelsefull aspekt är att beskattningen
så långl möjligl bör vara neutral i förhållande till förelagens
organisationsformer och del sätt på vilket de finansierar sina invesieringar.
En iredje viklig synpunkl är atl beskattningsreglerna inte bör göra det
möjligt för enskilda personer atl uppnå skatteförmåner, som är oacceptabla
från fördelningspoliliska och andra synpunkler. Slulligen är det också
nödvändigl all reglerna får en sådan utformning all de blir prakiiski
hanlerbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>öm
man från dessa allmänna utgångspunkter granskar den nuvarande begränsningen av
rätten till avdrag för låneränta kan noteras att denna begränsning\leder lill
all aktieinnehavets lönsamhel blir beroende av det sätl pä vilket aktieköpet
har finansierats. Elt sådani resultat strider mol neuiralileisprincipen och medför
ojämnhet i beskattningen. Till detla kommer all begränsningsreglerna har visal
sig vara svåra alt tillämpa i praktiken. I likhel med beredningen och
remissinstanserna anser jag att kedjebeskallningsproblematiken inte bör lösas
genom begränsning av ränteavdraget utan enbart pä inkomstsidan. Jag ansluler
mig därför till förslaget all slopa begränsningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närdet
gäller att la slällning lill hur uidelningsinkomsterna skall beskattas anser
jag det instruktivt atl i likhel med beredningen utgå från tvä ytteriighetsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om innehavet av aktierna i
etl bolag ulgör ett alternativ till ell direkl innehav av bolagets tillgångar,
kommer en beskattning av utdelningen på dessa aktier all strida mot
neuiralileisprincipen. Denna princip innebär nämligen - som jag redan har
berört - att skattebelastningens storiek inle bör vara beroende av den
juridiska form som ägarföretaget har valt för organisationen av sin verksamhei.
Utdelning på organisaiionsakiierböralltså - liksom hittills - vara skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
aktieinnehavet å andra sidan ett alternativ till en kortlidsplacering i annan
form av likvida medel, kommer beskaUningsfrågan i ett annat läge. Ser man till
del enskilda företagels situation, skulle skattefrihet för utdelning pä sådana
aktier innebära att placering i aktier premierades i förhällande till placering
i t. ex. obligationer. Ur denna synvinkel innebär neuiraliieiskravet atl
utdelning på s. k. kapitalplaceringsaktier bör beskattas. Uppfattningen atl
kedjebeskatiningen skall upprälthållas i deua fall delas dock inte av alla
bedömare. Kedjebeskauningen innebär ju att vissa inkomster inom bolags-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sektorn
blir beskattade mer än en gång. Del har hävdals - bl. a. av några
remissinslanser - alt en sådan beskattning slrider mol kravet atl alla bolagsinkomsler
skall beskattas lika och att den leder lill atl inkomster inom bolagsseklorn
beskattas för hårt i förhällande till andra inkomster. Från denna synpunkt
skulle beskattningen av utdelning på kapiialplaceringsaktier i själva verkel
stå i slrid med neulralilelskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åsikterna
om hur utdelning på kapiialplaceringsaktier skall behandlas går alllså isär.
Enligl min mening är del önskvärt atl effeklerna av nuvarande system utreds.
Innan resultalel av en sådan ulredning föreligger finns del inle tillräckligt
underiag för atl frångå de principer som f n. lillämpas. Jag förordar därför
all kedjebeskatiningen behålls i fråga om utdelning pä kapitalplaceringsaktier.
Jag återkommer strax lill hur områdei för skatteplikt närmare bör avgränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som beredningen bara har berört i förbigående gäller förvaltningsföretagens
beskattning. Dessa förelag fungerar som ell led mellan ägarna av
förvallningsförelagel och etl eller flera andra företag. Neulralilelskravet
innebär här all beskaltningsresultalet vid ett aktieinnehav via förvaltningsföretag
skall bli detsamma som vid etl direkiinnehav. Så länge utdelnings-inkomsterna
generellt var skattefria för aktiebolagen var della krav inte uppfyllt.
Förvaltningsföretagen hade möjlighet alt uppbära och reinvesiera skattefria
utdelningar, vilket gav ägare utanför bolagssektorn möjlighet all genom
aktieinnehav via förvaltningsföretag uppnå en snabbare kapitaltillväxt än vid
direktinnehav. Sådana effekter stred mot neulralilelskravet och ansågs vara
fördelningspoliliskl oacceptabla. För de fåmansägda förvaltningsföretagens del
löstes frågan genom lagstiftningen om de s. k. svaria fåmansbolagen. I samband
med all utdelning pä kapiialplaceringsaktier är 1960 gjordes skattepliktig
infördes ocksä särskilda regler för förvaltningsföretagen. Sedan dessa
reglerår 1967 fick sin nuvarande utformning innebär de - som jag lidigare nämnl
- atl alla förvaltningsföretag, alltså även de fåmansägda, i princip är
skattskyldiga för mottagen utdelning och undgår beskattning bara om de
omedelbart vidareutdelar de mottagna medlen. Inveslmentföretagen fick dock
förmånen att skattefritt kunna fondera 20 96 av de mottagna medlen. Beredningen
har ansett att del saknas anledning alt ändra nuvarande regler för
förvaltningsföretagen. För egen del anserjag det önskvärt all effekterna av
nuvarande system karlläggs även i detta avseende innan någon definitiv
ståndpunkt tas. F. n. finns det inte underiag för beslut om avvikelse från
nuvarande system. Jag förordar därför att reglerna för förvaltningsföretag
tills vidare lämnas oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om andra företag än förvaltningsföretag har jag redan uttalat
uppfattningen att utdelning på kapitalplaceringsaktier liksom hittills bör
beskattas medan annan utdelning i princip bör vara skattefri. Jag bortser då
tills vidare från fämansbolagens uldelningsinkomster och frän utdelning på
sådana aktier som utgör omsättningstillgångar hos banker m. fl. företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är nu hur gränsen mellan kapitalplaceringsaktier och övriga aktier</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämpligen
bör dras. 1 princip bör för skattefrihet fordras all visst samband i det
enskilda fallel föreligger mellan aktieinnehavet och ägarföretagets verksamhet.
Av prakliska skäl bör man dock liksom hittills välja den lösningen all del i
lagtexten direkl anges elt visst minsta aktieinnehav som alltid skall anses
uppfylla sambandskravet. Samlidigl bör man behälla möjligheten au medge
skattefrihet för utdelning på mindre innehav om ägarföretaget kan göra
sannolikt atl erforderlig grad av samband föreligger. Del gäller dä alt la
slällning lill två frågor. Den första frågan är hur stort innehav som skall
fordras för all ägarföretaget skall uppnå skaltefrihet ulan utredning om
faktiskt samband. Den andra frågan är hur man skall formulera sambandskravet
för de mindre innehaven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
den försia frågan har beredningen uttalat sig för all man i princip inte bör
höja nuvarande gräns, som innebär att innehavet skall motsvara minst 25 96 av
röstetalet för samlliga aklier i det utdelande förelaget. Beredningen föreslår
dock en skärpning såtillvida all man bör kräva alt innehavet också molsvarar
minsl 25 % av aktiekapitalet. Bland remissinstansema finns både de som vill ha
en generell höjning och de som önskar en sänkning. För egen del anser jag att
nuvarande nivå utgör en lämplig avvägning. Del av beredningen föreslagna
tilläggskravet torde enligl min bedömning komma alt sakna praktisk betydelse i
del slora flertalet fall men kan, som några remissinslanser har påpekat, i
vissa fall tvinga etl ägarföretag lill annars onödiga tillskoiisköp. Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört föreslår jag att nuvarande krav på minsl 25 %
av röstetalet behålls oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller mindre innehav har beredningen, som tidigare nämnts, föreslagil all
del för skattefrihet bör fordras atl innehavet har direkl anknytning till
ägarföretagels rörelse eller har väsenllig betydelse för denna. Della är avsett
atl medföra en skärpning i förhällande lill nuvarande regler, som ju innebär
atl innehavet skall ha betingats av rörelsen. Enligl min mening kan man anföra
skäl både för och emot en sädan skärpning. Del kan knappast bestridas atl
nuvarande regler innefaltar ell ganska lågt krav pä samband och att en
skärpning i särskilda fall framstår som motiverad. Å andra sidan torde del inte
råda något tvivel om all även innehav som inte uppfyller del av beredningen
föreslagna kravet i många situationer motiveras av förelagsekonomiska och
kommersiella skäl av sådan styrka all del inte är befogat att behandla
innehavet som kapitalplaceringsaktier. Till detta kommer atl en ändring har den
olägenheten all den skapar viss osäkerhet hos företagen innan ny praxis har
hunnit ulbildas. Sammanlaget anserjag all del r n. inte har framkommit
tillräckliga skäl fören skärpning. Jag föreslär därför även på denna punkt att
ändring inte görs i nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
särskilt problem som beredningen har berört gäller utdelning av sådana
vinstmedel som fanns hos det utdelande företagel redan vid tidpunkten för
ägarföretagets aktieförvärv. Starka skäl talar för all en utdelning av della
slag skall beskattas. Som beredningen har påpekat kommer skattefrihet för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utdelningen
bl. a. atl medföra att ägarföretaget kan finansiera sitt aktieförvärv genom
ullag av skattefria medel och därigenom kan få en klar fördel framför fysiska
personer som vill konkurrera som köpare. Beredningen har dock inte kunnat finna
någon lämplig melod för all komma lill rälla med problemel. Några
remissinstanser har lagit upp frågan. I ell yttrande föreslås all åtminstone viss
schablonmässig beskattning av utdelningen skall ske i dessa fall eller alt
problemet skall lösas på ulskiftningsskattesidan. För egen del anserjag all del
inle är möjligl all f n. anvisa någon lämplig lösning. Det är dock angeläget
atl frägan uppmärksammas i fortsatt utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om företag som bedriver bank- eller annan penningrörelse eller
försäkringsrörelse har beredningen uttalat alt någon ändring av nuvarande
regler i princip inte är motiverad. Den lekniska lösning som beredningen har vall
innebär dock atl dessa förelag blir befriade från skatt även såvitt avser
utdelning pä vissa aktier som inte ulgör organisaiionsakiier i nuvarande
mening. Beredningen har ansett all den föreslagna utvidgningen av skattefriheten
i prakliken kommer all spela myckel lilen roll. Vid remissbehandlingen har
bankinspektionen förordat all nuvarande regler behälls oförändrade. Jag delar
inspektionens uppfattning. Förelag som bedriver bank- eller annan
penningrörelse bör liksom hittills beskattas för utdelning på aklier som inle
utgör organisaiionsakiier. För försäkringsföretagen bör oförändrat gälla alt
bara utdelning på organisaiionsakiier i skadeförsäkringsrörelse är skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härefter
återstår frägan om fämansbolagens beskattning för uldelningsinkomster. F. n.
gäller all de s. k. svarta fåmansbolagen, dvs. fåmansbolag som inte delar ul
vinstmedel i skälig omfattning, beskattas för utdelning på aklier som inle
utgör organisaiionsakiier. Elt huvudsyfte med lagstiftningen om svaria
fåmansbolag var atl hindra obeskattad kapitaltillväxt i fåmansägda
förvaltningsföretag. Numera har gemensamma regler införts för alla förvaltningsförelag,
även de fömansägda. Vidare gäller generellt atl de företag som inle är
förvaltningsföretag är skallskyldiga för utdelning pä kapiialplaceringsaktier.
Mol denna bakgrund har beredningen övervägl om särreglerna för fåmansbolagen
fortfarande behövs. Beredningens slulsats är atl särreglerna kan slopas ulom
för ett fall, nämligen när fåmansbolag får utdelning från fastighetsförvaltande
dotterföretag. Anledningen lill att beredningen anser atl skattefriheten för
mottagen utdelning i detla fall fortfarande skall vara beroende av
fåmansbolagels utdelningspolitik är atl inkomsten av fastighetsförvaltningen
annars kan undandras dubbelbeskattning. Della kunde länkas ske genom att
inkomsten försl förs över lill fämansbolaget som avdragsgillt koncernbidrag och
därefter-om fämansbolaget är rörelsedrivande - till delägarna som avdragsgill
lön. All koncernbidraget skulle bli avdragsgillt om utdelningen vore
ovillkorligt skattefri beror pä koncernbidragsreglernas anknytning till
uldelningsbesiämmelserna i 54 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar beredningens uppfattning atl särreglerna för svaria fåmansbolag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>numera
i princip är obehövliga men alt del är nödvändigl all hindra atl
dubbelbeskaltningsreglerna kringgås genom del beskrivna förfarandel. Frågan är
dock om det är nödvändigl all av denna anledning upprätthålla kedjebeskatining
när etl svan fåmansbolag uppbär utdelning från ell fastighetsförvaltande
dollerbolag. En principielll rikligare lösning är enligt min mening atl på
denna punkt släppa kopplingen mellan koncernbidragsreglerna och
utdelningsbeskaltningen och i stället upphäva avdragsrätlen för sådana
koncernbidrag som kan få den av beredningen påtalade effekten. Med en sådan
lösning hindrar man del beskrivna förfarandel. Lösningen har samtidigt den
prakliska fördelen att man vid utdelningsbeskaltningen inte behöver behälla
någon del av de svårtillämpade reglerna om svarta fåmansbolag. Jag föreslår
därför atl särreglerna om svarta fåmansbolags uldelningsinkomster hell slopas
samtidigt som koncernbidragsreglerna kompletteras pä här angivet sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mina lörslag rörande
beskattningen av utdelning som uppbärs från svenskl aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening kan sammanfattas enligt följande. Begränsningen i
avdragsrätten för ränta på lån, som har använts för finansiering av
aktieförvärv, slopas. På inkomstsidan behålls nuvarande regler för
förvaltningsförelag saml för företag som bedriver bank-, annan penning- eller
försäkringsrörelse. För övriga förelag gäller liksom hittills atl utdelning på
aktier som innehas i kapilalplaceringssyfte samt aktier som utgör
omsättningstillgångar beskattas medan utdelning på andra aklier är skattefri.
Gränsdragningen mellan kapiialplaceringsaktier och andra aklier sker enligt
samma principer som hittills. Särreglerna för fåmansbolag slopas hell och
samtidigt införs förbud mot avdrag för sådana koncernbidrag som kan medföra all
dubbelbeskattning av faslighelsinkomst undviks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
föranleder ändring i 39 § 1 mom. och 54 § KL och anvisningarna lill dessa
paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
om beskattning av företagens uldelningsinkomster är f n. fördelade mellan 54 §
och punkt 1 av anvisningarna till 54 § KL. Jag förordar atl de materiella
bestämmelserna i fortsättningen samlas i anvisningspunkten och atl de
samlidigl överarbetas renl tekniskt. F. n. föreskrivs som formell huvudregel
all aktiebolagen och de ekonomiska föreningarna är frikallade från skattskyldighet
för utdelning på andra aktier än kapiialplaceringsaktier. Därefter ges
undantagsregler för förvaltningsföretag, banker m. fl. Slutligen anges när
aktie inte skall anses innehavd i kapiialplaceringssyfie. Enligl min mening
blir bestämmelserna mer överskådliga, om huvudregeln i 54 ij formuleras på sä
sätt alt utdelning är skattefri i den omfattning som särskilt anges i
anvisningarna och atl man därefter i anvisningarna direkt anger när utdelning
är skattefri för olika slags ägarföretag. Begreppel kapiialplaceringsaktier
behöver då inte användas i förfaii-ningstexten. Inte heller anserjag det
nödvändigt eller ens lämpligt au bygga upp reglerna pä ell nylt och utvidgat
organisationsakliebegrepp. Del är enligl min meningen fördel om ullrycket
organisalionsakiie liksom hittills används</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>endasi
för att beteckna aktie som verkligen innehas som ell led i organisationen av
ägarföretagets verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
dessa riktlinjer har förslaget till ändring av punkt 1 av anvisningarna till 54
§ KL ulformais.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
slyckel innehåller vissa definitioner som behövs bl. a. för au förenkla de
följande reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
-fiärde styckena anger i vilken omfattning förvaltningsföretag, förelag som
bedriver bank- eller annan penningrörelse saml försäkringsföretag är
frikallade från skattskyldighet. Beslämmelserna innebär i sak inle någon
ändring i förhållande lill nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
femte och sjätle styckena ges regler för övriga förelag. Av inledningen lill
femte slyckel framgår att utdelning på aktie som ulgör omsättningstillgång i
ägarföretagets verksamhei inle undantas frän beskattning. Någon särskild
besiämmelseom lagerakiierhos byggnadsförelag m. fl. behövsdå inle längre. För
skattefrihet för utdelning pä aktie som inte ulgör omsällningslillgång fordras
antingen au innehavet molsvarar minsl 25 % av röstetalet för samtliga aklier i
del utdelande förelaget eller, om innehavet är mindre, att det görs sannolikt
all innehavet betingas av ägarföretagets eller närstående förelags jordbruk,
skogsbruk eller rörelse. Dessa mindre innehav kan beslå av organisaiionsakiier
eller av rörelsebetingade aklier. Även de nu föreslagna beslämmelserna
överensstämmer i sak med nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sjätle stycket finns en bestämmelse som också har en motsvarighet i gällande
rält. Innebörden av bestämmelsen är all skattefrihet enligl femte styckel inte
föreligger för utdelning på aktie i förvaltningsföretag, om
förvaltningsförelaget innehar aktier på vilka utdelningen skulle vara skattepliktig
om aktierna hade innehafts direkl av förvaltningsföretagets ägare. Viss
uppmjukning har dock skett i förhållande till nuvarande regler. F. n. blir
undantagsregeln tillämplig sä snart förvaltningsföretaget har en enda aktie av
angivet slag. Enligt den föreslagna lydelsen kan förvaltningsföretaget äga
"enstaka" sådana aktier utan atl undanlagsregeln blir tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sjunde och åttonde styckena har utan ändringar i sak överförts nuvarande
dispensregler resp. bestämmelser riktade mot s. k. Lundin-transaktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya bestämmelserna bör lillämpas fr. o. m. 1981 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer i ett senare avsnill lill frågan om ändring i koncernbidragsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.2.2
Utdelning från ulländskl företag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
föregående avsnitt har jag uppehållit mig enbart vid beskattningen av sådan
utdelning som lämnas av svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar. Jag går
nu över lill frågan om hur utdelning frän ulländskl förelag skall behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdelning
från utländskt företag lill svenskt aktiebolag omfattas inte av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skallebefrielse
enligt 54 § KL. Skälet för delta är all den kedjebeskatlnings-situation som
uppkommer i fråga om utdelning från svenska förelag inte generellt kan
konstateras föreligga belräffande utländska företag. Del är ju ell välkänt
faktum att vissa stater har långtgående regler om skattefrihet för inhemska
bolag i fräga om utdelning och andra kapitalinkomster, även då dessa förvärvas
från utlandet. Om exempelvis utdelning från etl dolterföretag i en sådan stal
till ell svenskl moderföretag vore skattefri, skulle detla kunna innebära en
oberättigad skatteförmån i jämförelse med vad som gäller i fråga om utdelning
mellan svenska företag. I del senare fallet förutsätts ju att dotterföretaget
blir beskattat för sin inkomsi. Jag vill framhålla all jag i detla sammanhang
inle använder begreppen moder- resp. dotterföretag i egentlig bolagsrättslig
bemärkelse. Med moderföretag avserjag nämligen här i princip varje förelag som
direkt eller indirekl äger minsl 25 % av andelarna i det utdelande företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av bl. a. nu angivna skäl
finns alltså inle i svensk skattelagstiftning några generellt verkande
beslämmelser om skattefrihet för utdelning från ulländskl dotterföretag till
svenskt moderförelag. När emellertid ett utländskt dotterföretag i silt
hemland underkastas beskallning av sin årsvinst som kan anses moisvara vad som
gäller för svenska förelag, är del naturiiglvis önskvärl alt reglerna för
beskattning av utdelning från det utländska företaget till det svenska
moderföretaget också överensstämmer med dem som gäller för utdelning mellan
svenska företag. Della gäller ju i särskilt hög grad när moderföretagets
delägare är bosatta i Sverige och följaktligen i princip är skattskyldiga här
för hela den utdelning som moderföretaget i sin lur lämnar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter av detla slag
ligger bakom de regler om skattefrihet för utdelning mellan bolag som
regelmässigt har lagils in i våra dubbelbeskattningsavtal. Vid förhandlingarom
sådana avtal har reglerna för beskallning av bolagsvinst och utdelning i den
andra avlalsslulande slaten noga undersökts. I de fall där man har kunnat
konstatera au reglerna liknar de svenska och alt den vinsl som utdelas är
föremål för en beskallning på rimlig nivä jämföri med den svenska, har i
avtalet föreskrivits all utdelning frän bolag i den andra avlalsslulande staten
skall vara skattefri i del svenska företagets hand på samma sätt som skulle ha
gällt om båda förelagen hade varil svenska. Vid förhandlingar med vissa stater
har fastställts alt nämnda förutsättningar för fullständig skattefrihet inte
har förelegat. Exempel på sådana stater är Island, Liberia, Nederländerna,
Schweiz och Spanien. Avtalen med dessa stater (SFS 1964:584, 1969:566,
1968:771, 1966:554 resp. 1977:75) innehåller visseriigen regler om skattefrihet
för utdelning från bolag hemmahörande där lill svenska moderbolag men reglema
är försedda med begränsande villkor för skattefriheten, individuellt avpassade
efter den beskallningssiluation som råder enligl lagstiftningen i resp. stal.
Gemensamt för dessa villkor är atl de lar sikle pä all begränsa
skattebefrielsen till fall där kedjebeskatining skulle uppkomma om befrielse
inle medgavs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förhållande till de stater med vilka vi har dubbelbeskattningsavtal har alltså
frågan om skattebefrielse för utdelning lill svenskl moderförelag noga
övervägts mol bakgrund av intern skattebehandling av bolagsvinst och utdelning
i den andra staten. Resultalel har blivit all prakiiski laget samlliga svenska
dubbelbeskattningsavtal, som nu uppgår till ell femtiotal, innehåller regler om
skattefrihet med eller utan villkor för utdelning lill svenskl moderbolag.
Dessa regler är givelvis av väsenllig betydelse för svenska företag med
dotterföretag i ullandel. Flertalet industriländer har i sin interna
lagstiftning beslämmelser om lättnader i beskattningen av utdelning från
ullandel lill inhemska moderbolag. För all svenska förelag skall kunna
konkurrera på lika villkor med företag från sådana länder är del väsentligt att
kedjebeskatiningen på utdelning från dotterföretag i utlandet hindras. Della
har alltså skett i fråga om utdelning frän dotterföretag i länder med vilka vi
har dubbelbeskattningsavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har svensk induslri visat ell växande iniresse för investeringar i t.
ex. vissa länder i Mellanöstern, särskilt länderna kring Persiska viken.
Framställningar från svensk sida om inledande av förhandlingar om
dubbelbeskattningsavtal med en del av dessa länder har hittills bemötts
negativt. Det är fö. elt välkänt faktum att dessa länder inte är särskilt
intresserade av sådana avtal. Deras induslri är inle i högre grad inriktad på
verksamhei ulomlands och frågan om internationell dubbelbeskattning är därför
inte aktuell för deras inhemska förelag. Inte heller torde den
investeringsfrämjande effekt som dubbelbeskattningsavtalen brukar anses ha vara
av större intresse för dessa länder. Utländska förelag har visat tillräckligt
slor investeringsvilja där, trots alt dubbelbeskattningsavtal saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
med länder av delta slag saknar Sverige dubbelbeskattningsavtal med vissa
länder, som är viktiga för svensk utlandsinriklad induslri och i vilka svenska
investeringar i ganska stor omfaltning finns sedan lång tid tillbaka. Här skall
endast nämnas länder som Australien, Mexiko, Portugal, Syd-Korea, Turkiet och
Venezuela. Skälen för atl dubbelbeskattningsavtal saknas i dessa fall är olika.
Överiäggningar om avtal har skett med samlliga uppräknade länder men
överenskommelse har inte kunnat träffas bl. a. på grund av skiljaktiga meningar
i vissa sakfrågor. Svenska företag med dotterföretag i dessa länder har därför
ell handikapp i förhållande lill många utländska företag. Som antytts tidigare
har flertalet länder med vars förelag de svenska konkurrerar interna
bestämmelserom skatleläUnader för utdelning till sina moderförelag. Därtill
kommer all konkurrentländerna ofta har lyckats all i dubbelbeskattningsavtal
reglera frågan om utdelningsskattefrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu nämnda förhållandena har föranleU svensk induslri alt framföra önskemål om
atl det i svensk skatlelagstiflning införs regler om skallebefrielse för
utdelning från utländskt dotterföretag lill svenskl moderförelag. Man har som
ytteriigare argument för sådana regler även uppgivit aU</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nuvarande
tillstånd i praktiken hindrar en företagsekonomiskt motiverad utdelning av
hopsamlade vinstmedel, vilka skulle kunna användas i moderföretagets svenska
verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
min mening föreligger här ell berättigat önskemål. Möjligheten alt i en nära
framlid genom avtal läcka alla de viktigare fallen får bedömas som liten.
Övervägande skäl lalar därför för alt i vår interna lagstiftning införa
reglerom skattefrihet för utdelning från utländskt dotterföretag till svenskl
moderförelag. Saknas dubbelbeskattningsavtal är enligl nuvarande regler
utdelningen i moderföretagets hand fullt skattepliktig i Sverige även i de fall
då den vinsl av vilken utdelningen utbetalas har burit full bolagsskall i
dotterbolagets hemland. Skalleavräkning enligl reglerna i lagen (1947:576) om
stailig inkomstskatt, SI, eller annan lättnad av dubbelbeskattningen kan ske
endasi i fråga om ulländsk källskatt pä utdelningen men däremoi inle för den
utländska bolagsskatten, efiersom skatten har påförts olika subjekt. En
lagändring av antytt slag skulle även ha den fördelen alt bällre balans skapas
i fråga om valel av verksamhetsform i den främmande staten. Nu gynnas
verksamhet i form av filial framför dotterbolag, eftersom den utländska skatten
på filialens vinsl är avräkningsbar vid beskattningen lill stailig inkomstskatt
och avdragsgill vid kommunalbeskatlningen. Jag förordar därför atl i KL och SI
tas in beslämmelser som medför att kedjebeskatining av utdelning från utländskt
dotterföretag lill svenskl moderföretag förhindras. Dessa beslämmelser skall
baseras på den reglering som gäller i fråga om skaltefrihet för utdelning
mellan svenska förelag. Givetvis får beslämmelserna inle medföra
skattebefrielse i vidare omfattning än som gäller mellan svenska företag eller
pä grund av beslämmelse i dubbelbeskattningsavtal mellan dolterföretag i
avtalsslat och svenskt moderföretag. Skallebefrielsen i dessa fall grundar sig
som tidigare har nämnts på kunskaper om den skatlemässiga behandlingen av
utdelningen och den bolagsvinst av vilken utdelningen utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
generell regel om skattefrihet kan givelvis inle beakta de skillnader i behandlingen
i skattehänseende av utdelning och bolagsvinst som föreligger i olika stater.
Det väsentliga lorde dock vara alt den bolagsvinst som ligger till grund för
utdelningen har beskattats i den stal där utdelningen har sin källa, antingen
hos del utdelande företagel eller hos dess dotterföretag i samma stat. Den
skalt som uttagits där bör vara jämförlig med den skatt som utgår på svenskt
aktiebolags inkomsi. Å andra sidan bör jämförelsen inle drivas för långl. Del
utländska dotterföretaget verkar under andra ekonomiska förhållanden än förelag
i Sverige. Skallebelastningen på bolagsvinst är givelvis beroende av bl. a.
ulformningen av skattesystemet i dess helhet. Med hänsyn till de
osäkerhetsmoment som alltid föreligger vid jämförelser mellan olika skattesystem
bör man i detla sammanhang kunna anse en skatt av ungefär 30 96 pä
beskattningsunderlaget, sådani det skulle ha beräknals enligt svenska regler,
som "jämförlig" med svensk bolagsskatt. Bolagsskall av denna
storleksordning har vid förhandlingar om dubbelbeskattningsavtal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ansetis
lillräcklig för atl motivera skattefrihet för utdelning lill svenskl
moderföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skaltefriheten
kommer givetvis i första hand alt avse utdelning på aktier i utländska
aktiebolag. 1 en del länder förekommer emellerlid vissa slag av bolag som, ulan
all benämnas aktiebolag, i huvudsak liknar svenska aktiebolag och enligt där
gällande skatlelagstiflning behandlas väsentligen som aktiebolag. Utdelning på
andel i sådani bolag bör därför även kunna omfattas av skattefrihet. Della kan
däremot naturligtvis inte gälla i fräga om inkomst från bolag som behandlas som
exempelvis etl svenskt handelsbolag, dvs. bolag vars inkomsi beskallas inle hos
bolagel ulan endasi hos delägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag nu har anfört lorde tillämpningen av de skisserade
beslämmelserna om skaltefrihet för utdelning förutsätta ganska ingående
bedömningar av olika slag. Enligt min uppfattning är det därför inte lämpligt -
i varje fall inle innan viss erfarenhel har vunnits - atl uifärda direkl
verkande lagbestämmelser. Del synes lämpligare atl bestämmelserna får formen av
regler om dispens som skall handläggas av RSV. Med hänsyn lill all avgörandet
skall fallas på basis av uppgifter om främmande lands skattelagstiftning fördel
anses naiuriigi atl del måste åligga dispenssökanden atl förete erforderlig
ulredning till slöd för ansökningen. Före dispensprövningen har sedan RSV
tillfälle all göra de ylterligare nödvändiga utredningar som kan behövas och
som inle skulle kunna ske lika lätt inom ramen för del ordinarie
laxeringsförfarandet. För att undvika onödig byråkrati kan RSV givetvis i
beslut om dispens föreskriva att den kan gälla under flera år, om inte ändrade
förutsättningar, faktiska eller rällsliga, medför atl grunden för dispens
bortfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med del anförda föreslär jag all en dispensregel av skisserat innehåll
las in i en ny anvisningspunkt lill 54 § KL och atl samtidigt SI kompletteras
så all del framgår all RSV kan ge dispens även från skallskyldighet lill
statlig inkomstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag nyss har sagt framgår all dispens skall kunna medges i fråga om
utdelning från utländska aktiebolag och andra utländska bolag som i sitt
hemland behandlas som skattesubjekt vid inkomstbeskattningen. Detla bör anges i
författningstexten. Av praktiska skäl är del lämpligt atl använda ett särskilt
ullryck för all beteckna de berörda bolagen. Uttrycket "utländskt
bolag" är mindre lämpligt, eftersom vissa subjekt som inle i
skattehänseende behandlas pä samma sätt som ett svenskl aktiebolag enligt 67 §
KL och 16 § 2 mom. SI likställs med ulländskl bolag. Jag föreslår därför all
ullrycket "utländskt förelag" används i della sammanhang. Iförsta
slyckel av den nya anvisningspunkten har detla begrepp införts och definierats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket anges de lidigare berörda huvudfömlsätlningar som måste vara
uppfyllda för alt RSV skall kunna ge dispens. Det första kravet är aU
utdelningen skulle ha varit skattefri om del utdelande företagel hade varil
svenskl. Del andra kravet är au den inkomstbeskattning som del utdelande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företaget
är underkastat i sitt hemland är jämförlig med den inkomstbeskattning som
skulle ha skelt enligl KL och SI om inkomslen hade förvärvats i Sverige av
svenskl förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har antytt lidigare skall dispens inle kunna medges i de fall då frågan om
skattebefrielse eller skatlenedsättning för utdelning i Sverige har reglerats i
dubbelbeskattningsavtal. Föreskrift om della har tagits in i tredje -Stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mot RSV:s beslut bör kunna föras hos regeringen. En besvärsregel av denna
innebörd har lagils in i fiärde stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
flera skäl är del önskvärt all de nya beslämmelserna kan lillämpas så snart som
möjligl. Jag föreslår att RSV skall kunna ge dispens i fräga om utdelning som
blir tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Koncernbeskattning 2.3.3.1 Koncernbidrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare har framhållits utgör varje företag inom en koncern etl särskilt
skattesubjekt. Koncernen som sådan beskattas inle. Vid utformningen av
beskattningsreglerna har dock i många fall hänsyn tagits till koncernförhållandet.
Principen har varit alt skattebelastningen på koncernen som helhet så långt
möjligt skall bli densamma som om koncernföretagen hade varit sammanslagna till
ett enda förelag. Elt exempel är de nyss behandlade reglerna om skattefrihet
för utdelning på organisationsaktier. Ett annat exempel är reglerna om öppna
koncernbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserom
öppna koncernbidrag finns i 43 § 3 mom. KL. Under de förutsättningar som anges
där för ett öppet redovisat bidrag som ett koncernföretag lämnar ett annat
behandlas som avdragsgill omkostnad för givarföretagel och skattepliktig intäkt
för del mottagande förelaget trots att bidraget enligt vanliga regler inte kan
betraktas som driftkostnad i givarfö-retageis verksamhet. Inom ramen för dessa
bestämmelser medges alltså en renodlad vinstöverföring och resultalutjämning
mellan koncernföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncernbidragsreglerna
är relativt komplicerade. Detta sammanhänger bl. a. med att det har varit
nödvändigt att hindra att reglerna utnyttjas för kringgående av den
kedjebeskattning som i vissa fall upprätthålls vid utdelning mellan
koncernföretag. En annan komplicerande faktor är att koncernbidragsreglerna
måste utformas och tillämpas så att de inte leder till resultat som strider mol
principerna för den kommunala beskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
till avdrag för koncernbidrag står öppen i koncerner där moderföretaget är ett
svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Till aktiebolag räknas
även bank- och försäkringsaktiebolagen. Avdrag kan medges för bidrag som lämnas
av moderföretaget lill svenskl dotterbolag eller som lämnas i motsatt riktning
och för bidrag mellan två svenska dotterbolag till samma moderföretag.
Moderföretaget kan också få avdrag för koncern-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bidrag
till annat förelag inom koncernen, t. ex. dolterdollerbolag och bolag längre
ner i sanima kedja, under förutsättning alt mollagaren genom en eller flera
fusioner hade kunnai bringas atl uppgå i moderföretaget eller - om
moderförelaget är en ekonomisk förening - i dotterbolag till moderföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En grundförutsättning för
avdrag är att såväl givarens som mollagarens huvudsakliga verksamhei avser
jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse, dock med undanlag för
försäkringsrörelse som bedrivs av försäk-ringsanstali. Detla innebär bl. a. att
koncernbidrag till eller från etl förvaltningsföretag inte medför avdragsräii.
En formell förutsättning är all givare och mottagare redovisar bidragel öppet
lill samma års taxering. En tredje förulsätlning är alt kvalificerat
koncernförhållande skall föreligga i den meningen att mer än 90 % av aktierna i
dotterbolag som lämnar och i dollerbolag som mottar bidrag skall ha ägts av
moderföretaget under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller
sedan dotterbolaget började bedriva verksamhei av någol slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ärde nu nämnda
förulsäliningarna uppfyllda, medges avdrag för koncernbidrag som moderföretag
lämnar lill dollerbolag. När däremoi dollerbolag lämnar bidrag till
moderföretag eller sysierbolag, måste ytterligare krav vara uppfyllda. Dessa
har uppställts för att hindra kringgående av kedjebeskattningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
dotterbolag ger bidrag lill sitt moderföretag, fordras alt moderförelaget är
frikallat från skattskyldighet för utdelning från dotterbolaget och all denna
skattefrihet gäller oberoende av moderbolagets uldelningspolilik. En följd av
detla är atl koncernbidrag lill moderföretag som är fömansägi är avdragsgillt
bara under förutsällning att aktierna i dotterbolaget ulgör organisaiionsakiier
i moderbolagets jordbruk, skogsbruk eller rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
bidrag lämnas mellan tvä dotterbolag med gemensamt moderförelag, medges avdrag
endasi under förutsättning att moderföretaget antingen är skattskyldigt eller
frikallat från skattskyldighet för utdelning från båda dotterbolagen eller
också - oberoende av den egna uldelningspolitiken - är frikallat från
skattskyldighet för utdelning från givarbolagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
kan, som redan framgått, också medges när moderföretaget ger bidrag lill annat
bolag än dotterbolag. I sådana fall är kravet på ägarsamband i princip uppfyllt
om moderförelaget tillsammans med eller genom förmedling av 90-procenligt ägda
bolag innehar mer än 90 96 av aktierna i del mollagande bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
här beskrivna reglerna har kompletterats med en dispensregel som ger regeringen
möjlighet atl medge all koncernbidrag skall godtas trots att alla
förutsättningar för avdrag inte är uppfyllda (lex Asea-Atom). För dispens
fordras atl bidraget lämnas för verksamhet som har väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk synpunkl. Dispensregeln är i försia hand avsedd all
möjliggöra all undantag medges från kravet på mer än 90-procentigi ägande i de
fall då tvä eller flera företag går samman i ett projekl som har väsenllig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelse
för t. ex. energiförsörjning, kommunikationer eller försvar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har lidigare
framhållil all en grundläggande princip för koncernbeskaltningen är atl
beskaltningsresultalet skall bli detsamma när verksamhet bedrivs av två eller
flera koncernförelag som när verksamheterna har bedrivits av ett enda företag.
Detta måste beaktas bl. a. vid den kommunala beskattningen av koncernbidrag. Om
ell koncernföretag som är verksamt i en kommun lämnar bidrag lill ell
koncernförelag som är verksamt i en annan kommun, fär bidragel inle leda lill
längre gående resullaluljämning över kommungränsen än om verksamhelerna hade
bedrivits av ell och samma företag. Önskemålet lillgodoses genom särskilda
regler som har preciserats i lagstiftningens förarbeten (prop. 1965:126 s. 77)
och bekräftats i praxis. Reglernas innebörd kan sammanfattas enligl följande,
öm givande och mollagande förelags verksamheler är integrerade pä etl sådant
säll all en enda förvärvskälla skulle ha förelegat om verksamhelerna hade
bedrivits av samma företag, behandlas bidragel hos mollagaren som intäkt i den
egna verksamheten. Föreligger inte sådan integration, räknas bidragel som
inläkt i särskild förvärvskälla som är lokaliserad lill givarförelagels kommun.
Dessa principer fär särskild betydelse i del fall dä bidragel lämnas för atl
läcka underskott i motlagarföretagels verksamhet. Vid integration fär bidraget
kvittas mot underskottet. När verksamhelerna inte är integrerade, får kvittning
inte ske. I del fallet beskattas i stället hela koncernbidraget i
givarförelagels kommun (s. k. återläggning). Resultatet överensstämmer i båda
fallen med vad som skulle gälla om elt och samma förelag hade bedrivii
verksamhelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbudet
mol kvittning i de fall där integration inle föreligger har anseits kunna fö
effekler som inle är önskvärda från allmän synpunkl. Den kommunala
återiäggningen i dessa fall kan nämligen försvåra ulgivandet av koncernbidrag
lill bl. a. föriuslförelag på sysselsättningssvaga orter. För alt möjliggöra
all ell sådani resultat kan undvikas har en särskild dispensregel införts i 57
§ 3 mom. KL. Dispensregeln ger regeringen möjlighet atl medge all koncernbidrag
som lämnas för alt täcka underskott hos mottagande förelag fär kvittas mol
underskottet trots att integration inte föreligger. En förutsättning för
dispens är att synneriiga skäl föreligger. I delta ligger bl. a. aU det
mollagande förelagels verksamhei skall ha väsentlig betydelse för
sysselsättningen på en eller flera orter eller atl del i övrigt från samhällsekonomisk
synpunkl är angeläget atl förelagels fortlevnad tryggas (prop. 1977/78:79 s.
21).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
anser att det nuvarande syslemet för koncernbeskattning i slort sett har
fungerat tillfredsställande, även om svårigheter har förekommii i den prakliska
tillämpningen. Enligt beredningens uppfattning saknas anledning all föreslå
några mer genomgripande ändringar av reglerna om öppna koncernbidrag. Vissa
mindre ändringar föreslås dock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ändring avser utformningen av kravet på kvalificerat koncernförhållande.
Beredningen erinrar om atl nuvarande krav på innehav av mer än 90 96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
aktierna har formulerats mol bakgrund av beslämmelserna om tvångsinlösen och
fusion i 1944 års aktiebolagslag. Enligl nuvarande aktiebolagslag (1975:1385)
gäller aU moderbolag som självt eller tillsammans med dollerbolag äger mer än
90 96 av aktierna med mer än 90 % av röstetalet för samtliga aklier i ett
dotterbolag har rätt atl lösa in återstående aklier i dotterbolaget.
Beredningen konstaierar alt reglerna om ivångsinlösen alllså har ändrats i två
avseenden i förhållande till 1944 års aktiebolagslag, nämligen dels genom att
inte bara andelstalel ulan även röstetalet beakias, dels genom alt
moderbolagets och andra dotterbolags sammanlagda aktieinnehav är avgörande för
om tvångsinlösen får ske. Enligt beredningen är del önskvärl att avdragsrätten
för koncernbidrag knyts till de civilrättsliga bestämmelserna. I beredningens
författningsförslag har koncernbidragsreglerna också anknutits till 1975 års
aktiebolagslag, vilket bl. a. innebär atl avdragsrätten skall bedömas med
hänsyn till såväl röstetal som indirekl aktieinnehav. Samtidigt anser
beredningen dock att bestämmelserna om hänsynslagande till indirekt innehav i
sin nuvarande utformning kan få inte avsedda effekter. Beredningen förutsätter
att de civilrättsliga reglerna kommer att justeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan ändring som beredningen föreslår är att avdrag för koncernbidrag skall
kunna medges i koncern vars moderföretag är ömsesidigt sakförsäkringsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
föreslår beredningen att reglerna om koncernbidragens behandling hos
mottagande företag skall förtydligas. Mottagaren bör redovisa bidraget i den
förvärvskälla som har sådan släktskap med givarens förvärvskälla att endast en
förvärvskälla skulle ha förelegat om verksamheterna hade bedrivits av ett enda
företag. Föreligger inte sådant släktskap, bör bidragel enligt beredningens
mening redovisas som intäkt av särskild förvärvskälla. I detta sammanhang
konstaterar beredningen att den kommunala återiäggningen av koncernbidrag ofta
har skapat praktiska och tekniska problem, men beredningen erinrar om att
problematiken bortfaller om den kommunala taxeringen av aktiebolag m. fl.
juridiska personer avskaffas på sätt beredningen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser lämnar beredningens förslag angående koncernbidragsreglerna
utan erinran. Med hänvisning till pågående översyn av det civilrättsliga
koncernbegreppet avstyrker dock företrädare för näringslivel att
avdragsreglerna f n. anknyts till reglerna i 1975 års aktiebolagslag om
beaktande av röstetal och indirekt aktieinnehav. I ett annat yttrande
understryks att bestämmelserna om återiäggning är svårtillämpade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag i likhet med beredningen au det f. n. inte finns anledning
aU göra några mer genomgripande ändringar av koncernbidragsreglerna. I det
följande behandlar jag först de förslag till justeringar som beredningen har
lagt fram. Därefter tar jag upp dels den tidigare berörda frågan om
avdragsförbud i vissa fall för fastighetsförvaltande fåmansbolag, dels den av
några remissinstanser väckta frågan om utvidgning av den särskilda
dispensregeln (lex Asea-Atom). Jag kommer ocksä att föreslå vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ändringar
i syfte all förenkla reglerna om s.k. återiäggning. vid den kommunala
beskattningen. Slutligen behandlar jag frågan om koncernbidragsreglernas
förfaltningslekniska utformning och föreslår i det sammanhanget vissa
jusleringar som föranleds av milt förslag om ändring av utdelningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
lillstyrker beredningens förslag atl förelag inom koncern vars moderförelag är
ett sådant ömsesidigt försäkringsbolag som vid inkomstbeskattningen behandlas
som skadeförsäkringsanstalt skall fä rätt till avdrag för koncernbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
tillstyrker jag förslaget om uttryckliga regler som klargör i vilken
förvärvskälla företag skall redovisa mottaget koncernbidrag. Förslagel innebär
en kodifiering av de regler som - med slöd av lagstiftningens förarbeten -redan
tillämpas i praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mer tveksam fräga är om man skall följa beredningens förslag till ändring av de
krav som gäller beträffande moderföretags aktieinnehav. F. n. fordras - som jag
redan nämnt - atl moderföretaget direkt äger mer än 90 96 av aktierna i det
dotterbolag som ger eller mottar koncernbidrag. Beredningens förslag innebär
atl anknytning skall ske lill 1975 års aktiebolagslag som för Ivångsinlösen
fordrar att innehavet också skall motsvara mer än 90 % av röstetalet men som ä
andra sidan tillåter atl indirekt innehav beaktas. Jag delar uppfattningen atl det
i och för sig kan vara önskvärt att beskattningsreglerna bringas i
överensstämmelse med de civilrättsliga reglerna. Nödvändigl är del dock inte,
efiersom reglerna om avdrag för koncernbidrag och aktiebolagslagens
koncernregler tillgodoser delvis olika ändamål och intressen. Om man till
skatterätten i oförändrat skick skulle överföra bestämmelsen om indirekl
innehav blir effekterna svåröverskådliga och det kan inte uteslutas att man får
resultat som i vissa fall strider mot principerna för koncernbeskattningen.
Någon fullständig anpassning till nuvarande aktiebolagsrättsliga regler bör
därför inte ske. I det läget anser jag att övervägande skäl talar för att vid
koncernbeskattningen åtminstone tills vidare behålla nuvarande bestämmelser om
aktieinnehavets storiek. Jag vill erinra om att
1974ärsbolagskommitté(Jul974:21)enligt tilläggsdirektiv (Dir. 1978:12) har i
uppdrag att förutsättningslöst pröva frågan om en ändamålsenlig utformning av
det aktiebolagsrättsliga koncernbegreppet. När resultatet av kommitténs arbete
föreligger kan det finnas anledning atl på nytt pröva frågan om det
skatterättsliga koncernbegreppets utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett tidigare avsnitt har jag intagit ståndpunkten att det inte är nödvändigt
att upprätthålla kedjebeskattningen när dotterbolag lämnar utdelning till
moderbolag som ärs. k. svart fåmansbolag. Däremot bör man införa en regel som
hindrar att fastighetsinkomster inom fåmansägda koncerner med hjälp av
koncernbidrag kan helt undandras från beskattning inom bolagsseklorn. Vad del gäller
att förhindra är att fastighetsinkomsten genom avdragsgillt koncernbidrag förs
från fastighetsförvaltande företag till ett annat företag som kan överföra sitt
överskott - inkl. bidraget - till koncernägarna som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avdragsgill
lön. Problemet kan bli aktuellt såväl när fastighetsförvaltningen sker hos etl
dotterbolag som när den är föriagd till moderföretaget. För all stoppa sådana
förfaranden föreslår jag atl fåmansföretag vars huvudsakliga verksamhei avser
fastighelsförvallning inle skall få avdrag för koncernbidrag. Avdragsförbudel
behöver dock inte upprätthållas när ocksä del mollagande förelagets
huvudsakliga verksamhei avser fastighetsförvaltning. Begreppel fåmansföretag
bör i della sammanhang ha den innebörd som anges i 35 § 1 a mom. KL. Del kommer
då all omfatta alla förelag vari aktierna eller andelarna ägs - direkl eller
genom förmedling av juridisk person - av en eller ell fätal fysiska personer.
Definitionen täcker alltså både moderföretag och dotterbolag i en fåmansägd koncern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer nu till den särskilda dispensregel som ger regeringen rätt all medge
avdragsräii för koncernbidrag trots all alla förutsättningar för avdrag inle är
uppfyllda (lex Asea-Atom). Dispensregeln är tillämplig bara under särskilt
kvalificerade omständigheter, nämligen när bidraget lämnas för verksamhet av
väsenllig betydelse frän samhällsekonomisk synpunkl. Några remissinstanser
anser alt dispensmöjligheterna bör utvidgas. De framhåller all investeringarna
inom flera branscher kommer atl bli av sädan slorieks-ordning atl samgåenden av
olika slag blir nödvändiga. En lämplig lösning kan då vara att tvä eller flera
fristående företag bildar ett gemensamt aktiebolag i vilket investeringen görs.
De anser alt dispens bör kunna medges i dessa situationer. För egen del vill
jag inle bestrida all en avdragsräii för koncernbidrag kunde vara av värde för
förelagen vid samgåenden av della slag. Å andra sidan är del av principiella
skäl nödvändigt aU upprätthålla kravet pä att särskilt kvalificerade omständigheter
skall föreligga för att dispens skall kunna medges. På föreliggande underiag är
jag inle beredd alt föreslå någon uividgning såviu avser förutsättningarna för
dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser däremoi alt dispensregeln bör förtydligas i elt par avseenden. Enligl sin
nuvarande lydelse ger regeln regeringen möjlighet all medge undantag frän de
olika kraven för avdragsräii. I förarbetena behandlas dock bara det fallet då
dispens frän kravet på aktieinnehavets sloriek är aktuell. Med hänsyn lill
delta har viss osäkerhel rått i fråga om möjlighelerna alt medge dispens frän
övriga krav. Enligl min mening bör del vara möjligt för regeringen atl medge
dispens inte bara från kravet pä mer än 90-procenligi ägande ulan ocksä t. ex.
från kravet atl koncernförhållandei skall ha beställ redan vid
beskattningsårets ingång. Å andra sidan bör dispens inle kunna komma i fråga om
bidraget lämnas lill utländskt förelag. Dispensregeln bör förtydligas i båda
dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
min sammanfauning av gällande räu har framgått aU koncernbidrag med avdragsräii
kan lämnas lill givarens moderföretag, dotterbolag och sysierbolag. Dessa
möjligheler bör naturligtvis behållas. Bidrag direkl lill förelag ulanför denna
krets kan bli avdragsgillt bara i ett fall, nämligen när bidraget lämnas från
moderföretag till dotterdotterbolag eller annal koncernbolag som genom en
eller flera fusioner kan gå upp i moderföretaget. Även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
avdragsmöjligheten bör finnas kvar. I övriga fall medges alltså inte avdrag
enligl nuvarande regler. Det är l.ex. inte möjligl all fä avdrag för bidrag som
lämnas direkl till syslerdoilerbolag. Däremoi finns del inle något hinder mot
att ge bidrag etappvis på så sätt atl del förelag som först mottar bidraget
omedelbart slussar del vidare-direkt eller genom etl eller flera andra
koncernföretag - lill den slutliga mottagaren. För varje sädan etapp mäste
givetvis prövas om samlliga förutsättningar för avdrag är uppfyllda med
avseende pä verksamhetens art, aktieinnehavets sloriek elc. 1 det nyssnämnda
exemplel kan bidraget lämnas lill moderförelaget eller lill syslerbolaget som
därefter vidarebefordrar del lill sysierbolagets dollerbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I koncerner med många
förelag är del vanligt atl man utnyttjar möjligheten atl föra bidrag etappvis
genom koncernen från de vinstgivande förelagen lill företag som redovisar
förluster. I och för sig finns del inte någol all erinra mol etl sådani
förfarande. Vid den kommunala beskattningen kan emellerlid beiydande prakliska
problem uppkomma i dessa fall. Problemen sammanhänger med au de enskilda
kommunernas inlressen måste tillvaratas genom den förut beskrivna
återiäggningen av bidrag, som förs över kommungränserna mellan företag som inle
har iniegrerad verksamhet. Del är f n. inte helt klart hur denna återiäggning
skall ske i de fall då bidrag har gått genom en eller flera kedjor av företag
innan de när sin slutliga adressat. Enligl en uppfattning skulle den
principielll rikliga lösningen vara atl den slutliga mottagarens bidrag
återläggs direkl i den eller de urspmngliga givarnas kommuner. 1 de fall då
bidragel härrör från flera givare och har gått genom flera led i koncernen
möler en sädan metod dock nästan oöverstigliga prakliska svårigheter. I
prakliken är man därför i regel hänvisad lill all göra återiäggningen steg för
sleg från mottagare lill närmast föregående givares kommun. Även en sådan melod
leder till stora praktiska problem. Den kan också fä slumpartade effekler och
leda till betydande ojämnheter i beskattningen. Ibland har en koncern en sädan
organisation och lokalisering av de enskilda koncernföretagen atl någon
återiäggning inte blir aktuell trots alt den ursprungliga givaren och den
slutliga mottagaren är verksamma i olika kommuner och har hell olika
verksamheter. I andra fall kan det tvärtom förhålla sig så atl bidrag som skall
gå mellan tvä företag som har iniegrerad verksamhei måste föras på en sådan
omväg genom koncernen att återiäggning skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt minska de praktiska svårigheterna vid återiäggningen och för atl samtidigt
uppnå ett materiellt riktigt resultat anser jag att man bör ändra reglerna.
Omläggningen bör innebära att etl förelag i fortsättningen skall få möjlighet
till avdrag för koncernbidrag som lämnas direkt till annan än moder-, dotter-
eller syslerföretag. Som förutsättning för avdrag i dessa fall bör gälla att
del hade varit möjligl att föra bidragel etappvis till den slutliga mottagaren
på ett sådant sätt att de vanliga avdragsfömtsäitningarna hade varit uppfyllda
i varje särskilt led. Å andra sidan bör man samtidigt stoppa möjligheten atl
med bibehållen avdragsräii föra etl koncernbidrag i flera led</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
en koncern. Jag återkommer strax lill hurde nya reglerna rent tekniskt bör
uiformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den här föreslagna ordningen kommer återiäggningen aldrig att behöva göras i
mer än etl led. Frågan om återiäggning kommer alt avgöras uteslutande med
hänsyn till vilka verksamheler som bedrivs av den verkliga givaren och den
slutliga mottagaren och med beaktande av i vilka kommuner de är verksamma.
Verksamhelen hos de förelag som med nuvarande regler måste användas som
mellanled och deras lokalisering kommer alllså all sakna betydelse. Det nya
syslemet har stora praktiska fördelar i laxeringsarbetet. Resultatet blir
också materiellt mer tillfredsställande, eftersom motivet för återiäggning är
jusl att skydda den verkliga givarens kommun -och inte de kommuner där
mellanleden är verksamma - frän föriust av skatteunderlag. Jag är samtidigt
medveten om atl de nya reglerna kommer alt medföra atl vissa koncerner får
lägga om sina rutiner. Med hänsyn till att reglerna inle avses bli tillämpliga
förrän vid 1981 års taxering, har företagen tid atl anpassa sig till det nya
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till frägan om den lekniska ulformningen av koncernbi-dragsreglerna.
Dessa regler finns f n. samlade i 43 § 3 mom. KL. Av redaktionella skäl anser
jag det lämpligt att föra över de relativt detaljerade regler som anger
fömtsättningarna för avdragsrätt till en ny anvisningspunkt till 43 §.
Paragrafen bör i fortsättningen innehålla - fömlom en hänvisning lill den nya
anvisningspunkten - bara den särskilda dispensregeln (lex Asea-Atom) och de
till den anknutna bestämmelserna om föriust på vissa aktier och andelar. I
enlighet med vad jag tidigare har föreslagit bör dispensregeln ändras så alt
det klarl framgår att dispens inle kan komma i fråga för bidrag som lämnas till
utländskt förelag och sä att del å andra sidan ocksä framgår att dispens kan
avse annat än undantag från kravet på mer än 90-procentigl ägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mitt förslag till ny anvisningspunkt har i första stycket tagits in de
beslämmelser som anger förutsättningarna för avdrag när bidrag lämnas till
moderförelag eller helägt dotterbolag eller lämnas mellan helägda dollerbolag
till samma moderbolag. Av styckets inledning framgår att avdrag är möjligt inom
koncern vars moderföretag är svenskl aktiebolag, svensk ekonomisk förening
eller svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt. Med helägt dotterbolag menas
här svenskt aktiebolag vars aktier till mer än 90 % ägs av moderföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fortsättningen av första stycket anges i punkterna afO de olika
förutsättningarna för avdragsrätt. Punkterna a)-c) motsvarar i sak nuvarande
regler. Punkten d) innehåller den nya bestämmelsen om fastighetsförvaltande
fåmansföretag. Ett sådant företag har - oberoende av om del är moderföretag
eller dotterbolag - rätt lill avdrag bara i de fall då bidragel går lill annat
fastighetsförvaltande företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
förutsättningarna under a)-d) uppfyllda, har moderföretaget rätt till avdrag
för bidrag som utges till helägt dotterbolag. Lämnas bidrag i motsatt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riklning
eller mellan två helägda dotterbolag gäller särskilda spärrar som har lill
syfte att hindra kringgående av kedjebeskauningsreglerna. Spärreglerna finns i
punkterna e)och O-1 stort sett överensstämmer de med gällande rätt. Vissa
justeringar har dock skett med hänsyn till förslaget om ändrade regler för
uidelningsbeskallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
punkt e) anges alt avdrag för koncernbidrag från dotterbolag till moderföretag
får ske under förutsättning all moderföretaget är frikallat från
skattskyldighet för utdelning frän dotterbolaget. Samma sak gäller enligl
nuvarande regler. Dessa innehåller dock också elt andra led, nämligen all
skattefriheten skall vara oberoende av moderföretagels egen uldelningspolilik.
Detla led har haft betydelse i de fall då moderbolaget är ell fömansbolag. Jag
har tidigare föreslagil atl de särskilda beslämmelserna om utdelning lill s. k.
svarta fåmansbolag skall upphävas. Därmed blir också det här diskuterade andra
ledet i koncernbidragsregeln överflödigt och kan ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Punkten O reglerar det
fall då koncernbidrag lämnas frän ell dotterbolag lill eu annat. F. n.
föreskrivs alt avdragsrätt i detta fall föreligger bara under römtsällning all
moderförelaget är skattskyldigt eller frikallat från skattskyldighet för
utdelning från båda dotterbolagen eller är frikallat frän skattskyldighet för
utdelning frän det givande dotterbolaget, oavsell den omfattning i vilken
moderföretaget delar ut vinstmedel till sina delägare. Även denna regel bör
omredigeras med hänsyn till förslagel om ändrade regler för
uidelningsbeskallning. Man bör skilja mellan två huvudfall. Är moderföretaget
ell förvaltningsföretag, behandlas utdelning frän alla dotterbolag pä samma
sätl i moderföretagels hand. Del finns dä inle någol hinder mot all medge
avdrag för koncernbidrag som ell dollerbolag lämnar lill etl annal. I övriga
fall måste fordras antingen all utdelning frän del givande dotlerbolagel är
skattefri för moderföretaget eller all utdelning från del mottagande dotlerbolagel
är skattepliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket innehåller en motsvarighet till de regler som i dag gör del möjligt
föreit moderföretag alt få avdrag för bidrag som ges direkl lill andra
koncernföretag än helägda dotterbolag. Enligt nuvarande regler fordras för avdrag
att mottagaren efter tvångsinlösen och fusioner enligl 174 § 1 och 2 mom. lagen
(1944:705) om aktiebolag har kunnai fäs atl uppgå i moderföretaget. Den
direkta hänvisningen till 1944 års aktiebolagslag bör upphävas. Med hänsyn till
den ändrade utformningen av inlösens- och fusionsreglerna i 1975 års
aktiebolagslag är det, som lidigare har framgått, inle heller lämpligt att
anknyta till nu gällande aktiebolagsrätlsliga regler. Enligt min mening bör
avdragsutrymmet åtminstone tills vidare behällas oförändrai i de här avsedda
fallen. Detta kan uppnås genom att man i den nya anvisningspunkten för in
regler som återspeglar inlösens- och fusionsreglerna i 1944 års aktiebolagslag.
Enligl dessa riktlinjer har andra stycket utformats. En förutsättning för att moderföretaget
skall få avdrag är fortfarande att mottagaren genom inlösen och fusioner har
kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Vid bedömningen av fusionsfrågan
skall anses alt fusion, efter eventuell föregående</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ivångsinlösen,
kan genomföras mellan moder- och dotterföretag om - men endast om -
moderföretaget äger mer än 90 % av aktierna i dotterbolaget. Man bortser alllså
från aU del för inlösen enligt 1975 års aktiebolagslag ocksä fordras all
innehavet motsvarar mer än 90 % av röstetalet och frän all fusion inte kan ske
mellan t. ex. dotterbolag och ell moderföretag som är ekonomisk förening. Med
hänsyn till de nya avdragsregler som jag tidigare har förordal och slrax
återkommer lill (tredje stycket) fär andra stycket i fortsättningen relativt
liten självständig betydelse. Bestämmelserna kan dock bli tillämpliga t, ex. i
del fallel då bidrag lämnas till etl bolag som lill 50 96 ägs av moderföretaget
och lill 50 % av helägt dotterbolag lill moderföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje och fiärde styckena av den nya anvisningspunkten finns de beslämmelser
som har ulformais för au lösa problemen vid den kommunala återiäggningen. I
fjärde stycket anges alt etl förelag, som har uppburit koncernbidrag för vilket
givaren har avdragsräii, inle har rätt lill avdrag för koncernbidrag som
företaget i sin tur utger under beskattningsåret. Härigenom förhindras att
koncernbidrag med bibehållen avdragsräii slussas i flera etapper genom
koncernen. Förelagen kan i stället utnyttja bestämmelserna i iredje styckel som
ger möjlighet atl med avdragsräii lämna bidrag direkl lill annat koncernförelag
än moderförelag, dollerbolag eller sysierbolag. En förutsällning för avdrag för
sådana direkta bidrag äratt koncernförhållandena är sådana atl givaren med
avdragsräii enligl övriga beslämmelser i anvisningspunkten - inkl. fjärde
stycket - skulle ha kunnai lämna bidrag lill annan än den slutliga mottagaren
och alt bidragel därefter skulle ha kunnat vidarebefordras - direkt eller i
ytterligare led - till den slutliga mottagaren på sådant säll all varje
förmedlande företag hade rätt till avdrag för del vidarebefordrade bidragel.
Vid denna hypotetiska prövning av de förmedlande företagens avdragsräii mäsle
man naturiiglvis bortse från avdragsförbudet i fjärde slyckel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anvisningspunktens./éwp siycke finns de nya regler som klargör bl. a. i vilken
förvärvskälla mottagande förelag skall redovisa bidragel. Bestämmelserna
överensstämmer i sak med beredningens förslag. Ell tillägg har dock gjorts för
atl klargöra i vilken eller vilka kommuner s. k. återiäggning skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sjätte
styckel innehåller en ordningsregel som ulan ändring i sak har förts över från
nuvarande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har antytt bör de nya reglerna lillämpas första gången vid 1981 ärs
taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.3.2
Kommissionärsföretag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är en vanlig företeelse inom näringslivet all verksamhet bedrivs genom s. k.
kommissionärsföretag. Utmärkande för ett kommissionärsförhällande är atl
kommissionären i eget namn bedriver rörelse för kommitlentens räkning. De
kommissionärsförhållanden som jag här syftar på skiljer sig dock</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
mänga säll frän kommissionärsförhållanden i civilräitslig mening.
Kommissionärsföretaget är regelmässigt etl osjälvständigt dotterföretag lill
kommitientföretaget eller behärskas på annal sätt hell av della. Den verkliga
resultatredovisningen sker hos kommittentföreiaget. Normalt redovisar
kommissionärsföretaget inte några andra tillgångar än en fordran på huvudföretaget.
1 vissa fall äger kommissionärsföretaget dock t. ex. en fastighet som upplåts
till kommitientföretaget mot ersättning som täcker skattekostnader och
värdeminskning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>År 1965 reglerades frägan
om beskattningen vid kommissionärsförhållanden. Bestämmelserna finns i 43 § 2
mom. KL. Eu kommissionärsförhällande godtas vid inkomstbeskattningen, om båda
kontrahenterna är svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar och
kommissionärsföretaget har bedrivii rörelsen uteslutande för
kommiltenlföretagels räkning ulan all i övrigt ha bedrivit verksamhet i nämnvärd
omfattning. Som ytteriigare förutsättning gäller all kommissionärsförhållandel
skall ha bestått under hela beskattningsåret för båda företagen eller sedan
kommissionärsföretaget började bedriva verksamhei av någol slag och all
beskattningsåret skall ha utgått vid samma lidpunkl för båda förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
dessa förutsättningar uppfyllda och redovisas resultatet av rörelsen hos
kommittenlförelaget, godtas alltså detta vid inkomstbeskattningen.
Kommittentföreiaget anses då i skattehänseende ha bedrivit rörelsen i fråga. I
praxis har också godtagils all etl kommissionärsföretag bedriver rörelse för
två kommittentföretag samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreiagsskaiteberedningen
har behandlat frågan om den skattemässiga behandlingen av
kommissionärsförhållanden. Beredningen konstaterar all nuvarande system
innebäratt vinster och föriusier kan överföras mellan två skattskyldiga under
förulsältninear som inte alls är lika begränsade som villkoren för öppna
koncernbidrag. Del finns inle några spärrar mol kringgående av beslämmelserna
om kedjebeskatining och inte något krav pä koncernförhällande eller annat
ägarsamband mellan kommissionärs- och kommittentföretag. Vidare godtas i vissa
fall retroaktivt verkande kommis-sionärsavial. Alll detla har enligl
beredningen lett till atl vinslöverföring genom kommissionärsavial har
förekommii i fall där detla inle hade kunnai ske genom öppna koncernbidrag.
Helt allmänl är del enligt beredningen anmärkningsvärt alt bestämmelserna om
den subjektiva skattskyldigheten för aktiebolag och ekonomiska föreningar kan
sällas ur spel med så enkla ålgärder som all ingå ell kommissionärsavial, för
vilket inte ens skriftlig form fordras. Beredningen anser sig också kunna
konstalera all tillämpningen av kommissionärsreglerna på senare lid har kommil
all bli alllmer "vildvuxen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
anser å andra sidan atl del finns motiv för att i viss utsträckning godta
konstruktionen med kommissionärsföretag. Beredningen anser all
kommissionärskonstruktionen har sin största praktiska betydelse och sill
egentliga existensberättigande genom den rationalisering av koncer-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nernas
redovisningsrutiner som den möjliggör. Som exempel pä situationer där
konstruktionen har berättigande nämns ocksä det fallel alt tvä samverkande
förelag, som vill uppnå samma resultat som vid bildande av handelsbolag, finner
all aktiebolagsformen har elt särskilt goodwillskapande värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
vill inle hindra användningen av kommissionärsföretag men anser atl
bestämmelserna bör uiformas sä atl de spärregler som gäller belräffande
koncernbidrag inle kan kringgås. För atl uppnå della syfte föreslår beredningen
all nuvarande villkor skall kompletteras med en beslämmelse som innebär att
kommissionärsförhållandel godtas endasi under förutsättning alt både
kommissionärs- och kommittentföreiaget har haft räll till avdrag för
koncernbidrag lill det andra företagel. För atl ge systemet erforderlig stadga
föreslås också ell krav på alt kommissionärsav-lalet skall vara skriftligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de fall då godtagbart kommissionärsförhällande råder föreslår beredningen
dessulom vissa ytteriigare kompletteringar. Till skillnad mol vad som f n. är
fallet bör kommissionärsföretaget i dessa fall anses bedriva rörelse. Någol
krav på att investeringsfonder, pensionsreserveringar m. m. skall återföras
behöver dä inte uppställas. Den ersättning som brukar tillföras
kommissionärsföretaget då det har kosinader för fastighel som används i
rörelsen bör anses ingå i inkomstslaget rörelse. Avskrivning på inventarier och
beskattning vid avyttring av sådana inventarier bör likaledes ske enligl
rörelsereglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinslanserna har meningarna varil delade. Statliga myndigheler
tillstyrker beredningens förslag. RSV anför bl. a. atl den frän andra
synpunkler tilltalande kommissionärsboiagsformen har kunnai användas för olika
syften som inte har varit avsedda av lagstiftaren. Remissinslanser som
förelräder näringslivel molsälter sig däremoi ändring av nuvarande regler ulom
såvitt avser införande av krav på skriftligt avtal. De anser att de
transaktioner som beredningen har velat förhindra är möjliga även ulan
användande av kommissionärsförhällande. Enligl deras uppfattning hindrar
förslagen alllså inte transaktionerna men gör dem möjligen osmidigare. De anser
inte delta vara någol skäl för atl upphäva den prakliska ordning som
kommissionärsförhällandena innebär för de seriösa förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen all kommissionärsavial kan vara en praktisk form för
organisation av verksamhelen inom en företagsgrupp. Möjligheten all redovisa
resultatet av kommissionärsföretagels verksamhei direkl hos kommiltenlen ökar
möjlighelerna till rationell redovisning och underiättar överblicken över del
samlade resultatet. Della är i och för sig en fördel frän både företagens egen
och taxeringsmyndigheternas synpunkt. Ell minst lika vikligt skäl för
företagens val av kommissionärsformen torde dock ha varil atl denna
organisationsform ger slora möjligheter till skatlemässig resullaluljämning. I
del avseendet är frågan frän fiskal synpunkl mer diskutabel.
Kommissionärsförhällandena bör godtas vid inkomstbeskattningen så länge</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
inle leder lill resultat som slrider mol övriga principer för företagsbeskattningen.
Om en sädan konflikt uppkommer, måste däremoi ingripande ske. Iniresset av en
praktisk organisationsform får i ell sådant fall träda lillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konstruktionen
med kommissionärsföretag används i olika sammanhang och på varierande sätl. På
del civilrätlsliga området är rättsverkningarna av kommissionärsavial i många
avseenden oklara, inle minsl när del gäller förhållandet till iredje man. Jag
vill erinra om atl en kommilté nyligen har tillsatts för alt se över
kommissionslagen m. m. (Dir 1978:94). I utredningsuppdraget ingår bl. a. att
närmare undersöka den civilrätlsliga innebörden av kommissionärsbolagsförhällanden
och lägga fram förslag lill behövliga lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pä
skatterättens område är läget också på flera punkter oklart trots den
lagreglering som skedde år 1965. Som exempel kan nämnas alt det är ovisst i
vilken utsträckning retroaktiva avtal kan godtas. Del är också oklart i vilken
mån resultatöverföring kan accepteras i kommissionärsförhållanden som inte
uppfyller kraven i 43 § 2 mom. KL. Tillämpningen har, som beredningen uttrycker
del, blivit alltmer "vildvuxen" under senare är. Vid remissbehandlingen
har hänvisats till elt avgörande frän senare tid som fär anses ha gelt resullat
som inle är godtagbart frän fiskal synpunkt. De här anförda omständigheterna
gör att jag i likhet med beredningen anser alt åtgärder nu bör vidtas pä skatteområdet.
Della kan enligl min mening ske utan atl man riskerar atl föregripa resultatet
av den pågående civilrättsliga översynen. En annan sak är att del kan finnas
anledning alt åter pröva skattefrågorna när resultatet av översynen föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går närmare in på hur beskattningsreglerna för kommissionärsförhållanden
bör uiformas, är det nödvändigt att göra en viktig avgränsning. Begreppet
kommissionärsföretag i 43 § 2 mom. KL omfaltar bara sådana förelag som kan
anses själva bedriva rörelsen i fråga. I förarbetena till 1965 års lagsliftning
underslröks all lagsiiftningen inte omfaltar rena s.k. namnbolag, dvs. bolag
vars firma utnyttjas för en verksamhet som bedrivs av annal företag (prop.
1965:126 s. 64). Jag anser atl lagstiftningen även i fortsättningen bör
begränsas på delta sätl. 1 del följande behandlar jag alltså bara de fall där
omständigheterna är sädana att rörelsen verkligen kan anses ha utövats av
kommissionärsföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
redan har nämnt kan kommissionärsavial användas under mycket skiftande
förhållanden. Vid diskussionen av skattefrågorna kan det vara lämpligt atl
skilja mellan tvä huvudfall. Det ena fallet är all kommissionärsförhällande
föreligger mellan tvä närstående förelag, t. ex. mellan moder- och
dotterföretag. Del andra fallel är atl tvä frislående förelag använder elt
gemensamt ägt kommissionärsföretag som en form för samverkan, t. ex. för
gemensam försäljning av vissa produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av hur beskattningen skall ske i del första fallel bör enligt min
mening avgörande vikt fästas vid de principer som ligger till grund för
nuvarande koncernbeskatining. Som jag redan har framhållil är huvud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>regeln
vid koncernbeskaltningen all varje koncernföretag skall behandlas som
självständigt skattesubjekt och beskattas för inkomslen av den verksamhet som
förelaget självt har bedrivit. Av hänsyn bl. a. till önskemålet om en
beskallning som är neutral i förhållande lill organisationsformen har man dock
vid utformningen av de särskilda beskattningsreglerna försökt beakta
koncernförhållandei, t. ex. genom all medge skallefrihet för utdelning på
organisaiionsakiier och genom au godta resullaluljämning genom koncernbidrag.
Del finns dock särskilda begränsningar i dessa avseenden. Sålunda har del
ansetts att kedjebeskatining i vissa fall skall upprätthållas. För au inte
möjliggöra kringgående av kedjebeskattningsreglerna har särskilda spärrar
byggts in i koncernbidragsreglerna. Dessa innehåller också andra spärrar som är
avsedda att förhindra missbruk av olika slag. I den mån förelagen väljer en
organisationsform som innebär all verksamhelen föriäggs till flera särskiida
företag inom en koncern. Hr de med nuvarande syslem för företagsbeskattning
finna sig i all vinslöverföring och resullaluljämning mellan koncernföretagen
bara kan ske i den män den inte slrider mol spärreglerna. Det är då, som
beredningen har uttalat, anmärkningsvärt att koncernföretagen genom all ingå
kommissionärsavial skall kunna sätta spärreglerna hell ur spel. Starka
principiella skäl lalar enligl min mening för att införa samma spärregler för
resullaluljämning genom kommissionärsavial som gäller i fråga om koncernbidrag.
Erfarenheterna frän den prakliska tillämpningen bestyrker också atl en sådan
ålgärd är moliverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i del andra fallet, dvs. när två eller flera fristående förelag samverkar genom
ett kommissionärsföretag, gör sig liknande synpunkter gällande. Det har ansetts
nödvändigl all i princip begränsa avdragsrätlen för koncernbidrag lill de fall
där kvalificerat koncernförhållande, dvs. mer än 90-proceniigi ägande,
föreligger. I samverkansfallen är denna förutsättning i regel inie uppfylld.
Möjligheler till inkomslöverföring genom koncernbidrag finns då bara i de
särskilt kvalificerade fall där dispens har erhållits enligl lex Asea-Atom. Om
samverkande förelag av olika skäl inle önskar driva sitt samarbele genom
handelsbolag eller enkell bolag ulan väljer att föriägga det lill ell gemensamt
ägt aktiebolag, får de alllså f n. finna sig i alt koncernbidragsvägen i
princip är slängd. Det framslår då också här som anmärkningsvärt atl de
samverkande förelagen skall kunna möjliggöra den önskade inkomslöverföringen
genom alt ingå kommissionärsavial. Jag anser del befogat alt även beträffande
dessa samverkansfall i princip följa beredningens förslag.
Kommissionärsförhållandel bör alltså godtas endast under förutsättning au
omständigheterna är sådana aU kommissionärs- och kommitienifö-retagen har räu
lill avdrag för koncernbidrag som de lämnar till varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
denna regel göras ovillkorlig, kommer man dock all hell förhindra samverkan i
kommissionärsföretagels form utom i de fall då kommitlent och
kommissionärsföretag ingår i samma koncern eller dispens enligt lex Asea-Atom
har erhållits. Detla är enligl min mening inte nödvändigl. På samma säll som i
fråga om koncernbidragen bör man öppna en möjlighet alt i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilda
fall genom dispens godta ett kommissionärsförhällande trots all alla
förulsäUningar för avdrag för koncernbidrag inte är uppfyllda. I princip borde
dispensvillkoren vara lika restriktiva som enligt lex Asea-Atom. Med hänsyn
till atl kommissionärsförhällande är en i prakliken använd och godtagen
samverkansform finns del dock anledning alt uppställa mindre restriktiva krav.
Enligt min mening bör del vara lillräckligt all de samverkande förelagen kan
visa atl valet av kommissionärsförhällande som form för samverkan har bestämls
av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller all andra synneriiga skäl
föreligger för godtagande av konstruktionen. Vid dispensprövningen fär särskilt
tillses att kommissionärsförhållandel inle utnyttjas som en metod för att uppnå
obehöriga skatteförmåner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
hiltills anförda innebär atl jag tillstyrker beredningens förslag all anknyta
beskattningsreglerna för kommissionärsförhällandena till
koncern-bidragsreglerna, dock med tillägg av den sist behandlade dispensregeln.
Jag delar ocksä beredningens uppfattning alt man bör fordra atl
kommissionärs-avtalet har skriftlig form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till frågan om hur beslämmelserna tekniskt skall uiformas. F. n.
finns reglerna om kommissionärsföretag i 43 § 2 mom. KL. Av redaktionella skäl
föreslär jag all de förs över lill anvisningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Jörsta slyckel av mill förslag lill ny anvisningspunkt definieras begreppen
kommissionärs- och kommittentföretag. I sak överensstämmer definitionerna hell
med nuvarande regler. Jag vill erinra om all uttrycket kommissionärsföretag
bara omfatlar sädana företag som själva bedriver rörelsen. Liksom hittills bör
användningen av renodlade s. k. namnbolag inte lagregleras. Säsom uttalades i
prop. 1965:126 bör beskattning hos ell sådant företag normalt ske endast om
obehörig skattelätlnad kan anses ha erhållits genom arrangemanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket reglerar del fall då kommissionärsföretaget har varil verksamt för ett
enda kommiiientföretags räkning. Enligt nuvarande regler skall - om vissa
förutsättningar är uppfyllda - kommitientföretaget anses ha bedrivii rörelsen.
I den nya anvisningspunkten har i stället, i överensslämmelse med beredningens
förslag, föreskrivits all inkomsten "fär redovisas hos
kommittentföreiaget". Med detta uttryckssätt avses atl markeras all
kommissionärsföretaget trots inkomslöverflyllningen skall betraktas som elt
rörelsedrivande företag. Detla får betydelse i flera avseenden. Beredningen har
framhållil att sådana intäkter och kosinader hos kommissionärsföretaget som
sammanhänger med den gemensamma verksamheten skall anses ingå i inkomstslaget
rörelse. Som exempel harberedningen nämnl arrendeinkomst som tillförs
kommissionärsföretaget för all täcka kostnaden för fastighel som används i
rörelsen samt avskrivning av inventarier som lillhör kommissionärsföretaget
och ersättning vid avyttring av sådana inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fortsättningen av andra stycket har i punkterna a)-e) angetts vilka
förutsättningar som skall vara uppfyllda för atl kommissionärsförhållandel
skall godtas vid inkomstbeskattningen. Punkterna b)-d) överensstämmer i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sak
med nuvarande regler. 1 punkterna a) och e) har införts de av beredningen föreslagna
kraven på skriftligt avtal och på att avdragsrätt för koncernbidrag föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
styckel avser det fall dä kommissionärsföretaget bedriver rörelse för flera
kommiltentföreiags räkning. 1 försia hand gäller även i della fall de krav som
har angetts i andra stycket. Della innebär bl. a. all förhållandet mellan
kommissionärsföretaget och varje särskilt kommitlenlföretag i princip skall
vara sådant all avdragsräii för koncernbidrag i båda riktningarna föreligger.
Somjag tidigare har nämnt bör dock undantag från detta krav kunna medges i
särskilda fall. Del bör t. ex. vara möjligt atl tillåla all elt
kommissionärsförhällande beaktas vid beskattningen trots atl tre
kommittentföretag äger vardera en Iredjedel av aktierna i
kommissionärsföretaget. Eftersom dispensprövningen inle i första hand skall
avse samhällsekonomiska förhållanden ulan de organisatoriska och
redovisningstekniska skälen för kommissionärsförhållandel, anserjag all
prövningen bör ligga hos RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tydlighetens skull vill jag i della sammanhang tillägga följande. När 1965 års
lagstiftning genomfördes, uttalades i förarbetena (prop. 1965:126 s. 65) alt
den förfatlningsmässiga regleringen av vissa fall inte uteslöt au beskattningen
kunde ske hos huvudföretagei även om de i lagstiftningen angivna villkoren inte
var uppfyllda. Sedan frågan om beskattningen vid kommissionärsförhållanden nu
har prövats på nyll mäste lägel enligl min mening vara ell annat. Med hänsyn
bl. a. till de principer som ligger lill grund för koncernbidragsreglerna har i
de föreslagna andra och iredje styckena preciserats under vilka förulsäUningar
kommissionärsförhållanden är godtagbara. Syftet med denna relativt detaljerade
lagsliftning skulle förfelas om man accepterade att ell
kommissionärsförhällande - såsom delta uttryck har definierats i lagstiftningen
- kunde godtas även när villkoren inte är uppfyllda. De nya reglerna är därför
avsedda alt vara uttömmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
fjärde stycket av den nya anvisningspunkten har gjorts ell förtydligande
tillägg som sammanhänger med den föreslagna ulformningen av inledningen till
andra styckel. Somjag har nämnt vid min kommentar lill andra styckel bör
kommissionärsföretaget behandlas som ell rörelsedrivande företag. Eftersom
resultatet av rörelsen ändå redovisas hos kommittentföreiaget behövs regler
som klargör bl. a. till vilken förvärvskälla och beskattningsort inkomslen
skall hänföras vid kommiltentföretagets taxering. Av fjärde stycket framgår atl
inkomsten i kommiitentförelageis hand skall behandlas som om detta företag
självt hade bedrivit rörelsen. Har kommissionärsföretaget bedrivit rörelsen
från fast driftställe, bör detla anses ha utgjort fast driftställe för
kommitientföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med vad som har föreslagits belräffande koncernbidragsreglerna bör de
nya bestämmelserna om kommissionärsförhållanden lillämpas fr. o. m. 1981 års
laxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.3.3
Realisationsvinstbeskattning vid överiålelse av organisaiionsakiier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en i liden obegränsad aktievinslbeskattning infördes år 1966, gjordes etl särskilt
undantag för akiieöveriålelser mellan koncernförelag. Man befarade all den nya
vinstbeskatlningen skulle kunna få en hämmande inverkan på
stmkturralionaliseringen inom näringslivet. Av denna anledning föreskrevs atl
realisalionsvinst, som uppkom när ett företag överiät organisationsaktier till
elt annat företag inom samma koncern, under vissa förutsättningar skulle vara
undantagen frän beskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med 1976 års reforrnering av realisationsvinstbeskattningen ändrades
ocksä undantagsregeln för överiålelser mellan koncernföretag. Ändringen innebar
att den definitiva skattebefrielsen ersattes av ell uppskovsinstitut.
Fortfarande skall en överiålelse av organisationsaktier mellan koncernföretag,
om vissa förutsättningar är uppfyllda, inte utlösa beskattning, men samtidigt
gäller numera att det köpande företaget skall överta del anskaffningsvärde och
den innehavstid som gällde för det säljande företaget. Syftet med ändringen var
att förhindra missbmk. Ett i praktiken vanligt förfarande hade visat sig vara
alt organisationsaktier inför en förestående försäljning till köpare utanför
koncemen först överiäts till ett koncernföretag till samma pris som den
utomstående köparen skulle betala. Med den konstruktion reglerna hade fött år
1966 kunde sedan externförsäljningen genomföras utan att någon skattepliktig
vinst behövde redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppskovsbestämmelserna
finns i 35 § 3 mom. sjätte styckel KL. En förutsättning för uppskov är att
moderföretaget inom koncernen är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening. I
övrigt har inte uppställts nägra särskilda krav beträffande koncernens
uppbyggnad, vilket innebär att t. ex. ett handelsbolag kan ingå i koncernen.
Överiåtelsen kan avse såväl aktie som andel i ekonomisk förening, handelsbolag
eller utländskt bolag. En förutsättning är dock att aktien eller andelen
innehas som ett led i annan verksamhet inom koncernen än förvaltning av
fastighet eller värdepapper och likartad lös egendom. Uppskov medges bara om
köparen är ett svenskt företag. Försäljning till utländskt företag utlöser
beskattning. Regeringen kan dock medge befrielse från skatt i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagit att bestämmelserna skall ändras och kompletteras i olika
avseenden. Sålunda föreslås en ändring beträffande det koncernbegrepp som skall
ligga till gmnd för tillämpningen. Förslaget innebär att uppskov i
fortsättningen skall medges bara i de fall då ett på visst sätt kvalificerat
ägarsamband föreligger mellan moderföretaget och andra koncernföretag som
berörs av överlåtelsen. Vidare föreslär beredningen en särskild regel som är
riktad mot s. k. indirekta överiålelser. Med indirekt överiålelse menas att
organisationsaktier först överiäts till ett företag inom koncernen till
marknadspris, varvid uppskov med beskattning av vinsten erhålls, och att
därefter aktierna eller andelarna i detta företag - och inte
organisationsaktierna som sådana - avyttras till köpare utanför koncernen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen f978/79. 1 saml Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sådant förfarande kan medföra atl vinslen vid den interna överiåtelsen
definitivt undgår realisationsvinstbeskattning. Den av beredningen föreslagna
regeln innebär alt vinslen vid inlernförsäljningen skall tas fram till
beskattning i samband med avytiringen lill den utomstående köparen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endasi
etl fåtal remissinstanser har berört dessa förslag. Sveriges Advokatsamfund
motsätter sig en skärpning av kravet på ägarsamband. Övriga godtar i princip
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag atl det finns mycket som lalar för aU tillämpningsområdet
för uppskovsreglerna bör begränsas. Vidare är jag ense med beredningen om atl
olika former av missbmk måste stoppas. Jag ifrågasätter dock om det är lämpligt
alt nu genomföra beredningens förslag. Bestämmelserna om
realisationsvinstbeskattning vid akiieöveriålelser mellan koncernförelag har
nära samband med övriga koncernbeskattningsregler och även med t. ex.
kedjebeskattningsreglerna. Som jag har nämnt i det föregående bör dessa
regelsystem ses över. Det finns anledning att då från olika synpunkter pröva
bl. a. frågan om hur aktieöverlåtelser mellan koncernföretag skall behandlas.
Jag vill också erinra om att en kommitté nyligen har tillsatts för att se över
reglerna för aktievinslbeskattning m. m. (Dir. 1979:27). Även i det arbetet
finns det anledning att beakta den här aktuella frägan. Enligt min mening bör
man inte föregripa resultatet av det fortsatta utredningsarbetet genom alt nu
genomföra beredningens förslag om begränsning av uppskovsreglernas
tillämpningsområde. När det gäller beskattningen vid s. k. indirekta överiålelser
tillkommer ytterligare omständigheter som gör att ställning inte nu bör tas
till beredningens förslag. Beredningen har utformat relativt detaljerade
bestämmelser som reglerar beskattningen vid en form av indirekl överiålelse.
Del är dock möjligl att påvisa liknande transaktioner som inte täcks av
bestämmelserna. Skall frågan regleras nu, måste de föreslagna bestämmelserna
alltså byggas ut ytteriigare. Innan en sådan åtgärd vidtas, bör man enligt min
mening avvakta statsmakternas ställningstagande till frågan om alt införa en
allmän skatteflyktsklausul. En sådan klausul kan reducera eller eliminera
behovet av särregler för de indirekta överlåtelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
nu anförda skäl kan jag inte förorda att beredningens förslag om ändrat
koncernbegrepp eller beskallning vid indirekt överiålelse genomförs. Beredningen
har emellertid föreslagit atl uppskovsreglerna skall kompletteras också i ett
annat avseende, nämligen med en bestämmelse som klargör hur realisationsföriust
vid aktieöverlåtelse mellan koncernföretag skall behandlas. Förslaget innebär
att föriusten behandlas enligt samma principer som realisationsvinst. När
organisationsaktie överlåts mellan koncernföretag för alltså avdrag för
realisationsföriust inte göras. I stället övertar det köpande koncernföretaget
säljarens anskaffningskostnad och innehavstid. Avdrag för realisationsförlust
skall inte i något fall medges vid överiålelse lill utländskt koncernföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har inte mött några erinringar vid remissbehandlingen. Jag delar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppfaltningen
atl etl klariäggande är önskvärl och tillstyrker därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I della sammanhang vill
jag ocksä föreslå en ändring i de regler som gäller vid överiålelse lill
utländskt koncernföretag. Som jag lidigare har nämnt föreligger i della fall
inte någon rätt till uppskov, men regeringen kan på ansökan medge befrielse
från beskattning. F. n. krävs att ansökan om dispens görs senast den dag
överlåtelsen sker. Tidskravet fyller i detta sammanhang inle någon egentlig
funktion och jag föreslår därför att det Hr utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag föranleder ändring i 35 § 3 mom. sjätte stycket KL. I förtydligande
syfte föreslår jag samtidigt vissa redaktionella ändringar i andra och sjunde
styckena av samma moment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya bestämmelserna bör tillämpas på avyiiringar som görs efter utgången av år
1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Anpassning av Annell-avdraget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 3.1 berörde jag det s. k. Annell-avdraget och den utvidgning av
avdraget som nyligen har genomförts på förslag i prop. 1978/79:50.
Annell-lagsliftningen innebär att etl aktiebolag som ger ut nya aktier kan fö
visst avdrag för utdelning pä de nyemitterade aktierna. I fråga om emissioner
efter utgången av år 1978 gäller att det sammanlagda avdraget fär uppgå till
samma belopp som har betalats in för aktierna. Avdraget Hr i princip fritt
fördelas på 20 år, dock att det inte något enskilt år för översliga 10 % av
inbetalat kapital. Det Hr inte heller något är överstiga den på året belöpande
utdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 § lagen (1967:94) om avdrag vid inkomstberäkningen för viss aktieutdelning,
den s. k. Annell-lagen (AL), finns särskilda bestämmelser som innebär atl
avdrag i vissa fall vägras om mer än hälften av aktierna i det utdelande
bolaget ägs av annat bolag eller av ekonomisk förening. I prop. 1978/79:50
nämnde jag att det fanns anledning att se över bestämmelserna i 7 § AL.
Eftersom paragrafen har nära samband med bestämmelserna om
utdelningsbeskattning i 54 § KL, borde översynen dock anstå till dess ställning
hade tagits till beredningens förslag om ändring i 54 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående (avsnitt 2.3.2.1) behandlat beredningens förslagom
kedjebeskattning m. m. Jag återkommer därför nu till frågan om ändring av 7 §
AL. Bestämmelserna innebär f n. följande. Om mer än 50 96 av det utdelande
bolagets aktier vid utdelningstillfället ägs av annat svenskt aktiebolag eller
av svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag, är huvudregeln att avdrag
vägras. När det gäller att bestämma hur stor andel av aktierna som ägs av
rättssubjekt vars innehav diskvalificerar från avdrag, skall man dock inte
medräkna aktier som innehas av förvaltningsföretag om förelaget självt - eller
tillsammans med närstående företag - äger mindre än hälften av aktierna i det
utdelande bolaget. Inte heller skall man beakta aktier som tillhör annal
svenskl aktiebolag än förvaltningsföretag, om detta bolag är skausky Idigt för
utdelningen. Slutligen skall man bortse från utländskt bolags</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innehav,
om kupongskatt skall betalas för utdelningen till bolaget med helt eller
reducerat belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftel
med Annell-lagsliftningen är att underlätta aktiebolagens anskaffning av
riskvilligt kapital. Den ekonomiska dubbelbeskattningen av aktiebolagens
vinster får till resultat att kapitalanskaffning genom nyemission blir dyrare
än kapitalanskaffning genom lån. Annell-avdraget medför att de båda formerna
för kapitalanskaffning i kostnadshänseende blir mer likvärdiga. Av förarbelena
framgår att man i första hand har velat stimulera kapitaltillskott från
aktieägare utanför bolagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är mot denna bakgrund man bör se bestämmelserna i 7 § AL. Om avdrag medgavs i
de fall dä det utdelande bolaget är dotterbolag till ett annat bolag, skulle
man få inte avsedda effekter. Del skulle nämligen vara möjligt för
koncernföretagen att genom omplacering av tillgångarna inom koncernen H
Annell-avdrag utan att något nytt kapital hade tillförts utifrån. Som exempel
nämns i förarbetena att moderföretaget kunde transformera en fordran pä
dotterbolaget till nytt aktiekapital i detta bolag. Moderföretaget skulle inte
vara skattskyldigt för utdelning på de nya aktierna. Fick dotterbolaget avdrag
för utdelningen, skulle resultatet bli att avkastningen på kapitalet helt
undgick beskattning inom bolagssektorn trots att koncernen som sådan inte hade
fött något kapitaltillskott. Ett sådant resultat ansågs strida mot
lagstiftningens syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu har sagts om utdelning till moderföretag har också ansetts ha giltighet
i andra fall då utdelning går till ett aktiebolag som inte är skattskyldigt för
utdelningen. I förarbetena framhölls atl det var nödvändigt alt hindra all
avdrag medgavs när det utdelande bolaget var t. ex. ett gemensamt
organisationsbolag för vissa sinsemellan fristående företag (prop. 1960:162 s.
64). Som allmän princip fastslogs att avdrag borde vägras i alla de situationer
där mottagaren är frikallad från skattskyldighet för utdelningen men
skattskyldig för ränteinkomster. Om en aktieägare däremot är frikallad från
skattskyldighet för både utdelning och ränta, ansågs principiellt hinder mot
avdragsrätt inte föreligga (prop. 1967:17 s. 51).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle stå bäst i överensstämmelse med de nu angivna principerna att göra
avdragsrätten för utdelningen till varje enskild aktieägare beroende av just
den aktieägarens skattesituation. Det har emellertid ansetts atl ett sådant system
skulle tvinga det utdelande bolaget till alltför betungande utredningsarbete.
Man har därför i stället valt att ge bestämmelserna i 7 § AL den
schablonmässiga utformning som jag nyss har redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin nuvarande schablonmässiga utformning ger 7 § AL ett mycket ojämnt resultat.
Jag vill påpeka att avdrag helt vägras om mer än hälften av aktierna i det
utdelande bolaget ägs antingen av ett förvaltningsföretag eller av ett annal
svenskt aktiebolag som är frikallat från skattskyldighet för utdelningen. En
konsekvens av detta är att ett dotterbolag inom en koncern inte får avdrag för
utdelning pä minoritetsposter som innehas av aktieägare utanför koncernen.
Detta kan vara en klar olägenhet t. ex. i ett fall där det är aktuellt för ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finansieringsbolag
eller liknande institution att gå in som minoritetsägare i ett koncernbolag. Å
andra sidan innebär nuvarande regler också atl utdelningen i andra fall kan bli
avdragsgill i sin helhet trots alt en betydande del av den tillfaller ell bolag
som inte beskattas för utdelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redan av det nu anförda
framgår att det brister i samordningen mellan 7 § AL och bestämmelserna om
utdelningsbeskattning i 54 § KL. Även bortsett frän detta kan det finnas
anledning att från olika synpunkter ifrågasätta om paragrafen har fått en
principiellt riktig utformning. Man kan t. ex. anföra skäl både för och emot
förvaltningsföretagens nuvarande ställning i systemet. Jag anser det dock inte
möjligt att på det underiag som f. n. finns tillgängligt frångå de principer
som har legat till grund för utformningen av nuvarande regler. Åtminstone tills
vidare utgår jag därför från att avdragsrätten i princip skall vara beroende av
mottagarens skattskyldighet och att ett förvaltningsföretags innehav skall
vara diskvalificerande om - men endast om - företaget är moderföretag till det
utdelande bolaget. Vidare är jag inte beredd att utan ytteriigare utredning
förorda en övergång till ett system som skulle innebära att det utdelande
företaget skulle behöva pröva varje enskild aktieägares skattskyldighet.
Bestämmelserna måste även i fortsättningen ha en schablonmässig utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även med dessa
utgångspunkter finns det dock utrymme för vissa förbättringar. Som jag redan
har framhållit innebär nuvarande system att full avdragsrätt föreligger sä
länge det diskvalificerande aktieinnehavet inte överstiger hälften av aktierna
i det utdelande bolaget. Sä snart denna gräns överskrids går avdragsrätten helt
förlorad. Det finns anledning att modifiera denna allt eller intet - princip.
Enligt min mening är det möjligt att införa mer nyanserade regler som tillåter
att skilda grupper av aktier i ett och samma bolag behandlas på olika sätt. Den
omständigheten atl avdrag bör vägras för utdelning till en viss aktieägare
skall inte under alla omständigheter behöva medföra att avdrag vägras även för
utdelning till övriga aktieägare. Vid utformningen av de nya reglerna finns det
anledning att försöka åstadkomma en bättre anpassning till de villkor som
enligt anvisningarna till 54 § KL gäller för att ett aktiebolag skall vara
befriat från skatt på utdelningsinkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om förvaltningsföretagen har jag redan uttalat att man tills vidare bör
hälla fast vid nuvarande principer, som innebär att ett sådant företags innehav
är diskvalificerande bara i de fall dä företaget kan betraktas som moderföretag
till det utdelande bolaget. Jag anser dock att egenskapen av moderföretag i
fortsättningen skall vara beroende av att företaget behärskar mer än hälften av
rösterna på bolagsstämman i det utdelande bolaget. Om ett förvaltningsföretag-
i förekommande fall tillsammans med vissa närstående företag - inte kommer upp
till detta röstetal, skall dess aktieinnehav inte alls diskvalificera från
avdragsrätt. Motsvarar innehavet däremot mer än 50 % av röstetalet för samtliga
aktier i det utdelande bolaget, skall avdrag för utdelningen till
förvaltningsföretaget vägras. Fortfarande skall det dock finnas möjlighet för
det utdelande bolaget att fö avdrag för utdelning pä övriga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktier.
Jag återkommer strax lill frågan om när sädan avdragsräii bör föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter beträffar andra svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar än
förvaltningsföretag gäller såväl i dag som enligt de föreslagna nya
anvisningama lill 54 § KL att dessa bolag och föreningar i regel är frikallade
från skattskyldighet för utdelning om deras innehav i det utdelande bolaget
motsvarar minst 25 96 av röstetalet för samtliga aktier i detla bolag. I
praktiken torde det numera inte innebära några större svårigheter för ell
utdelande bolag alt konstatera när en aktieägares innehav har nåll denna
storiek. Jag anser det därför möjligt att anknyta bestämmelserna i 7 § AL lill
25 96-regeln. Mitt förslag är att avdrag i princip skall vägras för utdelning
pä ett innehav som motsvarar minst 25 96 av röstetalet. Kan det utdelande
bolaget visa att aktieägaren trots innehavets storiek är skattskyldig,
bortfaller dock avdragshindret. Det kan t. ex. vara fråga om en aktieägare som
bedriver penningrörelse eller annan verksamhei där aktierna utgör
omsättningstillgång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad jag hittills har
föreslagit innebär sammanfattningsvis att avdrag skall vägras dels för
utdelning på aktier som innehas av ett förvaltningsföretag om företagets
innehav motsvarar mer än 50 96 av röstetalet, dels för utdelning på aktier som
tillhör andra aktiebolag eller ekonomiska föreningar än förvaltningsföretag om
innehavet motsvarar minst 25 % av röstetalet och aktieägaren inte visas vara
skattskyldig för utdelningen. Den omständigheten att avdrag vägras enligt dessa
regler skall inle hindra avdragsrätt för utdelning pä övriga aktier i bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om avdragsrätt föreligger för utdelning pä dessa övriga aktier bör fortfarande
prövas enligt samma princif)er som i dag. Bestämmelserna bör dock formuleras om
så att de direkl anger vilken utredning det utdelande bolaget bör göra för att
fö avdrag. Kan bolaget dokumentera att minst hälften av aktierna ägs av annan
än svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag
föreligger avdragsrätt. Till den grupp av aktieägare vars innehav inte hindrar
avdrag hör också förvaltningsföretag vars innehav inte motsvarar mer än 50 96
av röstetalet, svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar som visas vara
skattskyldiga för utdelningen och utländska bolag som har att betala
kupongskatt med helt eller reducerat belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att de nya reglerna tillämpas på utdelning pä sädana aktier som
emitteras efter utgången av år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3 Avslutande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
slutbetänkande spänner över stora delar av företagsbeskattningen. Jag har i
det föregående uppehållit mig vid vissa frågor inom två delområden. En rad
detaljfrågor inom dessa delområden, liksom beredningens många förslag i
övrigt, har tills vidare lämnats åt sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
slora delar utgör betänkandet tillsammans med de många synpunkler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
har framkommit vid remissbehandlingen elt lämpligt underiag för fortsatt
lagstiftningsarbete. Enligt min bedömning bör del vara möjligl för regering och
riksdag att inom det närmaste året successivt behandla flera av de frågor som
jag här har förbigått. Jag tänker bl. a. på de förslag som rör avskrivning av
inventarier och byggnader samt avdrag för subslansminsk-ning. Vidare syftar jag
på de särskilda värderings- och nedskrivningsregler som har föreslagits för
vissa verksamheter, bl. a. för byggnadsrörelse, lomlrörelse och handel med
värdepapper. I del föreslående lagstiftningsarbetet finns det också anledning
att ta upp en del lekniska frågor som inte särskilt har berörts av beredningen,
t. ex. anpassningen av beskattningsreglerna lill fusionsbestämmelserna i 1975
års aktiebolagslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
andra områden av den direkta förelagsbeskattningen finns det däremot behov av
att låta eventuell lagstiftning föregås av ytteriigare utredningsarbete. Jag
skall här avslutningsvis beröra några angelägna utredningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts har regeringen redan aviserat sin avsikt att låta utreda frågan
om kulturarbetarnas ställning inom skatte- och avgiftssystemet. Inom ramen för
denna utredning finns det enligt min mening anledning att också uppmärksamma de
skatteproblem som kan uppkomma för en annan kategori, nämligen uppfinnarna.
Även denna gmpp utövar ofta sin verksamhet under förhållanden som kan motivera
särskilda åtgärder från skattelag-stiftarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
jag i det föregående har diskuterat frägan om aktiebolagens dubbelbeskattning,
har jag konstaterat att det inte är möjligt att ta ställning till frågan om en
eventuell övergång lill ett s. k. avräkningssystem förrän frägan har utretts
från både materiella och tekniska synpunkter. Jag anser alt en sådan utredning
bör komma till stånd. I det arbetet finns det anledning att bl. a. kartlägga
effekterna av det komplicerade system för dubbel- och kedjebeskattning av
aktiebolagens vinster som lillämpas f n. och samordningen av detta system med
koncernbeskattningsreglerna och andra delar av företagsbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagit flera ändringar som rör skattesatsen för juridiska personer. En
viklig del av förslaget innebär atl den kommunala taxeringen av aktiebolag,
ekonomiska föreningar och andra juridiska personer skall avskaffas. I likhet
med bl. a. RSV anserjag att ställning till förslaget inte kan tas förrän de
många tekniska och administrativa konsekvenserna har blivit ytteriigare belysta.
Ett sådant arbete planeras inom budgetdepartementel och kommer atl bedrivas i
samråd med berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fåmansägda företagen möter särskilda problem vid beskattningen. Ett sådant
problem gäller kapitalbeskattningen. När regeringen i den s. k.
småföretagspropositionen (prop. 1977/78:40, bil. 3) föreslog bl. a. särskilda
lättnader i beskattningen av kapital som har nedlagts i småföretag, uttalade
jag au förslaget inte skulle ses som en definitiv lösning utan att frågan om
kapitalbeskattningen av småföretagens ägare borde utredas ytteriigare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
borde ulredas om del fanns möjlighet att genom beskattningsreglerna underiätla
småförelagens kapitalanskaffning och enskilda personers köp av småföretag. Vid
remissbehandlingen av företagsskatteberedningens förslag haren rad andra frågor
aktualiserats som särskilt rör Hmansföretagens beskaUning. Bl. a. har kritik
riktals mot vissa av de s. k. stoppregler och andra särskilda
beskattningsregler för Hmansföretag som infördes i början av år 1976. Enligl
min mening bör frågor som rör de mindre och de fåmansägda förelagens
beskallning nu bli föremål för en samlad översyn. Jag avser all inom kort
återkomma till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
utredningsfrågor som jag nu har nämnl kan närmast ses som exempel på nägra av
de mer angelägna uppgifterna för ett kommande utredningsarbete pä
företagsbeskattningens område. Beredningens betänkande och remissyttrandena
har aktualiserat en rad andra frågor som kan behöva utredas ytteriigare. Som
exempel kan jag nämna möjligheterna att fä avdrag för reserveringar för olika
slags framtida utgifter, utformningen av de regler som gäller för andra fonder
än allmänna investeringsfonder samt den skattemässiga behandlingen av
statsbidrag och andra stödformer. Vidare har det både vid remissbehandlingen
och nyligen i riksdagen väckts frågor som rör företagens möjligheter att
utnyttja föriustavdrag efter ägarskifte. En annan aktuell fråga avser
behandlingen av sådana s. k. utvecklingsbolag som redan har bildats eller planeras
pä olika orter för att bl. a. stimulera etableringen av nya företag. Jag
återkommer i annat sammanhang till formerna för behandlingen av dessa och
andra hithörande frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att anta inom budgetdepartementet upprättade förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om allmän investeringsfond,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om allmän
investeringsreserv,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphovsmannakonto,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1941:416) om arvskatt och gåvoskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i
lagen(1960:63)om rätt till föriustuljämning vid taxering för inkomst,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 lag
om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för<br>
viss aktieutdelning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>185</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210 Bilaga
1-3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattning
av f</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>retagsskatteberedningens slutbet</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'>nkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>F</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'>retagsskatteberedningens f</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'>rfattningsf</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>rslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:11.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Sammanst</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'>llning av remissyttranden</span></p>
</div>
<span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet Beskattning av företag (SOU
1977:86 ocli 87)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
begreppet företagsbeskattning inryms elt flertal skilda skatleformer. Sålunda
kan såväl olika bmlioskaiter som skaller pä företagens nettovinster betecknas
som företagsskatter. En huvuduppgift för beredningen har varil atl diskutera
effekterna av och de inbördes sambanden mellan dessa olika skatleformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
är disponerat på följande sätl. 1 kapitlen 1-4 redogörs för beredningens
direktiv m. m. och för de olika delarna i del nuvarande
fö-relagsbeskallningssyslemel. Kapitel5 innehåller en översikllig framställning
av regionalpolitikens mål och medel. Dessa inledande kapitel ligger till gmnd
för de i kapitel 6 redovisade utgångspunkterna för beredningens överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 7 behandlas brultoskaller. En bmlloskatl utgår oberoende av förelagels
resultat och beräknas t. ex. på förelagets totala intäkter eller kostnader.
Skallen kan vara antingen generell eller selekliv. Med generella bmlioskaiter
menas i princip skaller som träffar samtliga produktionsfaktorer inom en stor
del av samhällsekonomin (skatter med bred bas). Ell exempel pä en sådan skall
är mervärdeskatten som grundar sig pä företagens nel-toförädlingsvärden. Som
exempel på selektiva brultoskaller kan nämnas arbelsgivaravgifter och
energiskatter, dvs. skaller som utgår i förhållande till kostnaden för viss
produktionsfaktor. En annan använd beteckning pä selektiva bruttoskatier är
produktionsfaktorskatler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsniu 7.2 diskuterar beredningen olika modeller för ulformning av skal-ter på
förädlingsvärde. Som utgångspunkt las nuvarande mervärdeskall vilken kan
karakteriseras som en mervärdeskatt av konsumlionstyp(K-moms). K-momsen
beräknas i princip på skillnaden mellan företagels försäljningsintäkter och
företagels kostnader för inköp av varor och maskiner. I avdraget för maskiner
fär inräknas kostnaden för såväl ersättningsanskaffningar som nyinvesteringar.
Skatten kommer härigenom inle all belasta del enskilda företagets hela
förädlingsvärde utan endast detla värde minskal med värdel av
nettoinvesteringarna. Delta förhållande anses allmänl innebära alt skatten har
regressiva inkomstfördelningseffekler och all den är behäftad med nackdelar
från stabiliseringspolilisk synpunkl. Mol bl. a. denna bakgrund har beredningen
ansett det erforderiigt att överväga om inte basen för mervärdeskatten kan
utvidgas med avseende på investeringarna. En sådan lösning skulle också
tillgodose del ofta framförda kravet på en breddning av basen för nuvarande
mervärdeskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mervärdeskall med ökad belastning på invesieringar kan enligl be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redningen
konstrueras antingen sä att bruttoinvesteringarna (BNP-moms) eller endast
nettoinvesteringarna (I-moms) inkluderas i basen. Beredningen har undersökt hur
sädana syslem kan uiformas och vilka de sannolika effekterna skulle bli. 1 del
sammanhanget har beredningen också sökt bilda sig en uppfattning om vad ell
slopande av den nuvarande beskattningen vid import och skatleavlyftningen vid
export skulle ge för resullat. Beredningens analyser lyder på all
mervärdeskallens regressiva effekl skulle elimineras om något av de undersökta
alternativen valdes. Denna slutsals gäller framför alll i etl kortsiktigt
perspekliv. De långsiktiga effeklerna är enligl beredningen svårare aU bedöma.
Beredningen kommer dock lill den slutsatsen all även BNP-momsen och 1-momsen på
längre sikt ger regressiva fördelningseffekter men alt delta torde ske genom en
myckel trögröriig och tidskrävande process. Beredningen framhåller vidare atl
en mervärdeskatt som baseras pä brutto- eller nettoinvesteringarna - och
således får karaktären av en permanent investeringsskall - skulle ge mindre
önskvärda effekler på resursfördelningen i ekonomin och verka återhållande på
in-vesleringsbenägenheten. Elt slopande av beskattningen vid import och rälten
lill avlyft vid export skulle enligl beredningen medföra slora konkurrenssnedvridningar
och stmkturella förskjutningar inom företagssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
samlade bedömning är att varken en BNP-moms eller en I-moms bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
selektiva bmlioskaiter - eller med en annan beteckning produktionsfaktorskatler
- har i avsnitt 7.3 arbelsgivaravgifter, råvamskauer, energiskatter och
invesleringsskatier undersökts närmare. Beredningen har därvid funnil all
arbelsgivaravgifter och K-moms företer betydande likheter pä lång sikt. Båda
skatterna riktas mol företagen men övervältras på konsumenter och löntagare.
Medan K-momsen utgår proportionellt på konsumtionen kan arbetsgivaravgifter
ses som en proportionell skatt på arbetsinkomst. Båda skatterna ger därför på
läng sikt regressiva fördelningseffekter. Skatterna har ungefär samma inverkan
pä benägenheten att arbeta och alt spara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kort sikt torde däremoi enligl beredningen överväliringseffekterna av
mervärdeskatter och arbetsgivaravgifter inte vara likartade. Genom sin konstmktion
övervältras mervärdeskatten snabbt framåt pä priserna och får därför sannolikt
mycket begränsad inverkan på företagens produktionsstruktur,
konkurrensförhållanden, lokalisering o. d. (s. k. allokeringseffekter). Beträffande
arbetsgivaravgifterna är övervältringsprocessen mer omdiskuterad. Beredningen
gör här den bedömningen alt höjda arbetsgivaravgifter ger vissa allokeringseffekter.
Speciellt torde detla vara fallet när betydande avgiftshöjningar genomförs med
korta mellanrum pä det sätl som skett i Sverige under senare år. Beredningens
slutsats blir att fortsatta höjningar av arbetsgivaravgifter i denna takt inte
bör förekomma. I princip bör arbetsgivaravgifterna reserveras för finansiering
av kosinader för de mot avgiflema svarande förmånerna. Beredningen anför ocksä
all hänsynen lill kommunernas finanser motiverar en stor försiktighet i
utnyttjandet av arbelsgivaravgifter som en mer allmän finansieringskälla för
den offentliga sektorn. Vad beträffar råvaruskatter konstaterar beredningen alt
sädana är behäftade med en rad nackdelar som motverkar evenluella fördelar i
form av t. ex. bäitre hushållning med knappa råvarutillgångar. En allmän
rävamskati</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
medföra att antalel skattskyldiga blir slort. Undantas vi.ssa råvaror uppstår
följdverkningar på prisbildningen för färdigvaror beroende på om dessa
tillverkals med skattebelagda råvaror eller inte. Konkurrensförhållandena
mellan olika förelag påverkas och risken för skatteundandraganden blir stor. En
rävamskati kräver att imponerade råvaror beskattas. Därmed kan skatten också ge
handelspolitiska komplikationer. Beredningen avvisar därför tanken på en allmän
råvaruskatt. När det gäller energiskatter anser sig beredningen inte kunna
lägga fram någol konkret förslag, på grund av au energikommissionen f n.
utreder frågan om det totala energiskatieut-taget. Beredningen begränsar sig därför
på denna punkt till att göra en principiell analys av energiskatters effekt på
näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 7.4 har beredningen tagit ställning till flera tekniska frågor rörande
mervärdeskattens och arbetsgivaravgifternas konstruktion. Vad först gäller mervärdeskatten
har dessa överväganden lett fram lill slulsalsen alt det inle är möjligt alt
ulvidga beskaliningsområdel, dvs. alt införa skatteplikt för varor och ijänsler
som f n. ärskatlefria. 1 vart fall gäller della utvidgningar som skulle få
någon påtaglig statsfinansiell betydelse. Frågan om en differentierad
mervärdeskatt har övervägts på grundval av material som tagits fram av 1972 års
skatteutredning. Beredningen avvisar en sädan reform med hänsyn bl. a. till all
del från teknisk synpunkl är olämpligl alt belasta merväideskatlesyslemel med
ingrepp av detia slag. Samma syften kan enligt beredningens mening näs med
prissubventioner eller punktskatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
lägger inte fram någol förslag om s. k. generaliserade arbetsgivaravgifter,
dvs. avgifter som skall utgå på annan inkomst än inkomst av förvärvsarbete.
Beredningen föreslår dock en utvidgning av underiaget för de traditionella
arbetsgivaravgifterna i så måtto all värdel av bilförmän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i likhel med vad som f n.
gäller belräffande förmån av kost och logi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skall räknas in i
avgiftsunderiaget. Neltovinstbeskatlningssyslemels principiella utformning
behandlas i kapitel 8. Inledningsvis (avsnitt 8.1) analyseras effekterna av
systemet i dess nuvarande utformning. Beredningen konstaterar alt det nuvarande
systemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vilket ger ulrymme för bildande
av betydande skattekrediter genom av-och nedskrivning av maskiner resp. lager -
synes ha haft en inte oväsentlig betydelse för de svenska företagens tillväxt,
effektivitet och internationella konkurrenskraft. Den slarka kopplingen mellan
skatlekrediler och innehav av lager har dock gjort atl fördelarna av syslemet
inle alls eller endasi i ringa utsträckning kunnat utnyttjas av förelag i vissa
branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
ultalar också att det finns starka skäl att anta att den vidsträckta rälien
till skattefria reserveringar skapar motståndskraft hos företagen mot olika
konjunkturbetingade störningar. Den ensidiga inriktningen på lagernedskrivning
anlas dock i vissa lägen kunna ge olämpliga stabi-liseringspoliliska effekler
via variationer i företagens likviditet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Netiovinstbeskaltningens
fördelningspoliliska betydelse ligger i atl skallen i försia hand träffar
kapitalägarna och därför verkar progressivt. Denna progressiva inriktning
förstärks genom att bolagsvinsterna dubbelbeskattas. Möjlighelerna att bilda
obeskattade reserver anses dock - i förening med den relativt sett förmånliga
kapitalvinstbeskattningen - ha underiättal uppbyggnaden av
privatförmögenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydelsefull funktion hos nettovinslbeskaiiningssyslemet är atl del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
utgöra en bas för olika stabiliseringspolitiska ocii iegioiialpolitiska styrmedel.
Av särskild betydelse i dessa sammanhang är investeringsfönderna. Även om
investeringsfondssyslemet undergått en successiv förbättring är det emellerlid
enligt beredningen behäftat med vissa svagheter, framför alll när det gäller
att stimulera företagen lill invesieringar i maskiner under lågkonjunkturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 8.2 anför beredningen att bl. a. likformighelsskäl och fördelningspolitiska
skäl talar för att etl netlovinsibeskallningssystem behålls. Ett framtida
system bör enligt beredningen grundas på bl. a, följande principer. Skatlemässig
resullaluljämning skall vara möjlig för alla företag. Dubbelbeskattningen av
förelagens vinster bör behållas men möjligheten att anskafla nytt riskvilligt
kapital bör underiältas. Statsmakterna bör ges möjlighet lill vis.si inflytande
över förelagens investeringsverksamhet och sysselsättning. Den totala
skattebelastningen i bolagsseklorn bör behållas på ungefär den nivå som följer
av nuvarande regler. Reglema bör uiformas sä alt skattereglerna inte pä ett
omotiverat sätl avgör valel av företagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
diskuterar olika möjligheter atl inom nettowinsibeskattning-ens ram lindra
beskattningen av inflationsvinster men konstaterar atl några prakliska metoder
att bemästra della problem f n. knappast finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte bl. a. alt komma från att förelagen prakiiski laget enbart genom
lagernedskrivning kan bygga upp obeskattade reserver föreslår beredningen all
förelagen får sätta av ell belopp motsvarande 20 96 av lönekostnaderna lill en
fri resultatuijämningsfond. Samlidigl inskränks rälien till nedskrivning på
lager från nuvarande 60 % till 45 96. En sädan omläggning har enligl
beredningen följande fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Förelag som inle har lager ges möjligheler lill resultatutjämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Arbetskraftsintensiva förelag kommer i elt relativt sett bällre läge än nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Möjligheten förbättras att tillgodose de i olika sammanhang framställda kraven
om avdragsgilla avsättningar för all möta de förpliklelser som trygghetslagarna
på arbelsmarknaden ålägger förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Man får etl stabilare underlag för reservbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Risken för skaiieflyktsåigärder är mindre med lönekostnaderna som bas än med
lager. Lönekostnaderna är definitiva och kan inie föras mellan olika företag.
Genom alt knyta reserveringen till en kostnad kan det aldrig bli lönsamt atl
öka underlaget för au komma i åtnjutande av skatlekrediler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Metoden är enkel. En detaljerad lönekoslnadsredovisning måste alla företag
ändå ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
atl bilda skatlekrediler genom avskrivning på maskiner och andra inventarier
behålls i oförändrad omfattning. Genom alt öka den andel av årsvinsten som får
sällas av lill investeringsfond frän nuvarande 40 96 lill 50 96 förbättras dock
möjligheten till .snabb avskrivning på anläggningstillgångar. Delta medför
också viss kompensation till de företag som fär sina skallekredilmöjligheler
reducerade genom övergången frän lagernedskrivning lill
lönekostnadsreservering. Vidare föreslås all det investeringsavdrag som kan
utgå när investeringsfond las i anspråk för maskininves-leringar höjs från
nuvarande 10 96 lill 20 %. Höjningen gör all man med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>investeringsfondsinslituiet
i högre grad än f n. kan stimulera maskininvesteringar under lågkonjunkturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslär aU de anställda skall få rätt all lämna synpunkter i ärenden om
utnyttjande av medel som avsatts till investeringsfond. Till ansökan om
utnyttjande av investeringsfond skall företaget därför foga yttrande frän
arbelslagarorganisalionerna hos företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 avsnitt 8.3 föreslås
flera förändringar vad gäller skattesatsen för juridiska personer. För det
försia föreslås all aktiebolag och ekonomiska föreningar saml andra juridiska
personer, som f n. eriägger statlig inkomstskatt med 40 96 eller 32 96, inte
längre skall laxeras kommunalt. Dessa bolag och föreningar m. fl. skall laxeras
endast lill stailig inkomstskatt. Skattesatsen - som blir densamma för alla -
skall enligt förslaget vara 55 %. Beredningens förslag innebär bl. a. att den
geografiska differentieringen av bolagsskatten mellan olika kommuner avskaffas.
Genom den föreslagna lösningen bortfaller vidare frågan om det nuvarande
kommunalskatleavdragel skall vara kvar eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
avvisar tanken på såväl progressiv bolagsbeskattning som en regionalpolitiskt
betingad differentiering av bolagsbeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
dubbelbeskattningen av aktiebolagens vinster erinrar beredningen i avsnitt 8.4
bl. a. om de negaiiva effekler denna har på företagens
kapilalanskaffningsmöjligheler. För alt inte försvära anskaffningen av
riskvilligt kapital diskuteras möjligheterna all avskaffa eller reformera
dubbelbeskattningen. Av fördelningspolitiska skäl anser beredningen dock alt
del inte kan komma i fräga alt helt ta bort dubbelbeskattningen. Delvis av
fördelningspoliliska skäl avvisas också tanken pä en övergäng lill det bl. a.
inom flertalet EG-länder tillämpade avräkningssyslemel. Beredningen föreslär i
stället all den redan i dag tillämpade metoden all medge elt begränsal avdrag
för lämnad utdelning på nyemitterat kapital används. För all höja effeklen av
avdraget föreslås au nuvarande avdragsräii på 5 96 höjs till 6 96 samt all
avdrag får åtnjutas under 15 är i stället för som nu under 10 år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I avsnitt 8.5 tar
beredningen upp vissa frågor som. rör egenföretagarnas beskallning. 1 syfte alt
likställa egenföreiagare med aktiebolag föreslås att egenföreiagare skall ha
rätt till avdrag för avsättning till en allmän investeringsreserv. Systemet
har konstruerats med investeringsfondssyslemet som förebild. Avsättning
föresläs fä ske med högst 50 96 av egenföretagarens inkomst av förvärvskällan.
Till skillnad mol fondsystemet föresläs dock atl ett belopp motsvarande hela
avsättningen skall betalas in pä bankräkning. Medlen får användas huvudsakligen
för investeringar men även för underhåll av byggnader och anläggningar liksom
för reparation av fartyg. Någol ansökningsförfarande föreslås inte ulan medlen
får fritt utnyttjas för de i lagen angivna ändamålen. Reserverna måste las i
anspråk inom fem år. Har så inte skett återförs reserven till beskattning jämte
elt tillägg av 30 96,.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kulturarbetare föreslås särskilda regler om uppskov med beskattningen.
Systemet, som är utformat på ungefär samma sätl som skogskonto-systemet, gäller
endasi rörelseinkomster som en kulturarbelare får i egenskap av upphovsman
enligl lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konslnäriiga verk.
Uppskov med beskattningen medges enligt förslagel endast om
upphovsmannainkomsien uigör den övervägande delen av kul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tururbctarens
samtliga inkomster och dessulom med minsl 50 96 överstiger molsvarande inkomst
under närmast föregående år. Även andra begränsningar finns. För alt uppskov
skall erhållas krävs att 100 % av uppskovsbeloppet inbetalas till bank.
Beskattning sker när medlen las ut, dock senast fem år efter insättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avsnittel om egenföretagarnas beskattning föreslås också en vidgad avdragsräii
för utvecklings- och försöksverksamhet. Regeln som blir tillämplig framför alll
i uppfinnarverksamhet går ul på att vissa kostnader, som nedlagts innan
rörelsen har påbörjats, i viss omfattning fär dras av i efterhand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 9 diskuterar beredningen vilka meioder inom företagsbeskattningens ram
som kan vara lämpliga atl använda som stabiliseringspoliliska styrmedel. Här
pekar beredningen bl. a. pä möjligheten alt utnyttja investeringsavdrag Vid
mervärdeskalleredovisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 10 behandlar beredningen frägan om hur föreiagsbeskatiningen kan
användas som ell regionalpolitiskt styrmedel. Tänkbara meioder är -förutom
användningen av investeringsfondssystemet - alt regionall differentiera
uttaget av arbelsgivaravgifter eller netlovinstskatler. Beredningen konstaterar
all en sänkning av arbetsgivaravgifterna kan öka sysselsättningen om åtgärden
inle motverkas av höjningar av andra arbetskraftskostnader. Beredningen anför
all risken för delta lorde minska ju mer centraliserade löneförhandlingarna är
och ju mer som satsas pä åtgärder som främjar arbetskraftens röriighei. Del
betonas all de förda resonemangen är renl principiella. Beredningen anser
nämligen alt del inte kan komma i fråga atl i regionalpolitiskt syfte
differentiera de egentliga socialförsäkringsavgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
på en regional differentiering av netiovinstbeskaitningen avvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om stödformerna skall vara generella eller selektiva ultalar
beredningen alt en klar fördel med generella stödformer är att de är lätta all
administrativt hantera. Myndighelerna ställs inte inför svårigheten alt avgöra
vilka förelag inom visst område som bör omfattas av stödåtgärderna. Inte
heller påverkas konkurrensförhällandena inom del gynnade områdei. En nackdel
med generella stödformer är dock all de kan vara kostsamma eftersom stödet
utgår lill samlliga företag oavsett om de har behov av slöd eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slöd
som är förenade med villkor om ökad sysselsättning ger enligl beredningens
bedömning siörre effekter än allmänna subventioner av kostnader för kapital och
arbetskraft. En slutsats som kan dras av detla är att den hittillsvarande
användningen av investeringsfondssyslemet i regionalpolitiskt syfte är atl
föredra framför exempelvis en regional differentiering av
neitovinsibeskattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 11 föreslår beredningen en rad förändringar pä olika områden inom
neuovinslbeskatlningens ram. Beredningen behandlar frågan om vem som får
utnyttja vissa lagertillgångar som underlag för nedskrivning (avsnitt 11.2). 1
avsnittet föreslås också vissa regler för att förhindra skatteflykt genom
anskaffande av s. k. bokslulslager. Belräffande maskiner och andra inventarier
läggs förslag fram om förenklade regler för avskrivning. Dessulom berörs bl. a.
frågan om hur konstföremål skall behandlas i skattehänseende (avsnitt 11.3 och
11.4f</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ell särskilt avsnitt (avsnitt 11.5) föreslås vissa bestämmelser beträffande
byggnader. Förslagen avser dels avskrivningsreglerna, dels skattefrågor i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samband
med skador och försäkringsersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föruiom
de lidigare nämnda principiella ändringarna i investeringsfonds-systemets
uppbyggnad lämnas förslag till en rad lekniska förenklingar i lagsiiftningen
(avsnitt 11.6). I samband med della föreslås atl de nuvarande
konjunkturinvesteringsfonderna ersälls av allmänna investeringsfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslår belydelsefulla ingrepp vad gäller byggnadsföretagens
beskallningsförhällanden. Fastare regler föreslås för värdering av fasligheler
och pågående arbeten samt för när vinstberäkning skall ske. Vidare föreslås
viss lindring vad gäller beskattningen vid avyttring av byggmästares egen
bosiadsfastighet. Beredningen tar också upp frågor som gäller konsultföretagen
och förelag som bedriver lomlrörelse och handel med fasligheter (avsnitt
11.7-ll.9f Nya regler för beräkning av avdrag för substansminskning vid
exploatering av naturfyndighet föreslås i ett särskilt avsnill (avsnitt 11.10).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har utarbelal förslag till regler som gör del möjligl atl vid laxeringen i
större utsträckning än f. n. la hänsyn lill ändrade bokslut (avsnitt 11.12). I
etl därpå följande avsnitt föreslås en omläggning av rältelseför-farandel
såvitt gäller felaktiga periodiseringar av tillgångar och skulder (avsmtt
lI.I3f</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
förändringar föresläs i gällande regler för aktiebolags och ekonomiska
föreningars beskattning av mottagna utdelningar (s. k. kedjebeskattning) saml i
reglerna för beskattning av koncernförelag (avsnitt 11.14 och 11.15f</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitlet
avslutas med förslag om nya bestämmelser för avdrag för representationskostnader
favsn/rr 11.16). Avdrag för mållider föreslås begränsas lill 50 kr (exklusive
mervärdeskatt) per person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitel
12 innehåller kommentarer till de olika lagförslagen och ikraftträdandebestämmelserna.
Huvudprincipen är att de nya reglerna skall börja tillämpas fr. o. m. 1981 ärs
taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fristående bilagor till betänkandet (SOU 1977:87) redovisas studier utförda av
tre till beredningen knutna ekonomiska experter (bilagorna 1-3). Därulöver
redovisas statistiska uppgifter beträffande skatieutiagets struktur och utveckling
m. m. (bilaga 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>194</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsskatteberedningens författningsförslag'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om allmänna investeringsfonder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Vid beräkning av inkomst av jordbmksfastighel och av rörelse enligt<br>
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får svenskt aktiebolag, svensk eko<br>
nomisk förening och svensk sparbank åtnjuta avdrag i enlighet med be<br>
slämmelserna i denna lag för belopp, som avsatts till allmän investerings<br>
fond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
etl förelag under beskailningsäret haft inkomst av såväl jordbmksfastighel som
rörelse eller har företaget bedrivit flera jordbmk eller flera rörelser, skall
avdragei enligl första stycket göras i den förvärvskälla vars beräknade inkomst
före avdraget är högst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
vidare anvisningarna.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Avdrag för avsättning lill investeringsfond för för visst beskattningsår<br>
inle åtnjutas med belopp överstigande halva årsvinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
till lagerinvesteringskonlo enligt 11 § överfört belopp återförts till beskattning,
fär, utan hinder av vad i försia stycket föreskrivs, för samma beskatiningsär
avdrag åtnjutas för avsättning till investeringsfond i den män avsättningen
inte överstiger det återförda beloppet i förekommande fall ökat med andel, som
avses i sista punkten av nämnda paragraf Överstiger avsättningen det återförda
beloppet jämte tillägg, får för den överskjutande delen avdrag åtnjutas med
högst hälften av årsvinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
enligl denna lag fär åtnjutas endast om etl belopp motsvarande hälften av den
gjorda avsättningen inbetalats på etl särskilt räntelösl konto (konto för
investering) i riksbanken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
vidare anvisningama.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Inbetalning av medel p? konto för investering skall göras under det<br>
beskattningsår, för vilket avsättning till investeringsfond skett, eller ock<br>
därefter men inte senare än den dag företaget jämlikt bestämmelserna i<br>
34 § laxeringslagen (1956:623) har atl avlämna allmän självdeklaration för<br>
nämnda beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inbetalning
som skett senare än vad som föreskrivs i första stycket men</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
I denna bilaga återges bara de delar av lörfattningsförslagen som behandlas i
propositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>före
den 1 juli under del taxeringsår varom fräga är skall, om företaget begär del,
medföra samma räll som inbetalning enligt nämnda stycke. I nu avsedda fall är
företaget dock skyldigt att till statsverket eriägga en särskild avgift med
fyra procent av det för sent inbetalade beloppel eller -om inbetalning gjorts
inom en vecka efter ulgången av den i försia stycket angivna lidsperioden - med
en procent av det för sent inbetalade beloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Har avgift enligl
föregående stycke inle eriagts, förelägger länsslyrelsen så snart del kan ske
förelaget att inom den tid länsslyrelsen bestämmer inbetala det belopp som
fattas. Efterkommer förelaget inte länsstyrelsens beslut, skall länsslyrelsen
besluta om indrivning av avgifien enligl de bestämmelser som gäller vid
indrivning av skalt enligl uppbördslagen (1953:272). Restavgift enligt 58 § 1
mom. nämnda lag utgår på beloppet, varvid 58 § 2 mom. lagen äger motsvarande
lillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra och Iredje styckena angivna avgifter är inte avdragsgilla vid inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Medel, som inbetalats till konto för invesiering. Hr inte utbetalas i andra
fall än som nedan i denna paragraf samt i 13, 14 och 18 §§ stadgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
fem är förflutit frän ingången av del kalenderår vamnder inbetalningen gjorts,
äger företaget att efter uppsägning hos riksbanken utlaga högst trettio procent
av det urspmngligen inbetalade beloppet eller, i förekommande fall, av vad
därav återstår efter återbetalning enligt 14 §. Del belopp som sålunda
ifrågakommer till uttag efter uppsägning skall minskas med vad som har
återbetalats enligt 13 och 18 §§ eller överförts till annat företags konto för
invesiering enligl 16 § 2 mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i andra styckel föreskrivs om rätt att uttaga högst trettio procent av
inbetalat belopp, äger inte tillämpning i fråga om belopp som enligl 16 § 2
mom. övertagits från annat förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
medel utbetalas enligt 13 och 18 §§ eller övertagas från annal förelag enligt
16 § 2 mom., skall tidigare inbetalade medel tagas i anspråk före senare
insättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§
Inbetalning av medel på konto för invesiering skall ske lill riksbankskontor.
Inbetalning skall anses ha skelt den dag medlen kommil riksbanken tillhanda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
bevis, som riksbanken lämnar om insättning på konto för invesiering eller om
överföring frän annat förelags konto enligt 16 § 2 mom., skall angivas att,
därest avtal om överlåtelse eller pantsättning av de insatta eller överförda
medlen träffas, detta skall anmälas lill banken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Till investeringsfond enligt
denna lag gjorda avsättningar skall stå under tillsyn av
arbetsmarknadsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller, efter
regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen äger besluta att
investeringsfond under den tid och under de villkor i övrigl, som lägel på
arbetsmarknaden eller andra förhållanden påkallar, skall eller fär tagas i
anspråk för sitt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut,
som avses i första stycket, får avse samtliga företag eller förelag av viss
beskaffenhet eller ock visst eller vissa företag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen får, om skäl är
därtill, medgiva all belopp som framdeles avsälls lill investeringsfond får
tagas i anspråk för sill ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen äger medge all
företag, som med stöd av beslul enligt försia eller iredje slyckel under vissl
beskattningsår lager investeringsfond i anspråk, får åtnjuta etl exlra avdrag
vid inkomstberäkningen av den förvärvskälla varom fråga är
(invesieringsavdrag). Invesieringsavdrag utgär med tio procenl om fonden tages
i anspråk för ändamål som avses i 9 § försia styckel a), c)-e), eller O och
tjugo procenl om fonden tages i anspråk för ändamål som avses i 9 j) försia
slyckel b).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelag,
som ansöker om all taga i anspråk investeringsfond för viss invesiering, skall
lill sin ansökan foga yttrande frän de lokala arbetstagarorganisationerna hos
företaget eller - i förekommande fall - de lokala arbelslagarorganisalionerna
vid den filial hos förelaget som berörs av investeringen. Saknas lokal
arbetstagarorganisation hos företaget skall ansökan vara åtföljd av yttrande
från flertalet arbetstagare hos företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(Se
vidare anvisningarna.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Förelag, som jämlikt 4 §
andra stycket uttagit medel från konto för invesiering, skall del
beskattningsår, vamnder sådant uttag gjorts, taga i anspråk så stor del av
investeringsfonden för ändamål, som anges i 9 §, alt hälften därav motsvarar
det från kontot uttagna beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Investeringsfond fär lagas i
anspråk för följande ändamål:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kostnader under
beskattningsåret för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket
belägen byggnad, som inte utgör lagertillgång, eller för avskrivning av ny-,
till- eller ombyggnad av sådan byggnad, så ock för bidrag lill ny- eller
ombyggnad av bostad eller välfärdsanläggning här i rikel för arbetstagare eller
förutvarande arbetstagare ulan ledande slällning hos företagel eller delta
närstående förelag;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avskrivning av maskiner och
andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier, som anskaffats under
beskattningsåret och som, såvitt gäller andra tillgångar än transportmedel i
internationell trafik, är avsedda att nyttjas i här i rikel bedriven
verksamhet, ävensom för kostnader under beskailningsäret för ombyggnad och
reparation av fartyg eller luftfartyg;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>c) kostnader
under beskailningsäret för anskaffande eller underhäll av<br>
markanläggningar, säsom kostnader för vägarbete, anordnande av vatten-<br>
och avloppsledningar, iordningställande av markområde för sjöreglering och<br>
kraftverksbygge ävensom arbeten avsedda atl främja skogsbmk såsom skogs<br>
odling och skogsdikning;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) kosinader
under beskattningsåret för undersökningsarbete, förberedan<br>
de arbeie eller lillredningsarbele i gmva, stenbrott eller annan liknande<br>
fyndighet i rikel;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>e) kosinader
för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och ulveck<br>
lingsarbele samt kostnader för ulbildning av arbetstagare hos företaget;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>O
kostnader för atl främja avsättningen ulomlands av varor som företaget
tillverkar här i riket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företag
får laga investeringsfond i anspråk för ändamål, som anges i 9 § första stycket
e) och O, endast efter beslut av regeringen. Beslut enligt e) får avse endast
företag som bedriver industriell tillverkning. Beslul enligl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0 får
inle avse annat förelag än sådant som direkl eller genom dotterföretag<br>
driver rörelse i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest
investeringsfond enligt beslut enligl 7 § får tagas i anspråk under flera pä
varandra följande beskattningsår för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad
eller för underhållsarbeten på byggnad eller för avskrivning av sådana
tillgångar varpå bestämmelsema i punkt 5 av anvisningama till 22 §
kommunalskallelagen (1928:370) eller punkl 3 av anvisningarna till 29!} samma
lag är tillämpliga, får företagel, under förutsättning att avdrag för
kostnaderna under de tidigare åren inle redan skett, under det sista året laga
fonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna i fråga eller för läckande av
underhållskostnaden med högst ett belopp motsvarande de uppkomna koslnaderna
under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts skall äga molsvarande lillämpning om
investeringsfond får lagas i anspråk för ny- eller ombyggnad av fartyg eller
luftfartyg eller för ändamål som anges i första stycket c).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall iakttagas, atl kostnad för
anskaffning av begagnade inventarier inte för medräknas samt att, dä fråga är
om inventarier som av företaget förvärvats frän rörelseidkare med vilket det är
förbundet i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, anskaffningskostnaden får
medräknas endast om tillgängen tillverkats under beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
byggnad avses i denna lag tillgång för vilken värdeminskningsavdrag beräknas
enligt punkt 3 av anvisningama till 22 §, punkt 3 av anvisningama till 25 i;
eller punkl 7 av anvisningarna till 29 § kommunalskaltelagen. Med inventarier
avses tillgångar för vilka värdeminskningsavdrag beräknas enligt punkt 5 av
anvisningarna till 22 § eller punkt 3 av anvisningarna till 29 S
kommunalskattelagen. Med markanläggning avses tillgång för vilken värdeminskningsavdrag
beräknas enligt punkl 4 av anvisningarna till 22 § eller punkl 16 av
anvisningarna till 29 § kommunalskatlelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller, efter
regeringens förordnande, arbelsmarknadsslyrelsen får, om särskilda skäl
föreligger, meddela tillstånd för företag att taga investeringsfond i anspråk i
annal inkomstslag än jordbruksfastighet eller rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller, efter
regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen får medgiva att
investeringsfond tages i anspråk för överföring till lagerinvesteringskonlo.
Till sådant konto överfört belopp skall återföras till beskattning senast vid
taxeringen för det tredje beskattningsåret efter det, under vilket överföringen
verkställts. Regeringen äger, om särskilda skäl föranleda det, medgiva att
återföringen fär ske först vid en senare tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 sådant
fall skall vid ålerföringen till beskattning upptagas jämväl ett belopp<br>
motsvarande viss, av regeringen bestämd andel av del återförda beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen äger medge atl
företag, som med stöd av beslut enligt första stycket överför medel lill
lagerinvesteringskonlo. får åtnjuta investeringsavdrag. Avdrag ät-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>njutes
för del eller de beskattningsår, den beslutande myndigheten beslämmer.
Invesieringsavdrag som nu sagls skall motsvara tio procenl av del belopp,
varmed värdel av lagret ökal under beskattningsåret, dock högst lio procent av
belopp som överförts lill lagerinvesteringskonlo. Medgives investeringsavdrag
för mer än ell beskattningsår, får avdragen sammanlagl inte överstiga lio
procenl av de belopp som överförts lill lagerinvesteringskonlo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
Har medel, som avsatts lill investeringsfond, lagils i anspråk jämlikt<br>
denna lag, utgör medlen inle skattepliktig intäkt för företagel. Å andra<br>
sidan får sådana uigifter och bidrag för vilka fonden lagils i anspråk, vid<br>
taxeringen inle dragas av som driftkostnad. Har investeringsfond tagits i<br>
anspråk för anskaffning av tillgäng för stadigvarande bruk, fär vid beräkning<br>
av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad för tillgången räknas<br>
endasi den del av kostnaden som inte täckts av vad som sålunda tagils<br>
i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Beslutar regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen att investeringsfond<br>
skall eller får helt eller delvis tagas i anspråk, skall i beslutet angivas den<br>
lid, under vilken ianspråklagandet skall ske, samt, därest beslutet avser<br>
investering för visst ändamål, uppgift härom ävensom uppgift humvida<br>
investeringsavdrag för åtnjutas. Har beslut som nu sagts meddelats äger<br>
företaget hos riksbanken frän konto för investering utfö hälften av det belopp<br>
av investeringsfonden som i enlighel med beslutet skall eller för tagas i<br>
anspråk. Utbetalning, som nu sagts, får dock inte avse kontomedel som<br>
hänför sig lill en vid laxeringen inte godkänd avsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
förordnars all investeringsfond får lagas i anspråk och har företag i anledning
härav uppburit medel frän konto för investering, skall en mot de utbetalade
medlen svarande del av investeringsfonden tagas i anspråk i enlighet med
beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Har förelag för vissl beskattningsår pä konto för investering inbetalat<br>
mer än hälften av det belopp, vilket förelaget avser att avsätta till inves<br>
teringsfond eller för vilket vid taxeringen avdrag åtnjutits i enlighel med<br>
bestämmelserna i 2 §, skall länsstyrelsen, på framställning av företagel, för<br>
ordna om återbetalning av det till kontot för mycket inbetalade beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
återbetalning som nu sagts skall, om insättningar verkställts vid olika
tillfällen, tidigare för beskattningsåret gjorda inbetalningar tagas i anspråk
före senare insättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Har investeringsfond tagits i anspråk utan tillstånd och är inte fråga<br>
om fall som i 8 § sägs eller har företag jämlikt 4 § andra styckel utföll<br>
medel från konto för investering utan att i sistnämnda fall investeringsfond<br>
i enlighel med bestämmelsema i 8§ tagits i anspråk eller skall investe<br>
ringsfond i enlighet med därom meddelat beslut tagas i anspråk men har<br>
så inle skett under det eller de beskattningsår varom fråga är, skall in<br>
vesteringsfonden eller vederböriig del därav omedelbart upptagas såsom<br>
skattepliktig intäkt i den förvärvskälla i vilken fondavsättningen gjorts. Där<br>
vid skall till beskattning upptagas jämväl ett belopp motsvarande tjugo pro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>cent
av vad som av investeringsfonden återförts. Regeringen får dock, om synnerliga
skäl föreligger, medgiva att sistnämnda tillägg inte skull görus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§ / mom. Har företag trätt i likvidation, skall investeringsfond återföras lill
beskattning för det beskattningsår, varunder beslulet om likvidation fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
förvärvskälla, vari avsättning lill investeringsfond skett, avvecklats och har
företagel inte trätt i likvidation, skall fonden, om den alltjämt kvarstår,
återföras lill beskattning fördel beskattningsår, varunder avvecklingen
slutförts. Därvid skall så anses som om fonden nämnda år lagils i anspråk utan
tillstånd. Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen
får, om särskilda skäl föreligger, medgiva atl fonden får bibehållas under
viss tid. Efter utgången av denna tid skall kvarstående fondmedel återföras
lill beskattning i enlighel med vad nyss sagls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
genom fusion enligl 14 kap. 9 <; aktiebolagslagen (1975:1385) eller 96 § 1
mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar förelag uppgått i annal förelag,
skall investeringsfond hos del förra företaget, därest investeringsfonden inle
enligl fjärde styckel övertagits av del senare företaget, återföras lill
beskattning för del beskattningsår, vamnder rättens tillstånd till fusionen
registrerats. Därvid skall till beskattning upptagas jämväl ett belopp
molsvarande tjugo procenl av vad som av investeringsfonden återförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sådan fusion, som i 2 iJ 5 mom. första stycket lagen (1947:576) om stailig
inkomstskatt avses, för moderbolaget eller den övertagande föreningen i
beskattningsavseende övertaga investeringsfond. Har investeringsfond
övertagils i enlighet med vad nyss sagts, skall vid tillämpningen av
beslämmelserna i 4 § andra stycket denna lag så anses som om moderbolaget eller
den övertagande föreningen verkställt insättning i riksbanken den dag dä
dotterbolaget eller den överiålande föreningen gjort insättningen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
mom. Äger svenskt aktiebolag självt eller tillsammans med svenskt dotterbolag
mer än nio tiondelar av aktierna med mer än nio tiondelar av röstetalet för
samtliga aklier i ett svenskt aktiebolag, för regeringen eller, efter
regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen, om särskilda skäl föreligger,
medgiva att investeringsfond helt eller delvis i beskattningsavseende överförs
mellan moderbolaget och del på angivet sätt innehavda dotterbolaget. Har
moderbolaget flera dotterbolag av angivet slag för- under nyss nämnda
fömlsättningar - investeringsfond i beskattningsavseende överföras jämväl
mellan dessa dotterbolag. I beslutet härom skall angivas i vilken förvärvskälla
hos det övertagande bolaget, som fonden skall anses avsatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i första styckel sagls äger motsvarande tilllämpning beträffande överföring
mellan ekonomisk förening och aktiebolag och mellan aktiebolag inbördes under
fömtsättning atl föreningen direkl äger mer än nio tiondelar av aktierna med
mer än nio tiondelar av röstetalet för samlliga aklier i aktiebolagen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
det företag, som önskar överlaga investeringsfond, inte förvärvskälla av samma
inkomstslag som den, vari fonden avsatts, får fonden del oaktat kunna
övertagas. Därvid skall så anses som om förvärvskällan i fräga hos del
övertagande förelaget avvecklats under det beskattningsår då fonden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övertagits.
Beslul, som här avses, skall jämväl innehålla medgivande enligl I mom. andra
styckel, all fonden mä bibehållas under viss lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
beslut om överlagande av investeringsfond meddelats, skall riksbanken på
framställning av företaget överföra på konto för investering innestående medel
svarande mol den investeringsfond, som skall övertagas på ell molsvarande konto
för investering för det övertagande företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
investeringsfond enligt vederbörligt beslul övertagits, skall så anses som om
del övertagande företaget verkställt avsättning lill fonden och gjort
inbetalning till riksbanken den dag dä del överiålande företagel gjort avsättningen
och inbetalningen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har avtal träffats eller
annan utfästelse gjorts om överiålelse, pantsättning eller annan räll lill
medel som inbetalats på konto för investering, skall investeringsfonden eller
vederböriig del därav omedelbart upplagas säsom skattepliktig intäkt i den
förvärvskälla i vilken fondavsättningen gjorts. Därvid skall till beskattning
upptagas jämväl ett belopp motsvarande tjugo procenl av vad som av
investeringsfonden återförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har investeringsfond helt
eller delvis återförts till beskattning, skall länsstyrelsen, på framställning
av företaget, förordna om återbetalning från vederböriigl konto för investering
av etl belopp motsvarande hälften av den återförda fondavsättningen i den mån
medlen inte tidigare ålergått lill företaget. Förordnande som nu sagls får inte
ulan medgivande av laxeringsintendent meddelas förrän laxeringen vunnit laga
kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Förelag, som gjort avsättning
till investeringsfond enligl denna lag eller som jämlikt 16 § 1 mom. fjärde
stycket eller 16 § 2 mom. övertagit sådan fond, är pliktigt atl vid
självdeklaration för det beskattningsår, då avsättningen eller övertagandet ägt
mm, ävensom för varje påföljande beskattningsår intill dess de avsatta eller
övertagna medlen avförts ur fonden, foga uppgift enligt formulär, som
fastställes av riksskatteverket, rörande avsättning av medel till fonden samt
fondens användning och avveckling. Vid allmän självdeklaration skall sådan
uppgift fogas i tre exemplar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelag
som nyss sagts är skyldigt att på anfordran till arbelsmarknadsslyrelsen lämna
de uppgifter i fräga om fonden och fondens ianspräklagande saml planläggningen
härför, vilka styrelsen anser erforderiiga från arbels-marknadssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Hos arbetsmarknadsstyrelsen
och länsstyrelsen skall föras register över investeringsfonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Besvär över
arbetsmarknadsstyrelsens beslut enligt denna lag får föras hos regeringen och
skall, vid äventyr av talans föriust, hava inkommit till budgetdepartementet
inom tre veckor från det klaganden fick del av beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
beslul av länsslyrelsen enligt denna lag föres talan hos kammanätt genom
besvär. Besvären skall vara inkomna inom två månader från den dag då klaganden
fick del av beslutet. Mol kammarrättens beslul för talan inle föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Hos riksbankens huvudkontor i Stockholm skall föras register över<br>
samlliga konton för investering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anvisningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
1 § Sparbank får i balansräkningen upptaga investeringsfond under benämningen
invesleringskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
2 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
årsvinst försläs årsvinsten enligl vederböriigen fastställd balansräkning
efter avdrag av avskrivningar, tantiemet m. fl. poster, vilka rätteligen är all
hänföra lill omkoslnader i rörelsen - jämväl om de formellt ulgåll av
vinstmedel - men ulan avdrag för avsättning lill reservfond, disposiiionsfond,
investeringsfond m. fl. fonder, donationer o.d. Vid årsvinstens beräkning skall
avdrag inte ske för eriagda eller beräknade allmänna svenska skatter. 1
årsvinsten skall inte inräknas restiluerade sädana skaller och inle heller
belopp, som återförts frän lagerinvesteringskonlo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
investeringsfond enligl 16 § 2 mom. övertagils från annal förelag skall med
årsvinst förstås den årsvinst som skulle hava redovisats om dylikl övertagande
inte skelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
inbetalning på konto som avses i 2 ij tredje stycket gjorts med lägre belopp än
som svarar mot hälften av fondavsättningen, skall avdrag medgivas med elt sä
slort belopp atl hälften därav motsvarar del inbetalade beloppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
71}</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsfond
Hr tagas i anspråk för bidrag lill bestridande av kosinader för ny-, till-
eller ombyggnad av bostad eller välfärdsanläggning för arbetstagare eller
fömlvarande arbetstagare, som i 9 § avses, vare sig bidraget lämnas direkt till
arbetstagaren eller den fömlvarande arbetstagaren eller tiil förening eller
annan sammanslutning, bildad huvudsakligen av personal hos del ifrågavarande
förelaget eller detta närstående företag eller till sådant närstående företag
vars huvudsakliga uppgift är att uppföra och tillhandahålla bostäder eller
välfärdsanläggningar åt personal, som nyss sagls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
arbetstagare ulan ledande ställning avses arbetstagare, som inte i egenskap av
verkställande direktör, styrelseledamot eller eljesl kan antagas utöva
inflylande på förelagels medelsdipositioner för i lagen angivna ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
kostnaden för invesiering, som i 9 § sägs, hell eller delvis bestritls av annan
än företaget eller av detta men med särskilda medel, som för ändamålet ställts
lill företagets förfogande, får investeringsfonden tagas i anspråk endasi för
den del av investeringskostnaden som förelaget bestritt av egna medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift<br>
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas<br>
första gången på beskattningsår för vilket laxering i första instans sker är<br>
1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Utbetalning
enligt 4, 13 eller 18 §§ får inle ske till förelag som har<br>
belopp'avsatt lill investeringsfond enligl förordningen (1947:174) om inves<br>
teringsfonder eller har medel insatta på konto för investering enligl lagen<br>
(1955:256) om investeringsfonder för konjunktumljämning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
Genom denna lag upphävs med verkan fr. o. m. 1981 års taxering lagen
(1955:256)om investeringsfonder för konjunkturutjämning. Beslämmelserna i
sisinämnda lag skall emellertid alltjämt äga tillämpning i fråga om belopp som
avsatts lill investeringsfond i bokslut lill ledning för laxering år 1980 eller
tidigare år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om upphovsmannakonto</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Fysisk person, som i sin självdeklaration såsom inkomsi av rörelse<br>
skall uppgiva intäkt som tillkommil honom i egenskap av upphovsman<br>
enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konslnäriiga verk,<br>
äger, under de fömlsättningar och iden utsträckning nedan föreskrivs, erhål<br>
la uppskov med taxering till kommunal och stailig inkomstskatt för den<br>
del av iniäkten som inbetalats på särskilt konto i bank (upphovsmannakonlo).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
skaltskyldige får för ell och samma beskattningsår göra insättning på endast
ett upphovsmannakonlo. Har den skaltskyldige i strid mol denna beslämmelse
upplagt mer än etl upphovsmannakonto, får uppskov med taxeringen åtnjutas
endast för inbetalning på det först öppnade koniot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
För att uppskov skall kunna erhållas fordras dels all den intäkt, som<br>
avses i I t; första styckel (upphovsmannainläkten), ulgör den övervägande<br>
delen av den skaltskyldiges sammanlagda intäkter av olika förvärvskällor,<br>
dels atl den på beskailningsäret belöpande upphovsmannainläkten åtmin<br>
stone med femtio procenl överstiger motsvarande inläkt under närmasl fö<br>
regående beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skaltskyldig
som har medel insatta pä invesleringskonto enligt lagen (1900:000) om allmän
investeringsreserv eller som vid taxeringen för det beskattningsår, varom fråga
är, yrkal avdrag för avsättning lill sådan invesleringsreserv, äger inle räll
lill uppskov för avsättning lill upphovsmannakonlo. Uppskov kan inle heller
medges skaltskyldig som vid beskattningsårets utgång inle var bosall här i
rikel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Uppskov får för vissl beskattningsår inle åtnjutas för större belopp än<br>
hälften av den vid laxeringen lill stailig inkomstskatt beräknade inkomslen<br>
av förvärvskällan före uppskov och före schablonavdrag för egenavgifter<br>
och inle heller med så slort belopp alt inkomslen av förvärvskällan efter<br>
uppskov men före schablonavdrag för egenavgifier kommer alt undersliga<br>
50 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
medges med helt tusental kronor, dock lägst med 10 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Till ledning för besiämmande av belopp, för vilket uppskov med laxering<br>
yrkas, skall den skaltskyldige till sin självdeklaration foga ulredning enligt<br>
av riksskatteverket fastställt formulär ävensom besked från banken rörande<br>
verkställd inbetalning på upphovsmannakonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
åligger skallskyldig, som åtnjuter uppskov med taxering enligl denna lag, all i
sin självdeklaration varje år lämna uppgift om storieken vid beskattningsårets
utgång av hans tillgodohavande pä upphovsmannakontol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Belopp, för vilket uppskov med laxeringen yrkas, skall vara inbetalat<br>
till banken senasi den dag då den skaltskyldige enligl 34 t; laxeringslagen<br>
(1956:623) skall avlämna självdeklaration för beskattningsåret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skaltskyldig, som vill
disponera på upphovsmannakonlo innestående medel, äger alt tidigast fyra
månader efter dagen för insättning åierfö det insatta beloppel. Uttag får avse
beloppel i dess helhet eller del av delsamma, dock all deluilag inte får
undersliga I 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Efter det all fem år förflutil
från ingången av det år inbetalning senast skolat verkställas, skall banken
återbetala kvarstående medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ På medel, som inbetalats på
upphovsmannakonto, skall ulgå ränta efter räntesats som bestäms av den bank hos
vilken insättning skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Belopp, för vilket uppskov
med taxeringen erhållits, skall upplagas säsom inläkl av rörelse för del
beskattningsår, då ullag från upphovsmannakontol sker. 1 intäkten inräknas
jämväl uppburen ränta på koniot, vilken således inte skall upptagas som inläkl
dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ullaget
belopp ulgör inle upphovsmannainläkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Avlider den skaltskyldige skall pä upphovsmannakonlo innstående me<br>
del upptagas till beskattning som inläkt av rörelse senasi vid laxeringen<br>
för del beskattningsår under vilket dödsboet skiftas, dock inle i något fall<br>
senare än vid det laxeringsår som följer närmast efter del tredje kalenderåret<br>
efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
avtal träffats oni överiålelse eller pantsättning av medel, som inneslår pä
upphovsmannakonlo, skall medlen upplagas såsom bmltointäkl av rörelse för del
beskattningsår, under vilket avtalet träffats. Vad nu sagls äger motsvarande
tillämpning om den skaltskyldige vid utgången av beskattningsåret inle var
bosatt här i rikel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Regeringen äger förordna, atl affärsbank, sparbank eller föreningsbank,<br>
som inle följer i denna lag meddelade bestämmelser eller med stöd av den<br>
samma utfärdade föreskrifter, inle vidare skall fä mottaga medel på upp<br>
hovsmannakonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft tvä veckor efter den dag, dä lagen enligl uppgift på den har
utkommit från iryckel i Svensk författningssamling, och tillämpas försia gången
på beskattningsår för vilket taxeringen i försia instans sker år 1980.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om allmän investeringsreserv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
Fysisk person har vid beräkningen av inkomsi av jordbmksfastighel<br>
och inkomsi av rörelse enligt kommunalskallelagen (1928:370) och lagen<br>
(1947:576) om statlig inkomstskatt rält lill avdrag i enlighel med besläm<br>
melserna i denna lag för belopp molsvarande den del av intäkterna, som<br>
i räkenskapema avsatts till allmän investeringsreserv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till allmän invesleringsreserv
för bolagel. Avdrag medges dock inle för avsättning i handelsbolag vari andel
ägs av annan än här i riket bosatt fysisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdragei
för avsättning lill allmän invesleringsreserv medges inle med högre belopp än
som inbetalats pä särskilt konto i bank (allmänl invesleringskonto).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank, sparbank och föreningsbank.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Skallskyldig, som vid utgången av visst beskatiningsär har medel insalta<br>
pä upphovsmannakonto enligt lagen (1900:000) om upphovsmannakonlo,<br>
äger inte räll lill avdrag enligt 1 !j för samma beskattningsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
för avsättning till allmän invesleringsreserv kan, såvitt gäller viss
förvärvskälla och visst beskattningsår, inte medges om den skaltskyldige för
samma beskatiningsär och i samma förvärvskälla framställt yrkande om uppskov
med taxering enligl skogskontolagen (1954:142).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skaltskyldig
som vid beskattningsårets utgång inte var bosalt här i rikel kan inle erhålla
avdrag för avsättning lill allmän investeringsreserv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avdrag för avsättning till
allmän investeringsreserv får för viss förvärvskälla och för etl och samma
beskattningsår inte åtnjutas med större belopp än hälften av den vid laxeringen
till statlig inkomstskatt beräknade inkomslen av förvärvskällan före
avsättningen och före schablonavdrag för egenavgifter. Avdrag medges med hell
tusental kronor, dock lägst med 10 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skallskyldig som yrkar avdrag
för avsättning till allmän invesleringsreserv skall till sin självdeklaration
foga ulredning enligt av riksskatteverket fastställt formulär ävensom besked
från banken rörande verkställd insättning på kontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
åligger skattskyldig, som erhållit avdrag vid laxeringen enligt denna lag, atl
i sin självdeklaration varje är lämna uppgift om storieken vid beskattningsårets
ulgång av hans tillgodohavande pä invesleringskonioi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den skaltskyldige under beskailningsäret haft inläkl av jordbruksfastighet
eller av rörelse frän mer än en förvärvskälla skall utredning, som i försia och
andra styckena avses, lämnas särskilt för varje förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Inbetalning enligt 1 f? tredje stycket skall ha verkställts senast den dag<br>
dä den skaltskyldige enligt 34 ij taxeringslagen (1956:623) skall avlämna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>självdeklaration
för beskattningsåret. Har avsättning gjorts av handelsbolag skall inbetalning
ha verkställts senast den 31 mars under laxeringsårei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ På medel som inbetalats pä
allmänt invesleringskonto skall utgå ränta efter räntesats som bestäms av den
bank hos vilken insättningen skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Allmän investeringsreserv får
tagas i anspråk för följande ändamål i den förvärvskälla till vilken
avsättningen hänför sig:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kostnader under
beskattningsåret för reparations- och andra underhållsarbeten på här i riket
belägen byggnad, som inte utgör lagertillgäng, eller för avskrivning av ny-,
lill- eller ombyggnad av sådan byggnad;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avskrivning av maskiner och
andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier, som anskaffats under
beskattningsåret och som, såviu gäller andra tillgångar än transportmedel i
internationell trafik, är avsedda att ulnyltjas i här i rikel bedriven verksamhei,
ävensom för kosinader under beskaUningsåret för ombyggnad och reparation av
fartyg;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kosinader under
beskattningsåret för vägarbete, anordnande av vatlen-och avloppsledningar,
iordningställande i övrigl av tomtområde för bebyggelse, arbeten avsedda all
främja skogsbmk säsom skogsodling och skogsdikning ävensom för
iordningställande av markområde för sjöreglering och kraftverksbygge saml
liknande arbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603)
fär allmän invesleringsreserv lagas i anspråk endast om bilen är avsedd för
yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpning av beslämmelserna i försia slyckel skall iakttagas, alt anskaffning
av begagnade inventarier inle får medräknas samt alt, då fräga är om
inventarier som av den skaltskyldige förvärvats från rörelseidkare med vilken
han är förbunden i väsenllig intressegemenskap, anskaffningen får medräknas
endast om tillgängen tillverkats under beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regenngen
får, om synneriiga skäl föreligger, medge all skallskyldig, som bedriver
industriell lillverkning, lager sin allmänna invesleringsreserv i anspråk för
kosinader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
saml kosinader för utbildning av arbetstagare hos den skaltskyldige. Om
särskilda skäl föreligger får regeringen vidare medge all allmän
invesleringsreserv, som avsatts i viss förvärvskälla, fär lagas i anspråk för
invesiering eller kostnad i annan förvärvskälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Skallskyldig, som vill disponera på allmänt investenngskonio innestå<br>
ende medel, äger alt tidigast fyra månader efter dagen för insättning återfå<br>
del insatta beloppel. Ullag får avse beloppel i dess helhet eller del av det<br>
samma, dock atl deluilag inte får understiga 10 000 kronor. Vid utbetalning<br>
skall lidigare gjord inbetalning lagas i anspråk före senare gjord inbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
det au fem år förflutit från ingången av det år, då inbetalning enligl 5 §
senast skolat verkställas, skall banken återbetala kvarstående medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Har belopp, som under vissl beskattningsår utbetalats frän allmänt in<br>
vesleringskonto, under samma beskattningsår använls i enlighel med be<br>
stämmelserna i 7 §, ulgör beloppet inle skattepliktig inkomst. Å andra sidan<br>
fär uigifter, lill den del de bestritls med sädana medel, vid laxeringen inte<br>
avdragas som driftkostnad. Har medlen använts för alt anskaffa tillgång</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
stadigvarande bruk, får vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom
anskaffningskostnad för tillgången anses endast den del av kostnaden som inte
läckts av vad som sålunda lagils i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i föregående siycke sagls gäller såväl det urspmngligen inbetalade beloppet som
därpå belöpande ränta. Räntan skall således inle beskattas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
belopp, som bank under visst beskattningsår utbetalat från allmänl
invesleringskonto, under samma beskattningsår inte använls för ändamål som
enligt 7 § är medgivei, skall beloppel jämle ell särskilt tillägg av den
skaltskyldige upptagas som inläkt i förvärvskällan. Tillägget ulgör trettio
procenl av del belopp som inte använts för tillätet ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
äger, om synnerliga skäl föreligger, medge befrielse helt eller delvis från
tillägg enligl föregående siycke. Mol riksskatteverkets beslut får lalan inle
föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Överiåter den skallskyldige hela eller den huvudsakliga delen av den<br>
förvärvskälla, i vilken avsättning lill allmän investeringsreserv gjorts, eller<br>
upphör han med verksamheten i fråga skall de lill förvärvskällan hänföriiga<br>
medel, som vid ulgången av det beskattningsår då överiåtelsen skedde eller<br>
nedläggelsen ägde rum fanns på allmänl invesleringskonto, jämte ett särskilt<br>
tillägg upplagas som intäkt i förvärvskällan för del ifrågavarande beskatt<br>
ningsåret. Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning om avtal träffats<br>
om överiålelse eller pantsättning av medel som inneslår på allmänt inves<br>
leringskonto eller om delägare i handelsbolag överiåter sin andel lill annan<br>
än här i rikel bosall fysisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
den skaltskyldige vid utgången av vissl beskattningsår inle längre bosatt här i
rikel skall belopp, som vid nämnda tidpunkt finns insatt på allmänl
invesleringskonto, jämte ell särskilt tillägg lagas upp som intäkt för
beskattningsåret i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 9 § om särskilt tillägg äger molsvarande tillämpning i fråga om tillägg
enligl försia och andra styckena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Regeringen äger förordna alt affärsbank, sparbank och föreningsbank,<br>
som inte följer i denna lag meddelade beslämmelser eller med stöd av den<br>
samma utfärdade föreskrifter, inle vidare skall få mottaga medel på allmänl<br>
invesleringskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag Iräder i kraft tvä veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift påden har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången
på beskattningsår för vilket laxering i försia instans sker är 1981.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>208</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
15.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)<br>
■-------------- nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förestagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39
S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 m o
m. Frän bmtioinäkt, varom i 38 !j I mom: förmäles, må a v -drag göras för
förvaltningskostnad ävensom för ränta å gäld, som icke skolat avdragas enligl
bestämmelsema i 22, 25, 29, i?) och 36 SS samt i 2 mom. av denna paragraf
Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, som icke är
förvaltningsföretag enligt 54 <) fiärde stycket och som åtnjutit inkomst
genom sådan utdelning å aktier eller föreningsandelär, för vilken jämlikt 54
skatteplikt icke föreligger, mä likväl ej njuta avdrag för ränta å gäld, som
belöper å nämnda värdehandlingar, i vidare män än som räntan överstiger
utdelningen. Oaktat vad sist sagls mä bolaget eller föreningen åtnjuta
avdragför ränta å gäld som belöper å aktier eller föreningsandelar, vilka
innehavas säsom ett led i organisationen av annan verksamhet än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom, ävensom för
ränta å gäld som belöper å andra innehavda aktier i bolag eller andelar i
ekonomisk förening såvida detta innehav motsvarar mer än nio tiondelar av
aktie- eller andelskapitalet i sistnämnda bolag eller förening saml under
förutsättning tillika atl samma bolag eller förening icke - direkl eller genom
förmedling av juridisk person - under beskailningsäret ägt aktier eller
föreningsandelär.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 m o m.
Från bmltointäkl, varom i 38 § 1 mom. förmäles må a v -drag göras för
förvaltningskostnad ävensom för ränta å gäld, som icke skolat avdragas enligt
bestämmelserna i 22, 25, 29, 33 och 36 §§ samt i 2 mom. av denna paragraf.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Senaste lydelse 1967:95.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>209</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 210</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41 di;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och annan
rörelse än penning- eller försäkringsrörelse får avdrag åtnjutas för belopp som
i räkenskaperna avsatts till resultatutjämningsfond. Avdraget fär dock icke
överstiga tjugo procent av summan av vad den skattskyldige i förvärvskällan
under beskattningsåret utgivit som lön titt arbetstagare i pengar etter i form
av kost, bostad eller bilförmån (lönekostnad). I fråga om skattskyldig, som är
fysisk person, fär avdragei uppgå till högst summan av tjugo procent av lönekostnaden
och femton procent av den vid taxeringen till stailig inkomstskatt beräknade
inkomsten av förvärvskällan före avdragför fondavsättningen och -
iförekommande fall-före avdrag för avsättning till allmän Investeringsreserv
enligt lagen (1900:00) om allmän investeringsreserv och före uppskov enligt
lagen (1900:000) om upphovsmannakonto saml före schablonavdrag för egenavgifter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid lillämpning av föregående siycke skall värde av
bilförmån beräknas på gnmdval av en anlagen privat körsträcka av 1 000 mit per
är.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning
tilt resultatutjämningsfond för bolagel. Ågs andel i handelsbolag av annan än
här i riket bosanfysisk person, får avdragför avsättning dock icke beräknas på
grundval av bolagets inkomst.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdragför avsättning lill resuliaiul-jämningsfond skall
återföras till beskattning nästföljande beskattningsår.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 39 § l.'* Vid beräkningen av inkomsten av kapital får
avdrag göras för all gäldränta, som icke skall avdragas från intäkterna av
andra förvärvskällor. Härav följer, alt, om den skaltskyldige utbetalt dylik
gäldränta men icke åtnjutit inläkl av kapital eller han haft sådan inläkt till
lägre belopp än gäldräntan, förvärvskällan kapital kommer all utvisa
underskott. För sådant underskoll får den skaltskyldige sedermera åtnjuta
avdrag på sätt och i den ordning, som i 46 § stadgas. Belöper pä annan
förvärvskälla så stor gäldränta, all intäkten av förvärvskällan icke förslår
till läckande av räntan, får den överskjutande gäldräntan icke avdragas vid
beräkningen av inkomsten av kapital. Det underskott, som på grund av
gäldräntan kan uppstå i förvärvskällan i fråga, får avdragas endasi uti den i 46
§ föreskrivna ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av 39 ij I mom. gäller, att svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar icke äga njuta avdrag för ränta eller del av
ränta å gäld, som belöper a vissa aktier eller andelar. Vid tillämpningen av
dessa beslämmelser iakttages, atl, därest icke annat framgår avförebragt utredning,
ä ifrågavarande värdehandlingar skall jämlikt 44 § och anvisningarna till samma
paragraf i regel anses belöpa lika stor del av bolagets eller föreningens hela
gäld, som värdehandlingarnas bokförda värde utgör utav bokförda värdet av
bolagets eller föreningens samlliga tillgängar (Jfr punkt 3 av anvisningarna
till 44 §f</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 41 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:158.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Vid bestämmandet av lagrets anskaffningsvärde skall sä
anses som om de lagertillgängar, vilka kvarligga i lagret vid
beskattningsårets utgång, äro de senaste av den skatiskyldige anskaffade eller
av honom tillverkade.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagret vid beskaiiningsårets ulgång får icke upplagas lill
lägre belopp än</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 Senasle lydelse 1953:109.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>femtiofem procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om
åieranskqffnings-värdei på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i
jörckommandc fall ejter avdragför inkurans. För tillgångar, som den
skatiskyldige framställt eller bearbetat, skola så.wm anskaffningsvärde anses
direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetslöner) ökade med
etl lillägg som motsvarar vad som av de indirekta tillverkningskostnaderna
skäligen belöper på nu ifrågavarande tillgångar, där\'id hänsyn dock icke
behöver tagas till ränta på eget kapital.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A vdragför inkurans må icke medgivas med större belopp än
vad den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad ulredning visar
svara mot den konstaterade värdenedgången pä lagret på balansdagen. Oaktat vad
nu sagts må dock avdrag för inkurans medgivas med fem procenl av det lägsta
utav lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden, däresl detta ej
framstår såsom uppenban opåkallat, eller med det högre procenttal därav som
riksskatteverket kan hava för lagren inom vissa branscher eller hos vissa
grupper av skattskyldiga angivit.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett vad nu sagts får lager av djur på
Jordbruksfastighet eller i renskötsel-rörelse icke upplagas till lägre belopp
än femtiofem procent av de värden som riksskatteverket fastställer för olika
slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna pä dessa
djurslag under en period av tolv månader närmast före den I oktober året före
taxeringsåret. Om sådant värde Icke fastställts t. ex. ifråga om särskilt
dyrbara avelsdjur, fär djuret upptagas lägsl till femtiofem procenl av allmänna
saluvärdet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest värdel på lagret, beräknat lill anskaffnings- eller
återanskaffnings-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdet och i förekommande fall efter avdrag för inkurans,
uppgår lill lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena på lagren vid
utgången av de fvd närmast föregående beskattningsåren (jämföretseåren), må
lagret vid beskaiiningsårets utgång i stället upptagas till lägst eu belopp
motsvarande förstnämnda värde på detla lager efter avdrag med fyrtiofem
procent av sagda medettalsvärde. Däiyid skola såsom värden pä lagren vid
Jämförelseårens Ulgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller, därest
åieranskaff-ningsvärdena på balansdagarna iftåga varit lägre, sisinämnda
värden, iförekommande fall efter avdrag för inkurans. I fråga om djur på
jordbmksfastighel eller i renskötselrörelse gäller dock au värdet av djuren
skall hava upptagits lill fulla det värde som riksskaileverket faslslälll
enligl föregående stycke eller lill fulla allmänna saluvärdet. Föreligger
sådani fäll attfyrtio-fem procenl av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger
värdel av lagret vid beskattningsårets ulgång, må avdrag åtnjutas jämväl för
det överskjutande beloppel, därest en häremol svarande avsättning i
räkenskaperna gjorts lill lagerregleringskonto. Då avdrag lör sådan avsättning
medgivits skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande
beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till dylikl
konto fär prövas enligt bestämmelserna ovan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har värdel av lagret vid beskattningsårets Ulgång
understigit medeltalet av lagervärdena under jämförelseä-ren på grund av att
den skattskyldige avyttrat lageriillgångar till eu honom närstående företag,
skall, vid lillämpning av beslämmelserna i föregående siycke, lagervärdet vid
beskattningsårets utgång ökas med värdel av sålun-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>da överförda tillgångar. Vad nu sagls gäller icke om det
närstående företagel avyttrat tillgångarnaföre beskattningsårets utgång och
icke heller om den skattskyldige kan visa alt överföringen ingått som ett led I
del närstående företagets normala omsättning eller förbrukning av varor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tngå i lagret råvaror eller slapelvaror, må lagret av
sådana varor eller del därav upptagas titt lägsl sjuttio procent av värdel på
tillgångarna i fråga beräknat efter lägsta marknadspris under
beskattningsåret eller under något av de närmasl föregående nio beskattningsåren.
Lager av nötkreatur får, såvitt gäller stamdjur, upptagas till lägst femtiofem
procent av de lägsta värden som riksskatteverket, till led-ning för taxeringen
för något av de fem närmast föregående beskattningsåren, enligt fiärde slyckel
fastställt för sådana djur. 11 ai nyuppsättning skett får värden, som hänför
sig lill tid före nyuppsättningen, lillämpas endasi på så stor del av
djurbeståndet vid det senasle beskattningsårets utgång som motsvarar beståndet
före nyuppsättningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skatiskvldig värderat lager av varor eller diur med
tillämpning av beslämmelserna i föregående stycke, skall vad i femte styckel
angivits om värdering med hänsyn lagen lill medeltalet av lay.ervärdet vid
utgången av de Ivå närmash beskattningsåren icke gälla.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i andra-sjunde stvckena.gälla icke varor
vilka omfattas a< eu i samband med den skattskyldiges förväiv träffad
överenskommelse av innebörd au överlätaren - eller eu denne närstående företag
- helt eller delvis skall svara för föriust som den skaltskyldige kan komma att
åsamkas på grund av förvärvet. Nämnda be-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>214</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>siämmeher få icke heller tillämpas i fråga om sådana
råvaror eller stapelvaror som uppenbarligen anskaffats fur unnat ändamål än
atl ingå i den skailskyjdiges normala omsättning eller förbrukning av varor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan avseende på vadjörui stadgats angående den lägsta
värdesätlning på lagret, som vid inkomstberäkningen kan godtagas, må del lägre
värde på lagret godlagas som skaltskyldig med hänsyn till föreliggande risk för
prisfall visar vara påkallat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nedskrivning av värdel på rältigheler till leverans av
lagertillgångar enligl ej fullgjorda köpekontrakt må godkännas endasi i den
mån det visas, att inköpspriseiför tillgångar av samma slag pä balansdagen
understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt, att dylikt
prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras eller av den
skattskyldige i oförändrat eller förädlat skick försäljes. Beträffande värdel
på räliigheter till leverans av maskiner och ändra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier enligt ejfull-gforda köpekontrakt må nedskrivning av värdet
därå godkännas endast i den män den skattskyldige visar, att inköpspriset för
tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset,
eller det göres sannolikt, alt dylikt prisfall kommer att inträffa innan
Hlgångnrna levereras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från iryckel i Svensk
författningssamling, och tillämpas försia gängen pä beskattningsår för vilket
taxering i försia instans sker år 1981. Därvid skall dock iakttagas följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Om den skaltskyldige önskar det tillämpas, såviii
gäller annan verksamhet än byggnads- eller anläggningsrörelse, de nya reglerna
i 41 d § pä beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1980.
Skaltskyldig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>215</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
utnyttjar denna möjlighet äger dock vid tillämpning av punkt I femte Slyckel av
anvisningarna till 41 § i dess äldre lydelse, icke upplaga lagret till lägre
belopp än fyrtiofem procent av de i nämnda stycke angivna värdena. Vid
tillämpning av sjätle styckel av nyss nämnda anvisningspunkt fär vidare avdrag
åtnjutas med högst femtiofem procenl av medeltalet av värdena på lagret vid
jämförelseårens ulgång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>216</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt<br>
----------------- nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Senaste lydelse 1970:163.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 m o m . Har svenskt aktiebolag<br>
eller förening, som avses i 1 lagen om<br>
ekonomiska föreningar, drivit rörelse i<br>
eget namn uteslutande för annat så<br>
dant bolags eller annan sådan för<br>
enings räkning, ulan att i övrigt driva<br>
verksamhet i nämnvärd omfattning får<br>
inkomsten av den rörelse, som först<br>
nämnda bolag eller förening (s. k.<br>
kommissionärsföretag) diivit, redovi<br>
sas hos del andra bolaget eller den<br>
andra föreningen (s. k. kommitlenlfö<br>
retag) under förutsäuning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 rörelsen drivits på det angivna sättet under hela
beskattningsåret för båda föreiagen eller sedan kommissionärsföretaget började
driva verksamhet av någol slag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 båda föreiagen hafi rätt till avdrag enligt 3 mom.
för koncernbidrag som lämnats till det andra företaget,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 beskattningsåren för båda företagen utgått vid samma
tidpunkl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt att kommissionärsförhållandel är grundat pä
skiiftligt avtal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 m
o m . Åger svenskt aktiebolag,<br>
förening, som avses i 1 i lagen om eko<br>
nomiska föreningar eller ömsesidigt<br>
försäkringsbolag (moderföretag), di<br>
rekl eller tillsanunans med dotterföre<br>
tag mer än nio tiondelar av aktierna<br>
med mer än nio tiondelar av röstetalet<br>
för samtliga aktier i ett eller flera<br>
svenska aktiebolag (helägda dotterbo<br>
lag), skall koncernbidrag mellan mo-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>217</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>derföreiaget och helägt dotterbolag samt mellan helägda
dotterbolag inbördes anses säsom avdragsgill omkostnad för den som lämnat
bidraget och skattepliktig intäkt för den som motiagit della, även om bidraget
icke för bidragsgivaren utgör omkostnad för iniäkiernas föiväivande eller
bibehållande. Som villkor härför gäller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 den huvudsakliga verksamheten Jör bolag eller
Jörening, som lämnar eller mottager koncernbidrag, avser jordbruksfasiighei,
annan faslighet eller annan rörelse än försäkringsrörelse som drives av
livförsäkringsan-stali.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a 11 såväl givaren som mottagaren av bidragel redovisar detta
till samma års laxering öppet i självdeklaration eller däivid fogad bilaga,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att, om bidragel lämnats av moderföretag lill dotterbolag
eller av dotterbolag till moderföretaget, dotterbolaget varit helägt under
hela beskattningsåret för båda skattskyldiga eller sedan dotterbolaget böljade
driva verksamhei av något slag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att, om bidraget lämnats av dotterbolag till
moderföretaget, detta är frikallat från skattskyldighet för uidelningfrån
dotlerbolagel oavsell i vilken omfattning moderföreiagei utdelat vinstmedel
till delägarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt atl, om bidragel lämnats av elt dotterbolag till
annal dollerbolag hos samma moderföretag, dels an dotterbolagen varit helägda
under hela beskattningsåret för båda dotterbolagen eller sedan dessa böljade
driva verksamhet av något slag, dels att moderföretaget antingen är
skailskyldlgi eller frikallat fiån skaliskyldighel för utdelning från båda
dotterbolagen eller är frikallat frän skattskyldighet för utdelning från det
bidragslämnande dotterbolaget, oavsell i vilken omfäii-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning moderföreiagei utdelat vinstmedel till delägarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lämnar svenskt aktiebolag eller förening, som avses i I
lagen om ekonomiska föreningar, koncernbidrag till aktiebolag som icke enligl
första stycket är all anse som dotterbolag till bidragsgivaren, äga
bestämmelserna i första Slyckel likväl lillämpning pä bidragel, om under hela
beskattningsåret för båda skattskyldiga eller sedan del bolag som motiagit
bidragel började driva verksamhei av någol slag del senare bolaget kunnat med
tilllämpning av 14 kap. 9 aktiebolagslagen (1975:1385) genom fusioner bringas
att uppgå i det bolag som lämnat bidragel eller, om bidragel lämnats av
förening, i bolag som enligt försia stycket är an anse som dotterbolag till
föreningen. Däivid skall anses som om nämnda beslämmelser i aktiebolagslagen
varit tillämpliga även pä bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncernbidrag som avses iförsta eller andra styckel skall
anses utgöra omkostnad för bidragsgivaren i den förvärvskälla som utgör
bidragsgivarens huvudsakliga verksamhet, om det icke med hänsyn till bidragets
syfte är uppenbart atl bidragel bör hänföras till annan förväivskälla.
Föreligger sådant samband mellan verksamheten i den förväivskälla hos
bidragsgivaren I vilken bidragel ulgör avdragsgill omkostnad och verksamhelen
i förväiyskätla hos bidragstagaren att en föiväivskälla skulle ansetis
föreligga om verksamhelerna bedrivits av ell enda förelag, skalt bidraget
redovisas som inläkt i bidragslagarens nyssnämnda föiväivskälla. Föreligger
icke samband av nu angivet slag skall bidragstagaren redovisa bidragel som
inkomst av särskild föiväivskälla hänföriig lill del inkomstslag i vilket
bidragsgivaren åtnju-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lil avdrag för bidraget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid tillämpning av 46 i I mom. Iredje stycket
kommunalskatlelagen anses koncernbidrag som intäkt av rederirörelse,
vaivsrörelse eller luftfarts-rörelse i den män bidragel lämnats av rederiföretag,
vaivsfÖrelag och lufl-farisföretag och bidragsgivaren under det beskattningsår
då bidraget lämnats icke mottagit sådant bidrag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avdragför koncernbidrag enligl första eller andra stycket
må åtnjutas endast av den som visar att föruisältningar för sådant avdrag
föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lämnas bidrag från ett förelag till ett annat, med vilket
givaren är i intressegemenskap, för verksamhei av väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget öppet, kan regeringen
medgiva att bidraget skall anses säsom avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren även om de iförsta eller andra stycket
angivna förutsättningarna ej föreligga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:162.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 mom.-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avyltrar svenskl förelag aktie i aktiebolag eller andel i
handelsbolag, ekonomisk förening eller utländskt bolag till annat svenskl
förelag inom samma koncern, skall - där ej annat följer av bestämmelserna i 35!
3 mom. åttonde stycket kommunalskattelagen (t 928:3 70) - beskattning av
realisationsvinst icke äga rum, om moderföreiagei i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening och den avyttrade aktien eller andelen innehaves som
eu led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighel, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom. För alt beskallning icke skall äga
rum krävs, såvitt</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller avytiringen av aktier mellan moderföretag och
dotterbolag och mellan dotterbolag inbördes, vidare att moderföretaget sfälvt
eller tillsammans med dollerbolag äger mer än nio tiondelar av aktierna med
mer än nio tiondelar av röstetalet för samtliga aktier i det eller de
dotterbolag som berörs av överlåtelsen. I nu angivna fall skall den överlåtna
aktien anses föiväivad av det övertagande företaget vid den lidpunkl och för
den anskaffningskostnad som gällt för del överiålande förelaget. Om
överlåtelsen sker till utländskt företag, äger regeringen eller myndighet som
regeringen beslämmer medgiva befrielse från realisationsvinsibeskatt-ningen.
Ansökan om befrielse skall göras av det avyUrandeföretaget senast den dag
avytiringen sker.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har aktie avyttrats till aktiebolag inom samma koncern
(köparbolaget) och har enligt bestämmelserna i föregående siycke avytiringen
icke föranlett beskattning av realisationsvinst, skall, om aktierna i
köparbolaget avyttras inom fem år från den tidigare avytiringen, vid beräkning
av realisationsvinst på grund av avytiringen av aktierna i köparbolaget såsom
intäkt upptagas - föruiom köpeskilling e. d. - ett belopp motsvarande den vinst
för vilken beskattning enligl föregående stycke ej skett.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i åttonde och nionde styckena föreskrivits beträffande
beskattning av realisationsvinst skall äga motsvarande lillämpning ifråga om
avdragför realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlustfår dock icke i
något fall åtnjutas pä grund av avyttring av aktier till utländskt
koncernföretag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-221</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>tiil 7 <i</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolag och ekonomiska föreningar äro frikallade från
skattskyldighet för utdelning på sådana aklier i svenska aktiebolag och sådana
andelar i svenska ekonomiska föreningar som innehavas som en led i organisationen
av bolagens eller föreningarnas (ägarföretagens) verksamhet lill den del denna
avser jordbruk, skogsbruk, fastigheisfönalining eller rörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolag eller ekonomisk förening, som bedriver bank-
eller annan penningrörelse, äger icke åtnjuta skattefrihet enligl försia
styckel för aktier eller andelar som innehavas som eu led i organisationen av
ägarföretagets verksamhet till den del denna avser fästighetsför\'altning. Vad
nu sagts gäller även i fråga om aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka
enligt 35 § 1 a mom. kommunalskaltelagen (1928:3 70) räknas som fåmansföretag,
om ägarföretaget icke kan visa att dess vinstmedel i skälig omjäiining använts
Jör utdelning till delägarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driva
försäkringsrörelse, äga icke åtnjuta skaiiefiihet enligl första styckel.
Sådana foretag äro dock frikallade från skattskyldighet för utdelning på
aklier och andelar som innehavas som ett led i organisationen av företagens
skadejörsäkringsiörelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver
byggnadsrörelse, lomlrörelse eller rörelse avseende handel med fasligheler,
åinjuier icke skattefrihet enligl första siyckei för utdelning pä aktie eller
andel som uigör lagertillgång i rörelsen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föivaliningsföreiag
ärfiikallai fiån</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>222</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skattskyldighet far utdelning från svenskl aktiebolag
eller svensk ekonomiskförening i den mån sammanlagda beloppel av den utdelning
från sådana bolag och Jöreningar, som förelaget uppburit under
beskaiiningsårei, motsvaras av utdelning som företaget beslutat för samma beskattningsår
eller, ifråga om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en
fjärdedel. Med föivaliningsföreiag förstås aktiebolag eller ekonomisk
förening, som uteslutande eller sä gott som uteslutande föivahar värdepapper
eller likartad lös egendom. Som investment-föreiag betecknas
förvahningsföretag, vars uppgift väsentligen är atl genom elt välfördelat
värdepappersinnehav erbjuda aktieägare eller andelsägare riskfördelning och
vars aklier eller andelar ägas av elt ston antal fysiska personer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva
dels att bolag eller ekonomisk förening, som icke är föivaliningsföreiag enligl
fiärde stycket men vars verksamhei lill icke oväsentlig del består
iföivalining av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i
beskattningsavseende behandlas som sådant föivahningsföreiag, dels all
föivaliningsföreiag, som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer
vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning. Icke skall I beskattningsavseende
behandlas som föivaliningsföreiag. Mol beslut, som riksskatteverket meddelat i
sådani ärende, får talan icke föras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föiväivar svenskl aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening aktie i sådant bolag eller andel i sådan förening och är det icke
uppenbart alt det bolag eller den förening som gör förvärvet därigenom erhåller
tillgång av verkligt och särskilt värde med hänsyn lill ägar-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>223</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>företagets rörelse eller kapiialföivatl-uiiig. åinjutes
icke skaiiefiihet enligl första stycket för utdelning på aktien eller andelen
av sådana medel som vid föiväivet funnos hos det utdelande bolagel eller den
utdelande föreningen och som icke motsvara tillskjutei belopp eller inbetald
insats. Utdelning anses iförsta hand gälla andra medel än sådana som moisvara
tillskjutet belopp eller inbetald insals.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktie eller andel anses innehavd som elt led i
organisationen av ägarföretagels verksamhet under Jörulsäll-ning dels all det
sammanlagda röstetalet fÖr ägarföretagets aktier i del utdelande bolaget
eller andelar i den utdelande föreningen vid beskaiiningsårets utgång
motsvarar minst ljugofem procenl av röstetalet for samtliga aktier i bolagel
eller andelar I föreningen, dels all ägarföretaget vid beskaiiningsårets
utgång innehade minst tjugofem procent av samtliga aktier i det utdelande
bolaget eller minsl ljugofem procenl av samtliga andelar i den utdelande
föreningen. Aktier eller andelar skall dock även i andra än nu angivna fall
anses innehavda som etl led i organisationen av ägarföretagets verksamhet, om
ägarföretaget kan visa att innehavet har direkt anknytning lill eller
väsentlig betydelse för den rörelse eller det jordbruk eller skogsbruk som
ägarföretaget bedriver.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den befrielse från skattskyldighet för utdelning från
svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, som enligl vad som nu
sagls är medgiven svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, har
avseende Jämväl på utdelning, som uppburits efter annan grund än i förhållande
till innehavda aklier eller andelar, dock Icke utdelning för vilken det
utdelande företaget får njuta avdrag enligl 2 7 mom. första stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligl uppgift på den har
ulkommit från trycket i Svensk lorrallningssamling, och tillämpas första gången
på beskattningsår för vilket taxering i försia instans sker år 1981. Därvid
skall dock vid 1981 års laxering iakttagas atl aktie eller andel, som enligt
andra stycket av anvisningama till 54 S kommunalskattelagen (1928:370 i dess
vid 1977 års laxering gällande lydelse icke anses innehavd i
kapilalplaceringssyfte. vid tillämpning av anvisningarna lill 7 S denna lag
anses innehavd som ett led i organisaiionen av ägarföretagets verksamhet. Genom
lagen upphävs vidare med verkan fr.o.m. 1981 års laxering förordningen
(1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:84.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>225</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives alt---------- skall ha nedan angivna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26
J; Däresl inkomsi av rörelse eller jordbruksfastighet redovisas enligl bokföringsmässiga
grunder med räkenskapsavslutning medelst vinst- och förlustkonto, skall
självdeklaration utöver vad eljest är föreskrivet innehålla:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppgift om storieken av
omsättningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppgifier huru värdesältningen
å lager samt fordringar skett,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppgift huru del bokföringsmässiga vinstresultaiet
justerats lill överensstämmelse med de för den skattemässiga
inkomstberäkningen stadgade grunderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppgifter rörande i
räkenskaperna gjorda avdrag för värdeminskning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppgifter rörande gjorda avdrag för avsättningar
till pensions- eller andra personalstiftelser eller till fonder eller
stiftelser av annal slag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppgift om vad den skaltskyldige i varor, penningar
eller annat uttagit ur näringsverksamheten eller annoriedes använt för
bestridande av levnadskostnader eller eljesl för uigifter, som icke äro
hänförliga till omkostnader i verksamhelen, sä ock om andra förmåner som den
skaltskyldige åtnjutit av rörelsen eller jordbruksfastigheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppgift om belopp, som vid inkomstberäkningen
avdragits såsom resekostnader, i den mån sådant belopp icke utgivits till
anställda och upptagits å kontrolluppgifter rörande dessas förmåner, dock atl,
däresl lämnandet är förenat med synneriiga svårigheter, uppgiften efter
medgivande av skattechefen i del län, där den skauskyldige skall taxeras till
stailig inkomstskatt, må lämnas först efter anmaning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>uppgift om kosinader för reklam, som riktar sig
lill bestämda personer och som har karaktär av gåva av mer än obetydligt värde,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppgift om verkställda ned- 9)
uppgift om verkställda nedskrivningar av värdel å rältigheler</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>skrivningar
av värdel ä räliigheter lill leverans av omsättningstillgång-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>till
leverans av omsällningslillgångar samt maskiner och andra inven-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ar samt maskiner och andra inventarier, samt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>tarier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10) uppgifter
rörande i räkenska-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>10) uppgifter rörande i räkenska<br>
perna gjorda avsättningar för fram- perna gjorda avsättningar för fram<br>
lida garanliuigifter. lida garaniiuigifter, samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11)
uppgift om de belopp, som den skaltskyldige under beskaUningsåret utgivit såsom
lön lill arbetstagare i pen-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
Senasle lydelse 1976:73.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>ningar eller t form av kost, bostad eller bilförmån samt om i
räkenskaperna gjord avsäuning lill resultatuijämningsfond.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redovisas
inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet enligt bokföringsmässiga grunder
men utan räkenskapsavsluining medelst vinst- och förlustkonto, skall
belräffande innehållel i självdeklaration i tillämpliga delar gälla vad ovan
sägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
redovisning av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet skall gift
skattskyldig uppge art och omfattning av sitt och makens arbete i förvärvskällan
saml i övrigl lämna de uppgifter som erfordras för lillämpning av anvisningama
lill 52 S kommunalskatlelagen (1928:370).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i denna paragraf stadgas skall av livförsäkringsanstalt, såvitt angår
försäkringsrörelse, iakttagas allenast i vad gäller uppgifter om hum värdesältningen
å lager samt fordringar skett: härutöver skall iakttagas vad i 27!; sägs om
skyldighet all lämna där avsedda uppgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning
av remissyttranden över betänkandet Beskattning av företag (SOU 1977:86 och 87)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del följande redovisas remissinstansernas yttranden över de delar av
företagsskatteberedningens belänkande som tas upp i propositionen. Sammanställningen
följer propositionens disposition. I varje huvudmbrik hänvisas till det avsnitt
i betänkandet där respeklive fråga behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2 Utrymmet
för bildande av skattekrediter m. m. (avsnitt 8.2 och<br>
11.2)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Resultatutjämning med lönekostnaderna som bas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag atl företagen skall få sätta av ett belopp molsvarande viss del av
beskattningsårels lönekostnad till en fri s. k. resultatutjämningsfond
tillstyrks eller lämnas utan erinran av praktiskt taget samtliga remissinstanser.
Likaså delar sä gott som alla remissinstanser beredningens uppfattning att
kundfordringar, balansomslutning, eget kapital och förädlingsvärde inte lämpar
sig som underlag för bildande av skattekrediter. Många remissinstanser ansluter
sig ocksä till förslagel att avsättningen till resultatutjämningsfond skall fö
uppgå lill högst 20 96 av beskattningsårets lönekostnad samt att rätten till
lagernedskrivning samtidigt skall begränsas från nuvarande 60 % till 45 96 av
det lägsta av lagrets anskaffnings- eller åleranskaffningsvärde (efter avdrag
för inkurans). Ett stort anlal organisationer med anknytning lill näringslivel
saml FAR, KF och länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Göteborgs och Bohus
saml Västerbottens län anser dock aU företagen bör ha rätt atl välja mellan
nuvarande nedskrivningsregler och den av beredningen förordade kombinationen
lönebaserad reservering och inskränkt lagernedskrivning. Näringslivets
skattedelegation anför i denna fråga bl. a:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
finner att beredningen klariagl atl den totala effekten av nuvarande
värderings- och avskrivningsregler jämte investeringsfondssystemet haft en klar
tillväxtfrämjande effekt för svensk industri och svensk handel. Vunna
erfarenheter leder oss därför fram till den ståndpunkten att nuvarande system
bör bibehållas i sina huvuddrag. Beredningen har ej heller visat att något
annat system är överiägset det nuvarande. Beredningen är inne pä den
tankegången att konsolideringsmöjligheterna borde anpassas till behovet inom
varje bransch men funnit atl en sädan teknik inte är möjlig att tillämpa. Vi
delar uppfattningen att ett långt drivet specificerat system skulle bli svårt
att överblicka till alla sina verkningar. Viktigt är atl systemet inte är
alltför stelt. Uppenbart är emellertid att sådana branscher som bank- och
försäkringsväsendet har konsolideringsproblem av en natur som måste lösas med
beakiande av verksamheternas speciella natur. Vi instämmer i Svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningens
och Svenska Försäkringsbolags Riksförbunds yttranden på denna punkl där del
fasisläs all en branschspecifik ulformning av konsolideringsreglerna inte kan
ersättas i dessa branscher av en konsolidering baserad pä lönesumman. Varken
samhällsekonomiska eller företagsekonomiska moliv kan åberopas för en sådan
omläggning. På samma sätt har vi funnit all induslrins och handelns behov av
konsolidering bäst tillgodoses genom ett bibehållande av nuvarande syslem.
Beredningen har inte framfört något samhällsekonomiskt eller företagsekonomiskt
argument för all frångå del syslem av skatlekrediler vi nu har för dessa
branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
anser au servicenäringen bör erhålla ell skaliemässigl konsolideringsutrymme
som nuvarande lagstiftning inte ger. Vi delar denna uppfattning och kan inle av
del framtagna malerialel finna att någon annan bas kan väljas än lönesumman. Vi
tillstyrker beredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har här kortfattat redovisat vår principiella inslällning och vill härtill
blolt foga den uppfaltningen att inga s. k. likformighelsskäl kan anföras för
all tillskapa identiska regler för handel och industri å ena sidan och de rena
servicenäringarna ä den andra. Den tillväxt i realkapilal som nellovinslbeskattningens
utformning skall medverka lill har inle sin motsvarighet inom andra grenar av
näringslivel och del är därför elt samhällsekonomiskt iniresse aU industrins
och handelns villkor utformas pä sätt hittills skett. Nedan kommer vi alt ta
upp några vikliga synpunkter på gällande varulagervärderingsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
skauesyslem har som redan framhållits starka positiva effekler från
lillväxtsynpunkt. De uppnås genom att del är fördelaktigare för lönsamma
företag alt investera och därigenom skapa ulrymme för obeskattade reserver än
atl dela ul vinstmedlen till aktieägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
arbetsintensiteten och kapitalstockens sammansättning vore densamma i alla
förelag skulle frågan om basen för de obeskattade reserverna vara ointressant.
Efter det atl man bestämt en lämplig sloriek på de obeskattade reserverna
skulle dessa kunna knytas lill lönesumman, lagret, invesieringar i anläggningar
eller balansomslutningen ulan alt någon särskild kaiegori av förelag skulle
gynnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
är inte föreiagen lika. Elt genomförande av beredningens förslag om en
minskning av lagerreserverna kombinerad med en ny lönereserv kan därigenom fö
svåröverskådliga konsekvenser för enskilda förelag. Myckel tyder på all det
framför allt är de lönsamma exportföretagen som skulle drabbas av en
omläggning. Studier på Induslrins Utredningsinstitut visar alt förelag med
utlandsinvesteringar, dvs. de företag som svarar för huvuddelen av den svenska
exporten har en högre lönsamhel än genomsniilligi.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
labell 8.2 i beredningens bilaga 2 visas alt de mesl ränlabla verkstadsföretagen
har väsentligt stöne andel lager i förhållande lill balansomslutningen än
övriga företag. En försämring av lagemedskrivningsmöjligheterna skulle
därigenom hårdast drabba den gmpp av företag som vi främst är beroende av för
atl återställa balansen i den svenska ekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den av ledamoten Dag Helmers avgivna reservationen, visas all en lagervärdering
enligt den s. k. LlFÖ-metoden (sist in - försl ul) som tillåts i flera länder
kan ge väl så stora lättnader i beskattningen som en nedskrivning med 60
procent enligt svensk modell. Del gäller framför allt under perioder med
hög inflationstakt. LIFO-meloden medför dock beiydande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ekonomisk revy 1973:6.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>administrativa
nackdelar. Förelagen tvingas sålunda atl värdera sina lager både till de
ursprungliga anskaffningskostnaderna (för skatieändamål) och lill aktuella
priser(lorresuliatberäkningar). Vidare ger lagerminskningar upphov till
lagerreservupplösningar och därmed slora skattebetalningar. En ekonomisk
politik som stimulerar till lageruppbyggnad under lågkonjunktur med
lagerminskningar under högkonjunktur lorde därigenom försvåras. Vi anser därför
alt en lagernedskrivning på anskaffningskostnaden enligt FIFÖ (försl in - först
ul) är en klart bällre lösning än LIFO-meloden. För all inle de svenska
förelagen därvid skall missgynnas är del erforderiigt aU
nedskriv-ningsprocenlen inle sänks från nuvarande 60 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en allmän bedömning bör man som vi tidigare anfört beakta förhållandena inom
olika branscher och förelag. Det är uppenbart all eU alltför långtgående
specificerat syslem inle är möjligl all uppställa. I syfte aU minska del
nuvarande systemets stelhet förordar vi en valfrihet mellan
reserveringsmetoder. Till belysning av behovet härav kan vi bl. a. hänvisa lill
byggnadsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Byggnadsenlreprenörföreningen framhåller i sitt remissyllrande alt
byggnadsföretagens maieriallager i regel är av ringa sloriek varför lagret har
begränsad betydelse som reserveringsunderlag för byggnadsföretagen. Föreningen
tillstyrker därför för sin del den kombinerade metoden med 20 procents
avsättning på lönesumman saml 45 procents nedskrivning pä lager. Det finns
också andra förelag där relationen lager/lönesumma är en annan än inom renodlad
industri och handel. Vi har förståelse för alt kombinationen av reservering i
lager och pä lönesumman kan ha stor betydelse för många förelag. För all pä elt
riktigt säll beakta olika branschers förutsättningar hemställer vi, som redan
tidigare nämnts, all nuvarande nedskrivningsregler på lager bibehålls för de
förelag som önskar använda sig av denna teknik. För atl samtidigt tillgodose
andra branschers behov anser vi att valfrihet mellan nyssnämnda
varulagervärderingsregel och avsättning på lönesumma med 20 procent jämle en
lill 45 procent begränsad nedskrivningsrätt på lager bör finnas. För alt
molverka evenluella försök alt utnyttja båda systemen samlidigl bör valfriheten
begränsas pä sä säll all inom en koncern endasi en metod lår tillämpas. Vill en
industrikoncern tillämpa 60 procents nedskrivning på varulagret skall sålunda
samlliga förelag i koncernen gä föriusiiga rätten att göra avsättning på
lönesumman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skaltedelegation anser atl valfriheten bör stå mellan nuvarande regler och
avsäuning till resultatuijämningsfond med 30 96 av lönekostnaden kombinerat med
45 96 lagernedskrivning. Även Svenska konsultföreningen och Sveriges
reklambyråJÖrbund menar att mer än 20 96 av lönesumman skall få avsällas till
resultatutjämningsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
riktpunkt vid beredningens överväganden har varil att del totala utrymmet för
bildande av obeskattade reserver skall vara i stort sell oförändrat. Jämvikt
uppnås i ell läge där relationen mellan lagervärde och direkta lönekostnader är
10:8, något som enligl beredningens i stort sett reservalionslösa uttalande
gäller inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
analysunderlag är enligl delegationens uppfaUning inle representativt. Del
omfatlar 477 företag, samtliga inom industrin. I urvalet ingår endast förelag
med mer än 200 anställda eller mer än 20 miljoner kronor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
totalt kapital. Förelag utanför industrisektorn berörs över huvud tagel inle av
undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
vill starkt understryka behovel av förbättrade konsolide-ringsmöjligheler hos
de icke lagerintensiva förelagen. Delegationen delar även uppfattningen att
lönekostnaderna är en utmärkt bas för reservbildningen. Däremoi kan
delegationen inle dela uppfattningen atl denna vidgade konsolideringsmöjlighet
praktiskt slår atl vinna inom ramen för ell totalt sett oförändrai utrymme för
bildande av obeskattade reserver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
labell 2:11 utgjorde de totala lönekostnaderna år 1975 inom bolagssektorn 84,7
miljarder kronor. Det är realistiskt aniaga alt siffran i dag överstiger 100
miljarder kronor. Om man härtill beaktar de enskilda företagarnas
avsättningsrält kommer resullatutjämningsfondsyslemel all innebära
konsolideringsmöjligheter med över 20 miljarder kronor. Denna ökade
konsolideringsmöjlighei skall tas igen genom en molsvarande minskning av
möjligheten att bilda dold reserv i vamlager. Detta måste ofrånkomligen medföra
besvärande effekter för åtskilliga företag, vars lagerhållning i förhållande
till lönekostnaderna överstiger relationen 10:8. Ålskilliga - dock långtifrån
alla - skulle undgå vådan härav pä gmnd av att lagernedskrivning inle skett
"i botten" - enligt beredningen ligger den genomsnittliga
lagernedskrivningen inom såväl industri som handel vid 40-45 procent. För de
relativt lagerintensiva förelagen skulle följden således i bästa fall bli, atl
de föriorar sin "konsolideringsbuffert". För andra åter blir följden,
atl de tvingas återföra en del av sina dolda reserver lill beskattning. Delta
kommer i åtskilliga fall att medföra skattekrav och likviditetspåfrestningar,
som förelagen inte kommer att kunna bemästra. Den utnyttjade skatlekredilen
finns sällan placerad i likvida medel. I stället har den bundits i anläggningstillgångar
av sådant slag, som inte ulan vidare kan realiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
har låtit undersöka vad beredningens förslag skulle innebära för
medlemsföretagen inom jordbmkets ekonomiska föreningsrörelse. Undersökningen
redovisas i följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bransch</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lager</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diverse</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Max reserv</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Max reserv</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Difl-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lönekost-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nuvarande</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uiredningens</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nader</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regler</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mejerier</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>477</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>551</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>286</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>325</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 39</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slakterier</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>367</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>214</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>220</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>208</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 12</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantmännen</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1908</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>479</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 145</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>954</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-191</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skogsägarna</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2516</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1313</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 510</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1395</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-115</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägghandel</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,4</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9,6</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 4,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slärkelseprod</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pälsdjursfören</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=88 valign=top style='width:66.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Branschblandade</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siffrorna
avser år 1976. De visar klart att de individuella effeklerna av den föreslagna
ändringen kan bli ömsom glädjande, ömsom nedslående. Ännu påtagligare kan
snedeffekterna bli i mindre företag med låg ekonomisk beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
vi behöver här i landet är inte försämrade utan förbättrade konsolideringsmöjligheter.
Inte minst den nuvarande långvariga konjunktursvackan lalar härför. Vi har
under senare tid fött vänja oss vid att även företag, som traditionellt
uppfattas som starka även med internationell måttstock, kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svikta.
Om vårt skattesystem hade gett sämre möjligheter alt bilda dolda reserver, hade
säkerligen ytteriigare företag tvingats ge upp. Man kan i dag knappast
föreställa sig vad beredningens förslag inneburit, om del genomförts redan
1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
delegationens uppfattning är del angelägel atl de personal- men inle
lagerinlensiva förelagen ges möjlighet atl göra avsättningar lill obeskattade
reserver, dock utan atl della går ut över de lagerinlensiva förelagen. All del
totala utrymmet för reservbildning härigenom ökar, utgör enligl delegationens
uppfattning inle någol hinder härför. Konsultföretagen är synneriigen
konjunkturkänsliga. Deras värdefullaste tillgång är den personliga skickligheten
hos medarbetarna. Det är angeläget alt konsolideringsreglerna är så utformade
alt de möjliggör för konsultföretagen au behålla personalen under en
konjunktursvacka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
delegationens uppfattning ar avsättningsprocenien 20 för låg för atl de
lagerfaltiga förelagen skall ges tillräckliga reserveringsmöjligheler. Även för
dessa företag är det önskvärt att reservbildningsmöjligheten inte utnyttjas
fullt ul - en "buffert" bör finnas för mötande av tillfälliga
svängningar i resultalel. Delegationen har analyserat frågan och vill, bl. a.
på grundval av utredningsmaterialet, uttala uppfattningen, att avsättningsrätten
bör uppgå till i vart fall 30 procent av de direkta lönekostnaderna och lill
22,5 procenl av den egna inkomslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förde
lagerinlensiva företagen bör även i fortsättningen gälla, att reservbildning
får göras med åtminstone 60 procenl av lagervärdet efter inkurans-avdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
delegationen ovan föreslagit låter sig väl förenas med beredningens förslag.
Som huvudregel bör nämligen fortfarande gälla, att lagemedskriv-ning för göras
med 45 procent och all avsättning till resultatuijämningsfond får göras med
högst 20 resp 15 procenl. Som alternalivregel 1 skall dock gälla, atl
ytteriigare lagernedskrivning Hr göras i den mån den sammanlagda maximala
avsättningen enligt huvudregeln inte uppgår till 60 procent av lagervärdet. Som
alternalivregel 2 skall gälla atl ytteriigare avsättning till
resultatutjämningsfond får göras i den mån den sammanlagda maximala
avsättningen enligl huvudregeln inte uppgår till 30 procent av direkta
lönekostnader jämle 22,5 procenl av egen inkomst. Nägra lillämpningssvårigheler
bör allernativreglerna inte vålla. Om jämförelsen grundas på lagervärdet bör
hela konsolideringen åstadkommas via varulagerreserven och om den grundas pä
lönekostnaderna via resultatuijämningsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm anser att rätt till lönebaserad vinstreservering bör införas försl
om och när delta kan ske utan en samtidig åtstramning av
lagernedskrivningsreglerna. Kammarrätten i Göteborg anför alt möjligheten att
bygga upp obeskattade reserver med lönekostnaderna som bas har -utöver de av beredningen
redovisade fördelarna - den gynnsamma konsekvensen atl användningen av s. k.
grå arbetskraft kan motverkas. Kammarrätten avvisar lösningen atl införa
valfrihet mellan å ena sidan lagernedskrivning enligt nuvarande regler och ä
andra sidan begränsad lagernedskrivning enligt beredningens förslag,
kompletterat med en på lönekostnaden baserad avsättning lill
resultatutjämningsfond. En sådan lösning skulle - även om den försågs med
tillägget att del valda alternativet skulle tillämpas genomgående inom en
koncern - leda till en utvidgning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheterna
atl bygga upp obeskattade reserver. Enligl kammarrättens mening bör
verkningarna av beredningens förslag analyseras ytteriigare innan slällning tas
lill en omläggning av reserveringsreglerna. RSV, som inte tar slällning lill de
procentsatser som bör lillämpas i fråga om lönekostnadsreservering och
lagernedskrivning, anför alt det möjligen kan finnas anledning att i fräga om
de mindre företagen föreskriva all ett belopp molsvarande en del av den
lönebaserade reserveringen skall sättas in på särskilda bankkonton. Atl
uppställa motsvarande insätiningskrav i fråga om de siörre företagen skulle
emellertid enligl RSV:s mening leda till att beredningens förslag föriorade sin
egentliga mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anför atl del i etl övergångsskede kan vara motiverat all överväga en lägre
nivå än beredningen föreslagil vad gäller utrymmet för vinstreserve-ringar.
Länsstyrelsen i Jämtlands län och LO anser all högst 10 96 av lönekostnaden
skall få avsättas till resultatuijämningsfond och alt lagret skall H skrivas
ned med endasi 30 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
åtskilliga remissyttranden från myndigheler med uppgifter inom skalle-och
avgifisadministralionen behandlas frägan hur underlaget förden lönebaserade
reserveringsmöjligheten skall beräknas. Riksförsäkringsverket påpekar all
beredningen uppgivit all arbelsgivaravgifter för anställd personal tas ul på
summan av kontanta löner och naturaförmåner i form av kost och bostad men au
övriga naturaförmåner inte räknas in i dei avgiftspliktiga underlaget. I
anslulning lill della framhåller verkel alt även kontanta ersättningar och
ersättningar i form av kost och bostad lill uppdragstagare numera grundar
avgiftsplikt. /?S K framhäller att en fördel med lönekostnaderna som bas är all
dessa kosinader- till skillnad från såväl tillgångar som fordringar - myckel
sällan leder lill laxeringsprocesser. RSV anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
går inte in på, hur begreppel "lön" skall definieras. Delta begrepp
är ingalunda entydigt och ell accepterande av beredningens förslag utan närmare
klariäggande av vad som avses härmed kan förväntas medföra
lillämpningssvårigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angeläget, atl bedömningen av vad som är lön i detta sammanhang ansluter
lill vad som betraktas som lön i socialförsäkringsavgifishänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av beredningen föreslagna allmänna innebörden av begreppel lönekostnad synes
också överensstämma med vad som gäller i socialförsäkringshänseende. Härmed
borde en betydande fördel i kontrollarbetet många gånger kunna vinnas dä
avgiftsunderlaget kan stämmas av mol reserverings-underiaget. Emellertid torde
problem uppkomma dä det gäller att beräkna förmånsvärde i de fall då
beskattningsåret beslår av brutet räkenskapsår. Varken förmån av kost, bostad
eller bilförmån bokförs löpande ulan beräknas normalt för kalenderår. En
möjlighet är givetvis aU låta de belopp som ligger till grund för
källskatteavdrag i sådana fall bli bestämmande för beräkning. Ett sådant
förfaringssätt torde dock inte vara särskilt enkell atl vare sig tillämpa eller
kontrollera. Det finns exempelvis ersättningar som är all betrakta som lön men
där skyldighet av olika skäl inte föreligger att innehålla skaft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fräga blir nu hur reserveringar för löneskulder skall behandlas.
Reservering för löneskulder har i den praktiska tillämpningen orsakat en del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>problem
och hör till de områden som ofta är föremål för åtgärder från
taxeringsnämndernas sida. Nyligen har ändringar införts vad gäller
fåmans-förelagens räU lill avdrag för tantiem. Vissa problem kvarstår dock.
Tendenser finns au använda löneskulderna för au uppnå obehörig
resultat-reglering och skallekredit. Dessa tendenser kan befaras förstärkas om
reservering för löneskulder får ingå i basen för den av beredningen föreslagna
reserveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
omständigheter som här angivits lalar samtliga för att man bör undersöka, om
beräkningen av bas för den av beredningen föreslagna reserveringen kan knytas
direkt till redovisningen av underiag för arbetsgivaravgifterna. Underlaget
för reserveringen skulle helt enkelt kunna vara den i arbeisgivaruppgiften
redovisade bmitolönesumman (kontant lön samt berörda förmåner).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
förelag med räkenskapsår lika med kalenderår skulle denna melod vara enkel all
tillämpa. Underiaget för reservering för vissl år blir lika med bmitolönesumman
i arbeisgivaruppgiften för samma år. För förelag med brutet räkenskapsår blir
det någol mer komplicerat. Huvudregeln skulle i dessa fall kunna vara, atl den
senasi avgivna arbeisgivaruppgiften skall ligga lill grund för reserveringen även
här. En möjlighet bör dock finnas atl lägga räkenskapsårets lönekostnad som bas
för reserveringen om företaget på ell godtagbart sätl kan beräkna lönekostnaden
för denna lid. Särskilt för egenföreiagare med anställda är denna möjlighet
värdefull. Del kan här finnas skäl alt ha samma lid som grund vid beräkning av
reservering på utbetalda löner som reservering avseende den egna
rörelse-Zjordbruksin-komslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på all man redan i dag i ell fall vid
taxeringen medger avdrag för kostnader beräknade med viss utgångspunkt från
underiaget för allmän arbetsgivaravgift för del närmast föregående
kalenderåret, se förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid
taxering lill statlig inkomstskatt. Del bör emellerlid beaktas all en lösning
efter denna modell inle är ulan lagtekniska problem bl. a. i samband med
förändring av räkenskapsårels längd. Frågan har prövats i riksskatteverkets
nämnd för rättsärenden i ell ärende rörande elt ännu inle lagakraft-vunnet
förhandsbesked.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AO
berör i sitt remissyllrande delvis samma problematik som RSV behandlal. AO
anför bl. a.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den lekniska ulformningen framgår del av förslagel lill lagtext att
del är den utgivna lönen som skall utgöra underiag för avsättningen. Härmed
torde avses att del är del kontant utbetalade lönebeloppet som skall användas.
Detta uisägs dock inte direkl i belänkandel. Del kan ifrågasättas om denna bas
är lämplig. Visseriigen skulle man kunna använda samma underiag för
reservberäkningen som för beräkningen av olika arbetsgivaravgifter. För
laxeringsarbetet är dock detla inte någon fördel. Någon möjlighet atl stämma av
reserveringsbasen mot räkenskapsutdragel i deklarationen finns inte. För
förelag rned brutet räkenskapsår överensstämmer inte redovisningsperioderna.
Lönekostnader för pågående arbeten, produkier i arbeie och egentillverkade
lagertillgångar redovisas inle pä lönekostnadskonto utan på resp.
lillgångskonlo. I vissa branscher betalas viss del av lönebeloppen till
särskilda semesterkassor som påföljande år utbetalar beloppel som semesterlön.
Tantiem belastar resultatet under avsällningsårel medan avsäuning lill
resullaluijämningsreserv skulle få göras under påföl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jande
är sedan tantiemet betalats ul. Nu nämnda omständigheter skulle tala för alt
man bör använda det bokförda lönekosinadsbeloppet - netto efter olika
överföringar t. ex. lill lager - som bas. En nackdel med en sådan bas är att en
jusiering av värdel pä t. ex. pågående arbeten kan återverka på kostnadsposten
löner och därmed pä resultalutjämningsreservens storlek. Jag har här velat peka
på några av de svårigheter som kan uppkomma vid tillämpning av de båda
alternativen. Del synes erforderiigt alt de prakliska problemen bör analyseras
ytteriigare innan slutlig slällning las. Väljs annan bas än kost-nadsfört
lönebelopp måste utföriig redovisning krävas i deklarationen för all avstämning
mol bokföringen skall kunna göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också här la upp frågan om del är lämpligt alt låla naiuraförmåner i olika
former ingå i reserveringsbasen. Här kan betydande lillämpningssvårigheler
uppkomma. Redan nu vållar den ymniga förekomsten av olika naturaförmåner
problem vid laxeringsarbetet. Del lorde inle vara någon överdrift all påslå all
naturaförmåner i många fall lämnas i stället för konlantlöneförbätlringar för
atl lindra såväl inkomslbeskatlningen som arbeisgivaravgiftsullaget, eftersom
värdesältningen av förmånen regelmässigt är myckel försiktig om den alls
beakias. Del vore direkl olämpligl all stimulera denna form av avlöning genom
all låta den bli reserveringsgmn-dande. Denna del av förslaget avstyrks
således.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget lill lagtext anges i 41 d § kommunalskallelagen all avdrag får
åtnjutas för belopp som / räkenskaperna avsatts lill resultatuijämningsfond. Av
ordalydelsen synes alltså framgå atl ett villkor för avdrag är atl den
skaltskyldige fört räkenskaper som avslutats med balansräkning och resultaträkning.
Del kan ifrågasättas om delta är elt nödvändigl krav. Även den som redovisar
sin inkomsi på enklare sätt på deklarationsformulär R 1 bör tillerkännas räll
lill reservering. Några konlrollsvårigheter bör delta inle föranleda.
Naturiiglvis bör dock - i de fall bokföringen avslutas med balansräkning och
resultaträkning - avdrag inle medges med annal än bokfört belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
remissinstanser, bl. a. länsstyrelserna i Malmöhus, Värmlands, Örebro,
Gävleborgs och Väslernorriands län, diskuterar om del kan finnas skäl all
begränsa del lönebaserade reserveringsutrymmei i förelag med en eller elt fätal
delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreligger en avgörande skillnad mellan lagernedskrivning och lönebaserad
reservering. I förra fallet finns reserveringsbasen - varulagret - kvar hos
företaget vilket inle är fallet beträffande lönebaserade avsättningar. Della
kan befaras bli utnyttjat av mindre seriösa företag exempelvis lill stora
löneuttag till företagets ägare, som medför reserveringsräll. När företaget
tömts pä sin substans (tillgångar) läggs detsamma ned eller går i konkurs och
vid återföring av reserveringen lill beskattning finns i företagel inga medel
till betalning av skatter och avgifter. Länsstyrelsen ifrågasätter därför om
del inte bör krävas bankinsätlning eller bankgaranli i samband med lönebaserad
reservering för atl säkerställa det allmännas skallekrav. Länsstyrelsens
uppfattning är all syslemel med lönebaserad reservering möjligen passar för
storföretagen men inle i föreliggande ulformning för egenföretagarna. I varje
fall bör löner till delägare i Hmansföretag inte inräknas i reserveringsunder-lagel.
Del är knappast logiskt atl reserveringsunderiaget skall öka ju mera likvida
medel som förs bort från förelagen i form av delägariön. Intill dess atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>närmare
erfarenheler vunnits av denna nya reserveringsmöjlighet bör den maximeras,
förslagsvis till 10 96 av lönesumman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län anför atl beredningens förslag innebär all byggnadsföretagen
får rätt att avsätta 20 96 av lönekostnaderna till resultat-utjämningsfond utan
atl någon motsvarande inskränkning görs i rätten lill nedskrivning av
lagerfasligheter. Länsstyrelsen anser att denna utökade möjlighet till
reserveringar är omotiverad och föreslår all beredningens förslag korrigeras på
denna punkl. SBEF framhåller att förslagel om resultatuijämningsfond innebär
alt lönekostnader hänförliga lill förvärvskällan annan fastighet inte får
utgöra underlag för avsäuning. Enligl SBEF:s uppfaUning gäller emellenid de
skäl som åberopas i fråga om rörelsedrivande förelags räll lill avsättning
också fastighetsförvaltande företag. För byggnadsföretagen anges vidare ofta
gälla att fastighetsförvaltningen ulgör ell naturligt led i verksamhelen. En
fördelning av lönekostnaderna mellan byggnadsrörelsen och
fastighetsförvaltningen är därför svår att göra. Mol bl. a. denna bakgrund
anser SBEF att lönekostnader som är hänföriiga lill fastighetsförvaltningen
skall få inräknas i avsällningsunderla-gei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kalmar län anför all del lorde bli mycket svårt all kontrollera att förelagen
vid beräkningen av underlaget för den lönebaserade reserveringen rätt värderar
kost, bostad och bilförmän. Av främst kontrollskäl föreslår länsstyrelsen
därför alt värdet av naturaförmåner inte bör ingå i reserveringsunderiaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag om alt egenföreiagare skall ha räll alt göra avsättning till
resultatuijämningsfond med dels 20 96 av lönen lill anställda, dels 15 96 av
förvärvskällans inkomsi (före fondavsättningen m. m.) har pä del hela taget
godtagils av remissinstanserna. Detsamma gäller förslaget atl handelsbolags
avsättning till resultatuijämningsfond skall beräknas för bolagel - och inte
separal för varje delägare - saml au förekomsten av utländsk delägare i bolaget
utesluter avdragsräii på inkomstdelen. Om sisinämnda spärregel anför/IO.-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningen
rörande handelsbolagens reserveringsräll lill de fall bolagen är helägda av i
Sverige bosau fysisk person är välbefogad. I de fall ett handelsbolag endast
delvis är ägt av svenska fysiska personer kan dessas andelar övertalas på etl
av dem helägt handelsbolag. Därefter kan viss del av dotlerhandelsbolagets
vinst - sedan den bokföringsmässigt förls över lill ägarbolaget - läggas lill
grund för reservering hos delta. Därigenom kan även delvis ullandsägda
handelsbolag indirekl komma i åtnjutande av reserve-ringsrätten.
Diskrimineringen som lorde ha förestavats av konlrollskäl är således bara
skenbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Begreppet inneliggande varulager</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
uppfattning all leveransen i princip bör avgöra om del är köparen eller
säljaren som skall fö utnyttja ett visst vamparli som underlag för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nedskrivning
har i allmänhet godtagils vid remissbehandlingen. Länsslyrelserna i Uppsala,
Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs, Gävleborgs,
Väslernorriands samt Västerbottens län anser emellertid all begreppel
inneliggande lager bör preciseras noggrannare än beredningen gjorl. I del
sammanhanget pekar vidare några länsslyrelser på behovet av klarare regler för
inventering av varulager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan anförts har varulagret stor betydelse för bildandet av skatlekrediler.
Avgränsningen av inneliggande varulager är därför en central skatterättslig
fråga. Gällande regler om ned- eller avskrivning på inte fullgjorda
köpekontrakt ger, som beredningen anför, vid handen alt leveransen är etl
avgörande moment vid bedömningen av om köparen skall fä utnyttja viss egendom
som underlag för schablonmässig ned- eller avskrivningsrält. Beredningen
föreslår här att även säljarens reserveringsräll knyts till leveranstidpunkten
och alt säljaren i ett bokslut skall vara skyldig all redovisa värdet av lill
köpare levererade varor såsom varufordran. Länsstyrelsen biträder här
beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid inte hell klart hur del skatlerältsliga leveransbegreppel skall
lolkas. Pä sid. 486-487 i belänkandel gör beredningen vissa uttalanden härom.
Enligl beredningens uppfaUning synes leveransen sammanfalla med den
civilrätlsliga äganderälisövergången. "Vid bedömningen av vad som i olika
situationer krävs för all leverans skall anses ha skett bör ledning i första
hand hämtas från reglerna om separalionsrätt i konkurs." "Ell
varuparti lorde således anses levererat till köparen när sådana åtgärder
vidtagits med partiet atl del, för den händelse köparen försätts i konkurs,
ingår i dennes konkursbo." Det anförda anses i alll väsentligt
överensstämma med nuvarande praxis på områdei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inle närmare kommenterat eller exemplifierat innebörden av sill uttalande
ovan varför detta blir myckel svårbedömt. Del kan emellerlid ifrågasättas såväl
om uttalandet överensstämmer med praxis som om della ulgör en lämplig gmnd för
avgränsningen av inneliggande varulager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen 1945:377, som ligger till gmnd för gällande reglerom räu lill
nedskrivning på kontraherade varor, uttalade departementschefen att gränsdragningen
mellan inneliggande vamlager och kontraherade varor bör ske "med
ulgängspunkl från det bokföringssätl som hiuills eller i vart fall före kriget
brukal lillämpas." Vid den föregående remissbehandlingen hade anförts bl.
a. atl gränsdragningen borde ske efter allmänna civilrätlsliga regler och all
l. ex. märkt virke borde jämställas med levererad vara under förutsällning alt
lagen (1944:302) om köpares räll till märkt virke äger tillämpning därpå. 1 det
senare fallet har köparen separalionsräu gentemot säljarens borgenärer.
Departementschefen avvisade dessa förslag under hänvisning till behovet av en
enkel och lätt tillämpbar gränsdragning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningsproblemet
har också behandlats i samband med frågan om varvens rätt alt redovisa
fartygsbygge som lagertillgång. Härom finns etl särskilt stadgande i punkl I av
anvisningarna till 41 § KL med följande lydelse. "Beslämmelserna i 41 § om
lager få i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på
vilket den skallskyldige utfört eller avser atl ulföra arbete i icke oväsentlig
omfattning, ulan hinder av atl den skaltskyldige avyttrat skeppet eller
skeppsbygget. Vad nu föreskrivits gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats till
förvärvaren." Av lagtextens lydelse synes klart framgå atl
leveranstidpunkten här inle ansetts sammanfalla med den civilrätlsliga
äganderälisövergången. I den departementspromemoria (Ds Fi 1973:12) som ligger
till grund för nämnda stadgande synes man närmasl ha uppfattat begreppet
leverans som överensstämmande med del civilrätlsliga iradilionsbegreppei
(promemorian sid. 11). Enligl denna uppfattning skulle lill grund för
avgränsningen av inneliggande varulager ligga allmänna civilrätlsliga regler.
Genom civilräitslig speciallagstiftning synes emellertid separalionsräu
gentemot säljarens borgenärer kunna uppkomma redan innan varorna traderas till
köparen, t. ex. genom inskrivningsförfarande (sjölagen) eller
märkningsförfarande (lagen om köpares rätt lill märkt virke) eller liknande.
Säljaren kan emellertid fortfarande ha stoppningsrält jämlikt 39 § köplagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
torde vara allmänt omviunal aU de civilrätlsliga reglerna om äganderättens
övergång är myckel komplicerade. Reglerna om separalionsräu i konkurs framslår
knappast som enkla och lätt lillämpbara i alla avseenden. Del bör i
sammanhanget också understrykas all många transaktioner innefattar säljare
eller köpare ulomlands vilket ytterligare ökar osäkerheten om hur reglerna
skall tolkas. Flertalet näringsidkare, bokförare och revisorer lorde i likhel
med skattemyndigheternas personal sakna mer djupgående kunskaper i ämnet.
Samtidigt har rälten lill lagerreserveringar utomordentligt stor betydelse för
enskilda näringsidkare. Om man t. ex. vid en taxeringsrevision uppmärksammar
att elt aktiebolag lagerförl och fullt nedskrivit ett visst varuparti lill en
anskaffningskostnad av 500 000 kr. och della varuparti inte skall anses
skatterältsligl levererat förrän efter bokslutsdagen medför detta en ytterligare
skattekostnad för bolagel med drygt 130 000 kr. (från ev. nedskrivning för
prisfallsrisk bortses). För en säljares del kan följdverkningarna i omvänd
situation bli än mer kännbara eftersom säljaren skulle beskattas även för
uppkommen handelsvinst. Sådana opåräknade skalleanspråk kan få förödande
konsekvenser för förelag med dålig likviditet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hänvisning lill del ovan anförda önskar länsslyrelsen kraftigl betona värdet av
enkla regler. Eftersom lagerreserveringen allt mer kommil alt framstå som en
renodlad skatlekredil får del anses befogat all i vissa fall bortse från
civilrättsliga specialregler. För all undanröja den nuvarande osäkerheten på
områdei bör frågan ulredas närmare. Medverkan av inte minsl civilräitslig
expertis vore här önskvärd. Del bör åvila lagstiftaren all genom en mångfald
exempel ange hur tvisliga gränsdragningsproblem bör lösas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lambrukarnas
skattedelegation. Näringslivets skattedelegation, SHIO och Familjeföretagens
förening anför all det i vissa fall kan vara motiverat atl frångå det
civilrätlsliga äganderälisbegreppet vid bedömningen av vem som med verkan i
skattehänseende skall ha rätt alt utnyttja etl varuparti som
nedskrivningsunderiag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
delar i och för sig uppfattningen att del civilrätlsliga äganderälLsbegreppet
bör vara normgivande för frägan om vem som skall redovisa lagret - köparen
eller säljaren. Det har emellertid i praktisk lillämpning visal sig svårt all i
gränsfallen avgöra när elt varuparti övergår lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
bli köparens lager. Frågan har slor betydelse och delegationen finner det
angeläget med etl närmare klariäggande. Särskilt viktigt är atl klargöra i vad
män elt varuparti kan sägas ha övergått i köparens ägo om del förvaras i
säljarens lokaler. Del bör härvid beaktas att del i vissa situationer kan vara
prakiiski laget omöjligl för köparen att själv ta hand om del inköpta
varupartiet på balansdagen, i. ex. på grund av transportsvårigheter. Enligt
delegationens uppfattning bordet i sådana situationer, där det klart framgår
atl vampartiet inköpts för användning i köparens verksamhet; finnas möjlighet
för denne att använda lagret som underiag för nedskrivning. Köparen skall
således inle vara tvungen all övcrflytui varupartiet lill någon frislående
lagerhållare för all han skall kunna redovisa partiet som sitt lager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
anser att leverans skall anses ha skett om sådana åtgärder vidtagits atl del
inte kan råda någon tvekan om all köparen övertagit lagerparliel. Bl. a.
följande krav på åtgärder bör härvid uppställas: Skriftligt avtal skall ha
träffals, varupartiet skall hållas avskilt för köparens räkning och köparen
skall ha tecknat försäkring lor partiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skattedelegation anför all definitionen av begreppel inneliggande vamlager
inle bör knytas alltför hårt till reglerna om separalionsräu i konkurs. Enligt
delegationen är nämligen förhållandena olika i olika branscher, och har
förhållandena i en bransch lett lill utvecklingen av en branschpraxis, som
därmed får anses innebära god redovisningssed, bör tillämpningen av en sådan
praxis inle ifrågasällas vid den skattemässiga bedömningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Förbrukningsmaterial och förrådsartiklar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag angående den skattemässiga behandlingen av förbrukningsmaterial och
förrådsartiklar har tillstyrkts av flertalet taxeringsmyndigheter medan
organisationer med anknytning till näringslivel i allmänhel ställt sig mer
avvisande lill förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
har inget alt erinra mol vad beredningen anför om all förbmknings-material skall
las med vid varulagervärderingen. RSV kan även instämma i vad beredningen anför
om s. k. koriiidsinvenlarier. Gränsen mellan sådana inventarier och
förbrukningsmaterial är ofta flytande. Det kan därför accepteras all förråd av
koriiidsinvenlarier skaliemässigl behandlas som lager. Några siörre prakliska
problem lorde inte heller den av beredningen föreslagna tillämpningen medföra,
eftersom förelagen ändå kan anlas behöva hålla reda på storieken av sina
förråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
deua sammanhang vill RSV av prakliska skäl förorda alt inventarier av längre
varaktighet som har mindre värde, såsom handverktyg, skaliemässigl skall
behandlas lika som koriiidsinvenlarier. En regel härom bör därför arbetas in i
anvisningarna lill 29 § KL. Vad som menas med "mindre värde" borde kunna
bestämmas schablonmässigt, t. ex. med en beloppsgräns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
vill vidare peka på de problem som kan uppstå i fråga om reservdelar. Om en
komponent i en maskin slits ut eller går sönder kan många gånger hela</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnaden
för anskaffandet av en ersättningskomponent dras av omedelbart säsom en
omkostnad i rörelsen. Företagaren bör inle rimligen komma i ell sämre läge om
han skulle ha komponenten i reserv i sitt förråd. RSV anser därför all myckel
lalar för atl kostnad för reservdelar av inventariekaraktär som placeras i
förråd bör få dras av direkl vid anskaffningen även om de inle är s. k.
koriiidsinvenlarier, och all de balansmässigl behandlas som lager. Del kan
emellertid inträffa att en "reservdel" utgör en så pass beiydande del
av del inventarium som den skall ingå i atl det är befogat aU skaliemässigl
behandla reservdelen som ett självständigt inventarium. Som exempel kan nämnas
all en redare kan ha en hel motor i reserv lill ett slorl fartyg. 1 ell sådant
fall bör föremålet behandlas som ett självständigt inventarium som skrivs ned
för sig. I enlighel med del förda resonemangei anser RSV alt det bör införas en
regel i anvisningarna lill 29 § KL av innebörd all skaltskyldig omedelbart
skall få göra avdrag för hela anskaffningskostnaden i fråga om reservdelar av
inventariekaraktär, om inte reservdelarna är atl betrakta som självständiga
inventarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
I Slockholm anför att beredningens förslag synes, tillämpat efter bokstaven,
medföra besvär med inventering även av tillgångar av obetydligt värde eller
underkastade hastig förbrukning, t. ex. städ- och loaleltartiklar. Enligl
kammarrättens mening bordel ankomma på RSV all i anvisningar ange vissa lyper
av artiklar eller vissl slags material, vilkas värde med hänsyn lill de angivna
synpunkterna inle skall behöva inventeras och värderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg anser alt beredningen genom sill förslag om alt förbrukningsmaterial
och förrådsartiklar skall räknas med vid varulagervärderingen driver principer
om riklig periodisering av kostnaderna för långt. Enligl kammarrättens mening
är inget av beredningens skäl lungl nog alt motivera etl syslem som onödigtvis
komplicerar lagerinventering och lagervärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FAR
anför all beredningens uppfattning belräffande redovisning av förrådsartiklar
står i strid mol god redovisningssed såsom den kommit lill ullryck i FAR:s
förslag till rekommendationer i ämnet. Samma påpekanden görs av
bokföringsnämnden (BFN) som också framhåller atl det inle finns någon entydig
definition avseende begreppen förbmkningsmaierial och förrådsartiklar.
Bokföringsnämnden anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFN
vill framhålla atl del ej finns någon entydig definition avseende begreppen
förbmkningsmaierial och fönådsartiklar. FAR har t. ex. i etl förslag till
rekommendation gjort vissa andra definitioner. Del föreligger alllså olikheler
mellan Företagsskalleberedningens och FAR:s definitioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFN
vill vidare framhålla att beredningens förslag dessulom på en speciell punkl
helt strider mot praxis. Beredningen har föreslagil alt kortlidsinven-larier
som inte tagils i bruk skall las upp som lagertillgång. Del är en redovisning
som inle slår i överensslämmelse med 13 § bokföringslagen. I motiven till denna
paragraf anförs: "Inventarier är i princip anläggningstillgångar. Som
utredningen (1971 ärs ulredning om bokföringslagstiftningen) framhållil bör
dock inventarier som underkastats hastig förbrukning, jfr</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>punkt
3 a i anvisningarna till 29 § kommunalskallelagen, kunna lämnas ulanför
balansräkningen och bokföras som kostnad under inköpsårel."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
nämndens ledamöler redovisas två olika uppfattningar i fräga om vad som för
närvarande gäller skaliemässigl och vad som är lillämpad praxis i förelagen i
fråga om redovisning av förbmkningsmaierial och förrädsartiklar. De ledamöler,
som släller sig positiva till beredningens förslag all lager av
förbrukningsmaterial och förrädsartiklar skall las upp som tillgångsposter i
balansräkningen, grundar sin uppfattning på all flertalet av de förelag som
berörs också av andra orsaker har behov av en anpassad kvantitativ redovisning
av dessa poster. Att - i den mån det inle redan finns -komplettera denna
redovisning med en värdemässig sådan, torde inle behöva medföra några avsevärda
problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns emellerlid också de i nämnden, som hävdar alt beredningens förslag kommer
atl innebära väsentliga förändringar för företagen. Den interna kontrollen
släller krav på en kvantitativ redovisning av posterna. Någon värdesätlning
sker dock normall inle ulan posterna behandlas i allmänhel som omkostnader och
aktiveras följaktligen inte som lagertillgångar. Anledningarna lill detla
förfarande är flera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Antalet poster som kan inrymmas
i begreppen förbrukningsmaterial och förrädsartiklar är beiydande. Ur praktisk
synvinkel är del så gott som ogörligt atl uppfylla de krav en lagerbokföring
skulle slälla på notering av anlal, inköpspris, återanskaffningspris vid
bokslulslilirällel, inkuransbedömning och inventering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Flera industrier (skogs och
verkstads) har synnerligen besväriiga (flera sagesman säger omöjliga)
definitionsproblem genom all en artikels slutdestination inte är definiliv vid
dess anskaffning (omsättningstillgång, anläggningstillgång).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arbetsinsatsen och därmed
kostnaden all lagerbokföra skulle bli avsevärd, eftersom det rör sig om ett
många gånger myckel stort antal artiklar (upp till 30 000). Gränsen för
lagerhållning resp. förbrukning kan dessulom vara oklar (centraliserat lager
med distribution lill etl flertal enheter).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
framför alll de siörre förelagen anses därför beredningens förslag komma atl
medföra en ökad adminislralion (sysiemomläggningar, inventeringar,
prisregislreringar etc.) som inte anses företagsekonomiskt motiverad. Principen
atl omkoslnadsföra posterna medför ej någol undanhållande ulan endasi
förskjutning i tiden av skall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFN
har inle haft tid och resurser göra en egen undersökning av företagens praxis
ifråga om redovisning av förbrukningsmaterial och förrådsartiklar som kan ligga
till grund för elt enat ställningstagande inom nämnden. Genom silt uttalande
vill nämnden främst göra beredningen uppmärksam på alt del råder olika
uppfattningar om hur företagen redovisar i praktiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redovisningspraxis
är uppenbariigen oklar på della område. BFN som har till uppgift all verka för
ulvecklingen av god redovisningssed, ser del som angeläget atl
skattelagstiftningen inte går egna vägar, som endasi gäller den skatlemässiga
redovisningen om inle synneriiga skäl talar härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avvaktan på atl god redovisningssed utvecklas och fastställs torde sålunda
enligl nämndens mening finnas vissa skäl som lalar för alt man framgent godtar
all bestånd av förbrukningsmaterial och förrådsartiklar inle skall behöva las
upp i balansräkningen, om beståndet inte är stöne än vad som molsvarar etl
normall behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
förrådsmaterial och förrådsartiklar, som utgör anläggningslillgångar bör liksom
nu gälla all de hänförs lill det slag av anläggningslillgångar vartill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
hör, såvida de icke såsom "ireårsinvenlarier" omkoslnadsförls vid
anskaffningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KF
anser att beredningens förslag rörande förrädsartiklar och förbrukningsmaterial
innebär en större aktiveringsskyldighel än vad som gäller enligt rådande
skattepraxis. I synnerhet vänder sig KF mot uppfattningen att
koriiidsinvenlarier skall behandlas som varulager. Korttidsinveniarier är,
anför KF, lill sin karaktär en anläggningstillgång som enligl särskilda
beslämmelser i KL får omkostnadsföras under anskafTningsårel. All redovisa
tillgängar av delta slag som omsättningstillgångar lorde strida mot god
redovisningssed. Enligl KF:s uppfaUning bör förrädsartiklar typ
koruidsin-ventarier alltid fö omkostnadsföras vid anskaffningen och inte
aktiveras som varulager. Liknande synpunkler framförs av Lantbrukarnas
skattedelegation. Näringslivets skattedelegation, SHIO och Familjeföretagens
förening.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TOR
delar beredningens ståndpunkt att förbrukningsartiklar som är all hänföra till
korttidsinveniarier, liksom förbrukningsmaterial bör betraktas som varulager.
Eftersom beredningens bedömning skiljer sig från FAR:s preliminära
rekommendationer är del emellertid enligt TOR:s mening av värde att frågan
klariäggs antingen genom en lagregel eller i anvisningar från RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Bokslutslager</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag om begränsat utrymme för lagernedskrivning i de fall då det är
underförstått att den som har levererat visst varuparti skall - direkl eller
genom förmedling av annan - återköpa partiet efter balansdagen har tillstyrkts
av praktiskt laget samtliga remissinstanser som behandlat frågan. Likaså har
förslaget att avskaffa den allmänna nedskrivningsrätten på s. k.
rörelsefrämmande lager av rå- eller stapelvaror i huvudsak rönt ell positivt
mollagande vid remissbehandlingen. Några remissinstanser menar dock atl de
föreslagna bestämmelserna bör preciseras ytteriigare. I del sammanhanget anför
bl. a. RSV och länsstyrelserna i Södermanlands samt Göteborgsoch Bohus län att
det av beredningen upprällade lagförslaget beträffande återköpsfallen behöver
förtydligas sä att det klarare framgår vilka situationer regeln tar sikte på.
Länsstyrelsen i Ålvsborgs län delar beredningens uppfattning att del finns ett
behov av regler mot nedskrivning av bokslutslager:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
dessa sä kallade återköpsfall har beredningen föreslagil, atl nedskrivning inte
skall godtas om det i samband med förvärvet träffats en överenskommelse mellan
säljare och köpare av innebörd atl säljaren eller elt denne närstående företag
helt eller delvis åtagit sig att svara för eventuell föriust på gmnd av köpet.
Tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att förekomsten av ett sådant
muntligt eller skriftligt avtal kan påvisas. Med den utformning förslaget fått
torde taxeringsmyndigheterna fö svårt aU klara bevisbördan. Det kan nämnas att
i någol fall har det förflutit nästan en månad innan återköpet effektuerats. Om
köparen återsålt ett varuparti eller större</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1978/79. 1 saml Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delen
härav efter balansdagen eller på annat säll fåU sina kosinader maximerade genom
åtagande som kan ledas till leverantören borde detla i regel vara tillräckligt
för att vägra nedskrivningen av samma varuparti. Med denna ulformning av
lagtexten skulle man även täcka in del fallel där en affärsförbindelse lill
leverantören uppträtt som bulvan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas alt beredningens förslag inle träffar de fall där köparen utan
hjälp av leverantören redan vid förvärvet träffar avtal om vidareförsäljning.
Som exempel härå kan följande nämnas. Vid en nu pågående taxeringsrevision har
konstaterats atl elt bolag A under beskattningsåret sålt varor lill bolagel B.
Båda företagen finns i Sverige. Varuproducenten finns ulomlands och
fraktklausulen har regelmässigt varil fritt del främmande landet. Det har med
andra ord inneburit atl varorna direkt avlämnats till B, som därmed varil ägare
till lagret och haft räll till nedskrivning. Vid liden för A:s bokslut har
emellertid fraklklausulen mellan A och B ändrals till friU leveransorten i
Sverige. Delta har inneburit all bolagel A i stället under två dagar haft
tillgång till ell nedskrivningsobjekl. Förslagel avser inle heller fall då
avtal om vidareförsäljning med eller ulan hjälp av leverantören träffats under
tiden fram till balansdagen. 1 de mest påtagliga fallen representeras varorna
här av innehavarpapper exempelvis i form av lagerbevis, konosse-ment,
låneiransaklionsbevis och överföringsrapporter. De sistnämnda användes bl. a. i
oljehandeln som bevis pä att en viss kvantitet samlagrad olja i en cistern bytt
ägare. Låneiransaklionsbevis eller liknande benämning utgör en verifikation som
visar alt en viss del av leverantörens varulager hos Iredje man lillhör
köparen. För giltighet kräves då atl den utomstående lagerhål-laren
underrättas. Genom all överlämna ett innehavarpapper försl efter balansdagen
kan della medföra belydligl ökade nedskrivningsmöjligheter. I de beskrivna
fallen som inte omfattas av den föreslagna lagstiftningen löper säljaren endast
risken att den nya köparen blir insolvent. Länsstyrelsen som vid det praktiska
arbetet uppmärksammat fallen ifrågasätter om inte en ny lagstiftning bör
uiformas sä att den även omfattar dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
bokslulslager har beredningen också föreslagit, all nedskrivning inle skall
medgivas för sådana råvaror eller stapelvaror som uppenbarligen anskaffats för
annal ändamål än all ingå i den skaltskyldiges normala omsättning eller
förbrukning. Råvaror och stapelvaror har visal sig särskilt lämpade som
bokslutslager efiersom överiålelse kan ske enbart genom överiämnande av ett
lagerbevis. Del oaktat är det tveksamt om en specialregel belräffande de s. k.
rörelsefrämmande varorna skall införas. Den principiella invändningen mot en
sådan regel är att köparen i det här fallel fakiiskt slår en affärsmässig risk.
Med de allt vanligare kompensationsaffärerna, kan regeln fö olyckliga
konsekvenser. Länsslyrelsen avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Göteborg släller frågan om inte de av beredningen föreslagna spärreglerna mot
bokslutslager föregriper lagstiftning om en allmän skatieflyklsklausul.
Kammarrätten anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan ifrågasättas om beredningens förslag lill spärregler över huvud taget är
lämpliga. De innebär för det första att om det framgår av omständigheterna all
del mellan säljare och köpare är överenskommet eller underförstått att elt
varuparti direkl eller genom förmedling av annan efter balansdagen skall
återköpas av leverantören sä får avdrag för nedskrivning av den delen av lagret
inle göras. För det andra är inte heller nedskrivning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillålen
på rå- eller stapelvaror som uppenbariigen anskaffats för annat ändamål än alt
ingå i den skattskyldiges normala omsättning eller förbrukning av varor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna uppdelning i två
regler är tvivelaktig. En del av de transaktioner som den försia regeln skall
hindra kan man även med gällande regler komma åt, nämligen de fall då del i
realiteten aldrig förekommit någon transaktion. Många fall kommer dessulom au
kunna underkännas med lillämpning av den andra regeln, speciellt om denna
utsträcks till att avse alla slags varor. Om ett varulagerparti omedelbart
efter balansdagen skall återköpas av säljaren kan man nämligen ofta anse all varorna
anskaffats för annat ändamål än att ingå i den skattskyldiges normala omsäuning
eller förbrukning av varor. Därtill kommer alt regeln i lagtexten uttryckts pä
ett sätt som enligt kammarrättens mening inle helt överensstämmer med motiven.
I motiven åsyftar man sålunda fall av återköp medan lagtexten anknyler till del
förhållandet atl säljaren svarar för eventuell föriust på varupartiet.
Lagtexten är dunkel och svårtolkad på denna punkt. Enligl kammarrättens
uppfattning bör den första regeln slopas medan i stället den andra regeln
utsträcks till all omfatla alla slags varor. Visseriigen kan del hävdas atl del
innebären mycket grannlaga uppgift för skattemyndigheterna att avgöra vad som
anskaffats för annal ändamål än atl ingå i den skaltskyldiges normala omsättning
eller förbrukning av varor. Regeln kommer säkeriigen all föra med sig en del
tvister. Man kan t. ex. länka sig fall då det aktuella varupartiet beslår av
varor som normalt används i rörelsen men inköpet belydligl överstiger del
normala behovel och den skattskyldige moiiverar sitt stora inköp med alt man
förutsåg en kraftig prishöjning. Det sagda är emellerlid inte skäl nog för atl
man skall avstå frän atl införa en regel. Skaltemyndigheterna har förutsättningar
all klara av den bedömning som mäste göras. Regeln siktar dessulom endast på
"grova" fall, något som framgår av au det skall vara fråga om varor
som uppenbariigen anskaffats för annal ändamål etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegalion, Svenska företagares riksförbund, Näringslivets skattedelegation,
SHIO och Familjeföretagens förening lillstyrker den av beredningen föreslagna
skatteflykisregeln i återköpsfallen men avstyrker förslaget att begränsa
nedskrivningsrätten av rörelsefrämmande lager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har ingenling att erinra mol beredningens förslag atl varor som inköpts
omedelbart före och sålts lillbaka till säljaren omedelbart efter balansdagen
inle skall fä inräknas i köparens vamlager. Däremoi kan vi inle lillslyrka atl
taxeringsmyndigheterna i andra fall skall ha möjlighet att underkänna
lagernedskrivning på vad man anser utgöra "rörelsefrämmande" varor.
Det måste rimligen förbehållas föreiagen atl själva avgöra vilka affärsverksamheter
man skall bedriva. Elt genomförande av detta förslag skulle endasi ge upphov till
meningslösa diskussioner om den bedrivna verksamhetens ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Supplementärregel I</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all vid lillfälliga lagerminskningar förhindra upplösning av lagerreserver med
åtföljande beskattning finns en särskild regel i punkt 1 sjätte styckel av
anvisningarna till 41 § KL. Regeln bmkar benämnas supplementärregel 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>244</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
innebär följande. Öm värdel av lagret efter inkuransavdrag vid beskattningsårets
utgång är lägre än medeltalet av molsvarande värden vid ulgången av de två föregående
beskattningsåren får nedskrivning göras med 60 procent av nämnda
medellalsvärde. Vid större lagerminskningar kan regeln leda lill att
varulagrets värde upptas till negalivi värde genom avsättning till s. k.
lagerregleringskonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
uppfattning aU del kan finnas anledning aU ingripa mot missbruk av
supplementärregel I dä varupartier överförs mellan koncernförelag eller
förelag med intressegemenskap delas av de flesta remissinstanser som lagit upp
frågan. Omkring hälften av dessa remissinslanser lillstyrker också den av
beredningen valda metoden, dvs. alt lagervärdet vid beskattningsårets ulgång
skall ökas med värdel av lagerlillgångar som avyttrats till ell närslående
företag. I vissa remissyttranden föreslås dock alt skatteflykt genom utnyttjande
av supplementärregel I skall förhindras pä del sätt som angetts i eu särskilt
yttrande till beredningens betänkande (s. 663 f). Enligt della yttrande bör
samtliga bolag, som tillhör koncern eller som av annan anledning är all anse
som närstående, åläggas all tillämpa samma lagerned-skrivningsregel, således
antingen huvudregeln eller supplemenlärregel I. Länsstyrelsen I Södermanlands
län avvisar den i det särskilda yttrandet föreslagna metoden under motivering
bl. a. att utredning saknas om vilka konsekvenser en enhellig
lagernedskrivningsprincip skulle fö hos koncernföretag som har hell skilda
verksamheler och som saknar egentligt inre samband. Liknande synpunkter
framförs av länsstyrelsen i Göteboigs och Bohus län. Länsstyrelsen i
Väslernorriands län anser atl beredningens metod och den i det särskilda
remissyttrandet omnämnda metoden inte utesluter ulan snarare kompletterar
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skattedelegation sägersig inte vilja motsätta sig beredningens förslag om att
supplementärregel I inte skall få användas vid icke affärsmässiga överföringar
mellan koncernföretag. Enligl delegationens uppfattning bör tillämpningen av
den föreslagna regeln dock vara restriktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Märkt virke och avverkningsrätter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beredningen anfört om den skattemässiga behandlingen av avverkat virke har i
allmänhet lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. En remissinstans,
länsslyrelsen i Malmöhus län, gör dock vissa invändningar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har vall att i ett särskilt avsnitt behandla virke som kvarblivit i säljarens
vård men som är märkt för köparens räkning i enlighet med vad som föreskrivs i
lagen (1944:302) om köpares rält till märkt virke. Eftersom sådani virke inte
för tas i anspråk för säljarens skulder anser beredningen att detta bör
likställas med levererat virke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
synes fortfarande vara om separalionsräu i konkurs. Enligl Walin:
Separalionsrätt (Lund 1975, sid. 26) har lagstiftaren vid den nämnda lagens
tillkomst inte avsett att märkningen skall anses likvärdig med besittningsta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gande
annat än i fräga om separalionsrätt gentemot säljarens borgenärer. Lagen lorde
inle heller vara lällillämpad eftersom den förutsätter all del vid köp av visst
virke är brukligt att man genom märkning anger vad som tillkommer köparen.
Lagen anknyler sålunda lill sedvana inom branschen. Del kan i vissa fall vara
förenat med betydande svårigheier alt faslslälla om en ny sedvänja uppkommit
elleren gammal sedvänja upphört. Med hänsyn lill lillämpningssvårigheterna bör
ifrågavarande slag av märkt virke inle jämställas med levererat virke om del
inle föreligger tungl vägande skäl härför. Några sädana skäl har inte
redovisats av beredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Värdering av djur</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser delar beredningens uppfattning att de nuvarande bestämmelserna
för värdering av stamdjur (inkl. rekryteringsunderiag) kan leda till att
orealiserade vinster måste tas lill beskattning. Den av beredningen anvisade
metoden för alt komma till rätta med detta problem, nämligen att ge den
skaltskyldige räll att värdera stamdjur efter del lägsta av de av RSV
fastställda värdena för det löpande beskattningsåret eller för något av de fem
närmast föregående beskattningsåren, har dock mottagils negativt vid
remissbehandlingen. En allmän uppfattning bland remissinslanserna är alt det
åsyftade resultatet kan uppnås med enklare regler än de som beredningen
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta jordbrukare beskattas i dag enligl bokföringsmässiga grunder. Denna
ordning blir obligatorisk om ett par år. Därmed föreligger i dag endast i
undantagsfall det tidigare vanliga problemel att skilja mellan siamdjur och
omsättningsdjur och inom kort kommer detta problem att hell vara ur världen. Om
beredningens förslag genomförs kommer emellertid beskattningsmyndigheterna
åter att ställas inför vanskliga avgöranden om var gränsen går mellan stamdjur
och omsältningsdjur. Vidare uppkommer problemet att skilja mellan nyuppsättning
och ersättningsanskaffning. Erfarenhetsmässigt medför dessa gränsdragningar så
stora svårigheier alt RSV avstyrker genomförandet av beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>öm den beskattningseffekt
som följer av värdestegringen på jordbrukarnas djur skall undanröjas bör detta
ske på annal sätl än som föreslagits, t. ex. genom att större nedskrivning
tillåts på nötkreatur, inklusive omsättningsdjur, än pä andra lagertillgångar.
En sådan större nedskrivning kan lämpligen konstrueras så, att RSV i sina
åriiga anvisningar fastställer nötkreaturens värde till ett visst procenttal av
de verkliga genomsnittspriserna för ifrågavarande period. På motsvarande sätt
bör i så fall nedskrivningsunderiaget för sådana mera värdefulla djur som inte
finns med i RSV:s värderingstabell tas upp till samma procenttal av djurens
saluvärde. Frågan om hur stor procentandel av de verkliga priserna som bör
ligga till grund för RSV:s anvisningar kräver närmare utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegalion anför att det primära målet bör vara att tillskapa en
möjlighet för lantbrukarna att inventera djuriagret efter anskaffningskostnaden.
Delegationen är dock klar över att en exakt sådan värde-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsmelod
är praktisk omöjlig att tillämpa. Enligt delegationens uppfattning gäller det
därför alt söka sig fram till en hanterlig melod, låt vara med schablonmässiga
inslag, som kan leda till någoriunda riktigt resullat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
begränsar silt förslag till stamdjur inkl. rekryteringsunderiag. Härigenom
skulle man i jordbmksbeskaltningen återinföra etl av de mera frekvenia
tvisteämnena från den gamla kontantprincipen, nämligen gränsdragningen mellan
stamdjur och omsättningsdjur. Delegationen kan inte finna delta vare sig
önskvärl eller nödvändigt. Dessulom är del principfrämmande all för vissa slag
av tillgångar framtvinga beskattning av icke realiserade vinster. Oavsell
djurets ålder vid inventeringsiillfället lär del vid egenuppfödning inte kunna
hävdas annal än atl dess anskaffningsvärde (produktionskostnad) i normalfallet
understiger RSV:s normvärde. Delegationen kan därför inte accepiera all del
vid inventeringen skall göras åtskillnad mellan stamdjur och omsältningsdjur.
Såväl enkelheiskravet som materiella skäl talar för all samma princip skall
gälla över hela linjen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
praktiskt säll all lösa problemel kan vara etl stadgande av innebörd, atl
djurlager för inventeras med ulgängspunkl frän normala relationer mellan
produktionskostnader och allmänna saluvärden för olika slag av djur. Pä dessa
anskaffningsvärden (produktionskostnader) för gängse nedskrivnings-regler för
lager lillämpas. Även om ell sådant syslem lill slor del måste bygga på
schabloner - sädana är som förut sagts ofrånkomliga i sammanhanget -skulle del
dock i princip innebära likformiga lagervärderingsregler mellan lantbrukare och
rörelseidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
lillgängliga data kan uppfödningskosinaden fören kalvfärdig kviga genomsnittligt
beräknas till knappt 80 procenl av dess allmänna saluvärde. Även för övriga
egenproducerade djur kan "anskaffningskostnaden" beräknas till cirka
80 procenl av allmänna saluvärdet. Avvikelser härifrån förekommer givetvis, bl.
a. beroende på omfattningen av egen kapitalinsats, anställd arbetskraft och
variationer i prisläget, men dessa avvikelser torde få accepteras för
enhetlighetens skull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
föreslår således följande modifieringar i beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
lillämpning av huvudregeln skall gälla alt inventerade värdel skall upplagas
till 80 procenl av det lägsta av RSV:s norm värden, som fastställts för djur
(såväl stamdjur som omsättningsdjur) av motsvarande slag under beskattningsåret
eller någol av de föregående fem åren. Supplemenlärregel I skall få tillämpas i
vanlig ordning. Vid nyuppsättning under de senaste sex beskattningsåren kan
eventuellt föreskrivas att inventering för ske endast med ulgångspunkt frän det
lägsta av de normvärden som fastställts efter nyuppsältningslillfället. Enligl
delegationens uppfattning vore det dock knappast förenat med större risker om
man avstod frän särregler för nyuppsättningsfallen, eftersom den nyetablerade
lantbrukaren sällan skulle ha möjligheter all omedelbart skriva sitt djurlager "i
botten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Lagen om allmänna investeringsfonder (avsnitt 8.2.5 och 12.1)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsskatteberedningens
syn på investeringsfonderna som ett medel all -vid sidan av de
konjunkiurpolitiska syftena-stimulera företagens allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillväxt
och konsolidering över huvud laget godtas eller lämnas utan erinran av del helt
övervägande antalet remissinslanser. Några remissinstanser, Z.0, riksbanken.
Svenska kommunförbundel och TCO, betonar dock fondernas konjunkiurpolitiska funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>LO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsfondssyslemet
har sedan första hälften av 1970-lalel tappat sin funktion att vara ett
konjunkturpolitiskt styrmedel i försia hand. I prakliken har del fått en
resultaiuljämnande roll saml öppnat möjligheter för lönsam-helssiöd lill förelagen
i en avmattningsperiod. När invesleringsfondsreglerna nu ses över måste en
förutsättning vara all de skall åierfö sin egentliga roll som
stabiliseringspolitiskt styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksbanken:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förslagen till ändringar i investeringsfondssyslemet vill fullmäktige
framför alll betona den stabiliseringspolitiska fördel som ligger i all
företagens möjligheter att bilda obeskattade reserver i ökad utsträckning knyts
lill investeringsfondssyslemet. De obeskattade reserver som bildas genom
avsättning till investeringsfond skiljer sig nämligen på flera sätt från övriga
obeskattade reserver. Bl. a. har samhällel en hög grad av inflylande över när
och hur de avsatta medlen utnyttjas. Detla gör investeringsfonderna lill ett
viktigt konjunkturpolitiskt - och även delvis regionalpolitiskt -styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
minoritet (en ledamot) i riksbanksfullmäktige anser atl följande tillägg skall
göras till del ovan anförda:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare är har emellertid investeringsfondernas betydelse som styrmedel minskat.
Detta hänger samman med atl investeringsfonderna under lång tid har fått
utnytljas relativt fritt. En fömtsättning för alt den potentiella ökning av
styrmöjligheterna som utvidgningen av investeringsfonderna innebär verkligen
skall kunna tas till vara är därför all man på sikt återgår till en mer
selekliv politik vad gäller utnyttjande av investeringsfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till atl ovannämnda nya regler om avsättning till resultatuijämningsfond
och lagernedskrivning för vissa företag och branscher dock sannolikt kommer att
ge ett minskat sammanlagl reserveringsutrymme föreslår beredningen att 50 96
mot f n. 40 96 av årsvinsten Hr avsällas till investeringsfond. Enligl
styrelsen, som från kommunal synpunkt inte har något atl erinra mot förslagel, bör
fonderna genom den vidgade avsättningsmöjligheten få och ges ökad
konjunklurpolitisk funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TCO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
vill, som tidigare påtalats, understryka atl en restriktivare fri
vinstreglering automatiskt ökar omfattningen av den bundna reserveringen. En
lägre nivå för de fria vinsldisposilionerna motsvarar därför inle en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>motsvarande
lägre nivå för företagens möjligheler lill resullalreglering utan accentuerar
möjligheten att använda vinsldisposilionerna för atl i än högre grad häva konjunklurfluktuationer.
TCO menar emellertid all skäl finns alt ytteriigare fokusera det
konjunkiurpolitiska inslaget förde i skattehänseende förmänliga reglerna som är
knutna till investeringsfondssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag all la in del föreslagna förändrade regelsystemet i en ny lag
tillstyrks eller lämnas ulan erinran av samlliga remissinstanser. Flera av dem
påpekar att den nuvarande lagen är svåröverskådlig. Näringslivets
skattedelegation och KF lar särskilt upp frågan om samordning med övrig fondlagsiiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreiagsskaiteberedningen
hade enligl direktiven i uppgift all samordna beslämmelserna rörande
konjunkturinvesteringsfonder och andra i skattelagstiftningen utnyttjade
fondsystem. Beredningen har gjort en genomgång av lagsiiftningen om
konjunkturinvesleringsfonder och framlägger förslag om en hell ny lag.
Samordningen i övrigl har emellertid beredningen avstått ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
vär mening är del nödvändigl alt en sädan samordning sker, så atl tidigare
investeringsfondsavsältningar för las i anspråk på samma villkor som de nu
föreslagna. Detta skedde också när 1955 års investeringsfonder infördes. Vi
vill i detta sammanhang särskilt peka pä nägra punkter där en samordning bör
ske, nämligen ändamålen för vilka fonden fär tas i anspråk,
investeringsavdragels storlek, effektiv beskattning vid återföring av fond och
överföring av fond. Om en samordning inte sker på dessa punkter, kan - med
hänsyn till den föreslagna regeln i övergångsbestämmelserna om att tidigare
fondavsättningar måste las i anspråk före fondavsättningar enligt de nya
reglerna - underiiga effekter uppstå. Så t. ex. kan ett företag, som vill ta i
anspråk sin nya fond för forskningsändamål, inte göra det så länge företaget
har gamla investeringsfonder kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan om lagstiftningen om konjunkturinvesteringsfonder finns det en rad andra
avsättningsmöjligheter till fonder o. d. inom del svenska skatteväsendet. Även
om det i och för sig inte är av större olägenhet alt olika fonder med speciella
ändamål behandlas i separata lagar behövs en samordning av de olika begrepp som
används i de olika lagarna. Det vore vidare av värde om en samlad genomgång av
lagstiftningen görs för att finna gemensamma tekniska lösningar i likartade
frågor. Vi anser därför atl en särskild teknisk översyn snarast bör
verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KF:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
finner de föreslagna reglerna för allmän investeringsfond i flera hänseenden
enklare än de nuvarande att praktiskt tillämpa. De skulle emellertid innebära
atl man under ganska läng tid framät har tre olika regelsystem för
investeringsfonder-1947 års, 1955 års och föreslagna regler -att tillämpa vid
ianspräklagande eller återföring av fondmedel. Förbundet ifrågasätter om det ej
är möjligt att tillämpa de nya reglerna även på 1947 och 1955 års fonder och därigenom
underiätla hanteringen hos såväl skattskyldiga som myndigheler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Lagens till</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mpningsomr</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
lagen om investeringsfonder för konjunkluruljämning lillkommer rätt alt göra
fondavsättning aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank.
Föreiagsskaiteberedningen föreslår ingen ändring i detta avseende. Beredningens
slällningstagande lämnas i allmänhel ulan erinran. Länsstyrelserna i Kalmar och
Hallands län saml Sveiiges häradsallmänningsförbund anser emellerlid att även andra
förelagsformer skall fö rätt att göra fondavsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>L</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nsstyrelsen
i Kalmar l</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som för närvarande gäller för investeringsfond för konjunkluruljämning
liksom de nya regler som föresläs gäller endast för juridiska personer.
Länsslyrelsen anser all dessa regler bör konslrueras på så sätt atl de blir
tillämpliga för alla förelagsformer. Det förslag om allmän investerings-reserv
som föreslås för enskilda rörelseidkare bör därför inle genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län, som släller sig avvisande lill förslagel om allmän
investeringsreserv, anför;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill emellerlid tillstyrka att egenföretagarna på annal sätl får möjlighet till
fondavsättning för investering om nu sådana behov verkligen föreligger. Della
bör dä ske pä så sätl all investeringsfondsinstitutet utvidgas till att avse
ocksä fysiska personer. Samma regler beträffande avsättning och ianspräklagande
av fondmedel bör då gälla som för aktiebolagen. Insättning pä räntelösl konto i
riksbanken får dock med anledning av de olika skattesatserna för aktiebolag och
fysiska personer ske efter annan procentsals, förslagsvis med 75 96 av
avsättningens belopp. Individuell tillståndsgivning för ianspräklagande i den
utökade kretsen av fondinnehavare kommer naturiiglvis att innebära merarbete
för lillståndsgivande myndigheter. Detta synes dock vara en ofrånkomlig
olägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
häradsallmänningsförbund anser alt även häradsallmänningar skall fä göra
avsättning till allmän investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Sammanslagning av investeringsfond för rörelse och investeringsfond för
skogsbruk till en gemensam fond</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
tillstyrks eller lämnas utan erinran av samlliga remissinstanser med undantag
för Näringslivets skattedelegation. Delegationen erinrar om atl ett slopande av
skogsfonderna övervägdes vid den översyn av
konjunklurin-vesteringsfondssystemet som färdigställdes är 1962 och atl tanken
då avvisades bl. a. under hänvisning till att den kommunala beskattningen
påverkades. Delegationen anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nu
blir visseriigen sistnämnda skäl av mindre bärkraft om beredningens förslag
rörande en bolagsskatt och dess fördelning pä kommuner genomförs. I annat
sammanhang förespråkar vi sammanföring till en förvärvskälla av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skogsbruk
och industriell bearbetning av skogsprodukler. Om detta förslag genomförs och
även separata, enbart skogsägande bolag i koncernen tas med skulle i prakliken
endast en fond behövas. Innan så skett är det emellerlid lämpligt all ha kvar
skogsfonderna. För vår del anser vi att konjunkturin-vesieringsfondssystemel
innebär sådana fördelar för samhällel all den dubbelräkningseffekl, som
ulredningen hänvisar till, inle har särskilt stor betydelse. Tvärtom är det
önskvärl atl slora avsättningar görs lill investeringsfond i
högkonjunklurlägen - vilket är ägnat alt hålla lillbaka överhell-ningsiendenser
- för alt i stället användas i lågkonjunkturlägen. Del är självfallet ofta en
fråga för förelaget var dess satsningar skall göras - inom industridelen eller
skogsbruksdelen. Viss risk finns för alt skogsbruksdelen blir sämre
tillgodosedd om man lägger hela investeringsfonden i rörelsedelen. Frägan
sammanhänger med den blivande utformningen av skogspolitiken. 1973 års
skogsutredning har nyligen avgivit ell belänkande i denna fråga, som f n. är
föremål för remissbehandling. Bl.a. föreslår skogsuiredningen en obligatorisk
avsättning för beskogningsåtgärder i samband med avverkning samt en ärlig
insättning för andra skogliga ändamål. Båda dessa avsättningar förutsäits vara
avdragsgilla vid beskattningen och belopp som uttas för sill ändamål skall
beskattas. Det är svåri att bedöma behovel av speciella ytterligare
avsättningar, om skogsutredningens förslag genomförs. Uppenbart är emellertid
all detla inle tillgodoser några som helst konjunkturpolitiska ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Avsättningsgrundande belopp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
uppfattning all avsättning lill investeringsfond för rörelse även
fortsättningsvis bör baseras på den i bokslutet redovisade årsvinsten före
skatter och fondavsättningar lämnas i allmänhel utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AO
och några länsslyrelser framför emellerlid kriiiska synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>AO:</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anvisningama
lill 2 § innehåller definitionen pä den årsvinst som skall vara
avsätiningsgrundande. Här anges atl den bokföringsmässiga vinsten -före skatter
och fondavsättning - skall ökas med bl.a. donationer, dvs. avsättningen skall
basera sig på den skattepliktiga vinslen före denna icke avdragsgilla kostnad.
Regeln har oförändrad tagils över från nuvarande beslämmelser. Del är en riktig
princip att del är det skallepliktiga överskottet som fär fonderas och användas
för avskrivning på nyanläggningar. Av praktiska skäl är del dock nödvändigt atl
göra så fö avsteg som möjligl från den bokföringsmässiga vinsten. Donationer är
alltså etl sådani. En mer väsentlig post med vilken basen för avsättning bör
korrigeras är skattefria aktieutdelningar. Även obligaiionsvinster och
realisationsvinster skulle finnas skäl atl undanta. Genom att bygga upp ett
förelag som en koncern i flera aktiebolag kan förelagen systematiskt öka den
andel av koncernens vinst som kan avsättas till investeringsfond uiöver vad som
vore möjligl om företaget bedrev hela verksamhelen i etl enda bolag. Den vinsl
som i ett bolag återstår efter maximal fondavsättning kan nämligen delas ut
till elt moderbolag för atl där ingå i ytterligare en avsäliningsbas. Slarka
principiella skäl lalar för au åtminstone de skattefria aktieutdelningarna inle
görs avsäunings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>grundande.
Genomförs beredningens förslag atl förenkla kedjebeskattnings-besiämmelserna
behöver det inte bli några prakliska problem med én sådan regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län framhåller till en början att styrelsen delar
företagsskalleberedningens uppfattning alt investeringsfond för skogsbruk och
investeringsfond för rörelse bör slås samman lill en gemensam fond saml anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all ytterligare jämställa verksamhei som drivs i olika förelagsformer anser
länsstyrelsen i likhet med vad som föreslagits för allmän investeringsreserv
alt avsättningen begränsas lill 50 % av årsvinsten som är hänföriig till
inkomslslagen rörelse, jordbruk och evenluelll bokföringsskyldig ägare av annan
fastighet. Andra inkomstslag medräknas således inte i avsätlningsunderiagei.
En dylik gränsdragning är enkel alt tillämpa och ger en bättre överensstämmelse
mellan syftel och ändamålet med avsättningen och ianspråklagandet. Avgränsning
kan med lätthet göras på del formulär förelaget är skyldigt att avlämna enligt
förslagel till ulformningen av 19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län, som inte har något atl erinra mot alt taket för avsättning till
investeringsfond höjs lill 50 96 av årsvinsten, anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utökade avsättningsrält gör del emellertid mer angeläget alt tillse atl
avsättningen endasi görs från intäkter i förvärvskällan. Vid beräkning av
årsvinsten bör därför frånräknas intäkter som inle alls är skattepliktiga eller
inte hänförliga lill förvärvskällan, exempelvis realisationsvinster, vilka ofta
kan uppgå till stora belopp. För all man ine skall behöva justera årsvinsten
för bagalel lånade dylika belopp bör justering av årsvinsten kunna underlåtas
om dylika intäkter understiger 10 96 av årsvinsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län anser det omotiverat att fondavsättning skall H göras på
skattefria inkomster och inkomster hänföriiga till andra inkomstslag än rörelse
och jordbruk. Liknande synpunkler framförs av länsstyrelsen i Norrbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av näringslivels organisationer lar upp det förhållandel att en förutsällning
för att H göra en fondavsättning är att företagel redovisar vinst.
Näringslivels skalledelegation erinrar om all de mindre aktiebolagen och
framför allt de som ägs av en enda person eller familj traditionellt inle
redovisar någon skattepliktig inkomsi av verksamheten. I stället söker
företagsledaren/aktieägaren ta ut bolagets vinst i form av lön. Delegationen
anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Självfallet
har de företag som främsi söker undvika denna dubbelbeskattning genom au
bolagsvinsten delas ut i form av lön inte samma fördelar som andra att ansluta
sig till och använda sig av konjunkiurinvesteringsfonds-systemei. Härför krävs
alt förelaget redovisar vinst som oftast blir beskattad. Emellenid är det av
värde att även dessa företag kan utnyttja investeringsfondssystemet och därmed
få snabb avskrivning av belopp som tas i anspråk under lågkonjunkiurerna. Del
är också av värde för det allmänna att även denna gmpp förelag i
högkonjunklurlägen binder belopp för framtida investeringar i stället för att
genom invesieringar i högkonjunkturen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medverka
till en överhettning. För atl göra della ekonomiskl möjligl för dessa förelag
skulle den ändringen i konjunklurinvesleringsfondslagsiiftningen kunna göras
alt avsättningsbeloppet inle nödvändigtvis alltid begränsas till en viss andel
av årsvinsten. Förelag, och dä särskilt de mindre, skulle kunna tillålas göra
avsättning oberoende av om del redovisar vinsl eller ej och oberoende av hur
slor vinsten är. Naturligt är då all avsättningens storiek begränsas,
exempelvis till 100000 å 200 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SHIO
och Familjeföretagens förening anser all beredningens förslag all inflationens
effekt pä avskrivningsreglerna skall lösas genom investerings-fondavsättningar
gör del angeläget all även de mindre aktiebolagen får praktisk möjlighet att
göra sådan avsäuning. Enligl organisaiionerna skulle del bl. a. med lanke på
samhällets siabiliseringspolitik vara lämpligt att även dessa företag ges
möjlighet lill investeringsfondavsäiiningar. Organisationerna föreslår därför
att alla aktiebolag skall fä göra avsättningar lill investeringsfonder oavsett
de visar vinst eller ej samt all den tillåtna avsättningens storlek
inledningsvis bör begränsas till exempelvis 100 000 eller 200 000 kr. Beloppet
skall justeras med hänsyn lill penningvärdels ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
företagares riksförbund framhåller all ett avskaffande av kravet att avsättning
endasi Hr ske av viss del av årsvinsten avsevärt skulle uppmuntra användningen
av investeringsfondssyslemet. Förbundet föreslär därför atl även bolag utan
redovisad årsvinst ges rätt atl, åtminstone inom vissa gränser, göra avsättning
lill investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5 Avsättningens
storlek och spärrkontoinbetalning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag att den andel av årsvinsten som får sällas av till investeringsfond
ökas till 50 96 saml all 50 96 av del avsatta beloppel skall inbetalas till
riksbanken tillstyrks eller lämnas ulan erinran av samtliga remissinstanser med
undanlag för riksbanken, som anser det befogat med en större höjning av
procentsatsen för inbetalning till riksbanken. LO lillstyrker förslaget
underden förutsättningen att investeringsfondssystemet äterHrsin roll som
stabiliseringspolitiskt styrmedel. Enligl organisationen bör ändringen
genomföras försl dä normala förhållanden uppnåtts och generella tillstånd aU
använda fondmedel inte givits under viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.6 Tidpunkt
för inbetalning till riksbanken och påföljd vid för sen<br>
inbetalning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser instämmer i beredningens uppfattning att försen inbetalning
till riksbanken skall kunna godtas om företaget eriägger en särskild avgift.
Kritik har dock riktats mot reglernas närmare utformning. Endasi länsstyrelsen
i Ålvsborgs län avstyrker helt förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>/ 253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Ålvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
avstyrker förslagel alt företgen skulle få rält all mot viss avgift senarelägga
sin inbetalning till riksbanken. Denna möjlighet kan komma alt utnyttjas i
sådan utsträckning all bestyret med kontroll och indrivning av den föreslagna
särskilda avgiften blir betungande och personalkrävande. Nuvarande föreskrift
i 4 §, som ger regeringen möjlighet all -om synnerliga skäl föreligger- medge
au inbetalning Hr verkställas vid en senare tidpunkt, är ur administrativ
synpunkl lätthanterlig och lorde ge föreiagen ell lillräckligt skydd mol
"olycksfall" i samband med inbetalning av kontomedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna beslämmelsen att.en inbetalning skall kunna - evenluelll efter
eriäggande av särskild straffavgift - godtas under hela laxeringsperioden
kritiseras av flera remissinslanser. Kriliken går ul på all del för
laxerings-nämndernas del är opraktiskt all låta företag göra inbetalningar till
riksbanken, som skall beakias av nämnderna, på den sista dagen som nämnderna
har behörighet att fatta beslut. RSV, AO och länsslyrelserna i Uppsala, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län anser därför alt tidsgränsen bör sältas sä
atl taxeringsnämnderna för sin handläggning får en månads rädmm oavsett när
taxeringsperioden slutar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TOR och länsstyrelserna I
Stockholms, Södermanlands, Gotlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt
Jämtlands län anser atl inbetalningen skall få ske senast den 30 juni
taxeringsåret även sedan taxeringsperioden numera förlängts. Enligt
länsstyrelsen i Östergötlands län bör en inbetalning endast godtas om den görs
senast två månader efter den dag förelaget haft atl avlämna självdeklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nägra remissinstanser framför
kritik mol avgiftssystemets utformning. Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus,
Västernorrlands samt Norrbottens län anser att avgifien vid försenad
inbetalning bör bestämmas till 2 % om inbetalningen sker högst en månad för
sent och 4 % av det för sent erlagda beloppel i andra fall. Länsstyrelsen i
Östergötlands län menar all avgifien bör sättas lill 2 96 om inbetalning sker
högst en månad för sent och till 4 % om inbetalningen sker mer än en månad men
mindre än tvä månader för sent. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län och TOR bör
avgiften beräknas med utgångspunkt från den dag då självdeklaration enligt
huvudregeln skall vara avlämnad. Kammarrätten i Stockholm och länsstyrelsen I
Jämtlands län föreslår att avgiften beräknas efter en ränta på 1 % för varje
påbörjad kalendermånad räknat från den lidpunkl då självdeklarationen normalt
skall vara avlämnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämttands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
av de företag som inbetalar medel pä invesleringskonto åtnjuter anstånd med
deklarationen. Motsvarande anstånd med inbetalningen till riksbanken åinjutes.
Genom den förlängda laxeringsperioden kommer sannolikt anståndstiderna att
föriängas. Rättviseskäl lalar för att den särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgift
som utgår vid försenad belalning anknyts lill deklaralionstidpunklen enligt 34
§ taxeringslagen i stället för anståndsiidpunkten. Del kan inle anses rimligt
atl de förelag som inle i lid kan fullgöra sina förpliklelser enligl 34 §
laxeringslagen förutom deklaralionsansländel erhåller en ränlevinst genom en
senare inbetalning lill räntelösl konto hos riksbanken. I enskilda fall kan
ränievinsien uppgå lill avsevärda belopp. Enligl lagstiftningen om arbetsmiljöfond
skulle ränta eriäggas efter 12 procenl för år. Avgiften vid försenad
inbetalning kan lämpligen beräknas efter en ränta om 1 procent för varje
påbörjad kalendermånad räknat från de tidpunkter som anges i 34 §
laxeringslagen. Avgifien bör vara avdragsgill vid taxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AO
anser all beredningens förslag till avgiftssystem fått en mindre lämplig
ulformning. Han erinrar försl all ell anstånd med deklarationens avlämnande
medför au inbetalning fär göras senare än den 15 februari respektive den 31
mars och anför vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelagen
fär alltså etl ekonomiskl iniresse av att fä avge deklaration så sent som
möjligl. Betydelsen av detta bör ses mot bakgrund av den fr. o. m. år 1979
förlängda laxeringsperioden. I regel lorde invesleringsfondsavsätining-arna
planerats och beräknats långt före deklarationens avlämnande. Inle minst gäller
detta i de stora företagen med tryckta årsredovisningar. Fondavsättningen aren
bokslutsdisposilion och inle en deklarationsposi. Jag föreslår därför alt ränta
skall utgå på medel som inbetalas efter den 31 mars. Räntan bör vara
avdragsgill. Efter viss tid - t. ex. en månad resp. en månad efter det
deklaration skolat inges efter anstånd - bör räntan höjas kraftigt eller
ersättas av en icke avdragsgill avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inbetalning
lill riksbanken skall såväl enligt gällande regler som enligt beredningens
förslag ske senast den dag, dä allmän självdeklaration skall avlämnas.
Länsstyrelsen vill ifrågasätta om inte inbetalningen bör knytas till
bokslutstidpunkten i stället för till deklarationsavlämnandet. Inbetalning bör
enligl länsslyrelsen ske inom fyra månader efter räkenskapsårels utgång. I
enlighel med beredningens förslag bör dock en senare inbetalning kunna grunda
avdragsrätt. Sådan inbetalning bör dock av bl. a. kontrollskäl inte fä ske
senare än 30juni, under förutsällning att taxeringsperioden utgår tidigast 31
oktober. Vid sådan senare inbetalning bör särskild avgift ulgå med en procenl
för varje påbörjad månad som inbetalning skett senare än enligl de ordinarie
reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skattedelegation framhåller att procenttalets storlek bör anpassas till de tal
som i framtiden kommer att gälla andra förseningsavgifter i uppbördssystemet
och då uiformas efter räntemodell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
företagsskatteberedningen skall restavgift utgå om den särskilda avgiften vid
för sen inbetalning inle eriäggs. Delta kritiseras av länsstyrelsen i Malmöhus
län som anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sädana fall av ovilja eller oförmåga atl inbetala lagstadgad avgift synes del
länsstyrelsen som om utebliven avdragsrätt för avsättningen är en effektivare
och administrativt mindre betungande sanklionsform. Mot bakgrund av atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
av grundtankarna med investeringsfondssystemet äratt företagens vinster lill
viss del och under viss lid skall "steriliseras" för att las i
anspråk vid tidpunkt då del ur arbelsmarknadssynpunki eller för företaget är
mest ändamålsenligt all invesieringar göres, framstår del inle som orimligt all
i sådani fall av kvalificerat dröjsmål med inbetalning - av först hälften av
avsatt belopp och sedan den särskilda avgiften - avdragsrätten går förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.7
Fria sektorn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreiagsskaiteberedningen
föreslår inga ändringar i reglerna om den s. k. fria sektorn. Ett par
remissinstanser. Näringslivets skattedelegalion saml SHIO och Familjeföretagens
förening anser dock alt ändringar är befogade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels
skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viklig faktor för all investeringsfondssystemet skall kunna medföra ökade
sysselsättningseffekter under lågkonjunkturer är alt förelagen har planer som
är väl utarbetade, exempelvis pä att verkslälla nybyggnader och ombyggnader
under lågkonjunkturer. Givetvis har siörre företag bällre möjligheler än de
mindre att med korta mellanrum ta i anspråk investeringsfondmedlen för
invesieringar i byggnader eller maskiner. De mindre förelagen som
förhållandevis sällan gör stöne invesieringar inom byggnadssektorn riskerar alt
H en förhållandevis stor del av avsatta medel lästa pä investeringsfonden under
en tämligen lång tid. Enligl vår mening bör della förhållande las lill inläkt
för en ändring av reglerna rörande den fria sektorn, varom beslämmelser finns i
4 § i den föreslagna lagen om allmänna investeringsfonder. Enligt förslaget
ulgör liksom nu den fria sektorn 30 procent av del ursprungligen avsatta
beloppet men om fonden får las i anspråk efter tillstånd beskärs denna fria
sektor i motsvarande mån. Om således fonden fär las i anspråk efter tillstånd
inom femårsperioden med mer än 30 procenl av del ursprungligen inbetalade
beloppet bortfaller rälien att utnyttja den fria sektorn. Enligl vår mening bör
rätlen all använda den fria sektorn vara absolut. Om således medlen inte Hu las
i anspråk efter tillstånd lill siörre del än lill 70 procenl, bör de medel som
inneslätt i fem år få användas såsom en fri sektor utan tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
förslag framförs av SHIO och Familjeföreiagens förening som ocksä framhåller
att en sådan jusiering av den fria sektorn i stor utsträckning skulle öka de
mindre och medelslora företagens intresse för investeringsfonder. Den
stabiliseringspolitiska effeklen av dessa skulle därmed förslärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.8
Tillständsbesluten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
all de nuvarande särreglerna för frisläpp av fondmedel enligt 9 § 3 mom, skall
slopas och atl elt förelag som föll tillstånd alt utnyttja en framtida
fondavsättning skall kunna la avsättningen i anspråk - och återfå de lill
riksbanken inbetalade medlen - så snart som taxeringsnämnden godkänt
fondavsättningen lämnas i allmänhel ulan erinran. Länsstyrelserna i Öster-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>göilands,
Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs, Västmanlands saml Väslernorrlands län framför
dock kriiiska synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östeigötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningen bör ell förelag, som fält tillstånd alt utnyttja kommande
avsättning kunna återfå riksbanksmedlen så snart som taxeringsnämnden godkänt
fondavsättningen. Tidigaste dagen bör dock enligl länssiyrelsens mening anges
lill efter laxeringsperiodens slul för atl rättvisa ska råda mellan förelagen
och för att kostsam särbehandling ska kunna undvikas av sådana företag som
evenluelll begär föriursbehandling i taxeringsnämnden i syfte atl exlra snabbt
kunna fä ul pengar från riksbanken. Om investeringen är synnerligen angelägen
bör emellerlid lillståndsgivande myndighet kunna medge dels att inbetalningen
till riksbanken inte behöver göras och dels att avsättningen får tas i anspråk
innan laxeringsperioden gått lill ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förelag
som erhållit preliminärt beslul begär ofta hos vederbörande taxeringsnämnd all
dess taxering skall behandlas med förtur. Hiltills har nämnden brukat
tillmötesgå en sädan begäran och i protokollsutdrag redovisat silt beslul redan
innan laxeringsperioden gäll till ända. Detta har inneburit all företaget -
efter erhållet slutligt beslut - kunnaffä ul medel från riksbanken. Del är
angeläget att del av den nya lagtexten klart framgår vid vilken tidpunkt medel
tidigast kan få lyftas från riksbanken. Sådan utbetalning bör inte fö ske
innan taxeringsnämnden avslutat sitt arbeie för taxeringsåret. Risk föreligger
eljesl all taxeringsnämnden kan belastas med etl myckel stort antal
framställningar om föriursbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>. ..
ultalar beredningen, alt företaget bör kunna åierfö de lill riksbanken
inbetalade medlen så snart som taxeringsnämnden godkänt fondavsättningen.
Frågan är när taxeringsnämndens beslul blir slutiigl. Enligl proposiiion
1977/78:181 med förslag lill ny taxeringsorganisation i första instans m. m.
föreslås, att taxeringsnämnd skall kunna ompröva lidigare fattat beslut intill
utgången av november månad under laxeringsårei (69 § 3 mom.). Enligt
länsstyrelsens uppfattning kan därför definitivt besked om en fondavsättning
inte lämnas förrän efter november månads utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av länsstyrelsen i Väslernorriands län. Länsstyrelsen i
Västmanlands län anser all utbetalning från riksbanken inte skall fö ske förrän
en månad efter laxeringsperiodens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.9
Investeringsavdrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
lill nya beslämmelser om investeringsavdrag vid fondutnyutl-jande tillstyrks
eller lämnas utan erinran av det helt övervägande antalet remissinstanser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skaltedelegation. som tillstyrker förslagel, kommenterar detla mer uiföriigi.
Delegationen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringar
i byggnader är skaliemässigl avdragsgilla genom värdeminskningsavdrag under
20-50 år. Nuvärdet av dessa avskrivningar minskar ur förelagels synvinkel ju
längre avskrivningstiden är - från ca 25 procent av invesleringssumman lill
10-15 procenl beroende pä avskrivningstiden. Kostnaden efter skall sjunker
således lill 75-90 procenl av bruttoinvesteringen. Genom all utnyttja
investeringsfonder kan kostnaden efter skatt reduceras avsevärt. Utgår vi från
beredningens förslag blir kostnaden efter skall 50 procenl av
bruttoinvesteringen oavsell livslängd. Nettokostnaden kan sänkas ytterligare
något lill 45 procent, om det lO-procenliga invesleringsavdraget utgår.
Möjligheten all utnyttja investeringsfonder ger därigenom företagen ell
kraftigt incitament all investera vilket bör ha slarka positiva
sysselsättningseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
invesieringar i maskiner är skaliemässigl avdragsgilla, men med en betydligt
kortare avskrivningstid. Nuvärdet av värdeminskningsavdrag blir därigenom högre
än för byggnader eller ca 43 procent av bruttoinvesteringen. Kostnaden efter
skatt för maskiner ulgör således ca 57 procenl av invesleringssumman. För all
stimulera maskininvesteringar har tidvis utgått elt särskilt invesieringsavdrag
vid den statliga taxeringen. Under senare år har delta uppgåii lill 25 procenl
vilket sänkt nettokostnaden för maskininvesteringar från 57 lill 49 procenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
all utnyttja investeringsfonder kan nettokostnaden för en investering sänkas
lill 50 procenl som framhölls ovan. Vid maskininvesleringar föreslår
beredningen dessutom ell 20-procenligl invesieringsavdrag som sänker
nettokostnaden lill ca 40 procenl. Om man antar all det 20-procentiga
invesleringsavdraget utgår samtidigt med etl 25-procenligt särskilt invesieringsavdrag
ser vi av nedanstående tabell all utnyttjande av investeringsfond visserligen
är lönsamt men alt den ekonomiska fördelen är avsevärt mindre än vid
byggnadsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
efter skatt i % av investeringssumman för maskiner/inventarier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:128.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Maskiner</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Byggnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:129.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringsavdrag Investeringsavdrag<br>
Utgår</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgär ej Utgår Utgär
ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrivning mot investeringsfond 40</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>50</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>45</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:49.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen avskrivning mot investe<br>
ringsfond</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>49</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>75-90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
de föreslagna reglerna kan regeringen således ge de förelag som tar fonden i
anspråk ell investeringsavdrag, som för byggnader är 10 procenl och för
maskiner och inventarier 20 procent. Även om invesieringar i byggnader normall är
mer sysselsättningsbefrämjande inom Sverige än investeringar i maskiner, har
den nuvarande förmånen i ekonomiskt hänseende såvitt gäller byggnader alltför
myckel skilt sig från motsvarande förmån för maskiner och inventarier. Vi anser
därför skäl tala för att en viss utjämning nu sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samlidigl
vill vi påpeka alt kostnader som äromedelbart avdragsgilla t. ex. för forskning
och utbildning, reparationer o. d. inle gärna kan konkurrera på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210<</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lika
ekonomiska villkor med maskiner och inventarier eller byggnader, oavsett om
ianspråklagandet i dessa fall förenas med invesieringsavdrag eller ej. Det enda
moliv som företaget rimligen kan tänkas ha för alt använda
invesleringsfondsmedel för löpande kosinader är atl det inte tänker inom den
närmasle liden verkslälla nägra andra investeringar eller atl företaget har så
dålig likviditet atl del behöver ta i anspråk medlen från investeringsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser del vikligl all relationen mellan del framlida fondsystemet och
tillfälliga regler om investeringsbidrag/-avdrag granskas närmare i fortsalt
lagstiftningsarbete. Verket anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
1978 års ingång avses tillstånd all utnyttja investeringsfond i huvudsak ges
endasi med slöd av 9 § 1 mom. lagen om investeringsfonder för
konjunktumljämning. Förutsätlningen för all fonden skall fä las i anspråk
enligl detla momeni för anskaffning av maskiner och inventarier är atl
förelaget inle tillgodoför sig särskilt investeringsavdrag eller får statligt
investeringsbidrag. Tidigare under 1970-lalet har tillstånd all använda fondmedel
endast meddelats med stöd av 9 § 3 mom. nämnda lag. Ovannämnda förutsättning
gällde inle för fondutnyltjande enligl iredje momentet utan förelaget kunde
samtidigt som fonden utnyttjades även göra särskilt invesieringsavdrag eller H
statligt investeringsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med all fonderna släpptes fria enligl försia momentet har de s. k.
75-procenlspärrarna bortfallit. Vid utnyttjande enligl delta moment är
företaget dessutom berättigat lill etl exlra invesieringsavdrag vid laxeringen
motsvarande 10 96 av de utnyttjade fondmedlen. Syftet med del generella
frisläppet var främst att stimulera industriinvesteringarna. Alt denna ordning
i vissa fall likväl kan fä en rakt motsatt effekt skall visas med elt exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anlag
atl anskaffningskostnaden för en maskin = I milj. kr. och att
investeringsfonden uppgår till 100 000 kr. Effeklerna blir dä följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:195.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9)1 mom. 9§3mom.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från fonden</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100 000</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från riksbanken (46 96)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46 000</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>34 500</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exlra invesieringsavdrag</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt investeringsavdrag (statligt)</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>250 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ökade likviditetstillskoltet vid fondutnyltjande enligl försia momentet (46
000-34 500) 11 500 kr. jämte det extra invesleringsavdraget uppvägs i exemplet
flera gånger om av del förlorade särskilda invesleringsavdraget. Så är fallet
trots atl del särskilda invesleringsavdraget endast får utnyttjas vid
slatstaxeringen, under det att det extra invesleringsavdraget vid ianspräklagande
av investeringsfond enligl 9 § 1 mom. gäller såväl vid statlig som kommunal
taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
i Östergötlands, Malmöhus, Väslernorriands och Jämtlands län saml Sveriges
grossistförbund anser alt invesleringsavdraget bör konslrueras på annat sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
investeringar i maskiner och inventarier ifrågasattes om någon fast procentsats
bör anges i lagen. Genom varierande procentsatser (generellt eller selektivt)
kan fondernas konjunkturstimulans ökas. Varierande procentsalser har
tillämpats belräffande särskilt investeringsavdrag och investeringsbidrag.
Genom att ianspräktaga fonden för mark- och byggnadsarbeten vilka haren läng
avskrivningstid och till viss del inle är avskrivningsbar(markarbe-len)
åinjutes en beiydande skalleförmån som inle kommer företag som saknar fondmedel
till godo. Länsslyrelsen ifrågasätter om invesieringsavdrag skall utgå i dessa
fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkler framförs av Sveriges grossist förbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
all det extra invesleringsavdraget bestämmes av regeringen (eller AMS) synes
ändamålsenligt då man på så sätt kan använda det som en regulator för alt vid
viss lidpunkl göra etl ianspräklagande mer eller mindre attraktivt. Ett
alternativ till förslaget alt del extra invesleringsavdraget - i förekommande fall
- skall medges med 20 96 för maskininvesleringar och med 10 96 i övriga fall
skulle vara atl stadga atl regeringen (eller AMS) äger medge att förelag som
erhåller tillstånd all för i 9 § angivna ändamål ianspräktaga
investeringsfonden får åtnjuta etl extra avdrag som utgår med 10 eller högst 20
%. Regeringen skulle därigenom fä siörre möjlighet aU med investeringsavdraget
som hjälp styra investeringarna i önskad riktning, öm man exempelvis i etl
visst läge anser det angeläget alt stimulera förelagens satsning på
utvecklingsarbete kan det vara lämpligt att ha möjlighet att medge högre
investeringsavdrag än föreslagna 10 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västernorrlands län anser alt investeringsavdraget liksom hittills bör
begränsas till 10 % och atl höjning av avdraget till 20 96 vid anskaffning av
maskiner skall medges endasi i speciella fall, eventuellt endasi efter
regeringens besiämmande. En minoritet (sex ledamölei) av länsslyrelsen
ansluter sig dock lill beredningens förslag. Länsstyrelsen i Östergötlands län
ifrågasätter om det finns bärande skäl all differentiera invesleringsavdraget
så länge del inle finns särskilda skäl atl styra investeringarna mol
inventarier i stället för lill mark- och byggnadsarbeten. Länsstyrelsen anser
del vara lämpligare att generellt medge 10 % i investeringsavdrag och överiåla
en eventuell differentiering lill de lillståndsgivande myndigheler-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.10
Yttrande frän arbetstagarsidan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag att företag som önskar ta i anspråk invesleringsfondsmedel för viss
investering till ansökan skall foga yttrande frän de lokala
arbetstagarorganisationerna hos företaget godtas av flertalet remissinstanser.
Kritiska synpunkter framförs dock av Näringslivets skattedelegation.
Träd-gärdsnäringens riksförbund och DEFU.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
de anställda skall yttra sig om framgår inte av lagtexten. Den prövande
myndigheten skall göra en allmän bedömning med ulgängspunkl från
sysselsättningseffekterna i stort; hur sysselsättningen inom del sökande förelaget
påverkats är en fräga av sekundär betydelse. Det sägs ej heller någonting om
att den prövande myndigheten är skyldig att följa yttrandet men del kommer
uppenbariigen atl vara av myckel begränsad betydelse för myndighetens
ställningstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår uppfattning finns ingen anledning all jusl på skatleomrädel införa
beslämmelser om obligatoriskt hörande av arbetstagare för alt elt företag skall
kunna använda investeringsfondssyslemet på avsett sätt. 1 vad mån
arbetstagarnas medverkan är nödvändig eller önskvärd regleras genom
medbestämmandelagarna eller i avtal mellan arbetsmarknadens parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringens
riksförbund släller sig frågande till förslaget. Enligl förbundet leder del
lill en ökad byråkratisering och försvårar handläggningen av dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>DEFU:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
innebär dels atl uppgiftskrav ställs pä arbelslagare/arbetslagaror-ganisalion
och dels atl förelagen administrerar delta uppgiftslämnande. För atl förenkla
det hela föreslår DEFU att sådant yttrande bifogas ansökan endast i de fall
förhandlingar enligl medbestämmandelagen gelt vid handen atl företagel och
arbetstagarna inle är av samma mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.11 Ianspr</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>klagandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framlagda förslagel all de allmänna investeringsfonderna - uiöver de ändamål
som investeringsfonderna enligl gällande beslämmelser får användas för - även
skall kunna tas i anspråk för forsknings- och ulvecklingsarbele saml för
utbildning av anställda tillstyrks eller lämnas ulan erinran av del hell
övervägande anlalel remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skaltedelegation kommenterar mer ingående förslagel. Delegationen anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiöver
ändamål som investeringsfonderna enligl gällande bestämmelser fär användas för
föreslår beredningen all de skall kunna las i anspråk även för forsknings- och
ulvecklingsarbele samt för ulbildning av anställda. Ulredningen har därvid
fört en diskussion om de förhållandevis små fördelar som uppkommer genom all
använda investeringsfonderna för ändamål som eljesl kan föranleda omedelbart
omkoslnadsavdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
har under läng lid förelegal alt använda investeringsfonderna för täckande av
sådana kostnader som är pä en gång avdragsgilla vid beskattningen. Exempel på
sädana ändamål är reparationskostnader och marknadsföring i utlandet.
Erfarenheten visar all förelagen är ytterst obenägna atl på nuvarande villkor
använda fonderna för sådana ändamål. Under vissa betingelser kan emellertid
sådana ändamål le sig attraktiva. Vi har lidigare haft att uttala oss om
förslag lill uividgning av ianspråklagandet av invesie-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsfonder,
nämligen för utbildningsverksamhet och tillstyrkte denna utvidgning. Vi saknar
anledning atl frångå denna inslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I fråga om
forskningskoslnader kan ifrågasällas om forskningens slorlek har nämnvärt all
göra med lågkonjunkturer. Slimulans lill forskning åsiadkommes f n. pä annal
sätt. De diskussioner och de förslag som framförs om atl särskilda
forskningsfonder skall inrältas har inle närmare lagils upp av beredningen. Vi
har förutsatt att i god tid innan den nuvarande lagstiftningen om särskilt forskningsavdrag
går lill ända ulredning verkställs i frägan om och hur forskningen skall
stimuleras i forlsällningen - om della skall ske genom en föriängning och
förstärkning av den nyssnämnda lagstiftningen eller genom avsättningar till
särskilda forskningsfonderellereventuellt enligl båda systemen samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligen
skulle man kunna hävda all forskningskosinaderna ler sig särskilt betungande
under lågkonjunktur och därför av förelaget betraktas säsom umbärliga i del nya
läge som den förändrade konjunkturen framkallat. 1 vart fall kan detla gälla
forskning som är av förhållandevis kortsiktig art. Vi har av denna anledning
inle velat motsätta oss atl konjunkturinvesleringsfonder skall kunna användas
för forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de ändamål som fonderna f n. kan användas för är marknadsföring i ullandel
under förutsättning att marknadsföringen avser produkter som företagel självt
tillverkat eller som tillverkas i dollerbolag. Della användande får dock ske
endast efter särskilt beslut av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 de akluella ansträngningarna
all öka den svenska exporten har även frägan om marknadsföringen i ullandel
tagits upp. Enligl elt uttalande av regeringen hösten 1977 skulle regeringen i
en positiv anda pröva ansökningar om att fä använda
konjunkturinvesleringsfonder för marknadsföring i utlandet. Enligl uppgift har
emellertid sådana ansökningar varil ytterst sällsynta. Frågan har även varil
föremål för riksdagsbehandling under höslen 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
skäl som ovan antytts kan ifrågasättas om nämnvärd effekl kan nås genom atl
tillåta all konjunklurinvesleringsfonderna används för marknadsföring i
utlandet. Enligt vår uppfaUning måste belydligl starkare incitament ges om
sådan marknadsföring skall slimuleras. Det är visseriigen möjligt att förbättra
silualionen i konjunklurinvesleringsrondssyslemet pä del viset all ett särskilt
högl invesieringsavdrag ges då fonderna används för marknadsföring i utlandet.
Frågan är emellertid knappast av stabiliseringspolilisk nalur. Om särskild
stimulans via beskattningen mera varaktigt anses böra ges för della ändamål,
bör della ske genom ungefär samma leknik som avses skola användas då det gäller
forskning och ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsmarknadsslyrelsen,
som anser förslagel innebära en värdefull utbyggnad av
investeringsfondssyslemet, påpekar dock alt ju mer fondernas tillämpningsområde
utvidgas lill olika immateriella investeringar deslo mindre uttalat kan del
konjunkturpolitiska inslaget i fondsystemet komma au bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinslanser, Sve//gei advokatsamfund, länsstyrelsen i Kalmar län och SBEF,
föreslår vissa ändringar i beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vengfSflrfvoAa/som/i/niy
föreslår all investeringsfond-utan regeringsprövning - skall H las i anspråk
för forskning, produktutveckling och marknads-bearbetning såväl inom som utom
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Kalmar län släller sig tveksam till all fondema skall fö</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>användas
för forsknings- och utvecklingsarbete, eftersom sådani arbeie normall
förekommer kontinuerligt i de flesta förelag, Enligl länsslyrelsen torde en
enklare lösning vara au ulveckla och förbättra möjligheterna till
forskningsavdrag inom ramen för förordningen om särskilt forskningsavdrag.
Länsslyrelsen framhåller vidare atl begreppet "utbildning av arbetstagare"
måste definieras klarl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SBEF
framhäller atl de ändamål för vilka allmän investeringsfond och allmän
investeringsreserv får las i anspråk måste ändras i några hänseenden för alt
investeringsfonder och invesieringsreserver skall få sin avsedda betydelse vad
gäller byggnadsföretag. Föreningen påpekar försl alt allmän investeringsfond
och allmän invesleringsreserv, enligl beredningens förslag, inte skall H las i
anspråk för arbeie på byggnad, som ulgör lagerlillgång. Föreningen anför
vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Molsvarande
passus finns även i 11 § i 1955 års lag om investeringsfonder för konjunkluruljämning.
Bakgrunden lill passusen framgår av inveslerings-fondsulredningens promemoria
den 9 juli 1962 med förslag lill ändringar i 1955 ärs förordning om
investeringsfonder för konjunkluruljämning. Investeringsfondsutredningen
framhåller nämligen att då investeringsfond tas i anspråk för byggnadsändamål
skall fräga vara om byggnader, som används för stadigvarande bmk i rörelse.
Sålunda sägs alt fonden inte skall fä användas i fråga om byggnader som
byggnadsföretag uppför för försäljning. Utredningens förslag kom även till
uttryck i lagtexten genom all lokulionen ". .., som inie utgör
lagertillgång . .." infördes i lagtexten. Lagtextens utformning, som
återkommer i förslagel till lag om allmänna investeringsfonder, innebär
emellerlid också all byggnadsföretagen är mer eller mindre förhindrade atl
använda fonderna för investeringar i fastigheter som användes i den egna
rörelsen t. ex. kontors-, lager- och förrådsfasligheler. Detta slag av
fastigheter benämnas vanligen anläggningsfastigheier. Eftersom
anläggningsfasligheler har karaklär av produktionsmedel och innehas för
stadigvarande bmk betraktas de / företagsekonomiskt hänseende som
anläggningslillgångar. / skattehänseende anses emellertid sådana
anläggningsfasligheler som lagerlillgångar om byggnadsarbeten ulförts på
fastigheten av byggnadsföretaget. Enligl förelagsbeskatlningsberedningens
förslag angående byggnadsförelags fasligheter synes anläggningsfasligheler
alltid skola behandlas som lagerfasligheter. Härigenom skulle
byggnadsföretagen även framgent uleslulas från möjligheten alt utnyttja
investeringsfonderna för byggnadsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rent
allmänl torde beredningens samlade förslag innebära alt investeringsfondssyslemet
ges större betydelse än lidigare vad gäller möjligheterna atl bilda obeskattade
reserver. Ur resullatuljämningssynpunki får alltså investeringsfonderna genom
förslagel en siarkare ställning än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
byggnadsföretagens del innebär de samlade effekterna av beredningens förslag
att reserveringsmöjligheierna kraftigt försämras. Mot bakgrund härav ler det
sig olyckligt atl byggnadsföretagen inte kan söka åtminstone viss kompensation
för della i investeringsfonder och invesieringsreserver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någol
sakligt gmndat skäl atl icke tillåta byggnadsföretagen alt använda investeringsfonderna
och investeringsreserven för investeringar i anläggningsfasligheler synes ej
heller finnas. SBEF fär därför föreslå all lokulionen "... som, inte utgör
lagertillgång ..." ändras till "... som, inte innehas för
stadigvarande bmk ...". I anvisningar bör dessulom anges att fonden och
investeringsreserven får tas i anspråk för byggnader som stadigvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>används
i byggnadsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslaget till lag om allmänna investeringsfonder föreslås vidare att fonden
enligl § 9 O skall få tas i anspråk för kosinader som avser all främja
avsättning ulomlands av varor som tillverkas här i rikel. Med anledning av
detta förslag fär SBEF anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsindustrin
kallas ibland den nya exportindustrin. Genom effektivitet, tekniskt kunnande
och förmåga alt ta totalansvar har svensk byggnadsindustri lyckats hävda sig
myckel väl i den internationella konkurrensen. År 1976 byggde ell tjugotal
svenska företag ulomlands för ca 1,6 miljarder kr. och under 1977 och 1978 har
slora utländska beställningar gjort att byggandet utomlands kommer atl öka
under de närmasle åren. Svenskt byggande utomlands medför att arbetstillfällen
inom landet skapas även för andra näringsgrenar t.ex. för materialindustrin och
konsultföretagen. Man räknar med atl byggnadsföretagens verksamhet i utlandet
år 1980 kommer all sysselsätta 15-18 000 svenskar, varav ungefar hälften direkl
i produklion utomlands. Eftersom byggnadsföretagens verksamhet på
hemmamarknaden är begränsad är del vikligt och nödvändigl all svenska
byggnadsföretag ges möjlighet alt satsa på nya marknader ulomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt från ovanstående anser SBEF del därför angelägel all
byggnadsföretagen ges möjlighet att ta investeringsfond och investeringsreserv
i anspråk för kostnader som avser all främja svenskl byggande Ulomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
framlida lag om investeringsfonder och invesieringsreserver bör därför utformas
på sådant sätl alt avsatta medel får las i anspråk även för kosinader som avser
alt främja entreprenadtjänster i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag om oförändrade möjligheler all ta fondmedel i anspråk för anskaffande
av markanläggningar berörs av RSV, AO och länsstyrelsen i Kalmar län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kalmar län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskrivning
på markanläggningar medges för närvarande med 5 96 av 3/4 av markanläggningens
anskaffningskostnad. Anledningen till att endast 3/4 av'anläggningen är
avskrivningsbar är atl markens värde alltid anses öka vid invesiering i
markanläggning. När investeringsfond används för invesiering i markanläggningar
anses fonden dock i försia hand utnyttjad mot den inle avskrivningsbara delen
av markanläggningen. Detla innebär alt, i de fall investeringsfond utnyttjas,
hela markanläggningen blir avskriven. Della förfaringssätt slrider mot tanken
all markens värde alltid ökar vid investering i markanläggning. Dessulom gynnas
den kaiegori skattskyldiga som haft möjligheter alt avsätta medel lill
investeringsfond. Av dessa skäl bör enligl länsstyrelsens uppfattning regler
tillskapas av innebörd all medel som ianspräktagits ur investeringsfond endast
kan avskrivas mot den avskrivningsbara delen av kostnaden för markanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av RSV och AO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslår ingen ändring av nu gällande regler all anskaffning av begagnade
inventarier inte fårske med fondmedel liksom alt anskaffning från rörelseidkare
med vilken den skaltskyldige slår i väsenllig ekonomisk intressegemenskap
endasi får avse inventarier som tillverkats under beskattningsåret. Enligl
Lantbrukarnas skatledelegation kan del starkt ifrågasättas om dessa
begränsningar är sakligt motiverade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.12 Lagerinvesteringskonto</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inga
ändringar i reglerna om överföring av fondmedel lill lagerinvesteringskonlo
föreslås. Dessa regler tas endast upp av länsstyrelsen i Kronobergs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
§ 11 får investeringsfond las i anspråk för överföring till lagerinvesteringskonlo.
Denna möjlighet har visal sig värdefull när enskilda förelag fåu
likvidiletssvårigheler vid tillfälliga konjunktursvackor. Länsstyrelsen ifrågasätter
om inle tillstånd till en sådan överföring borde medges även om företaget inte
avser atl öka sin lagerhållning. Del måste vara otillfredsslällande för ell
företag med tillfälliga likvidiletssvårigheler atl samtidigt ha eU
riksbankskonto, som inte får användas eftersom investeringar eller lagerökning
inte förekommer. Länsstyrelsen föreslår all § 11 ändras så au riksbanksmedel
kan friställas vid tillfälliga likviditetskriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.13 Återföring
till beskattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag att nuvarande krav på effektiv beskattning av återförda fondmedel skall
slopas och atl det procentuella tillägget skall höjas från 10 96 lill 20 96
tillstyrks i allmänhel eller lämnas utan erinran. Länsstyrelserna i
Södermanlands och Göteborg och Bohus län framför dock kriiiska synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill här anmärka all del vid laxeringsarbelel framkommit atl förelag återfört
avsatta invesleringsfondsmedel till beskallning uteslutande för att utnyttja
ell förlustavdrag som eljest gått föriorat. Det finns således situationer där
de föreslagna sanktionerna lorde bli otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser all kravet på effektiv beskattning bör bibehållas. En motsvarande
beslämmelse finns i reglerna om avsättning lill investeringsfonderna för avyttrat
fartyg och förlorade inveniarie- och lagerlillgångar. Någon ändring belräffande
de sisinämnda slagen av fonder föreslår beredningen inle. Frågan om effektiv
beskallning vid återföring av investeringsfond har för övrigl varil föremål
för överväganden flera gånger och bland annat prövats i samband med att regler
om föriustuljämning infördes (prop. 1960:30). Även vid 1963 ärs översyn av
invesieringsfondsförordningen var frågan uppe (prop. 1963:159). Vid båda
tillfällena beslöts atl den effektiva beskauningen vid återbäring skulle
bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Jönköpings län tar särskilt upp frågan om sankiioner vid vissa fall av
överföring av investeringsfondsmedel lill lagerinvesteringskonlo. Länsstyrelsen
anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har blivit allt vanligare atl företag, för alt undgå det särskilda tillägget
med en tiondedel av återförda fondmedel, i stället för ett direkt återförande
begärt tillstånd att få överföra investeringsfond för rörelse lill lagerinvesteringskonlo.
Medel som avsatts till lagerinvesteringskonlo kan nämligen återföras utan att
företaget drabbas av något särskilt tillägg och detla gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>även
om det senare visar sig atl företaget inte handlat enligt de förutsättningar,
under vilka tillståndet lämnades. Om beredningens förslag att höja tillägget
från 10 lill 20 % genomförs kan del bli än vanligare med dylika kringgåenden.
För att förhindra sådana ifrågasätter vi om inle särskilt tillägg bör komma i
fråga även i fall där förutsätlningarna för tillstånd inle uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.14
Överföring av fonder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ökade möjligheter all överföra fonder mellan koncernföretag som beredningen
föreslagit tillstyrks eller lämnas ulan erinran uv det helt övervägande antalet
remissinslanser. Näringslivets skattedelegalion och Lantbrukarnas skattedelegalion
framför dock vissa kriiiska synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skaltedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande möjlighelerna all få tillstånd atl överföra fonder mellan
koncernförelag har utnyttjats i förhållandevis stor utsträckning. Möjlighelerna
är dock begränsade till överföring mellan moderförelag och dess helägda
dollerbolag. Vi har lidigare haft tillfälle att yttra oss över ett förslag lill
en väsenllig uividgning av kretsen. Detla skedde i vårt remissyttrande över
belänkandet "Medel för styrning av byggnadsverksamheten" (SOU
1970:33).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreiagsskaiteberedningen
anser all kretsen av bolag mellan vilka överföring skall kunna ske bör vidgas
till alt sammanfalla med den krets inom vilken ivångsinlösen enligl 14 kap. 9 §
aktiebolagslagen får göras. Beredningen betonar dock atl någon ovillkoriig
rält för bolag inom denna krets all verkställa överföringar inle skall
föreligga. Särskilt tillstånd erfordras och liksom hiltills skall överföringen
i princip komma i fråga endast om fondmedlen tas i anspråk för en angelägen
investering eller för all undvika alt medlen tvångsmässigt återförs till
beskattning, l. ex. på grund av avveckling av en rörelse. Beredningen
förutsätter också alt tillstånd endast kommer all ges i sådana fall dä
koncernbidrag med verkan i skallehänseende hade kunnai förekomma mellan bolagen
i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sisinämnda avseende vill vi hänvisa lill vad vi anfört rörande möjligheterna
all med skatlemässig verkan lämna koncernbidrag. I övrigl vill vi hänvisa lill
värt förut nämnda remissyttrande och föreslår all kretsen utvidgas på sätl som
skulle bli följden om förslagel i delta remissyllrande bifölls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreiagsskaiteberedningen
föreslår att investeringsfonder skall kunna överföras även från aktiebolag lill
ekonomiska föreningar liksom mellan aktiebolag som är helägda dollerbolag till
en ekonomisk förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tillstyrker detla förslag under förutsättning all aktiebolag och ekonomiska
föreningar blir beskattade efter samma skattesats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lanibrukarnas
skattedelegalion finner del naturligt all överföring av fonder inle enbart
skall kunna ske mellan aktiebolag utan också mellan ekonomisk förening och
aktiebolag. Enligt förbundel bör emellertid på samma sätt som dä fråga är om
koncern med enbart aktiebolag även indirekt ägande godtas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.15
Övriga frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
och flera länsstyrelser påpekaralt föreskrifterna i nuvarande lagstiftning om
alt riksbanken skall lämna uppgifter lill arbetsmarknadsstyrelsen och
länsslyrelsen om inbetalningar till och utbetalningar från konto för
investering saknas i förslagel till lag om allmänna investeringsfonder. Det
framhålls allmänl atl dessa uppgifier är nödvändiga för all erforderiig
kontroll skall kunna ulövas av myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
och några länsstyrelser lar upp en fråga som inle är reglerad i den nu gällande
lagen och inte heller i beredningens lagförslag, nämligen hur man skall förfara
med invesleringsfondsmedel vid konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagen om investeringsfonder för konjunkluruljämning finns inga bestämmelser om
hur man skall förfara med medel som avsatts lill investeringsfond för
konjunktumljämning i fall den skaUskyldige försätts i konkurs. Det torde inle
finnas någon möjlighet för konkursboet all återföra fondmedel lill beskallning,
eftersom konkursbo inle är skattesubjekt vid inkomstbeskattning. Fondmedel som
är insalta på spanat konto i riksbanken blir därför i princip lillgängliga för
konkursboet, om man bortser från den s. k. "fria sektorn", endast i
fall då regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen enligl 9 § 1 eller 3 mom.
lagen om investeringsfonder för konjunkluruljämning beslutat att
investeringsfond får las i anspråk. Beslut enligl 9 § 3 mom. lorde endasi
undantagsvis kunna meddelas beträffande konkursbo, eftersom investeringar
vanligen inte genomförs i konkurser. I realiteten blir därför fondmedel som
insatts på spärrat konto i riksbanken svåråtkomliga för elt konkursbo. Vad som
skall hända med sådana fondmedel efter avslutad konkurs är inte heller hell
klart. Beredningens förslag medför ingen ändring i förhällande till del
gällande räilsläg'fel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser, inte minsl i egenskap av centralmyndighet för administration av
exekutionsväsendet, att en lagreglering om vad som skall ske med fondmedel i
fall den skattskyldige försätts i konkurs är önskvärd. RSV anser alt denna
fräga-som även rör andra avsäilningsmeloder-bör bli föremål för särskild
ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som f n. är oreglerad och som inle tagits upp av beredningen är hur man
skall förfara med invesleringsfondsmedel vid konkurs. Konkursboet är inle
skattesubjekt och kan därför inle återföra medlen till beskattning. Inle heller
lorde medlen på del spärrade kontot kunna tas ul av konkursboet eftersom della
förutsätter beslul av regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen och konkursboet
knappast företar några investeringar. Länsslyrelsen anser alt det bör regleras
hur fondmedlen skall disponeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prakliken råder viss osäkerhet om hur på spärrkonto innestående medel skall
behandlas, om del bolag, som insatt medlen på spärrkontoi, försätts i konkurs.
Med nu gällande lagstiftning torde fonden inle kunna återföras lill beskaUning
vid konkurs. BeskaUning synes sålunda inle kunna ske fönän den förvärvskälla, i
vilken avsättningen skett, har avvecklats. I beredningens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
lill lag om allmänna investeringsfonder har inte gjorts någon ändring i detla
avseende. Enligl länsstyrelsens mening bör övervägas ett förfarande som
innebär, alt fonden - utan särskild framställning från t. ex. konkursförvaltares
sida - återförs lill beskallning hos konkursgäldenären vid laxeringen för det
beskattningsår under vilket bolagel försatts i konkurs. Med en sådan regel blir
beskattningseffekien oberoende av om konkursförvaltaren gjorl framställning om
aU medlen skall beskattas eller ej. 1 sammanhanget bör också närmare övervägas
de konkursrättsliga aspekterna av all fonden återförs lill beskattning hos
konkursgäldenären.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Göteborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
företag som avsau medel till investeringsfond för konjunktumljämning försätts
i konkurs, uppslår enligl nuvarande regler en oklar situation. Här i länet
finns ell prakiiski fall som illustrerar della. Elt större företag försattes
för ell anlal år sedan i konkurs. Konkursboet har begärt all få ut de medel som
finns innestående i riksbanken. Länsslyrelsen har vägrai medverka, efiersom
regler om återbetalning vid konkurs saknas i lagstiftningen. Besvär över
länsstyrelsens beslut har av regeringen lämnats utan bifall. En framställning
av vederbörande taxeringsintendent om återföring till beskallning genom
eftertaxering har avslagils av kammarrätten, med hänvisning lill atl konkursbo
inte utgör något skattesubjekt. De invesleringsfondsmedel, som en gång
inbetalats till riksbanken står således fortfarande kvar. Frågan om hur man bör
förfara vid konkurs har inle berörts av beredningen. Länsslyrelsen anser alt
frågan bör regleras i lagsiiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inte berört frågan om hur en investeringsfond skall behandlas i fall av
konkurs. Denna fråga har i det prakliska laxeringsarbetet vållai stora problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningen
för all en utbetalning frän invesleringskonto skall kunna medges är enligt 5 §
lagen om investeringsfonder för konjunkluruljämning antingen all fonden
återförts lill beskallning eller all företaget erhållit tillstånd atl la fonden
i anspråk för vissl ändamål. Vid återföring till beskallning i samband med
konkurs uppslår frägan under vilket beskattningsår della skall ske. Elt
konkursbo är nämligen enligt praxis inte skattskyldigt. Vidare föreligger
svårigheier atl avgöra om föriustavdrag - med hänsyn lill bestämmelserna i 3 §
3 st. föriusiuijämningsförordningen - kan medges vid återföring av
investeringsfond i samband med konkurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbördsulredningen
framlade redan år 1969 förslag om hur investeringsfond skulle kunna behandlas
i samband med konkurs men någon ny lagstiftning härom har inte kommil lill
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
länsstyrelsens mening bör i samdiga fall av återföring av investeringsfond
till beskallning de på riksbanken innestående investeringskonlo-medlen
överföras till etl särskilt skalteavräkningskonlo. Med en sådan åtgärd undviker
man att ifrågavarande medel blir tillgängliga för samlliga borgenärer, vilket
för anses stötande med hänsyn lill alt företaget tidigare erhållit en mot
avsättningen svarande skatlekredil. Borgenärerna kan inle rimligen ha någol att
erinra mot en dy lik ordning. Medel på avräkningskontol skall kunna las i
anspråk för den skall liksom de avgifter förelaget päföres i anledning av
återföring av investeringsfonden lill beskallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län ifrågasäller om register över invesleringsfon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>der
skall föras både hos arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen. Enligl
länsslyrelsen ärdel tillräckligt om arbelsmarknadsslyrelsen för registren och
årligen översänderen sammanställning lill länsslyrelsen. Liknande synpunkter
framförs av länsstyrelsen i Kronobergs län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Lag om allmän investeringsreserv (avsnitt 8.5.4 och 12.3) 4.1 Allmänna
synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag om rätt för jordbrukare saml rörelseidkare, ulom aktiebolag och
ekonomisk förening, all göra avdrag vid taxeringen för avsättning lill allmän
investeringsreserv lillslyrks i princip av näringslivels organisationer och
några slalliga myndigheler. Den övervägande delen av de statliga
remissinstanserna släller sig emellerlid avvisande till förslaget liksom LO och
TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
lillstyrks i huvudsak av följande remissinstanser, nämligen kammarrätten i
Göteborg, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Kristianstads och Örebro
län, SACO/SR, Lantbrukarnas skatledelegation. Svensk industriförening.
Näringslivets skattedelegation, SBEF, Svenska företagares liksförbund. Svenska
kommunförbundel, Svenska revisorsamfundel. Svenska uppfinnareföreningen.
Sveriges advokatsamfund, SHIO och Familjeföretagens förening.
Trädgårdsnäringens riksförbund och Slatens kulturråd. En minoritet av
länsstyrelserna i Stockholms (två ledamölei) och Jönköpings län (fem ledamöter)
samt i Svenska kommunförbundel (tio ledamöter)avstyrker dock förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte all likställa egenföreiagaren med den som bedriver sin verksamhei i
aktiebolagsform föreslår beredningen, som antytts ovan, atl en möjlighet öppnas
alt sälla av lill en allmän investeringsreseiv. Här är dock inle fräga om ell
stabiliseringspolitiskt instrument pä samma sätt som vad gäller investeringsfonderna.
Snarare rör det sig om en allmän konsoliderings- och resullaluijämningsreserv,
särskilt för den företagare som kontinuerligt investerar. Genom det snabba
avskrivningsförfarande man kan uppnå med metoden kan del dock antas atl den har
en invesleringsslimulerande effekl. Från lillväxtsynpunkt bör den således ha
fördelar. Ur en annan synvinkel däremoi inger förslaget betänkligheter. Del ger
ett beiydande merarbete för taxeringsmyndigheterna, som skall konlrollera all
medlen används för invesieringar. Samtidigt är del angelägel atl syslemet är så
smidigt som möjligl för företagarna. De formaliteter del skulle innebära med
ansökningar till någon myndighet för atl få la medlen i anspråk bör från den
utgångspunkten helst undvikas. Vid en samlad bedömning och särskilt med
beaktande av de incitament lill ökade invesieringar metoden innebär för de
mindre företagen har länsstyrelsen funnil sig böra tillstyrka förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl likställa egenföreiagare med aktiebolag föreslås en ny form av
invesleringsreserv för egenföreiagare. En fördel med syslemet är att avsätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
lill invesleringsreserv kan vara inyesieringsbefrämjande. Härigenom utgör
avsättningarna en värdefull slimulans för näringslivet och sysselsättningen.
Länsstyrelsen tillstyrker förslagel om allmän investeringsreserv. Beredningen
har föreslagit, att avsättning skall kunna göras med upp till 50 96 av den till
statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan före avsättningen
och före schablonavdrag för egenavgifter. I underiaget kommer sålunda alt ingå
såväl s. k. förelagarlön som de sociala avgifter, som belöper på denna lön.
Beredningen har inte lämnat någon motivering för denna skillnad i underlaget
för beräkning av avsättningen mellan aktiebolag och egenföreiagare. För aU nå
bällre överensslämmelse mellan de föreslagna reglema för avsättning lill allmän
investeringsfond och avsättning till allmän invesleringsreserv borde därför
såväl företagarlönen som de sociala avgifter, som belöper på denna, avräknas
vid bestämmandet av underlaget för beräkning av avsättning lill allmän
investeringsreserv. Detta skulle kunna göras på sä säll atl - i likhel med vad
som föreslagils av beredningen i förslag om lag om upphovsmannakonto -
inkomslen av förvärvskällan efter avsättning lill investeringsreserv inte fick
undersliga visst i lagtexten preciserat belopp. Della belopp borde i sin lur
vara anknutet till del s. k. basbeloppel och höjas i takt med delta. Kan någol
lägsta belopp inle preciseras i lagtexten, bör den föreslagna procentsatsen för
avsättning sänkas till förslagsvis 10-15 96 av del av beredningen föreslagna
underlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län tillstyrker förslagel i princip. Enligl länsslyrelsen bör dock
lagen utformas på samma sätt som skogskoniolagen. Härigenom skulle också
småföretag, som inte kan göra "avsättning i räkenskaperna", beredas
möjlighet all utnyttja fördelarna med skattefri avsättning lill allmän
invesleringsreserv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegation erinrar om atl förslaget liggeri linje med ett gammall
önskemål från lanlbrukarhåll och anser atl det bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels
skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsskatteberedningen
har under sin verksamhetstid varil förhållandevis starkt inriktad på atl söka
få likformiga regler mellan rörelse som bedrivs i bolagsform och rörelse som
bedrivs såsom enskild firma. Till slora delar har dessa strävanden lyckats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
beredningen nu föreslår alt enskilda företag liksom hittills skall vara
undantagna frän möjligheterna alt göra avsättning till investeringsfonder har
den av nyss angivna skäl ansett sig böra föreslå inrättandet av en allmän
invesleringsreserv för egenföreiagare. På så sätt skulle man få en resultaiuljämnande
effekl, av likartad karaklär som den fondsystemet erbjuder. Enligl förslaget
skall egenföreiagare kunna reservera 50 96 av sin inkomsi av
näringsverksamheten. Någon prövning av investeringsbehovet skall inte ske utan
reserveringsmöjligheten blir mer atl betrakta såsom en resultaiuljämnande
post, dock med den väsentliga begränsningen att medlen skall användas inom en
femårsperiod. Någon individuell ansökan för all få la medlen i anspråk krävs
inte. Användandet skall ske lill de ändamål som finns angivna i lagstiftningen
om investeringsfonder. Vissa smärre avvikelser föreligger emellertid. I motsats
lill vad som gäller invesleringsfondsinsätl-ningarna i riksbanken äravsäuningen
till allmän invesleringsreserv räntebärande men ä andra sidan skall hela det
avsatta beloppel insättas pä bankkonto.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har full förslåelse för önskemålen all söka jämställa egenföreiagare med bolag
då del gäller investeringsfondslagstiftningen. För atl tillgodose sådana
önskemål infördes år 1963 en särskild lagstiftning, avsedd all komma lill
användning då investeringsfonder inte utnyttjas eller inle kan ulnyltjas, och
utformad så atl den skulle ge molsvarande favörer i lågkonjunkturiägen.
Hiltills har denna lagsliftning dock aldrig tillämpats ulan i stället har vid
behov under lågkonjunkturer temporära lagar införts. Dessa har innehållit
beslämmelser om rätt lill särskilda investeringsavdrag med varierande belopp
för kostnader för anskaffning av maskiner och andra inventarier. Alllsedan 1975
har denna typ av stimulanser lill maskinanskaffningar under lågkonjunkturer
kompletterats med investeringsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår uppfattning bör för fysiska personer, vilkas inkomsi beskallas efleren
progressiv skala, lösningar för all påverka investeringsverksamheten och därmed
sysselsällningen i första hand sökas i en utvidgning och reformering av 1963
års lagstiftning. Man kan nämligen invända mol den föreslagna
investeringsreserven all den kan användas lika väl i högkonjunkturlägen som i
lågkonjunkturiägen. De stabiliseringspolitiska effekterna är inle så
framträdande. Om avsättningen skelt i ell högkonjunkturläge för all ernå
resullaluljämning kan den i och för sig las i anspråk i etl senare
konjunkturläge och därmed späda på högkonjunkturen. Enligt vår bedömning är
faran för all sädana investeringsreserver utnyttjas just under högkonjunkturer
ä andra sidan inle särskilt stor. Av naluriiga skäl kommer reserven all las t
ill beskattning då vinsterna är så låga som möjligl eller då renl av förluster
föreligger. Några negativa stabiliseringspoliliska effekler behöver i vart fall
inte befaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av fördelarna med en allmän investeringsreserv är atl en egenföreiagare, som
fäll hög vinsl ell år, inte av skalleskäl anser sig tvingad all lidigarelägga
investeringar. 1 stället kan han utnyttja avsättningsmöjligheten och H rådrum
för att planera hur avsättningen bäst skall användas inom femårsperioden. Della
bör på sikt ge effektivare invesieringar och bidra till all de förskjuts lill
lågkonjunkturer. Vi vill därför inle motsätla oss införandet av en allmän
invesleringsreserv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svensk
induslriförening:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser förslagel vara bra, men menar att kravet på 100 96 insättning på
bankkonto är alltför strängt. Mycket slora krav på hög lön och god likviditet
kommer att slällas på den enskilde företagaren, vilket säkerligen kommer att
kraftigt begränsa utnyttjandet av avsättningsmöjligheten. En uppmjukning av
kravet på insättning på bankkonto vore därför lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
föreiagares riksförbund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
välkomnar införandet av en rätt för egenföreiagare alt sälta av lill en allmän
invesleringsreserv. Härigenom tillskapas en möjlighet för egenföretagarna som
lidigare bara tillkommit aktiebolag och ekonomiska föreningar. Med kravet atl
hela avsättningsbeloppet skall betalas in på bankräkning blir avsäuningsrätlen
emellertid myckel svår att utnyttja. Kanske har reglerna för skogskonto
föresvävat beredningen. Skillnaden mellan avsättning till skogskonto och
avsättning till allmän investeringsreserv är emellertid, alt skogskonioavsätlningen
grundas på ett under beskattningsåret verkligen kontant uppburet belopp, medan
avsättning till allmän investeringsreserv skall grundas på vinsten i
förvärvskällan. Atl sådan vinsl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framkommit
behöver alls inle betyda atl företagaren i fråga har några nämnvärda likvida
medel i sin kassa, med vilka han kan göra bankinsättningen. Tvärtom har många
utredningar visat all de flesta egenföreiagare dras med mycket usel likviditet,
trots att de kanske deklarerar stora inkomster. Ell krav på au hela
avsättningsbeloppet sätts in på bank lär därför i många fall leda till att
vederbörande hellre lar beskattningen. Då behöver förelaget i alla fall inle
avtappas mer än på sin höjd 80-85 96 av beloppel i fråga. För Förbundet
framstår del som helt självklart att insättningskravei inte sätts högre än till
50 96 av avsatta beloppet. Detta korresponderar ocksä med vad som föreslås
gälla för aktiebolagens investeringsfonder. Maskin- och byggnadsinvesteringar
finansieras dessutom regelmässigt till minst hälften med lånat kapital. Ett
begränsat insättningskrav skulle leda till alt systemet med avsättning lill
allmän invesleringsreserv blev mera allmänt utnyttjat, vilket skulle innebära
att de enskilda företagarna kunde i siörre utsträckning än i dag med egna medel
finansiera invesieringar i maskiner och byggnader. En likviditeisreserv av
detla slag skulle även innebära en trygghetsfaktor för de anställda.
Avsäuningsliden föreslås begränsad lill Sär. 5 år är emellerlid en mycket kon tid
i ett företags historia. Investeringar i maskiner och byggnader sker i mindre
förelag inte sä särskilt ofta. Det är därför rimligt alt öppna en möjlighet
till föriängning av 5-årstiden till förslagsvis 10 år efter dispens från
riksskatteverket. En liknande dispensrätl finns belräffande avsättning lill
fartygsfond och den rätlen synes inte ha missbrukals eller medfört andra
nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
revisorsamfundel:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbyggnaden
av en allmän invesleringsreserv har slora likheter med reglerna för
investeringsfonder. En påtaglig skillnad ligger dock i storieken av
bankinbeialningen. Medan de förelag som kan avsätta medel till en allmän
investeringsfond har skyldighet all inbetala 50 procent av avsättningen till
konto för investering i riksbanken, måste hela det lill allmän invesleringsreserv
avsatta beloppel avsällas lill särskilt konto i affärs- eller annan bank. Med
hänsyn till de varierande marginalskatlesatser som gäller för egenföreiagare,
och då bankkontot i detla fall är räntebärande, kan kravet på avsättning
accepteras. SRS tillstyrker således aU särskild lagstiftning om allmän
investeringsreserv införes i enlighel med beredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringens
riksförbund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beredningens förslag lill reserveringssystem ges egenföretagarna vidgade möjligheter
lill långsiktig planering vad gäller investeringarna och resultalutjämning
mellan olika år. Man kommer t. ex. inle alt bli tvungen aU av skatteskal
lidigarelägga sina investeringar ell visst år med högre vinst utan man har
möjlighet atl få en i förhållande lill i dag mindre ryckig investeringsverksamhet.
Jämfört med investeringsfondssyslemet för aktiebolag och ekonomiska föreningar
föreligger emellertid en viklig skillnad. Ell aktiebolag eller en ekonomisk
förening föreslås få möjlighet all göra ett investerings-avdrag på 20 96, när
investeringsfond tas i anspråk för maskininvesleringar. Förbundet anser all
även egenföretagarna skall ha en motsvarande möjlighet. En strävan från
beredningens sida har ju varil att minska skillnaden i beskattningshänseende
mellan aktiebolag och enskilda företagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Följande
remissinstanser avstyrker förslagel eller föredrar annan lösning, nämligen RSV,
länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kronobergs,
Kalmar, Gotlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs.
Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleboigs, Väslernorriands,
Jämtlands samt Norrhoitcns län, LO. Sveriges fiskares riksförbund. Svenges
redovisningskonsulters förbund, TOR och TCO. En minoritet i RSV (en ledamol)
saml av länsstyrelserna i Södermanlands (fyra ledamöler), Östergötlands (sju
ledamöler), Kronobergs (sex ledamöter), Göleborgs och Bohus (sju ledamöter),
Värmlands (sju ledamöler). Väsiinaiiknids (sex ledamölei), Kopparbergs (sju
ledamöler). Gävleboigs (sex ledamöler), Väslernorriands (sex ledamölei) saml
Jämtlands län (sex ledamöler) tillstyrker dock förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
föreiagsskaiteberedningen innebär aktiebolags rält all göra avsättning lill
investeringsfond att dessa har siörre möjligheter än egenföreiagare, som saknar
denna räll, till resullaluljämning. Förslagel om allmänna invesieringsreserver
är avsett atl utjämna denna skillnad. Flera remissinslanser delar emellerlid
inte beredningens uppfattning alt verksamhet bedriven i aktiebolag för
närvarande skaliemässigl är gynnsammare än verksamhet bedriven som
egenföreiagare. Förslaget anses i stället innebära en favorise-ring av
egenförelagandet. De kritiska synpunkterna återges i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kategorin
egenföreiagare bör närmast jämställas med fömansaktiebolag och dess aktieägare.
En förutsättning för att aktiebolaget skall få göra avsättning lill
investeringsfond är all della redovisar vinsl. Överskottet i aktiebolaget las
normall ut i form av lön. En avsättning lill investeringsfonden fordrar ell
minskat löneuttag. Av återstående vinsl efter reducerat löneuttag kan enligl
beredningens förslag 50 96 i stället för som nu 40 96 avsättas lill
investeringsfonden. Den andra hälften kommer all beskallas i bolagel med ca 55
96. Vad som därefter återstår utgör beskattade vinstmedel i bolagel och drabbas
evenluelll av skall pä utdelning som beror av aktieägarens marginalskatt.
Dubbelbeskattningen vid utdelning eller i form av latent skatteskuld är det
pris aktiebolaget och dess delägare får belala för all kunna utnyttja
investeringsfondssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Baserna
för avsättning i de två systemen är inte hell likvärdiga. Delta kan
åskådliggöras med följande exempel. Aktiebolagets vinsl före aktieägarens
löneuttag uppgår lill 300 000 kr. Aktieägarens lön inklusive sociala kostnader
uppgår till 100 000 kr. Hälften av återstoden (300 000./. 100 000) 100 000 kan
avsättas till investeringsfonden. Egenföretagarens nettointäkt före schablonavdrag
för egenavgifter uppgår likaledes till 300 000 kr. Hälften härav eller 150 000
kr. kan avsättas lill investeringsreserven. Egenföretagarens avsättning
överstiger således aktiebolagels med 50 000 kr. Della förklaras av att
egenföreiagaren som underiag även får medräkna vad som motsvarar aktieägarens
lön inklusive sociala kosinader. Detla innebär all egenföreiagaren för en
gynnsammare slällning än aktiebolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsreservens
syfte bör också ses i samband med den av beredningen föreslagna
resultatuijämningsfonden. Egenföretagarens avsättning, som föreslås få uppgå
till 15 96 av nettointäkten före s. k. schablonavdrag för egenavgifter kommer
även atl inkludera vad som i fåmansaktiebolaget motsvarar dess överskott efter
aktieägarens löneuttag inklusive sociala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kosinader.
Redan denna utformning möjliggör en siörre konsolidering än vad som gäller för
fåmansaktiebolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsstyrelserna i Östergötlands och Kopparbergs län påpekar all i del
avsättningsgrundande beloppet medräknas den del som motsvarar aktieägares lön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
I Kronobergs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beskattningsreglerna
är numera prakiiski laget lika för alla företagsformer. En kvarstående skillnad
är emellertid atl egenföretagarna saknar aktiebolagens rält all göra
avsättning lill investeringsfond för konjunkluruljämning. Del kan därför
förefalla rimligt all som beredningen föreslär söka utjämna även denna
skillnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av en reservation från tre av beredningens ledamöler (sid. 641 O bör
man emellenid beakta alt egenföretagarna har en betydelsefull förmån som
bolagsägarna saknar. De förstnämnda kan nämligen göra egna kontant-uiiag från
verksamhelen som överstiger den deklarerade nettointäkten. De kan med andra ord
själva disponera över skatlekrediler avsedda för investeringar eller
likviditeisreserv i verksamhelen. Enligl länsstyrelsens mening är del tveksamt
om del för närvarande finns tillräckliga skäl att ulvidga kretsen av förelag
som får använda investeringsfond. Föruiom nämnda rättviseskäl bör beakias all
fondsystemet är komplicerat och därför i princip bör förbehållas företag med
viss investeringsvolym och med god konlorsorganisation. Skulle del i framliden
införas regler av låneförbudska-rakiär för exempelvis handelsbolagen kommer
frågan i etl annal läge. Då vore det emellerlid enklare att utvidga lagen om
allmänna investeringsfonder lill au omfatla även handelsbolagen. Det synes
alltför komplicerat all ha två parallella regelsyslem med i slort sell samma
syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Ålvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
till beredningens förslag är all man velat minska skillnaden i
beskattningshänseende mellan i försia hand aktiebolag och enskilda företagare.
Genom de lagändringar som skett under senare år har de olika företagsformerna i
ston sett likställts ur skatlesynpunkl. När del gäller aktiebolagens möjligheter
au avsätta till konjunklurinvesieringsfond bör della ses i sammanhang med den
dubbelbeskattning som aktiebolagen är underkastade. Vidare är den som driver
sin verksamhei i aktiebolagsform tvungen atl redovisa sina uttag som lön.
Egenföreiagaren är oförhindrad all uppvisa ell lägre skaliemässigl resullat än
vad han för egen del tagit ul ur verksamheten och är därför mer gynnad i fråga
om atl på elt lagenligt sätl uppskjuta beskattningen. Del är i och för sig
önskvärt alt lika villkor gäller för alla företagsformer. Viss skillnad
beroende pä olika juridiska former lorde dock vara ofrånkomlig. Del är
länsstyrelsens uppfattning all förslaget om allmän invesleringsreserv inte är
motiverat av likslällighetsskäl. Tvärtom synes förslagel innebära en
favorisering av egenförelagandet som företagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämilands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
argument för en allmän investeringsreserv för egenföreiagare är inle
övertygande. Redan med nu gällande lagsliftning är skillnaderna mellan
egenföretagarna och övriga förelagsformer praktiskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>taget
utjämnade. Aktiebolagens rätt till avsättning till investeringsfonder åberopas
men beredningen anför samlidigl all dubbelbeskattning kan sägas vara det pris
som ell aktiebolag får betala för all utnyttja investeringsfondssystemet. När
del gäller atl skjuta upp beskattningen till senare år är egenföreiagaren mera
gynnad. Han kan nedbringa det vid laxeringen redovisade resultatet under nivån
för uttag av medel från verksamheten lill privata uigifter genom ned- och
avskrivningar. Della gäller inte för aktiebolagsägaren efter införande av det
s. k. läneförbudel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allmän invesleringsreserv ger egenföretagarna möjligheler till permanenta
avsättningar för normala årliga invesieringar. Förslaget gynnar de
egenföreiagare som hargod lönsamhel och likviditet. Nyetablerade egenföreiagare
och egenföreiagare med dålig lönsamhet och likviditet erhåller inle några
särskilda fördelar genom förslagel. Konkurrensförhållandel mellan dessa grupper
kan komma atl påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO:</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
ansluler sig i denna fråga till den uppfattning, som redovisats i reservationer
av dels Boström m. fl. och dels Dahlström och Israelsson. Argumentet atl viss
överensslämmelse skulle skapas mellan aktiebolagen (med investeringsfonder) och
egenföreiagare är inle hållbart. Dessa avsättningar skulle få utnyttjas vid
valfri lidpunkt under en femårsperiod. Vidare föreligger för egenföreiagare
flera särregler som är gynnsamma för dessa vid jämförelse med aktiebolagen så
all en ytteriigare skallemässig förmån inle är befogad. 1 hög grad skulle den
föreslagna lagen bidra lill au upphäva årsbeskatlningsprincipen efter bärkraft,
som annars anses grundläggande för andra skattebetalare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TCO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beredningens förslag införs för egenföretagarna inle bara en allmän
uljämningsposl ulan man elimineraräven avskrivningsreglernas koppling lill
inventariernas ekonomiska och fysiska förslitning. Genom atl även låla
egenföreiagaren få inkludera hela rörelsens nettovinst i del avsällningsgmn-dande
beloppet för dessa också räkna med den del som molsvarar fämansak-lieägarens
lön. Delta är enligl TCO även del en hell oacceptabel och omotiverad favör för
egenföretagarna, i stället för vad som avses, likformig-hel i skattehänseende
mellan verksamheler drivna i olika juridiska former. TCO menar alt denna form
av generell reserveringsräll ocksä mäsie bedömas tillsammans med effeklerna av
den lönereservering på 20 procent som liksom den allmänna investeringsreserven
har rörelsens netto som bas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser framhåller all investeringsreserverna i första hand kommer att
fungera som etl resultaiuljämnande medel och inle i invesle-ringsbefrämjande
syfte. Några av dessa remissinslanser utvecklar grunderna för sin ståndpunkt
mer ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har med förslagel lill allmän invesleringsreserv velat eftersträva neutralitet
mellan olika förelagsformer. RSV äremellertid av flera skäl starkt kritiskt
inställt till delta förslag och förslagel om upphovsmannakonto. Dessa förslag
synes inte särskilt väl underbyggda. Det kan diskuteras om ett så pass
genomgripande förslag, som det om allmän invesleringsreserv, bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>f</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genomföras
innan 1974 års bolagskommilié slutfört sill arbeie. Därefter kan det föreligga
slarka skäl för all söka finna enhetliga regler på områdei för egenföreiagare
och i annan associationsform bedriven mindre omfattande verksamhet. Förslag av
denna karaktär har vidare ofta smittoeffekter och utlöser kompensationskrav.
Vissa kategorier av egenföreiagare som regelmässigt har är från år
ungefärligen likvärdiga investeringsbehov synes nämligen kunna använda den
allmänna investeringsreserven i renl resultat-utjämnande syfte. Det kan nämnas
alt möjligheten lill inkomstutjämning kan vara betydelsefull även i fråga om
möjligheten alt få sociala bidrag, såsom bostadsbidrag. Härmed blir
neulralilelskravet också i förhållandena till löntagarna vikligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser alt beredningen inle tillräckligt ingående behandlat avsiklen med della
förslag. De konjunkiurpolitiska effeklerna av alt allmän investeringsreserv
disponeras fritt borde ha belysts närmare. RSV har intrycket att man här mera
velat tillskapa en allmän reserveringsmöjlighet för egenföreiagare än etl
styrmedel för investeringsviljan bland egenföretagarna. I så fall mäsle
förslagel ses i samband med förslaget om all egenföreiagare skall få reservera
bl. a. 15 % av egen inkomsi. RSV vill ifrågasätta om ell permanent och
generellt verkande system för invesieringsslimulans av den föreslagna lypen är
läm.plig. Att investeringsfondssyslemet med dess tillståndsprövning fungerar
väl för de siörre förelagen, behöver inle betyda all en förgrovad variant av
syslemel med endasi en efterhandsprövning av den gjorda investeringen är
lämplig all införa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
vill ifrågasätta om inte ell system med invesleringsreserv för egenföreiagare
åtminstone borde begränsas till atl omfatla de skallskyldiga som p. g. a.
lidigare erfarenheler eller eljest kan dokumentera ett framtida
investeringsbehov. Risken är annars all avsättningsmöjligheten utnyttjas ulan
atl något egentligt behov föreligger och att en myckel på rent skattetänkande
gmndad investeringsverksamhet blir följden. Del höga exlra tillägget kan här
också verka i samma riklning. Å andra sidan måste framhållas atl jusl del
förhållandel att tillägget satts så högl bör kunna avskräcka de skattskyldiga
frän onödiga avsättningar. RSV anser dock att förslaget atl upp lill halva
nelioiniäkien skall kunna avsällas lill invesleringsreserv är alltför
generöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
menar också atl konlrollfrågorna i sammanhanget måste behandlas mer ingående än
som skett i belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna nya reserveringsmöjligheten i fråga om lönekostnader lorde om den
genomförs öka avsättningsmöjligheterna för många egenföreiagare. Man bör
avvakta erfarenhetema härav innan ytteriigare generella reserveringsmöjligheler
övervägs för denna kaiegori skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
avstyrker sammanfattningsvis förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har ansett att syslem med allmän investeringsreserv kan vara investeringsbefrämjande.
Med den utformning som systemet givits ifrågasätter länsslyrelsen om inle
reserven huvudsakligen kommer att användas för löpande normala investeringar i
verksamheten efiersom regler, tillståndsprövning för användning m. m. av den
typ som gäller för investeringsfonderna saknas. Genom avsaknad av närmare
regler för investeringsreserven</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>uppkommer
en väsentlig olikhet i lörhållande lill investeringsfonderna, vilka<br>
kan användas som styrmedel.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
anför som skäl till införande av allmän investeringsreserv bl. a. att
skillnaden mellan i första hand aktiebolag och enskild företagare minskar i
beskattningshänseende. Förslaget till regler om allmän investeringsreserv har
även stor likhet med föreslagna regler för allmän investeringsfond.
Beredningens uppfattning att investeringsreserven ger ökade möjligheter till
resultatutjämning för egenföreiagare delas av länsstyrelsen. Däremot
ifrågasätts i vilken utsträckning delta invesieringssysiem ar investeringsbefrämjande.
1 princip föreligger endast en enda begränsning i liden mellan avsättningen och
ianspräklagande. Den beslår i all medlen ska stå inne på bank under fyra
månaders tid. En enkel investeringsplanering ger flertalet egenföreiagare
möjlighet alt via avsättningar till allmän investeringsreserv påföljande
räkenskapsår erhålla direklavskrivning på ny-, till- och ombyggnader av
fastighet och inköp av inventarier. 1 principsamma resultat kan även erhållas
genom all införa fri avskrivning på nedlagda ny-, till och ombyggnadskostnader
och på anskaffning av nya inventarier. För egenföreiagaren kommer allmän
invesleringsreserv primärt alt framstå som en möjlighet lill resuliatreglering
och sekundärt som ell system som är investeringsbefrämjande. Enligl
länsstyrelsens uppfattning kan en dylik användning inle ha varit beredningens
mening, eftersom såväl föreslagna regler för lagerreservering och avsättning
till fond baserad på lönerna får anses täcka del behov av konsolidering som är
nödvändigt för egenföreiagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Hallands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelel
med kontroll av all reglerna tillämpas rikligt och all avsalta medel
ianspråktas för rätt ändamål får inle underskattas. Här är dock fråga om
företag, som naturiigen fär antas ha sämre kvalitet på redovisningen och sämre
iniernkoniroll av intäkter och kostnader än de aktiebolag, som i dagens läge
utnyttjar investeringsfondsinstitutet. Än allvariigare är emellerlid atl regler
om en allmän investeringsreserv inle synes leda lill materiell rättvisa vare
sig mellan olika egenföreiagare eller gentemot andra företagsformer. Genom en
allmän investeringsreserv blir det i praktiken fri resuliatreglering i
egenföretagen mellan olika beskattningsår. Alla nybyggnader kommer att kunna
skrivas av omedelbart och reglema om värdeminskningsavdrag för byggnader blir
ulan verkan för förelag som bygger nytt. Detla sker ulan att samhället genom
berörda myndigheter - regeringen eller AMS - får pröva angelägenheten eller
lämpligheten i liden av nybyggnaden. Företag som äger äldre byggnader eller
förvärvar fastighel med färdiga byggnader kommer i ell relativt sett sämre
läge. Förståndigt utnyttjade får de föreslagna reglerna om allmän
invesleringsreserv anses vara förmånligare än reglerna om investeringsfonder.
Detla kan inte anses vara rimligt med tanke på alt investeringsfonderna ju i
hög grad är elt instrument för samhällsekonomisk planering. Det kan invändas,
att reglema om allmän investeringsreserv är mindre förmånliga än reglerna om
investeringsfond ur den synpunkten all hela det avsatta beloppet skall sättas
in på bank. Insättningen äremellertid - i motsats till insättning på
invesleringskonto i riksbanken - räntebärande. Vidare bestämmer företagen själv
när medlen skall las i anspråk. Med en god skatteplanering kan detla ske mycket
kort lid efter avsättningen. Nackdelar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>na
med 100 96-ig insättning på bankkonto är alltså i slor utsträckning skenbara.
Det kan slulligen ifrågasättas om regler om allmän investeringsreserv skulle
ha så stor betydelse om övriga regler för resultatreglering ändras på av
beredningen föreslaget sätl. Reglerna skulle då i onödan komplicera, och luckra
upp, ell redan nog så invecklat beskattningssyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
ansluler sig till de grundtankar som ligger bakom förslaget. Om den allmänna
investeringsreserven ska fungera i investeringsbefrämjande syfte på det sätl
som ulgör moliv för förslaget om allmänna investeringsfonder bör dock
bestämmelserna enligt länsstyrelsens uppfattning uiformas på elt annat sätl. Sä
som förslaget är finns risk för atl investeringsreserven kommer atl fungera
främst för resultalutjämning och direklavskrivning på nyinvesteringar och
mindre som ett led i långsiktig investeringsplanering. Föreslagna regler om
lagernedskrivning och avsättning lill resultatuijämningsfond med
lönekostnaderna som bas bör vara tillräckliga för resultatutjämning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkler framförs av länsstyrelserna i Södermanlands. Gollands, Malmöhus,
Ålvsborgs. Skaraboigs och Västmanlands län saml av TOR och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa av de
remissinstanser som avstyrker förslaget, nämligen länsstyrelserna I Kalmar,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs, Värmlands och Gävleboigs
län saml Sveiiges redovisningskonsuliers förbund, förordar att egenföretagarna
i stället inordnas i investeringsfondssyslemet. Länsslyrelserna i Malmöhus och
Hallands län utvecklar skälen för delta mer uiföriigi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
anser alt införandet av möjligheten all avsätta lill en allmän
invesleringsreserv skulle vara ägnat atl utjämna skillnaderna i
beskaunings-hänseende mellan enskilda företagare och aktiebolag. Länsslyrelsen
anser inte all den föreslagna ulformningen av lagstiftningen uppfyller en sädan
målsättning. Länsstyrelsen har å andra sidan ingenling att erinra mot att
existerande skillnader utjämnas. Detla skulle i nu aktuellt avseende kunna ske
på så sätt all egenföretagarna infogas i investeringsfondssyslemet. Därmed
skulle de komma i åtnjutande av de förmåner som denna lagstiftning medför
samtidigt som de - i likhet med aktiebolagen - får accepiera all föremålet och
tidpunkten för en viss invesiering, finansierad hell eller delvis med
skattekrediter, bedömes även med beaktande av samhällelig angelägenhetsgrad.
Argumenten mol ell sådani system synes mest beslå av den av beredningen
framförda åsikten all fräga skulle bli om "mycket beiydande
merarbete" (sid. 451) för egenföreiagare och myndigheler. Länsslyrelsen
anser inle denna argumentering hållbar. Införandel av en hell ny möjlighet lill
resuliatreglering måste i sig medföra merarbete. Anses individuell
tillståndsgivning vara befogad när del gäller företag som bedrives i aktiebolagsform
eller som ekonomiska föreningar synes så vara fallel även för andra kategorier
av företagare. För egenföretagarna kan under alla omständigheter ell visst
merarbete inle undvikas; särskilda blankeller måste ifyllas, medel skall
insättas på bankkonto etc. Delta måste emellerlid sältas i relation lill den
nytillkomna avsäuningsmöjlighetens värde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan emellerlid finnas anledning alt undersöka möjligheten all inom
invesleringsfondssysiemets ram åsiadkomma en decentralisering av
beslutsfattandet vid meddelande av tillstånd för egenföreiagare all la fond i
anspråk, ävensom all i övrigl för dessa företagare göra vissa avvikelser i
förenklande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
konirollsynpunkier talar för ett system med individuell tillståndsgivning. Del
kan inle bortses från all den föreslagna lagen kan inbjuda lill missbruk.
Lagstiftaren har etl myckel slort ansvar för alt skattelagstiftningen inte får
en sådan ulformning som möjliggör atl medel, som delvis består av
skatlekrediler, på etl lättvindigt sätl kan disponeras för inte avsedda
ändamål. Beredningens förslag inger vissa betänkligheter i detta hänseende.
Enligl förslagel kan insatta medel ullagas fyra månader efter insältningsdagen.
Kontrollen av medlens användning kommer alt ske först sedan viss - ibland
avsevärd - lid förflutit frän tidpunkten för uttaget. Lagsiiftningen måste utformas
även med beakiande av sådana skattskyldiga som har iniresse av atl utnyttja en
nytillkommen beslämmelse i skalleundandragande syfte. Även om dessa utgör bara
ett litet fåtal får vetskapen om deras handlande ofta slor spridning i
massmedia och bidrar lill alt minska respekten för skallelagstiftningen
samlidigl som den allmänna skaltemoralen undergrävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Hallands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
vill emellerlid tillstyrka all egenföretagarna på annal säll för möjlighet lill
fondavsättning for investering om nu sådana behov verkligen föreligger. Detla
bör då ske på så sätt att investeringsfondsinstitutel utvidgas till att avse
också fysiska personer. Samma regler belräffande avsättning och ianspräklagande
av fondmedel bör då gälla som för aktiebolagen. Insättning på räntelösl konto i
riksbanken fär dock med anledning av de olika skattesatserna för aktiebolag och
fysiska personer ske efter annan procentsats, förslagsvis med 75 96 av
avsättningens belopp. Individuell tillståndsgivning för ianspräklagande i den
utökade kretsen av fondinnehavare kommer naturiiglvis att innebära merarbete
för lillståndsgivande myndigheler. Delta synes dock vara en ofrånkomlig
olägenhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm föreslår all reglerom tillståndsgivning införs för allmänna investeringsreserver,
t. ex. på sä sätl atl länsarbetsnämnd Hr meddela beslut om rätt lill uttag frän
allmänl invesleringskonto. Sådani beslul börda grundas på överväganden av den
innebörd som är aktuell närdet gäller att medge ianspräklagande av investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gotlands län har ingen principiell invändning mot alt möjligheter skapas även
för andra skattskyldiga än aktiebolag all avsätta medel till framtida
invesieringar, men enligt länsslyrelsen skulle en enhetlig lagstiftning som
gäller alla kategorier skattesubjekt bäitre än beredningens förslag tillgodose
de syften som i detta avseende uppställts i direktiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Norrbottens län anser att möjligheten alt skapa en sådan enhellig
lagsliftning bör ulredas närmare. Liknande synpunkler anförs av länsstyrelsen i
Västmanlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
fiskares riksförbund framhåller all av de av beredningen diskuterade sätten
atl öka möjligheterna lill resultalutjämning för egenföreiagare är
inkomslfördelningskonlo av typ skogskonto det som är bäst lämpat för fisket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
sådani konto skulle kunna ge fisket möjlighet atl under några år bygga upp en
reserv, som är disponibel för investeringar och reparationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Lagens tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
all avdrag för avsättning lill allmän invesleringsreserv skall fö göras endasi
av fysisk person som har inkomsi av jordbruksfastighet eller rörelse är föremål
för särskilda påpekanden från några remissinslanser. Även regeln au - ifråga om
handelsbolag - avsättningen skall beräknas för bolaget kommenteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dödsbo
äger enligt lagtexten inte räll au göra avsäuning till allmän
invesleringsreserv, Enligl 53 § KL anses dock dödsbo som handelsbolag i
beskattningshänseende sedan ell vissl anlal är förflutit från det är dödsfallet
inträffade och under förutsättning tillika atl boel redovisar inkomsi eller
förmögenhet av viss sloriek, Elt dödsbo kan bedriva rörelse och del förefaller
märkligt att avdrag för avsättning skall kunna medges försl sedan dödsboet kommil
att betraktas som handelsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om handelsbolagens avsättningsmöjligheter är svårförståeliga. Avdragei skall
enligl 1 § beräknas för bolaget. Enligt 3 § Hr avdrag inle åtnjutas med siörre
belopp än hälften av den vid taxeringen lill statlig inkomstskatt beräknade
inkomslen av förvärvskällan. Nu ärdel emellerlid så alt handelsbolaget ej
självt beskallas för sin inkomsi utan beskattningen sker hos delägarna. För
handelsbolaget som sådani bestämmes inte "den till statlig inkomstskatt
beräknade inkomslen". Anlag all det finns tvä delägare i ett handelsbolag.
Vinsten för handelsbolaget uppgår lill 100 000 kr. Utgår man från
handelsbolagets driftsresultat skulle maximal avsättning bli 50 000 kr.
Emellertid förutsäits alt den ene delägaren gjort vissa resor för bolagels
räkning och härför haft kostnader om 10 000 kr. för vilka avdrag yrkas i
deklarationen från den på honom eljesl belöpande andelen av handelsbolagets
vinsl. Den vid taxeringen lill statlig inkomstskatt beräknade inkomslen av
förvärvskällan före avsättningen för de båda delägarna uppgår till 90 000 kr.
Utgår man från sådan beräkningsgrund blir maximal avsättning 45 000 kr. Vad
ovan sagts belyser svårigheterna att utifrån föreslagen lagtext beräkna möjlig
avsättning för ett rättssubjekt som ej beskattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ siadgar atl skallskyldig som erhållit avdrag för avsättning lill allmän
invesleringsreserv i sin självdeklaration varje år skall lämna uppgift om
storieken vid beskattningsårets utgång av "hans tillgodohavande pä invesleringskonioi".
Detta måste beiyda att varje delägare i handels- eller kommanditbolag hareti
individuellt konto och all medlen inte skall inbetalas på konto tillhörigt
handelsbolaget, som ju inle är skattskyldigt. Fråga uppkommer då om
"lägslabeloppel" enligl 3 § på 10 000 kr. gäller handelsbolaget som
sådant eller varje delägare. Om beloppsgränsen gäller handelsbolaget kan på
delägarkonlona således vissl beskattningsår insättas och ullagas mindre belopp
än 10 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lanibrukarnas
skalledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
förslagel formulerats föreligger rätt lill avsättning enbart för fysiska
personer. Detla torde medföra all i fråga om dödsbo får avsättning till allmän
invesleringsreserv göras för dödsfallsårei. Vidare lorde avsättning få göras av
dödsbo på vilkei reglerna om handelsbolag skall lillämpas. Däremot är dödsboet
under mellantiden förhindrat göra sädan avsättning. Enligl delegationens
uppfattning kan detla förhållande ej godtas. Beredningen har över huvud laget
alltför snävt begränsal kretsen av skattskyldiga som får använda sig av
investeringsreserv. För all uppnå neutralitet mellan olika företagsformer bör
möjligheten till avsättning stå öppen för i landel hemmahörande skattskyldiga
utom aktiebolag, ekonomiska föreningar och svenska sparbanker. Härigenom
skulle allmänna investeringsreserven stå öppen för skattskyldiga som inle kan
använda sig av allmän investeringsfond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte delegationens förslag godtas bör i vart fall beredningens förslag ändras
så alt inle ell dödsfall skall medföra atl avsättning omöjliggörs. Detta kan
ske genom alt 1 § försia stycket inleds "Fysisk person och dödsbo ..
." och all andra meningen i 1 § andra stycket ges följande lydelse:
"Avdrag medges dock endasi för avsättning i handelsbolag vari andel ägs av
här i riket bosall fysisk person eller dödsbo efter sådan person".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresfaslighelsägare
är enligl 1 § bokföringslagen bokföringsskyldig om uthyrningen omfattar flera
än tvä lägenheter. Om inkomslen för hyresfaslighelsägare även skaliemässigl ska
redovisas enligl bokföringsmässiga grunder - förutsätter ändringar i
kommunalskaltelagen enligl förslag som lämnats i annal sammanhang - bör
möjlighelerna undersökas all även låla bokföringsmässiga hyresfastighetsägare
få tillämpa bestämmelserna om allmän invesleringsreserv i stället för nuvarande
beslämmelser om fördelning av reparaiionsavdrag på tre är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sveiiges fastighetsägareförbund anser all ägare av hyresfastigheter skall
likställas med övriga näringsidkare i fråga om räll all göra avsättning till
allmän investeringsreserv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3
Förhållandet tili andra former av resultatutjämning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag alt avdrag för avsättning lill allmän invesleringsreserv inle skall få
göras jämsides med uppskov för insättning på upphovsmannakonlo eller
skogskonto godtas av samlliga remissinslanser ulom tvä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
kulturråd anser all avsättning lill allmän invesleringsreserv skall slå öppen
ocksä för upphovsmän som vid beskattningsårets utgång har medel insalta på
upphovsmannakonto.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslår all avsättning till invesleringsreserv inte skall få göras i samma
förvärvskälla och för samma beskaUningsår som insäuning görs på skogskonto.
Någol skäl lill denna begränsning finns inte. De bägge slagen av avsäuning fyller
helt skilda behov hos näringsidkaren. Delegationen anser inte all den som elt
vissl år försålt skog skall vara tvungen all välja mellan all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>■ '</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>få
avkastningen av många års tillväxt fördelad på några år och möjligheten atl med
verkan vid beskattningen planera inför investeringar några år framåt i liden.
Dock måste regleras hur avsättningarna skall förhålla sig lill varandra. Enligt
gällande regler för skogskontoavsättning får resultatet nedbringas lill O genom
avsättningen. För alt ingen ändring skall ske härvidlag bör föreskrivas all
avsättning lill allmän investeringsreserv skall avräknas före
skogskonto-avsältning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Beräkning av avdragsbeloppets storlek</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
atl avdrag för avsättning till allmän investeringsreserv skall kunna medges med
högst hälften av nettointäkten av förvärvskällan före avsättning m. m. lämnas
ulan erinran av flertalet remissinslanser. Från några håll framförs dock
invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsättningen
till allmän invesleringsreserv ska på samma säll som för allmän
investeringsfond baseras på årsvinsten (nettovinsten enligt resultaträkningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
underiaget för avsättningen får inte medräknas inkomster och utgifter som ska
beskallas i andra inkomstslag än rörelse och jordbruk. Om man som beredningen
föreslagit baserar avsättningen på den taxerade nettointäkten kommer ändring av
bokslut alltid all aklualiseras då taxeringsnämnden ändrar inkomsten av
förvärvskällan, vilket skulle medföra avsevärt merarbete för såväl förelagaren
som skattemyndighetema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Gävleborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslagel begränsas avsältningsrätien lill 50 96 av förvärvskällans
nettointäkt. Länsslyrelsen ifrågasätter om inle därjämte avdragei bör begränsas
så att inkomsten av förvärvskällan efter avsättningen inle understiger visst
lägsta belopp, som förslagsvis kan anknytas lill basbeloppel. Länsstyrelsen
hyser nämligen slarka betänkligheter mot atl tillskapa en lag, som i hög grad
kommer att komplicera deklarations- och laxeringsarbelel. Genom den föreslagna
ytterligare spärren skulle antalel företag, som kan begagna sig av
avdragsrätlen begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör klariäggas på vilket underiag schablonavdrag sedan skall beräknas. Ändring
bör ske i punkl 2 a av anvisningarna lill 22 § KL jämförd med punkt 9 a av
anvisningarna till 29 § KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
regel bör föras in som förhindrar all enligl 8 § återbetalda medel ånyo kan
läggas lill grund för avsättning. Detsamma gäller det 30-procenliga tillägget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
liksförsäkringsverkets mening bör del av lagtexten framgå om även avstämningen
av schablonavdragen skall ligga utanför inkomstberäkningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Insättning på allmänt investeringskonto</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag om alt insättning på konto för allmän investeringsreserv skall ha
skett senast den dag då den skatiskyldige skall avge självdeklaration för det
beskattningsår avsättningen avser har föranlett ell par påpekanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RS-projektet
har föreslagil bl.a. ändring av 34 § 2 mom. TL. Förslagel innebär bl. a. alt
revisionsbyråer kan få anstånd för sina klienter enligt särskild tidsplan.
Samtliga på tidsplanen upptagna skattskyldiga anses då ha anstånd lill
tidsplanens sista dag. Sådani anstånd kan bli förmånligare än individuellt
anstånd. Del kan diskuteras om inte senasle inbetalningsdag i stället bör
fixeras lill en viss dag gällande för samtliga berörda skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
länsstyrelsen i Östergötlands län bör på samma sätl som föreslagils lör allmän
investeringsfond för sen inbetalning lill bank godtas och särskild avgift ulgå
i sådana fall. Avgiften bör bestämmas lill två procenl om inbetalning skett
högst en månad för sent och lill fyra procent om inbetalning skelt mer än en
månad men mindre än två månader för sent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.6
Ianspråklagandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag rörande de ändamål för vilka investeringsreserven skall få användas
kommenteras av ell stort anlal remissinstanser. Flera remissinslanser framför
kritik mot alt allmän investeringsreserv skall kunna tas i anspråk för
kostnader för arbeten pä jordbrukares bosiadsfastighet. De kritiska
synpunkterna kan återges enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagit, all allmän invesleringsreserv bl. a. skall kunna användas för
kosinader för ny-, lill- eller ombyggnad på sädan här i rikel belägen byggnad,
som inle utgör lagertillgång. Av bl.a. konlrollskäl skall reserven inte få
utnytljas för bidrag till uppförande av bostad e. d. för arbetstagare. De
föreslagna reglerna innebär en väsentlig skillnad i behandlingen av
rörelseidkare och jordbrukare. Om en rörelseidkare använder del av egen
fastighet i rörelsen, kommer endast den del av fastigheten, som faktiskt
utnyttjas i rörelsen au redovisas i förvärvskällan rörelse. Den del av
fastigheten, som används som egen bostad, kommer däremot att redovisas som
inkomst av annan fastighet. Då de föreslagna reglerna om avsäuning till allmän
investeringsreserv endasi gäller inkomsi av rörelse och inkomsi av
jordbruksfastighet, kommer den del av fastigheten, som används av
rörelseidkaren som egen bostad, inte all beröras av avsättningsreglerna. För
jordbrukaren ingår emellertid även bostadsbyggnaden som anläggningstillgång i
del av honom bedrivna jordbruket. Till följd härav kan till investeringsreserven
avsatla medel användas för omedelbar avskrivning av kostnader för ny-, lill-
eller ombyggnad av bosladsfastighelen. Beredningen har inte analyserat dessa
effekler av sitt förslag. Däremoi har den angivit, all viss ledning för
utarbetandet av lagstiftningen om allmän invesleringsreserv har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hämtats
i 1974 års tillfälliga lagsliftning om insättning på invesleringskonto för
skog. Länsstyrelserna är lillståndsmyndighet för ärenden angående
ianspräklagande av medel insatta pä invesleringskonto för skog. Del framgår
inte av betänkandet om ulredningen gjort någon uppföljning av erfarenheterna
av 1974 ärs lagstiftning. De flesta länsstyrelser torde emellertid ha handlagt
ärenden där medel avsatta lill investeringskonto för skog har fått användas för
ny-, lill- eller ombyggnad av bostadsbyggnad på jordbruksfastighet. Effeklen
lorde bli densamma med den av beredningen föreslagna investeringsreserven. Mot
bakgrund av all rörelseidkares och jordbrukares bostad skattemässigt behandlas
olika får beredningens förslag anmärkningsvärda konsekvenser. 1 sammanhanget
bör nämnas alt vinsten med att utnyttja investeringsreserven för ny-, till-
eller ombyggnad på bostadsbyggnad kommer att vara betydande. Bostadsbyggnader
avskrivs normalt med 1,5 96 per är, vilket innebär en beräknad livslängd av
cirka 67 år. Nuvärdet av framlida förlorade värdeminskningsavdrag kommer därför
även vid en låg kalkylränla all vara myckel lågt jämföri med de medel som tas i
anspråk från investeringsreserven. Med hänsyn till vad som framförts finner
länsslyrelsen alt frågan bör bli föremål för ytterligare överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efiersom
mangårdsbyggnad i förvärvskällan jordbruksfasiighei ulgör driftsbyggnad, skulle
de nya bestämmelserna ge ägare av jordbruksfasiighei räll atl använda
reserveringen lill kosinader för ny-, till- eller ombyggnad av egen bostad. En
rörelseidkares familjebostad betraktas däremoi inle som rörelsefastighel ulan
anses hänföriig till förvärvskällan annan fastighet. Rörel.seidkaren har därför
inte någon möjlighet alt disponera investeringsreserven vare sig för
reparationskostnader eller kostnader för ny-, till- eller ombyggnad av
fastighet som han själv bebor. Med hänsyn lill denna olikhet ch lill förslaget
i bosladsbeskatiningskommilléns slulbelänkande (SOU 1976:11) ifrågasätter
länsslyrelsen om inle sädana byggnader på jordbmksfastighel som ulgör bostad
ät ägare eller brukare bör undantas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Värmlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär exempelvis alt en jordbrukare genom den allmänna investeringsreserven
kan få direkl avdrag för uppförande av en ny bostadsbyggnad eller för ombyggnad
av bostaden. Del bör nämnas all reglerna för beskallning av bostaden redan nu
måste anses förmånligare för jordbrukama än för villaägarna samtidigt som
villaägarna åtnjuter skatteförmåner om man jämför dem med de personer som
innehar bostad med bostadsrätt eller hyresrätt. Villaägarnas ränteavdrag
kritiseras som bekant i skalledebatlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle knappast vara möjligt att framlägga förslag om avsevärda förmåner lill
villaägarna i förhållande till dem som har bostadsrätt eller hyresrätt. Det ler
sig då svårmoliveral alt införa utomordentligt stora ytteriigare förmåner för
en grupp vars boende redan nu är mer skaliemässigl gynnat än någon annan
grupps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkler framförs av länsstyrelserna i Uppsala, Jönköpings, Gotlands,
Ålvsborgs, Skaraborgs, Örebro, Gävleborgs. Väslernorriands, Jämtlands,
Väsleibotiens och Norrbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län anser au invesleringsreserv inte heller skall fö</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>las
i anspråk för kosinader för arbeten pä fastigheter som används för
fritidsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SBEF bör de ändamål för vilka invesleringsreserv får las i anspråk ändras i ell
par avseenden. Föreningen påpekar försi all invesleringsreserv enligl
lagförslaget inte får tas i anspråk för arbeten pä byggnad som utgör
lagertillgång och fortsätter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
passus finns även i 11 § i 1955 års lag om investeringsfonder för
konjunkluruljämning. Bakgrunden till passusen framgår av
investerings-fondsulredningens promemoria den 9 juli 1962 med förslag lill
ändringar i 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkluruljämning.
Inves-leringsfondsuiredningen framhåller nämligen atl dä investeringsfond las i
anspråk för byggnadsändamäl skall fråga vara om byggnader, som används för
stadigvarande bruk i rörelse. Sålunda sägs att fonden inte skall få användas i
fråga om byggnader som byggnadsföretag uppför för försäljning. Utredningens
förslag kom även lill uttryck i lagtexten genom atl lokulionen " ..., som
inie ulgör lagertillgäng . .." infördes i lagtexten. Lagtextens
ulformning, som återkommer i förslagel lill lag om allmänna investeringsfonder,
innebär emellerlid ocksä att byggnadsföretagen är mer eller mindre förhindrade
atl använda fonderna för invesieringar i fastigheter som användes i den egna
rörelsen t. ex. kontors-, lager- och förrådsfasligheler. Delta slag av
fasligheter benämnas vanligen anläggningsfasligheler. Efiersom
anläggningsfasligheler har karaktär av produktionsmedel och innehas för
stadigvarande bmk betraktas de / företagsekonomiskt hänseende som
anläggningstillgångar. / skattehänseende anses emellertid sådana
anläggningsfasligheler som lagerlillgångar om byggnadsarbeten utförts på
fastigheten av byggnadsföretaget. Enligt företagsskalleberedningens förslag
angående byggnadsföretags fastigheter synes anläggningsfasligheler alltid
skola behandlas som lagerfasligheter. Härigenom skulle byggnadsföretagen även
framgent uleslulas från möjligheten atl utnyttja investeringsfonderna för
byggnadsinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Renl
allmänl lorde beredningens samlade förslag innebära all investeringsfondssyslemet
ges siörre betydelse än tidigare vad gäller möjligheterna att bilda obeskattade
reserver. Ur resuliatuljämningssynpunki får alliså investeringsfonderna genom
förslaget en siarkare slällning än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
byggnadsföretagens del innebär de samlade effeklerna av beredningens förslag
alt reserveringsmöjligheierna kraftigt försämras. Mot bakgrund härav ler del
sig olyckligt all byggnadsföretagen inte kan söka åtminstone viss kompensation
för delta i investeringsfonder och investeringsreserver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någol
sakligt grundat skäl all icke tillåta byggnadsföretagen all använda
investeringsfonderna och investeringsreserven för invesieringar i anläggningsfasligheler
synes ej heller finnas, SBEF får därför föreslå alt lokulionen "... som,
inte ulgör lagerlillgång ..." ändras till "... som, inte innehas för
stadigvarande bruk . ..". I anvisningar bör dessulom anges all fonden och
investeringsreserven får las i anspråk för byggnader som stadigvarande används
i byggnadsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslagel lill lag om allmänna investeringsfonder föreslås vidare atl fonden
enligt § 9 O skall få las i anspråk för kosinader som avser atl främja
avsäuning ulomlands av varor som tillverkas här i rikel. Med anledning av detla
förslag får SBEF anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsindustrin
kallas ibland den nya exportindustrin. Genom effektivitet, tekniskt kunnande
och förmåga atl ta totalansvar har svensk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>j ' -</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>byggnadsindustri
lyckats hävda sig mycket väl i den internationella konkurrensen. År 1976
byggde ett tjugotal svenska företag ulomlands för ca 1,6 miljarder kr. och
under 1977 och 1978 har stora utländska beställningar gjort att byggandet
ulomlands kommer au öka under de närmasle åren. Svenskt byggande utomlands
medför all arbetstillfällen inom landet skapas även för andra näringsgrenar t.
ex. för materialindustrin och konsultföretagen. Man räknar med all
byggnadsföretagens verksamhet i utlandet är 1980 kommer atl sysselsätta 15-18
000 svenskar, varav ungefär hälften direkl i produktion utomlands. Eftersom
byggnadsföretagens verksamhei på hemmamarknaden är begränsad är det viktigt och
nödvändigt aU svenska byggnadsföretag ges möjlighet att salsa på nya marknader
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt från ovanstående anser SBEF del därför angelägel alt
byggnadsföretagen ges möjlighet atl ta investeringsfond och invesleringsreserv
i anspråk för kosinader som avser atl främja svenskt byggande ulomlands. En
framlida lag om investeringsfonder och invesieringsreserver bör därför utformas
pä sådant säll all avsatta medel får tas i anspråk även för kostnader som avser
att främja entreprenadtjänster i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av 7 i; c) har föranlett kommentarer av länsstyrelsen i Malmöhus län och av
Lanibrukarnas skatledelegation. Länsslyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
fj anger de ändamål för vilka invesleringsreserv får tagas i anspråk. När det
gäller kostnader för eller avskrivning på byggnader och maskiner sker begränsning
till "här i riket belägen byggnad" respeklive maskiner avsedda att
ulnyltjas i "här i rikel bedriven verksamhei". Del framslår därför
som synneriigen egendomligt au molsvarande inskränkning ej görs när del gäller
ell annal tillåtet ändamål såsom "iordningsslällande i övrigl av
tomtområde för bebyggelse". Dessutom må anföras att detla ändamål inte
finns med bland dem för vilka enligt förslagel lill lag om allmänna
investeringsfonder ianspräklagande får ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skattedelegalion:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
torde i fråga om markanläggningar ha avsett samma situationer med skrivningen
i 7 § c) som i 9 S c) lagen om allmänna investeringsfonder. För undvikande av
missförstånd bör den förra paragrafen formuleras i enlighel med den senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser,/SK länsstyrelserna i Östergötlands, Kristianstads, Blekinge,
Örebro, Gävleborgs och Väslernorrlands län saml Lanibrukarnas skaltedelegation,
är kriiiska mol all allmän investeringsreserv inte skall få användas för
anskaffning av begagnade inventarier. RSV och Lantbrukarnas skattedelegalion
utvecklar grunderna för sin ståndpunkt mer ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
vänder sig särskilt moi all förslagel primärt gynnar bl. a. investeringar i nya
maskiner medan begagnade inventarier hålls helt ulanför systemet. Även om mycket
slarka konlrollskäl talar för denna lösning, framslår della gynnande av
nyfabrikation på bekostnad av åieranvändning som mindre lämpligt i eU permanent
syslem och särskilt i situationer då ekonomin skulle vara överhettad. Del
förbud mol invesleringsavdrag/-bidrag för begagnande av inventarier som finns i
1975 års lagsliftning måste ses mot bakgrund av au</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>reglerna
avsetts bli av lillfällig nalur. Dessa regler är för övrigt - till skillnad
från beredningens förslag - förenade med dispensbeslämmelser i fråga om
begagnade inventarier. Några möjligheler alt genom generella anvisningar från
RSV mjuka upp ett förbud atl investera i begagnade inventarier genom en
välvillig tolkning av nylabrikationsbegreppet torde inte föreligga, RSV anser
alt förslaget-om del skulle genomföras-i allt fall måste förses med en generös
dispensregel beträffande begagnade inventarier, Etl stort anlal ärenden härom
måste då bemästras. Även från andra utgångspunkter kan en lagsliftning med ell
permanent behov av sådan dispensprövning slarkl ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas skaltedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samma paragraf tredje stycket föreslås vidare alt investeringsreserven endasi
skall få användas för anskaffning av nya inventarier. Vid anskaffning från
rörelseidkare med vilken den skaltskyldige slår i intressegemenskap föresläs
härutöver all del endast får vara fråga om tillgång som tillverkats under
beskattningsåret. Begränsningarna är desamma som i lagen (1975:1147)om särskilt
investeringsavdrag vid taxeringen lill statlig inkomstskatt. Vid jämförelse
med den senare lagen är att märka au den är avsedd all tillämpas i en tid då
benägenheten att investera är låg och statsmakterna under en begränsad lidrymd
vill stimulera lill invesieringar. Förslaget lill allmän invesleringsreserv har
inte molsvarande syften och lagstiftningen skall gälla ulan tidsbegränsning.
Dessutom medför beredningens förslag lill begränsningar all del uppkommer stora
lager av användbara men begagnade inventarier respeklive alt rationella inköp
försvåras. Av angivna skäl anser delegationen all beredningens föreslagna
begränsningar bör utgå. I den mån bestämmelserna är avsedda all förhindra
missbruk borde detla syfte kunna uppnås på annal sätt. I det nu aktuella
styckel bör under alla förhållanden begreppel "rörelseidkare med vilken
han är förbunden i väsentlig intressegemenskap" bytas ut mot
"näringsidkare med vilken han är förbunden i väsenllig ekonomisk
intressegemenskap".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
uppfinnareföreningen vill poängtera atl egenföreiagare generellt bör medges rätt
all ta i anspråk invesleringsreserv för kosinader för forsknings- och
utvecklingsarbete. Samma uppfattning framförs av Sveriges advokatsamfund, som
dessulom anser atl investeringsreserv skall få las i anspråk för
produktutveckling och marknadsbearbetning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
all invesleringsreserv i vissa fall skall få tas i ansrpåk för invesiering
eller kostnad i annan förvärvskälla än den, i vilken reserven har avsatts, har
föranlett kommentarer av Lantbrukarnas skatledelegation, som anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
7 § skall allmän investeringsreserv lagas i anspråk i samma förvärvskälla som
den avsatts i. Regeringen har tillagts viss dispensrätl. Delegationen anser alt
dispensmöjligheterna bör vara siörre än enligl förslagel. Omständigheter som en
näringsidkare icke råder över t. ex. brist på arbeiskraft kan föranleda au en
verksamhei flyttas från en ort lill en annan. Även om den nya verksamhelen inte
anses ingå i samma förvärvskälla som den lidigare verksamhelen bör i sådana
fall investeringsreserven få överfiyiias till den nya verksamheten. Om
verksamhelen i den nya förvärvskällan inle påbörjas förrän någol år efterdet
alt en lidigare verksamhet överiåtiis bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>invesleringsreserv
med dispens få överflyttas till den nya förvärvskällan. Så bör t. ex. en arrendator
som vid arrendetidens slut frånträder arrende och försl elt par år senare
finner lämplig fastighet alt arrendera få överflytta investeringsreserven till
den nya förvärvskällan. Med de här föreslagna utvidgade dispensmöjligheterna
kan man förvänta sig ell så mycket större antal dispensansökningar att
dispensprövningen bör ligga pä RSV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7 Utbetalning
av medel på allmänt investeringskonto</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Örebro län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens förslag får pä allmänl invesleringskonto insatta medel disponeras
redan fyra månader efter insäuningen. Skallskyldig som upprättar bokslut per 30
april och gör insättning i nära anslulning lill bokslutet kan således ta ul
medlen omkring ell halvår innan deklarationen skall lämnas. Enligl
länsslyrelsen bör medlen slå inne längre lid och inle få las <span
style='text-transform:uppercase'>t </span>anspråk förrän efterdet taxeringarna
fastslällls av taxeringsnämnden. Även konlrollskäl talar för all medlen inle
bör få disponeras förrän efter laxeringsperiodens utgång, dvs. efter
RS-reformens genomförande tidigast 1 december taxeringsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratt
företagaren verkligen ska visa all syftel även är investeringsvilja och inle
enbart resuliatreglering bör reserven fä tas i anspråk tidigast när
taxeringsperioden gått till ända. Delta kommer även alt underiätla taxeringsnämndernas
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
anser vidare alt elt belopp molsvarande 100 96 av avsättningen skall insättas
på bankbok med minsl 10 månaders uppsägning och all banken inle för utbetala
beloppet förrän uppsägningstiden gått lill ända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsslyrelserna i Gävleborgs, Väslernorriands, Västerbottens och Norrbottens
län anser alt uttag från allmänl invesleringskonto inle skall få ske före
ulgången av den laxeringsperiod, då avsättningen prövats av taxeringsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lanibrukarnas
skattedelegation påpekar all del av lagtexten inle framgår, om avsättning lill
allmän invesleringsreserv och uttag frän invesleringskonioi kan göras under
elt och samma räkenskapsår. Delegationen anser all etl förtydligande erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
alt medel på allmänt invesleringskonto skall få kvarstå högst fem år efter
inbetalningsärel kritiseras av Svenska företagares riksförbund som anser all
femårsliden efter dispens bör kunna föriängas till tio år. Enligl förbundet är
nämligen fem är en mycket kort tid i etl förelags historia och invesieringar i
byggnader och maskiner sker i mindre förelag inle särskilt ofta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.8 Beskattning
av utbetalda medel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beredningen föreslagit om beskattning av medel som utbetalats från allmänl
investeringskonto godtas av del övervägande anlalel remissinslan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ser.
Från några häll riktas emellertid kritik mol den föreslagna skyldigheten atl
erlägga tilläggsavgift då medel inie används för tillätet ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lanibrukarnas
skattedelegalion. Sveriges advokatsamfund och Svenska företagares riksförbund
anser att del föreslagna lillägei på trettio procenl är för högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
skaltedelegation anför:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
beskatlningsmyndighet finner atl avsättning använts till annal ändamål än
lagstiftningen medger, föreslår beredningen alt utöver avsättningen etl
särskilt tillägg molsvarande 30 procenl av avsättningen skall upptas lill
beskattning. Viss dispensmöjlighel från del särskilda tillägget har tillagts
RSV. Vid jämförelse med motsvarande bestämmelser i lagen om investeringsfonder,
där procentsatsen föreslås bli 20, anser delegationen atl 30 procent är för
högl. Härvid skall beaktas att den som haft medel avsatla lill investeringsfond
endasi har bundit halva avsäUningen på konto i bank. Den andra hälften har kunnat
placeras så att inflalionsförlusl undgåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Sveriges advokatsamfund bör tillägget bestämmas till tjugo procenl, medan
Svenska företagares rik.sförbund anser all etl lillägg på tio procenl är
tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dispensmöjligheten
tas upp av RSV, länsstyrelsen i Örebro län och Sveiiges advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
inslämmer i alt dispensgivningen bör tillämpas mycket restriktivt. Verkel anser
dock alt force-majeur-liknande händelser som medför atl den tilltänkta
investeringen måste skjutas upp lill nästa beskaUningsår mäste kunna grunda
rätt till dispens från eljesl utgående tillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen i Örebro län bör dispens från tillägg också kunna komma i fråga i
samband med process angående användningen av kontomedlen. Länsstyrelsen anser
vidare alt del är lämpligare all rälten att ge dispens ligger hos
länsskatterätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund förordar - i motsats lill beredningen - alt dispensgivningen
skall vara liberal. Enligl samfundet bör sålunda dispens ges om godtagbara
affärsmässiga skäl kan anges. Endast om del kan anlas all avsättning lill
allmän invesleringsreserv skett för atl erhålla obehöriga skatlekrediler, bör
dispens vägras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelserna
i Blekinge och Malmöhus län påpekar svårigheterna atl konlrollera hur utbetalda
medel används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Blekinge län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
kontroll av atl de allmänna invesieringsreserverna används på godtagbart sätl
kommer atl ligga enbart hos taxeringsnämnderna. Beredningen har i kommentaren
till förfallningsförslagets 9 § uttalat alt det ankommer på skallskyldig som
lagil ut medel från invesleringskonto alt i sin självdeklaration redovisa hur
medlen använis. Förfaltningsförslaget föreskriver emellertid inle någon
uppgiftsskyldighet i detta avseende. Föratt underiätla taxeringsnämndernas
arbeie behövs sannolikt en bestämmeLse om atl skallskyldig som tagit i anspråk
investeringsreserv skall lämna separal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utredning
belräffande kostnaderna och vilka konton i räkenskaperna som kredilerats
minskningen av reserven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Formuleringarna
i den föreslagna lagens 9 i; synes något märkliga. Det föreskrives att just de
medel som finns på allmänt investeringskonto skall användas för att bestrida
vissa speciella utgifter för ändamål som uppräknas i 7 §. Fråga uppkommer dä
vad som händer om en företagare gör en investering på 100 000 kr. alt betalas
till maskinleverantören under fyra på varandra följande kalenderår. Den
kontanta utgiften är 1 uppgår lill 25 000 kr. Enligt lagförslaget skulle medel
få uttagas från kontot endast i takt med att betalningar göres lill
leverantören och taxeringsnämnden måste konlrollera inle endasi att viss
invesiering gjorts ulan även när betalning eriagts. Det gäller således atl
konstatera alt medel inte ullages uiöver vad som molsvarar kontantinsatsen för
elt vissl beskattningsårs investeringar. Häri ligger en väsentlig skillnad i
förhållande lill investeringsfondssyslemet. Tillstånd gäller därvid
ianspräklagande av den på balansräkningens passivsida redovisade fonden varav
följer rätt att uiiaga motsvarande konlomedel. Någon kontroll av hur just dessa
medel användes förekommer ej. I detla avseende innebär alllså förslaget etl
väsentligt merarbete jämföri med investeringsfondssyslemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4,9
Förtida beskattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av beredningen förslagna reglerna om förtida beskattning av medel på allmänl
invesleringskonto vid överlåtelse av verksamheten resp. vid den skaltskyldiges
utflyttning ur landel kommenteras av några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
i lagförslaget ger anledning lill ytteriigare tveksamhel. Anlag att en av nägra
tiotal delägare i ell kommanditbolag överlåter sin andel till etl aktiebolag.
De "lill förvärvskällan hänförliga medel" som finns pä allmänl
investeringskonto skall vid sådant förhällande upptagas som intäkt. Innebörden
härav torde bli atl även för de övriga delägarna beskattningseffekter kommer
atl inträda. I annat fall torde man hamna i elt läge som man velat undvika
genom bestämmelserna i I § nämligen all de olika delägarna redovisar olika
avsättningar till allmän invesleringsreserv. Här kan således förutses fall där
en delägare genom avyttring av sin andel eller utllyltning ur rikel kan åsamka
avbrott i handelsbolagels investeringsplaner och därtill föranleda omgående
beskattningseffekter jämte särskilt lillägg för alla övriga bolagsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget kan det också vara befogal all undersöka vad som inträffar vid
rörelseidkares död. 1 motsats lill vad som gäller upphovsmannakonlo finns inga
beslämmelser härom i förslagel lill lag om allmän investeringsreserv. Om rörelsen
avvecklas sker beskattning av avsatta medel. Dispens torde kunna påräknas vad
gäller det särskilda tillägget. Anlag emellerlid alt dödsboet fortsätter den
avlidnes verksamhei. Även i ett sådani fall synes lagtexten fömlsätla atl
beskaUning sker efiersom den skattskyldige då ej längre är här i riket bosatt
fysisk person. Detta kan medföra problem om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föranstaltningar vidtagits för viss investering, tänkt alt
finansieras hell eller delvis med skatlekrediler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Örebro län föreslår att skaltskyldig som
avflyttar från riket beskattas för innestående kontomedel för del år, då
avflytining skelt. och inle - som föreslagits - del år då bosättning upphört.
Enligt länsstyrelsen torde med bosättning här avses skatterältsligl hemvist
vilket innebär ull beskallning i många fall inle skulle kunna ske förrän efter
tre år efter avflyttning-en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lanibrukarnas skaltedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 10 § föreskrivs bland annat att om skattskyldig
överlåter hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskälla dar avsättning
gjorts skall kontomedlen beskattas. Enligl delegationens uppfattning finns det
ingen anledning atl upprätthålla detta krav vid benefika äganderältsövergängar
efter dödsfall. Skäl atl i dessa fall misslänka skatteflykt saknas varför
förvärvaren bör få övertaga avsättningen. Även vid övriga former av benefika
förvärv borde etl överlagande av avsättningen vara tänkbar. Emellanåt
föreligger tvekan om näFskaltskyldig skall anses ha upphört med driften på jordbruksfastighet.
För undanröjande av denna tvekan anser delegationen att det av blivande
proposition bör framgå att driften skall anses upphöra först i och med att
fastigheten övergår i annans ägo. Delegationen vill dock erinra om vad den
lidigare anfört angående arrendators rält atl efter dispens bibehålla och
överflytta investeringsreserven till nytt arrendeställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Lag om upphovsmannakonto (avsnitt 8.5.3 och 12.2)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag att kulturarbetare skall kunna få
uppskov med beskattning enligl skogskontomodell har fått elt blandat
mollagande. Förslaget tillstyrks i huvudsak av följande remissinstanser,
nämligen kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands.
Jönköpings. Kristianstads. Malmöhus och Gävleborgs län. Slatens kulturråd. STU.
Svenska uppfinnareföreningen, Sveriges advokatsamfund. TCO, SACO/SR saml KLYS.
Vissa påpekanden görs dock.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Östergötlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen tillstyrker förslaget men vill samtidigt
framhålla atl föreslagna bestämmelser i princip enbart kommer atl bli
lillämpbara med avseende på elablerade kulturarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som beredningen framhållit kan del hysas betänkligheter
mol atl införa inkomstfördelningsmöjligheter endasi för vissa yrkesgrupper.
Lagen om beräkning av statlig inkomstskall för ackumulerad inkomst ger för
övrigt denna kategori skattskyldiga vissa möjligheler lill inkomstutjämning
mellan olika är. Med hänsyn lill alt den föreslagna lagstiftningen
avser en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förhållandevis liten grupp skattskyldiga och därför inle
nämnvärt kommer alt komplicera laxeringsarbelel, motsätter sig länsslyrelsen
inle förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråd:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet ställer sig bakom iden med upphovsmannakonto
inom del nuvarande skattesystemets ram. Men upphovsmannakontol i den form det
föreslagits av beredningen berör endast en del av kulturarbetarna och endasi en
del av dessas inkomster, Dessulom är ratten lill insättning förknippad med ett
anlal villkor, Rådel tror därför atl införande av rätten till insättning på
upphovsmannakonto enligt beredningens förslag endast kommer att kunna användas
av ell fåtal kulturarbelare. För kulturarbetarna som helhet kommer det således
endasi att få marginell betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt tillstyrker rådet införande av upphovsmannakonlo
eniifel b';red-ningens förslag i avvaktan på resultatet riv den genomgång rådet
föreslår. I den genomgängen bör övervägas hur systemet med upphovsmannakonto
ska fogas in i en helhetslösning av kulturarbetarnas skattefrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rörelseidkare som kan rubriceras som kullurarbelare
föresläs en möjlighet att fä uppskov med beskattningen för viss del av
kullurinkomsl under förutsällning alt den uppgår lill viss klarl definierat
belopp innebärande atl endasi betydande inkomslloppar kan fördelas. Skälet lill
förslaget är atl man för dessa år av lillfälliga loppinkomster skall kunna
sprida beskallning framät i liden genom att sätta in uppskovsbeloppei pä bank
som därefter beskattas försl när del lyfts. TCO har inget alt erinra mol
förslagel med den klara begränsning som avses gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>S.ACÖ/SR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dåvarande SACO presenterade 1974 en skrift om fria
yrkesutövare i vilken bl. a. krav på skattefria fondavsättningar logs upp.
Dessa krav formulerades ocksä samma är i en skrivelse lill finansdepartementet,
som i sin tur vidarebefordrade denna hemställan lill föreiagsskaiteberedningen.
SACO betonade i sin skrivelse atl de fria yrkesutövarna har betydligt sämre
möjligheler, jämfört med andra företagarkalegorier, atl göra fondavsättningar med
obeskattade medel. För alt framför allt i besväriiga ekonomiska lägen fä
resurser atl uppfylla de ökade kraven pä anställningstrygghet borde fondering
bli möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna fondering borde enligl SACO:s mening kunna utvidgas
till en konjunkluruljämningsfond lill vilken de fria yrkesutövarna under
"goda lider" finge fondera medel för alt kunna användas i syfte all
upprätthålla sysselsättningen inom förelaget. SACO pekade också på det
förhållandel alt de fria yrkesutövarna själva får svara för samlliga kostnader
för efterutbild-ningen och all dessa kosinader borde bli avdragsgilla vid
beskattningen. SACO ansåg vidare all de fria yrkesutövarna borde ges möjlighet
alt fondera medel till eflerutbildning för såväl den frie yrkesutövaren som
anställd personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den här bakgrunden kan SACO/SR med tillfredsställelse
notera all ovan nämnda synpunkler beaktats av beredningen när den i sill
betänkande föreslår flera metoder att skaliemässigl utjämna resultaten mellan
olika år och bilda obeskattade reserver. SACO/SR tillstyrker samtliga dessa
förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>KL YS:</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den tidigare nämnda skriften "KullurarbcUirnas skatter och avgifter"
(sid. 40) har KLYS sökt fasta uppmärksamheten på de bekymmer som ojämnhet i
inkomstema medför för kulturarbetarna. Föratt lösa problemen har KLYS
föreslagit att kulturarbetarna medges rätt att avsätta inkomster till ett
särskilt konto (modell skogskonto) sådana år då inkomsterna blivit onormalt
höga. Beskattningen skulle på detta sätl uppskjutas elt antal år tills pengarna
tas ul för användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreiagsskaiteberedningen
har i sitt lörslag till upphovsmannakonto uppenbariigen sökt tillmötesgå dessa
krav. KLYS hälsar detta med tillfredsställelse och kan konstatera att
lagförslaget i sin uppbyggnad stämmer väl överens med konstnärernas krav.
Däremot finns i förslaget vissa enskildheter som skulle behöva ändras för atl
de nya beslämmelserna verkligen ska tjäna sitt ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändamålet
med ett inkomstfördelningskonto ar att åstadkomma en mera rättvis och rimlig
beskattning. I denna del överensstämmer förutsätlningarna för det föreslagna
upphovsmannakontol och det redan existerande skogskontot. Men det finns ocksä
uppenbara skillnader i förutsättningar för och behov av skogskonto och
upphovsmannakonto, skillnader som måsie beakias när man ulformar reglerna för
del senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
med skogskonto tillskapades av den anledningen att en skogsägare inle kan
anpassa sitt uttag av skog efter silt aktuella behov av inkomster: en
avverkning måste ske efter skogsvårdande och skogsekonomiska principer och
blir därför ofta vida större än som motsvarar ägarens omedelbara inkomstbehov.
Men avverkningen slår dock hela tiden under skogsägarens kontroll - han kan
själv beslämma silt uttag och därvid koncentrera del lill ell år och i övrigl
göra sin ekonomiska planering efter de deialjregler som rent faktiskt gäller
för skogskontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphovsmannen
kan visserligen också själv beslämma om han vill initiera inkomster genom atl
göra en utställning, ta emot ett utsmyckningsuppdrag, ge ut en bok eller låla
uppföra elt skådespel. Men lill skillnad från skogsägaren kan han i en del av
dessa fall därefter inte själv beslämma det totala utnyttjande (avverkningen)
som leder till inkomster. Della gäller framför alll då en motpart (förlag,
lealer eller annan arrangör) förmedlar verkel lill allmänheten och del är
verkets framgång hos denna allmänhel som beslämmer del ekonomiska utfallel.
Även inkomster av sidorättigheter kan i vissa sammanhang ligga utanför
upphovsmannens kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphovsmannen
kan ofta ej heller koncentrera sina plötsligt höga inkomster till etl enda år.
En framgång kan vara tillfällig trots atl den under ett par år eller till och
med en rad av är ger höga inkomster. Detta är framför allt fallel då en
bildkonstnär tar emot elt siörre offentligt uppdrag och då författare och
tonsättare får förlags- eller tealerinkomster. I del förra fallel baseras elt
flerårigt uppdrag på betalningsterminer i anslulning till arbetets
forskridande. I förlags/tealerfallet finns det i ramavtal bestämda redovisningssystem
som automatiskt medför atl en succé ger inkomster under flera år. Del
väsentliga motivet forell fördelningskonlo kan ändå vara för handen, nämligen
all inkomsterna före och efter "topperioden" är väsentligt lägre och
atl ell behov därför föreligger all i rättvisans namn sprida samtliga ärs höga
inkomster över flera år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
skogsägaren är skogsinkomslerna i regel en del av de inkomster av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>' '</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbruksfasiighei
av vilka han har sitt normala uppehälle. Det finns ålskilliga upphovsmän som
lever på - eller söker leva på - den konstnärliga verksamheten. Men del
förekommer i icke obetydlig utsträckning att upphovsmannainkomster ligger
ovanpå en tjänsteinkomst. Detta är särskilt fallet ifråga om författare och
tonsättare men alls icke ovanligt närdet gäller bildkonstnärer. Upphovsmannens
yrke är så osäkert och genomsnittligt sä föga lönande all många av sociala skäl
- t. ex. försörjningsplikt mot andra -inle vägar salsa på det förrän framgången
har börjat visa sig i form av upphovsmannainkomster. I förbidan på en stabil
lillräcklig upphovsmanna-inkomst tar vederbörande en tjänst. Detta fär till
följd att framgångens upphovsmannainkomsi skaliemässigl ligger ovanpå
ijänsleinkomsten och drabbas av den höga marginalskallen. Om man inle skaparen
upphovsmannakonto som tar hänsyn lill delta förhållande kommer en upphovsman
av delta slag aldrig atl kunna hell övergå till sitt upphovsmannayrke, eftersom
framgången trots de höga inkomsterna inle ger trygghet ens för de kommande
åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphovsmannakontol
måste således tjäna ylterligare tvä särskilda motiv. Det mäsle utformas så atl
de lillfälligi höga inkomsterna skapar trygghet för upphovsmannen under
kommande år, då han har lägre inkomster eller kanske - vilket inte är ovanligt
- är praktiskt tagel inkomsllös. Det är denna trygghet som ska ge honom
möjlighet atl arbeta vidare och skaffa sig vidare inkomster. Upphovsmannakontol
börocksåge möjlighet fören framgångsrik upphovsman atl kasta loss frän etl
"brödyrke" och med en för nägra är planerad trygghet välja det yrke
som han enligt vad det visar sig bör kunna leva på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
dessa synpunkter gäller inte alla upphovsmän. Men reglerna måste uiformas sä
alt de verkar effektivt i alla överblickbara fall. Det ligger ingen risk i att
gränserna görs vida - den som inle behöver eller inle kan utnyttja utrymmet
kommer ju inte att (kunna) göra det. Och skulle del visa sig att en loppinkomst
kommer all beslå, kommer ju uppskovsbeloppen atl återföras till beskattning på
samma höga nivå där de befann sig då uppskov beviljades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KLYS
har med förväntan selt fram mol företagsskatieberedningens förslag. Vi har närt
förhoppningen all beredningen skulle gå närmare in pä KLYS' förslag om elt
särskilt inkomstslag för "inkomst av konslnäriigl och litterärt
arbete". Del är alllså med slor besvikelse KLYS nu konslaterar all
beredningen inte lagit upp förslagel till behandling. Egentligen borde inte
heller enligt KLYS' mening kulturarbetarnas skatte- och avgiftsproblem
behandlas av en ulredning som har all arbeta med beskallning av företag. Vi
vill därvid instämma i det som ledamoten Dahlström anför i sill särskilda
yttrande, dä han säger: "Beredningen går här in pä elt område där en
person som självständig yrkesutövare blir etl slags förelag genom all
äganderätten till vissl konstverk - och därmed lill konstverkets avkastning -
regleras i en särskild lag. Del är tveksamt om den personbeskallning del
egentligen är fräga om borde ha behandlats av beredningen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KLYS
har vid upprepade tillfällen fäll erfara all olika myndigheler, instanser och
utredningar inte ansett kulturarbetarnas rörelseidkarproblem höra lill sitt
arbetsområde. Pä della sätt har kulturarbetarnas problem ideligen skjutits åt
sidan eller kulturarbetarna har fått finna sig i atl schablonmässigt hänföras
under lagregler och begrepp, som inle är utformade med hänsyn lill deras
speciella situation.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan har visats har denna status av rörelseidkare vittomfattande konsekvenser
för kulturarbetarnas hela försörjningssituation. Det är uppenbart att en
förändring måste komma till slånd. KLYS kräver därför all del tillsätts en
särskild utredning med uppgift all - med sikle på speciallösning -se över
kulturarbetarnas ställning som rörelseidkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av remissinstanserna avstyrker förslagel. nämligen riksskaileverket,
länsslyrelserna i Stockholms, Södermanlands. Kalmar. Gollands. Blekinge.
Hallands. Göteborgs och Bohus, Ålvsborgs. Skaraborgs. Värmlands. Örebro.
Väslinaiilaiids, Kopparbergs, Väslernorriands, Jämtlands. Västerbottens och
Norrbollens län. TOR. LO saml Sveriges redovisningkonsulieis förbund. En
minoritet av länsstyrelserna i Göleborgs och Bohus (sju ledamöter). Värmlands
(två ledamöler), Örebro (sex ledamöter), Västmanlands (sex ledamöter).
Kopparbergs (fyra ledamöler) och Väslernorrlands län (sex ledamöter)
tillstyrker dock förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
vill inledningsvis ifrågasätta om konstnärernas skatteproblem är av sådani slag
alt det bäst löses genom den föreslagna formen för inkomstutjämning med de
föreslagna alltför detaljerade villkoren. För många konstnärer är i stället
skatteproblemen mer rent prakliska. Hur skall bokföringen ske och lagret av
konstverk behandlas? Är en viss inkomst skattepliktig eller ej och i vilken
förvärvskälla skall den beskattas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna har ulformais med sådana kraftiga spärrar atl de torde bli
tillämpliga endast för ell fåtal konstnärer med myckel goda inkomster. Det kan
ifrågasättas om inte behovel av inkomstutjämning i dessa fall i stället
vanligen skulle kunna lillgodoses genom en för konstnärer något mer generös
tillämpning av reglerna om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomsi än som synes vara fallel i nuvarande praxis. För övrigl bör i
sammanhanget nämnas alt beredningen inte gäll in på hur reglerna om upphovsmannakonto
i del enskilda fallet avses förhålla sig till reglerna om beräkning av skalt
för ackumulerad inkomsi. Den saken måste klarläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogskontolagsliftningen
är i vissa avseenden av konlrollskäl slarkl formalistisk. Samma formella regler
återfinns i förslaget om upphovsmannakonto, som därmed kan framstå som
krångligt och stelbent för de berörda skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
taxeringsmyndigheterna skulle den föreslagna lagsiiftningen medföra en ny
uppgift, nämligen all la slällning lill frågan om en inläkl faller under
upphovsrällsbegreppel eller inle. RSV vill framhålla all delta är en svår
lillämpningsuppgifl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problem
kan uppkomma vid skalleuppbörden om förslaget genomförs. Som allmän regel
gäller att preliminär skall skall eriäggas under inkomståret med belopp som
beräknas moisvara den slutliga skatten. Det är den skattskyldige själv som
avgör om han avser att utnyttja rätten lill insättning på upphovsmannakonlo.
Del ar därför inle möjligl för skallemyndighelerna att vid fastställande av den
preliminära skatten bedöma om sädan avsättning kan komma all ske. Den
överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skalt som gäller inom
skatleuppbörden kan därför uppnås endast genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-'■■'-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktiv medverkan av den skattskyldige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis avstyrker RSV förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 någon mån fär reglerna om ackumulerad inkomst redan
anses tillgodose upphovsmännens behov. Vad som framför allt gör alt
länsslyrelsen avstyrker förslaget är dock att del - med all rält - kan
förväntas leda till krav på motsvarande särbehandling från mänga andra grupper
skattskyldiga. Dessutom skulle det, med de spärregler som satts upp, träffa
endasi elt fåtal upphovsmän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller förslagel om upphovsmannakonto finns del
visserligen myckel som lalar för alt konstnärer, författare m, fl.
kulturarbelare har ojämnare inkomstförhållanden än andra skattskyldiga. Någon
närmare undersökning av de faktiska förhållandena synes inte ha skett. Helt
säkert är emellerlid att del även finns andra kategorier eller enskilda
personer med samma problem och som med samma rält skulle anse sig berättigade
till molsvarande skattefördelar. Som förslaget är utformat synes det vidare i
första hand gynna konstnärer som redan är etablerade och erkända. Alt ge dessa
grupper speciella skallefavörer slrider mol principerna om skall efter bärkraft
och kan därför inle accepteras. Redan nu finns möjlighet lill inkomstutjämning
mellan olika år som lorde ge rimlig kompensation, främst reglerna om ackumulerad
inkomsi saml rätlen till avdrag för pensionsförsäkringspremie. Enligt
länsstyrelsens mening bör förslaget inte genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det synes länsslyrelsen ytterst tveksamt om en speciell
grupp av människor, vars inkomster är all betrakta som etl mellanting mellan
tjänst och rörelse, ska gynnas genom en uppskjuten beskallning och dessulom
erhålla ränta påden uppskjutna delen. Om denna typ av uppskjuten beskallning
över huvudlaget accepteras bör istället etl belopp motsvarande avsättningen
inbetalas lill riksbanken. Normal bankränta lorde därvid kunna ulgå på 25 96 av
beloppet eftersom marginalskaltesatsen i de inkomstlagen del här är fråga om
ulgör c:a 75 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Gotlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglema för särskild rätt lill avsättning för
kulturarbetares upphovsmannainkomster framstår som invecklade och
svårtillgängliga. De föreslagna beslämmelserna torde bli tillämpliga för ell
sannolikt ringa anlal skallskyldiga med relativt slora upphovsmannainkomster.
Det kan enligt länsstyrelsens bedömning också anlas alt gällande beslämmelser
om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst är lillfyllesl i
de flesta fall. Det kan också tänkas atl krav på liknande
avsättningsmöjligheter kan komma alt slällas av andra gmpper skattskyldiga. Å
andra sidan kan förhållandena någon gång vara sädana all en upphovsman vid
oförändrad lagstiftning saknar möjlighet all ernå en rimlig resultat- eller
skatleutjämning. Mol denna bakgrund anser länsslyrelsen alt förslagel bör ses
över i denna del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen anser att redan lagen om ackumulerad inkomst
ger kulturarbetarna sådana möjligheler tili skatleutjämning atl behov av en
speciell lag för denna begränsade kategori skattskyldiga inle föreligger.
Vidare kan med fog hävdas atl även andra skattskyldiga med oregelbunden
årsinkomst borde få samma möjlighet till skatleutjämning som föreslagits för
kullurarbelare. öm särskilda regler anses böra införas för kullurarbelare, vill
länsstyrelsen i stället föreslä all denna yrkeskategori genom en utökad
dispensgivning ges möjlighet alt teckna pensionsförsäkringar i vissa fall när
lagen om ackumulerad inkomst inte är tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Hallonds län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna blir jämfört med deras begränsade syfte och
räckvidd krångliga alt tillämpa både för skattskyldiga och
taxeringsmyndigheter. De senare synes också komma att nödgas göra besvärliga
subjektiva bedömningar. Berättigade krav pä liknande inkomslfördelningskonlo
kan så småningom förväntas komma frän än mer svärdefinierade grupper än
konstnärer och författare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftel med reglerna är uijämning av skatieprogressiviielen
hos en lilen gmpp företagare ulan anställda, ulan vamlager och med inkomster
som förutsätts variera avsevärt mellan olika beskattningsår och som inte kan
fördelas på olika år av föriäggare, uppdragsgivare eller liknande. Fråga är dä
om inte samma syfte kan nås med belydligl enklare medel. Enligl länsstyrelsens
uppfattning bör-med de begränsningar och spärrar, som beredningen förbundit med
upphovsmannakontol -ell lika bra och ibland bättre resultat kunna nås genom
lillämpning av förordningen om ackumulerad inkomsi. Denna förordning bör då
komplelleras med en beslämmelse av innebörd att inkomst av vetenskaplig,
litterär, konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet ulan utredning fär
fördelas på förslagsvis minsl 5 år. Del bör tilläggas alt handläggningen av
framställningar om ackumulerad inkomstberäkning fr. o. m. 1979ärs laxering
sannolikt kommeraltöverföraslill taxeringsnämnderna. Därmed försvinner en del
av de ölägenheter i den nuvarande handläggningen, som beredningen påtalat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är således en komplicerad lagstiftning som föreslås,
vilken förutsätter flera besvärliga bedömanden. Ett införande av
upphovsmannakonlo i skallelagstiflningen skulle därför ytteriigare komplicera
den svenska skattelagstiftningen på ett oanlagbart sätt. Härtill kommer att
del i samhället finns många andra gmpper, vars inkomster varierar mycket mellan
åren, som ocksä kan ställa krav pä särlagsiiftning. Dä de föreslagna reglerna
dessulom är tekniskt komplicerade och därför besväriiga att hanlera i del
prakliska laxeringsarbetet, avstyrker länsslyrelsen förslagel om
upphovsmannakonlo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Ålvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan ifrågasättas om det föreligger något egentligt
behov av särskilda lagstiftningsåtgärder för kulturarbelare med verksamhet
enligl lagen om upphovsrätt lill litterära och konslnäriiga verk. Spärrarna för
tillämpningen gör atl endasi skattskyldiga med relativt höga inkomster av
konslnärlig verksamhei berörs av lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
torde också finnas andra grupper med liknande skatteproblem. Den nuvarande
lagstiftningen om s. k. ackumulerad inkomst lorde enligt länsstyrelsens
uppfattning i många fall vara elt tillräckligt instrument för att begränsa
progressivitelen hos den statliga inkomstskatten. Länsstyrelsen anser atl
frågan bör ytterligare utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de spärregler som kringgärdar de föreslagna bestämmelserna torde dessa endast
komma alt bli akluella för elt mindre anlal konstnärer och författare med
tämligen höga inkomster. Enligt länsstyrefsens åsiki borde deras problem kunna
lösas inom ramen för lagstiftningen om ackumulerad inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
införande av särbestämmelser för en kategori skattskyldiga kan medföra krav på
molsvarande beslämmelser från andra grupper av skattskyldiga. Varje inslag av
särbestämmelser i lagsiiftningen komplicerar givetvis tillämpningen av densamma
i det prakliska taxeringsarbetet. Vad beiräffar konstnärer och författare måste
taxeringsnämnderna avgöra om en intäkt avser ersättning på grund av upphovsrätt
eller ej, vilket inte alltid torde vara så lätt som beredningen föreställer
sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst ger möjligheter
till begränsning av effekterna av den progressiva inkomstskatten för sådana
kullurarbelare som flera år arbetat på elt projekt och härigenom fär ojämna
inkomster. Det blir så all säga en fördelning av inkomsterna bakåt i liden.
Beredningens förslag till lag om upphovsmannakonlo ger etl uppskov och en
framflyttning av beskattningen. Förslaget kan inle i och för sig anses ge
olillböriiga förmåner och del synes tekniskt selt lillfredsslällande. Del bör
dock framhållas alt som förslaget utformats är del de redan elablerade
författarna och konstnärerna med goda inkomster som kan använda sig av
uppskovsmöjligheierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens uppfattning innebär emellertid förslaget till lag om upphovsmannakonlo
en onödig komplikation av ell redan komplicerat skattesystem. Del kan las som
etl typexempel pä hur den svenska skattelagstiftningen krånglas lill genom att
förmåner genomförs för än den ena än den andra gruppen av inkomsttagare ulan
alt reformerna i slort ger vare sig siörre rättvisa eller bäitre likformighet i
beskattningen men medför svårigheter både för allmänhet och
beskattningsmyndigheler. 1 förevarande fall skulle exempelvis
taxeringsnämnderna tvingas la slällning lill om intäkterna är hänföriiga till
sädana alster som omfattas av lagen om upphovsmannarätt. Säsom flera
reservanter anfört har också andra grupper än författare och konstnärer problem
med ojämna inkomster. Länsslyrelsen avstyrker därför beredningens förslag i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Örebro län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sä
som de föreslagna uppskovsreglerna är konstruerade synes de bli tillämpliga på
endast ell ringa anlal personer. Med hänsyn härtill och då det enligt
länsstyrelsens uppfattning inle bör införas specialregler för så
"udda" fall som här är fråga om, vilka ylterligare komplicerar vår
redan nu mycket sväröver.skädliga skattelagstiftning, avstyrker länsstyrelsen
förslaget. Nuvarande regler om progressionsutjämning genom ackumulerad
inkomstberäkning torde vara tillfyllest i de flesta fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i läslmaiikuuls tim:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget kommer med all sannolikhet atl beröra endast ett
mycket ringa anlal skallskyldigii. Med hänsyn till alt bestämmelserna om
beräkning av stailig inkomstskatt för ackumulerad inkomst är tillämpliga för
kulturarbetare, som mer än ett år arbetat på ett projekl, avstyrker
länsstyrelsen beredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Kopparbergs kin:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen avstyrker även förslaget om
upphovsmannakonto eftersom ingen närmare analys gjorts i förhållande till andra
grupper med ojämna inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen i Väslernorrlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten för s, k, kulturarbetare att under vissa
förutsättningar få avsätta s, k, upphovsmannainkomsi till ell särskilt
inkomstfördelningskonto innebär enligl länsstyrelsens mening att en redan nu
krånglig och svåriilläm-pad skattelagstiftning blir än mer komplicerad.
Länsslyrelsen avstyrker beredningens förslag i denna del med hänvisning till de
möjligheler lill resultatreglering som redan nu föreligger genom lagen om
beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västerbollens län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsslyrelsen anser det vara ytterst tveksamt om en
speciell grupp av människor, vars inkomster närmasl är all betraktas såsom en
blandning av tjänst och rörelse, skall gynnas genom en uppskjutning av
beskattningen och därtill erhålla ränta på uppskjuten del. Även andra
kategorier kan ha slora ojämnheter i sina inkomster mellan åren. Stor risk
föreligger därför alt den föreslagna ändringen åberopas av dessa grupper med
oregelbunden inkomst och att systemet sprids till allt flera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till reglernas utformning kommer endast
konstnärer och författare som blivit väl elablerade och erkända att kunna
utnyttja dessa. Då man på annal sätt t. ex. genom avtal kan sprida inkomsterna
i tiden och därmed vinna fördelar främst ur progressionssynpunkt finner
länsslyrelsen all del föreligger mycket begränsade motiv för beredningens
förslag. Länsstyrelsen avstyrker därför förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Nairboiicns län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skäl som åberopats för särlagsiiftning anser inle
länsslyrelsen vara av sådan tyngd atl skattesystemet bör ytteriigare
kompliceras. Länsslyrelsen avstyrker därför förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO:</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den principielll långtgående konstruktion
som här valls och den troliga spridningseffekten av uppskovslekniken till en
rad andra grupper med oregelbunden inkomsi anser LO all förslaget inte skall
genomföras. Det förefaller rimligt anta atl den som i lagens mening är
upphovsman har stora möjligheler all själv påverka arvodeslidpunkt etc. i avtal
om konstverk. Man skulle också i delta fall avsevärt avlägsna sig från den
grundläggande principen om årsbeskatlning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210 299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges rcdovisiiiiigskoiisulicrs lörbiiinl:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för utt tillskapa nya beslänmielser i form av
avsättning till upphovsmannakontol kunde väl lämpligen reglerna för ackumulerad
inkomsi ändras .så att de kan ersätta de nu föreslagna reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TOR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller upphovsmannakontol kan den synpunkten
anläggas alt det säkerligen finns andra grupper - och inte minsl enskilda
skattskyldiga - som med samma riill som kulturarbeuirna kan ställa krav på en
liknande resultaluljämningseffekt. Det kan alltså antas alt förslaget, om det
skulle genomföras, snabbi får spridningseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Lagens tillämpningsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningens förslag atl rätlen lill uppskov skall avse
endast inkomst av rörelse som tillkommit den skaltskyldige i egenskap av
upphovsman anses av flera remissinslanser leda lill etl någol för snävt
tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen motsätter sig inte att den kaiegori
yrkesutövare som omfattas av förslaget lill lag om upphovsmannakonlo erhåller
vissa möjligheler till skallemässig resultalutjämning. Länsstyrelsen vill dock
påpeka alt även andra näringsidkare torde kunna åberopa de av beredningen
anförda förutsätlningarna för att utjämning mellan olika beskaliningsår skall
vara befogad och dessulom möjlig att administrativt genomföra. Som exempel
härpå kan nämnas uppfinnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammanäiien i Göieborg:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man bör emellertid tänka på all alla möjligheler att
skjuta upp beskattningen ökar risken för skatteundandraganden. Kammarrätten
har därför slor försläelse för de spärrar som föreslås. På en punkt kan man
dock ifrågasätta om begränsningen är riktigt vald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller förutsätlningen för insättning av
upphovsmannainkomsi krävs dels att den skaltskyldige uppbär intäkten i egenskap
av upphovsman, dels alt den akluella intäkten skall redovisas som intäkt av
rörelse. Enligt praxis skall upphovsmannainkomsi redovisas som inkomst av
tjänst nar verksamheten inle uppfyller de s. k, rörelsekriterierna, se t.ex.
RRK R 77 1:15. I mänga fall ärdel rimligt atl upphovsman, som redovisar inkomst
av tjänst, har samma möjlighet lill resultalutjämning som en rörelsedrivande
upphovsman. Visseriigen kan det vara tveksamt om möjlighet lill
resultat-utjämning bör finnas i fråga om inkomstslaget tjänst. Det kan nämligen
leda lill krav frän andra yrkesgrupper, t. ex. provisionsanslällda. Emellertid
synes del rimligt att samma slags inkomst - upphovsmanninkomst - bedöms lika
oavsell om den skall taxeras som inkomst av rörelse eller inkomst av tjänst,
Enligl kammarrättens mening bör därlor möjligheten lill insättning på
upphovsmannakonto finnas för all upphovsmannainkomsi om övriga av beredningen
föreslagna villkor är uppfyllda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
kulturråd:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
atl knyta begreppet upphovsmannainkomsi till lagen om upphovsrätt kommer flera
"upphovsmannainkomster" alt falla utanför. Kulturrådet anser alt
avsättning lill upphovsmannakonto måste få avse alla inkomster som upphovsman
uppbär pä grund av sin yrkesmässiga konslnäriiga verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>STU:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
principiella inställning lill den lekniska uppläggningen av
"Upphovsmannakonlo" delas av STU. Emellerlid finner STU i likhet med
särskilt yttrande av ledamot Dahlström att om beredningens förslag genomföres
att detta skulle kunna åberopas av andra grupper med oregelbunden inkomst. En
grupp, som måste kunna anses jämställda med kulturarbetare i inkomstavseende och
därför falla in under reglerna om "upphovsmannakonto" ar uppfinnare
som egenföreiagare men som emellenid ej enligl beredningens förslag omfattas
av reformen. STU kan därför ej tillstyrka beredningens förslag i vad avser
begränsningen lill kategorin kulturarbelare utan ansluter sig lill ledamol
Dahlströms yttrande vad avser yrkande om utredning rörande kulturarbetarnas och
andra gruppers problem med oregelbundna inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
uppfinnareföreningen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomslfördelningskonlo
för egenföreiagare skall enligt beredningen endasi få utnyttjas på inkomster
som en s. k. kulturarbetare erhåller i egenskap av upphovsman enligt lagen
(1960:729) om upphovsrätt lill litterära och konslnäriiga verk. SUF vill
föreslå en uividgning av denna rättighet lill alt gälla hela det immateriella
områdei. emedan inkomster som uppfinnare uppbär vid licens och
patentförsäljning ofta är väl så ojämna, och en fördelning av inkomslen framåt
i liden ökar uppfinnarens möjlighet till fortsatt verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KLYS:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KLYS
finner förslagel all knyta definitionen lill 1960 ärs upphovsrältslag utmärkt.
Emellertid har här skett elt förbiseende, som skulle slälla en alldeles
särskild grupp av kullurarbelare utanför reformen. Delta gäller fotograferna.
Upphovsmäns rättigheter regleras inle enbart av upphovsrätislagen ulan också av
lagen samma år om räll lill fotografisk bild. I och för sig hade det varit
möjligt atl skydda fotografiet inom upphovsrältslagens ram, men lagsliftaren
valde en annan lagleknisk lösning. Man placerade beslämmelserna om fotografi i
en särskild lag. Emellertid är fotografilagen utformad i nära anslulning lill
upphovsrätislagen och bestämmelserna i de båda lagarna är på många väsentliga
punkter praktiskt taget identiska. Skyddel för upphovsrätlsliga verk och för
fotografier har ocksä alltid utredningsmässigt behandlats i etl sammanhang.
Sålunda har den nuvarande upphovsrätlsul-redningen enligl sina direktiv att se
över den upphovsrätlsliga lagstiftningen och därvid innefattas även
fotografiet. Med hänvisning till delta föreslår KLYS att kretsen av personer
utvidgas till att omfatla även sådan framställare av fotografisk bild som avses
i lagen 1960 om rätt till fotografisk bild.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
anför som skäl för att begränsa rätten till inkomslomlördel-ning till just
konstnärerna att deras inkomster såsom upphovsmän enkelt går alt avgränsa. RSV
instämmer i all konstnärerna bildar en speciell grupp. Saken kan också
uttryckas så alt utövande konstnärer, till skillnad frän andra egenföreiagare,
är förhindrade att bedriva sin skapande verksamhei i aktiebolagsform. Detta är
enligt RSVs mening i och för sig ett skal som i viss mån talar för förslaget. Å
andra sidan kan upphovsmannainkomster vara svåra att avgränsa från de andra
inkomster konstnärer har. RSV vill redan här ifrågasätta om beredningen
avgränsat de föreslagna reglerna riktigt. Såviii RSV förslår borde även de
upphovsmän som av,ses i lagen om rätt till fotografisk bild omfattas av
förslagel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>L</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nsslyrelsen
i Kalmar l</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Införandel
av upphovsmannakonto skulle framstå som mera acceptabelt om motsvarande
möjligheter även skapas för andra grupper av anställda och rörelseidkare. Med
hänsyn lill de ökade möjligheter som för närvarande finns till tjänstledighet
för studier m. m. kan ett uppskov med beskattning av inkomster ge goda
möjligheter till finansiering av sådana studier. Dessutom skulle sannolikt del
allmänna sparandet öka högst avsevärt. Även ur konjunklurpolitisk synvinkel
kunde en sädan lösning vara värd atl närmare utreda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3
Upphovsmannaintäktens andel av de totala inkomsterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreslagna kravet att upphovsmannainläkten mäsle uigöra den övervägande delen
av den skaltskyldiges sammanlagda bruttointäkter av olika förvärvskällor berörs
endasi av ell fåtal remissinstanser. RSV menar atl jämförelsen med övriga
bruttointäkter framslår som diskutabel och ifrågasäller om inle t. ex. avdrag
för räntor på lån i egen villa bör få avräknas från intäkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
par av yttrandena innehåller en ingående granskning av förslagels praktiska
konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all uppskov skall kunna komma ifråga fordras enligt 2 § bl.a. atl
upphovsmannainläkten utgör den övervägande delen av den skattskyldiges
sammanlagda intäkter av olika förvärvskällor. Härmed avses uppenbarligen
bruiloinkomslerna i de olika förvärvskällorna före avdrag för olika utgifter.
Följden härav blir alt en person som har upphovsmannainkomsi på 60 000 kr.
(antag att inga kostnadsavdrag förekommer) och bruttointäkter av annan
fastighet på 65 000 kr. med kostnadsavdrag pä 70 000 kr. inle kan få uppskov
eftersom bruttointäkten av annan fastighet överväger. Ärdäremot
fastighets-intäkterna 55 000 kr../. kostnader 50 000 kr. - nettoiniäki av annan
fastighet 5 000 kr., kan uppskov förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
exempel mä anföras. Anlag all personen A bedriver sädan konstnärlig verksamhei
varav följer stora kostnadsavdrag i den förvärvskälla vartill
upphovsmannainläkten hänför sig. Personen B uppbär också</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210 302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>upphovsmannainkomster men redovisar inga kostnadsavdrag,
Inkomsif</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r-h</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>llandena ett visst </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r ser ut som
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>A</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>B</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.65pt'>
<td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsman na-inkomster</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ra,slighei.s-inkoni,ster</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>L jipliovs-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>manna-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>inkomstcr</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fa.slighers-inkomsier</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.5pt'>
<td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Brulloinläkler Kostnader</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>loooon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65 000 50 000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65 000 50 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.15pt'>
<td width=90 valign=top style='width:67.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ncllointiikt</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15 000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Efter avdrag f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
kostnader </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r inkomstr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rh</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llandena
identiska, A har m</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>jlighet utt la uppskov eftersom
upphovsmunnaini</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kterna </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>verstiger </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vriga
bruttoint</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kter, B kan ej f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> uppskov eftersom </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>vrigu bruttoint</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kter </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>verstiger bruttoint</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kiernu i den
lorvijrvsk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llu vartill upphovsmannuinkom-sten
h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nf</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r sig. J</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mf</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>res </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> andra sidan inkomstema efter
kostnadsavdrag (nettoint</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kterna) skulle s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>v</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>l A som B
kunnu f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> uppskov. Fn s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>dun tolkning av best</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>mmelserna </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r dock inte m</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>jlig. P</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
sid. 449 s</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ges visserligen att "r</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>tt till uppskov skall f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>religga endast om den s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>som inkomsi uv r</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>relse
deklarerade upphovsmannainkomsien utg</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
den </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>verv</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>gande delen uv den skallskyldiges bruttoint</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kter". </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
ena sidan skulle f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rsta delen av citerat avsniu kunna
tolkas som om man avs</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>g upphovsmannainkomsien efter
kostnadsavdrag (nettoint</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kten) men </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> andru sidun kan denna inte g</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rna j</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ras med vad som ben</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>mnes "den skaltskyldiges bruttoint</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>kter" om man med sistn</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mnda
begrepp f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rst</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r vad som avses enligt normalt spr</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kbruk.
Fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ga </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r om det </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r s</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rskilt l</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mpligt att j</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ra bruttoint</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kternu. I det sist l</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>mnade exemplet skulle en j</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>relse av netloini</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>klerna
i olika f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rv</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rvsk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llor medf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rt att s</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>v</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>l A som B kunnat erh</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>llu uppskov. Beredningens f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rslag
inneb</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r som visats n</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>got annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Siaicns kulturr</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>d:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>F</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rfattares och konstn</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rers bruttoinkomster flukturerar ofta starkt </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r. Inom ramen f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
bruttoinkomsten kan upphovsmannainkomsien variera mycket mellan olika </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r. Ett </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
d</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> en kulturarbetare har l</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gre upphovsmunna-inkomsl </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>n andra inkomster kommer dessa andra inkomster att
dominera i bruttoinkomsten. Enligt beredningens f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rslag skulle upphovsmannen ett </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
d</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> inkomstema f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rdelar sig p</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
ovann</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mnda s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>tt inle ha rutt att unv</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nda upphovsmannakonlo. Det </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r inte ovanligt att kultururbeture f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rutom r</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>relseinkomst
har annan inkomst, t.ex. av anst</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llning,
vissa </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r att kunna ackumulera kapital f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
atl senare kunnu </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gna sig </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>t renl konstn</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>riig
verksamhet. Den av beredningen f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>reslagna
inskr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkningen kommer s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ledes alt i ett s</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>dani fall molverka syftet med upphovsmunnakontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>det </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r d</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r emot villkorel om att den s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>som inkomst deklarerude upphovsmannainkomsien sku
utg</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ra den </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>verv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gande delen
av den skaltskyldiges bruttoint</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>KL YS:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>resl</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rutt rutt till avs</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ttning ska f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>reiiggaendusi om den som r</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>relse deklarerude upphovsmannainkomsien "utg</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rden </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>verv</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gande delen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av den skuttskyldiges bruttointakter, dvs, åtminstone
något mer un hiilftcn uv de loiulu intäkternu". Beredningen ger ingu skäl
för dennu sin stundpimkt och synes även i dennu del helt hu förbisett de
speciellu förhållundenu för upphovsmännen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I självu verkel skulle detta förslag om del genomfördes på
ett kutusirofult sätt rasera de möjligheter som upphovsmunnukonlot som sådunt
skulle kunna ge upphovsmännen. Det hur ovan påvisats hur just denna typ uv
upphovsmän hur behov uv ett inkomstutjämningskonto som kan ge dem möjlighet
dels ult pluneru sin ekonomi, dels att sumla medel på koniot för ull bli i
stånd alt övergå lill den konstnärliga verksamheten under relativ trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är väl uniugligl att beredningen tänkt på välbetalda
löntagare som ytterst tillfiilligt ägnursigål författarskap och menar det vura
orutirurdigl om de får möjlighet till uvsätining. Men ell sådant resonemang
huller inte. Om en professor skriver en framgångsrik romun på vilken hun tjänar
näst intill professorslönen skulle hun enligt försluget inle få göra
avsättning. Men om han avser att fortsätta atl vara professor ger avsättningen
honom inte någru förmåner som han inte skulle kunna uppnå med bestämmelserna om
ackumulerad inkomsi. Avser han därtill att fortsätta sin litterära verksumhel
-och kanske atl varu framgångsrik därutinnan -spelar ju avsättningsmöjligheten
inte heller någon roll för samhället. Han har alllså inte uniedning utt begära
avsättning med mindre han vill i framtiden ägnu sig åt förfutlarskupel på
bekostnud av tjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är således orikligt att mot bakgrund av sådana fall
eliminera de möjligheter som andra kan behöva för atl få till stånd en sådan
inkomstutjämning atl de kan för framtiden ägna sig åt konstnärsskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om en konstnär haren tjansleinkomsl på 80 000-100 000
kronor kommer hans upphovsmannainkomster att bli mycket högt beskattade. Om hun
i ett extremfall - och sådana finns - skulle tjäna 200 000 elt enda år på en
bok skulle uvsätining få ske endust med 100 000 och de återstående 100 000
kronorna skulle i stort sett skattas bort ovanpå tjänsteinkomsten. Tur man
blygsammare fall, då en tjänsteman under några är har tre års extrainkomster om
75 000 kronor per år skulle han med full avsättningsrält ha möjlighet alt
"ladda upp" 225 000 kronor och sedan ägna sig åt kostnärsskapel medan
han enligl beredningens förslag (kompletterat med KLYS' förslagom jämförelse-år)
skulle skatta bort i huvudsak 50 000 kronor per år och få etl konto om endast
75 000 kronor. Skulle man fullt ut följa beredningens förslag beträffande
jämförelseårskulle koniot endasi komma atl innehålla 25 000-hänföriiga lill år </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skulle mun slutligen beakta
beredningens förslug beträffunde rätten för tjänsteman alt alls göra avsättning
skulle i själva verkel inle någon möjlighet skapas för honom alt övergå lill
författarskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör än en gång understrykas atl de resonemang som här
förs inte leder till oberättigade förmåner: förr eller senare ska pengarna
beskattas och om den anställde behåller sin anslällning kommer kontoutlagen atl
marginalbe-skallas precis som nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KLYS fär mot bakgrund av det sagda föreslä</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all avsättning får ske till upphovsmannakonto oavsett om
inkomster av detla slag ulgör övervägande delen uv den skaltskyldiges
nettointäkt eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all del övervägs att vid fastställande av evenluelln
beloppsgranser räknu in ijänsieinkomstermed följd att i dylikt fall helu
upphovsmannninknn-iiJtpn kun</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>få
avsällas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör påpekas alt inkomsi av kapital icke rimligen ska få räknas in vid
fastställande av beloppsgränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4
Jämförelse med tidigare års inkomster</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i beredningens förslag uppställda förutsättningen att upphovsmannainläkten med
minst 50 "6 måste översliga motsvarande inläkt under det närmasl
föregående beskattningsåret lämnas utan erinran av så gott som samlliga
remissinslanser. Å'/.}'5'anför emellertid:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan påpekats kan en inkomsltopp för en upphovsman inte utan vidare knytas till
ett kalenderår- det rör sig i stället ofta om en "puckel" på en i
övrigt jämn, ofta låg inkomsllinje, en puckel som kan omfatla flera är. En
bildkonstnär kan sålunda fä elt uppdrag som under tre är ger honom dubbla
inkomster mot normalt. Alla inkomster som baseras på royaliy kommer med
nödvändighet - bl. a. på grund av avtalens konstruktion och
redovisningster-minernas utformning - att fördela sig på flera år. En
lillfällig framgång kan också dra med sig ytteriigare ell par års intensiv
uppmärk.samhet som därefter avtar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detla sammanhang måste det också påpekas atl de inkomslfluktuationer om vilka
här kan bli tal ibland är myckel beiydande. Redan en skillnad mellan ell
normall år på 30 000 kronor och ett framgångsrikt år pä 60 000 kronor gör
naturligtvis mycket i marginalskatt. Men det finns lillfällen dä en framgång sä
atl säga "spränger alla gränser" och ligger helt utanför
upphovsmannens planering och förväntningar. Inkomster pä 100 000-500 000 om
året kan faktiskt vara aktuella även för upphovsmän vilkas normalinkomst ligger
pä 50 000 kronor eller därunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Författarnas
avtals- och avsättningsförhållanden torde ge det bästa exemplel pä hur
verkligheten kan ge.stalla sig: En författare har normalinkomster pä 40 000
kronor, vilket alltså ocksä gäller för del av ulredningen föreslagna
jämförelseårei =år0. På sommaren år 1 konlraklerar han med sitt förlag en (som
del visar sig) succéroman, vilken också placeras i en bokklubb. Han uppbär vid
kontraktskrivningen etl garaniibelopp liksom garanti för bokklubbsutgävan.
Boken placeras genasi hos elt antal utländska förläggare, frän vilka han också
inkasserar garantibelopp. Detla ger honom under årl en inkomstökning på 100 000
kronor. Försäljningen i bokhandeln under år I och fram lill 1.4. är 2 redovisas
först i oktober år 2, och han får dä redovisning frän föriag och utländska
föriag på 140 000 kronor. Den fortsalla försäljningen under år 2 (dvs. fr. o.
m. 1.4.) och under de tre försia månaderna av är 3 redovisas i oktober sisinämnda
år, t.ex. med 80 000 kronor. Samtidigt kommer ell filmkonlrakt in i bilden och
på della tjänar han under år 3 20 000 kronor för opiionsräilen samt, under år
4,100 000 för den slutliga filmräilen. Under alla dessa är har han kvar sin
botleninkomsl på 40 000 kronor, beslående av biblioteksersätlning,
radioinkomster, lalboksinläkler och mindre royaliies på lidigare böcker. Till
denna normalinkomst återgår han är 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det av beredningen föreslagna systemet skulle - med iakttagande jämväl av vissa
andra beloppsgränser som kritiseras nedan-effeklen förden exemplifierade
författaren bli följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>' ■</span></b><b><span style='font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>305</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:84.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
O </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rl </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r 2 </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
3 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r 4 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsmannain- 40 000 140 000 180 000 140 000 140
000 40 000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>komst</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avs</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttning till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>upphovsmannakonto O
70 000 O O O O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomst
efter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avsättning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40
000 70 000 180 000 140 000 140 000 40 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exemplet
visar all av en samlad inkomsltopp pä 440 000 kronor utöver del normala har del
föreslagna systemet endast medgivit avsättning av sammanlagt 70 000 kronor,
medan tre av de lyckosamma åren blir maximalt beskattade. Om man i stället -
med accepterande av all avsättning fär ske med högst 50 % av intäkten - lät år
O bli jämförelseår för samtliga toppar skulle man i stället få följande labell:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:84.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
O Årl</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>År 2</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>År 3</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>År 4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>År 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Upphovsmannain- 40 000 140 000 180 000 140 000 140
000 40 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>komst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avs</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttning till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>upphovsmannakonto O 70 000 90 000 70
000 70 000 O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomst
efter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avs</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttning 40 000 70
000 90 000 70 000 70 000 40 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
skulle alltså bli att av topparens "övervinst" på 440 000 knappt 3/4
kunde avsällas och tillföras inkomsi och beskallning senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
slöd av del anförda menar KLYS alt man underen period på upp lill 5 år ska
kunna göra avsättning med utgångspunkt från silualionen år 0. Del kan mot detla
möjligen invändas, att den som under en så lång tid som 5 år får en inkomst som
väsentligen överstiger O-årets synes kunna bedömas som inkomsttagare på denna
högre nivå. Del har redan påpekats alt ell dylikt antagande är felaktigt; del
finns många exempel pä hur en häftig framgång omfattar nägra är men sedan
hastigt avlar. Men del bör också upprepas, all del av KLYS föreslagna syslemet
inle leder lill några olägenheter för statsmakterna: om det skulle visa sig atl
den höga inkomsten är bestående kommer ju ullag från kontot all ske under
höginkomstår och beskallning kommer alt ske med samma höga marginalskatt som
skulle ha skett avsäitningsårel om avsättning ej skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KLYS
föreslår alltså</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ö?f
avsättning fär ske om upphovsmannainläkten med minsl 50 96 (se dock reservation
nedan)överstiger motsvarande inläkl underdel närmast föregående året(är 0)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
att därefter avsättning får ske under ytterligare fyra år med utgångspunkt i
och jämförelse med år 0.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ö</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>kningstal</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
kan i och för sig låla rimligt all upphovsmannainkomsien bör uppvisa en ökning
för atl avsättning ska få ske. Det föreslagna ökningstalel 50 %</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>20
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förefaller
emellerlid väl högt. öm vad KLYS föreslår beträffande jämförelseår beakias,
finns del också anledning atl ylterligare granska ökningstalel. Slulligen kan
del finnas situationer då det egentligen vore befogat atl efterge kravet på ökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
beredningens förslag går igenom skulle en konstnär som ett år ökar sin inkomsi
från normala 70 000 lill 100 000 ej kunna avsälla mellanskillnaden. Della är
olyckligt särskilt om redan jämförelseinkomsten ligger högre än lidigare
inkomster. En ökning med 20-25 96 skulle säkert vara tillfyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
utgångsläget (år 0) är relalivl högl blir ju en procentandel därav också
relalivl myckel räknat i kronor, öm vi som år O räknar en inkomst på 80 000 och
därefier en framgång som ger sammanlagda inkomster på år 1: 115 000 kronor, år
2: 170 000 kronor, är 3: 250 000 kronor, är 4: 110 000 kronor, är 5: 80 000
kronor skulle en sådan inkomsttopp om sammanlagt 325 000 kronor fördelad på
fyra år om man tillämpar 50 96-kravet inte kunna föranleda avsättning vare sig
enligt beredningsförslagel eller enligt KLYS-förslagel; i intet fall föreligger
en inkomstökning som med 50 96 överstiger den närmast föregående.
KLYS-förslagel skulle dock vara tillämpligt om blott år I uppvisat denna
ökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en konstnär som har ijänsteinkomsler (jämför nedan) kan del - trots jämna
upphovsmannainkomster- uppkomma särskilda behov av avsättning. öm han ovanpå
Ijänsteinkomsterna haft en upphovsmannainkomsi om 75 000 som han låtit fullt
beskatta får han inle myckel över; en övergäng lill konslnärsyrkel kan knappast
ske med slöd av netlobehällningen. Om han nu beslutar sig för all söka
avsättning får den nästa år göras endasi om han uppnår en upphovsmannainkomsi
pä 112 500 kronor. Del beloppet kan han möjligen tjäna om han odelat får ägna
sig ål konstnärsskapet, men för atl komma dit måste han rimligen fä säua av
till upphovsmannakontol. Del bör därför i fall som dessa fö ske oavsell all
ökning kanske inle alls föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KLYS
fär i denna del föreslä</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ökningstalel sätts generellt lill 25 96 av föregående ärs inkomsi för all
avsättning ska få ske,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
del ges möjlighet atl i undanlagsfall (synnerliga skäl) medge avsättning trots
all ökning inte föreligger om del avsatta beloppet när en viss storlek (t. ex.
50 000 kronor) och ligger över en viss lolal inkomstnivå (t. ex. 100 000
kronor).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5
Begränsningar av uppskovsbeloppets storlek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna om atl uppskov skall fö medges med högst hälften av
nettointäkten av förvärvskällan samt all 10 000 kr. skall uigöra lägsta
uppskovsbelopp godtas av samlliga remissinstanser utom KLYS. Belräffande det av
beredningen uppställda kravet att intäkten av förvärvskällan efter uppskov inte
får understiga 50 000 kr. framförs dock invändningar från ytteriigare några
remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Kristianstads län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
beredningens förslag för uppskov med beskattningen inte åtnjutas med större
belopp än atl inkomslen av förvärvskällan efter uppskov men före schablonavdrag
för egenavgifter kommer atl uppgå till minsl 50 000 kr. Enligt länsstyrelsens
mening bördetta lägsta belopp sättas i relation lill utvecklingen av det s. k.
basbeloppet. Del lägsta belopp, lill vilket inkomslen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvärvskällan
enligt ovan fär uppgå, bör sålunda sällas i relation till basbeloppel vid
ingången av året närmasl före laxeringsåret, varigenom beloppel kommer au
uppräknas i takt med den allmänna prisutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Kalmar län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inflalionsskydda det belopp över vilket avsättning till konto kan
ifrågakomma, enligt förslaget 50 000 kr., bör della anknytas lill basbeloppel
vid årets ingång och då förslagsvis 5 basbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
kulturråd ifrågasäller villkoret med hänvisning lill atl många
kuliurarbetargruppers medelinkomst är betydligt lägre än 50 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KL
YS:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
förslaget bör avdrag inle medges med siörre belopp än all nettointäkten av
förvärvskällan därigenom uppgår till 50 000 kronor. Uppskov bör enligt
utredningen inle heller fä avse mer än 50 96 av nettointäkten (före avdrag).
Slulligen föreslås atl avdragels lägsta gräns ska sällas vid 10 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inle särskilt motiverat föreliggande förslag och man fär utgå från alt de
bygger pä allmänna skähghetsöverväganden. KLYS måste dock ånyo erinra om all
beredningen underiåtii atl analysera och beakta de säregna förhållandena för
upphovsmännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>50
000-kronorsregeln och 50 96-regeln ger anledning lill skilda synpunkler för det
fall den skaltskyldige endast har upphovsmannainkomster och för det fall han
även har andra arbetsinkomster. Det senare fallet kommer alt i sin helhet
behandlas nedan under särskild rubrik. Här kommer därför endast aU bedömas
beloppsgränserna för "rena" upphovsmannainkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget all den
återstående inkomslen ej fär understiga 50 000 kronor måste bygga på en
jämförelse med lönearbetare och på uppfattningen atl upphovsmän i
inkomsthänseende kan jämställas med dessa. Emellertid är det ej alls ovanligt
alt upphovsmän har inkomster på 10 000-30 000 kronor, öm man i elt sådant fall
plötsligt Hr dubbla inkomsten men får rält att avsätta endasi den inkomsi som
överstiger 50 000 kronor skulle som synes ej mycket vara vunnet (och med den
nedre gränsen om 10 000 skulle hela avsättnings-rätten kunna komma atl hänga pä
någon enstaka krona!).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kombinerar
man sedan denna beslämmelse med 50 96 -regeln kommer del atl ha mycket negativa
effekler för de upphovsmän vars hela inkomsttopp är koncentrerad till ell är,
t. ex. bildkonstnärer som fär inkomster av en försäljningsutställning. Låt oss
la exemplel atl en dylik konstnär har en normalinkomst om 25 000 kronor och är
1 har en utställning som ger honom mångdubbelt denna inkomst. Om han säljer för
mindre än netto 100 000 kronor kommer 50 000-kronorsregeln atl begränsa
avdraget och säljer han därulöver sker begränsningen genom 50 96-regeln. Om han
sålunda har utställningsinkomster på 150 000 kronor (och del bör betraktas som
varken uppseendeväckande eller omoraliskt alt avyttring av många ärs produktion
ger etl sådant resultat), får avsättning ske med högst 75 000, vilket innebär
all han år 1 ska deklarera en inkomsi på tre gånger del normala trots atl han
därefter kanske behöver 5-10 är på sig för atl "måla ihop" en ny
utställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller skogskonto synes endast en enda gräns gälla, nämligen all
avsättningen ej får leda till underskoll i förvärvskällan. Del ter sig
självfallet atl underskotl ej ska få åsiadkommas medelst avdrag. Beträffande
upphovsmannakontol kan det - för de fall som nu diskuleras - möjligen vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rimligt
all ocksä fastställa en undre gräns för den återstående inkomslen. Det bör då
vara hell tillräckligt all sälla denna gräns vid nettointäkten år O, dvs, den
inkomsi med vilken jämförelse ska göras för alt avsättning alls ska få ske. All
därulöver sätta en kvolgräns synes oss inle befogal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
föreslagna minimibeloppet förefaller något högt; det torde med fördel kunna
sällas lill 5 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KLYS
fär med slöd av det anförda föreslå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>an
avdrag inle får ske med högre belopp än all nettointäkten av förvärvskällan
därvid uppgår lill lägsl molsvarande inläkl år O,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>an
om intäkten år O överstigit 50 000 kronor den angivna gränsen dock får sättas
vid detla belopp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ait
begränsningar i avsättningen därulöver ej ska gälla i vidare mån än all
avsättningen måste uppgå till minst 5 000 kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.6
Uppskovstidens längd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag alt uppskov med beskallning av medel pä upphovsmannakonlo skall kunna
komma i fråga under högst fem år kritiseras av KL YS som anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KLYS
har ovan yrkal all avsällningsperioden ska få omfatta 5 år. Redan av detla skäl
har KLYS anledning alt begära utsträckning av föbrukningsperio-den till 10 är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Men
även om 5-årsförslagel inle skulle bifallas behövs en längre förbrukningsperiod.
Ty (som framhålls vid framläggande av 5-årsförslaget) upphovsmannen kan inte
själv "styra" sina inkomster och framgången kan komma alt sträcka sig
över flera är. öm detla förhållande inle godtas som skäl för en 5'-årig
avsällningsperiod mäsle det åtminstone godtas som skäl för aU förbrukningen
inte ska behöva påbörjas förrän framgången ebbat ul. En substansiell avsättning
ska därvid inte behöva las ut pä en enda gång utan jusl på etl ur
fördelningssynpunkl rimligt säll spridas över flera är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
behov av ullag aldrig komma är ju, som ovan upprepade gånger påpekats, ingen
skada skedd: upphovsmannen nödgas ju då ta ul pengarna och få dem beskattade på
toppen av övriga löpande inkomster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Aktiebolags skattskyldighet för utdelning (avsnitt 11.14)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1
Beredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag i delta avsnitt innebär i korthel följande. Aklier som ägs av elt
aktiebolag eller en ekonomisk förening skall antingen behandlas som
kapiialplaceringsaktier eller som organisaiionsakiier. Härigenom avskaffas
begreppel rörelsebetingade aklier. Utdelning på kapiialplaceringsaktier är
skattepliktig medan utdelning på organisaiionsakiier är skattefri. För att
aktier skall räknas som organisaiionsakiier skall i princip fordras atl
ägarföretaget innehar och röstar för minst 25 96 av aktierna i del utdelande
bolaget. Lägre röstetal eller ägarandel kan emellertid godlagas om ägarbolaget
visar all innehavet har direkl anknytning till eller väsenllig betydelse för
ägarbolagels rörelse. Full avdragsräii föreslås för ränta som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>' '</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>belöper
pä aktieinnehavet. För svarta fåmansbolag föreslås alt utdelningsinkomst som
etl sådant bolag uppbär skall vara skattefri respektive skattepliktig
undersamma fömlsällningarsom förövrigaaktiebolag. Etl fåmansbolags aklier i
etl fastighetsförvaltande bolag skall dock oavsell innehavets Slorlek behandlas
som kapitalplaceringsaktier såvida det utdelande bolagets fastigheter inle
används i ägarbolagets rörelse, jordbruk eller skogsbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.2
Begreppet organisationsaktier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om alt avskaffa de särskilda regler som f n. gäller för rörelsebetingade
aklier lillslyrks överiag av remissinslanserna. Olika åsikter har däremoi
framförts beträffande den föreslagna gränsdragningen mellan organisaiionsakiier
och kapiialplaceringsaktier. I allmänhel lillslyrks förslagel i princip av de
skattemyndigheter som behandlal frågan medan organisalioner som företräder
näringslivet avstyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissinslanser
som i huvudsak tillstyrker förslagel. RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frän
de synpunkler RSV har alt företräda finns främsi anledning att undersiryka
behovel av atl de skatlerältsliga reglerna på området bör utformas så atl de
blir förhållandevis enkla all tillämpa likformigt. Della innebär bl. a. all
undantagen frän dubbelbeskatiningsprincipen bör vara sä fä som möjligt och väl
avgränsade. För rättstillämpningen innebär beredningens förslag i detla
avseende förbättringar jämföri med dagens regler. Vissa svårigheter vid
gränsdragningen är dock all vänta i fråga om tillämpningen i praxis av del i
förhållande till begreppet rörelsebetingade aktier mer snäva föreslagna
organisationsaktiebegreppet. Beredningen, som i elt annal avseende föreslagil
en tvåårig övergångslid för anpassning till de nya reglerna om skattskyldighet
för aktieutdelningen, har inte diskuterat behovet av någon övergängsreglering i
fräga om behandlingen av de aktieinnehav som i dag betraktas som rörelsebetingade
och där innehållel representerar mindre än 25 96 av röstetalet. I
övergångsskedet finns anledning all vänta sig osäkerhet både hos
taxeringsmyndigheterna och de skattskyldiga om hur beslämmelserna skall
tillämpas i olika fall. Troligen får man på denna punkl räkna med all
ansökningar om förhandsbesked i laxeringsfrågor här kommer atl göras. Problemel
hur man snabbi skall uppnå en ny enhetlig praxis på områdei i övergångsskedet
bör uppmärksammas av lagstiftaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AO,
som förordar att gränsen mellan kapitalplaceringsaktier och organisaiionsakiier
vid aktieinnehav som uppgår lill 35 96, anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag som lämnas under rubricerade avsnitt synes kunna medföra förenklingar
inom ell svärtillämpai rättsområde. Ell upprällhällande av kedjebeskatiningen
genom avdragsförbudet för räntekostnad kan, som beredningen visal, ge orättvisa
resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regelsystem medför all gränsen för när kedjebeskatining skall äga rum är
flytande. Den lorde dock i regel vara avsevärt högre än 25 96 som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslås
av beredningen. Eftersom de materiella kraven pä samhörighet skall ställas
högre än för närvarande för skattefrihet vid innehav under 25 96 kan det
ifrågasättas om gränsen inle borde sättas högre. 1 vissa fall kan större än 25
9i'i-iga innehav motiveras enbart av kapitalplacerings- och
avkastningsin-Iressel. Inle minsl lorde detta vara fallel i koncerner av
konglomeratlyp. En lämplig gräns kan vara 35 96,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningskrilerierna
vid mindre innehav än 25 96 skärps som nämnts enligt förslagel. Beteckningarna
organisaiionsakiier och kapiialplaceringsaktier behålls dock. För all inle
nuvarande praxis beträffande gränsdragningen skall "smitta av sig" i
det reformerade systemet synes del lämpligt alt införa en ny beteckning för den
grupp av aktier som i dag tillhör organisaiionsakiier och
"kvalificerade" rörelseaklier. En lämplig benämning kan vara
associationsaklier för alt markera del inre samband mellan förelagen som skall
krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Stockholms län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser atl både praktiska och principiella skäl talar för att begränsningen av
avdrag för ränta, som är hänföriig till rörelsebetingade aktier, las bort. Del
innebären klar förenkling all ha endasi tvä aktiebegrepp, organisaiionsakiier
och kapiialplaceringsaktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighelerna
att medge skattefrihet för utdelning hänföriig lill aktieinnehav som inte
uppfyller huvudvillkoren för organisaiionsakiier - 25 96-spärrarna - bör enligt
beredningens mening tillämpas restriktivt. Nuvarande praxis belräffande
gränsdragningen mellan rörelsebetingade aktier och kapiialplaceringsaktier är
inte avsedd atl kunna överföras vid bedömningen av vad som skall anses utgöra
organisationsaktier. 1 lagtexten har uppställts villkorel aU
"ägarföretaget kan visa atl innehavet har direkt anknytning lill eller
väsentlig betydelse förden rörelse eller del jordbruk eller skogsbruk som
ägarföretaget bedriver". I motiven har emellertid som ylterligare exempel
angetts atl skattefrihet bör komma i fråga endasi om aktieinnehavet "utgör
alternativ till förvärv av själva rörelsen". För atl begreppel
organisaiionsakiier skall få det snävare tillämpningsområdet som avsetts anser
länsstyrelsen all även det sistnämnda villkoret bör las in i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
tillstyrks vidare av länsstyrelserna i Södermanlands och Kalmar län samt
Sveriges advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län ifrågasätter om vinstmedel som fanns hos det köpta bolagel
redan vid tidpunkten för aktieförvärvet skall kunna delas ut ulan beskattning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har föreslagit väsentliga förenklingar i de svårgripbara bestämmelser som
gällt aktiebolags skattskyldighet för aktieutdelning. Länsstyrelsen godtar
föreslagna ändringar utom i följande avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningen
mellan kapiialplaceringsaktier och andra aktier baseras i dag på röstetalet i
det utdelande bolaget. Kapitalplaceringsaktier föreligger om röstetalet
understiger 25 96. Beredningen föreslår därulöver att minst 25 % av
aktiekapitalet ska innehas av ägarbolaget för all kapiialplaceringsaktier inte
ska föreligga. Länsstyrelsen ifrågasätter om det är nödvändigl med sistnämnda
villkor efiersom villkoret inte kommer all få någon praktisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
beredningen framhållit bör vinst, som uppkommit i det utdelande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>- ,.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bolaget
under lid då organisationsförhållande rätt, kunna överföras till ägarbolaget
ulan alt beskattas på nytt. Däremoi kan ägarbolaget inte ha lika berättigade
krav på all skattefritt kunna överföra vinstmedel, som skapats hos det
utdelande bolaget innan organisationsförhållandet uppkom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattefriheten
för utdelning på organisaiionsakiier medför att ell bolag kan förvärva aktierna
i etl blivande organisationsbolag och belala aktierna med obeskattade medel,
som uldelningsvägen erhålls från del förvärvade bolaget. Nämnda möjligheler finns
inle för fysiska personer, vilket medför viss centralisering i näringslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
menar all del i prakliken inte skulle gä alt slopa skattefriheten för den del
av utdelningen som hänför sig lill vinstmedel, som fanns hos det köpta bolagel
redan vid förvärvet. Anledningen härtill är all svårigheier skulle föreligga
att med någorlunda exakihel fastställa hur stor den dolda reserven är i
byggnader, maskiner, lager m. m. då förvärvet skedde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
länsstyrelsens uppfattning föreligger inle tillräckliga skäl all längre
bibehålla skattefriheten även för "gamla" vinstmedel så snart
organisations-förhållande visals föreligga. Skattefriheten bör i varje fall
inle gälla synliga vinstmedel i form av dispositionsfond, genom vinstmedel ökat
aktiekapital m. m. Del bör dessulom vara fullt möjligl all fastställa
åtminstone elt avrundat minimibelopp för sådana dolda reserver som uppenbariigen
fanns hos det köpta bolagel vid förvärvet. Det förvärvade bolagel bör åläggas
att i första deklarationen efter förvärvet ange eget kapital uiöver tillskjutet
belopp vid förvärvstidpunklen. Vad gäller beräkningssättet kunde exempelvis
metoder för aktievärdering tjäna som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativt
skulle skattefriheten kunna bibehållas för all utdelning på organisaiionsakiier
men skyldighet föreligga för ägarbolaget all överta en beräknad utskiftningsskalteskuld
på samma sätl och under samma förutsättningar som vid fusion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
nu sagls gäller även den möjlighet som nu finns atl med verkan i
skattehänseende skriva ned ett byggnadsföretags lageraktier i fastighetsförvaltande
bolag. Utdelning på lagerakiier är visseriigen alltid skattepliktig men detta
elimineras genom avdragsrätten för nedskrivning på lageraktierna, vilket gäller
även sädan nedskrivning som direkt föranletts av utdelning till ägarföretaget
av "gamla" vinstmedel. Neskrivningsrätlen för lageraktier gäller även
fysiska personer, varför del som nämnts ovan om eventuell skyldighet all överta
utskiftningsskalteskuld givetvis inte kan gälla dessa. Som reglerna nu är
utformade har den som driver byggnadsrörelse - antingen verksamhelen drivs av
fysisk person eller bolag-större möjligheler än övriga köpare atl förvärva
faslighet via aktier i fastighetsförvaltande bolag innehållande
"gamla" vinstmedel genom all köpeskillingen åtminstone delvis kan
betalas genom utdelning som i realiteten blir skattefri tack vare nedskrivningsmöjligheterna
(av) för aktierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsstyrelserna i Göteboigs och Bohus och Västmanlands län ifrågasätter om vid
aktieförvärvet befintliga vinstmedel bör kunna delas ut utan beskattning hos
ägarföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TOR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TOR
anser att både prakliska och principiella skäl talar för atl begränsningen av
avdrag för ränta, som är hänföriig lill rörelsebetingade aklier, tas bort. Det
innebär en klar förenkling att ha endast tvä aktiebegrepp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>organisaiionsakiier
och kapilalplaceringsaklier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighelerna
atl medge skallefrihel för utdelning hänförlig lill aktieinnehav som inte
uppfyller huvudvillkoren för organisaiionsakiier - 25 %-spärrarna - bör enligt
beredningens mening tillämpas restriktivt. Nuvarande praxis beträffande
gränsdragningen mellan rörelsebetingade aktier och kapitalplaceringsaktier är
inte avsedd utt kunnu överförus vid bedömningen UV vud som skall anses uigöra organisaiionsakiier.
I lagtexten har uppställts villkoret atl "ägarföretaget kan visa atl
innehavet har direkt anknytning till eller väsentlig betydelse för den rörelse
eller det jordbruk eller skogsbruk som ägarföretaget bedriver". I motiven
har emellertid som ytterligare exempel angetts att skattefrihet bör komma i
fråga endast om aktieinnehavet "utgör alternativ till förvärv av själva
rörelsen". För att begreppet organisationsaktier skall fä det snävare
tillämpningsområdet som avsells anser TOR att även det sistnämnda villkoret bör
las in i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län. som inle uttryckligen lar ställning lill förslagen, efteriyser
en närmare kartläggning för atl faslslälla de fall där skattefrihet kan anses moliverad;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nuvarande anvisningspunkt I till 54 § KLklargöres nären aktie inle skall anses
innehavd i kapitalplaceringssyfte. Om aktien inle är innehavd i kapilalplaceringssyfte
är därmed inle sagt alt fråga är om organisalionsakiie; fråga kan vara om s, k,
rörelsebetingad aktie. Beredningen använderen annan teknik. Man fastställer en
definition på vad som är organisalionsakiie. Vad som inle är organisalionsakiie
kommer alt uigöra kapilalplaceringsakiie. Som framgått ovan har länsstyrelsen
inga principiella erinringar mot en förenkling som sädan av beslämmelserna.
Vissa egendomliga effekter kan emellerlid ej undgås med förslaget. Om en bank
förvärvar 20 % av aktierna i etl rörelsedrivande bolag för atl skydda en
fordran kommer skattskyldighet för eventuell utdelning att föreligga för
banken. Om banken förvärvar mer än 25 96, kommer i teknisk mening organisaiionsakiier
alt föreligga och blir banken frikallad från skattskyldighet för utdelning.
Beteckningen organisaiionsakiier får här anses slå i strid mol normall
språkbruk och frikallelse från skattskyldighet synes ej heller materiellt
motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antag
vidare all elt aktiebolag som bedriver handel med värdepapper förvärvar mer än
25 96 av aktierna i ell annat rörelsedrivande aktiebolag. Aktierna har
förvärvals i och för omsättning och redovisas som ingående i varulagret hos
förvärvaren. Någol organisatoriskt samband enligl normall språkbruk föreligger
ej. Rimligt synes vara atl all vinsl som uppkommer i den yrkesmässiga
aktiehanteringen beskattas hos del först nämnda bolaget. Sä bör ske oberoende
av om vinsten uppstår vid försäljning av eller utdelning på värdepapper som ulgör
lagertillgångar i värdepappersrörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget är det befogal att närmare undersöka den föreslagna
lagstiftningens effekl i följande fall. AB A bedriver yrkesmässig handel med
värdepapper. AB A förvärvar samtliga aktier i elt värdepappersförvaliande
bolag, AB B. Om AB B avyttrar aklier eller andra värdepapper sker beskallning i
förvärvskällan lillfällig förvärvsverksamhel. Endast en del av vinsten kan
därvid komma all beskallas. Fråga uppkommer därvid om AB B kan utdela sin vinst
till AB A ulan atl delta beskattas för utdelningen. Med utgångspunkt från
definitionen på organisaiionsakiier synes så bli fallel enligt förslaget. Efiersom
moderbolaget inle förvaltar aktier kan akierna inle anses innehavda som elt led
i moderbolagels verksamhei lill den del denna avser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förvaltning
av värdepapper. Skattefrihet skulle alltså föreligga. Denna kan inte vara
materiellt motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattefrihet
gäller inle för utdelning pä aktier eller andelar som ulgör lagertillgång i
byggnadsrörelse, lomlrörelse eller handel med fasligheter. Med hänsyn lill vad
ovan anförts mäsle en grundlig kartläggning utföras med ändamål all faslslälla
de övriga fall där skallefrihel inle kan anses motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanser
som i huvudsak avstyrker förslagen, SHIO och Familjeföretagens Jörening:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tillstyrker beredningens förslag alt ränta som är hänförlig lill aktieinnehav
skall vara avdragsgill oavsell om ägarbolaget är frikallat från skattskyldighet
för utdelning eller inle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
bakgrund av uttalandena i förarbelena lill 1960 års regler om kedjebeskatining
i vissa fall och främsi lagstiftarens syfte med reglerna vill vi hävda atl skäl
finns alt under nuvarande ekonomiska förutsättningar i landel helt avskaffa kedjebeskatiningen,
Ell ytterligare skäl äratt kedjebeskatining Slrider mol principen all all
bolagsinkomst skall beskattas lika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna reglerna har till effekl att innehav under 25 procent kommer alt
drabbas av kedjebeskatining i högre grad än vad för närvarande sker; en
utveckling som vore olycklig. Förslagel avvisas därför med bestämdhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>KF:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
anser all beredningens förslag innebär en icke oväsentlig inskränkning av
skaltefriheten i förhållande lill nuläget. När kedjebeskatiningen infördes 1960
var den avsedd atl träffa endasi aklier som förvärvades i kapilalplaceringssyfte;
skaltefrihet för utdelning kunde ej anses moliverad då bolag eller förening
placerade medel, som mer eller mindre tilirälligl frigjorts i verksamhelen, i
t. ex. börsnoterade aklier. Sådan utdelning var ur ägarföretagets synpunkl all
jämställa med ränta pä placerade medel. Av nu gällande lagtext framgår när
aktier skall anses innehavda i kapilalplaceringssyfte. Beredningens förslag
till lagtext definierar i stället begreppel organisationsaktier som aklier
vilka innehas som ell led i organisaiionen av ägarföretagens verksamhet lill
den del denna avser jordbruk, skogsbruk, fastighetsförvaltning eller rörelse.
Denna definition lorde i sig innebära en inskränkning i skattefriheten. Att en
aktie ej innehas i kapilalplaceringssyfte behöver ej beiyda alt den innehas som
ell led i organisationen av någon av nämnda verksamhetsgrenar. Vidare krävs
förutom 25 96 av röstetalet även 25 96. av aktiekapitalet för skallefrihet i
normalfallet samt alt innehavet vid mindre ägarandel än 25 96 skall ha direkt
anknytning till eller väsentlig betydelse för den verksamhei ägarföretaget
bedriver och ej endasi som nu vara "betingat av rörelsen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
KF:s uppfattning saknas anledning alt skärpa kedjebeskatiningen i den situation
som näringslivel kan förväntas befinna sig i lång lid framåt. Även relativt små
aktieinnehav kan vara företagsekonomiskt motiverade av ägarföretagets
verksamhet, även om innehavet ej kan anses uigöra elt alternativ lill förvärv
av själva rörelsen. KF och dess dotterföretag har i vissa fall aktieposter som
understiger 25 % men ändå ger den möjlighet till samarbele som anses önskvärd
pä grund av affärsförbindelserna med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>21
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>respektive
förelag eller för atl förhindra monopolsituationer och tillvarata
konsumentintressen. Dessa aktieinnehav är enligl gällande regler och praxis rörelsebetingade
men kan med det snävare organisationsakliebegrepp och restriktiva tolkning, som
beredningen förordar, befaras bli behandlade som icke organisaiionsakiier. KF
befarar all en utökning av kedjebeskatiningen försvårar näringslivets fortsatta
långsiktiga utveckling och strukturanpassning i samhället. KF vill ej lillslyrka
en utvidgning av kedjebeskatiningen utan förordar all lagsiiftningen uiformas
så atl endast utdelning på aktier som verkligen innehas i kapilalplaceringssyfte
drabbas av kedjebeskattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
lill lagtext (anv. till 7 § SIL) är vidare endasi knutet lill ägarföretagets
verksamhet och innehåller ej någon molsvarighet till nuvarande beslämmelse i
anvisningarna lill 54 § KL atl innehavet kan betingas av den rörelse som bedrives
av aktiebolag eller ekonomisk förening som med hänsyn lill äganderällsförhällanden
eller organisatoriska förhållanden kan anses stå ägaren nära. Denna
inskränkning i skattefriheten har ej motiverats eller berörts i ulredningen i
övrigt, varför den får förmodas ej vara avsiktlig. KF förordar all äldre beslämmelser
överförs oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lanibrukarnas
skattedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslär all gränsen för alt aktier skall hänföras lill kategorin organisaiionsakiier
skall sänkas frän 50 lill 25 procenl motsvarande vad som nu gäller för kapilalplaceringsaklier.
Delegationen ansluler sig lill de överväganden beredningen redovisal på s. 566
och tillstyrker förslagel i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande lydelse av punkt I andra slyckel av anv. till 54 § KL skall aktie
inte anses innehavd i kapitalplaceringssyfte bland annat "om det göres
sannolikt all innehavet av aktien eller andelen betingas av den rörelse eller
det jordbruk eller skogsbruk som bedrivs av aktiens eller andelens ägare".
De aktier som det här är fråga om benämns vanligen "rörelsebetingade aklier".
I beredningens förslag finns en motsvarighet till rörelsebetingade aktier men
beredningen underslryker alt förslaget är snävare än del nu gällande begreppel rörelsebetingade
aklier. öm förslagel genomförs kommer därför åtskilliga aktiebolag och
ekonomiska föreningar alt bli skallskyldiga för aktieutdelning som i dag inle
är skattepliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allt
sedan kommunalskallelagens tillkomst har del varit en grundläggande lanke alt
aktiebolags och ekonomiska föreningars vinster skall dubbelbeskattas. Kedjebeskatining
har däremoi inte varil avsedd. Belräffande skatteplikten för av aktiebolag och
ekonomiska föreningar mottagna aktieutdelningar har lagstiftningen blivit mer
och mer komplicerad samlidigl som situationerna dä kedjebeskatining aklualiseras
blivit fler. Genomförda lagändringar har emellerlid inte föranletls av ändrad
grundinställning utan anledningarna har varit atl förhindra missbruk av
gällande regler. Beredningens förslag om ändring av de nuvarande reglema för s.
k. rörelsebetingade aktier innebär ell nyll undanlag frän huvudregeln alt kedjebeskatining
skall undvikas. Något skäl härför har dock inle angetts. Delegationen anser att
kedjebeskaUning endasi bör tillgripas för att förhindra missbruk och
kringgående av gällande regler och avstyrker, då sådana förhållanden inle
visats föreligga, förslagel i denna del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skatledelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
behandlar i detta avsnitt först nuvarande begränsning av aktiebolagens rätt lill
avdrag för ränta avseende aktieinnehav i annat aktiebolag. Vi delar beredningens
kritik av dessa regler. Utöver de principiella invändningar som kan resas mot
gällande räll vill vi framhålla alt den lett till kostsamma utredningar för
företagen. Vi finner sålunda att förslaget är materiellt befogat och ägnat att
minska både företagens och skatteadministrationens ulredningsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
för beskattning av inkomsi inom bolagssektorn har varit och bör vara att inkomsi
beskattas allenast en gäng. Från denna grundläggande princip har avvikelse
skett genom införandel år 1960 av kedjebeskatining i viss utsträckning. Vår
ståndpunkt är atl kedjebeskatiningen bör avskaffas säsom stridande mol en lika
beskattning av all bolagsinkomst. I det följande lar vi upp beredningens
förslag till granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har efter genomgång av delta problemkomplex föreslagit en förenkling i viss
mening genom att förorda all skattefrihet för aktieutdelning alltid skall
föreligga om ägarbolaget innehar 25 procenl av aktiekapitalet ävensom av
röstetalet i det utdelande bolaget. Uppställandel av en klar regel är i och för
sig önskvärt från prakliska utgångspunkter, men bör enligl vär mening inte
utesluta skaltefrihet vid mindre innehav. Etl skäl för beredningens val av en 25-procenlsregel
är den tradition som utbildats i avtalen för undvikande av en internationell
dubbelbeskattning. Man härför närvarande stannat för en 25-procentsregel som
utgångspunkt för nedsättning av eller befrielse frän kupongskatt i del land där
del utdelande bolagel bedriver sin verksamhei. Alt man i internationella
sammanhang valt en sädan regel med anknytning till aktiekapitalet och vidare inle
öppnat möjligheter för bevisning vid mindre innehav är motiverat av rent prakliska
skäl. Denna stelhet i syslemel har lell lill atl man inom EG nu överväger atl
sänka gränsen lill 20 procent. Silualionen är dock en annan vid bedömning av
skattereglernas ulformning inom ell land där en sakligt moliverad nyansering av
regelsystemet låter sig administreras. Vi återkommer nedan lill hur en 25-procentsregel,
om en sådan uppställs, bör tekniskt formuleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna skärpningen består i alt skallefrihet för aktieutdelning medges
endast om utdelningen lämnats pä organisationsaktier, icke - som hittills -
även om utdelningen lämnats pä s. k. rörelsebetingade aklier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förenkling av reglerna pä områdei, som sammanföringen till en enda akliekalegori
av de tvä lidigare ej hell sammanfallande kategorierna innebär, är givetvis i
och för sig lika tacknämlig som andra förenklingar av skattereglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
förenkling hade givetvis också vunnits, om sammanföringen i fråga skett genom
all nuvarande regler för de s. k. rörelsebetingande aktieinnehaven gällt för
den nya kategorin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de föreslagna reglerna kommer innehaven under 25 procenl atl underkastas kedjebesktlning
i större utsträckning än lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
frågan måste då resas, om någon särskild anledning lill sådan skärpning
föreligger belräffande dessa mindre innehav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Generellt
måste till en början övervägas, om de erfarenheter som vunnits av den år 1960
införda kedjebeskatiningen talar för en uividgning eller tvärtom en begränsning
av denna beskallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsenllig anledning lill 1960 års reform var en önskan aU nedpressa
börskurserna: "Båda ålgärderna lorde vara ägnade atl molverka tendenserna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
abnormt höga kurser på aktiebörsen". (Prop. 1960:162 sid. 59. Liknande
uttalande sid. 61 st. 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1960 har förutsättningarna för del svenska näringslivet radikalt ändrats.
Nuvarande kursläge är i förhållande lill förelagens substansvärden lågt. De avkasiningsanspråk,
som detla kursläge innebär, är för stora för au släppa igenom den
investeringsvolym, som är ell villkor för alt sysselsällningen i landel skall
upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulifrån
lagstiftarens syfte med kedjebeskattningen borde denna nu helt avskaffas. Vid
lagstiftningens tillkomst lorde man för övrigl ej varit hell främmande för
tanken på en "eftergranskning" av omläggningen. Det talas i
förarbetena bl. a. om värdel av det erfarenhelsmalerial som kan vinnas (Prop.
1960:162 sid. 58).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrunden av motiven för kedjebeskatiningen och ändringen i landels ekonomiska
förutsättningar ler sig tanken atl nu gå vidare pä den år 1960 inslagna vägen
som överraskande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bortsett
från allmänna överväganden av sådani slag kan man fräga sig, om nyssnämnda
erfarenhetsmaterial kan avvinnas någon indikaiion i någon bestämd riktning
fördel fortsatta lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolagen
torde under trycket av kedjebeskatiningen ha avvecklat siörre delen av minorilelsinnehaven
i andra bolag om inte företagsekonomiska skäl talat för ell bibehållande av
innehaven. Ålgärderna innebär, all medan ell bolag lidigare typiskt - vid sidan
av den egna rörelsen - även indirekt drev rörelse genom andra förelag, del
numera driver endasi den egna rörelsen. Med denna koncentration av resurserna
har oundvikligen följt en ökning av riskerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterst
kan frågan om kedjebeskatlningens vara eller icke vara eller om dess lämpliga
räckvidd sägas gälla, huruvida normen för bolagsbeskaltningen skall vara
bolagens inkomst eller det sätl på vilket de organiseras. - Den förstnämnda
normen är som vi ovan framhållil principiellt grundad i det all all inkomsi
inom bolagsseklorn skall beskattas lika, vilket endasi kan ske genom all inkomsten
beskattas endasi en gång. - En grupp rörelser kan vara organiserad så, atl
varje rörelse drivs av endasi ell förelag, eller så, all alla förelagen genom
aktieinnehaven i de övriga är delaktiga i alla rörelserna, för atl här skissera
extremfallen, öm det är sä, all ell förelag med råvaruindustri finner det
lugnast all sälta åsido en del av sill kapital genom placering i t. ex.
konsumtions- och hemmamarknadsbranscher, är del svårt se, att della skulle
kollidera med ett fiskalt intresse. Riskspridningsaspekten uppmärksammades vid
1960 års reform, då reglerna för investmentbolagen utformades. Men det var då
de fysiska personernas, aktieägarnas behov av riskspridning, som på det sältel
kan sägas ha tillgodosetis. Alt också bolagen kunde ha elt behov av alldeles
samma slag syns ha förbiselts. Detla skedde sannolikt av del naluriiga skälet, atl
tiderna var goda och bolagens risker underskattades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
är behovet av riskspridning endasi en anledning bland andra lill förvärv av
mindre innehav. Innehaven av aktier i andra förelag fyller i försia hand också
andra mera konkreta funktioner vilka i dag beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna stränga reglerna för mindre innehav mäsle lolkas som elt ullryck för
en teori, att den företagsekonomiska betydelsen för det egna bolaget av
aktieinnehavet i ell annat varierar i någol slags proportion lill innehavets
bråkdel i det andra bolagel. Småandelar i andra förelag skulle enligl denna
teori ha föga värde ur organisatorisk synvinkel och därför böra ses som rena
kapitalplaceringar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
teori syns jävas av verkligheten. Del visar sig, alt förelag placerar medel
också i hell obelydliga andelar i andra förelag i uppenbart kommersiellt syfte.
Ett samarbele grundas ofta på sädana innehav. Samarbetet kan gälla produklion,
inköp, försäljning eller annan gemensam aktivitet. Ell annat exempel från en
specialbransch kan nämnas. Banker fär enligl lag - bortsett från vissa
speciella fall - endasi förvärva aklier i bolag "vars ändamål kan anses gagneligl
för bankväsendel eller del allmänna". Tillstånd lill sådant förvärv ges av
regeringen (55 § lagen om bankrörelse), öm del vore så, att småandelar
indikerade kapilalplaceringssyfte, skulle tillstånd till förvärv av sädana
andelar givelvis ej meddelas. Aklieförteckningarna i t. ex. de tvä största
svenska affärsbankernas årsredovisningar visar emellertid, atl antalel småandelar
hos bankerna är beiydande. Om innehav av sådana andelar av regeringen befunnits
motiverat på grund av gagnelighet för branschen eller det allmänna, kan sådani
innehav rimligen icke vara mindre gagneligt i annan verksamhei än bankrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
sagda innebär, alt den föreslagna utvidgningen av kedjebeskatiningen också
kommer att rikta sig mot aktieförvärv, som i företagets eller det allmännas iniresse
bör komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi kan inle finna att
beredningen framfört något principielll skäl för kedjebeskattningens
bibehållande och ej heller att beredningen tillräckligt beaktat ovan angivna
sammanhang. Vi föreslär därför att kedjebeskatiningen avskaffas. Bibehålles en
begränsning är det ej ens frän beredningens ståndpunkt motiverat all utöver
andel i röstetalet anknyta till en molsvarande andel av aktiekapitalet.
Beredningen har ockå tvingats argumentera efter en hell annan linje, nämligen
"alt förhindra obehörigt uinyttjande av aklier med olika rösträtt". Detla
uttalande utgör inget skäl då fråga är om en bestämning av etl förelags rörelsebetingade
innehav. Rent praktiskt skulle införandel av kravet på 25 procents andel även
av aktiekapitalet som en ny förutsällning leda lill helt meningslösa tillköp av
aktier. Ett sådant ytteriigare innehav skulle inte pä något säU förändra den
faktiska siluationen. I många fall skulle också sådana tillköp vara tekniskt
svåra att genomföra med hänsyn lill marknadsläge m. m. Övergångsregler skulle
då också behöva uppställas för att undvika relroaktivitel. Vi anser vidare att
bevisregeln för skattefrihet vid innehav understigande de 25 procenten liksom f
n. bör knytas lill aktieinnehav som är betingat av ägarbolagets rörelse.
Utdelning pä dessa aklier bör sålunda liksom hittills vara skattefri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Sveriges redovisningskonsuhers förbund föreslär atl kedjebeskatiningen slopas hell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.3
Fåmansbolagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beredningen föreslagit beträffande fömansbolagens aktieinnehav har kommenterats
endasi av ett fötal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kalmar län, som avstyrker förslaget, anför:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller fåmansbolag skiljer man för närvarande mellan utdelande (vita) och inte
utdelande (svarta) bolag. Etl vilt fåmansbolag är inte skattskyldigt för
utdelning på andra aktier än sädana som innehas i kapilalplaceringssyfte. Skallefrihel
föreligger exempelvis för utdelning från ett fastighetsförvaltande dotterbolag.
Ett svart bolag är emellertid skattskyldigt för utdelning pä alla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 210</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktier
ulom sådana som innehas .som elt led i organisationen av bolagets jordbruk,
skogsbruk eller rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslår att den nuvarande gränsdragningen mellan svarta och vita fåmansbolag
behålls endasi i de fall utdelningen härrör från ett fastighetsförvaltande
bolag. För utt utdelningen i ett sådunt fall ska vara skuttefri krävs dels all
ägarföretaget äger och röstar för minst 25 96 av aktiekapitalet, dels all
ägarföretaget visar atl dess vinstmedel i skälig omfattning använts för
utdelning till aktieägarna. I andra fall, dvs. om del utdelande bolaget driver
rörelse, jordbruk eller skogsbruk, bör dock enligt beredningen - om 25-procentvillkoren
är uppfyllda - utdelningen vara skattefri även hos ett fåmansbolag som inte
delar ut sina vinstmedel i skälig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anledningen
till beredningens förslag alt utdelningen ska vara skattefri även för svaria fåmansbolag
som uppfyllt 25-procentvillkoren, synes vara atl sådana bolag kan undvika kedjebeskatining
genom alt tillämpa reglerna om koncernbidrag. De föreslagna reglerna innebär
dock alt utdelning frän fåmansbolags dotterbolag kan tas ul i form av lön av
moderbolagets ägare. Della innebär ett väsentligt avsteg från principen att
aktiebolags vinster normall ska dubbelbeskattas. Reglema om inskränkningar i
aktiebolags skaliskyldighel för utdelning har kommil till för atl undvika kedjebeskatining
dvs. att ell aktiebolags vinst beskallas fler än två gånger. För atl
upprätthålla principen om dubbelbeskattning bör, enligt länsstyrelsens
uppfattning, den nuvarande uppdelningen mellan svarta och vita fåmansbolag
behällas. Däremot bör reglerna om koncernbidrag ändras sä att dessa regler inte
gör del möjligt atl kringgå uldelningsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län begär förtydligande på vissa punkter:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslär vidare att den nuvarande gränsdragningen mellan svaria och vita fåmansbolag
behålls endasi för del fall utdelning härrör från elt fastighelsförvallningsförelag.
Förutom kravet på ägarandel skall visas att vinstmedel utdelats i skälig
omfattning för all utdelningen skall bli fri från skall. Länsstyrelsen har den erfarenheten
all såväl ullrycket "skälig omfattning" som begreppel "fastighetsförvaltande
företag" har en någol oklar innebörd. Det vore därför av värde om en
precisering kunde ske genom motivultalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av länsstyrelsen i Södermanlands län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär även atl s. k. "svaria" fåmansföretag jämställs med andra
förelag utom belräffande utdelning från fastighetsförvaltande dotterföretag.
Härigenom behålls de två begreppen "svaria" och "vita" fåmansföretag.
Med "svart" fåmansföretag avses förelag, som ej utdelar vinstmedel i
skälig omfattning. Vid nuvarande rättstillämpning har det visat sig svårt atl
avgöra vad som menas med skälig omfattning. Enligt vår uppfattning bör därför
uttrycket "skälig omfattning" ges en klarare utformning lämpligen
genom ell molivultalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delta sammanhang anser vi vidare, all begreppet fastighetsförvaltande förelag
bör definieras närmare. Enligl nuvarande praxis anses i allmänhel aktier i elt fastighetsförvaltande
dollerbolag uigöra organisaiionsakiier, om moderbolaget driver rörelse i den
fastighet, som ägs av dotterbolaget. Om fasligheten används även för annal
ändamål kan dock bedömningen bli den motsatta. Man måste därför på samma säll
som nedan anförs beträffande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>koncernbidrag
klargöra under vilka omständigheter en fastighet ska anses använd i
moderföretagets rörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
i Ålvsborgs län lar upp frågan om beskattningen vid s. k. Lundinlransaklioner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har inte diskuterat del förhållandet alt s. k. Lundintransaktioner fortfarande
förekommer i viss omfattning. Lundintransaklionerna byggde som bekant på atl
utdelning kunde lämnas skattefritt lill det bolag som köpt aktierna (eller
andelarna) i del utdelande bolagel. Genom införande av reglerna om svarta respeklive
vila bolag i femte slyckel § 54 KL omöjliggjordes dessa transaktioner för fåmansbolag.
Fortfarande kunde emellerlid transaktionerna genomföras av s. k. vita bolag
eller flermansbolag. Della var anledningen till all man sedermera förde in
regeln att skallefrihel ej fick åtnjutas för utdelning på aktier i bolag som
vid förvärvstillfället ej för köparen representerade en tillgäng av verkligt
och särskilt värde (se sjunde slyckel § 54 KL). I praktiken innebär detla all
utdelning av vinstmedel som finns i ell s. k. skalbolag - dvs. ell bolag vari
tillgångar t. ex. en fastighet utköpts mol revers före överlåtelsen av bolaget
-aldrig kan ske skattefritt till det köpande bolaget. Då en revers inte är en
tillgäng av verkligt och särskilt värde kan mottagaren aldrig lyfta utdelning
frän "reversbolagel" utan alt beskattas härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man i stället överlåter aktierna medan fasligheten fortfarande är kvar i
aktiebolaget blir utdelningen i regel skattefri. Del märkliga resultatet är
alltså atl om man säljer aktierna per bokslutsdatum den 31 december och
härefter utköper fastigheten efter bokslutsdatum uppstår full skallefrihel för
de vinstmedel som ligger i bolagel. öm man däremoi försl utköper fastigheten
föreligger vid samma förutsättningar full skatteplikt. Enligt länsstyrelsens uppfaUning
bör denna olikhet rättas lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län tar upp beskaltningskonsekvenserna i två speciella fall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med den pågående översynen av koncernbeskaltningen vill länsstyrelsen emellerlid
uppmärksamma elt fall där bestämmelserna om koncernbidrag och aktiebolags
skattskyldighet för utdelning synes leda lill beskallningsresullat som knappast
kan ha varil avsedda. AB A är etl rörelsedrivande bolag (börsnoterat eller s.
k. vilt fömansbolag). AB A äger samtliga aktier i AB B som fömtsättes vara etl fastighetsförvaltande
bolag. Del antages vidare all B:s fastighelsinnehav består av en eller fiera
schablontaxerade villor som uthyres till befattningshavare i det rörelsedrivande
moderbolaget. AB A torde kunna lämna koncernbidrag lill AB B och erhålla avdrag
härför i förvärvskällan rörelse. AB B redovisar som enda förvärvskälla annan
fastighet och torde pä grund av bestämmelserna i 24 § 2 mom. KL inte komma atl
beskattas för bidragel (villaschablonen). Pä detla sätl kan vinstmedel komma atl
ackumuleras hos dotterbolaget AB B som sedan kan utdela dessa medel lill
moderbolaget AB A utan atl beskattning sker av utdelningen hos sisinämnda
bolag. Härigenom uppkommer definitiva skattevinsler innebärande atl den del av
moderbolagels överskott som lämnas som koncernbidrag lill dotterbolaget i
praktiken endast blir föremål för enkelbeskaltning (nämligen som utdelning hos
aktieägarna).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>öm
förutsättningarna ändras såtillvida att moderbolaget antages vara ett
"svart" fåmansbolag blir skattevinsterna inle av samma karaktär.
Koncern-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bidrag
kan visserligen lämnas av moderbolaget till del fastighetsförvaltande
dotterbolaget men utdelningen från dotterbolaget lill moderbolaget beskattas.
Det blir i stället fråga om en skatlekredil scm börjar när bidraget lämnas och
upphör när dotterbolaget verkställer utdelning till moderbolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.4
Bank- och försäkringsföretagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen
tar upp konsekvenserna av det ändrade organisationsaktiebegreppet för
bankföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bankinspektionen:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
förordar vidare vissa ändringar i den s. k. kedjebeskatiningen. Den skallefrihel
som föresläs är inte lika omfattande för banker som för vissa andra företag.
Liksom hittills skall en bank som bedriver fastighetsförvaltning genom
dotterbolag sålunda - även om dotterbolaget är helägt - beskattas för utdelning
från dotterbolaget. Är däremoi dotterbolagets fasligheter avsedda för
bankrörelsen anses innehavet utgöra ell led i organisaiionen av bankens rörelse
och utdelning blir då liksom hittills skattefri. Emellerlid innebär de regler
som beredningen föreslår också all en bank som förvärvar mer än 25 96 av aktierna
i ell rörelsedrivande bolag för all skydda en fordran mol bolagel - även om
något organisatoriskt samband inte föreligger -frikallas från skattskyldighet
för utdelning på de förvärvade aktierna. Beredningen menar all i praktiken
torde fall av delta slag spela en myckel lilen roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
banklagstiftning bygger som bekant på principen atl bank inle skall engagera
sig i företagsamhet på annal sätt än som kreditgivare. Banks rält all förvärva
aktier till skyddande av fordran ulgör ett klart undanlag. Karaktären av
undanlag markeras ocksä av lagens krav på alt sådan egendom "skall
avyttras så snart det lämpligen kan ske och senast när del kan äga rum utan
förlust för bolagel". Vidare skall förvärvet ofördröjligen anmälas hos
tillsynsmyndigheten. Inspektionen kan alltså inle dela beredningens bedömning
alt del är fräga om "teoretiskt sett en viss förändring". Verkel mäsie
därför motsätta sig att skattelagstiftningen ändras så alt innehållet kommer i
strid med en av de bärande principerna i banklagstiftningen. Inspektionen
förordar sålunda all nuvarande regler på områdei belräffande banker bibehålles
i deras helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund framhåller atl ömsesidigt skadeför-säkringsakliebolag-liksom
f n. försäkringsaktiebolag-bör vara frikallat från skattskyldighet för
utdelning på aktier och andelar som innehas som eu led i bolagets
försäkringsrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av försäkringsinspeklionen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Koncernbeskattningen (avsnitt 11.15)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1
Koncernbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
atl avdragsräii för koncernbidrag skall föreligga endasi om moderbolaget enligl
aktiebolagslagens regler kan kräva inlösen av älersiåen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
aktier i dotlerbolagel lämnas ulan erinran av det slora flertalet av
remissinstanserna. På samma säll mottas förslagel rörande rätt förvärvskälla
för inkomstredovisning av koncernbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
lillslyrks uttryckligen av länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus och Värmlands
län samt Sveriges advokatsamfund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
beredningen föreslagil beträffande ömsesidiga sakförsäkringsbolags räll all,
med verkan i skattehänseende, ge och ta emot koncernbidrag lillstyrks av försäkringsinspeklionen
och Svenska försäkringsbolags riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skatledelegation avstyrker förslagen saml tar upp vissa andra näriiggande
frågor:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslär atl fömlsällningarna för avdragsräii för koncernbidrag anpassas till
nu gällande aktiebolagslag. Vi har viss förslåelse för denna önskan atl anknyta
skattereglerna till det civilrätlsliga systemet. Med hänsyn lill den diskussion
som pågår på detla område ävensom de nyligen offentliggjorda tilläggsdirektiven
till 1974 års bolagskommilié (Dir. 1978:12) kan dock med skäl ifrågasättas del
lämpliga i alt uppställa hell kongmenta regler för de tvä rättsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
förordar för dagen att någon ändring ej vidtages av skattereglerna. Frågan om
en anpassning lill civilrätten bör diskuteras försl sedan eventuella ändringar
i aktiebolagslagen genomförts. Vi avstyrker sålunda beredningens framlagda
förslag i della hänseende. Däremot tillstyrker vi atl reglerna skall gälla även
ömsesidiga sakförsäkringsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Införandet av en enda
taxering av aktiebolags och ekonomiska föreningars inkomst medför att
förenklingar kan vidtagas även i fräga om den laglekniska regleringen av öppna
koncernbidrag. Redan nu vill vi förorda atl för skogsindusirin skogsbruk
hänförs lill förvärvskällan rörelse. Härigenom vinnes väsentliga förenklingar
utan att hinder reses fören lämplig ulformning av den egentliga skogsbeskaltningen.
Såsom vi lidigare anfört bör därjämte, sedan beslul tagits om systemet med
endast en laxering av dessa juridiska personer, en mera fullständig maierielrältslig
och redaktionell genomgång ske av kommunalskattelagen m. fl. skattelagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
sjätle stycket 2 mom. 2 § Si äger regeringen under vissa förutsättningar
medgiva avdragsräii även i annat fall än de i lagen uttryckligen reglerade.
Inom flera branscher bedöms de framtida investeringarna vara av sådan
storleksordning au samgåenden av olika slag måste komma till stånd. En redan nu
diskluerad lösning är och kommer än mer all vara atl två eller flera fristående
företag bildar etl gemensaml aktiebolag i vilket man verkställer en planerad
investering. Enligt nu gällande regler kan ägarbolagen ej erhålla avdrag för
koncernbidrag lill del gemensaml ägda bolaget och ej heller kan regeringen
efter dispens medgiva sådan avdragsräii. Vi flnner del erforderiigt all
nuvarande dispensrätl utvidgas till all avse nyss relaterade fall, dvs. där två
eller flera bolag av företagsekonomiska skäl gäll samman i ett gemensamt
dotterbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anknytning till vad nu anförts vill vi fästa uppmärksamheten vid den
dispensregel i 54 § 6 st. KL som föreskriver atl RSV skall kunna medge att förvallningsbolag
som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifier
för koncernens räkning inte skall behandlas som förvaltningsföretag. Dessa
moderbolag blir sålunda i beskatlningshän-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>seende
atl anse som rörelsedrivande bolag. Koncernbegreppet är oklart formulerat i detla
stadgande och vi hemställer, för all uppnå önskade samarbelsmöjligheter, alt
dispens skall kunna medgivas om moderbolagels innehav överstiger 50 procent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SHfO, Familjeföreiagens förening och Lantbrukarnas skatledelegation avstyrker
förslagen med hänvisning lill del ulredningsarbele som pågår på del civilrätlsliga
området. SHIO och Familjeföretagens förening förordar vidare en vidgning av
tillämpningsområdet för dispensregeln i 43 § 3 mom. femte stycket KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Södermanlands län begär förtydligande på en punkl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skall öppna koncernbidrag (2 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt)
redovisas som en särskild förvärvskälla om verksamhelerna inte är atl anse som
en enda förvärvskälla. Om fastighetsförvaltning bedrivs föreligger i
normalfallet särskild förvärvskälla utom dä fastigheten i givarbolagel används
i moiiagarbolagets rörelse. För atl undvika gränsdragningsproblem bör närmare
anges när en fastighel skall anses använd i moiiagarbolagets rörelse. Enligl vär
mening bör del exempelvis inte anses tillräckligt atl endasi en mindre del av
fasligheten eller mindre kvalificerade utrymmen i denna används i del
mottagande bolagels verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län tar upp frägan om s. k. återiäggning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsslyrelsen
vill emellertid ta upp de problem som kan uppkomma närelt bolag i förluslutjämningssyfte
lämnar koncernbidrag lill ett koncernbolag beläget i annan kommun. Enligl
tillämpad praxis kommer mottagarbolagei inte all beskallas i givarbolagets
kommun i del fall det förra bolagel inle redovisar någon till kommunal
inkomstskatt skattepliktig inkomsi av sin förvärvsverksamhel. Grundregeln härav
i 57 § KL innebär alltså att den kommun där givarbolagel är beläget för finna
sig i det skattebortfall som koncernbidraget medför. Delta är huvudregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa fall sätts emellertid huvudregeln ur spel. Praxis stöder sig härvid pä etl
yttrande av departementschefen i prop. 1965:126 sid. 77 nämligen all del Hr överiåias
på rältstillämpande myndigheter all "bedöma om en föriustuljämning bör
tillåtas eller om del mottagande bolaget skall beskattas i givarförelagels
kommun för siörre belopp än som motsvarar dess behållna inkomst". Sådan
beskattning i givarförelagets kommun har kallats för återiäggning. I praxis har
frågan lösts på så säll att iniegrationssambandei mellan förelagen har ansetts
vara avgörande för om återiäggning skall ske. Föreligger ej något sådani
samband, sker återiäggning. Huruvida integra-lionssamband föreligger eller ej
är ofta en bedömningsfråga. Med tanke på atl del ofta kan vara mångmiljonbelopp
som på detta sätt kan bli föremål för beskattning är del enligt länssyrelsens
uppfattning olyckligt atl reglerna blivit sä vagt utformade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
nämner (sid. 573, l:a st.) flyktigt återiäggningen och anför att detta problem
i framtiden kommer atl bortfalla om beredningens förslag all aktiebolag och
juridiska personer skall beskattas med en enhetlig skattesats (avsnitt 8.3.3)
genomförs. Om emellertid förslaget inte genomförs kvarstår problemen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2
Kommissionärsföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag om skärpta villkor för överföring uv kommissionärs-förelags resullat
till kommitlenlföretag hälsas överiag med tillfredsställelse eller lämnas uian
erinran av de fiskala myndighetemu. Naringsliv.sorganisa-tionerna ställer sig
dock i allmänhel avvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanser
som tillstyrker förslagen. RSV:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
uttalanden under förarbelena till 1965 års lagsliftning om koncernbidrag m.m.,
.som även omfattade bestämmelsen i 43 § 2 mom. KL om kommissionärsbolag, synes
framgå alt departementschefen menat atl lagstiftningen inte borde H utnyttjas
för uppnående av obehöriga skallelältnader, prop. 1965:126 s. 65.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anser emellerlid alt della uttalande inte förmått förhindra atl den, från andra
synpunkter tilltalande, bolagsformen kommissionärsbolag kunnat användas för
skilda syften som inte varit avsedda av lagsliftaren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RSV vill särskilt
framhålla vikten av att de av beredningen uppställda formkraven i fråga om kommissionärsavialel
saml kravet alt oförändrai ägarförhållande under hela beskattningsåret skall ha
rått etc. arbetas in i lagstiftningen. RSV tillstyrker även beredningens
förslag att reglerna utformas sä alt överensslämmelse med förutsättningarna
för öppna koncernbidrag uppnäs. Under förulsätlning alt en lagstiftning om en
allmän skatteflykts-klausul kommer lill stånd och en sädan lagstiftning bedöms
kunna dra en gräns mellan etl behörigt resp. obehörigt användande av kommissionärsboiagsformen
är emellerlid RSV berett att - om etl sakligt behov därav anses föreligga - accepiera
atl bolagsformen utnyttjas även om anknytning lill koncernkraven inte
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
vill RSV peka pä del förhandsbesked rörande kommissionärsbolag som publicerats
i RSV/FB Dl 1978:1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>AO:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
angeläget är del all villkoren för kommissionärsbolagskonslmk-tionen regleras
(11.15.3). Jag för i della sammanhang peka pä atl sedan beredningen avlämnade
sitt belänkande har ytteriigare ell stötande fall godkänts (RSV/FB Dl 1978:1). Uiöver
vad beredningen föreslår vill jag här föra fram ylterligare ett krav som bör slällas.
Med hänsyn lill den ovisshet som gäller belräffande kommissionärs- och kommiltentföretagens
skyldigheler gentemot utomstående, vore det rimligt atl begära atl ell
ingånget kommissionärsförhällande offentliggörs genom registrering l. ex. hos PRV
eller länsstyrelse. Härigenom skulle ocksä retroaktiva avtal kunna förhindras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsslyrelserna i Södermanlands, Göteboigs och Bohus samt Värmlands län
tillstyrker förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanser
som huvudsakligen avstyrker förslagen. Kammarrätten I Göteborg:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslär en beiydande skärpning av förutsätlningarna för att ell skaliemässigl
godtagbart kommissionärsförhällande skall anses föreligga. Man föreslår sålunda
all kommittentföreiaget i princip skall äga 90 procent av aktierna i kommissionärsföretaget.
Som skäl pekar man bl. a. på alt tillämpningen av nuvarande beslämmelser på
senare tid blivit alllmer "vildvuxen". Kammarrätten är tveksam om
beredningens skäl verkligen väger sä lungl att en drastisk åtstramning är
motiverad. Kammarrätten delar dock beredningens uppfattning alt det skall
krävas etl skriftligt avtal för atl eu kommissionärsförhällande skall godtas i
skattehänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SHIO
och Familjeföretagens förening:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motiven
lill de av beredningen föreslagna reglerna är att mindre seriösa företag kan
använda sig av kommissionärsbolagsreglerna för att uppnå otillbörliga skallelältnader.
Dessa transaktioner omöjliggörs inle av beredningens förslag i detla avseende.
Vi hävdar att någon ändring inte bör vidlas, då tillräckligt slarka skäl inle
föreligger att begränsa möjlighelerna för de seriösa förelagen att med skatlemässig
verkan arbeta med kommissionärsbolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>FAR:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FAR
finner ej någon ändring av nuvarande praxis rörande kommissionärsföretag
befogad. En ändring bör i varje fall ske försl efter utredning av de civilrättsligt
oklara regler som finns rörande kommissionärsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
skaltedelegation:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsskatleberedningen
härockså behandlat de år 1965 införda reglerna om beskattning av s. k. kommissionärsbolag.
Med sädana bolag avses aktiebolag eller ekonomisk förening, som bedriver
rörelse i egel namn uleslutande för annal aktiebolags eller ekonomisk förenings
räkning ulan att i övrigl driva verksamhet i nämnvärd omfaltning. Enligl
gällande regler fär inkomslen av verksamhelen i sådana fall följaktligen
redovisas hos del andra förelaget. Några spärrar har visserligen uppställts men
grundtanken har varil all huvudföretagei anses ha bedrivii kommissionärsbolagels
rörelse. En sädan beskattning hade långt innan bestämmelserna kom lill lillåiiis
i praktiken. Om kommissionärsbolagel bedrivit rörelsen från fast driftställe
anses delta ha utgjort fast driftställe för huvudföretaget. Dess inkomst skall
i kommunalt hänseende till denna del alllså beskattas i den kommun där kommissionärsbolagels
driftställe är beläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dä
1965 års lagstiftning om kommissionärsbolag genomfördes skedde delta i samband
med att regler rörande beskattning av koncernbidrag infördes i lagsiiftningen.
Lagstiftaren gjorde här således klar skillnad mellan å ena sidan kommissionärsbolag
och å andra sidan helägda koncerner. Denna skillnad var betingad av prakliska
skäl; kommissionärsbolag behöver inte ens ägas av huvudföretagei. 1965 års lagsliftning
var all se som etl led i en ulveckling mot alt betrakta företeelserna för vad
de i realiteten är och inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:210</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fastna
i formella förhållanden. Sedan 1965 års lagstiftning har denna Ulveckling
fortsatts bl. a. genom lagsliftning 1972 och i början av detla år, då en viss
liberalisering av gällande regler om koncernbidrag skedde för atl tillgodose
samma syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
beredningen riktat kritik mot alt mindre seriösa företag kan vidta vissa
transaktioner i inkomstutjämnande syfte föreslår den alt som kommissionärsbolag
endasi skall behandlas sådana förelag, mellan vilka öppna koncernbidrag kan ges
med verkan i skattehänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man granskar motivet för de föreslagna ändringarna finner man atl de
transaktioner beredningen åsyftar är möjliga även ulan användande av etl kommissionärsförhällande.
De sätter alltså inle stopp för möjligheterna atl vidta nyssnämnda
transaktioner men gör dem möjligen någol osmidigare. Detla kan rimligen inte
vara något skäl att ödelägga den praktiska ordning som de seriösa föreiagen kunnai
använda sig av vid kommissionärsbolags-innehav. Vi anser inle all skäl
föreligger alt begränsa möjlighelerna all med skallemässig verkan arbeta med kommissionärsbolag,
oavsell om ägareför-hällande föreligger eller ej och oavsell antalel delägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
har också uppställt krav på skriftlig form för au beslämmelserna rörande kommissionärsbolag
skall bli tillämpliga. Enligt vär mening har någon olägenhel för
taxeringsmyndigheterna inte uppkommit av nu rådande formfrihei. Å andra sidan
vill vi inte motsätta oss att ett sådant krav införs i lagtexten om detta bidrar
lill atl skaffa etl fastare underiag för laxeringskonirollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Lantbrukarnas skattedelegation, Sveiiges advokatsamfund och Sveriges
redovisningskonsulters förbund avstyrker förslaget. De tvä förstnämnda
instanserna har dock inga invändningar mot kravet på skriftlig form för kommissionärsavial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3
Realisationsvinstbeskattningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningens
förslag till särskilda bestämmelser för att hindra kringgående av reglerna om
beskattning av realisationsvinst vid överiålelse av aktie eller andel inom en
koncern berörs endasi av ett Hial remissinslanser. Även förslagel om införande
av elt gemensamt koncernbegrepp lämnas i allmänhet utan särskilda kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslåren skärpning av realisationsvinstskatten vid indirekta akiieöveriålelser
inom en koncern. De fall som avses är dä aktier som skall avyttras först
skattefritt överläts på ell koncernbolag lill det överenskomna exiernförsäjningsprisei.
Härefter avyttras aktierna i sisinämnda bolag. Förslaget innebär att vid
beräkning av skattepliktig realisalionsvinst vid avytiringen av aktierna i
moderbolaget skall lill denna realisationsvinst läggas orealiserade
realisationsvinster i dotterbolaget p. g. a. lidigare iniernöverlå-lelser av
aktier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan regel torde i praktiken bli svänillämpad och det kan enligt
länsstyrelsens mening ifrågasättas om inleden akluella tidsgränsen på fem år
bör reduceras lill förslagsvis två år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Värmlands län tillstyrker förslaget om skärpning i beskattningen vid
indirekta överiålelser utom koncern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
försäkringsbolags riksförbund framhäller alt ömsesidiga försäkringsbolag bör
likställas med försäkringsaktiebolag såvitt avser aktieöverlåtelser inom en
koncern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
samfundets mening innebär 1976 års lagsliftning om överiålelse av organisaiionsakiier
inom en koncern ell väl avvägt beakiande av all realisationsvinstbeskattningen inie
skall utformas lill hinder för ändamålsenliga omstruktureringar av en koncern.
Beredningens förslag innebär en avsevärd skärpning av särregeln för överiålelser
inom koncern. Samfundet befarar all en sådan skärpning kan bli ett onödigt
svårt formellt hinder för företagsekonomiskt motiverade omstruktureringar. Med
hänsyn lill de av beredningen föreslagna reglerna under 11.14 "Aktiebolags
skattskyldighet för aktieutdelning m. m." - där organisaiionsakiier kan
föreligga även om endasi 25 % av röstetalet innehas - kan del möjligen anses
befogal alt i detla sammanhang föreskriva atl innehavsgränsen skall överskrida
50 96.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll............................. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om allmän
investeringsfond................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag lill lag om allmän invesleringsreserv................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om upphovsmannakonlo..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i kommunalskallelagen
(1928:370) </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i
lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomsi.............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lagom ändring i
lagen(1960:63)om rätt till föriustuljämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
laxering för inkomsi.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10..................................................................... Förslag
till lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid<br>
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning.................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uldrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1979-04-05</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkler...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skatlekrediler och
resultatutjämning.................. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skattekredilernas storlek, m. m............... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resultalutjämning med
lönekostnaderna som bas ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Särskilda frågor beträffande
lagernedskrivning m.m...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Begreppel inneliggande
varulager............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbrukningsmaterial och
förrådsartiklar.... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bokslutslager....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Supplementärregel I.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Märkt virke och
avverkningsrätter............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Värdering av djur.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna i anvisningarna
till 41 § KL..... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avsättning till allmän
investeringsfond...... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avsättning till allmän
investeringsreserv.... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upphovsmannakonto............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Dubbel-och
kedjebeskatining samt koncernbidrag </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kedjebeskatining.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utdelning frän svenskl förelag................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utdelning från ulländskl
förelag................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.3 Koncernbeskatining............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Koncernbidrag...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommissionärsföretag............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Realisationsvinstbeskattning
vid överlåtelse av organisaiionsakiier </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.4 Anpassning
av Annell-avdraget............... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avslutande synpunkler.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemst</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>llan............................................................................. 184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslul................................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Sammanfattning
av belänkandet Beskallning av förelag (SOU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1977:86
och 87)............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Företagsskalleberedningens förfatiningsförslag... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3 Sammanställning av remissyttranden över betänkandet Beskatt<br>
ning av företag (SOU 1977:86 och 87)................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning............................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utrymmet för bildande av skatlekrediler
m. m............. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resullaluljämning med
lönekostnaderna som bas.. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Begreppel inneliggande
varulager...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förbrukningsmaterial och förrädsartiklar............. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bokslulslager................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Supplemenlärregel 1....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Märkt virke och
avverkningsrätter.................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Värdering av djur.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Lagen
om allmänna investeringsfonder...................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagens tillämpningsområde.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanslagning av
investeringsfond för rörelse och investeringsfond för skogsbruk till en
gemensam fond............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avsätiningsgrundande belopp........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avsättningens storiek och spärrkontoinbetalning.. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tidpunkt för inbetalning till
riksbanken och påföljd vid för sen inbetalning </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fria sektorn ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillständsbesluten.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Invesieringsavdrag......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Yttrande från arbetstagarsidan........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ianspråklagandet........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagerinvesteringskonlo.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Återföring till beskattning................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överföring av fonder...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga frågor................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Lag
om allmän investeringsreserv............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagens tillämpningsområde.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rh</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>llandet lill
andru former uv resultututj</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mning...... 280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ber</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>kning av avdragsbeloppets storlek ....................... 281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ins</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ttning p</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>
allm</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nt invesleringskonto....................... 282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ianspr</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>klagandet......................................................... 282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbetalning uv
medel p</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> allm</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>nt invesleringskonto...... 287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beskattning uv
utbetalda medel............................... 287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rtida beskuttning....................................................... 289</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5 Lag
om upphovsmannakonto............................................ 290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allm</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nna synpunkler..................................................... 290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagens till</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>mpningsomr</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de....................................... 299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upphovsmannaint</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ktens undel av de totala inkomsterna 301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>J</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>mf</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>relse med lidigare
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rs inkomster...................... 304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begr</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>nsningar av uppskovsbeloppets storlek........... 306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppskovsiidens
l</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ngd................................................... 308</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 Aktiebolags
skattskyldighet f</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>r utdelning.............................. 308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredningens f</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rslag.................................................... 308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Begreppet organisaiionsakiier...................................... 309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>F</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>mansbolagen ........................................................... 317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bank- och f</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rs</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kringsf</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>retagen.................................... 320</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 Koncernbeskaltningen........................................................... 320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncernbidrag........................................................... 320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommission</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rsf</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>retagen............................................... 323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Realisationsvinstbeskattningen................................. 325</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G203210prop_197879__210.pdf14597116pdfom ändrad företagsbeskattninghttps://data.riksdagen.se/fil/B348F883-4BBB-40BA-9A7D-36BD46E6E36B