<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448697</hangar_id>
 <dok_id>G203195</dok_id>
 <rm>1978/79</rm>
 <beteckning>195</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1978/79:195</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>195</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1979-03-22 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:47:13</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-13 07:56:08</publicerad>
 <titel>om förslärkt skydd för fri- och rättigheter m. m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G203195/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G203195</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203195</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den 22 mars 1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upplagils i bifogade Uldrag av
regeringsproiokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;OLA
ULLSTEN&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:218.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SVEN
ROMANUS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
propositionen föreslås ell fiertal grundlagsändringar som innebär ett förstärkt
skydd för de grundläggande fri- och rättigheterna enligt regerings­formen.
Dessulom föreslås andra grundlagsändringar som rör bl. a. den s. k.
lagprövningsrälien, lagrådets granskning av lagförslag och formerna för
stillande av grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
vikligl inslag i förslärkningen av räilighetsskyddel är förslaget om ell
särskilt förfarande vid s. k. räiligheisbegränsande lagstiftning. Den före­slagna
ordningen innebäratt förslag lill lag som angår begränsning av vissa av de
grundläggande fri- och rällighelerna, i. ex. yttrandefriheien och
möiesfri-helen, på begäran av lägsl tio riksdagsledamöler skall vila hos riksdagen
i minsi tolv månader innan det får anias. Undanlag görs dockför det fallel all
eu förslag vid omröslning i riksdagens kammare får slöd av minsl fem
sjättedelar av de röstande. I så fall är förslaget antaget omedelbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel
för vissa särskilda fri- och rättigheter försiärks också på annat säu. Förbudel
mol relroakliv lagsiiftning som f n. bara gäller strafflag utvidgas sålunda
lill all omfatta också skattelag. Vidare föreslås försiärkningar med avseende
på bl. a. rälten lill ersättning vid expropriation och skyddet för
medborgarskapet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsrälien
innebär alt domstol eller annan rältslillämpande myndighei skall sätta t. ex.
en lag ål sidan om lagen uppenbart slrider mol grundlag. Denna räll som f. n.
anses föreligga utan slöd i lag skall enligt proposilionen skrivas in i
regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. är del regeringen eller riksdagsutskott som frill bedömer om ett lagförslag
skall granskas av lagrådet. I proposilionen föreslås all regerings­formen skall
innehålla en föreskrift om att lagrådels yttrande bör inhämias&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Riksda\cii 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;över lagförslag på vissa angivna områden. Iden mån
regeringen underlåterati höra lagrådet över ell lagförslag inom
granskningsområdei skall skälen redovisas för riksdagen. Även inrikiningen av
lagrådels granskning av lagförslag föreslås preciserad i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Två
nyhcicr föreslås i fiåga orn rornicrna lör siifianclc av gruiullag. Dels skall
Cll lörslag lill iindring av grundlag väckas minsl lio niånatlcr före ilcl
riksdagsval, cfler vilkel del andra och avgörande riksdagsbesluiel skall
fallas. Dels skall ell förslag lill ändring av grundlag kunna bli föremål för
Iblkomrösining, om minsl cn tredjedel av riksdagens letlamöier begiir det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föruiom iindringar i regeringsformen föreslås i
proposilionen ändringar i riksikigsorclningen. Vidare innehåller propositionen
lörslag lill lagar om lagrådel och om förfarandet vid Iblkomrösining i hela
landci.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den n\'a lagslifiningen föreslås iräda i krafl den I
lanuari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag oni ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels all nuvarande 13 kap. 7-11 iji; skall betecknas 13
kap. 8-12 SS,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(/(* au 2 kap. 7,9,10,12,18 och 20 tJS,8 kap.
1,4,7,15,16och 18 SS saml 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kap. 5 S skall ha nedan angivna lydelse, dels all i
regeringsformen skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 14 S och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 kap. 7 S, av nedan angivna lydelse, dels all i punkl 9
övergångsbeslämmelsema hänvisningen lill &amp;quot;I kap. 6 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;försui stycket andra punklen&amp;quot; skall byUis ut mol
&amp;quot;I kap. 7 S försia stycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;andra punkten&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=86&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=86 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen
  medborgare som är eller har varit bosatt i rikel får berövas sill
  medborgarskap i annal fall än då han är eller samtidigt blir medborgare i
  annan slal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 7§ Ingen medborgare för landsförvisas eller hindras
att resa in i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ingen medborgare som är eller har varil bosall i rikel får
berövas sill medborgarskap i annal fall än då han samtidigt, efter uttryckligt
samtycke eller genom att inträda iaUmän tjänst, blir medborgare i annan stal.
Utan hinder härav får dock föreskrivas att barn under aderton år I,fråga om
sitt medborgarskap skall följa jöräldrarna dier en av dem. Vidare Jår
föreskrivas all. i enlighet med överenskomiiidse med annan siai. den som sedan
födelsen är medborgare även i den andra siaien och är varakiigl bosaii där
förlorar sill svenska medborgar­skap vid aderton års ålder eller senare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9S Har annan myndighei än domstol berövat någon medborgare
frihelen med anledning av broll eller misstanke om broll, skall denne kunna få
saken prövad av domsiol ulan oskäligl dröjsmål. Vad nu sagls gäller dock icke
när fråga arom all lill riket överfiytta verkslällighel av frihetsberövande
påföljd som har ådömts i annan slal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rcgeringslbrmen omirycki 1976:871&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ilar medborgare av annan anledning iin som angives i
första slyckel blivit oniliämlcrtagen ivångsvis, skali han likaså kunna lå
saken prövad av domsiol Lilaii Dskiiligi tlröjsniål. Med prövning av domsiol
liksiållcs i sådani läll priivning av nämnd, om niimndcns sammansäuning är
beslämd i lag och oiillöranden i nämnden skall vara eller ha varil ortlinaric
domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur prövning.som avses i fiiisui dier andra siyckci icke
uppdragits ål mvinlidtet som är behörig enligi före­skrifierna ilär. skall ilen
(inkomma på, allmän domsiol.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 S SlralT eller annan brouspålöljd lår icke åliiggas för
giirning som icke var belagd med broiLspålblJd. niir den förövades. Ej heller
får svårare brouspå­löljd åliiggas för giirningcn iin den som var föreskriven
då. Vad nu sagls om brouspålöljd gäller iiven lbrverk:mde och annan särskild
rättsverkan av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;broll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall dlcrsiatligavgift fårej inlagas i vidare mån än som
följer av jöre­skrifl. som gällde när den omslän­dighel inträfjäde som iiilösie
skaii-dler avgifisskyldighctcn. Finner riks­dagen särskilda skål påkalla dci.
får dock lag innebära an skott dier statlig avgUi uiiages irols att lagen inte
hade trän i kraft när nyssnämnda omslän­dighel iniräffade. om regeringen eller
liksdagsuiskoii då hade läiniiaiJörslag härom llll riksdagen. Med jörslag
JämsläUes en meddelande i skrivelse Jrån regeringen lill riksdagen om an sådant
Jörslag är on vänta. Vidare jår riksdagen Jöreskriva undanlag från Jörsia
meningen, om riksdagen ftnner all del är påkallal av särskilda skål i samband
med krig. krigsfara eller svår ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 S De fri- och rälligheler som avses i 1 § 1-5 saml i 6
och 8 §§ och i 11 § andra slyckel får, i den utsträckning som 13-16 §§
medgiver, begränsas genom lag eller genom annan författning efter bemyndigande
i lagenligt 8 kap. 7§ försia Slyckel 7 eller 10 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begränsning som avses i första stycket får göras endasl
för atl lillgodose ändamål som är godiagbarl i ell demokratiskt samhälle.
Begränsningen får aldrig gå ulöver vad som är nödvändigi med hänsyn lill det
ändamål som har föranlell den och ej heller siräcka sig så långl alt den
utgörett hol mol den fria åsiktsbildningen såsom en av folkslyrelsens
grundvalar. Begränsning får ej göras enbarl på grund av politisk, religiös,
kulturell eller annan sådan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag Ull lag som avses i försia siyckei eller lill lag
om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ejförkasias av
riksdagen, på yrkande av lägsl lio av dess ledamöter vila i minst tolv månaåer
från det all del försia uiskottsyitrandet över förslaget anmäldes i riksdagens
kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem
sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje slyckel gäller icke,jörslag Ull lag om Jonson
gilii,dici i högsi två år av lag. Del gäller ej heller jörslag lill lag som
enban angår&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JÖrbud all riija sådani, som någon
har cijarii i allmän ijänsl eller under uiövande av ijänsieplikl och vars
heinlighållaiide är påkallal av hänsyn lill iniresse som angives i 2 kap. 2 
iryekfrihelsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;husrannsakan
eller liknande in­trång eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;friheissiraff
som påföljd jör viss gärning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsiilulionsuiskotlet prövar Jör riksdagens vidkommande huruvida
iredje slyckel är lillämpligl i jråga om vissl lagjijislog.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare skall vara till­försäkrad ersiilining
enligt grunder som beslämmes i lag /öi del jall an hans egendom lages I anspråk
genoin exproprlaiion eller annen sådani, förfo­gande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare vilkens egendom ia,i:es i anspråk genom
exproprlaiion eller annal sådani föriogande skall vara tillförsäkrad ersäiining
/w/ö/-liisien enligt grunder som besläm­mes i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ullänning här i rikel är liksiälld med svensk medborgare i
fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot ivång
att dellaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller
annan meningsytlring eller all lillhöra tros­samfund eller annan sammanslut­ning
(2 S andra meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
dödsstraff, kropps-straff och tortyr saml mot medicinsk påverkan i sylte all
framtvinga eller hindra yllranden (4 och 5 SS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räu lill
domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av broll eller misslanke om
broll (9 S första slyckel).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
retroaktiv brollspå-följd och annan relroakliv rätts­verkan av brotl (10 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
inrättande av dom­stol i vissa fall (11 S första stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
missgynnande f)å grund av ras, hudfärg eller elniski ursprung eller på grund av
kön (15 och 16 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räll lill
fackliga slridsålgärder (17 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räll lill
ersältning vid expro­priation eller annal sådani förfo­gande (18 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ullänning här rikel är liksiälld med svensk medborgare i
fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot tvång
all dellaga i sammankomst lor opinionsbildning eller i demonstration eller
annan meningsyttring eller all lillhöra tros­samfund eller annan sammanslut­ning
(2 S andra meningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
dödsstraff, kropps-straffoch loriyrsami mot medicinsk påverkan i syfte au
framtvinga eller hindra yllranden (4 och 5 SS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rält
till domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av broll eller
misslanke om brott (9 S första och tredje styckena).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
relroakliv broilspå-följd och annan relroakliv rätts­verkan av brott saml mol
leiioakiiv skall eller avgifl (10 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
inrällande av dom­stol i vissa fall (IIS första stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av
kön (15 och 16 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räll lill
fackliga slridsålgärder (17 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätl lill
ersältning vid expro­priation eller annai sådani förfo­gande (18 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om annal icke löljcr av siirskilda lörcskrifier i lag, iir
ulliinning hiir i rikci iiksuilkl med svensk medbor­gare iiven i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yltrandefnhei.inrormalionsfri-hci,
möiesfrihci, dcmonsiraiionsfri-hei, Ibrcningslrihci och religions-Irihei (I S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol ivång
atl giv;i till känna åskådning (2 S försia mening­en),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
kroppsligt ingrepp även i annal lall iin som avses i 4 och 5 SS, mot
kroppsvisitalion. husrann­sakan och liknande inirång saml mol inirång i
lorirolig meddelelse (6 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
frihelsberövande (8 S försia meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rält
till domstolsprövning av frihelsberövande av annan anled­ning än broll eller
misslanke om broll (9 § andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offenllighel
vid domstolsför­handling (11 S andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket tredje meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;författares,
konstnärers och fo­tografers räll lill sina verk (19 S)-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flireskigcn lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om annat icke Iblicr av särskilda löreskrifter i lag, är
ulliinning hiir i rikel liksiiilld med svensk medbor­gare iiven i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    yllrandcfrihci. inlbrmalionsfri-&lt;br&gt;
hei, möiesfrihci, demonsiralionsfri-&lt;br&gt;
hci, föreningsfrihet och religions-&lt;br&gt;
frihet (I S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol tvång
all giva lill känna åskådning (2 S första mening­en),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
kroppsligt ingrepp även i annal fall än som avses i 4 och 5 SS, mot
kroppsvisilation, husrann­sakan och liknande inirång samt mol inirång i
förtrolig meddelelse (6 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
frihelsberövande (8 S försia meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räu lill
domstolsprövning av frihelsberövande av annan anled­ning än broll eller
misslanke om broll (9 § andra och iredje styck­ena),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offenllighel
vid domslolsför-handling (11 S andra slyckel),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
ingrepp på grund av åskådning (12 § andra stycket iredje meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;författares,
konstnärers och fo­tografers rält till sina verk (19 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På sådana särskilda föreskrifier som avses i andra slyckel
lillämpas 12 § iredje stycket, ftärde stycket försia meningen samt femle
slyckel.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:140.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter följer all
föreskrifter av vissl innehåll ej får meddelas eller lår meddelas endasl genom
iag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
beslämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rättigheter följer all
föreskrifter av visst innehåll ej får meddelas eller lar meddelas endast genom
lag samt att förslag till lag i vissa faU skall behandlas i särskild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4S&lt;br&gt;
Föreskrifter om rådgivande folk-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifier om rådgivande folk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omrösining 
i   hela  rikei  meddelas     omröslning i hela rikel «•/; cw;/f&amp;gt;/a-&lt;br&gt;
genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;randel vidJolkomrösining i gruiidlags-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jiåga
meddelas genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=411&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=411 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regeringen
  efter bemyndigande i lag genom förordning meddela före­skrifter om annat än
  skatt, om före­skrifterna avser något av följande ämnen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skydd för liv, personlig
  säker­het eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utlännings vislelse i riket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;in- eller utförsel av varor,
  av pengar eller av andra tillgångar, lill­verkning, kommunikationer, kredit­givning,
  näringsverksamhet, ranso­nering eller uiformning av byggna­der, anläggningar
  och bebyggelse­miljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jakt, fiske, djurskydd eller
  na­lur- och miljövård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trafik eller ordningen på
  allmän plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undervisning och utbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
  &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbud alt röja sådani som
  någon har erfaril i allmän ijänsl eller under utövande av tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:157.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulan
hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning
meddela före­skrifterom annat än skall, om före­skrifterna avser något av
följande ämnen;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skydd för liv, personlig säker­het
eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utlännings vislelse i rikel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;in- eller utförsel av varor, av
pengar eller av andra tillgångar, lill­verkning, kommunikationer, kredit­givning,
näringsverksamhel eller ut­formning av byggnader, anläggning­ar och
bebyggelsemiljö,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;jakt, fiske, djurskydd eller na­tur-
och miljövård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;trafik eller ordningen på
allmän plals,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undervisning och utbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbud atl röja sådant sorn
någon har erfarit i allmän tjänst eller under uiövande av tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:22.0pt;
margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemyndigande som avses i
försia siyckei medför ej räu au meddela föreskrifter om annan rättsverkan av
broll än böter. Riksdagen kan i lag, som innehåller bemyndigande med stöd av
första siyckei, föreskriva åven annan rällsverkan än böter för överträdelse av
föreskrift som regeringen meddelar med slöd av bemyndigandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlag stiftas genom två
likaly­dande beslul. Del andra beslutet får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlag sliftas genom ivå
likaly- &amp;#9632; dande beslul. Del andra beslutet lår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvaiande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ej fallas, förriin del cfler del lorsia bcsluict har
hållils val till riksdagen i hela rikel och den nyvalda riksdagen har samlals.
Riksdagen får icke såsom vilande aniaga cll lörslag om stiftande av grundlag,
som är ofören­ligt med annal vilande grundlagslor-slag, utan au samtidigt
förkasta del försl aniagna förslagei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fikeslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;CJ låltas. förriin del cfler del första besluiel har
hållils val lill riksdagen i hela rikel och den nyvalda riksdagen har samlals.
Vidare skall minsi tio månader Jikjlyia mellan den lidpunkt då ärendet föiMU
gåiiien anmäldes i riksdagens kammare och valei, såvida Icke
konsiiiulionsuiskollel genom be­slul. som fanas .senasi vid ärendels beredning
och varom minsiJem sjäiie-ddar av ledamölerna Jiiivnar sig. medgiver undanlag
härijråii.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen lår icke säsom vilande aniaga eu förslag om
siifuinde av grundlag, som är oförenligt med annat vilande grundlagsförslag,
ulan all samiidigi förkasta del först aniagna förslagei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkomrösining om vilande gniiid-lagsjöislag skall
anordnas, om vrkan-dc därom Jramsiålles av minsl en iioiidd av riksdagens
ledamöier och minsl Cll iredjedel av ledamölerna röstar jiir bifall lill
yrkandet. Sådani yrkande skall Irainsiällas inomjcnuon dagar jrån del all
riksdagen anlog gniiidlagsjörslagei som vilande. Yr­kandet skall Cl beredas i
utskott.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkomiösiningeii skall hållas sam­iidigi med dci val till
riksdagen som avses i Jörsia slyckel. I id omivsi-iiiiigcii jår dc som hur
röslräll vid valei Jörklara huruvida de godiar dei vilan­de grundlagsjörslagei
dier ej. Försla­get är jörkasiai. om de jlesia av dem som dellager i
oinriislningen röslar mol förslaget och dc ull antalet är ller än hälfien av
dem som har avgivii godkända rösier vul riksdagsvalet. I unnul lull upplager
riksdagenJi&amp;gt;r&amp;gt;,kigvi ull sluilig priivning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fiiieslageii Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=156&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=156 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagsordningen
  sliftas på sam­ma sån som gniudlag. Den kan också slilias genom endasl eu
  beslul, om minsl ire Ijärdedelar av de rösiandc och mer iin hälfien av
  riksdagens ledamöier lorenar sig om besluiel. Tilläggsbestämmelse i
  riksdagsord­ningen beslutas dock i samma ordning som lag i allmiinhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagsordningen stillas på dci säll som angives i 15 
Jörsia sivckei JiiiMu och andra incningania sanu anilia slyckci. Den kan också
siiflas genom endasl ell beslul. om minsi ire Ijiirdedclar av de röstande och
mer iin hiilfien av riksdagens leda­möter förenar sig om besluiel.
Tilläggsbesiåmmelse i riksdagsord­ningen besluias dock i samma ordning som lag
i allmiinhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=191 height=137&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=137 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föratt
  avge yttrande till regeringen över lagförslag skall finnasetl lagråd,
  variingårdomarei högsta domstolen och regeringsrätten. ,4vcn riksdagsui-skoii
  jår inhämla yllrande jrån lagrå­del enligi vad .som närmare angives i
  riksdagsordningen. Närmare bestäm­melser om lagrådel meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För all avge yttrande över lagför­slag skall finnas ell
lagråd, vari ingår domare i högsta domstolen och rege­ringsrätten. Yllrande
från lagrådel inhämias av regeringen eller, enligi vad som närmare angives i
riksdags­ordningen, av riksdagstii.skoit.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yllrande av lagrådel bör inhämias innan riksdagen beslutar
grundlag om tryck frihelen. log om begränsning av rälien all taga del av
allmänna hand­lingar, lag som av.ses i 2 kap. 12  forsla sivckei. 17-19 §§
eller 20  andra slyckel eller lag som ändrar eller upphäver sådan lag, lagom
kommunal beskaiining, lag som avses i 2 eller 3  eller lag som avses 111 kap.,
om lagen är vikiig för enskilda eller frän allmän synpunki. Vad nu har sagls
gäller dock icke. om lagrådels hörande skulle sakna belydelse på grund av frågans
beskaffenhet eller skulle fördröja lag-slifiningsfiågans behandling så alt
avsevärl men skulle uppkomma. Före­slår regeringen riksdagen all siifia lag i
något av de ämnen som avses i Jörsia meningen och har lagrådets vtlrande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dessförinnan ime inhämials. skall regeringen .samiidigi
för riksdagen redovisa skälen häriill. Riksdagens avgörande av jrågan om
lagrädeis yllrande bör inhämias är shilgiliigl. Lagrådels granskning skall avse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hur förslagei förhåller sig lill
grundlagarna och räiisordniiigen i övrigi.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hur
förslagels,föreskri fler förhål­ler sig llll varandra.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;hur
förslagei förhåller sig lill rättssäkerhetens krav.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om
förslagei är så uiformal an lagen kan aniagas lillgodose angivna sy flen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.    vilka problem som kan uppslå vid&lt;br&gt;
lillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närmare bestämmelser om lagrå­dets sammansäitning och
ijänslgöring meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=37 height=32&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=32 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutanderätt
som enligt denna regeringsform lillkommer riksdu­gen, regeringen eller annal i
rege­ringsformen angivel organ kan i begränsad omfattning överiålas lill
mellanfolklig organisaiion för fred­ligt samarbele,lill vilken riket iireller
skall bliva anslutet, eller lill mellan­folklig domstol. Därvid får ej över­låtas
beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphä­vande av
grundlag eller fråga om begränsning av någon av dc fri- och rättigheter som
avses i 2 kap. Om averiåidse besluiar riksdagen i den ordning som ur
jöreskriven jör slij-lande av grundlag eller, om beslui I sådan ordning ej kan
avvaklas. genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslulanderält
som enligt denna regeringsform lillkommer riksda­gen, regeringen eller annal i
rege­ringsformen angivel organ kan i begränsad omfattning överlåtas till
mellanfolklig organisation för fred­ligt samarbele,lill vilken rikel åreller
skall bliva ansluiei, eller lill mellan­folklig domstol. Diirvid lär ej över­låtas
beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphä­vande av
grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rälligheler som
avses i 2 kap. Angå­ende beslut i jråga om överlåtelse gäller vad som är
jöre.skrivci om stil­lande av grundlag. Kan beslui I sådan ordning  cj
avvaklas.   besluiar  nks-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ell
beslul, varom minsi lem sjäiie-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dclar av
de röstande och minsl ire&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ijärdedelar
av ledamölerna förenar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riiuskipnings- eller förvalinings­uppgift som ej enligi
denna rege­ringsform lillkommer riksdagen, re­geringen eller annal i regerings­formen
angivel organ kan överlåtas till annan siat, lill mellanfolklig orjia-nisaiion
eller till utländsk eller inler­nationell inrättning eller samlällig-hei, om
riksdagen förordnar om det genom eli beslut, varom minsi tre Ijärdedelar av de
röstande förenar sig. dier genoin beslul i den ordning som giiller för
stillande av grund­lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dagen i jråga om (ivcriåidsc genom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;eu beslul,
varom minsl fem sjiiiic-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;delar av
de röstande och minsl ire&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ijiirdedclar
av ledamölerna lorenar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riiuskipnings-
eller förvalinings­uppgift som ej enligi denna rege­ringsform lillkommer
riksdagen, re­geringen eller annal i regerings­formen angivel organ kan
överiålas till annan Slal, lill mellanfolklig orga­nisation eller lill
uiliindsk eller inier­naiionell inrällning eller samfällig­hel, om riksdagen
förordnar om del genom ell beslul, varom minsl tre Ijiirdedclar av de röstande
förenar sig. Beslul i jråga om sådan övcrididsc kan också fanas i den ordning
som giiller Ibr stiftande av grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 kap. 14 i:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finner domstol eller annat ojjeiiiligi organ all en
jöieskiiji slår i strid med heslämmdsc i gniudlag eller annan överordnad jör
jall ning dier all slad­gad ordning i någoi väseniligi hänse­ende har
åsidosälis vid dess lillkomsi. jår jöreskrijien icke lillämpas. Har riksdagen
eller regeringen hesluiai jöreskrijien. skall lillämpning dock underiåias
endast om Idet är uppen­barl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;,Ar riket i krig eller omedelbar kiigs-jaia. skall 2 kap.
12  iredic sivckei icke lillänipas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.Andringarna i
reycrinysiormen trader i kral'i den I januari I98'J.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äldre
föreskrifi om skall eller avgifl skall lilliimpas ulan hinderav 2 kap. 10 S
andra sivckcl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;delsMl 1 kap.4S,2kap.9S,3kap. 16, 17och 19 SS. 4 kap. 8
och lOSSsaml 5 kap. 1, 2, 3, 8, 10 och 12 SS skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels all lilläggsbeslämmelserna 2.7.1 och 2.7.3 skall ha
nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels au i
riksdagsordningen skall införas två nya tilläggsbestämmelser, 5.1.3 och 5.3.1,
av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvaiande
Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=30 height=37&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=37 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 kap. 4§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=172&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=172 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Laglima
  riksmöie som har inlelts under augusli, september eller okto­ber skall
  avslutas senasi den 31 maj följande år. Riksdagen kan om synnerliga skål
  föreligger förlänga riksmötet, dock längst till och med den 15 juni. Annal
  riksmöie pågår så länge riksdagen finner del nödvän­digt. Riksmöie avslutas
  senast när näsia laglima riksmöte skall börja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Laglima riksmöie som har inletts under augusti, september
eller okto­ber skall avslutas senasi den 31 maj följande   år.   Riksdagen  
kan   om synnerliga skäl  föreligger förlänga riksmötet, dock längsi lill och
med den 15 juni. Annat riksmöie pågår så länge riksdagen finner det nödvän­digt.
Har yrkande väckis om jolkom­rösining i grundlagsfråga, skall, uian hinder av
vad nu har sagls. riksmöie pågå IiU dess yrkandet har prövais. Riksmöie
avslutas senast när nästa laglima riksmöie skall börja. Har regeringen
förordnat om exlra val, kan den under ålersloden av valperioden beslula att
avbryta riksmöie. Riksmötet skall avslutas omedel­barl efter del au beslutet
har tillkännagivits vid sammanträde men kamma­ren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=136 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2 kap.
  Tilläggsbestämmelse 2.7.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag
till ny statsminister eller yrkande om misstroendeförklaring föres upp som
första punkl på före­dragningslistan. 1 övrigi lages ären­dena upp i följande
ordning, om icke talmannen besiämmer annai:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yrkande
om Jolkomrösining i grundlagsfråga, förslag lill ny slats­minisler eller
yrkande om misstro­endeförklaring föres upp som försia punkt på
föredragningslistan. Före­kommer mer ån ett sådani ärende.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagsordningen omirycki 1977:90.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;val,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;propositioner saml skrivelser
från regeringen med redogörelse för viss verksamhei,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;förslag och redogörelser från andra riksdagsorgan
än ulskou,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;ulskousbeiänkanden i den ord­ning utskotten angives
i tilläggsbe­stämmelse 4.2.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lages
de upp i den ordning vari de nu har angivils. 1 övrigi lages ärendena upp i
följande ordning, om icke talmannen besiämmer annal:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;val,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;propositioner saml skrivelser
från regeringen med redogörelse för viss verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag och redogörelser från
andra riksdagsorgan än ulskou,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motioner,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulskousbeiänkanden i den ord­ning
utskotten angives i tilläggsbe­stämmelse 4.2.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=138 height=15&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelse
  2.7.3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om anieckning på
föredragnings­&lt;br&gt;
listan för särskilda fall föreskrives i&lt;br&gt;
lilliiggsbesiämmelserna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.10.1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.-».Z./, 3.6.1, 6.1.1,
6.1.2 och 6.2.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om anieckning på
föredragnings­&lt;br&gt;
listan för särskilda fall föreskrives i&lt;br&gt;
lilläggsbeslämmelserna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2.10.1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6.1, ,5./.J, 6.1.1,
6.1.2 och 6.2.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9S
Talmannen ställer proposiiion lill beslul. Finner han yrkande slrida mot
grundlag eller mot riksdagsordningen, skall han, med angivande av skäl, viigra
proposiiion. Begär kammaren ändå proposiiion, skall talmannen hänvisa frågan
till konslituiionsulskollel för avgörande. Proposiiion får ej vägras på vad
utskottei har förklaral icke slrida mol grundlag eller mol denna
riksdagsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;ad som sägs i Jörsta slyckel om prövning av proposilions
grundlagsen-lighet gäller ej fråga huruvida 2 kap. 12 § Iredje slyckci
regeringsformen är lillämpligl i Jråga om vissl lagjörslag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:163.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
kap. 16 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konslitulionsutskollet
skall till kammaren för slutligt beslut anmäla vilande beslul i ärende angående
gmndlag eller riksdagsordningen. Skall efter vad som sägs i regeringsformen i
annat fall tillämpas den ordning som gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Niivaivndc lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för grundlagsändring, skall vilande beslul i iirendet
anmälas av det utskott lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vars handläggning frågan hör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Koiisiliuiioiisui.skoiiei skall vidare lill kammaren
anmäla beslul om undanlag Jrån den lidsfrisi som före­skrives i 8 kap. 15 &amp;gt;i
regeringsfor­men.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 S&lt;br&gt;
Yrkande  om  misstroendeförkla-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Yrkande    om   Jolkomrösining    i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ring skall framslällas vid samman- grundlagsfråga eller om
missiroende-iräde med kammaren. Yrkandet förklaring skall framslällas vid sam­skall
avlämnas skriftligen lill proto- maniräde med kammaren. Yrkandet kollei så
snarl del har framställts. skall avlämnas skriftligen lill proto­kollet så
snart del har framställts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 §&lt;br&gt;
Proposiiion och motion för åler-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Proposition
och motion får åler-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kallas till dess utskott har avgivit     kallas lill dess
utskott har avgivii&lt;br&gt;
betänkande i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                  &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belänkande i ärendet. Förslag som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vilar enligi 2 kap. 12 I iredje stycket regeringsformen
får ålerkallas UU dess Ulskollei har av,gi'vii nyll belänkande enligi 4 kap. S
§,fjärde siyckei denna riksdagsordning. Ålerkallas proposiiion, förfaller
motion som har väckts med anledning av proposilionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har proposition blivit återkallad, får molion väckas med
anledning därav inom sju dagar från del alt återkallelsen anmäldes i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:136.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:137.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap. 8&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utskott skall avgiva belänkande i ärende som har hänvisats
till utskottet och som ej har återkallats. Utskott kan dock överfiytta ärende
lill annal utskott, om detta samtycker därlill, eller överenskomma med ell
eller fiera utskott alt de skall bereda ärendet gemensami genom deputerade i
samman­satt utskoll. Sådani utskott avgiver betänkande till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från
en valperiod för riksdagen lill näsia skall avgivas av utskoil som har
tillsatts av den nyvalda riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulskou skall liil anmälan lill kammaren av vilande beslul
som sägs i 3 kap. 16 S foga yllrande i ärendei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 ) iredje siyckei
regeringsformen, skall Ulskollei avgiva nyll betänkande i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 s Slallig myndighei skall lämna upplysningar och avgiva
yttrande, då utskott begär del. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen.
Myndighei som ej lyder under riksdagen kan hänskjula begäran från utskott till
regeringens avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begär minsl en iredjedel av ledamölerna i ell utskott vid
behandlingen av ell ärende atl upplysningareller yttrande skall inhämtas från
myndighei som avses i försia siyckei, skall utskottet föranstalta om detla,
såvida det icke finner atl därmed förenal dröjsmål med ärendels behandling
skulle leda lill avsevärt men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konslituiionsulskollel får icke avgi­va förklaring, all 2
kap. 12 § Iredje Slyckel regeringsformen icke är liU-lämpligi i fråga om vissl
lagförslag, ulan all lagrådel har yilrai sig i saken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kap. 1 § Utskotts betänkande skall före ärendets
avgörande bordläggas vid två sammanträden  med  kammaren, om ej  riksdagen  på 
utskottets förslag beslutar all ärendet skall avgöras efter endasl en
bordläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yrkande enligi 2 kap. 12 § iredje slyckel regeringsformen
all lagförslag skall vila får framslällas när utskottets betänkande över förslaget
har anmälts i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TlUäggsbesiånimelse 5.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yrkande som avses i I v andra Slyckel framsiälles
skrifUigen och upp­lages om möjligl på kammarens,före-dragningslisia.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=68&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=68 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sammanträdet.
  Vad sålunda har föreskriviis äger molsvarande lillämpning på förslag av
  talmannen lill ny slatsminisler. Därvid skall iakllagas den i 6 kap. 2 §
  andra stycket regeringsformen föreskrivna frislen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärende om misstroendeförklaring skall ligga på kammarens
bord lill del andra sammanträdet efter det då yrkandet framställdes och avgöras
senasi vid del därpå följande sam­manträdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärende om Jolkomrösining i grund­lagsfråga ellerom
misstroendeförkla­ring skall ligga på kammarens bord lill del andra
sammanlrädel efter del då yrkandet framställdes och avgö­ras senast vid del
därpå följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3§ Ärende i vilket överläggning äger rum fårej upplagas
lill avgörande förrän kammaren på talmannens förslag har funnil överläggningen
avslulad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärende avgöres med acklamation eller, om ledamol yrkar
det, genom omröstning. Fordras för beslut anslutning från särskilt fiertal,
skall ärendei alltid avgöras genom omröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgörandet av ärende skall, om&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avgörandet av ärende skall, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;det  behövs,  delas  upp  på skilda     det  behövs, 
delas  upp  på  skilda&lt;br&gt;
beslut.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beslul. Föreligger yrkande som
avses i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I  andra slyckel atl lagförslag skall vila och dessulom
yrkande att,förslaget skaU förkastas, skaU riksdagen pröva sistnämnda yrkande
innan förslagei slättes under omröslning om omedel­barl antagande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;TUläggsbestämmelse 5.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger yrkande atl lagförslag skall vila enligt 2 kap.
12 § tredje stycket regeringsformen och uppnås vid omröslning angåendeJörslaget
Icke den där angivna ansluiningen, skall Jörslaget hänvisas till konstiiutionsui-skoitet
för prövning enligt femte stycket i nänmda paragraf Efter pröv­ning hos
utskottet skall ärendei på nytt anmälas i kammarenför handläggning enligt 1
§,första stycket. Har konslitu­lionsutskollet   förklarat   atl   tredje&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
13.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;slyckel i nämnda paragraf i regerings­formen är
lillämpligl ifråga om försla­gei, skall del, om del ej lieUer då blir avgjorl,
ålerjörvisas lill del uiskoll som har bereii ärendei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fordras för beslul anslutning från särskilt fiertal och
föreligger mer än ett förslag liM sådant beslut, utväljer riksdagen försl, med
tillämpning av vad som gäller i allmänhet, ett av förslagen. Därefier avgöres
om delta förslag skall aniagas eller förkastas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger samiidigi två eller fiera yrkanden om
misstroendeförklaring mol samma statsråd, skall endasl en omröslning äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fordras för beslul anslutning från särskilt fierlal och
föreligger mer än ett förslag till sådani beslul, utväljer riksdagen först, med
tillämpning av vad som gäller i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgöres
om detta förslag skall aniagas eller förkastas. Vad som sägs i första meningen
skaU lillänipas åven när fråga är om flera lagförslag som är oförenliga inbördes
och yrkande har väckts atl något av dem skall vila enligt 2 kap. 12 ,&amp;lt;!&amp;gt;
tredje siycket regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreligger
samiidigi två eller fiera yrkanden om folkomrösining beiräf­fande samma vilande
grundlagsförslag eUer om misstroendeförklaring mol samma statsråd, skall endasl
en omröslning äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Genom
särskilt beslut kan riksdagen lill närmast följande laglima riksmöte uppskjuta
behandlingen av ärende. Ärende som gäller statsbudgeten för närmast följande
budgelår får dock uppskjutas endasl om del kan ske ulan olägenhel för
budgetregleringen. Beslul om uppskov kan upprepas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avslutas
riksmöte i förtid med anledning av extra val, skall ärende som riksdagen icke
har hunnit avgöra anses ulan särskilt beslul uppskjutet lill det första laglima
riksmötet efter valel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=87&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagforslag,
  som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12 § tredje stycket
  regeringsformen, skall prövas före utgången av kalenderåret därpå. Annat 
  ärende   skall   avgöras   före&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärende som ej har ålerkallais skall avgöras före utgången
av kalender­året efter det då ärendei väcktes eUer, om hinder häremot möter
till följd av förordnande om extra val, snarast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;möjligl efter del all den  nyvalda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksdagen har sammanträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uigången av kalenderårel efter del då ärendet väckles. Kan
ärende som avses i försia eller andra meningen lill följd av förordnande om
extra val icke avgöras på lid som är föreskriven där, skall del avgöras snarasi
möjligl efter del all den nyvalda riksdagen har sammanträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slulligl beslut i ärende angående grundlag fattas vid
försia riksmötet i den valperiod som följer på riksdags­valet närmast efter det
vilande beslutet i ärendet, såvida ej avgörandet uppskjutes till annat
riksmöie. 1 fråga om uppskov äger bestämmel­serna i 10 § försia och andra
styckena och i II § molsvarande lillämpning. Ärendei skall avgöras slutligt
före nästa ordinarie val lill riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärende angående grundlag skall avgöras vid försia
riksmötet i den valperiod då slutUgt beslul enligt 8 kap. 15 § regeringsformen
först får fattas, såvida ej forslaget i ärendet dessförinnan förkastas eller
avgöran­del uppskjutes lill annal riksmöte. I fråga om uppskov äger bestämmel­serna
i 10 § försia och andra slyckena och i &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ motsvarande tillämpning. Ärendet skall avgöras
slulligt före näsla ordinarie val lill riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
vilande Jörslag UU grundlags­ändring eUer UU annat beslut som fattas I samma
ordning förkastats vid folkomröstning, skaU det utskott till vars handläggning
frågan hör göra anmälan därom UU kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringarna i riksdagsordningen träder i kraft den I
januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 Förslag
till&lt;br&gt;
Lag om lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §
Lagrådel består av högsl fyra avdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
besiämmer med hiinsyn lill arbetsbördan i lagrådel om del skall beslå av mer än
en avdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
1 lagrådel tjänstgör justitieråd och regeringsråd. Flera iin sammanlagl nio&lt;br&gt;
justitieråd och regeringsråd får inte samiidigi lagas i anspråk för
ijänslgöring i&lt;br&gt;
lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
behov kan även annan lagfaren person förordnas au tjänstgöra som ledamot av
lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§
Avdelning beslår av tre ledamöter. Om särskilda skäl föreligger, får regeringen
bestämma att avdelning skall bestå av fyra ledamöier vid behandlingen av vissl
ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avdelning skall ingå såväl justitieråd som regeringsråd. Mer än en sådan
ledamol som avses i 2 S andra siyckei får inte tjänstgöra på avdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen bestämmer med
beakiande av 2 och 3 §§ hur många justitieråd och regeringsråd, som skall
ijänslgöra i lagrådel, och hur sådana ledamöier skall fördelas på avdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Högsta domstolen utser de
justitieråd och regeringsrätten de regerings­råd,som skall vara ledamöier av
lagrådet, och besiämmer vilken avdelning de skall lillhöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Annan
lagfaren person som skall vara ledamol av lagrådel förordnas av regeringen, som
också besiämmer vilken avdelning sådan ledamol skall tillhöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
Om inte annal föranleds av regeringens beslul om avdelnings tjänstgö­&lt;br&gt;
ring eller sammansättning, utses ledamöter av lagrådet för en period av två år&lt;br&gt;
räknai från början av högsta domslolens höstsession under år med udda&lt;br&gt;
slutsiffra (lagrådsperiod). Om annan tjänstgöringstid i visst fall föreskrivs i&lt;br&gt;
13 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7       §
Justitieråd eller regeringsråd, som har tjänstgjort i lagrådel minst ett år&lt;br&gt;
under en lagrådsperiod, får efter periodens uigång inte ulan särskilda skäl&lt;br&gt;
utses atl på nytl tjänstgöra i lagrådel förrän nä'&amp;quot;,a lagrådsperiod har
utgått.&lt;br&gt;
Ordförande på avdelning i högsia domstolen eller regeringsrätten får inte&lt;br&gt;
ulses lill ledamot av lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieråd
eller regeringsråd, som har uppnått sexiio års ålder, får inte ulan egel
samlycke utses au ijänslgöra i lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8§ Lagrådets avdelningar är lika behöriga all behandla
ärenden som ankommer på lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärendena fördelas mellan avdelningarna på det säll
lagrådets ledamöier bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9§ Ordförande på avdelning i lagrådel är del jusiilieråd
eller regeringsråd som först har uinämnis till sådani ämbete. Med jusiilieråd
och regeringsråd jämställs härvid förutvarande jusiilieråd och regeringsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När lagrådels ledamöier sammanträder samfällt, förs ordel
av den äldsie ordföranden på avdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10        § När lagrådel behandlar ärende som har berells
i regeringskansliet, skall&lt;br&gt;
ijiinsieman i kansliel bilräda med föredragning och på annal lämpligt säll. Vid&lt;br&gt;
behandlingen av lagförslag som har väckis inom riksdagen skall del ulskou&lt;br&gt;
som har begäri lagrådets yttrande slälla föredragande lill förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid behandlingen av vissl ärende kan som sakkunnig anlilas
[person med särskilda fackkunskaper. Sådan sakkunnig förordnas av regeringen på
avdelnings begäran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§ Förekommer skiljaktiga meningar vid behandlingen av
ärende, skall&lt;br&gt;
omröslning ske i den ulsiräckning som finnes påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid omröslning gäller den mening som omfaiias av fiesi
ledamöier eller, om flera meningar har fåll lika många rösler, den mening som
biträds av den äldsie bland dem som har röstat för någon av dessa meningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Har
behandlingen av ärende inte avslutals vid lagrådsperiods uigång skall, till
dess ärendei har blivit slutligt handlagt, de ledamöter som har deltagit i
behandlingen tjänstgöra på avdelningen i stället för dem som har utsetts för
den nya perioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Avgår
jusiilieråd eller regeringsråd, som är ledamol av lagrådet, från siu
domarämbele eller Hr han förfall, utser vid behov den domstol som har förordnai
honom annal justitieråd eller regeringsråd au tjänstgöra i hans Slälle i
lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avdelning kan bestämma all den som har tjänstgjort på
avdelningen under förfall för annan skall fortsälla alt tjänstgöra i dennes
ställe efter förfallets upphörande, lill dess ärende i vars handläggning han
har deltagit har blivit slulligl handlagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14        § Justitieråd eller regeringsråd som ijänslgör i
lagrådel skall della i&lt;br&gt;
behandlingen i högsia domstolen eller regeringsrätten av mål eller ärende,&lt;br&gt;
med vilket han förul har lagil befallning vid handläggning för slulligl&lt;br&gt;
avgörande, saml i behandlingen av mål eller ärende, som skall avgöras av&lt;br&gt;
högsia domstolen eller regeringsrällen i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15      §
Ledamol av lagrådel är beräiligad lill tre månaders ledighei om årei på&lt;br&gt;
lid som lagrådels ledamöier besiämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamot
vilkens ijänslgöring har inletls under pågående lagrådsperiod erhåller ledighei
enligt vad lagrådets ledamöier besiämmer. Ledigheien får inle överstiga tre
månader om årei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andraslyckei
skall lillämpas också på ledamol, som är förordnad au della i behandlingen av
vissl ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16      §
Har regeringen meddelal lagrådel alt del inte har au vänla något ärende&lt;br&gt;
under viss lid, skall justitieråd och regeringsråd, som är i ijänsl i lagrådel,&lt;br&gt;
under nämnda lid ijänslgöra i den domstol som de tillhör, såvida inte annal&lt;br&gt;
föranleds av brådskande ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i annal fall kan justitieråd och regeringsråd, som är i tjänst i lagrådet,
Ijänslgöra i den domstol som de lillhör, om lagrådels ledamöier finner alt del
kan ske utan olägenhel för lagrådets verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17      §
Om laga hinder inte möler, bör alla justitieråd eller regeringsråd som inle&lt;br&gt;
är befriade från tjänstgöringsskyldighet delta i handläggningen av ärende som&lt;br&gt;
enligt denna lag ankommer på högsta domstolen eller regeringsrällen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag iräder i krafl den 1 januari 1980 då lagen (1965:186) om lagrådel skall
upphöra atl gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lagrådsperiod som inleds vid början av högsta domstolens höstsession år 1979
upphör vid uigången av år 1979. Den försia lagrådsperioden enligt den nya lagen
pågår från ingången av år 1980 lill början av högsia domslolens hösisession år
1981.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
behandlingen av ärende inte avslutats vid lagrådsperiodens utgång den 31
december 1979, skall de ledamöier som har dellagil i behandlingen ijänslgöra på
avdelning i lagrådet lill dess ärendei har blivit slulligt handlagt. I fråga om
avdelningens sammansättning vid behandlingen av sådani ärende lillämpas äldre
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Före
den nya lagens ikraftträdande skall, med tillämpning av 1-7 §§ nya lagen,
beslul i de hänseenden som avses i dessa paragrafer meddelas för den
lagrådsperiod som inleds den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Förslag tiil Folkomröstningslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
§ Denna lag gäller för folkomrösining som avses i 8 kap. 4 S regeringsfor­men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2§
Ceniral valmyndighel som avses i 1 kap. 2 S vallagen (1972:620) är också
ceniral myndighet för folkomrösining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3§
För folkomrösining är rikel indelal i omrösiningsdisirikl. Del av kommun som
vid val enligt vallagen (1972:620) bildar ell valdislriki utgörett
omrösiningsdisirikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 §
För folkomröstnings genomförande svarar inom varje kommun val­&lt;br&gt;
nämnd som avses i 3 kap. vallagen (1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
folkomröstning förrättas i samband med val lill riksdagen ijänslgör de
valförrättare som har utsetts enligt 3 kap. 4 § vallagen också som
omröst-ningsförrätiare. Inför annan folkomröstning utser valnämnden för varje
omrösiningsdisirikl minst fyra personer atl vid omröstningen tjänstgöra som omröstningsförrätlare
i distriktet. Vad som i 3 kap. vallagen föreskrivs om valförrättare lillämpas
beiräffande särskilt utsedd omröstningsförrätlare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Rösträtt vid folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid val&lt;br&gt;
till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
huruvida rösträtt enligt första siycket föreligger avgörs på grundval av en
före omröstningen upprättad röstlängd. Allmän och särskild röstlängd enligt 4
kap. vallagen (1972:620) länder lill efterrättelse. Beslämmelserna i 4 kap. 6
§, 8 § tredje siycket, 9 och 18 §§ samma lag om talan mot beslul över
anmärkning mot röstlängd respektive lalan mot beslul om rällelse av röstlängd i
samband med besvär över val skall gälla även i fråga om besvär över
folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
omröslning äger rum, skall särskild röstlängd vara tillgänglig i
omröslningslokalen för det distrikt som avses i 4 kap. 20 § vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 §
När folkomröstning skall förrättas, skall, i den män centrala valmyndig­&lt;br&gt;
heten inte förordnar annal, för var och en som enligt gällande röstlängd är&lt;br&gt;
röstberättigad vid omröstningen upprättas röstkort med uppgifier om den&lt;br&gt;
röstberättigade. Röstkortet skall dessutom innehålla uppgifier om omröst­&lt;br&gt;
ningen till ledning för den röstberättigade. För folkomrösining och val till&lt;br&gt;
riksdagen som äger rum samlidigt upprättas gemensami röstkort. I fråga om&lt;br&gt;
röstkort lillämpas i övrigi 7 kap. 1 § andra stycket saml 2 och 3 §§ vallagen&lt;br&gt;
(1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Centrala
valmyndigheten bör på lämpligt sätl sprida kännedom bland allmänheten om tid
och säll för röstning och om de bestämmelser i övrigi som gäller för
folkomröstningen. Myndigheten bör vidare inför folkomrösining i grundlagsfråga
på lämpligt sätl sprida kännedom bland allmänheten om lydelsen av del förslag
som omröstningen avser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
§ Vid folkomröstningen får användas endasl röstsedlar som tillhandahålls av
cenlrala valmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
varje förslag som är föremål för omröslning framställs röstsedlar försedda med
iryckl meningsyllring. Dessulom skall finnas blanka rösised-lar. Röstsedlar för
en och samma omröslning skall vara lika lill sioriek, färg och malerial.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§
Siaisverkel svarar för kosinaderna för framsiällning av del anial rösi-sedlar
som behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lokal där omröslning äger rum skall de rösiande ha lillgång lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rösisedlar för varje förslag
som är föremål för folkomrösining och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;blanka röstsedlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om rösikuven lillämpas beslämmelserna i 8 kap. 8 och 9 SS vallagen
(1972:620) om valkuvert.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9       §
Ingen får rösta för merän ell förslag i en omröslning. Den som inte önskar&lt;br&gt;
rösta för något av förslagen får avlämna blank röstsedel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      §
Röstning sker på dagen för folkomröstningen i omröslningslokalen för&lt;br&gt;
del omrösiningsdisirikl där den rösiande är upplagen i röstlängd. Röstberät­&lt;br&gt;
tigad, som på grund av vistelse utom riket eller på annan ort inom riket eller&lt;br&gt;
av annat skäl finnersig vara förhindrad att rösta pä tid och plals som nu
sagts.,&lt;br&gt;
får rösta på postanslalt inom rikel, hos svensk utlandsmyndighet eller pi.&lt;br&gt;
svenskl fariyg i uirikes farl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
fiera omrösiningar äger rum samtidigt, skall den som rösiar på postanslalt, hos
utlandsmyndighet eller på fariyg vid ell och samma lillfälle utöva sin röslräll
i samtliga omröstningar som han vill deltaga i. Om omröslning äger rum i
samband med val lill riksdagen, skall rösiande som nu har angivits, som önskar
delta både i omröstningen och i valet, avge sin rösl i folkomröstningen
samiidigi som han röslar i valel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om röstningen och om den vidare behandlingen av rösier som har avgivils
på poslanstali, hos utlandsmyndighet eller på fariyg lillämpas i övrigi 8-12
kap. vallagen (1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lokal där röstning äger rum skall finnas tillgängliga eu exemplar av denna lag,
av särskild lag för den ifrågavarande folkomröstningen, om sådan har beslulals,
och av vallagen. Såviii gäller folkomrösining i grundlagsfråga skall därjämle finnas
lillgänglig lexlen till del förslag som avses med omröst­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;11      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Rösterna räknas
preliminärt i omrösiningslokal och hos valnämnd.&lt;br&gt;
Därvid lillämpas beslämmelserna i 13 kap. vallagen (1972:620). Har omrösl­&lt;br&gt;
ning förrättats samlidigt med val lill riksdagen, sker den preliminära&lt;br&gt;
rösträkningen gemensami för omröstningen och valel såviu giiller ålgärder&lt;br&gt;
som avses i 13 kap. 3-5 §§ nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid räkningen ordnas
röstsedlarna i grupper efter meningsyllring. Blanka röstsedlar bildar en grupp.
Antalet röstsedlar inom varje grupp räknas och antalet antecknas i protokollet.
Röstsedlarna läggs därefter gruppvis in i särskilda omslag. På omslagen
antecknas vilken grupp röstsedlar omslaget innehåller och röstsedlarnas antal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
rösträkning hos valnämnd används en urna för varje omröslning och för varje
område som bildar en valkrets vid val av kommunfullmäklige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Rösterna räknas slutligt av
länsstyrelsen. Rösterna skall därvid redo­visas särskilt för varje område som
bildar en valkrets vid val av kommun­fullmäklige. Vid rösträkningen lillämpas
14 kap. 1 och 2 SS samt 3 S iredje stycket vallagen (1972:620).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Röstsedel är ogiltig om den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ej är sädan som för
omröstningen har tillhandahållits av cenlrala valmyndigheten eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är försedd med kännelecken som
uppenbariigen har blivit anbragt på röstsedeln med avsikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finns i ell röstkuvert två
eller tre likalydande röstsedlar, skall endast en röstsedel räknas. Finns i
annat fall i ett rösikuven mer än en röstsedel, är röstsedlarna ogiltiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14      §
Sedan rösträkningen inom länsstyrelsen har verkslällls, läggs röstsed­&lt;br&gt;
larna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig.&lt;br&gt;
Omslagen förseglas. Röstsedlarna förvaras minsten år efter del all samman-&lt;br&gt;
räkningslorräiiningen har avsluials.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förrällningen
avslutas genom att protokollet läses upp. Protokollet sänds genasl till
centrala valmyndigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Cenlrala valmyndigheten
sammanräknar för hela rikel de avgivna rösierna på grundval av proiokollen från
länsstyrelserna och tillkännager folkomröstningens utgång genom kungörelse i
Posl- och Inrikes tidningar. Därmed är folkomröstningen avslulad. De handlingar
som rör folkomrösi-ningen läggs i säkerl förvar och bevaras minsl ett år
efterdet all omröstningen har avslutats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Talan mol beslul, varigenom
cenlrala valmyndigheten har fastställt uigången av folkomrösining, förs hos
valprövningsnänmden genom besvär. Besvären prövas av valprövningsnämnden i den
sanmiansättning denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hade
vid liden för omröstningen. I fråga om sådan talan lillämpas i övrigi
bestiimmelserna i 15 kap. 4 S andra och iredje slyckena vallagen (1972:620) om
besvär som avser riksdagen saml 5, 6 och 9 SS samma kapilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talan
får föras av den som enligt röstlängd var röstberättigad vid folkomröstningen
samt av den som enligi beslul av länssiyrelsen över anmärkning mot rösllängden
var uiesluien från röslräll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17      §
Har i den verksamhei för förberedande och genomförande av folkom­&lt;br&gt;
röstning, för vilken myndighet svarar, förekommit avvikelse från föreskriven&lt;br&gt;
ordning eller har vid folkomröstningen förekommii sådani otillböriigl&lt;br&gt;
förfarande som avses i 17 kap. 8 § brottsbalken,skall valprövningsnämnden,&lt;br&gt;
om del med fog kan antas alt vad som har förekommii har inverkat på&lt;br&gt;
utgången av omröstningen, vid prövning av besvär över omröstningen&lt;br&gt;
upphäva denna i den omfallning som behövs och förordna om ny omröslning&lt;br&gt;
beiräffande ett eller flera områden som bildar valkrets vid val av kommun­&lt;br&gt;
fullmäklige eller, om rättelse kan åsladkommas genom förnyad rösträkning,&lt;br&gt;
uppdra åt centrala valmyndigheten att vidta sådan rällelse. Förordnande om&lt;br&gt;
ny omröslning fUr dock, såviu gäller rådgivande folkomrösining, meddelas&lt;br&gt;
endasl om vad som förekommit kan ha lett till att resultatet av folkomröst­&lt;br&gt;
ningen har blivit missvisande med hänsyn lill omröstningens ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
enligt bestämmelse i lag talan mol visst beslut inte får föras eller skall
föras i särskild ordning, för omständighet som avses med beslutet inle åberopas
vid besvär som avses i denna paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alt
bestämmelserna i 4 kap. 6 §, 8 § tredje stycket och 18 S första stycket
vallagen (1972:620) om lalan i samband med besvär över val mot länsstyrelses
beslut över anmärkning mol röstlängd eller om rällelse av allmän röstlängd
skall lillämpas i fråga om besvär över folkomrösining följer av 5 § andra
siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18      §
Inför rådgivande folkomrösining anges i särskild lag den fråga som skall&lt;br&gt;
ställas lill folkel samt lidpunkien för omröstningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den I januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uldrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanlräde 1979-03-22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsminislern Ullsien, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Wirlén, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer,
Cars, Gabriel Romanus&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
slalsrådel Sven Romanus&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
om förstärkt skydd för fri- och rättigheter m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
beslöl år 1976 ell flertal ändringar i regeringsformen (RF, omirycki 1976:871).
De nya reglerna avsåg främsi skyddel för de medbor­geriiga fri-och
rättigheterna. De irädde i kraft den Ijanuari 1977(prop. 1975/ 76:209, KU
1975/76:56, rskr 1975/76:414, KU 1976/77:1, rskr 1976/77:2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
behandlingen av lagändringarna uttalade riksdagen atl arbeiei på alt förstärka
och fördjupa skyddet förde medborgerliga fri-och rällighelerna inte borde ses
som avsluial ulan fortsäitas med bl. a. en ny utredningsomgång med följande
remissbehandling (KU 1975/76:56 s. 13). Utredningsarbetet borde bedrivas på två
parallella vägar. Den ena skulle leda fram lill eu förslag lill en särskild yiirandefrihetsgrundlag
som skulle reglera opinionsfriheterna. Den andra skulle avse tre huvudfrågor:
frågan om au förslärka skyddel för övriga rälligheler genom ell särskilt
förfarande för räitighetsbegränsancié lagsiiftning, frågan om den s. k.
lagprövningsrälien saml frågan om lagrådels ställning och uppgifter. Med
anledning av dessa uttalanden lillkallades samiidigi en parlamentariskt
sammansatt kommitté och en särskild uiredare i början av år 1977. Kommiiién.som
fick i uppdrag all överväga frågorna om ell särskilt förfarande,
lagprövningsrälien och lagrådel, fick i november 1977 i uppgift all också
överväga frågan om införande av beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor.
Den särskilde utredaren' (lagrådsutredningen) fick i uppdrag att uireda vissa frågor
angående lagrådel. Han avlämnade på sommaren 1977 sill belänkande (Ds Ju
1977:10) Lagrädeis siällning och uppgifier. Della belänkande överiämnades till
den pariamentariska kommii-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justilierådel
Bengi Hult.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;icn. Denna, som anlagil namnet Rällighetsskyddsutredningen
avgav på våren 1978 belänkandei (SOU 1978:34) Försiärki skydd för fri- och
rällighe­ler. Della belänkande bör fogas lill regeringsprotokollet i della
ärende som bilaga 1\&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens
belänkande har remissbehandlais. En förleckning över remissinsianserna och en
sammanställning av deras yttranden bör fogas lill regeringsprolokollel i della
ärende som bilaga 2.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag avser nu all ta upp de frågor som behandlas i
rätlighetsskyddsutred­ningens betänkande. I anslutning därtill harjag också
funnil skäl all la upp frågan om all införa en särskild lag om förfarandel vid
folkomrösining i hela rikel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Allmän motivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1 Grundläggande synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tryckfriheten och rätten att ta del av allmänna handlingar
har sedan lång lid tillbaka skyddats av detaljerade regler i grundlag. När del
gäller övriga fri­och rälligheler har däremot grundlagsskyddet ända fram lill
den 1 januari 1975, dä den nya RF triidde i lillämpning, utgjorts av en enda
grundlagsregel, den berömda 16 S i 1809 års RF och dess tidigare motsvarigheter
i äldre lagverk. Frågan om en förstärkning av grundlagsskyddet för de medborger­liga
fri- och rällighelerna har emellertid varit föremål för uppmärksamhei under en
stor del av 1900-lalei. Arbelel på en sådan förstärkning har givit resultat i
1974 års RF. Vikliga frågorsom rör räilighetsskyddel haremellertid ännu inte
fåll sin lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del var utvecklingen i Europa under 1930-lalel som
aktualiserade frägan om rättighetsskyddel. För nu mer än 40 år sedan tillsattes
den s. k. tingslenska utredningen med uppgift atl överväga frågan om införande
i 1809 års RF av ell siarkare skydd förde medborgerliga fri- och rällighelerna
än vad grundlagen då gav. Kommittén avgav år 1941 ett belänkande med förslag
lill ändrad lydelse av 16 S i 1809 års RF(SOU 1941:20). Förslaget ledde
emellertid inle lill lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågan om
ett förstärkt grundlagsskydd för de medborgeriiga fri- och rättigheterna togs
sedan upp av den år 1954 tillsatta förfaltningsulredningen. Denna kommiué hade ett
mera vidsträckt uppdrag än den lingstenska utredningen och skulle företa en
mera omfaUande modernisering av vår författning. Kommittén lade år 1963 fram
förslag lill en helt ny regeringsform (SOU 1963:16 och 17). Förslaget innehöll
ell särskilt kapilel om grundläg­gande fri- och rättigheter. Inte heller detla
förslag ledde lill lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Ledamöter Gunnar Heckscher. ordförande, Sven Andersson.
Anders Björck, Bertil Fiskesjö, Britta Hammarbacken, Kenneth Kvisl, Bo Könberg
och Carl Lidbom.  ISOU 1978:34 ingår Ds Ju 1977:10 som bilaga. Denna har
emellenid uleslutils i bilaga 1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbelel
på all ulforma en ny förfalining forisaiies av grundlagberedningen som
lillkallades år 1966. Också i denna kommittés uppdrag ingick all överväga en
grundlagsreglering av dc medborgerliga fri- och rällighelerna.
Grundlagberedningen lade år 1972 fram sitt slulbelänkande med förslag lill
bl.a. en ny regeringsform (SOU 1972:15). Förslaget lades lill grund för
beslulen om 1974 års RF (prop. 1973:90, KU 1973:26, rskr 1973:265, KU 1974:8,
rskr 1974:9). I den nya RF ingår ell särskili kapilel om de grundläggande fri-
och rättigheterna. Riksdagen ullalade sig emellerlid samtidigt för all en ny
särskild utredning borde lillsäilas med uppgiftatl i hela dess vidd på nytt
överväga frågan om regleringen i grundlag av enskildas fri­och rättigheter (KU
1973:26 s. 51).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av riksdagens beslul lillsaiies 1973 års fri- och
riiiiigheis-ulredning, som år 1975 avgav betänkandet (SOU 1975:75)
Medborgerliga fri­och rälligheler. Regeringsformen. De ändringar i
regeringsformen som genomfördes år 1976 byggde på förslag i della belänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
grundlagsbestämmelser, som alllså i huvudsak tillkom år 1976, innebär all vissa
fri- och rälligheler bereds ell absolul grundlagsskydd - de kan inte begränsas
annal än efter grundlagsändring. Övriga fri- och rällig­heler skyddas dels
genom atl RF fastslår deras existens, dels genom all de inte får begränsas
annat än genom lagstiftning, dvs. efter beslut av riksdagen, och dels genom all
del i grundlagen anges i vilken uisiriickning begränsningar får göras. Del nu
berörda räiiigheisskyddei förstärks genom den kontroll av atl
rättighetsreglerna efterlevs som ligger i den lagprövningsräti som f n.
föreligger enligt rättspraxis. Del svenska lagprövningsinsiitutet innebäratt en
domstol eller annan rätistillämpande myndighei skall sälta en lag åt sidan om
lagen slår i uppenbar slrid med en bestämmelse i grundlag. Som ett annal moment
i räilighetsskyddel kan belraklas lagrådets granskning av lagförslag. Lagrådets
granskning är f n. fakultativ, dvs. del har överlåtits ät regeringen eller
riksdagens utskott all besiämma när lagrådels yttrande skall inhämias. Före år
1971 var lagrådsgranskningen däremot obligalorisk i fråga om vissa lagar. Av
belydelse för räiiighelsskyddeis siyrka är givelvis också vilka regler som
gäller i fråga om ändring av grundlag. Nuvarande regler om
grundlags-siiflningsförfarandei kräver två likalydande beslul om
grundlagsändring, del ena före och del andra efter ell val lill riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976 års ändringar innebar
all del nuvarande räilighetsskyddel uividgades och förstärktes. Men inte heller
denna gång löstes frågan om räilighets­skyddel slutgiltigt. Riksdagen uttalade
sålunda alt i en ny uiredningsomgång med följande remissbehandling borde
övervägas frågan om all ytterligare förstärka skyddel för de rättigheter som
inte kunde skyddas på samma säll som tryckfriheten, t. ex. genom ett särskilt
förfarande för räiligheisbegrän­sande lagsiiftning. Frågan om en sådan förstärkning
av räilighetsskyddel kopplades samman med två andra frågor som kvarstod olösta,
nämligen frågorna om lagprövningsrälien och om lagrådsgranskningen. Beträffande
lagprövningsrälien gällde diskussionen vilkel innehåll den skulle ha och
huruvida den skulle regleras i grundlagen. Frågan om lagrådsgranskningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rörde
lagrådets ställning och uppgifter, främsi huruvida en obligalorisk granskning i
lagrådel av vissa lagar skulle införas. Också de två nu berörda frågorna borde
enligi riksdagen omfaiias av uiredningsarbelel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag redan har nänmi föranledde dessa uiialanden lillsällandel av
riiuigheisskyddsulredningen och lagrådsuiredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Parallelll
med rättighelsskyddsulredningen haren annan konmVuté arbe­tat, nämligen den på
sommaren 1977 lillsätla ytlrandefrihelsutredningen (Ju 1977:10). Denna
konmtitté har i uppdrag all överviiga möjlighelerna all i en
yiirandefrihetsgrundlag, efter mönster av tryckfrihetsförordningen (TF,
omirycki 1976:955), göra en omfiiilande reglering av yttrandefriheten i tryckt
skrift, radio, TV, film och andra medier saml av opinionsfriheierna i övrigt.
Kommitténs arbeie kan vänlas pågå ännu ell par år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
haralllså haft fyra huvudfrågoralt överviiga: frågan om införande av ell särskilt
förfarande vid räiligheisbegränsande lagsiiftning, frågan om
lagprövningsrälien, frågan om lagrådels siällning och uppgifter saml frågan om
folkomröstning i grundlagssiiftningsfrågor. Alla dessa fyra frågor har varit
föremål för uppmärksamhet under arbetel på den nya RF ulan att man har kunnai
nå fram lill samlande lösningar. Inom rättighelsskyddsulredningen haremellertid
sex av de sju ledamölerna enats om de förslag som kommiuén har lagt fram - en
majorilel som representerar de fyra störsla riksdagspartierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens
förslag innebär i korthet följande. Ell särskilt lagstiftningsförfarande skall
införas i fråga om räiligheisbegränsande lagsiiftning. På yrkande skall eu
förslag till sådan lagsiiftning vila viss lid, om inte riksdagen med en
kvalificerad majorilel anlar förslaget lill lag omedel­bart. Lagprövningsrälien
skall komma lill uuryck i en särskild grundlagsbe-slämmelse. Lagrådsgranskning
bör ske innan vissa lagar besluias av riksda­gen. Lagrådsgranskningens
inrikining skall anges i RF. Grundlagssiifinings-förfarandet skall ändras på
två sätt. Dels införs en regel om lidsfrisi som anger när förslag senast får
väckas. Dels kan en minoritet i riksdagen få till stånd folkomrösining om ett
förslag lill grundlagsändring. Vidare skall skyddel för vissa särskilda
rälligheler byggas ul. Bl. a. föresläs au eu förbud skall införas mol
relroakliv skatlelagsliftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommitténs
förslag har fåll eii övervägande posilivi mottagande under remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
har framhållits både i 1976 års lagsliflningsärende (prop. 1975/76:209 s. 84)
och i rällighelsskyddsuiredningens betänkande (s. 49) lorde del råda allmän
enighel om all å ena sidan medborgarnas akliva demokraiiska medvetande utgör
det starkaste skyddel för de grundläggande fri- och rällighelerna men å andra
sidan eu belydande värde också ligger i au dessa fri- och rätiigheier kommer
lill utiryck i grundlagen. Vidare är man ense om atl det inle kan komma i fråga
all poliiisk makt läggs hos sådana icke politiska organ som domstolar eller all
en minoriiei lar träffa politiska beslul i majoritetens slälle eller uppehålla
avgöranden på obestämd lid. Det är från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dessa
ulgångspunkier frågan om cn försiiirkning av del niivaninde riiuig-hctsskyddcl
skall bedömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
svenska räll.sordningen ger sedan liinge medborgarna en mycket omfatlande
frihel au ta del i den samhiilleliga opinionsbildningen. Denna frihet åren
nödvändig förulsäiining för lolksiyrel.sen i våri laml. Också den enskildes
personliga frihel och kroppsliga iniegriiel åinjuierdei siarka skydd .som iir
ell oundgiingligi inslag i ell demokratiskt samhällssyslem. En försiiirkning av
riiiiigheisskyddei kan därför i frågaom normala förhållanden le sig obehövlig.
En sådan försiiirkning skulle emellerlid vara av stor belydelse om den
demokratiska samhällsordningen t. ex. i lider av krigsfara skulle uisiillas för
påfreslningar till följd av pålryckningar från främmande makl eller hotas av
antidemokratiska rörelser inom landet. Del iir därför angeliigel all skyddel
för fri- och riiiiighelerna blir så siarki som möjligl. Även om nuvarande
bestiimmelser i RF ger eu inte oviisentligi skydd, anserjag atl skyddel kan och
bör förslärkas ytterligare. Min uppfattning delas av
riiuigheisskyddsulredningen och del siora fierlalel remissinsianser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad försl gäller frågan om
eu särskilt lagsiiftningsförfarande bör införas i fråga om
räiligheisbegränsande lagsiiftning är, som kommiuén framhåller, särskild omsorg
nödvändig vid inskränkningar i sådana fri- och rälligheler som redan har givits
uttryckligt erkännande i grundlag. Del bör inle vara liilt eller enkell atl
lagslifta i sådana ämnen där räckvidden av medborgerliga fri­och rälligheler
kan ifrågasällas. Å andra sidan måsie del, som kommiuén utvecklar närmare,
lillses alt begränsningen av handlingsfriheten inte får sädana former eller
sker i sådan ulsiräckning all andra för folksiyrelsen grundliiggande principer
sätts åsido. Bl. a. är det av högsia viki au ingen verklig poliiisk makl kommer
all ligga hos de rältslillämpande organen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens
uppgift kan sägas ha varil au finna en lösning som lillgodoser de delvis
motstridiga krav som sålunda måsie ställas på en försiärkning av skyddel för
redan grundlagsfäsia fri- och rälligheler. Enligt min mening har kommittén lyckais
väl med denna uppgift. Jag anser således au eu särskilt förfarande för
riiiiigheisbegränsande lagsliflning i enlighel med kommitténs riktlinjer bör
införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om införandet av eu sådani förfarande innebär en viisenilig försiärkning av
räilighetsskyddel är det enligt min mening angeliigel au skyddel förstärks
också i andra hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt räiiigheisskyddei skall få erforderlig siyrka krävs aii reglerna förbinds
med rällsligl verkande garaniier som är oberoende av de politiska organen. En
sådan kontroll av atl reglerna efterlevs ulövas f n. inom ramen Ibr
lagprövningsrälien. Av belydelse för räiiigheisskyddei är inte bara den
kontroll i efterhand som kan ske i form av lagprövning utan också lagrådels
medverkan i lagstiftningsarbetet såviti giiller granskning av lagförslag. Del
är därför enligt min mening värdefullt om också lagprövningsrälien kommer lill
uttryck i grundlagen och au lagrådsgranskningen regleras mera utförligt än f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väl
i linje med förslaget om det särskilda förfarandet ligger rällighels­skyddsuiredningens
förslag lill ändrade regler för grundlagssiiftningsförfa-randei. 1 ston scll
samma skäl lalar för båda förslagen. Även kommiiiéns förslag i övrigi synes väl
ägnal atl liiggas lill grund för lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser
således sammanfallningsvis au rällighelsskyddsuiredningens förslag i allt
vii.sentligi bör genomföras. De viktigaste av de frågor som kommitténs uppdrag
har omfattat och som hittills under reformarbeiei på grundlagsområdel har
kvarstått olösia kan alllså nu få sin lösning. En vikiig etapp i del
konstitutionella reformarbetet kan härigenom slutföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen av rällighelsskyddsuiredningens belänkande har framföris
vissa önskemål om försiärkningar av räilighetsskyddel på ytterligare några
punkler. Enligt min mening saknas emellertid underlag för au nu gå ulöver de
förslag som räiiigheisskyddsulredningen har lagl fram. Del synes lämpligi att
man nu avvaktar erfarenhelerna av den uibyggnad av räilighetsskyddel som har
skett genom 1976 års reform samt av den försiärkning av räiiigheisskyddei som
kommitténs förslag kan leda till.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
genomförande av rällighelsskyddsuiredningens förslag innebär emel­lerlid inle
all reformarbeiei på räiiighelsskyddsområdei är avslutat. Som har nämnts förul
överväger ytlrandefrihelsutredningen möjlighelerna att i en ny
yiirandefrihetsgrundlag ge ett omfattande grundlagsskydd åt opinionsfrihe­terna.
När denna kommittés arbeie är färdigi bör del finnas förutsäliningar all
fullborda ännu en etapp på del konstitutionella rätiighetsskyddeis område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innan
jag går närmare in på de olika delarna av rätlighetsskyddsutred­ningens förslag
vill jag framhålla att kommittén underslrukil del stora värde som måsie anses
ligga i all man vid stiftande och ändring av grundlag eftersträvar Slörsla
möjliga enighel. Enligt kommittén har denna uppfattning varil vägledande under
utredningsarbetet och kommittén anser sig kunna utgå från atl uppfallningen
komnier atl göra sig gällande inom riksdagspar­tierna vid den fortsatta
behandlingen av de frågor som berörs i betänkan­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag framhöll redan i direktiven lill utredningen anser även jag au del ligger
ell slorl värde i all lagar om demokraiins spelregler beslutas under slörsla
möjliga enighel. Del är enligt min mening viktigt atl della synsäll nu får
prägla bedömningen av utredningsförslagets olika delar. Även om också andra
lösningar kan ha sina förijänsler bör sålunda i försia hand
uirednings-förslageis ståndpunkter övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.2
Ett särskilt laustiftningsförfarande för rättighetsbegränsande lagstift-ninc&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nu gällande räilighetsskyddel regleras huvudsakligen i 2 kap. RF. Där anges de
grundläggande fri- och räiligheter som svenska medborgare är tillförsäkrade
genlemoi det allmänna. Kapitlet avslutas med en paragraf som i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stor
uisiriickning jänisliiller utlänning här i landet med svensk medborgare i fråga
om riiliighclsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
av de grundliiggande fri- och riiiiighelerna är absoluta i den meningen all de
inte kan begränsas annal iin efter en ändring av grundlagen. Till denna grupp
av fri- och rälligheler hör religionsfriheten och de s. k. negaliva
opinionsfriheierna saml förbuden mol åsiktsregistrering, dödsstraff
kroppssiraff och tortyr. Hil hör vidare rälien all återvända till landet och
skyddet för svenskt medborgarskap, rätlen au lå frihetsberövande prövat av
domstol eller därmed jämställd nämnd samt förbuden mol relroakliv siraffiag och
lillfälliga domslolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
fri- och rälligheler är inle på della säu absoluta utan får begränsas men i
princip bara genom lag. Dessa fri- och rättigheter är yttrandefriheien,
informationsfriheten, mötesfriheten, demonsiralionsfrihelen, föreningsfri­heten,
skyddel mol påtvingat kroppsligt ingrepp, kroppsvisitalion och husrannsakan och
liknande intrång, skyddet för förtrolig kommunikalion, rörelsefriheten saml
rälien lill offenilig domslolsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu angivna fri- och rättigheterna far begränsas bara i viss utsträckning. En
begränsning får sålunda göras endasl för alt lillgodose ell ändamål som är
godtagbart i ell demokraliskl samhälle. Begränsningen far aldrig gå ulöver vad
som är nödvändigi med hänsyn lill del ändamål som har föranlell den och inte
heller siräcka sig så långl atl den ulgör ell hol mol den fria åsiktsbildningen
såsom en av folkslyrelsens grundvalar. En begränsning Hr vidare inle göras
enbarl på grund av politisk, religiös, kullurell eller annan sådan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
vissa av dessa fri- och rättigheter gäller dessutom all de får begränsas endast
för atl lillgodose kvalificerade, lill stor del särskilt angivna inlres­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 2
kap. RF finns härulöver två särskilda förbud mot diskriminering, nämligen
förbud mot föreskrifter som missgynnar någon på grund av ras, hudfärg eller
etniskt ursprung eller på grund av kön. Dessa förbud är tillämpliga också på
räiligheisbegränsande lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
finns i kapitlet om grundläggande fri- och rälligheler föreskrifier om rälien
all vidta fackliga slridsålgärder, rälten till ersättning vid expro­priation
eller annal sådani förfogande saml om författares, konstnärers och fotografers
rätt lill sina verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ullänning
här i landet är fullt likställd med svensk medborgare i fråga om vissa av fri-
och rättigheterna. Beträffande andra fri- och rättigheter är sådan ullänning
likställd med svensk medborgare i den mån annat inte följer av särskilda
föreskrifter i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
är enig om atl det är bäsl om RF:s rättig-helsskydd utformas med hjälp av vad
man kallaren materiell metod. Därmed avses bl. a. atl man i grundlagen anger
vilka rällighelsbegränsningar som riksdagen skall få beslula genom vanlig lag.
Kommittén har emellerlid kommii lill att det är svårt atl på della säll
förslärka räiiigheisskyddei, oavsett om del gäller opinionsfriheierna eller de
&amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rättigheterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
att ett särskilt förfarande för beslul om lagar som begriinsar fri- och
rällighelerna är del enda ytterligare grundlagsskydd som f n. kan ges.
Kommittén föreslår diirför all ett sådant förfarande införs. Förslaget innebär
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till lag angående fri-och rällighetsbegränsning skall påyrkande vila i
riksdagen i minst lolv månader, innan del färantas. Tiden riiknas från det atl
del beredande uiskoileis yllrande över förslaget anmäls i kammaren. Riksdagen
skall dock kunna anta förslaget utan ell sådani uppskov,om minsl fem
sjättedelar av de rösiande förenar sig därom. Riksdagen skall också kunna
förkasia förslaget genasl med vanlig majorilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
fri- och rättigheter som omfaiias av del föreslagna förfarandel är med vissa
undanlag de begränsningsbara fri- och rättigheter som anges i 2 kap. 1-11 SS
RF: yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demon­siralionsfrihelen,
föreningsfriheten, skyddet mol påtvingat kroppsligt ingrepp m. m., rörelsefriheten
och kravel all domslolsförhandling skall vara offentlig. Undantag från det
särskilda förfarandets lillämpningsområde görs för föreskrifter om
lyslnadsplikl för offenlliga funktionärer, om husrann­sakan och liknande
intrång och om frihetsstraff, allt under förutsättning att föreskrifterna inle
innebär begränsning av någon annan räiiighet. Likaså undanlas lag,som föriänger
tidsbegränsad lags giltighetstid i högsl två år. Inte heller skall del
särskilda förfarandel användas vid krig eller omedelbar krigsfara. Däremoi
skali det gälla sådana särskilda föreskrifter i lag som innebär au utlänning
här i landet särbehandlas i fråga om de fri- och rättigheter som anges i 2 kap.
20 S andra stycket RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
yrkande om alt del särskilda lagsliftningsförfarandel skall tillämpas skall
framslällas av minst tio riksdagsledamöter. Frågan huruvida ett lagförslag
angår en sådan begränsning av fri- och rällighelerna all förfarandel är
tillämpligt avgörs för riksdagens vidkommande av konsiilulionsuiskotlet.
Ulskollei får inte förklara atl ell lagförslag inle angår begränsning av någon
räiiighet ulan att lagrådet dessförinnan har yttrat sig i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
princip skall enligt kommitténs förslag del särskilda förfarandel omfatta all
lagstiftning som angår rällighetsbegränsning, oavsell om lagsiiftningen går i
skärpande eller mildrande riklning ellerär neutral från
rällighelsskydds-synpunki. Kommitténs lanke är dock att förfarandet i prakiiken
skall aklualiseras främsi i skärpningsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens
uppfattning atl räiiigheisskyddei bör kompletteras med bestämmelser om ett
särskilt lagsiiftningsförfarande för räiligheisbegränsande lagsiiftning har lll
en bred anslutning under remiss­behandlingen. Av remissinstanserna är det bara
Svea hovrätt och JO som avslyrker införandel av eu särskilt
lagsiiftningsförfarande. De flesla remiss­instanserna anser au
räiiigheisskyddsulredningen har lyckats ulforma del särskilda
lagsliftningsförfarandel på ett sådani säll atl någon politisk maktförskjutning
inle äger rum, vare sig lill en riksdagsminoriiet eller lill de
rältslillämpande myndigheterna. Den allmänna meningen är vidare all de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;praktiska
problem som kan vara förknippade med ell särskilt förfarande inie blir
siirskill kännbara. Åtskilliga remissinsianser framhåller emellerlid de
lillämpningssvårigheter som kan uppslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har framhållil i del inledande avsnittet anser jag au ett särskilt
förfarande för räiligheisbegränsande lagsiiftning i enlighel med kommitténs
riktlinjer bör införas. Jag vill i sammanhangei nämna au jag delar kommit­téns
uppfattning atl en maleriell metod för förstärkning av riiiiigheisskyddei har
siora fördelar men alt del f n. inle går atl komma längre på den vägen. Hiir
torde resultatet av yiirandefrihelsutredningens arbele få avvaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening innebär del föreslagna förfarandel en väsenilig försiärkning av
räilighetsskyddel. Genom uppskovsförfarandel llr man goda möjligheteralt noga
överväga föreslagna rällighelsbegränsningar och del blir lillfälle lill en
allmän debati i frågorna. Ell sådani förfarande kan däribr verka som ell skydd
mol lillfälliga opinioner inom landet och mol pålryckningar ulifrån. Eftersom
en minoritet inom riksdagen bara kan få lill stånd ett uppskov men inte hindra
alt ett förslag genomförs när den föreskrivna lidsfrislen har gåll ul, kommer
del inle all ske någon icke godlagbar politisk maktförskjutning från
majoriteten lill en minoritet. Genom alt förfarandel blir lillämpligl bara på
yrkande och genom atl lagrådel medverkar i förfarandel är del väl sörjt för alt
de problem som lagprövningsrälien skulle kunna ge upphov lill blir begränsade.
Någon risk för att politisk makt skall överföras lill de rältslillämpande
myndighelerna finns därför inle. De undanlag från det särskilda förfarandets
lillämpningsområde som kommiuén förordar minskar uppenbariigen de prakliska
problem som skulle kunna följa, om förfarandet vore tillämpligt på all
räiligheisbegränsande lagsiiftning. I samma riklning verkar också
beslämmelserna om au förfarandel skall användas bara efter yrkande och all en
kvalificerad majorilel skall kunna rösta igenom ell lagförslag genasl, även om
uppskovsyrkande har fram­slällls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns enligt min mening ingen anledning atl tro all den föreslagna ordningen
kommer att erbjuda särskilt kännbara prakliska svårigheler vid lillämpningen.
En invändning mol förslaget går ul på alt del skulle vara svårt alt avgöra om
eu lagförslag angår någon rällighetsbegränsning eller inle. Med anledning av
denna invändning vill jag ulöver vad jag hillills har anfört framhålla all
förfarandet i allt väsentligt bygger på de nuvarande reglerna om
rättighetsskyddel, t. ex. dem som avser fri- och rätlighelernas innehåll.
Huvuddelen av de gränsdragningsfrågor som kan uppkomma vid lillämp­ningen av
reglerna om del särskilda förfarandel är därför inle nya ulan uppkommer redan i
dag när del gäller att avgränsa del område inom vilkel endast riksdagen dr
beslula föreskrifter. Dessa gränsdragningsfrågor har inle visal sig medföra
några siörre problem i praktiken. All förfarandel skall kunna lillämpas inle
bara på förslag som innebär rällighetsbegränsning utan också på förslag som går
i andra riktningen ellerär neutrala ur rätlighetssyn-vinkel är också ägnal att
minska tillämpningsproblemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
anserjag all rällighelsskyddsuiredningens förslag lill ett särskilt
lagsiiftningsförfarande innebär en väsenilig försiärkning av räilighetsskyddel.
På grund av den utformning förfarandet har givits lorde några mer kännbara
prakliska problem inle vara alt räkna med vid tillämpningen. Jag förordar
därför all utredningsförslaget genomförs i allt väsentligt. Jag kommer i del
följande all la upp några särskilda frågor angående förfarandel som har
lilldragil sig uppmärksamhei under remissbe­handlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningsförslagel
innebär all del särskilda förfarandel skall lillämpas på malerielll
räiligheisbegränsande föreskrifter i en lag men inie på lagens regler om
beslutande organ och förfarandet vid tillämpningen av de räiligheisbe­gränsande
föreskrifterna. Denna ordning har kriliserals i en del yllranden. Naturligtvis
kan också regler om organisaiion och förfarande ha stor belydelse som
rälissäkerheisgaraniier vid sidan av de maleriella föreskrif­terna. Man kan
emellertid inle borlse från del förhållandel au RF redan i dag i sior
ulsiräckning bygger på samma synsäll som rätlighetsskyddsutred­ningens förslag
när del gäller att göra skillnad mellan föreskrifter av maleriell natur, å ena
sidan, och procedurregler och liknande bestämmelser, å andra sidan. Det är i
huvudsak de förra som omfattas av RF:s lagkrav, medan de senare i stor
utsträckning faller inom del område där regeringen direkl med Slöd av RF kan
beslula föreskrifter. Det bör givelvis inte komma i fråga att låla det
särskilda förfarandel för räiligheisbegränsande lagsiiftning bli tillämpligt på
föreskrifiersom i princip regeringen kan beslula. Ell ytterligare skäl för all
här följa rällighetsskyddsutredningen iir au man annars skulle få
gränsdragningsproblem av ell slag som inle föreligger i dag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens
förslag all det särskilda förfarandel i princip skall vara lillämpligl på
lagsiiftning som angår begränsning av någon av de fri­och rälligheler som anges
i 2 kap. 1-11 SS RF och på sådana särskilda föreskrifter i lag som avses i 2
kap. 20 S andra slyckel har i allt väsentligt godlagils av remissinsianserna.
Inte heller jag ser skäl all här frångå ulredningsförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Somjag
redan har nämnt innebär förslaget att inte bara lagförslag som går i skärpande
riklning ulan också andra lagförslag som angår en rättighet skall omfattas av
del särskilda förfarandet. Denna lösning har godtagits av del stora flertalet
av remissinstanserna. Enligt min mening är del en klar fördel all man på detla
säll kan minska svårighelerna alt dra gränser kring del särskilda förfarandets
lillämpningsområde. Den nackdel som ligger i atl förfarandel någon gång kan
komma aii lillämpas i eu fall där del slrängl tagel inle ter sig befogal för
accepleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
samband med 1976 års ändringar i RF fördes en diskussion om vad rättighelsskyddsulredningen
kallar bihangsproblemet. Vad diskussionen gällde var det fallet alt en
rättigheisbegränsning måsle företas vid en reform som i övrigt inle har något
all göra med rättighetsskyddet. Det kan gälla t. ex. en social eller ekonomisk
reform som kräver en tystnadsplikt förde offenlliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;funktionärer
som skall administrera reformen elleren ansvarsbestämmelse med
frihet.sslraffsom sanktion förden som bryier mol de nya reglerna. Skulle en
föreskrift om lyslnadsplikl eller friheissiraff vara underkastad det särskilda
lagsliftningsförfarandel,skulle della kunna påverka genomförandel av hela
reformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all få underlag för sina överväganden om bl. a. bihangsproblemel har
rättighelsskyddsulredningen undersökl hur ofta räiligheisbegränsande
lagsiiftning har förekommii under perioden år 1971 - riksmölel 1976/77.
Undersökningen visar enligi kommittén alt fierlalel rällighelsbegränsningar
rörde bara en eller ell par paragrafer i en mer omfaitande författning. De i
särklass vanligasle begränsningarna ulgjordes av föreskrifierom friheissiraff,
om husrannsakan eller liknande inirång saml om tystnadsplikt. Till övervä­gande
del var det fråga om fall där råtlighelsbegränsningen framslår som ell
&amp;quot;bihang&amp;quot; lill en reform som inle i övrigt berör räilighetsskyddel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är mot denna bakgrund som rättighelsskyddsulredningen föreslår alt föreskrifter
av nu berörl slag i princip skall undantas från tillämpningsom­rådet för det
särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undanlaget
i fråga om föreskrifterom tystnadsplikl för offenlliga funktio­närer är
begränsat lill uppgifter som fär hållas hemliga med stöd av 2 kap. 2 S TF. I
regel godtar remissinsianserna förslaget i denna del. I några yttranden är man
dock kritisk till denna koppling lill TF. En remissinsians anser atl något
undanlag beiräffande föreskrifter om lyslnadsplikl över huvud tagel inle bör
göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
egen del förordarjag alt förslaget i denna del godtas. Det är uppenbart all det
föreslagna undantaget är ägnat all minska de olägenheter som är förknippade med
del s. k. bihangsproblemet. För utredningsförslaget talar också den
omständigheten att del i fråga om tystnadsplikterna för offentliga funktionärer
enligi ell till lagrådel nyligen remiiierai förslag lill sekreiesslag skall
införas en ordning som i praktiken kommer atl innebära ell materiellt
räiiighetsskydd. 1 lagförslagci ges gemensamma regler för handlingssekreless
och tystnadsplikt och avsiklen är all reglerna i 2 kap. TF som anger vilka
begränsningar som får göras i handlingsoffentligheten skall vara slyrande för
både handlingssekretessen och tystnadsplikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
bärande skäl all inte godla den i rällighelsskyddsuiredningens förslag gjorda
kopplingen lill 2 kap. TF föreligger inle. Uppenbarligen ger denna koppling en
viss skyddseffekt. Även i den delen bör förslaget alllså godias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i fråga om förslaget från rättighetsskyddsutredningen all göra undanlag från
del särskilda lagsliftningsförfarandel i fråga om föreskrifier om husrannsakan
eller liknande inirång har invändningar gjoris i några yttran­den. För min dei
vill jag - liksom högsta domstolen - instämma i rätlighetsskyddsutredningens
bedömning atl del inle går alt göra någon skillnad i skyddshänseende mellan å
ena sidan t. ex. bostäder, möteslokaler, lidningsredakiioner och advokatkontor
samt å andra sidan andra lokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
arom man i dess helhet skall undania skyddel mol husrannsakan och liknande
inirång från det särskilda lagsliftningsförfarandel. För min del ärjag också
här av samma uppfaiining som rällighetsskyddsutredningen, nämligen alt skälen
för all hell undania della område från del särskilda förfarandel väger över
skälen emoi en sådan ordning. Vid milt slällningsla­gande i denna fråga harjag
fäst vikt bl. a. vid del förhållandel all del pågår en översyn av
ivångsmedelsregleringen vid förundersökning i brottmål m. m. (Dir.
1978;57)ochenulredningomsäkerhelsålgärderm. m. iskalleprocessen (Fi 1973:01)
och all eil av syftena med dessa ulredningar är au åsiadkomma försiärkningar i
rällsskyddel vid husrannsakan och liknande inirång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
när del gäller undanlaget för frihetsstraff har invändningar framförls i ell
par yllranden. Enligt min mening innefallar utredningsförslaget på denna punkl
en rimlig avvägning mellan för- och nackdelar. Del särskilda förfarandel skulle
få ett myckel vidsiräcki tillämpningsområde utan ell sådani undanlag. Del bör
framhållas all undantaget är begränsal lill frihetsstraff som inte innebär
någon annan fri- och rällighetsbegränsning än den som ligger i själva
frihetsstraffet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätlighetsskyddsutredningens
två andra undantag från del särskilda förfarandets tillämpningsområde -
förlängning i högst ivå år av tidsbegränsad lags gillighelslid och
rällighelsbegränsningar i fall där krig eller omedelbar krigsfara råder - bör
också godias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av vad jag
redan har anfört anser jag all del särskilda förfarandet bör lillämpas bara på
yrkande. Denna ordning innebär all de problem som lagprövningsrälien annars
skulle kunna ge upphov till blir små och att övriga länkbara prakliska
svårigheler minskar. När det gäller frågan om hur stor anslutning ett yrkande
om lillämpning av del särskilda förfarandel skall ha för alt få effeki anser
jag atl kommitténs förslag innebär en rimlig lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
särskilda förfarandel bör ulformas som ell uppskovsförfarande. Som kommittén
har framhållil kan man emellerlid inle hell avslå från en möjlighet lill beslul
ulan uppskov. Förslaget all en kvalificerad majorilel skall kunna rösta igenom
ett lagförslag som angår rällighetsbegränsning omedel­bart, fastän ett yrkande
om uppskov har framställts, bör därför godias. Den föreslagna kvalificerade
majoriieten på fem sjättedelar av de rösiande innebär enligt min mening en
lämplig lösning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om uppskovets längd kan det givetvis diskuleras vilken lid som är den
mest lämpliga. För egen del har jag kommii till slutsatsen all den föreslagna
lolvmånadersfristen innebär en rimlig avvägning mellan ä ena sidan iniressei av
atl del ges ulrymme fören allmän debait i saken och å andra sidan iniressei av
atl lagstiftningsarbetet inle fördröjs mer än nödvändigi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
rätlighetsskyddsutredningens förslag skall riksdagen, efter lidsfris­tens
uigång, ha en viss handlingsfrihet när den iräffar sill andra beslul om ell
räiligheisbegränsande lagförslag. Handlingsfriheten beslår i alt riksdagen kan
beslula sådana ändringar i förslaget som ligger inom ärendels ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del anserjag del uppenbarl au ändringar i del vilande förslaget måsle få
göras efter uppskovet. Ett av dc främsla syftena med förfarandel är som jag
redan har framhållit au ge ulrymme för allmän debati. Del kan då inte gärna
komma i fråga all ha en ordning som innebär all eti nyll uppskov krävs
därföratt debatten härlett till en lindring i förslaget eller i ell annal fall
ev. påvisat behovei av en ändring som i någoi obelydligt hänseende innebår en
skärpning av förslaget. Över huvud taget synes nya gränsdragningssvå-righeier
och därmed tillämpningsproblem uppslå med en ordning som hindrar ändringar i
del vilande förslaget. Den av kommittén föreslagna ordningen däremoi knyter an
lill nuvarande regler om förfarandel i riksdagen. Någon pålaglig risk för all
frågan om vad som ligger inom ell lagsiiftningsärendes ram skall medföra några
problem beträffande lagpröv­ningen föreligger knappasl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens
förslag, all frågan om ell lagförslag är räiligheisbegränsande för riksdagens
del skall prövas av konslitulionsut­skollet och atl utskottet skall fa besvara
frågan nekande endasl om lagrådel har yitral sig i saken, har lell lill
invändningar i några yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är givel all en central fråga vid utformningen av del särskilda förfarandel är
vem som skall pröva huruvida förfarandel är lillämpligl på ett lagförslag eller
inte. Jag anser del vara uleslulel all bestämmanderätten läggs uianför riksdagen.
Enligt min mening är del en avgjord fördel om man löser frågan om vilkel
riksdagsorgan som skall beslula i så nära anslutning lill de nuvarande reglerna
för riksdagsförfarandet som möjligl. Rätlighetsskydds­utredningens förslag all
låla konsiilutionsutskottet avgöra saken med vanlig majorilel ler sig därför
som en naturlig lösning. Den utformning som lagrådets medverkan har filt är
ägnad all molverka de nackdelar som skulle kunna ligga i denna lösning. Jag
anser vidare i likhet med högsia domstolen alt del är en klar fördel all
frågan, om ett lagförslag angår en rällighetsbe­gränsning eller inle, blir
prövad redan i samband med lagens tillkomst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
belräffar lagrådets medverkan vill jag tillägga all jag i likhel med högsia
domstolen anser all lagrådel bör ullala sig om huruvida ell lagförslag angär en
rättigheisbegränsning bara när del finns särskilda skäl för del, t. ex.
därföratt frågan behandlas i remissen till lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
riksdagsförfarandel i lagstiftningsärenden om rällighelsbe­gränsningar får jag
hänvisa lill kommitténs uttalanden (betänkandet s. 99 fO-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.3
Lagprövningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsrälien
saknar f n. slöd i skrivna rättsregler. Den har utvecklats i rättspraxis och
har befästs genom uttalanden under del konsiilulionella reformarbetet. Den
anses lillkomma samtliga organ som tillämpar rätlsregler under uiövande av
rättskipning eller offentlig förvall­ning. Lagprövningsrälien som den har
utvecklats kan, kort ullryckl, sägas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebära
all en myndighei har rätl-och skyldighet-atl i sin rätistillämpande verksamhei
sälla ål sidan en föreskrift som slrider mol en beslämmelse i en författning av
högre konsiilutionell valör (prop. 1973:90 s. 200 t). I fråga om
lagprövningsrällens närmare innebörd kan jag hänvisa lill vad som anfördes i
samband med 1976årslri-och rällighelsreformlprop. 1975/76:209s.93 f KU
1975/76:56 S. 17 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framhölls i del sammanhangei avser lagprövningsrälien såväl formerna för en
författnings tillkomst som dess maleriella överenssiämmelse med högre
författning och frågan om den har beslulals av ell kompeleni organ. En
förutsäitning för atl en av riksdagen eller regeringen beslutad föreskrift
skall få sältas ål sidan äratt ell ev. formfel vid dess tillkomst är grovt
eller atl föreskriften i något annal hänseende uppenbart slrider mol högre
förfalining. Endasl uppenbar grundlagsstridighet får sålunda medföra all en lag
sälls ål sidan i rällslillämpningen. Samma krav på uppenbar molslridighel
gäller också i fråga om regeringens förordningar. Föreskrifter som har
beslutals av en förvaltningsmyndighet eller kommun kan däremot sällas ål sidan
också i fall av mindre uttalade konflikter med högre föreskrifier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsrälien
ulövas i princip ex officio. Delta innebär emellerlid inie atl prövning av ev.
molslridighel mellan författningar på olika nivåer ingår som ett mera normalt
led i myndigheternas rättstillämpning. Lagpröv­ning kan enligi gällande synsäll
bli akluell endasl om en påstådd normkon-fiikt ullryckligen åberopas som grund
forell yrkande eller om en myndighei i ell vissl fall har särskild anledning
all förmoda all en normkonfiikl föreligger. I lagprövningsrätten ligger med
andra ord inte någon allmän skyldighet för myndigheterna atl undersöka om de
rättsregler som skall tillämpas lill äventyrs slår i strid med föreskrifter på
högre nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1973
års fri- och rällighetsulredning föreslog all lagprövningsrätten i dess
nuvarande form borde komma lill direkl ullryck i RF. Enligt prop. 1975/ 76:209
innebar förslaget all bibehålla denna lagprövningsräti en lämplig avvägning
mellan de olika inlressen som här slår mol varandra. Frågan om
lagprövningsrätten borde komma lill ullryck i RF var emellertid inle mogen för
avgörande. Det fanns enligt föredraganden vissa skäl som talade för all
lagprövningsrälien liksom dillills lämnades oreglerad. En grundlagsregel skulle
otvivelakligl - även med en reslrikliv uiformning - kunna inge den orikliga
föreställningen atl lagprövningsrälien skulle uigöra ell normall inslag i
rällslillämpningen. Vidare var del svårl all finna en för alla
förfallningsnivåer invändningsfri avfattning av en grundlagsregel. Av särskild
betydelse i sammanhanget var enligt föredraganden också all frågan om
möjligheterna atl införa särskilda uppskovsregler i fråga om
rättighets-begränsande lagsliflning skulle uiredas ytierligare. Han ansåg del
uppenbarl alt lillkomslen av sådana regler skulle få belydelse för
lagprövningsrättens innehåll och atl dessa två frågor därför inle borde
behandlas frislående från varandra. Föredraganden förordade av denna anledning
all frågorna om lagprövningsrällens framtida utformning och om införande av
särskilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uppskovsregler på fri- och rältighelsområdel skulle
uiredas i ell samman­hang. Han ullalade vidare all den omsländigheien atl
lagprövningsrälien då lämnades oreglcrad fick lill följd all den
lagprövningsriitlsom hade utvecklats i rättspraxis skulle komma atl beslå också
efter anlagandel av de nya regler om fri- och rälligheler som föreslogs i
proposilionen (prop. 1975/76:209 s. 94 0.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsiiiulionsuiskollel anslöl sig lill föredragandens
uppfaiining och åberopade som ytterligare skäl atl uireda lagprövningsrälien
all lagrådels framlida siällning, som också hade föreslagils bli föremål för
uiredning, skulle få belydelse för utformningen av lagprövningsinslilulel (KU
1975/ 76:56 s. 19). I ivå reservationer framfördes yrkanden om inskrivande av
en lagprövningsräti i RF (s. 16 ff). Riksdagen följde ulskollei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddsulredningen konslalerar alt dess förslag i
övrigi inle kan sägas bringa lagprövningsfrågan i någoi förändrat läge. De
föreslagna reglerna om ell specielll förfarande för räiligheisbegränsande
lagsliflning lorde enligi kommiuén i prakiiken knappasl behöva ge upphov till
några lagprövnings-situaiioner. Särskilt anmärker kommiuén all del särskilda
lagsliftningsförfa­randel skall vara lillämpligl bara om så yrkas inom
riksdagen. Rällighets­skyddsutredningen anser att man i sak bör behålla
lagprövningsrälien sådan den är och föreslår all rådande rällsläge får komma
lill uitryck i ell grundlagsstadgande. Del stora fierlalel remissinstanser
inlär en posiliv hållning lill rätlighetsskyddsutredningens förslag i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligi min
mening är del givel all räiiigheisskyddei får erforderlig siyrka försl om
rätlighetsreglerna förbinds med rällsligl verkande garaniier som är oberoende
av de politiska organen. Emellerlid måsle ell skydd av della slag ulformas på
sådant säll all del inle ger upphov lill några förskjulningar i del vanliga
politiska maktsystemet. Mol bl. a. denna bakgrund saknar tanken all införa ell
syslem med förfaiiningsdomslol för kontrollen av grundlagsreg­lernas
efterlevnad varje aktualitet. Ett sådant syslem är dessulom främmande försvensk
förfailningslradilion. Den form avjudiciell kontroll som ärakluell förvart
lands vidkommande är något slag av lagprövningsräti inom ramen för
myndigheternas vanliga rällslillämpningsverksamhet. Liksom min förelrä­dare
anser jag all del innehåll den svenska lagprövningsrälien f n. har innebär en
lämplig avvägning mellan de olika inlressen som här slår mol varandra. Å ena
sidan kan man vara säker på alt domstolarna och andra myndigheler inle kommer
att få någon ställning som politiska maktfaktorer. Å andra sidan har de
möjlighel all ulnyllja ell oförbrukal föriroendekapilal i undantagsbelonade
lägen där ell ingripande måsle anses befogal (jfr prop. 1975/76:209 s. 94).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgåu av del föregående har lagprövningsrälien i dag
den innebörden all en föreskrifi som har beslutats av riksdagen eller
regeringen får sällas ål sidan i rätlslillämpningen bara om föreskriften
uppenbart slrider mol en föreskrifi i en författning av högre konstitutionell
valör. Enligt min mening är della uppenbarheiskrav klarl befogal. Det är
naluriigt att del är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdagen
eller regeringen som i första hand avgör om cn tillämnad föreskrift slår i
överenssiämmelse med föreskrifter på högre nivå. Å andra sidan omfaiiar
uppenbarhelskravel inle alla typer av föreskrifter. När del gäller föreskrifter
av förvallningsmyndigheier och kommuner finns inle samma skäl som i fråga om
rik.sdagensoch regeringens föreskrifterall ge förelräde för den lolkning av den
överordnade författningen som har gjorls av del organ som beslutar
föreskriften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
likhel med rättighelsskyddsulredningen anserjag all kommiiiéns förslag i övrigi
inte kan sägas bringa lagprövningsfrågan i ell förändral läge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
min mening lalar fiera skäl för alt lagprövningsrätten får komma till utiryck i
grundlagen. Med hänsyn till lagprövningens roll i rätlighetsskydds-syslemei
framstår del som nalurligl atl den regleras i RF i likhel med det grundläggande
rättighetsskyddel i övrigi. Genom en uiirycklig beslämmelse klargörs också
lagprövningsrällens. innebörd på ell säll som kan molverka all de
rätistillämpande organen använder sig av institutet på ell säll som inle har
varit avsetl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag redan har nämnl framfördes i huvudsak tre invändningar i samband med 1976
års reform på fri- och rältighelsområdel mol ell införande av en regel i RF.
Den kanske viktigaste invändningen gick ul på all del var ovisst hur
tillkomslen av ell särskili förfarande vid räiligheisbegränsande lagsiiftning
skulle påverka lagprövningsrälien. I likhel med rättighelsskydds­ulredningen
harjag funnil atl del nu föreslagna förfarandel inle inverkar på
lagprövningsfrågan. En annan invändning gick ul på att en uttrycklig
grundlagsregel om lagprövningsrälien skulle inge föreställningen atl lagpröv­ningen
skall utgöra ell normalt inslag i rällslillämpningen. Enligt min mening finns
del ingen anledning alt tro all blotta införandel av en föreskrifi om
lagprövningen i RF skulle leda lill all de rältslillämpande organen skulle
ändra den försikliga hållning som de av tradition har inlagil i detla
hänseende. Vad slulligen angår den iredje invändningen, svårighelen all
formulera ett grundlagsstadgande, anserjag i likhet med bl. a. regeringsrällen
all rätlighetsskyddsutredningens förslag slår i god överensstämmelse med vad
som nu anses uigöra gällande räll. Av de skäl jag nu har anförl anserjag i
likhel med del hell övervägande anialei remissinstanser all lagprövnings­rälien
bör komma lill ullryck i en föreskrift i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avslutningsvis
vill jag erinra om all lagprövning enligt gällande synsätt kan bli aktuell bara
om en påstådd normkonflikl ullryckligen åberopas som grund för ell yrkande
eller om en myndighei i ett vissl fall har särskild anledning all förmoda all
en normkonfiikl föreligger. I lagprövningsrälien ligger alllså inle någon
allmän skyldighet för myndighelerna atl undersöka om de rätlsregler som skall
lillämpas lill äventyrs slår i slrid med föreskrifter på högre nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fram lill &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r 1971 g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llde all lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del
obligaioriskl skulle h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ver vissa lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag. Besi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rom
fanns i 1809 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs RF. De inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ratt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
lill allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n civil- och kriminallag,
kriminallag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r krigsmakten saml kyrkolag j&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mte lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
i vissa speciella &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnen skulle granskas av lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del. Del &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rl att n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmare ange gr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nserna
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdel obligaloriska granskning.somr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del, efiersom dessa gr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nser i huvudsak kom all besl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmas
i praxis. Till kalegorin allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n civillag r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;knades emellertid lagar som innebar v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sentliga ingrepp i medborgarnas frihel och egendom
saml lill allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n kriminallag i allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nhet straffr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttsliga
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser som avs&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;g brott av s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
allvarlig nalur alt straffet var ell inle alllf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r kort f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngelsestraff (jft SOU 1963:17 s.
328).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom grundlags&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring
1970-1971 gjordes lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskningen fakulia­iiv, dvs.
det &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;is &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;t regeringen atl frill besi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mma n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den ville
inh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mla lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets yllrande. Enligt 8 kap. 18 S nya RF g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller denna ordning alltj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mt. Som en nyhet inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdes emellerlid genom RF en r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r riksdagsutskott all inh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mla lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
yllrande. Enligi 4 kap. 10 S riksdagsordningen (RO, omirycki 1977:90) kan redan
en tredjedel av ledam&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lerna i ell utskoll se lill alt ell
lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsyiirande inh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mias. Uiskollsmajoriieien kan dock mols&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ila sig minoritetens &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nskan, om den finner att det dr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jsm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;l med &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendets
behand­ling som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;renal med lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskningen skulle leda till
avsev&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt RF skall det i lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;det ing&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; domare i h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsia domstolen och regeringsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmare
best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser om lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del meddelas i lag, f n. lagen (1965:186) om lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del (&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndrad senasi
1974:578). Enligt lagen kan lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det arbela p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gst tre
avdelningar. I varje avdelning skall tj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nstg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra tre jusiilier&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;d
och ell regeringsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;d. Regeringen kan dock f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordna annan lagfaren person all ij&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nslg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; avdelning i sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet
forell av jusiitier&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;den. Lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets arbetsformer &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r inle reglerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inriktningen av lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets
granskningsverksamhel &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inle reglerad vare sig i RF eller
i lagen om lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del. Vid skilda lillf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llen har del emellerlid gjorls uttalanden av
statsmakterna om vilken inriktning verksamheten b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r ha (se r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighelsskyddsuiredningens bel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkande s. 113 fO. Enighet lorde r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;da om all lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
granskning skall avse bara lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagens
juridiska sida och inie deras allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna
politiska grunder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt sina direktiv skulle lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsutredningen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gorna om ett
inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande av obligalorisk lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskning p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
vissa lagslifiningsomr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;den, om inrikiningen av lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels granskningsverksamhel saml om lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels sammans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;itning
och arbelsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsutredningen har presenleral ire
alternaiiv till hur ett obligatoriskt granskningsomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;de skall avgr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsas.
Gemensami f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r alternativen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r all lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del
skall h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ver vissa lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag, alt avgr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsningen av gransknings-omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det knyter an till RF:soch TF:s krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; lagform p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
vissa &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnesomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;den samt alt fyra generella undanlag skall g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
kravel p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När det gäller all närmare ange vilka lagförslag som ett
obligatorium skall omfatia skiljer sig emellerlid de tre aliernaliven ål. I del
alternativ som lagrådsuiredningen för sin del har (brordal haren begränsning
gjorls lill sådan lagsliflning som lill sin lyp har ansells mera viisenilig
från granskningssyn-punkt. Del omfaltar bl. a. grundlagsbestämmelser om
tryckfriheten, före­skrifter som begränsar de grundliiggande fri-och
rälligheler som behandlas i 2 kap. RF och civilrällslig lagsliflning. Av
offeniligriiuslig lagsiiftning skall härulöver ingå föreskrifier i vissa
uppräknade iimnen. bl. a. föreskrifter som gäller brotl, tvångsmedel, direkt
skatt, domslolar och rättegång saml sekretesslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De fyra generella undanlag från den obligaloriska
granskningen som lagrådsuiredningen har föreslagil avser dels
slrafföeslämmelser i special-straffrätten med en straffskala som (i del av
lagrådel förordade alternativet) inte går över ell års fängelse, dels
föreskrifier som inle är av mera ingripande belydelse för enskilda och inte heller
är av invecklad beskaffenhet, dels särskilt brådskande lagsliflning, dels
föreskrifter av sådani slag atl det med hänsyn lill lagrådsgranskningens
ändamål är uppenbarl obehövligt all höra lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Några bestämmelser av lagrådsgranskningens inrikining har
inle föresla­gits av lagrådsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om lagrådets sammansäitning har lagrådsuiredningen
föreslagil all antalet avdelningar skall vara högsl fyra. Antalet ledamöier på
avdelning skall vara tre med möjlighel all ibland ha en fjärde ledamol. Fördelningen
mellan justitieråd och regeringsråd skall kunna variera, men minsl en ledamot
från vardera domstolen skall ingå i en avdelning. Den Iredje ledamolen skall
kunna vara antingen ett jusiilieråd eller regeringsråd elleren annan lagfaren
person. Lagrådsuiredningen har inle föreslagil några bestäm­melser i fråga om
lagrådels arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsutredningens förslag lill ändring i RF bör fogas
lill regeringsprolo­kollel i della ärende som bilaga 3.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med lagrådsulredningens förslag som underlag har rättighelsskyddsulred­ningen
uiarbeiai följande förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yttrande av lagrådel hör inhämias innan riksdagen beslutar
lag som lillhör någon av ett antal uppräknade kaiegorier. Dessa är 1. grundlag
om iryckfrihelen. 2. lag om begränsning av riiiien au få la del av allmänna
handlingar, 3. annan lag som angår begränsning av någon av de grundläg­gande
fri- och rättigheterna. 4. lag om kommunal beskattning, 5. lag om svenskt
medborgarskap och civilriillslig lag. 6. offentligrällslig lag som gäller
åligganden för enskilda eller i övrigi avser ingrepp i enskildas personliga
eller ekonomiska förhållanden saml 7. lag om rällegången. lag om offenlliga
Ijänstemäns rättsställning och annan lag som avses i 11 kap. RF. Denna
grundlagsregel om remiss lill lagrådel iir lillämplig. om riksdagen finner
lagen vara vikiig för enskilda eller från allmän synpunkt. I några
undantagsfall behövs inle lagrådets yllrande. Dessa fall är all riksdagen
finner all iagrådels&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hörande
skulle sakna belydelse på grund av frågans beskaffenhei eller all del skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling så all av.seväri men skulle uppkomma.
Effekien av huvudregeln om remiss lill lagrådel försiiirks genom all regeringen
skall vara skyldig atl redovisa sina moiiv lill all den liiggcr fram förslag
lill lag av någon av de uppräknade k;ilcgorierna utan all ha hört lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
skillnad mol lagrådsuiredningen förordar räiiigheisskyddsulredningen all del
införs en uiirycklig grundlagsregel om inrikiningen av lagrådets granskning. Den
föreslagna regeln innebär all lagrådet skall undersöka, hur ell lagförslag
förhåller sig lill grundlagarna och lill räiisordningen i övrigi saml hur
förslagels föreskrifier förhåller sig lill varandra och lill rältssäker-helens
krav. Lagrådet skall vidare överväga om förslaget iir så uiformat all lagen kan
antas lillgodose angivna syften och i övrigt söka belysa problem som kan uppstå
vid lillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
lagrådets sammansättning och tjänstgöring ansluler sig räiiig­heisskyddsulredningen
lill lagrådsuiredningen. Inle heller räiiigheisskydds­ulredningen föreslår
några besiämmelser om lagrådels arbelsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätlighetsskyddsutredningens
förslag har i denna del fått eit överviigande posilivi mottagande av
remissinstanserna. Några inslanser förordar emel­lerlid en ordning som ligger
närmare del lidigare obligaioriei. Också andra frågor har lagils upp under
remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
frågan om lagrådels siällning och uppgifter har diskulerals under
senareårharenighelråtlomall lagrådets verksamhei är värdefull som ell led i
arbelel på att få fram fullgoda lagförslag. Granskningen i lagrådel har sells
som en garanii för all rälissäkerhelsinlressei och kravel på enhellighei,
konsekvens och klarhel iakttas. Man har också varil ense om det i och för sig
lämligen självklara syftei med en reglering på områdel. Rättighelsskyddsul­redningen
bar formuleral della syfie så all del lotala viirdei av granskningen skall bli
sä stort som möjligl: lagrådet skall granska alla de lagförslag som behöver
dess granskning men inga andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
syfte stod också i förgrunden när de lidigare reglerna om obligalorisk
lagrådsgranskning ersattes med de nuvarande som innebär au regeringen frill
bedömer när en lagrådsgranskning skall äga rum. Det framhölls bl. a. all
obligatoriet inte gav ulrymme fören mera omfaUande granskning inom del
dåvarande fakulialiva områdel. Della betecknades som en stor brisl, inle minsl
med lanke på all en lagrådsgranskning av ell lagförslag inom della område i
åtskilliga fall allmänt sett lorde framslå som en angelägnare uppgifi än
granskningen av vissa förslag inom den dåvarande obligaloriska seklorn (jfr KU
1970:20 s. 3). Som räiiigheisskyddsulredningen konslalerar har emellertid de
förhoppningar som knöls lill 1971 års reform inte infrials. Endasl några ensiaka
lagförslag uianför det tidigare obligatoriet har remitte­rats till lagrådet
under liden därefter. Enligt min mening är del vikligl au man nu åsiadkommer en
reglering som pä ell effeklivare säll än den nuvarande verkar för alt
lagrådsgranskning kommer till stånd när del är påkallal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
ulgångspunkier för den nya regleringen är givna. Som riksdagen vid flera
lillfällen har konsiateral (se i.ex. KU 1949:8 s. 8) bör lagrådels granskning
inle omfaila lagförslagens allmänna politiska grunder ulan uteslutande ägnas
deras juridiska sida. Vidare bör det, som rättighelsskydds­ulredningen har
underslrukil, inle komma i fråga alt skapa regler som innebär atl en lag i
efterhand sälls åt sidan enligt gällande principer om lagprövning på den grunden
atl lagrådels yllrande inte har inhämtats. En ytierligare uigångspunki är all
lagrådsgranskningen inle bör få la i anspråk fiera ledamöier i de två högsia
domstolarna än ungefär del antal som förekommer f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fråga som har stått i förgrunden i deballen om lagrådel är om den nuvarande
fakultativa granskningen skall ersättas med en granskning som är obligalorisk
på vissa områden. Del främsla problemet med en återgång lill ett syslem med
obligatorisk granskning av vissa lagförslag är hur man skall avgränsa områdel
fördenna granskning. De gjorda utredningarna lorde visa all del inte är
lämpligi all ange vissa lagar eller lyper av lagar som alllid skall falla
innanför della område och andra som alllid skall falla utanför. Vad som är en
framkomlig viig och som har föreslagits senasi av lagrådsuiredningen är atl
vissa lyper av lagar skall omfattas av obligatoriet men atl undantag görs t.
ex. för förslag av mindre vikt eller förslag vilkas genomförande brådskar. Det
ligger i sakens nalur atl sådana undantag måste ges en lämligen allmän
avfattning. Detla har också skett i lagrådsulredningens förslag. Med undanlag
av delta slag har man emellerlid fjärmat sig från ett syslem med en i egenilig
mening obligalorisk lagrådsgranskning. I stället får man ett mellan­ting mellan
ett sådani sysiem och ett syslem som del nuvarande med en hell fakultativ
granskning. Från saklig synpunki setl ligger därför också lagråds­utredningens
obligaloriska syslem ganska nära rätlighetsskyddsutred­ningens fakultativa
reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visseriigen
kan del sägas all en regel som föreskriver all granskning skall äga rum ger
mera fasthet ål en grundlagsregel om lagrådsgranskningens omfallning än en
bör-regel. Enligt min mening föreligger emellerlid inle heller i della avseende
någon större skillnad mellan de två förslagen. Förslaget all regeringen alllid
skall redovisa skälen lill att lagrådet inle har hörts över lagförslag inom
någon av de kaiegorier som anges i grundlagsre­geln lorde här vara
belydelsefulll. Härtill kommeratt ell riksdagsulskoli eller en
ulskoltsminoriiet har möjlighel atl remittera förslag lill lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Somjag
redan har framhållil bör del inte komma i fråga au välja en lösning som kan
leda till atl lagar sätts ål sidan i rällslillämpningen enbart på den grunden
all lagrådel inle har hörts vid deras lillkomsi. Varken frågan om ett
lagförslag hör lill den kategori som i princip skall granskas eller frågan om
någon undantagsregel är lillämplig bör därför kunna bli föremål för lagpröv­ning.
Med denna utgångspunkt är del givel atl en fakultativ regel, med andra ord en
beslämmelse som innebär all yllrande bör inhämias, är atl föredra framför en
obligalorisk föreskrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens lösning har också den
fördelen framför lagrådsulredningens all den i mindre mån iir iignad all
medföra all lagrådsgranskning kommer lill stånd i en sådan omfattning att
lagrådels kapacitet inle förslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid
avgränsningen av områdel för lagrådsgranskningen ärdet naturligtvis en fördel
all man använder sig av beslämmelserna i RF om att vissa kaiegorier av
föreskrifter skall ha lagform, t. ex. civilrältsliga föreskrifter (8 kap. 2 S)
och belungande offeniligrättsliga föreskrifter (8 kap. 3 S). Svårig­helen är
emellerlid all man endasl delvis kan bygga på dessa kategorier vid
gränsdragningen. Undantar man l. ex alla föreskrifter enligi 8 kap. 3 S RF från
granskningsområdet, blir della för litet. Låler man alla ingå, blir del för
vidsiräcki. Varie gräns mellan sådana föreskrifter inom denna kategori som bör
falla inom granskningsområdei och sådana som bör falla uianför blir godlycklig.
Dessutom uppkommer lillämpningssvårigheter, efiersom del är svårl att för
gränsdragningen finna begrepp som har en entydig innebörd. Även här visar det
sig atl en fakultativ regel har fördelar. Man kan som
rättighelsskyddsulredningen har gjort ange ell lämligen vidsiräcki område för
granskningen och inom delta område göra skillnad mellan lagförslag av större
och mindre belydelse. Den konstruktionen ger bälire möjlighel än andra meioder
atl nå målel atl lagrådet skall granska jusl de lagar som bäst behöver dess
granskning och inga andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;På grund
av del anförda förordar jag all rätlighetsskyddsutredningens lösning väljs vid
ulformningen av en grundlagsregel om lagrådsgransk­ningens omfattning. Regeln
bör således ges en fakultativ uiformning. Granskningsområdei bör omfatta
grundlag om tryckfriheten, lag om begränsningar i rätlen atl få la del av
allmänna handlingar, annan lag som angår begränsning av någon av de
grundläggande fri- och rällighelerna, lag om kommunal beskaiining, lag om
svenskt medborgarskap och civilrällslig lag, offentligrällslig lag som avses i
8 kap. 3 S RF saml lag som avses i 11 kap. RF, t. ex. lag om rällegången. De nu
angivna kategorierna omfattar de lagar som del från rätligheissynpunki och i
övrigi framslår som mest angelägel atl få granskade av lagrådel. Eftersom man
inte bör utsträcka granskningsom­rådei så all man riskerar all lagrådets
kapacilel inle räcker lill, anserjag del inle lämpligt att som har förordats
vid remissbehandlingen låta gransknings-området omfatia ytterligare lyper av
lagar. När del gäller 1. ex. RF och kommunallag (som inte avser kommunal
beskattning) måsle dessulom beaktas att de lill den hell övervägande delen
gäller frågor av politisk nalur och därför med lanke på den inrikining
granskningen skall ha är mindre väl lämpade för lagrådsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som räiiigheisskyddsulredningen har föreslagit bör som
förutsättning för att lagrådsgranskning skall äga rum vidare gälla alt de
angivna lagarna är vikliga för enskilda eller från allmän synpunki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också i övrigt kanjag i alli väseniligt godla
rällighelsskyddsuiredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag.
Undantag från huvudregeln bör alltså gälla i de fall lagrådels hörande skulle
sakna belydelse på grund av frågans bcskaflenhel eller del skulle fördröja
lagstiftningsfrågans behandling så att av.seväri men skulle uppkomma.
Regeringen bör vara skyldig all redovisa sina moiiv lill att den lägger fram
förslag lill lag av någon av de uppräknade kategorierna ulan alt ha hörl
lagrådet. Slulligen bör del ligga på riksdagen alt slulgiliigl avgöra om
lagrådels yllrande skall inhämias över ett lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhel med rättighelsskyddsulredningen anserjag all lagrådets yttrande bör
kunna inhämias också över förfaltningsförslag utanför del i RF angivna
granskningsområdei. Här bör granskningen liksom f n. vara hell fiikulta-liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddsutredningen
har redogjort för vilka lagar som kommiuén har anseti i första hand skall komma
i fråga för granskning av lagrådet (betänkandet s. 142 ff). Därvid har
kommittén bl. a. utförligt behandlal spörsmålet i vilka fall skallelag bör
granskas. Jag kan i allt viisenlligl instämma i vad kommiuén har anförl i denna
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
andra huvudfrågan beiräffande lagrådsgranskningen är frågan om införandel av
regler som anger granskningens inrikining. Räiiigheisskydds­ulredningen, men
inle lagrådsutredningen, har föreslagit sådana regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag redan har nämnl innebär rällighelsskyddsuiredningens förslag all lagrådet
skall undersöka hur ell remiiierai förslag förhåller sig lill grundla­garna och
lill räiisordningen i övrigi saml hur förslagels föreskrifter förhåller sig
till varandra och lill rällssäkerheienskrav. Lagrådel skall vidare överväga, om
förslagei är så uiformal atl lagen kan antas tillgodose angivna syften och i
övrigi söka belysa problem som kan uppslå i tillämpningen. Förslaget bygger på
uttalanden som gjordes av dåvarande departementschefen i förarbeiena lill 1971
års reform (prop. 1970:24 s. 35)och i sak överensstämmande uiialanden av
lagrådsuiredningen i dess belänkande (SOU 1978:34 s. 278 fO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del vill jag ansluia mig lill rätlighetsskyddsutredningens övervä­ganden i
denna del. De utgår från den enighet som råder om alt lagrådels granskning bör
begränsas lill lagförslagens juridiska sida och atl prövningen av deras
allmänna poliiiska grunder ankommer ulesluiande på riksdagen och regeringen.
Jag vill särskili underslryka vikten av atl lagrådel iakttar den största
ålerhållsamhel när det gäller sakfrågor av politisk nalur. Del är ime förenligl
med lagrådels ställning i våri konsiilulionella syslem alt del redovisar andra
synpunkier än sådana som är av juridisk-ieknisk art.
Rällighetsskyddsutredningen har föreslagil en regel som anger vilken inrikining
som lagrådsgranskningen sålunda bör ha. Frågan är om RF bör innehålla en sådan
regel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhel med rättighetsskyddsutredningen anserjag atl del är betydelsefullt atl
grundlagen så långl möjligl gör klarl i vilka hänseenden lagrådel skall yllra
sig, inle minst med lanke på lagrådels ställning som en från regeringen och
riksdagen frislående, juridisk-ieknisk granskningsinslans. En regel av denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innebörd
molverkar att lagrådel uppfällas som ell poliiiski organ. För alt lagrådel
skall kunna fylla sin uppgift måsle föriroendel fördess neulralilel i politiska
frågor vara orubbat. Jag förordar därför atl lagrådsgranskningens inrikining
anges genom en föreskrift i RF. Föreskriften bör ulformas i enlighel med vad
rällighetsskyddsutredningen har förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Givetvis
bör del vara möjligl alt begränsa en remiss lill lagrådet lill något eller
några av de hänseenden som anges i grundlagsregeln. Della gäller i försia hand
om remissen avser ett lagförslag som faller uianför del i RF angivna
granskningsområdei. Men även inom della område bör lagrådet kunna höras i några
särskilda hänseenden, l. ex. om lagrådets arbetsbörda är sädan all hela
förslaget inle kan granskas men förslaget innehåller föreskrifier vilkas
förenlighet med grundlag kan sällas i fråga. Ell annal exempel på fall där en
begränsning bör kunna göras är del fallel att regeringen önskar lagrådets
yllrande huruvida eu lagförslag är sådani att del föreslagna särskilda
lagsliftningsförfarandel för räiligheisbegränsande lagsiiftning är tillämpligt.
En begränsning av en lagrådsremiss bör vidare kunna ske genom atl i remissen
anges delar av lagförslaget som lagrådel företrädesvis bör granska, t. ex.
därför all en lagrådsgranskning av jusl dessa delar av förslaget framstår som
särskilt angelägen, medan övriga delar har mindre betydelse för enskilda eller
från allmän synpunki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
i annal fall än då det uttryckligen har angivits i remissen kan en begränsning
av lagrådelsgranskning vara påkallad. Del framslår sålunda som naturiigi atl
lagrådet i viss mån anpassar granskningen av ett förslag med hänsyn lill den
lid som slår till förfogande innan förslaget skall läggas fram för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närdet
gäller lagrådels sammansättning och arbetsformer förordarjag alt
rällighelsskyddsuiredningens förslag godtas. Detla innebär att lagrådet vanligen
bör arbela på tre avdelningar men all fyra avdelningar bör kunna finnas lidvis.
Antalet ledamöter i en lagrådsavdelning bör normalt vara tre i stället för som
nu fyra. En fiärde ledamol bör emellertid kunna förordnas undantagsvis. I
försia hand bör ledamölerna i lagrådels avdelningar vara justitieråd och
regeringsråd men liksom hiuills bör del vara möjligt all anlita också andra
lämpliga personer, förträdesvis pensionerade justitieråd och regeringsråd.
Denna möjlighel bör dock utnyttjas främsi när lagrådel skall arbela på fyra
avdelningar eller när fyra ledamöier behövs på någon avdelning. Minsl en
ledamol skall vara jusiilieråd och en regeringsråd. Den iredje ledamolen bör
vara anlingen ett justitieråd eller regeringsråd eller, undanlagsvis, en annan
lämplig person. Sammansättningen bör beslämmas med hänsyn bl. a. till
karaktären av de förslag som skall granskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.5
Förfarandet vid grundlagsstiftning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
I kap. 3 § RF anges all regeringsformen, successionsordningen och
tryckfrihetsförordningen är rikets grundlagar. Enligt 8 kap. 15 § RF stiftas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundlag
genom två likalydande beslut. Del andra beslutet får inte fattas förrän del
efter del försia har hållils val lill riksdagen i hela rikel och den nyvalda
riksdagen har samlats. Samma regler gäller i fråga om ändring eller upphävande
av grundlag (8 kap. 17 S RF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
samband med 1976 års ändringar i RF behandlade riksdagen bl. a. frågan om
införande av regler om en viss lidsfrisi mellan de Ivå besluten i
grundlagssliflningsförfarandel (KU 1975/76:56). Riksdagen avslog ett yrkande om
all sådana regler skulle införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Författningsuiredningens
förslag lill regeringsform innehöll en bestäm­melse (7 kap. 4 §) som innebar
alt ett vilande beslul i ett grundlagsärende skulle underställas folkomrösining
i samband med närmasi följande riks­dagsval, om minsl en iredjedel av
riksdagens ledamöier gjorde framsiällning om del inom viss tid efter beslutet
eller om regeringen beslulade om del inom samma lid. Det vilande
grundlagsförslaget skulle förfalla, om majoriteten av de deltagande i
folkomröstningen röstade emot det och denna majoritet svarade mol mer än
hälfien av antalet godkända röster vid del samiidigi förrättade riksdagsvalet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen
tog i sill förslag till regeringsform (SOU 1972:15) inte in några regler om
beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor. 1 en reservation framfördes
emellertid ett förslag i frågan som i sak nära anslöt lill vad
förfaltningsulredningen hade förordal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om beslutande folkomröstning i grundlagsfrågor behandlades vidare av riksdagen
i samband med antagandet av 1974 års RF (KU 1973:26) och 1976 års nya regler i
RF till skydd för de medborgerliga fri- och rällighelerna (KU 1975/76:56).
Riksdagen avslog vid båda dessa lillfällen yrkanden om införande av ell
folkomröslningsinsiilui av del slag som hade förordals av reservanlerna i
grundlagberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
svensk rält saknas f n. regler om förfarandel vid folkomrösining.
Grundlagberedningen föreslog att del - ulöver en särskild lag för varje
folkomröstning med bestämmelser bl. a. om de frågor omröstningen gäller och om
tidpunklen för denna - skulle finnas vissa permanenia lagbestäm­melser om
folkomröstning, såsom angående rösträtt och om förfarandel vid röstningen och
vid sammanräkningen. Gmndlagberedningen lade i sitt betänkande (SOU 1972:16)
med förslag lill följdlagstiftning fram ett utkast till sådana lagbestämmelser,
vilka hade samordnats med regleringen i vallagen (1972:620, ändrad senast
1978:907) Utkastet har inle lagls lill grund för något förslag till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
föreslåralt reglernaom grundlagsstiftnings-förfarandel ändras så all förslag
lill grundlag skall väckas minsi lio månader före det riksdagsval, efter vilket
det andra och avgörande riksdagsbeslutet skall fattas. Konsiitutionsutskottet
skall dock kunna medge undanlag från denna regel, om utskottei beslutar härom
med fem sjättedels majorilel. Kommittén föreslår vidare att fötslag lill
grundlag, som har antagits som vilande av riksdagen, skall underställas
folkomrösining, om minst en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;iredjedel
av riksdagens ledamöter begär del. Folkomröslningen skall i så fall äga rum
samiidigi med del riksdagsval, efter vilkel del avgörande riksdags­besluiel
skall fallas. Förslagei är förkaslal, om de fiesta av dem som deliar i
omröstningen röslar emot förslaget och de lill antalet är fler än hälfien av
dem som har avgivii godkända rösler vid riksdagsvalet. I annal fall skall
förslagei behandlas på vanligi sätl av den nyvalda riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens
förslag har näslan genomgående moiiagils posilivt av remissinstanserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
min del ärjag ense med kommittén om atl den belänketid som redan de nuvarande
reglerna om grundlagsliftningsförfarandet innebär bör förlängas genom all en
särskild lids fr ist införs. Bl.a. är del angelägel all grundlagsförslag med
sior principiell och praktisk räckvidd inte behandlas i riksdagen mol slulel av
riksmölel närmasi före valel, något som under senare decennier snarare har varil
regel än undanlag. Som kommittén har föreslagit boren beslämmelse om lidsfrisi
ulformas så alt den innebäratt en viss minsla lid skall förflyla mellan
gmndlagsstiftningsärendets väckande och valet. Härigenom får man störst
säkerhei fören gmndlig behandling i riksdagen och för all ulrymme ges för en
omfatlande allmän debait. Förslaget atl lidsfrislen skall vara lio månader bör
godias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
mäsle förulsällas all del ibland kan vara angeläget atl få ett grundlagsförslag
anlaget kort efter ell föreslående riksdagsval, fastän ärendei kan väckas försl
när mindre än lio månader återstår lill valel. En möjlighel till undantag från
lidsfristen bör därför finnas. Undantagsregeln bör dock ulformas så all man
inte träder iniressei av en omsorgsfull utskottsbehand­ling för när. Del bör
ligga i konsiitutionsutskotiels hand atl pröva frågor om undanlag från
liomånadersregeln. Som kommittén föreslår bör en förutsätt­ning vara att en
majoritet om fem sjättedelar av utskottets ledamöter förenar sig om ett beslul
om undanlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänvisning lill del anförda förordar jag alt rätlighetsskyddsutred­ningens
förslag om en särskild tidsfrist vid grundlagsstiftning genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
övergår nu till frågan om folkomrösining angående vilande grundlagsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
svenska statsskicket kan som kommittén framhåller karakteriseras som en
representativ, pariamentarisk demokrati. Della innebär bl. a. alt den politiska
verksamheien främsi försiggår genom partier. De enskilda medbor­garnas
grundläggande konsiilulionella uppgift är all vid regelbundel åter­kommande
allmänna val utse de partipolitiskt engagerade personer som skall förelräda dem
i de olika beslutande församlingarna: riksdagen, kommunfull­mäktige och
landsiing. Del är lydligl att ell styrelseskick som är uppbyggl på della sätl
skulle kunna utsättas för allvarliga störningar om folkomröstningar kom all
uigöra ell mera normall åierkommande inslag i det politiska beslulsfallandel. I
svensk rätl förekommer f n. inte heller någon annan form av folkomröstning än
den rådgivande Qfr 8 kap. 4 § RF). För att en folkomrösining skall komma lill
stånd krävs att riksdagen genom vanligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;majoritelsbcslul
sliftar en lag i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som har sagls nu utesluter emellertid inle all ell folkomröslningsin­siilui
siirskill avsell för grundlagsfrågor kan vara av värde. Del har också vid
skilda lillfällen föreslagits alt en möjlighel lill beslutande folkomröstning
skulle öppnas såviii giiller stiftande av grundlag. Enligt RF:s inledande
stadgande ulgår all offenilig makt i Sverige från folkel. Vissa principiella
skäl lalar därför för all folkel får möjlighel all la direkl del i den
besluisprocess som syfiar lill all slälla uppde grundliiggande reglerna om
vilka organ som skall ulöva denna makl, om hur dessa organ skall ulses, om hur
makten skall fördelas mellan dem och om vilka gränser .som skall sällas för den
offenlliga maklulövningen. De principiella skälen för folkomrösining som ell
led i grundlagssliflningsförfarandel har ytterligare ökal i siyrka i och med
all del i RF ha förts in ell omfaUande regelsyslem med uppgift all skydda de
medborgerliga fri- och rällighelerna mol angrepp från del allmännas sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har erinrat om alt två av de lyngsla skälen mol all använda sig av
folkomröstningar-svårigheterna atl formulera frågorna och svårigheterna att
tolka omröslningsresullaten - kommer all sakna bärkraft i fråga om
grundlagsomröslningar som får den formen att folkel endasl har atl säga ja
eller nej tili ell förslag som dessförinnan har anlagils som vilande av
rik.sdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
likhel med kommiuén förordarjag mol bakgrund av del anförda att vårt nuvarande
grundlagsstiftningsförfarande kompletteras med ett folkomrösl­ningsinsiilui som
innebär all beslutande folkomröstning i en grundlagsfråga kan förrrällas efter
det försia men före del andra av de två riksdagsbesluten. Om ell sådant
institut skall kunna fylla sin funklion kan man lydligen inle, som i fråga om
den vanliga rådgivande folkomröslningen, överlämna ål riksdagsmajorileten all
avgöra om del skall komma lill användning eller inte. Man får i stället
antingen låla folkomrösining uigöra ell obligatoriskt inslag i
grundlagssliftningsproceduren eller ge en riksdagsminoriiet av viss storlek
räll alt få till stånd en folkomrösining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
dessa alternativ kan del försia från renl principiella utgångspunkter te sig
mest tilltalande. Man måsle emellertid beakla atl även grundlagsänd­ringar inte
sällan kan vara av ganska detaljbetonad, leknisk karaktär och ulan större
belydelse för folksiyrelsen som sådan. Grundsatsen atl folket bör ha möjlighel
all della i beslul som är av grundläggande belydelse för del demokraiiska
styrelseskicket eller för medborgarnas fri- och rälligheler kräver således inle
atl folkomröstning äger rum i samband med varje grundlagsändring. Man kan
tvärtom befara att institutet skulle förlora i värde om del kom till användning
alllför ofta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen
av del sagda blir att folkomröstning av det slag som del här är fråga om bör
komma lill stånd försl efter särskilt beslul men all ell sådani beslul skall
kunna fallas redan av en minoriiei av riksdagens ledamöier. Ett beslul om
folkomrösining bör emellerlid å andra sidan fordra anslutning av en så stor
andel av riksdagen all man inle behöver befara all omröstnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjligheten
kommer all missbrukas. Del antal som genomgående har föreslagits i
sammanhangei-en iredjedel av riksdagens ledamöter-anserjag innebära en lämplig
avvägning i frågan. Som yUeriigare en garanii mol illojal användning av
Iblkomröslningsinstilulel bör, efter mönsier av vad som gäller i fråga om
misstroendeförklaring, föreskrivas all yrkande om folkom­rösining får tas upp
lill prövning bara om minst en liondel av riksdagens ledamöier slår bakom del.
Vidare bör gälla all ell sådani yrkande skall få framslällas endasl under en
ganska korl lidsperiod efter beslutet alt anta ell grundlagsförslag som
vilande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om lidpunkien för folkomrösining i en grundlagssliftningsfråga förordar
jag i likhel med kommittén all en sådan folkomrösining i
grundlagssliftningsfråga skall anordnas samiidigi med del riksdagsval som
enligt giillande ordning skall föregå del andra riksdagsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fråga som skall siiillas lill folkel är om ell vissl vilande grundlagsför­slag
skall godias eller förkastas. Svaret skall alllså vara ja eller nej. Med hänsyn
lill all folkomrösiningsinsiiiulels syfte inle är atl försvåra önskvärda
moderniseringar av grundlagarna bör för att gmndlagsändring skall kunna komma
lill stånd inte krävas aklivi slöd av huvuddelen av de röstande. Instituieis
syfte uppnås redan genom en reglering som i stället innebär all ett förslag är
förkaslal om mer än hälften av de rösiande har röstat mol det och nej-rösterna
också molsvarar mer än hälfien av de godkända rösler som har avgivils i del
samiidigi förrättade riksdagsvalet. Också på denna punkl ansluler jag mig lill
de förslag i frågan som har framförls av rättighetsskydds­utredningen och
lidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighel
lill besluiande folkomröstning bör föreligga också i fråga om beslul som lill
följd av särskilda regler i RF fallas i grundlagssliflningsform. Undanlag bör
emellerlid göras för RO. Beslämmelserna i RO gäller uteslu­tande riksdagens
arbelsformer och inre organisaiion och de har därför inte samma grundläggande
belydelse för folksiyrelsen som reglerna i grundla­garna. Det bör därför även i
forlsällningen ankomma på riksdagen ensam alt beslula i de frågor som regleras
i RO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förde
rådgivande folkomröstningarnas del gällerali besluten om de frågor som skall
ställas till medborgarna och om lidpunkien för omröslning skall ha formen av
lag. Skälet härtill är atl dessa beslut ofta innefallar besväriiga
Slällningsiaganden av sior poliiisk betydelse. Som har framgåti föreligger inle
några sådana svårigheler såviii gäller folkomröstningar i
grundlagsliftnings-frågor. Både fråges'äilningen och lidpunkien är här på
förhand givna. Del finns därför inte någon anledning vare sig atl ge besluiel
om en sådan folkomröstning lagform eller alt bereda frågan i utskott.
Beslulsförfarandet bör i siällei ulformas efter mönsier av vad som gäller för
beslut om misstroendeförklaring mol statsråd. Den enda punkl i sammanhangei som
skulle kunna ge upphov till svårigheler gäller vad som skall anses vara ell
vilande grundlagsförslag i molsals till två eller flera. Av RO (2 kap. 9 §)
följer atl denna fråga i försia hand skall avgöras av talmannen i samband med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kammarbehandlingen.
Om kammaren inle skulle dela talmannens mening får frågan på vanligt sätl
avgöras av konstitulionsutskoUel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
della sammanhang vill jag också la upp frågan om en särskild lag om förfarandel
vid folkomrösining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Somjag
redan har nämnl skall föreskrifterom rådgivande folkomrösining i hela riket
meddelas genom lag, såväl vad gäller den fråga som skall ställas lill
medborgarna som beiräffande i.ex. rälten all delta i omröstningen, förfa­randel
vid röstningen och sammanräkningen av rösler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
de lillfällen när rådgivande folkomrösining har förekommii i vårt land (åren
1922, 1955 och 1957) har hela förfarandel reglerals genom särskilda lagar.
Några generella föreskrifter om vad som skall iakttas vid folkomröst­ning har
hiltills inte funnits i lagsiiftningen. RF gör i och försig inle heller en
sådan reglering nödvändig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man, som jag har förordal i det föregående, gör det möjligl för en minoritet
inom riksdagen atl få till stånd en folkomrösining, kan man emellerlid knappasl
undvara en permanent lagsiiftning om folkomröstnings-förfarandel. I annal fall
skulle man vara hänvisad anlingen lill lösningen all i det särskilda fallet
låta samma minoritet fastställa också de nödvändiga förfarandereglerna eller
lill metoden atl låla riksdagen för varje gång besluta dessa med vanlig
majoritet. Båda alternativen är förenade med nackdelar av i försia hand
principiell nalur. Del får vidare också i fråga om rådgivande folkomröstningar
anses från principiell synpunki tillfredsställande atl de gmnder som skall
gälla vid en landsomfattande folkomröstning permanent finns angivna i lag.
Också från praklisk synpunkt kan en sådan lagsiiftning ha fördelar. Jag
förordar därför all generella lagbestämmelser nu meddelas om förfarandel vid
folkomröstning. Del torde av systematiska skäl vara en fördel alt
beslämmelserna hålls skilda från reglerna om val. Jag föreslår alt de får bilda
en frislående lag om förfarandel vid folkomrösining. Del synes nalurligl alt
lagen utformas så alt reglerna om folkomrösining överenssiämmer så nära som
möjligl med vad som gäller för val lill riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2.6
Förstärkningar av särskilda fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har i det föregående (avsniii 2.1) nämnl atl rällighetsskyddsutred­ningen
föreslår all skyddet för vissa särskilda räuigheler skall byggas ul. Jag har
där också framhållit alt kommilléförslagel i dessa delar är väl ägnal atl
läggas lill grund för lagsiiftning. De rättigheter som berörs av förslaget är
förbudet mol retroaktiv lagstiftning, rätlen till ersättning vid expropriation
m. m., skyddet för svenskl medborgarskap och de processuella garantierna enligt
2 kap. 9 § RF vid frihelsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
RF finns förbud mol relroakliv I agsli fin i ng på straffrättens område. Enligt
2 kap. 10 S RF får slraff ellerannan brolispåföljd inle åläggas för gärning som
inte var belagd med påföljd när den förövades. Ime heller får&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svårare
brottspåföljd åläggas för gärning an som var föreskriven då. Vad nu har sagls
gäller också förverkande och annan särskild rällsverkan av broll. En utvidgning
av förbudet mol retroaktiv lagsiiftning diskulerades i samband med 1976 års
reform på fri- och rältighelsområdel men genomfördes inle (jfr prop.
1975/76:209 s. 125 f KU 1975/76:56 s. 35 ff).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
föreslår nu ett förbud också på skatte- och avgiftsområdet. Enligt förslaget
får skall eller avgift inle tas ut i vidare mån än som följer av föreskrift,
som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.
Två undanlag från förbudet föreslås. Dels för riksdagen, om den finner au
särskilda skäl påkallar del, föreskriva all skall eller avgift får las ut också
i annat fall. Förutsättningen för detta är dock alt den omständighet som
utlöste skatt- eller avgiftsskyldighelen inträffade anlingen sedan ett av
regeringen eller riksdagsutskott framlagl förslag därlill hade lämnats till
riksdagen eller sedan regeringen hade lämnat riksdagen meddelande i saken genom
en skrivelse. Dels får riksdagen härulöver föreskriva undantag från
huvudregeln, om riksdagen finner atl del är påkallal av särskilda skäl i
samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudskälet
mol retroaktiv lagsliflning på skalle- och avgiftsområdet är atl en sådan
lagstiftning bryier mot grundsatsen att man i förväg skall kunna bedöma de
rättsliga konsekvenserna av sitt handlande. Som kommittén framhåller innebär
retroaktivitet på detla område alt en skaltskyldig som handlar med utgångspunkt
i gällande rätl riskerar att hans handling kommer all bedömas efter regler som
har tillkommit i efterhand, när han inle kan göra gjort ogjort. Om
retroaktiviteten innebären skärpning av skattereglerna, kan han t. ex. i
efterhand bli vägrad avdrag för kostnader som var avdragsgilla när de
betalades. Ett annal exempel är att en gåva blir högre beskattad än givaren och
mottagaren har räknai med.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är som kommiuén framhåller ett rältssäkerhetsintresse av vikt atl skattelagar
inte ulan starka skäl ges lillbakaverkande kraft. I en lid då en stor och växande
andel av medborgarnas inkomsler las ul i skatt för gemensamma ändamål skärps
kraven på all skatleuttagets fördelning på olika grupper uppfattas som rättvis.
Självklarl nödvändiggör delta bl. a. effekiiva ingri­panden mol skattefusk och
skatlefiykt och en successiv översyn av skallesyslemet. Men samtidigt måste
krävas att ändringarna sker på ett för de enskilda medborgarna godtagbart sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är alliså tydligt att starka skäl talar för någon form av förbud mol
skattelagstiftning som har retroaktiva effekier. Frågan är emellertid om del är
möjligl all på ett tillfredsställande sätt i lagtext ange vad som skall förslås
med retroaktiv lagstifining på förevarande område. Kommittén har föreslagit en
regel enligt vilken det avgörande är om den omsländighel som utlöser
skattskyldigheten inlräffar före eller efter lagens ikraftträdande. Enligt min
mening får denna avgränsningsmetod godias. Den lorde som har framhållits&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
remissbehandlingen ge skydd i del stora fiertalet fall. Del är f ö. klarl atl
en sådan regel bör påverka statsmakternas ställningstaganden också uianför del
egenlliga lillämpningsområdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
behandlar ulföriigt frågan när skattskyldig­heten skall anses inträda vid olika
skalleformer. Kommittén tar också upp andra närbesläktade lillämpningsfrågor.
För min del villjag i allt väseniligt hänvisa till vad kommittén anför i dessa
delar (betänkandet s. 157-161).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
särskild fråga är om ett förbud mol retroaktiv lagsiiftning kan göras
undantagslöst. Som kommittén har framhållit har regeringen och riksdagen i
flera lagstiftningsärenden under senare år anseit en viss retroaktiv tillämp­ning
av nya skalleregler nödvändig. Dei har i dessa ärenden regelmässigl varit fråga
om all sätla stopp tör förfaranden som regeringen och riksdagen har anseti
innebära kringgående av gällande skattelag. För au få ell snabbi slul på dessa
förfaranden och för att inte de gamla reglerna i slutskedet av sin
giltighetslid skulle kunna utnyttjas i stegrad omfattning haren viss retroaktiv
lillämpning beslulals. Jag delar kommitténs uppfattning atl ell undantag från
retroakliviietsförbudel är motiverat för nu berörda fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
kommiuén har förordat bör undantaget begränsas till fall där de skallskyldiga i
förväg har fåll ell aukiorilaiivt besked om all en kommande skatteregel avses
få retroaktiv lillämpning. Vidare bör som förutsäuning gälla atl riksdagen
finner att sådan tillämpning är påkallad av särskilda skäl. Även i denna del
får jag beiräffande lillämpningsfrågor hänvisa lill vad kommiuén anför
(betänkandet s. 161-163).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
torde som kommittén framhåller allmänt anses att retroaktiv beskatt­ning är eu
tillåtiigt medel när samhällel befinner sig i en allvariig krissilua­tion. Även
kommitténs andra undantag, som gäller vid krig, krigsfara eller svår ekonomisk
kris, bör alllså godias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
kommilléförslagel avser förbudel mol relroakliv skattelag bara sådana ändringar
som är lill de skattskyldigas nackdel. Inle heller i den delen finns anledning
lill erinran.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
omfattar föruiom skatter även avgifier. De skäl som har anförts företi förbud
på skatieområdet lalar i princip företi förbud också närdet gäller
offeniligrättsliga avgifter, t. ex. arbetsgivaravgifier. Emellerlid kan del
ifrå­gasällas om en förbudsregel formelll bör omfatia, föruiom avgifier lill
staten, även kommunala avgifter. Som kommunförbundet har framhållil gäller
enligi rättspraxis förbud mol retroaktivt verkande beslut som innebär pålagor
för kommunmedlemmarna. Dock har viss retroaktivitet godtagits såviu gäller kommunala
avgifier(RÄ 1956 1166, RÅ 1961190och RÅ 1974 A 2081). Enligt förbundel är del
angeläget alt rådande praxis kan bibehållas för kommunernas del. Enligt min
mening lalar siarka skäl tör atl principen om förbud mol relroaklivitel gäller
även beiräffande kommunala avgifter. Men också de undantag från denna princip
som i rättspraxis har godkänts av regeringsrätten bör gälla. Med dessa
utgångspunkier måste en begränsning göras i den av kommittén föreslagna regeln.
Lämpligasl torde vara att de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommunala
avgifterna lämnas hell uianför regleringen. Därigenom bibehålls gällande
rällsläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
grund av del anförda förordar jag att del av kommittén föreslagna förbudel mol
reiroaklivilel i fråga om skaller och statliga avgifier införs i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rälien lill ersältning vid
expropriation e . d . kommer lill uuryck i 2 kap. 18 § RF. Enligt denna
paragraf skall varje svensk medborgare vara lillförsäkrad ersättning enligt
grunder som bestäms i lag för det fall all hans egendom las i anspråk genom expropriation
eller annal sådani förfogande. Det har vid lillkomslen av paragrafens nuvarande
lydelse uttalats (prop. 1975/76:209 s. 124) all en ersältning som endasl är
symbolisk inte uppfyller grundlagens krav. I 1976 års lagstiftningsärende
avslog riks­dagen yrkanden om att grundlagsregeln skulle kräva &amp;quot;skälig
ersättning&amp;quot; (KU 1975/76:56 s. 35, 62 fO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätten
lill ersättning vid expropriation föreslås av rättighetsskyddsutred­ningen
formulerad så att del skall bli fullt klart all den vilkens egendom tas i anspråk
skall få ersältning försin förlusl. Förslaget innebär enligt motiven all RF ges
en innebörd som i fråga om ersättningens kvalitet mera bestämt än nu knyter an
till vad som är föreskrivet i vanlig lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om rälten lill ersältning vid expropriation e. d. anses nuvarande
ersällningskrav i 2 kap. 18 S RF ha en materiell innebörd; enbart symbolisk
ersättning är inle lillräcklig. Det är däremot oklart angivel vilken
ersättnings­standard som grundlagsregeln kräver. I likhel med
rällighetsskyddsutred­ningen anserjag atl paragrafen bör ges en innebörd som
mera bestämt än nu knyter an lill vad som är föreskrivet i vanlig lag angående
ersättning vid expropriation och andra sådana förfoganden. Enligt min mening är
kommit­téns förslag till ändring i bestämmelsen lämpligt ulformad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som kommiuén anför skall
della grundlagssiadgande ses som en bekräf­telse av den ersättningsnivå som
nuvarande regler om ersältning vid expropriaiiva ingrepp har lett till.
Siadgandel hindrar inte sådana föreskrifter som t.ex. 4 kap. 3S
expropriationslagen (1972:19). Denna bestämmelse innebär au ersättning för
värdestegring efter viss i lagen angiven tidpunkt utgår endasl på vissa
grunder. Grundlagsregeln hindrar inte heller atl ersätiningen begränsas till
del värde som grundas på lillålen användning av den egendom del gäller. Den
innebär därvid ingen bindning såviu avser placeringen av bevisbördan i fråga om
orsaken lill en stegring av egendomens värde. Över huvud laget hindrar regeln
inle prisreglering. Därvid är del givetvis det prisreglerade värdel och inle
ett ev. svarlabörsvärde som skall ligga till grund för beslämmandel av
ersättningen enligt 2 kap. 18 S RF. Om eU exproprialivi ingrepp medför reella
fördelar just förden drabbade och om ingen förmögenhetsminskning uppkommer,
kräver regeln inle alt någon kontant ersättning ulgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skydd
för svenskt medborgarskap ges genom 2 kap. 7S RF. Där föreskrivs atl ingen
medborgare som är eller har varit bosatt i riket får berövas sill medborgarskap
i annal fall än då han är eller samiidigi blir medborgare i annan slal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel
för medborgarskapet skall enligt kommilléförslagel i princip beslå i all ingen
får berövas sill medborgarskap i annal fall än då han samiidigi, efter
uttryckligt samtycke eller genom atl träda i allmän tjänst, blir medborgare i
annan sial. Två undanlag från principen föreslås. Undaniagen lar sikle på barn
och ungdomar. Del skall sålunda kunna föreskrivas dels atl barn under 18 år
följer sina föräldrar eller en a v dem i fråga om medborgarskapet, dels atl den
som sedan födseln är medborgare i annan sval och är bosall där sedan viss lid,
föriorar sill svenska medborgarskap när han uppnår 18 års ålder eller senare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Niir det gäller en
förstärkning av skyddet för svenskl medborgarskap är det som rällighetsskyddsutredningen
framhåller angelägel au skyddet mol förlust av medborgarskapet i RF så långt
del är möjligt kommer alt gälla även sådana medborgare som ulan eget inilialiv
eller egen önskan innehar medborgarskap också i annan slal. De kategorier av
personer som därvid främsi Slår i blickpunkten är personer som har kommii till
Sverige som fiyktingar eller av annan orsak och som därefier har blivit svenska
medborgare ulan att befrias från siu lidigare medborgarskap i annan slal. Man
kan inle uiesluia möjlighelen atl vårt land i ell skärpt utrikespolitiskt läge
kan utsättas för påtryckningar i syfte all ivinga fram sådana lagändringar all
de berörda personerna berövas sill svenska medborgarskap. Också i fråga om ell
par andra kaiegorier med dubbell medborgarskap - bl. a. svenska kvinnor, som är
eller har varit gifta med medborgare i sådana stater där hustrun automatiskt
får mannens medborgarskap - framstår det som angeläget med ell starkare skydd
för del svenska medborgarskapet än den nuvarande grundlagsregeln ger (jfr
belänkandei s. 171 O-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
rällighetsskyddsutredningen föreslår bör därför grundlagsskyddet i princip
utvidgas så alt ingen medborgare som är eller har varit bosatl här i riket
skall få berövas sitl svenska medborgarskap i annat fall än då han samlidigt,
efter uttryckligt samtycke eller genom all inträda i allmän tjänst, blir
medborgare i annan stal. Som kommittén framhåller bör emellerlid därvid vissa
begränsningar göras, dels med hänsyn till gällande bestämmelser om föriust av
svenskl medborgarskap (jfr betänkandet s. 170 O och dels med hänsyn till den
ändring i lagen (1950:382) om svenskl medborgarskap som riksdagen har beslutat
(prop. 1978/79:72, AU 1978/79:26, rskr 1978/79:201). Från huvudregeln bör
alltså göras två undanlag. Fördel försia hörbarn under 18 år i vissa fall kunna
följa föräldrarna eller en av dem i medborgarskaps­hänseende (jfr 7 § 3 och 4
saml 8 § andra stycket lagen om svenskl medborgarskap). För del andra bör det
vara möjligt alt avveckla dubbell medborgarskap i de fall där barn vid födseln
har förvärvai både svenskt och annan stals medborgarskap och de är varaktigt
bosatta i den andra staten när de uppnår vuxen ålder (jfr den nya 7 a § i lagen
om svenskl medborgarskap). En förutsäuning för alt det senare undanlaget skall
vara lillämpligl bör vara alt Sverige har träffal överenskommelse med annan
stat om sådan avveckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
dubbell medborgarskap. Som framhålls i prop. 1978/79:72 måste eu avtal av della
slag anses vara en sådan överenskommelse som för alt bli gällande kräver
riksdagens godkännande enligt 10 kap. 2 S RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
kap. 9 S RF finns besiämmelserom processuella garantier vid frihelsberövande.
Har annan myndighei än domstol berövat någon medborgare frihelen skall denne
enligi paragrafen ulan oskäligl dröjsmål kunna få saken prövad av domsiol
eller, i vissa fall, av en domsiolsliknande nämnd. Undanlag från denna regel
gäller dock när del är fråga om all hil lill Iandel överflyita verkslällighel
av frihelsberövande påföljd som har ådömis utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
föreslår räiiigheisskyddsulredningen atl 2 kap. 9 § RF kompletteras med en
regel om vilken myndighei som i vissl fall har all verkställa den prövning som
avses i paragrafen. Har prövningen inte uppdragits åt behörig myndighet skall
den enligt förslaget ulföras av allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
rällighetsskyddsutredningen framhåller kan del f n. anses i viss mån osäkert om
nuvarande bestämmelser i 2 kap. 9 § RF ger räll för den enskilde all la
iniiiativei lill en prövning av ell frihelsberövande, om ingel behörigt organ
har fått sig uppgiften anförtrodd. Skulle del finnas en sådan rätt, är det
vidare oklart lill vilket organ han i så fall skall vända sig.
Kommittéförslaget skapar klarhel i båda nu angivna frågor. Enligt min mening
kan del vara av värde all bestämmelsen i 2 kap. 9 S RF kompletteras på del sätt
som kommittén har föreslagil. Det bör sålunda föreskrivas att prövningen, om
den inle har uppdragits ål annan myndighet, skall ankomma på allmän dom­stol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
den nya regeln knappast kan få annal än en begränsad praklisk betydelse, anser
jag det inle påkallal au närmare reglera förfarandel vid prövningen. 1 brisl på
bestämmelser härom torde den enskilde kunna vända sig lill den tingsrätt inom
vars domkrets han hålls omhändertagen. Dom­stolen kan i så fall analogivis lillämpa
de bestämmelser som gäller likarlade prövningsförfaranden, t. ex.
beslämmelserna i rällegångsbalken om häklning och anhållande (jfr 19 § lagen
/1946:804/ om införande av nya rällegångs­balken, 19 S ändrad senasi 1972:431).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
enlighel med vad jag nu har anfört har inom justiiiedepartemeniet upprättats
förslag lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span style='font-family:
"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i regeringsformen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i
riksdagsordningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lag om lagrådel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;folkomröslningslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1 Förslaget till lag om
ändring I regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 kap. 7 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om de överväganden som ligger lill grund för de föreslagna ändringarna i
denna paragraf får jag hänvisa lill den allmänna moiiveringen (avsniii 2.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna
överensstämmer i allt väsentligt med ändringarna enligt
rällighelsskyddsuiredningens förslag. Två mindre jämkningar har dock gjorts i
förhållande lill kommilléförslagel. Sålunda har avfailningen av andra siycket
försia meningen ändrais genom att orden &amp;quot;sill uUryckliga samlycke&amp;quot; bylls
ul mol &amp;quot;uiiryckligl samlycke&amp;quot;. Därigenom har avfattningen anpassats
lill gällande regel i 7 S 1 lagen om svenskl medborgarskap.
Departements-förslagets lydelse hindrar självfallet inte alt del i vanlig lag
föreskrivs atl samtycket skall lämnas av den underårige själv. Vidare har
kommiitéförsla-gets andra undantag från grundregeln om skydd för
medborgarskapet fåll en något mindre detaljerad uiformning (jfr den nya 7 a § i
lagen om svenskt medborgarskap).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 9 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
nya iredje siycket har kommenterats i den allmänna moiiveringen (avsniu 2.6). I
sak överenssiämmer föreskrifien helt med kommitiéförslagets motsvarande
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 10 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om de överväganden som ligger till grund för det nya andra siycket får
jag hänvisa lill den allmänna motiveringen (avsniii 2.6). I sak har den
ändringen gjoris i jämförelse med kommitléförslaget all
reiroakiiviielsför-budet i frågaom avgifier begränsas lill avgifter lill
siaten. Redaktionellt haren viss omarbetning gjorls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
undantagsregeln i andra meningen är relroaklivitel under angivna förutsäuningar
lillålen om regeringen eller riksdagsutskott när den omslän­dighel som utlöste
skattskyldigheten iniräffade hade lämnal förslag härom lill riksdagen. Med
förslag jämställs skrivelse från regeringen om att sådant förslag är alt vänla.
Den avgörande tidpunklen är den dag då proposition, Ulskoltsbetänkande
respektive skrivelse med meddelande blir allmän hand­ling hos riksdagen. Enligt
nuvarande regler härom blir avgörande lidpunki för en proposiiion och ell
meddelande från regeringen den dag då proposilionen eller skrivelsen kommer in
till kammarkansliet. Företi utskottsbetänkande blir den avgörande dagen i regel
när betänkandet första gången anmäls i kammaren. Retroaktivitet är i
förvarningsfallen tillåten från och med dagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efter
den dag då förvarningen gavs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
förslag som har lagls fram av riksdagsutskott förslås enbarl
uiskous-majoriielens förslag, således inie - som har förordats i ett
remissyUrande -förslag som har framförls reservationsvis i utskouet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
au en skatieregel skall få lillämpas relroaklivi från dagen då proposilionen i
ärendei kom in lill kammarkansliet krävs inte alt del råder fullständig
överensstämmelse mellan förslaget lill föreskrift i proposilionen och den
sedermera aniagna lagen. Vid riksdagsbehandlingen kan alllså vissa jämkningar
göras utan all man går misle om möjligheten lill relroakliv lillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller del fallel alt regeringen meddelar riksdagen atl den avser all föreslä
en retroaktiv skatteregel är det lydligl, all meddelandel inie kan innehålla
någon deialjerad beskrivning av kommande förslag. Del väsenlliga iir all det
genom meddelandet görs klart vilken typ av iransaklion, inläkl, avdrag elc. som
förslaget avses ingripa mot saml från vilken lidpunki reiroakliviteten skall
gälla. Däremoi kan ime generellt krävas all del säll, på vilkel ingripandet
skall ske, preciseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 12 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
grundläggande beslämmelserna om det särskilda förfarandet som under vissa
förutsättningar skall lillämpas vid behandlingen av förslag till
räiligheisbegränsande lagsiiftning har lagits in i tre nya siycken,
iredje-femie styckena, i förevarande paragraf 1 iredje slyckel anges bl. a.
huvudregeln angående tillämpningsområdet för förfarandel. I fjärde slyckel ges
undan­tagen från lillämpningsområdel och i femle siyckei en föreskrifi angående
vilket organ inom riksdagen som avgör om förfarandel är lillämpligl. Övriga
besiämmelserom förfarandel återfinns i 2 kap. 20 S iredje siyckei och 13 kap.
7S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om de överväganden som ligger lill grund för de nya beslämmel­serna får
jag hänvisa till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1 och 2.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sak överenssiämmer departementsförslagel med kommiltéförslaget. På grundval bl.
a. av påpekanden under remissbehandlingen haremellertid vissa redaktionella
ändringar gjorts. Tredje siycket har sålunda ändrais så au del klarl framgår
all förfarandel är tillämpligt inle bara på lagförslag som begränsar en
rättighet utan också på sådana ändringar i en räiligheisbegrän­sande
lagsiiftning som är neutrala från rätligheissynpunki eller som syfiar lill atl
upphäva en rällighetsbegränsning. I Qärde slyckel har bl. a. hänvisningen lill
TF fått jämkad avfattning. Föreskriften om konsliiuiionsuiskoitets särskilda
befallning med förfarandel har lagils in i femle siyckei och avfattats så all
del klarl framgår atl utskottei prövar också frågan om någon av
undantagsreglerna i fjärde stycket är lillämplig på ett lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
betänkandet redovisas utförligt vilka lagbestämmelser som enligt kommitténs
uppfaiining kommer au omfattas av del särskilda förfarandel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(s.
84-94 och 178-209). Enligt min mening borde allmänna grundsalser som kommittén
här har tillämpat godias. Jag får således hänvisa lill belänkandei i dessa
delar. Med anledning av vad som haranförts i ett remissyttrande bordet
framhållas all det särskilda förfarandel inle skall lillämpas på sådan lag som
vissa bestämmelser i TF (t. ex. 4 kap. 4 S, 5 kap. I och 2 SS samt 7 kap. 3 S
första stycket 3) hänvisar lill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
berör också frågan huruvida del särskilda förfarandel är tillämpligt när ett
förslag lill räliighetsbegränsande lag ulgör en följdändring lill en
grundlagsändring eller till ett godkännande av lilllrädet till en konvention. I
ett särskilt avsnitt diskuierar kommittén hur man skall förfara om mer än ett
särskilt lagstiftningsförfarande är tillämpligt på ell lagförslag som angår
rättigheisbegränsning. Även i dessa delar får jag hänvisa lill betänkandet (s.
76 ff).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
anledning av uttalanden under remissbehandlingen bör det fram­hållas att det
enligt paragrafen giveivis är möjligl au ändra ett förslag inom ell ärendes ram
också innan förslaget har vilat den utsatta liden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
har inle anseiis behövligt med en särskild regel om prövningen av frågan
huruvida en ändring i ell vilande förslag ligger inom eller uianför det
ursprungliga ärendels ram. Nuvarande bestämmelser, i försia hand 2 kap. 9 S RO,
får anses vara tillfyllesl. Någon risk föratt frågan om vad som ligger inom ell
lagstiftningsärendes ram skall medföra några problem vid lagprövningen synes
inte föreligga. Del är givel all det är riksdagen som i praktiken avgör denna
fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 18 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fråga om ändringen i denna paragraf får jag hänvisa till den allmänna
motiveringen (avsnilt 2.6).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 20 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
försia stycket har punkl 3 och i andra siyckei punkl 5 ändrats så all punklerna
hänvisar till det nya iredje stycket i 2 kap. 9 §. Härigenom klargörs att även
ullänning blir tillförsäkrad rätt au få eu frihetsberövande prövat av allmän
domstol, även om prövningen inte har uppdragits åt domstol eller annan behörig
myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighel med vad jag har förordal i den allmänna moiiveringen (avsniii 2.2) har
lill denna paragraf fogats ett nytt tredje stycke som anger alt del särskilda
förfarandet för räUighetsbegränsande lagsiiftning är tillämpligt på
föreskrifter som avses i paragrafens andra stycke. Angående exempel på
föreskrifter på vilka förfarandet blir tillämpligt på grund av iredje siycket
får jag hänvisa lill vad kommittén har anförl (belänkandet s. 210 f).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 1 S Ändringen här är föranledd av de nya reglerna i 2 kap. 12 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 4 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf ställer f. n. förde rådgivande folkomröstningarnas del upp ett lagkrav
såväl beiräffande ulformningen av den fråga som skall ställas lill medborgarna
och tidpunklen för en viss folkomrösining som beträffande förfaranderegler av
mera generell natur. Det föreslagna tillägget till para­grafen innebär att
kravel på lagform för de regler som gäller själva omröslningsförfarandet kommer
alt omfatia också bestämmelser om folk­omröstning i grundlagsfrågor. Som
närmare har uivecklais i den allmänna moiiveringen (avsniii 2.5) skall däremoi
ett beslut atl sådan folkomrösining skall äga rum inle fattas i form av lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
uUryckel &amp;quot;föreskrifterom förfarandet vid folkomröstning&amp;quot; avses här
regler om alla de åtgärder som gäller genomförandel av en folkomrösining. Hil
hör således såväl bestiimmelser om förberedelserna inför en omröstning som
föreskrifier om rösiningsproceduren, sammanräkningsförfarandel och besvärsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket
&amp;quot;grundlagsfråga&amp;quot; syftar såväl på frågor om stiftande, ändring eller
upphävande av grundlag som på frågor där beslul enligt särskilda regler i
regeringsformen skall fallas i grundlagssliftningsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av vad jag har anfört i det föregående förordar jag att en särskild
folkomröstningslag införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 7 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1978 beslutade riksdagen en ny ransoneringslag (SFS 1978:268). 1 samband med
lagens tillkomst uppkom frågan om hur ordet &amp;quot;näringsverk­samhel&amp;quot; i
punkl 3 i första stycket i förevarande paragraf skall lolkas. Vad frågan
yllersl gällde varom riksdagen kan bemyndiga regeringen atl meddela
föreskrifier om ransonering, vilka inle riklar sig till näringsidkare och inte
avser mellanhavanden mellan näringsidkare och konsumenter utan tar sikte enbarl
på enskilda. Lagrådet fann för sin del atl ett sådani bemyndigande kunde godias
men ansåg del angeläget att avfattningen av punkl 3 bringades lill bätire
överensstämmelse med en sådan lillämpning av delegationsbe­stämmelsen (prop.
1977/78:75 s. 145). 1 proposilionen anfördes med anled­ning härav all vad
lagrådel hade anförl kunde las upp till övervägande i samband med att vissa
bestämmelser i RF sågs över inom justitiedeparie­mentel (prop. s. 146).
Försvarsulskottel uttalade all det var önskvärl att grundlagsstödet för
ransoneringslagen blev hell entydigt (FöU 1977/78:13 s. 16). Riksdagen godtog
uiskoileis uttalande (rskr 1977/78:214).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad som sålunda har förekommit har ordet &amp;quot;ransone­ring&amp;quot;
lagts lill i uppräkningen i första slyckel punkt 3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 15 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf innehåller de cenlrala reglerna om grundlagsliftningsför-farandei. De
ändringar som har gjorls är föranledda av förslagen om en viss lidsfrisi mellan
de två besluten i grundlagsliftningsförfarandet och om folkomröstning i
grundlagsfrågor. De allmänna överväganden som ligger lill grund förde nya
reglerna har redovisats i den allmänna moiiveringen (avsnilt 2.5). 1 sak
överensstämmer departementsförslagel hell med kommilléförsla­gel. Redaklionelll
har några mindre jämkningar gjoris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeln
om lidsfrist tas in i första slyckel. I den allmänna moiiveringen har sagls alt
föreskriften inte hindrar all ell förslag till grundlagsändring läggs fram
senare och läggs lill grund för ett vilande beslul. Om inte konslitu­iionsulskollel
senasi vid beredningen av ärendet medger undanlag från lidsfrislen, kan
emellerlid förslaget inte slutbehandlas under den närmaste valperioden. Del
måste i siällei vila lill den därpå följande, alllså över två riksdagsval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den tidpunkt då ärendei försia gången anmäldes i riksdagens kammare syftas på
dagen då förslaget bordlades där. Om en proposiiion eller ell utskollsförslag
anhängiggörs genom atl lämnas lill kammarkansliet under riksdagens ferier,
räknas således tidsfristen från del kammarplenum efter ferierna, då förslaget
anmäldes lill bordläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
särskilda föreskrifter angående förfarandet hos konstilutionsut­skollel lorde
inte behövas. Önskar någon ledamoi av regeringen inför utskottei motivera en
hemslällan om undantag från lidsfristen, kan utskottet bevilja det (4 kap. 12 S
RO). Här kan erinras om ett ullalande av konsiilu­lionsuiskotlet (KU 1970:27 s.
9), enligt vilket statsråd inte skall della i uiskoileis överläggning. Kammaren
skall underrällas om undanlag från lidsfrislen (jfr 3 kap. 16 S RO).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om folkomröstning i grundlagsfrågor bildar paragrafens iredje och fjärde
siycken. Tredje siycket innehåller den grundläggande förutsätt­ningen för att
folkomrösining skall anordnas - att minsl en tredjedel av riksdagens ledamöier
röslar för bifall lill yrkande om omröstningen - samt de dänill knuina
procedurreglerna. Tidsfristen för au framställa yrkande om folkomrösining har
efter mönsier av 3 kap. 10 och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§§ RO beslämls lill femlon dagar. I
likhet med yrkande om misstroendeförklaring skall enligt förslaget ell yrkande
om folkomröstning inte beredas i utskott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna nya beslämmelserna föruisätter alt riksdagen, när den fattar ell
vilande beslul i en grundlagsfråga, gör delta i så god tid under riksmötet att
den i iredje stycket angivna femtondagarsfristen kan löpa ut och beslul fattas
med anledning av ett ev. yrkande om folkomrösining Gfr vad kommittén har anfört
under 1 kap. 4 S RO, betänkandet s. 216).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 16 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
den nya lydelsen framgår all folkomrösining enligt 8 kap. 15 S inle kan ingå
som ell led i stiftande av riksdagsordningen. Skälet härtill har berörts i den
allmänna moiiveringen (avsniii 2.5). Paragrafen överenssiämmer med mindre
redaklioneUa jämkningar med kommiliéförslageis molsvarande beslämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 18 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
denna paragraf finns grundlagsbestämmelser om lagrådel. I fråga om de nya
regler som föreslås får jag hänvisa lill den allmänna motiveringen (avsniii
2.4). 1 sak överenssiämmer departementsförslagel hell med utredningsför­slaget.
Redaklionelll har däremot ett fiertal ändringar gjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
viktigaste nyheterna ålerfinns i andra och iredje slyckena. I andra Slyckel ges
föreskrifter om när yllrande bör inhämias och i iredje stycket regleras
lagrådsgranskningens inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av andra stycket framgår
all även lag som avses i 11 kap. RF hör lill de lagar som bör granskas av
lagrådel, om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Av de i
11 kap. avsedda lagarna kan åtskilliga ha stor principiell belydelse för stora
grupper av enskilda. Så är fallel med de lagar som anknyier till kapitlets
besiämmelserom domslolar i 1, 3 och 4 §§ saml med lag om överiämnande av
myndighetsutövning till enskilt organ (6 § Iredje slyckel) och lag angående
resningsinsliluiei (11 §). Sior betydelse för offenlliga tjänstemän och
indirekl för den statliga verksamheien kan de lagar ha som åsyftas i 5 § försia
siyckei I och 10 §. De övriga lyper av lagar som är nämnda i 11 kap. lorde
merendels ha mindre belydelse från de här aktuella synpunkierna och torde ofta
kunna lämnas uianför lagrådels granskning. Vad som åsyftas är lag enligt vilken
statlig förvaltningsmyndighet under­ordnas riksdagen och inle regeringen (6 §),
lag som innehåller krav på svenskl medborgarskap för statlig eller kommunal
tjänst (9 § tredje slyckel) och lag med begränsning av regeringens
dispensbefogenhet (12 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
undantagsregel som syftar på &amp;quot;frågans beskaffenhei&amp;quot; - lagrådets
yttrande behöver inte inhämtas, om dess hörande skulle sakna belydelse på grund
av frågans beskaffenhet - får sin innebörd bestämd främsi genom regeln i det
följande siyckei om inrikiningen av lagrådets granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av den andra undanlagsregeln - all lagrådets yttrande inie behöver inhämtas, om
dess hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så, atl avsevärt
men skulle uppkomma - kommer i viss mån all variera med omsländighelerna. Är
lagrådets arbetsprogram ansträngt, kan det bli nödvändigt au för den skull
avslå från remiss dit. Det kan dock ibland vara möjligl för en lagrådsavdelning
alt avbryta ett mera omfatlande granskningsarbele och låta ell mindre men
brådskande lagförslag få före­lräde. I andra fall kan det finnas en möjlighet
all inrätta en lagrådsavdelning för granskning av ett visst förslag eller en
samling av förslag som det annars&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle
vara svårt all bereda plats för. Givelvis kan del också finnas förslag som är
så brådskande all yttrande av lagrådel inle kan avvaklas ens om en avdelning i
och för sig skulle kunna ta upp ärendet lill behandling utan dröjsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna
i andra slyckel hindrar naluriigtvis inle all man inhämlar lagrådets yllrande
över andra författningsförslag än som avses där. Särskilda regler för sådana
fall har inte ansetls nödvändiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra slyckel har den ändringen jämföri med kommitléförslaget gjoris alt
uttrycket &amp;quot;riksdagen finner&amp;quot; i första och andra meningen i
ulredningsför­slagel har fåll utgå. I stället föreslåsen ny sisla mening i
stycket av innebörd atl riksdagens avgörande av frågan om lagrådets yllrande
bör inhämias är slutgiltigt. Riksdagens prövning av frågan kan vara antingen
uttrycklig -riksdagen beslutar l. ex. om ålerremiss lill ulskou för all
lagrådsgranskning skall kunna komma lill stånd -eller konkludent - riksdagen
anlar lagförslaget trots all lagrådel inle har yitral sig. Den här förordade
lydelsen klargör all en lag inte i efterhand kan sällas ål sidan enbart på den
grunden atl lagrådets yttrande inle har inhämtats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      kap.
5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag har framhållit i den allmänna moiiveringen (avsniii 2.5) bör möjlighel till
beslutande folkomröstning föreligga inte bara i fråga om stiftande av grundlag
utan även i fråga om beslul som till följd av särskilda regler i
regeringsformen fallas i grundlagsliftningsform. Till sådana beslut hör
besluten med stöd av 10 kap. 5 § försia eller andra stycket om överlåtelse av
offentligrällslig befogenhei lill icke svenskl organ. På grund av del anförda
har dessa stycken fött ändrad lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
10 kap. 2 S andra slyckel förutsätis grundlagsliftningsform även för
godkännande av konventioner som Sverige inle kan bilräda ulan grundlags­ändring.
Även i ett sådani fall kan folkomröstning begäras. Detla följer redan av
bestämmelsens nuvarande avfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;11      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 14 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf, som är ny, regleras lagprövningsrälien. Som framgår av vad jag
har anförl i den allmänna moiiveringen (avsnitt 2.3) är syfiet med den nya
bestämmelsen enbart atl kodifiera gällande räll. Departementsförslaget
överenssiämmer här hell med kommilléförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
föreskriften anges atl lagprövningsrälien ulövas av domstol eller &amp;quot;annat
offentligt organ&amp;quot;. Anledningen lill all del senare ullrycket används och
inle t. ex. &amp;quot;annan myndighet&amp;quot; är att lagprövningsrälien för anses
lillkomma samtliga organ som tillämpar rätlsregler under utövande av
rättskipning eller offentlig förvaltning (jfr prop. 1973:90 s. 200).
Lagprövningsräti kan därför komma all utövas också av enskild (jfr 11 kap. 6 §
iredje stycket RF).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 kap. 7 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
denna paragraf, som är ny, är del särskilda lagsliftningsförfarandel för
räiligheisbegränsande lag inle lillämpligl, när rikel är i krig eller i
omedelbar krigsfara. Besiämmelsen har kommenlerals i den allmänna moiiveringen
(avsniii 2.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Punkt
9 Övergångsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hänvisningen
i femte siyckei har jämkats med anledning av de ändringar i 1 kap. RF som
beslöts år 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
riksdagen bör kunna fatta ell andra och slulligt beslul om ändringar i RF under
höslen 1979, föreslås all de nya beslämmelserna skall träda i kraft den I
januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
kommittén har framhållit bör förbudel enligt 2 kap. 10 § andra slyckel mol
retroaktiva skatter och avgifter gälla endast beträffande föreskrifter som
beslutas efter det all de nya reglerna har trätt i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2
Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
överensstämmer i sak hell med rätlighetsskyddsutredningens förslag.
Redaktionellt har endast några mindre ändringar gjorts jämfört med
kommitléförslaget. Jag får därför hänvisa lill vad kommittén har anfört i dessa
delar (betänkandet s. 216-220).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
hänvisningen i tilläggsbestämmelsen 2.7.1 till 2.14.1 numera är inaktuell (jfr
SFS 1976:219), har den föll utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna
i RO bör iräda i kraft samtidigt med ändringarna i RF, dvs. den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.3
Förslaget till lag om lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av den allmänna motiveringen finns f. n. närmare bestäm­melser om
lagrådet i lagen om lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ändringar beträffande lagrådets sammansättning och tjänstgöring m. m. som
föreslås är så omfaitande alt både lagrådsuiredningen och
rätiighetsskyddsutredningen funnit del lämpligt att ersätta den nuvarande lagen
med en ny lag om lagrådet. Även jag har funnil delta vara en ändamålsenlig
lösning. De båda ulredningsförslagen överenssiämmer i del närmasle hell med
varandra. Deparlemenlsförslaget bygger i allt väsentligt på dessa förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av den allmänna motiveringen föreslås atl lagrådel skall kunna beslå av
högst fyra avdelningar. En bestämmelse härom har lagils upp i försia slyckel.
Avdelningarna är likställda (jfr 8 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
ulgår från all del alltid skall finnas ålminsione en avdelning i lagrådel. Del
ankommer på regeringen att med hänsyn till lagrådets arbetsbörda bestämma, om
lagrådet skall beslå av mer än en avdelning. Andra stycket innehåller en
föreskrift härom. Del synes lämpligi all regeringen, när den beslutar alt
lagrådet skall beslå av vissl antal avdelningar, anger beteckningar på
avdelningarna, t. ex. försia avdelningen, andra avdelningen etc. Härigenom
uppnår man vissa praktiska fördelar, bl. a. när ledamöterna skall fördelas på
avdelningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i andra stycket innefattar befogenhet för regeringen inte bara all beslula om
inrällande av avdelning utan även au vid behov dra in avdelning. I första hand
bör avdelning med högsl nummer dras in. En annan ordning kan dock föranledas av
att den avdelningen behandlar ett vidlyftigt ärende, medan annan avdelning
saknar arbelsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Givelvis
är del möjligl för regeringen alt bestämma tjänslgöringsliden för en avdelning
av lagrådet till en viss begränsad del av en lagrådsperiod (jfr 6 §). Del får
förulsällas att samråd äger rum med högsia domstolen och regeringsrätten, innan
regeringen beslutar alt avdelning skall inrättas eller dras in.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgårav vad jag haranfört i den allmänna moiiveringen (avsniii 2.4) skall
lagrådel i huvudsak beslå av justitieråd och regeringsråd. I enlighel härmed
anges i försia siycket att i lagrådel tjänstgör justitieråd och regeringsråd. I
en andra mening tilläggs atl flera än sammanlagl nio justitieråd och
regeringsråd inte samtidigt får las i anspråk för tjänstgöring i lagrådet. Av
lydelsen framgår au någon bestämd fördelning mellan antalet justitieråd och
antalet regeringsråd som kan las i anspråk för sådan tjänstgöring inte föreslås
(jfr 3 § andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket innehåller en föreskrift om alt även annan lagfaren person än
justitieråd och regeringsråd vid behov kan förordnas att ijänslgöra som ledamot
av lagrådel. I praktiken bör liksom nu i försia hand f d. justitieråd eller f
d. regeringsråd komma i fråga för sådant förordnande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
första slyckel skall avdelning av lagrådet normalt beslå av tre ledamöier. Om
särskilda skäl föreligger, skall dock avdelning kunna beslå av fyra ledamöter
vid behandlingen av vissi ärende. Det skall ankomma på&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regeringen
att bestämma när avdelning skall ha sådan sammansättning. Del får förutsättas
att samråd äger rurii med avdelningen saml rned högsia domstolen och
regeringsrätten innan regeringen beslutar atl vissl ärende skall handläggas med
fyra ledamöter. Del kan förmodas all frågan om förstärkande av avdelning med en
ledamol för visst ärende i prakiiken kommer all väckas av avdelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra stycket föreskrivs all såväl justitieråd som regeringsråd skall ingå i
avdelning saml alt mer än en sådan ledamot som avses i 2 S andra stycket, dvs.
annan lagfaren person, inte får ijänslgöra i avdelning. Sisinämnda föreskrift
får självsiändig betydelse vid sidan av bestämmelsen, au såväl justitieråd som regeringsråd
skall ingå i avdelning, endasl när en avdelning beslår av fyra ledamöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
medger all avdelning med tre ledamöier kan bestå såväl av två justitieråd och
ett regeringsråd som av ell justitieråd och två regeringsråd. Den förra
sammansättningen bör användas företrädesvis för behandlingen av ärenden som
ligger närmare högsia domslolens verksamhelsområde och den senare
sammansättningen företrädesvis för behandlingen av ärenden som ligger närmare
regeringsrättens verksamhetsområde. När annan lagfaren person än justitieråd
och regeringsråd skall tjänstgöra i avdelning, bör om möjligt lillses alt han
representerar det ämnesområde på vilkel ärenden företrädesvis skall handläggas
på avdelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
lagrådel skall arbela på tre avdelningar, lorde normalt fem justitieråd och
fyra regeringsråd las i anspråk för lagrådsgranskningen. Med hänsyn lill
granskningsområdet för man nämligen räkna med all två av avdelningarna skall
beslå vardera av två justitieråd och ell regeringsråd och en avdelning av ett justitieråd
och två regeringsråd (jfr dock vad som anförs under 4 S). Under tider då del är
tillräckligt med två avdelningar lorde lagrådsgranskningen la i anspråk tre
justitieråd och tre regeringsråd. Antalet justitieråd och rege­ringsråd som las
i anspråk för ijänslgöring i lagrådet är emellertid beroende också av i vilken
ulsiräckning andra jurisler kommer all användas för laggranskning. Andra än
justitieråd och regeringsråd bör emellerlid inte anlitas för tjänstgöring i
lagrådet annal än när lagrådels arbetsbörda eller arbeisförhållandena i högsia
domstolen eller regeringsrätten kräver det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
nuvarande lagrådslag kan, om det anses behövligt, utöver de fyra ledamölerna
utses ytterligare en person att som ledamol della i behandlingen av vissl
ärende, vars bedömande kräver särskild fackkunskap. Enligt
departementsförslagel skall behovet av fackkunskap i stället tillgodoses genom
att man anlitar sakkunnig (jfr 10 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4) och vad som har anförts
under 3 § skall avdelningarna i viss utsträckning kunna ha sinse­mellan olika
sammansättningar. Antalet justitieråd och regeringsråd som skall Ijänslgöra i
lagrådet blir därför beroende, föruiom av antalet avdelningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
förordnande för annan lagfaren person att tjänstgöra som ledamol, även av
frågan hur avdelningarna skall vara sammansatta. Del måsie på grund härav
fastställas hur många justitieråd och regeringsråd som skall tjänstgöra i
lagrådet och hur detla antal skall fördelas på avdelningarna. 1 4 S anges all
regeringen med beakiande av 2 och 3 §§ besiämmer hur många justitieråd och
regeringsråd som skall tjänstgöra i lagrådel och hur sådana ledamöter skall
fördelas på avdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avgörande
för proportionen mellan antalet justitieråd och antalet rege­ringsråd bör vara
ärendenas beskaffenhei i stort, dvs. i vad mån de ligger närmare högsta
domslolens eller regeringsrättens verksamhelsområde. Samråd bör naluriigtvis
ske med högsia domstolen och regeringsrällen innan beslut meddelas i saken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
förtjänar att understrykas att förevarande paragrafendast avser antalet
justitieråd och regeringsråd som skall ijänslgöra i lagrådet. Frågan om
uiseende av de justitieråd och regeringsråd som skall tjänstgöra i lagrådet
regleras i 5 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försia
slyckel i förevarande paragraf i förslaget överensstämmer med 2 § nuvarande
lagrådslag. I andra slyckel föreskrivs att annan lagfaren person som skall vara
ledamol av lagrådel förordnas av regeringen, som också bestämmer vilken
avdelning sådan ledamol skall lillhöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tjänstgöringstiden
i lagrådel för justitieråd och regeringsråd bör i likhel med vad som gäller i
dag i princip omfatia två år. Det synes lämpligt all annan lagfaren person, som
skall vara ledamot av lagrådet, ulses för samma lid. Lagrådels verksamhet bör
liksom f. n. vara indelad i fasta perioderom två år. Härav följer emellerlid
att ledamöier av lagrådel inle alllid kan ulses fören lid av två år. Om en
avdelning har inrättats under pågående lagrådsperiod, bör ledamölerna utses
endast för liden till periodens utgång. Ett annal fall är all avdelning vid
behandlingen av ett visst ärende skall beslå av fyra ledamöter. Den ledamot som
endast skall della i behandlingen av ett vissl ärende skall utses bara för
detla ärende. I enlighel med del nu sagda föreskrivs i 6 § all ledamöier av
lagrådel ulses för lagrådsperiod, om ime annat föranleds av regeringens beslul
om avdelnings tjänstgöring eller sammansättning, samt atl lagrådsperiod omfaUar
två år räknat från början av högsta domstolens höstsession under år med udda
slutsiffra. Vidare görs en erinran om au annan tjänstgöringstid i vissl fall
föreskrivs i 13 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är tydligt atl förordnande au ijänslgöra som ledamot av lagrådet ibland måste
kunna hävas. Några uttryckliga bestämmelser om hävande av förordnande har inte
ansetts behövliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försia
slyckel försia meningen överenssiämmer med 6 § försia slyckel i nuvarande
lagrådslag. I andra slyckel ålerfinns nuvarande regel om begräns­ning i
skyldigheten all ijänslgöra i lagrådel för jusiilieråd eller regeringsråd som
har uppnått 60 års ålder. Nuvarande bestämmelser beträffande en motsvarande
begränsning av tjänstgöringsskyldigheten för den som har innehaft justilieråds-
eller regeringsrådsämbeie minst 15 år har däremoi ersatts av en regel
beiräffande den som är ordförande på avdelning i någon av domstolarna. Därvid
föreslås emellerlid inle möjlighet för vederbörande att samlycka lill
ijänslgöring i lagrådel. Till följd härav har besiämmelsen såsom
behörighelsregel lagiis upp som en andra mening i försia siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har inle ansetls behövligt alt uppställa undanlag beträffande justitieråd eller
regeringsråd som står i lur all förordnas lill ordförande på dömande avdelning.
Det kan förutsättas atl den som väntas inom korl bli förordnad till ordförande
inle ulses atl tjänstgöra i lagrådel. Även i övrigt lorde man kunna räkna med
au några problem inte skall behöva uppkomma i praktiken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande lagrådslagen ulgår från atl lagrådets avdelningar har lika behörighet
all handlägga remiiierade ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
uiirycklig föreskrifi härom finns dock inle. Enligt 1 § andra slyckel i lagen
skall, när exlra avdelning ijänslgör, ärendena fördelas mellan avdel­ningarna
på sätt dessa samfälll besiämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till au
avdelningarna i lagrådel enligt förslaget skall kunna ha sinsemellan olika
sammansättning bör ullryckligen anges all avdelningarna har lika behörighet atl
behandla ärenden som ankommer på lagrådel. En beslämmelse härom har lagits upp
i försia siyckei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
andra siycket föreskrivs alt ärendena fördelas mellan avdelningarna på del säll
lagrådets ledamöier besiämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
11 § skall omröslning ske i den omfallning som finnes påkallad, när skiljaktiga
meningar förekommer vid en avdelnings behandling av ett ärende. Dessa regler förutsätter
atl bestämmelser meddelas om vem som skall vara ordförande på avdelning. 1
försia siycket av förevarande paragraf anges därför alt ordförande på avdelning
i lagrådel skall vara del justitieråd eller regeringsråd som först har utnämnts
till sådani ämbete samt all förutvarande justitieråd och regeringsråd
härvidjämställs med justitieråd och regeringsråd. Detta överenssiämmer med den
ordning som lillämpas f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
förslaget skall vissa frågor rörande lagrådets tjänstgöringsförhål­landen
avgöras av lagrådels samtliga ledamöter. Del har synts lämpligt all även ta upp
en uttrycklig beslämmelse om vem som skall vara ordförande när&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådets
ledamöier sammanträder samfällt. Av andra slyckel framgår all ordförande i
sådani fall skall vara den äldsie ordföranden på avdelning. Härmed åsyftas den
av avdelningsordförandena som är äldst i ijänslen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
lagrådels granskning av regeringens förslag är del departement i vilkel
förslaget har utarbetats skyldigt au tillhandahålla föredragande, även om
ärendei har remitterats av riksdagsulskoli. Beträffande granskningen av
lagförslag som har väckis inom riksdagen ankommer del på vederbörande utskott
all tillhandahålla föredragande. Bestämmelser i dessa hänseenden inleder denna
paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsuiredningen
har föreslagil atl lagrådel vid behandlingen av visst ärende skall som
sakkunnig kunna anlila person med särskilda fackkunska­per. Sådan sakkunnig
skall enligt förslaget förordnas av regeringen på begäran av
lagrådsavdelningen. Förslaget innebär den ändringen i förhållande lill gällande
ordning alt den särskilt lillkallade sakkunnige inte som nu skall vara ledamot
av lag-ådet ulan bilräda detla. En föreskrift i ämnet skall enligt förslaget
tas in i lagen om lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddsutredningen
har godlagil förslaget med den ändringen att lagrådel och inte regeringen skall
utse den sakkunnige. Enligt min mening talar här övervägande prakliska skäl för
lagrådsutredningens förslag. Andra stycket har utformats i enlighel härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna paragraf har lagiis upp bestämmelser om omröslning i lagrådel. I första
stycket föreskrivs all om skiljaktiga meningar förekommer vid behandlingen av
ärende, omröslning skall ske i den utsträckning som finnes påkallad. Del har
inle ansetls behövligt med några mera ingående regler härom, även om besvärliga
frågor om vad som bör vara tema för omröstning någon gång kan länkas uppkomma.
Enligt andra siyckei i paragrafen gäller vid omröstning den mening som omfattas
av fiesl ledamöter eller, om fiera meningar har fåll lika många rösier, den
mening som biträds av den äldsie (jfr 9 §) bland dem som har röstat för någon
av dessa meningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
är lillämplig inte endast vid lagrådsavdelnings granskning av ett remitterat
förfaltningsförslag utan även när lagrådets samtliga ledamöier har att besluta
i vissa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande
paragraf i förslaget överenssiämmer i sak med 4 § nuvarande lagrådslag, dock
all förslaget lill skillnad från gällande regel omfaltar även annan
lagrådsledamol än justitieråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen har lagils upp bestämmelser som i sak överenssiämmer med 5 §
nuvarande lagrådslag. Beiräffande den närmare innebörden av de föreslagna
beslämmelserna kan följande framhållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
försia slyckel skall ersällare för jusiilieråd resp. regeringsråd, som avgår
från sitt domarämbele eller får förfall, ulses endasl när behov därav
föreligger. Om jusiilieråd eller regeringsråd som avgår från sill ämbeie
förordnas av regeringen au i fortsättningen ijänslgöra på avdelningen (jfr 2 S andra
slyckel och 5 § andra siycket), finns inte något ulrymme för au lillämpa
förevarande bestämmelse. Eu annai fall, då ersällare inte behöver ulses, är au
det justitieråd eller regeringsråd som avgår eller får förfall har utsetts all
i egenskap av fjärde ledamot ijänslgöra endasl vid behandlingen av visst
ärende. För all ersällare inte skall behöva ulses krävs dock då all regeringen
upphäver sill beslut om all avdelningen skall beslå av fyra ledamöier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om en ledamot eljest får
förfall under pågående behandling av ell ärende, uppkommer fråga hur
avdelningen skall förfara beträffande ärendels fortsatta handläggning. Av 3 §
första slyckel följer att avdelning alltid måsle beslå av minsl tre ledamöter.
Det är därför nödvändigt atl ersällare förordnas, såvida inte behandlingen av
ärendei kan vila lill dess den ledamol som har fäll förfall kan återinträda. Om
ärendet är av sådan beskaffenhet all del kan delas upp i frislående avsnitt,
som kan bedömas var för sig, bör inte något hinder föreligga mol all den ledamol
som har fåll förfall svarar för avsnitt i vars behandling han har deltagit och
all ny ledamol som ersätter honom deliar endasl i granskningen av övriga
avsnilt. Ett sådani förfarande bör kunna tillämpas särskilt då ärendei omfattar
fiera lagförslag (se t.ex. lagrådets yttrande i prop. 1969:124 s. 148) men
ibland även i andra fall. Om ärendei däremoi inte lämpligen kan delas upp på
antytt sätt, blir följden all den nye ledamoten måste delta i lagrådets
yllrande i dess helhet. Della innebär all han måsle sätta sig in i hela
ärendet, lål vara alt i della läge förnyad föredragning i allmänhet lorde kunna
undvaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande
paragraf i förslaget avser, liksom molsvarande beslämmelse i nuvarande
lagrådslag, endasl den siluaiionen all del är justitieråd eller regeringsråd
som för förfall. Liknande problem kan uppkomma om annan lagfaren person, som
tjänstgör som ledamot av lagrådet, för förfall. Några uttryckliga bestämmelser
för denna situation har dock inle ansetts behöv­liga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen har tagils uppen bestämmelse som överensstämmer med 8 S nuvarande
lagrådslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
ledighei för lagrådets ledamöier finns f n. besiämmelser i 9 S nuvarande
lagrådslag. Ledamoi som lillhör lagrådels ordinarie avdelning är beräiligad
lill tre månaders ledighei varje år på lid som avdelningen eller, om även exlra
avdelning är i tjänst, de tjänstgörande avdelningarna samfälll besiämmer.
Beiräffande ledighei för ledamol som tillhör exlra avdelning beslutar de
tjänstgörande avdelningarna samfällt; ledigheien för inle över­stiga tre
månader om året.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn till all lagrådets avdelningar enligt förslaget skall vara hell
likställda bör bestämmelserom ledighei i princip vara gemensamma för alla
ledamöier i lagrådel. Undanlag bör dock göras för ledamol som har börjal
tjänstgöra under pågående lagrådsperiod saml för ledamol som endasl deliar i
behandlingen av visst ärende. I enlighel härmed anges i försia siycket av
förevarande paragraf alt ledamol av lagrådet är berättigad lill tre månaders
ledighet om året på tid som lagrådets ledamöier besiämmer. I andra slyckel
föreskrivs au ledamol, vars ijänslgöring har inletts under pågående lagråds­period,
erhåller ledighei enligt vad lagrådets ledamöier besiämmer och alt ledigheien
inte för överstiga tre månader om året. Tredje stycket slutligen innehåller all
andra slyckel skall lillämpas också på ledamot, som är förordnad att delta i
behandlingen av vissl ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen är tillämplig
endasl i fråga om avdelningar som är i ijänsl. Därför har inte krävts någon
särskild beslämmelse för del fallel all avdelning dras in under pågående
lagrådsperiod. Man kan utgå från all ell jusiilieråd eller regeringsråd som i
sådani fall återgår lill den domstol han lillhör blir kompenserad för ledighei
som han inle har kommii i åtnjutande av under tjänstgöringen i lagrådet. Så
görs f n.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
10 § törsta stycket nuvarande lagrådslag skall, när förordnande inle gäller all
extra avdelning av lagrådet skall vara i ijänsl, jusiilieråd och regeringsråd
som hör lill sådan avdelning i stället tjänstgöra i den domstol de lillhör. 1
paragrafens andra stycke föreskrivs atl, om regeringen har meddelal lagrådet
alt under viss lid ärende inte är all förvänla lill behandling, justitieråd och
regeringsråd som hör lill lagrådels ordinarie avdelning under denna tid
likaledes skall ijänslgöra i den domstol de lillhör, såvida de inte enligt 9 §
åtnjuter ledighet. De skall dock delta i handläggningen av brådskande ärende
som ankommer på avdelningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagen ulgår från au lagrådsledamölers förordnanden skall gälla endasl för
lid då avdelning som de lillhör är i tjänst. Någon motsvarighet lill försia
siycket i 10 § nuvarande lagrådslag behövs därför inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kan
det förutses au avdelning, utöver en som alltid måsie finnas, kommer att sakna
ärenden för längre lid, bör regeringen dra in avdelningen lills vidare. Detla
kan ske med slöd av 1 § departementsförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besiämmelsen
i 16 S försia siyckei lar sikle på del fallel au endasl en lagrådsavdelning
finns. När regeringen överväger, om den skall lämna ell sådani meddelande som
avses där, bör hänsyn las även lill evenluella remisser från riksdagsulskoli.
Del bör också beakias alt avdelningen kan förbereda behandlingen av senare
ärenden, i. ex. genom all läsa betänkanden och sammanställningar av remissvar.
En annan omständighet av betydelse är all ledamöternas arbetskapacitet inte kan
ulnylljas effeklivi i högsia domstolen eller regeringsrätten, om deras
tjänstgöring där blir endasi kortvarig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För del fall alt det mera tillfälligt
inte finns arbele för avdelning kan del med hänsyn lill arbetsbelastning i de
båda högsta domstolarna vara önskvärt all avdelningens ledamöier ijänslgör i
domslolarna. I enlighel med vad högsia domstolen har förordat under
remissbehandlingen har del därför i departementsförslagel lagls lill en
föreskrifi som möjliggör en sådan tillfällig Ijänslgöring i högsia domstolen
och regeringsrätten. Enligt föreskriften förutsätts all tjänstgöringen kan ske
utan olägenhel för lagrådets verksamhet. Del är lagrådets ledamöter som
samfällt skall avgöra om denna förulsäiining föreligger. Bestämmelsen i andra
stycket är lillämplig oavsell om lagrådet beslår av en eller fiera avdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17§
Förevarande paragraf överenssiämmer med 7§ nuvarande lagrådslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande
m. m. Den nya lagrådslagen bör träda i krafl samiidigi med ändringarna i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4
Förslaget till folkomröstningslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Delta
förslag omfattar arton paragrafer. Det är disponerat på följande säll. Efter en
inledande paragraf följer bestämmelser (2-4 SS) om den yttre or­ganisationen
för folkomröstnings genomförande. Rösträtten är reglerad i 5 S- I 6-10 SS finns
regler om omröstningens förberedande och genomfö­rande, bl.a. om röstsedlar.
Sammanräkningsförfarandel normeras genom 11-15 SS. vilka följs av två
paragrafer (16 och 17 SS) om besvär över folk-omröstningsförrällning. I en
avslulande paragraf erinras om bestämmelser som får las upp i särskild lag för
en viss rådgivande folkomröstning. -I åtskilliga hänseenden har mer eller
mindre generellt kunnat hänvisas till bestämmelserna i vallagen (1972:620,
omirycki i 1976:404, ändrad senasi 1978:907).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
inledande paragrafen anger lagens tillämpningsområde genom en hänvisning lill
folkomrösining som avses i 8 kap. 4 S RF. Lagen gäller alllså endast
folkomrösining som anordnas i hela landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
myndighei som enligt vallagen är ceniral valmyndighel - f n. riks­skatteverket
- bör ha motsvarande uppgifter i fråga om folkomröstning. En bestämmelse härom
har lagils upp i denna paragraf Regeringen kan med stöd av 8 kap. 13 S tredje
stycket RF uppdra ål myndigheten all utfärda verkställigheisföreskrifter lill
folkomröstningslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
rösiavgivningsområden bör tjäna valdistrikt som avses i vallagen. Paragrafen
innehåller en föreskrifi härom. En fråga för sig är vilka områden som
röslsammanräkningen skall avse. Enligt vad som närmare anges under 11 och 12 SS
föreslårjag atl vid den slulliga sammanräkningen kommun eller del av kommun som
bildar valkrets vid kommunfullmäktigeval skall uigöra minsla redovisningsenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommunal
valnämnd bör ha samma uppgifter i fråga om folkomrösining som beiräffande
riksdags- och kommunalval. Della föreslås komma lill ul­lryck i försia stycket
av förevarande paragraf genom föreskriften all val­nämnd som avses i vallagen
svarar för omröstningens genomförande inom varje kommun. I de fall där en
folkomrösining hålls samiidigi med val till riksdagen skall enligt andra
stycket de av valnämnden ulsedda val-förrattarna också tjänstgöra som
omröstningsförrätlare. I fråga om andra folkomröstningar föreskrivs atl
valnämnden skall utse särskilda omröst­ningsförrätlare för varje
omrösiningsdisirikl. Denna beslämmelse är analog med den i 3 kap. 4 S vallagen
angående valförrättare. Vad som är föreskrivel i vallagen om valförrättare bör
gälla också för särskilt utsedd omröslnings-förrällare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
49 S 2 mom. i 1809 års RF tillkom rätl alt delta i folkomröstning envar, som
var röstberättigad vid val lill riksdagen. En motsvarande regel har i del
föregående föreslagils beiräffande folkomrösining i grundlagsfråga (8 kap. 15 §
fjärde siycket RF). Någon sådan beslämmelse finns däremot inie i RF för de
rådgivande folkomröstningarnas del. En föreskrifi att rösträtt vid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;folkomröstning
lillkommer den som är rösiberäiiigad vid val lill riksdagen bördärför införas i
folkomrösiningslagen. Föreskriften bildar försia siyckei i paragrafen. Vem som
är röstberättigad vid val lill riksdagen framgårav 3 kap. 2 § RF och, såviii
gäller utlandssvenskar, dessulom av 4 kap. 11 S valla­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
huruvida rösträtt föreligger vid folkomröstning bör, liksom när del gäller val,
avgöras på grund av en röstlängd (jfr 3 kap. 2 S andra slyckel RF). Samma
röstlängd som vid riksdags- och kommunalval bör användas. Bestämmelser härom ingår
i ett andra siycke i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Talan
mol beslul över anmärkning mol röstlängd resp. lalan mol beslul om rättelse av
röstlängd bör kunna äga rum i samband med besvär över folkomröstning på samma
säll som i fråga om besvär över val. En regel av denna innebörd har också
tagits in i andra siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
iredje siycket föreslås en föreskrift om var särskild röstlängd skall finnas
lillgänglig vid folkomröstning. Föreskriften anknyier till motsvarande regel i
4 kap. 20 S vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ell utkast till en motsvarande folkomröslningslag, vilket lades fram av
grundlagberedningen (SOU 1972:16), fanns en bestämmelse om att varje rösiande
äger en röst. Med hänsyn lill stadgandet i I kap. I S RFom atl den svenska
folksiyrelsen bygger på bl. a. lika rösträtt finner jag emellerlid en sådan
bestämmelse obehövlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Röstkort
bör utsändas inför folkomröstning lika väl som inför val. Samma ordning som vid
val bör iakttas (7 kap. vallagen). Härom finns i förslaget bestämmelser i
försia slyckel. Av bestämmelsen alt gemensami röstkort skall ulfärdas i fråga
om riksdagsval och samiidigi därmed förrättad folk­omröstning sammanställd med
föreskriften i 7 kap. 2 S andra stycket vallagen om gemensami röstkort för
samiidigi förrättade val och den här iniagna hänvisningen lill sisinämnda
lagrum följer all ell enda röslkori skall utfärdas för alla de val och
folkomröstningar som kan komma au äga rum samlidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Röslkorten
innehåller viss informaiion om folkomröstningen. Alt en folk­omröstning
dessulom måsle föregås av särskild informaiion lill väljarna är uppenbart. Lika
lilet som i fråga om val (se prop. 1972:105 s. 99) bör emellertid föreskrivas
atl särskild kungörelse skall ulfärdas angående folk­omröstningen. 1 stället
bör las upp en allmänt hållen erinran om atl cenlrala valmyndigheten på
lämpligt sätt bör informera om omröstningen och de regler som gäller för den.
Såviii gäller folkomrösining i grundlagsfråga skall denna information bl. a.
avse lydelsen av det förslag som omröstningen avser. Denna erinran, som har
avfattats efter mönsier av 7 kap. 4 § vallagen, föreslås bilda ett andra stycke
i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7-9 SS&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
7 och 8 SS finns besiämmelserom röstsedlar. 9 S upptar en grundläggande regel
om formen för slällningslagande vid folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
val enligt vallagen används lill valsedlar särskilda, standardiserade
blanketter som tillhandahålls av cenlrala valmyndigheten (6 kap. 1 S val­lagen).
I stor ulsiräckning har också de valsedlar som avges vid valen försetts med
partibeteckning, kandidatnamn saml valkrets- och valbeteckningar genom cenlrala
valmyndighetens försorg. Vallagen innebär emellertid inte all valsedlar som har
erhållil lexi i annan ordning underkänns. Ell skäl härtill är all vallagen
bygger på principen om fri nomineringsräii för väljarna. Del står dessa fritt
atl rösta på parti som inte är officiellt regislreral och, med viss begränsning
i syfte all förebygga missbruk, alt föra upp kandidater under en
partibeteckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lägel
är ell annal vid folkomrösining. Endasl den frågeställning som följer av RF
eller som, i fråga om rådgivande folkomröstning, har angivits i lag inför
folkomröslningen föreligger till besvarande. Utrymme saknas sålunda i båda
fallen för de röstande all föra fram alternativa förslag eller all förse svaret
på ställda frågor med reservationer e. d. Det är enligt min mening en naiurlig
sak att statsverket framställer och lillhandahåller tillräckligt antal
röstsedlar inför en folkomrösining och svarar för kostna­derna härför. Under
sådana omständigheter saknas behov av all medge väljarna alt använda sedlar som
de själva har försett med texl. Tvärtom är fördelar förenade med ett förbud
rnol användningen av andra röstsedlar än de officiella. För del första undgår
man de svårigheter som annars kan uppkomma alt avgöra om en av de rösiande skriven
texl i sådan grad avviker från föreskrifier om hur meningsyttringen skall anges
all röstsedeln måsle underkännas. För del andra är alt beakta all del bör vara
möjligl atl utforma de officiella rösledlarna så, all maskinella hjälpmedel kan
användas vid den slulliga sammanräkningen. Fördelarna med maskinell
sammanräkning får sin fulla effeki endast om man kan bonse från andra
röstsedlar än de officiella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
skäl som nu har anförts föreslår jag i 7 S försia stycket en föreskrift om atl
vid omröstningen får användas endasl röstsedlar som tillhandahålls av cenlrala
valmyndigheten. Föreskrifien kompletteras av en bestämmelse i 13 S första
siycket 1 om atl annan röstsedel är ogiltig. Enligt 8 S första siycket svarar
statsverket för kostnaderna för framställning av erforderligt antal röstsedlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fråga med beröringspunkter med den nyss behandlade är om skilda röstsedlar
alltid skall framslällas för varje förslag ål vilkel de röstande kan ge sin
anslutning eller om möjlighet skall finnas att begagna gemensam röstsedel för
flera ståndpunkter. Den senare typen skulle kunna bli aktuell särskilt när
alternativa frågor framställs vid omröstningen. För egen del anser jag
emellertid alt man i folkomrösiningslagen inle skall räkna med annat än att
skilda sedlar skall användas. Jag vill erinra om all tanken på en gemensam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;röstsedel,
på vilken väljaren har all markera sin mening, avvisades beiräf fande
pensionsomrösiningen 1957 (se prop. 1957:177 s. 18).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
rösiande vid folkomrösining är bundna antingen av del omröstnings-tema som
följer av RF eller som i del särskilda fallel har beslutals av riks­dagen.
Anlingen har de rösiande all svara ja eller nej lill ell förslag eller också
har de, som vid pensionsomrösiningen, au välja mellan tre eller flera positiva
förslag. I del senare fallel bör de givelvis inte kunna ullala sig för mer än
ell förslag. Emellertid bör möjlighel finnas för röstande atl mar­kera all han
ogillar frågeställningen eller all han inle anser sig kunna fatta ståndpunkt.
Vid sidan om röstsedlar som lar upp de akluella menings­yttringarna bör därför
finnas blanka röstsedlar. Dessa bör räknas särskilt för sig och är inle alt
jämställa med ogiltiga sedlar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som har sagts i del föregående har föranlett bestämmelser i 7 S andra slyckel och
i 9 S. I 7 S andra siycket föreskrivs därjämte alt röstsedlar för en och samma
omröslning skall vara lika lill storlek, färg och malerial (jfr 6 kap. 2 S
försia siycket vallagen). Bestämmelsen anlyder alt mer än ett spörsmål
samtidigt kan vara föremål för folkomrösining. I så fall bör olika färger på
röstsedlarna användas för de skilda omröstningarna. Av hän­visningen i 8 S
iredje slyckel framgår bl. a. au samma kuveriiyp som vid val, med avskurna
nedre hörn, begagnas vid folkomrösining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
redan har nämnts bör statsverket bekosla framslällningen av röst­sedlar i den
omfattning som kan anses behövlig. I vad mån röstsedlar skall lillhandahållas
partier eller särskilda för omröstningen bildade sammanslut­ningar får avgöras
i en särskild lag inför en viss folkomrösining (se under 18 S). De generella
reglerna bör såviu gäller distributionen av röstsedlar endasl innehålla en mot
6 kap. 9 S vallagen svarande beslämmelse om alt de röstande i varje lokal där
omröslning äger rum skall ha tillgång lill rösi­sedlar för varie akluell
meningsyttring och till blanka röstsedlar. Denna beslämmelse ålerfinns i
förslaget i 8 S andra slyckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Själva
omröstningen bör i allo följa den procedur som tillämpas vid val enligt
vallagen. I första hand bör alltså gälla atl röstning sker på den för
folkomröslningen bestämda dagen i omröslningslokalen vid personlig in­ställelse
av den röstande. Samma möjligheter som vid val bör emellertid stå till buds
dels all rösta på postanslalt. hos utlandsmyndighet eller på fartyg, dels atl rösta
genom bud. Vid omröstningen bör användas kuvert av samma lyp som vid val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anserdet lämpligt alt i första slyckel av paragrafen ge en grundläggande regel
om omröstningen, i sak överensstämmande med den som är upptagen i 8 kap. 1 S
första stycket vallagen. I andra siyckei har efter mönsier av 8 kap. 1 S andra
slyckel lagits in en särskild beslämmelse om röslavgivandel pä poslanstali, hos
utlandsmyndighet eller på fartyg för del fall all flera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omrösiningar
skulle äga rum samtidigt eller atl folkomrösining hålls i sam­band med
riksdagsval. I övrigt bör omrösiningsproceduren i del väsenlliga beskrivas
genom en hänvisning lill 8-12 kap. vallagen. Denna hänvisning ulgör ett tredje
siycke i paragrafen. 1 8 kap. vallagen finns allmänna be­stämmelser om
röstningen, i 9 kap. särskilda bestämmelser om röstning i vallokal, i 10 kap.
särskilda bestämmelser om röstning på postanslalt, hos utlandsmyndighet och på
fartyg, i 11 kap. särskilda bestämmelser om röst­ning med valsedelsförsändelse
och i 12 kap. bestämmelser om den vidare behandlingen av röster som har
avgivits på postanslalt, hos utlandsmyn­dighet eller på fartyg. Hänvisningen
lill 8 kap. vallagen avser också den i 15 S detta kapilel intagna bestämmelsen
om kommuns kosinadsansvar. I tredje slyckel bör, lill komplettering av 8 kap.
12 S första slyckel vallagen, föreskrivas all i lokal där omröstning äger rum
skall finnas att lillgå eU exemplar av vallagen, av den allmänna
folkomrösiningslagen och av den lag som innehåller bestämmelser för den
ifrågavarande omröstningen. I fråga om folkomrösining i grundlagsfråga bör
därjämle gälla att texten lill del förslag som avses med omröstningen skall
finnas i omröslningslokalen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och 12 SS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragraferna
upptar enligt förslaget bestämmelserom preliminär och slut­lig räkning av
rösierna vid folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vallagen räknas de vid val avgivna rösterna dels preliminärt av valförrätiama
och valnämnderna, dels slulligl av länsstyrelserna. Samman­räkningen vid
folkomröstning torde bli mindre krävande än vid val. Det kunde därför
ifrågasättas atl anförtro ål omröstningsförrällarna och valnämn­derna atl
verkslälla sluilig sammanräkning av rösierna. Emellerlid anser jag att man inle
bör avslå från den garanti för ell rikligl omröslningsresullat som ligger i en
sluilig sammanräkning hos länsstyrelserna. I sammanhangei kan erinras om all i
sammanräkningsförfarandel ingår prövning av giltig­heten av de avgivna rösierna
(se 13 S)- Jag föreslår därför all sammanräk­ningsförfarandet vid
folkomröstning får följa samma ordning som vid val. Rösierna bör alllså i
anslutning till folkomröstningen räknas preliminärt av omröstningsförrällarna i
omrösiningslokalerna och, såviti gäller del av poströsterna, av valnämnderna
samt därefter räknas slutligt av länsstyrel­serna. Bestämmelser med denna
innebörd har tagits upp i &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och 12 SS-Uppgiften atl sammanställa
resultaten från de skilda länen och tillkännage folkomröstningens utgång bör
åvila centrala valmyndigheten. Härom fö­reslås en föreskrift i 15S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanräkningsförfarandel
har del självklara huvudsyftet alt faslställa röstsiffrorna för de olika
meningsyttringarna för hela landet. Samtidigt är det emellerlid av väsentligt
iniresse all kunna avläsa opinionsfördelningen inom områden med olika social
slruktur och ätt kunna göra jämförelser med resullalen vid de allmänna valen
inom skilda delar av landet. Om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;röstningens
informationsvärde blir större, ju mindre områden som görs till
redovisningsenheter. Vid val enligt vallagen hänförs emellerlid en del av
poströsterna, nämligen de som enligt 13 kap. 9 S räknas preliminärt av val­nämnderna,
aldrig lill valdistrikt utan endasl lill valkrets. Skäl saknas enligt min
mening atl vid folkomrösining frångå denna ordning, som syftar till att irygga
rösthemligheten. Folkomrösining kan därför inle redovisas per
omrösiningsdisirikl ulöver vad som framgår av protokollen från den pre­liminära
rösträkningen i omrösiningslokalerna. Som minsla område för re­dovisningen vid
den definitiva rösträkningen får i stället anges område som motsvarar valkrets
vid val av kommunfullmäklige. Vad som har sagis nu har föranlett bestämmelser i
11 S tredje slyckel och i 12 S andra meningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
den preliminära rösiräkningen bör bestämmelserna i 13 kap. vallagen tillämpas.
Föreskrifierna i 6 S 4 i della kapilel om uppdelningen av valsedlar i olika
grupper har emellerlid ersälls av besiämmelsersom har lagiis upp i 11 § andra
slyckel i förslaget till folkomröstningslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i II S tredje stycket, som jag nyss berörde, motsvarar 13 kap. 9 S första
stycket Qärde meningen vallagen. 1 sammanhangei vill jag erinra om atl personer
som är upplagna i särskild röstlängd inle har röslräll vid val av
kommunfullmäklige och därför skulle kunna sägas inte vara au hänföra lill
område som bildar valkrets vid val av kommunfullmäklige. Av bestämmelser i
vallagen som blir tillämpliga också vid folkomröstning (bl. a. 10 kap. 11 S, 12
kap. I och 2 SS och 13 kap. 9 S) samt av förevarande stycke torde emellertid
följa atl rösler från utlandssvenskar skall redovisas för den kommunala
valkrets inom vilken den särskilda rösllängden enligt 4 kap. 20 S vallagen
skall vara lillgänglig. En uiirycklig beslämmelse i ämnel anser jag överfiödig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
yttre tillvägagångssättet vid länsslyrelsens slulliga sammanräkning bör stämma
överens med vad som skall iakttas vid val. Bestämmelser härom har i förslaget
förts in i  12 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
nämnde tidigare (se under 7-9 SS) all man vid den slutliga sam­manräkningen bör
kunna använda sig av ADB-leknik. Några regler härom i lagen anserjag emellerlid
inle behövliga. Bestämmelser om markeringar på röstsedlarna för maskinell
avläsning får meddelas särskilt, när frågan aktualiseras inför en viss
folkomröstning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket innehåller regler om röstsedels ogiliighei. Enligt försia meningen
skall en icke officiell röstsedel kasseras. Punkten har kommen­terats i del
föregående under 7-9 SS- Enligt andra meningen är också röstsedel som
avsiktligen har försetts med kännetecken ogiltig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
andra slyckel föreslås bestämmelser om verkan av all rösikuven in­nehåller mer
än en röstsedel. Beslämmelserna överenssiämmer i sak med reglerna i 14 kap. 4 S
andra siyckei vallagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagen 1978/79. 1 samt. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
upptar bestämmelser om ålgärder som länssiyrelsen har att vidla för all
slutföra sammanräkningsförräliningen. Beslämmelserna har av­fattats med
föreskrifterna i 14 kap. 8 S vallagen som förebild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nämndes under 11 och 12 §§ bör cenlrala valmyndigheien slälla samman resultaten
från de skilda länsstyrelserna och lillkännage foikomrösl-ningens uigång. Efter
mönsier av bestiimmelsen i 14 kap. 12 S iredje meningen vallagen bör vidare
gälla au de handlingar som rör folkomrösl­ningen skall bevaras under viss lid.
Denna lid kan lämpligen beslämmas lill ett år efier del all omröstningen har
avslutats. Föreskrifter i de nu nämnda frågorna har förls in i förevarande
paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rikligheten
av en folkomröstning bör kunna prövas efter klagan. F. n. gäller all samtliga
valbesvär skall föras hos riksdagens valprövningsnämnd. Del bör också vara
denna som prövar besvär över folkomrösining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
folkomröstning bör ses som en enhetlig förrättning för hela landet. I
konsekvens härmed bör den som vill besvära sig över ett fel angripa del
cenlrala beslut varigenom röstresullalel för hela rikel har kungjorts. Talan
bör alltså riklas mot centrala valmyndighetens sammanräkningsbeslut, även om
klaganden åberopar fel som t. ex. har förekommit vid omröstnings-förrättning
eller vid sammanräkning inför länsstyrelsen. Den grundläggande
besvärsbesiämmelsen ålerfinns i paragrafens försia siycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
11 S förvaltningslagen fär talan mot sådani beslul av myndighei som kan
överklagas genom besvär föras av den som beslutet angår, om del har gått honom
emot. Paragrafen är i och för sig lillämplig också på beslul varigenom cenlrala
valmyndigheten har faslsiälll uigången av folk­omröstning. Del är emellertid
all märka alt utgången av en folkomröstning saknar rällsverkan för någon viss
person. Det är därför tveksamt om 11 S förvaltningslagen ger någon egentlig
ledning när det gäller atl avgöra vem som är besvärsberättigad i sådana fall.
Jag anser del befogal atl genom en bestämmelse i folkomröstningslagen precisera
kretsen av besvärsberät-ligade. Med hänsyn lill vad jag nyss sade om folkomröstningen
som en enhetlig förrättning för hela Iandel föreslårjag alt besvärsrälten i
fråga om ett visst fel inte begränsas till personer som är knutna till det
samman­räkningsområde eller det län där del påstådda felet har begåits.
Talerätt bör försl och främst lillkomma alla som enligt gällande röstlängd var
röst­berättigade vid folkomröslningen. Därjämle bör personer som i rösllängden
har uteslutits från rösträtt ha besvärsräll, förutsatt all beslul i frågan av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;länsstyrelsen
i anmärkningsärende föreligger. Som jag har föreslagil i det föregående skall
nämligen sådani beslul enligt 4 kap. 6S och 18 S första siycket vallagen kunna
överklagas i samband med besvär över folkom­röstning. Någon molsvarande
beslämmelse behövs däremoi inie med an­ledning av föreskriften i 4 kap. 8 S
tredje slyckel vallagen om besvär över länsslyrelsens beslul om rällelse i
rösllängden. Dels får nämligen besvär föras endasl mot beslul varigenom ansökan
om rättelse har bifallits, dels kan rättelse göras endast till någons fördel. -
Besiämmelsen om besvärsräll bildar ell andra siycke i förevarande paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
formella reglerna för valbesvär bör lillämpas också i fråga om besvär över
folkomröstning. 1 första slyckel har därför lagits in en hänvisning till vissa
regler i vallagen, nämligen 15 kap. 4 S andra och iredje slyckena saml 5, 6 och
9SS-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De allmänna bestämmelserna
(4-13 S§) i förvallningslagen är tillämpliga på valprövningsnämndens
handläggning av såväl valbesvär som besvär över folkomrösining. Denna handläggning
kan emellerlid sägas gälla myndigheis­uiövning mol enskild endasl såviii gäller
valbesvär och lalan moi beslul över anmärkning mol röstlängd eller mol beslut
om rättelse av röstlängd. De särskilda beslämmelserna i förvaltningslagen för
ärenden som gäller sådan myndighetsutövning (14-20 §S) är därför inte direkl
tillämpliga i fråga om sådan handläggning av besvär över folkomrösining som
inle avser beslul om röstlängd. Jag förutsätter emellertid att nämnden - ulan
alt särskild föreskrift meddelas därom - kommer att iakita samma
förfaranderegler vid handlägg­ningen av besvär över folkomröstning som vid
handläggningen av valbe­svär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
i 15 kap. 7S vallagen iniagna maleriella beslämmelserna för
valbe-svärsprövningen bör i möjligasle mån tillämpas också på prövningen av
besvär över folkomrösining. Förevarande paragraf ansluler därför nära lill
beslämmelserna i nämnda lagrum i vallagen. På ell par punkler föreslårjag
emellertid avvikelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utgången
av en folkomröstning i en grundlagsfråga fastställs genom ell konstaterande all
del förslag som har varit föremål för omröstningen har godtagits eller
förkastats. Ett fel får således anses ha haft inverkan på ut­gången endast om
det har lett till ett annat beslul i grundlagsfrågan än vad som annars skulle
ha varit fallet. Uigången av en rådgivande folk­omröstning fastställs däremot
endasl genom angivande av röstetal för de olika meningsriktningarna. Uigången
har därför i della fall blivit påverkad även av ell fel som medför förskjulning
med endasl ell fåtal rösler i de föreliggande röstetalen. Det vore emellertid
orimligt om varje fel, som kan ha påverkat röstsiffrorna men som inle kan
rättas genom förnyad rösträk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.  1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning,
skulle leda lill ny omröslning. Endasl när del framslår som befogal bör ny
omröstning beslutas. Ny rådgivande omröslning skall naturligtvis komma till
stånd om den kan tänkas ge lill resultat all annan mening än enligt den
överklagade sammanräkning får majorilel i hela rikel. Men även i andra fall kan
ny omröslning vara moiiverad såviii gäller rådgivande folkomröstning. Storleken
av rösiövervikien för en mening i en rådgivande folkomrösining kan sålunda vara
av belydelse för sialsmakiernas framlida slällningslagande i del ämne som är
föremål för folkomrösining. Skillnaderna i röstsiffror kan ha särskilt intresse
om tre eller fiera allernaliva förslag har underställts folkomrösining.
Ovissheten om det korrekta röslutfallel inom eu snävare geografiskl område kan
också någon gång vara skäl all föranstalta om ny omröstning inom området i
fråga. Del låler sig, såvitt gäller rådgivande folkomrösining, knappasl göra
all i generella ordalag ange när ett fel kan länkas ha medfört så stor
röslförskjulning att ny omröstning har fog för sig. Frågan får avgöras av
valprövningsnämnden med beaktande av omröstningens syfte ocb den situation som
är för handen. Jag föreslår all del i förevarande paragraf föreskrivs all
förordnande om ny omröslning, såviti gäller rådgivande folkomrösining, får
meddelas endast om felet kan ha lett lill au resultatet av folkomröslningen har
blivit missvisande med hänsyn lill omröstningens ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förordnande
om ny omröslning bör i paragrafen anges gälla ett eller fiera områden som
bildar valkrets vid val av kommunfullmäklige. Som lidigare har nämnls bör sådan
valkrets vara minsla område för redovisning av röst-utfallet vid den slulliga
sammanräkningen av folkomrösining (se under 11 och  12 §S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den avslulande paragrafen föreslås en beslämmelse som erinrar om all i särskild
lag för viss rådgivande folkomröstning skall anges den fråga som skall ställas
till folket och tidpunkten för omröstningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av 8
kap. 4 S RF följer atl sådana komplelterande förfaranderegler -t. ex. om
röstsedlar, om lillhandahållandel av röstsedlar och om rösträk­ningen - som kan
behövas för en viss folkomrösining kan beslutas i form av lag. Sådana
föreskrifter lorde emellerlid endasi i sällsynla undantagsfall behöva beslutas
inför en folkomrösining i en grundlagsfråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill det nära samband som råder mellan vissa bestämmelser i förslaget
lill folkomröslningslag och de föreslagna ändringarna i RF:s regler om
grundlagssliflningsförfarandel förordas alt lagen iräder i kraft samiidigi med
dessa ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1978/79:195&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i den ordning som anges i 8
kap. 15 S regeringsformen aniaga förslaget lill lag om ändring i
regeringsformen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i den ordning som anges i 8
kap. 16 § regeringsformen antaga förslaget till lag om ändring i
riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels såviti avser
huvudbestämmelserna och ikraftträdandebeslämmel-sen, dels såviti avser
tilläggsbestämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;antaga förslaget lill lag om
lagrådet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;aniaga förslaget lill
folkomröslningslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
anslutersig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilagor&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Statens offenlliga utredningar       Bilaga l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Justitiedepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:31.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förstärkt skydd för fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betänkande av rättighetsskyddsutredningen Stockholm 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Omslag Jan
Boman Jernslröm OftseUryckeri AB&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ISBN 91-38-03938 ISSN 0375-2.0X Goiab, Siockholm 1978&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Statsrådet och chefen för justitiedepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
20 januari 1977 bemyndigade regeringen chefen för justitiedeparte­mentet all
lillkalla en kommiué med högst åtta ledamöter för atl uireda frågan om
förstärkt skydd i regeringsformen för de medborgerliga fri- och rällighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
slöd av della bemyndigande förordnade depariemenischefen den 21 januari 1977 f
d. ambassadören Gunnar Heckscher lill ordförande i kommit­tén. Vidare
förordnade departementschefen den 27 januari 1977 lill ledamöier i kommittén
ulredningssekreteraren Sven Andersson, riksdagsledamöterna Anders Björck,
Bertil Fiskesjö och Britta Hammarbacken, sekreteraren Kennelh Kvist,
informationssekreleraren Bo Könberg och riksdagsleda­moten Carl Lidbom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kommittén
har anlagil namnei rättighelsskyddsulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
31 januari 1977 förordnade depariemenischefen hovrällslagmannen Erik Holmberg
all som sakkunnig bilräda ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
experier i ulredningen förordnade depariemenischefen den 31 januari 1977 numera
rättschefen Claes Eklundh,den 4 maj 1977 hovrättsassessorn Göran Regner och den
28 december 1977 departementsråden Lars Beckman och Gunnar Björne, byråchefen
Brita Burström och professorn Jan Anders Hagstedt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sekreterare i kommittén förordnades den 1 februari 1977 hovrätts­fiskalen Claes
H. Örn och den 24 mars 1977 försäkringsdomaren Carl Herman Bergh. Den 13 juni
1977 förordnades hovrättsfiskalen Marie Hafström lill bilrädande sekrelerare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departemenischefen
barden 1 juli 1977 förordnai atl lagrådsulredningens betänkande (Ds Ju 1977:10)
&amp;quot;Lagrådets ställning och uppgifier&amp;quot; jämte därtill fogat
arbetsmaterial skall överlämnas lill rättighetsskyddsutredningen i enlighel med
vad som anges i direkliven för sisinämnda uiredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
10 november 1977 beslöl regeringen vissa lilläggsdirekliv lill rällig­hetsskyddsutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
beslut den 1 december 1977 av regeringen har till ulredningen överlämnals en
framsiällning från Svenska föreiagares riksförbund rörande grundlagsskyddad
näringsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
får härmed överlämna siu betänkande. Vid della är lagrådsulredningens
betänkande fogat som bilaga. I arbelet med rätlighetsskyddsutredningens
belänkande har ulredningens samtliga leda­möter saml Holmberg, Eklundh och
Regner deltagit. Holmberg har därjämte i betydande utsträckning medverkal i
sekretariatets arbete. Beckman har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;deltagit
i utredningens arbele med grundlagsskyddet vid expropriation och dylikt.
Björne, Burström och Hagstedt har deltagit i ulredningens arbele med
grundlagsskyddet mol retroaktiv lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservalion
har avgivits av Kvisl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen har härmed
slutfört sitt uppdrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Siockholm i april 1978
Gunnar Heckscher Sven Andersson Briiia Hammarbacken Cari Lid bom&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Anders
Björck Kennelh Kvisl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beriil
Fiskesjö Bo Kön berg&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;/Cari
Herman Bergh Claes H. Örn Marie Hafslröm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förkorlnlngar       ............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Il&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfallning       ........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskili
förfarande för räiligheisbegränsande lagsiiftning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundlagsstiftning      
.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagprövningen.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådsgranskningen       
....................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Expropriation      
..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbud mol
retroaktiv skattelag................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Gmndlagsskyddel
för svenskl medborgarskap.......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;FörfaUningsförslag........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringar i
regeringsformen..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringar i
riksdagsordningen      ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslag lill
lag om lagrådel       ................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens
direkliv................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Frågornas
tidigare behandling.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1809 års
regeringsform      ............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådets tillkomst       
................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den lingstenska
utredningen.......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förfaltningsulredningen.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådsgranskningen
fakultativ      ................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1974 års
regeringsform      ............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1976 års reform.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundläggande
synpunkter...................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett
särskilt lagsiiftnlngsjörfarandeförfri- och räiligheisbegränsande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag      ...................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1       Bakgrunden     ............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:89.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rällighelsbegränsningar
i mänga fall ofrån­komliga           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.1.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del tidigare
grundlagsarbetet        .... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6    InnehåU&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:192.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.3       
Rällighelsskyddsuiredningens direkliv i den­&lt;br&gt;
na del.......................................       55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2..................................................... Tidigare
anförda argument  för och  mol  en  särskild&lt;br&gt;
beslutsordning      ................................       56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid tillkomslen av 1974 års
regeringsform&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid 1976 års reform..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den  maleriella  metodens
möjligheler iir begränsade; också ell förfarandeskydd behövs       ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudproblemen      .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell underlag för au lösa
&amp;quot;bihangsproblemel&amp;quot;       ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En slutsats av
rällighelsskyddsuiredningens &amp;quot;frekvensundersökning&amp;quot;      ...............................................       64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om ell generelli
undantag för &amp;quot;rena&amp;quot; ftiheisslraff       65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om ell generellt
undanlag för husrann­sakan och dylikt     ...............................................       66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om ell generellt
undantag för vissa tystnadsplikter            67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.5.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfallning av 4.5        .........       67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.6    (Dvriga
huvudproblem        .....................        58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.6.1........................................ Del  
särskilda   beslulsförfarandet   bör   vara&lt;br&gt;
tillämpligt bara på yrkande      ......        68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:206.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A.......................................... Rättighelsskyddsulredningen
bygger på&lt;br&gt;
grundlagsskyddels nuvarande upplägg­&lt;br&gt;
ning     .................................        68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:206.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;B.......................................... En
metod all minska olägenheierna av&lt;br&gt;
gränsoklarheierna       .............        60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.6.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I princip ej bara skärpande
ingrepp       ...       70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:192.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.6.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om lag som innehåller
föreskrifier av olika slag                   70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7    (ivriga
huvudfrågor angående tillämpningsområdet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning       ............................        71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om den fackliga
konflikträtten       .    .       72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om utlänningar.................       
72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett spörsmål rörande
regeringsformens yttran-defrihelsbegrepp                                                      
73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidsbegränsad lag        ...............        74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Krig, krigsfara och andra
extraordinära situa­tioner              75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:193.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsbegränsning som 
följdändring  till gmndlagsändring eller till konvenlion       .    .       76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om mer än ell särskilt
lagsiiftningsförfarande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:194.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;efter
ordalagen är lillämpligl...........        77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7.9   Om
räuigheler som bryier sig mol varandra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:194.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.
m........................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt om ekonomiska
ingreppsformer&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4.7.11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt om sekreiesslag       ......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.8..................................................... (Dvriga
huvudfrågor i vad avser det särskilda lagslifl-&lt;br&gt;
ningsförfarandeis uiformning.................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehåll   1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sammanfaltning
av förslaget i denna del........ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vilka  
bestämmelser   i   en   räiligheisbegränsande   lag omfattas? Olika
typfall       ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den formella
lagkrafiens princip skall ej gälla beiräffande del särskilda lagsliftningsförfa­randel   
.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Bihangsbeslämmelser&amp;quot;,
&amp;quot;hänvisningsbe-siämmelser&amp;quot; och vissa andra
&amp;quot;kopplingssilua-lioner&amp;quot;       ...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rällighelsbegränsningen
inlär en mera ceniral plals i lagen         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagar som i
princip handlar bara om fri- och rällighetsbegränsning                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Särskilt om
brottsbalken      .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A.  Ytirandefriheisbroiien m. m............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B.................................................... Vad
slrafföestämmelserna om ylirandefri-&lt;br&gt;
hetsbrotten &amp;quot;drar med sig&amp;quot;........... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;C.  Beiräffande brottsbalken i övrigi     ...&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Processlag     
.................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Exekutiv
lag       ................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
bestämmelser är odelbara        ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.10.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eu praktiskt
förbehäll      ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.11................................................................. Närmare
om undantagen från del särskilda lagsliflnings-&lt;br&gt;
förfarandeis lillämpningsområde..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.11.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vissa
tystnadsplikter       ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.11.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Husrannsakan
och liknande inirång     ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.11.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Rena&amp;quot;
frihetsstraff............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.11.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förlängning av
lags giltighetstid. En särskild underslällningssiluation       ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.11.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Krig och
omedelbar krigsfara       ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.12................................................................. Riksdagsförfarandel 
i  lagstiftningsärenden  om  rällig­&lt;br&gt;
helsbegränsningar     ..................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagprövningen     
.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel      .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden     
.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådsgranskningen
före 1971       .............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granskningsområdet      
................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Granskningens inrikining.................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
sammansättning och arbelsformer&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1971 års reform.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1974 års
regeringsform       ........................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Senare förslag
samt konstitulionsuiskolieis granskning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ändringsförslag
efter 1974       .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:93.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konslitulionsutskoliels
granskningsbetän-kanden           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådsutredningens
förslag       ................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Antalet
lagrådsremisser efter 1971       .......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   Inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;U                                                                                                   SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:124.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.8      
Överväganden      ............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.8.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna utgångspunkter        ...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.8.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inriktningen av
lagrådsgranskningen    ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.8.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Området för
lagrådsgranskningen     ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6.8.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådels sammansättning och
arbelsformer&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7    Förfarandel
vid grundlagssiifining...................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden      .................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(överväganden       .............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tidsfrist vid
grundlagsändring      .. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkomröstning om vilande
grundlagsförslag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Förstärkningar
av särskilda fri- och rättigheter             &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försiärki skydd mol retroaktiv
lagsiiftning     ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försiärki skydd vid
expropriation och dylikl       ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsfrågans
hittillsvarande behandling&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande ersättningsregler i
vanlig lag      .   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.2.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Överväganden............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:124.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försiärki skydd för
medborgarskapel      ..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8.4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Försiärkning av de processuella
garaniierna vid frihels­berövande           &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9    Specialmotivering     
..................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.1   
Regeringsformen      ................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:125.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 7 §.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:125.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap 9 §..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:125.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 10 §       ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:125.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 12 S      ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1      Yttrandefriheten      
............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Massmedierätlen      
............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbalken
m. m................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Upphovsrätt
och dylikt      ..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reklam................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yrkesmässig
kreditupplysning m. m............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dalalagen............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vård-eller
behandlingslagsiiftning och dylikt     ...&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikt       
................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övrigi     
............................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Informationsfriheten     .......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mötesfriheten och
demonsiralionsfrihelen       ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fföreningsfriheten     ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fleligionsfriheten       ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel för förtrolig
meddelelse................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:126.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pförelsefriheten     ................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbalken
och viss anknytande lagsliflning     .   .   .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;br&gt;
Rällegångsbalken   och   viss   anknytande   lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;m.m.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnavårdslagen      
............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nykterhetsvårdslagen............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34                                                                                              Inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;U   9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
om beredande av sluten psykialrisk vård i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;saml
anknytande lagsiiilning..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgslagen      
................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Smiliskyddslagen     
............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
bestämmelser i övrigt        ............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
tjänsteplikter        ....................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel för den kroppsliga integriteten      
  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rälien till offenilig
förhandling vid domstol   ....&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagsförfarandel       ........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 18 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 20 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. IS..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 4 S................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 15 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 16 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 18 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 5 S      ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 14 S................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap. 7 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser      
......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.2 Riksdagsordningen      
.................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:22.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 kap
4 S..................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelse
2.7.1.............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelse
2.7.3.............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 9 S................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 16 S      ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
kap. 17 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 19 S      ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 8 S.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 10 S      ............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 1 S och
lilläggsbeslämmelse 5.1.3............ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. 2 S................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. 3 S och tilläggsbestämmelse 5.3.1.......... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. 8 S................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. 10 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. 12 S      ........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kraft trädandebesiäm melse       ................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.3 Förslaget
lill lag om lagrådel............................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I, 6 och 16 SS      ........................................................ 220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 S............................................................................ 221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11-17
SS     ............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser      
.......................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reservation     
................................................ &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1  Lagrådsulredningens betänkande        ....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Rällighelsskyddsuiredningens Jrekvensundersökning       .    .    .&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förkortningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;c&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Cenierpariiei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dir&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningsdirekliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ds
Ju      Jusliiiedepartemeniels uiredningsserie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fp&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Folkpartiet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=28 height=47&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=47 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;GLB
  KU&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;m&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen&lt;br&gt;
Riksdagens konsiiiulionsutskoti&lt;br&gt;
Moderaia samlingspariiei&lt;br&gt;
NJA        Nyll juridiskl arkiv 1 (samling av högsia domslolens domar)&lt;br&gt;
prop.        Regeringens (Kungl. Maj:ts) proposition&lt;br&gt;
RF&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsfomien&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RO&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rskr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
skrivelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
socialdemokratiska arbetareparti&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SFS&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svensk
förfaitningssumling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SkU       
Riksdugens skatleuiskott&lt;br&gt;
SOU       Statens offeniligu utredningar&lt;br&gt;
TF&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tryckfrihetsförordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vpk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Viinsterpartiei
kommunisterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
har haft i uppdrag all uireda frågan om försiärki skydd i regeringsformen förde
medborgerliga fri- och rällighelerna. Genom de ursprungliga direkliven fick
ulredningen tre huvuduppgifter, nämligen 1) att ularbela förslag lill särskilda
regler om förfarandel vid räiligheisbegränsande lagstiftning, 2) all ta
ställning till lagprövningens roll i rättighetsskyddel och ulformningen härav,
3) atl ta ställning lill hur man skall avgränsa områdel för en obligalorisk
laggranskning i lagrådet, hur lagrådel skall vara sammansatt och hur dess
granskning av räliighetsbegränsande lagar skall föras in som en särskild del av
rättighetsskyddel. Ulredningen skulle också vara oförhindrad all la upp andra
frågor om förstärkningar av räilighetsskyddel. Som exempel på sådana frågor
nämndes skyddet för egendomsrätten vid expropriation och annal sådani
förfogande, krav på en viss minsla lid mellan de två besluten vid
grundlagsändring, förbud mol rättigheisbegränsning på diskriminatorisk grund,
utvidgning av förbudet mot retroaktiv lagsliflning saml regler lill skydd för
näringsfriheten och den s. k. föräldrarälten. I tilläggsdirekliv har
utredningen senare fått en fjärde huvuduppgift, nämligen att överväga frågan om
införande av beslutande folkomröstning som ell led i
grundlagssiiftningsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
inledde sill arbele i februari 1977 och har arbetat under krav på skyndsamhel.
Den har begränsal sig till sina huvuduppgifter och några ftikultativa
uppgifter, nämligen skyddel för egendomsrätten vid expropria­tion m. m., krav
på viss minsla lid mellan de Ivå besluten vid grundlagsänd­ring och ulvidgning
av förbudet mol relroakliv lagsliflning. Ulredningen har också övervägt frågan
om förstärkning av grundlagsskyddet för medborgar­skapel. Förslaget innebär
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 Särskilt förfarande för rättighetsbegränsande
lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
lill lag som angår begränsning av sådan fri- eller rättighet som över huvud
taget kan begränsas skall på yrkande av lägst lio riksdagsledamöler vila hos
riksdagen i lolv månader från det atl del beredande utskottei avgav sill
belänkande i ärendet. Om förslaget vid omröstning i kammaren får slöd av fem
sjättedelar av de rösiande, är del dock antaget omedelbart. Eu förslag som har
vilat lolv månader skall därefier anmälas i kammaren av del beredande utskottet
med ett nyll betänkande. Därvid blir det möjligl all föreslå sådana jämkningar
av del vilande förslaget som ligger inom ärendets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14   Sammaiifattning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ram.
I denna omgång skall förslaget prövas enligt vanliga regler, dvs. det kan
aniagas med enkel majorilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
huruvida ell lagförslag angår rällighetsbegränsning prövas för riksdagens
vidkommande av konstilulionsulskoltel. Besvarar utskottei denna fråga jakande,
skall förslaget vila, om inle riksdagen omedelbarl förkastar del - någoi som
riksdagen kan göra med enkel majorilel - eller antager del med fem sjäitedels
majorilel. Besvarar konsiiiulionsuiskollel frågan neka nde, förfaller
uppskovsyrkandel och riksdagen prövar omedelbarl förslagei enligi allmänna
regler. Utskoitet får inle ge ett nekande svar utan all lagrådel har yitral sig
i frågan. Konstilutionsutskollel är inle bundel av vad lagrådel har sagl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
fri- och rälligheler som omfattas av del föreslagna uppskovsförfarandel är de
s. k. opinionsfriheierna, dvs. yttrande-, informaiions-, mötes-, demon­strations-
och föreningsfriheterna, och vidare skyddel moi påtvingade kroppsliga ingrepp,
mot kroppsvisilation och mol liknande inirång, skyddel för förtrolig
meddelelse, skyddel för den fysiska rörelsefrihelen samt principen atl
förhandling vid domstol skall vara offentlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
alt uppskovsreglerna inte skall bli ett hinder i den allmänna reform­verksamheten
görs undantag för sådana frihetsbegränsningar som erfaren­heismässigi ofta
förekommer som &amp;quot;bihang&amp;quot; i lagar som i försia hand rör andra ling. Vad
som åsyftas här är tystnadsplikter för offenlliga funktionärer, föreskrifter om
husrannsakan eller liknande inirång - t. ex. inspekiionsrätt för
tillsynsmyndighet - och föreskrifter om frihetsstraff dock inle husrann­sakan
eller frihetsstraff riktade mot någon utövning av en fri- eller rättighet.
Exempelvis faller en föreskrift om fängelsestraff för misshandel uianför det
särskilda förfarandet. En föreskrift om fängelsestraff för uppvigling omfattas
däremoi av della. Vidare görs undanlag för förlängning med högsl två år av
tidsbegränsad lag (t. ex. den särskilda lagen om telefonavlyssning vid
förundersökning angående grovt narkotikabrott m. m.).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppskovsreglerna
skall omfatta sådan särskild lag varigenom utlänning särbehandlas i
rältighelshänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Grundlagsstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
syfte att öka möjligheterna till offenilig deball kring väckta förslag till
ändring av grundlag föreslår rällighetsskyddsutredningen atl sådana förslag
skall väckas minsl lio månader före det riksdagsval, efter vilket det andra och
avgörande riksdagsbeslutet skall fattas. Med avseende på ordinarie riks­dagsval
innebär regeln alt förslag skall framläggas senast omkring mitten av november
året före valet. Konstituiionsuiskotlel skall dock kunna medge undanlag från
regeln om tidsfrist. Härför fordras ett beslul i utskottet fattal med fem
sjäiiedels majoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
föreslår vidare att förslag lill ändring av grundlag, som har anlagils som
vilande av riksdagen, skall underställas folkomröstning, om minsl en iredjedel
av riksdagens alla ledamöter begär det. Folkomröstningen skall i så fall äga
rum samtidigt med det riksdagsval, efter vilket det avgörande riksdagsbeslutet
skall fattas. Förslaget är förkastat, om de flesla av dem som deltager i
omröstningen röstar emot förslaget och de till antalet är fier än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:.34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattninv.    15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hälften
av dem som har avgivii godkända rösler vid riksdagsvalel. I annal fall skall
förslaget behandlas på vanligt säll av den nyvalda riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Lagprövningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
närvarande gäller all domsiol och annan rällslillämpande myndighei skall
underiåta atl lillämpa föreskrift, som lill siu innehåll avviker från grundlag
eller annan överordnad författning. Delsamma gäller, om före­skriften har
beslutats av ell organ som saknar kompelens atl besluta i frågan eller om
sladgad ordning i något annal hänseende har åsidosatts vid föreskriftens
tillkomst. Har föreskriften beslutats av riksdagen eller rege­ringen, skall den
sällas ål sidan endasl om felet är uppenbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nu beskrivna grundsatserna, som hillills har ansells gilliga till följd av
utvecklingen i rällspraxis, skall enligt förslaget lagfästas genom en
föreskrift i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Lagrådsgranskningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
ställning och uppgifter har utretts av en särskild uiredning,
lagrådsutredningen. Rättighetsskyddsutredningen har uiarbeiai sitt förslag i
denna del med lagrådsutredningens belänkande (bilaga 1) som underlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddsutredningen
föreslår all yllrande av lagrådel bör inhäm­ias, innan riksdagen beslutar lag
som lillhör någon av ett anial uppräknade lyper. Dessa är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;n
grundlag om tryckfriheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
lag om begränsning av rätlen alt la del av allmänna handlingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
annan lag som angår begränsning av någon av de grundläggande fri- och
rällighelerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
lag om kommunal beskattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
lag som avses i 8 kap. 2 S regeringsformen, dvs. lag om svenskl medborgarskap
och civillag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D
lag som avses i 8 kap. 3 S regeringsformen, dvs. offentligrällslig lag som
gäller åligganden för enskilda eller i övrigi avser ingrepp i enskildas
personliga eller ekonomiska förhållanden (strafflag, lag om slallig skall, lag
om nalurvård, lag om arbelarskydd, lag om marknadsföring, lag om tvångsålgärder
inom socialvården m. m.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;n
lag som avses i 11 kap. regeringsformen, dvs. lag om rällegången, lag om
offenlliga tjänstemäns räilsslällning, lag om överiämnande av myndig­heisuiövning
lill enskild organisaiion eller individ m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
återgivna grundlagsregeln om remiss lill lagrådel är tillämplig om riksdagen
finner lagen vara viktig för enskilda eller från allmän synpunkt. Vidare sägs
au i ett par undanlagsfall lagrådels yttrande inle behövs. Dessa fall är all
riksdagen finner all lagrådels hörande skulle sakna betydelse på grund av
frågans beskaffenhet eller att del skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så, all avsevärt men skulle uppkomma. Effekten av huvudregeln
försiärks genom att regeringen skall bli skyldig atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16   Sammanfattning&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redovisa
sina motiv, om den framlägger förslag till lag inom något av de uppräknade
områdena utan atl ha hört lagrådel. Sådan redovisning skall således lämnas, om
regeringen exempelvis anser all lagen inte är &amp;quot;vikiig&amp;quot; för enskilda
eller från allmän synpunkt eller all lagrådels hörande skulle sakna betydelse
på grund av frågans beskaffenhet. Ulredningen hänvisar också lill alt riksdagsulskoli
kan inhämta yllrande av lagrådel och au delta i regel skall göras redan när en
tredjedel av utskoltels ledamöier begär del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
föreslår en uttrycklig grundlagsregel om inrikiningen av lagrådels granskning.
Den föreslagna regeln innebär au lagrådel skall undersöka, hur lagförslag
förhåller sig lill grundlagarna och lill rättsordningen i övrigt samt hur
förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra och lill rättssäkerhetens
krav. Lagrådet skall vidare överväga, om förslaget är :iå utformat all lagen
kan antagas lillgodose angivna syften, och i övrigi söka belysa problem som kan
uppslå vid tillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
lagrådets sammansäuning och ijänslgöring ansluler sig rättig­helsskyddsulredningen
i allt väsentligt till vad lagrådsutredningen har föreslagit. Detla innebär alt
det normala antalet ledamöter på avdelning av lagrådel sänks från fyra lill
tre, all minst en av dessa skall vara justitieråd och minsl en regeringsråd,
alt lagrådel skall kunna arbeta på högsl fyra avdelningar samt att sammanlagt
högsl nio justitie- och regeringsråd skall kunna tagas i anspråk för
tjänstgöring i lagrådet. Jurisl som inte är jusliiie-eller regeringsråd, t. ex.
förutvarande justitie- eller regeringsråd, skall kunna anlilas vid behov, dvs.
främsi när en fjärde avdelning behövs eller när en avdelning undanlagsvis
behöver en fjärde ledamol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Expropriation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
föreslår atl grundlagsregeln om rätl lill ersätt­ning vid expropriation eller
annal sådani förfogande (ivångsinlösen enligt byggnadslagen, enligt någon
ransonerings- eller förfogandelag osv.) skall formuleras så all del blir fulll
klart alt den vilkens egendom lages i anspråk skall få ersättning för sin
förlust. De närmare grunderna skall liksom hittills bestämmas i lag. Utredningen
ullalar alt nu gällande lagregler inte avviker från den siandard som den
föreslagna grundlagsregeln kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Förbud mot retroaktiv skattelag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddsutredningen
föreslår ett principielll förbud mot retroaktiv skattelag såsom komplettering
av det redan gällande förbudel mol retroaktiv siraffiag. Den föreslagna regeln
innebär au skatt elleravgift inle skall få tas ut i vidare mån än som följer av
föreskrifi som gällde när den omständighet iniräffade som utlöste skall- eller
avgiftsskyldighelen (att intäkten blev lillgänglig för lyftning, att den
bokfördes eller skulle bokföras, att förmögen­hetstillgången var i den
skallskyldiges ägo, att arvlåtaren dog osv.). Det undantaget skall dock gälla
atl riksdagen skall kunna beslula all föreskriften skall gälla även om nämnda
omständighet inträffade medan förslag till föreskriften var under prövning i
riksdagen eller efter del att regeringen hade&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34                                                                Sammanfalriung   
17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lämnat
riksdagen eu skriftligi meddelande i saken. Della undanlag syftar lill att
förebygga sådana orättvisor sonri kan uppkomma som en följd av alt föreliggande
legala möjligheler lill skaltefiykl utnyttjas efter det all del har blivit känl
alt lagändring förbereds. Vidare skall undanlag gäll? i händelse av krig. krigsfara
eller svår ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Grundlagsskyddet för svenskt medborgarskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
närvarande gäller all ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatl i
rikel får berövas sitl medborgarskap i annal fall än då han är eller samtidigt
blir medborgare i annan siat. Denna skyddsregel försiärks enligt förslaget sä
att den omständighelen all någon är eller blir medborgare i annan slal inie
blir lillräcklig orsak all beröva honom hans svenska medborgarskap.
Principielll uppställs i grundlagsregeln del kravet all han med fri vilja söker
medborgarskap i den andra staten. Principen får dock vidkännas vissa undanlag.
Del skall kunna föreskrivas i lag att barn under 18 år följer sina föräldrar
eller någon av dem i fråga om medborgarskapet. Vidare skall del kunna föreskrivas
all den som sedan födelsen är medborgare även i en annan stal och sedan minsl
fem år är varaktigt bosatt där förlorar sill svenska medborgarskap vid vuxen
ålder (vid 18 års ålder eller senare). Den senasi återgivna undanlagsregeln
innehåller ell förbehåll om konvention med den andra siaten. Sådan
överenskommelse skall enligt vad ulredningen ullalar underställas riksdagen för
godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakom
rällighelsskyddsuiredningens förslag står utredningens ordförande Gunnar
Heckscher saml ledamölerna Sven Andersson (s), Anders Björck (m), Bertil
Fiskesjö (c), Britta Hammarbacken (c), Bo Könberg (fp) och Carl Lidbom (s).
Ledamoten Kennelh Kvisl (vpk) har reserverai sig för atl de grundläggande fri-
och rällighelerna skall skyddas på annal säll och för alt grundlagsskydd skall
beredas ål vissa räuigheler som nu inle skyddas av regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:51.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen 1978179. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
39.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=190&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=190 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 Ändringar i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om regeringsformen dels alt
  nuvarande 13 kap. 7-11 S§ skall belecknas 13 kap. 8-12 SS, dels all 2 kap.
  7,9,10,12,18 och 20 SS, 8 kap. 1,4,15,16 och 18 SS saml 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;kap. 5 S skall ha nedan angivna lydelse, dels alt i
  regeringsformen skall införas två nya paragrafer. 11 kap. 14 S och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13 kap. 7 S, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
  9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2 kap. 7S Ingen medborgare får landsförvisas eller
  hindras atl resa in i rikel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen
medborgare som är eller har varit bosatl i rikel får berövas sill medborgarskap
i annal fall än då han är eller samtidigt blir medborgare i annan slal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen
medborgare som är eller har varil bosall i rikel får berövas sitl medborgarskap
i annat fall än då han samtidigt, efter sill uliiyckliga sam­lycke eller genom
an inlräda i allmän Ijänsl. blir medborgare i annan slal. Utan hinder härav får
dock föreskrivas all barn under aderion är i fråga om sill medborgarskap skall
JÖlja föräld­rarna eller cn av dem. Vidare får föreskrivas att. I enlighet med
överens­kommelse med annan siai, den som sedan födelsen är medborgare även i
den andra staien och sedan minst Jem år är varaktigt bosall där förlorar sill
svenska medborgarskap vid aderion års ålder eller senare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9S Har annan myndighei än domsiol berövat någon medborgare
frihelen med anledning av brou eller misslanke om brott, skall denne kunna få
saken prövad av domstol utan oskäligl dröjsmål. Vad nu sagts gäller dock icke
när fråga är om att till rikel överfiytta verkställighet av frihetsberövande
påföljd som har ådömis i annan slal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20   F&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfaltningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag                                                                                 SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fiiicslagen Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har medborgare av annan anledning än som angives i försia
siycket blivii omhändertagen ivångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad
av domstol ulan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställes i sådani
fall prövning av nämnd, om nämndens sammansäuning är beslämd i lag och
ordföranden i nämnden skall vara eller ha varil ordinarie domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:257.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om icke den prövning som föreskrives i denna paiagraj har
uppdragits äi behörig myndighet, skall den iiijöras av allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 s Slraff eller annan brolispåföljd får icke åläggas för
gärning som icke var belagd med brolispåföljd, när den förövades. Ej heller får
svårare brolispå­följd åläggas för gärningen än den som var föreskriven då. Vad
nu sagls om brolispåföljd gäller även förverkande och annan särskild
rällsverkan av brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:258.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skall eller avgifl får ej uiiagas i vidare mån än som
föUer av föreskrift, som gällde när den omsländighel iniräffade som uilösie
skait- eller avgifisskyldigheien. Riksdagen får lik­väl, om den Jinner
.särskilda skäl påkaUa del. föreskriva alt skall eller avgifl får utlagas även
i annal fåll, dock endasl om sagda omsländighel inträffade, sedan ell av
regeringen eller riksdagsulskoli framlagl förslag därlill hade lämnals lill
riksdagen eller sedan regeringen hade lämnat riks­dagen meddelande i saken
genom skrivelse. Riksdagen får härulöver föreskriva undanlag från vad som är
besläml i försia meningen, om riks­dagen finner del påkallal av särskilda skål
i samband med krig. krigsfara eller svår ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:246.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De fri- och rälligheler som avses i 1 S 1-5 saml i 6 och 8
SS och i 11 S andra slyckel får, i den ulsiräckning som 13-16 SS medgiver,
begränsas genom lag eller genom annan förfalining efter bemyndigande i lag
enligi 8 kap. 7 S första stycket 7 eller 10 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begränsning som avses i försia slyckel får göras endasl
för all lillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokraliskl samhälle.
Begränsningen får aldrig gå ulöver vad som är nödvändigi med hänsyn lill det
ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt atl den
utgörett hol moi den fria åsikisbildningen såsom en av folkslyrelsens
grundvalar. Begränsning får ej&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag   
21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;göras
enbarl åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;på grund
av poliiisk, religiös, kullurell eller annan sådan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:97.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till lag angående begränsning av någon av de fri-
och rälligheler som angives i försia siycket skall, om det ej förkastas, på
yrkande av lägst lio riksdagsledamöter vila i minsl lolv månader från del all
del första utskottsyttrandet över förslaget an­mäldes I riksdagens kammare.
Utan hinder härav kan riksdagen aniaga förslaget, om minst fem sjättedelar av
de rösiande förenar sig därom. Frågan, huruvida lagförslag angår begränsning
som nu sagts, prövas för riksdagens vidkommande av konsiiiu­lionsuiskollel.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tredje siycket gäller icke, förslag lill förlängning med
högst två år av giltig­hetstiden för lidsbegrånsad lag. Del skall ej heller
lillämpas enbarl därför all den föreslagna lagen angår&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;JÖrbud
an röja sådani, som någon har erfaril i allmän ijänsl eller under uiövande av
ijänsieplikl och som får hållas hemligl med slöd av iryekfri­helsförordningen ,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:97.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;husrannsakan
eller liknande in­irång eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:97.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;friheissiraff
såsom påföljd for viss gärning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare skall vara lill­försäkrad ersättning
enligt gmnder som beslämmes i \ag,for dei fåll alt hans egendom lages i anspråk
genom expropriation eUer annal sådani, förfo­ga nde.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;18 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varie medborgare vilkens egen­dom tages i anspråk genom
expropria­tion eller annal sådani förfogande skall vara lillförsäkrad
ersättning /ö&amp;gt; föriuslen enligt grunder som besläm­mes i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=21 height=13&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=13 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;20 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ullänning här i rikel är likställd med svensk medborgare i
fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. skydd
mol ivång all deltaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration
eller annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ullänning här i rikel är likställd med svensk medborgare i
fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. skydd
mol tvång all dellaga i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration
eller annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;22   
Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=412&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=412 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;meningsyllring eller all lillhöra tros­samfund eller
  annan sammanslut­ning (2 S andra meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol dödsstraff,
  kropps-straff och loriyr saml mol medicinsk påverkan i syfte all framlvinga
  eller hindra yttranden (4 och 5 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rält lill domslolsprövning av
  frihelsberövande med anledning av brou eller misstanke om brotl (9 S första
  stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol relroakliv brolispå­följd
  och annan retroaktiv rälls­verkan av broll samt moi relroakliv skall eller
  avgift (10 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol inrällande av dom­stol
  i vissa fall (11 S försia siycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol missgynnande på grund
  av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (15 och 16 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räu lill fackliga slridsålgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;(17 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8.    räll
  lill ersättning vid expro­&lt;br&gt;
  priation eller annal sådani förfo­&lt;br&gt;
  gande (18 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:158.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;meningsyllring eller all lillhöra tros­samfund eller annan
sammanslut­ning (2 S andra meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
dödsstraff, kropps­straff och tortyr saml mol medicinsk påverkan i syfte alt
framtvinga eller hindra yllranden (4 och 5 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:158.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätl lill
domstolsprövning av frihelsberövande med anledning av broll eller misslanke om
broll (9 S första Slyckel),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
relroakliv brottspå­följd och annan relroakliv rätts­verkan av brotl (10 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol
inrättande av dom­stol i vissa fall (11 S försia siycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
missgynnande på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av
kön (15 och 16 SS),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;räu lill
fackliga slridsålgärder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(17 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:157.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.    rätt till ersättning vid expro­&lt;br&gt;
priation eller annat sådani förfo­&lt;br&gt;
gande (18 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om annal icke följer av särskilda föreskrifter i lag, är
ullänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yttrandefrihet,
informationsfrihet, mötesfrihet, demonstraiionsfrihet, föreningsfrihet och
religionsfrihet (1 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol tvång
atl giva lill känna åskådning (2 S försia meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddmot
kroppsligt ingrepp även i annal fall än som avses i 4 och 5 SS, mot
kroppsvisitalion, husrannsakan och liknande intrång saml mot inirång i
förtrolig meddelelse (6 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
frihetsberövande (8 S försia meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätl lill
domstolsprövning av frihelsberövande av annan anledning än broll eller
misslanke om broll (9 S andra slyckel),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offenllighel
vid domslolsförhandling &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S
andra siycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
ingrepp på grund av åskådning (12 S andra stycket tredje meningen),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;författares,
konstnärers och fotografers rätl lill sina verk (19 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På sådana särskilda föreskrifier som avses i andra sivckei
lillämpas 12  iredje siycket saml fjärde sivckei Jörsta meningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag   
22&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förcslaven
Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=33 height=31&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=31 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8 kup.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
beslämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rälligheler följer all
föreskrifier av vissl innehåll ej får meddelas eller får meddelas endasl genom
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av
beslämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och rälligheler följer atl
föreskrifter av vissl innehåll ej får meddelas eller får meddelas endast genom
lag samt atl Jörslag till lag i vis.sa jall skall behandlas i särskild ordning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om rådgivande folk­omröstning i hela riket
meddelas genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om rådgivande folk­omröstning i hela rikel
och om Jöilä­randet vid jolkomrösining igiundlags-Jråga meddelas genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundlag stiftas genom två lika­lydande beslut. Det andra
beslutet för ej fallas, förrän del efter det försia beslutet har hållits val
lill riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Riksdagen
fär icke såsom vilande aniaga ett förslag om stiftande av grundlag, som är
ofören­ligt med annat vilande grundlagsför­slag, utan all samiidigi förkasia
del försl antagna förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundlag stiftas genom två lika­lydande beslut. Del andra
besluiel fårej fallas, förrän det efter del försia beslutet har hållits val
till riksdagen i hela rikel och den nyvalda riksdagen har samlats. Från det att
ärendet försia gången anmäldes i riksdagens kammare måste minst tio månader
Jörftyla före valel, såvida Icke konsii­tutionsutskottet genom beslul, som
fattas senasi vid ärendets beredning och varom minst fem sjättedelar av ledamöterna
forenar sig, medgiver undantag härifrån.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen får icke såsom vilande antaga ell förslag om
stiftande av grundlag, som är oförenligt med annal vilande grundlagsförslag,
ulan all samiidigi förkasia del först aniagna förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkomröstning om vilande grund­lagsförslag skall
anordnas, om yrkan­de därom framställes av minst en liondel av riksdagens
ledamöier och minst en iredjedel av ledamölerna rösiar för bifall till
yrkandet. Sådant yrkande skall framställas inom femton dagar frän del all riksdagen
anlog griindlagsföislagei som vilande. Yr-kandei skall ej beredas i uiskoll.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;24  
Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:.M&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Folkomröslningen skall hållas sam­tidigt med det val till
riksdagen om åsyftas i jörsta slyckel. Vid omiösi-iiingen jår dc som liar
röslräll vid valel tillkännagiva om de instämmer i det vilande
gnuidlagsjörslagei eller cj. Förslaget är Jörkasiai. om dc jlesia av dem som
ddiager i omiösiningen rösiar mot jörslaget och de lill anialei är jler än hälfien
av dem som har avgivit godkända röster vid riksdagsva­let. I annal jall
upptager riksdagen jörslagcl till sluilig priivning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagsordningen sliftas på sam­ma sått som grundlag. Den
kan också stiftas genom endast ett beslul, om minsl tre fjärdedelar av de
röstande och mer än hälfien av riksdagens ledamöier förenar sig om beslutet.
Tilläggsbestämmelse i riksdagsord­ningen beslutas dock i samma ordning som lag
i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1,fråga om stiftande av riksdagsord­ningen tillämpas
bestämmelserna 15 § första stycket första och andra meningarna och andra
slyckel. Riks­dagsordningen kan ocksä stiftas genom endast ell beslul, om minsl
tre fjärdedelar av de rösiande och mer än hälften av riksdagens leda­möter
förenar sig om beslutet. Tilläggsbestämmelse i riksdagsord­ningen beslutas dock
i samma ordning som lag i allmänhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För atl avge yllrande till regeringen över lagförslag
skall finnas ett lagråd, vari ingår domare i högsia domstolen och
regeringsrätten. .4ven riksdagsul­skoli,får inhämla yttrande från lagrå­del
enligi vad som närmare angives i riksdagsordningen. Närmare bestäm­melser om
lagrådet meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För att avge yllrande över lagför­slag skall finnas ett
lagråd, vari ingår domare i högsia domstolen och rege­ringsrätten. Yllrande från
lagrådet kan Inhämias av regeringen eller, enligi vad som närmare angives i
riks­dagsordningen, av riksdagsulskoli.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yllrande av lagrådel bör inhämias Innan riksdagen beslutar
grundlag om tryckfiiheien, lag om begränsning av rälien an laga del av allmänna
hand­lingar, annan lag som angår begräns­ning av någon av de grundläggande
fii-och rällighelerna. lag om kommunal beskattning eller lag som avses i 2
eller 3 i eller i 11 kap.. om riksdagen finner lagen vara vikligför enskilda
eller från&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag   
25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;allmän svnpunki. Lagrädeis vinande behöver dock Icke
inhämtas, om riks­dagen Jinner all dess hörande skulle sakna betydelse på grund
av jrågans bcskaflenhel dier Jord röja lagsujl-ningsjrågaiis bdnnidling så. atl
avse­värt men skulle uppkomma. Fram­lägger regeringen Jör riksdagen Jörslag
lill lag av något sådani slag som aii.dves i delta siycke man all
dcssjör-iiiiuui höra lagrådel. .skall regeringen samiidigi redovisa skälen
härtill.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådel skall undersöka hur jör­slag till lag. som
överiämnas lill lagrådet jör granskning, jöriiäller sig IiU grundlagarna och
lill räiisord­ningen i övrigi saml hur Jörslagels jöreskrifter jöihäller sig
lill varandra och lill rätissäkciheiens krav. Lagrå­del skall vidare överväga,
om jörslaget är så uijormai an lagen kan antagas tiUgodose angivna sylten, samt
i övrigi söka belysa problem som kan uppslå vid lillänipnmgen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:156.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Närmare
bestämmelser om lagrå­dels sammansättning och ijänslgöring meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=37 height=31&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=31 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
  0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslulanderält
som enligt denna regeringsform lillkommer riksda­gen, regeringen eller annal i
rege­ringsformen angivel organ kan i begränsad omfallning överiålas lill
mellanfolklig organisation för fred­ligt samarbele, lill vilken rikel är eller
skall bliva anslutet, eller till mellan­folklig domstol. Därvid får ej över­låtas
beslulanderält som avser fråga om stiftande, ändring eller upphä­vande av
grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rättigheter som
avses i 2 kap. Om överiåtelse beslutar riksdagen i den ordning som är
Jöreskriven Jör stil­lande av grundlag eller, om beslut i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beslutanderätt
som enligt denna regeringsform tillkommer riksda­gen, regeringen eller annat i
rege­ringsformen angivet organ kan i begränsad omfattning överiålas lill
mellanfolklig organisation för fred­ligt samarbele, lill vilken rikel äreller
skall bliva anslutet, eller lill mellan­folklig domstol. Därvid får ej över­låtas
besluianderäii som avser fråga om stiftande, ändring eller upphä­vande av
grundlag eller fråga om begränsning av någon av de fri- och rälligheler som
avses i 2 kap. Angå­ende beslul i fråga om överlåtelse gäller vad som är
Jöreskrivet om slif-lande av grundlag. Kan beslul i sådan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;26  
Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Niivarande
Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sådan ordning ej kan avvaklas. genom ell beslul, varom
minsl fem själle-delar av de röstande och minsl tre Ijärdedelar av ledamöterna
förenar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rättskipnings-
eller förvalinings-uppgifi som ej enligt denna rege­ringsform tillkommer
riksdagen, re­geringen eller annal i regerings­formen angivet organ kan
överlåtas lill annan stat, lill mellanfolklig orga­nisation eller till utländsk
eller inter­nationell inrällning eller samfällig­het, om riksdagen förordnar om
del genom ett beslul, varom minst tre fjärdedelar av de rösiande förenar sig,
eller genom beslul i den ordning som gäller för stiftande av grund­lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;onliiiiig ej avvaklas. beslutar riks­dagen därom genom ell
beslul, varom minsl fem sjättedelar av de rösiande och minsl tre Ijärdedelar av
ledamölerna förenar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättskipnings- eller förvaltnings­uppgift som ej enligt
denna rege­ringsform lillkommer riksdagen, re­geringen eller annal i regerings­formen
angivel organ kan överiålas till annan stat, till mellanfolklig orga­nisation
eller lill utländsk eller inler­nationell inrättning eller samfällig­hel, om
riksdagen förordnar om del genom ell beslul, varom minsl tre fjärdedelar av de
rösiande förenar sig. Beslul Ifråga om sådan överlåtelse kan också fallas i den
ordning som gäller för stiftande av grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:241.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 kap. 14 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:261.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finner domstol eller annat offentligt organ, all en
föreskrifi står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad
förfalining, eller all slad­gad ordning i någoi väseniligi hänse­ende har
åsidosälis vid dess lillkomsi, får föreskriften icke lillämpas. Har riksdagen
eller regeringen beslulal föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas
endasl om felet är uppen­ban.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:241.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 kap. 7S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:261.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ar riket i krig eller omedelbar krigs­fara, skall 2 kap.
12 § tredje slyckel icke Ullämpas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I. Ändringarna i regeringsformen iräder i kraft vid
ingången av året efter det år under vilkel riksdagen antager dem slulligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:108.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2. Äldre föreskrift om skall eller avgifl skall tillämpas
ulan hinder av 2 kap. 10 S andra stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag    11&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Åndringar i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rik.sdagsordningcn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;(/('/.salt I kap.4S,2kap.9S,3kap. 16, l7och 19 SS,4kap.
8och IOSSsami5 kap. I, 2, 3, 8, 10 och 12 SS skall ha nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels all tilläggsbestämmelserna 2.7.1 och 2.7.3 skall ha
nedan angivna lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dels all i riksdagsordningen skall införas ivå nya
lilläggsbesiämmelser, 5.1.3 och 5.3.1, av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
  lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
  Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=32 height=34&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 kap. 4S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=159&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=159 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Laglima
  riksmöie som har inletts under augusli, seplember eller okto­ber skall
  avslutas senast den 31 maj följande år. Riksdagen kan om synnerliga skäl
  föreligger förlänga riksmölel, dock längsi lill och med den 15 juni. Annal
  riksmöie pågår så länge riksdagen finner det nödvän­digt. Riksmöie avslutas
  senasi när näsia laglima riksmöie skall börja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Laglima
riksmöie som har inletts under augusli, seplember eller okto­ber skall avslutas
senasi den 31 maj följande   år.   Riksdagen   kan   om synnerliga skäl  
föreligger förlänga riksmölel, dock längsi lill och med den 15 juni. Annal
riksmöie pågår så länge riksdagen finner det nödvän­digi. Har yrkande väckis
ont folkom­röstning i grundlagsfråga, skall, utan hinder av vad nu sagis,
riksmöie pågå lill dess yrkandei har prövais. Riks­möte   avslutas   senasi  
när   näsla laglima riksmöie skall börja. Hur regeringen förordnai om extra
val, kan den under ålersloden av valperioden beslula atl avbryla riksmöie.
Riksmölel skall avslulas omedel­bart efter del att beslutet har tillkännagivits
vid sammaniräde med kamma­ren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap.&lt;br&gt;
Tilläggsbestämmelse 2.7.1&lt;br&gt;
Förslag lill ny statsminister eller&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Yrkande    om   folkomrösining    i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=63&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=63 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föres
  upp som försia punkl på före-dragningslistan. I övrigi lages ären­dena upp i
  följande ordning, om icke lalmannen bestämmer annal:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yrkande
om  misstroendeförklaring     griiiidlagsjiåga. förslag till ny stats-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=110&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=110 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;val,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;propositioner samt skrivelser
  från regeringen med redogörelse för viss verksamhei,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslag och redogörelser från
  andra riksdagsorgan än utskott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span
  style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;minister eller yrkande om misstro­endeförklaring föres upp
som försia punkl på föredragningslistan. Före­kommer mer än eu sådani ärende,
lages dc upp i den ordning vari de mi har angivils. I övrigi lages ärendena upp
i följunde ordning, om icke lalmannen besiämmer annal:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:161.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;val,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;propositioner
saml skrivelser från regeringen med redogörelse för viss verksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förslag och
redogörelser från andra riksdagsorgan än ulskou,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:161.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;motioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;28   
Fuifatiningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag                                                                                    SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse                         F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:113.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5. ulskousbei&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkanden
idenord-     5. ul.skoiisbet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkunden i
den ord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ning ulskotien angives i lill&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggsbe- ning utskotten angives i lill&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggsbe-&lt;br&gt;
stummelsc 4.2.1.                           st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mmelse 4.2.1.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:113.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggsbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse 2.7.3&lt;br&gt;
Om anteckning p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;redragnings-   Om anieckning p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;redragnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lisiun f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda fall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrives
i lislan f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rskildu fall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrives i&lt;br&gt;
lill&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gg.sbesl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna 2.10.1,      lill&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggsbesl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
2.10.1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2.14.1,3.6.1.6.1.1,6.1.2
och 6.2.2.        2.14.1, 3.6.1, 5.1.3. 6.1.1, 6.1.2 och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:257.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2.2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9S Talmannen sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
proposiiion lill beslul. Finner han yrkande slrida mol grundlag eller mol
riksdagsordningen, skall han, med angivande av skul. v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra proposiiion. Beg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r kammaren &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; proposiiion, skall lalmannen h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nvisa
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gun till konstiiutionsutskollet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande. Proposiiion
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ej v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gras p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
vad ulskollei har f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rklaral icke slrida mol grundlag
eller mol denna riksdagsordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:257.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad som s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gs i J('&amp;gt;i'sta sivckcl om pr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vning av propositions gniiidlagseii-liglwi g&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller ej Jr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga huruvida lagj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r­slag ang&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r begr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning av n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon av dc fii- och r&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lligheler som angives i 2 kap. 12 
f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta stycket legerliigsj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nncii.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:240.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:244.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16           S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstilulionsuiskoiiel skall lill kammaren f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r slulligl beslul anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;la vilande beslul i &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende ang&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende grundlag eller riksdagsordningen. Skall efter
vud som s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gs i regeringsformen i annal fall
lill&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpas den ordning som g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
grundlags&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring, skall vilande beslul i &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendei anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;las
av det utskott till vars handl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:258.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstilutionsutskollel skall vidare lill kammaren anm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;la beslul om undanlag Jr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n den lidsjrisi som j&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;re-skrives i (V kap. 15 
regeringsjor-men.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:244.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17           S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:115.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yrkande om  misstroendef&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkla-     Yrkande    om    jolkomi&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sniing    i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ring skall framsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas
vid samman- g/7/&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;«&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf/fli,'5//(7,?&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;c//('/'om misstroende-&lt;br&gt;
trade med kammaren. Yrkandei f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rklaring
skall framst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas vid sam­&lt;br&gt;
skall avl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnas skriftligen lill proto- manir&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;de med kammaren. Yrkandei&lt;br&gt;
kollet s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; snarl del har framsl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llls.    skall avl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mnas skriftligen lill proto-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:260.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kollet s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; snart del
har framsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förfaltningsförslag   29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 S&lt;br&gt;
Proposiiion och molion får äter-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Proposiiion
och molion får åler-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kallas till dess ulskou har avgivii     kallas lill dess
uiskoit har avgivit&lt;br&gt;
belänkande i ärendei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;belänkande i ärendei. Förslag som&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vilar enligt 2 kap. 12  iredje siycket regeringsformen får
älerkallas lill dess uiskonei har avgivii nyll bciäiikaiulc enligt 4 kap. 8
fjjärde siyckci denna riksdagsordning. Ålerkallas proposiiion, förfaller molion
som har väckis med anledning uv propositionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har proposiiion blivii återkallad, får molion väckas med
anledning därav inom sju dagar från del all åierkallelsen anmäldes i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 kap. 8S Uiskoll skall avgiva betänkande i ärende som har
hänvisats lill utskottet och som ej har återkallats. Ulskou kan dock överflylia
ärende lill annat ulskou, om della samtycker därlill, eller överenskomma med eu
eller flera utskoll all de skall bereda ärendei gemensami genom deputerade i
samman­satl utskoll. Sådani utskott avgiver belänkande till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belänkande i ärende vars behandling har uppskjutits från
en valperiod för riksdagen lill näsla skall avgivas av utskott som har
tillsatts av den nyvalda riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uiskoll skall lill anmälan lill kammaren av vilande beslul
som sägs i 3 kap. 16 S foga yttrande i ärendei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har lagförslag vilat enligt 2 kap. 12 § Iredje stycket
regeringsformen, skaU utskottet avgiva iiyii belänkande i ärendei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 S Slallig myndighet skall lämna upplysningaroch avgiva
yllrande,då utskott begär det. Sådan skyldighet åligger dock ej regeringen. Myndighei
som ej lyder under riksdagen kan hänskjula begäran från utskott lill
regeringens avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begär minst en iredjedel av ledamöterna i ett utskoll vid
behandlingen av ell ärende au upplysningar eller yllrande skall inhämias från
myndighet som avses i försia slyckel, skall utskottet föranstalta om deua,
såvida del icke finner alt därmed förenat dröjsmål med ärendets behandling
skulle leda lill avsevärt men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konstituiionsutskoiietfår icke avgi­va förklaring, all
lagjörslag icke angår begränsning av fri- eller räiiighel som angives i 2 kap.
12 § försia stycket regeringsformen, utan atl lagrådel har yttrat sig i saken.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;30    F&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag                                                                                    SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lytlelsc                         F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 kup. IS Uiskolts beiiinkande skall f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;re &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendels avg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;runde bordl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggas
vid iv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sammanir&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;den  med  kammaren, om  ej   riksdugen  p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;  uiskoileis  f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
beslulur ull &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendet skall avg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras efter endasl en bordl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:258.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yrkande enligi 2 kap. 12  iredje slyckci regeringsformen
ail laglorslag skall vila J&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r framst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas n&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uiskoileis bet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkande &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget har anm&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lis i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:203.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggsbest&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse 5.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:258.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Yrkande som avses i 1 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; andra slyckel framst&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lles skrifiligen och upp­tages om m&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligt p&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; kammarens f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;re-dragniiigslisla.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:246.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:114.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rende om misstroendef&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rklaring   &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende
om Jolkomr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sining igiund-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skall liggu p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
kammarens bord lill del lagsjr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga ellerom
misslroendef&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkla-&lt;br&gt;
andra sammanlr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del efter del d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; ring skall ligga p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; kammarens bord&lt;br&gt;
yrkandei framst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lldes och avg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras lill del andra sammanlr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del efterdet&lt;br&gt;
senusi vid del d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rp&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande sum- d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; yrkandei framsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lldes
och avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;-&lt;br&gt;
manir&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del.                                    ras 
senasi  vid  det  d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rp&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;   f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:259.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sammantr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lunda har f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskriviis &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ger
molsvarande lill&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpning p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag av
lalmannen lill ny slatsminisler. D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvid
skall iakllagas den i 6 kap. 2 S andra slyckel regeringsformen f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrivna fristen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3S &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende i vilket &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggning &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ger rum f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ej upptagas lill avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n kammaren p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; talmannens f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
har funnil &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ggningen avslulad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende
avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;res med acklamation eller, om
ledamot yrkar del, genom omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;stning.
Fordras f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r beslul ansluining fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt
flerlal, skall &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendet alllid avg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras genom omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;slning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:115.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;randet av &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende skall, om      Avg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;randet av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende
skall, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del beh&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;vs, delas upp p&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
skilda det beh&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs, delas upp p&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; skilda&lt;br&gt;
beslul.                                          beslul. F&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;religger yrkande som avses i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:260.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
andra stycket att lagj&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
skall vila och dessulom yrkande alt f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rslaget skall f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkastas,
skall riksdagen pr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;va sisin&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnda yrkande innan f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget st&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lles under omr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;stning om omedel­barl antagande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag  
31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:57.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tilläggsbesiäminelse 5.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger yrkande an lagförslag skall vila enligi 2 kap.
12  tredje stycket regeringsformen och uppnås vid omriisiniiig angående,
förslaget icke den där angivna anslutningen, skall förslagei hänvisas lill
konsiilulionsui­skotlet för prövning enligt sisla me­ningen i nämnda siycke.
Efier pröv­ning hos utskottei skall ärendet på nyll anmälas I kammaren för
handläggning enligt 1 i första Slyckel. Har konsiiiu­lionsuiskollel förklaral
all Jörslaget angår begränsning som avses i nämnda beslämmelse i
regeringsformen, skall förslagei. om del ej heller då blir avgjorl.
ålerjörvisas ull dci inskoti som har berett ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fordras
för beslul anslutning från särskili flertal och föreligger mer än ell förslag
lill sådant beslut, utväljer riksdagen först, med lillämpning av vad som gäller
i allmänhet, ett av förslagen. Därefter avgöres om detla förslag skall antagas
eller förkastas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreligger samiidigi två eller flera yrkanden om
misstroendeförklaring mol samma statsråd, skall endast en omröslning äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fordras
för beslul anslutning från särskilt flerlal och föreligger mer än ett förslag
till sådant beslut, utväljer riksdagen först, med lillämpning av vad som gäller
i allmänhet, ell av förslagen. Därefter avgöres om detla förslag skall aniagas
eller förkastas. Vad som sägs i Jörsta meningen skall lillämpas även når jråga
är om jlera lagförslag som är olörenliga inbördes och yi-kande har väckts an
något av dem skall vila enligt 2 kap. 12 i tredje Slyckci regcriiigsjörmen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreligger
samiidigi två eller flera yrkanden om Jolkomrösining beiräj-jande samma vilande
grundlagsförslag eller om misstroendeförklaring mot samma statsråd, skall
endasl en omröslning äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom särskilt beslut kan riksdagen till närmast följande
laglima riksmöie uppskjuta behandlingen av ärende. Ärende som gäller
statsbudgeten för närmasi följande budgelår får dock uppskjutas endast om del
kan ske ulan olägenhel för budgelregleringen. Beslul om uppskov kan upprepas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avslulas riksmöie i förtid med anledning av exlra val,
skall ärende som riksdagen icke har hunnil avgöra anses ulan särskilt beslul
uppskjulel till det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12  
Förfall ningsföislag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lyddse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;försia
laglima riksmötet efter vulel. Ärende som ej har återkallats skall avgöras före
utgången av kalender­årel efterdet då ärendei väckles eUer, om hinder häremot
möter lill följd av förordnande om extra val, snarast möjligl efter det au den
nyvalda riksdagen har sammanträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagförslag, som har vilat i tolv månader enligt 2 kap. 12
s iredje stycket regeringsformen, skaU prövas före utgången av kalenderåret
därpå. Annal ärende skall avgöras före uigången av kalenderårel efter del då
ärendei väcktes. Kan ärende som avses iförsia ellerandra meningen till följd av
förordnande om exlra val icke avgöras på lid som år föreskriven där, skall det
avgöras snarasi möjligl efter del all den nyvalda riksdagen har sammanträtt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slulligl beslui i ärende angående grundlag /afios vid
försia riksmölel i den valperiod som följer på riksdags­valel närmasi eller dei
vilande besluiel i ärendei, såvida ej avgörandel uppskjutes till annal
riksmöie. I fråga om uppskov äger bestämmel­serna i 10 S första och andra styckena
och i 11 S molsvarande lillämpning. Ärendei skall avgöras slutligt före näsla
ordinarie val till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ärende angående grundlag skall avgöras vid försia
riksmölel i den valperiod dd slulligt beslui enligi 8 kap. 15  regeringsjörmen
jörsi får lånas, såvida ej förslagei I ärendei dessförinnan förkastas eller
avgöran­det uppskjutes till annat riksmöte. I fråga om uppskov äger beslämmel­serna
i 10 S första och andra slyckena och i 11 S molsvarande lillämpning. Ärendei
skall avgöras slulligl före näsia ordinarie val till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
vilande förslag lill grundlags­ändring eller till annai beslui som fanas i
samma ordning förkastats vid Jolkomrösining, skall del utskoll till vars
handläggning frägan hör göra anmälan därom ull kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringarna i riksdagsordningen iräder i krafl samlidigt
med de ändringar i regeringsformen, som .. .&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Förslag till lag om lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I § Lagrådel ulgörs av högsl fyra avdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen besiämmer med hänsyn lill arbetsbördan i
lagrådel om del skall beslå av mer än en avdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föffatlnlngsföislag   33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 §
I lagrådel ijänslgör jusiilieråd och regeringsråd. Flera än sammanlagl nio&lt;br&gt;
justitieråd och regeringsråd fårej surhlidigi tagas i anspråk för tjänstgöring
i&lt;br&gt;
lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
behov kan även annan lagfaren person förordnas all ijänslgöra som ledamol av
lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 §
Avdelning beslår av ire ledamöter. Om särskilda skäl föreligger, får&lt;br&gt;
regeringen besiämma all avdelning skall beslå av fyra ledamöier vid&lt;br&gt;
behandlingen av vissl ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
avdelning skall ingå såväl justitieråd som regeringsråd. Merän en sådan ledamol
som avses i 2 S andra siyckei får ej ijänslgöra i avdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4§
Regeringen besiämmer med beaktande av 2 och 3 SS hur många justitieråd och
regeringsråd, som skall ijänslgöra i lagrådel, och hur sådana ledamöier skall
fördelas på avdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
Högsia domstolen utser de jusiilieråd och regeringsrätten de regerings­&lt;br&gt;
råd, som skall vara ledamöier av lagrådel, och besiämmer vilken avdelning de&lt;br&gt;
skall lillhöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Annan
lagfaren person som skall vara ledamol av lagrådet förordnas av regeringen, som
också besiämmer vilken avdelning sådan ledamol skall tillhöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om ej annal föranleds av
regeringens beslul om avdelnings tjänstgöring eller sammansättning, ulses
ledamöter av lagrådel för en period av två år räknai från början av högsia
domstolens höstsession under år med udda slutsiffra (lagrådsperiod). Om annan
tjänstgöringstid i vissl fall föreskrivs i 13 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Jusiilieråd eller
regeringsråd, som har tjänstgjort i lagrådet minst eit år under en
lagrädsperiod, fårefier periodens utgång ej ulan särskilda skäl utses all på
nytt ijänslgöra i lagrådel förrän nästa lagrådsperiod har utgått. Ordförande på
avdelning i högsta domstolen eller regeringsrätten fårej ulses lill ledamol av
lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Justitieråd
eller regeringsråd, som har uppnått sextio års ålder, får ej ulan egel samtycke
ulses alt tjänstgöra i lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8 §
Lagrådets avdelningar är lika behöriga all behandla ärenden som&lt;br&gt;
ankommer på lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ärendena
fördelas mellan avdelningarna på säll lagrådets ledamöier bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9 §
Ordförande på avdelning i lagrådel är del justitieråd eller regeringsråd&lt;br&gt;
som försl har uinämnis till sådani ämbete. Med justitieråd och regeringsråd&lt;br&gt;
jämställs härvid förutvarande justitieråd och regeringsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
lagrådets ledamöier sammanträder sammanfälll, förs ordet av den äldste
ordföranden på avdelning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4    Författningsförslag&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ När lagrådet behandlar ärende
som hur berells i regeringskansliel, skall ijänslemän i kansliel bilräda med
föredragning och på annal lämpligt säu. Vid behandlingen av lagförslag som har
väckis inom riksdagen skull del utskott som hur begärt lagrådets yilrunde
ställa föredragande lill förfogande. I övrigi får lagrådel på ullmun bekoslnad
anlila de sakkunniga och biiräden som lagrådel anser sig behöva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Förekommer skiljaktiga
meningar vid behandlingen av ärende, skall omröslning ske i den utsträckning
som finnes påkallad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
omröstning gäller den mening som omfattas av fiesl ledamöier eller, om fiera
meningar hur fåll liku mångu rösler, den mening som biträds uv den äldste bland
dem som har röstat för någon av dessa meningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har behandlingen av ärende ej
uvslululs vid lagrådsperiods uigång skall, till dess ärendei har blivit
slulligl handlagt, de ledamöier som har dellagil i behandlingen ijänslgöra på
avdelningen i stället för dem som har ulsells för den nya perioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Avgårjusiiiieråd eller
regeringsråd, som är ledumot av lagrådel, från sill domarämbele eller får han
förfall, uiser vid behov den domsiol som har förordnai honom annal jusiilieråd
eller regeringsråd atl ijänslgöra i hans slälle i lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Avdelning
kan besiämma atl den som har tjänstgjort på avdelningen under förfall för annan
skall fortsätta all tjänstgöra i dennes ställe efter förfallels upphörande,
lill dess ärende i vars handläggning han har deltagit har blivit slutligt
handlagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Justitieråd eller
regeringsråd som tjänstgör i lagrådel skall dellaga i behandlingen i högsia
domstolen eller regeringsrätten av mål eller ärende, med vilkel han förul har
tagil befattning vid handläggning för slulligt avgörande, saml i behandlingen
av mål eller ärende, som skall avgöras av högsta domstolen eller
regeringsrällen i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Ledamol av lagrådet är
berättigad till tre månaders ledighei om året på lid som lagrådels ledamöier
bestämmer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ledamot
vilkens tjänstgöring har inletts under pågående lagrådsperiod erhåller ledighei
enligt vad lagrådels ledamöier besiämmer. Ledigheien för ej översliga tre
månader om årei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
stycket skall lillämpas också på ledamol, som är förordnad all dellaga i
behandlingen av vissl ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Har regeringen meddelal
lagrådel all del ej har alt förvänla något ärende under viss lid, skall
justitieråd och regeringsråd, som är i ijänsl i lagrådet, under nämnda tid
tjänslgöru i den domstol som de tillhör, såvida ej annal föranleds av
brådskande ärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Om laga hinder ej möter, bör
alla justitieråd eller regeringsråd som ej är befriade från
ijänstgöringsskyldighei deltaga i handläggningen av ärende som enligt dennu lag
ankommer på högsia domstolen eller regeringsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag   3t&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lug iräder i kraft sumiidigi med de ändringar i regeringsformen, som. . . Lagen
(1965:186) om lagrådel skall samiidigi upphöra all gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lagrådsperiod som inleds vid börian av högsia domslolens hösisession år 1979
upphör när denna lag iräder i krafl. Den försia lagrådspcriodcn enligt den nyu
lagen pågår från sagda lidpunki lill dess atl näsiu lagrådsperiod skull inledas
enligi 6 S i den nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
behandlingen av ärende ej uvslulais när denna lag iräder i kraft, skull de
ledamöier som har dellagil i behandlingen ijänslgöra på avdelning i lagrådel
lill dess ärendei har blivit slulligt handlagt. I fråga om avdelningens
sammansättning vid behandlingen av sådant ärende lillämpas äldre lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Före
nya lagens ikraftirädandc skall, med tillämpning av 1-7 SS nya lagen, beslul i
dc hänseenden som avses i dessu purugrafer meddelas för den lagrådsperiod som
inleds när denna lag iräder i krafl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3',&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Utredningens direktiv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rutlighetsskyddsulredningens direkliv (den 20 januari
1977, Dir 1977:1) är intagna i 1978 års kommilléberältelse del &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;(s. 3 f). Utredningen har fått
tilläggsdirektiv (den 10 november 1977, Dir 1977:112, kommittéberällelsen del
Ils. 108 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I direkliven redogjorde departementschefen, statsrådet
Romanus, inled­ningsvis för regeringsformens nuvarande skydd för de
medborgerliga fri- och rättigheterna. Han nämnde också den
lagstiftningsverksamhel som bedrivits parallelll med arbeiei med
regeringsformens gmndlagsskydd och som varil inriktad på atl bygga ul och
förslärka det särskilda räiiigheisskyddei i tryckfrihetsförordningen. De nu
åsyftade ändringarna i regeringsformen och i tryckfrihetsförordningen, vilka
riksdagen beslulal under år 1976, uigjorde emellertid inte någon slutpunkt i
arbetel på att förslärka skyddel för den enskildes fri- och rälligheler. Del
var förutsatt alt lagstiftningsarbetet skulle forlsuiia, anförde
departementschefen. Han hänvisade därvid lill proposi­tionen 1975/76:204,
propositionen 1975/76:209 (s. 89 f, 95 och 96) och konstitulionsulskoitels
betänkande 1975/76:56 (s. 13 f) vilket godtagits av riksdagen.
Departementschefen anförde vidare:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del forlsalia uiredningsarbelel på fri- och rällighelsområdel
bör nu inledas. Jag avser all inom kort hemslälla om bemyndigande alt lillkalla
en parlamentarisk kommitté som skall få i uppdrag all med uigångspunki i
massmedieulredningens förslag ularbeta förslag lill en ny
yiirandefrihetsgrundlag. Del kan visa sig lämpligt att i en sådan grundlag
reglera också yttrandefriheien vid mölen och demonstrationer, vilkel i så fall
skulle innebära all skyddel för möles- och demonslralionsfri heierna flyttades
över från RF lill den nya grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del utredningsuppdrag som jag nyss har nämnl är av en
sådan omfallning och svårighetsgrad all del inle kan påräknas leda lill en
proposilionsförslag redan under innevarande valperiod. Efiersom del är
angelägel all snarasi möjligl 15 lill stånd en förbällring av grundlagsskyddet
för de medborgeriiga fri- och rällighelerna anserjag emellerlid all del nu
genasl bör tillkallas en särskild kommitté som skall fä i uppdrag att lägga
fram förslag lill förstärkning av RF:s räiiighetsskydd så snan all det försia
riksdagsbeslutet kan fallas före näsla ordinarie riksdagsval. Även denna
kommitté bör ha parlamenlarisk sammansäuning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgår av den redogörelse som jag nyss har lämnat
tillåler RF också efter den 1 januan 1977 all vissa rättigheter begränsas genom
vanlig lag inom delvis ganska vida ramar. Bl. a. gäller della yllrande- och
informationsfriheterna. Den särskilda yitran-defrihelsulredningens arbele kan
förvänlas leda fram lill regler som innebär all de för vån demokraiiska
samhällsskick särskilt betydelsefulla delarna av yllrandefnhelen och de övriga
opinionsfriheierna får eu grundlagsskydd av samma styrka som del nuvarande
Iryckfrihetsskyddet.  Alt åsiadkomma en sädan omfattande maleriell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8   
Utredningens direktiv                                                                            SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;u ighclsreglering &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r emel lertid, som jag &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;a href="http://nyssharnamnl.cn/"&gt;&lt;span
style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;nys&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;&lt;a
href="http://nyssharnamnl.cn/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:
none'&gt;sharnamnl.cn&lt;/span&gt;&lt;/a&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lidskr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;vande uppgift. Med h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn till den begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nsade lidsram som g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rden nu aktuella kommiii&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r denna p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; hilh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;de i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; hand inrikla sig p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt; all ularbela s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda regler om torfarandcl vid r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;liighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande
lagsliflning. Dessa regler skull ha lill uppgifi au Sl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla upp hinder mol all en riksdagsmajorilel. 1. e.x.
under intlylande av p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lryckningar Ir&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmande makl
eller p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;verkad av en lillf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llig inhemsk opinion, uinylljar m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighelen all inom de ramar som RF sl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller upp besluta om r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llighelsbegr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsningar av cll slag som normah
skulle le sig hell oacceptabla. En naturlig l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sning l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;refaller h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vara all skapa regler som inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r all r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighelsbegr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsningar inle kan beslutas lika snabbi som vanlig
lag. Kommiu&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r vid sin utformning av s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana
regler bl. a. la st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning till om ell krav p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild
lidsuldr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ki skall g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla undaniagsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;sl
eller om riksdagen under vissa f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruis&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningar-1, e.x. om en belydande majoriiei kan vinnas
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r eu lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag-eller p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;
vissa omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;den skall kunna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; till si&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd
en r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttigheisbegr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning ulan s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild
lidsuldr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ki genom ell enda beslul. Det &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uppenbarl atl behovei av all kunna begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsa r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lligheler
genom ell enda beslul &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;kar ju st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre del r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighclsomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;de &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r som
omfattas av de s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandereglerna. Kommiu&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om dessa regler kan begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsas lill all g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla
opinionsfriheierna ellerom deskall ha si&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre
r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommitt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ns andra
huvuduppgift skall, i enlighel med vad riksdagen har f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordal, vara all la st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llning lill lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llens roll i r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ilighetsskyddel
och hur denna r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lt b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r vara ulformad i framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den iredje av kommiii&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ns
huvuduppgifter g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning.
Enligt min mening lalar siarka sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;l
forell &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;terinf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande av en obligalorisk medverkan av lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;del i lagstiftningsarbetet. S&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;viii g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
denna fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r det kommande uiredningsarbelel bedrivas i tv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; elapper. Jag avseraii senare denna dag beg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra bemyndigande all lillkalla en s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild utredare som skall &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;gorna om lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
sammans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning och arbelsformer och om
inriktningen av lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels granskningsverksamhel sami om
dess ber&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;knade arb&amp;lt;;lsborda vid olika
avgr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsningar av omr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;del f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en
obligalorisk lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskning. Della ulredningsarbele,
som bl.a. kan v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nlas leda lill flera allernaliva
utformningar av ell syslem med obligalorisk lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dsgranskning, b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vara avsluial vid halv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsskifiei i &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r.
Del bor sedan l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpligen ankomma p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; den kommiu&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;é &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
nu skall tillkallas all mol bakgrund av del s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lunda lillg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngliga malerialel la st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning lill hur man skall avgr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsa omr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rden obligaloriska granskningen,
hur lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;del skall vara sammansatt och hur
dess granskning av r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;liighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande lagar skall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ras in som en s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild del av r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ilighetsskyddel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 samband med ulskoUsbehandlingen av f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget lill nya fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighelsregler avgavs ell slorl anial reservationer
med bl. a. krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt; ytterligare f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkningar av
r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ilighetsskyddel. H&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r kan pekas p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;gorna om f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkning av
skyddel f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r egendomsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llen, krav p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;
en viss minsta lid mellan de tv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt; besluten
vid grundlags&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd­ring, f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbud mol r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;
diskriminatorisk grund, ulvidgning av f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbudel
mol re;lroakliv lagsliflning sami regler till skydd f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ringsfriheten
och den s. k. f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ldrar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;uen, dvs. f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ldrarnas r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lt all ha v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdnaden
om sina barn och alt besi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;mma om deras uppfostran och
utbildning. Den av mig nu f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordade
kommitt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r vara of&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhindrad all la upp &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor lill behandling. S&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;viii g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller egendomsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llen b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
arbelel i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta hand inriklas p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; uppgifien all n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmare
ange kvalilelskravel p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt; den ers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;uning som enligi RF i g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande lydelse skall uig&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt; vid expropriation och annal s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;dani f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfogande.
Om kommiu&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n skulle finna all n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rings­friheten och f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ldrar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lten b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r komma lill ullryck i RF b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den la st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning
lill om della skall ske genom kompletteringar av programsladgandel i I kap. 2 S
RF i della lagrums nya lydelse eller om man i n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gon ulsir&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bereda dessa r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;uigheler
skydd med hj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;lp av bindande r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;tlsregler i 2 kap. RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommiu&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;n b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r under sill arbele h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lla koniaki med den s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda
ytlrandefrihels-ulredning som jag har n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnl
i del f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;reg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som jag
redan har sagl b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;r det f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta riksdagsbeslutet om eu f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkt r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34                                                                           Utredningens
direkliv    39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skydd i RF kunna fattas lorc 1979 års val. Detta innebär
alt del nu diskuterade uiredningsarbelel måste genomföras med skyndsamhet.
Komtiiitlcns lorslag bör läggas fram senast vid uigången av första kvartalet år
1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i detta sammanhang slutligen nämna all jag avser
atl föreslå regeringen all redan under innevarande riksmöie förelägga riksdagen
lörslag lill regler .som bidrar till att Ibrslärka skyddel för de medborgerliga
fri- och rällighelerna genom all möjliggöra beslutande folkomröstning i
grundlagsstiftningslVågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Direkliven (Dir 1977:2) lill den förberedande ulredningen
om lagrådels ställning och uppgifter återfinns lill huvudsaklig del i den
ulredningens betänkunde, vilkel lagiis in som bilaga 1 lill
rällighelsskyddsuiredningens betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens lilläggsdirekliv avser den
nyssnämnda frågun om besluiande folkomrösining i grundlagssiiftningsfrågor.
Departe­mentschefen anknöt lill vad han anfört i ulredningens direkliv därom,
all han avsåg alt föreslå regeringen all redun under riksmölel 1976/77
förelägga riksdagen förslag lill regler som skulle möjliggöra sådan
folkomrösining. Departementschefen fortsaiie;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Arbete på all utforma sådana regler har bedriviis i
jusliliedeparlemenlet under våren 1977. I samband härmed har, i enlighel med
den praxis som har uivecklal sig i mer väsenlliga grundlagssliflningsärenden,
förekommii samråd med förelrädare för den parlamentariska oppositionen. Från
oppositionen har därvid förts fram önskemål om all förslag i frågan inle skall
läggas fram för riksdagen förrän resultatet av rällighels­skyddsuiredningens
arbele föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening lalar siarka principiella skäl för all
medborgarna ges möjlighel all la direkl del iden beslutsprocess som syfiar lill
anställa upp de grundläggande reglerna om vilka organ som på deras vägniir
skall utöva den offenlliga maklen, om hur dessa organ skall ulses, om hur
maklen skall fördelas mellan dem och om vilka gränser som skall sällas förden
offenlliga maklulövningen. Skälen för folkomrösining som ett led i
grundlagssliflningsförfarandel har ytterligare ökal i styrka i och med all del
i RF har förts in ell omfattande regelsyslem med uppgifi all skydda de
medborgerliga fri- och rällighelerna mol angrepp från del allmännas sida. En
ordning som innebär all de enskilda medborgarna ges möjlighel all la direkl del
i beslul om ändring av dessa skyddsregler måsle ses som en vikiig förstärkning
av det konsiilulionella räilighets­skyddel. Jag är därför av den uppfattningen
atl ell försia riksdagsbeslul om folkomröstning i grundlagssiiftningsfrågor bör
fallas redan under innevarande valpe­riod. Skäl talar emellerlid för all man
skall gå lill möles önskemålel om ell vissl dröjsmål i förhållande lill den
ursprungliga lidsplanen. Jag vill här först och främsi peka på det stora värde
som ligger i all lagar som reglerar demokraiins spelregler beslutas under
största möjliga enighel. Härtill kommer alt det råder ett nära samband mellan
de frågor som omfattas av rätlighetsskyddsutredningens uppdrag och ärendei om
folkomrösining i grundlagsstiflningsfrägor. Jag kan i sammanhanget nämna all,
enligt vad jag har inhämtat, även andra aspekier på
grundlagsstiftningsförfarandel har aktualiserats inom ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den önskvärda samordningen av reformarbetet på RF:s område
uppnås lällasi om delta i sin helhet läggs pä räiiigheisskyddsulredningen. Jag
förordar därför au frägan om införande av beslutande folkomrösining som ell led
i grundlagssliflningsförfa­randel överlämnas till ulredningen. Efter samråd med
företrädare för ulredningen anserjag mig kunna uigå från all della inle kommer
all medföra atl kommiiiéns arbele fördröjs i någon högre grad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddsulredningen bör vid sina överväganden i
folkomröstningsfrågan utgå från de förslag i ämnel som har lagts fram i olika
sammanhang. Ell sådani förslag ålerfinns i förfaliningsulredningens förslag
lill regeringsform (SOU 1963:16 och 17;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;o   
Utredningens direkliv                                                                             SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:99.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 kap. 4 S). L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sningar
som n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra ansluler sig lill f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfaliningsulredningens har d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;refter f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rls
fram dels i en reservalion lill grundlagberednjngens slulbel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkande (SOU 1972:15), dels i reservaiioner till
konslitutionsuiskollets bei&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkandcn i
samband med beslutet om 1974 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs RF (KU
1973:26) och beslutet om de nya reglerna i RF om skydd f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde medborgerliga fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighelerna (KU 1975/76:56). Dessa f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
alla alt en riksdagsminoriiet av viss storlek (en iredjedel av ledam&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lerna) skall kunna fi lill st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd en folkomr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sining
om ell vilande grundlagsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag i samband med n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmasi f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande
riksdagsval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Frågornas tidigare behandling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.1  Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur skyddel för de medborgerliga fri- och rällighelerna
har uivecklais i vårt land har för tiden fram lill och med lillkomslen av 1974
års regeringsform ulföriigl skildrals av fri- och rättighelsuiredningen(SOU
1975:75 s. 55-87 och 257-275). Räiiigheisskyddsulredningen redogör för
rälisuivecklingen och lidigare reformförslag i de av ulredningen behandlade
frågorna i kapitlen 4-8. Fördenskull ges här bara en kort allmän översikl över
bakgrunden till dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.2 1809 års regeringsform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1809 års regeringsform innehöll i 16 S - i anslutning lill
den äldre tradilionen -stadganden om visst skydd för den enskilde gentemot
konungen. Paragrafen lydde:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konungen bör räll och sanning styrka och befordra,
vrångvisa och orätt hindra och förbjuda, ingen fördärva eller fördärva låla,
lill liv, ära, personlig frihel och välfärd, ulan alt han lagligen förvunnen
och dömd är, och ingen avhända eller avhända låla något gods, löst eller fasl,
ulan rannsakning och dom, i den ordning, Sveriges lag och laga siadgar
föreskriva; ingens fred i dess hus slöra eller störa låla; ingen från orl lill
annan förvisa; ingens samvete ivinga eller ivinga låla, ulan skydda varoch en
vid fri utövning av sin religion, så vill han därigenom icke siörer samhällets
lugn eller allmän förargelse åsiadkommer. Konungen låle en var bliva dömd av
den domstol, varunder han räueligen hörer och lyder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beiräffande styrkan av del skydd som paragrafen gav,
särskilt frågan i vad mån paragrafen avsåg även av konung och riksdag gemensami
beslulade föreskrifter, förblev doklrinen oklar. Någon reglering i 1809 års
regeringsform av lagprövningen, dvs. domstolars och andra rätistillämpande
myndighelers räll och plikt atl pröva om stadgande i lag eller annan
författning slår i överensstämmelse med grundlag, förekom heller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tryckftiheten garanterades dels i en särskild grundlag,
tryckfrihetsförord­ningen, dels i 86 S regeringsformen, vilken hade följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med tryckfrihet förslås varje svensk mans rättighet atl,
ulan några av den offenlliga maklen i förväg lagda hinder, utgiva skrifter; all
sedermera endasl inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll, och
att icke i annal fall kunna därför siraffas, än om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;\2   
Frågornas lidigare bchaiulling&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;deua innehåll slrider mol lydlig Uig, given au bevara
allmänt lugn, utan all återhålla allmän upplysning. Alla handling;ir (xh
prolokoll i vad mål som holsl. de prolokoll undanuigna, som i slalsrådel och
hos konungen i minislcriclla ärenden ixh kom­mandomål föras, mä ovillkorligen
genom irycket kunna utgivas. Ej må tryckas banko-och riksgäldsverkens prolokoll
och handlingar rörande ärenden, vilka böra hemliga hållas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sedan gammall har vissu lagförslag underkaslais en granskning
i särskild ordning innan de läggs fram i riksdagen. Granskningen fick i 1809
års regeringsform fuslure former och ludes på högsiu domstolen. Grunskningen
uvsåg förslag lill lag enligt 87 S regeringsformen, främsi allmän civil- och
kriminallag, saml förslag lill annan lag som enligt särskilda bestämmelser i
regeringsformen också skulle sliftas i den ordning som föreskrevs i 87 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundlag stiftades, ändrades eller upphävdes genom
konungens och två riksdagars beslul (81 S i 1809 års regeringsform). Vidare
skulle nya val till riksdagen äga rum mellan de två riksdagsbesluten (64 Si
1866 års riksdags­ordning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.3 Lagrådets tillkomst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;År 1909 inrättades lagrådel, som sammansalles av ledamöier
från högsia domstolen och den då inrättade regeringsrätten. Dess uppgift var
all ulföra den granskning av lagförslag, som lidigare hade åvilai högsta
domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.4 Den tingstenska utredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utvecklingen i Europa under 1930-lalel aktualiserade
frågan om rättighets­skyddel. År 1938 lillsalie regeringen på riksdagens begäran
en uiredning med uppgifi att överväga frågan om införande i regeringsformen av
sådana principer, som för del foribesiående svenska samhällel var av den funda­mentala
vikt all de ej borde kunna åsidosättas ulan grundlagsändring. Ulredningen, vari
Herbert Tingslen var ordförande, avgav år 1941 ell belänkande (SOU 1941:20) med
förslag till ändrad lydelse av 16 S i 1809 års regeringsform. Förslaget ledde
inte till lagstifining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tilläggen till 16 S enligt den lingslenska utredningen
bestod i all en rad nya rälligheler fastslogs. Det gällde yttrandefrihet,
församlingsfrihet och föreningsfrihet, rätl lill personlig frihel och frihel i
utövande av näring eller yrke, rätl till egendom och lill skälig ersältning vid
expropriation, räll all av det allmänna få hjälp och skydd vid ålderdom,
sjukdom, olycksfall, lyte, invaliditet och arbetslöshet, förbud mol relroakliv
siraffiagsliftning saml skydd för brev-, lelegraf- och telefonhemlighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget var så utformat att rättigheterna fastslogs
medan den närmare regleringen skulle göras genom samfälll stiftad lag, som dock
ej fick kränka rättighetens grundsals. Grundlagsändring krävdes endasl för
inskränkningar i rälien lill skälig ersäuning vid expropriation och undanlag
från förbudet mol relroakliv siraffiagsliftning. Rälien lill socialt understöd
var närmasi av programkarakiär, eftersom den inte garanterade någon
minimistandard.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
lagprövningen anförde ulredningen all del inie var klariagi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågornas lidigare behandling   43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;genom
besiämmelser eller pruxis, om någon sådan lillkom domstolarna. Ulredningen funn
inle heller skäl atl föreslå någon klargörande bestiimmelse på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.5 Förfatiningsutredningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Diskussionen
om försiärkning uv skyddel för de medborgerligu fri- och rullighcierna kom all
föras vidure inom förfaiiningsulredningen. Denna uiredning, som lillsaiies 1954
med uppdrag ull ulifrån en sumlad översyn av demokraiins funktionsproblem
förelä en modernisering uv vår förfullning, ludeår 1963 i siu slulbelänkande
(SOU 1963:16 och 17) frum förslag lill en ny regeringsform. Förslaget innehöll
ell särskilt kapilel om grundläggunde fri­och räuigheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
2 kap. 1 S behandlades de fri- och rälligheler, som sammanfattades under
rubriken opinionsfriheien, nämligen åsiktsfrihet, yiirandefrihei,
religionsfri-hel, församlingsfrihet och föreningsfrihet. Räll lill personlig
frihel, rält ull friu välja vistelseort inom rikel eller lämna rikel, räll lill
hemfrid sumt räll till posthemlighet m.m. slogs fust i 2S. Riiu till egendom
och skydd mol expropriulion, rutt till undervisning och utbildning (och
skolplikl), rutt ull drivu näring och ulöva yrke, rätt till arbete, rull lill
sociull understöd, rätl och plikt all della i rikets försvar, räll lill laga
domstol, förbud mol relroakliv strafflagstiftning samt asylrätt togs upp i
följande åtta paragrafer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
inskränkning krävdes grundlagsändring endasl i fråga om förbudel mot retroaktiv
siraffiagsliftning. Inskränkning i opinionsfriheien kunde göras genom vanlig
lag, men enligt uiialanden i belänkandei inie i sådan omfallning alt frihelen
ime längre kunde anses råda. De fri- och räuigheler som logs upp i 2 S kunde
inskränkas genom lag eller med slöd av lag, och samma var förhållandel med
asylrätten. Beiräffande skyddel mol exproprla­iion, rälien (och pliklen) lill
grundläggande skolundervisning, rälien lill sociall undcrslöd samt rälien och
pliklen all della i rikets försvar hänvisades lill innehållet i vanlig lag.
Rälten till annan undervisning och utbildning samt rätten all driva näring och
ulöva yrke gällde såvitt inte annal var särskilt stadgat. Sådana inskränkningar
i rälien lill egendom, vilka inte var av expropriaiionsnaiur, kunde också
beslutas i enlighel med de allmänna reglerna om normgivningsmuklen.
Bestämmelsen om räll till arbete var av målsutiningskuraklur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfaltningsulredningen
ansåg vidare au 16 S i 1809 års regeringsform represenierade eit särskilt siort
iradilionsvärde och all paragrafen i sin helhet borde föras över lill och
bevaras i I kap. i den nya regeringsformen såsom ell riktpunkts- och
målsättningssladgande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
lagprövningsrälien ullalade förfaiiningsulredningen all man utgick från atl
domslolarna ägde en sådan rätl och atl den skulle beslå men all den endasl
sällan skulle aktualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
lagrådel föreslog förfaiiningsulredningen au del obligaloriska
granskningsområdei skulle beskrivas på ell sådani säll all del omfallade bland
annat grundlagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlag
skulle enligi förfaliningsulredningens förslag sliftas genom två beslul med
mellanliggande val lill riksdagen. Om minsl en tredjedel av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;•4    Frågornas lidigare
behandling&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdagens
ledamöter begärde del, skulle grundlagssliftningsfråga under­siällas
folkomröstning i sumbund med detta riksdagsval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfaliningsulredningens
grundlugsförslug blev starkt kritiserat under remissbehandlingen och i den
allmänna deballen. Bland annat av detla skäl lades del inle lill grund för
någon allmun förfaitningsreform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.6 Lagråd:5granskningen fakultativ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
beslul åren 1970-71 slopades den obligaloriska lagrådsgranskningen. 1 siällei
infördes en fakuliaiiv ordning, enligi vilken regeringen friu hade atl välja ul
de lagförslag som skulle remiueras lill lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.7 Grundlagberedningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
ny uiredning, grundlagberedningen, lillsaiies år 1966 för au slulföra arbelel
på en ny författning. Ulredningens slulbelänkande lämnades år 1972 (SOU
1972:15).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
förhållande lill förfaliningsulredningens förslag hade grundlagbered­ningen
vidgai rätiighetsskyddeis omfallning. Regleringen var dock ej samlad i ell
särskilt kapilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föruiom
yttrandefrihet (med tryckfrihet), räll all inhämla underrätielser
(informationsfrihet, som enligt förfaltningsulredningen utgjorde en del av
yttrandefriheien). mötesfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, frihel all
röra sig inom rikel och atl lämna detla samt skydd mol husrannsakan i bostad
och intrång i brev-, posl- eller teleförbindelser inbegreps även sådana
politiska fri­och rättigheter som demonstralionsrält, skydd mol tvång all
lillhöra förening eller trossamfund (negativ förenings- resp. religionsfrihet)
eller alt ge sina åsikter lill känna (negaliv yttrandefrihet) samt skydd mol
påtvingat kropps­ligt ingrepp och mot hemlig avlyssning. Vidare föreslog
beredningen ell förbud mol tillfälliga domstolar, dvs. sådana som inrätiades
för redan begången gärning eller för viss tvist eller eljesl för vissl mål.
Förbud mot relroakliv siraffiagsliftning gällde också i fråga om konfiskation
och annan rällsverkan av gärning. Ersäuning skulle uigå vid exproprialion och
annal sådani förfogande. Grundlagberedningen föreslog vidare räll lill domstols­prövning
av frihetsberövande, annal slraff konfiskation eller annan sådan särskild
rällsverkan av gärning saml förbud mot landsförvisning och mot berövande av
svenskl medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen
föreslog all vissa fri- och rättigheter inte fick begränsas annat än efter
ändring av själva grundlagen. Della gällde förbuden mol lillfälliga domslolar,
mol retroaktiv strafflagstiftning, mot landsförvis­ning och mol berövande av
svenskl medborgarskap saml rälien lill dom­slolsprövning av frihelsberövande m.
m. I övrigt var skyddel utformat så att inskränkningar krävde lag, beslutad av
riksdagen i vanlig ordning. Undantag från delta krav fanns endasl i fråga om
föreskrift alt lag i vissl ämne skulle börja eller upphöra alt gälla. Riksdagen
skulle kunna bemyndiga regeringen eller denna underordnad myndighei all
förordna härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen
förutsatte atl lagprövningsrälien skulle beslå, men&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågornas lidigare behandling   45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreslog
ingen uiirycklig grundlagsbestämmelse härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräffunde
lugrådeis granskning slod gruhdiugberedningen fust vid den nyligen beslulade
fakulialiva ordningen. Härulöver föreslogs räll för majo­riteten i utskott i
riksdagen all la inilialiv lill lagrådets hörundc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligi
grundlagberedningens förslug skulle grundlag allljäml sliftas, ändras eller
upphävas genom två riksdagsbeslut med mellanliggande vul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.8 1974 års regeringsform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningens
förslag kom ull ligga lill grund för beslulen om 1974 års regeringsform och
riksdagsordning. 1 fråga om räiiigheisskyddei innebar 1974 års regeringsform
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
besiämmelser om grundläggande fri- och rälligheler samlades i ell särskili
kapitel (2 kap.). En föreskrift om yttrande- och tryckfrihet, rält till
informulion, möiesfrihel,demonsirutionsrätl,föreningsfrihel, religionsfrihel
och rörelsefrihet inledde kapiilei (2 kap. 1 S)- Därnäsl följde en beslämmelse
om skydd för den &amp;quot;negaliva&amp;quot; sidan av föreningsfrihet, religionsfrihel
och yiirandefrihei (2 kup. 2 S) och om skydd mol pålvingal kroppsligt ingrepp,
husrannsakan, inirång i brev-, posl- och teleförbindelser och hemlig avlyss­ning
(2 kap. 3 S)- En föreskrift om rälten all vidla fackliga slridsålgärder
återfanns också i della kapilel (2 kap. 5 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
kapitlet om normgivningsmakten återfanns förbud mol dödssiraff, landsförvisning
m. m., berövande av svenskl medborgarskap i vissa fall, relroakliv
strafflagstiftning samt exproprialion ulan ersättning (8 kap. 1 S)-Förbud mol
tillfälliga domslolar saml råll all få frihelsberövande pröval av domstol eller
därmed likställd nämnd föreskrevs i kapitlet om rättskipning och förvallning
(11 kap. 1 S andra slyckel och 3 S andra slyckel).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel
mol dödssiraff, landsförvisning m. m., berövande av svenskt medborgarskap i
vissa fall, retroaktiv strafflagstiftning, expropriulion ulan ersäuning och
lillfälliga domslolar saml rälten lill domslolsprövning av friheisberövanden
kunde inle upphävas eller inskränkas på annat säll än genom grundlagsändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter
som närmare ulformade de politiska fri- och rällighelerna (2 kap. 1-3 SS) kunde
meddelus genom lag, siiftad i vanlig ordning. I ell par undantagsfall kunde
sådana föreskrifter beslutas genom regeringsförordning med slöd av bemyndigande
i lag, nämligen föreskrift om tystnadsplikt i vissa fall eller föreskrift om
atl lag i vissa ämnen skulle börja eller upphöra atl lillämpas. Rätlen all
vidta fackliga slridsålgärder gällde om annat inte följde av lag eller avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsrälien
fastslogs inle i regeringsformen men godlogs i moliven till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
frågaom lagrådel gjordes ingen ändringav belydelse (8 kap. 18 S). För all avge
yllrande lill regeringen över lagförslag skulle således finnas ell lagråd, vari
skulle ingå domare i högsia domstolen och regeringsrätten. Även riksdagsulskoli
fick inhämla yllrande från lagrådel, och del föreskrevs all deua i regel skall
göras redan närdet begäres av en iredjedel av dess ledamöier (4 kap. 10 §
riksdagsordningen). Besiämmelserom granskningens inrikining och om områdel för
denna saknas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;6   
Frågornas tidigare behandling&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundlag .stiftas, ändrus eller upphävs genom två
riksdagsbeslul med mellunligganile val lill riksdagen (8 kap. 15 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2.9 1976 års reform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglerna om de medborgeriiga fri- och rällighelerna i 1974
års regeringsform bciecknudcs redun vid sin lillkomsi som ell provi.sorium.
Enligi riksdagsbe­sluiel borde cn .särskild uiredning lillsulius med uppgift
ull på nyll överväga frågan om regleringen i grundlag av skyddel för enskildas
fri- och rälligheler i helu dess vidd. Med uniedning härav lillkallades 1973
års fri- och rällighets­ulredning. Denna uiredning avlämnade 1975 ell
belänkande (SOU 1975:75) med förslag lill eu hell nytl kapilel om gmndläggande
fri- och rälligheler i 1974 års regeringsform. Della förslag lades sedan lill
grund för beslul av riksdugen år 1976 om ulvidgning och förstärkning uv skyddet
för de medborgerligu fri- och ruiiigheierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1976 års reform innebar följande förundringur i
förhållande lill den ursprungliga regleringen i 1974 års regeringsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddei uividgades genom ull ett fiertal nya
rättigheter infördes. De nya rällighelerna är skydd mol tvång atl della i
sammankomst för opinionsbildning, demonstration eller annan meningsyllring,
skydd mol all Ulan samlycke unla-knus i ullmänl regisier enbarl på grund av sin
politiska åskådning, skydd mol tortyr och kroppssiraff saml skydd mol medicinsk
påverkan med syfte au tvinga fram eller hindra yllranden. I kapitlet om
grundläggande fri-och rälligheler skrevs vidure in grundsuisen om domsiols-offenilighel
sumt rullen för förfallare, konstnärer och fotografer till deras verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidure tillkom regler lill skydd mol
rullighelsbegrunsningar enbarl på gmnd av poliiisk, religiös, kullurell eller
annan sådan åskådning och mol föreskrifter som innebär all någon missgynnas på
grund av ras eller kön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Räilighetsskyddel försiärktes på olika säu. Till
regeringsformens tidigare undantagslösa rälligheler - bl. a. förbud moi
dödssiraff, landsförvisning av svensk medborgare, berövande av svenskt
medborgarskap i vissa fall, reiroakiiva slraff och lillfälligu domslolar -
fogades följande rälligheler, som inlc heller kan begränsas ulan
grundlagsändring: skyddel mol tvång alt ge litl kunna åskådning, skyddel mol
tvång atl dellu i sammankomst för opinions­bildning etc, skyddet mol tvång all
tillhöra trossamfund eller annan åskådningssammansluining, skyddel mol
åsiktsregistrering ulan samlycke sumi skyddel mol kroppssiraff lortyr och
medicinsk påverkan i syfte alt ivingu fram eller hindra yttranden. Även
religionsfriheten hör till denna grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övriga fri- och räuigheler, av vilka de viktigaste är de
s. k. opinionsfrihe­ierna - yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet
elc. - saml rörelsefri­heten kun begränsus men liksom tidigare endasl genom
lag. Möjlighelerna att beslula räliighetsbegränsande lagar har inskränkts på
fiera säll. För det försia får begränsning göras endasl för ändamål som är
godtagbara i ett demokra­liskl sumhälle. Vidare får en begränsning aldrig gå
ulöver vad som är nödvändigi med hänsyn lill del ändamål som har föranlell den,
och den får heller inte siräcka sig så långl uu den ulgör clt hol mol den fria
åsikisbild-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågornas lidigare behandling   47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
såsom cn av folkslyrelsens grundvalar. Också förbuden mol diskri­minering på
grund av åskådning, ras eller kön ingår som led i skyddet för de
begränsningsbara rällighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
frugu om opinionsfriheierna gäller däruiöver au dessa får begriinsas endasl för
särskilt vikliga, lill viss del i lagtexten specificerade intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulöver
föreskrifierna om de rällsligl skyddade fri- och rällighelerna logs genom 1976
års reform också i regeringsformen (i 1 kap. 2 S) in vissa programsiadganden om
de vikiigasie målen för den samhälleliga verksum­helen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
lugprövningsräll som för närvurunde finns i rällspraxis förulsulles beslå uven
efter införundei av del ulbyggdu räilighetsskyddel. I molsuls lill vad fri- och
räiiighetsuiredningen hade föreslagit har frågan inte regleruts direkl i
regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1976
års reform innebar ingen förändring vud guller lagrådel eller förfurundel vid
siiftande uv grundlug.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34                                                                                                              49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3    Grundläggande synpuntcter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbelel
på atl utforma grundlagsskyddet för de medborgeriiga fri- och rätiigheterna har
fortgått under fyrtio år. I olika utredningar, regeringsförslag, riksdagsbeslul
och riksdagsuttalanden harsambandel mellan folkslyrelse och räiiighetsskydd
diskulerals och analyserals.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsformen
beionar slarkl betydelsen av fri åsiktsbildning liksom också respekten för
människornas frihel och värdighet. Den gör klart alt lagsiiftningen icke för
kränka de grundläggande demokratiska värdena eller undertrycka politiska,
religiösa, kullurella eller andra molsvarande åskåd­ningar. I enlighel med
dessa principer framhöll 1973 års fri- och rättighets-utredning, all del
demokratiska styrelsesäiiet inle skulle bli annal än en lom form om dei inle
innefattade vidsiräcki frihet för de enskilda medborgarna att ta del i
opinionsbildningen, men också all skyddet för den enskildes personliga frihel
och kroppsliga integritet är ell oumbärligt inslag i demokra­tins rättsordning.
Dessu grundsatser är också utgångspunkten för rätlighets­skyddsutredningens
överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
uttalades av dåvarande chefen för juslitiedepartemeniel i 1976 års proposiiion
om fri- och räiligheter i gmndlag lorde del råda allmän enighel om all å ena
sidan medborgarnas akliva demokratiska medvetande ulgör del starkaste skyddel
för fri- och rällighelerna medan å andra sidan ett betydande värde också ligger
i all rättigheterna kommer lill ullryck i grundlag. Del kan givelvis inle komma
i fråga alt politisk makl skulle läggas hos sådana icke politiska organ som
domslolar eller all en minoriiei skulle få träffa politiska beslul i
majorilelens ställe eller uppehålla avgörandena på obestämd lid. Della hindrar
inle all del kan finnas skäl för regler som avser atl säkerslälla nödig omsorg
och eftertanke när lagsliftaren fattar beslut på särskilt betydelsefulla
områden. Del gällande förfarandel vid stiftande och ändring av grundlag utgår
från denna tanke. Samma tanke bör också kunna anses lillämplig när del gäller
all ulan för grundlagarna skapa rimligt skydd för enskildas och minoriteters
berättigade inlressen. Deltu gäller exempelvis dem som med hänsyn till etniskt
ursprung eller religiös övertygelse tillhör minoriteter. Självfallel måste del
likaledes lillses, au de som lillhör politisk minoriiei kan frill arbela för
atl vinna ökal gehör och kanske med tiden fl majorilelens stöd för sina
åsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagarnas
huvuduppgift är atl faslställa den ram, inom vilken de demokraiiska avgörandena
skall iräffas - vad som ofta kallas folkstyrelsens spelregler. Däri ligger
också atl de ålminsione i stora drag reglerar enskildas fri- och rälligheler
gentemot det allmänna. Det får inle råda någon ivekan om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagen 1978/79. / saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50   Grundläggande
synpunkier&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
även slaismakierna själva är bundna av gällande rält,ehuru de givelvis har
frihel all i föreskriven ordning ändra den. Del är vidare vikligl all
grundlagarnas regler är allmänt kända och all de godias av en bred opinion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bland annal denna bakgrund måste del unses ligga ell slorl värde i all man vid
stiftande och ändring av grundlug, icke minsl i den mån fri- och rällighelerna
är berörda, eftersträvar slörsla möjligu enighet. Denna uppfatt­ning har varil
vägledande för rättighelsskyddsulredningen i dess arbete, och utredningen anser
sig kunna utgå från all den kommer alt göra sig gällande inom riksdagspartierna
vid den fortsalla behandlingen av de frågor som berörs i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
utredningen har ifrågasatts huruvida icke det räiiighetsskydd, som genom
regeringsformen lillförsäkras medborgarna gentemot del allmänna, borde
utsträckas lill all gälla del samhälleliga livel som helhei och således även
förhållanden mellan enskilda. Särskilt har därvid nämnls lägel på arbetsplatsen
och vissa andra arbelsrällsligu regler. Samma lanke framfördes på sin tid både
i en reservalion lill fri- och rätiighelsulredningens betänkande och under
riksdagsbehandlingen av de därpå grundade förslagen. Ulred­ningen har
emellerlid inle funnil det möjligt au nu ingå på dessa ytterst vittomfattande
problem. Inte heller har den funnit skäl all föreslå sådana grundlagsändringar
som skulle medföra atl hell nya principer måsle komma till uttryck på del
arbetsrältsliga området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om skyddel för medborgerliga fri- och rälligheler i moderna samhällen är över
huvud laget allt annal än enkel. Hilhörande grundlags­regler kan sällan
uttryckas annal än i förhållandevis allmänna ordalag. Såsom under del lidigare
uiredningsarbelel gång efter annun framhållits är del vidare ofrånkomligt med
mer eller mindre viltgående inskränkningar i älskilligl av det som i
grundlagarna betecknas som fri- och rälligheler. Del gäller också den
personliga rörelsefriheten och integriteten samt rentav de s. k. opinions­friheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räitighelsinskränkningar
är emellertid en ullvarlig sak. Medborgarna är i växande grad känsliga för vad
de uppfattar som begränsningar i sina naluriiga fri- och rättigheter. Skulle
myndigheler och andra offenlliga organ förbise denna känslighet, kunde del
finnas risk för all åtskilliga medborgares inställning lill statsmakterna och
deras arbele skulle bli mindre posiliv än vad som nu är fallet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
krav på rältssäkerhel, som gäller all lagsiiftning i ett demokratiskt samhälle,
har därför särskild belydelse när del gälier frågor som av de enskilda
uppfattas som direkl ingripande i deras rörelsefrihet, handlingsfrihet eller
åsiktsfrihet. I begreppet rättssäkerhet ligger här liksom eljesl bland annal
atl alla skall ha rimliga möjligheler atl förulse hur samhällets regler kan
komma att påverka deras egen ställning och atl inrälla sig därefter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
rällighelsområdel föreligger, såsom uUalades i 1976 års nyss ciierade
proposition, ell särskilt behov av ulrymme för allmän debait. Räitighelsin­skränkningar
behöver före beslutet omsorgsfullt övervägas, och del är inte tillräckligt atl
endast politiker och experier engageras i dessa överväganden. Del måsle också
finnas lid för all låta allmänheten (a klarl för sig vad som håller på alt ske
och vid behov uttala sin mening om detta. Eftersom grundlagarna innefattar dels
huvudprinciperna i fråga om vilka fri- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundläggande synpimkter    51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rälligheler
som är skyddade, dels reglerna för lagsliftningsförfarandel om räiiigheisskyddei,
gäller deisummu nulurliglvis i siirskill hög grud om grundlugssliftning och
grundlagsändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
de här nämnda hänseendena måslc nulidens svensku sumhälle anses molsvara högl
ställda krav. Medborgarna medverkar i icke ringa ulsiräckning både i den
allmänna deballen och i folkstyrelsens faktiska utövning. Känslan för deras
fri- och rättigheter är slark och ulbredd, och reaklionerna mol verkliga eller
förmodade övergrepp har ofta blivit kraftiga. För grundlagsänd­ring krävs
beslul vid ivå riksmölen med mellanliggande allmänna val. Lagstiftningen
grundas, särskilt i jämförelse med vad som är vanligt i andra länder, på myckel
omsorgsfulla utredningar och förarbeten. Vid utform­ningen av lagar och
författningar tar man genomgående stor hänsyn lill rältssäkerhel, integritet
och opinionsfrihel. Domslolar och andra myndig­heler har vid tillämpningen av
utfärdade föreskrifter att pröva deras överensstämmelse med grundlagarna och
andra överordnade författningar. Riksdagen visar sig beredd all omsorgsfullt
beakla vikten av garaniier för de medborgeriiga fri- och rällighelerna, och
dess beslul i sådana frågor uppbärs oftast av myckel stora flertal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
huvud laget har räiiigheisskyddsulredningen inle sett som sin uppgift alt ur
rätiighetsskyddeis synpunki nu föreslå några ändringar i vanlig lag. Sammu
åsikt uUalades redan av 1973 års fri- och rällighetsulredning. Vad som kommer i
fråga är grundlagsregler som tillförsäkrar gällande rätl på områdel särskild
stadga och fasthet. Detla kan i fråga om normala förhål­landen kanske synas
obehövligt men skulle vara av stor belydelse om den demokraiiska
samhällsordningen t. ex. i lider av krigsfara skulle utsättas för påfreslningar
genom påtryckningar från främmande makt eller kunde bli hotad av
antidemokratiska rörelser inom landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
det tidigare sagda följer, atl både fastställandet av vilka medborgerliga
fri-och rättigheter som skall skyddas-en fråga som i huvudsak legal utanför
rätlighetsskyddsutredningens uppdrag - och reglerna om förfarandel vid
räiligheisbegränsande lagsiiftning innefallar belydande avvägningspro­blem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskild
omsorg är nödvändig vid inskränkningar i sådana fri- och rättigheter som redan
givits uttryckligt erkännande i grundlag. Detta innebär bland annal all såväl
allmänheten som på områdel särskilt sakkunniga myndigheter och organisationer
bör la lillfälle all göra sin mening hörd och atl beslutsfattandet omges med
nödiga garaniier. Det bör inie vara lätt eller enkell alt lagslifta i sådana
ämnen där räckvidden av medborgerliga fri- och rättigheter kan ifrågasällas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
varje reglering på della område innebär att statsmakternas handlingsfrihet blir
mindre än eljesl måste det å andra sidan tillses atl denna begränsning av
handlingsfriheten inte får sådana former eller sker i sådan utsträckning att
andra för folkstyrelsen grundläggande principer sälls åsido. Såsom nyss
framhållits är del av högsia vikt all ingen verklig poliiisk makl -till
skillnad från granskning och verkslällighel - kommer all ligga hos de
rätistillämpande organen. Avsevärd betydelse måste också tillerkännas
statsmakternas anspråk på att kunna handla effektivt och med i förekom­mande
fall erforderiig snabbhet. Hindersamma och upprivande ivisler i procedurfrågor
bör såviii möjligl undvikas. Den normala löpande reform-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52    Grundläggande
synpunkter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verksamhei.
som sedan länge spelar en huvudroll i de svenska stuismuk-lernas arbeie, får
under inga omständigheter förhindras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
svenska lagsliftningssystemel erbjuder redan i dag åtskilliga garunlier mol
övergrepp och muklmissbruk. Krilik och invändningar, som fram­kommil under
förberedelsearbetet, beaktas i stor ulsiräckning innan det slutliga beslutet
fallas. Granskningen i riksdagsutskoiien, som ju i vårt lund är grundligare än
på de flesta andra håll, bidrar i hög grad hänill. På del hela laget torde
riksdagspartierna också ha sådan kontakt med väljarna, all allmänhelens åsikier
kommer lill ullryck i lid för atl påverka de politiska beslulen. Undanlag i del
hänseendel förekommer kanske särskili i frågor som icke uppmärksammats av
massmedierna, men av allt atl döma har mass­medierna jusl i avseende på
räiiigheisskyddei blivit mera observanta alli efiersom allmänhelens iniresse
för hithörande frågor hur lilltugil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligi
rällighelsskyddsuiredningens uppfaiining kun man därför räkna med all risken
för beslul som i alllför hög grad inskränker de medborgerliga fri- och
rättigheterna är mindre, ju större enighel som föreligger vid
riksdagsbehandlingen av vederbörande ärende. Särskilt gäller della i den mån
frågan visserligen formellt berör grundlagarnas räiiighetsskydd men i
verkligheten endasi avser detaljer som inle har någon siörre belydelse ur denna
synpunki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddel
bör därför utformas på sådani sätt, att majoritetens beslutanderäu bevaras
oförkränkl, samiidigi som behovet av omsorgsfulla överväganden och
möjlighelerna lill allmän deball lillgodoses. Det är även av värde om
tillvägagångssättet vid behandlingen av hithörande frågor kan utformas så all
det främjar strävanden lill samförstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ett särsicilt lagstiftningsförfarande för fri- och
rättighetsbegränsande lag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1 Bakgrunden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.1 
Rällighelsbegränsningar I många fäll ofrånkomliga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
redan framhållits är de medborgerliga fri- och rättigheterna vanligen
definierade i allmänna och vidsträckta ordalag. Del är knappasl tänkbart all i
grundlagsiexi ge rättigheterna sådana definitioner, som fångar in enbarl den
&amp;quot;kärna&amp;quot; som ulllid skall vara lillförsäkrad medborgarna. Man behöver
i åtskilliga full kunnu göra inskränkningar i rällighelerna för all skydda
andra vikliga, motstående samhällsinlressen. Yitrandefriheten kan lill exempel
inle få innebära en obegränsad räll all ärekränka andra eller avslöja
försvarshemligheler. Rälien alt demonstrera på allmän plats får inle göra del
omöjligl ull avstyra galubråk eller förebygga trafikolyckor. I fråga om
rörelsefrihelen må pekas på frihetsstraffet som sanklionsform. Och hemfriden
får inle utesluta atl myndighet fär tilllräde lill boslad lill exempel för all
uireda eller avstyra broll, kontrollera bostaden från hälsosynpunkt,
brandsäkerheissynpunki m. m. Exemplen kan mångfaldigas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
särskilda vikt man fäster vid de medborgerliga fri- och rättigheterna har
föranlell all ell skydd för dessa gentemot det allmänna tagits in i grundlagen.
Grundlag är ju svårare atl ändra än andra lagar. Därvid har man sökt ange vissa
ramar inom vilka rälligheisbegränsningarna måste hållas. Det lekniska
huvudproblem som man därvid haft atl brottas med kan uttryckas på följande
säll. Hur skall man formulera grundlagsreglerna så, alt de på ell klart sätl
skyddar mot vad de skall skydda mot men tillåter vad de måste kunna lillåta? En
särskild svårighet är atl nya inskränkningsbehov, som bör lillgodoses men som
nu inle kan förulses, givelvis kan komma upp i framliden. Vidare får reglerna i
en regeringsform inle bli så utförliga all de spränger dennas ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
ovan sagts hindrar inle all del på vissa punkler är möjligl alt ulforma
unduntugslösu skyddsregler i regeringsformen. Såsom exempel kan nämnas förbuden
mol dödsstraff tortyr och kroppssiraff (2 kup. 4 och 5 §S regerings­formen).
Och i något fall kan en rättighet bli så fasl definierad all man behöver räkna
med bara ett fålal inskränkningsbehov. Men när del t. ex. gäller
ytirandefriheien måsle som sagt åtskilliga begränsningsmöjligheier lämnas
öppna. I viss mån gäller detla också för mötesfriheten och demonsiralions­frihelen.
Och i alldeles särskilt hög grad gäller det för rörelsefrihelen, skyddel för
den kroppsliga integriteten och skyddet mol husrannsakan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54   Ett särskilt
lagsiiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.1.2 Del lidigare gnindlagsarbclet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbelel
med all ulforma ell egentligt räiiighetsskydd i regeringsformen har pågålt i
decennier. Del förslu resultatet kom med 1974 års regeringsform (2 kap.). Till
grund härför låg förslug av grundlugberedningen. Vad som uppnåddes i denna
etapp var väsenlligen ire saker. Dels slogs rällighelerna fast i
regeringsformen, dels infördes några undantagslösa skyddsregler och dels
föreskrevs ull de begränsningsbara ruttigheiernu fick inskränkas bara genom
lag, dvs. normbeslui av riksdagen. Däremoi ansågs det inte tillrådligt all i
egenilig mening begränsa riksdagens handlingsfrihet när den beslöt sådan lag.
Man tryckte särskilt på del skydd som följet av lagkravet och den publicilel och
möjlighet till allmän debati som dellu medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbelel
med alt yllerligure förslärku och utvidga grundlagsskyddet fortsatte genom 1973
års fri- och rällighetsulredning. 1 vad avser skyddels siyrka gällde del för
ulredningen all försöka all i regeringsformen dra gränser för riksdugens
möjligheler alt begränsa fri- och rällighelerna. Som framgåu av det föregående
valde utredningen en &amp;quot;materiell metod i förening med ett judiciellt
skydd&amp;quot;. Den sökte således innehållsmässigt (posilivi och/eller negativi)
beskriva vilka inskränkningsmöjligheier riksdagen skulle ha. Ulredningens
majorilel slannade för alt inte föreslå något särskilt, försvå­rande
beslutsförfarande i riksdagen, när del gäller rättighetsbegränsande lagförslag.
Utredningens maleriella skyddsmetod skulle vara förenad med den formen av
rättslig efterkoniroll att den exisierande lagprövningsrälien skulle beslå.
Minoriteter inom ulredningen (SOU 1975:75 s. 222, 235, 236) föreslog härulöver
ell särskilt förfarande vid beslul om lag som begränsar vissa av fri- och
rällighelerna, främsi opinionsfriheierna och skyddel för förtrolig meddelelse.
Enligt dessa minoriteter skulle sådan lag i regel stiftas på samma sätl som
grundlag. Om riksdagen skulle finna all beslul i denna ordning inle kan
avvaktas, skulle dock lagen kunna stiftas genom ett enda beslut. Detta beslul
måsle emellerlid då stödjas av minsl fem själtedelar av de röstande och tre
fjärdedelar av riksdagens alla ledamöter. Frågan huruvida ett lagförslag
begränsar någon av de ifrågavarande fri- och rättigheterna skulle avgöras av
lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri-
och rättighelsulredningens förslag låg i allt väsentligt lill grund för
propositionen 1975/76:209. Föredraganden, dåvarande justitieministern Geijer,
ville inle godla ell syslem med krav på kvalificerad majoritet som en del av
skyddet för de medborgeriiga fri- och rättigheterna. Han var däremoi inle hell
främmande för tanken atl förslärka skyddet för vissa rättigheter genom reglerom
särskild tidsutdräkt vid riksdagens behandling av ett förslag lill lag som
begränsar en sådan rättighet. Med hänsyn till frågans komplice­rade
beskaffenhei var han emellerlid inle beredd all la ställning till en sådan
reglering på grundval enbart av del utredningsmaterial som då var tillgäng­ligt.
Han förordade i stället all möjlighelerna all på detta sätt bygga ut skyddet
för fri- och rättigheterna skulle uiredas i särskild ordning (s. 89-90).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nyssnämnda minorilelsförslagen i fri- och rättighelsuiredningen fullföljdes
molionsvis i riksdagen (i partimotionerna 1975/76:2551, fp, och 2553, m).
Härjämte lades ett nytt förslag fram genom parlimolionen 2554 (c). Det innebar
atl det för lag, som berör någon av de begränsningsbara rättigheterna, skulle
fordras två beslul av riksdagen med minsl sex månaders&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskilt lagstlflnlngsförfäiande ...    55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mellanrum.
De båda beslulen skulle inle behövu vara likalydande. I den andra omgången
skulle dock inle få beslutas längre gående rällighetsbegräns­ning än det första
beslutet innefattade. Båda besluten skulle kunnu fallas vid summa riksmöie. När
synnerliga skäl förelåg skulle lagen dock kunna stiftas genom ett beslul med
kvalificerad majoritet. Därvid skulle krävas minsl tre Ijärdedelarav de
rösiande och merän hälften av riksdagens ledamöter. Också enligt moiionen 2554
skulle lagrådel höras, dock utan au få någon beslulanderält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsiitutionsutskotiels
majoritet fann (1975/76:56 s. 12-14) all de skäl, som lalar emot ett syslem med
kvalificerad majorilel som en del av räilighetsskyddel, sammanlagna hade en
sådan styrka all utskouet inte kunde godla en sådan ordning. Förslaget om
grundlagsstiftningsförfarande för beslul om opinionsfrihetsbegränsande lag
godlogs ej heller. Motionen 2554 konstaterades visserligen innebära ett mindre
slrängl kruv på besluts­ordningen för rättighetsbegränsande lag. Men förslaget
i denna molion innebur, anförde ulskollei bl.a., en hell ny konsirukiion för
riksdagens besluisfallande och del hade presenterats försl genom följdmolionen
2554. Utskoitet var inle berett all förorda all detta särskilda beslulsförfarande
skulle antas. Utskottet slällde sig dock inle avvisande lill motionsyrkandenas
syfte. Arbelel på att förstärka och fördjupa rättighetsskyddel borde inte ses
som avslutat i och med atl proposilionen 1975/76:209 behandlals av riksdagen. I
slället borde arbelel även därefter fortsättas med bland annat en ny
uiredningsomgång med följande remissbehandling. Därvid borde man enligt
utskottets mening söka efter mönsier av tryckfrihetsförordningen få till stånd
en särskild yiirandefrihetsgrundlag, som skulle i störsla möjliga utsträckning
läcka samtliga opinionsfriheter. Parallelll härmed borde man enligt utskottet
överväga frågan om all förstärka skyddel för rättigheter som ej kan skyddas på
nämnda säll. Del skulle kunna ske genom t. ex. en ordning med två beslul
molsvarande den som föreslagits i moiionen 2554. Man kunde enligt ulskollei
också länka sig andra möjligheler atl skapa viss tidsutdräkt mellan förslag och
slutligt beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motionerna
2551, 2553 och 2554 fullföljdes med reservaiioner lill konsti­tutionsutskottets
betänkande (s. 71 f, 68 f och 66 f). Riksdagen följde utskottet (rskr 414, KU
1976/77:1, rskr 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
denna reform fick 2 kap. regeringsformen sin nuvarande, kraftigt utvidgade
omfallning. Ändringarna har dock kriliserals såsom olillräckliga. Kritikerna
har särskilt hävdat att del materiella skyddel i 2 kap. regerings­formen i
vissa delar är så allmänt utformat alt dess skyddseffekt är obelydlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av det ovan sagda tillsattes rätiighetsskyddsutredningen. Delvis mol
samma bakgrund tillsattes sedermera yttrandefrihetsutredningen (Dir 1977:71).
Sistnämnda utredning skall fortsätta massmedieulredningens arbele på atl efter
mönsier av tryckfrihetsförordningen utforma en särskild
yiirandefrihetsgrundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1.3
Rällighelsskyddsuiredningens direktiv i denna del&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Chefen
för justiiiedepartemeniet, statsrådet Romanus, har såsom en av
rällighelsskyddsuiredningens huvuduppgifter angett, att utredningen skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56   Eu särskilt
lagstlflningsförfaiaiide . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;söka
ularbela särskilda regler om förfarandel vid rättighetsbegränsande
lagsiiftning. Syfiet är all ställa upp hinder mol atl en riksdagsmajorilel
uinylljar möjligheten att inom de ramar regeringsformen ställer upp beslula
rättighetsbegränsningar av ell slag som normall skulle te sig helt oacceptabla.
Departementschefen länker här på l. ex. sådana fall, då riksdagen är föremål
för pålryckningar från främmande makl eller påverkas a v en tillfållig inhemsk
opinion. En naiurlig lösning förefaller honom vara all skapa regler som
innebär, all rällighelsbegränsningar inle kan beslutas lika snabbi som vanlig
lag. Vid Ulformningen av sådana regler får man bland annal la ställning till om
ett krav på särskild tidsutdräkt skall gälla undantagslöst eller ej. Det kan
länkas alt riksdagen på vissa områden bör kunna få till stånd en rällighets­begränsning
utun sådan tidsutdräkt. Ell annal tänkbart undanlag ärdet fallel, atl en
belydande majoritet inom riksdagen kan vinnas för ett lagförslag.
Departementschefen påpekar alt behovet av ull kunna begränsu räiligheter genom
ell endu beslul ökar ju siörre del räliighelsområde är som omfattas av de
särskilda förfarandereglerna. Del bör därför också övervägas, om dessa regler
kan begränsas lill au gälla opinionsfriheierna eller om de skall ha siörre
räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.2 Tidigare anförda argument för och mot en särskild
beslutsordning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.1  
Vid lillkomslen av 1974 års regeringsform&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om ell särskilt beslulsförfarande för räiligheisbegränsande lag diskulerades
inom grundlagberedningen. Del gällde närmasi ell krav på kvalificerad majoritet
i riksdagen för beslul om sådan lag. Förespråkarna för detta frånföll
emellertid sill krav härpå i samband med en allmän överens­kommelse inom
beredningen i rältighelsfrågorna. Beredningens betänkande innehåller därför
ingen diskussion av problemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
proposilionen (1973:90) logs frågan däremoi upp, och departements­chefen
moiiverade varför han tog avstånd från ell sådani särskilt lagstift­ningsförfarande.
Vid riksdagsbehandlingen enades man i konsiiiulionsui­skollel (1973:26) om all
rältighelsfrågorna skulle uiredas på nyll. Ulskollei gick därför i sill
betänkande inle närmare in på de olika sakfrågorna. Den argumentation i fråga
om ett särskilt förfarande för räiligheisbegränsande lag som kan hämias från
förarbetena lill 1974 års regeringsform går således enbart i negativ riklning.
Den finns som sagl i propositionen 1973.90(s. 196-198)och innebär
sammanfattningsvis följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
exempel på en särskild lagsiifiningsprocedur för beslul om rättighets­begränsande
lag nämnde departementschefen beslut med kvalificerad majo­ritet eller beslut i
den ordning som gäller för grundlagsändring. Eu system med en sådan procedur
hade emellerlid avgörande nackdelar, ansåg han. Om man låler skyddet omfatta
samtliga de fri- noch rälligheler, som lages upp i regeringsformen, skulle det
komma au beröra omfattande lagslifiningsom­råden. Bl. a. skulle ingen
strafföestämmelse med frihetsstraff i skalan kunna beslutas annai än i den
särskilda ordningen. Deua innebar i sin lur atl skyddel skulle komma alt siräcka
sig långl uianför de lypiskl politiska rällighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskilt lagsiiflningsjörjärande ...    57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel
skulle komma ull gulla också i. ex. näringsverksamhet och andru frågor av
ekonomisk nalur. Om mun å andru sidan försökte göra undantag Irån kruvel på
särskild beslutsordning i fråga om vissa frihetsberövanden, mötte man
besvärliga gränsdragningsproblem Ell område där meningarna kunde bryta sig
gällde frihetsinskränkningar av del slag som ligger i föreskrifiernu om
värnplikt, civilförsvarsplikl och annan tjänsteplikt. En regel alt sådana
föreskrifter skulle få beslutas endasl med kvalificerad majoritet skulle enligt
departementschefen kunna innebäru att försvarspoli­tiken i viktiga hänseenden
kom ull beslämmas av en minoriiei inom riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
man än avgränsade det särskilda förfarandets lillämpningsområde fick mun räkna
med alt dettu skulle kunnu omfatta också föreskrifier i ämnen som är poliiiski
kontroversiella men där de akluella frågorna i prakiiken saknar rimligt samband
med enskildas fri- och rälligheler. 1 sådana fall skulle en särskild
beslulsregel på eu otillböriigl säll kommu i sirid med den för den demokraiiska
beslutsordningen grundläggande majorilelsprincipen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ell exempel bland mångu på de lagiekniska problem man möler nämnde
departementschefen de full där olika typer av rättigheter bryier sig mot
varandra. I sådana fall medförde kravet på särskild beslutsordning för
inskränkning av en rättighet svårigheler all genom posiliva lagbestämmelser
skydda en motstående rättighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departemenischefen
påpekade vidare all del inte gick all precisera det särskilda förfarandets
tillämpningsområde ulan all regleringen blev myckel ulföriig. Del förelåg
därför en betydande risk för all en domstol eller annan myndighei skulle inia
en annan slåndpunkl än riksdagen i frågan, huruvida en lag inskränker en
grundläggande räiiighel. Delta skulle kunnu leda till all myndigheien ansåg en
lag, som antagits enligt de vanliga reglerna för lagsiiftning, vara ogillig.
Grundlagsenlighelen i uifärdade lagar kunde komma alt ofta sällas i fråga.
Konflikter skulle kunna uppslå mellan riksdagen och de rällslillämpande
organen. Sådana konflikter skulle på lång sikt kunna förringa allmänhetens
förlroende för lagar som utfärdats i behörig ordning. Varje sysiem med särskili
lagstiftningsförfarande skapade enligt departementschefen ime bara risker för
olustiga procedurslrider i riksdagen. Del innebar också, och framför ulll, på
sikl en pålaglig risk för polilisering av domslolarna lill nackdel både för
demokraiin och rällssäkerhelen, anförde han.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2.2 
Vid 1976 års reform&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Majoriieten
i fri- och rättighelsuiredningen ville inle ha något särskilt beslutsförfarande
för räliighetsbegränsande lag (SOU 1975:75 s. 100-101).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
försl gäller meloden med krav på kvalificerad majorilel ansåg ulredningen all
den skulle kunna leda lill en förskjulning av de politiska maktförhållanden som
blir en följd uv de demokraiiska valen. Meloden .ansågs inle siämma med
majorilelsprincipen, som är eu grundläggande inslag i den politiska demokraiin.
Mun kunde inle acceptera en räitighetsreg-lering som underminerar del
pariamentariska sysiemel därhän, all olika minoriteter till och tätt får slyra
de poliiiska beslulen. Ulredningen under­strök också värdel av atl medborgarna
kunde förändra samhällel. Man borde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Ett särskilt
lagsiiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därför
inle införa sådunu nya momenl i besluisfultundei som hindrar eller fördröjer
folkviljans utslag. Medveiandci om au kunna påverku besluten innebar en
fbrankring uv demokraiin hos medborgarna. Man kunde därför från principiella
utgångspunkter inle tänka sig en ordning som med verkan fördel reguljära
lagstiftningsarbetet ställde krav på kvalificerad majorilel Ibr beslul av
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
principiella invändningar ansåg ulredningen gilliga även om meloden skulle
reserveras Ibr beslul om inskränkningar i vissu rättigheter. En
rättigheisbegränsning kunde ingå som en del i ell siörre förslag på l. ex. del
ekonomiska eller sociulu områdel. Förslaget kunde i och för sig sakna varje
samband med de grundlugsskyddade fri- och rällighelerna. Del kunde inle vara
rimligt, anförde ulredningen, all i ell sådani fall kräva kvalificerad
majorilel för genomförandel av ell reformförslag. Som exempel nämndes ull man i
samband med en reform som rör näringslivet eller medborgarnas sociala förmåner
måste besluta vissa föreskrifter om lyslnadsplikl för de funklionärer som skall
adminisirera reformen i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
övrigi skulle, anförde ulredningen, en ordning med kvalificerad majorilel för
rällighelsbegränsningar inle vara någon adekval skyddsmeiod. Den hindrar ju
inle beslul bakom vilka slår stora riksdagsmajoriteler. Ulredningen kunde
föresiälla sig upphetsade lägen i vilka en belydande riksdagsmajorilel
-eveniuelli riksdugen i dess helhei -skulle kunna vinnas för förslag som
innebar långlgående begränsningar i rällighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
principiella invändningar som ulredningen sålunda anförde mol ell syslem med
kvalificerad majorilel gjorde sig enligt utredningens mening med ungefär samma
styrka gällande i fråga om andra former av särskild procedur för
räliighetsbegränsande lagbeslui. Som exempel nämndes en ordning som innebär all
en riksdagsminoriiet kan ivinga fram ell längre uppskov med ell sådani beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgått i det föregående valde fri- och rätiighelsulredningens majorilel i
stället en maleriell metod i förening med ell judiciellt skydd. En närmare
redogörelse för dessa grundlagsregler har lämnals i kapilel 2.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
reservanter (SOU 1975:75 s. 215 f och 228 f) ville, som lidigare sagls, härulöver
ha ell särskili förfarande för - främsi - beslul om lag som begränsar någon av
opinionsfriheterna eller skyddel för förtrolig meddelelse. De utgick från all
del föreslagna materiella skyddel inle var tillräckligt, eftersom del lill
stora delar var så allmänt formuleral all det kunde lolkas i skilda rikiningar.
Förfarandeskyddel skulle, hävdade reservanlerna, inle leda lill all minori­teler
skulle komma all slyra politiska beslul. Minoriteten skulle bara kunna påfordra
uppskov. Vidare framhölls utt tanken med ett grundlagsskydd jusl var all i viss
mån hindra en riksdagsmajorilel från atl omedelbart besluta
rällighelsbegränsningar. Del skulle, som en av reservanlerna uttryckte saken,
&amp;quot;inte i framtiden vara möjligl alt med någon enda rösts majorilel inom loppel
av några få dagar beslula om omfatlande inskränkningar av demo­kratiska fri-
och räuigheler&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av reservanlerna underströk särskilt regelns funklion som minoritets-skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
proposilionen 1975/76:209 (s. 89) fann departementschefen, som lidigare sagts,
atl det inte var möjligl all godla ell syslem med krav på kvalificerad
majorilel som en del av räiiigheisskyddei. Föruiom de skäl som anföris av fri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett särsklli lagsiifhiingsföffarande ...    59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
rätiighelsulredningens majorilel tryckte hun på ull del här skulle vuru fråga
om all kombinera ell malerielll skydd med ell förfurundeskydd. 1 övrigi pekude
departemenischefen särskilt på de vådor som oftu ålerkommunde Ivisier i
procedurfrågor kunde föru med sig. Emellertid var hun inle hell främmunde för
länken på ell visst måtl uv uppskovsförfarunde i fri- och rällighetssammanhang.
I första hand hänvisade hun därvid lill del särskilda behov UV ulrymme lor
allmän deball kring ell ruilighetsbegrunsunde lugförslag som ibland kan
föreligga. Regler om en särskild lidsuldräki mellan förslag och beslul skulle
vidare förbättra riksdagens möjligheler alt under­kasta frumlagda lagförslag en
noggrann prövning mol bakgrund bl. u. av de synpunkier som kunde ha förts fram
i den allmänna debatten. Frågan om möjlighelernu all införa ell sådani
uppskovsförfarande borde uiredas närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsiiiuiionsulskoliels(I975/76:56)
fiesta ledamölerdelade den syn påeii sysiem med krav på kvalificerad majorilel
som fri- och rätiighelsulred­ningens fierlal och departemenischefen gell
ullryck för. Vud särskili belräffar molionernu 2551 (fp) och 2553 (m)ansåg
utskoitet bl. a. all det var principiellt betänkligt atl lagrådet skulle få
befogenhei ull med för riksdagen bindande verkan avgöra frågor om lillämpning
av grundlag. Vad beträffar kravel på beslul i grundlagssliftningsordning så
skulle det bl. a. innebära, all en ime ringa del av den nu gällande
lagsiiftningen i verkligheten fick nära nog grundlags karaklär ulan atl detla
varil från början avsetl och ulan all lagsliftningens innehåll anpassats
därefter. Konsekvenserna av ett omedel­bart genomförande av den angivna
ordningen kunde enligt utskoltels mening inte överblickas. Också mol de mindre
stränga förfarandekraven i moiionen 2554 (c) kunde enligi uiskoileis mening
resas åtskilliga av de beiänkligheier som kunde anföras mol de motsvarande
förslagen i motio­nerna 2551 och 2553. Särskilt framhöll ulskollei all
förslaget i motionen 2554 var avsell all gälla alla i 2 kap. regeringsformen
angivna fri- och räiligheter. Del skulle då bli tillämpligt påen myckel stor
del av lagbesluien,i. ex. på alla lagar där frihetsstraff ingår som sanktion.
Som tidigare framgått var utskottet emellertid posilivi till atl frågan om ell
mera begränsal uppskovsförfarande utreddes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
ulskoltsminoriiet som reserverade sig i anslutning till moiionen 1975/ 76:2554
anförde (s. 66) atl ell system med obligalorisk lagrådsgranskning saml två
riksdagsbeslut med viss lid emellan ger en i praktiken myckel väsentlig
förstärkning av skyddel i förhållande lill vad som föreslagils i proposilionen.
Därigenom garanleras en omsorgsfull sakbehandling och möjliggörs en
meningsfylld allmän debait i lagfrågor som rör de grundläg­gande fri- och
rätiigheterna. Enighet rådde om atl del starkaste skyddet för dessa rälligheler
ligger i det demokraiiska sysiemel som sådani. Del var då nalurligl, anförde
dessa reservanter, att i enlighet med moiionen 2554 inrikla reformer på att
förbättra del demokraiiska systemets funktionssätt, så atl del ger de enskilda
människorna ökade möjligheter till insyn, påverkan och kontroll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
reservanter som fullföljde motionerna 1975/76:2551 och 2553 i nu förevarande
del (s. 68 f och 71 f) argumenterade på liknande sätl som molsvarande
reservanter i fri- och rättighelsuiredningen. De ansåg vidare all moiionen 2554
ej gav tillräckligt skydd. Frågan huruvida del särskilda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;o    Ett särskilt
lagstiflningsförfaraiuh'. . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978 34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förfarandet
var lillämpligl i eu vissl fall skulle nämligen enligi den moiionen avgöras med
enkel majoritet i riksdagen - lål vura au rådgivande yllrande av lagrådel
dessförinnun inhämiades. Enligt moiionerna 2551 och 2553 skulle molsvarande
fråga avgöras av lagrådel - således av ell från de poliiiska inslanserna
frislående orgun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.3 Den materiella metodens möjligheter är begränsade;
också ett förfarandeskydd behövs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddsulredningen
är enig om all del är bäsi. om regeringsformens räiiighetsskydd ulformas med en
materiell metod. Det innebär alltså alt man i grundlagen anger vilka
rällighelsbegränsningar som riksdagen skall få beslula. 1 försia hand bör del
ske genom undantagslösa regler. Annars får mun unge i vad mån de olika fri- och
rällighelerna skall kunna begränsas. Endust när den maleriellu meloden visar
sig inle kunna leda lill ett tillfredsställande grundlagsskydd, bör man
tillgripa metoden med ell surskilt besluisförfurande för räiligheisbegränsande
lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri-
och räiiighetsuiredningen gav exempel på flera sätl all ulforma ell malerielll
skydd i regeringsformen förde fri- och rälligheler som skall kunna begränsas
genom vanlig lag. Man kan söka all i grundlagen ange tillåtna ändamål för
rällighelsbegränsningar. Innebörden är all alla andra inskränk­ningsändamål är
förbjudna. Eu exempel på denna metod är 2 kap. 14 S regeringsformen. Metoden
kan givelvis användas bara när man kan idenli-fiera alla behövliga
inskränkningsändamål och antalet sådana är någorlunda hanleriigl. Ell annal säu
är alt ange vilka inskränkningsändamål eller vilka inskränkningsgrunder som är
förbjudna. Ell exempel härpå i 2 kap. regeringsformen är 12 S andra slyckel
sisla meningen. Teoretiskt skulle man vidare kunna länka sig all söka ange
siiuaiioner, i vilka rällighetsbegränsning skulle vara lillålen. En mera
allmän, och naturligtvis diffus metod är all söka kvalificera de motstående inlressen,
som skall få föranleda rällighetsbegräns­ning, genom all lala om
&amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; eller &amp;quot;synnerliga skäl&amp;quot; eller, såsom i 2
kap. 13 S förslu slyckel regeringsformen, &amp;quot;särskilt vikliga skäl&amp;quot;. En
annan meiod är all direkl la sikle på den &amp;quot;kärna&amp;quot;av en fri- och
rättighet, som man aldrig skall få inkräkta på, och söka positivt beskriva
denna kärna i grundlagsiexten. Ell sleg i riklning mol en sådan kärnbeskrivning
kan i fråga om yttrande- och informationsfriheterna sägas ha lagils i 2 kap. 13
S andra slyckel regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
enlighel med den utgångspunkt, som rällighetsskyddsutredningen deklareral
inledningsvis i della avsnitt (4.3), har ulredningen ägnal viss uppmärksamhet
ål frågan, om del inte är möjligt all förbättra regeringsfor­mens materiella skydd
för opinionsfriheierna. Ulredningen har därvid följt två olika huvudlinjer.
Dels har den övervägt frågan om en bätire kärnbe­skrivning i fråga om
yttrandefriheten (gäller skyddet mol efterhandsingri­pande från del allmännas
sida). Och dels har ulredningen tagil upp spörsmålet om ell principielll förbud
mol förhandsingripande från det allmännas sida när del gäller yttrandefriheten
saml möles- och demonstralionsfrihelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I förslnämnda hänseende
har ulredningen undersökl en grundlagsregel av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskilt lagstiftningsförfarande ...    61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
huvudsak del innehållei all ingen får siraftus eller bcrövus frihelen eller
uisäiuis lör liknunde ingrepp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därför all han offentligen
yttrat sig om myndighei eller annal allmänt orgun eller någon dess befallningshavare,
om hun kun visu ull del sagda var sant eller all han hude skälig grund för del
eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därför all han offenlligen
krävt ändring av lag eller annal av allmäni orgun meddelat beslul eller i
övrigi ullryckl uppfaiining i samhällelig, religiös, filosofisk, kullurell
eller velenskaplig fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
del andra hänseendel har ulredningen övervägl en regel i regerings­formen efter
mönsier av tryckfrihetsförordningen som skulle förbjuda det allmännu utt
unordnu förhundsgrunskning av yttrande eller annan framställ­ning avsedd all
framföras offentligt. Här skulle eventuellt också föreskrivas ull möiesfrihelen
och demonsiralionsfrihelen inle lar begränsas genom krav på förhandsiillsiånd
från del allmännas sida. Slutligen skulle förhandshinder i särskili fall mot
sådani offeniligi framförande som nu avses inte få vara grundat på innehållet i
det lillämnade ytlrandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
ändringar i vanlig lag förutsågs därvid (5 kap. brottsbalken och 3 S lagen om
allmänna sammankomster). En närmare undersökning har emel­lerlid visal alt de
länkla grundlagsreglerna ändå inte skulle kunnu vara undanlagslösu. Över huvud
tagel hur del visul sig svårt all ulformu sådana grundlagsregler som de nu
tänkta med den relalivi kortfallade form som måsie förutsätlas när del är fråga
om regeringsformen. Härtill kommer all ytlrandefrihelsutredningen kan få
anledning atl ägna sig ål hilhörande spörsmål. Räiiigheisskyddsulredningen har
därför inte ansell sig böra fullfölja sinu nu beskrivna överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
del är svårt all med maleriell meiod förstärka regeringsformens räiiighetsskydd
gäller för de &amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rällighelerna i ännu högre grud
än för opinionsfriheierna. Del finns l. ex. knappasl någon möjlighel all i en
korlfallad grundlagsiexi preciseru de tillåtna ändamålen för besiämmelser om
friheissiraff (och därmed för reglerna om de siraffprocessuella ivångs-medlen).
Knappasl ens en ulföriig särskild grundlag skulle kunna länkas lösa problemel
för de kroppsliga rätlighelernas del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
huvuddelen av opinionsfriheierna kan visserligen yiirandefrihelsut­redningens
arbele komma all leda lill ett särskilt, malerielll grundlagsskydd som kan
göras mera konkrei och precist och således siarkare. Men den ulredningen har
ati arbela på lång sikl och del närmare resullalei av dess arbele kan inte
överblickas nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar de kroppsliga fri- och rällighelerna moliveras ett grundlags­skydd
för dem inle enbarl av hänsynen lill den enskildes personliga inlegritel, även
om della skäl givelvis är myckel vikiigt. Inte bara opinionsfriheterna utun också
de kroppsliga friheterna är av grundläggande betydelse för demokraiins funklion
och bestånd. Behovei av skydd för de sisinämnda rällighelerna beslyrks i rikt
måtl av erfarenheler från andra länder. Del gäller särskilt i fråga om s. k.
administrativa frihetsberövanden och straffprocessu­ella, provisoriska
frihetsberövanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lyckligtvis
saknar vi här i landet sedan långe praktisk erfarenhel av godtyckliga
kränkningar av de kroppsliga fri- och rällighelerna. Men del hindrar inle atl
gemene man uppenburligen känneren särskild oro jusl närdet gäller
administrativa och straffprocessuella frihetsberövanden. Sirävandena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S2    Ett särskilt
lagstiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all
Slärka grundlagsskyddet inom regeringsformens ram bördärför inriklas inle minsl
på dessa slags ingripanden mot den enskilde. Eftersom del är svårl all uppnå
någon försiärkning med materiell metod, är ett särskilt förfarande för beslut
om lagar som medger sådana ingripanden del enda ytterligare grundlagsskydd som
slår lill buds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddsulredningen
finner del alllså angelägel all regerings­formen kompletteras med bestämmelser
om ell särskilt, kvalificeral lagstift­ningsförfarande för
räiligheisbegränsande lagar. Delta skydd bör i slörsla möjliga ulsiräckning
omfatia också de kroppsliga fri- och rällighelerna. Del gäller då alt bemästra
de problem som kan vara förknippade med ell sådani särskilt
lagsiiftningsförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.4 Huvudproblemen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av den diskussion som fördes i samband med 1976 års ändringur i 2 kap.
regeringsformen kan det finnas skäl atl genast slå fasl följande. Tanken bakom
del särskilda beslulsförfarandet skulle vara atl man därigenom skulle få ell
uppskov med del slulliga ställningstagandet i riksdagen. Man skulle då bl. a.
få lid all noggrannare behandla den föreslagna rällighelsbegränsningen. Det
skulle bli bättre utrymme för den allmänna deballen i frågan. Det kan dock inte
uteslutas att del någon gång skulle vara nödvändigi all få lill stånd ell
slulligl beslul omedelbarl. Del måste alllså öppnas en möjlighel härtill, dock
utan all man släpper kravel på en skyddseffekt. Ett sätl all lösa del problemet
kan vara all lillåta atl ett sådani beslul fallas med kvalificerad majoritet.
Vad en minoriiei då skulle kunna uppnå vore alllså inle mer än ell uppskov med
del slulliga avgörandel i fräga om en föreslagen rällighetsbegränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid
måsle här uppmärksammas del &amp;quot;bihangsproblem&amp;quot; som påpe­kades i samband
med 1976 års reform. Del gäller den situationen all en rällighetsbegränsning
måsle företas i samband med en reform, som i övrigi inle har någoi all göra med
de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. regeringsformen. Del kan gälla t.
ex. en social eller ekonomisk reform som behöver inkludera en tystnadsplikt för
reformens administratörer. Ell annal exempel är all det behövs en sanktion i
form av frihetsstraff för den som bryier mol de nya reglerna. Skulle regeln om
tystnadsplikt resp. regeln om frihetsstraff vara underkastade ett särskilt
beslulsförfarande skulle detta, har man menat, kunna försena reformen i dess
helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eit
andra problem år atl del onekligen förs in ett komplicerande elemeni i
lagsliftningsverksamheien, om man anordnar ett särskilt förfarande för vissa
slags lagbeslut. Del gäller särskilt om del ibland kan vara tveksamt huruvida
ell lagförslag berör en fri- och rättighet och därför huruvida del speciella
förfarandel är lillämpligl eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om en lag inskränker regeringsformens räiiighetsskydd eller ej orsakar för
närvarande som regel inte några praktiska svårigheter. Så allmänt formuleral
som skyddel är så är del oftasl klart alt lagen skulle vara tillåten i vilkel
fall som helsl. Man behöver då inte ta beslämd ställning till om lagen innebär
en rällighetsbegränsning. Annorlunda blir fallel om man inför ell särskilt
förfarande för lagar som berör rällighelerna. Då måsle man i varje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskilt lagstiflningsförfarande ...    63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagärende
vura beredd atl besläml besvara frågan,om lagförslaget ärav denna kuruklur
eller ej.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
spörsmälel kan vara iveksaml beror försl och främsi på ull regerings­formens
fri- och rälligheisbegrepp är ullmänl formulerude och därför oklara i
konturerna. Men det kan också hänga samman med all grundlugsskyddel guller bara
&amp;quot;genlemoi del allmänna&amp;quot; och inlc &amp;quot;genlemoi enskild&amp;quot;. Del
kun nämligen någon gång vara svårl ull avgöra om del ur frågu om en begränsning
i skyddel &amp;quot;gentemot del allmännu&amp;quot; eller &amp;quot;gentemol enskild&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nu berördu problemet måsle ses bl. a. mol bakgrund av vilkel syslem man skall
ha för koniroll uv grundlagsreglernas efterlevnad. Del må föruiskickas ull
rällighelsskyddsuiredningens förslag på denna punkl inne­bär, all den nuvarande
lagprövningsrälien skall beslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
Iredje problem hänger samman med det särskilda beslutsförfarandeis syfte atl
skydda fri- och rällighelerna. Förfarandel borde då logiskt sell användas bara
på lagförslag som ytterligare inskränker rällighelerna. Del borde inle
lillämpas på lugförslug som lar borl eller minskar en befinllig inskränkning
eller som är helt neutralt från fri- och rätligheissynpunki. Men del kan
uppenbarligen ibland varu svårl atl bestämma ett lagförslags karaklär i dessa
hänseenden. En fråga blir om dessa svårigheter bör föranleda atl alla
lagförslag som berör någon av fri- och rättigheterna underkaslas del särskilda
beslulslbrfurandel, oavsell om förslagei går i skärpande eller mildrande
riklning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fin,fjärde,
angränsande problem är hur del särskilda beslulsförfarandels räckvidd bör
bestämmas när del gäller sådana lagar som innehåller dels regler som är direkt
rättighetsbegränsande, dels regler som indirekl kan ha belydelse för
rältighelsbegränsningens iniensilel och dels regler som måsle anses sakna
belydelse från fri- och rätligheissynpunki. Barnavårdslagen är ett goll exempel
på lag som reser della problem. Den innehåller regler som anger de sakliga
förulsäuningarna för omhändertagande för samhällsvård. Ell sådani
omhänderlagande innebär som regel en inskränkning i den omhän­dertagnes
grundlugsskyddade rörelsefrihet. Lagen innehäller också reglerom del i försia
instans beslutande organets sammansättning och om beslutsför­farandet. Vidare
finns där föreskrifter om verkställigheten av ett beslulal omhändertagande.
Slulligen innehåller barnavårdslagen en rad bestäm­melser som klart saknar
iniresse i del nu akluella sammanhangei. Som exempel kan nämnas reglerom
foslerbarnsvård och om kostnadsfördelning mellan kommuner. Här bör också
erinras om del ovannämnda problemet om rättigheisbegränsning såsom
&amp;quot;bihang&amp;quot; till en reform på helt andra ämnes­områden. Om t. ex.
barnavårdslagens lillämpningsområde utvidgas genom en ändring av dess inledande
bestämmelser, så får ju också den lysinads-pliklsbestämmelse som finns i slulel
av lagen ökad räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
ulöver det sagda uppslår naluriigtvis en rad spörsmål, däresi man vill införa
ell särskilt beslutsförfarande för rättighetsbegränsande lagar. Dessa problem
är emellertid knappast av den arten alt de påverkar del principiella
ställningstagandet för eller mol ell sådant förfarande. Rättighelsskyddsul­redningen
återkommer till sådana frågor i det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
ar en självklar utgångspunkt all sådana lösningar bör eftersträvas som ger ell
minimum av olägenheter i den prakliska lillämpningen ulan atl ge något
väsentligt avkall på den eftersträvade skyddseffekten. Systemet bör&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;)4    Ell särskilt
lagstiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fungera
så all del särskilda beslulsförfarandet inte i prakiiken griper in över andra
områden än som avses med rättighetsskyddel i 2 kap. regeringsformen. Vidare
börsyslemel ge upphov lill så (1 gränsdragningsproblem som möjligl.
Skyddseffekten bör vinnas ulan att man därigenom skapar fler
lagprövnings-situalioner i prakiiken och därigenom ökar risken för konfiikier
mellan lagstiftare och rätlslillämpare. Dessa synpunkier får belydelse både när
del gäller all bestämma lillämpningsområdel för ell särskilt beslulsförfarande
och för frågan hur ell sådani förfarande närmare skall ulformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
denna bakgrund har rättighelsskyddsulredningen på nyll gått igenom den
rällighel.sbegränsande lagsiiftningen. Del har gjorts främst för alt se i vilka
fall ell särskilt beslulsförfarande kan vänlas orsaka prakliska olägen­heter.
Genomgången har i huvudsak grundats på bilagorna 6 och följande i fri- och
rältigheisutredningens betänkande. Däruiöver har rällighetsskydds­utredningen
systemaliski gåu igenom några års lagstiftning. Del har skett inte minst med
lanke på problemet med rällighelsbegränsningar såsom &amp;quot;bihang&amp;quot; till
reformer på andra områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.5 Ett underiag för att lösa &amp;quot;bihangsproblemet&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.5.1 En slutsats av lätiighetsskyddsiitrednlngens '
'frek\&amp;lt;enstindersöknlng&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
genomgång som nämndes sisl i föregående avsnitt redovisas närmare i bilaga 2.
Denna &amp;quot;frekvensundersökning&amp;quot; omfattar tiden 1971 - riksmölel 1976/77.
I försia hand har undersökis hur ofta rättighetsbegränsande lagförslag förekommii
och vilka fri- och rälligheler som då föreslagits bli begränsade. Enbart
lagförslag som inneburil ytterligare rällighetsbegränsning har noterats. Della
material torde dock ge tillräckligt underiag för slutsatser även fördel fall
all man vill låla ett särskilt lagstiftningsförfarande i och för sig omfatta
också förslag som berör någon av fri- och rällighelerna enbart på eu
rättighetsutvidgande eller neutralt sätl. Undersökningen har vidare syftat till
alt ge en bild av i vad mån de propositioner, som innehållit förslag lill
rällighelsbegränsningar, varil omstridda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
förstnämnda hänseende har frekvensundersökningen visal följande. Flertalet av
rälligheisbegränsningarna rörde bara en eller annan paragraf i ett siörre
lagkomplex. De i särklass vanligasle gällde sirafföeläggning med fängelse,
ingrepp i skyddel mot husrannsakan eller liknande intrång samt beslämmelse om
lyslnadsplikl. Till övervägande del var del här fråga om fall, där
rällighelsbegränsningen framstårsom eu &amp;quot;bihang&amp;quot; lill en reform på
annal område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
den sisinämnda siluaiionen är vanlig är också utgångspunkten för en av de
ovannämnda huvudinvändningarna mol ell särskilt lagstiftningsförfa­rande för
rättighetsbegränsande lag. Med ett sådant lagsiiftningsförfarande skulle fri-
och räilighetsskyddel, hardei sagls, ofta komma att ingripa i den &amp;quot;normala
reformverksamhelen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
torde vara inle minsl delta problem som legal bakom, när man lidigare
föreslagil, alt det särskilda beslulsförfarandet skall omfatta bara lagar som
begränsar någon av opinionsfriheterna eller skyddel för förtrolig medde­lelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskUl lagsliftnlngsjörfärandc ...    65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
synes frekvensundersökningen ge underlag fören lösning som man inle lidigare
diskuterat. Bihangsproblemels belydelse skiille kraftigl minska, om man
undantar de nämnda tre, vanligaste fallen av rällighetsbegränsning från det
särskilda beslulsförfarandels räckvidd. Del bör då, såviii della problem
beträffar, bli möjligl all primärt lålu del särskilda lagsliftningsförfa­randel
skydda både opinionsfriheierna och de kroppsliga fri- och rällighe­lerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
tanken på sådana undanlag kan naturligtvis invändas all jusl rörelsefriheten,
hemfriden och offeniligheien är så vikliga grundsalser all varje möjlighet till
inskränkning däri, oavsell sammanhanget, bör begränsas genom särskilt skydd.
Rätiighetsskyddsutredningen går i de följande avsnitten närmare in på
hilhörande spörsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5.2
Ftågan om ett generellt undantag for &amp;quot;rena&amp;quot; frihetsstraff&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undantaget
för frihetsstraff skulle gälla del fall, alt det i en beslämmelse föreskrivs
slraff och i straffskalan ingår fängelse men bestämmelsen inte i övrigi på
något säu begränsar en fri- och räiiighel. Sålunda skulle t.ex. fängelsestraff
för misshandel omfattas av delta undanlag och kunna besluias med vanligi lagsiiftningsförfarande.
Fängelseslraff för all man utan lillsiånd lämnar landet skulle däremoi vara
rörelsefrihelsbegränsande även bortsetl från själva fängelsestraffet. En sådan
beslämmelse skulle därför omfattas av del särskilda beslulsförfarandet. Likaså
skulle självfallel della särskilda förfarande omfatia 1. ex.
yttrandefrihelsbrollen. Delsamma gäller om man skulle vilja föreskriva
fängelseslraff för viss möiesverksamhel, vissa demon­strationer, viss
föreningsverksamhei eller över huvud taget för viss fri- och
rättighelsutövning. Del nu avsedda undanlaget för fängelsestraff skulle således
avse fall som kan sägas vara på en gång särskilt vanliga och förhållandevis
litel betydelsefulla för de medborgerliga fri- och rällighe­lerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid
bör den frägan siällas, om del är möjligl all uppnå ett siarkare grundlagsskydd
mol administrativa friheisberövanden och siraffprocessuella friheisberövanden,
om man samlidigt gör undanlag för &amp;quot;rena&amp;quot; fängelsestraff, alltså
kriminalisering med fängelse av allt som inte är fri- och rättighelsut­övning.
En svårighei är au dra en hållfasi gräns mellan &amp;quot;straff (&amp;quot;kriminal­vård&amp;quot;)
och &amp;quot;vård&amp;quot;. Statsmakterna kan vidare i viss ulsiräckning själva
välja, om ett ingripande skall göras med administrativa medel eller med
straffrätts­liga medel (alltså med kriminalisering). Härtill kommer alt de
siraffproces­suella tvångsmedlen baseras på att del föreligger en
kriminalisering, och vanligen en kriminalisering med inte alllför lindrig
slraffskala.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
spörsmål som nu resls kan måhända knappast fullt ul besvaras hell
lilifredsställande. Menen vikiig aspekl äratt i princip all kriminalisering av
en fri- och rälligheisuiövning kommer alt omfattas av del särskilda beslulsför­farandet.
Vidare är &amp;quot;straff typiskt en påföljd för en gärning eller en därmed
jämställd, specifik underiålenhet. &amp;quot;Vård&amp;quot; inriklas typiskt setl på
ett tillstånd. Förulsäuningarna för ett straffrälisligt ingripande utformas
regelmässigl, mol bakgrund av de metoder för bevisupptagning och den
bevisprövning som lillämpas i domslolarna, med större skärpa, och riskerna för
missbruk torde därför generellt selt vara mindre. Vidare torde man i prakiiken
inte kunna så&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;)6   En särskilt
lagstiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lält
byla ul ell adminisiralivi frihelsberövande mol en kriminalisering med
fängelse. Och vad de siraffprocessuella ivångsmedlen belräffar så är del en
viktig sida av saken, hur själva reglerna om det provisoriska frihelsberö­vandet
ulformus. Hur slark behöver misstanken mol vederbörande för del ifrågavarande
brol tel vara? Skall ytteriigare förutsäuningar vara uppfyllda (l. ex.
flyklfara)? Hur lång lid får ell sådani frihelsberövande vara? All allt delta
omfattas av ell särskili beslulsförfarande blir ingalunda ulan värde därför atl
själva kriminaliseringen i sior ulsiräckning beslutas med vanligi förfarande.
Genom del sagda anser rättighelsskyddsulredningen aii del resta spörsmälel fåll
ett nöjaktigl svar. Härtill kommer atl frihetsstraff skall beslutas av domstol
med de särskilda garantier ett sådani förfarande innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen
blir all några siörre betänkligheter från skyddssynpunkt knap­pasl behöver
hysas mol del nu ifrågasatta undantaget för rena frihets­straff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.5.3 Frågan om en generellt undanlag for husrannsakan och dylikl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
mindre betydelsefulla från skyddssynpunkt kan man dock inle beteckna
husrannsakans- eller lyslnadspliklsfallen - i varje fall inte, i fråga om de
förslnämnda, ingrepp i den egenlliga hemfriden eller i skyddel för lokaler där
opinionsbildande verksamhei bedrivs, t. ex. tidningsredaktioner och politiska
partiers lokaler. Rällighetsskyddsutredningen har därför närmare undersökl om
man kan låla enbarl dessa delar av skyddel mol husrannsakan och dylikl omfattas
av del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen
haremellertid lell lill ell negativt resultat. Åtskilliga fall av ingrepp i
della skydd gäller visserligen bara lokaler där något slags näringsverksamhel,
som inle a vser opinionsbildning eller dylikl, bedrivs (och där
tillsynsmyndigheten behöver ha räll till tilllräde lill lokalerna för
inspektion eller annan kontroll). Men del finns också många fall som klarl
medger inirång även i boslad. Del kan 1. ex. gälla all uireda eller hindra
broll eller skaffa behövlig uiredning i barnavårdsärende, hälsovårdsärende,
brand-Säkerheisärende, skatteärende etc. Vidare finns nu ett antal bestämmelser
som i försia hand medger lillträde till arbetslokaler men troligen inte
utesluter inirång i boslad däresi verksamheien i något avseende återfinns där.
Och förmodligen skulle del ofta bli alltför lält atl kringgå en
konlrollbeslämmelse, om vederbörandes privatbostad vore hell fredad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av det anförda har rällighetsskyddsutredningen kommit fram lill all
del inte är möjligl alt kalegoriklyva grundlagsskyddet mot husrannsakan och
liknande inirång. Då har utredningen funnit skälen väga över för all hell
undantaga detta grundlagsskydd från del särskilda förfaran­dets räckvidd. Det
bör dock framhållas att detta undantag för lag om husrannsakan och dylikl avses
vara underkastat molsvarande begränsning som undantaget för rena frihetsstraff
Teoretiskt kan man länka sig alt ett sädanl tvångsmedel som husrannsakan
används såsom ingrepp i t. ex. yitrandefriheten eller mötesfriheten. Skulle
till äventyrs en lag aklualiseras, som avses medge sådani ingrepp, skulle denna
lag alllså vara omfattad av del särskilda lagsliftningsförfarandel.  
Rättighetsskyddsutredningen återkom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskilt lagstlfinlngsförfärande . . .    67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mer
härtill i del följande (4.10.5 B och 4.11.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
särskilt belräffar lidningsredakiioner och dylikl må anmärkas ull del i SOU
1976:36 föreslagits vissa skyddsförslärkningar på vanlig lags nivå når del
gäller husrannsakan i sådana lokaler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5.4   Fiågan
om clt generellt tindanlagfÖr vissa tystnadsplikter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
slutligen beträffar del iredje frekventa &amp;quot;bihangsfallel&amp;quot;, regler om
lyslnadsplikl för offenlliga befattningshavare, rör man sig onekligen här på
ell område som kan vara känsligi från informaiions- och
yitrandefriheLssyn-punkt. Emellerlid måsle detla faktum vägas mol de
olägenheier som skulle uppslå, om man inte undantar dessa
tystnadspliklsbestämmelser från del särskilda lagsliflningsförfarandels
tillämpningsområde. Vidare bör beakias all del i framliden torde komma alt
finnas en generell lagstiftning som reglerar både offentliga funktionärers
tystnadsplikt och handlingssekreles­sen, dvs. de fall då allmän handling för
hållas hemlig (se departementspro­memoria Ds Ju 1977:11). Den lagen kommer all
vara underkastad en materiell ram som är angiven i grundlag, nämligen - för
närvarande -tryckfrihetsförordningen. Denna ram, som ännu så länge bara gäller
för handlingssekretessen, återfinns i 2 kap. 2 S nämnda förordning. Där anges
de ändamål för vilka allmän handling (enligt närmare bestämmelser i lag) får
hållas hemlig. Man får en viss skyddseffekt om man knyter an till denna ram vid
utformning av ell undantag från det särskilda lagsliflningsförfarandels
lillämpningsområde för regler om tystnadsplikt för offentliga befattningsha­vare.
Med hänsyn härtill anser rätiighetsskyddsutredningen alt också ell undanlag för
dessa lyslnadsplikter kan accepteras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
praktiska skäl bör man lämpligen avgränsa personkretsen på samma sätt som i 8
kap. 7 S första stycket 7 regeringsformen. Där avses &amp;quot;förbud alt röja sådant
som någon har erfarit i allmän tjänst eller under uiövande av
tjänsteplikt&amp;quot;. Befogenhei alt besluta sådana tystnadspliktsregler får riks­dagen
f ö. delegera till regeringen (2 kap. 12 S försia stycket regeringsfor­men).
Men som antytts bör undantaget från del särskilda lagsliftningsförfa­randel
begränsas så, alt del gäller bara tystnadsplikt rörande sådani som lår hållas
hemligl med slöd av tryckfrihetsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.5.5   Sammanfattning
av 4.5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
finner rätiighetsskyddsutredningen på grundval av främst frekvensundersökningen
all &amp;quot;bihangsproblemet&amp;quot; till största delen kan undgås, om man gör de
undantag som angivits under 4.5.2-4.5.4. Man vinner då den fördelen atl det
särskilda beslulsförfarandet primärt kan inbegripa alla de begränsningsbara
fri-och rättigheter som är upptagna i 2 kap. 1-11 SS regeringsformen. Det nya
skyddet omfattar då i princip såväl opinionsfriheterna som de kroppsliga fri-
och rällighelerna. Men från del särskilda lagsliflningsförfarandels
tillämpningsområde bör alltså generellt undanlas för det första lag som innebär
endast förbud atl röja sådani, som någon har erfaril i allmän tjänst eller
under utövande av tjänsteplikt och som för hållas hemligl med slöd av
tryckfrihetsförordningen, för det andra lag som avser endast skyddel mot
husrannsakan eller liknande intrång och för del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8    Ett särskilt
tagstifiniiigsförfaranåe . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tredje
lag som, ulan all i övrigi avse begränsning av någon av de här avsedda fri- och
rällighelerna, föreskriver frihetsstraff Rällighetsskyddsutredningen anser atl
man härigenom vinner eu i sak påtagligt försiärki råiiighcisskydd ulan all,
prakliskl sell, riskera den slörunde inverkan på den vanligu reformverksamhelen
som man lidigare befurul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
ålersiår emellerlid ull bemästra de övriga huvudproblem som angivits under 4.4.
Dessa problem behandlas i närmasi följande avsniu. Vissu yiierligare spörsmål
rörande del särskilda beslulsförfarandels lillämpnings­område behandlas under
4.7. Rällighetsskyddsutredningen ålerkommer närmare lill de generella
undaniagen i avsnittet 4.11.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.6 Övriga huvudproblem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.6.1  Del särskilda besliilsförfarandel bör vara lilläniptlgt bara på
yrkande&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;A. Räiiigheisskyddsulredningen bygger på grundlagsskyddets ntivarande
uppläggning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är givel alt man genom nyssnämnda undanlag för lag om lyslnadsplikl, om
husrannsakan och om frihetsstraff också reducerar de övriga problem som
anmärkls under 4.4. Vad försl gäller problemel all del i vissa fall kan vara
tveksamt, om del särskilda eller del vanliga lagsliftningsförfarandel skall
lillämpas, må lill en början slås fasl alt ell förslag om ell särskilt lagstift­ningsförfarande
för rätligheisinskränkande lagstiftning knappast kan bygga på annal än de
nuvarande fri- och rältighelsbegreppen i 2 kap. regeringsfor­men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av regeringsformens nuvarande rälligheisbegrepp blir alllså en fakior av
avgörande belydelse för del särskilda förfarandets juridiska räckvidd. Under
4.7.4 får rättighelsskyddsulredningen anledning all beröra
yllrandefrihelsbegreppet. I övrigi må i fråga om innebörden av resp.
rälligheisbegrepp enbart göras följande hänvisningar lill proposilionen 1975/
76:209: beträffande yttrandefriheten s. 106 och s. 141-142, informationsfri­heten
s. 110 och 143, mötesfriheten och demonsiralionsfrihelen s. 110-111 och
143-144, föreningsfriheten s. 112-113 och 144, skyddel för förtrolig
meddelelses. 122-123 och 147-148,skyddel förden kroppsliga integritetens. 147
sami rörel;;efrihetens. 121 och 148.1 frågaom rörelsefrihelen återfinns de
ledande molivultalandena om rätiigheisbegreppet i grundlagberedningens
slutbetänkande (SOU 1972:15 s. 158).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
bygger rättighelsskyddsulredningen på den nuvarande inrikt­ningen av skyddel
alt gälla enbart gentemot vissa ingripanden från del allmännas sida. Att
ulredningen saknal möjlighel all la upp frågan om all utsträcka
grundlagsskyddet till all gälla också gentemot enskild har slagils fasl i
kapilel 3.1 fråga om gränsdragningen meHan &amp;quot;gerMemot det aUmämva&amp;quot; och
&amp;quot;genlemoi enskild&amp;quot; må hänvisas lill vad som anfördes därom under
förarbetena till 1976 års ändringar i 2 kap. regeringsformen (SOU 1975:75 s.
95-98 och 185-186 saml proposilionen 1975/76:209 s. 85-86 och 140-141). Vad
gäller ingripanden på verkslällighelsnivån må här endasl erinras om alt del är
den offentliga makten som i della sammanhang åsyftas med &amp;quot;del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett särskUl lagstlfinlngsförfärande ...    69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmänna&amp;quot;.
När &amp;quot;det allmänna&amp;quot; upplräder som civilrältslig rättsinnehavare är
regeringsformens fri- och ruiiigheisskydd inle tillumpligi. Exempel på dellu är
när del allmänna agerar som idkare av uffärsverksamhel eller som hyresvärd
eller annan lokalinnehavurc. Då ur del ulliså buru Ibrhållundei enskildu
emellun som dci är frågu om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
undvikande av missförstånd må erinras om all bestämmelsen i 2 kap. 17 S regeringsformen
om den fackliga konfiiklrätlen visserligen utgör ctl undanlag från huvudregeln
och avser också förhållandel enskildu emellan. Men som konmier atl framgå under
4.7.2 omfattas lag. som begriinsar enbart den fackliga konflikirållen, enligi
rällighelsskyddsuiredningens förslag överhuvud inie av del särskildu
beslulslörfarandei och saknar ulliså iniresse i nu förevarande sammanhung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i fråga om den närmare arten av relevania ingripanden bör man uigå från rådande
ordning. Förfarandeskyddel bör alllså gälla bara mol sådana ålgärder från del
allmännas sida vilka åsyftas i 8 kap. 3 S regeringsfor­men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;B.
En metod alt minska olägenheterna av gränsoklarheterna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
de punkter som angivits under A kun man alltså å ena sidan knyla an lill redan
gjorda gränsdragningar. Att dessa gränser å andra sidan inle är i allo klara är
en nackdel som bör kunna bemäslras på följande säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
olägenheier, som kan följu av all det i vissa fall skulle kunna råda ivekan om
lillämpligl lagsiiftningsförfarande, är av två slag. Dels kan problemel orsaka
bekymmer under själva lagstiftningsarbetet. Och dels kan det, om vanligt
lugsiiftningsförfarande lillämpals i ett visst fall, efteråt bli ifrågasatt, om
inle det särskilda förfarandet borl lillämpas och om lagen i fråga därför verkligen
bör vinna lillämpning. Den sisinämnda aspeklen kan särskilt gälla sådana fall,
då man försl på lillämpningssladiet upptäcker all en lag berör fri­och
rällighelsområdel. Att lagprövningsrätten aklualiseras i dessa fall kan
emellerlid förebyggas genom själva ulformningen av del särskilda lagslift­ningsförfarandel.
Del kan ske genom alt förfarandel görs lillämpligl bara i den mån yrkande därom
framställs under riksdagsbehandlingen. Har sådani yrkande inle framförls skulle
alllså del vanliga beslulsförfarandet alllid vara korrekl. En sådan regel
skulle också i hög grad begränsa olägenheierna från del prakliska
riksdagsarbeieis synpunki. Emellertid skulle givelvis reella
rällighelsbegränsningar av nägon belydelse knappast komma att förbigås med
tystnad i riksdagen, om där finns någon meningsskiljaktighet i frågan. Genom
del nu angivna elementet i del särskilda beslulsförfarandet skulle allLså de
prakliska problemen yiierligare reduceras,och detla skulle knappasl medföra
någon förlusl i räiiighetsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
yrkande framställs om all del särskilda beslulsförfarandet skall användas,
gäller del atl pröva om lagförslaget verkligen är rättighetsbegrän­sande. Av
principiella skäl är del inle lämpligi all låla en minoritet i riksdagen avgöra
denna fråga. Å andra sidan uppnår man ju inte den avsedda skyddseffekten, om
riksdagsmajorileten bestämmer suveränt härvidlag. Del har lidigare föreslagils
all man skulle låta lagrådel avgöra denna procedur­fråga. Häremol har genmälts
all del är principielll belänkligl alt ge ett sådani organ bestämmanderätt i
förhållande lill de politiska organen. Rättighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'O    Ett särskilt
lagsllflningsfÖrfaraiiäe . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skyddsutredningen
anser att en lämplig avvägning kan göras på följande säll. Om nu avsell yrkande
framförs och man därför måsle avgöra frågan, om det ifrågavarande lagförslaget
berör fri-och rältighelsområdel eller ej,så bör della ställningstagande för
riksdagens vidkommande göras med enkel majorilel av konsiiiulionsuiskollel.
Utskoitet bör dock inte få förkasia yrkandet ulan all lagrådels utlåtande i
frågan föreligger. Däremot bör utskottet inle vara bundel av vad lagrådet
ansett. Men om utskottet avslår yrkandei mol lagrådels inrådan kan frågan om
lagens grundlagsenlighet efteråt eventuellt komma all bli aktuell lagprövnings
v is.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.6.2     / princip ej bara skärpande ingrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu
av de lidigare nämnda problemen med ett särskilt beslulsförfarande är frågan,
om förfarandel skall gälla i princip alla lagförslag som berör fri- och
rältighelsområdel eller bara dem som innebär ytterligare rättighetsbegräns­ning.
Det senare alternativet är i princip atl föredra men innebär samlidigt ett
exlra gränsdragningsproblem. Frågan är emellertid om den praktiska skill­naden
mellan de båda alternativen är så stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
säkerhets skull skulle ett undanlag fö formuleras snävt. Del skulle kunna gälla
bara fall av enlydigl mildrande eller entydigt neutral effeki från fri- och
rätligheissynpunki. Del är visseriigen läll att i teorin ge många exempel på
eniydiga fall. Man upphäver straffet för förtal, sänker straffskalan för
spioneri, tar borl kravet på förhandstillslånd för demonstrationer på allmän
plats etc. Men i prakiiken är sådana isolerade lagändringar mindre vanliga. Det
normala är att en lag ändras på flera punkler, varvid inle alla ändringar är
klarl neutrala eller går i entydigt lindrande riklning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
lorde yrkande om särskilt beslutsförfarande endast mycket sällan komma att
framföras i klarl neutrala fall. Detta gäller speciellt om man kräver atl ett
sådant yrkande skall framslällas av ell visst minsta antal riksdagsle­damöler,
förslagsvis lio. Och när del gäller de enlydigl mildrande, eller med andra ord
räiiighelsuividgande, fallen lorde man kunna räkna med atl yrkande om särskilt
förfarande ofta skulle utebli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrunden av del anförda synes den prakliska skillnaden mellan de båda nu
diskuterade alternativen inle vara siörre än alt den utslagsgivande synpunkten
bör bli önskemålel all göra gränsdragningssvårighelerna så små som möjligl. Del
innebär atl alla lagförslag som rör fri- och rättighetsbegrän­sande lag bör
omfattas av den särskilda beslutsordningen, oavsell i vilken riklning
lagförslaget går.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
framslällningen i del följande kommer för övrigt atl framgå all del i fråga om
många lagar bara är enstaka eller ett fåtal bestämmelser som blir omfattade av
del särskilda lagsliftningsförfarandel. DeUa är i sin mån ägnat atl minska det
nu diskuierade problemels betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.6.3     I .fråga om lag som innehåller föreskrifter av olika slag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
särskili problem utgör de lagar som innehåller både rättighetsbegränsande
regler och regler som kan sägas vara indirekt rättighetsbegränsande samt regler
som är neutrala i detta hänseende. En närmare genomgång av den lagstifining som
är rättighetsbegränsande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell Särskilt lagsilfhiliigsföriaraiidc . . .    71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;visar
i själva verkei alt de fiesia hilhörande lugar innehåller föreskrifter av alla
de tre ovannämnda kaiegorierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Olika
lyper av rättighetsbegränsande lagar kan urskiljas. Del finns sådana som bara
innehåller någon ensiaka föreskrifi som är rättighetsbegränsande, t. ex. en
regel om lyslnadsplikl. 1 andra hilhörande lagar är del räiligheisbe­gränsande
elementet mera framirädande, medan vikliga delar av lagen handlar om annal. Del
finns också lagar som avser all reglera enbarl rällighelsbegränsningar av vissl
slag och som är hell uppbyggda kring reglerna om de maleriella
förutsällningarna för rällighetsingreppen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ställningstagandet till hithörande problem för man ha i minnel den
utgångspunkten, alt del särskilda lagsliftningsförfarandel skall vara till
skydd för fri- och rällighelerna men inle siräcka sin verkan härutöver.
Förfarandels räckvidd för en räiligheisbegränsande lag bör inle vara siörre än
nödvändigi. Rällighetsskyddsutredningen ålerkommer ingående till detta problem
i del följande. Del sker på ett mera principiellt plan i avsnittet 4.10. Och i
specialmoliveringen lill 2 kap. 12 S regeringsformen görs en närmare genomgång
av vissa befintliga lagbestämmelser som blir omfallade uv del särskilda
förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
må endast anföras följande. I princip blir bara de materiellt rättighets­begränsande
föreskrifierna i en hilhörande lag omfattade av del särskilda förfarandel.
Lagens regler om beslutande organ omfattas inte av del särskilda förfarandel.
Delsamma gäller i regel för föreskrifterna i lagen om förfarandel hos organei.
Och i fråga om lagens regler om verkställandet av ett beslulal ingripande är
del i princip bara de grundläggande reglerna som omfattas av det särskilda
förfarandel. Därmed åsyftas regler som bidrar lill all ge ifrågavarande
rällighetsingrepp dessas väsenlliga maleriella innehåll och alllså inle
huvudsakligen är bara av konsekvenskaraklär. Som framgår i del följande kan
emellertid den ifrågavarande lagens regler om förfarande eller om
verkställighet innehålla enstaka, självsiändigi rättighetsbegränsande inslag.
Ett exempel härpå är en regel om hämlning tvångsvis till förhör. Sådana regler
blir givetvis omfallade av del särskilda lagsliftningsförfaran­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
bör underslrykas all del problem som lagils upp i della avsnitt (4.6.3) i viss
mån är av övergångsnalur. Vid den nu befinlliga lagsliftningens lillkomsi har
man ju inle behövi räkna med olika förfaranden för beslul om vanlig lag. Sedan
ell särskili förfarande för beslul om rättighetsbegränsande lag införts blir
lägel ett annal. Della kommer säkeriigen all påverka uppläggningen av
lagförslagen så atl de svårigheter som diskulerals i delta avsniii reduceras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.7 Övriga huvudfrågor angående tillämpningsområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7.1
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del föregående har i försia hand åsyftals frågan om del särskilda
lagsiiftningsförfarandeis tillämplighet på de begränsningsbara fri- och rättig­heter
som är upplagna i 2 kap. 1-11 S regeringsformen. Dessa är yltrande-frihelen,
informalionsfriheten, mötesfriheten, demonsiralionsfrihelen och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;'2    Ett särskUt
lagstifliUngsfÖrfaraiide . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreningsfriheten
(s. k. opinionsfriheter; 1 S l-5)samt skyddet i allmänhet för den kroppsliga
integriteten, skyddel mol husrannsakan och dylikl och skyddel för förtrolig
meddelelse (6 S), vidare rörelsefrihelen i allmänhet (8 S) och slulligen rätlen
lill offenilig domslolsförhandling (11 S andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;[)e
rällighelsregler som är absoluta, dvs. undantagslösa, saknar naturligt­vis
aktualitet i della sammanhang. Exempel på sådana absoluta regler inom ramen för
de försia elva paragraferna i 2 kap. regeringsformen är förbuden mot dödsstraff
lortyr m. m. i 4 och 5 SS- Ell annat exempel är förbudel i 7 S försia slyckel
mol landsförvisning av svensk medborgare. Samma absoluta karaklär har inom sina
resp. tillämpningsområden förbuden mol rasdiskri­minering (15 S) och mol
könsdiskriminering (16 S). Även regeln om ersätt­ning vid expropriation (18
S)äri princip av denna nalur och behandlas f ö. av rättighetsskyddsutredningen
i annat sammanhang (8.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
finns del två andra paragrafer i 2 kap. regeringsformen som lekniskl är så
beskaffade, all deras ämnesområden skulle kunna komma i fråga för ell särskilt
lagsiiftningsförfarande. Del är 17 S om den fackliga konfiiklrätlen och 20 S
andra slyckel i fråga om uUännings fri- och rälligheler. Visserligen finns
också 19 S, enligt vilken &amp;quot;förfallare, konstnärer och fotografer äger rätl
lill sina verk enligi besiämmelser som meddelas i lag&amp;quot;. Men den
bestämmelsen passar inte för atl omfattas av ett särskilt lagstift­ningsförfarande.
En annan sak är atl upphovsrätlsliga lagbestämmelser blir omfattade av det
särskilda beslulsförfarandet i den mån de är all anse som begränsning av
yttrandefriheten. Härtill ålerkommer rällighetsskyddsutred­ningen i specialmoliveringen.
Under 4.7 skall bl. a. frågorna om lag som avses i 2 kap. 17 S och 20 S andra
siycket regeringsformen behandlas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.7.2 I,fr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ga om den fackliga konfliktr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
2 kap. 17 S regeringsformen föreskrivs all förening av arbetstagare saml arbetsgivare
och förening av arbetsgivare äger räll all vidlaga fackliga Slridsålgärder, om
annal ej följer av lag eller avtal. 1 och för sig skulle man kunna låta
lagsiiftning av detla slag som är av mera sladigvarande karaklär vara omfattad
av ell särskilt beslutsförfarande. Som exempel på sådan lag kan pekas på
reglerna om fredsplikl i lagen (1976:580) om medbeslämmande i arbetslivet.
Erfarenheten visar emellerlid atl statsmaklerna undantagsvis anser del
nödvändigi all avbryla pågående slridsålgärder genom lag. Del senaste exemplet
är SACO/SR-konfiikien år 1971. Skall en sådan lag över huvud taget vara
meningsfull måste den kunna beslutas snabbi. Rättighels­skyddsulredningen anser
därför all tag som begränsar den fackliga konfiikl­rätlen inie skall behöva beslutas
med särskilt förfarande enbarl på denna grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.7.3 f fr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ga om utl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningar&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
av rätlighetsreglerna i 2 kap. 1-19 §S regeringsformen gällerenligt sin lydelse
bara svenska medborgare. I den avslulande paragrafen i kapitlet, 20 S, regleras
emellertid i vad mån regeringsformens räiiighetsskydd skall gälla också för
utlänning här i riket. Del sker genom atl sådan ullänning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett säisklli lagsiiflnliigsföifäiaiide ...    73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förklaras
vara likställd med svensk i fråga om uppräknade fri- och räuigheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        första
slyckels fall är denna likställighet undanlagslös. Dellu siycke suknar&lt;br&gt;
därför aklualilet i nu förevarande sammanhang. Motsatsen gäller i andra&lt;br&gt;
slyckels fall. Här är likställigheten relativ, dvs. undanlag kan göras genom&lt;br&gt;
särskilda föreskrifter i lag. I della stycke avses bl.a. opinionsfriheierna,&lt;br&gt;
skyddel för den kroppsliga iniegrilelen i allmänhet, skyddet mot husrann­&lt;br&gt;
sakan, skyddel för förtrolig meddelelse och - uv skyddel för rörelsefrihelen -&lt;br&gt;
skyddel mot frihetsberövundc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
20 S har lagils med de allra flesta rätiigheterna enligi 2 kap. regerings­formen
men inle alla. Ullänning har inle någon grundlagsskyddad räll alt vislas i
Sverige, vare sig atl resa in hil eller alt stanna kvar här (jämför 7 S försia
stycket). Ett delvis sammanfallande exempel är all ullänning här i riket inle
hur något skydd enligt 2 kup. regeringsformen mol ingrepp i rörelsefri­helen
som är lindrigare än frihelsberövande (jämför 8 S andra meningen). Regler som
medger sådana lindrigare ingrepp kun alllså beslutas ulan slöd av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        kap.
och således enbart jämlikt 8 kap. regeringsformen. Del är inte lagregler&lt;br&gt;
härom som rällighetsskyddsutredningen nu lar upp till behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
frågan gäller är i stället, om sådan särskild lag som avses i 2 kap. 20 S andra
siycket regeringsformen bör omfattas av det särskilda lagsliftningsför­farandel.
Del är här alltså fråga om lag som medger all ullänning här i rikel i fråga om
de fri- och rälligheler, som räknas upp i nämndu stycke, särbehandlas jämfört
med svensk, dvs. i praktiken behandlas sämre än svensk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kvantitativt
är problemel begränsal. Del skydd som ligger i atl lagregler i allmänhet om
begränsningar i fri- och rällighelerna underkastas ett särskilt
beslulsförfarande kommer i prakiiken uilånningar lill godo på samma säll som
svenska medborgare. Vidare avses nu, som sagl. inte lagregler som särskilt
begränsar ullänningars rörelsefrihet utan atl gå så långl som lill all ge slöd
för frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellerlid
är del uppenbarligen angelägel att om möjligt ytteriigare förslärka
gmndlagsskyddel för utlänningar här i rikel. Räiiigheisskyddsul­redningen
förordar därför atl sådan särskild lag som avses i 2 kap. 20 S andra stycket
regeringsformen skall omfattas av del särskilda lagsliftningsförfaran­del. De
undanlag från detla förfarande, som skall gälla för lyslnadsplikl, husrannsakan
och dylikl samt frihetsstraff böremellertid inte bli tillämpliga här. Så t. ex.
kommer lag, som särskilt för ullänning medger inirång i skyddel mol
husrannsakan, all omfattas av det särskilda lagsliftningsförfarandel. Delta
förfarande kommer vidare alt omfaila i. ex. de bestämmelser i utlänningslagen
(1954:193) som ger slöd för lagande i förvar, s. k. poliiisk utvisning,
hämlning lill förhör och domslolsförhandling inom slängda dörrar. Vad särskilt belräffar
den åsyftade ulvisningsregeln (34 S ullännings­lagen), vilken kan lillämpas
bara av regeringen, så nämns den här därför all, teoretiskt, ingrepp i
opinionsfrihet kan grundas på den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7.4
Ett spörsmål rörande regeringsformens yltrandefrihetsbegrepp&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
har lidigare slagil fasl alt den utgår från regeringsformens rälligheisbegrepp
vid beslämmandel av tillämpningsom­rådet för ett särskilt
lagsiiftningsförfarande för rättighetsbegränsande lag. I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74    En särskilt
lagsti/lnnigsförfaraiide . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fråga  
om   yitrandefriheten   har  dock   en   mindre   avvikelse   övervägts.
Bakgrunden ur följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Alla
yllranden är inle grundlagsskyddade. Räckvidden av grundlags­skyddet för
yitrandefriheten besläms i princip av dennas syfte. Della syfte anges i
iryekfrihelsförordningen vara ull säkersiällu ell frill meningsutbyte och en
ullsidig upplysning. Innebörden uv tryckfrihetsförordningens
yttrun-defrihelsbegrepp slyrs av della syfte. Ålskilligu slags yllranden som
saknar betydelse för det angivna opinionsfrihetssyfiel kan alllså l. ex.
strufföeluggas ulan hinder av grundlagsskyddet. Dessa yttranden anses då, har
det sagls, som broltsliga i annal avseende än såsom missbruk av den
grundlugsskyd­dade yttrandefriheten. Eu exempel är yllranden som ingår som eu
led i bedrägeri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsformens
yltrandefrihetsbegrepp sammanfaller till slörsla delen med
tryckfrihetsförordningens. Identiteten är dock inle lolal. Regeringsfor­mens
yiirandefriheisbegrepp är något mera vidsträckt un tryckfrihetsförord­ningens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skillnaden
kommer till synes främsi på den kommersiella reklamens område. I princip all
begränsande reglering av reklam (från del aUmännas sida och med medel som avses
i 8 kap. 3 S regeringsformen) anses som en inskränkning i yttrandefriheten i
regeringsformens mening. Som ytlrande-frihelsbegränsning i
tryckfrihetsförordningens mening betraktas däremot endast sådan inskränkning av
reklam som syfiar lill all ge skydd mol en inle önskad allmän påverkan av
allilyder och värderingar. Eu förbud mol reklam för viss vara, i. ex. för
alkohol eller lobak, hur anseiis möjligen uigöra ytlrandefrihelsbegränsning
också enligt tryckfrihetsförordningen (se del förbehåll som befunnits
erforderligt i 1 kap. 9 S nämnda förordning). Men marknadsföringslagens regler
mol otillbörlig reklam och vilseledande reklam kan i princip lillämpas också på
tryckt skrift, faslän något särskilt förbehåll härför inle finns i
tryckfrihetsförordningen. Däremoi ulgör nämnda regler i marknadsföringslagen en
inskränkning i yitrandefriheten i regeringsformens mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
spörsmål som rättighelsskyddsulredningen övervägl i detla samman­hang är, om
det särskilda lagsliflningsförfarandels räckvidd i fråga om yttrandefriheten
bör begränsas lill den del därav, som motsvarar tryckfrihets­förordningens
yltrandefrihetsbegrepp. En sådan lag som marknadsförings­lagen skulle alllså då
falla uianför del särskilda förfarandets lillämpningsom­råde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har dock slulligen slannal för all inte göra någon sådan distinktion. Det är
svårl all ge ett tillfredsställande uitryck för den i regeringsformens text,
samtidigt som skillnaden i fråga om det särskilda lagsliflningsförfarandels
räckvidd är begränsad. Vidare kommer yllrandefri-hetsuiredningen säkerligen all
ingående få behandla frågan om i vad mån det särskilda grundlagsskyddet för
yttrandefriheten skall inbegripa kommersiell reklam.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.7.5 Tidsbegränsad lag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagar
gäller oftast tills vidare.  Endasl undantagsvis beslutas lagar för begränsad
lid. På fri- och rältighelsområdel är dock sådana lagar något&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskilt lagsiijiniiigsföifäraiide ...    75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mindre
ovanliga. Själva lidsbegränsningen är ell säll all åvägabringa ell
räliighelsskydd. Skyddel ligger i den parlamentariska insyn och kontroll som
akluuliserus varje gång en sådun lag skall förlängas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
uppkommer emellerlid ell problem för del särskildu lugslifiningsför-furandels
del. Det gäller ime del fullel all en räiligheisbegränsande lidsbe­grånsad lag
skall införas. Då skall del särskilda lagsliflningsförfarandei gälla som
eljesl. Del fall som åsyftas är all en befinllig sådun lag skall få sin
gillighelslid förlängd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan då vara nalurligl all frågan om lagens förlängning väcks så senl som
möjligl: ju längre man dröjer, desto fier erfarenheler av lagens lillämpning kan
finnas all redovisa. Ell uppskovsförfarande skulle kunna ledu lill ett
&amp;quot;glapp&amp;quot; i en sådan lags giltighet-ell glapp som vore bura lekniskl
och inle sakligi belingai. Vidare kan de skyddshänsyn som ligger bakom del
särskilda lagstiftningsförfurandel sägas vura på annal säll lillgodosedda när
del är frågu om en tidsbegränsud lag. Rällighetsskyddsutredningen anser därför
atl förlängning av en sådun lugs giltighetstid bör undunlus från det särskilda
förfarandets lillämpningsområde. Dock bör della givelvis gälla bara förlängning
på beslämd lid. Skall en lidsbegrånsad lag förvandlas lill en lag med vanlig
lillsvidaregiltighel, bör det särskilda beslulsförfarandet vara tillämpligt som
annars. Det synes vidare lämpligt all lill förslagsvis två år maximera den tid som
förlängningen får avse ulan all del särskilda förfarandel blir lillämpligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7.6
Krig. krigsfara och andra extraordinära siiuaiioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beredskapslagsliftning,
t. ex. en fullmaktslag när sådan är staisrällsligt möjlig, skall givelvis
omfattas av del särskilda förfarandel, om lagsiiftningen kan leda lill
rällighetsbegränsning. Tanken med beredskapslagsliftning är ju alt man i god
lid i förväg skall besluta normer som skall gälla eller kunna sättas i krafl,
när angivna typer av krissituationer inträder. Kan sådana lagar genomföras
enligt avsikten, torde ell uppskovsförfarande knappasl medföra särskilda
olägenheier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremoi
måsie den frågan ställas, i vad mån det särskilda förfarandel bör vara
lillämpligl, när fråga väcks om räliighetsbegränsande lag då del redan
föreligger en krissituation. Alla lagsliftningsbehov kan ju inte förutses och
fyllas genom beredskapslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Visar
del sig i en krissituation atl befinllig lag inte ger del allmänna lillräckliga
befogenheler gentemot den enskilde är del regelmässigl angelägel atl få
komplelierande lag lill stånd snabbt. Å andra sidan är del särskili i sådana
situationer som man behöver lugn och ulrymme för eftertanke och -eventuellt -
ett skydd mol pålryckningar. Här måste således de olika synpunkierna vägas mol
varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
denna avvägning bör beaktas att problemets prakliska betydelse reduceras av all
del i del särskilda lagsliftningsförfarandel skall finnas inbyggd en möjlighel
till omedelbart beslul då del föreligger en hög grad av enighel i riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är därför bara för särskilt allvarliga situationer som man behöver överväga all
hell koppla ifrån del särskilda lagsliftningsförfarandel. Till en börian torde
man kunna borlse från andra kriser än sådana som avses i 13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;76    Ett särskilt
lagstiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regeringsformen.
Därmed förs de s. k. fredskriserna ur resonemangel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
13 kap. 6 S regeringsformen avses de fall då rikel är i krig eller krigsfara
eller del råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda uv krig
eller av krigsfara vari riket har befunnit sig. Stadgandet innebär all
riksdagen för dessa fall kan delegera sin normgivningsbefogenhei lill
regeringen långl mer än som normull får ske enligt 8 kap. regeringsformen. Bl.
u. kan regeringen bemyndigas all i dessa situationer beslula
räiligheisbegränsande normer (grundlag får dock ej ändras).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kunde kanske då lycka au riksdagen i samma situationer alllid borde kunna själv
futtu ell omedelburt beslul om rättighetsbegränsande lag. Del synes dock
lydligl atl 13 kap. 6S regeringsformen omfattar många slags situationer där
tillämpligheten av ett uppskovsförfarande kan vara lill fördel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
synes vara en lämpligare avvägning om man gör det särskilda
lagstiftningsförfarande! oiillämpligt bara i fall av krig eller omedelbar krigsfara.
Del kan för övrigt anmärkas alt del är i sådana situationer som riksdagens
krigsdelegation kan träda i riksdagens ställe (13 kap. 2 S regerings­formen). 1
krigsdelegalionen kan del särskilda beslulsförfarandet av organi­satoriska skäl
knappasl lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen
rnå här i korthet pekas på ett problem som kan uppkomma i fråga om
beredskapslag. När sådan lag innebär all regeringen bemyndigas all i angivna
situationer sätla vissa av lagens paragrafer i lillämpning, föreskrivs ibland
all regeringens beslul härom skall underställas riksdagens prövning. Till denna
fråga ålerkommer ulredningen under 4.11.4.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.7.7 Räitighetsbegränsning som följdändring till grundlagsändring
eller till konvenlion&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
kan länkas all en grundlagsändring görs för all öppna möjlighel lill en viss
rältigheisreglering på vanlig lags nivå. Man inför t. ex. ett nylt tillåtet
ändamål i 2 kap. 14 S regeringsformen för begränsning av mötesfriheten. Vill
man sedan utnyuja denna nya möjlighel sker det genom vanlig lag. Om intet annat
föreskrivs blir sådan lag omfattad av det särskilda lagsliftningsförfa­randel
för räliighetsbegränsande lag. Man kan också länka på del fallel atl del införs
ett nytl tryckfrihetsbrott. Hittills har deua skett genom atl man i
tryckfrihetsförordningen och brottsbalken fört in gärningsbeskrivningar med
samma innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:109.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
när del gäller fall av sisinämnda lyp kan man ställa frågan, om det särskilda
lag.5iiftningsförfarandet för räliighetsbegränsande lag verkUgen bör vara
lillämpligl på den ifrågavarande följdändringen. Redan i grundlags-ärendel vel
man ju hur denna kommer alt se ul. Och grundlagssliflnings­förfarandel är ju i
sig ett &amp;quot;kvalificeral&amp;quot; lagsiiftningsförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:109.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellerlid
kan del förekomma många olika varianter på den nu beskrivna situationen. Del
finns som sagt fall då det redan i grundlagsärendei är fullt klarl hur
följdändringen i vanlig lag kommeratt se ul. Själva grundlagsänd­ringen lämnar
kanske inte så många alternativ öppna. Vidare kan förslag i fråga om
följdändringen vara framlagt i själva grundlagspropositionen. I andra fall kan
i dess moli viexl vara mer eller mindre bestämt angivel hur den&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34                                                    Ett s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt lagstiftningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;iande ...    77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ifrågavarande
vanliga lagen avses bli ulformud. Men i mångu fall kan ingenting besläml sägas
härom i grundlagsärendei. Del kun vara meningen alt man efter
grundlagsändringen skall närmare uireda, om och på vad säll man skall använda
sig av de yiierligare lagsiiftningsmöjligheler som grundlagsändringen öppnar.
Förslag härom kommer kanske sedan försi efter avsevärd tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fall av sisinämnda slag är del tydligl atl skäl saknas all ulesluta tillämpning
av del särskilda lagsliftningsförfarandel för räiligheisbegrän­sande lag.
Vidare synes del knappasl gå all dra någon klar gräns mellan följdändringar som
kan sägas vara mer resp. mindre självsländiga i förhål­lande till
grundlagsändringen. Man skulle visserligen kunna särskilja de fall då förslaget
lill räliighetsbegränsande lag läggs fram samiidigi med förslag lill den
grundlagsändring som förulsatls. Och för dessa fall skulle man då föreskriva
alt enbart grundlagsstiftningsförfarandel skall tillämpas. Men en
specialreglering bara för dessa fall synes inle tillräckligt påkallad. Själva
grundlagsärendei kan vid behov läggas upp så, all de båda särskilda
beslulsförfarandena kan förlöpa parallelll i tiden, förden händelse yrkande
framförs om atl det särskilda förfarandet för räiligheisbegränsande lag skall
lillämpas på följdändringen. Rällighetsskyddsutredningen har därför stannat för
all inle föreslå något undanlag beiräffande del nu ifrågavarande särskilda
lagsiiftningsförfarandeis tillämplighet i sådana situationer som nu avsetls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
fallel kan länkas atl vårt land skall ansluta sig till en konvention som
förutsätter existensen av viss rättighetsbegränsande lagsiiftning. Om denna
lagsiiftning kommer till siånd innan ralifikationsfrågan las upp i riksdagen
uppslår ingel problem. Eljesl föreligger en sådan situation som avses med 10
kap. 2 S andra slyckel regeringsformen. Där sägs atl om särskild ordning är
föreskriven för del riksdagsbeslul (t. ex. lagbeslui) som konvenlionen
förutsätter så skall samma ordning iaktlas vid godkännandet av konventio­nen.
Om konvenlionen sålunda förutsätter lagsiiftning som omfattas av det nu
föreslagna särskilda lagsliftningsförfarandel, så skall detta enligt 10 kap. 2
S andra stycket regeringsformen lillämpas ocksä i raiifikaiionsärendei, om så
påyrkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Har
konventionen godlagils med lillämpning av nämnda förfarande uppslår motsvarande
spörsmål som i ovannämnda grundlagssliftningssam-manhang med avseende på
efterföljande räliighetsbegränsande lagförslag. Alltså: skall
uppskovsförfarandel då kunna bli aktuellt på nyll? Spörsmälel måsle bevaras på
molsvarande sätl och således i princip jakande. På nämnda lagförslag skall alllså
del särskilda lagsliftningsförfarandel i princip vara separal tillämpligt. Tas
allt upp i samma proposiiion uppslår dock inget problem. Det är ju i della fall
i sak samma beslulsförfarande del gäller. Och för det fall atl lagförslaget
kommer senare må erinras om atl det särskilda förfarandel skall tillämpas bara
på yrkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7.8
Om mer än ett särskilt lagsiifiningsförfarande efter ordalagen är lillämpligl&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
2 kap. 12 S riksdagsordningen föreskrivs bl.a. all man icke får vid kammarens
sammanträde uttala sig otillbörligt om annan eller begagna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78    En särskilt
lagsiijiningsförfäranric . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;personligen
förolämpande ullryck. Della är en ytlrandefrihelsbegränsning som del nu
föreslagna särskilda lagsliftningsförfarandel efter orden är lillämpligl på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellerlid
ingår numndu föreskrift i riksdagsordningens huvudbestäm­melser. Den är därför
redan omfattad av ell specielll lagsiiftningsförfarande. Enligi nuvarande
lydelse av 8 kap. 16 S regeringsformen sliftas riksdagsord­ningens
huvudbestämmelser på samma säll som grundlag. De kan emellertid också sliftas
genom endasl ell beslut, om minsl 3/4 av de rösiande och mer än hälften av
riksdagens ledamöier förenar sig om beslutet. Del må erinras om ull del för ell
omedelbart beslul - när ell sådani behövs - enligi del nu föreslagna
förfarandel för beslul om räliighetsbegränsande lagsliflning fordras anslutning
från minsl 5/6 av de röstande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
två såduna särskilda lagstiftningsförfaranden efter orden är tillämpliga
samiidigi, bör bara del ena lillämpas. Någon slags &amp;quot;summering&amp;quot; av de
skilda förfarandeelemenien skall inte göras. Man bör välja del förfarande som
får anses mest &amp;quot;kvalificeral&amp;quot;. Är inte utgången av en sådan
jämförelse självklar, bör man välja del speciella förfarande som gäller för den
författning, vari den ifrågavarande föreskriften ingår. I nu förevarande fall
blir således enbart del särskilda lagsiiftningsförfarande, som gäller för
riksdagsordningen, all lillämpa. Del lorde knappasl vara nödvändigi atl låla
del nu sagda komma lill ullryck i grundlagsiexten. Det avser ju bara ett litet
antal speciella fall som ytterst sällan aklualiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.7.9 Om rättigheter sont bryter sig mot varandra m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen 1973:90 åberopades såsom ett skäl motell krav på kvalificerad
majoritet för beslut om räliighetsbegränsande lag, att del skulle leda lill
säregna konsekvenser i de fall då två grundlagsskyddade rättigheter bryier sig
mol varandra. Ell ökat skydd för den ena rättigheten skulle kräva kvalificerad
majoritet, eftersom del skulle innebära ytteriigare ingrepp i den andra
räliighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härtill
är lill en början all säga atl man vid ulformningen år 1976 av grundlagsskyddet
i 2 kap. regeringsformen sökte undvika, all en grundlags­skyddad rättighet kom
att direkl bryias mol en annan. En praklisk sådan situation skulle eljesl ha
kunnai vara konflikten mellan yttrandefriheten och skyddet för den enskildes
integritet (t. ex. hans goda namn och rykte). Yttrandefriheten är
grundlagsskyddad. Något allmäni inlegriletsskydd har däremot inte lagils in i 2
kap. regeringsformen. Skyddel för den enskildes inlegritet är å andra sidan
enligt 2 kap. 13 S regeringsformen eit lillålel ändumål för begränsning av
yttrandefriheten. Konsekvensen av denna grundlagsreglering är all
yitrandefriheten automatiskt väger över iniegritets­skyddel, i den mån del
saknas vanlig lag i motsatt riktning. Avvägningen av de ifrågavarande båda
inlressena mot varandra skall alllså enligt delta säll all utforma
grundlagsskyddet i försia hand göras av lagstiftaren och inte av
domstolarnaellerandra tillämpande myndigheler. Å andra sidan skulle lag av
sisinämnda slag kräva kvalificerad majoritet, om sådani flertal skulle fordras
för beslut om rättighetsbegränsande lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
i nämnda proposition påpekade problemet torde därför vara av myckel begränsud
omfallning. Och även om del skulle kunna uppkomma så skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell säisklli lagsiiftningsförfarande ...    79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;del
inle innebäru unnat eller mera än alt del särskilda lagstiftningsförfurandel
skulle bli lillämpligl vid varje förskjutning av gränsen mellan de fri- och
rälligheler som bryier sig mol varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undaniug
från vud nu sagls om den gällunde regleringen i 2 kap. regeringsformen kan
beslummelsernu i 4 kup. 8 och 9 u SS brollsbulken synas uigöra. Här föreskrivs
siruff för brytande uv post- eller lelehemlighel resp. olovlig uvlyssning.
Beslämmelserna anses innebäru begränsning av informa­lionsfriheten (2 kap. 1 S
första slyckel 2 regeringsformen). Sumiidigi ur del lydligl all de ulgör ell
skydd för rälien lill förtrolig meddelelse. Sistnämnda räiiighel skyddas också
av 2 kap. regeringsformen. Begränsning uv rätten till förtrolig meddelelse
avses bli omfutlud uv del särskilda lugsliftningsförfaran-det. Delsamma gäller
begränsning av informationsfriheten. Här är emellertid alt märka atl regeringsformens
skydd för förtrolig meddelelse skyddar enbart mol ingrepp häri från det
allmännas sida. För sådana ingrepp krävs försl och främsi Slöd i lag. Däremoi
innefallar inle grundlagsskyddel någoi krav på del allmänna ull vidlu posiliva
åtgärder lill skydd för förtrolig meddelelse, vilkel ell införande av sådana
bestämmelser som 4 kap. 8 och 9 a SS brottsbalken innebär. Eu borttagande eller
en &amp;quot;nedtrappning&amp;quot; av dessa bestämmelser skulle alllså visserligen
vara lill nackdel för rälien lill förtrolig meddelelse men skulle inle vara
någon begränsning av denna rättighet i regeringsfor­mens mening. 4 kap. 8 och 9
a SS brottsbalken skulle alllså visserligen vara omfaltade av det särskilda
lagsliftningsförfarandel men bara såsom berö­rande informationsfriheten, inte
såsom berörande skyddel för förtrolig meddelelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
della sammanhang må också nämnas besiämmelsen i 18 kap. 5 S broilsbalken om
brotl mol medborgerlig frihel. Där föreskrivs slraff förden som ulövar olaga
ivång eller olaga hol med uppsål att påverka den allmänna åsiktsbildningen
eller inkräkla på hundlingsfriheten inom politisk organisa­tion eller yrkes-
eller näringssammanslutning och därigenom sätter yllran­de-, församlings- eller
föreningsfriheten i fara. Denna strafföestämmelse är ell annal exempel pä en
posiliv skyddsföreskrift som - oavsell hur välmoiiverad den är - inle krävs av
del räiiighetsskydd som ges i 2 kap. regeringsformen. Bestämmelsens bortiagande
skulle därför inle uigöra något ingrepp i nämnda räiiighetsskydd. Och då sådana
handlingar som bestäm­melsen sirafföelägger inle beslår i utövning av någon
fri- och rättighet, så skulle 18 kap. 5 S brottsbalken till skillnad från 4
kap. 8 och 9 a SS nämnda balk inte vura omfattad av del särskilda förfarandel
för beslul om rättighets­begränsande lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Renl
allmänt lalas del i den allmänna deballen ibland om alt skyddel för denenes
fri-och rättigheter går utöver den andres. Som en iakilagelseav vud som kun
gällu renl fakiiski är della korrekl. På samma plals kan t. ex. i regel inle
mer än en demonstration av någorlunda format hållas samtidigt. Men detta slags
problem kan inle lösus uv grundlugssiiftaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.7.10
Särskilt om ekonomiska ingreppsformer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om bidrag av allmänna medel och andra gynnande offenllig­rällsliga regler kan
teoretiskt ulformas eller eljesl hanteras så, all de kommer all Slrida mol de
grundläggande lankegängarna bakom 2 kap. regeringsfor-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;iO   Ett särskilt
lagstiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;men.
Formelll sker dock därmed inlel inirång i del fri- och räiiighetsskydd som 2
kap. regeringsformen ger. Della skydd, som ju är förenal med lagprövningsräli
för domslolar och andra tillämpande myndigheler, har inle kunnai ulformas på
annal säll än så, all del ger skydd enbart mot sådana ingrepp från del
allmännas sida som avses i 8 kap. 3 S regeringsformen. I sisinämnda
grundlagssiadgande lalas om föreskrifierom förhållandel mellan enskilda och del
allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigi avser ingrepp i
enskildas personligu eller ekonomisku förhällanden. Bland de exempel på sådana
föreskrifier som siadgandel anger nämns föreskrifier om skall lill staten.
Därmed aklualiseras problemel i vad mån skaltelag och dylikt kan bli akluell
för del särskilda lagstiftningsförfarande som nu avses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatt
kan alllså vara ell sådani ingrepp frän del allmännas sida som 2 kap.
regeringsformen skyddar mot. Detta lorde dock kunna bli fallel enbart under
myckel speciella förhållanden. All en skall på vissa turistresor ulomlands
skulle beröra grundlagens skydd för rörelsefrihelen kan sålunda inte hävdas.
Däremoi lorde nämnda grundlagsskydd beröras för den händelse man skulle avkräva
en emigrant en siörre penningsumma - t. ex. såsom &amp;quot;ersältning för
utbildning&amp;quot; - för all denne skall få lämna Iandel. En sträng valularansone-ring,
som ju kan behövas i vissa lägen, kan å andra sidan naluriigtvis inle anses
beröra den grundlagsskyddade rörelsefriheten. Över huvud lorde man när del
gäller beskattning och dylikl få ta ell grepp som är generellt för alla
begränsningsbara fri- och rättigheter. Därvid torde man få fästa avgörande vikt
vid skallens (resp. annan belungande ekonomisk reglerings) syfte och reellu
funklion. Är skutten &amp;quot;opinionsfrihetsneulral&amp;quot; och inte
&amp;quot;prohibitiv&amp;quot; kan den alllså inte begränsa någon opinionsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.7.11 Säi'sklli om sekreiesslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om rälten all la del av allmänna handlingar hänvisar regeringsformen lill
tryckfrihetsförordningen (2 kap. 1 S andra siycket regeringsformen).
Tryckfrihetsförordningen innehåller föreskrifier i ämnel i sill andra kapilel.
Begränsningarna i nämnda räll skall i regel anges i en särskild lag. F. n. sker
deua i princip i lagen (1937:249) om inskränkningar i rälien all uibekomma
allmänna handlingar (den s. k. sekretesslagen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:108.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rälien
alt ta del av allmänna handlingar skall ses som en självständig räiiighel som
inle regleras i regeringsformen (se propositionen 1975/76:209 s. 145). En
konsekvens härav är alt sekretesslagen inte blir omfattad av del särskilda
lagstiftningsförfarande som rällighetsskyddsutredningen föreslår. Molsall ordning
skulle förulsätla en särskild grundlagsregel härom i tryckfrihetsförordningen.
Denna förordning är f n. föremål för översyn av yltrandefriheisulredningen. F.
ö. har de lyslnadsplikler, som kan sägas motsvara handlingssekretessreglerna,
enligt rätlighetsskyddsutredningens förslag undanlagils från del särskilda
förfarandets lillämpningsområde. Ulredningens förslag innebäratt lagom
handlingssekreless kommeratt ligga uianför del särskilda
lagsiiftningsförfarandeis ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett säfsklli lagstiftningsförfarande
...    81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.8 Övriga huvudfrågor i vad avser det särskilda
lagstiftnings­förfarandets utformning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Iden
lidigare deballen har huvudsakligen förekommii två förslag om hur det särskilda
beslulsförfarandels huvuddrag bör se ul. Enligi det ena förslaget skulle samma
förfarande användas som vid grundlagsstiftning, alllså två beslul med val
emellan. Enligt det andra skulle man använda ell förfarande med uppskov i sex
månader. I båda fallen har förulsalls en möjlighet till ell omedelbarl,
slutligt beslul med kvalificerad majorilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
har för sin del stannat för den avvägningen, atl del särskilda
beslulsförfarandel bör vara ett uppskovsförfarande med uppskovels längd beslämd
lill 12 månader. Del betyder i sak, att man i riksdagen under de försia två
åren efter ordinarie val kan göra sina slällningsiaganden ulan att behöva räkna
med all majorilelsförhållandena skall ändras genom nyval. Däremoi skulle
förslag som väckts under valperiodens sisla riksmöte vid den särskilda
beslutsordningen kunna slutbehandlas först sedan väljarna fåll tillfälle all
uttala sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
rättighelsskyddsulredningen slagil fasl i del föregående kan man inle hell
avslå från en möjlighel till beslul utan uppskov. Krissilualioner kan bara
delvis, aldrig hell, mötas med hjälp av beredskapslagsliftning. En möjlighet
lill beslul genasl kan - med bibehållande av en skyddseffekt -knappasl anordnas
på annat sätt än genom krav på kvalificerad majoritet. Av praktiska skäl bör
emellertid ett sådant krav bestämmas lill enbarl viss andel av de rösiande, och
inle därjämle viss andel av riksdagens alla ledamöier. Här må också hänvisas
lill del malerial rörande röslsiffror i riksdagen som redovisas i bilaga 2. Den
andel av de rösiande som skall krävas för beslut ulan uppskov bör enligt
rällighelsskyddsuiredningens mening vara fem sjättede­lar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detla sammanhang bör ytterligare några spörsmål av mera principiellt iniresse
behandlas. Del gäller först frågan vilken handlingsfrihet riksdagen skall ha
efter uppskovet, alllså i den andra och slutliga behandlingsom­gången. Två
huvudalternativ slår lill buds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
ena alternalivet är att riksdagen efter uppskovet bara har all aniaga eller
förkasia ett vilande beslul, utan möjlighel atl göra några som helst ändringar
i della. Delta alternativ har den fördelen alt det är fullt klarl vad
diskussionen under uppskovet skall handla om. Och i slutomgången föreligger
inga praktiska problem om vilka justeringar som får göras i det vilande
beslutet eller det vilande förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
nackdelen är att möjlighelerna för riksdagen all lillgodogöra sig den debatt,
som förls under uppskovet, blir begränsade. Del kan ju myckel väl länkas all
man under betänketiden allmänt kommii fram lill atl gällande ordning
visserligen bör ändras men all del bör ske på ett något annal säll än man
lidigare tänkt sig. Det finns då ingen annan möjlighet för riksdagen än all
säga nej i slutomgången och salsa på en bälire lösning i ett nytt
beslulsförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
andra huvudalternativet innebäratt riksdagen i slutomgången haren viss
handlingsfrihet, men bara inom ärendets ram. Problemel med denna lösning är
gränsdragningen kring sistnämnda begrepp. Ändringar inom ärendels ram skall
inle kunna underkastas förnyat uppskov. Motsatsen gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82   Ett särskUl
lagstiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
ändringarna är så sloru alt del får anses föreligga ett nylt förslag. Del har
visseriigen föreslagits ull mun skulle införa den särskilda regeln, atl
riksdagen i slutomgången i vart fall inle skulle få beslula längre gående
rällighetsin-skränkning un som besluluts eller föreslagils i försia omgången.
Men en sådan regel skulle uppenbariigen kunna medföra särskilda
tillämpningsproblem. Om avgränsningen &amp;quot;inom ärendels ram&amp;quot; kan man
säga all den visseriigen inte är skarp men alt den anknyter till en
iraditionell gränsdragning i riksdagsarbetel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddsutredningen
har funnil att en lämplig avvägning kan vara följande. Det :&amp;gt;ärskilda
beslulsförfarandet får avse ett slags förlängd bordlägg­ning under 12 månader
av ett utskoitsutlåiande. Del blir möjligl all efter uppskovel göra vissa
jusleringar. Dessa måsle dock hållas inom ramen fördel föreliggande ärendei.
Begreppet &amp;quot;inom ärendels ram&amp;quot; får inte tolkas alltför vidsträckt. En
viss stramhet i tillämpningen kommer all behövas om skyddssyslemel skall
fungera.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
vikiigt elemeni är alt del särskilda förfarandel för beslut om räliighets­begränsande
lag avses vara lillämpligl bara på yrkande. Del synes lämpligt atl föreskriva
all del bakom ell sådani yrkande måsle slå minst 10 riksdagsle­damöter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om del särskilda förfarandets tillämplighet i del enskilda lagstift­ningsärendet
skulle - sedan yrkande om särskilt förfarande framförts - för riksdagens
vidkommande avgöras av konstitutionsutskottet. Talmannen skiilledärmed inle
behöva göra några egna slällningsiaganden lill spörsmålet, humvida fråga är om
räiligheisbegränsande lag. Någon prövning av konsiiiu­lionsuiskollel skulle
emellerlid inle behövas, om riksdagen genasl förkastar ifrågavarande lagförslag
eller antager del med minsl fem sjättedels majoritet bland de rösiande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.9 Sammanfattning av förslaget i denna del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgår av del föregående finner alllså rättighetsskyddsutredningen atl fri'
och rättighetsskyddel i 2 kap. regeringsformen bör förslärkas. Det bör ske
genom all man inför ell i viss mån försvårande förfarande i riksdagen för
beslul i fråga om räliighetsbegränsande lag. De därmed förenade prakliska
svårighelerna, som berörts idet föregående, bör kunna bemästras om man gör de
begränsningar i fråga om lillämpningsområdel och utformar själva metoden på det
sätl som angivits där. Då kan vidare de mera principiella invändningar mot en
lösning av förevarande slag, vilka anförts senast vid 1976 års ändringar i 2
kap. regeringsformen, anses bemötta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
föreslår alltså atl förslag till lag avseende fri­och rällighetsbegränsning på
yrkande skall vila i riksdagen i minsl 12 månader, innan del för aniagas. Tiden
räknas från det alt del beredande utskottets yttrande över förslaget anmäldes i
kammaren. Riksdagen skall dock kunna antaga lagförslaget utan sådani uppskov,
om minsl fem sjättedelar av de röstande förenar sig därom. Riksdagen skall
också kunna, med vanlig majoritet, genasl förkasia lagförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
fri- och rättigheter som avses är med nedan nämnt undantag de begränsningsbara
rättigheter som anges i 2 kap. l-II SS regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOLi 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett säiskUi lagstiftningsförfarande ...    83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandeskyddel
avses alllså gälla för yttrandefriheten, informationsfrihe­ten, mötesfriheten,
demonsiralionsfrihelen, föreningsfriheten (1 S första Slyckel 1-5). den
kroppsliga integriteten och förtrolig meddelelse (6 S), rörelsefrihelen (8 S)
och rälien till offentlig domslolsförhandling (11 S andra slyckel). Skyddet mot
husrannsakan och liknande inirång är undantaget. Vad guller yttrandefriheten
undanlas vidare reglerom lyslnadsplikl för offentliga befaUningshavare och
ijänsleplikliga. I fråga om rörelsefrihelen undanlas &amp;quot;renu&amp;quot;
friheissiraff Vidare undanlas generelli föriängning på högsl Ivå år av
tidsbegränsad lags gillighelslid. Del särskilda lagsliftningsförfarandel avses
över huvud inle vara tillämpligt vid krig eller omedelbar krigsfara. Förfa­randel
skall inle omfatta den fackliga konflikträtten (17 S). Däremoi skall del omfatta
lag som innebär atl ullänning särbehandlas i fråga om de fri- och rälligheler
som anges i 20 S andra siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
särskilda lagsliftningsförfarandel skall alllså, inom sitl sålunda angivna
tillämpningsområde, användas bara om så yrkas i riksdagen. Bakom ett sådant
yrkande skall stå minst lio riksdagsledamöler. Huruvida yrkandet skall bifallas
avgörs för riksdagens vidkommande av konstitutionsulskottet. Utskoitet tar dock
ej avslå yrkandei utan alt lagrådel har yttrat sig i frågan. Om riksdagen genasl
förkastar lagförslaget eller anlar del med minst fem sjättedelar av de rösiande
behövs inte den angivna prövningen från konstitulionsulskoitels sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
princip omfattar del särskilda förfarandel alla lagbeslut i fråga om
rättighetsbegränsande lag, oavsell om besluten går i skärpande eller mild­rande
riklning eller är neutrala från fri- och rättighelssynpunkt. I prakiiken
aklualiseras förfarandet givelvis främsi i skärpningsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
delta uppskovsförfarande för man bätire möjligheler till grundligt övervägunde
av föreslagna rällighelsbegränsningar. Bl. a. blir del siörre ulrymme för
allmän debau i frågan. Vidare fungerar förfarandet som ett skydd mol
lillfälliga, upprörda stämningar inom landet och mol pålryck­ningar ulifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samiidigi
är del sörji för all della räiiighetsskydd prakliskl setl inle siräcker sina
verkningar ulöver rältighelsområdel. Del finns vidare möjlighet för riksdagens
ledamöier all t. ex. i sådana fall, då rällighelsbegränsningen är mest UV
leknisk natur eller hell bagatellartad, underiåta atl påyrka
uppskovsförfarande. Även i andra fall, främst när saken brådskar, kan
lolvmånadersuppskovel undvikas om del finns en bred enighel i riksdagen om all
den föreslagna rällighelsbegränsningen bör genomföras snarast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
särskilda lagsiiftningsförfarandeis införande kommerail verka främ­jande för
rättssäkerheten också på ell annat säll. Del blir mera än hittills nödvändigt
att i lagstiftningsärendena klart ange, i vad mån de föreslagna beslämmelserna
möjliggör rällighelsbegränsningar eller ej. På sikl kommer en sådan precisering
alt slå igenom också för de nu befintliga lagregler som inle är hell klara i
förevarande hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
4.10 och 4.11 och i specialmotiveringen återkommer rättighets­skyddsutredningen
närmare till frågan om vilka lagbestämmelser som blir omfattade av det
särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
ulöver vad som sagts i del föregående innebär naturligtvis införandet av detla
särskilda beslutsförfarande vissa procedurproblem i riksdagen. En del av dessa
är emellerlid redan lösta. Ell särskilt beslutsförfarande tillämpas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;?4    Ett särskilt
lagsli,ttniiigsfÖrJarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;redun
nu t.ex. för riksdagsordningens huvudbestämmelser (8 kap. 16 S
regeringsformen). Också lill procedurproblemen ålerkommer rättighels­skyddsulredningen
närmare i del följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
sist bör bara erinras om all lillkomslen av del särskilda beslulsförfa­randel
givelvis inle påverkar exislensen av del redun införda maleriella
grundlagsskyddel. Forell beslui om räiligheisbegränsande lag krävs således både
atl - i tbrekommande fall - del särskilda förfarandel lillämpas och alt
regeringsformens maleriella villkor är uppfyllda, t. ex. all - där så krävs -
ett lillålel inskränkningsändamål föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.10 Vilka bestämmelser i en rättighetsbegränsande lag
omfattas? Olika typfall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Au
någon gräns rättsligt setl ej behöver dras mellan lagändringar i skärpande och
i mildrande riklning framgår av vad som sagls i del föregående. Ett problem som
däremoi påkallar ingående uppmärksamhei i del följande är frågan, vilka
bestämmelser i en rättighetsbegränsande lag som blir omfallade av del nu
föreslagna särskilda beslulsförfarandet. Detta spörsmål uppkommer i själva
verkei i fråga om de fiesia av de ifrågavarande lagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.10.1 Den formella lagkraftens princip skall ef gälla beträffande det
särskilda lagstiflningsförfärandet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
s. k. formella lagkrafiens princip bör inle gälla beiräffande del särskilda
beslulsförfarande som del nu ar fråga om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nämnda
princip är fastslagen i 8 kap. 17 S regeringsformen. Där föreskrivs all lag
inle får ändras eller upphävas annat än genom lag. Vidare sägs all grundlag får
ändras eller upphävas bara i grundlagssliftningsordning och riksdagsordningens
huvudbestämmelser bara i den ordning som gäller för dem, alltså i den ordning
som anges i 8 kap. 16 S regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
det förhållandet alt en viss lagbestämmelse beslutats med användning av del
särskilda förfarandet för rättighetsbegränsande lag bör inte automatiskt
medföra, alt framlida ändringar beträffande denna lagbeslämmelse måsle beslutas
med anlitande av det särskilda förfarandel - ens om sådant förfarande påyrkas.
En annan sak ärandet kan förutsättas all man i riksdagen är konsekveni vid sin
bedömning av om en viss lag är räiligheisbegränsande eller ej. Eller med andra
ord: har efier vederböriigt yrkande härom del särskilda förfarandel lillämpals
vid antagandet av en viss lagbestämmelse, kan man utgå från all del särskilda
förfarandel renl fakiiski används också närbesiämmelsen sedermera skall ändras,
förulsatt all yrkande härom då förs fram. Men rnan har också all räkna med det
fallel all en lugregel ändras så, all den därefter inle längre omfattas av del
särskilda lagsliftningsförfarandel. Själva denna ändring kommer visserligen i
princip all bli omfallad av della förfarande - lål vara atl dess tillämpning i
dylikl fall får anias i regel inle bli påyrkad, efiersom del är fråga om en
ändring i mildrande riklning. Efter ändringen faller bestämmelsen däremot
utanför del särskilda förfarandels tillämpningsområde. Dock krävs alllid beslut
av riksdagen, eftersom lag inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett särskilt lagsiifiningsfÖrläranJe ...    85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;får
ändras eller upphävas annal än genom lug.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vulel
av aliernativ inom det särskilda förfarandets ram skall givetvis vara oberoende
av hur detta val gjordes förra gången den ifråguvarande lagbe­slämmelsen var
föremål för beslul med lillämpning av det särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.10.2
&amp;quot;Bihangsbeslämmelser&amp;quot;, &amp;quot;hänvisningsbestämmelser&amp;quot; och vissa
andra ' 'kopplingssituationer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ofta
är del i en lag bara någon ensiaka beslämmelse som är räliighetsbe­gränsande.
Del är då vanligen fråga om en &amp;quot;bihangsbestämmdse&amp;quot; i slulel av lagen
som t. ex. föreskriver fängelseslraff för överträdelse av föregående
bestämmelser i lagen. Andra exempel är en föreskrifi som stadgar lyslnads­plikl
för dem som tillämpar lagen eller en beslämmelse som ger lillsynsmyn­dighel
rält all fö lillträde lill vissa lokaler. De nämnda exemplen orsakar
visserligen inga problem, eftersom de avses bli undantagna från det särskilda
förfarandels lillämpningsområde. Men även om således de vanligasle fallen är
undaniagna förekommer del ibland andra &amp;quot;bihangsbeslämmelser&amp;quot;. Del kan
l. ex. gälla en föreskrifi som lillåler all förhandling inför domstol hålls
inom Slängda dörrar. Del särskilda beslutsförfarandet skall då omfatia bara
denna &amp;quot;bihangsbeslämmelse&amp;quot;, om inte bestämmelsen har ett så direkt
tekniskt samband med någon annan beslämmelse i lagen, att också sisinämnda
föreskrift rimligen måsle anses underkastad det särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
sådani tekniskt samband föreligger alltid i de fall då en rättighetsbe­gränsande
beslämmelse delats upp så, att de sakliga förutsällningarna anges i en paragraf
och själva ingreppsformen eller sanktionen anges i en annan. Då omfattas båda
paragraferna av det särskilda förfarandel. Skulle någon gång de båda
stadgandena finnas i olika lagar kan del i princip inte göra någon skillnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan dock förekomma au en beslämmelse framslår som en ren konsekvensbeslämmelse
i förhållande lill en annan, som får anses innehålla del egentliga lagstödet
för ifrågavarande rällighetsingrepp. Då bör enbarl den sisinämnda bestämmelsen
anses omfallad av del särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Ofta hänvisar en beslämmelse i en lag lill föreskriftei i en annan
lag. Om del bland sisinämnda föreskrifter ingår någon, som är omfattad av det
särskilda beslulsförfarandet, så bör della förfarande omfatta också den
förslnämnda, alllsä &amp;quot;hänvisningsbesiäinmdsen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
särskilt spörsmål blir då i vad mån hänvisningsbeslämmelsen så att säga drar
med sig andra bestämmelser i den lag vari den ingår, alltså medför att också
dessa bestämmelser blir omfallade av del särskilda lagsliftnings­förfarandel.
Härom kan sägas delsamma som i fråga om de ovannämnda bihangsbestämmelserna
(hänvisningsbestämmelsen är ju för övrigt ofta av denna bihangskaraklär).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
förutsättning för atl en hänvisningsbeslämmelse på sätt som nu sagts skall bli
omfallad av del särskilda förfarandel är, alt den har konstitutiv betydelse och
således inte bara aren erinran om vad som skulle gälla även den förutan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86   Ett särskilt
lagstifinings/Öifärande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.10.3 Rällighelsbegränsningen intar en mera ceniral plals i lagen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andra fall spelar de fri- och räliighetsbegränsande reglerna en mera central
roll i en lag, som dock innehåller även andra självsländiga momenl. Exempel på
denna lyp av lag är barnavårdslagen (1960:97) och lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiski uivecklingsslörda (omsorgslagen). Dessa lagar berör
till sin centrala funklion visserligen bara en av de nu ifrågavarande rällighelerna,
nämligen rörelsefrihelen. Men del kan ändå finnas skäl all redan här diskulera
dessa lagar för all åskådliggöra vissa principer för hur ett förfatiningsstoff
delas upp mellan del särskilda och del vanliga lagsliftnings­förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nämnda lagarna innehåller regler som ålägger en kommunal huvudman all
tillhandahålla vissa slags samhällelig service. Ur en annan synvinkel kan mun
säga atl del här gäller regler om den enskildes rält lill service (gynnande
regler). Vidare innehåller dessa lagar föreskrifter om skyldighet i vissa fall
förden enskilde all underkasta sig omsorger (betung­ande regler). Det är främsi
fråga om vissa fall av s. k. adminisirativi frihelsberövande. Barnavårdslagen
medger sådani frihelsberövande inom ramen för omhändertagande för samhällsvård.
För omsorgslagens del gäller det främsi vård oberoende av samlycke i vårdhem
eller specialsjukhus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är givel att de bestämmelser i nämnda lagar som är enbarl gynnande inte skall
vara omfaltade av del särskilda beslutsförfarandet. Delsamma gäller
bestämmelser i övrigt, vilka inle har all göra med tvång mol enskilds person,
t. ex. bestämmelserna i IO kap. barnavårdslagen om kommuns rätt lill ersättning
för vissa vårdkostnader. Men saken är inle klar med det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
del av dessa lagar som kan sägas avse tvång mol den enskilde innehåller i sin
lur skilda element. Dels har man de materiellt rättighetsbe­gränsande
bestämmelserna i lagen. Härmed avses de regler som utsäger all ett vissl slags
Ivångsingripande mol den enskildes person får ske och anger de sakliga
föruisätiningarna härför. Och dels har man lagens regler om organisaiion och
förfarande. Därmed avses reglerna om vilka organ som skall beslula i ärenden om
tvångsingripande och hur dessa organ skall vara sammansatta och dylikl. Vidare
avses reglerna om proceduren inför sådant organ, t. ex. om munllig förhandling.
Till organisaiion och förfarande hör också reglerna om överklagande. Slulligen
kan man i viss mån som en särskild grupp urskilja de regler som handlar om
verkställandet av ett beslutat omhändertagande. De nu gjorda indelningarna
korsar dock varandra till en del. Verkställandereglerna kan således från de
synpunkter scm här är akluella sägas innehålla både materiella och processuella
elemeni. Till de maleriella hänförs i första hand de grundläggande reglerna om
omhändertagandels innebörd och varaktighet. Till de processuella hör reglerna
om beslutande organ och om hur dessa organ skall handlägga
verkslälligheisärendena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är givet atl de materiellt räliighetsbegränsande bestämmelserna i sådana lagar
som barnavårdslagen och omsorgslagen skall omfattas av det särskilda
beslulsförfarandet. Häri inkluderas då bestämmelser i lagen som har ett så nära
tekniskt samband med de förslnämnda reglerna att de geren del av sakinnehållet
i dessa. Hit är också atl hänföra de grundläggande reglerna om
omhändertagandets innebörd och varaktighet. Däremoi bör mera detaljbe­tonade
lagregler härom anses vara enbarl av konsekvenskaraklär och därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskilt lagsiifiningsförfarande ...    87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inte
omfattade av det särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
huvud uppkommer i fråga om verkställandereglerna vissa särskilda
uppdelningsproblem. Det gäller spörsmålen om del särskilda
lagstiftnings-förfarandets räckvidd i fråga om regler om villkorligt anslånd
med ell frihelsberövandes verkslällande, förverkande av anståndet, permission,
frigivande på försök, återinlagning, övervakning, särskilda föreskrifter,
omhändertagandets definiliva upphörande. Problem av hilhörande slag uppkommer
också inom brottsbalkens område och behandlas nedan under 4.10.5 C.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det däremoi gäller reglerna om organisaiion och förfarande i föreva­rande
lagars &amp;quot;ivångsdef måsle man visserligen medge, att dessa regler inle
saknar belydelse för rättighetsbegränsningens intensitet. Detla är särskilt
lydligl i fråga om rälissäkerheisgaraniier av olika slag som byggls in i
organisationen resp. förfarandet. Av flera skäl bör likväl dessa regler anses i
princip inle omfattade av del särskilda lagsliftningsförfarandel. Della gäller
också de processuella delarna av verkställandebesiämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan sak är alt förfarandereglerna ibland innehåller enstaka före­skrifter som
i sig är rättighetsbegränsande. Ell exempel är en bestämmelse somlillåteratt
någon tvångsvis hämias lill en förhandling. Ett annal exempel är en bestämmelse
som föreskriver skyldighet all underkasta sig läkarunder­sökning (en skyldighet
som kan vara sanktionerad på olika säll: genom möjlighel till polishandräckning
eller bara lill vite eller strafO. Det sisinämnda exemplet avser närmasi ett
ingrepp i den enskildes kroppsliga integritet. Förfaranderegler som i sig är
rättighetsbegränsande skall vara omfattade av det särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i barnavårdslagen om atl polisen under särskilda förutsätt­ningar för
provisoriskt ta den unge om hand blir omfallade av det särskilda
beslulsförfarandet. Vidare synes följande vara att säga om en bestämmelse om
befogenhet för del beslutande organets (barnavårdsnämndens, besluts-nämndens)
ordförande alt i brådskande fall besluta om ivångsingripande, eventuellt all
överprövas av organei inom viss korlare lid. Om en sådan bestämmelse innehåller
särskilda föreskrifter om de maleriella rekvisilen som underiällar
ivångsingripandei skulle den omfatuis av del särskilda lagsliftningsförfarandel.
Ell exempel på delta skulle del vara, om bestäm­melsen innebär att del i
förevarande interimistiska situation för ivångsin­gripande räcker med sannolika
skäl - i siällei för full bevisning - för all de sakliga förulsäuningarna för tvångsingripandet
är uppfyllda. Men om den ifrågavarande bestämmelsen inte har en sådan innebörd
utan bara reglerar vem som i dessa brådskande fall är behörig att falla beslul,
synes övervägande skäl lala för all betrakta bestämmelsen såsom enbarl en organisaiorisk
anordning, vilken inte omfattas av del särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifierna
i 2 kap. 9 S regeringsformen är ägnade all minska evenluella betänkligheter mot
att sådana bestämmelser som de ovannämnda organisa­tions- och
förfarandereglerna i princip inte skall omfattas av del särskilda
lagstiftningsförfarandet. Nämnda grundlagsregel föreskriver atl frihelsberö­vande
skall vara underkastat prövning av domsiol eller i vissa fall domstols­liknande
nämnd. Härigenom garanteras en processuell minimistandard för dessa fall. Det
må erinras om all rättighelsskyddsulredningen föreslår ett tillägg i denna
grundlagsparagraf för atl säkerställa att garantin alllid skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;!8    En särskili
lagstiflningsförfärafidc . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreligga.
Tilläggel innebär all, om ingen annan myndighei är behörig, prövningen uiförs
av allmän domsiol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.10.4   Lagar som i princip handlar bara om fri- och&lt;br&gt;
rällighetsbegränsning&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
vissa lagar intar själva rällighelsbegränsningen en ännu mer ceniral plals än i
bamavårdslagen och omsorgslagen. Ett exempel utgör lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa Jall. Denna lag handlar enbarl om
Ivångsfall, eller närmare bestämt om psykialrisk vård oberoende av den vårdades
samtycke. Man kan säga all den lagen från fri- och rätligheissyn­punki
molsvarar barnavårdslagens eller omsorgslagens &amp;quot;ivångsdel&amp;quot;.
-Sistnämnda båda lagars &amp;quot;rältigheisdel&amp;quot; kan då sägas motsvaras av
sjukvårds­lagen (1962:242).-I princip kan om en sådan lag som den nämnda om
sluten psykiatrisk vård sägas detsamma som om l. ex. omsorgslagens
&amp;quot;ivångsdel&amp;quot;. Som huvudregel blir endasl de materiellt
rättighetsbegränsande beslämmel­serna omfallade av del särskilda
beslulsförfarandel. Organisalions- och förfarandereglerna blir del i princip
inle, trots all de i nämnda lag om sluten psykiatrisk vård i särskilt hög grad
består av särskilda rälissäkerheisgaran­iier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
annal e:&amp;lt;empel på sådan lag som nu avses är i fråga om möles- och
demonsiralionsfrihelen lagen (1956:618) om allmänna sammankomsier. I fråga om
yitrandefriheten kan man kanske såsom ell ytteriigare exempel peka på
kiediiupplysniiigslagen (1973:1173). Till bl. a. dessa lagar återkommer
rällighetsskyddsutredningen i specialmoliveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.10.5   Särskili om brottsbalken&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brottsbalken
är förhållandevis komplicerad från de synpunkier som nu är aktuella.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;A.   Yttrandefrihetsbrotten m. m.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det försia innehåller brottsbalken en del slrafföeslämmelser som är
rättighetsbegränsande. Nu åsyftas inte sådana slrafföeslämmelser som är
rättighetsbegränsande enbart därför atl de har fängelse i straffskalan. Sådana
bestämmelser skall ju undantas från det särskilda lagsiiftningsförfarandeis
lillämpningsområde. I stället syftas på slrafföeslämmelser vilkas rekvisil är
räliighetsbegränsande. Med andra ord gäller det bestämmelser som sirafföe­lägger
fri- och rättighelsutövning. Del är främsi de s. k. yltrandefrihels-brollen som
man här har all göra med. Vilka dessa är anges närmare i specialmotiveringen. I
övrigt innehåller brottsbalken bara ensiaka slrafföe­slämmelser av denna
karaktär. Ett exempel i fråga om mötesfriheten är 22 kap. 7 S om olovlig
sammankomst. (Denna strafföestämmelse gäller bara under krig och andra sådana
extraordinära förhållanden som avses i 22 kap. brottsbalken). Ell annal exempel
är 18 kap. 4 § om olovlig kårverksamhet. Denna strafföestämmelse begränsar
föreningsfriheten. Beslul om lag som sirafföelägger handling, som innebär
utövning av någon av de nu ifrågava­rande fri- och rällighelerna, blir
omfattade av del särskilda lagsliftningsför­farandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett särskilt lagslifinliig.sförfarande ...    89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;B.  
Vad straffbestämmelserna om yttrandefrihetsbrotten &amp;quot;drar med sig&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
problem blir vad dessa slrafföeslämmelser då &amp;quot;drar med sig&amp;quot; av
broUsbalken i övrigi. Här bör gränsen dras i princip på del sätl som framgårav
det följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besiämmelser
som särskilt sirafföelägger försök, förberedelse eller stämp­ling till t. ex.
ell yllrandefrihelsbroli blir omfattade av del särskilda besluls­förfarandel.
Detsamma gäller för del fall all ell särskilt medverkansansvar införseller har
införts forell sådani broll (se t. ex. 19 kap. 15 S broilsbalken). Däremoi bör
broilsbalkens allmänna regler om försök, förberedelse eller stämpling lill
broll eller om medverkan lill broll (23 kap. brottsbalken) inte anses omfaltade
av det särskildu beslutsförfurundel. Skulle man emellertid i 23 kap.
brottsbalken ta in en särskild regel om något av de nu avsedda brolien skulle
denna regel omfattas av del särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
konsekvens härmed blir t. ex. brottsbalkens allmänna regler om svensk
strafflags geografiska tillämplighet (2 kap. brottsbalken) inte omfallade av
det särskilda förfarandet på den grunden atl de gäller också
yilrandefrihelsbrot-len. Men även här bör tilläggas atl en särskild föreskrift
i 2 kap. brottsbalken om något av de nu ifrågavarande brolien skulle omfattas
av del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ätalsreglerna
i broilsbalken ulgör ell problem för sig. Del gäller här de föreskrifter som
anger i vad mån brou får åtalas av ullmän åklagare resp. ligger under enskilt
åtal. I princip avsesju förfaranderegler inle omfattas av den särskilda
beslutsordningen för rättighetsbegränsande lag. Å andra sidan kan det finnas
ell särskilt samband mellan gärningsbeskrivningen i en strafföe­stämmelse och
reglerna om hur brottet får åtalas. En vidsiräcki gärningsbe­skrivning kan
motvägas av snäva åialsbestämmelser, närmasi då särskilda förulsältningar för
atl åklagare skall få väcka åtal för broltel. Ell exempel är att man kräver
regeringens tillstånd härför. Enligt rätlighetsskyddsutredningens mening bör de
regler i brottsbalken, som särskilt anger hur yllrandefrihels­broli och
liknande broll får åtalas, anses omfaltade av det särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
ö. ålerfinns de mera utpräglade förfarandereglerna inle i brottsbalken ulan i
rättegångsbalkens avsnitt om brolimålsprocessen. Och såsom framgår av del
följande avses rättegångsbalken i princip inte omfattas av del särskilda
förfarandet. Endasl i den mån rättegångsbalkens reglerar i sig rättighetsbe­gränsande
gäller motsatsen. Detta är i konsekvens med vad som sagts i del föregående om
organisalions- och förfaranderegler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;C.
Beträffande brottsbalken i övrigt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härefter
kvarstår såsom en större fråga, vilka delar av brottsbalken i övrigt som blir
omfallade av det särskilda lagsliftningsförfarandel -och då därföratt de
begränsar rörelsefriheten. Spörsmålet inkluderar den lagstiftning om
verksiällandel av fängelseslraff som anknyier lill brottsbalken. Fängelsestraff
ulgör ju en inskränkning i rörelsefriheten. Alla de slrafföeslämmelser i
brottsbalken, som har fängelse i straffskalan men vilkas
sirafföarheisförut-sältningar inte i sig är rättighetsbegränsande, undanlas
visserligen från det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90   Ell särskilt
lagsiijiningsföifaianäe . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;särskilda
förfarandet. Men del återstår alllså ull unge i vud mån de allmänna
beslämmelserna i broilsbalken om fängelse och andra frihelsberövande påföljder
(i balkens Iredje avdelning) och beslämmelserna i den anknylande
kriminalvårdslagsliftningen bör anses omfattade av det särskilda förfarandel.
Del är dessa besiämmelsersom avgör vad friheisslraffel reelli innebär för den
straffade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
överensstämmelse med vad som under 4.10.3 anföris om verkställande-regler kan i
princip sägas, all del särskilda lagsliftningsförfarandel bör anses omfatta de
grundläggande reglerna om fängelsestraffets innebörd och varaktighet. Däremot
bör del inle anses omfatta de närmare föreskrifier därom, som framslår såsom
följdbeslämmelser vilka anger fakiiska konse­kvenser av mera praklisk natur av
frihelsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
vill lill en början synas som om man här i princip kan följa fördelningen av
förfaliningssloffel mellan brottsbalken å ena sidan och lagen (1974:202) om
beräkning av strafftid m. m. samt lagen (1974:203) om kriminal vård i anställa
andra sidan. Del är alltså i princip bara brottsbalksbeslämmelserna som, såviii
nu är i fråga, blir aktuella för det särskilda förfarandet. En annan sak är atl
del kan finnas ensiaka föreskrifier i den nämnda kriminalvårdslagslift­ningen
som måste anses vara självsiändigi rättighetsbegränsande, dvs. medge
räliighetsinirång utöver vad som får anses följa av själva frihelsbe­rövandet.
Sådana ensiaka bestämmelser blir omfallade av del särskilda beslulsförfarandet.
Rällighetsskyddsutredningen ålerkommer närmare lill det nu sagda i
specialmoliveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
därefter närmare angår de ifrågavarande reglerna i brottsbalken uppkommer några
problem som också olika lagar om administrativa frihetsberövanden ger upphov
till. Om man vill beskriva problemen gemen­samt för slraffrällslig och för
administrativ lagsliflning om frihelsberövande så kan man säga, alt man först
har reglerna om påbörjandet av det beslulade frihelsberövandet. Det kan finnas
föreskrifter om villkoriigt anstånd med påböriandet, i en ellerannan
konstruktion. Sådani anslånd kan bli förverkat. Under verkställighetens eller
behandlingens gång kan kortare eller längre permissioner eller annan rätl au
vislas uianför anstalten förekomma. Så småningom kan villkoriig frigivning,
försöksutskrivning eller dylikl akluali­seras. Återinlagning kan ske om den på
försök anordnade frivården inle fungerar. Slulligen aklualiseras
frihetsberövandets mer definiliva upphö­rande. Olika regler härom hänger samman
med i vad mån tiden för frihelsberövandel är på förhand bestämd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller all avgöra vad av ett sådant regelkomplex, som nu beskrivits, som
bör anses omfallal av det särskilda lagsliftningsförfarandel har rättig­helsskyddsulredningen
gjort följande bedömning. Maleriella regler om villkorligt anstånd och om
förverkande därav, om frigivning på försök resp. återinlagning saml om
frihetsberövandets slutliga upphörande bör anses omfattade av det särskilda
förfarandel. Däremoi bör t. ex. regler om permission på beslämd - kortare eller
längre - lid anses hänförliga lill de närmare verkställigheismodaliteier som
inte omfaiias av del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
nyss sagts bör del särskilda förfarandet anses omfatia också regler om
frigivning. Särskilt från den omhändertagnes synpunki är en annan stånd­punkt
svår alt intaga. Också reglerna om förverkande av villkorlig frigivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ell särskilt lagsliflniiigsförjärande ...    91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
unses omfuUade av nämnda förfarande. Det bör dock anmärkas all man ansells vid
tillämpningen av 2 kap. 9S regeringsformen böru inlaga en slåndpunkl som kan
synas avvikande. Della grundlagssiudgande föreskriver räll lill
domstolsprövning (molsvarande) av frihetsberövande. Därvid skulle en
återinlagning i ansiall efter frivård på försök inie grundu rutt lill
domslolsprövning enligi 2 kap. 9 S regeringsformen. Återiniagningen belraklas
nämligen inle som ett nyll frihelsberövande utan bara som ett led i
verksiällandel av del ursprungliga frihelsberövandet (se propositionerna
1974:l55s. I4och 1975/76:209s. 150 n.). Atl man tillämpar nämnda 2 kap. 9 S så,
strider dock inte mot ovan intagna ståndpunkt i fråga om del särskilda
beslulsförfarandels räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
annal problem som också är gemensamt för den ifrågavarande siruffräitsliga
resp. administrativa lagstiftningen är, hur man från rörelsefri-hetssynpunklbörse
på sådana föreleelser som övervakning av den som 1. ex. frigivits villkoriigt,
särskilda föreskrifier som han har alt rälla sig efter samt beslul om varning
lill den som inle sköler sig. Både i fråga om övervakning och särskilda
föreskrifier lorde genomgående gälla, all dessa institut inle kan direkl
genomdrivas med tvång. Den sanktion som finns är atl vederbörande kan
(åter)inlagas i anstalt om han inte sköter sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tydligl
är all varning i sig inie är rättighetsbegränsande. Ä andra sidan synes del
ganska klarl all del finns särskilda föreskrifter som bör anses som
rörelsefrihelsinskränkande i regeringsformens mening, oaktat vad nyss sades om
sanktionsmöjlighelerna. Exempel på sådana föreskrifter är de som avser
vistelseort, boslad,arbetsanställningoch sluten sjukvård. Besiämmelsersom
medger, all sådana föreskrifter åläggs, omfaiias alllså av det särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mera
diskutabelt är övpn'flA7;/&amp;gt;/,t;jinslilulet. Rättighetsskyddsutredningen
anser alt enbarl övervakning inte bör anses ingripa i den övervakades
rörelsefrihet i regeringsformens mening. Della ställningstagande avser
brottsbalkens nuvarande övervakningsinsiitul (och motsvarande regler i
barnavårdslagen och övriga lagarom administrativt frihelsberövande). Skulle
emellerlid föreskrifierna om övervakning skärpas, kan de komma alt bli
rörelsefrihelsbegränsande och därmed omfattade av del särskilda lagslift­ningsförfarandel.
Delta vore t. ex. fallel om i övervakningen byggs in skyldighet alt regelbundel
anmäla sig hos polisen på viss orl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.10.6
Processlag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
redan sagda visar riktlinjerna för behandlingen av rättegångsbalken och annan
förfarandelag. I princip anses regler om organisation och förfarande inle som
räliighetsbegränsande. Processlag är alltså i sig inte av denna karaklär. Vissa
inslag i sådan lagsliflning är emellerlid rättighetsbegrän­sande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
en början må göras några anmärkningar om förhållandel mellan regler om
tvångsmedel i brottmål och föreskrifterom slraff för ytirandefrihetsbrolt och
liknande brott. Härom blir molsvarande resonemang lillämpligl som förls under
4.10.5 B. Om en föreskrifi som ger stöd för tvångsmedel avser speciellt ett
ytirandefrihetsbrolt kommer alllså föreskriften på denna grund atl omfattas av
del särskilda förfarandet. Motsatsen är, såviii nu är ifråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;?2    Ett särskilt
lagslifiningsföifäraiide . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fallet
om ivångsmedelsregeln gäller alla broll eller den visserligen gäller bara vissa
men urvulsgrunderna är så all säga fri- och räiligheisneutrala. Vad nu sagls
gäller också ell sådani ivångsmedel som husrunnsakan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan sak är all regler som ger slöd för ivångsmedel mot person blir omfallade
av del särskilda förfurandet på annan grund, nämligen därför all de begränsar
rörelsefrihelen (anhållande, häklning, reseförbud, hämlning) eller den
kroppsliga integritelen (kroppsvisilation, kroppshesikining).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
det särskilda lugstiftningsförfurandels område hör också regler om
telefonavlyssning saml beslag av brev och dylikl under posibefordran (skyddel
för förtrolig meddelelse). Regler som avser enbart husrannsakan eller liknande
inirång skall däremoi vara undantagna från del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
innehåller processlagsliftningen ensiaka andra bestämmelser som är
räUighetsbegränsande och därför omfattas av del särskilda lagsliftnings­förfarandel.
Det guller reglerna om förhandling inom stängda dörrar samt vissa bestämmelser
om lyslnadsplikl som går ulöver ramen för del undanlag härom som
rällighetsskyddsutredningen föreslår. Del guller också reglerna om förbud mol
otillbörliga yllranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Följande
närmare anmärkningar må göras i della sammanhang. Skyldighet all infinna sig
personligen till rättegångsförhandling föreskrivs på åtskilliga ställen i
rällegångsbalken. Sådan skyldighet bör inle uppfällas som begräns­ning av rörelsefriheten
i regeringsformens mening. Delsamma gäller då också reglerom atl någon skull
kullas alt komma tillstädes vid vite eller annal sådani äventyr, t. ex. att
lalan förfaller. Försl när hämtningsmöjlighet öppnas blir del särskilda
lagsliftningsförfarandel tillämpligt och då på regeln härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
5 kap. 9 S försia siycket rällegångsbalken föreskrivs, all rällens ordfö­rande
får uivisa den som stör förhandlingen eller eljesl upplräder otillbörligt. I
den mån en sådan beslämmelse måsie anses i sig ge del allmännas förelrädare
befogenhet atl bruka våld mol person, så omfattas besiämmelsen av det särskilda
lagsliftningsförfarandel (i detla fall såsom ingripande i regerings­formens
skydd för den kroppsliga integriteten).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
när det gäller ell sådant processuelll institut som häklning avses man i fråga
om del särskilda lagsiiftningsförfarandeis tillämplighet skola skilja mellan de
&amp;quot;materiella&amp;quot; och &amp;quot;processuella&amp;quot; delarna av reglerna. Till
de materiella delarna hör i första hand de sakliga förutsättningarna för häklning.
Reglerna härom omfattas av del särskilda förfarandel. Till de processuella
delarna hör reglerna om vem som beslutar och om förfarandel i mål om häktning.
1 princip avses reglerna härom inte falla under den särskilda beslutsordningen
för rättighetsbegränsande lag. I rättegångsbalken finns emellerlid på flera
ställen regler om tidsfrister som skall garanlera att handläggningen går snabbt
i fråga om den som berövats frihelen. 1 vissa fall är dessa regler av den
absolula nalur att frislens överskridande medför vederbörandes omedelbara
frigivande. 1 så fall måste beslämmelserna i fråga anses i så hög grad besiämma
frihetsberövandets materiella innebörd, au de bör anses omfallade av del
särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
specialmoliveringen ålerkommer rättighetsskyddsutredningen närmare lill vilka
bestämmelser i rättegångsbalken som mol bakgrund av vad nu anföris kommer all
omfaiias av det särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ell säiskili
lagstlfiniiigsföifärande ...    93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.10.7 Exekutiv lag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Exekutiv lug blir i princip inte heller omfallad av del
särskildu lugstiftnings-förfurundel. .Som regel hundlur del ju hur om exekution
enbarl mol sak, inle mol person. Men i den mån reglernu ger slöd för alt del
allmännas verkslällande organ ulövar våld mol person blir beslämmelserna
omfallade av del särskilda förfarandel. För verkslällighel av dom i mål om
vårdnad m. m. kun burn överflyltus, i sisla hand ivångsvis. De regler, som
ulgör slödel för eu sådunl fysiskl ivång från del ullmännas sidu, kommer ull
omfattas av del särskilda beslulsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För särskildu fall finns för övrigi speciella regler, l.
ex. om reseförbud för konkursgäldenär samt om häkle som påtryckningsmedel för
alt ivinga fram edgång. Dessa regler blir omfallade av del särskilda
förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I della sammanhung har inle åsyftals reglerna om
verkslällighel uv straff eller av administrativt frihelsberövande. Härom har
talats i del föregå­ende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Emellerlid bör särskilda besiämmelser om polishandräckning
också beröras på ell meru generellt och principielll plan. Sådana regler finns
i många olika sammanhang. 1 den mån de ger slöd för tvång mot person bör de,
såsom ingripande i den kroppsligu integriteten, anses omfattade uv del
särskildu lagsliftningsförfarandel. Men när de uppenbart ulgör bara ett osjälvständigt
bihang lill andra bestämmelser om tvång mol person bör enbarl de sisinämnda
anses omfattade av del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.10.8  Vissa bestämmelser är odelbara&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vissa fall kun någon uppdelning inle göras på en del som
omfaiias av del särskilda lagstiftningsförfarandet och återstoden som faller
under del vanliga lagsliftningsförfarandel Så är fallel t. ex. då del allmännas
verkslällande organ genom en och samma regel får dels befogenhet atl ingripa i
någon av den enskildes fri- och räiligheter och dels andra befogenheter. Ell
exempel härpå ulgör 24 kap. 2 S brottsbalken om polismans allmänna befogenhet
under vissa förulsältningar all &amp;quot;bruka del våld som med hänsyn lill
omsländighelerna kan anses försvariigl&amp;quot;. Efiersom därav kan följa befo­genhet
lill rällighetsingrepp blir siadgandel omfattat av del särskilda
beslutsförfarandet. Del blir också l. ex. 18 kap. 1 S broilsbalken om uppror,
oaktat detta broll kan begås också på annal säll än genom yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.10.9 Ett prakliskl förbehåll&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gränserna mellan de olika regel kategorier varom talats i
det föregående är naturligtvis inle alllid hell klaru. Genom en lämligen
ingående redovisning i specialmotiveringen söker rätiighetsskyddsutredningen
minska ölägenhe­terna härav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 detla sammanhang bör till vad som sagls i del föregående
under 4.10 fogas följande prakliska förbehåll. Del kommer naturligtvis atl
inlräffa all en lagändring berör både sladgande som omfattas av det särskilda
förfarandel och annal sladgande, varvid alla ändringarna hänger samman med varandra.
Om då yrkande om del särskilda förfarandel förs fram i riksdagen får del i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;)4   En särskilt
lagstiflningsföifarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;prakiiken
den effekien, au också de andra stadgandena kommer atl omfaiias av del
särskildu förfurandet. Del blir ju ingen mening med all beslula om dem för sig,
efiersom beslutet då måsle förses med del villkorel alt också de övriga
beslämmelserna sedermera antas. Med de gränsdragningsprinciper som skisserals i
del föregående kommer emellertid många ändringar i räiligheis­begränsande lagar
atl kunna ske med lillämpning av vanligt lagsliftningsför-furunde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.11 Närmare om undantagen från det särskilda
lagstiftnings­förfarandets tillämpningsområde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.11.1   Vissa lyslnadsplikter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikt
aren inskränkning i yttrandefriheien. Men som framgårav del föregående är del
meningen all lag om tystnadsplikt i fråga om sådani, som någon har erfarit i
allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt, skall undanlas från del
särskilda beslulsförfarandet med avseende på uppgifter, som får hållas hemliga
med slöd av tryckfrihetsförordningen. Skälen lill all dessa lyslnadsplikler
ansetts böra hållas utanför del särskilda lagsliftnings­förfarandel har angells
i del föregående. Den ledande synpunklen är all man bör undvika, alt del nya
förfarandeskyddel för fri- och rällighelerna i prakiiken griper in på andra
lagsiiftningsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lång rad tystnadspliktsbestämmelser fördel allmännas administrerande eller
tillämpande personal (och avgångna personal) faller på detla sätl utanför del
särskilda förfarandel. Del finns dock en del lysinadsplikisregler som kommer
all omfattas av della förfarande. Så är fallel när lyslnadspliklen avser andra
än offenlliga befallningshavare och ijänsteplikliga eller ålminsione avser
också andra än dessa två kaiegorier. Vidare blir en regel om tystnadsplikt
omfattad av del särskilda förfarandet också om den visserligen avser bara
offenlliga befallningshavare eller ijänsleplikliga men siräcker sig ulöver
ramen för vad som får hållas hemligl enligt tryckfrihetsförordningen. Nalurligl
nog är dessa sisinämnda fall fåtaliga. Som exempel kan pekas på tystnadsplikt
för domare angående yllranden vid enskild överiäggning och innehållet i ännu ej
meddelal beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
uppräkning av de olika lyslnadspliklsfallen kan inle göras här. I siällei må
hänvisas lill den invenlering som gjordes av tysinadspliklskom-miiién och sorn
redovisades i bil. 1 idessbetänkande(SOU 1975:102). Här kan i stället bara ges
vissa exempel i belysande syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu
lypiskl exempel på en sådan lyslnadspliklsbesiämmelse som enligi
rällighelsskyddsuiredningens förslag skulle falla uianför del särskilda
lagsiiftningsförfarandeis ram är 64 S andra slyckel lagen (1954:579) om
nykterhelsvård. Där föreskrivs alt den som är eller varil verksam inom samhällets
nykterhelsvård inle får obehörigen yppa vad han därvid fåll vela rörande
enskilds personliga förhållanden. Denna lyslnadsplikl avser enbarl sådant som
någon fåll veta i allmän ijänsl och gäller således bara offenlliga
befallningshavare. Del kan anmärkas all begreppei &amp;quot;allmän ijänsl&amp;quot; här
och i 8 kap. 7 S försia slyckel 7 regeringsformen innefallar både arbetslagar-
och uppdragsiagarförhållanden.  Vidare avser tystnadsplikten enligt nämnda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34                                                    Ett s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt iagstiftningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;if&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande ...    95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sladgande i nykterhetsv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdslagen
enbart s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dant som f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas hemligl
med st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d av tryckfrihetsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsningen av undantaget fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n del s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandet till vad som f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas hemligl
med sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;d av tryckfrihetsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordningen syftar p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; 2 kap. 2 S n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnda f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordning. D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
anges de &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vilka allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n handling (enligt n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rmare best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser i lag) f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas hemlig.
Dessa &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r 1) rikels s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kerhet eller dess f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande till annan slal eller
mellanfolklig organisation, 2) rikels cenlrala finanspolitik, penningpolilik
eller valulapolitik, 3) myndig­hets verksamhet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r inspektion, kontroll eller annan lillsyn, 4) iniressei alt f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rebygga eller beivra broll, 5) det allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nnas ekonomiska inlressen, 6) skyddet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renskilds personligaellerekonomiska f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llanden och
7) intresset atl bevara djur- eller v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;xtan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del har redan sagls all det i framtiden torde komma alt
finnas en gemensam lag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdels tystnadsplikt f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r offenlliga befallningshavare och dels
handlingssekreless. (Med sisin&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnda begrepp
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;syftas alt allm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n handling h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls
hemlig.) En s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan lag skall inle vara omfallad av
det nu f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda lagsliftningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rfarandel. i den m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
tystnadsplikten h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller sig inom tryckfrihetsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordningens ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r atl &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lerg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; lill
exemplifieringen m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rkas all kreditupplysnings-lagen inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ller b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de en lyslnadspliklsbesi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse som blir omfallad av det s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandel
och en som inle blir det. Den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rstn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnda &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;terfinns i
14 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; och lyder: &amp;quot;Den som &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r eller varil verksam i kreditupplysningsverk-samhel
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ej obeh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rigen yppa vad han till f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljd d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rav f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll veta om enskilds personliga f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llanden
eller om yrkes- eller aff&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rshemlighet&amp;quot;. Denna besl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
i huvudsak f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r befattningshavare utanf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna
seklorn. Den besl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ler som skulle falla uianf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r det s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda
lagsliftningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandel finns i 18 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; krediiupplysningslagen. Best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen lyder: &amp;quot;Den som hos datainspektionen
tagil befallning med tillst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nds- eller
tillsyns&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende enligt denna lag f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r icke obeh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rigen
yppa vad han d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvid f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt veta om enskilds personliga f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llanden
eller om yrkes- eller aff&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rshemlig­het&amp;quot;. Denna
lyslnadspliklsbesi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse avser uppenbariigen bara
offenlliga befallningshavare, och den faller tydligl inom ramen f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r de &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l som lagits upp i 2 kap. 2 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; tryckfrihetsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eu annal exempel p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
en lyslnadspliklsbesi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse som skulle omfattas av det s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda lagsliftningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rfarandel &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r 7 kap. 13 S arbeismilj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagen (1977:1160), vilken ir&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;der i kraft den 1 juli 1978. H&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r del i
paragrafens f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta stycke fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om en best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse
som - odelbart - omfattar b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;de
offenlliga befallningshavare och andra. Stadgandel lyder: &amp;quot;Den som har
lagit befatt­ning med lillsyn enligt denna lag eller utsetts till skyddsombud
eller ledamot i skyddskommitt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ej obeh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rigen
yppa eller utnyttja vad han under uppdragei eller i ij&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nslen har erfaril om yrkeshemlighet, arbetsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande, aff&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande,
enskilds personliga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llande eller f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llande av bely­delse f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r landels f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsvar&amp;quot;. Vidare blir tydligtvis ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; paragrafens andra stycke omfattat av del s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandel.
D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;reskrivs: &amp;quot;Vad nu sagls skall till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mpas p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; molsvarande s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt i fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga
om ledamot i styrelsen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lokal facklig organisation med
avseende p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; vad denne har erfaril av
skyddsombud eller ledamol i skyddskommitt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
som har utsetts av organisationen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 den l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nga raden av
exisierande tystnadspliklsbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
finns del s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kerligen ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana beir&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande vilka tvekan kan r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;da om r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckvidden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;96    Ett särskUt
lagsiiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1.
ex. om de omfattar också andra kutegorier än offenlliga befattningshavare. Om
del föreslagna särskilda lagsliftningsförfarandel införs skulle man få
anledning all precisera sådana besiämmelsers räckvidd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
belysnings skull må vidare pekas på följande speciella beslämmelse. Enligt 340
a S lagen (1948:433) om jörsäkringsrördsc får personuppgift i dataregister om
förmånsiagarförordnunde inle lämnas ul till förmånstagaren före
försäkringsfallei. Denna speciella lyslnadspliklsbesiämmelse omfattas av del
särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
har nu visseriigen angells fiera exempel på lysinadsplikisregler som skulle
falla inom ramen för del särskildu lagsliftningsförfarandel. Detta bör dock
inie skymma blicken för all del stora flertalet av befintliga
lysinads-pliktsbestämmelser .säkeriigen är såduna att de kommer all omfattas av
det vanliga lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan lyp av lysinadsplikisregler ulgör 21 ocb 22 SS lagen (1976:580) om
medbeslämmande i arbelslivel. Enligt 21 S har part som är skyldig alt lämna
information räll lill förhandling med motparten om lyslnadsplikl rörande den
informalionen. Nås ej enighel kan parlen inom viss lid väcka lalan vid
arbelsdomstolen om tystnadsplikt. Arbelsdomslolen skall förordna om
tystnadsplikt, i den mån del kan antas alt del annars skulle föreligga risk för
väsentlig skada för part ellerannan. Innan arbelsdomslolen lagit ställning
gäller som regel den lyslnadsplikl som parten kräver. Här är atl beakla all
skyddel för yttrandefriheten enligt 2 kap. regeringsformen gäller enbart
gentemot det allmänna, ej gentemot enskild. T. ex. berörs en klausul om
lyslnadsplikl i ell anslällningskonlrakl inle av 2 kap. regeringsformen. På
samma sätt lorde del förhålla sig med 21 och 22 SS medbeslämmandelagen Gämför
vad lagrådel yltrade i proposilionen 1975/76:105 bilaga I s. 508). Dessa
lyslnadspliklsbeslämmelser fär alltsä anses gälla bara förhållandet enskilda
emellan och faller således uianför ramen för 2 kap. regeringsformen. De skulle
redan därför inle omfattas av del särskilda lagsliftningsförfarandel. -
Parentetiskt må anmärkas all 53 S medbeslämmandelagen om tystnads­plikt för
förlikningsman däremoi faller inom ramen för grundlagsskyddel enligt 2 kap.
regeringsformen. Samiidigi synes emellertid 53 S vara sådan all den omfattas av
undanlaget från del särskilda beslulsförfarandel. - Del må anmärkas all 21 och
22 SS medbeslämmandelagen enligt 2 kap. 4§ lagen (1976:600) om offentlig
anslällning inte gäller i anställningsförhållande som omfattas av sisinämnda
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.11.2
Husrannsakan och liknande intrång&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
rällighelsskyddsuiredningens förslag skall del särskilda
lagstiftnings-förfarandet inte vara lillämpligl på lag som avser endast skyddel
mol husrannsakan eller liknande inirång. Härigenom förs helu den ifrågavarande
fri- och rättigheten som sådan utanför del särskilda förfarandel. Skälen för
denna av vägning har ängens i det föregående (4.5.3). Där har emellertid också
framhållits all nu förevarande undanlag inle inbegriper det fall, atl husrann­sakan
används som ell medel att ingripa i l. ex. yttrandefriheten eller mötesfriheten.
En lag som medger något sådant kan inte sägas avse &amp;quot;endast&amp;quot; skyddel
mot husrannsakan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det senast diskuierade
fallel är emellerlid teoretiskt. Någon lag av åsyftat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett Särskilt lagstiftningsförfarande ...    97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slag
finns inte nu. Vud särskilt gäller mötesfriheten må erinras om atl inle bara
allmänna ulan också enskildu mölen omfaiias uv regeringsformens skydd för denna
fri- och rättighet. 1 proposilionen 1975/76:209 (s. 143) framhölls all della
förhållande inle påverkar del allmännas möjligheler all göra husrannsakan och
dylikl. &amp;quot;Sådunu ingrepp får ses uteslutande som ingrepp i de enskilda
individernas hemfrid, kroppsliga iniegriiel elc.&amp;quot; Della ullalande ärjusl
ell ullryck förull de lugreglerom husrannsakan och liknande inirång som nu
finns inle inriklar sig jusl på mölessilualionen och alllså inie ger slöd för
ingrepp i mötesfriheten. Men skulle man lill äventyrs aklualisera regler om
husrannsakan som riklar sig mol enskild möiesverksamhel skulle sådana regler
omfattas av del särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
vad nu sagts kan fogas en erinran om vad som anföris under 4.10.6 om
förhållandel mellan de siraffprocessuella tvångsmedlen och - främst
-ytirandefriheisbroiien. Bland nämnda tvångsmedel ingårhusrannsakan. Om en
föreskrifi som ger slöd för husrannsakan avser specielll något av de nu avsedda
brotten blir föreskriften omfattad av det särskilda lagsliftningsför­farandel.
Då avser föreskriften inte enbarl husrannsakan i den mening som avses med
förevarande undantag. Moisalsen gällerom föreskrifien avser alla broll eller om
den visserligen avser bara vissa brott men urvalsgrunderna är &amp;quot;fri- och
räiligheisneutrala&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nyss ciierade uttalandet i propositionen 1975/76:209 aklualiserar frågan om
gränsen mellan husrannsakan elc. och ingrepp i den kroppsliga integritelen.
Denna gräns kan vara något oklar. I anslutning lill vad som anfördes i fri-och
rältigheisutredningens bil. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(SOU 1975:75 s. 362) lorde till
&amp;quot;kroppsvisilation&amp;quot; och därmed lill ingrepp i sisinämnda fri- och
räiiighet böra hänföras undersökning av någons kläder eller av det som någon
bär med sig, l. ex. väska. Övrigi inirång i &amp;quot;slutet
förvaringsutrymme&amp;quot; är att hänföra lill husrannsakan och dylikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel
mol husrannsakan elc. omfaiias således inle i och för sig av del särskilda
förfarandel. Så är däremoi fallel beiräffande skyddel för den kroppsliga
iniegrilelen. Denna skillnad ger inte upphov till något problem, så länge en
befogenhei all få tillträde lill en lokal inle kan genomdrivas fysiskl ulan är
sanktionerad bara med vile eller lill äventyrs slraff Men i åtskilliga fall kan
befogenhelen - och måsle den uppenbarligen kunna - genomdrivas genom fysiskt
tvång. Della kan länkas få formen av våld inle bara mol sak (t. ex. ett
dörriås) utan också mot person (t. ex. någon som försöker hindra lilllrädet).
Ett sådani fysiskl genomdrivande sker genom polishandräckning. Regler om
handräckning har berörts i del föregående (4.10.7). Här må vidare erinras om
del slöd för polisens våldsbefogenhet som finns i 24 kap. 2 § brottsbalken.
Detta sladgande omfattas, som lidigare påpekats, av del särskilda
beslulsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.11.3 
''Rena'' frihetsstraff&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nu ifrågavarande undantaget från del särskilda lagstiftningsförfarandets
lillämpningsområde åsyftar i försia hand bestämmelser varigenom gärningar
strafföeläggs och i straffskalan tas in fängelse. Vidare förutsätts all själva
slraffrekvisilen inte i sig är rättighetsbegränsande. Disciplinstraff ingår
enligt brottsbalken i straffskalan för vissa brott, främst&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 Riksdagen 1978/79. / saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98    Ett särskilt
lagstiftningsförfarande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
krigsmän. Ell slags disciplinslraff är fritidssiraff Detla är av rörelsefri­helsbegränsande
karaktär. Frilidsslraffel avses falla inom ramen för föreva­rande undanlag från
del särskilda lagsliftningsförfarandel. Enbarl del förhållandel all
slraffskalorna i vissa slrafföeslämmelser i 21 och 22 kap. broilsbalken
innefallar disciplinslraff medför alllså inle. ull dessa slrafföe­slämmelser
omfaiias av del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begreppei
&amp;quot;friheissiraff i förevarande grundlagssammanhang skall över huvud inle
fallas snävt. F. n. förekommer visserligen såsom slraff av här akluell nalur -
alllså där själva straffet är rättighetsbegränsande - bara fängelse och
disciplinslraff (friiidsstrafO i slraffskalorna. Men skulle man i framliden
sätla in en ny variant i slraffskalorna. som inle kan sägas vara
frihelsberövande men väl i mindre mån rörelsefrihelsbegränsande, så blir
självklarl nu förevarande undanlag lillämpligl på en sådan slrafföestäm-melse.
Alt ullryckligen markera della i grundlagsiexten kun inle anses erforderligl.
Ingen invändning synes kunna riklas mol all begreppei friheis­siraff i nu
förevarande sammanhang ges en sådan, något mera vidsträckt innebörd än nämnda
begrepp i allmänhet har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;4.11.4 Föriängning av lags gilligheistid. En särskild
underställningssituation&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
rällighelsskyddsuiredningens förslag omfaltar del särskilda lagslift­ningsförfarandel
inle lag som avser endasl förlängning med högst två år av lags gillighelslid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
exempel på tidsbegränsad lag må anföras lagen (1952:98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål. Flerialel besiäm­melser iden
lagen (bl. a. 1 S)omfailas i och för sig av del särskilda förfarandel. Nyligen
(SFS 1977:1026) har i fråga om denna lag föreskriviis dels alt den skall äga
fortsalt giltighet lill utgången av år 1978 och dels atl 1 S i lagen från och
med 1.1.1978 skall ha viss angiven,ändrad lydelse. Den andra men inleden försia
dels-satsen skulle vara omfallad av del särskilda lagsliftningsförfaran­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
delta sammanhang bör uppmärksammas en särskild understäUningssitua-tion som en
del beredskapslagar kan ge upphov lill. Det är därmed inie sagl alt jusl dessa
beredskapslagar f n. är räiligheisbegränsande. Men själva den lagiekniska
siluaiionen bör uppmärksammas ändå, eftersom riksdagen i vissa fall för
delegera befogenhet att besluta räiligheisbegränsande normer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
sådan lag som nu åsyftas bemyndigas regeringen atl i vissa situationer genom
förordning sätla vissa regler i lagen i lillämpning. Del kan då föreskrivas all
regeringens beslul härom inom viss lid skull undersiällas riksdagens prövning.
Del kan vidare vara föreskrivel all regeringens beslul skall förfalla, om inle
riksdagen inom t. ex. två månader från underställ­ningen godkänner det. Ett
exempel på denna konstruktion innehåller förslaget lill ny ransoneringslag
(prop. 1977/78:75).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man antar alt fråga vore om en rättighetsbegränsande förordning kan man lill en
början slå fasl, all sisinämnda tvåmånadersfrisl för riksdagen att godkänna
regeringens beslul är lekniskl oförenlig med alt del särskilda
lagsliftningsförfarandel skulle vara tillämpligt på riksdagens
godkännande-beslui. Även materiellt sett synes det obefogat au
undersiällningsförfarandel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34                                                    Ell
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt lagsiifiningsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande .. .    99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
riksdagen skulle kunna underkaslas del nu föreslagna uppskovel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens
beslul i underslällningsfrågan behöver dock ej fallas i lagform. Härav bör
anses följa all ell sådani undersiällningsförfarunde som nu avsetls alltid
faller uianför ramen fördel särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.11.5 Krig och omedelbar krigsfara&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
avvägning som ligger bakom undantaget för krig och omedelbar krigsfara har
redovisals i del föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
omedelbar krigsfara menar rällighetsskyddsutredningen i försia hand en
situation, då riket är utsatt för ett konkret angreppshoi vars sällande i
verket synes överhängande. Del kan vara fråga om ull del mol rikel hur riktats
ell uliimalum som måsle bedömas på nämnda säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
begreppei krig belräffar må hänvisas lill bilagan 4 i grundlagbered­ningens
slulbelänkande, SOU 1972:15 s. 349.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:132.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.12 Riksdagsförfarandet i lagstiftningsärenden om
rättighetsbegränsningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
föreslagna uppskovsförfarandel är så konstruerat all eu lagförslag skall vila
endasl om del yrkas av lägsl lio ledamöier (4.6.1). Sker icke della, behandlas
lagförslagci enligi allmänna regler. Vinner förslaget då med enkel majorilel
(eller vinner del, vid lika rösler, genom louning), är del alllså antaget, och
del kan inte göras gällande atl den antagna lagen skulle vara tillkommen i
grundlagsstridig ordning av den anledningen all förslaget inle har vilal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väckes
i behörig ordning yrkande alt förslaget skall vila, finns i fråga om den
omedelbara behandlingen ire möjligheler. Förslagei kan förkaslas, något som kan
göras genom beslul med enkel majorilel enligi allmänna regler (alllså, vid lika
rösler, genom lottning), förslaget kan antagas, vilket förutsätter fem
sjättedels majoritet, och förslaget kan vila, vilkel skall ske om del varken
förkaslas eller antages.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
sagda förutsätter all förslaget verkligen angår begränsning av någon av de
ifrågavarande fri- och rällighelerna. Huruvida så är fallel, skall för
riksdagens vidkommande prövas av konstilulionsuiskoiiel (se 4.6.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan då slälla frågan, om laglbrslagel skall hänvisas lill
konsliiutions-utskoltel för sådan prövning, så snarl yrkande om uppskov har
väckts, eller om riksdagen försl skall pröva, huruvida förslaget skall
förkaslas eller del finns fem sjättedels majorilel för omedelbarl antagande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandel
hos konslituiionsulskollel, vilkel eveniuelli skall omfaila remiss till
lagrådet, kan bli relativt lidsödande. Skulle del vara majoritet mol förslaget
eller fem sjättedels majoritet för del, är remissen lill konstiiutions­utskollet
inle nödvändig. Med lanke härpå och då i de ålersiående fallen lidsförlusten
med en försia prövning i kammaren är lämligen obelydlig, föreslår
rällighetsskyddsutredningen au ulskotisbeiänkandel i ärendei efter yrkande om
uppskov upplages lill omedelbar prövning i kammaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gången
av ärendet blir följande. Ulskoltsbelänkandet bordlägges på vanligt säll.
Utskoitet behöver i della skede inle ha haft anledning all befatta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;00   Ett särskilt
lagstiftrimgsfÖrfärande . . .&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978 34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sig
med frågan, huruvida förslaget angår begränsning uv ifråguvurande slag. När
beiänkundei har bordlagis en gång, lages del upp på kummurcns
föredrugningslisia. Ledamölerna får härmed officiell underrättelse om
uiskoileis förslag. Del bör föreskrivas all yrkande all förslagei skull vilu
skull framsiullus skriftligen. Della kun görus genom all yrkandei lämnus in
lill kammurkunsliel eller överlämnas lill lalmannen vid kammarsammanirude.
Yrkundet bör om möjligt bringas lill övriga ledamöters kännedom, och della kan
lämpligen ske genom au del antecknas på föredragningslisian vid del
kammarsamrnanträde, då förslaget skall prövas. Något hinder all väcka yrkandet
så senl som vid del sammanträde då ärendet företages till avgörande bör
emellertid inte finnas. Della har belydelse bl. a. i de fall då ulskollei har
begäri all ärendet skall avgöras efter endast en bordläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
utskollsförslagel skall behandlas i kammaren, när yrkande om uppskov har
väckis, beror på vilka yrkanden som framsiälles under handläggningen där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väckes
inle något yllerligure yrkande, behövs bara en omröslning; alt ärendet i detla
skede måste företagas lill omröslning och inle kan avgöras genom acklamation
följer av 5 kap. 3 S andra slyckel riksdagsordningen. Om förslaget vid denna
omröslning fär slöd av lägsi fem själtedelar av de röstande, är del omedelbarl
antaget. Får del icke sådani stöd, skall del hänvisas lill
konsiiiulionsuiskollel för prövning av frågan huruvida del avser
rällighetsbegränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väckes
därutöver yrkande all förslagei skall förkaslas, bör lämpligen frågan härom
prövas försl. Del vore visserligen leoreiiski möjligl all pröva frågorna om
omedelbarl anlagande, om remiss lill konsiiiulionsuiskollel och om förkastande
i en enda omröstning; i sä fall finge gälla atl förslaget skulle vara förkaslal
om majoriielen enligt allmänna regler vore emoi del. En sådan omröstning rned
tre lemala vore emellertid lämligen komplicerad och del kunde finnas en viss
risk för missförsiånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
behandlingen i kammaren resullerar i atl förslaget skall prövas av
konsiilutionsutskottet i det hänseende varom nu är fråga, skall lalmannen
överlämna ärendei dil. Den tid som åtgår för prövningen i konsiiiulionsui­skollel
påverkar inte uppskovstiden; denna räknas enligt den föreslagna bestämmelsen i
regeringsformen från del alt del beredande utskoltels första belänkande
anmäldes i kammaren (all liden löper från del all del första betänkandet
anmäldes får praktisk belydelse bl. a. vid ålerremiss enligt 4 kap. 9 Seller 5
kap. 6 eller 7 S riksdagsordningen). Inte desto mindre är det giveivis önskvärl
au behandlingen i regel göres skyndsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
vad som har sagts lidigare (4.6.1) skall konstilulionsuiskoiiel ulan remiss
till lagrådet kunna förklara all lagförslaget angår begränsning av
ifrågavarande slag. För en förklaring av motsatt innebörd skall däremoi krävas
alt lagrådel försl yttrar sig i saken; en bestämmelse härom föreslås bli införd
i 4 kap. 10 S riksdagsordningen. Del kan länkas all lagrådel under ärendets
lidigare behandling har yitral sig i denna fråga, och då behövs ingen
ytterligare remiss. Förslaget är så uppbyggt att konstilulionsuiskoiiel,
leoreiiski sell, i strid mot lagrådets yllrande kan förklara au förslaget inte
angår rällighetsbegränsning (se 4.6.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förklarar
konstilulionsuiskoiiel all förslaget inle angår rällighetsbegräns­ning av
ifrågavarande slag, skall förslaget behandlas i kammaren enligt de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett särskilt
lagsii/lningsförfärande ...    101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;regler som guller för lagförslag i uilmiinhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även i molsull fall bör förslugel omedelbarl behandlas på
nyll i kammuren med möjlighel lill uvgörunde. Även i delta läge skall förslugel
kunna förkastas. Del skull också vara möjligl all fö förslagei omedelbarl
anlaget; majoriteten kan länkus bu vuxii så all den nu uppgår lill fem
sjulledeiar. Blir ärendei emellertid inle avgjorl vid della lillfälle, skall
del vila. Del synes lämpligi all förslagei i della fall ålerförvisas lill det
utskott som har bereii ärendei. Della utskoll skall, sedan uppskovsiiden hur
gåll till ända, på nyll anmäla ärendei i kammuren. Della bör görus genom ett
nyll betänkunde. Ulskollei kan här redovisa synpunkier, som kan ha framkommil i
den offenlliga deballen i frågan, och unnan nytillkommen uiredning som
ulskollei anser vara uv belydelse. Ulskollei kan också, exempelvis med
anledning uv förslug som har vuckis under mellanliden, föreslå sådana ändringar
i del vilande förslugel som ligger inom ärendels ram. En beslämmelse om denna
forlsalia beredning bör införas i 4 kap. 8 S riksdags­ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vud som nyss nämndes prövas frågan, huruvida
rutlighetsbegräns-ning föreligger, för riksdagens vidkommande uv
konslituiionsulskollel. Dellu innebur bl.a. all lalmannen inle är behörig all
jämlikl 2 kap. 9S riksdagsordningen vägru proposiiion, om han skulle ha annan
mening än konsliluiionsutskoitel. Dennu beslämmelse bör kompletteras med en
före­skrift härom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om lagförslaget är uv sådun urt ull del enligi gällunde
fördelningsregler beredes UV konslituiionsulskollel, kan deltu utskott som ett
led i beredningen prövu uven frågan, huruvida förslaget angår
rällighetsbegränsning av ifråga­varande slag. Beredes förslagei av någoi uv de
andra utskotten, kan del vara ändamålsenligt atl della utskott under
beredningen inhämlar konsliluiions-uiskoueis yllrande i frågan. Har
konsiitutionsutskottet sålunda redan yttrat sig i frågan, behövs givetvis ingen
ny remiss dil. Någon uttrycklig föreskrift därom synes inle behövlig. Ell i
vederbörlig ordning framslällt yrkande atl förslaget skall vila fär, om
konsiiiulionsuiskollel redan har förklaral all förslaget angår
rällighetsbegränsning, självfallel den konsekvensen all förslaget kan aniagas
omedelbarl endasi med fem sjättedels majorilel. Har å andra sidan
konslituiionsulskollel vid sin prövning kommii fram lill all förslaget inte
angår begränsning uv ifråguvarande slag. något som förutsätter au lagrådel har
yttrat sig i frågan, skall uppskovsyrkandel inte föranleda någon ålgärd, utan
lalmannen skall omedelbarl föredraga förslaget för avgörande enligt allmänna
regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del kan inlräffa att del i fråga om mer än ett förslag
till utformning av en viss reglering väcks uppskovsyrkande enligt 2 kap. 12 S
iredje stycket regeringsformen. Man bör då slälla frågan, om endasl ell av
förslagen skall kunnu bli vilande eller om alla de förslug, som inle blir uttryckligen
förkastade, skall vila och alltså komma under prövning efter viloperiodens
slul. Även om ett av förslagen blir anlaget enligt 5/6-regeln, kan man länka
sig ull de av de återstående förslagen, som inte blir förkastade, blir vilande
och alllså slulprövas efter uppskovslidens slul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som belysning kan nämnas några exempel:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I Eu förslag går ul pä all kränkande av främmande siats
rikssymbol på nyll skall kriminaliseras, ell annal vill begränsa straffbarhelen
lill kränkande av annal nordiskl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;02    Ett
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt lagstiftningsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarande . . .                                                SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lands rikssymhol;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ell förslag går
ut på atl innehav av videobandspelare skall beläggas med tillslåndskrav. i ett
annal föreslås alt de som innehar sådan apparal när lagen träder i kraft skall
vara befriade IVån lillslåndskravei;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ett lorslag går
ut pä au uppmaning lill hyrcssirejk skall kriminaliseras såsom uppvigling, ett
annat går ut på alt sädan uppmaning skall vara straffbar bara när den riklar
sig lill hyresgäster i allmännyttiga bosuidslörclag;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ell lörslag går
ul på all del skall bli lillålel för polisen all rutinmässigt genomföra
kroppsvisitalion på alla besökare av offenlliga danslillslällningar, ell annal
förslag innebär den modifikationen i delta alt kroppsvisitalion skall kunna
förelagas endast om nägon av de närvarande har stört ordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:99.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Praktiskt sell är del sannolikt inle särdeles viktigt, om
man väljer den ena eller den andra lösningen. Å ena sidan kan man hävda att del
är tillfreds­ställande, om den som har väckl ett förslag och inle fåll så slarkl
slöd för del som eu annal förslag har fått, ändå skall ha kvar möjlighelen atl
få förslaget pröval igen efter uppskovsiiden. Det kan exempelvis förhålla sig
så all det utslagna förslagei i verkligheien har stöd av majoriteten (men inie
av 5/6 majorilel) men all majoriieten har hjälpt fram ett annat, kanske mindre
långl gående, förslag för alt del akluella problemel ändå skall få någon
omedelbar lösning. Å andra sidan finns det goda möjligheter alt komma tillbaka
med ell utslaget förslug, särskilt om en majoritet slår bakom del. Det lorde
finnas en viss möjlighel ull åierkommu med ell sådani förslag så senl som under
kammardebauen efter uppskovsiiden (se härom SOU 1972:15 s. 263). Så länge
förslagen håller sig inom det ursprungliga ärendels ram fordras inle något nylt
uppskovsförfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proceduren i riksdagen skulle kunna bli lämligen
komplicerad om man valde meloden all låla alla förslag, som blir föremål för
uppskovsyrkandc och som inte uttryckligen förkastas, vila i avbidan på
slutprövning efter viloperioden (under förutsäitning att konsiilutionsutskottet
finner all de angår rällighelsbegränsningar). Rättighelsskyddsulredningen
föreslår för sin del all endasl ell förslag skall slå kvar lill slulprövningen.
Gallringen bland förslagen böt göras redan när förslagen försia gången kommer
upp lill sakbehandling i kammaren efter del all uppskovsyrkande har väckis.
Blir del segrande förslaget inte antaget genasl (och inte heller förkastat),
skall endast del förslaget hänvisas lill konsiiiulionsuiskollel. Efter prövningen
där skall vidare endasl detla förslag behandlas i kammaren och, om del inle
heller då bliravgjort,ålerförvisas till det beredande utskottet föralt vila
där. Den därpå följande kammarbehandlingen skall bygga på ett nyll belänkande
av detta utskott; här kan behandlas inte bara del vilande förslaget ulan också
andra sedermera framkomna förslag (propositioner, motioner, utskollsiniiiativ)
som ligger inom del vilande ärendels ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:.34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5    Lagprövningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
ularbetandel av grundlagsregler lill skydd för de grundläggande fri- och
rällighelerna måste blund unnat del problemel lösas, hur man skall kontrol­lera
all grundlugsreglernu efterievs i den vanliga lagsiiftningen. Olika system för
denna koniroll kan länkas. I olika länder finns också exempel på skilda
lösningur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
modell är atl ha enbart politisk kontroll. Del poliiiska iryckel på
lagsliftaren all följa grundlagen förutsätts vara tillräckligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
många länder har man emellertid härulöver en rälislig (efter)konlroll. En form
härför är den s. k. absirakiu normkonirollen. Den innebär att en viss myndighei
kan, ulan anknyining lill något konkrei lillämpningsfall, pröva huruvida en lag
är grundlagsenlig eller ej. Vid nekande svar ogilligförklaras lagen. Del är
regelmässigl något särskilt organ, någon form av förfaiinings­domslol, som
inrättas för denna uppgifi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan form för rälislig kontroll är den, som ulövas bara på grundval av
konkreta lillämpningsfall, den s. k. konkrela normkonirollen. Detta system
innebär att man i ell ärende, där lillämpningen av en lag aktualiseras, prövar
om dennu ur grundlugsenlig. Vid nekande svar är sanklionen som regel all den
handläggande myndigheten låler bli utt tillämpa lagen i del ärendet. Del kan
ocksä tänkas all sanklionen är all den grundlagssiridiga lagen förklaras
ogillig. Del kun vara fallel främst när den slulliga kontrollbefogenheten inte
tillkommer alla laglillämpande myndigheler ulan bara domslolarna eller viss
domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konkrei
och abslrakl normkoniroll kan kombineras. Ell exempel ulgör grundlagsskydds-
och förfaitningsdomsiolssystemei i Förbundsrepubliken Tyskland. Normkonirollen
kan vidare ulövas mer eller mindre ålerhållsamt. Förenta staterna ger exempel
på en konkrei normkoniroll som utövats relalivi aklivi av domslolarna och fåll
en förhållandevis politisk karaklär. Danmark och Sverige ger exempel på det
motsatta. En befogenhei till konkrei normkontroll anses föreligga men anses
böra lillämpas mycket ålerhåll­samt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
Sveiige härav rättsliga kontrollmöjligheter bara den konkreta normkon­trollen
haft någon praklisk aktualitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Spörsmålet
huruvida lagprövningsräti - som den svenska termen traditio­nellt lyder - fanns
eller ej var inte uttryckligen besvarat i 1809 års regeringsform. Delade
meningar uppstod också. Under 1800-lalel synes den uppfattningen ha övervägt
alt någon lagprövningsräti inle existerade. Men under innevarande sekels första
decennier förefaller opinionen ålminsione&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104   Lagprövningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bland
jurislerna ha börjat svänga. Vidare inleddes en rällspraxis enligi vilken
domslolarna ansåg sig behöriga ull pröva en förfaiinings förenlighet med
föreskrifter av högre konsiilutionell valör. Länge uvsåg dessa rällsfall bara
undra förfaiiningar än samfälld lag. Ännu i början av 1960-lalel var också
lagprövningsrällens existens omstridd, ålminsione när del gällde samfiilld lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
sill slulbelänkande med förslag lill bl. a. en ny regeringsform hävdade
emeWerUdförfaiiniiigsutrednmgen (SOU 1963:17) all del enligi gällande räll
fanns lagprövningsräti och all denna omfallade även samfälld lag. Befogen­helen
ansågs emellertid böra ulövas med sior försiklighel. Förfaltningsul­redningen
anförde alt den i sill förslag förulsalle aU della rällsläge skulle beslå.
Under remissbehandlingen (se SOU 1965:2) instämde högsia domslo­lens ledamöier
i förfaliningsulredningens uppfattning om innebörden av gällande räll i nu
förevarande avseende. Och vid ungefär samma lid avgjordes ell rällsfall i
högsia domstolen där domsmoliveringen ulvisar, au domslo­larna ansells behöriga
alt pröva samfälld lags förenlighet med grundlag (NJA 1964 s. 471).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sitl betänkande med förslag till ny regeringsform (SOU 1972:15) utgick
grundlagberedningen från all rällslillämpande myndigheler var behöriga all
pröva, om en författning hade lillkommil i föreskriven ordning och om den lill
sitl innehåll stod i överensstämmelse med grundlag eller annan över­ordnad
norm. Beredningen föreslog inte någon ändring i della rättsläge. I
proposilionen 1973:90 förutsatte också departementschefen, dåvarande justi­tieministern
Geijer, all den lagprövningsräti som utvecklats i rättspraxis skulle beslå även
efter antagandet av den nya regeringsformen. Denna befogenhei torde, anförde
han, få anses tillkomma samtliga organ som lillämpar rätlsregler under utövande
av räliskipning eller offenilig förvall­ning. Lagprövningsrälien kunde, korl
ultryckl, sägas innebära all en myndighei har räu - och skyldighet - atl i sin
rältslillämpande verksamhei sälla ål sidan en föreskrift som slrider mol en
beslämmelse i en författning av högre konstitutionell valör. Vanlig lag får
vika om den slår i uppenbar strid med en grundlagsbestämmelse. Del var
emellerlid enligt departements­chefen lydligl att lagprövningsrälien liksom
dillills skulle få ringa eller ingen praklisk betydelse. Alt grova formfel
eller andra uppenbara åsidosättanden av grundlagsregler skulle förekomma vid
normgivningen framslår som i hög grad osannolikt, framhöll han (proposilionen
s. 200-201). Vad sälunda anföris om lagprövningsrälien föranledde ingen erinran
från riksdagens sida när den nya regeringsformen anlogs (KU 1973:26, rskr 265,
KU 1974:8, rskr 19).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
arbetel med alt förslärka regeringsformens skydd förde grundläggande fri- och
rällighelerna fann 1973 års fri- och räiiigheisuiredning (SOU 1975:75) ingen
anledning alt utgå från annat än all rättsläget i fråga om lagprövnings­rälien
i alli väsentligt var del som departementschefen angeti i proposilionen
1973:90. Emellerlid innefattade 1974 års regeringsform få - och 1809 års
regeringsform ännu färre - upphängningspunkler för en utövning i praktiken av
denna lagprövningsräti. Denna situation skulle kunna förändras om
rättighetsskyddel i regeringsformen förstärktes. Fri- och räiiighetsuired­ningen
måsle därför särskilt pröva, med vilkel konirollsysiem de rättighets-regler i
regeringsformen som utredningen ville föreslå skulle förenas. Ulredningen fann
all del maleriella grundlagsskyddel inle skulle bli tillräck-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningen    105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligt
starkt, om del inte förbands med något slag uv rällsligl verkande garunlier som
var oberoende av de politiska organen. Vid valel av rällsligl
konlrollin-sirumeni fann ulredningen all den lagprövningsräli som gestullats i
vårt land var del lämpliga. Ulredningen föreslog ull dennu skulle behållas i
princip olbrändrud. Emellerlid innebar förslagei lill maleriell
rätligheisreglering all områdel för lagprövning utvidgades betydligt i
jämförelse med vud som dillills gälll. Med hänsyn lill lagprövningens roll i
skyddssyslemel och för atl någon Ivekan om insiilulets innebörd inle skulle
föreligga föreslog fri- och räilighelsuiredningen all uUryckliga besiämmelser i
ämnel skulle införas i regeringsformen. Ulredningen föreslog en 20 § i 8 kap.
regeringsformen som skulle lyda så:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Finner
domsiol eller annan myndighei all vid tillkomsten av en föreskrift har förekommit
grovt fel i del förfarande som skulle iakttagas, får myndigheien ej tillämpa
föreskriften. Ej heller får myndighei lillämpa föreskrift som i något annat
hänseende slår i Slrid med beslämmelse i grundlag eller annan överordnad
fdrfaiining. 1 fråga om föreskrift i lag eller förordning skall deua dock gälla
endasl om motstridigheien är uppenbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
fri- och rältigheisutredningens specialmotivering framgick atl med &amp;quot;grovt
fel&amp;quot; i lillkomstförfarandet avsågs dels atl det skulle vara en
betydelsefull formföreskrift som försummats och dels att denna försummelse
skulle vara uppenbur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
remissbehandlingen av fri- och rälligheisulredningens belänkande tilldrog sig
lagprövningsfrågan en stor uppmärksamhei (se proposilionen 1975/76:209 s.
200-213). Med enstaka undantag ansåg de remissinsianser som log upp detta
problem atl den exisierande lagprövningsrälien åtmin­stone i sak borde finnas
kvar även vid en sådan utbyggnad av 2 kap. regeringsformen som fri- och
rättighelsuiredningen föreslog. Ett mindre antal remissinsianser ansåg del dock
lämpligasl au inle uttryckligen kodifiera lagprövningsrälien i regeringsformen
ulan alltjämt ha den såsom en oskri­ven, statsrätislig rättsgrundsats. Ett skäl
härtill var all sistnämnda ordning skulle medge en smidigare lillämpning. Med
andra ord skulle man då lällare kunna lu vederböriig hänsyn till alla olika
förhållanden i del särskilda fallel, vilka kunde böra lillmälas relevans. Della
ansågs bli svårare all göra om man hade all lillämpa en uttrycklig
grundlagsregel, som med nödvändighet skulle få bli förhållandevis siel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
må anmärkas all fri- och rältigheisutredningens uppfattning om
lagprövningsrällens existens och innebörd i allt väsentligt vitsordades av
landels båda högsia domslolar. En annan sak är all del samiidigi framhölls att
lagprövningsrällens räckvidd inle i alla hänseenden var fulll klar. Vidare
pekade högsta domstolen på en leknisk inadvertens i ulredningens förslag lill
grundlagsiexi. Texten hade fått den lydelsen all även en författning som
beslulals av förvaltningsmyndighet eller kommun kunde åsidosällas på grund av
fel i beslulsförfarandet bara om felet varit grovt. Enligt gällande räll ansågs
sådani åsidosättande kunna ske även vid förfarandefel som icke kunde belecknas
som grovt, yltrade högsia domstolen. Domstolen lämnade vidare öppet, huru vida
den föreslagna regleringen i alla lägen skulle medge en så differenlierad
lillämpning som var möjlig all uppnå ulan uttryckliga bestämmelser i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;106    Lagprövningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
remissbehandlingen av fri- och rätiighelsulredningens betänkande må yUeriigare
anmärkas, all man bl. a. från domslolshåll kraftigl instämde i utredningens
uppfuilning, att lagprövningsrälien inle fick utformas så, all poliiisk makl
fiyllades över på icke poliiiska organ eller atl lagprövningen blev ell
reguljärt inslag i rultsiillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
proposilionen 1975/76:209 föreslogs eu försiärki skydd i regeringsformen för de
grundläggande fri- och rällighelerna. Förslagei överensstämde i det väsenlliga
med vad fri- och räiiighetsuiredningen hade förordal. Dock hade något
uiiryckligl stadgande om lagprövningsrälien inle lagils med. Någon ändring i
sak avsågs emellerlid inte. Lagprövningsrälien skulle allljäml finnas men
alllså forlfarande enbarl såsom en oskriven konsiilutionell rällsgrundsuls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Depurtemenlschefen,
jusiilieminisiern Geijer, uppehöll sig emellerlid ingående vid frågan om
kontrollen av de materiella rältighelsreglernus efterlevnad (se proposilionen
s. 90 f). Till en början förkastade han ell syslem med författningsdomstol. Ett
skäl var all ell sådani sysiem är svårl all förenu med kravel, all en
räiiighelsreglering inle får innebära au politisk makl förs över lill icke
politiska organ. Den enda form av judiciell kontroll som kunde övervägas var
enligt departementschefens mening ell syslem som uinyttjade redan befinlliga
organ. Han avsåg därvid något slag av lagprövningsräti inom ramen för
myndigheiernas vanliga rällslillämpningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viss form av lagprövningsräli var i själva verkei ofrånkomlig, anförde departemenischefen.
Myndighelerna måsle ha räll all åsidosälia en föreskrift på den grund ull dennu
över huvud laget inte härrör från något offentligt organ eller all dess
tillkomst är förbunden med ell myckel grovt formfel. Den siluaiionen kan vidare
länkas, all ivå regler på olika konsiilutionell nivå slrider mol varandra men
båda vänder sig direkl lill de rällslillämpande organen. Dessa kommer då inte
ifrån all välja vilken regel som skall lillämpas. Del är knappasl länkbart all
ålägga myndighelerna all då ge förelräde åt den lägre regeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningen
kan däremoi inte, fortsatte departemenischefen, sägas vara ofrånkomlig i de
fall då det bara är den lägre - prövade - föreskriften som vänder sig direkt
till rälislillämparen. Här avses alllså fall där den högre norm med vilken
jämförelsen görs är rikiad enbart lill normgivaren. Denna högre norm kan avse
normgivarens beslulsförfarande eller behörighel eller del tillåtna innehållet i
dennes beslul. Föreligger lagprövningsräli i dessa siiuaiioner kan det sägas innebära
all myndighelerna kontrollerar all normgivaren räll har lillämpal de regler som
gäller för denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsräti
skulle enligt departemenischefen inle slrida mol folksu­veränitetens princip
sådan denna kommer lill ullryck i 1 kap. 1 S försia slyckel regeringsformen. Av
samma paragrafs iredje siycke framgår nämligen att riksdagen lika väl som alla
andra offentliga organ är bunden av gällande rätl. Också denna grundsals är
självklar för en rällsslat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atl
oskrivna rättsregler om lagprövningsräli föreligger i svensk rätt är hell
klart, faslslog departementschefen. Om dessa reglers innebörd anförde han i
huvudsak följande. Lagprövningsrätten avser såväl formerna för en författ­nings
tillkomst som dess materiella överensstämmelse med högre författning och frågan
om den har beslulals av ell kompeleni organ. En föreskrift som beslutats av
riksdagen eller regeringen får emellerlid sällas ål sidan bara om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagiuövniitgcn    107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ell
formfel vid dess lillkomsi är grovi eller föreskriften i någoi annat hänseende
uppenban slrider mol högre författning. Föreskrifter som hur beslululs av en
förvultningsmyndighei eller en kommun kun däremoi sällas ål sidan också vid
mindre uttalade konfiikier med högre föreskrifier. -Lagprövningsrälien ulövas i
princip ex officio. Delta innebär emellertid inle, påpekade departementschefen,
alt prövning av eveniuell molslridighel mellan förfaiiningar på olika nivåer
ingår som ell meru normall led i myndigheternas rättslillämpning. Lagprövning
kan bli akluell endasl om en påstådd normkonfiikl uttryckligen åberopas som
grund forell yrkande eller om en myndighet i ett visst fall har särskild
anledning ull förmoda ull en normkonflikt föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Departementschefen
uttryckte stor förslåelse för dc argument av meru politisk url som brukar
åberopas mol lagprövningsrälien. Hun fann del också självklart all en judiciell
överprövning av riksdagens beslul inie fick bli någon reguljär föreleelse. Men
samiidigi fann han all man svårligen kunde undvara en från riksdagen frislående
konirollapparal, om grundlagens räiiighetsskydd skulle ha någon verklig effeki.
Han underslrök också den vikliga preventiva effekt som följer av ell
lagprövningsinsiilut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis
fann departemenischefen all fri- och rätiighelsulred­ningens förslag all behålla
lagprövningsrälien med del innehåll, som denna f n. ansågs ha i svensk räll,
innebar en lämplig avvägning mellan de olika inlressen som här stod mol
varandra. Å ena sidan kunde mun vara säker pä att domstolarna inle skulle komma
all få någon ställning som politiska maktfaktorer. Å den andra skulle de ha
möjlighel all utnyitja ett oförbrukal förtroendekapital, när ell ingripande
lill fri- och rättigheternas skydd undanlagsvis måsle anses befogal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
var frågan, huruvida den nuvarande lagprövningsrälien borde komma lill direkl
uttryck i grundlagsiexten,enligt departementschefen ännu inte mogen för
avgörande. En grundlagsregel skulle kunna inge den oriktiga föreställningen all
lagprövningen skall uigöra ell normall inslag i rällsiill-lämpningen. Han fann
det också svårl all formulera en grundlagsregel så, all den lill fullo passade
för alla förfallningsnivåer. Men särskilt hänvisade han lill all han förordal
alt möjligheterna all införa särskilda uppskovsregler i fråga om
rättighetsbegränsande lagstiftning skulle utredas ytterligare. Det var
uppenbart all lillkomslen av sådana regler skulle få belydelse för lagpröv­ningsrällens
innehåll. Dessa två frågor borde alltså inte behandlas fristående från
varandra, sade departementschefen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
konsiiiulionsuiskollel (1915/16.56) behandlades i samband med proposi­tionen
1975/76:209 några motioner om kontrollsystemet. Enligt motionen 1975/76:2553
(m) borde beslut nu fattas om all införa ell stadgande om lagprövningsrätt med
den lydelse som fri- och räilighelsuiredningen föresla­git. I moiionen
1975/76:2554 (c) anfördes all frågan huruvida lagprövnings­rälien skulle
kodifieras i regeringsformen eller ej närmasi var av leknisk art. Båda
alternativen var godtagbara förulsatt atl en lagprövningsräli av nuvarande
innehåll beslår. 1 moiionen 1975/76:897 av Ulla Jacobsson (m) begärdes
uiredning och förslag om inrällande av en förfaiiningsdomslol. Moiionen
1975/76:2555 (vpk) fullföljde en vpk-reservaiion i fri- och rättig­helsuiredningen.
I motionen föreslogs all lillumpande myndighet visserligen skulle vara skyldig
alt verkställa en prövning av en lags grundlagsenlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;108   Lagprövningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;sou 197834&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
skulle myndigheten finna all lagen slår i slrid med grundlagen, skulle frågan
om föreskriftens lillämpning underställas riksdagens konsiiiulionsut­skoti för
avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utskottet
fastslog inledningsvis au del i gällande räll visserligen saknades uttryckliga
regler om domstolars och förvaliningsmyndigheiers lagpröv­ningsräli men all en
sädan räll fick anses ha utbildats i praxis och befästs genom molivullalanden,
senusi i sumband med tillkomslen av 1974 års regeringsform. - Bl. a. moi
bakgrund av de skilda uppfallningar om lagprövningsinslilulel, som framförts
under diskussionen om fri- och rätiighelsulredningens förslag, funn uiskotiei
del välbelänkl all följa propo­silionens förslag atl l. v. behålla en oreglerad
lagprövningsräli med den uiformning som den fått i praxis och genom
molivullalanden, samiidigi som frågan skulle utredas vidare. Eu införande av
särskilda uppskovsrcgler för räiligheisbegränsande lagsiiftning skulle påverka
lagprövningsrällens inne­håll. Molsvarande kunde enligt ulskollei sugas i fråga
om lagrådets framtida ställning, som också hade föreslagils bli föremål för
uiredning. I avvaklan på resultatet av della ulredningsarbele borde alllså
ingen ändring göras i lagprövningsinslilulel. Utskottet avstyrkle därför
moiionerna 1975/76:2553 och 2555. I fråga om moiionen 1975/76:897 anförde
ulskollei all den däri väckta tanken på en specialdomsiol för lagprövningsfrågor,
en förfaiinings­domslol, f n. saknade all aktualitet i vårt land. Ulskollei
avstyrkte motionen. Moiionerna 2553 och 2555 i nu förevarande del fullföljdes
genom reserva­tioner lill uiskoileis betänkande. Riksdagen följde emellertid
ulskollei (rskr 414, KU 1976/77:1, rskr 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppdragei
alt utreda frågorna om eit särskili förfarande vid rättighetsbe­gränsande
lagsiiftning, lagprövningsrälien och lagrådels ställning har anför­trotts äl
rällighetsskyddsutredningen. 1 direkliven anför jusiilieminisiern, slalsrådet
Romanus, i nu förevarande del enbarl alt en av ulredningens huvuduppgifter
skall, i enlighel med vad riksdagen har förordal, vara alt la ställning lill
lagprövningsrällens roll i räilighetsskyddel och hur denna räll bör vara
ulformad i framliden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nu förevarande kontrollproblemet har således under de senasle åren blivit
ingående belysl i vårt land. Della gäller särskili frågan om lagpröv­ningsrälien.
Inle minsl har denna belysning kommii lill stånd genom remissbehandlingen av
fri- och rälligheisulredningens betänkande. Del sålunda föreliggande malerialel
geren klar bild av del principiella problemel -med dess ofrånkomliga,
inneboende dilemma. Vad beträffar denna problem­belysning har
rällighetsskyddsutredningen i och för sig inte myckel au tillägga. Ulredningen
vill i detla sammanhang bara nämna att dess förslag i övrigi inle kan sägas
bringa lagprövningsfrågan i något förändrat läge. De föreslagna reglerna om ell
specielll förfarande för rättighetsbegränsande lagsiiftning lorde i prakiiken
knappasl behöva ge upphov lill några lagprövningssituatio-ner. Särskilt rnå
anmärkas au det särskilda lagsliftningsförfarandel skall vara lillämpligl bara
om så yrkas inom riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:108.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsrällens
exislens och huvudsakliga innebörd har - föruiom genom den rällspraxis som
förekommii - upprepade gånger klargjorts genom uttalanden såväl av ledamöterna
av de båda högsta domslolarna som av stalsmaklerna. Den fråga som föreligger nu
är, om rättsläget bör ändras på något sätl. 1 rällighelsskyddsuiredningens direktiv
lalas främsi om lagpröv-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34                                                                                    Lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen    109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;liens roll i
grundlugens fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;liighelsskydd. Emellertid kan
normkonirollen akluuliserus ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; i f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llunde lill
andra grundlugsregler. Della g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;msi reglerna om f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdelningen
av normgivningskompeiensen i 8 kap. regeringsformen och vissa best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser i iryekfrihelsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iiigheisskyddsulredningen delar den
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngse uppfallningen, all ell system
med f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattningsdomstol eller dylikt inte
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ukiuelll hos oss. Inte heller b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r mun la fasta p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
uppslaget att bara de b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;da h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gsiu domslolurnu skull f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
besluiu all lag skull s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;sido s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;som grundlugssiridig. En s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dun ordning skulle sannolikt f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;na lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen en politisk dimension. Vad d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;refter belr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffar
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagei i moiionen 1975/76:2555 om
konstilutionsutskollel som avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande insl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ns i della sammanhang delur r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iiigheisskyddsulredningen den uppfattning som d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vurunde depurtemenlschefen guv uttryck f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i proposilionen 1975/76:209. Mun kun sv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rligen undvura en fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n riksdagen frist&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende konirollapparal, om
grundlagens r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iiighetsskydd skull bli lillr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ck­ligi effeklivi. S&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; myckel mindre kan f &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;. en &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng lill ell
syslem med enbarl politisk normkoniroll vara ukluell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulan all nu vidare upprepa de argument som anf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ris senasi av departe­mentschefen i proposilionen
1975/76:209 kommer allls&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ven r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighets­skyddsutredningen fram
till all mun b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r byggu p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; del nuvurande lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;v­ningsinslilulel ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; i
framliden. Vidare unser ulredningen all del saknas anledning all g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra sakliga &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar i lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Della belyder bl. a. all del alllj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mt skall kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas
ett uppenban fel f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r all en lag eller en regeringsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordning skall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sidos&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ttas. S&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;som fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighels­uiredningen p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;pekade (SOU 1975:75 s. 211) inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
uppenbarhelskravel atl m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighelerna lill en reell lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning minskur, ju mindre precist den ifr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;guvurunde grundlagsregeln eller eljesl &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verordnade best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ulformud. Man kun h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvidlag finna exempel i 2 kap. 12 S andra slyckel
och 13 S f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsia Slyckel regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lersi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bara fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan om del i regeringsformen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras en best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;m­melse i &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnet
eller ej. Ell problem ar h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;righelen all formulera en laglexl som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;renar efierslr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vad klarhel med &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nskv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd smidighet
i till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpningen. 1 del sistn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndu h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nseendel
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller del bl. a. m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighelen all i prakiiken ta vederb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rlig h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn
lill om den pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vade f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskriften &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
en lag, en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordning eller en f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfaliningslbreskrift p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gre niv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;. 1 della sammanhang aklualiseras h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsia domslolens leknisku krilik uv den grundlagsiexi
som fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iiighetsuiredningen f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslog.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iiigheisskyddsulredningen unser
ullts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; all man i sak b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lien
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan den nu &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r. Ulredningen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;resl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r alt r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dande
r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ge kommer lill ullryck i ell grundlagssiadgande. Della stadgande b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tas in i en ny sista parugruf (14 S) i &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. regeringsformen saml uts&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljunde. Om
en domstol eller annat offeniligi organ flnner all en f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrift Sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
i strid med en besl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse i grundlag ellerannan &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verordnad f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfullning
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r organei inle lill&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpa f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskriften.
Detsamma g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller om sladgad ordning befinnes ha
i n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;got v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;seniligi h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nseende blivit &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sidosatt vid f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskriftens
tillkomst. Men om del &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r riksdagen eller regeringen som
beslulul f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskriften skall lill&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpning dock underi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ias bara om del f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;religgande - maleriella eller
formellu - felet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uppenbart. S&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;som fierst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;des
undersirukils avses h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed enburl all kodifiera vad som
redun nu g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU I978:.M&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;IL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.1 Bakgrunden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sedun
gammall har i Sverige vissa lagförslag underkaslais en granskning i särskild
ordning innan de läggs fram för riksdagen. Granskningen fick i 1809 års
regeringsform fuslure former och lades på högsia domsiolen. Gransk­ningen
fiyllades i sambund med ull regeringsrullen inrullades 1909 lill ell särskilt
organ, lagrådet, som beslod av ledamöier av högsia domsiolen och
regeringsrällen. Lagrådet skulle höras över lagförslag på vissa cenlrala
rättsområden. Den obligaloriska lagrådsgranskningen avskaffades 1971 och
ersalies med cn fukulluiiv granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsgranskningen
torde utomlands ha direkt motsvarighel endasl i Finlund. Där finns sedan år
1960 ett laggranskningsråd för granskning av lagar och andra
förfaltningsförslag. I gällande förordning om laggransknings-rådei föreskrivs
ull granskningen skall avse en saklig, lagleknisk och språklig granskning av
lag- och andra förfaltningsförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
grundläggande reglerna om lagrådel ålerfinns enligt gällande räll i 8 kap. 18 S
i 1974 års RF. För all avge yllrande lill regeringen över lagförslag skall
finnas ell lagråd, vari skall ingå domare i högsia domstolen och
regeringsrätten. Även riksdagsulskoli kan enligi RF inhämla yllrande från
lagrådel. Närmare bestämmelser om lagrådet finns i särskild lag, lagen
(1965:186, ändrad senast 1974:578) om lagrådel. Den anlogs i anslutning lill
nya grundlagsbestämmelser om lagrådel i 21 S 1809 års RF, enligi vilka lagrådel
skulle kunna arbela på avdelningar. Ändringarna gjordes mol bakgrund av alt
lagsliftningsverksamheien hade blivit så omfattande all lagrådets arbetsbörda
hade ökal kraftigl. Enligi lagen om lagrådel skulle lagrådel utgöras av en
ordinarie och en extra avdelning. Efter lagändringar på våren 1968 inrällades
ytterligare en exlra avdelning. Enligt nu gällande regler om lagrådels
organisation kan således lagrådel ulgöras av högsl ire avdel­ningar, varav en
ordinarie och två exlra. I varje avdelning skall ijänslgöra Ire jusiilieråd och
ell regeringsråd. Regeringen äger dock förordna annan lagfaren person all
ijänslgöra i avdelning av lagrådel i stället för ett av jusiitieråden. Om det
finnes erforderligl, äger regeringen ulse yiierligare en person all dellaga i
behandlingen av vissl ärende, vars bedömande kräver särskild fackkunskap.
Högsia domsiolen utser de jusiilieråd och regerings­rätten de regeringsråd, som
skall vara ledamöier av lagrådel, och besiämmer vilken avdelning de skall
tillhöru.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inrikiningen
av lagrådels granskningsverksamhel är inle reglerad i grund­lagen eller i lagen
om lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;112   Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
bestämmelser om lagrådets arbetsformer finns inle meddelade. Ärenden handläggs
på så säll au anlingen en särskild föredragande från vederbörande departement,
i allmänhet den som i egenskap av sakkunnig handlagt ärendet, föredrar ärendei
i dess helhet eller lagrådets ledamöier själva i förväg läser in förslaget och
föredraganden biiräder vid den fortsalla gemensamma granskningen av förslagei
(se vidare lagrådsulredningens belänkande, bil. 1, s. 276).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
bestämmelser om i vilken form lagrådels yllranden skall avges finns inte heller
mixldeladc. Lagrådets yllranden redovisas sedan gammall skrift­ligen i form uv
protokoll som trycks. Yttranden på begäran av riksdagsulskoli avges likaledes
skriftligen i form av protokoll och åierges i riksdagstrycket. Om någon ledamol
av lagrådel anmäler avvikande mening i något avseende redovisas deolika
meningarna i ledamöternas namn. Della hänger samman med all någon omröslning
inle äger rum och all någon majorilelsregel inie lillämpas (jämför
lagrådsulredningens betänkande, s. 277 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2 Lagrådsgranskningen före 1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6.2.1  Granskningsområdet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fram
lill år 1971 gällde all regeringen var skyldig alt inhämla lagrådels yllrande
över förslag lill lag enligt 87 S i 1809 års RF och lill annan lag som enligt
särskilda bestäm melser däri skulle stiftas i den ordning som föreskrevs i 87
S. Lagstiftningen enligt 87 S omfallade allmän civil- och kriminallag,
kriminallag för krigsmakten saml kyrkolag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viss oklarhel får anses ha råll beiräffande omfailningen av delta obligaloriska
granskningsområde, beroende på svårigheler au lolka inne­börden av uliryckel
&amp;quot;allmän civil- och kriminallag&amp;quot; i 87 §. Vid RF:s tillkomst synes man
med uttrycket ha åsyftat allmänna lagen, dvs. 1734 års lag, och menal all 87 S
RF skulle reglera lagstiftningen på alla för medborgarnas inbördes förhållanden
cenlrala frågor. Utvecklingen medförde emellertid atl nya ämnesområden blev
föremål för av Kungl. Maj:i och riksdag gemensami beslutad lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
i de fall där Kungl. Maj:t med slöd av 89 S sista punklen RF överiämnade
ekonomisk eller administrativ lag till samfälld lagsiiftning skulle den i 87 S
föreskrivna ordningen användas. I praxis ansågs skyldighet dock inte föreligga
all inhämla lagrådets yllrande i dessa fall (se l. ex. prop. 1955:177 med
förslag lill lag om socialhjälp, prop. 1959:19 med förslag lill sjukhuslag och
prop. 1962:122 med förslag till sjukvårdslag). Förslag lill lagar på della
om.råde remitterades dock i många fall lill lagrådel, så t. ex. förslag lill
arbelarskyddslag, prop. 1948:298, förslag till utlänningslag, prop. 1954:41,
förslag till lag om nykterhelsvård, prop. 1954:159, förslag lill barnavårdslag,
prop. 1960:10, och förslag lill förvaltningslag, prop. 1971:30. Vid remissen
lill lagrådel av förslaget lill barnavårdslag yttrade föredragande statsrådet
(prop. 1960:10 s. 396) att förslaget i siora delar inle lorde vara av den
beskaffenhei att del jämlikl 87 S regeringsformen behövde underställas
lagrådels granskning men alt dylik granskning lorde vara påkallad beträffande
andra stadganden. Lagrådet yttrade (s.419,421) atl förslaget till väsenilig del
rörde ålgärder som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
197S:,34                                                                                           Lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det    113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ingrep djupl i enskildas r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tt och frihel och dessulom hade sior belydelse f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r samh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llsskyddet
samt d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r borde regleras genom lagsliflning enligi 87 S regeringsformen. Efter
all ha anlagt vissa allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nna synpunkier p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; barna­v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndernas och deras ledam&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iers kvalifikationer yltrade lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del all endasl sm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre
partier av f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget hade befunnits vara av renl
kommunal­r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ltslig inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd eller eljesl av s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dan beskaffenhet all de inle f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nade vidare uppm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rksamhei
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den lagsiiftning som i &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vrigt
skulle behandlas enligt 87 S RF g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llde
vissa s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor och kom efter hand all avse bland annal lagar om
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsia domslolens och regeringsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;liens sammans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;itning
och tj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nstg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ring m. m.(17, 18 och 22 SS RF), om lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;det (21 S), om pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;st val och om kvinnas beh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;righel till pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;steriig
ij&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsl (28 och 30 SS), om svenskl
medborgarskap (33 S), om slalslj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsiem&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nnens r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ilssl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning (36 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;)
och om monopol (60 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets uppgifi var enligt 21 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; RF all avge utl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tande
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver de f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag lill siiftande, upph&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vande, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring
eller f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rklaring av lagar eller f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattningar, som regeringen f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detta &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndam&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;l &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnade till lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det.
Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets funktion har alllid varil
enbarl r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dgivande. Regeringen kunde beg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
granskning av vilkel f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfaltningsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag som helst. I vissa fall var s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan granskning, som framg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;u av del lidigare sagda, obligalorisk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulanf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdelobligaloriskagranskningsomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll flera
cenlrala och vikliga lagar. Bland dessa kan n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mnas s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskili grundlag (som stiftades
enligt 81 S RF), kommunallag (57 S andra siycket RF), vallag (49 S 1 mom. RF),
lag om r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dgivande folkomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;stning (49 S 2 mom. RF), sekreiesslag (2 kap. IS
tryckfrihetsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordningen) samt skatlef&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfailningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rt atl n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmare ange var gr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nserna f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
del obligaloriska granskningsomr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dei gick
enligi RF:s best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser och enligt den praxis som
utvecklades. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfaltningsulredningen g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i sill bel&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkande
&amp;quot;Sveriges stats­skick Del 2.&amp;quot; ett f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;k atl beskriva utvecklingen i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om vad som f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll
under 87 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; RF och d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed inom del obligaloriska granskningsomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dei. Ulredningen uUalade f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande (SOU 1963:17 s. 328):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande den praxis, som f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvarande
lill&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpas, m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; anf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande. Den gamla definilionen p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n civillag &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ger i belydande ulsir&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ckning alllj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ml giltighet, men lill denna
kalegori r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;knas &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ver huvud lagar, som inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;senlliga ingrepp i medbor­garnas
frihel och egendom. Della har medf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt,
au &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tskilligt av vad som vid
1800-lalels b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rian klart uppfattades som
ekonomisk lag numera anses vara allm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n
civillag. Till allmiin kriminallag h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;res i a&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nhet straffr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttsliga best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser,
som avser brott av s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; allvarlig nalur, all straffet &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r eit ej alltf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kon f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngelsestraff. Straffr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttsliga best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
av s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan an erfordrar med andra ord samf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lld lagsiiftning. Denna regel &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r emellertid icke undantagsl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;s. Enligt passkung&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;relsen, som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r utf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdad i admini­strativ ordning, kan s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lunda f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngelse utd&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mas upp lill tv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.2.2 Granskningens inrikining&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskningens
syfte och karakt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll varken regerings­formen eller 1909 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs lag om lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I proposilionen r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande
lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels inr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande anf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde
departementschefen au h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsta domslolens
granskningsverksamhet var all betrakta som den s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;kraste borgen inle bara f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
lagarnas praktiska till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mplighet utan &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uppr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tth&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llandet av
enhel och konsekvens i lagsiiftningen, &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r bevarande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Riksdagen 1978/79. / saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;114   Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vad
i den svensku rälien är egenartul och värdefullt&amp;quot; (prop. 1908:37, s. 40).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
1926 års riksdag väckles motioner i syfte all slå fasl ull lugrådeis granskning
skulle vuru av formell och lagleknisk nalur. Dessu uvslogs i enlighel med
konslilulionsulskoltets hemslullun. 1 utlåtandet anförde konstilulionsuiskoiiel
(KU 1926:16) all del lorde vara olvivelakligl all del vid lagrådets inrättande
hade förulsalls atl granskningen skulle vara inle buru uv formelll juridisk
nalur ulan även innefalta materiell rätlsprövning. Della fann utskoitet framgå
bland annal av bestämmelsen 121 S RF all regeringen för visst ärende kunde
förordna ytterligare en ledamol, en sakkunnig. Utskottet anförde vidare au del
knappasl lät sig göra atl dru upp en beslämd gräns mellan formell och maleriell
laggranskning. En juridisk granskning måsle enligi ulskollei innefalta även ell
bedömande av räiisinnehållet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
1949 års riksdag väckles en molion om ulvidgning uv lagrådets
granskningsverksamhet. I ullalande över moiionen konstaterade konsiiiu­lionsuiskollel
(KU 1949:8) all enighel numera rådde om all lagrådels granskning inle borde
omfatta lagförslagens allmänna politiska grunder ulan ulesluiande ägnas deras
juridiska sida. Konsiilutionsutskottet anförde vidare all lagrådsgranskningens
belydelse låg i all de remitterade lagförslagen fick en från juridisk synpunki
lillfredssiällande utformning. Dennu granskning hade enligt ulskollei bidragil
till all i ullmänhel vidmuklhålla del inre samman­hanget i lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsiitutionsutskottet
uttalade sig i samma riktningar 1954och 1962(KU 1954:9 och 1962:8).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfaltningsulredningen
(SOU 1963:17 s. 358) anslöl sig uttryckligen lill konstiluiionsulskoileis
uttalande från år 1949 angående lagrådsgransk­ningens syfte och karaklär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6.2.3 Lagrådels sammansättning och arbetsformer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
lagrådels inrättande år 1909 bestämdes atl lagrådel skulle beslå av tre
justitieråd och ett regeringsråd. Regeringen fick möjlighel atl för vissl
ärende förordna till ytterligare ledamol av lagrådel en särskild sakkunnig,
&amp;quot;en för insikt, erfarenhel och redlighel känd man&amp;quot;. De grundläggande
reglerna om lagrådels sammansäitning togs in i 21 S RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfaltningsulredningen
(SOU 1963:17 s. 359) föreslog att sammansätt­ningen av lagrådet inle skulle
anges på annai säll i grundlag, än alt del i RF fastslogs, all i lagrådet
skulle ijänslgöra ledumöler av högsia domstolen och av högsia
förvaltningsdomstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om lagrådels organisation togs upp i en inom jusiiliedeparlemenlel 1963
upprällad promemoria, där del framhölls all arbetsläget i lagrådet hade blivii
sådant all den då föreslående ökningen av lagsiiftningsakliviieien skulle
medföru slockning i luggranskningsarbelel. 1 promemorian förordades att
lagrådet skulle bestå av en ordinarie och en extra avdelning med vardera två
justitieråd och ett regeringsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kraftiga ökningen av lagrådels arbetsbörda tvingade fram grundlags­ändringar
vid 1964 och 1965 års riksdagar. Dessa öppnade möjlighel all läla lagrådel
arbeta på fiera avdelningar. I proposition lill 1964 års riksdag föreslogs alt
i 21 S RF skulle införas sådana ändringar atl lagrådets arbele&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skulle kunna uppdelas på två avdelningar, vuruv en exlra.
Lugrådei eller, om lagrådel vardelui i uvdelningur, vue avdelning skulle beslå
av tre jusiilieråd och ell regeringsråd. Regeringen skulle emellerlid ha
möjlighel all i siällei för ett UV jusiitieråden förordna annan lagfaren,
skicklig och oväldig person alt Ijänslgöra i lagrådel. Möjligheten atl för
vissl ärende förordna en exlra ledamol skulle behållus. Riksdagen beslöl i enlighel
med förslugel. Vid 1965 års riksdag, då del vilande förslugel lill ändring i RF
anlogs slulligl, anlogs en ny lug om lagrådel, enligi vilken lagrådel skulle
ulgöras av en ordinarie avdelning och en exlra avdelning. Redan på våren 1968
måsle, lill följd av den ökande lagsiiftningsakliviieien, ytterligare en exlra
lagrådsavdelning inrät­tas. Exlra avdelning skulle iräda i ijänsi endasi när
regeringen förordnade därom. Ledamölerna i lagrådel skulle ulses för en period
om två år, räknai från börian av högsia domslolens hösisession. 1 fråga om
behörighelen och skyldigheten all ijänslgöra i lugrådei stadgades i lagen om
lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.3 1971 års reform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den obliguloriska lagrådsgranskningen avskaffades genom
grundlagsänd­ringar som beslulades 1970-71. Ålgärden all på våren 1968 inrälla
ytterligare en lagrådsavdelning belrakiadesendasl som ell provisorium i
avvaklan påen mer långsiklig lösning av frågan om lagrådsgranskning. Förslag
lill en sådan lösning framlades i prop. 1970:24, som bland annal innehöll förslag
om övergång lill cn fakultativ lagrådsgranskning. Till grund härför låg en inom
jusiiliedeparlemenlel upprällad promemoria (slencil Ju 1969:14).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 1970 års proposiiion gjorde depurtemenlschefen
uttalanden om lagråds­granskningens inrikining. Departemenischefen uttalade
bland annal följande (prop. 1970:24 s. 35):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Synen på lagrådels granskningsuppgift har också successivi
förändrais. Lagrådsgransk­ningen har kommii atl uppfattas som ett
remissförfarande som används för alt fä fram juridiskt fullgoda lagstiflningsprodukier.
Del är naturiigi att lagrådel undersöker sådani som au den lekniska metod som
har valls för all realisera ell lagförslags syften är ändamålsenlig, att olika
regler i förslaget slår i överensstämmelse med varandra och au förslaget passar
väl in i rättsordningen i övrigt. Del ligger också nära lill hands för lagrådet
alt uppmärksamma svårigheler som kan uppkomma vid lillämpningen av en ny
lagsliflning och göra klarläggande uttalanden om hur dessa skall bemäslras.
Frän andra remissinsianser skiljer sig lagrådel därigenom att det inle yilrar
sig över utredningsförslag ulan över förslag som utarbetats i departementen och
som rege­ringen redan i huvudsak ställt sig bakom. Pä del siadium då lagrädeis
granskning kommer in är del sålunda inte längre fråga om att få underlag för
regeringens ställningstaganden i betydelsefulla och politiskt kontroversiella
sakfrågor ulan om alt få råd beträffande lagförslagens juridiska och lekniska
utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Längre fram i propositionen (s. 38) uttalade
departementschefen samman­fattningsvis all han &amp;quot;lidigare framhållil all
lagrådels uppgift bör vara all yttra sig över del ändamålsenliga i den valda
lagstiftningsmelodiken och de föreslagna reglernas överensstämmelse med
varandra samt vid behov uttala sig i lillämpningsfrågor.&amp;quot; &amp;quot;Lagrådels
granskning bör begränsas lill dessa uppgifier&amp;quot;, anförde departementschefen
härefter. Inga särskilda besiämmelserom lagrådsgranskningens inrikining
föreslogs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116  
Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bli införda i grundlagen. Inrikiningen av lagrådets
granskningsverksamhel förblev oreglerud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I enlighel med vad som föreslogs i promemoriun förordades
i fråga om graiiskniiigsområdvis omfallning all 87 S RF skulle ändras på så
säll all del överlämnades ål Kungl. Maj:t all fritt besiämma om lagrådels yllrande
skulle inhämias över ett lagförslag eller inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:112.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande departementschefen anförde (prop. 1970:24 s.
35):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Systemet med obligatorisk granskning av lagförslag från
den högsia domarmakiens sida leder sill ursprung frän lider då maktfördelningen
mellan en monark med personliga maktbefogenheter och Iblkrepresentationen var
den centrala konsiilulio­nella frägan. flF:s bestämmelser om obligalorisk
laggranskning synes i första hand ha tillkommit för all begränsa utrymmet för
konungens personliga maktutövning i lagsliflningssam manhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med parlamentarismens införande har följt en överflyllning
av konungens maktbe­fogenheter till statsrådets ledamöier. Därmed har också
förutsällningarna för den obligatoriska lagrådsgranskningen väsentligt ändrais.
Principielll måsle del i ett parlamentariskt system ankomma på regeringen all
avgöra vilka åtgärder som bör vidlas för all förbereda och ulforma förslag lill
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Departemenischefen yltrade i fortsättningen all del under
1969 hade inlräffai en viss nedgång i lagrådets arbetsbörda och all den iredje
avdelningen på grund härav hade kunnai dras in. Lagrådel arbetade således på
två avdelningar. Lagsliftningsverksamheien låg alltjämt, yltrade departements­chefen,
på en sådan nivå all del inte var osannolikt au inom någon tid ånyo en Iredje
avdelning kunde behöva inrättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Departementschefen fortsaiie:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 det lagstiftningsärende, som ledde lill atl den tredje
lagrådsavdelningen kunde inrälias, värdet en enhällig uppfattning såväl hos
stalsmaklerna som hos lagrådel självt alten sådan ulvidgning i och försig inle
var godlagbar och alt den därför endasl fick bli ell provisorium i avbidan på
en långsiklig lösning av laggranskningsfrågan. Framföralll framhölls de menliga
verkningarna för högsia domstolen och regeringsrätten av all alltför många
jusiilieråd och regeringsråd drogs från sin egentliga uppgi fl, den dömande
verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Departementschefen redogjorde härefter förden inom
departementet upprät­tade promemorian och remissbehandlingen av denna och
yttrade:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undersökningarna i promemorian ulgår från all
lagrädsinslitutionen lills vidare skall beslå. Vidare är det en uigångspunki
för övervägandena i promemorian an nya regler om lagrådsgranskningen skall vara
så ulformade, att granskningen inle får bromsa reformtakten i samhällel.
Slulligen slås del i promemorian fast, atl lagrådsgransk­ningen inle skall få
engagera lika många jusiilieråd och regeringsråd som enligt nuvarande regler
behövs för tre lagrådsavdelningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utifrån dessa utgångspunkter har i promemorian undersökis
möjlighelerna all genom organisaioriska förändringar eller genom ändrade regler
beiräffande lagrådels arbetsuppgifter äsladkomma den behövliga flexibiliteten i
lagrådets verksamhet. Enligt promemorian är möjlighelerna au nå ökad
flexibilitet genom organisatoriska föränd­ringar snävi begränsade. Lösningen
måste därför sökas i en ändring av lagrådels arbetsuppgifter. Övervägandena i
promemorian leder fram till att del inte är möjligt all härvid gå fram genom en
ändrad avgränsning av del obligaloriska granskningsområdei. Promemorian
utmynnar i förslag att granskningen skall göras fakultativ över hela fallet.
Del skall enligt promemorian tillkomma regeringen all fritt bestämma vilka&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådel    117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förslag som skall granskas av lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget har vid remissbehandlingen gell upphov lill
delade meningar bland de juridiskl sakkunniga remissinsianserna.
Grundlagberedningen,som vid sill ställnings­tagande har haft tillgäng lill
övriga remissyllranden, har enhälligt godtagit promemo­rieförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från de kriliskl inställda remissinstanserna har i
huvudsak anförts två invändningar, dels all del inle skulle föreligga någoi
behov f. n. av ändrade regler beträffande lagrådsgranskningen, dels all
förslaget skulle vara betänkligt från rättssäkerhetssyn­punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därefter
anförde departementschefen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För min del kan jag inle bilräda upplänningen all ett
ställningslagande i frågan om lagrådsgranskningen bör anstä. Det är visserligen
rikligl atl belastningen på lagrådet jusl nu är något mindre än lidigare. Som
jag redan har antytt kan del emellertid inom ganska kort tid visa sig behövligt
alt åter la en tredje lagrädsavdelning i anspräk. Jag delar den uppfattning som
kom till uitryck när möjlighel öppnades att inrätta en tredje lagrådsavdelning
all omfattningen av lagrådsverksamheien har en sådan menlig inverkan på högsta
domslolens och regeringsrättens arbete au ulvidgningen inle är godtagbar annai
än som ett provisorium. Ett fakultativt sysiem är den enda lösning som kan
garanlera en önskvärd flexibilitet i lagrådets verksamhei utan all högsia
domslolens och regeringsrättens uppgifier som domstol lider men. Jag vill för
övrigt framhålla att redan del förhållandel att lagrådel måsle arbela pä två
avdelningar innebär en olägenhet såtillvida alt lagsiiftningsarbeiei i alllför
stor utsträckning inkräktar pä högsta domstolens och regeringsrättens dömande
verksamhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den andra invändningen mol förslaget bygger på tanken all
den obligatoriska lagrådsgranskningen skulle uigöra en garanti för all
rälissäkerhelsinlressei saml kravel på enhetlighet, konsekvens och klarhet i
rällssyslemel iaktlas i lagstiftningen pä vissa områden. Med denna uppfattning
skulle del innebära eu från principiella synpunkier belänkligl sleg all
överlämna lill regeringen alt fritt besiämma i vilka fall sådan granskning
skall äga rum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Redan av vad jag anfört inledningsvis framgår all jag
haren annan principiell syn pä systemet med lagrådsgranskning än kritikerna.
Denna syn ansluler nära till grundlag­beredningens resonemang i ämnet. Enligt
min mening ärdet inte förenligt med en fulll konsekvent parlamentarism atl
lillförsäkra ett organ som saknar parlamenlarisk förankring en ovillkorlig räll
atl yttra sig i vissa lagstiftningsärenden. Lagrådels verksamhei är
otvivelaktigt ofta värdefull som eit led i arbetet pä att få fram fullgoda
lagslifiningsprodukter. Del bör dock ankomma på regeringen all ensam avgöra hur
dess förslag lämpligen bör förberedas och ulformas. Regeringen har ansvar inför
riksdagen men enbarl inför riksdagen. En övergång till ett fakullaiivi syslem
över hela lagstifiningsfallel är därför enligt min mening eit från principiella
synpunkier riktigt steg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag kommer alllså till slutsatsen au man nu bör gå över
lill en ordning med fakultativ lagrådsgranskning. Jag tror inle alt detla
kommer all leda till några myckel stora skillnader i fråga om urvalel av
lagförslag som remitteras lill lagrådet. Med hänsyn till lagrådets
sammansäuning har man anledning all räkna med all del även i fortsätt­ningen
skall bedömas som värdefullt all lagrådet yttrar sig över juridiskl
komplicerade lagslifiningsprodukter på civil-, slraff och processrättens
områden. Även uianför dessa ämnesområden kommer del sannolikt ibland all anses
angeläget all höra lagrådet, l. ex. i en del fall när ett kommiliéförslag efter
remissbehandling blivit grundligt omarbetat Frän de utgångspunkter för
lagrådsgranskningen somjag lidigare har angell har man emellerlid all räkna med
all åtskilliga lagförslag över huvud tagel inle behöver remitteras till
lagrådel. Ofta kan del vara tillräckligt all lagrådet får yttra sig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;118  
Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;överen lag elleretl lagkomplex bara i vissa delar. Det är
vidare givel atl vissa fall kan förekomma där lagrådsgranskning bör underlåtas
av det skälet alt granskningen skulle försena gcnomlörandel av en angelägen
reform. En fakultativ granskning gör det möjligl alt väga olika inlressen mol
varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionsförslaget uniogs av riksdugen. Beslutet vur
dock inte enhälligt. Konstiluiionsulskoileis majoritet unförde med uniedning av
proposilionen (KU 1970:20 s. 3):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den uiredning som framlagls i ärendet visar enligt
uiskoileis mening klart, all del inle föreligger möjligheler all genom
organisaioriska förändringar få cn behövlig nexibiliiet i lagrådets verksamhei.
Del framstår inlc heller som möjligt ati nä detta syfte genom en ändrad
avgränsning av det obligatoriska granskningsområdei. 1 likhel med departe­menischefen
anser därför utskottet att en övergång lill ett fakultativt sysiem över hela
fältet är den enda lösning som kan garanlera den önskvärda flexibiliteten i
lagrådels arbele utan au högsta domslolens och regeringsrättens uppgifter som
domstol lider men.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till förmån lor ell fakultativt syslem kan även åberopas
vissa andra, lungt vägande skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 skilda sammanhang, bl. a. av förfaltningsulredningen och
i remissyttranden över ulredningens lörslag, har framhållits au dei skulle vara
värdefullt med en lagråds­granskning inom ytterligare kaiegorier av lagförslag
än de som nu ingär i den obligaloriska seklorn. Utskottei kan ansluta sig till
en sådan bedömning. Av belydelse i della samnianhang är inle minsl den
omständigheten, att lagstiftningen visar cn lendens atl ulvidgas lill nya,
förul oprövade områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 praktiken hardei emellerlid visat sig all del med
gällande ordning inle finns något utrymme fören mera omfatlande granskning inom
del nuvarande fakultativa området. Detla måsle belecknas som en stor brisl,
inle minsl med lanke på att en lagrådsgransk­ning av ell lagförslag inom della
omräde i älskilliga fall allmänt sett torde framslå som en angelägnare uppgifi
än granskningen av vissa förslag inom den nuvarande obligaloriska sektorn. Vid
en övergång lill eu fakullaiivi syslem blir del möjligl au väga hilhörande
intressen mot varandra och all därvid göra den prioritering som vid en
helhetsbedömning framstår som rikligast. Della möjliggör otvivelaktigt eu
bälire utnyttjande av lagrådsgranskningens fördelar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tio reservanter i ulskollei (c, fp, m) avstyrkte
förslaget. De ansåg (KU 1970:20 s. 6) atl utskottet borde ha yttrat bl. a.
följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagei all nu slopa den obligaloriska
lagrådsgranskningen har kraftigl kritiserats under remissbehandlingen, bl. a. i
yllranden av högsia domstolens och regeringsrät­tens ledamöter. En återkommande
synpunki hardärvid varit alt bestämmelserna om den obligaloriska lagrådsgranskningen
ulgör en garanti för all rälissäkerhelsinlressei saml kravel på enhetlighet,
konsekvens och klarhel i rällssyslemel iakttas vid lagstifining på de i
allmänhet cenlrala samhällsområden som dessa bestämmelser rör. Utskouet
ansluler sig till denna uppfattning. En ändring i den gällande ordningen bör
därförenligl utskottets mening i vart fall inte ske utan lungt vägande skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som moiiv fören övergång lill ell hell fakultativt system
för lagrådsgranskningen anförs i proposilionen i huvudsak två olika skäl. ell
principielll och eil prakliskl. Del första bygger på au del i eu
parlamentariskt syslem i princip bör ankomma pä regeringen all avgöra vilka
ålgärder som bör vidlas för au förbereda och ulforma förslag till riksdagen.
Departemenischefen anser del inle vara förenligl med della synsäll au eu organ
som saknar parlamenlarisk förankring lillförsäkras en ovillkorlig rätt au yllra
sig i vissa lagstiftningsärenden. Del andra huvudskälet tillstod för reformen
tarsikle på lagrådels arbetsbörda. Under hänvisning till erfarenhelerna de
senasle åren gör sålunda departementschefen gällande, au
lagsliftningsverksamheien inom  någon lid kan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;komma alt ligga på sådan nivå att lagrådet Ibrati
behörigen fullgöra sina uppgifter inom det nuvarande systemet måste arbeta på
tre avdelningar. Detta skulle enligt sialsmakiernas uttalanden 1968 i alllför
stor utsträckning inkräkla på högsia domslo­lens och regeringsrättens dömande
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad gäller frägan om den nuvarande regleringen av
lagrådets yttranderätt strider mot en konsekvent parlamentarism och därför bör
ändras finner utskottet särskilt Ibljande omsländigheier böra beaktas.
Lagrådets yttranderätt inskränker inte på något säll regeringens rätl all
självsiändigi besiämma om innehållet i dc laglörslag regeringen framlägger för
riksdagen. Del ankommer sålunda hell på regeringen all avgöra om den vill
beakla påpekanden av lagrådel. Vidare gäller enligi nuvarande sladgad praxis au
lagrådels granskning endasl omfattar lagförslagens juridiska sida. Prövningen
av förslagens allmänna politiska grunder uiförs sålunda uteslutande av regering
och riksdag. Mot denna bakgrund kan utskottet inle ansluta sig till
depariemenlschefens uppfattning att det ur principiell synpunkt inte är godiagbarl
all lagrådets hörande i vissa fall är obligatoriskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I ärendet har inle förebragts någon uiredning som ger stöd
för anlagande alt lagrådets arbeisbelaslning kommer au öka under de närmasle
åren i sådan utsträckning all det lill undvikande av olägliga förseningar i
lagstiftningsarbetet skall bli erforderligt atl åler inrälla en iredje
lagrådsavdelning. Del redovisade malerialel lyder snarare på motsatsen. Inte
hellerarbctsiekniska synpunkter ulgör därför enligt utskottets mening något
vägande skäl för att nu genomföra en ändrad ordning med avseende pä
lagrådsgranskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund uv del anförda ansåg reservanlerna atl
övervägande skäl lalade för all rådande ordning för lagrådsgranskningen förblev
oförändrad i avbidan på resultatet av grundlagberedningens slulliga
överväganden i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.4 1974 års regeringsform&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I del förslag lill ny regeringsform, som
grundlagberedningen (GLB) lade fram 1972, höll beredningen fasl vid 1970 och
1971 års beslul all lagrådsgransk­ningen inte skulle vara obligalorisk. Två
ledamöier reserverade sig dock för en återgång lill den lidigare obligatoriska
ordningen. Som en nyhet föreslog beredningen emellerlid räll för
riksdagsutskott all inhämla yttrande frän lagrådel. Beslui härom skulle kunna
fallas endasl av uiskoileis majorilel, inte - såsom beredningen föreslog i
fråga om remisser till andra statliga myndigheler - av en minoritet beslående
av en iredjedel av ledamöterna. Som skäl för all den ordning som beslöts åren
1970-71 borde beslå anförde GLB (SOU 1972:15 s. 165):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beredningen    har inte funnil del praktiskt möjligl alt
på nyu föreslå en obligalorisk&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;granskning. Älskilliga vikliga grupper av lagar, såsom
grundlagar, skalleförfatlningar och kommunallagar, föll uianför den
obligaloriska granskningen. Inom det område där granskning var obligalorisk
måste däremoi även okomplicerade förslag och sädana förslag där lagrådets
yllrande eljesl inte var sakligt behövligt remitteras till lagrådel, något som
kunde få lill följd atl lagrådels arbetskraft utnyttjades mindre väl och som dessulom
kunde leda lill lidsförlust. Lagrådel bör enligi beredningens mening om möjligt
inle arbeta på mer än två avdelningar. Del är knappasl möjligl all finna
ändamålsenliga regler alt avgränsade förslag där en lagrådsgranskning är
påkallad. Då del är angeläget att lagrådel får yttra sig jusl ide fall då dess
yllrande är mest behövligt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;20  
Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fmns del knappast någon annan möjlighet än att frågan om
remiss lill lagrådel fär prövas i varje .särskilt lagärende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 moliven lill förslugel alt utskott skulle kunna inhämla
yllrande av lagrådel nämnde GLB atl del förekom au utskott informellt anhöll om
lagrådets bistånd med granskning av lagförslag saml all, särskilt med lanke på
all riksdagen enligt förslaget skulle bli ensam lagstiftare, del lämpligen
borde bli möjligl för utskott att inle bara under hand ulan också genom
formligt beslul begära yllrande av lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 proposilionen med förslag lill ny regeringsform och ny
riksdagsordning (RO) (prop. 1973:90) bibehölls den år 1971 införda ordningen
med fakultativ lagrådsgranskning,och reglernaom lagrådel föreslogs bli införda
i 8 kap. 18 S RF. Enligt 4 kap. 10 S i förslaget lill RO skulle statlig
myndighei i princip lämna upplysningar och avge yllrande när utskott begär del.
Redan en Iredjedel av utskottets ledamöier skulle kunna få lill stånd en sådan
begäran. Utskotlsmajoriteten skulle emellertid kunna förhindra au yttrande
inhäm­tades om den fann atl därmed förenal dröjsmål med ärendels behandling
skulle leda lill avsevärl men. Regeln om remiss lill statlig myndighet innehöll
inle något undanlag i fråga om lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagen i proposilionen beiräffande lagrådel
lillslyrkies av konslitulions­utskollet (KU 1973:26 s. 55 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sex borgerliga ledamöier reserverade sig och föreslog atl
någon form av obligalorisk lagrådsgranskning återinfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:110.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De anförde (KU 1973:26 s. 125):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt vår mening ulgör granskningen i lagrådet ett vidgai
skydd för rälissäkerhels­inlressei och för enhetlighet, konsekvens och klarhel
i rällssyslemel. Genom all lagrådsgranskningen enligt sladgad praxis är
begränsad lill lagförslagens juridiska sida medan deras allmänna politiska
grunder är en sak uteslutande för regering och riksdag kan några principiella
invändningar utifrån parlamenlarisk synpunki inle riklas mot ell system med
obligalorisk lagrådsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservanterna föreslog all obligalorisk lagrådsgranskning
i princip skulle föreskrivas för del cenlrala lagområdel sådani della beslämls
i 8 kap. 2 och 3 S§ RF, del vill säga föreskrifier om enskildas personliga
ställning och om deras personliga och ekonomiska förhållanden inbördes saml om
förhål­landet mellan enskilda och del allmänna, som gäller åligganden för
enskilda eller i övrigi avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska
förhållan­den. Undantag föreslogs dock för lagförslag av mindre ingripande art,
i första hand lagändringsförslag av mindre vikt men även förslag lill ny
lagstiftning, som var sådani alt lagrådets yllrande framslod som obehövligt. Av
praktiska skäl fann reservaniernu del vidare nödvändigi all lämna skaltelagarna
utanför det obligaloriska områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:111.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen biföll utskollsförslagel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen lill 1974 års RF hade departementschefen
framhållil alt lagrådet liksom hittills huvudsakligen borde beslå av domare
från de två högsta inslanserna men all det saknades anledning atl
grundlagsfästa de närmare reglerna om lagrådels sammansäuning. 1 enlighel
härmed föreskrivs i 8 kap. 18 S RF alt i lagrådet ingår domare i högsia
domstolen och regeringsrätten och att närmare bestämmelser om lagrådel meddelas
i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt förslag i prop. 1974:35 (s. 54) skulle de
bestämmelser om lagrådets sammansättning, som fanns i 21 S 1809 års RF, las in
i lagen om lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeln i 21 S 1809 års RF behölls alltså i sak oförändrad
och fördes över lill lugrådslugen. Denna regel är den nu gällunde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den fakultativa lagrådsgranskningen behölls således,
vilket också belyder ull regler rörande omfailningen av lagrådels
granskningsområde inte finns. Ej heller finns nägonling siadgal i lag om
inriktningen av lugrådsgrunsk-ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5 Senare förslag samt konstitutionsutskottets granskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.5.1 .Ändringsförslag efter 1974&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom 1973 års fri- och rällighetsulredning väcktes förslug
om en föreskrift i RF enligt vilken lugrådei alllid skulle höras över förslag
lill lag som begränsar i RF upptagen fri- och räiiighel. Lagrådel skulle därvid
särskilt yllra sig över förslagels grundlagsenlighet. Enligi fri- och
rälligheisulredningens mening vore del dock lämpligt all vidga en bedömning av
väckta förslag om lagrådsgranskningen till en förulsältningslös uiredning om
lagrådsinstiiulei, gjord mol bakgrund av erfarenhelerna av den fakultativa
lugrådsgrunsk-ningen. Givelvis skulle, enligt ulredningen, då också frågun om
lagråds-grunskning av lagförslag som rör de medborgerliga fri- och
rättigheterna komma in i ulredningsbilden. 1 avvaklan på resultatet av den
förordade utredningen om lagrådsinstiiulei ansåg utredningen atl man då inte
borde la siällning lill frågan huruvida föreskrift borde införas i RF om lagrådsgransk­ning
av förslag som gäller rällighelsbegränsningar (SOU 1975:75 s. 109 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De tre borgerliga ledamölerna (c, fp och m) i utredningen
yrkade i reservationer all förslag lill lag som inskränker någon av fri- och
rättigheterna obligatoriskt skulle granskas av lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I prop. 1975/76:209 angående försiärkning och ulvidgning
av grundlags­skyddel för de medborgerliga fri- och rättigheterna behandlades
frågan om lagrådets granskning av räiligheisbegränsande lagförslag.
Departements­chefen anförde (prop. 1975/76:209 s. 95 f):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag all det ofta kan vara lämpligt alt
räiligheisbegränsande lagsiiftning granskas av lagrådel. En sådan granskning är
bl. a. ägnad att ytterligare minska farhågorna för att riksdagens lagbeslui
skall komma alt underkännas i rättstillämpningen. En ordning med obligatorisk
lagrådsgranskning av all rättighets­begränsande lagsiiftning äremellerlid
förbunden med belydande nackdelar. Eu sådani system skulle bl. a. få till följd
att alla förfaiiningar innehållande straffbestämmelser med frihetsstraff i
skalan måsle remitteras till lagrådel. Det är här i myckel stor utsträckning
fråga om författningar som i övrigi saknar varie samband med fri- och
rällighelerna -1. ex. författningar om näringsverksamhet, miljöskydd, hälsovård
elc. -och som inie heller i övrigi är av sådan art all del skulle fylla någon
rimlig funklion all låla dem granskas av lagrådet. Resultatet skulle i stället
bli ell avsevärt mindre Ulrymme förgranskning i. ex. av komplicerad
civilrällslig lagsiiftning. En ordning med obligalorisk lagrådsgranskning av
all rättighetsbegränsande lagsiiftning kan vidare, som framhälls av högsia
domstolen, ge upphov till meningsskiljakligheter huruvida grundlagen i ett
vissl fall kräver lagrådsremiss eller inte. Man möter ocksä problemet hur man i
lagprövningshänseende skall bedöma lagar som borde ha remitterats lill lagrådet
men där remiss, kanske lill följd av ett rent förbiseende, inie har ägt rum. En
särskild komplikation, som har påpekais av kammarrätten i Göleborg. är all
lagrådet knappasl kan begränsa sina uiialanden om grundlagsstridighet lill all
avse uppenbara fall utan atl det måsle reagera också närden vanliga lagen
endasl framstårsom tveksam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;122   
Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det                                                                                               SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llande till grundlagens bud. I sj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lva
verket kommer lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det, om all r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighets­begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande
lagsliflning remitteras dit. alt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
en st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning som i h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;g grad liknar en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rfattningsdoinsiols. Deua inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
i sin tur au lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det och d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
de organ varifr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n del rekryteras-h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsia domstolen och regeringsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten-oundvikligen kommer all dras in i det politiska
krafllallel p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; ett s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tl som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
hell fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmande f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r svensk r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttstradition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag anser av dessa sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;l
atl det nu varken &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mpligt eller m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligl att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;resl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; all r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande
lagar obligatoriskt skall granskas av lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det.
Jag har d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;remoi inle n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;got alt inv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nda
mol f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget atl lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning
blir f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rem&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningsl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;s utredning som inle begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsas lill atl avse endast fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan om granskning av r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;liighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande lagsiiftning utan som g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets
uppgifter inom hela lagstiftningsomr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del.
Ell s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dani utredningsuppdrag b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r anf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtros &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;t en parlamentariskt sammansatt kommitt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; och f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;renas
med uppgiftema att uireda fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gorna om s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda uppskovsregler i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande lagsiiftning och om grundlagsreglering av
lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r underslrykas att milt st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llningstagande i den nu behandlade fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan givelvis inle skall tolkas s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; att jag mols&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller
mig all r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande lagstiftning granskas av lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del. Jag delar i denna fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga den uppfattning som har uttryckts av bl. a. h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsta domstolen all s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dan granskning i prakiiken b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ske i belydande utstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen behandlades av konstilutionsutskollel (KU
1975/76:56), som ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; hade all yllra sig &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver ell anial borgerliga motioner ang&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskning,
alla i syfte all f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rka och uividga denna (moiionerna 1975:94, 994 och 999 saml moiionerna
1975/76:2551, 2553 och 2554).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 moiionen 1975:94 (c och fp) hemsi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lldes om &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring
av 8 kap. 18 S regeringsformen av inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd
dels atl lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets yttrande skulle inh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mtas r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande
lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag i &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mne som avses i 2 och 3 SS summu kapilel med
undanlag f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r skattelagstiftning och lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag av ringa vikt, dels all ledam&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ier i lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
skulle utses enbarl av h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsia domstolen och regeringsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moiionen 1975:999 (m) hade samma hemst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llan som den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende samt innefattade d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mle yrkande
om skyndsam uiredning och regeringsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
om inr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttande av ell skallelagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I moiionen 1975:994 (m) hemst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lldes som alternativ till yrkandena i de b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;da f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende moiionerna och under f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruls&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iining all
dessa yrkanden inle vann bifall i riksdagen, all riksdagen beslulade atl lill 8
kap. 18 S RF fogades meningen &amp;quot;Om en lag skulle komma alt verka
relroaklivi i n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;got avseende skall f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslugel d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rom
s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndas lill lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
granskning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I moiionen 1975/76:2551 (fp) f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslogs all lag som begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsar de fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ttigheter som behandlades i proposilionens f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag till 2 kap. 1 S 1-5 och i 6 och 8 SS och 11 S
andra slyckel RF skulle granskas av lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del,
som skulle yttra sig om lagens f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;renlighet
med RF. Fann lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del all ell lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning av yttrandefriheten,
informatiorsfriheien, m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tesfrihe­ten,
demonsiralionsfrihelen, f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reningsfriheten ..ller skyddet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtrolig meddelelse,
skulle en s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagen beslutsordning lill&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Moiionen 1975/76:2553(m) inneh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll samma yrkande som moiionen 2551 i f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;revarande fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga,
dock atl lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets granskning och formernu f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r beslul om r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;itighelsinskr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkningar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslogs
g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ven vissa momenl i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ldrar&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lten, som
enligt motionen skulle upplagas i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I moiionen 1975/76:2554 (c) f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslogs all lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
yllrande alllid skulle inh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mtas i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
av r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;liighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd.
Yttrandet skulle d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvid kunna begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsas till fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan
om lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget var grundlagsen-ligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sou 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulskollei,
som avstyrkte motionsyrkandena, framhöll all del var förenal med svårigheter av
olika slag all införa en ordning med obligalorisk lagrådsgranskning uv ullu
ruilighelsbegränsande lagförslag eller inom gene­rellt angivnu sloru
lagsiiftningsområden över huvud lugel (KU 1975/76:56 s. 15). Ulskollei
förordade i stället en förulsällningslös uiredning om lagrådels siällning och
uppgifter. Som ell led i utredningsarbetet borde enligi ulskollei kunnu prövas
de förslag i denna del som framkommit i motionerna. Flera ledumöler (c, fp och
m) i utskottet reserverude sig häremot och föreslog i tre oliku reservaiioner
all förslag lill lag som begränsude i proposilionen behundlude fri- och
rälligheler alllid skulle granskas av lagrådel, som särskili skulle yllra sig
om förslagels förenlighel med RF(s. 66 ff). Vidare föreslogs all lagrådel
obligaioriskl skulle yltra sig över lagförslag i ämne som anges i 8 kup. 2 och
3 S§ RF, med undanlag för lugförslug med föreskrifterom skull och lugförslag av
ringa vikt (s. 83 f och 124). Två ledamöter (m) ansåg vidare alt ell särskilt
skultelugråd borde inräitus (s. 85).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagen
beslöt i enlighet med utskoltels förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.5.2
Konsl itu lionsiiiskol tets granskningsbeiänkanden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;KonstitulionsutskoUel
(KU) har ägnal särskild uppmärksamhei ål omfatt­ningen och inriktningen av
lagrådsremisserna för tiden efter 17.2.1971 (dagen för grundlagsändringen) till
och med år 1976. Inom utskoltels kansli har utarbetats promemorior, intagna som
bilagor till KU:s granskningsbeiän­kanden (KU 1972:26, 1973:20,
1974:22,1975:12,1975/76:50 och 1976/77:44), utvisande dels vilka lagförslag som
remitterats till lagrådet, dels vilka som inte remitterats till lagrådet men
som enligt de lidigare gällande reglerna lorde ha hörl lill del obligaloriska
granskningsområdei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
den obligaloriska lagrådsgranskningens sisla två år, 1969 och 1970, uppgick
antalet lagrådsremisser lill omkring 50 respeklive drygl 60. Enligi konstiluiionsulskoileis
undersökningar remitterades under tiden 17.2-31.12.1971 21 lagförslag lill
lagrådet samiidigi som 12 lagförslag som enligt förul gällande regler lorde ha
hörl lill del obligaloriska gransknings­områdei, lämnades till riksdagen utan
au hu remitterats lill lagrådel (KU 1972:26 s. 29 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;År
1972 lade regeringen fram 15 proposilioner med lagförslag som hade granskals av
lagrådel (av dessa omfattas fyra också av den nyss angivna siffran för
lagrådsremisser under år 1971) och 18 propositioner med förslag inom del
lidigare obligaloriska områdel som inle hade granskats av lagrådet (KU 1973:20
s. 10 och 151 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Molsvarande
siffror för år 1973 var 13 respeklive 26 (KU 1974:22 s. 28 och 235 ff), för år
1974   10 respeklive 32 (KU 1975:12 s. 21 och 151 ff) och för år&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1975&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;20respeklive21(KU1975/76:5Os.
20och217ff). Avdeunderårl976 lill riksdagen avgivna lagförslagen hade åtla
granskats av lagrådel. Under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1976&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hade vidare riksdagsulskoli i
tre fall begärt lagrådets yttrande över proposilioner (KU 1976/77:44 s. 17 och
B 66). Ulskollei redovisar för år 1976 inle vilka proposilioner med förslag
inom det tidigare obligaloriska områdel som inle har blivit föremål för
lagrådsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konstitutionsulskottet
uttalade beiräffande år 1971 all erfarenheterna av slopandel av den
obligaloriska lagrådsgranskningen ännu inle var lillräckliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;124   
Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det                                                                                             SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fören säker bedömning UV Kungl. Maj:is praxis på detla
område (KU 1972:26 s. 7).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då ulskollei inte ville föregripa riksdagsbehandlingen av
förslugel lill ny förfutlning (prop. 1973:90) förunledde grunskningen uv
lagrådsremisserna under år /'&amp;gt;72 inte någoi uiskoileis ullalande i
förevarunde sammanhunglKU 1973:20 s. &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I särskili vinande lill uiskoileis betänkande uvseende år
1972 anförde sju borgerliga ledamöier av utskoitet blund unnul (KU 1973:20 s.
23):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den redovisning som utskottet lämnarav lagrådsremisserna
under 1972 visarenligt vår uppfattning belydelsen av lagrädsgranskning.
Lagrådets synpunkier har sålunda föranlett ändringar i 14 av 15 remitterade lagförslag.
Antalet lagrådsremis.ser hardock sjunkil väsentligt från 1971 lill 1972.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigi hänvisade de sju ledamölerna lill den föreslående
riksdagsbehand­lingen av förslaget till ny författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beiräffande år 1973 fann utskoitet, enär ulskollei inte ville
föregripa behandlingen av två motioner (1974:99 och 1974:593), båda med syfte
atl ulvidgu lagrådsgrunskningen, inte skul lålu granskningen uv lagrådsremis­serna
föranleda något utskoltels uttalande (KU 1974:22 s. 29).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I särskili yllrande lill utskoltels betänkande avseende år
1973 anförde sju borgeriiga ulskollsledamöler bland annal (KU 1974:22 s. 58):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den redovisning som utskottet lämnar angående
lagrådsremisserna visar en kontinu­erlig nedgång av del antal lagförslag som
årligen blir föremål för lagrådels granskning. Della måsle anses betänkligt med
hänsyn till del skydd för rätlssäkerhelsintresset. enhelligheien, konsekvensen
och klarheten i rättssystemet som lagrådsgranskningen enligt vår mening utgör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I övrigi hänvisade ledamölerna lill den borgeriiga
reservationen till uiskoileis betänkande rörande förfaiiningsreformen (KU
1973:26 s. 55 och 125)saml llll uiskoileis föreslående behandling av ovannämnda
motioner rörande lagråds-granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I fråga om år 1974 fann utskottet, med hänvisning lill tre
lidigare (s. 122) nämnda motioner (1975:94, 1975:994 och 1975:999), alla med
syfte all uividga lagrådsgranskningen ulöver gällande författning, ej skäl atl
föregripa moiionsbehandlingen genom något siirskill ullalande rörande
granskningen av de till riksdagen avgivna lagproposilionernu (KU 1975:12 s. 21
f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I särskilt yl nande lill utskottets belänkande unförde sju
borgerligu utskotts-ledamöter bland annal (KU 1975:12 s. 39):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Uiskoileis redovisning av lagrådsgranskningens omfallning
visar en ytterligare nedgång under 1974 i förhållande lill lidigare år. Som vi
vid olika lillfällen framhållil anser vi lagrädsgranskningen uigöra ett skydd
för rällssäkerhelen och en garanti för enhetligheten, konsekvensen och
klarheten i rällssyslemel. Mol denna bakgrund är den kontinuerliga minskningen
av antalet lagrådsremisser betänklig. Den verkställda granskningen visar ocksä,
all man inom regeringen varken följer några enhelliga principer eller företar
nägon samlad bedömning rörande vilka lagförslag som skall remitteras lill
lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Granskningen av de underår 1975 lill riksdagen avgivna
lagproposilionerna föranledde inte något särskilt ullalande från utskoltels
sida. Utskottei hänvisade till den föreslående proposilionen 1975/76:209
rörande fri- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rälligheler i grundlag jämte de ovunnämndu moiionerna (KU
1975/76:50 s. 19 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 särskilt ynrande lill  grunskningsbeinnkandel  anförde 
sju  borgerligu ulskollsledamöler bland annut (KU 1975/76:50 s. 65):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som vi vid olika lilirällcn framhållil lillmäler vi
lagrådel en utomordentlig vikt som ell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;juridiskl 
granskningsorgan  i  lagstiftningsprocessen.            De  undersökningar av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lagrådsremissernas omfallning som uiskouet förelagil
alllsedan 1972 visar au de 1971 ändrade reglerna för lagrådsgranskningen inle
lett lill atl lagrådet kommit all ulnylljas på eu ändamålsenligi säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Belräffunde år 1976 fann ulskollei - med hänvisning lill
då pågående utredningsarbele (lagrådsutredningen saml
rällighetsskyddsutredningen) -inle anledning göra något särskilt uttalande om
utnytijandet av lagrådsinsti­iulei under året (KU 1976/77:44 s. 17).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.6 Lagrådsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt direkliven för lagrådsuiredningen skulle
lagrådsuiredningen överväga dels lagrådels sammansättning och arbelsformer,
dels olika alternativ i fråga om inrikiningen av granskningsverksamheien saml
avgränsningen av ell obligaioriskl granskningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsutredningens direkliv framgår uv vad chefen för
jusliliedeparle­menlet, slalsrådel Romanus, anförde vid regeringssammanirädel
den 20 januari 1977 (Dir 1977:2). I direkliven redogjorde departemenischefen
bland unnat för nu gällande och lidigare bestämmelser på områdel. Vad depurte­menlschefen
i övrigi ullalade har införts i lagrådsulredningens betänkande, s. 245.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsuiredningen har ullalat atl del inte ankommer på
utredningen all la ställning till frågan om lämplighelen i och för sig av atl
återinföra obligalorisk granskning. Mol bakgrund av vissa överväganden rörande
obligalorisk lagrådsgranskning på olika lagsiiftningsområden har lagrådsutredningen
utarbetat tre alternaiiv som innebär all endasl en del av alla lagförslag skall
obligatoriskt granskas av lagrådet. Alla de olika alternativen innehåller tre
generella undanlag från kravet på lagrådsgranskning, nämligen för lagförslag
som inte är av mera ingripande betydelse för enskilda, för lagförslag som är
bråd.skande saml för lagförslag av sådan art all del med hänsyn till
gran.skningens ändamål är uppenbarl obehövligi all höra lagrådel. 1 sisi­nämnda
hänseende åsyftas l. ex. föreskrifter som har sin belydelse i fråga om de
allmänna poliiiska grunderna och som inle innefallar lagtekniska svårigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beiräffande den närmare ulformningen av aliernaliven
hänvisas till bilaga 1 (s. 240 f och 306 ff).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 fråga om avgränsningen UV områdel fören obligalorisk
lagrådsgranskning har lagrådsuiredningen ansell lämpligt all anknyta till
regeringsformens och tryckfrihetsförordningens besiämmelserom krav på lagform
på vissa ämnes­områden. Lagrådsuiredningen har anseti all en obligalorisk
lagrådsgransk­ning bör avse endasl lagförslag, enär den normgivning som sker i
lagform är av sådan omfallning atl del inle skulle vara möjligl alt utöver
denna ta upp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;126   
Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det                                                                                             SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;även regeringsförordningar. Hur eu obligaioriskl
granskningsområde än avgränsas fur man, menur ulredningen, räknu med au del
finns lagförslag som idel särskilda fallel lämpligen bör granskas av lagrådel,
trots all de faller uianför ell sådani område. Lagrådsutredningen har därför
anseit all del bör vara möjligl all inhämta yllrande från lagrådel även i fråga
om sådana lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När del gäller meloden atl avgränsa ell obligatoriskt
granskningsområde har lagrådsuiredningen påpekal all del inte är en framkomlig
väg all räkna upp de lagar som bör omfattas av den obligatoriska granskningen.
Om de olika lösningar som härvid kan länkas anför lagrådsuiredningen (s. 284
f):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En sådan är all granskningsområdei bestäms genom en
allmänt hållen regel, som förenas med möjlighel all under vissa, likaså allmänt
hållna förulsäliningar avslå från alt inhämla lagrådets yllrande. En sådan
regel skulle 1. ex. kanna innehålla all yttrande från lagrådel skall inhämtas
över principiellt eller prakliskl vikliga lagförslag, om inte särskilda skäl
häremol föreligger. Någon klar gräns mellan vad som måsle resp. inle behövde
granskas skulle emellertid då inle finnas. Della skulle knappasl innebära en
obligalorisk granskning i den mening som förutsattes i ulredningens direkliv.
Ett alternativ som i huvudsak bygger pä cn allmäni hällen beslämmelse synes
också alltför lösligl, även om bestämmelsen kombinerades med en uppräkning av
några lyper av lagsiiftning som den under alla förhållanden skulle omfatta (jfr
laglekniken i 8 kap. 2 och 3 SS RF). En ytterligare möjlighel all besiämma
granskningsområdei skulle vara all ange de lagsiiftningsområden, som
böromfaiias, genom all anknyta lill sådana begrepp som civillag, strafflag,
skallelag elc. Dessa begrepp har emellerlid inte någon fixerad innebörd och
metoden skulle med all sannolikhet vålla åtskilliga problem i prakii­ken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsuiredningen har funnil del ofrånkomligt all välja
en annan lösning, varigenom gränsen för vad som ingår i del obligaloriska
granskningsområdei bestäms mera konkrei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I del förslag (alternativ I), som lagrådsutredningen
försin del förordal, har en begränsning skett lill sådan lagsliflning som lill
sin lyp har ansells mera väsenilig från granskningssynpunkl. Del föreslås
omfatta bl. a. grundlagsbe­stämmelser om iryckfrihelen. föreskrifier vilka
begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna som behandlas i 2 kap.
regeringsformen och civilrältslig lagstiftning. Av offentligrällslig
lagsiiftning föreslås ingå föreskrifter som gäller broll eller rättsverkan av
broll, uiredning om brott, tvångsmedel eller ullämning eller annan ålgärd med
anledning av brott eller misslanke om brott, ivångsmedel av annan anledning,
rekvisition eller annal sådani förfogande, inskränkningar i rälien alt förvärva
eller inneha fasl egendom eller lomlräu, fastighetsbildning, konsumentskydd,
nalur- och miljövård, utsökning och konkurs samt föreskrifter som gäller skall
på inkomsi, förmögenhel. arv eller gåva. Av annan lagstiftning som föreslås
ingå i det obligaloriska granskningsområdei kan särskilt nämnas föreskrifter om
domstolar och rättegång saml sekretesslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Alternativ &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;aren
uibyggnad av alternativ I. Skillnaden mellan dessa båda alternativ och
alternativ III hänför sig till beskrivningen av vilka föreskrifter inom områdel
för 8 kap. 3 S RF som skulle höra lill del obligaloriska granskningsområdei. I
slället för en uppräkning av ämnesområden skulle som rekvisil för
granskningsobligalorium kunna anges i 3 § t. ex. &amp;quot;före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34                                                                                            Lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det    127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skrifter som av.ses i 3 S, om f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifterna m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sle
anses vara principielll vikligu&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n kruvel p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; en obligalorisk lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;d.sgranskning har lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsuiredningen
i samiliga allernaiiv f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagil dels det undanlaget all
siraffbesi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser i speciaistraffr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ilen inle skall beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;va granskas av lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del om inle
str&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngare siruff &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngelse i ell
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r stadgas, dels, som n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnts lidigare, generella undanlag f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifter
som inle &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r av mera ingripande belydelse f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r enskilda och inie heller &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r av invecklad beskaffenhet, f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt br&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dskande lagsiiftning saml f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifter
av s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dani slag all del med h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsyn lill lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskningens
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndum&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uppenbart obeh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vligt all h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra
lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Experten hos lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsuiredningen,
departementsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;det Gunnar Bj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rne, f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordade
i ell s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt yttrande att sk&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nelagarna skulle falla uianf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r del obligaloriska granskningsomr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dei med undantagav f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;reskrifterom arvs-och g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;voskall saml
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifterom grundernu f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tuxerings- och uppb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfa-randel vid den direkia
beskauningen och d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed sammanh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngande proces­suell lagsiiftning. Bj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rne yttrade bl. a. all skallelagsliflningen ofta r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor som &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r poliiiski kontroversiella, all bed&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mningen, hur lagsiiftningen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ulformas, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
slarkl beroende av poliiiska v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rderingar
saml att denna lagsliflning d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r vore mindre v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;l
l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpad f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r obligalorisk lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dsgransk­ning. Erfarenhelen visade vidare enligi Bj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rne au skattelagstiftningen av de politiskt
ansvariga vanligtvis ans&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gs vura av myckel br&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dskande natur. Bj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rne
erinrude om den av majoriteten f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna
regeln att lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande kunde underi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ias, om d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rav f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ljande dr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l skulle leda lill avsev&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rl
men, och fann del sannolikt all denna regel skulle f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;beropas ofta
i fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om skallelagstiftningen och
snarare f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; karakt&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ren av huvudregel &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n av undan­tag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsuiredningen har ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; aktualiserat fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan
om lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lien. H&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rom
yttrar ulredningen (s. 284):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven
om best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna om vad som obligatoriskt
skall granskas av lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del&lt;br&gt;
ulformas s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; klart och enlydigl som m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligl, m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga ibland kunna uppkomma om&lt;br&gt;
inle en av riksdagen anlagen lag, som inle har granskals av lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del, r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tteligen
borde ha&lt;br&gt;
underkastats s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan granskning. Della leder i sin
lur lill fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan om underl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tenhet all&lt;br&gt;
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r del skulle
ha skett inverkar p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; lagens giltighet.   Lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vnings­&lt;br&gt;
r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lien. som hitintills har f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rblivit oreglerad, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r f n. f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rem&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;vning av&lt;br&gt;
r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iiigheisskyddsulredningen.
Anledning saknas d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r all i nu f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;revarande samman­&lt;br&gt;
hang la sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndpunkl lill n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnda fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga.
Ulredningen vill emellenid framh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljande&lt;br&gt;
synpunkier. Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del har inle n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon beslutande funklion ulan har endasl att avge&lt;br&gt;
beg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt yllrande. vilkel inle &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bindande f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
regeringen och riksdagen. Del kan d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;br&gt;
m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nda s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas vara mindre f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljdrikligl, om underl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;tenheten alt h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del skulle&lt;br&gt;
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleda en lags ogiliighei. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; andra sidan kan inle bortses fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n atl lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande&lt;br&gt;
ofta f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleder &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar av remitterade f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag. Vidare skulle en ordning, som inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;br&gt;
au underl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tenhet atl inh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mla lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels
yllrande n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; hade bort ske inle inverkar p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
en&lt;br&gt;
lags giltighet, kunna l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkas f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranleda all minskad uppm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rksamhei &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gnas
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan om&lt;br&gt;
lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsremiss beh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs. Om ogiliighei skall kunna ifr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gakomma, bordel inle vara i andra&lt;br&gt;
fall &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; del &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uppenbarl all lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels yttrande borde ha inh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mtats. 1 prakiiken torde&lt;br&gt;
man knappasl ha anledning r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kna med all
lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsremiss skall underl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tas n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r del av&lt;br&gt;
besl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna klarl framg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r alt lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;deis
h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande skall vara obligatoriskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsuiredningen ulg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n atl
laggranskningen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven i forts&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ltningen skall ankomma p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; en s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskild
institution, ben&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;128    Lagrådel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978.34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett
hureli obligatoriskt granskningsområde närmare besläms måsle man, enligt
ulredningen (s. 262), räkna med all flera lagförslag skall kunna granskas
samtidigt. Utredningen förordar därvid all lagrådel behålls som en enhellig
institution som vid behov kan arbeiu på avdelningar. Man får då en avsevärt
smidigare organisaiion och därmed bätire möjlighel all utnyttja lagrådets
arbetskapacitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande
lagrådets sammansättning ftamhåller lagrådsuiredningen au lagrådels karaklär av
i princip en represenlalion av högsia domsiolen och regeringsrällen bör
bibehållas. Som skäl för all laggranskningen skall ulföras av ledamöier i
högsia domstolen och regeringsrätten har, framhåller ulredningen (s. 265),
brukai anföras främsi värdel av all den erfarenhel av den dömande verksamheien
i högsia instans som dessa domare har förvärvai lillförs lagsiiftningsarbeiei,
liksom den belydelse för rällslillämpningen som deltagandet i granskningen av
lagförslag anses ha. Angivel skäl för au laggranskningen bör unkommu på domare
i högsta domstolen och regerings­rällen är enligt lagrådsulredningens mening
fortfarande i huvudsak bärande. Ulredningen pekar även på andra omständigheter,
som kan åberopas, lill exempel att verksamhei i någon av de båda högsia
inslanserna är ägnad ull ge sior förirogenhel med rällssyslemel och överblick
över della, atl dessa instansers ledamöier i allmänhet har betydande erfarenhel
av lagsiiftnings-arbele samt alt del förhållandel all laggranskningen åvilar
ledamöier i dessa båda inslanser dessulom ansetls uigöra en garanii för det
granskande organets självsländighel gentemot regeringen och riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
lagrådsulredningens direkliv skall lagrådsgranskningen i princip inte få ta i
anspråk fler domare från högsia domstolen och regeringsrällen än som molsvarar
ivå lagrådsavdelningar i nuvarande sammansättning, eller högsl älta domare med
fri fördelning mellan antalet jusiilieråd och regerings­råd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
all lagrådels granskningskapaciiet skall kunna ökas har lagrådsuired­ningen
föreslagil alt antalet ledamöier på lagrådsavdelning minskas. Frågan om lagrådsavdelnings
sammansättning har, framhåller utredningen, också samband med antalet
avdelningar som krävs för atl lagrådel skall kunna bemästra den arbetsbörda som
kan vänlas. Med de alternativ i fråga om del obligaloriska granskningsområdei
som ulredningen lägger fram måsle möjlighet finnas för lagrådet all arbeta på
tre avdelningar. Inte heller kan ell behov av fyra avdelningar uteslutas.
Ulredningen menar all så många avdelningar inte bör finnas annal än renl
lillfälligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsuiredningen
föreslår (s. 268) alt lagrådsgranskningen skall kunna utföras av avdelning med
tre ledamöier. Vid en sammansäuning med tre ledamöier kan man därvid - med
sammanlagl nio ledamöier från högsia domstolen och regeringsrätten-alltid räkna
med tre avdelningar och, om tre av ledamöterna rekryteras uianför kretsen av i
tjänst varande justitieråd och regeringsråd, även fyra avdelningar. Av de tre
ledamölerna på en avdelning bör nämligen enligt utredningen en ledamot kunna
rekryteras uianför kretsen av akliva jusiilieråd och regeringsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av atl del obligatoriska granskningsområde som ulred­ningen föreslår
omfaiiar lagförslag inom olika lagstiftningsområden fallande inte endasl inom
högsta domstolens verksamhelsområde förordar ulred­ningen atl lagrådets
avdelningar skall kunna ha sinsemellan olika samman-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sanning
i frågu om proportionen mellan unialei jusiilieråd och anialet regeringsråd.
Avdelning föreslås (s. 270) således kunna bestå såväl av två justitieråd och
ell regeringsråd som av ell jusiilieråd och två regeringsråd, beroende på inom
vilken domstols verksamhetsområde .som eu remitterat lagförslag i försia hand
faller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheten
atl anlita fackman bör enligt lagrådsulredningens mening kunna bibehållas.
Sådan fackman bör förordnas all bilräda som särskild sakkunnig och inle som för
närvarande ha ställning som ledamol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsutredningen
anser (s. 271) alt den nuvarande tjänslgöringsliden om ivå år är väl avvägd.
Redan med hänsyn lill atl tjänslgöringsliden inte bör vara längre än ivå år är
del, enligi ulredningens mening, inte lämpligt au organisera lagrådet som en
ordinär myndighet med fasl inrältade Ijänsler; man skulle då bland annul behövu
laborera med tjänslledighei för de berörda domarna. Med bibehållande av den
fakiiska anknylningen lill de två högsta domstolarna underlällas möjlighelen
all la i anspråk juslititeråden och regeringsråden för dömande verksamhei när
deras deltagande i laggransk­ningen inle påkallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
ell obligaioriskl granskningsområde enligi någoi av de alternativ som
lagrådsuiredningen lägger fram kan laggranskningen enligi lagrådsuired­ningen
(s. 271) anias normall la i anspråk minsl två avdelningar. Avdelning­arna bör
enligt förslaget likställas formelll, sålunda bör den nuvarande ordningen med
ordinarie och extra avdelningar överges.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Belräflande
frågor om tjänstgöringsskyldighet, ijänsigöringslidens längd och utseende av
ledamöter i lagrådel hänvisas till lagrådsulredningens förslag (s. 271 fO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
lagrådets arbelsformer anför och föreslår lagrådsutredningen bland annal
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
yttrande skall även fortsättningsvis inhämias av regeringen och avse ell av
regeringen godtaget lagförslag (s. 274). Della utesluter i och för sig inle atl
lagrådel kan påbörja granskningen dessförinnan. Departement bör under
beredningen av ell lagstiftningsärende kunna begära atl under hand få höra
lagrådets synpunkier beiräffande viss fråga. Sisinämnda förhållanden lorde inle
kräva någon uttrycklig reglering. Del bör i fortsältningen liksom hittills
ankomma på lagrådets ledamöier alt själva avgöra vilket arbetssätt som är
lämpligasl. Lagrådel skall, enligt förslaget, vidare ha frihel all avgöra vad i
ett remitterat lagförslag som är i behov av en närmare granskning. Det
departement i vilkel förslaget har utarbetats bör vara skyldigt all tillhanda­hålla
lämplig föredragande, även om lagrådets yttrande har begärts av riksdagsutskott
(s. 277). Om remiss från riksdagsutskott skulle avse ett lagförslag som har
väckts inom riksdagen, bör del ankomma på utskouet atl slälla föredragande lill
lagrådets förfogande. Bestämmelser om detla föreslås bli iniagna i lagen om
lagrådet. Lagrådets yttrande skall avges skriftligen, men liksom för närvarande
bör redaktionella och liknande anmärkningar kunna göras under hand. I fråga om utformandet
av yttrandena skall del ankomma på lugrådeis ledamöier all själva bedöma hur
man lämpligen bör förfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsutredningen
har funnit atl det - med hänsyn lill att lagrådel enligt nya RF inte
principiellt lorde skilja sig från andra myndigheler - framstår som naturiigi
att lagrådel, när del avger begärt yllrande över ett lagförslag, alllid
redovisar myndighetens mening. Mot bakgrund härav föreslås regler om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 Riksdagen 1978/79. / saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;130   Lagrådel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omröstning
när skiljaktiga meningar förekommer och om vem som skall varu ordförande på
avdelning. Se vidare härom i förslaget, s. 277 f&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.7 Antalet lagrådsremisser efter 1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
sin egen bedömning av hur regeringen utnylljal lagrådsgranskningen efter 1971
har rällighetsskyddsutredningen hämtat malerial från såväl lagrådsulredningens
betänkande som konsiituiionsutskoiiels gransknings­beiänkanden (jämför ovan
avsnitt 6.5.2). Utredningen har däruiöver inhämtat vissa uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter
övergången till del fakultativa systemet minskade antalet lagrådsre­misser
kraftigt. Efter grundlagsändringen i februari remitterades under 1971 27
lagförslag lill lagrådel. Under samma tid förelades riksdagen 12 lagförslag som
inle remitterats och som enligt tidigare gällande regler lorde ha hört till del
obligatoriska området, sådant della hade kommii all tillämpas. Molsva­rande
siffror förde följande åren var för 1972 15(18), förår 1973 13(26), förår 1974
11 (31)och förår 1975 20(21). Under 1976 remitterades av regeringen 8
lagförslag. Molsvarande siffror för 1977 var 26 (19).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
exempel på lagförslag som inte lagrådsgranskades kan nämnas förslag till
sjömanslag (prop. 1973:40), till lag om tillfälligt omhändertagande (prop.
1973:115), lill ledningsrältslag (prop. 1973:157), lill lag om rättegången i arbetstvister
(prop. 1974:77), till lag om ändring i föräldrabalken (prop. 1974:142, gällande
bl.a. grunderna för omyndighetsförklaring och dess hävande, förmyndares
uppgifter och vissa ändrade processuella regler) saml till lag om
bosladsdomslol (prop. 1974:151).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionerna
i lagärenden under åren 1971-1977 uigjorde omkring 60 procent av samtliga
proposilioner. Till lagrådel remitterade lagförslag under samma tid uppgick år
I97I lill 36 proceni av lagproposilionerna, 1972 till 20, 1973 till 11, 1974
lill 10, 1975 till 16,. 1976 lill 6 samt 1977 till 30 proceni.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Siffrorna
visar all antalet lagrådsremisser sjönk kraftigt under åren 197I-I974 och all
de under 1975 åler sleg. Under år 1976 remiiierade regeringen endasl alla
lagförslag lill lagrådet. Under 1977 remitterades 26 lagförslag, medan 19
tillhörande det gamla obligatoriska områdel inte remitterades. Antalet sådana
lagförslag, som enligt tidigare gällande regler torde ha hörl lill del
obligaloriska granskningsområdet och som inle remitterades lill lagrådel, ökade
under åren 1971-1974. Förår 1975 var antalet sådana förslag lägre än 1974 men
högre än 1971.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samtliga
de förslag, som efter övergången till en fakultativ ordning och fram till och
med 1977 har remitterats lill lagrådel, kan, med något ensiaka undanlag under
1977, hänföras till det tidigare obligaloriska granskningsom­rådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av den gemensamma borgerliga reservationen lill konstitu­tionsutskottets
yttrande över prop. 1970:24 och flertalet borgeriiga motioner under de följande
åren, alla i syfte alt utvidga lagrådsgranskningen utöver gällande författning,
har utredningen funnit det vara av intresse alt närmare undersöka hur lagrådet
utnyttjats efter regeringsskiftet 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
bygga en sådan bedömning på andra halvåret 1976 är på grund av regeringsskiftet
knappasl rättvisande och denna lid lorde kunna lämnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uianför
vidare jämförel ser Underår 1977 rem illerades, som framgår ovan, 26 lagförslag
lill lagrådel. Näslan alla lorde kunna hänföras lill del lidigare obligaloriska
granskningsområdei. Under samma lid förelades riksdagen 19 lagförslag, som inle
granskals av lugrådei och som lorde likuledes kunna hänföras lill del lidigare
obligaloriska områdel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
regler, enligt vilku del överlämnas lill regeringen all friu besiämma över
vilka lagförslag lagrådets yllrande skall inhämias, har lillämpals på ell
relalivi likarlut säll av regeringen, oavsett vilka partier den representerat.
Det förefaller möjligen som om en viss förändring har skell under del senasle
året. Emellerlid finns ännu inte tillräckligt lång erfarenhet för alt
gmndläggaeli slutgiltigt omdöme.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
iniresse vid bedömningen av lagrådels roll i lagstiftningsarbetet efter
övergången lill fakultativ granskning är i detla sammanhang vidare uppgifter om
lagrådels tjänstgöring. Lagrådel arbetade på två avdelningar, en ordinarie och
en exlra, under hela år 1971 och fyra och en halv månad, fr. o. m. den 14
augusli lill årels slul, år 1972. En exlra avdelning var också i tjänst under
hela år 1973. Under år 1974 var en exlra avdelning förordnad sammanlagt sju
månader, den 1 januari-den 11 april och den 16 september-den 31 december, och
underår 1975 nio och en halv månad,den 1 januari-den 30 juni och den 15
september-den 31 december. Underår 1976 var en extra lagrådsavdelning förordnad
från årels början t. o. m.den 31 mars och fr. o. m.den 29 november lill årels
slul. En exlra avdelning var förordnad under hela år 1977. Däruiöver var
ytierligare en exlra avdelning i tjänst under drygl sex månader, den 7 februari-den
23 maj och den 29 augusli-20 november.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.8 överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.8.1
Allmänna utgångspunkter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
direktiven för rättighetsskyddsutredningen har departemenischefen anfört all
starka skäl enligt hans mening talar föreit återinförande av en obligatorisk
medverkan av lagrådel i lagsiiftningsarbeiei (Dir 1977:1 s. 5). Ulredningen har
enligt direkliven att mot bakgrund av det av lagrådsuiredningen redovisade
materialet ta ställning till hur man skall avgränsa området för den
obligaloriska lagrådsgranskningen, hur lagrådel skall vara sammansatt och hur
dess granskning av rättighetsbegränsande lagar skall föras in som en särskild
del av rättighetsskyddel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Direkliven
för rällighetsskyddsutredningen är således i fråga om lagrådels ställning och
uppgifter närmasi inriklade på ett system med obligalorisk granskning av
förslag till lagar på bestämda områden. Ell sådant syslem medför vissa krav på
lagrådet i kvantitativt hänseende. Dessa krav måsle ställas i relalion lill del
antal personersom skall tjänstgöra i lagrådet. En given utgångspunkt är alt
lagrådet åtminstone till väsenilig del skall beslå av justitieråd och
regeringsråd. Detta ger garanti inte bara för hög kompelens i allmänhet utan
också för au aktuell erfarenhet av rättskipning på skilda områden kommer att stå
lill lagrådets förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
skäl talar för att de två högsia domslolarna inte bör bli siörre än de är nu.
Enligt direktiven för lagrådsuiredningen bör lagrådsgranskningen i princip inte
få ta i anspråk fler domare från de två högsia domslolarna än som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;132    Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;molsvarar
två lagrådsavdelningar i nuvarande sammansäitning. Lagrådsul­redningens förslag
innebär alt högsl nio justitie- eller regeringsråd skall tjänstgöra samtidigt.
Della bör vara den yiiersla gränsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
råder allmän enighel om all lagrådels verksamhei är värdefull såsom ett led i
arbelel på att få fram fullgoda lagförslag. Granskningen i lagrådel aren
garanii för atl rätlssäkerhelsintresset saml kravel på enhellighei, konsekvens
och klarhel i rällssyslemel iakttages.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
reglerom obligatorisk granskning som gällde fram lill 1971 gav säkerhei för atl
alla förslag lill lagar på vissa centrala områden remitterades till lagrådel.
Della systern var dock behäftat med vissa svagheter. Del fanns ingen möjlighel
att göra undantag för obelydliga lagändringar så länge de föll inom
obligatoriet. Lagrådets arbeislid kom alltså all lagas i anspråk för vissa föga
angelägna uppgifier. Man kom i praxis inle heller atl i nämnvärd omfallning
uinyttja möjligheterna atl begära lagrådets yttrande över författningar som låg
uianför del obligaloriska området. Skatteförfatlningarna hänvisades t. ex. -
med något undantag - inle till lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
är bakgrunden till den ändring i fråga om lagrådets hörande som gjordes åren
1970 och I97I. Majoriteten inom konstitutionsulskottet yltrade atl en övergång
till ett fakultativt syslem över hela fältet var den enda lösning som kunde
garanlera den önskvärda flexibiliteten i lagrådets arbele ulan alt högsta
domslolens och regeringsrättens uppgifter som domstolar skulle lida men.
Uiskollsmajoriieien belecknade det som en brisl att del med då gällande ordning
inle fanns ulrymme för en mera omfattande granskning inom del fakultativa
områdel; en lagrådsgranskning av lagförslag inom detla område framslod, menade
uiskollsmajoriieien, i åtskilliga fall som en angelägnare uppgift än
granskningen av vissa förslag inom den obligatoriska seklorn. Vid övergång lill
ell fakultativt syslem skulle del bli möjligt alt väga hithörande inlressen mol
varandra och all därvid göra den prioriiering som vid en helhelsbedömning
framslode som riktigast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förhoppningar som knöls lill 1971 års reform har inte infrials. En förklaring
härtill kan vara atl arbelel med ett lagförslag ofta från i varje fall någon
synpunkt framslår som brådskande. Endasl ett par enstaka lagförslag utanför del
gamla obligaloriska områdel har remitterats  till lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
självklarl mål vid utformningen av de nya reglerna om lagrådsgransk­ningen bör
vara all del lolala värdet av granskningen blir så ston som möjligt; lagrådel
skall granska alla de lagförslag som behöver dess granskning och inga andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
lagrådsgranskningen gjordes frivillig, åberopades inte bara praktiska skäl utan
även principiella. Härvid framhölls alt det inle var förenligl med en fulll konsekveni
pariamenlarism all lillförsäkra ell organ som saknar parlamentarisk förankring
en ovillkorlig räll atl yttra sig i vissa lagstiftnings­ärenden. Deit borde,
yttrades vidare, ankomma på regeringen att ensam avgöra hur dess förslag
lämpligen borde förberedas och utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande
departemenischefen yltrade i 1970 års proposiiion all det lidigare förekom att
lagrådel gjorde uttalanden med politisk innebörd. Sådana yttranden lorde ha
varit sällsynta under senare år. Riksdagen har vid olika tillfällen under
efterkrigstiden utlalal att lagrådets granskning inte borde omfatta
lagförslagens allmänna politiska grunder ulan uteslutande ägnas deras juridiska
sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
mun nu på nytl vill införu regler om ull vissa lagar skall remitteras lill
lagrådel, är det angeläget all man samiidigi skapar säkerhei för all lagrådel
inle fårslällningen av eti politiskt organ. Del torde numera råda full enighel
om all lagrådets granskning bör omfatta endasl lagförslagens juridiska sida och
att prövningen av förslagens allmänna politiska grunder ankommer uteslutande på
riksdagen och regeringen. Ulredningen anser att denna sida av problemet är så
vikiig all regeringsformen bör innehålla en uttrycklig bestämmelse i ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
man med principielll betonade resonemang har tagil avstånd från ell syslem med
obligatorisk remiss lill lagrådet i vissa fall, kan gällande grundsatserom
lagprövning ha haft viss betydelse. Man kan ha hyst farhågor för alt regler om
obligalorisk remiss skulle kunna fö den konsekvensen att rällslillämpande organ
i efterhand skulle belrakia en av riksdagen beslutad lag, vilken inle hade
granskals av lagrådel, såsom ogillig därför all organei för sin del fann all
lagen i själva verket föll inom del obligaloriska området. En sådan konsekvens
av regelsyslemel kan självfallet vara synnerligen allvarlig. Utredningen anser
atl man bör utforma reglerna om lagrådsgranskning så alt risken för en
rättstillämpning av nu skildrat slag bortföller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.8.2
Inriktningen av lagrådsgranskningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som utmärker lagrådsgranskningen i jämförelse med den granskning som
remissinsianser i allmänhet utför är all lagförslagen remitteras till lagrådel
försl efterdet alt regeringen har faltal principbeslul om att förslagen skall
läggas fram för riksdagen. Syftet med lagrådsremissen är endast alt regeringen
skall få råd i rällsliga och lagiekniska frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
lorde vara ofrånkomligt all del i många fall råder skilda meningarom vad
lagrådel bör befalla sig med. Vad som i ell läge ler sig som ett val mellan
skilda tekniska metoder all nå ell mål kan senare, när de politiska pariierna
har börjal ulforma sina ståndpunkter i frågan, vara ell politiskt omstritt
problem. Självfallet Hr del inte komma i fråga alt lagrådet exempelvis avstår
från all hävda en mening i fråga om lolkning av en viss grundlagsbestäm­melse
därför alt något av de politiska partierna har en känd ståndpunkt i frågan;
detta skulle kunna öka risken för en senare konflikt mellan riksdagen och
rätistillämpande organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
departementschefens yttrande till 1970 års regeringsförslag angående lagrådet
nämndes fyra moment i den granskning som skulle ankomma på lagrådel, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all undersöka om den lekniska
metod som har valts för atl realisera ett lagförslags syften är ändamålsenlig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all undersöka om olika regler i
förslaget står i överensstämmelse med varandra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt undersöka om förslaget
passar väl in i rättsordningen i övrigi,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all uppmärksamma svårigheter
som kan uppkomma vid tillämpningen av den nya lagstiftningen och göra
klarläggande uttalanden om hur svårig­helerna skall bemästras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
förslag om alt de skilda momenten i lagrådsgranskningen skulle komma till
ullryck i grundlagens text framlades icke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134   Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inte
heller lagrådsuiredningen har funnil del behövligt all föreslå någon
grundlagsregel om granskningens inrikining. Principen all lagrådel inte bör gå
in på de allmänna politiska överväganden som ligger lill grund för lagförslagen
iakttages, framhåller ulredningen, sedan länge i lagrådels verksamhei.
Ulredningen ansluler sig i sin framställning nära lill vad som sades i 1970 års
proposiiion om de fyra momenten i granskningen. Utredningen tillfogar härvid
del närmast självklara atl lagrådel även bör kontrollera atl del sakliga
innehållet i ell granskal lagförslag har kommii till uttryck i lagtexien på ell
adekval sätl. Lagrådsuiredningen yttrar vidare att bedömandei, huruvida ell
lagförslag är förenligt med annan lag, i. ex. grundlag, kan leda in lagrådel på
politiskt kontroversiella frågor; ulredningen hänvisar här lill 2 kap. 12 §
andra siycket regeringsformen. Under hänvisning lill direkliven framhåller
ulredningen vidare atl lagrådet också bör bevaka rälissäkerhelsinlressei.
Eftersom det vidare i praktiken inte ulltid är möjligt all dra en beslämd gräns
mellan en renl formell juridisk-ieknisk granskning och en granskning av
förslagens sakliga innehåll, måsle lagrådel ibland även av andra skäl i sina
yttranden ge sig in på förslagens maleriella innehåll. Lagrådsutredningen
erinrar emellerlid om atl lagrådel yttrar sig över ell förslag försl sedan
regeringen har ställt sig bakom det och all delta föranleder atl lagrådel bör
iaktla återhållsamhet när del ullalar sig i malerielll hänseende. Ulredningen
säger slulligen atl lagrådet givetvis inte har atl yttra sig i andra hänseenden
än som omfattas av den sakkunskap och erfarenhet som representeras i lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
vill framhålla alt del under senare lid knappasl har förekommit några nämnvärda
meningsskiljakligheter i fråga om lagrådsgranskningens inriktning i sak. Den
uppräkning av ändamålen med granskningen som gjordes i moliven lill 1970 års
förslag kan rällighets­skyddsutredningen för sin del ansluta sig lill. Inte
heller de uttalanden som lagrådsutredningen har gjort i anslutning lill denna
uppräkning ger anledning till gensaga. Vad lagrådsutredningen anför torde i
själva verkei rymmas inom momenten i uppräkningen. Alt bevaka atl ett granskat
lagförslag inte slrider mol rättssäkerhetens krav måste sålunda omfattas bl. a.
av uppgiften all undersöka, om förslaget passar väl in i rättsordningen i
övrigt. Delsamma gäller uppenbariigen bedömandet huruvida lagförslaget är
förenligt med grundlag. En sak för sig är alt den nya regeringsformen och
alldeles särskilt senare tillkomna mera preciserade besiämmelserom grundläggande
fri- och rättigheter får lill följd all lagrådet härvidlag får mera vidsiräckta
uppgifter än lidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
1970-71 års reform fann man del inle nödvändigi alt i förfallningstexi
precisera inrikiningen av lagrådets granskning. I och med atl granskningen inle
längre skulle vara obligalorisk, fanns inte något behov av en sådan
precisering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:108.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
man emellertid nu skall låta grundlagen föreskriva atl lagförslag av vissa
lyper skall eller bör granskas av lagrådel, kommer saken i ell annal läge. Det
blir då belydelsefulll, inte minsi med lanke på lagrådets möjligheler att slå
vakt om sill oberoende, all grundlagen så långt möjligt gör del klarl i vilka
hänseenden lagrådet skall yltra sig. Lagrådet skall inte behöva riskera all bli
utsatt för krilik vare sig för atl dess granskning är politiskt inriklad eller
för atl del inte i den omfallning som hade varit påkallad ger sin syn på
exempelvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådel    135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frågor
om lolkning av grundlag eller frågor av rättssäkerhetskaraktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
riksdagens och regeringens synpunki kan del inte gärna råda någon tvekan om all
del är en fördel all förfoga över ell högt kvalificeral frislående organ sådani
som lagrådet för granskning av rällsliga frågor, inle minsl de frågor om
förenlighet med grundlag som med en forigående uibyggnad av beslämmelserna om
grundläggande fri- och rättigheter tenderat all bli allt vikligare.
Förutsällningarna för all lagrådel skall fylla sin uppgifi som rådgivare i
rällsliga och lagtekniska frågor förbättras, om man genom all besiämma
inriktningen av dess granskning lyckas åsiadkomma alt lagrådet inle på något
håll uppfattas som ell politiskt organ. Ett väsentligt värde hos
lagrådsgranskningen ligger i att den i hög grad minskar riskerna för konflikler
i rättstillämpningen mellan riksdagen och regeringen å ena sidan och
domstolarna å den andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
samband med de nu behandlade problemen nämnde lagrådsuiredningen alt del hade
inlräffai all riksdagsutskott i beslut om remiss till lagrådet hade angivit all
lagrådel skulle yllra sig över motioner som hade väckts med anledning av
proposiiion. Sådana motioner hade ibland, nämnde utred­ningen, innehållit
yrkanden som hade avsett proposilionens allmänna politiska grunder, t. ex. all
propositionen till följd av renl politiska övervä­ganden skulle avslås. Del
var, yltrade utredningen, önskvärl all remissen till lagrådet inte kom atl avse
sådana motionsyrkanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problem
av detta slag torde få en naturlig lösning, om regeringsformen kommer atl
innehålla en föreskrift av här ifrågavarande slag angående inrikiningen av
lagrådets granskning. En sådan föreskrift måste få lill följd att del vid
remiss till lagrådel inte blir nödvändigi atl i varje enskilt fall begränsa
remissen till de i den här avsedda meningen rättsliga frågor som önskas
belysla. Oavsett hur remissen formuleras skall lagrådet hålla sig inom den ram
som föreskriften om granskningens inriktning drar upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Remitteras
till lagrådet förslag som faller utanför ett obligatoriskt område, kan
granskningsuppgiften självfallet begränsas lill något eller några av de i
föreskriften angivna momenten. Av praklisk belydelse kan exempelvis vara all få
en belysning av frågan, om ett förslag är grundlagsenligi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6.8.3 Omr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;det f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lagr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskningen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
har i del föregående angivit de allmänna utgångspunkterna för sina förslag om
lagrådel. Ulredningen hardärvid ställt upp för sig det lämligen självklara
målel att del tolala värdel av granskningen blir så slorl som möjligl; lagrådel
skall granska alla de förslag som behöver dess granskning och inga andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förarbeiena
lill 1971 års ändring i grundlagen i fråga om lagrådel låter aniaga att syflel
med denna ändring var delsamma. Man sade sig vilja få ul av granskningen så
mycket som möjligt av värde. Givetvis har lagrådsutred­ningen sökl lillgodose
ell liknande syfte. Erfarenheten av tillämpningen visar all 1971 års regler
inle helt motsvarade del angivna syftei. Mycket talar föratt man hellre bör
välja en metod i stil med den som lagrådsutredningen har förordal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagrådsulredningens huvudalternativ bestäms det obligatoriska gransk­ningsområdet
genom en uppräkning av skilda typer av föreskrifter, de fiesta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136    Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lyperna
preciserade genom hänvisningar lill olika besiämmelser i grundlag. Uppräkningen
omfaltar föreskrifter i grundlag om iryckfrihelen, föreskrifter som innebär
begränsning av någon av de fri-och rättigheter som anges i 2 kap.
regeringsformen, föreskrifter som avses i 8 kap. 2 S regeringsformen (i
huvudsak hela civilrätten), vissa vikliga typer av offentligrällslig lag enligt
8 kap. 3 S regeringsformen, föreskrifter som avses i 8 kap. 5 S regeringsformen
såvitt gäller den kommunala beskattningen, föreskrifter om lagrådels
sammansäitning eller tjänstgöring, vissa av de föreskrifter som enligt skilda
bestämmelser i 11 kap. regeringsformen skall ha form av lag saml föreskrifier
om begränsning av rälien au ta del av allmänna handlingar. EU generellt
undanlag skulle gälla för sådana specialslraffrättsliga föreskrifier enligt
vilka maximistraffet var högsl fängelse ell år, delta givelvis under
förutsättning all föreskrifterna inte på annan grund tillhörde det
obligaloriska gransknings-området. Vidare skulle undanlag från den
obligaloriska granskningen gälla om en av tre uppräknade förutsättningar var
för handen, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:116.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt föreskriften ej var av mera
ingripande betydelse för enskilda och ej heller var av invecklad beskaffenhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:116.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt föreskrifien var av sådani
slag atl det med hänsyn lill lagrådsgransk­ningens ändamål var uppenbarl
obehövligt all höra lagrådel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:116.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;atl lagrådels hörande skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling så all avsevärl men skulle uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsulredningens
förslag har avsevärda företräden i jämförelse med de regler som gällde intill
1971 års ändring. Medan det principielll obligaloriska områdel skulle omfatta
de cenlrala lagar som föll inom det gamla obligaioriei (allmän civil- och
kriminallag), skulle del däremot bli möjligl alt lämna ål sidan sådana
lagändringar som har lilen belydelse för enskilda och andra författningar som
av en eller annan anledning saknar eller har endast ringa principiellt
intresse. Förslaget skulle härigenom ge utrymme för granskning av lagarav
väsentlig belydelse uianfördet tidigare obligatoriska områdel. Del skulle också
göra det möjligt alt underiåta remiss lill lagrådel i fall av extrem brådska.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
belydelse för bedömningen av lagrådsutredningens förslag är vad del rättsligt
selt innebär all granskningen i angivna fal lär obligalorisk. Härom har
utredningen, med hänvisning lill de resonemang som under senare år har förls om
rällslillämpande myndighelers lagprövning, yttrat (s. 284) atl lagrådel inte
har någon beslutande funktion utan endast har all avge yttranden, som inte är
bindande, och att det därför måhända vore mindre följdrikligl, om underlåtenhet
all höra lagrådel skulle föranleda en lags ogiltighet. Å andra sidan, fortsatte
ulredningen, kan del inle bortses från atl lagrådels hörande ofta föranleder
ändringar i remitterade förslag och alt en ordning, enligt vilken
underlåtenheten inle inverkade på en lags giltighet, kunde tänkas föranleda all
man ägnade minskad uppmärksamhei åt frågan, om remiss till lagrådel behövs. Om
ogiliighei skulle kunna komma i fråga, borde del, yltrade ulredningen, inte
vara i andra fall än då det var uppenbart all lagrådels yttrande borde ha
inhämtats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
tidigare anförts bör man utforma reglerna om lagrådsgranskning så alt man
avlägsnar risken för en rättslillämpning som innebär atl lagar, som inle har
granskats av lagrådel, belraklas som ogiltiga därför atl rätistillämpande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;organ
för sin del finner all lagen i själva verkei faller inom del obligaloriska
området. Det finns goda skäl att aniuga alt det, om lagrådsutredningens förslag
genomfördes, i praktiken inle alls eller i vart fall ytlersl sällan skulle bli
akluelll för rällslillämpande organ all ens allvariigt överväga all vägra
lillämpa en lag på den grund atl förslaget inle hade granskats av lagrådel.
Enligt rätlighetsskyddsutredningens mening är emellertid lagrådsulred­ningens
förslag från denna synpunki inte helt tillfredsställande. Del är exempelvis
knappast någon naiurlig uppgift för ett rältslillämpande organ atl i efterhand
pröva, om del vid lagstiftningsärendets behandling förelåg sådan brådska atl
avsevärl men skulle ha uppkommil säsom följd av lagrådels hörande. Något
liknande gäller bedömandei, huruvida en föreskrift är av mera ingripande
belydelse för enskilda. Del kan vidare sägas atl hänvis­ningen i punklen 2 till
lagrådsgranskningens ändamål måste framstå som oklar när grundlagsiexten inte
anger detta ändamål. Del senasi sagda kommer i annan dager, om regeringsformen
i enlighet med vad som har förordals här kommeratt reglera inrikiningen av
lagrådsgranskningen. Som helhet vill emellertid rättighelsskyddsulredningen
hävda alt del yttersta bedömandei av undantag sådana som de nämnda bör ligga i
händerna på riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
ett obligatoriskt granskningsområde, utformat enligt principerna i
lagrådsutredningens huvudförslag, blir det i varje fall nödvändigi all
modifiera förslaget så att del blir en uppgift för enbarl riksdagen atl
slutligt lillämpa  de skönsmässigt utformade undantagsreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atl
man på detta sätt minskar riskerna för konflikter mellan å ena sidan riksdagen
och regeringen och å andra sidan de rältslillämpande organen kan i prakiiken fö
lill följd att regler sådana som de av lagrådsuiredningen föreslagna uppfattas
som mindre stela. Även med en sådan uppmjukning kan emellerlid dessa regler
siundom tänkas bli lillämpade på ett sätt som synes mindre lilifredsställande.
Tidigare har nämnls alt uppräkningen av före­skrifter som skulle tillhöra det
obligaloriska områdel omfattade bl. a. vissa viktiga lyper av offentligrällslig
lag enligt 8 kap. 3 S regeringsformen, dvs. sådana föreskrifier om förhållandel
mellan enskilda och del allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i
övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden.
Enligt lagrådsulredningens förslag skulle sådana föreskrifter höra till del
obligatoriska området, om de gäller broll eller rättsverkan av brott, utredning
om broll, tvångsmedel eller ullämning eller annan ålgärd med anledning av
brott, tvångsmedel av annan anledning, rekvisition eller annat sådant
förfogande, inskränkning i rälien alt förvärva eller inneha fasl egendom eller
tomträtt, fastighetsbildning, konsument­skydd, natur- eller miljövård,
utsökning, konkurs eller skatt på inkomst, förmögenhel, arv eller gåva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
uppräkning av vissa ämnen inom del mycket vidsträckia område över vilkel 8 kap.
3 S regeringsformen spänner måste, som lagrådsutredningen har framhållil (s.
293), bli i viss mån godlycklig. Såvitt rättighetsskyddsutred­ningen kan finna,
är de lyper av föreskrifter som enligi lagrådsutredningens förslag skall föras
till del obligatoriska områdel väl valda; del kan utan tvivel hävdas atl
granskning i lagrådet här som regel är angelägen. Del finns emellertid många
andra slag av föreskrifter där en granskning också ofta vore lill stor nylla,
såsom föreskrifter om socialförsäkringar, vilka delvis faller in&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;38    Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;under
8 kap. 3 S, och vidare föreskrifterom personskydd på dalaområdet eller
kreditupplysning. Lagrädsgranskning kan också vara i hög grad påkallad i fråga
om byggnadslagstiftningen, som enligt ulredningsförslagel delvis skulle falla
utanför obliguloriet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lugrådsutreidningen
hur understrukit (s. 285) all del inte är möjligt att avgränsa ell
obligatoriskt granskningsområde på sådant sätt all all lagstift­ning som
lämpligen bör granskas av lagrådet innefallas och all annan lagsiiftning
fiiller uianför. I fråga om lagförslag som faller uianför det obligaloriska
områdel men likväl kan behöva granskas har ulredningen hänvisat till den
fakultativa möjlighelen alt begära lagrådets yllrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
befinner sig här i ell dilemma, i någon mån likt det som förelåg när man 1970
och 1971 beslöl alt avskaffa det lidigare obligatoriet. Skall man ha någon
utsikt att förverkliga det av rättighetsskyddsutredningen uppställda målel -
all grundlagsregeln skall leda lill atl lagrådel granskar alla de förslag som
behöver dess granskning och inga andra - har man anledning att pröva andra
utvägar än den som lagrådsulredningens huvudförslag innebär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
utväg vore då att något minska den grupp av föreskrifter enligt 8 kap. 3 §
regeringsformen som skall föras lill del obligaloriska granskningsområdei och
komplettera bestämmelsen härom med en annan grupp av föreskrifter, där remiss
till lagrådet skulle rekommenderas men inte vara obligatorisk. Den förra
gruppen skulle då givetvis omfatta de lyper av föreskrifter där man räknar med
alt lagrådels synpunkier vanligen skulle behövas. Hil finge rimligen höra
föreskrifter om brott eller rättsverkan av brotl, om Ivångsmedel eller annan
åtgärd med anledning av brott eller misslanke om brott, om ivångsmedel av annan
anledning, om skatt på inkomsi, förmögenhel, arv eller gåva - däribland även
lag om kommunal inkomstskatt - om utsökning eller om konkurs. Den grupp av
föreskrifier där remiss lill lagrådet skulle rekommenderas i grundlagsiexten
men inte vara obligalorisk kunde omfatta lag enligt 8 kap. 3 S om rekvisition
eller annat sådant förfogande, om rätten atl förvärva, inneha eller utnyttja
fast egendom eller tomträtt eller om konsu­mentskydd. Hil skulle också kunna
föras lag om socialförsäkring, om personskydd på dataområdet eller om
kreditupplysning samt sådana lagfö­reskrifter om byggande som inle hör lill del
obligatoriska granskningsområ­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Givetvis
skulle, liksom enligt lagrådsulredningens förslag, undantag i fråga om de
obligatoriska fallen göras för specialslraffrättsliga regler med lindrigare
straffpåföljder. Likaledes skulle de tre allmänna undantagsreglerna för mindre
betydelsefulla och mindre invecklade fall, fall där lagrådets hörande är
obehövligt och brådskande fall göras tillämpliga, och det skulle vara enbart
riksdagens sak att pröva, om någon av dessa undantagsregler kunde göra del
försvariigl atl underlåta remiss lill lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
slörsla svårigheterna när det gäller att dra en gräns mellan de obligaloriska
fallen och de fall där lagrådsgranskning blott rekommenderas vållar just
föreskrifterna enligt 8 kap. 3 § regeringsformen. Väljer man meloden med en
delning i två sådana grupper, kan det finnas skäl atl överväga, om man inte
borde kunna föra vissa andra lyper av föreskrifier från del i princip
obligaloriska områdel till det där lagrådsgranskning blott rekommenderas. Här
kunde komma i fråga föreskrifter om resning i avgjort ärende, om  återställande
av  försutten  lid, om  befogenhet  för annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;myndighei
än domstol all avgöra rättslvist mellun enskildu eller om slalsljänsiemännens
räilsslällning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
nu skildrade sätlel att beslämmu lagrådels granskningområde har vunnil
sympalier inom rällighetsskyddsutredningen. Del obligaloriska området minskar
något, och samiidigi ger man, till Ibljd av atl man i
&amp;quot;rekommendaiionsområdel&amp;quot; kan la upp vissa typer av föreskrifter som
inle rymdes inom lagrådsulredningens obligalorium, eti incilamenl för rege­ringen
alt göru urvulei mellan föreskrifterna enligt 8 kap. 3 S regeringsformen i
högre grad efter rationella krilerier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsuiredningen
har varil inne på tanken alt mjuka upp gränsen kring del obligutorisku
granskningsområdei ytterligure. Med avseende på före­skrifter enligt 8 kap. 3 S
regeringsformen har nämligen utredningen (s. 309) diskuierai en grundlugsregel
all förutsättningen för atl dessa föreskrifter skulle fulla inom del
obligaloriska området skulle vara ull de &amp;quot;måsie unses vara principielll
vikliga&amp;quot;. Ett sådani grepp har ulredningen beiecknai som från vissu
synpunkier överiägsel skilda uppräkningsmeioder. Utredningen har emellertid
anseti atl ett allmänt hållet rekvisil ger en vag gräns för lillämpningsområdel
och alt det är vanskligt att förulse hur en bestämmelse av angiven innebörd
kommer all tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
lagrådsulredningens utgångspunkt - att reglerna om obligalorisk granskning i
lagrådet skall vara underkasiade kontroll genom lagprövning -är del nalurligl
all man lar avstånd från allmänt hållna rekvisit av lypen &amp;quot;principielll
viktig&amp;quot;. Frågan kommer i ett annat läge, om kontrollen även i dessa full.
såsom här förutsattes, förbehålles riksdagen. Man förlorar emellerlid i så
fall, kan det hävdas, åtskilligt av regleringens bindande karaklär, och del kan
göras gällande att man skulle komma i ungefär samma läge som efter 1971 års
reform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
räiiigheisskyddsulredningen har del dock hävdals all del skulle vara möjligl
alt komma nära del uppslällda målet genom en reglering med karaklär av
principlösning. En sådan lösning kan i viss mån uppfällas som motsatsen till en
enumeralion. Del avgörande blir inie, om lagförslaget hör lill en viss lyp av
föreskrifter, beslämd lill sin konstitutionella karaktär, utan i stället om
förslaget fyller vissa på principiella grunder formulerade krav på exempelvis
innebörd, räckvidd eller verkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
en sådan konstruktion finns del inle samma anledning atl vid formuleringen av
grundlagsregeln väga skilda typer u v föreskrifier på guldvåg som vid en
enumeraiionsmeiod. Av praklisk betydelse är särskilt den stora och viktiga
gruppen av föreskrifter enligt 8 kap. 3 S regeringsformen. Man kommer ifrån den
tidigare angivna nackdelen med ett enumeraiionssyslem, alt man inle kan undgå
atl få med vissa mindre angelägna ling och å andra sidan kan lappa bort förslag
som, bedömda för sig, är av stor belydelse. En mindre bunden avvägning kan
göras över ell större område. Del bör då inte föreligga något hinder atl bland
de författningar som normall skall granskas av lagrådel nämna alla lagar enligi
8 kap. 3 S regeringsformen. På liknande sätt kan man undgå all välja ul vissa
av föreskrifterna enligt 11 kap. regeringsformen; alla dessa föreskrifter bör
nämnas bland dem som normall skall granskas av lagrådel. I övrigi bör hil föras
de föreskrifter som enligt lagrådsulredningens förslag skulle höra till del
obligaloriska granskningsom­rådet, nämligen grundlag om iryckfrihelen, lag om
begränsning av rälien all&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;140   Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;la
del av allmänna handlingar, annan lag som angår begränsning av någon av de
grundläggande fri- och rällighelerna, lag om kommunal beskaUning, lag som avses
i 8 kap. 2 S och lag om lagrådets sammansättning och tjänstgöring. De problem
som är förenade med all föreskrifter om skall på inkomst och förmögenhel föres
till granskningsområdei (se del särskilda yttrandet av lagrådsulredningens
expert Gunnar Björne) blir mindre kännbara med en konstruktion av den här
skildrade typen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ett generellt villkor för all författning av del angivna slagel skall föras
lill den grupp där remiss till lagrådel skall vara regel bör kunna föreskrivas
alt lagen är vikiig för enskilda eller från allmän synpunkt. Grundlagsregeln
bör vidare innehälla motsvarigheter lill de två undantagsregler i lagrådsulred­ningens
förslag som lar sikle på frågans beskaffenhei - lagrådels hörande anses sakna
betydelse på grund av frågans beskaffenhet - och på behovei av snabb behandling
- lagrådets hörande anses fördröja lagstiftningsfrågans behandling så, atl
avsevärl men skulle uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
senasi presenterade metoden all besiämma lagrådels granskningsom­råde ger
säkerligen, leoreiiski sell, bälire möjlighet än någon annan av de diskuierade
metoderna all nå det uppslällda målel att lagrådel granskar just de förslag
sorn bäst behöver dess granskning och inga andra. Frågan är om man kan
konstruera meloden så all den erbjuder tillräcklig säkerhei för all urvalel av
lagförslag som skall hänvisas till lagrådel bestäms av en slrävan av all nå
della mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
sätt all färsöka ge sladga ål denna metod skulle vara att grundlagsregeln finge
föreskriva, all regeringen alllid är skyldig all skriftligen redovisa skälen
lill all ell lagförslag som tillhör någon av de uppräknade typerna inte
hänvisas lill lugrådei, nur förslaget läggs fram för riksdagen.
Moiiveringspliklen skulle gälla varie lagförslag som lillhör någon av dessa
lyper, oavsell om lagen anses vara vikiig och oavsell om någon av
undanlagssituationerna anses vara för handen. Regeringen skulle alllså i varie
lagproposilion, som innehåller ett lagförslag av någon av de lyper som anges i
grundlagsbestämmelsen men som inle hänvisas till lagrådet, förklara varför jusl
delta förslag förelägges riksdagen ulan föregående lagrådsgranskning. Anser
regeringen all den föreslagna föreskriften inle är vikiig för enskilda eller
från allmän synpunki, bör delta klargöras och grunderna för uppfallningen
redovisas. Om rege­ringen menar all lagrådets hörande skulle sakna betydelse på
grund av frågans beskaffenhet, skall regeringen molivera denna bedömning. På
molsvarande säu skall regeringen, om den anser förslaget vara så brådskande all
remiss till lagrådet därför skulle vara till avsevärt men, ange vad del är som
gör förslaget så brådskande och vari del befarade menet skulle beslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett annal sammanhang har en liknande moiiveringsplikt visal sig ha gynnsamma
verkningar. Ulredningen syfiar på skyldigheten för slaisråd enligt nya
riksdagsordningen (6 kap. 1 S) all inom viss angiven tid antingen besvara
interpellation eller förklara varför svar dröjer eller uteblir. Före­skriften
härom anses ha fåll till följd all inlerpellalioner generellt setl besvaras
avsevärt tidigare än underden gamla riksdagsordningens lid. Tanken med atl här
införa en motsvarande motiveringsplikt skulle vara atl riksdagsopposi-lionen
och nyhetsmedierna finge ökad anledning alt följa regeringens sätl att lillämpa
beslämmelserna om remiss till lagrådet och all diskutabla fall därför skulle
bli belysta i den offentliga debatten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härtill
kommer atl regeringen finge räkna med all underiålenhet all inhämla lagrådels
yllrande oftu nog kom ull följas av all del beredande Ulskollei i stället
föranstaltade härom. Så skall enligt nu gällande regel ske, redan när en
iredjedel av ledamölerna begär del, såvida inte ulskollei finner all därmed
förenal dröjsmål skulle leda lill avsevärt men (4 kap. 10 S RO). Den senast
återgivna undantagsmöjligheien, som närmasi syftar lill atl förebygga ren
obstruktion, finge givetvis tillämpas yllersl sparsami i fråga om remisser lill
lagrådel. En sådan remiss lorde vanligen vara avsevärl mindre lidsödande än en
mera allmän remiss lill grupper av statliga myndigheter. Ofta bör del vara
möjligl alt genom konlakler med det departement som har berett ärendet och med
lagrådel få en väl grundad uppfattning om den tid som kan åtgå för
granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddsutredningen
anser all motiveringsplikten och möjlig­heten för ulskoltsminoriiet alt få lill
stånd remiss till lagrådel i förening ger lillräcklig säkerhet för alt en
bestämmelse med karaklär av principlösning kommer att tillämpas lojall.
Övervägande skäl talar därför enligt ulred­ningens mening för atl bestämmelsen
i regeringsformen om lagrådets granskningsområde skall avfallas enligt den
senasi skisserade modellen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Före
en närmare diskussion om den nu förordade regelns räckvidd och dess lillämpning
på skilda lyper av författningar vill ulredningen här anlägga några allmänna
synpunkter på regelns innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har i del föregående (6.8.1) yttrat all fier än nio justitie- eller
regeringsråd inte under några förhållanden skall tjänstgöra samiidigi i
lagrådel. Om man samlidigt utgår från atl lagrådsavdelning normalt skall ha tre
ledamöter och atl endast en av dessa skall kunna hämias ur kretsen av jurisler
som inle lillhör någon av de ivå högsta domstolarna - utredningen ålerkommer
lill dessa frågor i näsla avsnitt (6.8.4) - kommer lagrådel att kunna arbela på
högsl fyra avdelningar. Del är givelvis en fördel, om antalet kan hållas vid
två eller ire.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
har inle haft några möjligheter atl själv skaffa in ett fullständigt malerial
för all bedöma effekterna på lagrådets arbetsbörda av all granskningsområdei
bestäms på det ena eller del andra sältel. Därvidlag har utredningen i allt
väsentligt måsl bygga på lagrådsul­redningens malerial. En bedömning av den
framlida utvecklingen är emellerlid under alla förhållanden förenad med osäkerhet.
Man måste alltid räkna med variationer beroende på skilda värderingar av
behovei atl driva en snabb reformpolitik eller på andra omständigheter. Ulan
tvivel kan vårt nuvarande syslem med ireåriga valperioder få lill följd att
lagsiiftningsappa-ralen tidvis blir utsatt för ett starkt tryck. Troligen
kommer antalet lagförslag som sakligt sett borde granskas av lagrådel ibland
all vara så slorl alt lagrådet, även när det undantagsvis arbetar på fyra
avdelningar, kommer atl ha svårl all hinna med en ingående granskning av alla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måsle alltså räkna med atl det under vissa tider kommer att bli nödvändigt atl
gallra bland de lagförslag som noga taget borde hänvisas lill lagrådel för
granskning. Delta måsle beaktas när man utformar de regler som skall göra del
möjligl atl underlåla lagrådsremiss. Som räiiigheisskyddsul­redningen redan har
framhållil, måsle del ytterst ligga i riksdagens hand att pröva, om ell förslag
skall remitteras lill lagrådel. Reglerna bör göra det fulll klart alt en
rällslillämpande myndighet aldrig får underiåta atl lillämpa en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i 42   Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreskrift
därför ull den inle har blivit granskad av lagrådel. Förutsäuning för
tillämpningen av en undantagsregel bör med andra ord vara all riksdagen finner
all den beskrivna undantagssituationen är för handen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
behandlingen av lagrådsgranskningens inrikining (6.8.2) har rällig­hetsskyddsutredningen
framhållil all en grundlagsregel om inrikiningen får lill följd all del vid
remiss lill lagrådel inte blir nödvändigi alt i varje särskilt fall begränsa
remissen lill lagrådel lill de frågor som önskas belysla. Möjligheten all på
della säll begränsa remisserna kan likväl ulnylljas, när man av något skäl
anser det lämpligt, exempelvis när lagrådel är myckel arbeisbelasiai.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principen
bukom del förslag om lagrådets granskningsområde som rättig­hetsskyddsutredningen
lägger fram sammanfaller lill stor del med de skäl som åberopades i samband med
1970-71 års reform: lagrådels kapacilel skall ulnylljas så väl som möjligl, man
skall så långl möjligl söka åsiadkomma au lagrådel ägnar sig ål de förslag som
behöver dess granskning och inie ivingas all arbela med mindre betydelsefulla
ting. Del är nalurligl atl uppräkningen av skilda typer av lagar inle får lika
stor betydelse som i ett enumeraiions­syslem. 1 stället kommer siörre viki aU
ligga dels på inriklningsbeslämmel-sen, dels på avfailningen av
undanlagsreglerna, dels på den beslämmelse som avser all avgränsa de vikliga
lagförslagen, som framför andra bör granskas av lagrådet. Betydelsen i atl
grundlagsbestämmelsen får innehålla en uppräk­ning av vissa lyper av lagförslag
ligger främsi i all här ges en ram för regeringens skyldighet alt redovisa
skälen i de fall då förslag läggs fram för riksdagen ulan föregående remiss
till lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
ulredningens arbete har ansetts all bland de lagar som i försia hand bör
granskas av lagrådel bör nämnas bl.a. motsvarigheterna till vad som förut
benämndes allmän civillag och kriminallag. Den förra gruppen av författ­ningar
sammanfaller i del väsenlliga med dem som faller under 8 kap. 2 S i den nya
regeringsformen, den senare hänföres under 3 S i samma kapitel. Vissa andra
grupper av föreskrifier som enligt lagrådsutredningens förslag skulle höra lill
del obligaloriska granskningsområdei har inte heller orsakat nämnvärda
diskussioner under rätlighetsskyddsutredningens arbeie, nämli­gen grundlag om
iryckfrihelen, lag om begränsning av rätlen all laga del av allmänna handlingar
och annan lag som angår begränsning av någon av de grundläggande fri- och
rättigheterna. Detsamma gäller rällegångsbalken, förvaltningsprocesslagen,
grundläggande föreskrifter om statstjänsteman­nens rättsställning och övriga
föreskrifter som enligi 11 kap. regeringsformen skall ha formen av lag. 1 fråga
om alla dessa lyper av föreskrifter skall enligt den föreslagna bestämmelsen
göras en prövning av frågan om remiss lill lagrådel. Mynnar prövningen av ett
vissl förslag ut i all den föreslagna föreskrifien är viktig för enskilda eller
från allmän synpunkt, skall förslaget primärt föras lill granskningsområdei.
Remiss lill lagrådel bör i så fall göras, om inte någon av de två
undaniagssiiuaiionerna är för handen, dvs. atl lagrådels hörande skulle sakna
belydelse på grund av frågans beskaffenhei eller au remissen skulle fördröja
lagstiftningsfrågans behandling så alt avsevärl men skulle uppkomma. Förslag
som inte anses viktiga i något av angivna hänseenden bör. vid lider när
lagrådel är hårt pressat, generellt slå tillbaka för de viktiga förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De mest betydande
svårighelerna lorde de återstående lagförslagen bereda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nämligen
skattelagarna och annan offentligrällslig lag som gäller åligganden för
enskilda eller i övrigi avser ingrepp i enskildas personliga ellerekonomiska
förhållanden, dock borisett från &amp;quot;allmän kriminallag&amp;quot;, som har
diskulerals redan i del föregående. Svårighelerna beror bl. a. på all del här
lill myckel stor del gäller lagar som hittills ofta inte har granskats av
lagrådel. Den genomgång av skilda typer av föreskrifter som lagrådsutredningen
har redovisal i sitl belänkande torde här kunna tjäna till belysning. Avgörande
skall här, liksom i fråga om de nyss behandlade föreskrifterna, vara i försia
hand hur viktigt ett lagförslag i det särskilda fallet är, inle om del hör lill
den ena eller den andra kategorien. Vad särskilt gäller specialslraffrälisliga
föreskrifter lorde förslagets uiformning ge underlag för en gränsdragning av
ungefär samma slag som lagrådsutredningen har föreslagit: om ett lagförslag
inle av annan anledning bör remitteras till lagrådet, bör den omständighelen
att siraffmaximum inle översliger fängelse ell år kunna leda lill all förslaget
anses i grundlagsregelns mening inle vara &amp;quot;viktigt&amp;quot; för enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda
överväganden synes vara påkallade i fråga om skaltelagarna. Härom vill
utredningen anföra följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
lagrådsuiredningen har påpekat (s. 295) är del lika angelägel all skattelag
tillgodoser rimliga krav på rättssäkerhet, konsekvens och klarhel som all annan
lag gör del. Skattelagarna upplevs av många som djupt ingripande i deras
personliga och ekonomiska förhållanden. De innefattar ofta komplicerade frågor,
inte minst av lagleknisk natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
innebäratt skaltelag bör granskas av lagrådet, om den är viktig för enskilda
eller från allmän synpunki. Remiss till lagrådet kan emellerlid underlåtas dels
om dess hörande anses sakna belydelse på grund av frågans beskaffenhei, dels om
del anses fördröja lagstiftningsfrågans behandling så, atl avsevärl men skulle
uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tekniskt
föres skattelagarna till granskningsområdei genom en hänvisning lill 8 kap. 3 S
regeringsformen och genom att lag om kommunal beskattning nämns särskilt; sådan
lag regleras för grundlagens vidkommande i 1 kap. 7 S och 8 kap. 5 S. Under 8
kap. 3 S faller inte bara lag om skall ulan också lag om &amp;quot;belungande&amp;quot;
avgifter, dvs. sådan avgifisföreskrift som &amp;quot;gäller åligganden för enskilda
eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga ellerekonomiska
förhållanden&amp;quot;. Del blir då i delta sammanhang inte nödvändigt atl närmare
uppehålla sig vid gränsen mellan skatt och belungande avgift, inle heller
mellan direkl skall och indirekt skatt. Det är vidare fulll klart alt tullar i
regeringsformens mening är skaller. Uianför 8 kap. 3 S faller däremoi sådana
avgifier som inte är betungande i nyss angiven mening. Om exempelvis en avgift
lill slalen erläggs frivilligt som ersättning för en vara eller en prestation
och avser atl bidra lill eller helt läcka statens kostnader på området, faller
avgiften under regeringens kompetensområde och alltså uianför 8 kap. 3 S (se
prop. I973:90s. 218 f). Gränsen mot sådana avgifter lorde dock i förevarande
hänseende inle orsaka siörre problem. Är del tveksamt, om en avgifi faller
under lagkravet, lär det mera sällan finnas skäl atl inhämta lagrådets
yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som gör lagrådsgranskning påkallad på delta område är inte främsi
bestämmelsernas konjunklurpoliliska eller samhällsekonomiska konse­kvenser utan
deras betydelse i andra hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
tanke på lagrådels roll såsom bevakare av rättssäkerhetens krav finns&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;144   Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
anledning alt här försl peka på skallereglernas belydelse för fördelningen
mellan enskilda av skattebördan. Självfallel åsyftas då inle fördelningen i
siort mellan personer i skilda inkomst- eller förmögenhetslägen, såsom
fördelningen av siatsskaiien mellan direkl och indirekl skatt, skatteskalornas
uppbyggnad med avseende på progressivitei eller grunddragen av reglerna om
avdrag vid den direkia beskattningen - sådani måste hell vara en fråga för de
politiska organen - utan de meioder, med vilka kravel på likformighet vid
beskattningen skall säkras. Beslämmelserna i laxerings- och uppbördslagarna om
förfarandel eller om skilda lyper av ivångsmedel bör givelvis från denna
synpunkt som regel granskas av lagrådel. Del kan påpekas all dessa lagar
innehåller vissa principiellt betydelsefulla regler av civilrältslig art och
andra sådana regler av närmast straffrätlslig eller repressiv art. I del
förslnämnda hänseendel åsyftar ulredningen bl. a. regler om del subsidiära
betalnings­ansvar för innehållen preliminärskatl som enligt 77 a S
uppbördslagen åligger ställföreträdare för juridisk person. I det senare
hänseendel vill ulredningen fästa uppmärksamhelen på de bestämmelser om
förseningsavgifi och om skaltelillägg som har införts i laxeringslagen (116 a-j
SS)- Man kan erinra om alt den lagrådsgranskning som hillills har förekommit på
skatieområdet i huvudsak har avsell jusl förfaranderegler (t. ex.
bevissäkringslagen, 1975:1027).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan synpunkt av iniresse är skattelagens samband med andra rällsregler,såsom
konstitutionella grundsalser, civilrältsliga regler eller andra
offenlligrällsliga regler. Den överblick över räiisordningen i dess helhet som
ledamöterna på en lagrådsavdelning besitter måste vara av särskilt värde när
del gäller all ta ställning i sådana hänseenden. I likhet med lagrådsutred­ningen
föreslår rättighetsskyddsutredningen atl en lagrådsavdelning skall kunna vara
sammansatt antingen av två justitieråd och ell regeringsråd eller av ett
justitieråd och två regeringsråd (se närmare 6.8.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
verkningar som en indirekt skatt - mervärdeskatt, reklamskatt - kan ha för
möjligheterna all sprida tryckta skrifter eller eljest för vidsträckt
opinionsfrihel är exempel på sambandet mellan skattelag och konstitutio­nella
grundsatser. Ett annat exempel är förhållandel mellan en regel om
uppgiftsskyldighei inom taxeringsförfarandet och bestämmelser på yttrande­frihetens
område om skydd för meddelare eller om rätt till anonymitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsutredningen
har påpekat (s. 295) alt skaltelagar i många fall har anknytning lill
civilrältslig lag och att de i viss utsträckning bygger på begrepp hämtade från
civilrätten. En granskning i lagrådel kan helt säkert främja en utveckling mol
en fast och enhellig terminologi och i sin mån medverka lill att reformer på skatteområdet
inte utan sakliga skäl får olika verkningar för olika människor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skatteregler
om aktiebolag eller liknande sammanslutningar har ett självklarl samband med
associalionsrältsliga regler, och här lorde en granskning i lagrådel därför
ofta vara moiiverad. Bestämmelser om kupong­skall och utskiftningsskatt samt
kommunalskatlelagens föreskrifier om beskattning av s. k. vinstbolag och av
parirederier kan nämnas som exempel. Siundom har problem med skilda former av
s. k. skalteflykt skapal behov atl ingripa mol förfaranden på bolagsrältens
område eller inom försäkringsom­rådet. Lagbestämmelser om
realisationsvinstbeskattning måste i regel anknyta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34                                                                                          Lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del    145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
civilrättens regler om äganderält, det må sedan vara fråga om aklier, andelar i
föreningar, lösöre eller fasligheter. Här är del av belydelse atl de
skatierultsliga reglerna anpassas efter innehållet i de civilrältsliga eller
all del i varie full lillses alt brisl på samstämmighet inte uppkommer utan
vägande skäl. Något liknande gäller åtskilliga ändringar inom arvs- och
gåvobeskail-ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
iredje synpunki av belydelse är hur invecklad och lekniskl komplicerad en
skallelag är. Del har ofta framhållits att 1928 års kommunalskaltelag med
anvisningar och med anknytande skattelagar som helhet är synnerligen
svåröverskådlig. Ändringar i dessa lagar innefattar ofta juridiskt-tekniska
problem, som kan molivera en granskning i lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nu gjorda genomgången kan ge anledning all förmoda all granskning i lagrådel är
påkallad oftare i fråga om direkia skatter än i fråga om indirekta. Såviii
Ulredningen kan överblicka är della också fallel. Grunderna för uttag av en
indirekl skall är generelli sell mera schemaliska och ger mindre anledning lill
diskussion från likformigheissynpunkl. En övergång lill ett nytt syslem för
indirekl beskattning i stil med övergången från den allmänna varuskatten till
mervärdeskallen elleren mera genomgripande reform av en indirekl skall lorde
emellerlid kunna gripa in i lagstiftningen i så många hänseenden och på sådant
sätl att granskning i lagrådet allmänt sell måsle vara högsl befogad. Något
liknande gäller andra fal 1 när en indirekl skall las ul på föml icke lillämpal
sätt, med ny leknik eller dylikl, exempelvis kilome­terskatlen enligt 17-21 SS
vägtrafikskatlelagen (1973:601).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
en skullelag hänvisas lill lagrådet skall naturligtvis inte utan vidare leda
lill all lagrådel anser sig behöva granska alla föreskrifter i lagen lika
ingående. Del kan emellerlid, inle bara med lanke på lagrådels arbelsbörda utan
också av hänsyn lill önskemålel om en klar rågång kring lagrådets
ansvarsområde, ofta vara motiverat att remissen klart anger varpå lagrådet
främsi skall inrikla sin granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
här förda resonemangen har lagil sikle närmast på frågorna, huruvida skallelag
är vikiig för enskilda eller från allmän synpunki och huruvida remiss lill
lagrådel kan anses sakna belydelse på grund av frågans beskaf­fenhet. Den här
diskuierade bestämmelsen innehåller ännu en begränsning av den principiella
skyldigheten alt hänvisa lagförslag till lagrådel, nämligen för fall då
lagrådets hörande anses fördröja lagstiftningsfrågans behandling så, all
avsevärt men skulle uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är nalurligl all del ofta framslår som angeläget att få en skaltelag anlagen
snabbi. Moliven för skyndsam behandling lorde ofta vara av konjunkturpolitisk
nalur. Då uppkommer i regel inga problem: ändringen beslår kanske i jusiering
av en skallesals, eller lägel är eljesl sådant att inga starka moiiv för remiss
lill lagrådet är för handen. Gällerdet alt snabbt ingripa mol tendenser lill
skatienykt, kan däremot en lagrådsgranskning ofta vara sakligt sell slarkl
påkallad. Del är inle möjligl alt förutse i vilka typer av fall man kommer all
känna behov av särskilt snabb behandling av ett förslag lill skallelag. Det
blir stalsmaklemas sak all väga behovei av lagrådsgranskning mol kravel på
snabbhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 Riksdagen 197HI79. / saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;146   Lagrådet&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;6.8.4 Lagrådels sammansäitning och arbetsformer&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsutredningen
har lagl fram ell antal allernaliva förslag lill grundlags­föreskrifter, genom
vilka lagrådels obligaloriska granskningsområde skulle beslämmas. Utredningen
har försökt beräkna vilken arbelsbörda de olika förslagen skulle medföra för
lagrådel men funnil en belydande osäkerhei vidlåda varje försök i denna
riklning. Ulredningen har ullalal all, om del obligatoriska granskningsområdei
besläms enligt något av de framlagda alternativen, granskningen kan antas
normall la i anspråk minsl två avdelningar. Tre avdelningar antas bli del vanliga,
tidvis kan fyra avdelningar behövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Varje
avdelning av lagrådel skall enligt lagrådsuiredningen bestå av i regel tre
ledamöier. I varje avdelning skall ingå minsl ell jusiilieråd och ell
regeringsråd. Sammanlagt högst nio jusiilieråd och regeringsråd skall samtidigt
få ijänslgöra i lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
har byggt upp sill förslag angående områdel för lagrådelsgranskning på annal
säll än lagrådsuiredningen och vill här göra ell försök all belysa förslagets
effekier på lagrådels arbetsvolym.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Något
i sirikl mening obligatoriskt granskningsområde skall enligi förslaget inle
finnas. I slället anges vissa lyper av lagar, och del sägs all lagrådets
yllrande över förslag lill sådan lag bör inhämias, innan riksdagen fattar
beslut, under förutsättning dock all riksdagen finner lagen vara vikiig för
enskilda eller från allmän synpunki. Ell par generellt angivna undantags­regler
skall gälla, syftande dels på fall där lagrådets yttrande är obehövligi med
tanke på frågans beskaffenhei, dels på särskilt brådskande fall. Effekien av
&amp;quot;bör&amp;quot;-regeln förstärks genom atl det ålägges regeringen att motivera
uraktlåtenhet all till lagrådet remittera förslag lill lag av något av de
uppräknade slagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
regeringen finner all ett lagförslag är vikligl för enskilda eller från allmän
synpunki och vidare all ingen av de två undantagssituationema är för handen, är
regeringen således principielll skyldig all inhämla lagrådets yllrande över
förslaget, innan regeringen lägger fram del för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens
förslag är uiformat så all lillämpningen visseriigen i slörsla utsträckning
ytterst är lagd i riksdagens hand men all del likväl lar sikte på de
ifrågavarande förslagens beskaffenhei. 1 försia omgången skall övervägas, om
lagen är &amp;quot;vikiig&amp;quot; i sladgandeis mening. Anses della vara fallel,
skall man la ställning lill om det på grund av &amp;quot;frågans beskaffenhei&amp;quot;
skulle sakna belydelse all höra lagrådel eller om lagrådsylirandel skulle
fördröja lagstiftningsfrågans behandling så, atl avsevärt men skulle uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regler
sådana som dessa är tänkta all lillämpas på samma sätt under skilda lider. Man
måsle dock räkna med atl strömmen av lagförslag ibland kan vara så slrid alt
undantagsregeln om brådska får vidgad tillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätlighetsskyddsutredningens
förslag angående ell särskilt kvalificeral förfarande för lagärenden som angår
rällighelsbegränsningar innebär alt en ny arbelsuppgift läggs på lagrådel. Om
del i behörig ordning yrkas all della förfarande skall lillämpas, skall, om
förslaget inle blir vare sig antaget med 5/6 majoritet eller förkastat,
konstilulionsulskoltel för riksdagens vidkom­mande pröva, huruvida förslaget
verkligen angår en rällighetsbegränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet    147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiskotiei
skal! inte kunna besvara cn sådan frågan nekande ulan all lagrådel har avgivii
yttrande i frågan. Utredningen vill emellertid hållu före ull denna
arbetsuppgift inte kommer all i högre grud påverku lagrådels arbelsbörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
sagda leder fram lill slutsatsen au del knappast är möjligl ull mera exakl
beräkna effekierna på lagrådels urbelsvolym av de förslag som
räiiigheisskyddsulredningen lägger fram. Del finns siarka skäl all organisera
lagrådel så att antalet avdelningar och därmed lagrådels kvuntilaiivu kapacitet
kan anpassas efter variationer i lillslrömningen av grunskningsupp-gifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddsulredningen
har som en uigångspunki (6.8.1) angivii all lagrådel åtminstone lill väsentlig
del skall bestå av justitieråd och regerings­råd. Ulredningen har därvid
åberopal bl. u. att della ger garanii för all aktuell erfarenhel av
rättskipning på skilda områden kommer alt stå till lagrådets förfogande. En
annan utgångspunkt sades vara all högsl nio juslilie- eller regeringsråd skall
tjänstgöra samlidigt i lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsulredningens
förslag all minska del normala antalet ledamöier i en lagrådsavdelning från
fyra lill tre får lill följd att del blir möjligt all organisera tre
lagrådsavdelningar utan all anlila någon ulomsiående. Räiiigheisskydds­ulredningen
ser della som en sior fördel. Även från andra synpunkter har
rättighelsskyddsulredningen funnil förslaget i denna del godtagbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligi
rällighelsskyddsuiredningens mening bör möjlighelen atl anlila pensionerat
justitie- eller regeringsråd eller annan utomstående jurisl såsom ledamot av
lagrådet ulnylljas främsi när mun undanlagsvis behöver en fiärde avdelning
eller en fjärde ledamol på någon av avdelningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nu gjorda genomgången av de organisaioriska frågorna visar all
räiiigheisskyddsulredningen härvidlag i huvudsak anslutersig till lagrådsul­redningens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsuiredningen
har föreslagil att lagrådel vid behandlingen av visst ärende skall som
sakkunnig kunna anlila person med särskilda fackkunska­per. Sådan sakkunnig
tankes bli förordnad av regeringen på begäran av lagrådsavdelningen. Förslaget
innebär den ändringen i förhällande till gällande ordning all den särskilt
tillkallade sakkunnige inte som nu skall vara ledamol av lagrådel ulan biträda
della. En föreskrifi i ämnel skall enligt förslaget las in i lagen om lagrådel
(10 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
har självfallet ingen erinran mot atl lagrådet skall kunna förskaffa sig
biträde av utomstående sakkunnig. Del äremellerlid svårt atl se något skäl till
au en sådan sakkunnig skulle behöva förordnas av regeringen. Därmed lorde del
huvudsakliga molivet lill alt reglera frågan om sakkunnig i lag falla bort. I
lagrådslagen behöver ingeniing annat sägas i ämnet än alt lagrådet på allmän
bekostnad äger anlita de sakkunniga och biiräden i övrigi som det anser sig
behöva. Självfallel skall vae avdelning kunna beslula därom för sin egen del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigi kan rällighetsskyddsutredningen i alli väseniligi ansluta sig lill
lagrådsulredningens förslag om lagrådels organisaiion och arbelsformer.
Räiiigheisskyddsulredningen återkommer lill vissa särskilda frågor i speci­almotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:16.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Förfarandet vid grundlagsstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.1 Bakgrunden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vårt
nuvarande syslem för ändring av grundlag går tillbaka lill regler som tillkom i
sumband med att vår första tryckfrihetsförordning infördes 1766. De gällande
reglerna (8 kap. 15 S regeringsformen) innebär all en grundlagsänd­ring
förutsäUer två likalydande riksdagsbeslut och att det mellan dessa beslul skall
ha hållits val lill riksdagen i hela rikel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om en möjlighel att genomföra ändring av grundlag snabbare än genom proceduren
med två riksdagsbeslut med mellanliggande val över­vägdes i samband med
tillkomsten av 1949 års tryckfrihetsförordning. En sådan möjlighet avvisades då
(prop. 1948:230 s. 79,101) därför alt den rådande proceduren ansågs ge säkerhet
mol förhastade ändringar under oroliga tider; grundlagarnas kanhända främsla
belydelse ansågs ligga i att de utgjorde en &amp;quot;garanti mol rubbning av
landeis konstitution saml dess grundläggande rätts- och förvallningsprinciper
under stämningslägen, som framkallats av utomordentliga inre eller yttre
förhållanden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfaltningsulredningen
föreslog (SOU 1963:16 och 17; 7 kap. 4 S förslaget till regeringsform) atl ell
vilande beslul i ett grundlagsärende skulle underställas folkomrösining i
samband med närmasi följande riksdagsval, om mipsl en iredjedel av riksdagens
ledamöier gjorde framställning om det inom viss lid efter beslutet eller
regeringen beslutade om del inom samma lid. Det vilande grundlagsbeslutei
skulle förfalla, om majoriteten av de della­gande i folkomröslningen röstade
mot del och denna majorilel svarade mot mer än hälfien av antalet godkända
rösler vid del samtidigt förrättade riksdagsvalel. En sammanslällning över de
remissyttranden som avgavs över förfaliningsulredningens förslag i denna del
ålerfinns i SOU 1965:34 s. 24 ff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gmndlagberedningen
log i sitl förslag lill regeringsform (SOU 1972:15) inle in några regler om
beslutande folkomröstning i grundlagssiiftningsfrågor. Tre av beredningens
ledamöter förde emellertid i en gemensam reservalion fram ell förslag i frågan
som i sak anslöl sig myckel nära lill vad förfaiiningsul­redningen hade
förordal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen av grundlagberedningens förslag uppehöll sig endasl ell
fötal remissinstanser vid folkomröslningsfrågorna. En samman­slällning över
yttrandena i denna del finns inlagen i propositionen 1973:90 (bil. 3s. 112 f).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frägan
om beslutande folkomröstning i  grundlagsfrågor har vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50    Förfarandet vid
grundlagssiifining&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978-34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behandlals
av riksdagen i samband med besluiel om 1974 års regeringsform (KU 1973:26) och
besluiel om dc nya regleri regeringsformen till skydd förde medborgerliga
fri-och rällighelerna som trädde i kraft den Ijanuari 1977 (KU 1975/76:56).
Riksdagen avslog vid dessa lillfällen yrkanden om införande av ell
folkomröslningsinsiilui uv del slug som hade förordals av reservanlerna i
grundtagberedningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regler
med undumål all ge säkerhei för längre bciänkeiid vid grundlags­ändring
över/ägdes i samband med 1976 års beslul angående grundläggunde fri- och
räuigheler (SOU 1975:75 s. 94, 219 f, prop. 1975/76:209 s. 90, KU 1975/76:56 s.
16, 75 f). I reservalion till utskottsbetänkandel i urendel föreslogs all det
försia riksdagsbeslutet skulle fallas minst sex månuder före nuslu ordinarie
val lill riksdagen och alt del undra beslutet inle skulle fö fallas förrän två
månader efter valet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7.2 Överväganden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;7.2.1  Tidsfrist vid grundlagsändring&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
ligger eu belydande värde i all proceduren för grundlagsändring ger säkerhet
för att förslag lill ändringar blir noga övervägda. Enligt rällighels­skyddsuiredningens
mening bör man hålla fasl vid kravel på två likalydande riksdagsbeslul med
mellanliggande val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tanken
atl genom en särskild lidsfrist förlänga den nödvändiga betänke­tiden har skäl
för sig. Det är också angelägel all gmndlagsändringar med stor principiell och
praklisk räckvidd inle behandlas i riksdagen mot slutet av riksdagssessionen
närmasi före valel, något som under senare decennier har varit regel snarare är
undantag. Däremoi är del svårt all se någon siörre fördel med en tidsfrist
efter riksdagsvalel. Har de flesla medborgarna vid valel givit förlroende åi
förelrädare för meningsrikiningar som slöder det vilande förslaget, kan oftasl
inle någonting vara atl vinna på ytterligare anslånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lidsfrisi före valel kan ulformas på skilda säll. Del förslag som övervägdes
1976 innebarall en viss tid -sex månader-skulle förflyta mellan del första
beslutet och valet. En sådan ordning kunde få lill följd all riksdagsarbetel
med en grundlagsändring forcerades. De gynnsamma effekier man strävar efter
genom en föreskrift om lidsfrisi lorde kunna nås bälire genom en regel om atl
en viss minsla lid skall förfiytu mellun ärendels väckande och valet. Härmed
kan man fö större säkerhei både för en grundlig behandling i riksdagen och för
en omfattande offenilig deball.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någon
anledning all hindra all grundlagsändring genomföres i anslutning lill extra
val lill riksdagen finns inle. Ett sådani val lorde snarasi ge bätire ulrymme
än ett ordinarie val för noggrann belysning av det vilande grundlagsförslaget.
Inte desto mindre kan man utgå från att fiertalet grundlagsändringar kommer all
genomföras i anslutning lill ordinarie val. Om dessa, som hittills, skall äga
rum den iredje söndagen i seplember månad, bör man bestämma tidsfristen för
förslag om grundlagsändring så atl riksdagen normall kan slutföra behandlingen
senast relalivi lidigt under vårsessionen. Della bör man kunna uppnå genom all
besiämma alt förslag lill ändring av grundlag skall föreläggas riksdagen
(anmälas i kammaren) minsl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förfärandet vid giundlagsstiftniiig     151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lio
månader före valet eller alllså, i förhållande lill ordinarie val, senasi
omkring den 15-20 november årei före vulei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudsyftet
med en lidsfrisi sådan som den här förordade är alt säkra lid fören omsorgsfull
beredning uv vikligu grundlugsförslug. Unduntugsvis kan del visu sig angeläget
all få en grundlagsändring genomförd i samband med ell instundande val, ehuru
frågan kommer upp först när mindre än lio månader återstår till valel. Rättighetsskyddsutredningen
anser del olyckligl all genom en undantagslös regel hindra något sådani. En
möjlighet alt slulföra ett senare väckt grundlagsärcnde bör finnas.
Undanlagsregeln bör emellerlid ulformas så att man inle träder iniressei av en
omsorgsfull ulskollsberedning för när. Del bör ligga i konslitutionsuiskollets
hand all pröva frågor om undanlag från liomånadersregeln, och en förutsättning
för atl undanlag skall medges bör vara all en stor majoritet av ledumölerna i
uiskotiei förenar sig därom. Utredningen anser all gränsen bör dras vid fem
sjulledeiar av ledumölerna, vilkel vid nuviirande sammansäuning- femlon
ledamöier - innebär all irelion ledamöier måsle siödja tanken på undan­lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
prukiiken kan den föreslagna undantagsmöjligheien länkas få till följd alt, vad
gäller de fall då grundlagsfrågan väcks av regeringen, del ansvariga Slalsrådet
i god lid under arbetel med beredningen av frågan under hand begär
konsiilulionsuiskotlels medgivande atl få avlämna förslag i ärendet. Del bör
emellerlid inte flnnas något hinder mol all ulskollei, vare sig framslällningen
görs på nu angivel säll eller först senare, lar sluilig ställning i frågan om
undanlag försl i samband med beredningen av ärendei. En föreskrift om
lidsfrislen bör inflyta i 8 kap. 15 S regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
saknas anledning alt i regeringsformen införa någon särskild regel om
behandlingen av förslag till grundlagsändring som väcks i riksdagen mindre än
lio månader före ett ordinarie val ulan atl konsiilulionsuiskotlet har medgivit
eller senare medger undantag. Del bör inle finnas något hinder för riksdageh
alt fatta sill försia beslul. Del andra och avgörande beslutet för emellertid i
sådani fall inle fattas redan efterdet bär nämnda ordinarie valel, ulan frågan
för vila över näsla val,ordinarie eller extra. Del kan också inlräffa att ell
exlra val hålles efter del första beslutet i grundlagsfrågan men innan lio
månader har förfluiii från det atl förslaget väckles. Även i della fall för
förslaget vila över det därpå följande valet. De senasi antydda komplikatio­nerna
påkallar en jämkning av 5 kap. 12 S riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.2.2
Folkomröstning om vUande grundlagsförslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
svenska statsskicket kan karakleriseras som en representativ, parlamen­larisk
demokraii. Detta innebär bland annat all den politiska verksamheten främsi
försiggår genom partier. De enskilda medborgarnas grundläggande
konstitutionella uppgift är atl vid regelbundel åierkommande allmänna val utse
de partipolitiskt engagerade personer som skall företräda dem i de olika beslutande
församlingarna: riksdagen, kommunfullmäklige och landsting. Del är lydligl alt
ell styrelseskick som är uppbyggt på delta sätl skulle kunna utsättas för
allvariiga slörningar om folkomröstningar kom att uigöra ett mera normull
ålerkommunde inslag i det politiska beslulsfallandel. I svensk rält förekommer
för närvarande inle heller någon annan form av folkomröstning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;152   Förfarandet vid
grundlagsstiftning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 197834&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;än
den rådgivande. För atl en folkomröstning skull komma lill stånd kruvsatt
riksdagen genom vanligt majoriieisbeslui sliftar en lag i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som nu har sagts utesluter emellertid inte all ett folkomröslningsin­siilui
särskili avseit för grundlagsfrågor kan vara av värde. Det har också vid skilda
lillfällen föreslagits atl en möjlighel lill beslutande folkomrösining skulle
öppnas såviu gäller siiftande av grundlag. Enligi regeringsformens inledande
stadgande ulgår all offenilig makl i Sverige från folket. Vissa principiella
skäl talar därför för au folkel får möjlighel atl la direkt del i den
beslutsprocess som syftar lill all ställa upp de grundläggande reglerna om
vilka organ som skall utöva denna makl, om hur dessa organ skall utses, om hur
makten skall fördelas mellan dem och om vilka gränser som skall sällas förden
offentliga maktutövningen. De principiella skälen för folkomrösining som ett
led i grundlagsstiftningsförfarandel har ytterligare ökal i siyrka i och med au
det i regeringsformen har förts in ett omfatlande regelsyslem med uppgift atl
skydda de medborgerliga fri- och rättigheterna mol angrepp från del allmännas
sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan erinra om att två av de tyngsta skälen mol att använda sig av
folkomröstningar - svårigheterna att formulera frågorna och svårighelerna all
tolka omröslningsresullaten - kommer alt sakna bärkraft i fråga om
grundlagsorhröslningar som för den formen atl folkel endasl har all säga ja
eler nej lill ell förslag som dessförinnan har antagits som vilande av
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
förordar mol bakgrund av del anförda all vårt nuvarande grundlagsstiftningsförfarande
kompletteras med ell folkomröslningsinsiilui som innebär att beslutande
folkomröstning i en grundlagsfråga kan förrättas efter det första men före det
andra av de två riksdagsbesluten. Om ell sådani institut skall kunna fylla sin
funklion kan man lydligen inle, som i fråga om den vanliga rådgivande
folkomröslningen, överiämna åt riksdagsmajorileten alt avgöra orn det skall
komma till användning eller inte. Man för i stället antingen låla
folkomrösining uigöra ett obligatoriskt inslag i grundlagsslift­ningsproceduren
eller ge en riksdagsminoriiet av viss storiek rätt atl fö lill stånd en
folkomrösining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
dessa alternativ kan del försia från renl principiella ulgångspunkier le sig
mest tilltalande. Man måste emellerlid beakla all många grundlagsänd­ringar är
av ganska detaljbetonad, leknisk karaklär och ulan siörre betydelse för
folksiyrelsen som sådan. De betydelsefulla grundlagsändringar som har gjorts
under de senasle åren är undanlagsföreteelser snarare än normalfall.
Grundsatsen all folkel bör ha möjlighet alt delta i beslul som är av
grundläggande betydelse för del demokraiiska styrelseskicket eller för
medborgarnas fri- och rättigheter kräver således inte atl folkomröstning äger
rum i samband med varje grundlagsändring. Man kan tvärtom befara alt institutet
skulle förlora i värde om del kom lill användning alltför ofta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slutsatsen
av del sagda blir således au folkomrösining av del slag som del här är fråga om
bör komma lill stånd först efter särskilt beslut men all ett sådant beslul
skall kunna fattas redan av en minoritet av riksdagens ledamöier. Ett beslut om
folkomröstning bör emellerlid å andra sidan fordra anslutning av en så stor
andel av riksdagen alt man inte behöver befara alt omröstningsmöjligheien
kommer att missbrukas. Det antal som genomgå-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förfarandel vid grundlagssiifining     153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ende
har föreslagils i sammanhangei -en iredjedel av riksdagens ledamöter-synes
innebära en lämplig avvägning i frågan. Som ytterligare en gurunli mol illojal
användning av Iblkomrösiningsinsiilulei bör. efter mönsier av vad som gäller i
fråga om misstroendeförklaring, föreskrivits alt yrkande om folkomrösining får
las upp till prövning bara om minsl en tiondel av riksdagens ledamöier slår
bakom det. Vidare bör gällu att ett sådani yrkande skall få framslällas endasl
under en ganska korl tidsperiod efter beslutet atl anta ell grundlagsförslag
som vilande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om lidpunkien för folkomrösining i en grundlagssliftningsfråga hur inom
utredningen hävdats å ena sidun att en fristående folkomrösining skulle kunna
länkas locka så fö rösiande all dess resullai inle blev represenialivi för
folkmeningen och, å andra sidan, all folkomrösining i sådan fråga är en så
betydelsefull sak att den inle bör kommu i skymundun uv ell riksdugsvul samt
att folkomröstning inte bör unordnus i undra frågor än sådana dur mun verkligen
kan påräkna ell stort intresse. Utredningen föreslår atl folkomröst­ning i
grundlagssliftningsfråga skall anordnas samlidigt med del riksdagsval som
enligt gällande ordning skall föregå del andra riksdagsbeslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
fråga som skull ställas till folket börgälla godiugande eller förkaslande av
ell vissl vilande grundlagsförslag. Svuret skull ulliså vuru ju eller nej. Med
hänsyn lill all folkomrösiningsinsiiiulels syfte inle är ull försvåra önskvärda
moderniseringar av grundlagarna bör för ull grundlagsändring skall kunna komma
lill stånd inle krävas aklivi slöd av huvuddelen av de rösiande. Instituieis
syfte uppnås redan genom en reglering som i stället innebär all ett förslag är
förkastat om merän hälften av de rösiande hur röstat mol del och nej-rösterna
också motsvarar mer än hälften uv de godkända rösler som har avgivils i del
samlidigt förrättade riksdagsvalel. Också på denna punkt ansluter sig
utredningen lill de förslag i frågan som lidigare har framförls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjlighet
lill beslutande folkomröstning bör föreligga också i fråga om beslul som lill
följd av särskilda regler i regeringsformen fallas i grundlags­sliflningsform.
Undanlag bör emellerlid göras tor riksdagsordningen. Beslämmelserna i denna
gäller uteslutande riksdagens arbelsformer och inre organisaiion och de har
därför inle samma grundläggande belydelse för folksiyrelsen som reglerna i
grundlagarna. Det bör därför även i forlsäll­ningen ankomma på riksdagen ensam
alt beslula i de frågor som regleras i riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förde
rådgivande folkomröstningarnas del gällerali beslulen om de frågor som skall
ställas lill medborgarna och om lidpunkien för omröslning skall ha formen av
lag. Skälet härtill är atl dessa beslul ofta innefattar besvärliga
ställningstaganden av stor politisk betydelse. Som ulredningen har nämnl i del
föregående föreligger inte några sådana svårigheler såviii gäller folkom­röstningar
i grundlagssiiftningsfrågor. Både frågeställningen och tidpunklen är här på
förhand givna. Det finns därför inle någon anledning vare sig all ge beslutet
om en sådan folkomröstning lagform elieratt bereda frågan i utskott.
Beslulsförfarandel bör i stället ulformas efter mönsier av vad som gäller för
beslul om misstroendeförklaring mol statsråd. Den enda punkl i samman­hangei
som skulle kunna ge upphov lill svårigheiergäller vad som skall anses vara eu
vilande grundlagsförslag i molsals lill två eller flera. Av 2 kap. 9 S
riksdagsordningen följer au denna fråga i försia hund skall avgöras av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;154    Förfarandel vid
gnindlagssliflning&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lalmannen
i samband med kammarbehandlingen. Om kammaren inte skulle dela lulmunnens
mening får frågan på vanligt sått avgöras av konslituiions­ulskollel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslugel
om Iblkomrbsining i grundlugsfrågor kun sammanfuiius på följande säll. Ell som
vilande anlaget grundlagsförslag skall föras ul lill folkomröstning samiidigi
med riksdagsval, om delta krävs av minsl en iredjedel av riksdagens ledamöier.
Yrkande om folkomrösining skall inom viss kortare lid efter del första
grundlagsbeslutei framslällas av minsl en tiondel av ledamölerna och
riksdagsbehandlingen av frågan skall i övrigi följa samma regler som för
närvarande gäller för missiroendeförklaring mol Slaisråd. Folkomröslningen
skull varu ell ställningslagande för eller emot det vilande förslaget. Detla
skall vara förkaslal om majoriteten av de rösiande lar siällning mol del och
anialet nej-rösier även molsvarar merän hälften av de godkända röster som har
avgells i det samtidigt förrättade riksdagsvalet. 1 annat fall skall det
vilande förslaget behandlas på vanligt säll, del vill säga las upp lill
definitivt avgörande av den nyvalda riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:.34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:23.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förstärkningar av särskilda fri-ocli rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.1 Förstärkt skydd mot retroaktiv lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Efter förslag av grundlagbeiedniiigen infördes i 1974 års
regeringsform ell förbud mol relroakliv lagsiiftning på ett rättsområde -
siraffrällens. I samband med 1976 års reform omformulerades förbudel så all del
riktades direkl lil I de rällslillämpande myndigheterna och fördes över lil I
del särskilda räilighelskapiilel (2 kap. 10 S regeringsformen). Enligt
bestämmelsen i nu gällande lydelse får slraff eller unnan brottspåföljd inlc
åläggas för gärning som inle vur belagd med påföljd, när den förövades. Ej
heller får svårare brottspåföljd åläggas för gärning än den som var föreskriven
då. Vad nu sagls gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av
brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som ett förbud mol relroakliv lagstiftning kan man även
beteckna den regel, som urspmngligen föreslogs av grundlagberedningen och som
åler­finns i 2 kap. 11 S försia slyckel regeringsformen. Enligi denna får inte
domstol inrättas fören redan begången gärning och inte heller för viss tvist
eller i övrigt för visst mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1973 års fri- och rällighetsulredning (SOU 1975:75 s. 157
ff) övervägde all utvidga retroaktiviletsförbudet. Utredningen, som lill en
början fann att tillämpningsområdet för det gällande förbudel mol relroakliv
siraffiag inle kunde uiökas, orde i samband härmed eu ullalande om lolkningen
av delta, som departemenischefen i propositionen 1975/76:209 (s. 125) senare
anslöt sig lill. Ulredningen påpekade alt relroaktiviletsförbudel - ålminsione
genom analogisk lagtillämpning - iräffar även straffiiknande administrativa
påföljder såsom skatieiillägg, överiasiavgift elc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fri- och rättighelsuiredningen övervägde vidare all införa
ell förbud mol relroakliv skattelag och mol annan relroakliv lagstifining
enligt 8 kap. 3 S regeringsformen, dvs. föreskrifier om förhållandel mellan
enskilda och del allmänna, som avser ingrepp i enskildas personliga eller
ekonomiska förhållanden. Av två skäl fann ulredningen all del inte var möjligl
all föreslå ell sådani förbud. För del försia konstaterades all något
undantagslöst förbud mol retroaktiv lagsiiftning inte uppräiihålls på de
angivna rättsområdena. Och alt i lagtext med någon grad av precision ange
förutsällningarna för när avsieg från huvudregeln får medges fann utredningen
inte vara möjligt. Till del sagda kom problemet all avgöra vad som skall
förslås med atl en lag är lillbakaverkande eller har relroakliv verkan. Uianför
siraffrällens område, menade ulredningen, är del ofta oklart och föremål för
delade meningar vad som skall anses vara en retroaktiv verkan av en lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;156   
Försiärkningar av särskilda fri- och rälligheler&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 en reservalion lill fri- och rälligheisulredningens
belänkande (s. 248 f) föreslog Per Ahlmark, fp, och Allan Hernelius, m, ell
relroakiiviietsförbud av samma lydelse som del som redovisas nedan under reservalionen
i konstilu-lionsutskoitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Depariemenischefen, slal.srådcl Geijer, delude i
proposilionen 1975176:209 (s. 125 f) fri- och rälligheisulredningens bedömning,
liksom konsiiiulionsui­skollel (KU 1975/76:56 s. 35 ff). Riksdugen följde
konsliluiion.sulskollel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I en reservalion till konstitutionsutskottets betänkande
(Björn Molin, fp, sumt Anders Björck och Allun Hernelius, m,s. 58 f )ludcs fram
förslag till ell utvidgat relroakiiviietsförbud. Enligt den föreslagna
lagtexten, vilken lånkles vara placerad i 2 kap. 10 S regeringsformen, skulle
ny eller förhöjd skall, avgift eller annan pålaga inte få införus genom
föreskrift som ges lillbakaverkande kraft, försåvitt del inle föranleddes av
särskilda skäl i sumband med svår ekonomisk kris, krig eller med krig
jämförliga förhållan­den. Föreskrifter om annat än slraff respeklive skatter
och andra pålagor och som har en för den enskilde belungande effekt skulle inte
få ges lillbakaver­kande kraft med mindre än all synnerliga skäl föranledde
del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till konsliiuiionsutskottels betänkande var i samma fråga
fogat även ell särskiU ynrande (s. 92 f) där Kari Boo, Bertil Fiskesjö,Gusiaf
Jonnergård och Sven-Erik Nordin, alla c, angav all de godiog proposilionen på
denna punkl men alt de ansåg alt hela frågan om en vidgning av förbudel mol
retroaktiv lagsiiftning borde bli föremål för en förnyad uiredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddsulredningen har funnil det vara en
angelägen uppgift atl fortsälla överväga om del är möjligt alt föra in eu
vidgai skydd mol relroakliv lagsiiftning i regeringsformen. Som de lidigare
övervägandena har visal uppsläller sig emellertid några ganska svårlösta
problem när man undersöker möjlighelerna all vidga förbudel mol relroakliv
lagsliflning. Ell beslär i all man inle hiltills helt har kunnai undvika relroaklivitel
i lagsiiftningsarbeiei på något rättsområde uianför siraffrällens. I siörre
eller mindre ulsiräckning, beroende på rättsområdet, kan det alltså finnas ell
behov av all komplellera ell grundlagsförbud med undanlag. Ell annat
huvudproblem är att avgöra vad som skall förslås med all en lag är
tillbakaverkande eller har relroakliv verkan. Utanför straffrätten finns inga
allmänt godtagna principer för att avgöra della.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del har inte varil möjligt all överväga hela frågan om en
vidgning av förbudel mot relroakliv lagsiiftning. Ulredningen har begränsal sig
till föreskrifter om skall. Även avgifter lill del allmänna omfaiias av ulred­ningens
överväganden. Vad i del följande sägs om skatter avser, där ej annai framgår av
sammanhangei. också avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Huvudskälet mol retroaktiv lagsiiftning är alt en sådan
lagstiftning bryier mol grundsaisen att man i förväg skall kunna bedöma de
rällsliga konse­kvenserna av sill handlande. En medborgare som handlar med
uigångspunki i gällande räll riskerar all hans handling kommer all bedömas
enligt regler som har lillkommil i efterhand, när han inie kan göra gjort
ogjort. Om retroaktiviteten innebär skärpning av skattelag kan han t. ex. i
efterhand bli vägrad avdrag för ulgifter som var avdragsgilla när de bestreds.
Ell annal exempel är all en gåva blir högre beskallad än givaren och mollagaren
har räknai med. Ell resultat av retroaktiviteten kan alllså vara alt annan
skall ulgår. Ett indirekl resultat är ofta atl den enskilde finner atl han har
gjort en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkningar av särskilda fil- och rätiigheier   
157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;civilrällslig
handling .som han inie skulle hu gjort - eller skulle ha gjort på annal säu -
om hun hade velal hur den skulle bli bedömd skuueruiisligi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
ur ett räiissäkerheisiniresse uv viki alt skallelagar inle ulan siurka skul ges
lillbukaverkande kruft. I en lid då en sior och växande andel av medborgarnas
inkomsler ullas i skall för gemensamma ändamål skärps kraven på ull
skaiieullagels fördelning på olika grupper uppfullus som rältvis. Självklurt innebär
deltu bland annal all lagstiftaren successivi måste .se över skaiiesysiemei och
ingripa mol skullefusk och skullefiykl. Men samtidigt måsle krävus ull
ändringurna sker på ett för de enskilda medborgarna godtagbart säll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
övergår härefter till frågun hur ell grundlagsförbud skulle kunna ulformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri-
och räilighelsuiredningen fann del vara omöjligl ull i en kort grundlagsregel
klurgöra vad som skall menas med en retrouktiv verkan av en lag på områden
uianför straffrättens. Räiiigheisskyddsulredningen har som ovan nämnls lugil
upp lill övervägande ell mera begränsal område, skalte-och
avgiftslagslifiningen. Visseriigen är del på dessa områden inle lika enkell och
enlydigl all avgöra om en lug är reiroukiiv som inom straffrätten.där man bara behöver
jämföru lidpunkien för lagens ikrafllrädande med tidpunklen för den brollsliga
gärningen. För all skattskyldighet skall utlösas krävs nämligen all fieru
fukiorer föreligger samtidigt, t. ex. all den del gäller är bosall i rikel. ull
en rättshandling sker yrkesmässigl eller all en viss relalion finns mellan två
parier (l. ex. unsiällningsförhållande, äklenskap). Men härulöver krävs
regelmässigl all en transaktion av något slag sker, t. ex. all konlanl
belalning las emot eller ges ut. au fakturor utfärdas eller las emot eller all
en gåva ges bort. Ulredningen har efter en genomgång av olika typfall funnil
atl del är en framkomlig väg atl låla en grundlagsregel bygga på alt lidpunkien
fören transaktion (rättshandling)av nu nämnl slag-jämförd med tidpunklen för
lagens ikrafllrädande - i regel blir avgörande för om lagen är relroakliv eller
inle. I andra fall, där någon rättshandling av angivel slag inle äger rum, kan
man ulan siörre svårighet ändå peka ut den omsländighel. som direkl utlöser
skallskyldigheien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av del nyss sagda kan sägas vara atl man beiräffande exisierande skalleformer
knyter an till reglerna om skattskyldighetens inlräde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
inkomstskallens del är del främsi fråga om reglerna i 41 S kommu­nalskatielagen
(1928:370). dvs. principen om beräkning av inkomsi enligt bokföringsmässiga
grunder respeklive den s. k. kontantprincipen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
inkomst av ijänsl. som alllid beräknas enligt koniantprincipen. är alllså den
utlösande faktorn del förhållandet att lön. pension ellerannan ersältning uppbärs,
blir lillgänglig för lyftning eller på annal sätl kommer den skaitskyldige lill
godo. Della gäller även om inkomsten har tjänats in långl lidigare. En följd av
en sådan regel om relroakiiviietsförbud är atl lagsliftaren är förhindrad all
under löpande beskattningsår skärpa gällande skatteskala med giltighet för hela
beskattningsåret. Däremoi är del inie otillåtet atl skattesatsen höjs under
beskattningsåret med verkan för lön eller ersättning som utbetalas under
återstående del därav, något som för inkomstskattens del dock lorde vara
oprakliskl. På motsvarande sätl förhållerdeisigmed l. ex. reglerna om räll lill
avdrag vid inkomstberäkningen. Avdragsregler kan alllså&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158  
Förstärkningar av särskilda Jli- och rälligheler&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ändras i skärpande riklning endasl såviu de berör ulgifter
som har besiritis efter de nya reglernas ikrafiträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I motsats lill övriga slag av inkomsi enligi
kommunaiskattelagen skall inkomsi av rörelse och av jordbruksfaslighel beräknas
inle enligt kontant­principen utan enligt bokföringsmässiga grunder. Vid dessa
inkomstslag får nya skatteregler inte iräffa inkomsi som enligt allmänt
vederlagen köpman­nased eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt
brukligt hur uppförts i räkenskupernu såsom inläklspost före de nya reglernas
ikraftträ­dande. Motsvarunde guller för uvdragsposler i allmänhet. Beiräffande
bokföringsålgärder som skall vidlas vid beskattningsårets utgång, t. ex.
värdering av varulager, kan dock ändring i skallereglerna härom inte sägas vara
retroaktiva, om de har trätt i kraft före beskallningsårels uigång. En annan
sak är atl de skäl som moiiverar eil relroakiiviietsförbud i grundlag också med
kraft lalar för att lagstiftaren bör undvika alt ändra regler av delta slag
alllför nära den lidpunki lill vilken värderingen anknyier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avgörande belydelse vid beskattning av realisationsvinst
har avyttringen eller, mera exakl. lidpunkien då (den försia delen av)
köpeskillingen lyfts av säljaren. Här bortses alllså från del förhållandet atl
viss. eventuellt belydande del av den skattepliktiga värdestegringen kan ha
uppkommil under tid, då andra regler om realisationsvinstbeskattning eller inga
sådana regler gällde. Del är vidare all märka all. eftersom
realisationsvinstbeskattningen är en skall på inkomsi (av lillfällig
förvärvsverksamhet) och kontantprincipen i detla sammanhang ges en särskild
lolkning, en säljare inte kan vara säker på all försäljningen kommer all bli
bedömd enligt de vid avtalsslutet gällande skallereglerna, om han inle
samlidigt får uppbära åtminstone någon del av köpeskillingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt finns
detaljerade regler om när skattskyldighet för arvs- och gåvoskall inträder. Vid
arvsskatt är del i regel arvlålarens död som utlöser skattskyldigheten.
Gåvoskatleskyldighel inlräder som huvudregel, då gåvan har fullbordats eller
när en skriftlig gåvoulfäslelse har överiämnats till mollagaren. I fråga om
både arv och gåva kan skattskyldigheten undantagsvis, vid s. k. framskjutna
förvärv, utlösas av en händelse som inträffar senare än nu har sagts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall
sådan skall beräknas på vissl sätl med hänsyn lill förhållandena vid utgången
av beskaiiningsårei. Förmögenhetsbeskaltning kan därför inte sägas vara
retroaktiv så snarl den lidpunki, per vilken förmögenhetsställningen beräk­nas,
ligger efter lagens ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad här har sagls om när den utlösande omständigheten
inträffar vid de vikligare formerna av den nuvarande direkia beskattningen
torde ge ledning också vid molsvarande bedömning i fråga om övriga direkta
skatter. Något bör beröras även förhållandena vid annan beskattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skattskyldighet för mervärdeskall enligt lagen därom
(1968:430) kan beräknas antingen enligt kontantprincipen eller enligt den s. k.
fakturerings­metoden, som närmasi motsvararbokföringsmässiga grunder inom
inkomst­beskattningen. Enligt lagens huvudregel inträder skallskyldigheien, när
vederlag infiyler kontant eller i form av varoreller på annal sätt kommer den
skatlskyldige till godo och när uttag för egen räkning sker. Efter ansökan kan
dock länsstyrelsen besluta alt skallskyldig vid redovisning för mervärdeskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkningar CIV särskilda fri- och
rättigheter    159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
inräkna uppkomna fordringur i omsäliningen. En höjning uv mervur-deskuiien kun
därför sägas iräffa de skallskyldiga någoi olika beroende på
redovisningsmeloden. När leverans har skell och faktura har ulslällis men
belalning ännu inle har infiulil på ikraftlrädandedagen, iräffar höjningen
endasl den som redovisar enligt kontantprincipen. Denna konsekvens är en
ofrånkomlig följd av behovet att ha en enkel grundlagsregel, som i princip
anknyier lill gällande skallelagars regler om skatlskyldigheiens inlräde. 1
della sammanhang förijänar vidare påpekas all de skallskyldiga ju också har
möjlighel all i sina leveransavial la in en klausul om räll alt vid
skallehöjning höja prisel med molsvarande belopp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;All
en grundlagsregel låler lidpunkien då en vara belalas respeklive då en faktura
sänds ul varu avgörande för reiroaktivitelsprövningen. innebär självfallel inie
atl man vid en framtida höjning av mervärdeskallen ulllid måsle knyla an lill
dessa tidpunkter. Grundlagsregeln säger bara all höjningen inte får iräffa en
omsällning. där belalning respektive faklurering redan har skett vid höjningens
ikraftträdande. Däremoi skulle grundlagsre­geln givetvis inte hindra-tväriom
skulle del ligga i linje med dess syften-alt lagstiftaren vid en momshöjning
låter den äldre skattesatsen gälla för vissa avtalade leveranser eller
ijänsler, som ännu ej har betalats eller fakturerats, då höjningen iräder i
kraft. Här kan erinras om atl vid den senasle höjningen av mervärdeskatten, som
irädde i kraft den Ijuni 1977 (prop. 1976/77:144, SkU 48, rskr 302), beslöts
all skallesalsen under övergångsliden i princip skulle beslämmas med
uigångspunki i lidpunkten för leverans av vara eller lillhandahållande av
tjänst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inle
heller beiräffande de olika formerna av punktskatter lorde det vara svårt att -
med hjälp av ifrågavarande lags regler om skattskyldighetens inträde -
faslställa vilken omsländighel som utlöser skallskyldigheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tull,
som staisrällsligt är alt betrakta som en skall, ulgår enligt lullagen
(1973:670) under angivnu förutsättningar på vara som införs till Sverige. Den
utlösande faktorn är här alllså införandel av en vara lill landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.Avgifterna
lorde inle vålla nägra särskilda problem. Vad gäller t.ex.
socialförsäkringsavgifier - den ekonomiski mest betydelsefulla formen av
avgifl-ärdel förhållandet au en arbelsgivare belalar ul lön lill en
arbetstagare eller att en uppdragsgivare ger ut ersättning till en
uppdrugsiugure den utlösande faktorn. En ändrad uiiagsprocenl för någon av dc
olika arbetsgi­varavgifterna fär alltså om relroakiiviietsförbud råder inle
lillämpas på lön eller ersättning som redun har utbetalats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del föregående har belysis med hänsyn lill olika former av skall och avgift
vilken som ärden utlösande faktorn och när denna inlräffar. Del hur sugis ull
skaltelagarnas nu gällande regler om skattskyldighetens inlräde blir avgö­rande
i dessa hänseenden. Men vad händer om reglerna angående skatlskyl­digheiens
inlräde ändras, vilket naturligtvis måsle vara möjligl?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svaret
på den ställda frågan är, alt en regel för skattskyldighetens inlräde vad avser
en exisierande skalleform vid ell relroakiiviietsförbud inle får lillämpas så
all skallskyldigheten utlöses av en omsländighel som har inträffat redan när
den nya regeln irädde i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
exempel kan belysa del nyss sagda. Enligt 6 S lagen om arvsskatt och gåvoskatt
inlräder, om en person genom testamente har tillerkänts nyttjan­deräu lill viss
egendom och en annan person har fått äganderätten lill samma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160    Förstärkningar av
särskilda fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;egendom,
skattskyldighet för förvärvet av äganderätten först när nyitjande-rällen har
upphört. Den angivna regeln gäller dock bara under vissa yUeriigare
förutsäliningar, bland annal au nyltjanderätlen har viss varaktig­het, minsl
fem år. Låt oss anta all en person i testamente har förordnai all viss egendom
med äganderäii skull lillfalla en anhörig men all nylijanderätien till
egendomen under fem år skall lillkomma en annun person. Lål oss vidare anta all
kravel i 6 S arvsskatlelagen på nytljanderäliens varakiighei skärps lill all
gällu minsl lio år. I så fall innebär den nya regeln all skattskyldighet för
förvärvel av äganderälten inlräder omedelbart vid teslalors död enligt
huvudregeln vid urvsbeskatining. Denna nya regel får dock inte lillämpas på
sådana fall där teslalors död -den nya utlösande faktorn - redan har inträffat
vid den nya regelns ikraftträdande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
exemplet fordras alllså i lydlighelens iniresse alt man genom en
övergångsbestämmelse gör klart att den nya regeln inte får tillämpas på de
fall, där teslalors död redan har inlräffai vid den nya regelns ikraftlrädande.
Jusl i de fall då man ändrar på reglerna för skaltskyldighetens inträde lorde
del inle sällan erfordras övergångsbestämmelser av hänsyn till relroaktivi­letsförbudel.
Som jämförelse kan nämnas atl samma behov i regel inte finns vid andra
ändringar i befinlliga skallelagar. Om i det ovan nämnda exemplet i slället
inom fem år från testators död hade skett den ändringen i lagen om arvsskall
och gåvoskatt att skattesatsen hade höjts, hade ju den nya skallesalsen också
gällt för beskattning av förvärvel av äganderällen, eftersom denna beskaiining
uilöses av atl nyltjanderätlen upphör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detla sammanhang återstår att slälla frågan vad ett reiroaktivitelsförbud
skulle belyda, om en hell ny skatt införs. Å ena sidan måsle riksdagen givetvis
ha frihel all konstruera skallen så som befinnes lämpligast 1. ex. när del
gäller den utlösande faktorn. Å andra sidan får denna fakior inle ligga i
förfiuten lid, när den nya skalleformen träder i kraft. Om en skall införs på
t. ex. innehavet av viss egendom måste den lidpunki som är avgörande för frågan
om skatt skall utgå ligga efter den nya lagens ikrafllrädande.
Reiroaklivitelsförbudet skulle hindra en beskattning av den typ som skedde
genom 1939 års förordning om värnskatt. Enligt denna förordning utgick skall
med hälfien av den statliga inkomsi- och förmögenhetsskatt som hade påförts år
1939, varför skallen kom atl utgå på 1938 års inkomster och förmögenheier.
Förbudel innebär naturligtvis all del aldrig blir lillålel atl i ny skalleform
använda en beräkningsnorm, som redan har lagls till grund för beskattning en
gång. (Här avses vad som följer av huvudregeln. Angående undanlag från denna,
se i del följande.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterom
förfarandet i skalle- och avgiftslagsiiftningen, till exempel om de beslutande
organens sammansäitning och arbetsformer, träffas inte av
reiroukiiviteisförbudei. Undanlagsvis kan dock vissa föreskrifier som kan sägas
höra lill förfarandel, lill exempel bevisbörderegler, falla under förbu­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
har framgått fiera gånger av det lidigare är det en självklar följd av del här
förordade sättet atl definiera begreppei retroaktivitet i fråga om skatle­och
avgiftslag alt definilionen inte läcker alla fall av sådan lag, som i någon
mening medför retroaktiva'effekter. För att lill exempel anknyta lill
förmögenhetsbeskattningen skulle del inte anses vara en relroakliv skallelag om
man år 1 beslutar all frimärken som innehas 31.12 år 2 skall tas upp lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU I978:.'i4&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Försiärkningar av särskilda jfl- och rättigheter   
161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förmögcnhelsbeskalining,
således inle heller lill den del lagändringen avser frimärken som innehas då
ändringen iräder i kruft. Lagändringar av della slug måsle uppenbarligen vura
lillålna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har ovan funnil både ull del ur önskvärl med ell grundlags-förbud mol
reiroakiiva skaller och avgifter och all begreppet reiroaklivilel på dessu
rullsområden kun definieras lillfredssiällande. Kvar slår då en fråga, nämligen
om en länkl gmndlagsregel måsle ha undanlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
en början kan slås fasl atl ell förbud mol retroaktivitet i grundlag bara
behöver iräffa sådana ändringar i skalle- och avgiftslagsiiftningen, som är
lill nuckdel förde skall- respektive avgiftsskyldiga. Visserligen kun
olägenheier upp.slå även som en följd av en lindring i skatt- eller
uvgiftsskyldighel, men dessa är knappasl av den valören atl något skydd i
grundlag häremol är påkallal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
diskussion om relroakliv skattelag som har förls under senure år har huft sin
uigångspunki i ull riksdagen i flera lugsiiftningsärenden haranseiten viss
relroakliv lillämpning av nya skatteregler erforderiig. Del har i dessa ärenden
regelmässigl varit fråga om all sälla stopp för förfaranden som regeringen och
riksdagen har ansell innebära kringgående av gällande skaltelag. För atl fö ell
snabbt slul på dessu förfaranden och för all inle de gumlu reglernu i
slutskedet uv sin giltighetstid skulle utnyttjas i stegrad omfultning haren
viss retroaktiv lillämpning beslulals. 1 allmänhet, men inte alllid, har den
retroaktiva periodens början beslämls med uigångspunki i den dag, då någon form
av förvarning om den kommande lagsiiftningen har givits, lill exempel dagen då
ell utredningsbetänkande offentliggjordes eller då proposilionen i ärendei
lades på riksdagens bord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
slår i situationer av denna lyp inför ell besväriigi avvågningsproblem. Å ena
sidan är del ell samhällsintresse av viki all lagstiftaren skall kunna handla
snabbi, sedan han väl har fått ögonen på eit oförulsell och inte önskvärt sätl
ull ulnyllja gällande skalteregler och i princip har beslulal sig för all ändra
dessa. Direkl slötande skulle det vara om jusl en sådan omslän­dighel som au
regeringen lägger fram en proposiiion med förslag lill lag som hindrar ell
vissl slag av kringgåendeiransaklioner lill följd av ell undaniags­lösl
relroakiiviietsförbud skulle leda lill en ökning av sådana transaktioner fram
lill dess all lagen har trall i krafl. En sådan ordning skulle kunna åsamka del
allmänna ett skaitcbortfall, som inle sällan kunde uppgå lill avsevärda belopp.
Men frumför allt vore del förödande för skallemoralen hos alla lojala
medborgare atl åse hur förslaget i prakiiken fungerar närmasi som en uppmaning
lill kringgåendeiransaklioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
andru sidan kan den skallskyldige som vill förulse skallekonsekven­serna av
sill handlande känna sig osäker om lagstiftarens planer på all ändra
skallereglerna. Dels kan han ime alltid förulse vilka förfaranden riksdagen
kommer au bedöma som skatteflykt eller kringgående av skallelag och där de nya
beslämmelserna därför kan komma all få relroakliv lillämpning. Dels har den
vanlige skaitskyldige svårt all följa med i alla uttalanden om regeringens och
riksdugens avsikler i fråga om skallereformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har funnil all rimlig hänsyn lill de angivna molslående inlressena las om ett
förbud mol relroakliv skalielagsiiftning kompleiieras med ell undanlag för
sådana situationer, där de skallskyldiga i förväg har fåll ell aukiorilaiivt
besked om att en kommande skalleregel avses få relroakliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17  Riksdagen I97S/79, I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;162  
Försiärkningar av särskilda Jri- och räiligheter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978 34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;tillämpning. Den naluriiga lidpunkien för en sådan
aukloriluiiv förhunds-varning är - med hänsyn lill den arbetsfördelning som i
normala fall råder mellan regeringen och riksdagen-den dag då regeringen för
riksdagen lägger frum en proposiiion med förslag lill ny skalleregel, vilken
föreslås bli lillämpad från den dagen. Visseriigen är del ju ingalunda säkerl
all ell sådani förslag av regeringen, ens om den är en mujorilelsregering,
kommer all anias UV riksdagen. 1 så mållo garanierus de skallskyldiga
naluriigivis ime full föruisebarhet. Men det ärenligt ulredningen godiagbarl
alt de skallskyldiga efteren sådan enlydig viljeförklaring av regeringen så all
sägu får hundiu på egen risk, om de allljäml inrällar sill handlande efter de
regler som har föreslagils bli ändrade med relroakliv verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detta sammanhang måsle belönas all ulredningen givelvis
föruisätter all regeringen vidlar särskilda åtgärder, lill exempel håller en
presskonferens, samiidigi med all proposilionen läggs fram för all snabbi
spridu kännedom om innehållet i denna. Del senasi sagda är i själva verket del
primära från förulsebarheissynpunki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Emellertid har utredningen funnil alt det inle alllid är
lillräckligi alt en ny skulleregel skall kunna lillämpas från den dag, då en
proposiiion med lörslag lill lagen förelades riksdagen. Siluaiionen kan ibland
tänkas vara sådan ull retrouktiv lillämpning behövs redan från en lidigare
lidpunki under förbere­delsearbetet inför en lagändring. Del kan lill exempel
vara så au en viss form av kringgåendeförfarande har blivit alli vanligare i
samband med all del har blivit allmänt känl alt lagstifining häremol
förberedes. Om relroakliv lillämpning av en kommande skalleregel skall kunna
tillåtas från en dag som ligger lidigare än propositionens framläggande mäsle å
andra sidan från förulsebarheissynpunki även här krävas, all de skattskyldiga
får någon form av auktoritativ förvarning. Vad som liggernärmasl lill hands
ärali regeringen på ell otvetydigt sätl tillkännager sin avsikl all föreslå riksdagen
en sådan lagändring. En lämplig form härför är alt regeringen avger en
skrivelse till riksdagen i saken. Ulredningen förordar därför alt relroakliv
lillämpning av skallelag skull vara tillåten också om regeringen i skrivelse
har meddelal riksdagen au den avser alt föreslå viss ändring i gällande
skallelag och all lagen i ändrad lydelse avses bli lillämplig från dagen för
meddelandel. Även i delta fall förutsattes givelvis all regeringen eller
vederbörande departement gör särskilda ansirängningar för all snabbi informera
allmänheien om den planerade lagsiiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom ulredningen har övervägts om i grundlagsregeln borde
föreskrivas en viss längsta lillålna tid från meddelandel lill dess all
proposilionen i ämnel föreläggs riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del är uppenbart all det kommer atl råda ell
osäkerhelsiillslånd från de skattskyldigas utgångspunkt, och för övrigt också
från myndigheiernas, innan riksdagen har beslulal i del ärende som har
aviserais genom meddelandel. Ulredningen har trots delta slannal för au inle
föreslå en sådan preciserad regel. Skälen härför är dels all den erforderliga
beredningstiden kan variera, dels all ulredningen föruisäiier all regeringen
efter ell förhandsmed­delande mol den angivna bakgrunden alllid ser lill att
den fortsatta beredningen sker med stor skyndsamhel. Utredningen föruisäiier
vidare all regeringen i meddelandel till riksdagen anger ålminsione en
ungefärlig lidpunkt, när propositionen kommer all bli avlämnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkningar av särskilda fri- och rälligheler   
163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har i del föregående knulil an förvarningslidpunklernu lill regeringens
handlande, inle lill riksdugens, tröts ull del ju ur riksdagen som ensam ur
lugsliftare. Anledningen hänill är naturligtvis all del har gälll ull finna
tidpunkter i del normala lagsiiftningsförfarundet som på en gång ligger
lillräckligi lidigt och som å andra sidan är så beslämda all den aviserade
lagstiftningen kun förmodas komma lill stånd. All lill exempel lillåla
relroakliv liliumpning uv en skulleregel, som har föreslugiis i en molion i
riksdagen, från den dag då moiionen väcktes är uppenbariigen orimligl från
förulsebarheissynpunki. Om däremoi skalieuiskoilei i riksdagen på eget
inilialiv eller med anledning av en proposiiion eller molion avger ell
betänkande med förslag lill nya skatleregler, bör reiroaklivilel - om
skalieuiskoilei föreslår del - vara lilläten från den dag då betänkandet
avlämnas i kammaren. I detla fall ankommer del på utskoitet atl vidta särskilda
publicilelsåigärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
undantag från reiroakliviielsförbudei för de fall, då de skattskyldiga på någoi
av de nyss angivna sätten har förvarnats, bör alltså görus. Det vikliga är hår
alt en förvarning har givils. För alt en skatteregel skall fö lillämpas
relroaklivi bör härulöver krävas endusi, all riksdugen finner della påkallal av
särskildu skäl. Att härmed avses främst lagstiftningsingripanden mol skat­ienykt
och kringgående av skallelag har framgått av det lidigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ytterligare
ell undanlag från retroakliviietsförbudel behövs. Det torde allmänt anses all
relroakliv beskattning är ell tillåtiigt medel, när samhällel befinner sig i en
allvariig krissiiuaiion. I samband med både försia och andra världskriget
lillgreps retroaktiv beskattning, utan atl kraftigare invändningar restes mot
della. Ell exempel härpå är den lidigare nämnda förordningen om värnskall, som
utfärdades år 1939. Även vid allvariig ekonomisk kris kan siaten bli tvingad
atl tillgripa retroaktiv skatlelagsliftning. En sådan åtgärd får dock inle
begagnas annal än om del råder svår ekonomisk kris, något som enligt
ulredningens uppfattning inte kan sägas ha råll i Sverige någon gång under
tiden efter andra väridskriget. Ett grundlagsförbud mol retroaktiv lagstiftning
bör därför ha en särregel även för sådana undaniagssituaiioner som nu har nämnls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av de överväganden som här har redovisals föreslår utredningen ell
förbud i regeringsformen mot reiroakiiva skaller och avgifter. Förslaget kan
sammanfallas på följande säll. Skall eller avgift får inie ullas i vidare mån
än som följer av föreskrift, som gällde när den skalle- eller avgiftsullösande
omständigheten iniräffade. Med den utlösande omständig­heten förslås del
förhållande som enligt den akluella skalle- eller avgiftslagen avgör nar
skattskyldigheten inträder. Två undanlag finns. Retroaktivitet får förekomma
från en tidpunkt då regeringen i proposition eller riksdagsutskott i belänkande
har framlagl förslag lill retroaktiv föreskrift. Detsamma gäller, om regeringen
i särskild skrivelse har meddelal riksdagen sin avsikl all senare framlägga
förslag lill relroakliv föreskrifi, från dagen för meddelandel. I de nu nämnda
fallen krävs vidare all riksdagen finner relroakliv lillämpning påkallad av
särskilda skäl, varmed främst avses all olika former av skatteflykt och
kringgående av skaltelag behöver hejdas snabbi. Enligt den andra
undantagsregeln fär riksdagen beslula om relroakliv lillämpning av skatie-eller
avgiftslag, om riksdagen finner del påkallat av särskilda skäl i samband med
krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164    Förstärkningar av
särskilda fri- och räiligheter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.2
Förstärkt skydd vid expropriation och dylikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;8.2.1  Grundlagsfrågans hiuillsvarande behandling&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
1809 års regeringsform innehöll den bekanlu 16 S vissa ordalag som berörde
egendomsrällen. Innebörden härav var emellertid omivislad. I SOU 1941:20 (den
lingslenska ulredningen) föreslogs all 1809 års regeringsform skulle lillföras
ell sladgande om all &amp;quot;svensk medborgares egendom är iryggad&amp;quot;. Vidare
skulle föreskrivas au slalen endasl mol skälig ersättning fick förfoga över och
expropriera egendom. Härom skulle stadgas i (samfälld) lag.
Förfaiiningsulredningen byggde lill stor del på della (SOU 1963:16-17) och
föreslog följande grundlagssiadgande: &amp;quot;Svensk medborgares egendom är
iryggad. Expropriation och annat dylikl förfogande över egendom må ske allenasi
under förutsättningar som angivas i lag&amp;quot;. Till skillnad från den
lingslenska ulredningen ville förfatiningsutredningen inte skriva in någon
uttrycklig eriäliningsnorm i grundlagsiexien. Varken ell krav på
&amp;quot;skälig&amp;quot; eller eu krav på &amp;quot;full&amp;quot; ersäuning skulle enligt
förfullningsuiredningen ge ett hell rällvisande uttryck för gällande
ersällningsgrundsatser. Dessa grund­satser avsågs i stället komma lill ullryck
genom den föreslagna grundlags­regeln om egendomens irygghei (SOU 1963:17 s.
193). Varken den lingslen­ska utredningens eller förfaliningsulredningens
förevarande förslag ledde till lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagheiedningen
{SOU 1972:15) föreslog en regel i regeringsformen av följande lydelse: &amp;quot;Om
egendom som någon har förvärvai lages från honom genom exproprialion eller
annal sådani förfogande, skall ersättning utgå enligt grunder som beslämmes i
lag&amp;quot;. Med hänsyn tili den mångfald av olika situationer som kunde komma
all omfaiias av eu sladgande av denna innebörd ansåg grundlagberedningen atl
del varken var möjligt eller önskvärl alt i grundlag slå fast efter vilka
grunder ersättningen skulle beslämmas (s. 199).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
proposilionen 1973:90 med förslag till bl.a. ny regeringsform hade bestämmelsen
givils rekommendalionsform. Som skäl hänvisades lill all gällande lag i vissa
fall medgav ianspråktagande av mark ulan konlanl ersäuning. Del hänvisades lill
70 och 113 SS byggnadslagen (1947:385) och reglerna om delexpropriaiion i 4
kap. 1 S första siyckei expropriationslagen (1972:719). Grundlagsregeln borde
inle få en uiformning som gjorde all den uteslöt bestämmelser av nämnda slag
och därmed kom i konflikt med gällande lag (s. 236).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsiiiulionsuiskollel
(1973:26 s. 52) föreslog all grundlagsregeln skulle göras tvingande. Della
skulle inte innebära atl ersältning alltid skulle behöva utgå i konlanl form.
Däremoi skulle ersättning i någon form ulliid förekommu vid sådana ingrepp som
avsågs med bestämmelsen. Även i sitl ändrade skick skulle alltså bestämmelsen
inte utgöra hinder för eller krävu ändring i t.ex. 70 och 113 SS byggnadslagen
eller 4 kap. 1 S förslu slyckel expropriationslagen. Riksdagen följde utskoitet
(rskr 1973:265, KU 1974:8, rskr 1974:19).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1974 års regeringsform föreskrevs härefter i 8 kap. 1 S Oärde stycket:
&amp;quot;Enskild skall vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som beslämmes
i lag för del fall au hans egendom lages i anspråk genom exproprialion eller
annal sådant förfogande&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förstärkningar av Särskilda fil- och räiligheter   
165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1973 års jri- och räiiiglicisiiiivdiiiiig (SOU 1975:75)
föreslog endusi reduk-tionellu förändringar i frågu om grundlugsiexien i nu
förevurande del. 1 moliven anfördes alt det vursjälvkluriult lugsom
ungerersuiiningsgrunderna inle ges den innebörden ull expropriulion får ske mol
symbolisk ersättning (s. 155). I ivå skildu reservaiioner yrkades ull
grundlagsiexien skulle innehålla uliryckel &amp;quot;skälig ersättning&amp;quot; i
siällei för bara &amp;quot;ersättning&amp;quot; (s. 249, 251-252).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 proposilionen 1975/76:209 konslaterade depariemenischefen,
dåvurunde jusiilieminisiern Geijer, ull lunken ull grundlugen även i
fortsällningen skulle innehålla en regel lill skydd för den enskildes
egendomsräll inle kritiserats under remissbehundlingen. Också hun funn del
lämpligt alt grundlugen ger ullryck för principen all ersäiining skall ulges
vid expropria­lion eller annal sådani förfogunde. Däremoi ville han inle följa
de remissin­stanser som förordat alt grundlagen skulle slälla upp krav på
&amp;quot;skälig&amp;quot; eller &amp;quot;full&amp;quot; ersältning. Han sade sig dela den
uppfattning som grundlagbered­ningen Ullryckl på denna punkt. Del fick
emellerlid anses självklarl all en ersäuning som är endasl symbolisk inle
uppfyllde grundlagens krav (s. 124).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konsiiiulionsuiskollel {1915/16.56) fann del värdefulli
all regeringsformen i rullighetskapillei innehåller en regel om skydd för den
enskildes egendoms­räll. Del beiecknudes som självklurt utt ordel ersältning i
grundlagsregeln har en materiell innebörd. Härmed utesluts möjlighelen lill uu
ersättning utges med enbarl symboliska belopp, någoi som - framhöll ulskollei -
ej heller kommer i fråga enligt gällande räll (s. 35).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I två skilda reservaiioner lill uiskoileis belänkande
(Anders Björck och Allun Hernelius, m, resp. Björn Molin, fp) underslröks del
ungelägna i att grundlagens regler om de medborgerliga fri- och rällighelerna
ulformas så klarl som möjligl. Den rällsliga innebörden av den dåvarande
egendoms­skyddsparagrafen var oviss. Oklarhelen efter ett eventuellt bifall
lill propo­silionen skulle bli än siörre. Reservanlerna anförde att del genom
proposi­lionen inte föreslogs någon ändring av egendomsskyddsparagrafen. Samli­digt
gjordes i proposilionen uttalanden om innebörden av del skydd som ges. Del
sades vara svårl atl bedöma vilken vikt som skall fästas vid motivuita­landen
som gjorls ulan samband med ändring av ell sladgande. De föreslog atl
grundlagsregeln skulle kräva &amp;quot;skälig ersältning&amp;quot;. En föreskrifi härom
innebär, sade reservanterna, att den som drabbas av ell exproprialivi
förfogande skall ges ersättning för den förlust som uppkommer (s. 62-64).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen följde ulskollei (rskr 1975/76:414, KU
1976/77:1, rskr 2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härefter lyder den ifrågavarande grundlagsbestämmelsen
(numeru 2 kup. 18 S regeringsformen) sålunda: &amp;quot;Varje medborgare skall vara
lillförsäkrad ersättning enligt grunder som beslämmes i lag för del fall au
hans egendom lages i anspråk genom exproprialion eller annat sådani
förfogande&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.2.2 Gällande ersättningsregler i vanlig lag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglerna i vanlig lag om ersältning vid exproprialion
ålerfinns i 4 kap. expropriationslagen (avser fasiighel). Huvudregeln är enligt
1 S försia slyckel atl löseskilling skall belalas med belopp som molsvarar
faslighetens mark­nadsvärde. Med marknadsvärde förstås del pris som fastigheten
sannolikt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;166    Försiärkningar av
särskilda,fri- och räuigheler&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle
ha belingai vid en frivillig försäljning på den allmänna marknaden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Exproprieras
bara en del uv fusiighelen, ulges ersältning med belopp som molsvarar den
minskning av faslighelens marknadsvärde, som uppkommer genom cxpropriationen.
Om exproprialionen också medför fördelar för fasiighelen kun del händu ull
någon sådun minskning ime uppslår. Då förekommer alltså ingen - konlanl -
ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellertid
kan löseskillingen i vissu full uvviku från marknadsvärdet eller minskningen
därav. Della framgår av beslämmelserna i 4 kap. 1 S andra och iredje slyckena
och 2-5 SS expropriationslagen. Här bör särskilt uppmärk­sammas den s. k.
presumtionsregeln i 3 S. Den innebär alt ersättning för värdestegring efter
prcsumlionstidpunkien skall utgå endasi i den mån del blir uireti, all den
beror på annal än förväntningar om ändring i markens lillålna användningssätt.
Ersättning skall alllså inlc utgå för värdestegring på råmark som beror på all
marken kan väntas bli planlagd och bebyggd och inle heller för värdestegring på
bebyggd mark som beror på förväntningar alt marken får siörre byggnadsrätt
enligt en ny plan. Presumtionsregeln lar sikle på värdeuivecklingen efter en
lidpunki i förfluten lid, som lagls så långl tillbaka att någru
fdrvänlningsvärden som har samband med en ändrad markanvändning normall sell
ännu inte har uppstått inom del akluella områdel. Presumtionsregeln gäller den
värdestegring som har ägl rum under liden från dagen tio år före ansökningen om
exproprialion, dock högsl femton år före lalans väckande vid domstol. Enligt en
särskild övergångsbestäm­melse för presumiionsiidpunklen aldrig vara lidigare
dag än den I juli 1971. Ell syfte med att sålunda begränsa rätlen lill
ersättning för förväntnings-värden var all dämpa markvärdesstegringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Expropriaiiva
ingrepp med avseende på fastighet kan ske också enligt annan lagstifining än
expropriationslagen. 1 fråga om ersättningen för sådana ingrepp innehåller
dessa andra lagar regler som hänvisar till eller eljesl nära ansluler sig lill
expropriationslagens ersättningsbestämmelser. Som exempel på sådana lagar kan
nämnas byggnadslagen (1947:385), naturvårdslagen (1964:822), väglagen(
1971:948), vattenlagen (1918:523),gruvlagen (1974:342), lagen (1974:890) om
vissa mineralfyndigheier, bosiadssaneringslagen (1973:531),
bostadsförvallningslagen (1977:792), fastigheisbildningslagen (1970:988),
anläggningslagen (1973:1149) och ledningsrättslagen (1973:1144).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
bestämmelser (ulöver den ovannämnda om s. k. delexpropriaiion) som medger
exproprialivi ingrepp utan konlanl ersältning bör dock påpekas. Del gäller
fördel försia vissa regler i byggnadslagen, nämligen 19, 20,42,43, 70, 112 och
113 SS. De fyra förslnämnda paragraferna gäller vägmark, som enligt plan
alltjämt skall användas för delta ändamål eller dylikl. I 70 och 113 SS avses
den siluaiionen all stadsplan resp. byggnadsplan läggs över område i en ägares
hand. Då kan förordnas all mark som behövs för gata och dylikl skall avstås
ulan ersättning &amp;quot;i den mån del med hänsyn lill den nylla ägaren kan
förvänlas fö av planens genomförande och övriga omständigheter prövas
skäligl&amp;quot;. Enligt 112 S för mark som enligi byggnadsplan äravsedd lill väg
eller dylikl i den mån marken lill följd av nybyggnad behövs för samfärdseln
inom området utan ersättning tas i anspräk och nyttjas för del avsedda
ändamålet, om marken är obebyggd och vid planens fastställande tillhörde
antingen den fastighet, på vilken nybyggnaden företagits, eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978.34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkningar av särskildu fri- och rälligheler   
167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annun
fastighet med sumrnu iigare. Hur bör också nämnus 75 S lugen (1939:608) om
enskilda vägar. Denna lag hardock föreslagils skola ersälias av ny lagsliflning
(SOU 1977:12). Enligt de föreslugnu reglernu skulle mun i förekommunde fall
kunna kompensera markägare genom det sall, vurpå man faslsiäller skyldigheien
ull beiula avgift lill väghållningen, i siällei för genom kontant ersäiining
(se t. ex. s. 122-124).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ovun
nämnd lugsliftning avser expropriaiiva ingrepp med avseende på fasiighel. När del
gäller lösa saker kun sådana ingrepp ske främsi enligt förfogandelagstiftningen
och annan för vissa extraordinära situationer avsedd lagsiiftning Här avses
allmänna förfogandelagcn (1954:279), allmänna runsoneringslagen (1954:280),
rekvisilionslagen (1942:583) och beredskapslbrfogundelagen (1942:584). Dessa
lugar är avsedda alt ersälias med ny lugsiiftninglproposiiionernu 1977/78:72och
75). Ersäliningsreglernu skull emellertid enligt dessa förslag vara väsenlligen
desamma som lidigare. Del innebärall ersäuning föravslådd egendom enligi
huvudregeln ulgår med belopp som befinnes skäligl med hänsyn lill nödvändiga
koslnader vid produklion eller åleranskaffning. Upplåls fasl egendom eller
dylikl ulges skälig ersättning för förlorad avkaslning eller nylta och för
skada på egendomen. I nödvändiga koslnader ingår bl. a. ersättning för
förelagarens egen arbetsinsats och för förräntning av egel kapilal. Gollgörelse
utgår däremoi inte för indirekia skador eller förlusler. Skulle t. ex. en
förfogande­åtgärd medföru uu en fabriksägare måsie inskränka driften, kan han
inic i denna ordning få ersättning för den föriust som därigenom kan tillfogas
honom. Till indirekia koslnader ar också all hänföra ulgifter som beror på att
ingångna avtul inte kun uppfyllus. Del ur förutsatt all sumordning skull ske
mellun prissällning enligi nu avsedd lagstiftning och prissällning enligt
prisregleringslagsiiftningen. Samordningen innebär alt den ersättning som ulges
enligt förfogandelagstiftningen kommer all sammanfalla med del pris som kunde
ha erhållits vid en frivillig försäljning. &amp;quot;Med den utgångspunkten kan man
säga au ersäiiningsreglerna innebär atl full ersättning ulgår vid förfoganden
enligt&amp;quot; förfogandelagstiftningen (se llll det nu sagda proposi­lionen
1977/78:75 s. 80-81). Här kan också nämnas ersäiiningsreglerna i 19 S andra
stycket brandlagen (1974:80). Enligt den lagen får iransportmedel, redskap
eller annan uiruslning las i anspråk för räddningstjänst. Nar så skell skall
kommunen ulge ersältning för skada på uirustningen och för förlorad avkaslning
eller nylla och för kosinad med anledning av au utrustningen har
tillhandahållits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.2.3
Ö\'en'äganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgått under 8.2.1 anses alllså ersättningskravet i 2 kap. 18 S
regeringsformen ha en materiell innebörd. Del är däremoi oklart angivel vilken
ersällningssiandard som grundlagsregeln kräver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rällighetsskyddsutredningen
föreslår atl 2 kap. 18 S regeringsformen ges en innebörd som i fråga om
ersättningens kvalitet mera bestämt än nu knyter an lill vad som enligt del
föregående är föreskrivel i vanlig lag. I della syfte föreslår utredningen all
grundlagssiadgandel för följande lydelse: &amp;quot;Varie medborgare vilkens
egendom lages i anspråk genom exproprialion eller annat sädanl förfogande skall
vara lillförsäkrad ersättning för förlusten enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;168    Förstärkningar av
särskilda fri- och räitiglieicr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grunder
som bestummes i lag.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
grundlugssiudgunde skull .ses som en bekriiftelse av den ersättnings­nivå som
nuvarunde regler om er.sälining vid expropriuiiva ingrepp lell lill. Siadgandel
hindrar inle sådana föreskrifter som t. ex. 4 kap. 3 S expropria­tionslagen.
Ersättning får begränsius lill del varde som grundas på lillålen användning av
den egendom del gäller. Grundlagssiadgandel innebar därvid ingen bindning vad avser
bevi.sbördans placering. Över huvud taget skall grundlagssiadgandel inte hindra
prisreglering. Därvid ar del givelvis del prisreglerade värdel och inle ell
eventuellt svarlabörsvärde som skall liggu lill grund förbesiummundci av
ersättningen enligt 2 kap. 18 S regeringsformen. Slulligen framgår av del sagda
atl, om cu exproprialivi ingripande medför också reella fördelur jusl för den
drubbude och om durför ingen förmögen­heisminskning uppkommer för denne, så
behöver lagen inle föreskrivu någon (konlunt) ersäuning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
övrigi innebär rätlighetsskyddsutredningens förslag inle någon ändring i suk i
fråga orn 2 kap. 18 S regeringsformen. Vad lillämpningsområdel för stadgandet
belräffur uvses ulliså ullijumt full där medborgarens &amp;quot;egendom lages i
anspråk genom exproprialion eller annal sådani förfogunde&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.3 Förstärkt skydd för medborgarskapet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsformen
2 kap. 7 S har följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen
medborgare får landsförvisas eller hindras alt resa in i rikel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen
medborgare som äreller har varit bosall i riket får berövas sill medborgarskap
i annal fall än då han är eller samiidigi blir medborgare i annan slal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besiämmelsen
ålergår på 8 kap. 1 S i 1974 års regeringsform. Dar grundlags-skyddades
medborgarskapel dock endast för sådana svenska medborgare som forlfarande var
bosatta i rikel. Orden &amp;quot;eller har varit&amp;quot; tillades 1976 med
uigångspunki från förslag av 1973 års fri- och rällighetsulredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1809
års regeringsform innehöll inga regler om förlusl av svenskl medborgarskap.
Bestämmelsen i dess 16 § att &amp;quot;Konungen bör. . . ingen från orl lill annan
förvisa&amp;quot; hindrade heller inle alt landsförvisning som straff för avfall
från den rena evangeliska läran fanns kvar ända till 1860.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
den lingslenska ulredningen (SOU 1941:20) behandlades inle hilhörande
frågor,och förfaltningsulredningen (SOU 1963:16och 17) föreslog endasl ell
sladgande au besiämmelser om svenskt medborgarskap skulle ges i lag. Svea
hovräll föreslog emellerlid i sitl remissyttrande, atl grundläggande bestäm­melser
om medborgarskap skulle införas i räliighelskaialogen. Där borde sålunda
sladgas all infödd, i riket bosall svensk medborgare icke ulan medgivande
skulle kunna fråntas sill svenska medborgarskap med mindre han samiidigi av fri
vilja blev medborgare i annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningens
förslag innefattade en bestämmelse om skydd för medborgarskapel. Enligt denna
skulle i riket bosatl svensk medborgare icke kunna fråntas siu medborgarskap,
såvida han icke var eller samiidigi av fri vilja blev medborgare i annan stat.
Moiiveringen var all del eljest i princip kunde bli möjligiatt kringgå förbudel
mol förvisninggenom alt beröva någon hans svenska medborgarskap. Beredningen
uttalade vidare, all reglerna om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försiärkningar av särskilila fri-
och rälligheler    169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förvärv och förlust uv svenskl medborgurskup uven i övrigi
ur uv sior betydelse för den enskildes räilsslällning (SOU 1972:15 s. 29 och
199).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En rad remissorgan gick in på frågan. Några uv dem unsuguU
förbudet mol bcrövunde av svenskt medborgarskap borde ulslräckas lill all omfullu
uven i Ullundei bosaiiu medborgare. Slutens invandrarverk påpekade, ull mun
inle borde lillåla ull svensk medborgure,som därjämle ur medborgare i unnun
slul, skulle kunnu fråntas sill svenska medborgarskap ulan uiirycklig
viljeförkla-ringouvseilom han varbosatt i rikel ellcrcj. Grundlagsrcgeln borde
därvidlag Utformas i överenssiämmelse med gällande räll, dvs. lagen (1950:382)
om svenskl medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1973 års proposition uvvisade lunken all skyddel för
svenskl medborgar­skap skulle uisiriickas även lill ulomlands bosalla personer.
Departements­chefen uttalade vidare, att del i bestämmelsen unvända ordel
&amp;quot;beröva&amp;quot; markerade ull fråga var om all förklaras förlustig
medborgarskapel ulan egel uuryckligt samlycke. Riksdagen följde del i
proposilionen innefuliude förslaget i dessu hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fri- och rutligheisutredningen föreslog som numni ull
grundlugsskyddel för svenskl medborgurskup borde ulslräckas även till dem som
lidigare varit bosallu i rikel. 1 moiiveringen uUuludes följunde (SOU 1975:75
s. 142):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rälten all vistas här i landet följer med del svenska
medborgarskapet. Sambandet mellan rörelsefriheten och skvihlci nioi herdvandc
av medhorgarskapei har därför föranlell atl i RF lagits in ett absolut skydd
mot all här i landet bosall svensk nnedborgare berövas sitt niedborgarskap i
annat fall än då han är eller samiidigi blir medborgare i annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den stora belydelse. som medborgarskapel alllså har, gör
att ulredningen anser alt det är angelägel alt förstärka skyddet också Ibr
detla. Samtidigt n-iåste dock utgångspunkten vara att principerna för gällande
medborgarskapslagsiifining inte rubbas. En sådan princip, som också ligger lill
grund för de konventioner i medborgarskapsfrågor som Sverige anslutit sig till.
är strävan att undvika dubbell niedborgarskap, vilkel medför att något
undantagslöst skydd för medborgarskapet inte kan införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avcn med utgångspunkt i gällande
niedborgarskapslagsiiftning har emellerlid utredningen funnil alt skyddet för
medborgarskapet kan utsträckas i ett viktigt hänseende, nämligen lill all
omfatta också svensk medborgare som någon gång har vuru bosatl här i landet.
Härigenom blir även den som - kanske av poliiiska skäl - har lämnai landet
skyddad. Från utlandet saknas inte exempel på au politiskt inle önskvärda
personer förmås att lämna sitl hemland och därefter berövas sill medbor­garskap.
En annan vmst äralt frågan,om bosättning här allljämt föreligger, inte längre
fär någon betydelse och au besiämmelsen därlor blir mera läuillämpad och ger
även här bosalla ett bätire sk&amp;gt;dd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen vill i della sammanhang klargöra en punkl när
det gäller skyddet mot förlusl av svenskl medborgarskap. Del avser skyddel for
främst tlykiiiig som blivii svensk medborgare. Av förarbetena lill
grundlagsbestämmelsen i fråga fran-|går att denna utformats i nära anslutning
lill lagen (1950:382) om svenskl medborgarskap (se bilaga 10, avsnilt &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I). &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Denna lag föreskriver all svensk
medborgare över 18 år förlorar sitt svenska medborgarskap endasi om han genom
eget inilialiv förvärvar ulländskt medborgarskap. Det enda undanlaget från
denna regel gäller den som är född ulomlands och aldrig har varit bosatt i
Sverige eller uppehållit sig här under förhållanden som tyder på san-ihörighei
nied Sverige. Medborgarskapel Ibr barn under 18 år följer i princip föräldra
mas (se bilaga I O, avsniu 3.7). Gällande n-iedborgarskapsrätt medger alllså
inte att cn( vuxen) person, som äreller har varil bosalt i Sverige, ulan egel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;170   
Förstärkningar av särskilda fii- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978.34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;initiativ förlorar svenskl medborgarskap. Donna princip
kan dock inte uttryckas i RF. eftersom del skulle kräva alllför stor
utförlighet i grundlagsiexien. Ulredningen vill emellertid framhålla att
bestämmelsen i RF oni skydd mot förlust av svenskt medborgarskap bör ses mot
bakgrund av mcdborgarskapslagstiftningens utformning. Della innebär enligt
utredningens mening all del skulle strida mot grunderna för nu berörda
bestämmelse om en person,som har län-mal sitt hemland-kanske av poliiiska skäl
-och som har kommit lill Sverige och blivit svensk medborgare san-ilidigt som
han har kvar siu ursprungliga niedborgarskap, berövas sitl svenska
medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de remissorgun, som yltrade sig över fri- och
rälligheisulredningens betänkunde, vur det endusi hovrätten för Väsira Sverige
som berörde frågan om medborgarskapel. 1 dess yllrande föreslogs all skyddel
mol förlusl av svenskt medborgarskap skulle ytterligare förslärkas. Bland annal
borde i regeringsformen klart utsägas, all medborgare som ar eller varil bosall
i rikel inie kunde förlora del svenska medborgarskapel ulan eget inilialiv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1976 års proposiiion i ämnet anslöt sig hell lill fri- och
rälligheisulred­ningens förslag. Härvid ullalade departementschefen bland annal
(prop. 1975/76:209 s. 122):&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget framhålla att jag delar
utredningens uppfattning atl det skulle strida mol grunderna för den föreslagna
bestämmelsen om skydd för del svenska medborgarskapel om en person, som har
lämnat sitt hemland - kanske av politiska skäl -och som har kommit lill Sverige
och blivii svensk medborgare samiidigi som han har kvar sitl medborgarskap 1
hemlandet, berövas sill svenska medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Riksdagen biföll i denna del proposilionen ulan några
ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen (1950:382) om svenskl medborgarskap reglerar frågan
om förlusl av medborgarskapel i 7, 8 och 9 SS. Dessa purugrafer har följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7           § Svenskt medborgarskap förloras av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som
förvärvar ulländskl medborgarskap efter ansökan eller uiiryckligl samlycke;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;den som
förvärvar ulländskl medborgarskap genom an inlräda i allmän ijänsl i annan
slal;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ogift barn
under aderion år, som blir uiländsk medborgare genom all utländskt
medborgarskap, på säll avses ovan i paragrafen, förvärvas av föräldrarna, om de
hava vårdnaden om barnet, eller av endera, om han antingen ensam har vårdnaden
eller har vårdnaden lillsammans med den andre och denne icke är svensk
medborgare;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ogift barn
under aderion år, som blir utländsk medborgare genom atl föräldrarna ingå
äklenskap med varandra; har barnel hemvist här i riket, inlräder dock förlusl
av svenskl medborgarskap endasi om barnel innan det fylll aderton år flyllar ur
riket och då har ulländskl medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8           § Svensk medborgare, som är född utom riket
samt aldrig här haft hemvisl och ej&lt;br&gt;
heller uppehållit sig här under förhällanden som lyda på samhörighet med
Sverige,&lt;br&gt;
förlorar sill svenska medborgarskap, när han fyller tjugotvå år. Pä
dessförinnan gjord&lt;br&gt;
ansökan må dock den centrala utlänningsmyndigheien medgiva alt medborgarskapel&lt;br&gt;
bibehålles.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När nägon enligt första slyckel förlorar svenskt medborgarskap,
medför detla förlusl av sädanl medborgarskap även för hans barn, som förvärvat
medborgarskapel till följd av all han varil svensk medborgare, om icke
förlusten skulle leda lill alt barnel kommer all sakna medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9           § Den cenlrala utlänningsmyndigheien må på
ansökan befria den som är eller&lt;br&gt;
önskar bliva utländsk medborgare från hans svenska medborgarskap. Är sökanden
ej&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sou 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkningar av särskilda fri- och räiligheter   
171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;redan uiländsk medborgare, skall som villkor för befrielsen
stadgas, atl han inom viss tid förvärvar medborgarskap i annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dubbelt
eller fierdubbell medborgarskap är sålundu icke uleslulel för såviii del
ulländska medborgurskupet förvärvats på annal sall än efteregci initiativ.
Härvidlag innebär lagen eti belydligi siarkure skydd för medborgurskupet un del
som garanleras i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
dellu sarnmanhung bör även nämnus Europurådskonveniionen uv den 6 maj 1963 om
begränsning uv full uv flerfuldigl medborgurskup och om miliiära förplikielser
i fall av flerfaldigt medborgurskup. Dennu konvenlion ratifice­rades av Sverige
1968. I ingressen uttalar signalärmaklerna, all de &amp;quot;anser all fall UV
fierfuldigt medborgarskap är en källa till svårigheler och all en gemensam
siruvan all så långl som möjligl begränsa aniulei full uv flerfuldigl
medborgarskap medlemsslalerna emellun summunfuller med Europarådels
syfte&amp;quot;. Konventionens besiämmelser går i frågaom förlusl av medborgarskap
dock inle längre än nu gällunde svensk lugsliftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Europarådets
minislcrkommiilé anlog i maj 1977 en resolulion om utt inom äktenskapet föddu
barn borde ges lika rätl ull förvärvu såväl moderns som fuderns medborgarskap.
I samband härmed uttalades, all medlemsslaler som så önskade borde kunna införa
bestämmelser om all de av deras medborgare som även hade annal medborgarskap
uvfordrudes en förklaring om vilketdera medborgarskapel de önskade behålla.
Någon skyldighet ull införa sådana bestämmelser salles aldrig ifråga, och ingen
medlemssiul har ännu gjort det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddsulredningen
finner del angeläget, all skyddel mol förlusl av svenskl medborgarskap även i
regeringsformen och icke bloll i medbor­garskapslagen så långl del är möjligl
kommer atl gälla även sådana medborgare, som ulan eget initiativ eller egen
önskan innehar medborgar­skap också i annan slal. De närmusi akluellu exemplen
på flerfuldigl medborgarskap av delta slag lorde falla inom någon av följande
katego­rier:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Personer, som kommit till
Sverige som fly klingar eller a v annan orsak, och som därefier blivit svenska
medborgare men icke befriats från sitl föregående medborgarskap i annun slut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska kvinnor, som äreller
varil gifta med medborgare i sådana stater, där hustrun - liksom fallel var i
Sverige fram lill 1950 - auiomaliskl får mannens medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barn, vilka enligi svensk lag
blivit svenska medborgare genom födelsen, därför all föräldrarna eller enderu
av dem har svenskl medborgarskap, men som är födda i länder där medborgarskapel
bestäms av födelseorten (lus soli) eller är hell beroende av faderns medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
när del gällerden försia kalegorin kan man inte ulesluta möjligheten av ull
vårt lund i ell skärpt utrikespolitiskt läge kunde utsullas för pålryckningar i
syfte alt framlvinga sådana lagändringar, all de berörda personerna berövades
sill svenska medborgarskap. En uttrycklig grundlags­regel skulle i så fall ge
avsevärl bäure skydd än en beslämmelse i vanlig lag, även i belraklande av del
ovan citerade molivultalandet i 1976 års proposi­tion. I avseende på dem som
lillhör de båda andra kaiegorierna ler sig sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;72   
Förstärkningar av särskilda fri- och räiligheter&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;pålryckningar kanske mindre sannolika. Men del bör
underslrykas, ull möjlighelernu ull från svensk sidu ge skydd och hjälp ål
ulomlands boende personer med anknyining lill Sverige över huvud tagel är
avsevärt siörre un eljesl i de full. då dessu hur svenskl medborgarskap och
innehar eller kan få svenskl pa.ss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I princip bör därför grundlagsskyddel ulvidgas så, all
ingen medborgare som är eller har vuril bosall i rikel skall få berövas sitl
medborgarskap i annal fall än då han samtidigt, efter uttryckligt samlycke
eller genom alt inträda i allmän ijänsl, blir medborgare i annun slal. Hänsyn
bör icke kunna las lill all personen i fråga kunske innehar eller utun egel inilialiv
eller samlycke förvärvar medborgarskap även i annan slal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:100.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Från denna regel böremellertid göras vissa undanlag. Del
finns sålunda icke lillräckliga skäl ull frångå de i medborgurskapslagen 7 S
punkl 3 och 4 sumt 8 S andru slyckel givnu bestämmelserna om all barn under
aderion års ålder i fråga om föriust av svenskl medborgarskap i vissa fall
skall följa föräldrarna eller endera av dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare har ulredningen inhämlai, ull på grundvul uv
nordiskl sumråd förberedes en sådun ändring av medborgarskapslagen, all
överenskommelse skall kunna iräffas med annan stat om au den som sedan födelsen
är medborgare även i den andra staien och sedan minsl fem årär varakiigt bosall
där skall förlora sill svenska medborgarskap vid viss i avtalet ungiven ålder,
som ej får undersliga nillon och ej översliga ljugotvå år. Förslag uv
motsvarunde innehåll hur i Dunmark redan antagits av folkeiingel och lorde
komma au framläggas även i Norge. Eftersom del ar av betydande värde all
medborgarskapslagsiiftningen förblir likformig i de nordiska länderna, bör
regeringsformens föreskrifter icke utformas på sådant säll all de lägger hinder
i vägen för all även värt land ingär överenskommelser av angivel slag. Härvid
förutsältes, all dessa överenskommelser alllid anses vara av sådan vikt all de
jämlikl regeringsformen 10 kap. 2 S tredje slyckel underställs riksdagen för
godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De två undaniug som här nämnts bör kunna göras ulan all
grundlags­skyddel mot förlust av svenskl medborgarskap uttunnas alltför myckel.
Del av rällighetsskyddsutredningen föreslagna stadgandel i regeringsformen 2
kap. 7 S utesluter däremoi möjlighelen av all ytteriigare undanlag kommer lill
stånd ulan grundlagsändring. Skyddel för de förul nämnda ire katego­rierna av
personer med fierfaldigi medborgarskap bör därigenom bli tillfreds­ställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:44.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8.4 Förstärkning av de processuella garantierna vid
frihetsberövande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 2 kap 9 S regeringsformen föreskrives:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har annan myndighei än domstol berövat någon medborgare
friheten med anledning av brou eller misslanke om brou, skall denne kunna få
saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Vad nu sagls gäller dock icke
när ftåga är om alt lill rikel överflytta verkslällighel av frihetsberövande
påföljd sorii har ådömis i annan stat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har
medborgare av annan  anledning än  som angivits  i  försia  slyckel blivit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkningar av särskilda Jri- och rälligheler   
173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omhändertagen
tvångsvis, skall han likaså kunna få saken prövad av domsiol ulan oskäligl
dröjsmål. Med prövningav domstol likställes i sådant fall prövningav nämnd, om
nänindens sammansättning är beslämd i lag och ordföranden i nämnden skall vara
eller ha varit ordinarie domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
återgivna paragrafen torde i första hand varu avsedd alt slyra lugstift­ningen
och ulliså innebära ell krav uu del ulllid skull finnus såduna domsiolur eller
domstolsliknande nämnder inrältade som ur behörigu au på begärun av enskild
pröva frågorom frihelsberövande. Det är däremot i viss mån osäkert, om
besiämmelsen geren riiu förden enskilde atl tu iniiiativei lill en prövning, om
del skulle saknus ell behörigl organ som har fåii sig uppgiften anförtrodd.
Skulle del finnas en sådan räu, är del vidare oklart, lill vilket organ han i
så fall skall vända sig. Enligt en undersökning, &amp;quot;Särskilda
rälissäkerheisgaraniier&amp;quot;, vilken ur fogud såsom bilaga 17 lill 1973 års
fri- och raiiighelsulrednings belänkande (SOU 1975:75 s. 441) är del sålunda
inle hell klart i vad mån bestämmelsen riklar sig enbarl lill lagstiftaren
eller kan tillämpas direkl av domstol, utan slöd av vanlig lag eller annan
förfultningsbcslämmelse. Nämnda uiredning har för egen del (anf arb. s. 103)
uiiulai alt regeringsfor­mens regler om räll lill domslolsprövning av vissa
friheisberövunden knuppasi kan lillämpas direkl av domslolarna ulan måsle, för
all få verkan för de enskilda medborgarna, komplelierus med besiämmelser i den
vanliga lagsiiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
lorde för närvarande ha ringa praklisk belydelse. Del kan emellerlid uppkomma
vissa full, där del är tveksumt, om gällande bestämmelser i lug eller unnan
författning fyller grundlagens krav (se den nyss anförda undersökningen i SOU
1975:75 s. 441 f). Det är här fråga om en fundumental rätt för den enskilde,
och det är därför angelägel alt del klargöres all grundlagsbeslummelsen gör del
möjligl för den enskilde all få till siånd en rälislig prövning av
frihelsberövandel, även om i någoi fall ingen prövnings-befogenhel skulle vara
uppdragen ål en behörig myndighei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
del gäller all välja organ som skall kunna ulföra den här avsedda prövningen av
friheisberövunden i de sällsynta fall då behörigt organ eljesl saknas, kan man
knappasl tänka sig någon unnan möjlighel än atl läggu uppgifien på allman
domsiol, dvs. i försia hund lingsräii.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
brisl på förfallningsbestämmelser torde den enskilde kunna vändu sig lill den
lingsrält inom vars domkreis han hålles omhändertagen. Så länge inle
bestämmelserna om domstolarnas sammansäuning och förfurande har anpassats efter
denna typ av mål torde domslolarna få lillämpa de regler i rättegångsbalken
eller annan lag, som gäller likartade siraffprocessuella frågor. I vart fall
saknus anledning all belasla grundlagsiexten med dessu eller liknunde frågor.
Där behöver inte sägus annul än au, om inte den prövning som föreskrives i
paragrafen har uppdragits åt behörig myndighei, pröv­ningen skall ulföras av
allmän domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9    Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.1 Regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 7 ,sV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudgrundernu
för rätlighetsskyddsutredningens förslag i dettu hänseende framgår av den
allmänna motiveringen (8.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna förändringarna hänför sig lill paragrafens andra siycke. Deltas
försia mening innefattar huvudregeln beiräffande förlusl av svenskt
medborgarskap. Med uiiryckligl samlycke lill förvärv av ulländskt medbor­garskap
likställes här liksom i 7 S lagen om svenskl medborgarskap inlräde i allmän
tjänst i unnan slal, nar deltu medför all ulländskl medborgurskup för\'urvas.
Där så icke sker hur inlrudei i uiländsk allmän tjänst däremot ingen
rällsverkan i avseende på del svenska medborgarskapel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
undanlag från huvudregeln som sladgas i andra meningen molsvarar beslämmelserna
i medborgarskapslagen 7 S punkl 3 och 4 saml 8 S andra Slyckel. De där och i
lagens 9 a S gjorda förbehåll, enligt vilka del svenska medborgarskapet under
vissa omständigheter kan fö kvarslå, behöver icke anges i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beträffar del yiierligare undanlag som gjorls i den iredje meningen hänvisas
lill den allmanna moiiveringen. Såsom där framhållits skall överenskommelser uv
della slag ulllid unses vuru av sådan vikt ull de jämlikl 10 kup. 2 S tredje
slyckel regeringsformen skull underställas riksdagen för godkännande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 9 §&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av del tillagda iredje slyckel i denna paragraf framgår av den allmanna
motiveringen (8.4).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 10 ,sV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
andra siycket av denna puragraf hur lugils in förbudel mol retroaktiva skaller
och avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skall
respeklive avgift är begrepp som redan finns i regeringsformen. Vad särskilt
gäller avgift ar atl märka ull härmed avses inle bara sådan
&amp;quot;belungunde&amp;quot; avgift, som enligt 8 kap. 3 S regeringsformen i princip
skall beslutas av riksdagen. Även en avgift,som erläggs frivilligt som
ersättning för en vara eller en prestation och avser ull bidru lill eller hell
läcka statens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;176   
Spccialnioiiyering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978.34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;koslnader inom ifrågavurunde verksumhelsområde, är en
avgift i regerings­formens - och därmed också i dennu paragrafs - mening.
Exempel på denna sist numndu typ av avgift ur taxorna för de affärsdrivande
verken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frågan, vilken omständighet som utlöser skull- respeklive
avgiftsskyldig-hcl, har behandlals i den allmänna moiiveringen (8.1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reiroaklivilel ärenligt undantagsregeln i andru meningen
under ungivnu förulsuitningar lillålen. om den utlösande omsländigheien
inträffude sedan ell UV regeringen eller riksdagsulskoli framlagl förslag liil
relroakliv föreskrift hude lämnuls till riksdugen eller sedun regeringen hade
lämnal riksdagen meddelande i saken genom skrivelse. Den avgörunde lidpunkien
är den dug då proposiiion, uiskoiisbeiänkande respeklive skrivelse med
meddelande blir allmän handling hos riksdagen. Enligi nuvarande regler härom
blir avgörande lidpunki för en proposition och ell meddelande från regeringen
den dag då proposilionen eller skrivelsen kommer in till kammarkansliet. För
ell uiskoiisbeiänkande blir den avgörande dagen i regel nur beiänkundei förslu
gången anmäls i kammaren. Reiroukiiviiei ur i förvarningsfullen lillålen från -
inie från och med - den dug då förvurningen gavs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Med förslag som har lugis frum uv riksdugsuiskoli förslås
enbarl uiskolls-mujoriielens förslug, således ej förslug som hur frumförls
reservaiionsvis i ulskollei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som framgårav laglexten skall meddelande lill riksdagen
från regeringen all denna avser all föreslå en relroakliv skalleregel ske genom
skrivelse (se 3 kap. 6 S riksdagsordningen); vurken munlligl meddelande eller
meddelande exempelvis i budgelproposilionen är alllså lillräckligi för au ell
beslul om relroakliv tillämpning senare skall kunna fattas. Vad skrivelsen
skall innehålla diskulerus i den ullmänna moiiveringen och i del följande. Av 4
kup. 1 S försia stycket andra meningen riksdagsordningen framgår indirekl all
en sådan skrivelse från regeringen inle skull hänvisas lill utskoll för
beredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del förhållandel all relroakliv lillämpning uv en ny
skatteregel är tillålen från i. ex. dagen då regeringen i proposiiion lude frum
förslag lill denna innebär giveivis inle atl den reiroukiivu tillämpningen
måsie ske jusl från den dagen. Grundlagsregeln säger bara au reiroakliviteten
inle får gå längre bakåt i liden än så.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;För all en skulleregel skall fö lillämpus relroukiivi från
dugen då proposilionen i ärendet kom in lill kummarkunsliei krävs inte all del
råder fullständig överensstämmelse mellun förslugel lill föreskrift i
proposilionen och den sedermera unlugna lagen. Vid riksdagsbehandlingen kan
alllså vissa jämkningar göras ulan all man går misle om möjlighelen lill
relroakliv lillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad vidare gäller del fallel all regeringen meddelar
riksdagen all den avser att föreslå en retroaktiv skalleregel är lydligl, all
meddelandel inie kan innehålla någon detaljerad beskrivning av kommande
förslag. Del väsenlliga är all del genom meddelandel görs klarl vilken lyp av
transaktion, inläkl, avdrag elc. liom förslaget avses ingripa mol sumt från
vilken lidpunki relroukliviieien skull gälla. Däremoi kan inte generellt krävas
alt del säll, på vilkel ingripandel skall ske, preciserus. Som har frumhållils
i den allmänna moiiveringen måsle i dessu siiuaiioner görus en uvvägning mellan
olika inlressen. varför de skutlskyldigu inte kan garanierus full
förulsebarhei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Spedalmotlvering   177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 12 s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifterna
i regeringsformen om del föreslugna särskilda förfarandel för beslul rörande
räliighetsbegränsande lag har lagils in såsom nya iredje och
fiurdesiyckeni2kap. 12 S.såsom ell nyll iredje stycke i 2 kap. 20 Soch såsom en
ny 13 kap. 7 S. Huvudbestämmelserna finns i 2 kap. 12 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sistnämnda
parugruf unger nu i shi,försia stycke vilku uv de i 2 kup. I-l 1 SS upplugnu
rällighelerna som är begrunsningsbura. Vidare slås fasl all begräns­ning måsle
göras genom lag,ulom ietl parangivna fall. Slulligen förutskickas all del flnns
vissa materiella ramar för begränsningsmöjligheterna. I paragra­fens andra
sjycke anges vissa generella sådana ramar. Där föreskrivs alt
rättigheisbegränsning får göras bara för alt lillgodose ändamål som är
godtagbart i ell demokraliskl samhälle. Begränsningen får aldrig gå ulöver vad
som är nödvändigt med hänsyn lill del ändamål som har föranlell den. Den får
inle heller sträcka sig så långl all den ulgör ett hol mol den friu
åsiktsbildningen såsom en av folkslyrelsens grundvalar. Slulligen slås fast atl
begränsning inte förgöras enbarl på grund av politisk, religiös, kullurell
eller annan sådan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
iredje stycket i 2 kap. 12 S har för del försia angetts det särskilda
lagsiiftningsförfarandeis primäru lillämpningsområde. Det har skell genom en
hänvisning lill försia stycket. Förfarandel omfaltarsåledes lagar som angår
begränsning uv yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten,
demonsiralionsfrihelen och föreningsfrihelen, den kroppsliga integriteten i
allmänhet, skyddel för förtrolig meddelelse, rörelsefrihelen i allmänhet och
rälten lill offentlighet vid domslolsförhandling. Formuleringen omfattar
visserligen också skyddel mol husrannsakan och liknande inirång, men lagar som ingriper
enbarl i denna fri- och rättighet undantas från del särskilda förfarandels
lillämpningsområde genom en föreskrifi i fjärde siycket. Skälen härtill har
redovisals i den allmänna moiiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
anges i iredje slyckel grundelementen i del särskilda beslulsförfa­randel.
Förfarandel innebäraii lagförslagel i fråga skall vila i riksdagen i minsl lolv
månader innan del för antas. Tiden räknas från del all det försia
ulskoilsyllrandel över förslaget anmäldes i kammaren. Förslaget skall dock
alllid kunna förkaslas omedelbarl. Vidare skall en kvalificerad majoritet kunna
anta förslaget ulan dröjsmål. Härför skall krävas insiämmande av minsl fem
sjättedelar av de rösiande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ell
viktigt moment är atl del särskilda förfarandet skall vara tillämpligt bara på
yrkande. Bakom ell sådani yrkande skall slå minsl lio riksdagsledamöler. De
närmare bestämmelser om del särskilda förfarandet som behövs föreslås bli
iniagna i riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ullrycket
i iredje slyckel &amp;quot;förslag till lag angående begränsning av&amp;quot; någon av
de ifrågavarande fri- och rällighelerna belyder inle, all det konkrela
lagförslagel nödvändigtvis skall ytteriigare inskränka den berörda rättighe­ten.
Innebörden är att lagförslagel skall angå föreskrift som är rättighetsbe­gränsande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fjärde stycket ålerfinns undantagen från del särskilda beslutsförfarandets
lillämpningsområde enligt iredje stycket. Lagar som avser enbart skyddel mol
husrannsakan och dylikl har redan nämnts. De andra undantagen är vissu lagar om
tystnadsplikt, lagar om &amp;quot;rena&amp;quot; frihetsstraff och om viss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 Riksdagen 1978/79, I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;178    Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förlängning
av lidsbegränsud lags giltighetstid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
femle undantag framgår av den nya 13 kap. 7 f regeringsformen. Där sägs all del
särskilda beslutsförfarandet inte skall lillämpas då rikel är i krig eller
omedelbar krigsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden
lill och innebörden av de nämnda undantagen har redovisals i den allmänna
moiiveringen (4.5.2-4.5.4, 4.7.5, 4.7.6 och 4.1&lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;1).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
särskilda beslulsförfarandet enligt 2 kap. 12 S iredje siycket saml undantaget
därifrån för föriängning av tidsbegränsad lags giltighetstid skall vara
tillämpliga också på sådan särskild lag som avses i 2 kap. 20 S undru stycket
regeringsformen. Detta grundlagssiadgande handlar om fri- och räilighetsskyddel
för ullänning här i landet. Beslämmelse om förfarandets tillämplighel har
tagits in som ell nylt iredje siycke i nämnda 20 S. Bakgrunden härtill har
angivits i den allmänna moiiveringen under 4.7.3. Se vidare specialmoliveringen
lill 2 kap. 20 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
särskilda lagstiftningsförfarandet kommer lill ulöver del redun infördu
maleriella räilighetsskyddel i 2 kap. regeringsformen. För ell beslul om
räUighetsbegränsande lag krävs således både all - i förekommande fall - del
särskilda förfarandel lillämpas och atl regeringsformens maleriella villkor är
uppfyllda, t. ex. alt - där så krävs - ell lillålel inskrunkningsändumål
föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ordel
&amp;quot;lag&amp;quot; kan vara dubbeliydigi. Del kan belyda förfalining som beslutals
av riksdagen. Del kan också avse särskild föreskrifi i sådan författning. I
grundlagsiexi använder rättighelsskyddsulredningen ordet i den sisinämnda
bemärkelsen. I moliviexten använder ulredningen ordel i bägge betydelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
en rättighetsbegränsning eller såsom räliighetsbegränsande belecknas ofta den
lagregel som ger slöd för ifrågavarande ingripande i del särskilda fallel. Även
della ingripande i sig ulgör en rällighetsbegränsning. Man säger alllså all
rättigheten &amp;quot;begränsas genom lag&amp;quot;. Den begränsas också genom del
konkrela ingripande som sker med stöd av lagen. Denna terminologiska
fiexibilitet torde inte föranleda missförsiånd. Man måsle dock uttrycka sig
lydligl när man åsyftar del fallel - där del får föreligga - alt räiiighet med
slöd av bemyndigande i lag (&amp;quot;delegeringslag&amp;quot;) begränsas genom annan
författning än lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
mera generella spörsmål i fråga om det särskilda lagsiiftningsförfö-randels
tillämpningsområde har behandlats i den allmänna moiiveringen. Här skall nu mol
den bakgrunden göras en mera detaljerad genomgång för varje fri- och rättighet
för sig. Det sker genom en ulföriig exemplifiering av befinlliga
lagbeslämmelser som blir omfallade av detla särskilda förfarande. Såsom
belysning anges ibland bestämmelser som faller utanför detla område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;/  Ynrandefriheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Massmedierätlen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yttrandefriheien
i tryckt skrift regleras i en särskild grundlag, tryckfrihets­förordningen.
Yttrandefriheten i radio, TV och film är däremot inte reglerad på
grundlagsnivå. Yiirandefrihelsutredningens arbeie kan emellertid leda lill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Spedalmotlvering    179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;all
så blir fallet. I samma mån kommer det nu förevarunde lugstiftningsför-furundei
all bli inakiuelll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. fuller dock radio- och filmrälten inom regeringsformens rum. Dessa
rättsområden innehållerätskilliga yiirundefrihelsbegrunsunde besiämmelser. Från
radiolagen (1966:755) kan nämnas tillsiåndskravet för användning av
radiosändare (2 S), radiomonopolei (5 S), regeln au monopolet skall ulövas
opartiskt och sakligt (6 S) samt möjlighelen enligt 8 S undra slyckel till
förhandsgranskning i vissa fall. Hithörande regler omfattas i. v. av del nu
föreslagna särskildu lugsliflningsförfarandei. (Ändringar i radiolagen har
föreslagits i propositionen 1977/78:91.) Del särskilda förfarandel omfaltar
också - bortsett från föreskrifierna om rällegången - flertalet regler i
radioansvarigheislagen (1966:756). Sistnämnda lags sakinnehåll har tryckfri­hetsförordningen
som mönsier. (1 proposilionen 1977/78:144 hur föreslugiis särskild
ansvarighetslag för den s. k. närradion.) Även filmcensuren är givelvis en
ytlrandefrihelsbegränsning. De maleriella bestämmelserna därom i förordningen
(1959:348) med särskilda besiämmelser om biografföre­ställningar m. m. omfattas
av det särskilda förfarandel. Rällighetsskyddsut­redningen förutsätter atl
regleringen av yttrandefriheten i radio och film kommer all behandlas av
yltrandefriheisulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BroUsbalken
m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principerna
för gränsdragningen mellan s. k. yllrandefrihelsbroli och andra broll har
angells i förarbeiena lill 1976 års reform, vartill hänvisats i den allmänna moiiveringen
under 4.6.1 A. Man går efter syflel atl skydda den fria opinionsbildningen och
den allsidiga upplysningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fönal
ochförolämpning (broilsbalken 5 kap.) är yllrandefrihelsbroli. Dessa
slrafföeslämmelser skall alllså omfaiias av del särskilda beslulsförfarandel.
Delsamma skulle gälla för s. k. ekonomiski förtal, om sådani skulle
sirafföeläggas. Det må emellerlid erinras om atl förmögenhelsbroiien faller
utanför omrädel. Därmed avsedda gärningar får liksom hiuills anses som
brollsliga i annal avseende än som missbruk av den grundlagsskyddade
ytirandefriheien. Del må vidare erinras om all beslämmelserna i 15 kap.
brottsbalken om mened m. m. inle berör den grundlagsskyddade yttrande­friheten.
För belysning av gränsdragningen må särskilt pekas på 15 kap. 7 S om falsk
resp. vårdslös tillvitelse. All dessa brotl lill skillnad från förtals-brottet
inle är att anse som ytirandefrihetsbrolt beror uppenbariigen på alt det för
sirafföarhei för falsk eller vårdslös tillvitelse krävs, att ytlrandel gjorts
lill en myndighet som har atl uppta anmälan i den sak det gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
är här all redovisa del av 6 kap. 6 S brottsbalken om oiukiigi beteende. Del
gäller andra stycket som avser bl. a. del fall all någon genom ord som
uppenbart sårar tukt och sedlighet upplräder ansiölligl mot annan. Denna del av
strafföestämmelsen måste anses som ytlrandefriheisbegrän-sande i
regeringsformens mening och omfattas av del särskilda förfaran­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
16 kap. brottsbalken finns vidare vissa besiämmelsersom omfattas av del
särskilda beslulsförfarandel. Del gäller uppvigling (5 S), hets mot folkgrupp
(8 S), otillåtet förfarande med pornografisk bild (11 S) ochförledande av
ungdom (12 S). Detsamma skulle ha gällt för beslämmelserna om de s. k.
rykiessprid-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180  
Specialmoiivering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningsbrotten, som fanns fram till årsskiftet 1977-78 (16
kap. 6 S, 17 kap. 6 S och 19 kap. 8 S brottsbalken). Brolisbeieckningarna var
samhällsfarlig ryktesspridning, beljugande av myndighei och ryktesspridning
till fara för rikels säkerhei. Den sisinämnda sirafföestämmelsen har dock
behållits som s. k. krigsarlikel (22 kap. 2 a S brottsbalken). Frågan om i vad
mån spridandel av osanna rykten skall varu slrufföelagi är emellertid föremål
för uiredning (Dir 1977:5). En förnyad kriminalisering pä della område skulle
omfattas av det särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Strafföestämmelsen om uppror i 18 kap. 1 S brottsbalken är
omfallad av del särskilda beslulsförfarandet. Gärningar som avses där kan vara
yllrandefri­helsbroli. Också straffskärpningsregeln i 18 kap. 2 S broilsbalken
hör hil, i vad den hänvisar lill 5 kap. nämnda balk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 19 kup. brottsbalken strafföeläggs
ytlrandefrihelsbroiten högförräderi (1 S), krigsansiijian (2 S), spioneri (5
och 6 SS), obehörig hejåttning med hemlig uppgifi (7 och 8 SS) och vårdslöshei
med hemlig uppgifi (9 S). Del må anmärkas all också 10 S om olovlig
underrättelseverksamhet omfattas av del särskilda beslulsförfarandel, efiersom
denna kriminalisering i vart fall ulgör en inskränkning i informalionsfriheten.
- Reglerna om spioneribrollel är f n. föremål för översyn. Denna har uppdragils
åt samma kommitté som skall pröva frågan om lagsliflning mot falsk
ryktesspridning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ytterligare följande bestämmelser i brollsbulken är
akluella i della sammanhang. 20 kap. 3 S om bron moi lystnadsplikt omfattas av
del särskilda lagsliftningsförfarandel. Detsamma gäller f ö. de bestämmelser i
skilda lagar som statuerar själva tystnadsplikten, dock inie när del gäller
tystnadsplikl endast för offentliga befattningshavare och ijänsleplikliga i
fråga om sädanl som för hållas hemligl med stöd av tryckfrihetsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också 21 kap. 8 S broilsbalken om missfirmdse mot krigsman
och 10 S om uppvigling av krigsmän omfattas av det särskilda förfarandel.
Detsamma gäller den ovannämnda bestämmelsen om ryktesspridning Ull färaför
rikeis säkerhei (22 kap. 2 a S) saml stadgandena om landsförräderi, landssvek,
landsskadlig vårdslöshet, samröre med fienden, undergrävande av siridsviljan
och försvars-skadlig ryklesspridning (1. 2, 4, 5 och 6 SS i 22 kap. brottsbalken).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulöver de regler i 22 kap. brottsbalken, som direkt riklar
sig lill rälislillämparen, finns del en ddegeringsbesiämmdse i 16 S Genom denna
bemyndigas regeringen all sälla vissa bestämmelser i lillämpning i vissa
angivna situationer. Bland dessa bestämmelser ingår de ovannämnda paragraferna
i 22 kap Delegeringsbesiämmelsen i 16 S omfattas därför av det särskilda
förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser som särskilt sirafföelägger försök,
förberedelse eller stämp­ling till ett yttrandefrihetsbrotl omfattas av del
särskilda beslulsförfarandel. Detsamma gäller t.ex. 19 kap. 15 S broilsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detla sammanhang bör den numera upphävda
sirafföestämmelsen i 19 kap. 13 S broUsbalken om lagande av utländskt understöd
beröras. Den torde vid 1976 års fri- och rätlighetsreform knappasl ha
betraktats som en ytlrandefrihetskriminalisering. Den brottsliga gärningen
bestod nämligen i all man mottager egendom (av främmande makl). Men
sirafföarhelen förutsatte att della görs i syfte alt genom skrifter eller på
annal sätt påverka den allmänna opinionen i cenlrala politiska ämnen. Skulle
man i stället ha gärningen konsiruerad såsom förberedelse till ett
ytirandefrihetsbrolt, skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Spedalmotlvering    181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;struflbeluggningen av dellu förberedelsefull vuru omfutlud
uv det särskildu beslulsförfarandel. Del må anmärkas alt den ovannämnda
kommitté, som skall se över bl. a. spioneribrollel, också skall la upp frågan
om behovei av lagsiiftning mol propaganda, som finunsierus från ullundei och
som kun medföru fura för den fria meningsbildningen i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen (1949:165) ang. beslagå vissa skrifter (ändrad
senasi 1977:1019)uvser uppviglunde skrifter som uniräfläs vid avdelning av
krigsmakten. (För skrifter som mångfuldiguts på del säu som uvses i
iryekfrihelsförordningen finns cn motsvarunde bcsiummelse dar.) Av vud som
sagls i den ullmänna moiiveringen om ivångsmedel (4.10.6) framgår,ull lagen
1949:165 skall anses omfallad av det särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Däremoi bör allmänna regler om beslag i brottmål (se 27
kap. rättegångs­balken) inle anses begränsa ytirandefriheien durför, ull beslug
i princip för läggus också på skriftlig handling. (En annan sak är all
möjlighelen atl la brev eller telegram eller dylikl i beslag, medan del är
under befordran hos post-resp. televerket, ulgör en begränsning av skyddel för
förtrolig meddelel­se.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också förbudet mol otillbörliga yllranden i 9 kap. 5 
rättegångsbalken skall unses omfutlal av del särskilda
lagstiftningsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare omfattas lagen (1947:164) om,förbud mol poliiiska
uniformer av del särskilda förfarandel. Delsammu gäller lagen (1975:370) om
förbud moi spridning och utförsel av vissa kartor och lagen (1975:371) om
förbud mol spridning och utförsel av flygbilder och vissa fölografiska bilder.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Upphovsruli och dylikl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till skillnud från vad som uUalais i bil. 6 lill fri- och
rältigheisutredningens belänkande (s. 289-290) anser
rättighelsskyddsulredningen, att den ekono­miska sidan av upphovsrätten inte
bör uppfattas som en begränsning av yttrandefriheten i grundlagens mening. Del
är här fråga om upphovsman­nens principiella ensamrätt all mångfaldiga verkei
och eljest utnyttja della ekonomiski. Däremoi måsle upphovsmannens s. k.
ideella rätl anses som en sådan begränsning. Härmed avses de
siraffsankiionerude beslämmelserna i 3 S andra och iredje slyckena lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnäriiga verk. Där föreskrivs
all ell verk inle får ändras så, all upphovsmannens litterära eller
konslnärliga anseende eller egenart kränks. Vidare sägs atl verkei inlc heller
får göras lillgängligl för allmänheten i sådan form eller i sådant sammanhang
som är på angivel sätt kränkande för upphovsmannen. Såsom en inskränkning i den
grundlagsskyddade yttran­defriheten bör vidare uppfanas viiesbeslämmelsen i 51
S mot all ell verk åierges offentligt på ett sätt som kränker den andliga
odlingens inlressen. Vid denna lolkning synes del främst bli följande
bestämmelser i upphovsrätts-lagen som blir omfallade av del särskilda
beslulsförfarandel: 3 S andra och tredje Slyckena, 51-53, 59 och 60 SS. -Och
vad gäWerlagen(1960:730)om räll ulffotografisk bild skulle detsamma gälla för 2
S andra slyckel, 16, 21 och 22 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I detla sammanhang må såsom belysning pekas på 15 S
firmalagen (1974:156). Denna bestämmelse avser del fall att firma eller annat
närings­kännetecken eller dess användning strider mot goda seder eller allmän&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;182    Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ordning
eller är vilseledande. Då kan domstol vid viie förbjuda innehavaren av
kännetecknet atl använda della. Det skulle möjligen kunna sällas i fråga, all
ell sådani sladgande begränsar yitrandefriheten i regeringsformens mening. Så
bör dock inle anses vara fallel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reklam&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
kommersiella reklamen ar ell område, där regeringsformens yiirande­friheisbegrepp
är någoi mera vidsträckt än tryckfrihetsförordningens. Rege­ringsformens
yttrundefrihelsbegrepp omfattar helu reklamomrädet, medan
tryckfrihetsförordningens omfaiiar bara en del av della område. Sålunda lorde
avsiklen vara all marknadsföringslagen (1975:1418) skall fullu hell vid sidan
av tryckfrihetsförordningen, medan cenlrala bestämmelser i den däremoi utgör
inskränkning i yttrandefriheten i regeringsformens mening. Å andra sidan är ell
förbud mol reklum för viss vuru någoi som unseils kunna gripa in också i
tryckfrihetsförordningens yllrandefrihelsområde. 1 1 kap. 9 S nämnda förordning
har undaniug gjorls från vissu delar av del iryckfrihels-rallsliga skyddel
såviii gäller kommersiell annons för alkohol eller lobak (jfr propositionen
1973:123 s. 48).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:101.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller marknadsföringslagen så omfattas vissa av dess materiella bestämmelser
av del särskilda förfarandel. Det gäller i varje fall 2 S (och 5 S) om
olillböriig marknadsföring och 6 S (och 9 S) om vilseledande marknads­föring.
(I del försia fallel är sanklionen förbud, normall vid vite, och i det andra
fallel slraff Också sunktionsbesiämmelsen i 18 S omfattas av det särskilda
förfarandet.) Däremot kan beslämmelserna i 4 S om produktsä­kerhet och i 7 och
8 SS om vissa otillåtna erbjudanden till konsumenl inle unses beröra den
grundlagsskyddade yttrandefriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
maleriella beslämmelserna i en lag om förbud mol eller andra begränsningar i
fråga om alkohol- eller lobaksreklam skulle omfattas av del särskilda
förfarandet. Della gäller oavsett om del är fråga om reklam i iryckl skrift
eller i annal medium.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yrkesmässig
kreditupplysning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samlidigt
som man i 1 kap. 9 S tryckfrihetsförordningen öppnade möjlighet lill
lagingripanden mot tobaks- och alkoholreklam öppnade man i samma beslämmelse
vissa möjligheler lill reglering i vanlig lag i fråga om kreditupp­lysning.
Della gäller närmare besläml i fråga om offenlliggörande i yrkes­mässig
kredilupplysningsverksamhel av kreditupplysning, som innebär otillböriigl
inirång i enskilds personliga integritet eller som innehåller oriklig eller
missvisande uppgift. Av proposilionen (1973:123 s. 49 ö) framgår alt man ansell
del klart, alt den önskade regleringen krävde ändring i
tryckfrihetsförordningen och alllså i och för sig var ell ingrepp i
tryckfrihets­förordningens yllrandefrihetsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åsyftade
bestämmelser i vanlig lag har uifärdals genom kreditupplysnings­lagen
(1973:1173). Dess inledande bestämmelser (1-2 SS) anger lagens
lillämpningsområde och ger vissa begreppsdefinitioner. Dessa regler är tekniskt
så direkl kopplade till de följande beslämmelserna, att I och 2 SS bör anses
omfallade av det särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering    183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
och 4 SS handiur om lillsiånd m. m. Kredilupplysningsverksamhel får enligt
huvudregeln bedrivas enburt efter lillsiånd av dalainspektionen. Dessa
paragrafer omfutlus uv del särskildu förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5-14
SS bär rubriken &amp;quot;Verksamheiens bedrivande m. m.&amp;quot;. Verksamheien skull
bedrivas så all den ej leder lill olillböriigi inirång i personlig integriiet
(5 S). Uppgift om någons poliiiska eller religiösa uppfattning, ras eller
hudfärg får inte samlas in, lagras eller vidarebefordras i
kredilupplysningsverksamhel. Delsamma gäller som regel uppgift om brott eller
straff eller adminisirativi omhändertagande eller hälsolillslånd (6 S)- Vissa
yiierligare föreskrifter ges om vad kredilupplysning inte får innehålla och när
den inle för lämnas ul (7-9 SS)- 5-9 SS omfattas av del särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
ges föreskrifterom konlrolloch rätielseav regisler(I0-12 SS)- Dessa
bestämmelser bör inte anses omfallade av del särskilda förfarandet, ej heller
13 S om överlåtelse av regisier m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
14 S föreskrivs ull den som ur eller varil verksam i kredilupplysnings­verksamhel
inle för obehörigen yppa vad han lill följd därav föll vela om enskilds personliga
förhållanden eller om yrkes- eller affärshemlighet. Här föreligger ell exempel
på en tystnadsplikl som gäller för enskilda och som alltså faller uianför
undantaget i fjärde slyckel andra meningen 1. Tyslnads-pliklsbestämmelsen i 14
S omfattas således av det särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
ulövar tillsyn över lagens efterlevnad (15 S). Bestäm­melsen omfattas inte av
del särskilda förfarandel. 17 S öppnar möjlighet för duluinspeklionen ull
återkalla givet tillstånd. Denna föreskrift måste anses omfallad av del
särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
18 S föreskrivs alt den som hos dalainspektionen tagit befallning med
tillstånds- eller tillsynsärende enligt lagen inte får obehörigen yppa vad han
därvid föll vela om enskilds personliga förhållanden eller om yrkes- eller
affärshemlighet. Della är ell exempel på en lyslnadspliklsbesiämmelse som
enligt fiärde stycket andra meningen 1 i förevarande grundlagssiadgande faller
uianför det särskilda lagsiiftningsförfarandeis ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Strafföestämmelsen
i 19 S och förverkandebestämmelsen i 20 S omfattas av det särskilda
förfarandet. Motsatsen gäller för skadeståndsbeslämmelsen i 21 S. Del beror på
alt skadesiånd av systematiska skäl måst föras utanför ramen för de
ingripandeformer som rättighetsskyddel i 2 kap. regerings­formen gäller mol. -
Ej heller de avslulande 22 och 23 SS i krediiupplys­ningslagen omfaiias av del
särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
inkassolagen (1974:182) må för belysnings skull anmärkas 4 S- Där föreskrivs
alt inkassoverksamhei skall bedrivas enligt god inkassosed. Siadgandel
förbjuder bl. a. all gäldenär utsätts för otillbörlig påtryckning. Föreskriften
kan ej anses beröra grundlagens yllrandefrihetsskydd. Däremoi finns en
lyslnadspliklsbesiämmelse i 11 S som motsvarar 14 S krediiupplys­ningslagen. Denna
II S omfattas av del särskilda förfarandet. Ingen annan bestämmelse i
inkassolagen kan anses göra detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datalagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datalagens
(1973:289) cenlrala innehåll är vissa restriktioner när del gäller all inrätta
och föra vissa ADB-register. Del rör sådana register som innehåller
personuppgifter som kan hänföras till den som avses med uppgiften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;184    Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
begränsningar i möjligheterna lill informalionshanlering lorde fö anses
inskränka i försia hand informationsfriheten. Bestämmelserna i datalagen om
tillslåndskrav m. m. (1-7 SS) omfattas därför av del särskilda förfarandel.
Delsamma gäller 11 S,som föreskriverait uppgift i vissa fall inle får lämnas ut
och vilken paragraf därför måsle anses yilrandefriheisbegrän-sande. 20 S faller
under del särskilda förfarandel i vad den slraffsanklionerar nyssnämnda
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
omfattas den tystnadsplikt för regisieransvarig m. fi., som före-skrivsi 13
S,uv del särskilda beslulsförfarandel. Deigör däremot ime 19 Som tystnadsplikt
för datainspektionens befattningshavare. Bestämmelsen i 21 S om straff för den,
som olovligen bereder sig lillgång lill uppiagning för automatisk
databehandling (begår &amp;quot;dalaintrång&amp;quot;), bör anses väsenlligen avse ett
slags förmögenhetsbroit och bör därför inle anses omfallad av del särskilda
förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vård-
eller behandlingslagsiiftning och dylikl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
detla sammanhang åsyftas en rad bestämmelser om rätt all granska och kvarhålla
brev och dylikl lill eller från den som är berövad frihelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
är givet atl själva frihelsberövandet medför en rad fakiiska begräns­ningar i
den intagnes möjlighel lill utövning av opinionsfrihel. Dessa begränsningar är
inte i grundlagens mening all se som ingrepp i opinionsfri­hel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Emellerlid
har reglerna om granskning och kvarhållande av brev och dylikl samt om
avlyssning av telefonsamtal betraktats som självsländiga ingrepp i förtrolig
meddelelse resp. informationsfriheten resp. - vad gäller regerings­formen -
yttrandefriheten. På nu förevarande grund omfattas nedan nämnda lagbestämmelser
av det särskilda lagstiftningsförfarandet. (De ifrågavarande lagama kan också
innehålla bestämmelser vilka på annan grund omfattas av del särskilda
förfarandel. Härtill ålerkommer rällighetsskyddsutredningen i resp.
sammanhang.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt omfattas sålunda 25-28, 30 och 31 SS
av del särskilda lagsliftningsförfarandel. Detsamma gäller 9, 10 och 12 SS
lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl, 15 S lagen
(1966:293) om beredande av sluien psykialrisk vård i vissa fall samt 9 a S
lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
bör också nämnas 27 S siadgan (1956:551) for aUmänna vårdanstalter for
alkoholmissbrukare (27 S ändrad 1968:86) och 44 S stadgan (1960:728),för
ungdomsvåråsskotorna (44 S ändrad 1965:771). Dessa bestämmelser har emellertid
f n. inte lagform, ulan i vad de är räliighetsbegränsande grundar de sin
giltighet på övergångsbestämmelserna till 1974 års regeringsform.
Rätlighetsskyddsutredningens förslag medför i och försig ingen ändring i sak
härvidlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flertalet
lagbestämmelser om tystnadsplikl faller under undantaget i Oärde stycket andra
meningen 1 från del särskilda lagsiiftningsförfarandeis tillämpningsområde. Del
finns dock också regler härom som omfattas av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sjiedalmotivcring    185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;della förfurunde. Här må hanvisas lill framslällningen
under 4.11.1 i den ullmännu moiiveringen. Också ovan i specialmoliveringen hur
lämnats ensluku exempel på lyslnadspliklsbeslämmelser av de båda numndu katego­rierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övrigi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi bestämmelser som numera ar upplagna i lag (1975:87)
kan redare i svenskl furtyg förbjudas vid vite atl lill uiländsk myndighei
lämnu ul hundling som kun avsevärt skada svensk sjöfurtsnäring. Dennu lug för
unses begränsu ylirundefriheien i regeringsformens mening (jämför proposilionen
1975:8 s. 77). Lugen omfuUus av del särskilda beslulsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 7 S 1 mom. lelegrafreglemeniet (1959:582) föreskrivs ull
privuUelegram bör lillbukuvisus eller kvurhållus, om dess innehåll synes furligl
för slutens säkerhei eller slrider mot lag, ullmän ordning eller sedlighet.
Dessu före­skrifter grundur sig på inlernaiionella konvenlioner. De får
givelvis allljäml gullu övergångsvis. Förs de över lili lag omfattas denna uv
del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 17 S undra siycket iiaiurvårdslagen (1964:822)
föreskrivs all skyll vari­genom allmänheien avvisas från vissl område ej får
finnas uppsali ulan lillsiånd. Bestämmelsen är sanktionerad med bl. a. siruff
(37 S). Dellu skyltförbud ur inle a v sådan url alt del ulgör bara en
ordningsföreskrift enligt 2 kap. 13 S tredje slyckel regeringsformen. En sådan
skyll kan ses som eu-om än felaktigt - påslående om rättsläget. Därifrån till
en affisch eller dylikt behöver inte siegel vara långl. Del lorde därför vara riktigast
all betrakta förevarunde skyltförbud såsom en begränsning uv yttrandefriheten
och alllså såsom omfattat av det särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Informalionsfriheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissa inskränkningar i informationsfriheten har anmärkls i
del föregående, bl. a. vissa bestämmelser i datalagen. Här må anföras följande
exempel på lagbeslämmelser som omfattas av det särskilda beslutsförfarandet
därför alt de begränsar denna fri- och rättighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del gäller i 4 kap. brottsbalken 8S om slraff för brytande
av post- eller lelehemlighel. 9 a S om slraff for olovlig avlyssning och 9 b S
om ell särskili fall av förberedelse lill brytande av lelehemlighel. Vidare
gäller del 17 kap. 9 S brou.sbalkenom slraff för broll inoi rösthemlighei och
19 kap. 10 S samma balk om slraff för o/ov/f',? underräiidseverksamhei. Hil
skulle vidare vara all hänföra ell sådant straffsladgande mol olovlig
foiografering som inlegrileisskydds­kommilién föreslagil (SOU 1974:85).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som begränsning av informationsfriheten för vidare
uppfattas de materiella beslämmelserna i lagen (1977:20) om TV-övervakning.
Dessa bestämmelser (1-4, 6-8 och 10 SS) omfattas därför av det särskilda
lagsliftningsförfaran­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;186   
Specialmoiivering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.? Mötesfriheten och demonsiralionsfrihelen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den cenlrala förfaiiningen på områdel är lagen (1956:618)
om aUmänna sammankomster. I S anger vilku sammankomster som lugen är lillämplig
på. 1 2 S ges vissa möjligheler all i exiruordinuru siiuaiioner förbjudu allmän
sammankomst i vissl län ellerdel därav. För sammankomst på ullmun pluis krävs
förhandsiillsiånd (3 S). I vissa andra fall kravs isiällei förhandsanmälan (4
S). Bestämmelser ges i fråga om ansökan om tillstånd, anmälan, ordnings­hållning
(5-9 SS). Under vissa förutsättningar för polismyndigheten inslälla eller
upplösa ullmän sammankomst eller förbjuda dess förnyande (10-11 SS). Slulligen
ges bl. a. regler om överklagande (13 S) och om siralT(l5 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reglerna om förbud,om krav på förhandsiillsiånd resp.
förhundsunmälan, om inställande och upplösning ulgör begränsningur uv
mötesfriheten och demonsiralionsfrihelen. Dessu regler omfutlus av del
särskilda lagsliftnings­förfarandel. Detsamma gäller 1 S. I själva verkei blir
del bara mindre delarav denna lag, närmusi rena procedurregler, som inle
omfutlus uv det särskilda förfarandel (5 S försia slyckel, 6 och 13 SS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Strafföestämmelsen om olovlig sammankomst i brottsbalkens
krigsariiklur (22 kap. 7 S)ären begränsning av mötesfriheten och omfutlus uv
del särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Föieningsfnheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreningsrättsspörsmål mellun stulen såsom arbelsgivare
och dess arbetsta­gare faller vid sidan av föreningsfriheisskyddet i 2 kap.
regeringsformen. Ej heller berörs della föreningsfriheisskydd t. ex. av
lagstiftningsåtgärder för all avbryla pågående fackliga slridsålgärder. vare
sig lagen ulformas som en tjänsieplikislag eller som en lag som förnyar
giftigheten av eu uilupei kollekiivavial. Ej heller den lagstiftning, som
förlänar vissa organisationer en viss förmånsställning, berör regeringsformens
föreningsfriheisskydd (för andra, konkurrerande organisaiioner). Exempel på
sådan lagsliflning före­kommer på arbelsmarknaden och hyresmarknaden. Sådana
bestämmelser som nu nämnts omfattas alllså inle av del särskilda
beslutsförfurundel. Den fackliga konflikträlien omfattas över huvud taget inte
uv dellu. Den enda reservalion som behöver göras avser tjänsieplikislag. En
sådan kan vara au anse som cll ingrepp i regeringsformens skydd för
rörelsefrihelen. På sisinämnda grund ar den då omfattad av del särskilda
lagsliftningsförfaran­del. Hänill återkommer rällighetsskyddsutredningen i del
följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Strafföestämmelsen i 18 kap. 4 S brottsbalken mol olovlig
kårwrksamhei omfattas av del särskilda förfarandel. Något annal
&amp;quot;föreningsfriheisbroti&amp;quot; torde inle finnas f n. Del må erinras om all
de n.aleriella möjlighelerna atl inskränka regeringsformens
föreningsfriheisskydd år små (2 kap. 14 S andra Slyckel regeringsformen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Religionsfriheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I vad religionsutövning innefattar utövning av annan
opinionsfrihet omfaiias den av samma grundlagsregler som denna. I prakiiken är
del närmasi reglerna i regeringsformen för yttrandefriheten, mötesfriheten och
förenings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering    187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;frihelen som sålunda gäller också Ibr molsvarande
religiösa verksumhels-form. Lagregler härom omfutlus av del särskilda
lagsliftningsförfarandel. I vad begreppei religionsuiövninggår ulöver vad nu
sagls ur grundlugsskyddel för religionsfriheicn inom sin definilionsmussigu rum
absolul. Någon fråga om särskilt lugsiiftningsförfarande uppstår inte då. Rättighetsskyddsutred­ningen
behandlar därför inie vidure religionsfriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Skyddet för förtrolig meddelelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 del Ibljande redovisar ulredningen en ulföriig
exemplifiering av den befiniligu räiiighcisinskränkundc lugstiftningen i fråga
om ratten till förtrolig kommunikalion. Åsyftade paragrafer omfattas-åt
minstone i princip-av det särskilda bcsluisförfiirandel. Genomgången görs mol
bakgrund av den indelning av inskränkningar i skyddel försådan kommunikulion
som 1973 års fri-och rällighetsulredning uigåll från i sill betänkande (se SOU
1975:75. bilaga 13. s. 382) nämligen dels förtroliga försändelser, t.ex. brev
och telegram, dels sådanu förlroligu meddelunden, som kan avlyssnas med
lekniska hjälpmedel, i. ex. lelefonsamial och rudiosiindningur. Indelningen är
gjord med hänsyn lill den form del förlroligu meddelandel har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a) Inskränkningar i skyddel mol undersökning av förtroliga
försändelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 27 kup. rättegångsbalken finns bestämmelserom beslug.
Föremål som kan antas ha betydelse för uiredning om brotl eller vara fråniugnu
någon genom broll eller vara förverkade får las ibeslagd S). Om skriftliga
handlingar gäller vissa särskilda regler. Enligi 2 S får beslag inte läggus
påskriftlig handling, om innehållet kan anias vara sådani all befallningshavare
eller annan inle får höras som viline om del och handlingen innehas av honom
eller den, lill vars förmån tystnadsplikten gäller. 1 3 S sägs au brev.
telegram eller annan försändelse som finns i post- eller televerkets vård får
las i beslag om brottet kan medföra fängelse i minsl ell år och försändelsen
skulle få las i beslag hos moliagaren. Förekommer anledning au försändelse, som
får las i beslag, skall anlända lill posl-. telegraf-, järnvägs- eller annan
befordringsanslall. får domsiol förordna att försändelsen närden inkommer skall
kvarhållas lill dess ftågan om beslug blivit uvgjord (9 S). Enligi 12 S får
posl- eller lelegrafför­sändelse som lus i beslag inle närmare undersökas av
annan än allmän domstol, undersökningsledaren eller åklagaren. Sakkunnig eller
annan som anlilas för uiredning angående broiiei eller eljesl hörs i
ulredningen får dock efter anvisning av nämnda myndigheler granska hundlingen.
Bestämmelser som medger atl brev eller lelegrum eller dylikl lus i beslag,
medun del är under befordran hos posl- eller leleverkel. ulgör en begränsning
av skyddel för förtrolig meddelelse och skall således omfattas av del särskilda
förfurun­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i rällegångsbalken om ivångsmedel i
brottmål är tillämp­ligu i ärende om ullämning enligt föreskrift i 16 S lagen
(1957:668) om ullämning för bron och 12 S lagen (1959:254) om inlämning jör
brotl lill Danmark. Finland. Island och Norge. Skriftlig hundling får dessulom
las i beslag enligt I och 2  lagen (1975:295 )om användniiigav vissa
ivångsmedel på begäran avjrämmandesiai. Bestämmelsen i 27 kap. 3 S
rättegångsbalken äger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:81.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därvid
mot:varande lillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:80.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
della sammanhang bör pekas på konirollbesiämmelsernu i 14 S lagen (1960:418) om
slraff jör varusmuggling. Diir sladgas all lullljänsteman, tjänsteman vid lots-
och fyrsiaien,posiljänsiemun och tjänsteman vid statens järnvägar har
befogenhei atl vid lillsyn av ull broll mot lugen inte äger rum förunsialiu om
undersökning av posipukei, som inlämnals för befordran till ullandel eller
ankommer lill riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:81.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna
om ivångsmedel i lugen om slraff för varusmuggling och i 27 kap.
rällegångsbalken äger motsvarande lillämpning i ftill som avses i lagen
(1973:431) om utredning angående brott mot utländsk lullag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:81.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna
i lagen om slraff för varusmuggling äger enligt 14 S valutalagen (1939:350)
molsvarande lillämpning i fråga om utförsel- och införselförbud beiräffande
beialningsmedel, fordringar och värdepapper. Enligi 5 S äger regeringen medge
räu för polismyndighet, riksbanken eller tjänsteman, som riksbanken därlill
förordnar, all öppna och granska brev och undra försändelser till eller från
ullandel, som finns i posiverkeis vård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:81.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
särskilda beslulsförfarandet skall vara tillämpligt också på sådan särskild lag
.som avses i 2 kap. 20 S andra slyckel regeringsformen. Enligt della stadgande
är ullänning här i landet skyddad bl. u. mol ingrepp i förtrolig meddelelse.
Ulredningen ålerkommer härtill i speciulmoiiveringen lill 2 kup. 20 S
regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:81.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
deltu summunhang skall dock nämnas &amp;quot;lerrorisilagsiiftningen&amp;quot; i lagen
(1975:1360) om ivångsåigärder I spanin,i;ssyjic i vissa fall. Den innehåller
vissa bestämmelser som tillåler ingrepp i den förtroliga kommunikationen. För
alt ulröna huruvida organisation eller grupp som avses i 20 S undra siycket
utlänningslagen (1954:193) planlägger eller förbereder gärning som innebär
våld, hol eller tvång för politiska syften kan enligi 3 S rälien, om synnerliga
skäl föreligger, meddela polismyndighet tillstånd all närmare undersöka, öppna
eller granska posl- eller lelegrafförsändelse, brev, annan sluien handling
eller paket som finns hos posl-, telegraf, järnvägs- eller annan
befordringsanslall och som har ställts lill eller avsänts från ullänning som
har drabbats av ell beslul om avvisning eller ulvisning eller annal avlägsnande
enligt ullänningslagen. Della innebär all lagen kan gälla även svensk
medborgare i hans egenskap av avsändare eller mottagare. Lagen är i princip
sådan atl del särskilda förfarandel är lillämpligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:81.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
är emellerlid ell exempel på tidsbegränsad lag. Ell beslut om förlängning av
lagens gillighelslid på beslämd lid, högsl två år, skall inte omfattas av det
särskilda förfarandel. Ell beslut atl lagen skall gällu tills vidare och därmed
få permanenl karaklär skulle däremoi omfattas av det särskilda förfarandel.
Delsamma gäller om riksdagen beslutar all lagen skall erhålla fortsatt
giltighei under begränsad lid som översliger två år.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:81.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
lidigare anförts skall regler i vård- och behandlingslagstiftningen, som berör
skyddel för förtrolig meddelelse, belraklas som självsländiga ingrepp i detta
skydd. Sådana bestämmelser omfattas av det särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:81.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
åsyftas följande bestämmelser: lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.
25-28 SS, om rälien atl granska (och kvarhålla) brev och annat skriftligt
meddelande till eller från inlagen och tagen (1966:293)om beredande av sluien
psykialrisk vård i vissa fall, 15 S,om räll för överläkare, om särskilda skäl
föreligger, atl läsa brev eller annan handling som ankommer lill patient&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SiKxialmotlveilng    189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;eller som pulieni vill avsända. Vidare bör här nämnus
siadgan (1956:551),jör aUmänna vårdaiisialler jör alkoholmissbrakare, 27 S, om
räll för föresiåndure all i syfte ull övervaka inlagens brevväxling öppna och
läsu försändelser som kommer lill iniugen eller som skall sändtis uv honom och
siadgan (1960:728) Jör ungdomsvårdsskolorna, 44 S, om rull för reklor alt
övervaka elevs brevväxling när del föreligger särskildu skäl. Nämnda sladgor
har inle lagform. De räiligheisbegränsande besiämmelsernu gmndar sin giliighei
på övergångsbesiämmelser lill 1974 års regeringsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b) Inskränkningar i skyddel mol hemlig avlyssning eller
uppiagning av förtroliga meddelanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Skyddel för förtrolig meddelelse begränsas i denna del
främsi av bestäm­melser om lelefonavlyssning. Sådana i del följande upplagna
besiämmelser skall omfaiias av del särskilda beslulsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Räiiegåiigsbalkcns 27 kup. guller vissu siraffprocessuella
ivångsmedel. Enligi 16 S kan allmän domsiol meddela tillstånd till atl samlal
lill och från telefonapparat avlyssnas. Förutsättningen för detla är all någon
skäligen kan misslänkas för broll, som medför fängelse i minsl två år. och all
ålgärden är av synnerlig viki för ulredningen. Om undersökning och grunskning
uv uppteckning uv telefonsamtal gäller vad som sladgas i 12 S (se ovan under
a).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen (1952:98) med särskilda besiämmelser om ivångsmedel
i vissa broumål är lillämplig vid förundersökning angående vissa brotl. bl. a.
sabotage, uppror, högförräderi och spioneri. I 5 S sladgas att allmän domstol
för meddela tillstånd enligt 27 kap. 16 S rättegångsbalken lill
lelefonavlyssning även om del för brottet sladgas fängelse understigande två
år. Denna bestämmelse i lagen 1952:98 skall omfattas av del särskilda
beslulsförfaran­del. Det bör dock erinras om all nämnda lag är lidsbegrånsad.
Senasi har den föriängls lill utgången av år 1978. Beslul om förlängning med
högsl ivå år uv tidsbegränsad lags gillighelslid omfattas inte av det särskilda
förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeln i 27 kap. 16 S rällegångsbalken gäller enligi lagen
(1969:36) om idejönavlyssniiig vid jörundeisökning ang. grovi narkolikabroii m.
m. också vid förundersökning som avser grovi narkiikabroii eller grov
varusmuggling avseende narkoiika, även om för broilei är siadgal lindrigare
siruffun fängelse i två år. Lugen 1969:36 omfutlus därför i princip uv del
särskildu förfarandel. Den är emellerlid tidsbegränsad - f n. galler den lill
uigången av år 1978.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den under u) nämnda &amp;quot;lerrorisilagsiiftningen&amp;quot; i
lagen (1975:1360) om ivångsåtgärder i spaningssyfle i vissa Jall medger enligt
3 S all telefonapparat, som innehus eller eljest kan antas komma all begagnas
av ullänning, får avlyssnas av polismyndighet enligt tillstånd av allmän
domstol. Förulsäli­ningarnu för tillstånd är desumma som gäller beträffande
posiförsändelser. Lagen hur erhållil fortsau giliighei lill uigången uv år
1978. Del särskilda beslulsförfarandel är lillämpligl i den omfallning som
närmare anges under a). Se vidare specialmoliveringen lill 2 kap. 20 S
regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i rättegångsbalken om ivångsmedel i
brottmål är tillämp­liga i ullämmngsärende enligt föreskrift i 16 S lagen
(l957:668)om ullämning för brou och 12 S lagen (1959:254) om ullämning, jör
broll lill Danmark. Finland. Island och Norge. Enligt dessa regler kan -
ålminsione leoreiiski - lelefon­avlyssning äga rum. Reglerna omfaiias av det
särskilda beslulsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;190   Specialmoiivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 197834&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;7 Rördsejrihcien&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inskränkning
i rörelsefriheten beslår uniingen av frihelsberövande eller av mindre
ingripande inskränkning, i.cx. reseförbud. Dennu distinktion hur emellertid i
princip inle någon betydelse, när del gäller del särskilda
lagsiiftningsförfarandeis tillämplighel på iag som gäller svenska medborgare
(och som-vilkel är del normala-då gäller på samma säll för ullänningarhar i
rikel). Annoriunda förhåller del sig i fråga om särskilda lagregler för
uilånningar. Sådun lug som avses i 2 kap. 20 S andra siyckei regeringsformen
skall enligt utredningens förslug visserligen omfutlus uv del särskilda
förfarandel. Men regeringsformens räliighelsskydd för utlänning gäller, såviii
uvser rörelsefriheten, baru mot frihelsberövande och inle mol lindrigare
ingripanden. Se härom narmurc i speciulmoiiveringen lill 2 kap. 20 S regeringsformen.
(Om begreppei frihetsberövande, se SOU 1975:75 s. 139. 333.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Brollsbulken
och viss anknyiande lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. broilsbalken har inle f n. sådani innehåll all del lill någon del omfattas
av del särskilda beslutsförfurundel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. broilsbalken om tillämpligheten av svensk lag handlar väsenlligen om de
fall då för broll som begåiis utom rikel kan dömas efter svensk lag och vid
svensk domstol. Kapitlet har inte f n. sådant innehåll all del särskilda
förfarandet är lillämpligl någonslans. Skulle en specialreglering i dessa
hänseenden görus för en strufföesiämmel.se. som omfattas av del särskilda
förfarandel, är della förfarande emellerlid i princip lillämpligl också på
nämnda specialreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
della sammanhang kan nämnas logen (1976:19) om imcrnationdlt samarbele rörande
lagföring för bron. Den innehåller vissa särskilda besiäm­melser om unbållunde
och häklning (15 och 16 SS). Dessa stadganden omfattas av del särskilda
förfarandel. däremot ej lugen i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
allmännu uilumningslugen. dvs. lagen (1957:668) om ullämning för broll, gäller
inle för svensk medborgare och redovLsas därför inle i della sammanhang (se
specialmoliveringen lill 2 kup. 20 S regeringsformen). Däremoi kan under
särskilda förulsäliningar också svensk medborgare ullämnas enligt lagen
(1959:254)om utlämning jör broll lill Danmark, Finland, Island och Norge.
Ullämning må.sle i sig anses vara ell ingrepp i den drabbudes rörelsefrihet.
Lugens besiämmelser om villkor för ullämning (1-8 SS) omfaiias därför av del
särskilda lagsliftningsförfarandel. Övriga föreskrifter i lagen, vilka främst
gäller proceduren i sådunu ärenden, faller däremot uianför del särskilda
förfarandels ram ulom 12. 16 och 17 SS, som handlar om Ivångsmedel, sami 13 S
om förhandling inför slängda dörrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:109.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna
om de särskilda brotten i 3-22 kap. broilsbalken omfattas inte av del särskilda
förfarandet enburl på den grund, ull deras slraffskala inbegriper fängelse (se
undanlaget i fjärde slyckel andra meningen 3). Härför krävs atl självu
rekvisilen är räiligheisbegränsande (och då räcker del f ö. med böier i
skalan). Vilka siraffsiadganden som omfattas av det särskilda förfarandel såsom
begränsande någon av opinionsfriheierna har angells i del föregående. Någon
sirafföesiämmelse i broilsbalken med i regeringsformens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section630&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978
34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering    191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mening klurl rörelsefrihelsinskränkande rekvisil
förekommer knappasl. Hil kan dock böru hänförus 21 kup. 11-13 SS om
undunhållundc, rymning och övergivunde uv post - och därmed också 19 S. Dessa
besiämmelser omfalius då uv det särskildu lagsliftningsförfarandel. Della
ligger i linje med all åtminstone &amp;quot;tyngre&amp;quot; ijunsieplikier måsie unses
innefutlu ell element av rörelsefrihelsbegrunsning i regeringsformens mening.
Och hil hör nulurligl­vis vurnplikicn. Såsom belysning må tillfogas, ull å
undru sidun 4 kup. 6 S om hemfridsbroii och 16 kap. 3 S om ohörsamhet mol
ordningsmaklen klarl fuller ulunför del särskilda förfurundcis ram. Alt man
förbjuds ull olovligen irunga in i annans bostad eller på område, som blivii för
ordningens uppräilhållande fridlyst eller avspärrat, innebär inle någon sådan
rörelsefri-heisbegransning som regeringsformen skyddar mol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De generella beslämmelserna i 2.? kap. brottsbalken om bl.
a. försök, förberedelse och medverkan lill broll bör inle unses omfallade av
del särskilda förfarandel, inle heller besiämmelsen om nödvärn i 24 kap. I '
brottsbalken. Som lidigare sagls är däremot motsatsen fallet beiräffande 24
kup. 2 S. Också 24 kap. 3 och 4 SS omfutlus av del särskilda beslulsförfaran­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Broilsbalkens iredje avdelning innehåller generellu
besiämmelser om broiispåföljdernu. 25 kap. brottsbalken hundlur om böier (och
vilen). Dessu bestämmelser är inie omfattade av det särskilda
beslutsförfurundel, efiersom de gäller buru en ekonomisk påföljd. Emellertid
föreskrivs i 7 S andra siycket all böier som inle belalas i princip skall
förvandlas till fängelse (lägst 10 och högsl 90 dagur). Enligt 8 S gäller
deisummu för vite. Sistnämndu båda bestämmelser sunii i lagen (1964:168) om
verkslällighel av böiesstraff fråmsl 9-11 och 15-19 SS omfaiias av del
särskildu lugsiiftningsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del må anmärkas all förslag lagls fram om ull
förvandlingsslraffel skall uvskuffus (proposilionen 1976/77:104). Men samiidigi
hur föreslagits en surskild möjlighet ull i vissu fall dömu lill fängelse,
fuslän bara böier ingår i straffskalan för broltel. En generell beslämmelse av
della slag skulle omfattas av del särskilda förfarandel. (Angäende den senaste
uivecklingen i dellu lugsiiftningsärende mu hanvisas till riksdagens
jusliiiieuiskotls belänkande 1977/78:25).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 kap. broilsbalken handlar om brottspåföljden fängelse.
De föreskrifter i kupillei som bestämmer fängelsestraffets innebörd omfattas i
princip av det särskilda förfarandel. Enbarl organisaioriska föreskrifier, t.
ex. om övervak-ningsnämndernu, omfutuis däremoi inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 5 S föreskrivs all den som dömis lill fängelse skull för
verkslällighel uv straffet lagas in i kriminalvårdsansialt. Denna paragraf
omfattas av det särskilda förfarandel. De närmare reglerna om verkslälligheien
ges i lagarna om kriminalvård i unsialt och om beräkning av strafftid m. m.
Dessa lagar bör. såsom varande enbarl av konsekvenskaraklär, i princip inle
anses omfattade av del särskilda förfarandel. Moisalsen gäller bara för de
-nuvurande resp. frumtida - föreskrifter i lagamu som ger befogenhet lill
räiiigheisinskränkning ulöver vad som måsle anses vara enbarl en faktisk effeki
av frihelsberövandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av vad som anföris i del föregående kan
konstateras all följande paragrafer i 26 kap. broilsbalken omfattas av del
särskilda besluls­förfarandet: 1-8,15, 19 och 22-24 SS-22 Sias med eftersom dur
ges en särskild&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section631&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section632&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;192   
Specialmoiivering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;befogenhei lill provisoriskt frihelsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen (1974:202)oni beräkning av siraffiidm. m. innehåller
regler om doms befordran lill verkslällighel saml om hur slutdagen för siraffei
skall fasislällas. Denna lag synes inte behöva lill någon del berörus uv del
siirskilda lagsiiftningsförfarundet. Föreskrifiernu i 10 S andra slyckel och 11
S bör dock anmärkas. Den förstnämnda föreskriver polishandräckning om del
behövs för den dömdes förpussunde lill anslallen. Sisinämnda beslämmelse medger
au den. som skall förpassas, i anslutning därtill får lillfälligl förvaras i
allmänt häkle eller polisarresi i avvaklan på beslul om anslallsplacering eller
om del behövs med hänsyn till transportförhållandena. Dessu ivångsmöjligheter
fuller klurl inom själva fängelsestraffets ram. Enligt 19 S löper strafftiden i
dessu full. - Del bör dock påpekas ull beslämmelserna om siraffiidsberäk-ningen
måsie hållas inom ramen för vad som rimligen följer direkl av den ifrågavarande
fängelsedomen. Skulle en regel härom undrus så, all mun öppnurmöjlighel lill
frihelsberövande däruiöver,omfaliasdenna ändring och i forlsällningen helu
regeln av del särskilda beslulsförfarandel (jämför i. ex. den nedannämnda 47 S
lagen om kriminalvård i unstull).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt är i
princip av sådan konsekvenskaraklär all den ime omfaiias av del särskilda förfarandet.
Exempel på undanlag från denna huvudregel ulgör beslämmelserna i 479 SS i vad
de ger möjlighel atl såsom disciplinär bestraffning förlänga fängelsetiden.
Ytterligare exempel nämns nedan under 8 Skyddet för den kroppsliga
integriteten. Vidare kan erinras om 25-28, 30 och 31 SS, vilka behandlals i del
föregående. Dessa regler berör yttrandefriheten, när del gäller befogenheten au
stoppa brev och dylikt som en intagen vill avsända. Informationsfriheten berörs
när det gäller att stoppa ankommande brev och dylikt. Ocb skyddet för förtrolig
meddelelse blir berört när brev eller dylikl öppnas och dess innehåll granskas
eller telefonsamtal avlyssnas. Dessa paragrafer omfattas av del särskilda
lagstiftningsförfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om villkorligdom handlar27 A-o/;, brottsbalken. Kapitlet
är isin nuvarande uiformning inte lill någon del omfallal av del särskilda
lagsliftningsförfaran­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 28 kap. brottsbalken reglerar påföljden
skyddstillsyn. Detta är en frivårdspåföljd som lill skillnad från villkorlig
dom innefallar övervakning Så långl föranleder dessa besiämmelser, såsom
broilsbalkens övervakningsinsiiiui f n. är utformat, inte tillämpning av det
särskilda förfarandet. Emellertid kan i skyddsiillsyn ingå 1-2 månaders
behandling i anställ. Bestämmelsernu härom (3 S) omfattas av det särskilda
förfurandet. Delsamma gäller 6 S i vud den hänvisur lill bestämmelserna i 26
kap. 15 S om särskilda föreskrifter. Också reglerna om undanröjande av
frivårdspåföljden och ådömande i stället uv frihelsberövande påföljd omfaiias
av det särskilda förfurundel. 28 kap. 11 S slulligen ger möjlighet lill
lillfälligl omhänderta­gande. Regeln omfattas uv det särskildu förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Påföljden ungdomsfängelse regleras i 29 kap. brottsbalken.
Förslag har väckts ull denna påföljd skall avskaffas (SOU 1977:83). Vid
tillämpning av samma riktlinjer som följis i det föregående omfattas följande
paragrafer i kapitlet av del särskildu förfärandet: 1-4, 7, 9 och 11 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av 30 kap. brottsbalken om internering omfattas på
motsvarande säu 1-5, 8. 10, 12 och 14 SS av del särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section633&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section634&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978.34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Spedalmotlvering    193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;31&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
broilsbalken handlar om överlämnande lill särskild vård. Del kan vuru vård
enligi barnavårdslugen (1 S), vård enligi lagen om nykterhelsvård (2 Sk sluien
psykiatrisk vård eller vård i spcciulsjukhus för psykiski utveck-lingssiördu (3
S) eller, slutligen, öppen psykiuirisk vård (4 S). Härav bör 1 S förslu
Slyckel, 2 och 3 SS unses omfallade av del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;32&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap.
broilsbalken hundlur om disciplinstraff för krigsmän. Sådani strafl' är
friiidsslraff och disciplinboi. Sisinämnda slraff är av ekonomisk ari och
saknur iniresse i nu förevurande sammanhang. Fritidssiraff uigörs av förbud - i
huvudsak - all under vissl antal (8-15) dagar på frilid vislas utanför
förläggningsområde resp. fartyg (6 S). Av 7 S framgår bl. a. all
disciplinslraff i vissu full kan ådömas i siällei för böier. Härom och i vissa
andra hänseenden ges närmure bestämmelser genom en särskild lag, den nedan
nämnda lugen om disciplinslraff för krigsman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frilidsslraffel är lydligivis uv rörelsefrihelsbegränsande
kuraklär. Bestäm­melserna i 32 kap. brottsbalken faller därför härutinnan inom
ramen för del särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Frilidsslraffel omfaiias emellertid samiidigi av
undantaget i Gärde slyckel andru meningen 3 i nu förevarande
grundlagssiadgande. Enbarl del förhål­landel all straffskalorna i vissa
straffbestämmelser i 21 och 22 kap. brottsbalken innefallar disciplinslraff
medför alliså inie, all dessa slrafföe­slämmelser blir omfallade av del
särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i lagen (1973:18) om disciplinslraff för
krigsmän synes vara av sådan konsekvensnaiur, all de bör anses falla uianför
del särskilda lagsliftningsförfarandel. Ett undantag synes dock 17 S i lagen
utgöra. Enligt denna paragraf skall för förseelse, som kan besiraffas i
disciplinmål, lillrällavisning unvändus i siullel för disciplinslraff om del är
lämpligare. Såsom lillrällavisning används - föruiom varning - vissl åläggande
av exiratjänsi resp. en korlare varianl av frilidsslraffel
(&amp;quot;utegångsförbud&amp;quot; resp. &amp;quot;landgångsförbud&amp;quot;).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;33   kap. broilsbalken innehåller vissa reglerom
nedsättning och uteslutning&lt;br&gt;
uv påföljd. Här anges bl. a. sirafföarhetsäldern och påföljderna för brotl som&lt;br&gt;
begåits under inflytande av vissa psykiska slörningar. Vidare ges regler om&lt;br&gt;
lillgodoraknandeav häkiningslid m. m. Reglerna i detta kapilel börinieanses&lt;br&gt;
omfallade av del särskilda lagsliftningsförfarandel. Bl. a. kan påpekas all&lt;br&gt;
ingen av dessa regler specielll avser något av ytirandefrihelsbrotien eller&lt;br&gt;
motsvarande brotl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;134 kap. broilsbalken ges vissa bestämmelser om
sammanträffande av brou och förändring av påföljd. Här regleras de problem som
uppslår om den dömde finnes ha begåll annal broll före domen eller han begår nylt
broll efter domen men innan påföljden till fullo verkställts eller eljesl
upphört. Del särskildu lagstiftningsförfurandel omfattar sådana bestämmelser i
34 kap. som medger au villkorlig frigivning förverkas eller frivårdspåföljd
eljesl byts ut mol frihelsberövande påföljd (se i.ex. 4S förslå slyckel och 9S
försia slyckel). Vidare omfaiiar förfarandel föreskrifter om beslämmande uv ny
längsiu eller minsla lid för ansiallsvården (se 8 S första slyckel och 9 S
försia Slyckel).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;35 kap. broilsbalken innehåller regler om åtals- resp.
påföljdspreskripiion. Reglerna omfattas inte av det särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ej heller 36 kap. broilsbalken om förverkande av egendom
och om annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 Riksdmien l97&amp;lt;S/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section635&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;194   
Specialmoiivering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 197S:.34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;särskild riillsverkan uv brotl ur omfallal av del
särskildu förfarandel. Däremot skulle cn beslämmelse om en särskild rällsverkan
uvjusi eu yiirundefriheis-broii eller dylikt omfutlus uv del särskildu
förfurundel. Dellu vore ock.så tillämpligt, om man skulle införa en ny särskild
rällsverkan vilken i sig begränsude någon av de nu ifrågavurunde fri- och
rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i dc bådu sisla kupillen i broilsbalken.
37mh 38 kap.. ar av organisaiorisk och processuell natur. 37 kap. handiur om de
olika nämndernu, dvs. övervukningsnämnderna. kriminalvårdsnämndcn,
ungdomsfungclsc-nämnden och intemeringsnämnden. 38 kap. har rubriken
&amp;quot;Räliegångsbe-stummclser m. m.&amp;quot;. Nu förevarande föreskrifter omfutlus
inte uv del särskilda lagsliftningsförfarandel, borisen från 38 kup. 12 S om
polishund-rackning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slulligen må i sumbund med genomgången av brottsbalken
uppmärk­sammas nedannämnda lagar. Enligt lagen (1963:193) om samarbete med
Danmark. Finland. Island och Norge angående vciksiälliglici av slraff m. m. får
bl. a. frihetsstraff som ådömts i något av dessa länder verkställas här (5 S).
Bestämmelser som medger något sådani är, om inlc omprövning av svensk domsiol
förulsalls, från vårt lands synpunki av så självsiändig karakiiir, all de bör
anses omfallade av del särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom 8 S möjliggörs all svensk fdngelsedom verkställs i
någoi av nämndu länder, även i vissu fall beiräffande svensk medborgare. Också
denna besiämmel.se bör anses omfallad av del särskildu
lagsliftningsförfarandel. Annal slällningslagande synes inle böra föranledas
därav, atl regler om vur i Sverige en svensk fängelsedom skall verkställas inte
skulle varuomfuuadeav del särskildu förfurundel. även om de vore upplagna i
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen (1972:260) om imeriiaiiondtl samarbele rörande
verkslällighel av hroiimålsdom innehåller bestämmelser om dels verkställighet i
Sverige av vissa utländska brotlmålsdomuroch dels verkslällighel ulomlunds uv
svensk brotlmålsdom. Verkslällighel ulomlands uv svensk dom på frihetsberövundc
påföljd kan dock inte lillämpas i fråga om svensk medborgare mol dennes vilja
(26 S). Borisen från vad som framgår av vad som sagls om nyssnämnda lag
1963:193 vill del därför synas, som om den enda beslämmelse i lagen 1972:260 -
såviii avser svensk medborgare - som omfattas av del särskilda
lagsliftningsförfarandel är 17 S om tvångsålgärder när frågu uppkommit om
verkställighet i Sverige uv europeisk brotlmålsdom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ouklal
den inle gäller broll må i deltu summunhang nämnas lagen (1970:375) om
ullämning lill Danmark. Finland. Island eller Norge jör verkslällighel av
beslui om vård dier behandling. Under särskilda förutsäli­ningar kan också
svensk medborgare ullämnas enligi denna lag. På molsvarande säu som när det
gäller lagen 1959:254 (se ovan under 2 kap. brottsbalken) omfattas följande
delar av lagen 1970:375 av del särskildu&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section636&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lugsiiftningsförfurandel:
1-3 SS saml 6. 8 och 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SS.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section637&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rällegångsbalken och viss anknylande lagsiiftning m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund uv vad som anförts i den allmänna
moiiveringen (4.10.6) bör såsom begränsande rördsejrlheien följande
besiämmelser i rällegångsbalken anses omfaltade av del särskilda
lagsliftningsförfarandel:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section638&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section639&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering    195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ Irågu om häklning och dylikt: 5 kap. 9S andru slyckel,
15 kup. 2S undra Slyckci. 24 kap. 1-3SS,5S,7S,10S,II Slörslu meningen, 12 S
förslu siycket, 18-22 SS, 25 kup. 9 S sann 36 kup. 21 och 22 SS;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ //-Jitj om reseförbud: 15 kap. 2 S och 25 kap. 1-2 SS,
6-7 SS (och 9 S);&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;i fråga om hämlning (Inkl. mediagandc ull och
k-varhållande for förhör): 23 kap. 7-9 SS, 36 kup. 20 S undru styckei och 22 S,
44 kup. 3 S undru styckei,4 S förslu slyckci och 5 S. 45 kap. 15 S undra
styckei iredje meningen, 46 kap. 14 S och 15 S första slyckel, 47 kup. 14 S
andra slyckel, 15 S och 23 S andru slyckel undru meningen, 50 kap. 19 S undru
och iredje slyckenu sumt 51 kap. 14 S undru slyckel iredje meningen och 19 S
andra-fjärde styckena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av den gjorda uppräkningen framgår all det av resp.
paragrafer i rällegångs­balken bara är (de maleriellu) beslämmelserna om
häklning och dylikl, reseförbud eller hämlning och dylikl som omfattas av del
särskilda lagslift­ningsförfarandel. Många av de nämnda paragraferna innehåller
föreskrifter också om annal. Som regel är de båda olika kaiegorierna av
föreskrifter klarl avgränsade från varandra i lagiexien. Dessa paragrafer
kommer alllså i ålskilligu hänseenden ali kunna ändras, ulan all del särskilda
beslulsförfa­randel blir lillämpligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del kan länkas all någon ensiaka beslämmelse i
rällegångsbalken förbiselts som hänvisar lill någon av de nyss uppräknade
föreskrifierna. Sådana hänvisningsbesiämmelser omfaiias av del särskildu
förfarandel. En förulsäiining härför är dock all dc har självsiändig belydelse
och ime bara Ulgör en erinran om vud som ändå skulle gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På motsvarunde säll omfullar det särskilda
lagsliftningsförfarandel bestämmelser i andra lagar, som hänvisar till någon av
de nyss uppräknade reglerna i rällegångsbalken. Ibland hänvisas mera generellt
lill bestämmelser i rällegångsbalken. Ibland är hänvisningen mera specificerad.
1 båda fallen är del särskilda beslulsförfarandel lillämpligl, föruisali all
hänvisningen inbe­griper någon föreskrifi i rällegångsbalken som omfaiias av
nämnda lagstift­ningsförfarande. Följande exempel på sådana
hänvisningsbesiämmelser må anföras: 9 S tredje slyckel och 16 S lagen
(1961:262) om föisäkringsdomslol, 5 kap. 3 S lagen (1974:371) om rällegången i
arbetstvister. 16 och 25 SS jörvaliningsprocesslageu (1971:291). 19 a S och 27
S lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och 2 S lagen (1974:l()82)om
bostadsdom-stol. Del må dock ånyo erinras om all en förutsättning för all
hänvisningsbe­slämmelsen skall omfattas av del särskilda förfarandel är, all
den kan anses ha självsiändig belydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eu särskilt problem blir i vad mån sådana hänvisningsbesiämmelser
som nyss sagls &amp;quot;drar med sig&amp;quot; andra föreskrifier i den ifrågavarande
lagen, vilka alltså också blir omfallade av del särskilda förfarandel. Del
skulle t. ex. kunna gälla inledande bestämmelser i lagen vilka anger dennas
lillämpningsområde. Ulvidgas sisinämnda bestämmelser blir ju också räckvidden
av en räUighets­begränsande &amp;quot;bihangsbeslämmelse&amp;quot; i lagen siörre. En
sådan konsekvens i fråga om lagsliftningsförfarandel bör dock aniagas bara när
den lekniska kopplingen mellan respeklive bestämmelser i lagen i fråga är så
direkt, atl annan slåndpunkl svårligen kan inlagas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Del förekommer också all annan lag än rättegångsbalken
innehåller egna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section640&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section641&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;196   Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:.34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mer
eller mindre självständiga jöreskrifter om anhållande och häklning och dylikl
eller hämlning och dylikl. Vissa exempel har geits lidigare. 1 frågu om den
cenlrala lagsiiftningen om administrativa friheisberövanden åler­kommer
räiiigheisskyddsulredningen lill della i del följunde. Här må ullenusi pekas på
konkurslagen (1921:225){94-95 SS; också t. ex. 88 S omfattas av del särskilda
förfarandet), lagen om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet (6 S) och
miliiära läiicgångslagen (29-32, 34, 36 och 85 SS). Ytterligare exempel finns i
SOU 1975:75 s. 338-339. Sådana bestämmelser ar givelvis också omfallade av del
särskilda förfarandel. Moi bakgrund av den detaljerade redovisning, som i del
föregående givils i fråga om rällegångsbalken. bör det inle vara svårl att
identifiera de bestämmelser i annan förfarandelagsliftning vilka omfattas av
del särskildu lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
della sammanhang må yiierligare endasl omnämnas följande lagar. Lagen (1%4:167)
med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare föreskriver i 7 S, all den
som är under 18 år inle får häkias med mindre synnerliga skäl är därtill.
Bestämmelsen omfattas av del särskilda lagsliftningsförfarandel. Lagen
(1952:98) med särskilda bestämmdser om tvångsmedel i vi.ssa brottmål ger i 2 S
vissa möjligheler för justitiekanslern all medge förlängning av liden för avlåiande
av häktningsframsiällning. Bl. a. denna paragraf i lagen omfalius av del
särskilda förfarandel. Det må anmärkas all i förevarande fall lagens 1 S. som
anger vilka broumål lagen är lillämplig på. uppenbarligen måsle omfattas av del
särskilda förfarandel. Uppmärksammas bör dock atl lagen ar tidsbegränsad. En
lag som enbarl föriänger giltighetstiden (på högst två år) omfattas enligt
fiärde slyckel i förevarande grundlagsparagraf inle av det särskilda
förfarandet. En molsvarighel lill lagen om kriminalvård i anstalt är lagen
(1976:371) om behandlingen av häkiadc och anhållna m. JI. Med lillämpning av
samma riktlinjer som använis i fråga om lagen om kriminal­vård i anstalt blir i
vart fall följande bestämmelser i lagen 1976:371 atl anse som omfaltade av del
särskilda förfarandet: 9 S, 11 S tredje slyckel, 12.17 och 18 SS Härtill kommer
2 S, se nedan under 8 Skyddel för den kroppsliga integriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Slulligen
rnå i della sammanhang erinras om all förslag nyligen lagts fram till
åtskilliga ändringar i beslämmelserna om häklning och anhållande m. m. (SOU
1977:50). Med hjälp av rätlighetsskyddsutredningens föregående framställning är
del lätt att slula sig lill vilka av paragraftexterna i SOU 1977:50 som skulle
vara omfattade av del särskilda lagsliftningsförfaran­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:109.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilt
må anmärkas all del i SOU 1977:50 också föreslås all tingsräu vid avgörande av
häktningsfråga inte längre skall varu domför med enbart en lagfaren domare utan
au också två nämndemän skall medverka. Dessa organisaioriska regler omfattas över
huvud inle av del särskilda förfarandel. Om man så ville skulle man i
riksdagen, om fråga vore om proposiiion. ulan vidare kunna bryla ul della
elemeni för omedelbarl beslul. däresi yrkande om särskili förfarande
framfördes.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:110.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Barnavårdslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:109.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principerna
för fördelningen av förfaliningssloffel på särskilt resp. vanligt
lagsiiftningsförfarande har angivits i den allmänna moiiveringen (4.10.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section642&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section643&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmoiivering    197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kon
sagl omfaiiar del särskilda förfarandel baru de muleriella beslämmel­serna om
ivångsingripande mol den enskilde samt ensluku specifiki räilig­heisbegränsande
förfaranderegler. Mol bakgrund härav och vad som eljesl sagls för liknande full
i del föregående bör fördelningen göras på följande sätl i frågu om
barnavårdslugen (1960:97).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. unger de unsvuriga organen och beskriver i huvudsak deras åligganden.
Kapitlet faller ulanfördel särskilda förfarandel. Delsamma gäller 2 kap., som
innehåller organisatoriska, delvis rent kommunulrätisliga bestämmelser om
burnavårdsnämndernu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. hundlarom förfarandet i
ärenden hos burnuvårdsnämnd. Endasl 17 S vilken främst handlar om hämlning lill
förhandling resp. läkarundersökning (och hiiremoi svarande föreskrifter i 16 S)
omfattas av del särskilda förfaran­del. Vud surskili belräffur besiämmelsen i
18 S om rält all vinna lilliräde lill den unges hem må anmärkas, all denna
föreskrift faller inom ramen för unduniugel för husrunnsakan och dylikl i
fjärde slyckel andra meningen 2 i förevarunde grundlugssladgande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. innehåller de centrala reglerna
om ivångsingripanden. Här möter återigen frågan, hur man från
rörelsefrihelssynpunkl bör se på inslilulel övervakning.
Rällighetsskyddsutredningen anser au övervakning i sig inie bör unses ingripu i
rörelsefriheten i regeringsformens mening. Delsamma gäller undru förebyggande
ålgärder enligt 26 S ulom föreskrifier. Detla leder lill all 25 S, 26 S första
slyckel 3), 27, 29-31 och 33 SS bör anses omfallade av det särskilda
förfarandet. 25 S innehåller de grundläggande maleriella ingripandelbruisäiiningarna.
26 S försia slyckel 3) och 27 S handlar om föreskrifter, l. ex. föreskrifter om
sjukvård, arbelsansiällning eller vistelseort. 29 S föreskriver som yttersta
åtgärd omhänderlagande för samhällsvård. 30 S handiur om omhänderiugande för
uiredning, högsl fyra veckor. 31 S anger övrigu fall uv omhänderlagande för
samhällsvård. Dessa fall grundas ibland men ej alltid på de berördas samlycke.
Slulligen ger 33 S polisen vissa möjligheler all lillfälligt ta den unge i
förvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. handlar om de
omhändertagnas behandling. Härav börden centrala placeringsbestämmelsen i 36 S
anses omfattad av del särskilda förfarandel, likaså bestämmelsen om tillfälligt
förvar i 37 S. Detsamma gäller 40 S andra styckei om viss befogenhei för
barnavårdsnämnd i visielsekommunen alt beslula omplacering. 41 S försia siyckei
innehåller eljesl de grundläggande bestämmelserna om burnavårdsnamndens
befogenhei med avseende på den unges person. Här sägs ullryckligen all den
omhändertagne får underkastas den begränsning i rörelsefrihelen som beiingas av
syftet med omhänderta­gandel. 41 S första siyckei omfattas av det särskilda
förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
de cenlrala beslämmelserna i 6 kap. om samhällsvårdens upphö­rande bör unses
omfallade av det särskilda lagsliftningsförfarandel. Del gäller 42 och 43 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna
i 7 kap. om fosterbarnsvård m. m. saknar iniresse i nu förevarande sammanhang.
Inte heller någon beslämmelse i 8 kap. omfattas av det särskilda förfarandel.
Della kapitel handlar om barnavårdsanstalter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremoi
bör 66 S anses omfattad av det särskilda lagsliftningsförfarandel. Dennu
purugraf finns i 9 kap. som har rubriken &amp;quot;Ungdomsvårdsskolor&amp;quot;.
Paragrafen reglerar placeringsmöjligheterna. Också uiskrivningsbesiämmel-serna
(67-68 SS) omfattas av nämnda förfarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section644&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section645&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;198    Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978 34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. om kommuns räu lill ersiilining för vissu vårdkostnader kan förbigås här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
// kap. om förfarandet hos länsräll i undersiällningsmål är del buru
häminingsförcskrifterna i 75 S lorsia slyckel som omfaiias uv del siirskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna
i 12 kap. om besvär omfuilas inte av del siirskildu förfurundel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
beiräftar 13 kap. om unsvarsbesiämmelser ni. m. synes lystnadsplikis-regeln i
91 S i sin helhei falla inom rumen för unduniugel i Ijärde slyckel andra meningen
1 i nu förevarunde grundlagssiadgande. Bestämmelserna om polishandräckning i 94
S bör däremoi unses omfallade av del särskilda lagstift ningsförfurundci.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nykterhelsvårdslugen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
lagen (1954:579) om iiykierheisvåid bör de inledunde bestämmelsernu (1-2 SS)
unses omfuiiade uv del särskildu lugsliftningslbrfurundei. Besläm­melserna
innehåller nämligen vissa legaldefiniiioncr(av begreppen &amp;quot;alkohol­missbruk&amp;quot;
och &amp;quot;ulkoholhalliga drycker&amp;quot;) och bl. u. på grund duruv siyr dessu
föreskrifter lillämpningsområdel för lagens ivångsbesiänmielser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigi bör, på molsvarande sätt som belräffunde barnavårdslugen. följunde
bestämmelser i nykterhelsvårdslugen unses omfuiiade uv del särskilda
beslulsförfarandel: 13 S 2 mom. undru slyckel förslu meningen och iredje
siycket, 18 S försia slyckel och på grund därav även 15 S, 21 S, 22 S fjärde
siycket andru och iredje meningurnu, 25 S,27 S iredje styckei, 35 S,36 S undra
Slyckel (b, c och d), 37 S,38 S, 44-46 SS, 49 S1 mom. första slyckel, 51 S
andra slyckel, 52 S, 54 S, 55 S och 58 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
särskili beträffar 49 S så innehåller den i I mom. föreskrifter om
&amp;quot;försökspermission&amp;quot;. Sådun innebär all den intagne får på försök
vislas ulom anstalten under ålersloden av vårdtiden eller under viss del därav.
Samma puragraf har i 2 mom. en beslämmelse om &amp;quot;lillfällig permission&amp;quot;
(högsl sju dagar i följd). I vud bestämmelsen om möjlighel lill
försökspermission uvser ålersloden av vårdtiden synes den motsvara vad som i
andru summanhung brukar kallas uiskrivning på försök eller- för fängelsestraffets
del - villkorlig frigivning. Dessa regler bör anses omfuliude av del särskilda
lagsliftnings­förfarandel. Motsatsen bör däremot unses gälla för regler om
tidsbegränsad permission. 49 S 2 mom. omfattas inle av del särskilda
förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigi torde endasl 58 S larva särskild kommentur. Den handlar visserligen bara
om del fall atl någon som är hemfallen åt alkoholmissbruk vill frivilligt ingå
på allmän vårdanstalt för ulkoholmissbrukare. Då får han enligi siadgandel tas
in där. Ett villkor härför är emellertid all han skriftligen förbundit sig atl
stanna kvar på anstalten under viss tid, högst sex månader. &amp;quot;Den, som är
sålundu inlagen å allmän vårdanstalt, må kvarhållas under den tid, som angives
i den skriftliga förbindelsen, men må, när omsländighelerna därtill föranleda,
utskrivas lidigure&amp;quot;. På grund av kvarhållningsrälten måsle också 58 S
anses omfattad av del särskildu förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section646&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section647&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1'»78:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sjwcialmoiiycrlng    199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om beredande av sluten psykiuirisk vård i vissa läll
sann anknytande lagstifining&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 /(.',i,'(7; (1966:293) om beredande av sluien
psykialrisk vård i vis.sa Jall är lill en början den cenlrulu materiella
tvångsbestämmelsen, 1 S, omfallad av del särskilda lugsliflningsförfarandei.
Delsammu gäller 3 S-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Flerialel regler i lugens uvsnili om inlugning för vård
(3-12 SS) iir av förfarundckarukiär. Dc präghis av en slrävan all slärka
rällssäkerhelen så myckel som möjligl. 4 S hundlur om vem som får unsöku om
någons inlugning. 5 S föreskriver ull vårdinlyg skull bifogus och anger vud
vårdinlyg skull innehålla. 6 S reglerar vem .som är behörig all utfärda
vårdinlyg. Dessu regler bör inle anses omfuliude uv del siirskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 7 S omluiius förslu, undru och fiärde slyckenu av del
siirskildu förftirundci (femle slyckel synes varu av ren konsekvenskaraklär).
Här ges polismyndig­heten befogenhei all i brådskande fall omhiinderiu någon,
som sunnolikl ur psykiskt sjuk och furlig för annans personligu säkerhei eller
egel liv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om handling;irnu är i ordning och sunnolika skäl
föreligger för ull vård kun beredus med slöd av lagen, får den unsökningen
uvser lus in på sjukhus (8 S). Därefier skall överiäkaren efter undersökning av
patienten snarasi möjligl prövu, om vård kan beredas denne med slöd av lagen.
Prövningen skall som regel görus senusi lionde dugen efter inlugningen. Finner
överläkuren ull lugens Ibruisuiiningur ur uppfylldu skull han beslula, all
puiienien även i forlsällningen skall vuru iniugen på sjukhusel. 1 annat full
skull han omedelbart skrivu ut denne (9 S). Dessu bestämmelser omfutlus uv del
siirskildu lagsliftningsförfirandei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 S om kvurhållningsräiien och möjlighelerna i allmänhei
all ulöva ivång mol palieniens person omfaiias av det särskilda förfarandel.
Delsammu gäller, som lidigure anföris, 15 Som granskning och kvarhållande av
brev och dylikl. 14 S handlar om lillsiånd för patienten all vislas på egen
hand ulom sjukhusområdei under viss del av dygnet eller lillfälligl under vissl
anlul dygn. Dettu sladgunde bör, såsom avseende verkställigheismodaliteier,
inte unses omfutlal av del särskilda beslulsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna om sluilig uiskrivning i 16 S omfattas
däremoi uv del siirskilda förfarandel. Deisummu giiller föreskrifiernu rörande
uiskrivning på försök i 19 S och 20 S förslu slyckel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avsniliei om besvär m. m. (21-27 SSlsynes inte innehålla
någon föreskrifi .som omfuuus uv del särskilda förfurundel. Del gör ime heller
uvsnitlel om nämndernu (uiskrivningsnämndernu och psykialriska nämnden, 28-34
SS).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Handriickningspuragrafen (35 S) synes omfallad uv det
särskildu förfurun­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 unslulning lill lugen om beredande av sluien psykiatrisk
vård i vissa fall bör nämnas lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning
i brottmål. 1 8 S i sisinämnda lag föreskrivs att den som är på fri fot och
skall undergå rätispsykialrisk undersökning är skyldig ull inslälla sig för
undersökning på lid och plals som undersökningsläkaren besiämmer. Enligi 10 S
skull polismyndighet på begäran uv undersökningsläkaren lämna handräckning om  
misslänkl,  som  ar  på   fri   foi,  inie  släller  sig  lill   förfogande  
för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section648&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section649&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;200   Specialmoiivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undersökningen.
Dessa besiämmelser är omläiiade uv del särskilda förfaran­del. Vidare kan
enligt 9 S domsiolen under vissa föruisänningar besluta au misslänkl, som är på
fri foi, skull lus in på viss rätispsykialrisk klinik för undersökningens
genomförunde. I regel får inlagningsliden då vuru högsl ire veckor.
Kvurhållningsrall föreligger. Föreskrifterna härom i 9 S första och undru
slyckena omfattas av del särskilda förfarandet. Av del föregående har framgått
ull deisummu guller 9 u S om rull uu kvurhållu brev. Se vidure under 8 Skyddel
för den kroppsligu iniegrilelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgslugen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt uivecklingsslörda (omsorgslagen)
innehåller dels bestämmelser om rätt lill omsorger (och vissa därlill
anknytande organisaioriska regler) och dels bestämmelser om skyl­dighet all
underkasta sig omsorger (och vissa väsenlligen därtill anknylande
organisaioriska regleroch förfaranderegler). Reglernaom rälien lill omsorger
kan förbigås här. Och av ivångsreglernuurdei i princip baru de maleriellu soin
omfattus UV del särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Omsorgslagen
är såtillvida speciell som den omfattar både föreskrifter om vårdlvång och
föreskrifter om skolplikl (särskolplikl). Som slagits fast i det föregående
omfattas &amp;quot;tyngre tjänsteplikter&amp;quot; av del särskilda lagsiiftningsför­farundet,
enär det ingår ell elemeni av rörelsefriheisinskrankning i dem. Skolplikl lar
anses höra hil. 1 själva verkei kansärskolplikien leda lill mera av ingrepp i
regeringsformens skydd för rörelsefrihelen än den vanliga skol­plikten. Enligi
omsorgslagen kun mun nämligen i vissu full besluiu (28 S)-och i vissl full
tvångsvis genomdriva (54 S)-all en särskolelev bor annorstädes än i del egna
hemmel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
bakgrund av det sagda bör följande bestämmelser i omsorgslugen anses omfaltade
uv det särskilda förfarandel: 24-26, 28 och 30 SS. 31 S försia Slyckel, 34, 35,
38, 39 och 40 SS saml 54 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
särskilt belräffar 34 S om vård i vårdhem eller spcciulsjukhus för psykiski
ulvecklingssiördu så avser denna paragraf visserligen huvudsak­ligen fall då de
berörda samtyckt lill vården. Men eftersom ime enbarl såduna fall avses bör 34
S (och inle bara 35 S) tas med här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Smiliskyddslagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Smiliskyddslagen
(1968:231) bör lill följande delar anses omfallad av del särskilda
lagsliftningsförfarandel: 4S som styr lagens lillämpningsområde, 6S, 7S
försia-tredje slyckena och 8S om skyldighet all underkasta sig undersökning och
vård för allmänfariig sjukdom, 11 S om isolering av befolkningen inom vissl
område, 12 S, 14 S försia och andra styckena, 15 S iredje slyckel och 16 S om
skyldighet alt underkasta sig undersökning och vård för venerisk sjukdom, 25 S
om polishandräckning, 27 S om böiesstraff förden som bryier mot
isoleringsföreskrift och 30 S om befogenhei i vissa fall för regeringen alt
förordna om avspärrning av vissl område för alt hindru att smittsam sjukdom
sprids.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section650&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section651&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Siwdalntoliveriiig    201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vissu besiämmelser i övrigi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Syflel med den nu gjordu genomgången uv cll unuil cenlrulu
rörelsefrihels­begränsande lagar har vuril ull ge cn bild uv hur gränsen skall
dras mellan lillämpningsområdena fördel särskilda och del vunligu
lagsliftningsförfaran­del. Ulöver de lagar som sålunda nämnls finns del
emellerlid åtskilliga andra bestämmelser som begränsar rörelsefrihelen och
därför skall omfattas uv det särskildu lugsiiftningsförfurandel. All här räkna
upp ullu dessu besiiimmelser kan inle unses behövligi och ur f ö. knuppusi
heller möjligl. Här må hänvisus lill den systemuliska framslällningen i bil. 10
i 1973 års fri- och raiiighelsul­rednings betänkande SOU 1975:75. Endasl
följunde må lilläggas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I lagen (1973:558) om lillfälligl omhänderlagande omfattas
1-3 och 8-10 SS UV del särskilda förfarandet. 1 fråga om lagen (1976:51 l)oin
omhändertagande av berusade personer m. m. gäller detsamma för frumsi 1, 3 och
4 SS sumt 7 S iredje slyckel. Av lagen (1975:89) om ordning och säkerhei inom
järnvägsom­råde omfattas 1 S och 2 S försia och andra slyckena av del särskilda
förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Hur må också pekas på 54 S sjömanslagen (1973:282) som ger
befulhuvaren befogenhei all hållu brottslig sjömun kvurombord lills denne kan
överlämnas lill svensk myndighei. Denna beslämmelse omfaiias av del särskilda
lagsliftningsförfarandel. Detsamma gäller en moisvurunde regel i 5 kup. 5 S
lulijanslagen (1957:297. se 1967:71).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggunde lugregler rörande pass omfutlus uv del
särskildu lagslift­ningsförfarandel. Härmed avses främst en regel om atl man
inte får lämna rikel uiun uti hu pass. Vidure avses därmed summunhängunde
regler som anger de muieriellu förulsällningurnu för ull få puss resp. drubbas
uv pussels åierkullande. (Förslag till pusslug hur lagls frum i proposilionen
1977/ 78:156).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:99.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En beslämmelse i 14 S iredje slyckel naturvårdslagen
(1964:822) bör omnämnus. Behövs särskili skydd för djurlivei inom vissl område
får enligt dellu studgunde regeringen eller myndighei som regeringen besiämmer
meddela bl. a. föreskrifter som inskränker allmänhetens eller markägarens räu ull
uppehålla sig inom området. Frågun, om en avspärrning av ell markområde berör
regeringsformens rörelsefriheisskydd, beror i försia hand av hur stort det
område ärsom del gäller. (Även andra fakiorer lorde spelu in, i. ex. hur länge
avspärrningen avses varu sumi dess iniensilel.) Emellerlid innebur
iagstadgandet.som trätt i kraft den I januari 1975, alt normgivnings­befogenhei
delegeras. Slöd i 8 kup. regeringsformen lorde suknus för au i denna delegering
inkluderus befogenhet ull besluiu rörelsefrihelsbegrän­sande normer. Man torde
därför få utgå från all siudgundel inle avser ull leda lill begränsning av
rörelsefrihelen i regeringsformens mening. Del omfattas då inle av del
särskilda lagstiftningsförfurandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har må slulligen pekas på reglerna i 34, 35, 37 och 38 SS
(saml 81 S försia slyckel p. 4) civiljörsvarslagen (1960:74. omirycki 1975:712)
om uirymning, omfiytining, borinytlningsförbud och infiyilningsförbud.
Föreskrifterna härom är tillämpliga baru vid krig eller krigsfuru. De berör
emellerlid rörelsefrihelen. En sådan beredskapslagsliftning som dessu
besiämmelser ulgör omfalius därför av del särskildu lagsiiftningsförfarundet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section652&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section653&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102    Spcdalinoilvering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissu
Ijunsieplikier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
särskilda lugsiiftningsförfarandet omfuttur regler om sådun tjänsteplikt som
måste anses begränsa rörelsefriheten. Hil hört. ex. värnplikt, skyldighet all
fullgöra vapenfri ijunsi saml skolplikl. Hil hör däremoi inle så begränsade
uliggunden som i. ex. skyldigheten ull åiugu sig kommunala förtroendeupp­drag.
Meru preciserut har i det föregående berörts reglerna i omsorgslagen om
surskolplikt. De bestämmelser i skoUagen (1962:319, omirycki 1970:1026) som
sålundu omfuilas uv del särskildu förfurundel är 30, 31 och 33 SS, 34 S första
och andra slyckena, 35 och 36 SS, 39 S undru slyckel och 39 u S försia styckei.
Också 25 a S skollagen om läkarundersökning bör uppmärksummus (SFS 1975:159).
De besiämmelser i värnpUkislagen (1941:967. omirycki 1969:378)som omfulius uv
del särskilda förfarandel är i försia hand följande: 1-5 SS som innehåller
grundläggande bestämmelser om värnplikt, bl. u. om värnpliklsåldern och
frikallande på grund uv sjukdom och dylikl, 27 S om ulbildningsliden,
beredskapsövningar m. m., 28 S om mobilisering sumi 40 S om hämlning genom
polisens försorg. Också civilförsvarsplikien lorde få unses böru hil. Följunde
bestämmelser i civiljöisvaislagen bör på den grunden anses omfattade av del
särskilda förfarandel: 11 S, 12 S 1 mom., 19 och 77 SS, 79 S 3 mom. och 81 S
försia siycket &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;8 Skyddet jör den kroppsliga integriteten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
ulredningens förslag skall förslag till lag som angår begränsning av skyddel
för kroppslig inlegritel omfattas av det särskilda lagsliftningsförfa­randel
enligt 2 kap. 12 S tredje slyckel regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
del följande redovisar ulredningen en ulföriig exemplifiering av befinlliga
rätligheisinskränkande besiämmelser i nu gällande lagsiiftning i frågu om del
skydd mol kroppsvisiiaiion eller annal pålvingal kroppsligt ingrepp som
regeringsformen ger varje medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
denna exemplifiering förekommer bestämmelser som redan gåtts igenom i lidigare
avsnitt, främsi i fråga om rörelsefriheten (avsniu 7). Sådana bestämmelser
skall även på grund av all de ulgör ingrepp i skyddel för den kroppsliga
iniegrilelen omfattas av del särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uilänningslagsiiftningen
behandlas inle i della sammanhang. Ulred­ningen ålerkommer lill den i
specialmoliveringen lill 2 kap. 20 S iredje styckei regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
gällande rätligheisinskränkande lagsiiftningen delas i del följande in i fyra
grupper, nämligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;u)
pålvingal kroppsligt ingrepp, som innebär våld mol människokroppen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:116.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;b)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;påtvingat kroppsligt ingrepp i
annal fall, dvs. kroppshesikining, främsi läkarundersökning, sumi smärre
ingrepp uv lyp vuccinuiion, lagande av blodprov eller fingeravtryck,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:116.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;c)&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kroppsvisilation eller således
undersökning uv någons kläder eller av del som någon bär med sig, samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:116.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)     samhällets
räll all i andra fall ulöva våld mol enskildu personer, dvs. en&lt;br&gt;
meru generell räu fördel allmännas verkställande organ lill våldsuiövning&lt;br&gt;
för genomförande av vissa förvaliningsuppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section654&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section655&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Spcdalniollvcring    203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Eftersom gränsdrugningen mellun de fyru gruppernu inlc är
enlydig. blir indelningen i viss mån godlycklig. Så t. ex. lorde en
kroppsvisiluiion, som innebur uti inle endasl kläderna hos en person undersöks
ulan även kroppens huligheier (vid narkolikabroii exempelvis), niirmasi vara
ull unse som kroppshesikining. Skyddel i regeringsformen äremellerlid delsamma
förde fyrti grupperna, vurförgodiycklighcten i gränsdrugningen inle ärav
iniresse i nu förevarunde sammanhung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;a)  Pålvingui kroppsligt ingrepp, som innebur våld mol
människokroppen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De nu medgivna pålvingude kroppsligu ingrepp som
innefuliur våld är betingade av främst medicinska skäl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den som rned skäl kun untas kommu atl på grund av sin
könsdrift begå broll som medför ullvurlig fara eller skada för annun eller på
grund uv könsdriftens ubnormu inrikining eller styrka åsamkas svårl själsligt
lidunde eller unnun ullvurlig olägenhel får kasireras enligi lagen (1944:133)
om kasircriiig. Suknur någon på grund av rubbad själsverksumhel förmågu utt
lämna gilligl .samlycke lill kastrering, får hun enligi 2 S kuslrerus, även om
sådunl samlycke inle föreligger. Vederbörandes vårdnadshavare. förmyn­dare,
make eller, i fråga om den som är inlagen på ullmän vårdunsiull, unsluliens
läkure eller föresiåndure skull beredus lillfälle all yllru sig och
sociulslyrelsen skall ge siu lillsiånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Transplantationslagen (1975:190) äger lillämpning på
sådunu ingrepp som innebär all organ eller annul biologiskt muieriul lus från
levunde eller uvliden person för behandling av sjukdom eller kroppsskada hos
unnan person (1 S). Ingrepp enligt denna lag på levande person får i regel
förelus endusi om denne skriftligen sumiyckl lill ingreppet (4 S försia
siycket). På den som inle fylll aderton år el ler som på grund av psykisk
abnormitet saknur förmåga ull lämnu sådunl sumiycke för dock ingrepp ske om
medicinska skäl påkullur uu biologiski muterial för transplantation las frän
denne. Vederbörundes vårdnadshavare, förmyndare eller god man skall beredas
lilKulle all yllra sig och socialstyrelsen skull ge sill tillstånd. Ingrepp fär
inle företas mol givarens vilju (4 S undru siyckei). Beslämmelse i dennu lug,
som utgör slöd för alt ingrepp i vissu full kan görus uiun all uiiryckligl
samlycke föreligger, kommer all omfuUus av del särskilda beslulsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I deiiu summanhung berörs ime nu gällande abortlag
(1974:595). enligi vilken havundeskup får avbryias endasl på begäran av den
havande kvinnun. Enligt lidigare bestämmelser, vilka upphävdes 1.1.1975, fick
havandeskap uvbrylas under vissu villkor utun den havande kvinnans begäran
därom. Enligt nu gällunde steriliseringslug (1975:580) får sterilisering
ulföras endusi på begärun uv den som skull steriliseras. Del kan således inle
vuru fråga om ell pålvingal kroppsligl ingrepp, varför även dennu lag fuller
uianför del särskilda beslulsförfarandels lillämpningsområde. Skulle emellerlid
dessa bådu lugur ändras så, ull uborl eller sierilisering kunde aga rum utan
medgivande,skulle dellu självfullei medföru alt del särskildu förfarandel blev
lillämpligl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section656&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section657&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;:04   
Spcdalinoilvering&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;b)  Pålvingal kroppsligl ingrepp i annat läll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Idel följande berörs sådanu besiämmelsersom medger
påtvingade kroppsligu ingrepp i undra full än som redovisats undera).
Frarnslullningen uvser sådunu ingrepp, som innebär besiklning av
människokroppen, dvs. kroppshesiki­ning. Främsi avses därmed lukurundersökning,
smärre ingrepp av lyp vaccination saml lagande av blodprov och fingeravtryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 28 kap. rällegångsbalken finns besiämmelserom bl. a.
kroppsbesiktning. Belräffunde den som skäligen kun missiiinkus för brou, som
kun medföru fängelse, lår, för eftersökande av föremål som är underkusiul
beslag eller eljesl för all ulröna omsländighel, som kan äga belydelse för
utredning om brottet, kroppshesikining företas (12 S). Om del erfordrus för
blodprov tas, liksom, om det kan ske utan nämnvärt men, unnun undersökning
ulförus. Della stadgande omfötias av del särskildu förfurundel. Enligi 28 kap.
14 S rällegångsbalken får av den som är anhållen eller häklud lus fotografi och
ftngcruviryck. Dettu gäller även annan, om del erfordras för uiredning av
broll, som kan medföra fängelse. Tagande av fingeruviryck är ett ingrepp i den
kroppsligu iniegrilelen och besiämmelsen i 14 S skull på grund härav falla inom
del särskilda förfarandels tillämpningsområde. Däremot kun, enligt ulredningens
mening, tagande av fotografi inle unses vuru ell kroppsligl ingrepp i sådan
mening alt del innebär en inskränkning i skyddel för den kroppsliga
integritelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:102.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i rättegångsbalken om ivängsmedel i
brottmål, bl. a. om kvoppsbesikvning,äv liUdrnpUga i -iirende om uvliimning
enligt föreskrifi i 16 S lagen (1957:668)om utlämningJÖr bron och 12 S lagen (1959:254)om
ullämning för broll lill Danmark. Finland. Island och Norge.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 37 S mUitära råiiegåiigslagen (1948:472) får
besirulTningsberäiligud befallningshavare med anledning av broll, som
underlydande är misslänkl för, förordna om kroppshesikining. Även dennu
beslämmelse omfattas av det särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi lagen (1976:1090) om alkoholuiandningsprov har
polisman rätt alt företaalkoholuiandningsprovdels pådensomärskäligen misslänkl
förbrott, främsi trafiknykierhelsbrott, om frågan om den misstänktes alkoholpå­verkan
kan få belydelse för uiredning om broilei, dels ruiinmässigi på motorfordons
förare i vissa situationer ulan all misstanke om irafiknykier-heisbroii
föreligger. Tidigare skedde uiundningsprov i huvudsuklig överens­stämmelse med
de ovannämnda reglernu om kroppshesikining i 28 kap. 12 S rättegångsbalken. Den
som vägrar medverku vid alkoholuiandningsprov får underkaslas blodprov och
läkarundersökning (4 S). Det särskilda förfarandet är lillämpligl på sisinämnda
stadgande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Deisummu gäller 3S lagen (1976:511) om omhänderlagande av
berusade personer m. m. Där studgus ull om del behövs med hänsyn till den
omhändertagnes tillstånd, skall han så snarl del kan ske underkastas
läkarundersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 broumål kan allmän domsiol beslula om läkarundersökning
om sådun anins få belydelse för bl. u. besiämmunde uv påföljd. I det följunde
upplugnu bestämmelser, som ivingar en misslänkl person all underkasta sig
läkarun­dersökning, faller inom del särskilda förfarandels lillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt 7 S
lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål k'dn rälien, om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section658&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section659&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering    205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;skäl diirtill föreligger, förordnu läkare all avge
läkariniyg ungående misslänkl. Innan någon döms lill internering eller
överlämnas lill öppen psykiuirisk vård eller någon som ej fylll aderion år döms
lill ungdomsfängelse, skall sådunl kikurinlyg uvges uv psykiuier.om
rälispsykiulrisk undersökning inle redan verkställts. Den som ej är häktad är
pliklig alt inställa sig för läkarundersök­ning. Om han uteblir, får
polismyndigheten genom handräckning hämla honom till undersökningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt 1 S lagen (1966:301) om läiispsykiairisk
undersökning i broiimål kun rullen besluiu om undersökning uv den misstänktes
sinnesbeskuffenhei (rälispsykiulrisk undersökning). Sådunl beslul får meddelus
om den miss-liinkie erkänt gärningen el ler överiygunde bevisning förebruglsull
han begåll gämingen. Den som ej är häktad är pliklig ull inslällu sig för
undersökning. Om hun inle frivilligl medverkur, kun han tvångsinias på rälispsykiulrisk
klinik. Polismyndigheten skall pu begärun liimnu hundrackning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi lagen (1966:293) om beredande av sluien psykialrisk
vård i vissa fall får inlugning på sjukhus med stöd av lugen ske efter ansökan
eller efter domstols förordnande. Till unsökan skull fogus vårdinlyg. Sådunt
inlyg får enligt 6 S undru Slyckel ulfärdas endast i omedelbaranslulning lill
personlig undersök­ning av den som ansökningen uvser. Den som får göru unsökun
om inlugning äger förunsiulia om sådun undersökning. Bestämmelser om
polishundräck-ning finns i 35 S. Dennu beslämmelse ger slöd för alt ivång får
lillgripas mol person som inte frivilligl släller sig lill förfogande för
undersökning och skall unses omfutlud av det särskilda förfurandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:100.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I dellu sammanhang skall också nämnas bestämmelser om
blodundersök­ning eller annan undersökning rörande ärftliga egenskaper, s. k.
rälisanlro-pologisk undersökning, i mål om faderskap enligi 3 kap.
föräldrabalken, iniagna i 1 S lagen (1958:642) om blodundersökning m. m. vid
uiredning av jaderskap. Som ivångsmedel unvänds vile (2 S). Reglerna omfattas
av del särskilda beslulsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi regler i smittskyddslagen (1968:231)år den som
lider av allmänfarlig sjukdom eller ar smiuoförande av sädan sjukdom skyldig
all låla undersöka sig av läkare (6 S). Exempel på andru bestämmelser i denna
lag som skall omfutlus uv del särskildu förfurundel är 8, 12, 15 och 25 SS.
Sisinämnda bestämmelse ger slöd för polishandräckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Har må också omnämnus 5 S lagen (1960:408) om behörighel
an utöva läkaryrket. 6 S lagen (1963:251) om behörighel all utöva
landläkaryrkei och 5 S lagen (1965:61) om behörighel atl utöva veierinäryrkei
m. m. Dessu besiäm­melser. enligt vilka läkare, tandläkare resp. veierinär i
vissl fall är skyldig all undergå läkarundersökning, omfattas av del särskildu
lagsliftningsförfaran­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besiämmelsersom innebärskyldigheiuu underkusia sig
kroppshesikining, främst läkarundersökning, för den som exempelvis är
sysselsatt med livsmedelshantering bör anses omfuliude uv del särskilda beslulsförfarandel.
Som exempel kan nämnas 21 S livsmedelslagen (1971:511).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 lagen (1976:600) om offenUig ansiäUning har lugils in
föreskrifter om vissa tvångsåtgärder bl.a. läkarundersökning (13 kap. 2 S).
Denna beslämmelse skall omfalius uv det särskildu beslulsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen (1974:203) om kriminalvård i ansiall innehåller i
princip bestäm­melser av konsekvenskaraklär, dvs. dessa ulgör inte
självständiga ingrepp i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section660&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section661&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;206   
Spccialnioiivcring&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;fri- och räilighetsskyddel och omfaiias inle uv del särskildu
förfurundel. Ell unduniug lorde dock ulgörus uv 10 S, som siudgur all inlagen
som eu led i behandlingsplaneringen hur att vid behov genomgå
medicinsk-psykologisk eller annan särskild behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 lagen (1954:579) om nykterhelsvård omfattas vissa delur
uv 13 S uv del särskilda förfarandet. Deisummu gäller 16 och 17 SS
bamavårdslagen (1960:97). 5 S lagen (1964:450) om åtgärder viil samhällsfariig
asodaliiei och 21 kup. \0  jöräldrabalken. Med slöd uv dessa siadganden kan
läkarundersök­ning beslutas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slulligen rnå har pekas på regler i brottsbalken, enligt
vilka föreskrifi au underkasta sig läkarvård kan meddelas den som blir eller
hur blivit villkorligi frigiven från fängelse (26 kup. 15 S),dömd lill
skyddstillsyn (28 kup. 6 S) eller överförd till vård utom unstall vid
ungdomsfängelse (29 kap. 7 S) eller internering (30 kap. 10 S). Sådana regler
omfaiias av det särskilda lagslift­ningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;c)  Kroppsvisiiaiion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Besiämmelser som medger undersökning av någons kläder
eller av del som någon bär med sig, t. ex. en väska, ingriper i skyddel för den
kroppsliga integrileten och faller inom del särskildu lugsiiftningsförfarandels
tillämp­ningsområde. Följunde exempel må nämnus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 28 kup. 11 S rättegångsbalken sägs all om anledning
förekommer all brott begåtts, för vilket sladgas fängelse, för kroppsvisiiaiion
företas för eftersö­kande av föremål, som är underkastat beslug eller eljest
lill ulrönande av omsländighel, som kan äga belydelse för uiredning om broilei.
På unnan än den som skäligen kan misslänkas för broltel fär kroppsvisitalion
ocksä företas under vissa förutsäliningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till rätlegängsbalkens regler om tvångsmedel, bl. a. om
kroppsvisitalion, hänvisur, sorn nämnls i del föregående under b), 16 S lagen
(1957:668) om utlämning Jör brott och 12 S lagen (1959:254) om ullämning för
broll lill Danmark, Finland, Island och Norge. I 37 S miliiära råiiegåiigslagen
(1948:472) finns beslämmelse om kroppsvisiluiion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om rutt för lullijansieman all kroppsvisitera resande från
utlandet sladgas i 19 S lagen (1960:418) om slraff för varusmuggling, som även
innehåller vissa undra föreskrifter om rätl ull företa kroppsvisiiaiion. Till
dessu beslämm:ls. r hänvisar 14 S valulalagen (1939:350) och 2 S lagen
(1973:431) om •utredning angående broll mol uiländsk lullag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi tagen (1970:926) om särskild koniroll på flygplais
får kroppsvisiluiion ske UV pussugerure eller annan som uppehåller sig inom
fiygplalsområde. Väska eller annal slutet förvaringsställe inom områdel får
också undersökas. Bestämmelser i denna lag vilka medger undersökning av någons
kläder eller av del som någon bur med sig omfaiias av del särskildu
lagsiiftningsförfa-rundei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Här må även nämnus vissu bestämmelser i tagen (1974:203)
om kriminal­vård i ansiall. som medger kroppsvisilation av besökande och 2 S
tagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. enligt vilkel
Sladgunde häktad senusi vid unkomslen lill förvaringslokalen skall visiteras.
Moisvurunde gäller beträffande den som hur unhållits eller gripiis på grund av
broll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section662&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Spedalmotlvering    207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;d)
Sumhiillels räll all i undru fall ulöva våld mol enskild person&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
begreppei våld och exempel på våldsunvändning, se 1973 års fri- och
raiiighelsulrednings belunkunde, bilugu 11 (SOU 1975:75 s. 363 f). Där nämns,
ulöver vud som i brollsbulken sägs ulgöru misshundel (llllfogundc uv
kroppsskudu, sjukdom eller smärta eller försäiiunde i vanmakt eller annul
sådunl tillstånd), undru fysisku angrepp som innebär berörande, 1. ex.
fasthållande eller knuffande. Som exempel på hjälpmedel som kun kommu lill
unvändning vid ulövunde av våld mol person nämns där vidare bulong, fungsel och
skjulvupen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Besiämmelser
som medger ull våld får uiövus från det allmännas sida gentemol enskild person
ulgör en begränsning av skyddel mol ingrepp i den kroppsliga integriteten och
skall omfattas av del särskilda lagsliftningsförfa­randel. Som berörts idet
föregående(4.11.2) finns sådana reglerbi. a. i 24 kap. 2 S broilsbalken. vilkel
sladgande ulgör slöd för polismans våld.sbefogenhei genlemoi enskild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
S lagen (1977:67) om iill(igv,savgUt i kollektiv persontrafik ger tjänsteman,
som utför avgiftskonlroll, rätt all från färdmedlel avvisa reseniir som vagrar
lösa biljeli eller tilläggsavgift. Eftersom stadgandet ger tjänstemannen (eller
annan förelrädare för det allmänna) rält att använda våld för alt verkställa
uvvisningen, innebär detla ell ingrepp i skyddel för den kroppsliga integri­teten
och siadgandel skall omfuilas av del siirskildu förfurundel. Moisvurunde
giiller belräffunde 28 S andru slyckel kommunaUagen (1977:179) om befo­genhei
för ordförande vid fullmukiigesummaniräde all uivisa den som upplräder siörande
och ej rattar sig efter tillsägelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
må erinras om atl frågun om gränsdrugningen mellan ingrepp i kroppslig
integritet å enu sidun och husrunnsakan å undru sidun berörts i den allmänna
moiiveringen (4.11.2).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
Rälien titt offenilig förhandling vid domstol&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
cenlrulu regeln om domsiolsförhandlings offenllighel är 2 kup. 11 S andru
slyckel regeringsformen. Principen all förhandling vid domstol skall vuru
offentlig kun begränsus med hänsyn lill molslående intressen uv oliku slag.
Bestämmelser enligt vilka domslolsförhandling kan hållas inom Slängda dörrar
fuller inom det särskilda lagsliftningsförfurandets lillämpningsom­råde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räiiegåiigsbalkcns
huvudregel i dellu summunhung, 5 kap. 1 S försia Slyckel, siadgar all
förhandling vid domstol skall vara offentlig. Från dennu huvudregel finns en
rad undantag, som ger domstol rätl alt förordna om all förhandling skall hållas
inom stängda dörrar. Fleru anges i dennu paragraf medan åtskilliga finns i
andra förfaiiningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
5 kap. 1 S andra-ljurde slyckenu räilegångsbulken sugs bl. u. uu hänsyn lill
sedligheten, rikels säkerhet och yrkeshemlighet kun medföru uvsieg från
principen om domstolsförhandlings offenllighel. Vidure skull i vissu lyper av
mål. bl. a. i mål om ansvar för utpressning och olovlig avlyssning, förhandling
hållas inom slängda dörrar om ratten finner alt offentligheten skulle vara lill
men för enskild. Förhandling under förundersökning i broumål, t.ex.
häklningsförhandling, kun i vissu full hållus inom stängda dörrar. I broumål&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section663&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section664&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;208   
Spccialnioiivcring&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lur förhundling som ungar uiredning rörunde den åtalades
personligu förhällunden ägu rum inom siungdu dörrur. Delsumma gäller förhör med
den som ur under femton år och med den som lider uv rubbning uv
själsverk-samhelen. Föreskrifterna skall omfattas uv del .särskilda
förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av de undantag som finns i andru lagar skull hur nämnas
följunde. 92 S miliiära läiicgångslagen (1948:472) föreskriver siungdu dörrar
under bered-skupsiillsiånd och då lundei är i krig, föruisuli ull
offeniligheien kan unlas vara lill skada för krigsföretag eller menlig för
försvarsmakiens siikerhel. Enligt 15 kap. 6 gijiermålsbalken kan rätten förordna
all äktenskapsmål skall handläggas inom slängda dörrar om part begär del.
Förhandling i mål eller ärende enWgi jöiåldiabatkeii kan, om rälien finner del
lämpligi, hållas inom Slängda dörrar (20 kap. 10 S). I brottmål där den åtalade
är under 21 år kan, med hänsyn lill hans ungdom, rälien förordna all målel
skall handliiggas inom Slängda dörrar enligi 8 S andra slyckel tagen (1964:167)
med särskilda bestämmdser om unga lagövenrädarc. 1 mål om obehörigl användande
eller yppande UV yrkeshemlighet eller om missbrukande av förebild får, enligi
12 S lagen (1931:152) med vissa bestämmdser mot illojal konkurrens, på begäran
av den, vurs riiu unses kränkl genom den ålulude gärningen, unduniug göriis
från offeniligheisprincipen. Enligt 16 S lagen (1970:417) om marknadsdomsiot m.
m. kun domstolen förordnu atl sammantriide för handläggning av
konkurrensbegransningsärende skall hållas inom slängda dönrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhundling i högsiu domstolen i ärende om ullämning skall
hållus inom siungdu dörrar, om del begärs uv den vurs utlämnande del gäller
eller om del krävs av hänsyn lill främmande stal. Bestämmelser om detta finns i
19 S lagen (1957:668) om ullämning Jör bron och 13 S tagen (1959:254) om
ullämning jör brou litl Danmark. Finland, Island och Norge.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Även hänvisningsbesiämmelser omfaiias - under förutsäuning
all de kan anses hu självständig belydelse -av det särskilda förfarandel.
Närmure härom se under uvsnili 7 (angående rällegångsbalken och viss unknyiunde
lugslift­ning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Följunde är exempel på sådana hänvisningsbesiämmelser: 9 S
tredje Slyckel lagen (1961:262) om jörsäkringsdomsiol (del må dock anmärkas att
della sladgande även ger försäkringsdomsiolen räu all. även i annul fall än som
avses i 5 kap. 1 S rällegångsbalken. förordna ull hundläggning skall ske inom
Slängda dörrar); 5 kap. 3 S lagen(1974:37l)om rällegången i arbelstvisier; 2 S
lagen (1974:1082) om bosladsdomslol (del erinras om all 17 S dennu lag
föreskriver ull bosladsdomstolen ulöver vad som följer av 5 kap. 1 S
rällegångsbalken kan förordna att handläggning av vissa ärenden enligt lagen
(1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. skall hållas inom slängda
dörrar, om del behövs med hänsyn lill privatlivets helgd eller enskilds
behöriga ekonomiska intresse); saml 16 S förvaltningsprocesslagen (1971:291).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:108.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slulligen skall i deua summunhang beröras ivå stadganden i
lagen (1976:580) om medbeslämmande i arbelslivel, MBL. Enligt 70 S föreskrivs
att, utöver vad som i övrigi gäller, arbelsdomslolen i mål om lillämpningen av
MBL eller om kollektivavtal kan förordna all förhandling skull hållas inom
stängda dörrur under vissa angivna förutsättningar. Denna regel begränsar
rälien lill offentlig förhandling vid domstol. Därigenom ulvidgas de eljesl
gällande möjlighelerna all hålla förhandling vid arbelsdomslolen  inom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section665&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section666&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering   209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slängda
dörrar. Bestämmelsen skall omfattas av det särskilda förfarandel. Genom 63 S
MBL hänvisas indirekl lill bl. a. beslämmelserna i 5 kap. rällegångsbalken om
offentlighet och icke-offentlighei vid domstolsförhand­lingar. I denna regel
utsägs inle annat än som skulle gälla den regeln förulan, nämligen atl
arbetstvister i princip skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rällegången
i arbetslvisler och all åtal skall väckas vid allmän domstol. Hänvisningsregeln
i 63 S är således inle självständig och skall inle omfaiias av del särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
må anmärkas all vissa följdändringar i bl. a. rättegångsbalkens bestämmelser om
möjlighel för domstol atl hålla förhandling inom slängda dörrar föreslås i en
inom justitiedepartementet utarbetad promemoria (Ds Ju 1977:11) med förslag
lill ny sekretesslagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagsf&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rfarandel&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tiden
och sätiet alt framslälla yrkande om alt lagförslag skall vila enligt tredje
styckei regleras i riksdagsordningen (5 kap. 1 S st. 2 och tilläggsbestämmelse
5.1.3). Väcks inte bara yrkande om uppskov utan också yrkande att förslaget
skall förkaslas, skall sistnämnda yrkande prövas först; se 5 kap. 3 S tredje
slyckel riksdagsordningen. Prövning av fråga om omedelbart antagande enligt
regeln om fem sjättedels majoritet förutsätter omröstning och kan alltså inle
göras med acklamation; se andra stycket i samma paragraf Närmare föreskrifter
om konstilutionsutskottels prövning finns i 4 kap. 10 S iredje slyckel och
tilläggsbestämmelse 5.3.1 i riksdagsordningen. Att tolv-månadersliden skall
löpa från det att det första utskolisyttrandel i ärendei anmäldes i kammaren
får till följd att återremiss enligt någon av föreskrif lerna härom (4 kap. 9 S
st. I samt 5 kap. 6 och 7 SS riksdagsordningen) eller hänvisning till nytl
utskott (4 kap. 9 S st. 2 riksdagsordningen) inte behöver fördröja
handläggningen. 1 fråga om förfarandel i fall då det har väckis mer än eu
förslag om begränsning i samma hänseende av en viss rättighet och del yrkas all
något av dem eller alla skall vila hänvisas till 5 kap. 8 S första stycket
riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. 18 J&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        denna
paragraf återfinns bestämmelsen om rätl lill ersäuning vid exprop­&lt;br&gt;
rialion och annal sådant förfogande. Innebörden av stadgandel i den&lt;br&gt;
avfattning som rätiighetsskyddsutredningen föreslår har angetts i den&lt;br&gt;
allmänna motiveringen (8.2). Grunderna för beräkningen av föriuslen och&lt;br&gt;
ersättningen fastställs i vanlig lag. Här må bara erinras om att på grund av 2&lt;br&gt;
kap. 20 S första stycket 8 i regeringsformen så gäller egendomsskyddet i 2 kap.&lt;br&gt;
18 S ulan undantag i lika mån för ullänning här i riket som för svensk&lt;br&gt;
medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 kap.
20 ,sV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
denna paragraf regleras fri- och rättighetsskyddel för utlänningar här i rikel.
I första Slyckel räknas upp de rättigheter beträffande vilka utlänning utan
undanlag är likställd med svensk. 1 andra slyckel räknas upp de rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 Riksdawn 1978/79. 1 saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section667&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;210   Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beiräffande
vilka utlänning är likställd med svensk, om unnul ime följer uv särskilda
föreskrifter i lag. Till de rälligheler som lagils upp i andru siyckei hör
opinionsfriheierna, skyddel för kroppslig integritet, skyddet mol husrann­sakan
och skydd mot frihelsberövande. Något skydd enligt 2 kup. regerings­formen mol
lindrigare ingripanden i rörelsefrihelen än frihelsberövande har däremot inle
utlänning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
rätlighetsskyddsutredningens förslag skall sådan särskild lug, som avses i 2
kap. 20 S andra slyckel regeringsformen, omfattas av del särskilda
lagsliftningsförfarandel för rättighetsbegränsande lag. Föreskrift härom tas in
som ett nytl iredje siycke i förevarande grundlagssiadgande. Där\'id görs
undanlaget i 2 kap. 12 S fjärde siycket för förlängning av tidsbegränsad lag
tillämpligt för nu ifrågavarande särlagstiftning för ullänning. Moisalsen
gäller för undaniagen i övrigi i 2 kap. 12 S Gärde siyckei. alltså undaniagen
för vissa lyslnadsplikler, husrannsakan och &amp;quot;rena&amp;quot; friheis.siruff T.
ex. en besiiim-melse som för vissa fall öppnar möjlighel lill husrannsakan enbarl
gentemot utlänning skulle således omfattas av del särskilda beslulsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utlänning
har ingen grundlagsskyddad rätl all vislas i rikei, vare sig alt resa in hil
eller stanna kvar här. Inte heller har ullänning någon grundlagsskyddad rätl
all vislas var som helsl i riket. Mol frihelsberövande är dock ullänning som
sagt grundlagsskyddad enligt 2 kap. 20 S andra styckei regeringsformen. (Om
gränsdragningen mellan frihetsberövande och lindrigare ingrepp i
rörelsefrihelen. se SOU 1975:75 s. 139.) Av del sagda följer utt cn lagregel,
som ger Slöd enbarl för all en ullänning hindras au resa in i rikel eller
åliigges all lämna riket, inle blir omfallad av del särskilda förfarandel. Del
blir inle heller en lagregel som ger slöd enbarl för att ullänning ålägges att
vistas bara i viss del av rikel, t. ex. en kommun, eller förbjuds au vislas i
viss del av rikel, i. ex. ett mililärl skyddsområde. Däremoi omfaiiar del
särskilda förfarandel l. ex. lagregler som medger att ullänning las i förvar
eller hämias lill förhör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sådan
lag .som nu är akluell är i första hand ullänningslagen (1954:193). Mol
bakgrund av det sagda må nämnas följande exempel på bestämmelser i
ullänningslagen som blir omfattade av del särskilda lagsliftningsförfarandel:
35 och 37 SS om tagande i förvar, 42 S första slyckel och 43 S andra slyckel om
hämlning lill förhör saml 43 S tredje slyckel om förhör inom slängda dörrar.
Vidare blir besiämmelsen i 34 S försia slyckel om s. k. poliiisk ulvisning
omfallad av del särskilda förfarandel. Delsamma gäller t. ex. de materiella
delarna av beslämmelserna i 53 S och följande om verkslällighel saml 62,65, 66
och 70 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
annan särlag för uilånningar är lagen (1975:1360) om ivångsåigärder i
spaningssyfle i vissa falt. Spaningslagen avser de &amp;quot;lerrorislsilualioner&amp;quot;
då ell beslul om att skicka utlänningen i fråga ut ur landet inte har kunnai
verkställas. Lagen medger atl sådan ullänning under vissa förulsältningar
underkaslas husrannsakan, kroppsvisitalion eller kroppshesikining eller utsätts
för telefonavlyssning m. m. De maleriella reglerna härom omfaiias av det
särskilda lagstiftningsförfarandet. Anmärkas må dock all spaningslagen är
tidsbegränsad. Senasi har den förlängts all gällu under år 1978 (proposi­tionen
1977/78:46. justilieulskoltets betänkande 14). Själva föriängnings-lagen skulle
inle ha omfattats av det särskilda förfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:108.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
är au nämna tagen (f957:668) om ullämning,för bron. Denna lag gäller inte
svensk medborgare. I själva utlämningsinsliiutei synes ligga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section668&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section669&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Spedalmotlvering    211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;befogenhei
till fysiskl ivång så, all de maleriella reglerna i lagen 1957:668 (1-13 SS)
blir omfaltade av del särskilda förfarandel. Däremot blir uiläm­ningslagens
förfaranderegler inle omfallade av delta beslulsförfarande annat än nar de
särskilt ger befogenhei till ingrepp i räiiighel som skyddas av 2 kap. 20 S
andra siycket regeringsformen. Exempel på det sisinämnda är de maleriella
föreskrifterna om bl. a. frihelsberövande tvångsmedel i 16, 20 och 23 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
må också erinras om tagen (1972:260) om inieriiaiioiidli samarbele rörande
verkslällighel av brotlmålsdom., se specialmotiveringen lill 2 kap. 12 S
regeringsformen under 7 Rörelsefrihelen (angående broilsbalken och viss
anknylande lagsiiftning).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 1 i;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf har justerats med hänsyn lill de ändringar som ulredningen har
föreslagil i 2 kap. 12 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 4 .sV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf ställer för närvarande för de rådgivande folkomröstningarnas del upp
ett lagkrav såväl beträffande utformningen av den fråga som skall ställas lill
medborgarna och lidpunkien för en viss folkomrösining som beiräffande
förfaranderegler av mera generell nalur. Det föreslagna tillägget till
paragrafen innebär alt kravel på lagform för de regler som gäller själva
omröslningsförfarandet kommer alt omfatta också bestämmelser om folk­omröstning
i grundlagsfrågor. Som närmare har uivecklais i den allmänna moiiveringen skall
däremot ett beslul alt sådan folkomröstning skall äga rum inie fallas i form av
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
uttryckel &amp;quot;föreskrifter om förfarandet vid folkomröstning&amp;quot; avses här
regler om alla de ålgärder som gäller genomförandet av en folkomrösining. Hil
hör således såväl bestämmelser om förberedelserna inför en omröslning som
föreskrifier om rösiningsproceduren, sammanräkningsförfarandel och
besvärsförfarandei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ullrycket
&amp;quot;grundlagsfråga&amp;quot; syfiar såväl på frågor om siiftande, ändring eller
upphävande av grundlag som på frågor där beslul enligt särskilda regler i
regeringsformen skall fattas i grundlagssliftningsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
ulgår från alt ell förslag lill lag om förfa­randel vid folkomrösining i hela
rikel kommer all utarbeias inom justitie­departementet såsom eu led i det
fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. 15 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf innehåller de cenlrala reglerna om grundlagsstiftningsförfa­randel.
Regeln om tidsfrist tas in i första styckei. I den allmänna motive­ringen har
sagls atl föreskriften inle hindrar atl ett förslag till grundlagsänd­ring
läggs fram senare och läggs till grund för ett vilande beslut. Om inte
konstilutionsutskollel senast vid beredningen av ärendet medger undantag från
lidsfristen, kan emellertid förslaget inte slutbehandlas under den närmasle
valperioden ulan måsle vila lill den därpå följande, alltså över två&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section670&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section671&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;212    Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;riksdags
vul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om
del, exempelvis före eu extru vul, skulle visa sig nödvändigi ull få frum lill
avgörande ell vilande grundlagsförslag, viicki så senl all del inte kan
behandlas i samband med nämnda val, finns leoreiiski den möjlighelen all
riksdagen föikasiur del vilunde förslugel och, pu förslug uv regeringen eller
konstilulionsulskoltel och med nämnda ulskous medgivande enligi nu förevarunde
bestiimmelse. antager ell likalydande förslag såsom vilande för sluilig
prövning efterdet nämndu vulel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
den lidpunki då ärendei första gången anmäldes i riksdagens kammare syftas på
dagen då förslagei bordlades där. Om en proposiiion eller ell utskollsförslag
anhängiggöres genom au liimnas lill kammarkansliet under riksdagens ferier,
räknas således lidsfrislen från del kammarplenum efter ferierna, då förslagei
anmäldes lill bordläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
särskildu föreskrifter ungående förfarandel hos konslilutionsul-skoitel lorde
inie behövas. Önskar någon ledumol uv regeringen inför ulskollei motiveru en
hemsiällun orn unduniug från lidsfrislen. kan utskottei bevilja det (4 kap. 12
S riksdagsordningen). Ulredningen erinrar om ell Ullalande uv
konstitulionsutskoUel (KU 1970:27 s. 9). enligt vilkel siulsråd inie skall
deltaga i uiskoileis överiiiggning. Kammaren skall underrättas om undanlag från
lidsfrislen; se vid 3 kap. 16 S riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna
om folkomrösining i grundlagsfrågor bildar enligt utredningens förslag
paragrafens tredje och tjärde stycken. Tredje slyckel innehåller den
grundläggande förutsättningen för all folkomrösining skall anordnas - all minsl
en iredjedel av riksdagens ledamöier (alllså inte baru en iredjedel uv dem som
delluger i omröstningen) röstar för bifall lill yrkande om omröst­ningen - sumt
de därtill knuinu procedurreglernu. Tidsfristen för all framslälla yrkande om
folkomrösining har efter mönsier av 3 kap. 10 och 11 SS riksdagsordningen
beslämls lill femton dagur. I likhel med yrkande om misstroendeförklaring skall
enligt förslaget ell yrkande om folkomrösining inie beredas i ulskou.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
föreslagna nya beslämmelserna föruisäiier all riksdagen, närden fattar eu
vilande beslul i en grundlagsfråga, gör della i så god lid under riksmölel au
den i iredje siyckei angivna femtondagarsfristen kan löpa ut och beslul fallas
med anledning av ell eventuellt yrkande om folkomrösining. Utredningen
ålerkommer lill dennu fråga under 1 kap. 4 S riksdagsordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 16&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
den föreslagna ändringen i denna paragraf följer all folkomrösining inte kan
ingå som ell led i siiftande av riksdagsordningen även om därvid metoden med
två riksdugsbeslul åtskilda av eu riksdagsval skulle komma lill användning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 18&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsuiredningen
föreslog au grundlagsbestämmelserna om lagrådel skulle delas upp på två
pufugrufer. Den förra, 18 S, skulle lill innehållet huvudsakligen svara mol
nuvarande 18 S. I 19 S skulle granskningsområdet beslämmas. Paragrafen innehöll
bl. a. en detaljerad uppräkning av de lyperav&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section672&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section673&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering   213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föreskrifter
.som skulle ingå diiri. Någon grundlagsregel om inrikiningen av granskningen
ansågs inie behövlig. Den föreslagna 18 S vur uppdelad på tre stycken. 1 del
första tinguvs utt del lor ull avge yttrunde över förslag lill lag eller annan
förfullning skulle finnus ell lugråd sumi ull däri skulle ingå domare i högsia
domstolen och regeringsrällen. 1 del andra sades all yllrande från lagrådel
kunde inhämias av regeringen eller, enligi vud som närmare angavs i
riksdagsordningen, av riksdagsulskoli. 1 del irctlje slyckel sades ull närmare
besiämmelser om lugrådeis summunsällning och ijänslgöring skulle meddelus i
lug.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
leknik som räiiigheisskyddsulredningen har vall, med en högre grud av
&amp;quot;principlösning&amp;quot;, gör ull paragrafen inie behöver innehållu lika
många delaljlbrcskriftcr ungående lagrådels grunskningsområde som 19 S i
lagråds­ulredningens förslag gjorde. Föreskrifierna härom kan då sammanföras
lill eu siycke. Bestämmelsen om granskningens inrikining kan införas i
paragrafen som ell därpå följande siycke. De ivå försia slyckenu i lagrådsul­redningens
förslag lill 18 S kan lillsammans bilda ell inledande siycke. Sisl i paragrafen
kan komma ell siycke motsvarande iredje slyckci i lagrådsulred­ningens förslag
lill 18 S. Tolalt kommer puragrafen all innehålla fyra siycken. Genom all sumla
beslämmelserna om lugrådei i en paragraf vinner man alt kapitlets sislu
paragraf 19 S, kan slå kvur med oförändral nummer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsuiredningen
har föreslagit ull den inledunde bestämmelsen skall innehållu au lugrådeis
ändamål är ull uvge yilrunde inle bura över lagförslag ulan även över förslag
lill unnun förfalining. 1 likhet med lugrådsuiredningen anser
rällighetsskyddsutredningen ull del skull finnus möjlighet alt lill lagrådel
hänskjula uven förslug lill unnun förfullning än lug. Så är emellertid fullel
redan nu. Del synes inle vura nödvändigi all lålu della komma lill Ullryck i
grundlagsiexten. I övrigt stämmer del nu föreslagna försia styckei överens med
de två försia slyckena i lagrådsulredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av de uppräknude typerna av lagar är lag som angår begränsning av någon av de
grundliiggande fri- och rättigheterna. Ullrycket syftar på alla de i 2 kap.,
även 17-19 SS. reglerade fri- och rättigheterna och lar ulliså sikle inle
enburt på de fri- och räuigheler som guller &amp;quot;genlemoi del ullmanna&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ålskilligu
Ibrfuliningar lillhör mer an en uv de uppräknade typerna. De lagar som
begränsar någon av fri- och rällighelerna laller till slörsla delen under 8
kup. 3 S, som hundlur om &amp;quot;belungunde&amp;quot; offenlligrällsliga föreskrif
ler. Övriga rättighetsbegränsande lagar torde fullu under 8 kap. 2 S. som
huvudsukligen handlar om civilrällslig lag; här syftas på de lugur som anges i
2 kap. 17-19 SS- Under 8 kap. 2 S fuller också lugen om svenskl medborgar­skap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då
del lulus om lug som &amp;quot;ungar&amp;quot; begränsning uv någon av fri- och
rällighelerna. syftas inle enbart på lug som innebär en förul icke föreliggande
begränsning ulan även .sådana som avskaffar en begränsning eller som kan sägas
vara i della hänseende neulrala. Härvidlag hanvisas lill vad som anfördes i
moliven lill 2 kup. 12 S regeringsformen, där samma uitryck förekommer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
lag som avses i 11 kap. regeringsformen hör lill de lagar som bör granskas av
lagrådel. om riksdagen finner lagen vara viktig för enskilda eller från allmän
synpunki. Av de i 11 kap. avsedda lagarna kun åiskilliga ha stor principiell
betydelse för siora grupper av enskilda. Så är fallel med de lagar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section674&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section675&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;214   Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
anknyier lill kapitlets bestämmelser om domslolar i 1. 3 och 4 SS sumi med lag
om överlämnande av myndighetsutövning till enskilt organ (6 S iredje styckei)
och lag angående resningsinsliluiei (11 S). Stor betydelse för offentliga
tjänstemän och indirekt för den statliga verksamheten kan de lagar ha som
åsyftas i 5 S första slyckel p. 1 och 10 S-De övriga lyper av lagar som är
nämnda i 11 kap. lorde merendels ha mindre belydelse från de här akluella
synpunkterna och torde ofta kunna lämnas uianför lagrådets granskning. Vad som
åsyftas är lag enligt vilken siailig förvaltningsmyndighet under­ordnas
riksdagen och inle regeringen (6 S), lag som innehåller krav på svenskl medborgarskap
för statlig eller kommunal tjänst (9 § tredje slyckel) och lag med begränsning
av regeringens dispensbefogenhet (12 S).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
undanlagsregel som syftar på &amp;quot;frågans beskaffenhei&amp;quot; - lagrådets
yUrande behöver inle inhämtas, om riksdagen finner att dess hörande skulle
sakna betydelse på grund av frågans beskaffenhet - får sin innebörd beslämd
främst genom regeln i det följande slyckel om inrikiningen av lagrådels
granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden
av den andra undanlagsregeln - au lagrådets yllrande inte behöver inhämias, om
riksdagen finner alt dess hörande skulle fördröja lagstiftningsfrågans
behandling så, atl avsevärt men skulle uppkomma -kommer i viss mån all variera
med omsländighelerna. Är lagrådets arbetsprogram ansträngt, kan det bli
nödvändigi att fördenskull avslå från remiss dil. Del kan dock stundom vara
möjligt för en lagrådsavdelning att avbryta ell mera omfattande
granskningsarbele och låta ett mindre men brådskande lagförslag få företräde. I
andra fall kan det finnas en möjlighel alt inrälla en lagrådsavdelning för
granskning av eu visst förslag elleren samling av förslag, om det eljesl skulle
vara svårl att bereda plats på programmel. Givelvis kan del också finnas
förslag som är så brådskande att yllrande av lagrådel inte kan avvaktas ens om
plats på programmel bereds omedel­bart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Angående
innebörden av skyldigheten atl motivera uraktlåtenhet atl sända lagförslag lill
lagrådet för granskning hänvisas lill vad som har sagts i den allmänna
moiiveringen (6.8.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighelsskyddsulredningen
vill hänvisa lill den allmänna motiveringen (6.8.2) även i fråga om innebörden
av bestämmelsen i iredje styckei om inrikiningen av lagrådets granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
frågor med anknytning lill paragrafens Qärde stycke, enligt vilkel närmare
bestämmelser om lagrådets sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag, har
behandlats i den allmänna motiveringen (6.8.4). Till andra frågor ålerkommer
ulredningen i specialmotiveringen lill lagen om lagrå­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. 5 ,sV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:108.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
rättighetsskyddsutredningen haranförl isinallmännamotivering(7.2.2) skall
möjlighet till beslutande folkomrösining föreligga inte bara i fråga om
stiftande av grundlag utan även i fråga om beslul som lill följd av särskilda
regler i regeringsformen fatias i grundlagsform. Till sådana beslul hör
besluten med stöd av första eller andra slyckel i 10 kap. 5 Som överlåtelse av
offentligrällslig befogenhet lill icke svenskl organ. På grund av det anförda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section676&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section677&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering   215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
dessa styckens lydelse jusieras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
2 S andra slyckel i samma kapilel förulsalls grundlagsform även för godkännande
av konvenlion som Sverige inte kan bitriida ulan grundlags-iindring. Även i ell
sådani fall kun folkomröstning begärus. Detta följer utan särskild ändring uv
bestämmelsens formulering, enligt vilken i det hur uvseddu fallet den för
grundslagsändring föreskrivna ordningen skall iakl­lugus vid godkännandet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;//
kap. 14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
dennu beslämmelse regleras lagprövningsrälien. Såsom framgåu av den ullmännu
moiiveringen (kapilel 5) avses stadgandet enbart kodifiera gällande rält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
kap. 7&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dennu
parugruf är ny. Den utsäger ull det särskilda lagsliftningsförfarandel för
räiligheisbegränsande lag inie ur lillämpligl, när rikei är i krig eller i
omedelbar krigsfara. Bestämmelsen har kommenlerals i den allmänna moiiveringen.
Paragrafens tillkomst föranleder atl nuvarande 7-11 SS i 13 kup. blir 8-12 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringurnu
i regeringsformen bör lämpligen träda i kraft vid årsskiftet närmast efter del
atl riksdagen slulligt har antagit dem. Enligt utredningens direktiv bör del
försia riksdagsbeslutet om ett försiärki räliighelsskydd i regeringsformen
kunna fatias före 1979 års val. Del slulliga beslutet kan fallas lidigast på
höslen 1979, efter det allmänna valel i seplember. Sker detia skulle de nyu
bestämmelserna alltså enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
förslag lill försiärki räliighelsskydd i regeringsformen innebär väsenlligen
all nya procedurregler införs för regeringens och riksdagens handlande.
Lagrådets yttrande bör inhämias, förslag lill grund­lagsändring skall läggas
fram viss lid före nästa val, förslag till rättighetsbe­gränsande lag skall
under vissa förutsättningar vila i tolv månader etc. Att dessa procedurregler
inte har iakttagils vid lillkomslen av nuvarande föreskrifter på fri- och
rällighelsområdel medför självfallel inle atl dessa blir ogiltiga, då de här
föreslagna förfarandereglerna träder i krafl. Någon uttrycklig beslämmelse
härom behövs inle.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
föreslagna förbudet mot retroaktiva skaller och avgifier (2 kap. 10 S andra siycket)
bör inriklas på föreskrifter, som beslutas efter del all ändringarna i
regeringsformen har trätt i kraft. En motsatt ordning, dvs. att retroaktiv
lillämpning av existerande lagsiiftning på skalle- och avgiftsom­rådet förbjuds
i och med att ändringarna i regeringsformen har iräll i kraft, skulle
uppenbarligen kunna leda lill olillfredsställande resultat. Som p. 2 i
övergångsbestämmelserna har därför förts in den regeln att äldre föreskrift om
skall eller avgift skall tillämpas utan hinder pv 2 k; &amp;quot;- ndra sivckei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section678&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section679&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;216    Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.2 Riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/ kap. 4 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
har nämnls i specialmotiveringen lill 8 kap. 15 S regeringsformen förutsätier
de föreslagna reglerna ell vissl lidsmellanrum mellun del försia beslutet i ett
grundlagsärende och riksmötets avslulande. Delta innebär alt riksdagen vid sin
arbetsplanering beiräffande sådana ärenden får se lill au beslul fallas i
lillräckligi god lid före den lidpunki för riksmötets avslulande som följer av
reglerna i förevarande parugrufs försia siycke. Det kan emellerlid inle hell
uteslutas atl ell beslut i en grundlagsfråga någon gång måsle fallas så senl
under ell riksmöie all del uppkommer viss konfiikt mellan dessa regleroch vad
som förutsiilis i 8 kap. 15 S regeringsformen. Av denna anledning föreslås atl
förevarande paragraf kompletteras med en beslämmelse som innebär all ell
riksmöie, ulan hinder av reglerna i försia styckets tre försia meningar, skall
pågå lill dess ett föreliggande ärende om beslutande folkomröstning har
avgjorts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelse 2.7.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
upptar regler om innehållet i föredragningslistan för kammar-sammanträde. Del
bör föreskrivas all yrkande om folkomrösining i grund­lagsfråga bör uppföras på
lislan före alla andra ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelse 2.7.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelsen införes en erinran
om föreskriften i tilläggsbestämmelsen 5.1.3. enligt vilken yrkande atl
lagförslag skall vila enligt 2 kap. 12 S tredje slyckel regeringsformen om
möjligl skall upplagas på kammarens föredrag­ningslista.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. 9 ,sV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
föreskrifien i andra siycket klargöres alt det inle blir en uppgift för
lalmannen all vid ulformningen av besluisproposilion ta ställning till huruvida
ell lagförslag angår begränsning av någon av de fri- och rälligheler som avses
i 2 kap. 12 S försia stycket regeringsformen; frågan härom prövas för
riksdagens vidkommande av konsiiiulionsulskoiiel enligt tredje slyckel i nämnda
paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;3         kap. 16 it&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konslilulionsulskoltets
beslut om undantag från den i 8 kap. 15 S regerings­formen föreskrivna
lidsfrislen för viickande av grundlagsändringsförslag skall bringas till allmän
kännedom, lämpligen genom en anmälan till kammaren. En föreskrift härom bör
införas som ett andra stycke i föreva­rande paragraf&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section680&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section681&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmoiivering   217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
kap. 17s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
ändringar .som föreslås i denna paragraf sumt i 5 kap. 2 S och 8 S andra
Slyckel innebär all ärende om folkomrösining i grundlagsfråga skali behandlas
på samma säll i riksdagen som ärende om missiroendeförklaring. Den föreslugna
besiämmelsen i 5 kup. 8 S undra slyckci innebär bl. a. ull omrösiningen skull
gullu endasl själva yrkandei, inle den evenluella moti­veringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3 kap.
I9s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:99.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslug
som vilur enligt 2 kup. 12 S tredje slyckel regeringsformen skall beredas i
utskoll två gånger. Del beredunde ulskollei skull uvge beiänkunde ime buru före
utan också efter uppskovel (se härom 4 kap. 8 S st. 4). Givelvis skull
förslagssiiilluren kunna åierkalla sill förslag iiven under viloperioden. Efter
mönsier av vad som gäller i normalfallen bör denna möjlighel upphöra i och med
all del beredunde ulskollei uvger sill andra belänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 kap.
8 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
viisentliga syftet med uppskovsinsiituiei är alt riksdagen skall få möjlighet
ull lillgodogöru sig synpunkier och erfarenheler som kommer fram under
viloperioden. Förslaget är under denna period anhängigl hos del beredande
utskouet Uilliiggsbesiiimmelse 5.3.1). Del unkommer på dellu Ulskou alt samla
nylillkommet malerial i ärendei och all redovisa della för kammaren. Enligt vad
som föreslås i denna parugruf skull della göras i ell nyll belänkande. Tanken
är all utskottei här också skall la siällning till senare viickia förslag som
ligger inom samma ärendes ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4 kap.
10 &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
paragrafen behandlas nu skyldighet för ställiga myndigheler all på ulskous
begäran lämna upplysningar och avgiva yllranden samt ulskoilsminoriiels
möjlighel att ivinga fram sådana upplysningar eller yllranden mol majorite­tens
önskan. Som ell iredje siycke införes regeln om skyldighei för
konslituiionsulskollel all lill lagrådel remiiieru lagförslag som enligt
yrkande skall vila enligt 2 kap. 12 S iredje styckei regeringsformen.
Skyldigheten är inte ovillkorlig. Ulskollei kan avge förklaring all
lagförslagel angår räliig-heisbegränsning ulan remiss lill lagrådet. Däremoi
får utskoitet inte avge förklaring uv molsall innebörd ulan ull lagrådel har
yttrat sig i frågun. Giveivis behövs ingen siirskild remiss lill lugrådei, om
dellu har yttrat sig i suken redun lidigare, t. ex. i sumbund med grunskning av
förslaget efter remiss av regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 kap.
1  och tilläggsbestämmelse 5.1.3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
paragrafen föreskrivs nu att uiskoiisbeiiinkande före ärendets avgörande som
regel skall bordliiggas vid två sammaniriiden med kammaren; riksdagen kan på
utskottets förslag beslula atl ärendei skall avgöras efter endasl en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section682&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section683&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;218    Specialmotiyering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:.M&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bordliiggning.
Enligt cll nu föreslaget andra siycke får yrkande enligt 2 kup. 12 S iredje
slyckel regeringsformen ull ärende skall vila framslällas när utskotiels
beiiinkande över förslagei hur unmälis i kummuren. Någon särskild sisla lidpunki
Ibr sådunl yrkunde föreskrivs ime. Hiirvidlag giiller den ullmännu princip som
indirekl kommer lill uuryck i 5 kup. 3 och 4 SS riksdugsordningen, nämligen ull
yrkunde kun framsiiillus ändu till dess ull kummuren på lulmunnens förslug
finner överläggningen uvslulud. Emellertid skull yrkundet enligi den föreslagna
lilläggsbesiämmclsen 5.1.3 om möjligt uppiugus på kummurens föredragningslislu.
Yrkandet bör därför helst frumställus senust vid undru bordliiggningen eller,
om ärendet skall avgöras efter endusi en bordliiggning, vid förstu
bordliiggningen eller i varje fall så lång lid före del kammarsammuniriide då
ärendei försl kan avgöras all lalmannen hinner föru upp yrkundet på listan (se
2 kup. 7 S riksdugsordningen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Yrkunde
ull lugförslug skull vilu enligt den nämnda bestämmelsen i regeringsformen
skall framsiiillas skriftligen. Yrkandei i skriftlig avfallning kan inlumnus
vid kammarsammuniriide. Del kan också lämnas in lill kammarkunsliei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;5 kap. 2 i(&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
frågu om ändringen i denna paragraf hänvisas lill vad som har sagls under 3
kap. 17S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;5 kap. 3  och tilläggsbestämmelse 5.3.1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i andra meningen av andra slyckel om atl iirende skall avgöras genom omröslning
och inle med acklamation, om del för beslul fordras anslutning från särskilt
fiertal, blir tillämplig vid prövning av fråga om omedelbarl anlagande av
förslag som har blivii föremål för uppskovsyrkande enligt 2 kap. 12 S tredje
slyckel regeringsformen. Yrkas dessulom all förslaget skall förkaslas. skall
frågan därom, såsom närmare har utvecklats i den allmänna motiveringen (4.12),
avgöras försl. Besluiar riksdagen därvid enligi allmänna regler om enkel
majoritet all förkasia förslaget, fordras ingen ytterligare åtgärd. I motsatt
fall skall undersökas, om fem sjättedelar av de rösiande vill bifalla
förslugel. Visar sig della vara ftillel, är förslaget antaget. Samlar förslaget
inte så stor majoritet, skall förslaget hänvisas till konslitu­iionsulskollel
för dess prövning enligi 2 kap. 12 S iredje slyckel regerings­formen, såvida
inie utskottet redan har gjort sådan prövning. - Resulterar
konstiluiionsulskoileis prövning i all förslagei inle angår
räiiighelsbegräns-ning, företages iirendet lill avgörande enligt allmänna
regler. I molsall fall upprepas proceduren med omröslning enligt 5/6-regeln. Hur
nägon yrkal utt förslaget skull förkasius. skall även i denna omgång frågan
härom prövus försl. Blir iirendet inle heller nu avgjort, skull förslaget
ålerförvisas lill del beredande ulskollei för ull vilu där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;5 kap. 8 )f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
en iredje mening i försia siyckei införes en bestämmelse om det i den allmänna
moiiveringen (4.12) diskuierade fallel  all del  föreligger flera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section684&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section685&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering    219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inbördes
oförenliga yrkanden om ulformningen uv en viss föreskrift, och uppskovsyrkandc
enligt 2 kap. 12 S tredje slyckci regeringsformen harviickls i fråga om ett
eller flera av yrkandena. Bestämmelsen innebär au rik.sdagen försi med
lillämpning av allmänna regler skall utvälja cll av förslagen, dvs. eveniuelli
med eliminaiionsmetoden. Därefter skall det segrande förslaget ställas under
omröslning enligt 5/6-regeln (5 kap. 3 S undru slyckel; således inte med
ucklumaiion).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
ändringen i andra styckei hänvisas lill vad .som har sagts under 3 kup. 17S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. 10 s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
tredje siycket finns nu en principielll betydelsefull föreskrift, som fuslslår
riksdugens behandlingsplikl (prop. 1973:90 s. 563). Ärende skull som regel
avgöras senusi under året efter del då del väcktes. Dennu regel bör inle få
tillämpning på förslag som vilar enligi lolvmänadsregeln. Här bör i stället
gälla atl ärendet i regel skall avgöriis före utgången av kalenderåret närmasi
efter del att lolvmånadsfrislen har gåll ut. Den undanlagsregel för full av
extru vul som gäller nu bör få lillämpning även på de nu ifråguvarande räiligheisbegränsande
förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
kap. 12 s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den allmänna moiiveringen har nämnts all bestämmelsen i 8 kup. 15 S
regeringsformen om tidsfrist för väckande av grundlagsändringsförslag inle
hindrar all ett sådani förslag läggs fram senare och liiggs till grund för vilunde
beslul. Vidare har sagts atl det andra och avgörande beslutet i ell sådani fall
inle kan fallas redan efter del närmaste valet, såvida inte konsliluiionsut­skoitel
medger undanlag från lidsfristen. Frågan får således vila över ännu ett val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
gällande lydelse av 5 kap. 12 S riksdagsordningen kan ell förslag lill
grundlagsändring inte vila över mer än ett ordinarie val; här sägs nämligen all
grundlagsärende som har vilal över ett val skall avgöras slutligt före nästa
ordinarie val lill riksdagen. Enklasi kan besiämmelsen ändras så all som
huvudregel siigs all ärendei skall avgöras vid försia riksmölel i den valperiod
då slulligl beslul i ärendei enligt den grundliiggande bestämmelsen i
regeringsformen försl får fatias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
bör vidare förses med förbehåll för dei fall all grundlags-ändringsförslaget
dessförinnan förkaslas. Härmed syftas främsi på fall då förslag lill
grundlagsändring förkiistas vid folkomrösining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
ett nytt andra siycke bör del åliiggas konstilulionsuiskoiiel ull göra anmälan
lill kammaren om vilande grundlagsändringsförslag som har blivit förkaslal vid
folkomrösining. Ett sådant förslag är slutgiltigt pröval genom
folkomröslningen. Kammaren skall inle vidtaga annan åtgärd än atl liigga
anmälan lill handlingarna. Något förbud för ledamöter eller statsråd au yllra
sig med anledning av anmälan 0 2 kap. 10 S riksdagsordningen) bör icke
föreskrivas. - Uppgiften atl göra anmälan till kammaren ankommer i fråga om
ärende, som inte rör grundlagsändring men handliigges i summu ordning som
grundlugsändring. givetvis på del beredande ulskollei; della kan länkas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section686&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section687&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;220   Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU I978:.34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vuraeil
unnal uiskoll än konsiiiuiionsutskotlel. Avfailningen bcuklur även della fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Ikraf It lädandebestämmelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna
i riksdagsordningen har samband med de iindringar i regerings­formen som avser
del siirskilda förfarandel vid riiiiigheisbegränsande lagsiiftning och
förfarandet vid grundlagsstiftning. Ändringarna i riksdags­ordningen bör
naluriigivis iriida i kraft samlidigt med ändringarna i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
8 kap. 16 S regeringsformen kan riksdagsordningens huvudbestiim-melser besluius
på enderu uv ivå säll: uniingen på samma säll som grundlug eller genom endusi
ell beslul, om minsl tre fjärdedeluruv de röslundeoch mer än hälften av
riksdagens ledamöter förenar sig om besluiel. Tilliiggsbesiiim-melse i
riksdagsordningen besluUis dock i sanmia ordning som lag i allmänhei. Del får
ankomma på rik.sdagen all la siällning lill hur de nu föreslagna ändringarna i
riksdagsordningen bör besluias. I detla samman­hang får
ikraftirädandebesiämmelsens exakia lydelse ulformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9.3 Förslaget lill lag om lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riiuigheisskyddsulredningen
ansluler sig i allt väseniligi lill lagrådsulred­ningens förslag lill lag om
lagrådel (se bilugu 1). Endasl på en punkl avviker räitigheisskyJdsuiredningens
förslag från della. Såsom har anförts redan i den allmännu moiiveringen (6.8.4)
föreslår riiuigheisskyddsulredningen ull möjlighelen ull såsom sakkunnig anlila
person med särskilda fackkunskaper inie skall anges ullryckligen i lagen. Detla
får till följd all 10 S utgår, all 11 S omformuleras och får beieckningen 10 S
samt all 12-18 SS får ändrad numrering. Vidure föreslås vissa smärre
jusleringar av övergångsbeslämmel­sema.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
övrigi har läliighetsskyddsuircdningen funnil anledning endiisi lill vissu
siröddu unmärkningur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;1,6 och 16 §if&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligi
1 S undra slyckel i lagrådsulredningens förslag lill lag om lagrådel bestämmer
regeringen med hänsyn lill arbetsbördan i lagrådel, om della skall bestå av mer
än en avdelning. Enligt moliven (under 1 S) ger denna beslämmelse befogenhei ål
regeringen inte bara atl beslula om inrällande av avdelning utan även alt vid
behov dra in avdelning. I ett senare sammanhang (under 6 S) ytlrar ulredningen
all, om en avdelning inrullas under pågående lagrådsperiod om två år,
ledamölerna bör ulses endasi för liden lill periodens uigång. Härtill vill
riiuigheisskyddsulredningen foga alt 1 och 6 SS i förening givetvis gördel
möjligt för regeringen atl bestämma tjänstgöringstiden för avdelning av
lagrådel till en viss begränsad del av en lagrådsperiod.
Rättighelsskyddsulredningen vill vidare erinra om 17 S i lagrådsulred­ningens
förslag (16 S i det nu framlagda förslaget), enligt vilken, om regeringen har
meddelal lagrådel all della ej har all vänla någoi ärende under&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section688&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section689&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sou 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering   221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;viss
lid, jusiilieråd och regeringsråd, som iir i ijänsl i lagrådel, under nämnda
lid skall ijänslgöra i den domstol som de lillhör, såvida ej annal föranledes
av brådskunde ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande
justeringen av en hänvisning i 6 S, se vud som sägs under 11-17 SS.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      sV&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
den ullmännu motiveringen (6.8.4) har räiiigheisskyddsulredningen yttrat au
lagrådets befogenhei alt såsom sakkunnig anlila person med särskildu
fuckkunskuper ime behöver hu uttryckligt stöd i lugrådslugen. Vud som behöver
sägas där är, enligt vad utredningen vidare anförde, endasl all lagrådel äger
pä ullmän bekoslnad unliiu de sukkunniga och biiräden i övrigi som lagrådel
anser sig behöva. En beslämmelse härom bör införas i slulel av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      S
(10 S enligt det nu framlagda förslaget).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11-17
s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
förevurande bestämmelserna moisvurur 12-18 SS i lugrådsulredningens förslug och
hur inle ändrats på annal säll än all numreringen är förskjulen. Även
ordningsföljden är oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Öyergångsbesiämmelser&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagen om lagrådet bör tr-äda i kraft samiidigi med den nya lydelsen av 8
kap. 18 S regeringsformen. Delta föranleder vissa jämkningar av de av
lagrådsuiredningen föreslagna övergångsbestämmelserna. Den slulliga
avfattningen får beslämmas under riksdagsbehundlingen. (Jämför i dessu
hänseenden vad som sägs i moliven lill ikruftlriidundebesuimmelsen till
ändringurnu av riksdagsordningen.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section690&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section691&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section692&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section693&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Reservation&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av Kenneth Kvisl (vpk)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreliggande uiredning är en kompromiss mellan fyra
parlier. Della har sall sin priigel på en stor del av ulredningens arbeie. Dess
diskussioner utvecklades efterhand alltmer lill öpi-)en köpslagan med
slåndpunkier mellan de kompromissande pariierna. De hur hundlal efter maximen
uu efterslrävu Slörslu möjligu enighel i grundlagsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På ell allmänt plan finns enighel mellan samtliga i
ulredningen represen­terude purlier i några av de grundliiggande frågorsom har
med demokraiin all göra och som speglas i grundlagen. Alla parlier förelräder
programmuliski yllrande-, organisalions-, demonsirulions- och undru
opinionsfriheier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Men enigheien ligger på en ullmänl plan. De demokraiiska
fri- och rällighelerna är inte abstrakta utan ulövas i ell konkrei socialt
sammanhang. Olika samhällsklasser harolika möjligheler all i prakiiken få nyiia
av formelll liku rälligheler. Olika samhällsklasser hur därför oliku inlressen
uv rätlighe­lernas utformning och inrikining. De politiska partierna exisierar
inte uianför klassamhällets sociala realiteter och klassmol.sätiningar. Tvärtom
represen­terar de olika klasser och sociala skikl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Della präglar ocksä deras inslällning i grundlagsfrågor.
De borgerliga har t. ex. länge drivit tesen all procedurregler med
minoriieisspärrar kan utgöra ell skydd för fri- och räuigheler.
Arbeiurrörelsens puriier var - ålminsione före dellu belänkande - eniga om au
del var betänkligt ur folksuveränitetens och parlamentarismens synvinkel, då
del skulle lägga alllför stor makt i händerna på en parlamentarisk minoritet.
De borgerliga har stridit för domslolamas lagprövningsräli och obligalorisk
lagrådsgranskning medan arbetarrörelsen bekämpat atl domslolar får politisk
makt. De borgerliga -främst moderaiernu - hur drivii lesen ull äganderällen är
en grundliiggande fri- och räiiighet och har försökt ge den ell så siarki
grundlagsskydd som möjligl. Del har varil eu moderai krav ull få förbud mol
relroakliv skuiielug-siiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De borgerligu hur i dennu utredning i alli viisenlligl
fåll med sig socialdemokraternas representanter på sina huvudkrav, inklusive
förstärkt skydd av den kapitalistiska aganderiiiien. Däremoi har ulredningens
majo­rilel ime velal grundlagsfusiu demokruiiska fri- och rättigheter för de
urbeiande på arbelsplaiserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundlagsfrågornas klasskaraktär kan inle kompromissas
borl. Inte heller kan deras påstådda svårtillgänglighet och brist på
&amp;quot;bredd&amp;quot; bli ell argument för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section694&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section695&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;224   Reseiyalion&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 197834&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ell
accepterande av borgerliga slåndpunkier för all debatten i grundlagsfrågor
skall lyslna. Del handiur om ling som i princip och pruklik iir alllför
väsenlliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jug
har inlc kunnai ena mig med ulredningens majorilel av bl. a. följande lio skäl:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A. Ulredningsförslagel
ulgår från den orikliga principen all rällighelerna&lt;br&gt;
buru är ell förhållande mellan enskilda och slal. Denna princip innebär en&lt;br&gt;
begränsning av områdel för fri- och riiiiighelerna främsi genom all:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;B. de
arbetande inie får några grundlagsskyddade fri- och rättigheter på sinu&lt;br&gt;
urbelsplulser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;C. Förslaget
- liksom gällande grundlug - jämsläller formelll fakiiski&lt;br&gt;
oliksiällda - tydligast uttryckt i jämställande av strejk och lockout.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;D. Ulredningen
har i huvudsak handlat efter regeln all grundlagen icke bör&lt;br&gt;
föranleda ändringar i exisierande lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;E. Ulredningen
föreslår ell kvalificeral förfarande vid viss lagstifining som&lt;br&gt;
slrider mot parlamentarismens principer och inte ger rällighelerna någoi&lt;br&gt;
egeniligl skydd. Rälligheler skall skyddas innehållsligt &amp;quot;materiellt&amp;quot;
och inte&lt;br&gt;
genom procedurregler vars skyddseffekt kan ifrågasättas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F. Del
nya grundlagsstiftningsförfarandel har mera negaliva effekter an dess&lt;br&gt;
påstådda vinster och del förbällras inte av demagogi om folkomrösining.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;G. Den
lagprövning som nu skrivs in ger domslolarna ett otillbörligt politiskt&lt;br&gt;
instrument och utgörett dåligt grundlagsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;H.
Kompromissen innebär en siärki siällning för lagrådel - vilkel ger domarna i de
högsia inslanserna ökad makl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I.
Förslagei innebär försiärki skydd för kapiialisiisk egendomsräll - kapita­listisk
egendom bör ej ha grundlagsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;J.
Grundlagsskyddel mol relroakliv beskattning är främsi eit skydd för
spekulalion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
moiiverur dessu punkter enligt följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;A. Ulredningens
förslag innebär ell fortsatt slöd för principen atl grundlagen&lt;br&gt;
endasl skall definiera rälligheler genlemoi statsmakten, gentemol &amp;quot;del&lt;br&gt;
allmänna&amp;quot;. Della gör rättigheterna ofullständiga. Ime minsl gäller della i
ett&lt;br&gt;
samhiille som baseras på prival ägande lill produktionsmedlen och som&lt;br&gt;
innefallar privul iigunde lill olTeniliga plaiser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Många
privala köpcentra och liknande är ju lill sin karaklär allmänna plaiser men
likväl finns många fall som visar all opinionsfriheierna där begränsiis med
hänvisning lill all del är &amp;quot;prival&amp;quot; område. Eu grundlagsskydd som
bara riklar sig mol den s. k. offenlliga maklen visar sig här ofullsländigl.
Många privaiiigda allmänna samlingsplatser hamnar utanför räilighetsskyd­del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;B. Främsi
gäller denna insnävning av rältigheiernas giltighet arbetsplat­&lt;br&gt;
serna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section696&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section697&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservation   225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu
övervägande flertal av medborgarna tillbringar en mycket stor del av sill vakna
liv som anslällda på olika arbetsplatser. Men i egenskap av anslällda mister de
vikliga demokraiiska rättigheter så fort de kommer in på sin arbelsplals.
Politiska fri- och rälligheler som yttrande-, informaiions- och mötesfrihet
gäller inte på arbelsplaiserna. Förelagsledningarna har där maklen att
förhindra de anslällda att ordna politiska möten på arbetsplatserna - även om
del skulle ske under arbeispauser eller efter arbetsdagens slul.
Företagsledningar kan förhindra spridande av politiskt informations- eller agitationsmalerial.
De kan ta sig rätten lill åsiktsregistrering av anställda. De använder
svartlistning som en metod alt bekämpa anställda som genom politisk eller
facklig aktivitet vill verka för sina arbetskamraters intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nu
kan man invända atl riksdagen i samband med antagandet av MBL uttalade atl
avtal kan slulas om all poliiisk verksamhet kan tillåtas på arbetsplatserna.
Men varför skall de poliiiska rällighelerna vara en förhand­lingsfråga för de
anställda på arbetsplatserna när de inte är det i andra sammanhang? De
politiska rättigheterna är inget förhandlingsobjekt. De arbetande skall inie ha
färre rälligheler därför atl de befinner sig på en arbetsplats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Della
visar hur principen alt rikta grundlagsskyddet enbart mol &amp;quot;del
allmänna&amp;quot; bliren klassprincip. Den medför att vissa genom sitt ägande får
makl över andras möjligheler atl informera och informeras, påverka och
påverkas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsformen
borde därför ge skydd för yttrande-, informations- och mötesfrihet, facklig och
politisk organisationsrätt på arbetsplatserna samt skydd mot åsiktsregistrering
och svartlistning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;C.
En annan princip som ligger i den borgerliga rättighetssynen är att samhällets
olika klasser behandlas som om de vore jämbördiga och likställda. Huvudmetoden
all uttrycka detta är att inte uitrycka det alls, dvs. överhuvudtaget inte
låtsas om att del finns olika klasser med olika ställning i samhällel. Då blir
likheten inför lagen en oantastlig princip. Men när de priviligierade har samma
rält som de svaga finns orättvisorna kvar. 1 klassamhällets verklighet
existerar därtill inte ens den principiella likheten inför lagen. Domar och
straffsatser slår hårdare mol de socialt svaga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsformen
blundar för denna realitet. &amp;quot;Varje medborgare&amp;quot; skall tillförsäkras
ersättning vid expropriering heter det i 2 kap. 18 S regeringsfor­men.
Härigenom döljs all denna paragraf främst ar ett skydd för egendomar som har
samhällelig belydelse, dvs. kapitalistisk egendom i företag, faslig­heter och
mark.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsformen
likställer i enlighet med denna princip strejk och lockout. I 2 kap. 17 S heter
det att &amp;quot;Förening av arbetstagare saml arbelsgivare och förening av
arbelsgivare äger rält atl vidtaga fackliga stridsåtgärder, om ej annat följer
av lag eller avtal&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lockouten
har i denna paragraf snarasi en starkare ställning än strejken enär rätt till
slridsåtgärd lillkommer enskild arbelsgivare men tillkommer
&amp;quot;arbetstagarna&amp;quot; endasi &amp;quot;i förening&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Stadgandel
vilar på föreställningen att det skulle finnas jämställda parter
&amp;quot;arbetsgivare och arbetstagare&amp;quot; på arbetsmarknaden. Denna
föreställning är felakiig. Parternas ställning och situation är i grunden
olika. &amp;quot;Arbetsgivarna&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;21
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section698&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;226   
Reservation&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 197834&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förfogar över betydligt fler maktmedel än de anställda. Om
&amp;quot;arbelsgivare&amp;quot; anser all hans vinsl av de anslälldas arbele inle blir
tillriicklig kan hun permilieru och slå igen och siällu de unsiällda ulan
arbete. De anslällda har inlc samma möjlighel gentemot arbetsgivaren om de
tycker han betalar dcn-i för lite.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Såviil sirejk som lockout är förfogande över arbelskrafl.
&amp;quot;Arbetsgivaren&amp;quot; förfogar över andrus arbeiskrafi. Lockouten innebär
att han hindrar undru från alt arbela. Strejken innebär ell förfogande över den
egna arbetskraften. Den innebär all den arbeiande under vissa villkor inie vill
siälla sin egen arbelskraft lill &amp;quot;arbeisgivarens&amp;quot; förfogande. Även de
ekonomiska konse­kvenserna av fackliga slridsålgärder drabbar olika. Oavsell om
konfiikien belecknas som lockoul eller sirejk drabbar den - så länge den pågår
- hårdiisl de anslällda. En lockoul kan i vissa lägen t. o. m. vara lönsam för
förelagen. Inom den s. k. offenlliga seklorn är dessulom
&amp;quot;arbelsgivaren&amp;quot; ekonomiski oåtkomlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En inlernationell jämförelse visar att den svenska
regeringsformen är extremt lockouivänlig. I länder som England och USA har
lockoulen en med sirejken icke jämställd ställning i lagstiftningen. I Italien
och Frankrike är den som konsekvens av tillämpningen av den konstilulionellt
garanterade strejkrätten i många fall förbjuden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lockouträiien bör ej ges grundlagsskydd i den svenska
regeringsformen. Däremot bör slrejkrätien skyddas ulan inskränkning. Sirejken
är de arbe­tandes enda effekiiva slridsmedel. Del gäller deras rätt atl förfoga
över sin egen arbelskrafl. Förhållanden som gällt vid ingången av ett
arbetsavtal kan förändras genom arbeisgivarens aktivitet eller genom del
kapitalistiska samhällets uiveckling. 1 sådana fall måsle arbelare och
ijänslemän ha lillgång lill sill slridsmedel, sirejken, för au försvara sina
inlressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulredningen borde med anledning av vad som här anföris
beslulal au föreslå all 2 kap. 17 S regeringsformen skall få följande lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De arbetande har gentemot privala och offentliga förelag
och myndigheter följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rättigheter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rält atl organisera sig fackligt och politiskt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;räll all på sina arbetsplatser bedriva agitation,
propaganda och möiesverksamhel;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätt atl
genom sina fackliga organisaiioner förhandla i alla frågor rörande arbels- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;anställningsvillkor,
arbeislid, arbetsledning och arbetsfördelning, lön och löneformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;anslällning, avskedanden och permitteringar;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;räll alt tillgrip;! sirejk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avtal eller föreskrifter som inskränker dessa rättigheter
förbjuds i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:107.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;D. Rättighelsskyddsulredningen har liksom fri- och
räiiighetsuiredningen utgått från principen all grundlagen skall anpassas till
den exisierande lagsiiftningen. Ulredningen har &amp;quot;inle sett som sin
uppgift&amp;quot; au föreslå några ändringar i vanlig lag. &amp;quot;Vad som kommer
ifråga är grundlagsregler som lillförsäkrar gällande räll på områdel särskild
stadga och fasthet.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Denna princip har fåll tjäna som molivering i flera
sammanhang. Den användes sorn argument mol grundlagsskydd för fri- och
rättigheter för de anslällda på arbelsplaiserna. Den användes som argument moi
au förbiiura skyddel för ullänningars rättigheter och bl. a. förbjuda
åsiktsregistrering av utlänningar. Den har också spelal en roll som
argumeniaiion mol eu verkligi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section699&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section700&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservation    227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundlagsskydd
för demokraiiska fri- och rättigheter, den s. k. maleriella meloden (se kap.
4.3).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
princip är felaktig. Tillvägagångssättet måsle vara det omvända. Försl bör man
besiämma vilka rättigheter som är vikliga alt skydda. Skulle den exisierande
lagstiftningen stå i motsättning lill en sådan rättighet, måste lagen anpassas
efter grundlagen. Grundlagar är överordnade författningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;E.
Ulredningen har inte - med något undanlag - närmare preciserat de fri­och
rättigheter som anges i regeringsformens andra kapitel. Den har istället valt
att göra så, att lagstiftning som begränsar rättigheterna kan bli mer
tidskrävande än annan lagsiiftning. Om ett räiligheisbegränsande förslag inle
förkastas för det antas först efter tolv månader om tio riksdagsledamöler begär
det och om mer än 116 av de rösiande är motståndare till lagen. Om minsl 5/6 av
de röstande är för förslaget är det antaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmajorilelen
föredrog au -drbeia fram enighet om delta förslag framför alt gå in för all få
fram ett innehållsligt, &amp;quot;materiellt&amp;quot;, skydd för rättigheterna. Del
förelåg dock ett utkast lill ett sådant grundlagsskydd i egentlig mening. En
&amp;quot;materiell&amp;quot; metod innebär att klart preciserade räuig­heler icke får
inskränkas med mindre än atl grundlagen ändras, dvs. icke utan att folket i val
fått säga sin mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
utredningstexten framhålls att utredningen varit enig om att denna metod är
bäsl. Men likväl ansåg utredningsmajoriteten det inte vara möjligl aU förbättra
regeringsformens &amp;quot;maleriella&amp;quot; skydd. Skälen härtill angavs vara av
leknisk natur. Det viktigaste argumentet var att det skulle kunna medföra stora
ändringar i befintlig lagstiftning. Ett annat skäl var utredningens tidspress.
Jag har icke övertygats av dessa skäl. Frågan om del &amp;quot;maleriella&amp;quot;
skyddet kunde ha givits samma utrymme som förhandlingarna för alt nå godtagbara
kompromisser i frågor av mindre vikt, bara viljan funnits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
&amp;quot;kvalificerade förfarande&amp;quot; som utredningsmajorilelen stannat för
innebär inte mycket till skydd för fri- och rällighelerna. Det torde vara av
föga tröst för den som ser en rättighet försvinna alt den inskränkts med 5/6
majoritet eller alt del lagit 12 månader alt inskränka den. Den är likväl
inskränkt. Förslagets matematik är dessulom godlycklig. Varför är del jusl en
sjättedel som skall kunna åstadkomma ett uppskov? Man anar här en fixering vid
rådande parlamentariska styrkeförhållanden. Uppskovet ulgör inget egentligt
skydd för rättigheterna ulan innebär att de får inskränkas, fastän långsamt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
ett pariamentariski system väljer folkel en folkrepresentation i vilken
folkviljan kommer lill uttryck genom en majoritet. Folket skall ha rätl alt
slälla en vald majoritet i riksdagen till ansvar för dess politik. Majoriteten
skall inte kunna krypa undan ansvar genom hänvisningar till att en minoritet
kunnat blockera dess handlingsmöjligheter. Inte heller skall folkviljans
politik, såsom den återspeglas av den valda majoriieten, förhindras att komma
till uttryck genom regler som geren minoritet makt att styra politiska beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
åskådning kom klart till uttryck hos fri- och rätlighetsutredningen,
rältighetsskyddsutredningens föregångare. Denna (FRU) slöt att: &amp;quot;en
ordntng med kvalificerad majoritet för fri- och räitighelsinskränkningar slår
(alltså) i dålig överensstämmelse med grundläggande demokraiiska princi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section701&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section702&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;228   Reseiyation&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;per&amp;quot;.
Ulredningen ansåg all dessa principiella invändningar med &amp;quot;ungefar samma
siyrka&amp;quot; gällde i fråga om &amp;quot;i.ex. cn ordning som innebär all cn
riksdagsminoriiel kan framlvinga längre uppskov med en .sådant beslul&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
den dåvarande socialdemokraiiska regeringen anslöt sig lill ulred­ningens
upplänning: &amp;quot;Majoriieisprincipensgrundläggande belydelse förden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;poliiiska
demokraiin har- undersirukils genom del riksproportionella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;valsystemet
och avspeglas också på andra sätl i den nya författningen .som konsekveni är
byggd på folksuveränitetens och parlamentarismens princi­per&amp;quot;. Del sisla
är visserligen något förskönande, men vidare: &amp;quot;En rätligheis­reglering
måsle utformas så att inte politisk makl förs över från riksdagsma­jorileten
lili olika riksdagsminorileler&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om det kvalificerade förfarande som rällighelsskyddsuiredningens majorilel
förordar ulgör en modifiering av de ursprungliga propåerna från borgeriigi håll
anser jag all FRU:s och den förra regeringens urgumeni på denna punkt
fortfarande är giltiga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
malerielll skydd, dvs. ell grundlagsfästande uv fri- och riiiligheier, kun inte
bytas mot en procedurregel, som ger en minoritet möjlighet atl åsiadkomma
uppskov. Det materiella skyddel och kvalificeral förfarande uttrycker
molslridiga principer. Del materiella skyddel innebär ell grund­lagsskydd. Kvalificeral
förfarande innebär inget egentligt skydd. Del innebär i föreliggande förslag en
uppskovsmöjlighel. Grundlagsskydd slår i överens­siämmelse med
parlameniarismens principer. Del kvalificerade förfarandet innebäratt ell
lillfälligt minoritetsveto införs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Meloderna
Slår på della säll för olika principer. Dei kvalificerade förfaran­dels
procedurregler ijänar möjligen som en brasklapp för luddigi formulerade
rälligheler därför all man inte vill ge sig i kast med au åsiadkomma eu
materiellt skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
Utredningsmajorilelen föreslår all grundlagsstiftningsförfarandel skall ändras
så atl en grundlagsändring skall anmälas i riksdagens kammare senasi lio
månader före del val som skall kommu emellun de två erforderliga
riksdagsbesluten. Undanlag från denna regel skall dock, enligi förslagei,
konstilulionsuiskoiiel med 5/6 majorilel kunna bevilja. Vinsten skall vara ökad
tid för diskussion av förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
förmodade vinsl kan emellertid liku gärnu vändus lill sin moisuis så all en
opinion hinner lugnas eller all förslagei mister sill
&amp;quot;aklualilelsviirde&amp;quot; i den politiska debatten. Förslaget öppnar för
onödig formalism, kan innebära all förslag pressas fram ulan tillriicklig
beredning sami innefallar en ny varianl av lillfälligt minoriteisveto. Dennu gång
skall tre av riksdagens ledamöier - dvs. flera än 1/6 av konstitulionsuiskouets
15 ledumöler - få mukl atl skjuia ett lagförslag på framtiden. I detta fall i
tre år eftersom grundlagar antas i två beslul med mellanliggande val. Deltu ger
ett icke godtagbart minoriteisinflytande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:104.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningsmajorilelen
föreslår vidare införande av beslutande folkom­röstning i grundlugsfrågor. Om
minsl en liondel uv riksdugens ledamöier begär folkomrösining och en tredjedel
av ledamölerna röstar för bifall lill yrkande! skall folkomrösining anordnas
samiidigi med dei riksdugsvul som skall komma mellan de ivå erforderliga
grundlagsbesluten. Folkomröst­ningen skall vara beslutande endasl i negaliv
riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section703&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section704&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Reservation   229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom delta förslag införs ell dubbell beslulssystem. En
minoritet av riksdagen skulle med förslaget få möjlighet all ominielgöra
riksdugens beslulskompetens. Också deltu strider mol parlameniarismens
principer, vilkel också framhölls av konslituiionsulskollel så sent som 1975/76
då motioner med yrkanden med i huvudsak samma innehåll som ulrednings­majoriieiens
förslag avslogs av riksdugen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dessulom visur erfurenheierna från kupilalisiisku länder
med besluiande folkomrösining hur penningsiarka grupper genom koniroll över
massmedia i många fall kan dupera en opinion atl hålla fasl vid en fördomsfull
inslällning. Sammu möjligheter har överklassen i Sverige. Slulligen bör nämnas
all i ulredningens diskussioner har folkomrösiningsinsiituiel främsi motiverats
med atl det skall utgöra ell memento - ell varnande pekfinger - för politikerna
för all de skull eftersträva enighel i grundlagsfrågor. Den här gången dock
inte 5/6 utan 2/3 enighel. Jag ser ingen uniedning till en sådan
&amp;quot;kompromisspress&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Av dessa skäl har jag inte heller i denna del kunnai
ställa mig bakom ulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;G. Ulredningsmajoritelen vill i regeringsformen ha infört
en lagprövnings-paragraf av följande lydel.se:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Finner domstol eller annal offeniligi organ, all en
föreskrift slår i slrid med beslämmelse i grundlag eller annan överordnad
författning, eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har
åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke lillämpas. Har riksdagen
eller regeringen beslulal föreskriften, skall lillämpning dock underlåtas
endasl om felet är uppenbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Genom denna puragraf får domslolarna en poliiisk makl som
icke kan accepleras. Domslolarna skall enligi förslaget inle enbart lolka
grundlag och lagars och förordningurs överensstämmelse med denna. De skall
dessutom lolka huruvidu ell fel i en lug elter i dess lillkomsi är uppenbarl.
Därigenom ger paragrufen inle ens ulifrån en judiciell överprövningsprincip
något skydd, utan öppnar för godlycke. Domstolen skall alllså kunna säga lill
en som dömis enligi en felakiig lag: &amp;quot;Visserligen slrider del lagrum
enligt vilkel ni är dömd mot grundlagen, men felet är inle uppenbarl&amp;quot;. Den
rent domstolsmäs­siga (judiciella) lagprövningen för över politisk makl lill
icke politiska organ. Del s. k. uppenbarheisrekvisilel gör saken eller värre.
Det inbjuder domslo­larna lill opportuna lolkningar, vilket innebär en
uppluckring av grundlags­skyddel. Molslånd moi en judiciell lagprövning har
lidigare hysts inom hela arbeiarrörelsen. Jag finner forlfarande all ell sådani
molslånd är berätti­gat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;En lagprövningsräli bör dock finnas. Var och en skall ha
rätt atl få prövat huruvida den lag som åberopas mol honom/henne är förenlig
med grundlag. Men överprövningen måsle ligga hos eu folkvalt politiskt organ.
En domstol skall vuru skyldig all pröva huruvida en lag är förenlig med
grundlag, men skulle domstolen finna alt så inte är fallel, skall frågan prövas
av ett parlamentariskt organ - t.ex. riksdagens konstilulionsulskoii - som
anlingen medger lagens åsidosättande eller genom redovisad lagtolkning upphäver
motstridigheten. Härigenom ligger skyddel för de demokratiska fri­och
rällighelerna kvar hos folkviljan, efiersom denna kan påverka riksdagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section705&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section706&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;230   Reservation&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sammansättning
men inte domstolarnas. Del innebär vidare att politisk ansvarighel kan utkrävas
för rättstillämpningens utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;H.
Utredningsmajoriteten föreslår att lagrådet, dvs. domare ur de högsia dömande
instanserna, bör yttra sig om lagförslag inom en rad väsentliga områden
(förslag lill RF 8 kap. 18 §). Om regeringen skulle lägga fram ell förslag inom
dessa områden utan alt dessförinnan ha hörl lagrådet måste den redovisa skälen
för detta. Enligt nuvarande ordning är det frivilligl för regeringen att höra
lagrådet. Också riksdagen kan begära yttrande från lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådet
skall granska huruvida lagförslag slår i överensstämmelse med grundlagarna och
rättsordningen i övrigt. Det skall också verkslälla en leknisk prövning och
belysa problem som kan uppstå vid lillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:105.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
tekniska betydelsen av lagrådsgranskning kan ifrågasättas. Regering och riksdag
har till sitt förfogande juridisk expertis och kan i alla fall anlita sådan
expertis för lagars lekniska uiformning. Här kan ju även det kunnande som finns
såväl inom högsta domstolen som inom regeringsrätten anlitas. Men som
fastställd institution utgör lagrådel en maktinstans, som icke är folkvald, men
som likväl kan påverka lagarnas utformning också i deras sakliga innehåll.
Såsom statssystemet fungerar kommer lagrådet atl vara en konservativ kraft. Den
hisloriska erfarenheten bekräftar detta. Lagrådet gick emot både 8-timmarsdagen
och den första semesleriagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
måste vara principiellt betänkligt att domarna i de högsta dömande instanserna,
som i sisla hand skall med prejudicerande verkan tillämpa lagarna, också är med
och skriver dem. Detta ger de högsia domstolarna en otillböriig maktställning i
det rättsliga systemet. Jag har därför yrkal pä avslag på den försiärkning av
lagrådels ställning som utredningsförslaget inne­bär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I.
Utredningsmajorilelen föreslår ett förstärkt egendomsskydd. Detla sker genom
att ersättningsgrunden vid expropriation kvalificeras i själva lagtex­ten.
Enligt förslaget skall den vars egendom exproprieras ersraxias Jör förlusten
enligt grunder som fastställs i lag. Nu gällande lag har icke denna
kvalificering, men det heter i motivtexten att ersättningen inle för vara
&amp;quot;symbolisk&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Atl
räkna rätten till privategendom som en grundläggande fri- och rättighet aren
borgerlig ståndpunkt. Steg för steg har de borgerliga lyckats få in denna i
regeringsformen. Länge behandlades frågan under kapitel som behandlade
rättskipning och förvaltning. När paragrafen av fri-och rättighetsutredningen
placerades bland &amp;quot;fri- och rättigheter som är grundläggande för fri
åsiktsbild­ning och för personlig frihel och säkerhet&amp;quot; kunde detta av
vpk:s representant med rätta betecknas som &amp;quot;en fullständig kapitulation
inför konservativt borgerlig ideologi på fri- och rättighetsområdet&amp;quot;. Men
del skulle visa sig att denna fullständighet kunde fullkomnas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:107.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsskyddet
gäller formellt all egendom. Men det är skillnad på egendom och egendom. För de
flesta av oss betyder egendomen personliga tillhörigheter. Men föreit fålal är
egendomen grundval för makl i samhället, makl över andra. För de flesta av oss
bygger egendomen på eget arbete. Där finns berättigade krav på ersäuning vid
expropriation. Men för det mäktiga fölalei har egendomen skapats genom atl det
kunnat tillägna sig frukterna av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section707&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section708&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reservation   231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;andrus
urbeie. Den kupiiulistisku privuiegendomen lill produktionsmedel och
nulurrikedomur hur byggls upp genom expropriering av såviil undrus urbete som
egendomar utun all de exproprierade hur kunnai åberopa någon rätt lill
ersiilining. Den privata iiganderälien lill produklionsmedlen är grundvalen för
.samhiillels uppdelning i klasser. Denna iigandcriin bygger på utsugning och
spekulalion. Den medför sociala orällvisor och iir ell allvarligl hinder för cn
ulvecklad och fördjupad demokraii. Den kapitalistiska iigundcrätien står i
molsäiining lill all grundläggande fri- och rättigheter blir en realitet. Den
kupiiulisiisku iigunderulien skull inie hu någoi grundlagsskydd. Därför har jug
yrkui ull del generella egendomsskyddet bör utgå ur grundlagen. Utred­ningens
borgerliga och socialdemokratiska ledamöier valde all förslärka
egendomsskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;J.
Utredningsmajorilelen föreslår ell principiellt förbud mot retrouktiv
skullelagsliftning. Undantag skall dock kunna gälla för liden från del ull ett
förslug lill en föreskrift unmälis till riksdugen, vidare skall undantug gälla
i händelse uv krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
hur placerals som andra siycke i den paragraf som säger all slraff och annan
brolispåföljd icke får åläggas för gärning som icke var belagd med
brottspåföljd nar den förövades. Paragrufen kommer nu att handla om slraff
eller unnun brottspåföljd och skaller till del allmänna, en disposiiion som ger
ell någoi märkligl inlryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:103.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mol
oruiimätigu reiroakiiva skaller flnns en effekliv spärr: den allmänna
rösträtten. Den regering och riksdag som ålägger allmänheten en retroaktiv
skull som inle slår i överensstämmelse med ett allmänt insett behov blir inte
gammal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:102.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
majoriletsförslagel finns undanlag för krig, krigsfara och svår ekonomisk kris,
dvs. de situationer i vilka retroaktiv beskattning av allmän omfattning skulle
kunna komma ifråga. I övrigi lorde relroakliv beskaiining endasl vara akluell
när del gäller all komma ål olika former av spekulalionsvinster. Del föreslagna
grundlagsskyddet är således främsi ell skydd för spekulalion. Jag kan inle se
all della har någonting med grundliiggande fri- och rättigheter att göra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section709&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section710&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section711&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section712&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga
1 som omfattar s. 235-322 i betänkandet, är här utesluten.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section713&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section714&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section715&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section716&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:.34&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;323&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:144.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2    Rättighetsskytddsutredningens frei&amp;lt;
vensundersökning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;A. Undersökningens uppläggning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:102.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen
omfattar tiden från och med år 1971, som var enkammar­riksdagens försia år. Den
siräcker sig lill och med riksmötet 1976/77. Undersökningen galler de
propositioner som avlämnats under nämnda lid. I vad mån det förekommii motioner
med förslag till fri- och rättighetsbegrän­sande lag-ulltså inte bura med
begäran om utredning härom-härav tidsskäl inte undersökis. Man lorde kunna utgå
från all sådana motioner varil fåtaliga. Inte heller har undersökis i vad mån
några ulskoitsinitialiv av ifrågavarande art förekommii.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
princip är del bara proposilioner med lagförslag som beaktats. Proposi­lioner
med enbarl principuttalanden, t. ex. organisatoriska riktlinjer, eller
anslagsförslag eller dylikl har lämnats åsido. Propositioner med förslag till
godkännande av internationell överenskommelse är dock redovisade, om
överenskommelsen förulsatle rättighetsbegränsande lagstiftningsåtgärd (jämför
10 kap. 2 S regeringsformen).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:101.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
första hand har undersökts, vilka lagförslag som innehållit rällighelsbe­gränsningar
och vilka rättigheter som då berörts. De rättigheter som omfattas av
undersökningen är yttrandefriheten, informalionsfriheten, mötesfriheten,
demonsiralionsfrihelen, föreningsfrihelen, skyddel mol pålvingal kroppsligl
ingrepp och mot kroppsvisitalion, skyddet mol husrannsakan och liknande
inirång, skyddel för förtrolig meddelelse, rörelsefriheten, rälien lill
offenilig domslolsförhandling och den fackliga konflikträtten. Också
utlänningslag­stiftningen har beaktats (men ej särredovisats). Ändringar i den
s. k. sekretesslagen, dvs. lagen (1937:249) om inskränkningar i rätlen alt utbe­komma
allmänna handlingar (omtryckt 1977:1029), redovisas inte. Informa­lionsfriheten
enligt regeringsformen inbegriper nämligen inte den räll atl la del av allmänna
handlingar som finns föreskriven i tryckfrihetsförordningen (se propositionen
1975/76:209 s. 144-145).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen
har bara tagil sikle på räitighelsinskränkningar. Lagför­slag som berörl någon
av fri- och rällighelerna men enbarl på ell räiiighels­uividgande eller ett
neutralt säll är således ej medräknade. Vidare har undersökningen inle kunnai
göras så noggranl, all man säkert fåll med alla fall som bort tas med och inga
andra. Dessa båda reservaiioner torde dock knappasl påverka möjlighelerna all
dra slutsatser av materialet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:100.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Undersökningen
har också syftat till au ge en bild av i vad mån de propositioner,  som  
innehållit   förslag   lill   rällighelsbegränsningar,  varil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section717&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section718&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;324  
Bilaga 2                                                                                                SOU
1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:102.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omstridda.
Svaret har sökls genom notering av hur lagbeslutel filials i riksdagen - genom
acklamation eller genom rösträkning. Omröslning enbarl genom uppresning har
förls lill acklamationsfallen. 1 frågaom rösträknings-gruppen har i försia hand
noterats, om jusl räiligheisbegränsande paragraf vurit föremål för rösträkning.
Del kun hu vuril fallel beiräffande den paragrafen ensam. Del kan också ha
varil fallel beiräffande ell antal paragrafer, bland vilka den
räliighetsbegränsande ingåll. Eu exempel härpå är all man röstat om bifall lill
eller avslag på proposilionen i dess helhet. Men i andra hand har också
uppmärksammats, om andra paragrafer iin rättighets­begränsande varit föremål
för rösträkning i ärendet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'&gt;B. Unidersökningens resultat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:103.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
alla proposilioner som avgavs under nu avsedda tidsperiod innehöll 14 procent
förslag lill någon form av rällighetsbegränsning. Motsvarande andel av
lagpropositionerna var 27 proceni. I övrigi hänvisas i frågaom frekvensen och
arlen av rällighelsbegränsningar lill nedan intagna tabeller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ar/riksmöie&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Hela antalet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Därav rättighets-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.65pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;proposilioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;begränsande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.7pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.7pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1973&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975(1.1-30.6)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1975/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:74.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.9pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;1976/77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:19.45pt'&gt;
  &lt;td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1 208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=160 valign=top style='width:120.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:19.45pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:73.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:104.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rälligheisbegränsningarna
under perioden fördelade sig mellan de olika fri­och rällighelerna enligt
nedanstående labell. För varie proposiiion har en markering gjorts för varje
rättighet som begränsats. Däremoi har inle flera markeringar jyorts om ell
lagförslag till exempel innehållit flera paragrafer med fängelsestraff Inom
yttrandefriheten har gruppen lyslnadsplikl särre­dovisats och inom
rörelsefrihelen har gruppen fängelseslraff särredovisats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section719&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section720&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:28.8pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU
  1978.34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:
  Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:28.8pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   325&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:29.05pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Är/riksmöle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1973&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1975 Ijan-junil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1975/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1976/77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:29.05pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Sum­ma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:14.4pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttrandcftihet
  (ulom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:14.4pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tystnadsplikt)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tystnadsplikl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.65pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Informationsfrihet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mötesfrihet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nemonstrationsfrihet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningsfrihet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skvdd
  lör kroppslig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:11.3pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;integritet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:11.3pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:8.15pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skydd
  mol husrannsakan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:8.15pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;o.d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Skydd
  för förtrolig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;meddelelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rörelsefrihet
  (utom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;fängelsesirafft&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:10.55pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fängelseslraff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:10.55pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Räll
  till offentlig&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;domstolsförhandling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:13.9pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Facklig
  konflikiräil&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:13.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:21.1pt'&gt;
  &lt;td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:21.1pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;343&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:107.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
dc 61 lyslnadspliklsfallen avsåg 41 tystnadsplikt som gäller bara offentliga
befallningshavare eller ijänsteplikliga och som avser enbarl sådani som får
hållas hemligl med slöd av iryekfrihelsförordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fierlalel
av rätiighetsbegränsningarna rörde bara en eller annan paragraf i ell siörre
lagkomplex. De i särklass vanligaste gällde sirafföeläggning med fängelse,
ingrepp i skyddel mol husrannsakan eller liknande inirång saml bestämmelse om
tystnadsplikt. Till övervägande del värdet här fråga om fall, där
rällighelsbegränsningen framstårsom ett &amp;quot;bihang&amp;quot; till en reform på
annal område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:107.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller bl. a. yttrandefriheten i övrigt, informationsfriheten och -särskilt -
skyddet för förtrolig meddelelse bör påpekas, alt siffrorna påverkas (uppåt) av
atl del här finns vissa tidsbegränsade lagar som föriängls flera gånger under
perioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:107.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
gäller omstriddheien fördelade sig fallen mellan acklamation, rösträk­ning
beträffande rällighetsbegränsning och rösträkning enbart i annat avseende
sålunda:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
 style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'&gt;
 &lt;tr style='height:30.5pt'&gt;
  &lt;td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1971&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1972&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1973&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1974&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1975 (jan-iuni)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1975/76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;1976/77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:30.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
  0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Sum­ma&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:12.5pt'&gt;
  &lt;td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;Acklamation
  (hela ut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:12.5pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;skollsbei&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkandeO&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.6pt'&gt;
  &lt;td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;slr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;kn. beir.
  r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;tlig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.6pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;helsbegr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:9.85pt'&gt;
  &lt;td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;R&lt;/span&gt;&lt;span
  style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
  7.0pt;font-family:Verdana'&gt;str&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:
  Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;kning enbart
  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:9.85pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:15.35pt'&gt;
  &lt;td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;annal
  avseende&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:15.35pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
 &lt;tr style='height:20.65pt'&gt;
  &lt;td width=123 valign=top style='width:92.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=39 valign=top style='width:29.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
  &lt;td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
  height:20.65pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section721&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section722&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;326  
Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;SOU 1978:34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:106.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vad giiller de fall där rällighcisbegrunsning vur föremål
för rösiriikning kun uniecknus ull, om en mujoriiei av fem sjiiuedelar uv de
rösiundc hude krävts för omalelbari beslul, så hude mun i }} uv 47 fill fån
sådun ansluining. Om man krävt en majoritet av tre fiärdedclar hade 34 fall
vunnil erforderlig ;inslulning. Hade del i stället krävts bifill av tre
fjiirdalclar av riksdagens ledamöier hade della krav vuril uppfylll i 25 full.
Dei ligger dock i öppen dag all man får vara försiklig med all dra slulsaiser
av sådana riikneoperalio-ner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section723&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section724&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttranden över rättighetsskyddsutred-ningens betänkande (SOU 1978:34)
Förstärkt skydd för fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Remissinstanser&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Över
rätlighetsskyddsutredningens belänkande (SOU 1978:34) Förstärkt skydd för fri-
och rättigheter har remissyttranden avgivits av högsta domstolen,
regeringsrätten, justitiekanslern (JK), Svea hovrätt, hovrätten för Övre
Norriand, kammarrätten i Göteborg, kammarrätten i Sundsvall, domstolsverket,
ytlrandefrihelsutredningen (Ju 1977:10), överbefälhavaren (ÖB),
riksförsäkringsverkel, riksskatteverket, de juridiska fakultetsnämn­derna vid
Uppsala, Lunds och Stockholms universitet, samhällsvetenskap­liga
fakullelsnämnden vid Lunds universitet, statens invandrarverk, länssty­relserna
i Siockholms, Uppsala, Kronobergs och Hallands län, justitieom­budsmannen
Lundvik (JO), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbun­det, Sveriges
industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen gemen­samt.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR),
Sveriges domareförbund, Sveriges advokaisamfund. Svenska företagares
riksförbund. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges Radio AB, Pressens
samarbetsnämnd. Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen,
Medborgarräitsrörelsen samt Sveriges författarför­bund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser har uttryckligen angivit att de har begränsat sina yttranden
till vissa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sålunda
har högsta domstolens yttrande huvudsakligen begränsats till frågorna om ett
särskilt lagstiftningsförfarande för fri- och räliighetsbegrän­sande lag, om
domstolars och andra myndigheters lagprövning och om lagrådet, dess sammansättning
och verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges industriförbund
och Svenska arbetsgivareföreningen har begrän­sal sitt yllrande till de frågor
som enligt organisationemas uppfattning har väsenilig betydelse för
näringslivet, nämligen lagprövningen, lagrådsgransk­ningen, förbudel mot
retroaktiv skattelag och grundlagsskyddet för egen­domsrätten. LO har-mot
bakgrund av att organisationen år 1975 utvecklade sin syn på fri- och
rättighetema i grundlagen och av att LO inte ser någon anledning att ändra på
de principiella ståndpunkter som då redovisades - nu stannat för att bara
kommentera förslaget att grundlagsfästa lagprövnings­rätten. Sveriges
domareförbund har inskränkt siu yttrande till vad som berör domstolarnas
verksamhet, främst lagprövningsrätten. LRF har begränsat sitt yttrande till de
frågor som bedöms vara av stor belydelse för de intressen förbundet har att
bevaka, nämligen frågorna om ett särskilt lagstiftningsför­farande för fri- och
rättighetsbegränsande lag, lagprövningen, lagrådsgransk-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section725&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section726&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen,
förbudel mol retroaktiv skattelag och förstärkt skydd vid expropria­lion e. d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Radio har begränsal sitl yttrande lill frågor som rör yttrandefrihet och
informationsfrihet samt därmed sammanhängande frågor i den del av belänkandet
som rör det särskilda förfarandel för räUighetsbegränsande lag. Sveriges
författarförbund har avstått från att yltra sig i fråga om förbudel mot
retroaktiv skattelag och gmndlagsskyddel för svenskl medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Allmänna omdömen om rältighetsskyddsutredningens arbete&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu
flertal bland de remissinstanser som lämnar allmänna omdömen om
rätlighetsskyddsutredningens arbete anser all betänkandet är förtjänstfullt.
Svea hovräu är däremoi krilisk lill utredningsresultatet, medan några inslanser
intar en mellanställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Göleborg, som hör till den förstnämnda gruppen, konsla­lerar all huvudfrågan
i föreliggande betänkande, au förslärka skyddel för grundläggande fri- och
rättigheter, under senare år har varil föremål inle bara för intensiv politisk
debati utan även för omfatlande uirednings- och lagstiftningsverksamhel.
Slutsatsen ligger därför nära lill hands att ämnet numera skulle vara uttömt.
Att så inle är förhållandel framgår med önskvärd tydlighet av betänkandet. Dess
omsorgsfulla probleminventering och skarp­sinniga analyser innebär all ett
myckel svåröverskådligt problemkomplex har blivit ytteriigare genomlyst och
retls upp pä ett synneriigen värdefullt sätt. Därmed är emellerlid inte sagt
att kammarrätten kan i allo tillstyrka utredningens förslag. I mer än ett hänseende
förefaller detta snarare vara ett resultat av politiska kompromisser än ett
fullföljande av utredningens egna resonemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Sundsvall anför all skyddet för fri- och rättigheterna under de senasle
decenniernas grundlagsarbete av naturliga skäl har tillmätts stor vikt och
tilldragit sig betydande iniresse. Del nu föreliggande betänkandet och de
förslag som har lagls fram i delta bör ses som ytteriigare led i sirävandena
alt bygga ut och slärka det skydd som fri- och rättigheterna har i vår nya
regeringsform. Allmänt sell gäller alt kammarrätten finner att förslagen är väl
underbyggda och har givits en god lagteknisk utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
anser att utredningens förslag om ändringar i regerings­formen (RF) och
riksdagsordningen (RO) är väl avvägda och har i huvudsak inte något atl erinra
mot atl förslagen genomförs. Yttrandefrihetsutredningen anser atl de i
betänkandet framlagda förslagen i slorl ulgör en värdefull och ändamålsenlig
vidareutveckling av det konstitutionella skyddel för fri- och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
sammanfattande omdöme uualar juridiska fakultetsnämnden i Uppsala som sin
uppfattning att rältighetsskyddsutredningens förslag, efter vissa ändringar och
jämkningar, är ägnade att läggas till grund för lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
Jäkultetsnämnden i Lund avger följande omdöme:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section727&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section728&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De av ulredningen framlagda förslagen lill ändringar i RF
och RO innebär all luglcxien blir uvseviiri meru vidlyfiig och komplicerad än
lidigure. Ålminsione såviu gäller vår friimsiu grundlug, RF, frumsiår del som
ett viisenlligl cinskcmul all lagiexien skall vara korl, enkel ocb klar. Ur
dennu s\ npunki musie de frumlugda förslagen viicka vissu beiänkligheier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till Slörslu delen synes dock lugiexilbrslugcns uiformning
vuru en ofrånkomlig följd av uircdningsuppdrageis innebörd. Från de givna
uigångs-piinkierna måsie ulredningen sägus hu gjort en goll urbeie. Problemen
ur oinsorgsfulll uireddu och belysiu, och de lugteknisku lösningurnu är i
allmänhei viil genomlunkia. Del måsle dock beklagas all direkliven och den
begränsade liden inle har gjort del möjligl för ulredningen ull mera ullsidigi
överviigu oliku meioder ull förstärka skyddel för de grundliiggande fri- och
riinigheierna. Del hade sålunda varil önskvärl all de maleriellu melodernu för
räiiigheisskyddei och dessas förhållande till lagprövningsrälien hade blivii
Ibreniål för merti djupgående överviigunden än som skell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Då uiredningsmujoriieicns förslag lorde varu resultatet av
en politisk kompromiss, kan del synas lönlöst all kriiisera förslagels
huvudgrunder. Fukulietsnumndcn kommer dock i del följunde an i ell pur
avseenden uilulu tvivel om lämplighelen uv de valdu principlösningurnu. På
några enstaka punkler kommer också den lagiekniska ulformningen uv förslugel
all kritiserus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällsveieitskapliga fakullelsnämnden i Lund anser all
del nu framlagda förslugel Ulgör en värdefull och ändamålsenlig
vidareulveckling av skyddel för de medborgerliga fri- och rällighelerna och
tillstyrker förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lånsslyrelsen i Siockholms län uttalar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den parlamentariskt sammansatta
rällighetsskyddsutredningen har på kort lid lyckats nå en bred enighet i flera
svåra principiella frågor, där del under del pågående förfallningsarbelel i
vårt land råll stora motsättningar tidigare. Ulredningen har analyseral och
diskuterat de problem som är förknippade med skyddel av fri- och rällighelerna
på ett myckel förtjänslfulll säll, och de olika förslagen synes vara väl
underbyggda av de resonemang ulredningen fört. Man har dessulom på ett
omsorgsfullt sätt gåll igenom och trängt in i evenluella
lillämpningssvårigheter som kan uppslå vid en skärpning av förfarandereglerna
vid lagsiiftning om räiiigheisinskränkning. Såviii länsstyrelsen kan bedöma bör
därigenom ha lagls en god grund för lagsiiftning i dessa delar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyretsen i Uppsala län har uppfallningen alt
rättighelsskyddsulred­ningen trots Slark lidspress har kunnat lägga fram ett
välmotiverat och genomtänkt förslag som länsstyrelsen i slort ansluter sig
till. I della sammanhang framhåller länsstyrelsen i likhel med ulredningen särskilt
alt räilighetsskyddel bör utformas på ett sådani sätl alt majorilelens beslutan­derätt
bevaras oförkränkl, samiidigi som behovet av omsorgsfulla övervä­ganden och
möjlighelen lill allmän debati lillgodoses.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet finner de av ulredningen framlagda
förslagen väl avvägda och tillstyrker därför i huvudsak dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt SACOlSR:s mening får det av
räiiigheisskyddsulredningen fram­lagda förslaget bedömas mot bakgrund av de
svårigheler som tidigare har råll an nå politisk enighel i vissa grundlagsfrågor.
En sådan enighel är en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section729&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section730&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ibrutsiitining lör all grundlagen skull slå sig över en
liingre tidsperiod. Värdet UV oliku önskemål om grundlagens utformning får
därför hela liden viigas mot inlresset av koniinuilet och sladga. I den
kompromiss som har iriilTats hiir lorde del finnas ell myckel begränsat utrymme
för iiiidringtir, om inic hela pukciei skull fullu. SACO/SR finner uti del
frumlugda fiirslagel i sin helhei iir goiliagbari. Som myckel förijänsifullu
lösningur nämner SACO/SR siirskill reglernu om folkomrösining vid förslug lill
ändring ;iv grundlug, kruvel ull grundlugsfrågor skall väckas i god lid före
riksdagsval saml omfatiningen av lagrådels prövning och direkliven för dennu
prövnings inriktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens förslag är enligi LRF:s
upplänning väl gcnomiunki. LRF finner uu de uv ulredningen föreslugnu
ålgärderna för förstärkning av räilighetsskyddel är väl moiivcrude. Del skydd
för de medborgerligu fri- och rätligheiernu som i dug finns i RF är enligi
förbundets uppfuilning delvis ulformui på ell sådani allmänt sätt au
skyddsenbkien får bedömas som olillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till den förul ungivnu mellangruppen hör hovrätten Jör
Övre Norriand. Hovrällen säger sig självfallet varu medveien om ull redun del
fukium un del står cn bciryggunde poliiisk mujoriiei bakom förslagen i
betänkandet begränsar utrymmet för sakliga ändringur och förmodligen också för
mer omfullunde redaklioneUa jusleringar. Mol den bakgrunden vill hovrällen som
ell allmani omdöme ultalu all del inte finns några avgörande invänd­ningar mol
förslugen om man ser dem ulifrån den förutsättning som styrt Ulredningens
arbeie, dvs. kravel all på olika säll förslärka skyddel för i RF inskrivna fri-
och rättigheter. Den iveksamhel, på någon punkl kriiiska inställning, till
förslugen som hovrällen redovisur beror således snurare på au hovrätten
ifrågasätter lämplighelen och/eller behovei av au nu göra någon­ting alls än på
de lösningar i sak som ulredningen redovisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska,föreiagaivs riksförbund finner all ulredningen på
flera delområden föreslår försiärkningar av den enskildes rättssäkerhet som är
av slorl värde. Enligt förbundets mening fullföljs dock inte alltid de goda
intentionerna utan de föreslagna förstärkningarna urholkas genom unduniug från
de föreslagna huvudreglerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska avdelningen av Inlernaiionella jurisikommisslonen
förklarar all riilligheisskyddsutredningens betänkande rymmer, inom de ramar
som ulredningen har uppslälll för sig på grundval av givna direkliv, en grundlig
redovisning av tidigare diskussion, vilkel skapar en välgörande
överblick-burhelöverde frågeslällningar sorn ulredningen behandlar. Det
äremellerlid beklagligt au ulredningen inle har funnil del möjligl atl behandla
en vidare krels av rättigheter än som har skell. Avdelningen pekar här särskili
på sådana områden som den närmare innebörden av egendomsrätten, del personliga
iniegritetsskyddel och föräldrarälten. Avdelningen erinrar också om sill
lidigare förslag all gällande regler skall kompleiieras med besläm­melse all
Slalen skall lillförsäkra medborgarna skydd för de grundläggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section731&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section732&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;poliiiska riiiiighelerna
också i förhållande lill enskilda. Avdelningen erinrar även om iinskvärdhelen
av en i grundlagen inskriven generell räll för mcclborgarna an få anspräk i
anledning av grundlagskriinkning domsiolsprö-vade i Iandel. Även om del kan
ifrågasällas om en sådan regel överens­siämmer med principerna för svensk
förvallningsräli (jfr departementsche­fens ullalande i prop. 1975/76:209 s.
127), anser avdelningen atl denna fråga ar förtjänt atl övervägas. Liknande
synpunkter anförs av Medborgarräitsrö­relsen. Organisalionen hemsläller atl en
ny uiredning tillkallas för atl ta itu med allu de problem som har lämnals
olösta på rällighelsområdel, t. ex. rörande en ulökning av räliighelskaialogen
i 2 kap. RF, införande av skydd mot ratlighetskränkningar utförda även av
enskilda, t. ex. en organisaiion, sumt införunde av en effekliv möjlighel för
enskild all få rältighetskränkning beivrad och lillrältad av domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
jörfai tarjörbund konsvaierar all förbundel enligt sina siadgar har all
Sländigi försvuru ytirandefriheien och därmed säkerslälla en fri deball. Del
ligger emellertid i sukens nutur un ell förbund med författarförbundets
inriktning har atl bevuku ulla de fri- och rättigheter som berör opinionsbild­ningen.
Del reformförslag som år 1975 framlades av 1973 års fri- och
rällighetsulredning fick därför kraftigt stöd av förbundel. Del förslag lill
ändring i RF som framlades genom prop. 1975/76:209 utsattes emellertid från
flera håll för krilik. Denna koncentrerade sig framför allt på bestämmelserna
om begränsning uv de grundlugslryggade fri- och rällighelerna genom vanlig lug.
Förfutiurlbrbundei unmärker atl den enda friheten som är kringgärdad med ett så
goii soni komplett grundlagsskydd är iryckfrihelen. Eftersom ytirandefriheien i
radio och TV unknyier till TF får det emellertid anses all dennu yitrundefrihet
har samma styrka som iryckfrihelen. I övrigt unkommer del på siuismakierna au
genom lag närmare ange innehållet i fri­och rällighelerna. Den senasle reformen
innebär dock vikliga förbäuringar i dei all grundlagen föreskriver för vilkei
syfte sådana lagfästa inskränkningar fur ske. Emellertid är även dessa
bestämmelser försedda med en del generalklausuler av relativt obestämt
innehåll. Del hävdades därför i diskussionen att lagsliflning av denna art
måsle kringgärdas av spärregler som förhindrar au lillfälliga politiska
situationer eller opinioner får påverka gränsdragningen. Det föreslogs sålunda
an dylik lagstiftning skall antas i samma ordning som grundlag eller au ell
lagsliftningsförslag i varje fall skall bordläggas och vara vilande en viss tid
innan den slulligen antas. Mol dylika förslag hävdades det alt spärregler
skulle kunna komma atl hindra den sociala och politiska utvecklingen och hämma
angelägna reformer i samhället. Det är enligt förfaiiarförbundel mol bakgrund
av denna diskussion del nu förelig­gande belänkandei skall bedömas. En facklig
organisaiion med författarför-bundeis inrikining hälsar välkommen varje reform,
som slärker de grund­lagsskyddade fri- och ruiiigheierna. Emellerlid härden
diskussion som förls i denna suk en mera övergripande karaklär än den som ledde
fram till den senasle grundlagsreformen.  Den gången gällde del alt  i enlighel
med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section733&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section734&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inlernaiionella
konvenlioner och den pågående uivecklingen i vårt land principielll säkerslälla
fri- och rällighelerna. De frågor som nu är akluellu är svårure all entydigt
bedömu ulifrån angivna principer, eftersom dessa kan komma i kollision med
principer uv belydelse för andru områden uv sumhällslivel. Vid reformen 1975/76
kunde förfuiiurförbundei tu enlydig ställning, eftersom de då berörda frågorna
avsåg grundliiggande förulsäii­ningur för helu förfaliarkårens verksamhei. När
del gäller den reglering som nu ur i fråga måsle förbundel beakla all förbundet
rymmer medlemmar uv ullu poliiisku schuueringar. Del ar således inie möjligl au
hävda ull vurje begränsning i sialsmakiernas lagsiiftningsfrihet är acceplabel,
om dennu begränsning sumiidigi kun konima all störa unnul reformurbete. Svea
hovräll anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbelel
med reformering av grundlagarna och med all ge grundlagsskydd ål medborgerliga
fri- och rälligheler har pågått under lång tid. Arbeiei har emellerlid delvis
ulförls under brådska, och valda lösningar hur ej sällun vuril resultatet av
politiska kompromisser. Hiltills aniagna lugar hur durför inte alltid kommii
all grundas på så allsidiga och noggranna överväganden som ämnenas belydelse
påkallat. Grundlagarna, främsi regeringsformen, frumsiår inie som den fullödiga
lagstifiningsprodukt som bör ha varil arbetets mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
torde råda allmän enighet om atl det är en angelägenhet uv vikt all skyddet
förde medborgerliga fri-och rättigheterna görs så slarkl som möjligt. Däremot
kan det knappasl hävdas att behovei av försiärkningar är särskilt trängande
jusl nu. Hovrätten kan inte finna några sakliga skäl att driva
lagsiiftningsarbeiei med sådan skyndsamhel som angelts i direkliven lill
Ulredningen. Trots att utredningen förtjänar erkännande för en ambiliösl arbele
är del också uppenbarl atl lidsnöden bar påverkal betänkandets uiformning.
Förslagen till lagtext iir- satta i relalion lill de höga krav som i olika
hänseenden måsle ställas på grundlagsiexi - ofta mindre lyckade. Och för många
förslag och ställningstaganden lämnas i betänkandet - som är grundal på en
politisk kompromiss - ingen eller ytterst knapphändig molivering. Delta
försvårar en saklig diskussion om förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såsom
kommeratt framgå nedan avstyrker hovrätten utredningens förslag om ell särskilt
lagsiiftningsförfarande för fri- och rättighetsbegränsande lag. Enligi
hovrällens mening är livlig debait idessa frågoroch fortsatt arbele med ull
uividga del maleriella skyddel all föredra; sådani arbeie pågår för övrigi
redan på vissa områden. Del bör på många områden visa sig möjligl atl förstärka
del maleriella skyddel, och siluaiionen i Sverige måsle sägas vara sådan au
lagstiftningsarbetet kan få ta den tid i anspråk som visar sig nödvändig. Under
fortsatt arbete kan den lidigare diskuierade möjlighelen med en särskild
grundlag om medborgerliga fri- och räuigheler få ny aktualitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har funnil sig inle kunna gå in på frågorna om grundlags­skydd för fri- och
rättigheter i förhållanden mellan enskilda. Inle heller berör ulredningen frägorna
om medborgarnas loiala fri- och rättighetssituaiion i ett alltmer genomregleral
samhälle. Hovrätten har full förslåelse för all ulred­ningen inte kunnat - och
kanske inte heller ansell sig böra - gå in på dessa omfattande och
svåröverskådliga områden. Frågorna är emellertid av växande betydelse, och det
är av vikt all de i den fortsatta debatten ime skyms borl av diskussioner om
mera tekniska ling. Såviii gäller förhållanden mellan enskilda vill hovrällen
erinra om vad hovrällen i sitl yllrande över fri- och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section735&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section736&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rälligheisulredningens
belänkande anförde om organisalionsväsendeis ulll Slurkure siällning i
sumhället och den betydelse della i oliku hänseenden kun hu förden enskilde
medborguren. Diskussionen om des. k. löntagarfonderna visur frägornus prakliska
belydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
har också gåll förbi frågun om betydelsen uv att Sverige är bundel av främst
Europarådskonvenlionen om de mänskliga rättigheterna. Särskilt mot bakgrund av
att vårt land har underkastat sig den europeiska domslolens jurisdiklion kunde
en erinran i regeringsformens rättighetska-pitel om vår bundenhet förtjäna au
övervägas. Hovrätten har berörl ämnel i sina yttranden över gmndlagberedningens
förslag till ny regeringsform och fri- och rältigheisutredningens betänkande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Det särskilda lagstiftningsförfarandet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
all e 11 särskilt lagstiftningsförfarandeskall införas för lag som angår
begränsning av fri- och rätiigheterna tillstyrks eller lämnas uttryckligen ulan
erinran av flertalet av remissinstanserna. Till den gmpp av instanser som
sålunda i huvudsak är positiva till förslaget hör högsia domstolen,
kammarrätten i SundsvaU, domstolsverket, yttrandefrihetsutred­ningen, ÖB,
riksförsäkringsverket, riksskatteverket, de juridiska fakultetsnämn­derna i
Uppsala och Siockholm, samhällsvetenskapUga fakuttetsnämnden i Lund, statens
invandrarverk, de fyra länsstyrelserna. Svenska kommunförbun­dei.
Landstingsförbundet, SACO/SR, Svenska företagares riksförbund, LRF, Sveriges
Radio, Pressens samarbetsnämnd saml Sveriges författarförbund. I flera av dessa
remissinstansers yttranden framhålls dock risken för problem i lillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
inslanser lar inle någon uttrycklig ställning till förslagei eller förklarar
all de inie vill motsätta sig förslaget. Dessa inslanser är/-pw/Wgi-räiien. JK.
liovräilen för Övre Norriand, kammarräiien i Göleborg, juridiska
Jakulieisnänmden i Lund, Svenska avdelningen av Inlernaiionella jurisikommis­slonen
och Medborgarrälisrördsen. Också dessa inslanser framhåller risken för problem
i lillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
negativ inställning till förslaget har Svea hovräll och JO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Blandderemissinslansersom
haren posi liv i ns läl I n i nglill förslaget är högsia domsiolen. En ordning,
som innebär au förslag lill räliighetsbegrän­sande lag kan slulligl antas av
riksdagen försl efter förioppel av viss tid från del förslaget framlagls,
betraktar högsta domstolen ulan tvekan som en inte obetydlig förstärkning av
skyddel för dessa rättigheter. Ell uppskovsförfa­rande av antydd beskaffenhei
kan å andra sidan ulformas och brukas på ett sådani sätt all det blir en
komplicerande och hämmande fakior i det praktiska lagstiftningsarbetet. De i 2
kap. RF stadgade fri- och rättigheterna har stor räckvidd och i fråga om de
flesta av rällighelerna gäller atl de är myckel allmänt beskrivna. Del har
ansells nödvändigt alt de skall kunna begränsas och närmare beslämmas genom
föreskrifter i lag. En mängd gällande lagar innehållerockså besiämmelsersom
innebärväseniliga inskränkningar i dessa rälligheler. Med hänsyn lill det säu
på vilkel rättigheterna har beskrivits i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section737&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section738&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regeringsformen kan del
antas all ell generellt gällande uppskovsförfarande vid rättighetsbegränsande
lagsliflning skulle komma all lillämpas i bely­dande omfattning. Avsevärda
svårigheter kan vidare vänlas uppslå när del gällerali avgöra, om en viss
beslämmelse i ett lagförslag angår begränsning av någon av de skyddade
rättigheterna eller om så icke är fallel. Högsiu domstolen framhåller
emellerlid alt, med den utformning som del särskilda förfarandel har givits, de
svårigheter som sammanhänger med rätlighelernas stora räckvidd och svårbestämda
gränser har blivit i betydlig mån reducerade. Även om förslaget måsle anses
innebära att med det särskilda förfarandel en komplicerande fakior införes i
lagstiftningsarbetet och det inte kan uteslutas att förfarandet nägon gång kan
komma alt missbrukas, synes de olägenheier som kan förutses inte vara av så
allvarlig art all de kan bedömas innefalta avgörande hinder mot all förslaget i
huvudsak genomföres i förevarande del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
cenlrala uppgiften för yiirandefriheisuirednlngen år, som framhålls i
ulredningens yttrande, atl söka åsiadkomma en omfattande grundlagsregle­ring av
yttrandefriheten efter mönster av tryckfrihetsförordningen (TF). I den mån del
blir möjligt all i detaljerad grundlag reglera sådana opinionsfriheier som i
dag ligger uianför TF och nu föreslås kunna bli underkastade det särskilda
förfarandel kommer det konsiilulionella skyddel för deras del an förslärkas
ytterligare. Della förringar självfallel inte värdel i den försiärkning som nu
föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien
i Sundsvall erinrar om atl del mol lidigare framlagda förslag all genom ett
särskilt lagstiftningsförfarande slärka skyddel för rällighelerna har riktats
allvariig kritik av såväl principiell som praklisk nalur. Rällighels­skyddsuiredningens
förslag har ularbelals med starkt hänsynstagande lill denna krilik. Härigenom
har förslaget fåll en uiformning som gör all olägenheierna som oundvikligen är
förenade med en särskild beslutsordning blivit om inle hell eliminerade så i
varje fall slarkl reducerade. Några avgörande skäl mol atl förslaget genomförs
finner kammarrätten därför ime föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÖB,
som anser sig inte i alla delar ha möjlighel all bedöma konsekvenserna av de
gränsdragningsproblem som kan uppslå lill följd av förslagei, utesluter inle
atl problem kan uppslå. Hur allvarliga dessa kan tänkas bli är emellerlid svårl
au förulse. Syflel med ell försiärki fri- och räiiighetsskydd synes dock ha fog
för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
de synpunkter riksskalteverkei förelräder framhålls försl att del särskilda
lagstiftningsförfarandet bör skapa goda förutsättningar för att ny
lagstiftnings förhållande till de begränsningsbara fri- och rättigheterna blir
föremål för offentlig debatt. Detta bör medföra atl fri- och rättigheternas
innehåll kan konkreiiseras och att tillämpande myndigheler kan få ökad klarhel
om t. ex. gränserna för myndighetsutövning i olika hänseenden. Verket har,
främst i fråga om taxeringskonlrollen, kunnat konstatera behovet av sådana
klarlägganden. A andra sidan konstaterar verket atl ett uppskovs-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section739&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section740&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;förfarande i fråga om den hiir ukluellu lugsiiftningen kun
niedföru un vikligu lagändringar son-i är av sior belydelse för effeklivitelen
i myndigheiernas arbele kun bli fördröjda. Med den avgränsning av
lillämpningsområdel som har föreslagits blir dennu synpunki emellertid av
gunsku underordnud belydelse för vcrkels del under förutsäuning all
lillämpningsområdel inte görs mer omfaiiande än ulredningen föreslagil. Verkei
hur ulltså ingu erinringur mol förslugel i siori. Frugun om dellu bör genomförus
eller inte och vilka spärregler i Ibrm uv rösieial elc. som bör gälla är en
politisk fråga som verket inle går in på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakullelsnämnden i Uppsala finner från sinu
ulgångspunkier i likhel med räiiigheisskyddsulredningen all yiierligare ålgärder
för försiärk­ning av räilighetsskyddel är motiverade. Del maleriella skyddel i
2 kap. RF är delvis så ullmänl ulformui ull dess skydd.seffeki måste bedömus
som Olillräcklig. Enligi fakulietsnämndens mening slår förslagei om eu särskili
förfurunde vid räiligheisbegränsande lagbeslui inle i slrid med den poliiiska
demokraiin och dess majoriieisprincip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakullelsnämnden i Siockholm anför allmäni om förslaget atl den hyser den
slörsla sympali för målsättningen bukom förslugel all komplellera de maleriellu
skyddsreglerna med formella garaniier av della slag. Nämnden ärockså uv den
uppfallningen all ell genomförande av förslagei skulle främja del uppslällda
syftei. Ell posilivi ställningsiagunde lill förslugel föruisäiier emellerlid au
inle andra viirden av belydelse samiidigi går förlorade. Ime minsl måsie
beakias viklen av all riksdagens arbele inie orimligt hindras genom
komplicerade och svårtillämpade formföreskrifter. I deiiu uvseende hyser
fakullelsnämnden starka betänkligheter mol förslaget. Räiiigheis­skyddsulredningen
har varil medveien om dessa svårigheler och i systemet byggt in vissa spärrar,
avsedda alt eliminera hinder mol riksdagsarbeieis behöriga gäng. Ulredningen
har enligt fakulietsnämndens mening givil en öppen och klar redovisning av de
olika komplikationer som dess förslag kan förorsaka och påen förtjänslfulll sän
försöki anvisa medel au bemästra dessa. Vud gäller de uppslällda
begränsningarna i uppskovsinsiiiuieis lillämpnings­område kan val sägas all
konsekvensen har blivit au man valt en lösning, där de praktiska synpunkierna
fött väga lyngre än de sirikl sakliga. Även om del kan förefalla belänkligl och
sakligt omoliveral att vissa undanlag görs från det särskilda förfarandels
lillämpningsområde lorde en sådan begränsning vara nödvändig, om inle
riksdagsarbetel allvarligl skall hindras. Emellerlid är inie heller
lillämpningen av undantagsreglerna helt okomplicerad, vad gäller de där unvändu
begreppen. Sakligt moiiverade lösningar har således i viss mån fån Slå lillbaka
för en slrävan au göra sysiemel prakliskl hanleriigl. Återstående
tillämpningsproblem äremellerlid allvarliga nog. Komplikatio­nerna illuslreras
väl av ulredningens genomgång av olika författningar, innefåiiande föreskrifter
av skilda slag. 1 allmänhet synes slällningslagan­dena lill frågan, huruvida
del särskilda beslulsförfarandel är lillämpligl, rimliga, men inte sällan
inställer sig ivekan, särskilt då olika föreskrifier av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section741&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section742&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skilda
typer slår i ell mer eller mindre direkl sumband med varandru. Redovisningen ar
givetvis inie fullständig, vurför ytterligure lilliimpningspro-blem kun vänlus
uppkonmiu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen i Stockholms
län finner del angelägel all mun inie slupper länken på all ge ålminsione de
för våri samhällsskick särskilt bciydelsefullu begrunsningsbaru fri- och
räliigheiernu en grundlugsskydd av samma siyrka som 1. ex. iryckfrihelen hur i
dag - en s. k. maleriell räiiighelsreglering. En inskränkning av räliighelen i
fråga skulle då kräva mellanliggande val. Men un ulforma en sådun reglering är,
som räiiigheisskyddsulredningen har franihåilii,en vansklig och lidskrävande
uppgifi. Länssiyrelsen har förståelse för alt det på den tid som siåii lill
förfogande inie varil möjligl ull göru en mer ingående unulys uv dc problem som
ur förenude med en sådun meiod. Länssiyrelsen ser del emellertid som värdefulli
all en försiärkning av skyddel kommer lill stånd så lidigt som möjligl genom en
skärpning av formerna för förfarandel vid begränsning av rällighelerna. Renl
allmänt frågar sig länsstyrelsen om del verkligen behövs ell .så slarkl
formellt legalt skydd kring fri- och rällighelerna om de är fasl förankrade hos
medborgarna i en så siabil demokraii som Sverige. Med detla resonemang skulle
del emellertid över huvud taget inte behövas några regler för all molverka
snabba och förhastade ändringar ens i grundlag. Men del finns situationer då
den demokraiiska ordningen holas av uniidemokruiisku rörelser inom rikel eller
då den uisäiis för särskili hårl tryck ulifrån. Vår lid saknar inie exempel på
siiuaiioner då opinionerna undergår kraftiga svungningur och vår jämvikt sälls
i gungning, i. ex. vid en lerrorukiion, ockupation eller en svår ekonomisk
krissiluation. I sådunu slunder kun man oftu anföra så goda skäl för all
begränsa en fri- eller räiiighet au de mer långsikliga konsekvenserna skyms.
Del är då del behövs en exira garanii för all de demokraiiska institutionerna
inle sviktar. Ett i grundlagen inskrivet uppskovsförfarande anser länsstyrelsen
ge ultrymme för debatt och efteriunke och därmed en ökad möjlighel au slå vakl
om fri­och rättigheterna. Länsslyrelsens intryck av förslagels närmure
uiformning är alt ulredningen har funnil en lösning där den i ston sell har
lyckuls bemäslru de principiella invändningar och undviku de nackdelar som
under lidigare Slrider i förfallningsarbelel framhålliis som förknippade med
särskilda procedurregler. Genom alt skyddet uiformais som endust eu
uppskovsför-furande får majorilelens beslutanderäu anses ha lämnals okränki.
Skyddel leder inle lill någon förskjulning i de politiska maktförhållandena,
sådana dessa på grundval av majorilelsprincipen har utkristalliserat sig genom
allmänt val. Genom undantagsbestämmelserna bör uppskovsreglerna inle bli något
hinder i den allmänna reformverksamhelen, ett argument som ofta framhölls i lidigare
debatt. Med hänsyn till vad som har framhållits har länsstyrelsen inte något
atl erinra mol förslaget om uppskovsförfirande vid fri- och
räliighetsbegränsande lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Uppsala län finner i likhel med räiiigheisskyddsulredningen all siarka skäl
föreligger för au de lagförslag som berör fri- och räuigheler blir&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section743&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section744&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föremål
Ibr efteriunke och allmiin debatt vilket skulle bli möjligt genom uiredningcns
förslag. Av ulredningens exemplifiering av vilka lugar soni uniingen hell eller
delvis skulle bli berördu uv del särskilda lugsiiftningsför-farandei finner
länssiyrelsen ull, irols de föreslagna undaniagen, ell mycket siort antal lagar
skulle beröras av della förfarande. Följaklligen skulle en själiedel plusen av
riksdagens ledamöier under de sislu tolv månaderna av en mandalperiod effektivt
kunna hindra majoriielen av riksdagen atl fatta beslut i ell Slort antal
ärenden, vilkel skulle slrida mot den lidigure ullalade principen all
majorilelens beslulanderält bör bevaras oförkränkl. Enligt länsslyrelsens
uppfaiining bör diskuteras om del inle är praktiskt möjligt atl nå åsyftade
resultat ulan all samlidigt erhålla en sådan negativ verkan. Kanske skulle man
genom en försiärkning av del maleriella innehållet beiräffande de ifrågavarande
rättigheterna kunna avvara eller begränsa procedurregler vilka snarare ökar än
minskar byråkratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lånssiyielsen
i Kronobergs tån delur uppfuttningen ull inskränkningur i fri­och räuigheler i
mångu fall är ofrånkomliga. Del är emellertid rimligi all lugsliftningsförfarundei
i såduna full omfuuus av procedurregler som om möjligt förhindrar fbrhustude
beslul under intryck uv tillfälliga opinionsbild­ningar, som inle är grundade
på sakliga överväganden. Länsstyrelsen uttalar an del sän som
räiiigheisskyddsulredningen föreslår för an avgränsa lillämpningen av del
särskilda förfarandel vid en försia anblick kun förefulla onödigi komplicerul.
Del lorde dock varu ofrånkomligt all göru noggranna uvvägningar för au
lillförsäkra riksdagen ell avgörande inflylande på lillämpningen av del
särskildu lugsiiftningsförfurundei. Länsstyrelsen unser ull ulredningens
förslag i denna del, som yllersl lägger avgörandel hos riksdagen, lillgodoser
detla kruv. Länsstyrelsen tillstyrker därför i princip förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyretsen
i Hatlands län har inga principiella invändningar mol förslaget. All frågan om
begränsning uv fri- och rälligheler siundom aklualiseras är ofrånkomligt. Del
ur dock vikligl au lagsliftningsförfarandel i dessa full omgärdas av rigorösa
besiämmelser för an uppnå genomtänkta beslul. Ell uppskov ger tid lill
eftertanke och deball saml kan dessutom fungera som eu skydd mot lillfälliga
stamningar inom landet och mot pålryckningar frän främmande länder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
anser all de invecklade lösningar som har föreslagits uv räiiigheisskyddsulredningen
kan accepteras. Ulredningen menar uti mun genom detta uppskovsförfarande får
biiiire möjligheler lill övervägande av föreslagna rällighelsbegränsningar och
möjligheler lill offenilig deball. Mol dellu har S.ACO/SR ingel all invändu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
JÖreiagares riksförbund finner del föreslugna uppskovsförfarandel viisenlligl,
eftersom del ger goda möjligheler lill allmän debau om räliighets­begränsande
förslug. Summa uppfuilning har LRF. Enligt förbundel kan del visserligen hävdas
au den lösning som föreslås uv räiiigheisskyddsulred­ningen begränsar den
parlamentariska principen au majoriteten skall ha&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section745&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section746&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;möjlighel
ull vid vurje lillfälle genomdriva sin vilja. Ulredningen har emellertid enligi
LRF:s mening väl vägl berörda inlre.sscn moi varandru, och enligi förbundeis
besiumdu upplänning ulgör förslagei om en .särskili förftirande vid
riiiiigheisbegränsande lagbeslui inic något broll mol grund­lanken bakom den
poliiiska demokraiin och dess majoriieisprincip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Radio kan på det hela taget slälla sig posiliv: uppskovsförfarandel (som inte
kan komma i fråga genom alltför begränsade opinioner) ger möjligheler lill
noggrant övervägande och tid för en allmän deball, bl. a. i massmedierna,
rättighetsskyddel gär inle utöver det område det skall gälla och man inför en
prövning i lagsliflningsärenden, där del undersöks i vilken mån
rällighelsbegränsningar är möjliga. Sveriges Radio anmärker all rättig­hetsskyddsutredningen
inte behandlar sådana inskränkningar i yllrande- och informalionsfriheten i
rundradion som statsmakterna och radionämnden kan beslula om eller medverka
till genom eller med stöd av de avtal regeringen ingår med förelaget och dess
dotterbolag. Företaget uigår emellertid ifrån au dessa frågor behandlas i
yiirandefrihelsutredningens arbeie och alt Sveriges Radio lar tillfälle att i
del sammanhangei framföra synpunkier. Sveriges Radio finner all
rätlighetsskyddsutredningens grundläggande synpunkt, att ell beslul om
räitighelsinskränkningar måste föregås av ell omsorgsfullt övervägande och atl
del inte är tillräckligt all enbart politiker och experier engagerar sig, är
riktigt. Delskall finnas lid för allmänheten atl fl kännedom om och tillfälle
att debattera ett förslag lill räiiigheisinskränkning. Del är i denna
hjärtpunkt i ulformningen av fri- och rätlighelersom Sveriges Radios
-etermediernas - roller och uppgifter har en särskild betydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
författarförbund framhåller atl det primärt är av slörsla inrikespo­litiska
belydelse alt grundlagen står fasl och alt lillfälliga förändringar i
majoritetsförhållandena i riksdagen eller i innehavet av regeringsmakt icke kan
rubba grundlagarna för fri- och rätiigheterna. Del måsle emellertid samiidigi
underslrykas hur vikligl del är all en regering kan hänvisa lill grundlagen, när
del kommer propåer ulifrån om ingripande mol företeelser som för en främmande
makl ler sig misshagliga. Behovei av speciella regler för den lagstiftning, som
begränsar fri- och rättigheterna, skall enligt förbundel ses ur båda dessa
aspekier. Såviu förbundel kan se har rättighets­skyddsutredningen lyckals
konstruera en lagstiftningsmekanism som tar hänsyn till på en gång behovet av
spärregler och respekten för den represenlaiiva demokratiens sätl all fungera.
Någon absolul förseningsme-kanism föreslås således inle. Om en slark majoritet
i riksdagen är ense om lagförslagel, kan detla genomföras omedelbart. Är
däremot meningarna delade, ges en minoritet möjlighel atl framlvinga vad man
skulle kunna kalla betänketid. Frågan om vilken lagstifining som skall underkastas
dessa regler ar naluriigtvis myckel svåratl avgöra. Del ärantagligl all andra
metoderände ulredningen föreslagil också skulle kunna vara användbara, men
såviii förfaiiarförbundel kan se har man åstadkommit så många garaniier alt
övergrepp icke bör kunna komma i fråga. Förbundet förordar, såviti del gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section747&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section748&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dc
inlressen del hur uu bevuka, lagsliflning i enlighel med ulredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten,
som hör lill de inslunser som inlc lur någon uttrycklig ställning lill
förslugel, frumhåller uu förslugel medför beiydunde gränsdragningsproblem
frumför allt i fråga om tolkningen av om ell lagförslag innebar begränsning i
någon fri- och räiiighet. Särskilt invecklat kan del bli i frågu om siörre
lagförslag, i.ex. ny burnavårdslag, vilka innehåller en mängd besiämmelser uv
oliku slug som kun beröra någon fri­och räiiighel. Det kan därför bli svårt ull
hunieru sysiemel renl prakliskl irols ull Ulredningen på en förljänsifulll sän
gåu igenom den vikligure lugsiift­ningen och närmure angivii i vilka hänseenden
del särskilda lagstiftnings­förfurandel enligt förslaget skall lillämpas.
Regeringsrådel Peircn hur för sin del lillagl ull del föreslagna särskilda
förfarandel i del prakliska arbeiei i och ulom riksdugen måste ledu lill många
svårigheler och medföru myckel krångel och ofta även osäkerhei om rättsläget.
Hun anser det därför angelägel ull Slulsmukternu noga Överväger, huruvida
verkligen fördelarna med den tilliänktu ordningen är så påiugligu atl de kun
unlas komma all uppväga de ovedersägliga nackdelar som del särskilda
förfarandel medför.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från rent principiella
synpunkter anser JK metoden med ett uppskovsför­farande, som ger möjlighel lill
noggranna överväganden och debatter innan begränsningar vidtages i rälligheler,
lilllalande. När JK söker klargöra vad metoden i praktiken innebär, inte minsl
för lagstiftningsarbetet, träder emellertid tydliga nackdelar i förgmnden. En
av de nackdelar JK syftar på är att del föreslagna förfarandel kommer alt
omfatta ett mycket vidsträckt lagstiftningsområde. JK anser atl förslaget om
ett särskilt beslutsförfarande vid sin tillämpning kan leda lill problem av
olika slag. Gränserna för tillämpningsområdet kan bli särskilt vanskliga alt
dra och över huvud taget kan lagsiiftningsarbeiei komma atl tyngas av tidsödande
och svårlösta problem. Inle minsl kan sysiemel medföra belaslning för lagrådel
lill men för deltas egenlliga och åtminstone ofta viktigare arbelsuppgifter.
Ett frekveni tillämpande av del länkla förfarandel kan leda till en fördröjning
i lagsiift­ningsarbeiei som knappasl kan anses slå i rimlig proporiion lill del
iniresse som förfarandet avser alt tjäna. Vidare kan del inte vara prakliskl un
oliku delar av en och samma lag skall beslutas genom skilda förfaranden, hur
ulredningen   nu  än  har  tänkt sig systemet   uiformat.   De  nu  nämnda
problemen och svårighelerna kan också få den effekien au yrkande om del
särskilda förfarandel framställs alltmer sällan och an syftei att på detla sän
förslärka fri- och rällighelerna därigenom mer eller mindre förfelus. Enligt
jK:s mening bör del särskildu förfurundel varu en undanlagsföreieelse. Liksom
begreppei grundlag har ansetts böra förbehållas ett fålal lagar bör del
kvalificerade förfarandel för lagsiiftning som begränsar fri- och rätligheiernu
förbehållas ell fålul lagar och räiisområden. Tiden har inte medgivil JK några
närmare överväganden i frågan hur en begränsning bör ske. Frågan är dessulom så
poliiisk alt han inte har uniedning au gå in på några detaljer. Del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section749&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section750&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ibrefuller
JK emellertid som om untalel generella unduniug borde kunnu utökas viisenlligl.
De invändningar som enligt JK:s mening kun riklus mol förslugel diimpas i
praktiken naturligtvis därigenom all del särskilda lörftirandeis unvändning
görs beroende uv yrkunde och genom uu lugför­slagei i fråga med viss
kvalificerad majorilel kan antas ulan uppskovsförfu-rundc. Men JK kun ändå inte
hell borlse från de nämndu invändningarna. Enligt hans mening synes en viss
skepsis i och för sig befogad redan mol kruvel på yrkande. Av oliku skiil synes
ingalundu säkerl ull uppskovsyrkunde kommer ull frumsiällas i avsedd eller
önskvärd omfallning. Pariipoliliska nioliv kan ha denna effeki men också leda
lill moisaii effeki, dvs. ell alllför frekveni frumsiullande av yrkanden om
uppskov. Om dessulom riksdagens pariipoliliska sammansäuning är sådan all den
nödvändiga kvalificerade majoriielen inie kan uppnås, kan ell fiiligl
begugnunde av uppskovsförfa­randel innebära allvarliga nackdelar för ungelägen
lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrällen
för Övre Norriand ifrågasätter om räilighetsskyddel bör försiärkas men har inga
avgörande invändningar mol den lösning i sak som räiiigheisskyddsulredningen
har föreslagil. Hovränen unser all RF:s regler om lagsliftningsförfarandel
redan i dag ar krångliga och i flera hänseenden opraktiska och svårtillämpade.
Del fanns redan före de nu ifrågasatta ändringarna skäl all se över
regelsystemet för all göra detta mera funktionellt. Dessa skäl ökar i tyngd om
det särskilda förfarande som nu föreslås också införs. Ell stort antal lagar
och ett myckel slort antal enskilda bestämmelser i existerande lagar kommer alt
falla in under förfarandel. Den praktiska konsekvensen av detla skall
självfallet inte överdrivas men nog hade del varit en avgjord fördel, om man
hade kunnat begränsa förfarandels tillämplighet anlingen lill sådana fri-och
rätlighelersom framstårsom mer cenlrala eller på något annal säll. Den valda
lösningen har visseriigen den fördelen alt antalet gränsdragningsproblem
minskar. Men samtidigt leder den lill resultat som för den vanlige medborgaren
måsle framslå som säregna. Den omfattning som förfarandet har fäll gör också
all man i siörre ulsiräckning än vanligt måste gå lill moliven för au begripa
grundlagsregelns fakiiska innebörd. Avslut­ningsvis pekar hovrätten på
konsekvenserna förarbetet såväl i regeringskans­liet som i riksdagen av ett
särskilt förfarande av föreslagen typ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien
i Göteborg anför att del i förstone kan te sig invändningsfrilt all införa ell
särskilt lagsiiftningsförfarande vid rättighetsbegränsande lagsiiftning och
därigenom förstärka skyddet för rättigheterna. Del är dock knappasl möjligl all
borlse från de prakliska svårigheler som med nödvän­dighet är förknippude med
ell invecklal beslutsförfarande. Men även ur principiell synvinkel ler sig vid
närmare eftertanke den valda metoden för skydd mol övertramp från lagsliftarens
sida iveksam. Meloden innehåller två allernaiiv för all ge den eftersirävade
skyddseffekten, kvalificerad majorilel och förlängd beiunkeiid. Del förslnämnda
alternativei betyder i realileien ökul inflylande for en minoritet, medan del
andra kan medföra handlings-föriamning.   Konstruktionen   med  dessa
skyddsmekanismer  torde  vara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section751&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section752&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;framsprungen uren niLssiro mot den lagsiifuindc
församlingens förmåga ull ulltid veiu sill eget och landels bäsia. Den kun
muhändu iigu en vissl beriinigunde för exceplionellu siiuaiioner av yttre eller
inre kris men knappasl för normulu förhållanden. Anledningen till ull det görs
unduniug frun det särskildu lugsiiftningsförftirundel är frumför ullt un de är
så vanligt förekom-niantle. Enligt kummurräiiens uppfuttning urholkus
hiirigenom lill stor del det skydd mun säger sig vilju ge. Del föreslugnu
lagsiiftningsförfarundet innebiir uti en minoriiei uv riksdugen får möjlighel
all fördröja en reform. Även om minoriicten därmed inlc får någoi ubsolul veto,
rör del sig iindå om ell uvsieg från mujoriletsprincipen.som utredningen
anslutersig lill. Sålunda skallen reform som majoriteten av medborgurnu finner
ungeliigen inte kunnu genomförus su snubbt som önskvärt. Enligi kammarraiiens
mening innebär della en diskuiabel uvvikelse från den
demokraiisk-parlameniariska grund­idén all folkels i val ullalade vilja skall
hu så direkl gcnomslugskruft på politiken som möjligt. Den föreslagna ordningen
kun få beiydunde riickvidd. Vid en stor lugsiifiningsreform lorde del ganska
ofta förekonmiu någon eller några räliighetsbegränsande föreskrifier som inie
omfalius uv de unduniug som riiuigheisskyddsulredningen föreslår. Oftusi suknur
de sunnolikl uvgö­runde belydelse för reformen men bör ändå finnus med. T. ex.
kun del finnas en beslämmelse som lillåler alt förhandling inför domstol hålls
inom slängda dörrar. Såvitt kammurruiien har kunnai finna skall del särskildu
lagsliftnings­förfarandel i omrösiningshänseende tillämpas endasi på de
räliighetsbegrän­sande föreskrifterna. Effekien av en yrkande au det särskilda
förfarandel skall tillämpas på dessa föreskrifter lorde ändå bli atl helu
lugsiiftningspro-jektei måste vila, om inte tillräcklig majoritet uppnås
angående de räliighets­begränsande föreskrifterna. Della innebär ull en
poliiiski omsiridd reform kan stoppas uv en riksdagsminoriiet genom yrkande uu
del särskilda lagsliftningsförfarandel skall lillämpas på de
räiligheisbegränsande föreskrif­ierna, även om del i sjiilva verkei inle är
dessa föreskrifter som är omstridda. Vis.seriigen kan hävdas all en viss form
av särskilt lagstiftningsförfarande finns redun nu, nämligen vid
grundlagsändringar. Del finns emellertid principiella skillnader. De särskilda
reglersom gäller för grundlagsändring ger garantier för an ändringen står i
överensstämmelse med en akluell folkopi­nion (regeln om mellanliggande val).
Del nu föreslagna lagsliftningsförfa­randel motiveras emellerlid endasi med all
del skall ge lid för eftertanke, något som inle är rikligl samma sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakullelsnämnden i Lund invänder mot del
särskildu lagsliftnings­förfarandel Ull del inte erbjuder något fulll säkerl
skydd mot alltför långlgående rällighelsbegränsningar i kriiiska siiuaiioner.
Fakullelsnämn­den ifrågusälter om del inte skulle vura möjligt all nå en
effeklivare riUligheisskydd på andru vägar. Om yltrandefriheisulredningen
lyckas med uppgifien all utarbeta en förslag lill allmän
yiirandefrihetsgrundlag, kommer problemet un få sin lösning beiräffande en
mycket väsenilig kategori av de grundläggunde fri- och rällighelerna. Del är
dock ovisst hur lång lid denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section753&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section754&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uiredning
komnier ull lu och vilku resuluii den kommer all ge. En unnun frumkomlig viig
skulle vura att söka bygga ut och preciseru de maleriellu skyddsregler, som
1976 infördes i 2 kup. 12-14 SS RF. En nulurlig utgångs­punkt borde härvid vara
uu del i själva verkei är ganska läii ull ideniifieru de furor, som del i
friimsiu rummel gäller ull molverku. En blick på förhållan­dena i ålskilligu
främmunde länder visur ull denangeUignusle uppgiften är ull Ibrhindra såduna
riiliighetsbegränsningur som syftur till all undertrycka den poliiiska
opposiiionen och kriiiken mol de makthavande. Även om del förmodligen inle ar
någon lan uppgift all omsätta denna grundtanke i laglexl, borde del inlc vara
omöjligl ull ge de nyssnämnda skyddsreglernu en mera genomtänkt och precis
uiformning än de har för närvarande. Om en sådan förbättring av de maleriellu
skyddsreglernu förenades med en aklivare lagprövning, skulle mun enligt
fukulieisnämndens mening vinna cn väsenilig försiärkning uv skyddel för de
grundläggande fri- och rällighelerna. En förstärkning av räilighetsskyddel med
en n-ialeriell metod skulle dock krävu en ny och tidsödunde utredning. Då en
försiärkning av grundlags­skyddel för fri- och rällighelerna frumsiår som ell
ungelägel önskemål, vill fukultetsnämnden inte motsätta sig all del
föreliggande förslaget genom­förs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska avdelningen av
Imeriiationdtajurisikommisslonen framhåller all del är angelägel au slärka grundlagsskyddel
för flerialel av de fri- och rättigheter som omfattas av 2 kap. RF. Del
framlagda förslaget kan ses som ett alternativ lill direkt krav på kvulificerud
mujoriiei för beslul om begränsning, en väg som i sig vore naturlig. Med lanke
på de särskilda svårigheter- bl. a. dess möjliga inverkan på domstolarnas
lagprövningsskyldighet - som ell sysiem med direkia föreskrifier om
kvalificerad majorilel kan innebära, har den av Ulredningen nu förordade
lekniken onekligen vissu fördelar. Resullalei har dock blivit en inte särdeles
lättillgänglig lagstifiningsprodukt, något som likväl tyvärr torde vuru
ofrånkomligt. Avdelningen ifrågasätter om den föreslagna ordningen komnier all
ge så siarki skydd för de grundläggande fri­och rätligheiernu som är påkullut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medboigarräitsrördsen
unser sig från sina synpunkter inle ha anledning molsallu sig förslugel men
bedömer att dennu ordning får ell ganska begränsal värde utom i särskilda fall.
Om i. ex. under sisia årei i en valperiod uppskov begärs, innebär deltu uu
saken skjuls över valel. Riksdagens majoriielsförhållanden kan då ha ändrats,
när frågan efter ell år upplages till fortsatt och sluilig behundling. Enligt
medborgarräiisrörelsens mening är det långl mer angeliigel all infbra regler i
grundlagen, som föreskriver all lagförslag som möjliggör mer långtgående
ingrepp i grundlagsskyddade räiislbrhållanden skall fatias med kvalificerad
majorilel, t. ex. med två tredjedels majoritet. Har grundlagen fastställt vissa
rälligheler som skall skydda de enskilda, bör inte lilllalliga parlamentariska
majoriteter, som kanske ime ens moisvaras av någon majoritet bland väljarna, få
med någon rösts övervikl beslula långlgående inirång i dessa rättigheter.
Medborgar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section755&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section756&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;räilsrörclscn frumhåller särskili vikicn av all sådani
skydd åsladkommes på iigundcriiiiens område. En knapp majorilel bön. ex. inlc
hu möjlighel ull uniu lugur som berövur en sumhiillsgrupp, vilken mujoritcten
inle räknur lill siu valjurundcrlug, dess ekonomisku existens. Del bör råda en
långlgående puriumenlurisk enighet rörunde sådunu ingrei)p i oliku individers
ställning som är uv så genomgripande slug an grunden Ibr deras tillvaro sans på
spel. McdborgarriUisrörelsen anser ull frågan om kvulificerud majorilel nråslc
utredas vidare. Om den ordning som räiiigheisskyddsulredningen nu hur
föreslagit för riilligheisinskränkunde lugurs uniugunde för.söksvis prövas, kun
vissa erfurenheier vinnus. På grundval uv dessu kun mun därpå gå vidure och
ulformu näsla etapp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea
hovräll a vst y r ker hell förs lugel om en särskilt lagsiiftningsför-faninde.
Hovräuen har ime blivit övertygad av rällighelsskyddsuiredningens argumemering
för ell särskili lugsiiftningsförfurunde fbr fri- och räliighets­begränsande
lag. Del är hovriiuens uppfaiining an del skull visu sig möjligl ull på mångu
områden uppnå en godlagbar skyddsnivå med den materiella metoden. Inte heller
för de områden som därefter skulle kunna kvarslå är hovrällen övertygad om all
ett förfarandeskydd är lämpligt. Mol tidigare förslug om ett siirskill
förfurunde hur invänts ull del skulle siridu mol den purlumcnlurisku
demokrulins mujorilelsprincip uu lålu olika minoriteter diktera riksdagens
beslut. Häremol unibr ulredningen atl minoriteten enligi förslaget endusi skull
kunnu ulverku beslul om uppskov, sålunda ett beslut om förfarandel. Även om
dellu i de flesiu fall skulle vara ett riktigt belraktelsesäii, skulle enligt
hovrällens mening beslutet ändock i åtskilliga full kommu alt framslå som
materidti. Särskili kunde så vara fallel om den föreslagna lagen hade sin
främsla belydelse för ell omedelbarl föreliggande förhållunde eller om
förslaget under vilundeiiden ändrades i någon viisenilig del eller renl av
återkallades. Den berörda invändningen måsle alllså sägas ha vissl fog för sig.
Ulredningen har sökl all i hög grad begränsa tillämpnings­området för del
särskilda förfarandet. Härjämte gör utredningen del allmänna uttalandel all den
normulu löpunde reformverksumheten under inga omstän­digheter får förhindras.
Hovrällen måsle - på samma säu som skedde i hovrättens yttrande över fri- och
rältigheisutredningens beiänkunde - vända sig mol uiialanden av deua slag.
Självfallel är del angeläget all vikliga reformer inle i onödan bromsas upp av
procedurfrågor eller liknande. Men del är samiidigi minsl lika angeliigel all
fri- och rältighelsfrågorna hålls sländigi aktuella jusl i det löpande
reformurbetel. Deltu gäller inle bara, och kanske inle ens främsi, frågor om
begränsning av viss särskild fri- eller rättighet ulan i väl så hög grad vud
som ovan kulluis medborgarnas loiala fri- och rätiigheissiluulion. Sådana
aspekter måsie beakias på ell lidigi siadium, och de måsie få avsevärd lyngd
när olika inlressen skall viigas mol varandra. Uiialanden som del åiergivnu
skulle kunna varu ägnade all minska tilltron lill de bukom ulredningen slående
riksdagspartiernas vilja all på allvur under­kasta sig någru begränsningar i
sin handlingsfrihet. För hovräuen är del&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section757&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section758&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppenbarl
all dc föreslagna reglerna skulle medföra mångu pruklisku problem, både i
lagsiiftningsarbeiei och senure. Förslagei krånglur ylleriigure lill ell redun
invccklui sysiem. Hovräuen lur också upp frågun om dc föreslagna reglernu
skulle innebäru någon påtaglig försiiirkning av skyddel för fri- och
riiiligheiernu. Hovrällen kun ime finna ull så skulle vuru ftillel. Normall
finns del redun nu lillriickigl ulrymme för diskussion i -illu vikligu frågor,
och i de fall där enighel inle kan nås trois allmun deball och överiiiggningar
inom ulskou och i kammaren saknas det anledning ull räkna med ull cn
fördröjning med tolv månuder särskilt oftu skulle ledu lill ull del sluiligu
beslutet blev ell unnal un vid omedelburt uvgörunde. Och regler som gör
förfarandel omsiiindligi och försenar beslulen hur inlc något värde, om mun
inle kun påräknu ull de sumiidigi får belydelse för beslutens innehåll. Vidure
finns del enligi hovrättens mening uniedning all befara all de föreslagna
reglerna skulle visu sig olillräckliga från skyddssynpunkt, om vårt lund råkade
i ell meru onormalt läge. Mun kun inle lila på au reglerna skulle fungeru
lillfredssiiillunde i sådana trängda och upphetsade lägen, där risken för
felukiigu beslul och därmed behovet uv skydd ur slörsi. Trots all de föreslagna
reglernu om ett särskilt förfurunde nulurliglvis inte kun frånkännas allt
skyddsvärde, anser hovräuen all dc framförda invändningarna har sådan lyngd au
förslaget inle bör leda lill lagsiiftning. JO unför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Räiiigheisskyddsulredningen
lämnur en utförlig redovisning uv vilku lugur som dess förslug kun länkus
beröra. Redovisningen ur närmusi agnad au förskräcka. Trots ull redovisningen
anges inte vura fullständig är antalet berörda lagar mycket Slorl. Del visar
sig också all i fiera fall ulrymme kommer all finnas för ivekan om en lag skall
anses röra en begränsning av någon av de ungivnu räliigheiernu eller inle.
Ulredningen har inte alltid kunnai laga beslämd siällning i frågun och på undru
punkler ar riktigheien uv dess ställningstaganden inte höjd över diskussion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
ur medveien om ull dess förslug skulle medföra atl ell komplicerande elemeni
införs i lugsiiftningsverksumheien. Jag fruktar all komplikationerna blir
belydande och all nackdelarna av förslagei kommerail väga över fördelarna.
Frågu om riiiiigheisbegränsning föreligger eller ej kun kommu upp i snurt sugt
vilkel lugurende som helst och vålla strid och omgång. Mun får inie heller
förbise utt yrkunden om uppskov kan komma att frunisiullus i mer eller mindre
illojalt syfte och all 5/6-regeln inie säller spärr häremol om lillräckligi
många rösiar emoi omedelbart uniagande. Jag kan med hänsyn lill del anförda
inte tillstyrka förslagets genomförande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
un ett lugförslag som angår begränsning av fri- och rälligheler skull vila
under förulsäiining av yrkunde uv lägsi lio riksdagsle­damöter har förunleii
unulanden i olika rikiningar i några remissyttran­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domsiol.svprkci
unser all del inte kan uteslutas all den föreslagna ordningen för eu
uppskovsförfarande kan innebäru en viss fura för del parlamenturiska
förfarandel. Befbgenhelen un få eu lagförslag vilandeförklarat har uv
riiuigheisskyddsulredningen tillerkänts en så liten grupp som lio riksdagsle-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section759&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section760&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;duniöier.
Ell purii som på grund av sina åsikier hell suknur slöd hos övrigu
riksdugspurlier och därigenom slår ulan egentligt politiskt infiytande kan
frcsius all använda uppskovsyrkanden i obsirukiionssyftc. I3et finns i vår
omvärld exempel på exiremisipariier som försöker nå sinu syften genom att
sabotera del politiska maskineriet. Del kan väl inle heh uteslutas all sådana
partier kommerail dyka upp även i Sverige. Enligi domstolsverkets mening skulle
del vara värdefullt om någon garanii kunde skapas mot an uppskovs-förfarandet
kommeratt användas påen illojalt sätl. En länkbar lösning är all lålu självu
yrkundet om vilandeförklaring av lagförslagel bli föremål för omröslning i
riksdagen, varvid en majorilel om minsl fem sjättedelar av de röstande skall
kunnu förkasta yrkandei. Riksdagen får på så säll en möjlighel atl reageru mot
ett illojalt &amp;quot;filibusier&amp;quot;-förfarande från en grupp ledamöier ulan all
riksdagen för den skull - vilkel ulredningen föreslår - måsle med kvalificerad
majorilel anta själva förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska,fakulteisnämnden
i Stockholm har uppfallningen all ett säll all reducera riskerna för alt
riksdagens arbele allvarligl hindras är au skärpa kraven för all ell
uppskovsyrkande skall få framslällas. Nämnden kan inle finna all fördelarna med
en reform av föreslagen an allvarligl skulle ävenlyras, om del i stället
föreskrevs alt yrkande om uppskov skall väckas av minsl en liondel av
riksdagens ledamöier. En sådan skärpning skulle fungera som en garanii mot atl
uppskovsinslilulel aktualiseras i renl obslmklions-syfte. Sammu åsikt har
juridiska fakulteisnämnden i Lund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Radio anser alt förslaget, atl del särskilda förfarandel skall vara lillämpligl
endasl om yrkande därom görs under riksdagsbehandlingen, verkar rimligt. Del
gäller i delta sammanhang också atl finna en lämplig avvägning mellan kravel på
alt en minoritet inle får avgöra den ev. rättighetsbegränsande effekten av ett
lagförslag och kravet på all riksdags­majoriteten ime fårsuveränt besiämma i
denna typ av frågor. Idet första fallel skulle man frångå demokraiins
grundläggande flerlalsprincip, i det andra skulle man förlora skyddseffekten av
en särskild lagsiifiningsprocedur. Utredningens avvägning på denna punkt förefaller
Sveriges Radio vara en lämplig lösning. En nackdel med förslaget är dock alt,
om inget yrkande framförs om prövning av huruvida ett lagförslag faller utanför
eller innanför del särskilda lagsliftningsförfarandel, lagförslag om
inskränkningar kan antas omedelbart enligt vanliga allmänna regler i riksdagen.
Det är svårt atl bedöma om risken härför är stor eller liten. Sveriges Radio
kan inte flnna alt ulredningen berörl den problematiken. Emellertid är det
svårt att finna ell hell säkert syslem ulan att det blir arbetsmässigt
tungrott. En lösning vore atl den instans som framlägger ett lagförslag alllid
moiiverar huruvida förslaget enligt dess mening innebär en
räiiigheisinskränkning eller ej, om inte annal för all ett sådant påpekande
skulle kunna vara en påminnelse för riksdags­ledamöterna om problematiken men
även en vikiig upplysning för mass­medierna. Sveriges Radio anser vidare alt
procedurreglerna för lagsliftnings­förfarandel kan diskuleras, t. ex. om jusl
lio ledamöier är det rälla antalet för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section761&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section762&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;au
ell yrkande om särskilt förfarande skall bifallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Landsiing.sförbundets uppfattning förefaller rällighelsskyddsuired­ningens
förslag på denna punkl hu blivit onödigi omständligt. Del synes sälunda inte
egenlligen finnas anledning alt slälla upp krav på an en minoriiei på jusl lio
riksdagsledamöter skull yrku vilandeförklaring uv lugförslag på detiu område
för utt en sådan också skall äga rum. Om fem sjättedelar av de röstande ändå
kan drivu igenom ull lagförslagel antas omedelbart är ju inte ens en minoriiei
på 58 ledamöier lillräcklig (om alla 349 ledamöier deliar i omrösiningen)
gurunli för atl minorilclskravei också skall bli riksdagens beslul.
Landstingsförbundet finner det därför vara en prakliskl enklure lösning om
lugförslag inom ifrågavarande rättsområde alltid - sålunda även utan all
särskilt yrkande därom blivit framställt över huvud laget - förklaras vilande i
lolv månader, om inle riksdagen med fem sjättedels majoritet beslutar an dei
skall antas genast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågun
om hur länge ett lagförslag skall vila las upp av en par remissinsianser, som
förordar en uppmjukning av förslaget i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domslolsverkel konslalerar
all ell lagförslag kan innehålla både sådana siadganden som kräver ändring i
grundlag och sådana som blir underkasiade del föreslagna särskilda
lagstiftningsförfarandet vid begränsning av fri- och rällighelerna. Som exempel
nämns ell lagförslag med förbud mol vissl slags pornografi. Ell sådant förslag
kan innehålla siadganden som inskränker tryckfriheten och kräver ändring i TF
och siadganden som berör yttrande­friheten lill exempel förbud mol försäljning
av film och videogram med visst innehåll. - Tidsfaktorn är enligt
rätlighetsskyddsutredningens förslag beslämd på olika sätt vid grundlagsändring
och vid begränsning av fri- och rällighelerna. Del gäller utgångspunkten för
beräkning av tiden, tidsrymden och möjlighelen till undanlag i vissa fall.
Dessa olikheler kan vid en lagstiftning av angivel innehåll medföra alt
ändringen i grundlagen kan genomföras snabbare än begränsningarna i
yttrandefriheten. Eu sådani förhållande vore ologiskl. Det behövs ju inte
längre betänkelid för atl begränsa yttrandefriheten än iryckfrihelen.
Domstolsverket föreslår därför atl de föreslagna beslämmelserna om tidsfrister
samordnas. Den minst ingripande förändringen av förslaget synes vara att man
ger konsiitutions­utskottet befogenhei au besluta atl eu lagförslag, som angår
begränsning av fri- och räuigheler och som har förklarats vilande, skall las
upp lill behandling lidigare än efter lolv månader. Denna befogenhet skulle
gälla i de fall då ett val ägl rum mellan det atl lagförslaget försia gången
anmäldes i riksdagen och frågan väcks om att ta uppdel vilande ärendei.
Invändningar mot lagförslaget har i sådani fall kunnat föras fram i valet och
det finns därigenom särskilda garaniier för all frågan kunnat uppmärksammas och
bli föremål för debati. En ytterligare garanii mol missbruk kan skapas genom au
föreskriva all beslutet av konstiiutionsutskollet måste fattas med kvalificerad
majoritet, fem sjättedelar av ledamölerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section763&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section764&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uinsslyrdsen
i Kronobergs tån anser all det är iveksaml om uppskovels längd bör beslämmas
lill så lång lid som tolv månader. Om ett lagförslag inte genasl antas eller
förkastas med föreslagna rösimajoriieier skall yrkandet om uppskov prövas av
konstilutionsutskollel. Ulskollei får inle avslå yrkandet ulan all höra
lagrådel. Ett sådani förfarande kan dra ut på liden och molivera en uppskovslid
om lolv månader. Om ulskollei emellerlid bifaller yrkandei kan den föreslagna
uppskovstiden framslå som onödigi lång. Riksdagens beslul bör i sådana fall
kunna fattas efteren kortare uppskov utan atl äventyra syflel med det särskilda
lagsliftningsförfarandel. Länsstyrelsen vill ifråga­sälla om inte i sådana fall
en korlare uppskovslid bör kunna föreskrivas. Lagförslagel kan ju avse en fri-
eller rällighetsbegränsning som, ulan all förslaget omedelbarl anias med fem
sjättedels majorilel, av riksdagsmajori-leien anses som moiiverad och angelägen
att genomföra. En liknande inslällning har länsstyrelsen i HaUands län som
ifrågasälier om inle lolvmå­nadersfristen är onödigt lång med lanke på syfiet
med del särskilda lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
några remissyttranden uppmärksammas förslagei att del skall vara möjligt all
föreslå sådana jämkningar i ett vilande lagförslag som ligger inom ärendels
ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsta
domstolen framhäller att den gränsdragning som ligger i uttrycket &amp;quot;inom
ärendels ram&amp;quot; i förevarande sammanhang är särskilt betydeLsefull. Går
ändringsförslagel ulöver ärendels ram, föreligger nämligen ell nylt förslag,
som på yrkande av erforderligt antal riksdagsledamöter kan bli underkastat
förnyat uppskov. J rältighetsskyddsutredningens betänkande anges inle i vilken
ordning beslul skall fattas när det har gjorts gällande alt föreslagna
rättighetsbegränsande ändringar i ett vilande lagförslag går utanför ärendets
ram. En uttrycklig regel i RO av innebörd att sådan fråga skall hänskjutas lill
konstilulionsulskoltel för avgörande skulle enligt högsta domslolens mening
sannolikt avsevärl minska risken att spörsmålet seder­mera kom under bedömande
lagprövningsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kriiiska
till förslaget i denna del år Svea hovrätt och JO. Hovrätten anser all det
ligger en påtaglig minskning av förslagets skyddsvärde däri att ett vilande
förslag skall kunna ändras även i enlydigl skärpande riktning. Det skulle
alltså, tillspetsat uttryckt, vara möjligl för förslagsställaren att spara de
mest ingripande rälligheisbegränsningarna lill sisla omgången, när något
uppskov inle längre kan utverkas. En sådan ordning framstår för hovrätten som
under alla omsländigheier oacceptabel; de gränsdragningsproblem utredningen
anlyder kan inte vara olösliga. JO anmärker att det i efterhand kan göras
gällande atl riksdagen i andra omgången gick utom ärendels ram och att därmed
stadgad ordning har åsidosatts vid en lags tillkomst. Samma problem kan
uppkomma även när ärende inte har vilal men del synes antagligt att problemel
får större räckvidd efter uppskov. Meningen är ju au tid skall vinnas för eftertanke
och debatt och mänskligt au döma borde detta leda till atl flera jämkningar och
ändringar blir förelagna än eljesl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section765&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section766&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
allkonsiiiulionsuiskoiiei skall pröva huruvida ett lugförslag angår begränsning
av fri- och riiiligheier och att lag rådel skall yllru sigi saken för an
ulskollei skull få besvara frågan nekande behandlas i åtskilliga yllranden.
Högsia domstolen och regeringsrätten godiar förslagei, niedan övriga inslunser
som hur yilrul sig i denna del har invändningar som går i olika riktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia
domstolen unser all den föreslagna ordningen medför den fördelen au frågan,
huruvida ett lagförslag ungar rällighetsbegränsning eller inie, blir prövad
redan i samband med lagens tillkomst. Del ter sig under sådana förhållanden
mindre sannolikt alt gränsdragningsfrågorna kommer all ge upphov till
besvärande lagprövningssiluaiioner. Högsta domstolen lar också upp frågan om
lagrådel vid granskning av varje lagförslag, som har remitterats för yllrande,
skall undersöka huruvida förslaget har sådun innebörd atl reglerna om det
särskilda lagsliftningsförfarandel blir tillämp­liga. Högsia domstolen anlar
all del visserligen kan vara till fördel för riksdagsledamöterna atl ha
lillgång till lagrådets yttrande i denna fråga när del gäller för dem att
avgöra huruvida yrkande om vilandeförklaring skall framslällas. Såviii framgår
av vad som anförs i belänkandet torde det emellerlid inte vara avsell all
lagrådel i detta hänseende skulle ha en sådan generell granskningsplikl.
Troligi är att de fall där uppskovsförfarandel påyrkas kommer atl bli
förhållandevis sällsynla. Om delta antagande är rikligl, skulle ell krav på
lagrådsgranskning i angiven omfattning innebära en ytteriigare belaslning för
lagrådel utan motsvarande nytla. Anledning för lagrådel all i anslutning till
remiss från regeringen pröva frågan kan föreligga när spörsmålet särskilt
behandlas i remissen, och i övrigi torde lagrådel i detla skede komma alt yttra
sig i frågan, om det vid sin granskning av hur förslaget förhåller sig lill grundlagarna
finner särskilda skäl föreligga alt rikta uppmärksamhet på spörsmålet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten
biiräder förslaget om lagrådets medverkan i det föreslagna förfarandel för
räliighetsbegränsande lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien
i Göteborg befarar all den fakiiska beslutanderätten, huruvida en
rätiighelskränkande beslämmelse skall få ingå i vår rättsordning eller inle,
kommer all ligga hos lagrådel och de rätistillämpande organen. Kammarrätten har
i siu remissyttrande över fri- och rätiighelsulredningens belänkande uttalat
sig mol en sådan ordning. Kammarrätten vidhåller denna uppfattning och anför
att i linje med principen om riksdagsmajoriteiens beslutanderätt ligger tanken
atl ingen verklig politisk makt bör tillkomma domstolar och andra
rätistillämpande organ. Rällighetsskyddsutredningen ansluter sig också till den
tanken. Fråga är emellerlid om inte utredningens förslag avviker från den
angivna utgångspunkten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
anser sig ha anledning all peka på atl skyddel för fri- och rättigheterna inte
blir så siarkt som del förefaller vid en första anblick, efiersom
konslituiionsulskollel tillerkänns befogenhei all med enkel majo­ritet avgöra
huruvida ell lagförslag angår rällighetsbegränsning. Det före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section767&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section768&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligger
en viss risk för all i extrema situationer, då ju kanske skyddet bäst behövs,
konstilulionsulskoltel kun kommu uu mol bäure vetande tolku ell lagförslug som
atl del inte ingriper i rällighelerna och därför inle kan bli föremål fördel
kvalificerade lugsiiftningsförfurundei. Del aren näruliggunde tunke ull
överfiytlu beslutanderätten i dessa frågor lill lagrådel eller unnul organ
uianför riksdagen. En sådan lösning skulle emellerlid innebära all man
lillerkände eti opoliiiski organ en poliiisk makibefogenhei. Dei skulle slrida
mot grundläggande demokratiska värderingar i vårt land och en sådun lösning är
enligi domsiolsverkels mening hell oaccepiabel. Verket framför därför inle
något yrkande om ändring i det framlagda förslaget i dennu del utan vill bara
erinru om att del enda egenlliga skyddet för fri- och rällighelerna i framliden
liksom hittills ligger i alt riksdagens majoritet respekterar dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Två
remissinstanser lar upp frågan, om konsliluiionsutskoitel skall failu sill
beslul med enkel eller kvalificerad majoritet. Sveriges advokaisatnftmd har
svårl att inse varför en bestämmanderätt som man inle vill anförtro ål
riksdagens majorilel i stället skall få ulövas av konslitulionsuiskoileis
majoritet. Del är riksdagen, dvs. i realiteten riksdagsmajorileten, som väljer
medlemmarna i utskotten, däribland konslitulionsutskollet. Majoriteten av
konslilulionsulskoltets ledamöier måsle därför antas vid varje särskild
lidpunki lillhöra del parti eller den koalition av partier som vid samma
tidpunkt innehar majoritet i riksdagen. Rättighetsskyddsutredningen redo­visar
inte något skäl varför den av riksdagsmajorileten valda majoriteten av
konstitulionsuiskouets ledamöier skulle vara mera kompetent och kvalifi­cerad
än riksdagsmajorileten själv alt fatta beslul i en sådan fråga. Samfundel delar
i och för sig ulredningens ståndpunkt att avgörandet, huruvida ett vissl
lagförslag är räliighetsbegränsande eller inte, skall avgöras i konstiiutionsut­skollet.
Likaså är samfundet av samma åsikt som ulredningen när det gäller lagrådels
roll i delta sammanhang. Lagrådet skall vara en i förhållande till riksdagen
enbart rådgivande instans. Del kan inle komma i fråga att tilldela lagrådet
befogenhet att med bindande verkan för riksdagen föreskriva all den
exiruordinäru ordningen skall gälla vid behandlingen av en viss lagfråga. Skall
emellerlid den beslämmelse som lägger avgörandet i konsliiuiionsutskottels
händer i de lagstiftningsärenden som det nu är fråga om ha någon mening, bör
den innehålla aU ett avgörande varigenom utskottet förklarar ell lagförslag
inte vara rättighetsbegränsande skall inom utskottei fattas med viss kvalifi­cerad
majorilel. Samfundel erinrar om au kravet på kvalificerad majoritet i
konsiilulionsuiskotlet har godtagits av ulredningen såvitt gäller undanlag från
den föreslagna lidsfrislen i grundlagsiiflningsärende. Svenska avdel­ningen av
IniernaiioneUa Jurisikommisslonen anser all en svag länk i
lagslifl-ningsproceduren är au konslilulionsulskoltets bindande beslul i
samtliga fall kan fattas med enkel majoritet och atl en ändring härutinnan bör
övervä­gas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakulteisnämnden i Stockholm befarar alt uppgiften all avgöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section769&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section770&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;huruvida
lagförslag angår sådan begränsning av fri- och rättighet som möjliggör uppskov,
kommer all bli synneriigen belungande för konstitu­iionsuiskotlel. Del finns
anledning alt ifrågasälla, om ulskollei har resurser alt på ell rimligt säll
bemästra dessa problem. Konsekvensen kan ockå bli all problemel i vid
ulsiräckning skjuies över till lagrådet, med allvarliga följder för rådets
möjligheler ull utföra sin huvuduppgift. Då konstilutionsutskollel inle får
avge nekande svar ulan atl lagrådel yttrat sig i frågan, kan resultatet bli all
lagrådels medverkan blir vanligen förekommande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;yO
erinrar om alt enligt motivuttalanden (s. 100,101 och 218 i betänkandet) någon
remiss till konsiilulionsuiskotlet eller lagrådel inte behöver ske, om
utskottei eller lagrådel tidigare har yttrat sig i frågan om en rättigheisbe­gränsning
föreligger. Ullalandet väcker vissa farhågor hos JO. Del är tänkbart atl den
praxis ulvecklar sig att lagrådel vid behandling av lagförslag alltid kommer
atl uttala sig i frågan om rällighetsbegränsning föreligger eller inle. Innan
något yrkande all ett lagförslag skall vila har framslällls, är del mer än
tänkbart att frågan inte har uppmärksammals i den offenlliga deballen. Lagrådel
får då falla sin ståndpunkt på ett material som kanske är otillräckligt. Om
lagrådet och kanske också konslituiionsulskollel på förhand har sagl all en
rällighetsbegränsning inle är i fråga, blir situationen ganska egendomlig för
de riksdagsmän som lill äventyrs har en annan åsikt. Ett yrkande om uppskov kan
i del uppkomna läget inte vinna bifall. Det är enligt JO:s uppfaUning likväl
för den skull inte helt meningslöst all framställa ell sådani yrkande, ly
endasl om ett yrkande har framställts och ogillals kan lagpröv­ningsrälien
utlösas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser tar upp frågan angående lagprövningi samband med det särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsta domstolen
konstalerar all del torde innebära atl ell sådani uppenbart fel har begåtts vid
en lags tillkomst all lagen inle skall lillämpas, om konstitutionsutskollel -
ulan all lagrådet har bli vit hört i frågan - har förklaral all ett lagförslag
inte angår begränsning av någon fri- eller räiiighel, och riksdagen därefter
med enkel majoritet har antagit förslaget. Har däremot konstitutionsutskottet
efter lagrådets hörande lämnal förklaring av del innehåll som nyss har sagts,
har någon avvikelse från den sladgade ordningen inle skett, även om utskoitet
inte har följl lagrådel. KonstitulionsutskoUel är ju inie bundel av vad
lagrådel yttrat. Enligt uttalande i betänkandet kan emellerlid i del läget
frågan om lagens grundlagsenlighet efteråt eventuellt komma all bli akluell
lagprövningsvis. En sådan prövning lorde dock kunna leda lill underkännande av
lagbeslämmelsen endasi under förutsäitning atl konstitutionsutskottets
förklaring har berott på uppenbart misstag eller har varil grundal på en
uppenbar feltolkning av gällande lag eller av del framlagda förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten
framhåller att del med hänsyn till de svåra gränsdragningar som kan bli
aktuella förefaller välbelänkl att frågan om det särskilda
lagsliftningsförfarandel i det enskilda fallet har blivit rätt tillämpat inte
kan bli&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section771&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section772&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;föremål
för lugprövning, eftersoni förfurundel blir tillämpligt buru i den mån yrkande
därom frumslälls under riksdagsbehandlingen. Däremot kan frågun om cn
lugsgrundlugsenlighet bli akluell lagprövningsvis, om konsiiiulions­uiskollel
hur avslagil yrkande om lillämpning av del särskilda förfarandel mot lugrådeis
inrådan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligi
Svea hovräu måste man räkna med all del i riksdagen då och då skulle komma all
framslällas yrkanden om tillämpning av det särskilda förfarandet, som inle
vinner konsiilulionsuiskotlels stöd. Vidare måste man räkna med all därefter
parier vid domslolar eller andra myndigheler kan göru gällande all del
särskilda förfarandel ändock har borl lillämpas och att lagen har lillkommil i
grundlagsstridig ordning. Hovrätten framhåller all de tillämpande myndigheterna
inte kan underiåta atl pröva sådana påståenden ens i de fall när lagrådet har
varil av samma uppfaiining som konstilulions­ulskoltel. En annan sak är all del
lorde bli sällsynl all någon myndighei kommer lill annan slutsats är lagrådel
har gjort, i vart fall om lagrådel har varil enigt i sin bedömning. Nu
skisserade siiuaiioner skulle kunna bli så vanliga att del är påkallat all i
författningssamlingar ange om lagarna tillkommit efter särskilt förfarande
eller om, i annal fall, yrkande härom framslällls men avslagits. Hovrätten
anser alt det för domstolarna inte är något önskvärt au aniaiei
lagprövningssiluaiioner ökar. 1 själva verkei var den synpunklen ell av
huvudskälen lill att hovrätten redan i sill yttrande över fri- och
rälligheisulredningens belänkande avvisade tanken på ett särskilt förfarande.
Hovrätten anser all lagprövningsmöjiighelen är ett både nödvändigt och nyttigt
insiilul men atl del samlidigt är ell institut som mår bäsl av alt användas
sparsami. Hovräuen hänvisar i denna del lill vad departements­chefen uttalade i
prop. 1975/76:209 om domstolarnas möjlighet all uinyttja ett oförbrukal
förtroendekapital när eu ingripande undantagsvis måste anses befogat. Enligt
hovrällen skulle del kunna hävdas all man - för alt undvika nyss angivna
lagprövningssituationer-bör ändra sysiemel så alt del särskilda förfarandel är
lillämpligl bara när konsiilulionsuiskotlet har funnil så vara fallel. En sådan
ordning är emellertid enligt hovrällens mening olycklig.
Lagprövningsmöjiighelen har ansetls ha en vikiig preventiv effeki och judiciell
överprövning kan vara den enda framkomliga väen att rälla lill ett oriktigt
beslul.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JO
anser an införandet av en särskild ordning för behandling av lagförslag som
angår begränsning av medborgerliga rätiigheier drar med sig problem i vad angår
lagprövningsrälien. Om den särskilda ordningen inle har iakttagits därför au
man har ansell lagförslagel inte röra begränsning av någon räiiighel, skulle
del kunna inlräffa att domstol eller annan myndighei intog motsatt slåndpunkl
och vägrade tillämpa lagen. Utredningen har sökt förebygga detta vid
ulformningen av sill förslag. Under förutsättning all konsiiiulionsuiskollel
inle frångår lagrådets uppfattning får förslaget nog anses som en god lösning
av detta speciella problem. Hell vattentät är lösningen dock inle. Varken
lagrådets eller konsliiuiionsutskottels uppfäll-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section773&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section774&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
ar bindande för domslolar och andra myndigheler. Del är myckel väl länkbart un
diskussionen vid lagförslagets antagande har varit begränsad och Ull v i kt iga
skäl, som lular för all en rällighetsbegränsning verkligen var i frågu, kommer
fram försl senare. 1 sådani fall kan del lidigare siällningslagandel inie få
varu sukrosanki. En yllerligure synpunki, som talar i samma riklning, är enligi
JO:s mening följande. De organ som har all lillämpa Europarådets konvenlion om
de mänskliga rällighelerna - kommissionen och domstolen -har inte låst fasl sig
vid en statisk lolkning av konventionen. En utveckling har kunnai spåras i den
riklningen atl organen lägger in mer och mer i konventionens bestämmelser. Del
är fulll tänkbart all en molsvarande utveckling kommer all äga rum i Sverige:
alt domstolar och andra myndig­heler kommer all läsa in mer och mer i
regeringsformens regler om de grundläggande fri- och rällighelerna. Om deua
blir fallet, kan man inle räkna med alt uttalanden av lagråd och
konstilulionsulskoii kommer all respek-leras när år har gåll och den ullmänna
uppfallningen har ändrai sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rältighetsskyddsutredningens
uttalanden om vilka bestämmelser som omfattas av del särskilda lagsliftningsförfarandel
tas upp i fiera remissyttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia domsiolen anser au
åtskilliga gränsdragningsproblem kan komma all yppas. Svårighelerna med
gränsdragningen framträder klart i den redovisning som ulredningen lämnarav ett
stort antal gällande lagar som har bestämmelser av r-äuighetsbegränsande
karaklär. I denna redovisning söker ulredningen klariägga vilka regler i de
särskilda lagarna som bör anses vara räliighetsbegränsande och vilka regler som
inle bör anses ha sådan innebörd. Högsia domstolen har inle funnil anledning
all i delta sammanhang granska redovisningen i dess enskildheter och la
ställning lill utredningens bedöm­ning i fråga om var och en av de siirskilda
lagbestämmelserna. De allmänna grundsalser som ulredningen har lillämpal när
del gälll au hänföra de olika beslämmelserna lill den ena eller den andra
kalegorin synes emellerlid böra i huvudsak godias. Enligt uttalande av
ulredningen skall i princip bara de malerielll räliighetsbegränsande
föreskrifterna i en hilhörande lag bli omfal­lade av del särskilda förfarandel,
under det atl lagens regler om beslutande organ och om förfarandet hos organei
i fråga skall falla uianför lillämpnings­områdel för del särskilda
lagsliftningsförfarandel. Enligt högsia domstolens mening ulgör emellerlid ofta
reglerna rörande del organ som bemyndigas au vidlaga viss åtgärd av
rättighetsbegränsande natur och angående del förfarande som därvid skall
tillämpas skyddel moi atl bemyndigandet kommer all missbrukas. Skäl måste
därför anses föreligga atl i högre grad än Ulredningen har gjort hänföra regler
av angiven art till den kalegori bestämmelser som är underkastade det särskilda
lagsliftningsförfarandel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien
i Göleborg betecknar utredningens systematiska genom­gång av ett stort antal
lagar vilka kan tänkas innehålla rättighetsbegränsande föreskrifter som
berömvärd. Kammarrätten delar i stort setl ulredningens uppfattning i denna
del. Genomgången visar all del är ett myckel stort antal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section775&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section776&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lugar
som berörs uv del särskildu lugsiiftningsförfarandet och ull en mängd
besvärligu gränsdrugningsproblem kan kommu alt uppslå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÖB
finner inie atl någru vägande skäl talar moi an de lugregler som ulredningen
unser omfuilas uv det särskilda lagsliftningsförfurundel faller under dellu.
Del lorde inte heller innebära några pålagliga nuckdelur ull del särskilda
förfarandel används vid beslul som i fredstid fatias rörande beredskapslagsiift
ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei
konslalerar all del inom den landslingskommunala seklorn är lagsiiftningen
avseende den psykialriska sjukvården, ivångei inom sociulvården och omsorgerna
om psykiski utvecklingsstörda som är de områden där föreslående reformer
eventuellt kan komma au påverkas av rällighelsskyddsuiredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
mera krilisk hållning intar några remissinstanser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
hänvisar lill den ingående redogörelse som ulredningen har lämnal och anser ull
det där förekommer åtskilliga exempel, inför vilka man måste slälla frågan om
den omständliga lagstiftningsprocedur som föreslås verkligen ärav behovei
påkallad. Gränsdragningen kring tillämpningsområdet framslår siundom även som
ganska godlycklig. - Av ulredningens närmare utlägg­ningar om förslagets
innebörd och räckvidd framgår vidare att vanskliga tolknings- eller
tillämpningsproblem kan uppstå, t. ex. såviii gäller vad ulredningen kallar
&amp;quot;bihangs&amp;quot;-, &amp;quot;konsekvens&amp;quot;- eller &amp;quot;hänvisningsbesiäm­melser&amp;quot;.
Ulredningen ger inte heller entydiga besked om vilka bestämmelser i en
räliighetsbegränsande lag som avses skola omfuilas uv del särskilda
beslulsförfarandel. Uigängspunkien anges dock skola vara all del särskilda
förfarandel skall skydda fri- och rälligheler men inle siräcka sin verkan
däruiöver. Förfarandels räckvidd för en rättighetsbegränsande lag bör med andru
ord inie vara siörre än nödvändigi. Från denna utgångspunkt avser Ulredningen alt
olika delar av en och samma lag skall kunna beslutas genom skildu förfarunden.
Till resonemungen knyls vidare ell &amp;quot;prakliskl förbehåll&amp;quot;. Ulredningen
erinrar all del naluriigtvis kan inlräffa alt en lagändring berör både
sladgande som omfattas av del särskilda förfarandet och annal stadgande, vurvid
ändringarna hänger samman med varandru. Om då yrkande framslälls om det
särskilda förfarandel, får del i prakiiken den effekten ull också de andra
stadgandena kommer att omfattas av del särskilda förfarandet. Det blir ju ingen
mening med au beslula om dem för sig, efiersom besluiel måste förses med del
villkoret atl också de övrigu bestämmelserna sedermera antages.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovräll anser atl gränsdragningen mellan lagförslag på vilka del särskilda
förfarandet är resp. inle är lillämpligl ofta kan komma alt vålla bekymmer.
Utredningen uttalar all gränserna mellan olika regelkaiegorier inle alltid är
hell klara men all ulredningen söker minska olägenheierna häruv genom en
lämligen ingående redovisning i specialmoliveringen. Hovrällen anmärker härtill
atl lagstifining genom motiv alllid bör undvikas i del längsta, och della
naturligtvis särskilt  när, som  i förevarande fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section777&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section778&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;knuppusi
någoi slöd ulls för moiivutiulandena kan hämias i självu lagtexten. Denna lämnar
fällel öppel för belydligi mer viiigående lolkningar än dem ulredningen gör
gällande. Och möjlighelerna för ulredningen all vinna gehör för sina
slåndpunkier minskas naiurliglvis ytteriigare av atl förslaget i dessa delar är
så magert moliverai. Så framslår det l. ex. som uppseendeväckande knapphändigt
när ulredningen (s. 87), efter atl ha konsiateral all vissa lagars regler om
organisation och förfarande &amp;quot;inte saknar betydelse för
rättighets-begränsningens intensitet&amp;quot;, hell kort uttalar all dessa regler &amp;quot;av
flera skäl&amp;quot; likväl i princip inle bör unses omfallade av del särskilda
förfarandel. För hovrällen är del vidare tydligt all t. ex. den på fiera
ställen dragna gränsen mellan maleriella regler och förfaranderegler och även
frågan i vilken ulsiräckning hänvisningsbesiämmelser &amp;quot;drar med sig&amp;quot;
andra föreskrifter i samma lug oftu måste kunna vålla diskussion. Och del är
inle givel att utredningens slåndpunkier av alla skulle las för goda ens i de
fall där de objektivt framstår som välgrundade. De föreslagna reglerna skulle
därför kunna leda lill olyckliga procedurstrider i riksdagen och en icke
önskvärd ökning av de tillämpande myndigheiernas lagprövningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domslolsverkel
hyser farhågor för atl del kan uppstå vissa svårigheter alt avgöra om ell
lagförslag är sådani all det angår begränsning av någon av fri­och
rätiigheterna. Verket har svårt all följa ulredningens resonemang om
rälligheler som bryier sig mot varandra (s. 78 O-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakullelsnämnden i Uppsala anser all förslaget att endasl de malerielll
räliighetsbegränsande beslämmelserna men ej organisalions- och förfaranderegler
skall omfattas av det särskilda lagsliftningsförfarandel framstårsom
diskutabelt,eftersomjusiorganisations-och förfarandebestäm­melser ofta
innehåller moment som är betydelsefulla ur rättssäkerhetssyn­punkt.
Ulredningens resonemang härvidlag leder enligi fakulietsnämndens mening lill
vanskliga gränsdragningsproblem. Alt t. ex., väsenlliga förfaran­deregler i
lagen (1954:579) om nykterhelsvård och vissa molsvarande regler i lagen
(1966:293) om beredande av sluten psykialrisk vård inle skall omfattas av del
särskilda förfarandel (s. 198 f i belänkandet) inger betänkligheter.
Fakullelsnämnden uttalar all ulredningen gör sig skyldig lill ell misstag då
RF:s förbud mol könsdiskriminering (2 kap. 16 §) inrangeras bland de
undantagslösa rällighelsregler, som saknar aktualitet i delta sammanhang.
Förbudel är inte absolul och de avvikelser som kan komma att beslutas med slöd
av 2 kap. 16 S RF måsle omfaiias av del särskilda förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
yiirandefriheisuirednlngen lar upp frågan om inle del särskilda
lagsliftningsförfarandel bör omfatta också andra lagar än dem rättighels­skyddsulredningen
har föreslagit. TF ger i dag del tryckta ordet eu detaljerat skydd - en skydd
som i viss ulsiräckning bildar ett värn också för andra medier och
uttrycksformer. Men TF överlämnar vissa sidor av yttrandefri­heten ål reglering
genom vunlig lug Ylirandefrihelsuiredningen konslulerar all
rällighelsskyddsuiredningens förslag i belydande omfallning medför all sådan
lag kan bli föremål för del särskilda förfarandel (della lorde gälla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section779&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section780&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;flerialel
uv de lugurtill vilku hänvisus i 1,6 och 7 kup. TF och möjligen 5 kup. TF).
Andru uv dc i TF åsyfiude lagurnu gäller förfurundel under förunder­sökning
eller rällegång, och dessu anses i betänkandet inle &amp;quot;angå&amp;quot; begräns­ning
av ylirundefriheien. Yttrandefrihetsutredningen anmärker all en prin­cipielll
och prukliskt vikiig lyp av lug-lug enligi 7 kap. 3 S förslå siyckei 3TF vilken
unger de lysinudsplikier vilku bryter meddelurskyddet - inte synes vara
behandlad i belänkandei. Yltrandefriheisulredningen hävdar uu sådun lag angår
begränsning av ylirundefriheien i RF:s mening och så lill vidu skulle omfattas
av reglerna om del särskilda förfurandet. Den föreslagna undan­lagsregeln
beiräffande lyslnadsplikler lorde emellertid ledu lill all lugen lill
övervägande del faller uianför. Med lanke på lagens betydelse från
ytirun-defrihetssynpunkl krävs ett klargörande. Yltrandefriheisulredningen kom­mer
under ulla förhållanden alt - såsom också förulsalls i direktiven - prövu
frågan under sill fortsatta arbeie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan,
om inte bara lagförslag som går i skärpande riklning skall omfaiias av del
särskilda förfarandet, diskuleras av tre remissinsianser som anser atl
riilligheisskyddsutredningens förslag här går för långt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;y/T
ställer frågan varför ell lagförslag som innebär rätlighelsutvidgning eller är
&amp;quot;neutralt&amp;quot; skall omfattas av det särskilda förfarandel. Visseriigen
kan en ulvidgning av en rättighet moisvaras av en (ytteriigare) inskränkning i
en annan och i ell sådani fall bör nalurligen det särskilda förfarandet vara
tillämpligt också på den utvidgande delen. Men är del alldeles klarl all en
räiiigheisinskränkning inle föreligger, finns enligt JK:s mening inte något
skäl att tillämpa förfarandel i fråga. Utredningens motiv för sin ståndpunkt
synes vara all del ibland kan vara svårt att avgöra vilken innebörd förslaget
har. Detta är troligen riktigt men ett sådant avgörande synes ändå inte svårare
än många andra avgöranden med anknyining lill det föreslagna särskilda
förfarandet. - I detta sammanhang berör JK en närliggande fråga. Enligt
ulredningen skall den formella lagkraftens princip inle gälla beträffande del
särskilda lagsliftningsförfarandel. Närmare utvecklas detla uttalande så att
det förhållandet atl en viss lagbeslämmelse beslutas med användning av del
särskilda förfarandet för rättighetsbegränsande lag inte automaliskl bör
medföra att framtida ändringar beiräffande denna lagbeslämmelse måste beslutas
med anlilande av del särskilda förfarandel - ens om sådant förfarande påyrkas.
JK delar denna uppfattning. Eftersom 8 kap. 17 S RF, där den formella
lagkraften behandlas, enligt JK:s mening inle utsäger något om proceduren vid
beslutsfattandet ulom såvitt gäller ändring eller upphävande av grundlag eller
RO anser JK atl någon ändring i lagrummei inte behövs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakullelsnämnden i Uppsala anför all förslaget om all varje lagsiiftning
angående begränsning uv fri- och räiiighel - även sådan lagstiftning som inle
innebär någon skärpning - skall vara underkastad det särskilda förfarandet inte
synes lillräckligi väl underbyggl. De avgränsnings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section781&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section782&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;svårigheter
som ulredningen hänvisur lill (s. 70) synes ej varu siörre än all
konslitulionsutskollet i enskildu full skull kommu till rätta med dessa.
Fukultetsnämnden föreslårdärföratt dei särskilda förfurundel skull unvändas
endasi vid skärpunde lugsliftning. Juridiska fakuttetsnämnden i Siockholm
ullulur ull ulredningen hur ulvidgal uppskovsregelns lillämpningsområde Ulöver
vad som sakligi kan anses motiverat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rlksskaiieverkei
lar upp frågan om ekonomiska ingrepps former. I belänkandei anförs au skatt -
till skillnad från bidrag - kan vara rättighetsbegränsande ingrepp dock endasl
under myckel speciella förhållan­den. Framställningen i della kortfattade
avsnitt anser verket vara myckel allmänt hållen och inle redovisa den deball
som har förls i dessa frågor. Verket nämner att bl. a. skatteutskottet (SkU
1973:62) har tagil upp frågan om tryckfrihelsrällsliga aspekier på regeln om
undanlag från skalleplikl till mervärdeskatt avseende vissa lidskrifter. Verkei
har vidare i sitt yttrande över belänkandet (Ds B 1977:2) Avdrag för gåvor
tagil upp en principiell fråga av vissl iniresse i sammanhangei. Förslaget
innehöll en regel om avdrag vid givarens beskattning för gåvor till religiösa
föreningar elc. som innebar all den skallskyldige för att få avdraget blev
skyldig atl till sin deklaration foga kvitto från samfundel eller föreningen på
beloppet. Verket ifrågasatte mot bakgrund av bestämmelsen i 2 kap. 2 S RF om
del var lämpligt att lagslifta så all de skattskyldiga som var beredda all ange
sina sympalier för viss organisation på della säll borde erhålla fördelar
framför andra. Problem av motsvarande typ kan länkas komma upp även i fråga om
de begränsningsbara fri- och rällighelerna (jfr även JO:s ämbetsberättelse
1977/78 s. 386). Vidare tar riksskatteverket upp frågan om olikbehandlingen
mellan bidrag och skatter i del akluella avseendel. Den skillnad som görs
häremellan i betänkandet och i andra sammanhang därför atl bidrag är gynnande
och skaller betungande är enligt verkets mening konsllad. En pålaglig lendens i
lagsiiftningen är nu atl parallellslälla bidragsregler med regler om avdrag vid
beskattningen (jfr investeringsbidrag/invesleringsavdragoch
exportkreditbidrag/exporikredii-avdrag). Rörelseresultatet avgör om slöd kan
utgå i form av bidrag eller avdrag. Vidare utgör många skalleregler - lål vara
indirekl - rena slödformer för olika verksamheier. Verkei efieriyser en fördjupad
behandling av de nu berörda problemen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Statens
invandraiyerk finner förslaget all del särskilda lagsliftningsförfa­randel
skall omfatta sådan särskild lag varigenom ullänning särbehandlas i
rältighelshänseende både nalurligt och angelägel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fleru
remissinsianser går in på de u ndanlag från lillämpnings­områdel för det
särskilda lagstiflningslbrfarandel som föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen
framhåller all man bör göra klarl all de föreslagna generella undaniagen från
del särskilda förfarandel föreslavas av prakliska hänsyn och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section783&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section784&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inle
låler sig försvurus uv principiellu skul såsom ull riiiissäkerhcien skulle vura
bälire lillgodosedd vid allmännu domsiolur än vid andra domslolar o.d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
undanlag som föreslås i fråga om tystnadsplikter fö r o f fe n i -Iigu funklionärer
uppmärksammas i någru yllrunden. Fränisi berörs därvid den koppling lill TF som
föreslås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen
anser alt lolkningssvårigheter kan uppslå vid lillämp­ningen UV del generellu
unduniugel beiräffande tystnadsplikter. Ulredningen anför exempelvis all
föreskrifien om domares lystnadsplikt rörande beslutad men ej offenilig dom
eller rörande vad som har sagls vid enskild överläggning medför lillämpning av
del särskilda lagsliftningsförfarandel därför all föreskriften inle omfalius uv
del föreslagna generella unduniugel for lysl­nadspliklen. Dellu avser nämligen
blott sådani som får hållas hemligl med stöd av TF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
JK lur upp ull enligi förslugel del särskilda förfurandet inle skall tillämpas
enburt därför all ell lagförslag angår förbud atl röja sådani som någon har
erfaril i allmän ijänsl eller under uiövande av tjänsteplikt och som får hållas
hemligl med siöd av TF. JK anför;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nämnda paragrafen i TFangeren ram för hemlighållande av allmänna handlingar och
inte för lyslnadsplikler. TF reglerar över huvud tagel inte sådanu plikter. Den
föreslagna anknylningen lill TF förefaller därför knappasl konsekvent. En ram
för lyslnadsplikter uppställs däremoi i 2 kap. RF, främst i 13 S- Del framstår
därför som nalurligasl att i stället anknyta till nämnda regler i RF. Frågan
kan kommu i ett annat läge om en generell lugsliftning införs som reglerar
såväl lyslnadsplikter som handlingssekreless. Avgö­randet synes därvid bli om
och i vad mån lyslnadsplikl föreskrivs beiräffande innehållet i hemliga
handlingur. Del förslag lill en generell sekreiesslag som f n. är förmål för
regeringens överväganden upptager dock inte någon allmän regel om tystnadsplikt
ungående innehållet i hemliga handlingar. På nuvarande siadium är det på grund
av det anförda inie möjligl an ange hur undantaget för bestämmelser om
tystnadsplikter närmare bör ulformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Om en lyslnadsplikl gäller
såväl offentliga ijänslemän som privatpersoner skall undantaget inte gälla. Del
är enligt min mening svårt all finna någoi bärande skäl för denna åtskillnad.
En uppenbar nackdel är de olikheler som kan uppslå beiräffande lagsiiftning om
lyslnadsplikter för personalkategorier med både offeniligi och prival
anslällda. Som exempel kan nämnas advokaler och läkare. Del föreslås vidare i 2
kap. 20 S andra slyckel an undanlaget för lyslnadsplikler ime skall gällu
särskilda lagföreskrifter rörande uilånningar (jfr specialmoliveringen s.
209-211). Vilka särskilda föreskrifter som här åsyftas är oklart. Nurmusi torde
emellertid uvses föreskrifter som angår ullänningars verksamhei i allmän ijänsl
eller vid uiövande av tjänsteplikt. 1 den mån sådana särskilda föreskrifter
finns, kan jag inte se något skäl lill au ge uilånningar bätire räliighelsskydd
än svenskar. Molsvarande gäller undan­tagen i 2 kap. 12 S beträffande
husrannsakan och &amp;quot;rena&amp;quot; frihetsstraff I den mån utlänningar har summu
ratt som svenska medborgare au träda i allmän ijänsl - dvs. särskilda
föreskrifier i lag saknas - skall däremoi undanlaget för lyslnadsplikl gälla.
Även denna åtskillnad kan ifrågasällas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section785&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section786&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien i Göleborg har delvis samma uppfattning. Även
om man nu endasl vill unduniu tystnadsplikter för offeniligu befuiiningshuvure,
finns del enligt kammurraitcns uppfinning ingen anledning un fulla lillbaka på
TF i della samniunhung. Del torde, som ulredningen också hur funnil (s. 94),
finnus endasi cu fålal lyslnadspliklsbeslämmelser för offenlliga befuiinings­huvure
som siriicker sig ulöver rumen för vud som får hållus hemligl enligi TF.
Kummarrälien ser ingen anledning till varför inie också nu åsyftade
besiämmelser skulle omfuuus uv unduniugel. Till della kommer ull arbele pågår
på en generell lag som reglerar både offenlliga funkiioniirers tystnads­plikt
och handlingssekrelessen. Om dellu projeki går ull genomlbru, lorde de i RF angivna
lillålna ändamålen förinskränkningur i yitrandefriheten bringas i
överensstämmelse med de i TF tillåtna ändamålen för begränsning av
hundlingsoffenilighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakullelsnämnden I Uppsala godlur del unduniag
som uvser lug som innehåller förbud alt röja sådani som någon har erfaril i
allmän ijänsl eller under uiövande av tjänsteplikt och som får hållas hemligl
med slöd av iryekfrihelsförordningen. I della full fär regleringen i TF anses
ge lillräckliga garunlier mol icke acceptabla begränsningar av
yttrandefriheien.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ylirandefrihelsuiredningen an för:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rälien au ta del av allmän handling ligger vid sidan av de
i RF reglerade fri­och rätiigheterna. Handlingssekrelessen är reglerad i lag
under TF. Rällig­hetsskyddsutredningen hänvisar härom lill yttrandefrihetsutredningen.
De lyslnadsplikler som kan sägas molsvara handlingssekrelessen har i förslagei
unduniugiis från del särskilda förfarandels lillämpningsområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inom jusiiiiedepartementel pägär f n. arbele med förslag
lill ny sekreiesslag med uigångspunki i promemorian (Ds Ju 1977:11) Handlings­sekreless
och lyslnadsplikl. Arbelet syftur bl. a. lill au skapa en enhellig reglering av
handlingssekreless och lystnadsplikt i allmän verksamhei. Om
promemorieförslagel godias, komnner den nya sekretesslagen all innehålla
bestämmelser som gäller både handlingssekreless och tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den nya sekretesslagen, som ersäller den nuvarande
sekretesslagen och samlidigt tankes omfatta de lidigare berörda
tystnadsplikterna, kommer att vara inordnad under TF. Den av rällighelsskydsutredningen
föreslagna lösningen beträffande dessa tystnadsplikter - med en undantagsregel
i RF -korresponderar med denna konstmktion men kan alliså inle belraklas som
slutgiltig. Yttrandefrihetsutredningen får under siu fortsatta arbete anled­ning
all pröva, humvida hela eller delar av den nya sekretesslagen med lillhörande
reglering av tystnadsplikter skall underkastas ell särskilt förfa­rande enligt
de av rättighetsskyddsutredningen uppdragna riktlinjerna. En molsvarande
prövning kan då behöva göras beträffande andra &amp;quot;TF-lagar&amp;quot;, som enligt
rätlighetsskyddsutredningens förslag faller utanför det föreslagna särskilda
förfarandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges Radio anmärker att rättighelsskyddsulredningen
erinringar om alt lysinudsplikisområdet kan vara känsligt från informations-
och yiirandefri-hetssynpunki. Sveriges Radio inslämmer i all del här rör sig om
ett svårt avvägningsproblem, å ena sidan måsle man så långl som möjligl
eftersiräva ull  informuiionsfriheien omges  med en särskild
&amp;quot;säkerhelsprocedur&amp;quot;  i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section787&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section788&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sumbund
med möjligu Ibrändringur, å undru sidan kan del Ibrckomma fall, där del är
rimligt ull en lyslnadsplikl föreskrivs och all en reform inlc Ibrsenus därför
ull lyslnudspliklen ingår som ell i och för sig ucceplubell &amp;quot;bihung&amp;quot;
till reformen. Sveriges Radio anser all man dock bör kunnu ucceplera utred­ningens
bedömningur på dennu punkl: dels vänlus en lugsliftning som reglerur både
lyslnadspliklen och den näruliggunde handlingssekrelessen, dels begränsas
unduniugel från del särskilda lagsliftningsförfarandel lill all gällu buru
lysinudsplikl rörande sådunl som får hållus hemligl med slöd uv TF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pressens
samarbelsiiämitd godiar inle all man från del särskildu lagslift­ningsförfurundel
undunlar regler om lyslnadsplikl för offenlliga befallnings­havare. Har rör man
sig på ell område som kun varu känsligt från informaiions- och
yllrandefrihetssynpunki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
unduniugel i frågaom föresk ri fter om h u s ru n n su ka n har föranlell cll
unlul uttalanden uv remissinslunser. Huvudsukligen går dessu utlulunden emot
förslagei i dennu del. I högsia domstolens yllrande anförs:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia
domsiolen delar ulredningens bedömning att en kalegoriklyvning, som innebär alt
lagsliflning rörande husrannsakan eller liknande inirång i vissa lyper av
lokuler såsom privatbostäder och möteslokaler föres in under del särskilda
förfarandel medan andra lämnas uianför, lämpligen inle låler sig göra. Därmed
äremellerlid inle sagl alt övervägande skäl lulur för alt skyddet mot
husrunnsakan eller liknande inirång, som sladgas i 2 kap. 6 S regerings­formen,
skall undantas från del särskilda förfarandel i siällei för ull såsom undru i
summu lugrum skyddude fri- och räiligheter omfattas av delsamma. I vud gäller
del föreslagna undantaget för friheisslruff såsom påföljd för viss gärning, är
verkningarna av lagsliflning härom begränsade lill den som döms för brottet. Då
del däremot gäller husrannsakan eller liknande inirång är siluaiionen en annan.
Så lill exempel kan enligt bestämmelserna i 28 kap. rättegångsbalken
husrunnsakan företas inte bara hos den som skäligen kan misslänkas för brottet
ulan även hos annan under i lagen angivna förutsäu­ningar. Såsom ell annal
exempel kan anföras 6 S bevissäkringslagen för skulle- och uvgifisprocessen
(1975:1027), enligt vilken eftersökning kan beslutas inte bara i utrymme, som
användes av den granskade, ulan även under vissa förulsältningar i utrymme som
användes av annan, som har uppdrag för den granskade i deras verksamhei. Beslul
om eftersökning i ytterligare andra utrymmen kan fattas i vissa andra fall.
Lagsiiftning om ulvidgning av den personkrets, hos vilken lill exempel enligt
28 kap. rällegångsbalken husrannsakan och enligi bevissäkringslagen
eftersökning får ske, kan väl länkas innebära sådan begränsning av skyddel mot
husrunnsakan eller liknande intrång att lagsiiftningen borde vara under­kastad
del särskilda förfarandel. Tillämpning av della förfarande framslår också som
moiiverad, om lill exempel lagförslag skulle framläggas om Ulvidgning av
föruisätiningarna enligt 28 kap. 1 S rällegångsbalken för husrunnsukan lill att
omfatta utredning om broll varå inle kan följa strängare siruff än böter. I de
nu anförda exemplen får begränsningen i grundlags­skyddet anses vara väl så
allvarlig som i många av de fall, där del särskilda förfurundel enligt utredningens
förslug är uvseil ull kunna lillämpas. Har må erinras om all enligi förslaget -
ehuru lagstiftning som enban angår frihetsstraff såsom påföljd för viss gärning
är generellt undantagen - del särskilda förfurandet är tillämpligt på de
grundläggande reglernu om fangel-sesiruffels innebörd och vurukiighel liksom
även på muieriellu regler om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section789&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section790&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;villkorlig!
unslund och villkorlig frigivning sumt Ibrverkunde däruv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hbgsiu
domstolen finner på anförda skäl all i del forisutta lagsiiftningsar­beiei biir
övervägas att - då någon kalegoriklyvning inie lämpligen låler sig göra - låla
iiven lagsiiftning om husrannsakan eller liknunde inirång i sin helhei omfutlus
uv del särskildu förfarandet. Även om begränsning av skyddel n-ioi husrannsakan
eller liknande inirång förekommer i mångu olika lagar lorde inte slopandet av
dellu uv ulredningen föreslugnu unduniug medlbru siörre pruklisku olägenheter,
eftersom del kun förvänlas all yrkande om lillämpning av del särskilda
förfarandel kommerail väckas endusi i fall då ullvurlig begränsning uv skyddel
är föreslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovråii unser ull undanlaget för lag om husrannsakan inte är välbelänkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamfund finner de skäl som rällighetsskyddsutredningen frumför lill stöd
för unduniugel i frågu om föreskrifter av husrannsakan inte vuru överiygunde.
Mun kan inte beirukiu fbrslug om ytterligare ingrepp i den egentliga hemfriden
eller i skyddel för lokaler där opinionsbildande verk­samhei som bedrivs som
mindre betydelsefulla ur skyddssynpunkt. Med samma riiu kan man göra gällunde
un nuvarande regler om skydd för exempelvis advokaters kontorslokaler är så
betydelsefulla ur räiissäkerhels­synpunkl, särskilt i oroslider, all de inte
bör undanlas från del särskilda lagsliftningsförfarandel. I sådana lokaler
förvaras åtskilliga handlingar, innehållande uppgifter som uv klienier
anförirolls advokaten och som på grund av dennes lyslnadsplikl normall inte får
röjas för utomstående. En Ulvidgad möjlighel lill husrunnsakan i dylika lokaler
bör inie komma lill stånd Ulan un dennu lugsiiftningsfrågu behandlals enligt de
nu föreslagna surreglernu. Sumfundei unser därfö&amp;gt;r uu undanlaget bör utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pressens
samarbetsnämnd accepterar inte au man från del särskilda förfarandel undantar
ingrepp i skyddel för lokaler där opinionsbildande verksamhet bedrivs, t.ex.
lidningsredakiioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskalteverkei
hur en annan uigångspunki. Verket anmärker all rättig­helsskyddsulredningen (s.
93 och 97) enbarl har behandlal den befogenhei som lillkommer polismyndighel an
använda fysiskl våld men inte alls har beaktat un kronofogdemyndighet kun utöva
vissl fysiskl tvång mol gäldenär och all dena kan ha konsekvenser för
avgränsningen av del särskilda lagsiiftningsförfarandeis lillämpningsområde.
Skatte- och avgiftslagsiift­ningen hänvisar beträffande indrivning av medlen
vanligen till uppbördsla­gens regelsyslem. Genom vidarehänvisning i
uppbördslagen görs utsök­ningslagens regler i huvudsak tillämpliga vid
indrivningen. Riksskatieverkei unser ull med ulredningens synsäll i fråga om
avgränsningen av det särskilda lugsiiftningsförfurundei den nu redovisade
lekniken för all sammankoppla skalle- och uvgiftslugstiftning med
uisökningsräiien kun leda till all bestäm­melser som reglerur verkslälligheien
hänförs till del särskilt reglerade områdel. Enligt verkels mening sker en mer
rimlig avvägning om enbarl den grundläggande exekutionsrällsliga lagsiiftningen
om exekutivt tvång - som reglerna i en ulsökningsbalk-saml lagsiiftning med
speciella regler,som 14 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section791&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section792&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bevissäkringslugen,
omfuilas uv det särskildu förfarandel. Enbarl en hänvis­ning i senure
förfalining lill en ramlug uv uisökningsbulkens iy|) bör inte niedföra ull
hänvisningen anses räiiighctsbcgriinsunde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakullelsnämnden
i Uppsala lar upp undantagen i fråga om både husrunnsukun och fri het ssi ru
ff. De två undantagen ger enligt fakultets-nämndens mening anledning lill
invändningar. Personlig frihel, rörelsefrihet, hemfrid, individens och
fumiljens iniegriiel är så grundläggande och vikliga rälligheler all möjlighet
au göru inskränkningar i dessa bör begränsas genom särskilt skydd. Alt
lagreglering i många fall måste innehålla sanklionsbe­slämmelser av en viss
skärpa ändrar inte deua förhållande. Inle heller den omsländigheien an
friheisslruff beslutas av domstol med de särskilda garaniier som domslolsförfarande
innebär eliminerar behovei av ell räliig­helsskydd i delta hänseende. De
kroppsliga friheterna är så viisentliga au de bör åtnjuta ett förstärkt skydd i
form av möjlighel till ett särskild besluisför-furunde oavsett sammanhanget.
Del demokratiska siatsskickel kan inte grunda en högre dignitet för
opinionsfriheier sådana som yttrandefrihet och mötesfrihet än för de kroppsliga
friheterna som sådana (jfr betänkandet s. 66). Utredningens argumentering för
alt regler som avser enbarl husrannsakan och liknande inirång skall vara
undantagna från del särskilda förfarandet medan däremot regler om
telefonavlyssning saml beslag av brev under posibefordran skall omfaiias av del
är enligi fakultetsnämndens mening inte övertygande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
myckel stor del av vår lagstiftning innebär i vidsträckt mening någon
inskränkning i grundlagens fri- och rälligheler, framföralll i fråga om rälien
lill rörelsefrihet. Många lagar innehåller nämligen en eller fiera slrafföesläm­melser
med frihetsstraff i straffskalan. Del är därför säkerligen från praklisk
synpunki välbetänkt au göra undanlag för främsi &amp;quot;rena&amp;quot; frihetsstraff
Renl principielll och systematiskt finns dock inte något rikligl bärandeskäl
att göra undanlag från den vanligast förekommande räiiigheisinskränkning som
broltsbeskrivning, vilken kan medföra frihetsstraff ulgör. Det kan från
rättighelssynpunkt knappasl vara någon skillnad mellan all bli berövad frihelen
enbart på grund av brottslig gärning och all bli bli berövad frihelen därför all
brottslig gärning av samma art anses vara ett uttryck för sådan missanpassning
atl administrativt frihetsberövande är motiverat. Ulred­ningens Slåndpunkl är
alt undantaget för frihetsstraff kan försvaras därför all sådana i molsals lill
adminisiraiiva friheisberövanden beslutas av domstol med de särskilda garaniier
ett sådani förfarande innebär. Del bör då påpekas att alla administrativa
friheisberövanden antingen beslutas av domstol eller att prövning därav kan
påkallas hos domstol (eller nämnd som avses i 2 kap. 9S RF). Utredningen anför
också au en viktig aspekl är att i princip all kriminalisering av en fri- och
rättighelsutövning kommer alt omfattas av det särskilda beslulsförfarandet.
Härmed åsyftas icke, sägs det t. ex. i fråga om broilsbalken, sådana
straffbestämmelser som är räliighetsbegränsande enbart därför all de har
fängelse i straffskalan. Sådana bestämmelser skall enligt förslaget undantagas
från del särskilda lagsliflningsförfarandels lillämpningsområde. Vid jämförelse
med vad som sägs i specialmoliveringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;24 Riksdafien 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section793&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section794&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
ulredningens genomgång av brollsbulken blir ulredningens resultat all
friheissiraff för exempelvis förmögenhelsbroll inle är riiiiigheisbegränsande
men väl frihetsstraff för brotl mol rikets säkerhet såsom landsförriideri och
spioneri eftersom brotlsbeskrivningen innefallar en inskränkning av
infor-malionsfrihelen. Della exempel illuslrerar de svårigheler som blir
förenude med lolkningen av unduniugel för friheisslruff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
Jåkuticisnämnden i Uppsala godlur det unduniug som uvser föriiingning med högsl
två år av redan gällande tidsbegränsad lags gillighelslid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
undanlag som föreslås i fall av krig eller omedelbar krigs­fara anser ÖB vara
rikligt. För försvarsmaktens del är del av slörsla viki all del särskilda
lagsliftningsförfarandel inte lillämpas om rikel ar i krig eller omedelbar
krigsfara. Vid dessa lillfällen måsle även en lag som begränsar medborgarnas
fri- och rättigheter kunna beslutas snabbi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
molsall riklning uttalar sig kammarräiien i Göleborg och statens invandrarverk.
Kammarrätten finner det förvånansvärt all del föreslagna särskilda
lagsliftningsförfarandel inle skall tillämpas i lider av krig eller omedelbar
krigsfara. Invandrarverket framhåller atl samlida erfarenheler från andra
länder visar all angripare, inifrån eller ulifrån, av ett lands
samhalls-ordning ofta söker slöd för sin maktutövning i den gällande
rättsordningen. All då generellt undania del särskilda lagsliftningsförfarandel
vid krig eller omedelbar krigsfara är en svaghei i förslagei. Det kan vara i
just sådana situationer, som behovei av ell särskilt lugsiiftningsförfurunde är
som störst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Lagprövningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga
remissinsianser behandlar förslaget atl i RF skall införas en föreskrift som
lagfäster nu gällande grundsalser i fräga om lagprövningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
tillstyrks eller lämnas ullryckligen ulan erinran av flertalet av de
remissinsianser som har yUral sig i denna del. En posiliv hållning inläs
sålunda av högsia domstolen, regeringsrällen, kammarräiierna i Göleborg och
SundsvaU, domstolsverket, yttiaiidefrilieisutiednliigcn, ÖB, riksförsäkringsver­ket,
de ftiridlska faktilteisitämiiderita i Uppsala och Stockholm, samhällsvelen­skapllga,faktdtelsnämnden
i Lund, de fyra länsstyrelserna, SACO/SR, Sveriges industriförbund och Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges domareförbund. Svenska företagares
riksförbund, LRF, Pressens samarbetsnämnd. Svenska avddiiiiigen av
Inlernaiionella jurisikommisslonen, Medborgarrälisrördsen sami Sveriges
JÖrfaliarfÖrbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinstanser ställer sig tveksamma till förslaget, nämligen hovrällen för
Övre Norrtand, juridiska fakullelsnämnden i Lund, Svenska kommunförbundei,
Landsiingsförbundet och Lö.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
avvisande hållning intar Svea hovrätt, riksskatteverket och JO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bland
de inslanser som har en posiliv   inslällning är högsta&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section795&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section796&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;domstolen,
som konsiaterar all förslaget lill grundlagssiadgande om lagpröv­ningsrälien
bygger på all den rättsliga kontrollen liksom hiltills skall utövas endusi på
grundval av konkreta lillämpningsfall. Högsia domsiolen delar denna
uppfaiining. Förslaget innefallar inle några sakliga ändringar i den
lagprövningsräli som nu gäller ulan endast ell lugfaslande i grundlag uv denna
räll. Högsiu domstolen finner ett sådant lagfästande värdefullt på de skäl, som
unfördes i dess yttrande över fri- och rätiighelsulredningens belänkande (se
prop. 1975/76:209 s. 201 ff). Regeringsrällen yttrar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
räiiigheisskyddsulredningen påpekar har lagprövningsfrågan icke lillförts
myckel nyll, sedan den senast behandlals av riksdagen vid riksmölel 1975/76.
Del principiella problemel inrymmer, som ulredningen uttrycker del, ell
ofrånkomligt inneboende dilemma. A ena sidan kan man inle undvara en från
riksdagen frislående konirollapparal, om grundlagens räliighelsskydd skall bli
tillräckligt effektivt. Å andra sidan får denna konirollapparal icke inkräkla
på de politiska instansernas suveränilel. På det hela laget syns man vara
överens om alt man i den ordning för lagprövning som utbildat sig i svensk
konsiilutionell praxis funnil en balanspunki i det angivna
spänningsförhållandet och all rådande rättsläge är godtagbart. Det finns därför
en långtgående enighet om atl nuvarande rällsiillsiånd bör bevaras, vilkel
också är ulredningens slåndpunkl. Regeringsrällen har icke anledning all hysa
någon annan mening, något som framgår redan av del yttrande som domstolen avgav
den 16 december 1975 över fri- och rältigheisutredningens dä till granskning
föreliggande förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vud
saken i dag gäller är om rådande konsiilulionella praxis på området skall
kodifieras eller förbli sedvaneräii och, om en kodifikaiion skall ske, hur en
regel i ämnet skall avfallas. Vad försl angår frågan om kodifikaiion må erinras
om all regeringsrällen i sill förenämnda yllrande över fri- och
rättighetsutredningens förslag lillslyrkle alt lagprövningsrätten skulle
inskrivas i regeringsformen. Särskili för krissilualioner, när den demokra­tiska
ordningen var hotad eller renl av sall ur spel, vore del belydelsefulll all de
tillämpande myndighelerna hade en direkl grundlagsbestämmelse om
lagprövningsrälien att stödja sig på. Regeringsrällen hyser forlfarande denna
uppfattning och tillstyrker således atl lagprövningsrälien kommer lill direkl
uttryck i regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
föreslagna stadgandet föranleder icke erinran från regeringsrättens sida.
Ulformningen synes slå i god överensstämmelse med vad som kan anses uigöra
gällande rält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
delar utredningens uppfattning all en uttrycklig grundlagsregel om
lagprövningsräli bör införas. Del är av vikt att lagprövningsrällens innehåll
och omfattning preciseras i lagtext, särskilt som rätten i fråga skall tjäna
som en rällsligl verkande - av de politiska organen oberoende - garanti för och
kontroll över atl grundlagsskyddet för fri- och rättigheter efterlevs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Sundsvall erinrar om att domstolen i sill remissyttrande över fri- och
rältigheisutredningens betänkande tillstyrkte atl lagprövnings­rälien skulle
komma till direkt uUryck i grundlagstexten. Kammarrätten finner inle nu
anledning alt frångå denna inslällning. Kammarrätten anser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section797&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section798&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:285.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sulundu liksom riiuigheisskyddsulredningen all del i RF
bör införas bestäm­melser som klarlägger lugprövningens existens och innebörd.
Som utred­ningen framhåller bör lagprövningsrälien därvid i sak behållas sådan
den nu är. Utredningsförslaget synes uppfylla de krav som bör ställas och bör
därför enligt kammarraiiens mening kunna godias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakuhetsnämnden i Stockholm delar uppfallningen
all den i praxis ulvecklade lagprövningsrälien bör lagfuslas i RF. Det kan inte
anses konsekveni att lagprövningsrälien åberopas som en garanti för bl. a.
iakiia-gundet av RF:s regler om fri- och rälligheler samiidigi som grundlagen
inle ens ullryckligen erkänner dess exislens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att
lagprövningsrälien lidigare hur haft ringa eller ingen praklisk belydelse.
Allteftersom fri- och räilighets­skyddel i RF byggs ul skapas det emellertid
fier &amp;quot;upphängningssynpunkier&amp;quot; förulövningen av lagprövning. Med
hänsyn härtill ärdet enligt länsstyrelsens mening inle en betydelselös reform
ulredningen föreslår. Del är inle som ulredningen anför (s. 215) fråga om all
&amp;quot;enbart&amp;quot; kodifiera gällande räll. En kodifiering av
lagprövningsrälien kun komma au uppfattas som en uttrycklig sanktion av något
man i dömandet eller handliiggningen tidigare varit ganska obenägen all ulöva.
Länsstyrelsen ansluter sig ändock till utredningens lörslag om alt lagfästa
lagprövningsrälien. Länsstyrelsen förutsätter därvid ull överinstanser ser lill
all lagrummei får en återhållsam användning så all lagprövningen inte blir eu
reguljärt inslag i rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Uppsala län finner inie skäl föreligga all
ge lagprövnings­rälien ell annal innehåll än vad den hitintills genom sedvänja
får anses ha haft. Länsstyrelsen tillstyrker utredarnas förslag i denna del och
framhåller del värdefulla i att del i grundlagen förs in en beslämmelse som
kodifierar lagprövningsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län förklarar atl enligt dess
uppfattning några invändningar inte kan resas mol all rådande rällsläge blir
lagfäsl i ett grundlagssiadgande. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget. Samma
uppfattning hur länsstyrelsen i Haltands län, som delar ulredningens
uppfattning alt gällande rättsläge bör beslå och alt lagprövningsrätten bör
inskrivas i grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges industriförbund och Svenska
arbetsgivareföreningen nämner all i industriförbundets remissvar över fri- och
rälligheisulredningens belän­kande välkomnades del ifrågavarande förslaget atl
i grundlagen kodifiera lagprövningsrälien. Organisalionerna delar
rältighetsskyddsutredningens uppfattning atl lagprövningsrälien skrivs in i
grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges domareförbund hänvisar ulföriigl lill sill
yllrande över fri- och rätiighelsulredningens förslag. Förbundel konstalerar
att de synpunkier det anförde i sill yttrande 1976 ungående lagprövningsrällens
uiformning har blivit i allt väsentligt tillgodosedda i del föreliggande
förslaget. Emellerlid noierar förbundel också att utredningen inle i
betänkandet har berörl de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section799&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section800&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;processuella fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor
som kan f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranledas av en lagsiadgad lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;li
eller g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll in p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; sp&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsm&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;let om en vid lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;vningen konslulcrud ogiliighei uv viss deialjbesl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelse drar med sig ogiliighei uven uv undru
siadganden varmed denna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ger samband. S&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;som i 1976 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs
yttrande vill f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbundel framh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nskv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rl all dessa fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor
uppm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rksammas under del forlsalia
lagsiiftningsarbeiei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reta.gares
riksf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbund tillstyrker den av
utredningen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslugna l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sningen au l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;la
r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dande r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ge ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; komma lill uuryck i ell grundlags­siadgande. LRF
finner inte sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;l f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;religga all ge lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lien annal inneh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n den anses ha f n. och tillstyrker
i denna del ulredningens f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag. Att lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen kodifieras och f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sin st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning
reglerad i grundlag &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdefullt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Pressens samarbetsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnd
erinrar om atl n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden i sill yttrande &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver fri­och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lligheisulredningens
bet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkande ans&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;g del vuru vikligl all del slogs fasl alt regler,
som strider mol grundlagarna, skall s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sido av domslolar och myndigheler
och s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lunda inle till&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpas. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden
belruklur del nu liksom f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tre &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sedan som en framsieg att eu stadgande h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rom inf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rs
i RF. N&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tter dock
all del inle blir fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gu om en lugpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll
av v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sttysk eller amerikansk modell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medborgarr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lisr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsen finner i och f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r sig &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nskv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rl all regler om lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;v­ning intas
i grundlag. 1 och f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sig g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen
blott det enligt svensk r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttsordning sj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lvklara att, vid kollision i r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ltstill&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpningen
mellan tv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;normer, den som &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r av l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gre
kvaliiel skall vika f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den som &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rav h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gre. I sisla
hand skall alltid grundlagen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljas.
Utredningens f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag lill regler h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rom godtas i stort setl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattarf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbund tillstyrker f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rslagei i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten i G&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;teborg, domslolsverkel och Svenska avdelningen av
Iniernaliondlafurisikommissionen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rklarar
alt de inte har n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon erinran mol f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;viii
ang&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till de iveksamma h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
juridiska fakulteisn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden i Lund. N&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden anf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
att utredningens f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag lill grundlagsf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;stande av domstolars och andra myndigheters lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ti
synes ge ett adekval uitryck f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r det
hittills­varande r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;get. Man torde ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; kunna anta
alt lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningen i forts&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningen liksom hittills kommer alt spela en
obelydlig roll i prakiiken. Insikten h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rom
torde vara en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ruts&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ttning f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r utredningsmajoritetens enighel i
denna fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga. Fakullelsn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gar
sig dock om den myckel &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;terh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llsamma ut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning av lagpr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vningsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lien
som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nta verkligen fyller den avsedda funktionen att utg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra ett v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rn
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde grundl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttigheterna
i tr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngda l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gen. Utredningen framh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ller (s. 109) atl m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighe­terna
till reell lagpr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vning minskar ju mindre precist den
ifr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gavarande grundlagsregeln &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ulformad och n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mner
som exempel p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; vaga gmndlags-regler 2 kap. 12 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; andra stycket och 13 S f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta siycket RF. I det f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rstn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnda
stadgandet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrivs bl. a. alt en r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning
aldrig f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r str&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;cka sig s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ngt att den utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ett hot mot den fria &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;siktsbildningen s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;som
en av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section801&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section802&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;folkslyrelsens
grundvalar. Om lagprövningsrälien inle får ulnylljas förrän del är alldeles
uppenbarl all den fria åsiktsbildningen är i fara, är del sior risk all
domslolamas reaklion kommer för senl. För all denna yllersl väsenlliga
grundlagsregel skall kunna upprällhållas, måsle lagprövningen iriida in på ell
siadium, då del är möjligl all stoppa en hotfull utveckling. Lagprövnings­rälien
måsle med andra ord ulövas med en viss akliviiei och oräddhel. Något sådani kan
knappasl förväntas av våra vanliga domstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrättenför
Övre Norriand lycker sig i ulredningens argumentering för atl i RF skriva in
lagprövningsrälien kunna ulläsa en belydande tveksamhet om såväl behovei som
lämpligheten av en sådan åtgärd. Är della rikligl har hovrällen full förståelse
för den iveksamhelen. För domstolarnas del är del knappasl nödvändigi med en särskild
beslämmelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
kommunförbundet erinrar om all det i sitt remissyttrande över fri­och
rätiighelsulredningens belänkande hävdade att principen om domsto­larnas
lagprövningsräti inte borde lagfästas utan all gränsfrågorna mellan
rättstillämpning och politiska avgöranden hade närmare analyserals. Förbundet
anser det kan ifrågasällas, om del nu framlagda förslagei skapar önskvärd
klarhel i dessa avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Landstingsförbundeis mening medför del uppslällda kravet all del skulle kunna
ifrågasättas om ett grundlagsstadgande enligi förslaget har någon egentlig
funklion all fylla. En närmare precisering av vad som skall vara uppenbart är
sålunda av allt att döma omöjlig och om endasi tveksamhet föreligger är del
inle fråga om ell så uppenbart fel alt åsidosättande är tillåtet. Ell inte
oväsentligt kommunall lillämpningsområde kan dock ligga i möjlighelen att pröva
om kravel i 8 kap. 5 S RF - att föreskrifier om t. ex. kommunens åligganden
skall meddelas i lag - är uppfylll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LO:s
tveksamhet all i grundlagen kodifiera den lagprövningsräti domsto­larna har
tillgripit kvarslår. Om förslaget leder lill grundlagsändring på denna punkl,
fömtsälter LO att del i lagens förarbeten myckel klart kommer att framgå att en
judiciell överprövning av riksdagens beslul får ske endasl i yttersta
undantagsfall. Vidare bör uttrycket &amp;quot;uppenbarl&amp;quot; väl definieras.
Riksdagen bör, enligt LO, noga följa en sådan lagändrings prakliska
lillämpning. Svea hovrätt avslyrker förslaget i denna del. Hovrätten anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövning
- med den innebörd begreppei fått i vårt land - ingår i rällssyslemel, och
prövningen är principiellt inte inskränki till atl avse fel av viss
beskaffenhet. En annan sak är atl domslolar och andra myndigheler hillills
varil och säkerligen också i fortsältningen kommer all vara försikliga med all
åsidosätta bestämmelser i lagar eller förordningar såsom siridande mol andra
förfallningsbestämmelser av högre valör. Del har oflasl varil möjligt all med
beaktande t. ex. av vad som förekommit under lagstiftnings­arbetet åstadkomma
en s. k. sammanlolkning, som upphäver den befarade normkonflikten (jfr senasi
rällsfallel NJA 1977 s. 288).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
har i olika sammanhang hävdats all lagprövning skulle innebära all politisk
makl förs över lill domslolarna. I viss bemärkelse är delta naluriigtvis&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section803&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section804&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rikligt,
men del vikliga i lagprövningen är konirollen av ull den poliiisku mukien
uiövus av de orgun som fått den sig unlorirodd och uv ull den uiövus på ell
korrekl säll, &amp;quot;under lagarna&amp;quot; som del hcier i 1 kap. 1 S iredje
slyckel RF. Del prakliska fallel är atl regeringen eller någon underordnad
myndighet hur råkul ulfärda en föreskrift som strider mot vanlig lag. 1 sådunl
full kun lugprövningen sägus ulgöru ell skydd för riksdagens lagsliftningsmakl.
Om det i siällei är fråga om konfliki mellun vanlig lag och grundlag, utgör
lagprövningen ell skydd för den i I kap. I S försia slyckel RF fastslagna
folksuveräniteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
redan aniytis behövs inte någoi uiiryckligl lagslöd för all lagpröv­ningen
skall komma lill stånd. I frågan om man ändock skall införa ell
grundlagsstadgande i iimnet anför ulredningen på s. 109 all del möler
svårigheter atl formulera en laglexl som förenar eftersträvad klarhel med
önskvärd smidighel i lillämpningen. Hovrullen delur den uppfallningen och anser
all ulredningens förslag lill lydelse av 11 kap. 14 S RF inte uppfyller de
angivna önskemålen; hovrättens invändningar gäller främst andra meningen i
par-agrafen. Såsom anföris ovan kan lagprövningsrälien principielll inle anses
vara inskränki lill all avse endasl uppenbara fel. Och inle ens med bortseende
från den aspekten är paragrafens andra mening någoi bra underiag för en smidig
praxis. Enligi hovrällens mening föder siadgandel fler problem än del löser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremot
kan någon saklig invändning inle resas mol ett sladgande som omfattar endasl
första meningen i den föreslagna puragrafen. En så formu­lerad bestämmelse
skulle emellerlid - sedd mot bakgrund av hittillsvarande praxis - kunna ge det
felaktiga intrycket all lagprövning var avsedd aii i forlsällningen vara en reguljär
föreleelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket
säger sig ingel ha all tillföra frågan om den närmare innebörden av gällande
praxis om domstolarnas och övriga myndigheters lagprövningsräli. De
föreskrifier och molsvarande som verkei uifärdar efter bemyndigande faller
naluriigtvis också under denna form av normkoniroll. Verkei inslämmer i
ulredningens uppfattning atl del saknas anledning all göra några sakliga
ändringar i lagprövningsrälien. Därmed kvarslär endasl frågan om rådande
rällsläge bör bestå oreglerat eller om det bör kodifieras. En kodifiering är
enligt verkets mening fbrenad med vissa risker. En uttrycklig grundlagsregel
kan i sig få den effekien all lagprövning - trots alt den skall utövas med
restrikliviiel - för de enskilda medborgarna och myndigheiernas Ijänslemän
kommer att framslå som ett mer normall led i myndigheiernas verksamhet.
Förekomsten av ett grundlagssiadgande om lagprövningsrälien skulle därmed också
kunna leda lill att enskilda parier etc. hos domslolar och andra myndigheler
oftare än nu begär au det i ärendei skall företas lagprövning, om inte bifall
kan vinnas i saken redan på maleriell grund. Myndighelerna skulle bl. a. i
sådana fall ivingas att sälla av resurser för undersökning av
lagprövningsfrågan trots atl lagprövning avsetts bli utnyttjad med
restrikliviiel. Den regel om lagprövningsräli som nu föresla­gils styrs bl. a.
av utiryck som &amp;quot;något väsentligt hänseende&amp;quot; och &amp;quot;felet är
uppenbarl&amp;quot;. Dessa uttryck är enligt verkels mening vaga och svåra alt
motivera så all lolkningen regelmässigl blir den avsedda. Rekvisilen skall
sedan i sin tur appliceras på bl. a. allmänt hållna grundlagsregler som t. ex.
2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section805&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section806&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap.
12 S andra siycket och 13 S försia siyckei RF - och även en så lill innehållet
vug regel som den föreslagna regeln med förbud mol relroakliv skallelag. Dei
sagda innebär en fara för all innebörden av lagprövningsrälien kun komma alt i
lillämpningen hos under- och mellaninstanser förskjutas i inskränkande eller
utvidgande riklning. Därmed skulle också de högsia domsiolsinstanserna ställas
inför arbetsuppgifter med svåröverblickbara konsekvenser för dessu domsiolurs
roll. Verket framhåller i summunhanget ull högsiu domstolen (beiänkundei s.
105) har ullryckl ivekun i frågun om en tidigare föreslagen lagreglering av
saken skulle medge en tillräckligt diffe­rentierad lillämpning. Verkei anser
all även del nu föreliggande förslaget ger anledning till sådan Ivekan. Verkei
framhåller vidare atl den föreslagna lagregeln knappasl ger uttryck för den av
högsta domstolen lidigare understrukna principen au av förvaliningsmyndighel
utfärdade föreskrifier lorde kunna underkännas även om ell formfel som har
begåtts vid föreskrifternas tillkomst inle kan belecknas som grovt. Den
föreslagna föreskriften förutsätter nämligen ett &amp;quot;väsentligt&amp;quot; formfel
vid en föreskrifts tillkomst för all denna skall kunna åsidosällas. Verkei
anser all vad därefter uttalas om atl felet beiräffande lag eller förordning
mäsle vara &amp;quot;uppenbarl&amp;quot; inle synes ha någon entydig innebörd såvitt
rör av förvaltningsmyndigheter uifärdade föreskrifter. I allt fall kan inte den
av högsia domstolen hävdade principen anses ha kommii till ullryck i
paragrafen. Det försia ledel av paragrafen har ansetts som en regel snarare om
lagtolkning än om lagpröv­ning (jfr prop. 1975/76:209 s.92 och 211).
Ulredningen synes inte närmare ha övervägl vilken betydelse kodifiering i
grundlag av denna laglolkningsregel ev. kan fä för andra laglolkningsproblem
och lagstiftarens ställning lill dessa renl generellt. Verkei anser alt del kan
ifrågasättas om denna i och för sig självklara regel om hur lag skall lolkas i
ell avseende bör göras till föremål för lagstiftning utan närmare övervägande
av berörda effekier. Sammanfatt­ningsvis anser verket atl övervägande skäl
lalar mol atl en kodifiering av lagprövningsrälien nu genomförs. Enligt verkets
mening bör man avvakia de yUeriigare erfarenheter av den konstitutionella
praxis och den rättspraxis som kan utvecklas i anslutning lill 1974 års RF
särskilt i fråga om dess reglering av de medborgerliga rällighelerna innan en
kodifiering av lagprövningsrälien på nyu aktualiseras. JO anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
yttrande över 1973 års fri- och raiiighelsulrednings betänkande &amp;quot;Med­borgeriiga
fri- och rättigheter; regeringsformen&amp;quot; harjag lagit ställning emoi eu där
framlagl förslag au lagfästa en rätt för domstolar och andra myndigheler atl
ingå i prövning om föreskrifts överensstämmelse med grundlag eller annan
överordnad författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har alltjämt samma åsikt och kan därför inle tillstyrka rällighelsskydds­uiredningens
förslag. Jag vill ytterligare säga följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
hävdar all dess förslag enbart kodifierar gällande rält. Den lagprövningsräti
som f n. antages exisiera haremellertid inte något preciserat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section807&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section808&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;innehåll.
Rällspruxis, om med dellu skull förslås uvgörunden uv högsiu domsiolen och
regeringsrällen, är myckel spursum i ulll full i vud rör grundlugsenlighelcn uv
lug. Ålskilligu spörsmål slår därför hell olöslu, inic minsi gäller dellu
frågun hur man skall se på giliighelen uv äldre lugregler. Ulredningen har på
inlel sätt försökt ge sig i kast med dessa problem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
punkl i förslaget som särskili kräver närmure belysning ur domsiols eller annan
myndighets behörighel all vägra lillämpa kommunal föreskrift på grund UV fel i
mulerielli hänseende eller vid föreskriftens tillkomst. Kommu­nala beslul, även
normbeslui, kan ju överklagas i därför sludgad ordning. Om besvär inte unföris
inom lugu lid eller unförda besvär ogillats, måste i varje fall huvudregeln
varu atl beslulels giltighei inle längre kun ifrågasättas. Räiiig­heisskyddsulredningen
avser förmodligen inle uu derus förslug skall inne­falla något nyll, förul inie
existerande unduniag från huvudregeln, men förslagei är ägnal all viicka
huvudbry och bör i varje läll inie lagfästas ulan ytteriigare undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Stockholms län delur ulredningens uppfattning atl ell syslem med särskilda
för fa 11 n i ngsdo m s to I a rellerdylikl inle är lämpligt hos oss. En sådun
ordning skulle sannolikt politisera lagprövningen. Också läiisstvretsen i
Kronobergs län delar ulredningens uppfattning all ell syslem med
författningsdomstol inle bör införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Av
annan åsikt är juridiska fakullelsnämnden i Lund som finner det förvånande alt
ulredningen ulan egenilig molivering avvisar lunken på inrällande av en
förfaiiningsdomslol. En sådan domstol, sammansatt av både yrkesdomare och
ledamöter valda av riksdagen, skulle kunna få erforderlig auktoritet för all
ulöva lagprövningsrälien på ett självständigt säll och därigenom värna om de
grundläggande fri- och rällighelerna även i sådana kriiiska siiuaiioner, då
räilighetsskyddel verkligen behövs. Fakultets-nämnden vill sålunda med kraft
underslryka all frågan om inrällande av en författningsdomstol inte som
hillills bör avfärdas med alt den &amp;quot;inte är akluell&amp;quot; ulan i slället
bör bli föremål för allvarliga sakliga överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrälisrördsen
anser att den enskilde har mycket begränsade möjligheler all på ett effektivt
sätl åberopa del skydd gmndlagen i ett särskilt fall ger honom. Del behövs
enligt organisationen domsiolarsom kan pröva en skedd rältighetskränkning.
Frågan om ett förfatlningsdomsiolssyslem av någon art avvisas av
rättighetsskyddsutredningen. Huvudmotivet är atl de rältslillämpande organen
inle får ha vad ulredningen kallar politisk makl. Medborgarräitsrörelsen
nolerarail ulredningen upprepardel i olika samman­hang åberopade argumenlet mot
alla slag av författningsdomstolar, nämligen au risk föreligger för en
polilisering av domstolarna. Givet sägs vara atl, vid en domsiolskontroll av
atl myndigheler på olika nivåer inte har överträtt grundlagens regler, det inte
kan undvikas att domstolarna då och då slälls inför spörsmål med politisk
aktualitet och även spörsmål som kan vara politiskt infekterade. Domslolens
beslut kan i dylika fall få politisk belydelse. Så är emellertid redan nu
förhållandel i många lägen och riskerna för en ökad poliiisk belaslning av
domslolarna skall enligt organisationen ime överdrivas. Enligt
Medborgarräiisrörelsens mening måsle man på denna punkl la några&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section809&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section810&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:284.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;risker.
Vilkel iniresse hur medborgarna uv un domslolarna aldrig utsätts fbr någon
politisk belaslning, om prisel därför är ull medborgurnu icke ges någon
prukiisk möjlighel ull få skydd hos domsiol? Medborguren kan nu ej få
rältsligen prövat om myndigheien gjort inirång i huns grundlagsskyddade rälligheler.
Vud är grundlugsskyddel värt, när det ej kan åberopas av den enskilde lill
vinnande uv rällelse. Sverige är nu i ell märkligl liige. Allu invånare i
Sverige kan hos Europarådels kommission för de mänskliga rällighelerna åberopa
Europarådels människorälligheiskonveniion och där begära ålgärder mol Sverige
därför all svensk myndighei överträtt konven­tionen genom att göra inirång i
vederbörandes enligt konventionen skyddade rättigheter. Däremoi saknar samme
person möjlighel all i ärendei vända sig lill svenskl organ och där åberopa den
svenska regeringsformens rälligheler för all få rällelse.
Medborgarräitsrörelsen anser ull dennu situation i längden är ohållbar för
Sverige som rällsslat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinsianser har lagil upp kravel all föreskrift som har beslulals av
riksdagen eller regeringen skall sättas åt sidan bara om fe let är uppen­barl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SACO/SR
uttalar atl det är värdefullt all författningar stiftade av riksdag eller
regering måste vara uppenbart lagstridiga för all kunna åsidosällas. En mer
långtgående lagprövningsräti skulle innebära risker för en politisering av
domaruinämningarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppenbarhelskravel
kriliseras i några yllranden. Regeringsråden Pelrén och Wennergren anmärker alt
kravel innebär alt de två högsta statsorganen vid sin normgivning skulle
åtnjuta en siörre felmarginal än andra organ med normgivningsmakt. En sädan
olikbehandling synes icke förenlig med den grundläggande bestämmelsen i RF:s
portalparagraf En regel om lagprövning måste nämligen ses som ell uifiöde av
principsiadgandei i 1 kap. 1 S RF om alt den offentliga makten ulövas under
lagarna. Del kan därvidlag icke gälla olika regler för olika normgivare. Alla
som fattar normativa beslut måste vara i lika mån förpliktade alt hålla sig
inom den i nyssnämnda grundlagsbud anvisade ramen. Mol denna bakgrund är det
ofrånkomligt att andra meningen i den föreslagna paragrafen utgår. Skall krav
på all felet hos den prövade normen är uppenbart uppställas som förutsäuning
för att normen ej skall tillämpas, måste della villkor gälla lika vid alla
normprövningar. Del måsle emellertid förutsättas som självklarl alt domstol
eller annan myndighet icke lar ell så allvarligl sleg som atl underlåla all
lillämpa en norm ulan all den har blivit övertygad om alt ell fel förelupil.
Ett särskilt uppenbar­kriterium blir därför överflödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakullelsnämnden i Siockholm noterar att rättighetsskyddsutred­ningen med
åberopande av skilda uttalanden - bl. a. av de båda högsta domstolarna - i
tidigare lagsliftningssammanhang emfatiskt fastslår all dess förslag utgör en
kodifiering av gällande rätl. Fakultetsnämnden erinrarom att bl. a. juridiska
fakulteten i Stockholm var av annan mening vad gäller det s. k.
uppenbarhetsrekvisitet i 1975 års snariika förslag. Fakulteten anförde därvid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section811&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section812&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
sakliga skäl mol uppslällundei uv ell sådani rekvisil. Rällighelsskydds­uiredningens
förslag lill besiämmelserom lagprövning är lydligivis resullalei av en politisk
kompromiss, vilkel begränsar möjlighelerna all åsiadkomma förändringar i
förslagei. Fakulteisnämnden anser del i della läge föga meningsfullt alt åler
argumentera i denna fråga, som har blivit allsidigl belysl i samband med
behandlingen av 1975 års förslag. Även om nämnden sålunda förordar atl
uppenbarheisrekvisilel ulgår, vill nämnden inle motsätta sig en lagstiftning
enligt förslaget, om alternativet är ull frågun om grundlagsfä­stande av
lagprövningsrälien hell får falla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
industriförbund och Svenska orhctsgivareföreningen anmärker all förslaget
innebär att de två högsia statsorganen riksdag och regering skall ges en större
felmarginal än andra organ som beslutar normativa föreskrifter. Medborgurnu har
emellerlid uppenbarligen anspråk på un ullu myndigheler håller sig inom den ram
som är dem anvisade i grundlag och annorslädes vid normgivning, även riksdag
och regering. Del finns icke någon anledning all härvidlag göra någon skillnad
mellan olika organ. Ärdet klariagi all fbreskrift är till form eller innehåll
olaglig, skull den inle lillämpus, oavsell vilkel organ som är upphovei lill föreskriften.
Organisaiionernu föreslår durför ull sisla meningen i den föreslagna
föreskriften får uigå. Del ärav viki ull RF:s regler om lagprövning är lydliga
och inle ger ulrymme för politiska värderingar då den rältslillämpande
myndigheten skall la ställning lill om något fel förelupil. Uttryckel &amp;quot;i
något väsentligt hänseende&amp;quot; kan ur dennu synpunkt kritiserus såsom alltför
vagl. Organisaiionernu unser det önskvärt med en meru precis formulering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
Medborgarräitsrörelsen förklarar all förslaget innebär all man vid lagprövning
skall slälla lägre krav på riksdag och regering än på undra organ som besluiar
generella föreskrifter. Enligi organisulionens mening ur dennu Slåndpunkl
ohållbar. Tväriom måsle man kunna slälla de slörsla krav på riksdag och regering
då del gäller alt noggranl fblja de föreskrifter som bl. a. grundlagarna
innehåller, t. ex. rörande dessa organs medverkan i lagstiftan­det.
Organisalionen måsie sålunda besläml molsäila sig regeln i den föreslagna
paragrafens andra mening all förekomslen uv &amp;quot;uppenburi&amp;quot; fel skull
vara en förulsäiining för au vid prövning av lagenligheten av norm beslutad av
riksdagen eller regeringen denna icke skall lillämpas. Är riksdags-eller
regeringsföreskriften felaktig, skall den inte lillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JKharen
närmasi molsall uppfaiining. Enligt hans mening kan skillnaden mellan en
föreskrift som har beslutals av riksdagen eller regeringen och en föreskrift av
lägre dignitet diskuteras. Med den föreslagna regeln finns det en risk för att
tillämpande myndigheter och organ underlåter all tillämpa föreskrifter av lägre
dignitet i en ulsiräckning som inle kan vara avsedd. Eftersom det många gånger
kan vara svårt all avgöra eller vara yllersl diskutabell huruvida ell fel är
för handen, lämnas fallel öppel för bedöm­ningar och värderingar som kan vara
subjektivt färgade eller osakliga, ja de kan I.o.m.  vara  politiska.  Man  kan
exempelvis tänka på  föreskrifier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section813&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section814&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uilurdude
uv sociulslyrelsen, rikspolisstyrelsen, riksskatieverkei, kommuner osv. Enligi
JK tulur dessa synpunkier för ell krav på &amp;quot;uppenbarhel&amp;quot; över hela
linjen. Sumiidigi ur det emellertid givet ull den tröskel som bör varu pusserud
innun en fbreskrift fåråsidosällus inie kan undgå all påverkas uv frågun vem
som beslulal föreskriften. Med hänsyn till au frågan om eu åsidosuiiunde uv
föreskriften normalt kan förutsättas t sisia hand komma alt prövas av domstol
eller unnal kvalificeral orgun unser JK ulredningens förslag kunnu godius.
Domstolsverket lur upp en frågu om hur föreskriften om lagprövning skull
lillämpas i prakiiken. Närdelgälleren föreskrift som har beslulals uv
regeringen eller riksdagen skall lillämpning uv föreskriften underiåtas endusi
om felet ar uppenbart. Atl ell sådani fel skulle förekomma utan all det har
upptäckts och rällals är i prakiiken i del närmasle olänkbart. Det finns durför
inle någon anledning för en domstol eller myndighei all självmani efterforska
hur en sådan föreskrift har kommii lill. Om en part framställer yrkunde i della
hänseende bör del få ankomma på honom au framlägga del material som tyder på
att föreskriften inle skall tillämpas. När föreskriften har beslulals av en
förvaltningsmyndighet eller kommun är risken enligt verkei siörre för all fel
har förekommii än när det gäller en föreskrift som har beslutats av regeringen
eller riksdagen. Domstolen eller myndigheten är skyldig all åsidosälia
föreskrifien, även om felel inie kan betecknas som uppenbart. Dessa
förhållanden bör emellertid enligt domstolsverkels mening inie föra med sig alt
domslolar eller myndigheler avsätter lid lill au självmani efterforska ev. fel.
En part, som framställer ell yrkande om au föreskriften inle skall lillämpas,
bör även i dessa fall vara skyldig alt lillhanduhållu utredning om de
förhållanden han åberopar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Lagrådsgranskningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rältighetsskyddsutredningens
förslag har i denna del fåll ell övervägande posilivi mottagande av
remissinstanserna. Della gäller alla de huvudfrågor ulredningen har lagil upp,
nämligen frågan om en återgång från en fakultativ lill en obligalorisk
lagrådsgranskning, frågan om vilka författningar som lagrådsgranskningen bör
omfatia, frågan om lagrådsgranskningens inrikt­ning och om denna bör anges i RF
samt frågan om lagrådets sammansättning och arbetsformer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågun
om en återgång från den nuvarande fakultativa lagrådsgranskningen lill en
obligatorisk behandlas i mnga yllranden. En majorilel bland remissinsianserna
ansluter sig därvid till rätlighetsskyddsutredningens förslag. Några inslanser
förordar en ordning som ligger närmare del tidigare obligatoriet. Eu par
remissinsianser intar en mellanställning, medan en instans ifrågasätter
lagrådsgranskningen över huvud laget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
lill rältighetsskyddsutredningens förslag posiliva instanserna år högsia
domsiolen, regeringsrällen, kammarräiierna i Göleborg och Sundsvall, dom-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section815&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section816&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;siolsverkel, ÖB, rik.sförsäkring.sveikei,
riksskaiieverkei. juridiska fåkiitieis-iiänuiden i Uppsala,
samhätlsvelciiskapliga fakullelsnämnden i Lund, länssty­relserna i Siockholms,
Kronobergs och Hallands län. Svenska kommunförbun­dei. SACÖ/SR.
Svenska,föreiagares riksförbund. Pressens samarbeisnämiid saml Sveriges
förjåliaiförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JK förordar en lösning med inslag från båda
utredningsförslagen. Juridiska Jakulieisnänmden I Lund uttalar sig närmast för
lagrådsutredningens förslag men vill inle motsiillu sig rältighetsskyddsutredningens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Till lösningen med cu obligulorium unsluier sig Svea
hovräu, länssiyrelsen i Uppsala län, Sveriges industriförbund och Svenska
arbetsgivareföreningen, LRF, Svenska avdelningen av tnieinaiioiidta
jurisikommisslonen sumt Medhor-garrätisrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Blund de inslanser som tillstyrker eller godiar rällighels­skyddsuiredningens
lösning ar som framgåti högsta domsiolen. Domstolen anseratt den metod förull
besiämma granskningsverksumheiens omfultning som utredningen hur vall enligt
domstolens uppfattning har avgörande fördelar jiimfört med övriga berörda
alternativ. Den föranleder därför inle någon erinran från domslolens sida. Med
den valdu metoden bör också det område inom vilkel lugrådeis hörunde skall
förekomma lämpligen beslämmas enligi de principer som ulredningen har angivii.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen framhåller ull en vikiig fråga, lill
vilken ställning måsle las, arom föreskriften om lagrådsgrunskningsområdel
skall skrivas som en skall-eller som en bör-regel. Rätiighetsskyddsutredningen
har stannat för del senare alternalivet och dellu då främst för uti en lag som
ej har lagrådsgran-skals inle skall kunna underkännas på grund härav vid en
lagprövning i samband med dess lillämpning. Regeringsrätten anser atl
ulredningens grundsyn på frågan har fog för sig och kan därför lillsiyrka en
bör-regel och delta sä myckel hellre som en bör-regel lorde komma alt
lillgodose syflel med regleringen lika bra som en skall-regel, i all synnerhet
som det åligger riksdugen ull pröva om en lag kun antas ulan lagrådsgranskning.
Utredningen anför om sill förslag (s. 139) alt del innebär en reglering med
karaklär av principlösning. Avgörande för om ett lugförslag skall
lagrådsgrunskas eller ej blir inte om det hör till en viss lyp av föreskrifter,
bestämd lill sin konstitutionella karaklär, ulan i stället om förslaget fyller
vissa på principiella grunder formulerade krav på t. ex. innebörd, räckvidd
eller verkningar. Regeringsrällen kan ansluta sig till förslaget och gör del så
myckel hellre som del innebär alt alla lagar enligt 8 kap. 3 S och 11 kap. RF i
princip kommer att omfattas. Regeringsrällen delar rätlighetsskyddsutredningens
uppfattning alt det sätl att bestämma lagrådets granskningsområde som
ulredningen föreslår säkerligen ger, teoretiskt sell, bätire möjlighel än någon
annan av de diskuterade metoderna all nå del uppslällda målel all lagrådel
granskar jusl de förslag som bäst behöver dess granskning och inga undra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien i Göteborg unför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section817&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section818&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:285.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvurunde ordningen med fukulluiiv lugrådsgrunskning moiiverudcs bl.u. med
principiellu urgumeni. Som redovisas i beiänkundei (s. 132) framhölls i prop.
1970:24 angående övergång lill fukulluiiv lagrådsgranskning all del inic var
förenligl med en fullt konsekveni purlumenlurism ull lilllbrsiikru cll organ, soni
suknur puriumenlurisk förtinkring, en ovillkorlig räll all yllru sig i vissu
lugslifining.ssammannang. Ulredningen synes emellertid inle ha hull lill
uppgift ull prövu denna grundliiggande frågu, utun dess uppdrug har vuril
begränsal lill frågan om hur områdel för en obligalorisk lagrådsgranskning
lämpligen skall uvgränsus. Med hänsyn härtill avslår också kammarrätten frän
ull gå närmare in på den grundläggande frågun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Trois
de ulgångspunkier som utredningen sålundu hur huft innebär dess förslug
knuppusi någon ålergång lill obliguiorisk lugrådsgrunskning i sirikl mening.
Något preciserut område, inom vilkel grunskning ulllid skall ske, finns inte.
Härtill kommer ull lugregeln genom unvändandel uv ordel &amp;quot;bör&amp;quot; har
fåll karakiuren uv cn rekommendution. Ändå lorde man kunnu utgå ifrån ull
lugrådsgrunskning kommer ull ske i slorl scll i den omfuilning som förulsalls.
1 dennu riklning verkur dels den moiiveringsskyldighei som skall föreligga för
regeringen i fall då lagrådsremiss underlåts, dels möjligheler för cn
uiskollsminoritci uu genomdrivu lugrådsgrunskning. En fördel med den valda
lösningen är an del aldrig lagprövningsvis kan göras gällande all lagen är
ogiltig därför ull den inle hur grunskuis uv lugrådei. Vud sålundu föreslås
föranleder i och for sig ingen erinrun från kummurräiiens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kainmarräiieii
i Sundsvall anser alt den av rättighelsskyddsulredningen valda lösningen ur
förenad med fördelar. Del finns uniedning räkna med alt den kommer an medföra
atl de lagförslag som avses bli föremål för grunskning också blir granskade. De
garantier härför som finns inbyggda i förslaget torde varu lillriickliga för
att åsludkommu della.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatieverkei
tillstyrker rätlighetsskyddsutredningens förslag om en fakultativ
lagrådsgranskning över ell omfattande lagområde. Förslaget atl
lagrådsgranskningen skall kunna avse bl. a. all den lagsiiftning som grundas på
8 kap. 3 S RF avspeglar den allt vikligare roll som denna form av
offentligrätlslig lagsiiftning numera har fåll. En juridisk granskning av sådan
lagsiiftning bör generellt sell ha en positiv inverkan på lagsliftningens
tekniska kvalitet. Från de synpunkier riksskalteverkei har all förelräda finns
givetvis ingel alt erinra mot detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lånsslyrelsen
i Siockholms län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
principiella belänkligheiema beträffande en obligalorisk lagrädsgransk­ning
iigde giliighei då lugrådeis ställning var oklar. De bör enligt länsstyrel­sens
mening förlora sin siyrka om man i laglexl på ett klan och adekval säll ger
Ullryck föratt lagrådel skall ge råd endusi i rättsiigu och lagiekniska frågor.
Lagrådels legaltekniska granskningsverksamhet upplånas som synnerligen
betydelsefull bland de flesta av dem som är såna au tillämpa lagarna.
Genomgången lagrådsgranskning borgar i vida kretsar för en fullgod juridisk
lagstifiningsprodukt och ulgör i mångas ögon en gurunli för all
rälissäker-heiens kruv iukiiugiis vid lagens lillkomsi. Länsstyrelsen är
emellertid, trots sin upplänning om del stora värdel hos lagrådsgranskningen,
inie beredd atl för dagen yrku på ett återinförande av obligaioriei.
Visserligen har enligt ulredningen de förhoppningar om en mer välrikiad
lagrådsgranskning som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section819&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section820&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;knutits
till 1971 års reform inte rikligl infrials. Endust ell parensiaka vikliga
förslag utanför del gamla onyunserude obliguiorisku områdel hur remillerats
lill lagrådel, och betydelsefull lagstiftning inom del lidigare granskningsom­rådei
hur lillkommil uiun lagrådets medverkan. Men det lorde enligt länssiyrel.sens
mening ännu varu för lidigi ull bedömu de prakliska konse­kvenserna UV atl
grunskningen gjorts fakuliaiiv. Med hänsyn härtill och till del mer långsikligu
perspekliv som bör unluggas när del gäller grundlagsänd­ringar kan del vara
klokt all låla frågan om ell eventuellt ålerinförunde uv en obligalorisk
lagrädsgranskning anstå till dess man vunnil yllerligure erfu­renhet UV del mer
fiexibla fakulialiva sysiemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Kronobergs län anser alt del nuvarande sysiemel med fukulluiiv
lagrådsgranskning uppenbarligen har medförl alt lagförslag, som sakligt sett
hade bort remiueras lill lagrådet, inlc har kommii under dess granskning.
Efiersom syflel med en lagrådsremiss är all regeringen skall få råd i rällsliga
och lagleknisku frågor, är del enligt länsstyrelsens mening värdefullt med ett
syslem med lugrådsgrunskning i den omfallning som ulredningen föreslagil.
Länsstyrelsen i Hallands län tillslyrker riilligheis­skyddsutredningens förslag
i dennu del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
föreiagares riksförbund noterar med lillfredsslällelse rältighets­skyddsutredningens
förslag, som sägs i många siycken innebära en ålergång lill obligatorisk
lugrådsgrunskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Pressens
samarbetsnämnd tillstyrker rättighelsulredningens förslag all yllrande uv
lagrådel bör inhämias, innan riksdagen beslutar grundlag om iryckfrihelen, lag
om begränsning av rälien atl la del av ullmännu hundlingar och annun lag som
angår begränsning av någon av de grundläggunde fri- och rällighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
Sveriges författarförbund tillstyrker förslaget. För de lagstiftnings-områden
som förbundel har au bevaka har nuvarande ordning i fråga om lagrådsgranskningen
i prakiiken visal sig synnerligen olycklig. Lagskriv-ningsskickligheten i
landet har knappasl ökal underde senusle decennierna. Den oerhörda
ansvällningen uv lagstiftningen har medfört all åiskilliga författningar las
fram under lidspress och handläggs av ijänslemän med begränsud erfarenhel av så
väl del berörda ämnesomrädei som av lagsiift­ningsarbeiei som sådani. Den
förenkling uv lagspråkel som på goda grunder har eftersträvats har samiidigi
inneburil en fara efiersom språklig enkelhel inte alllid leder lill klarhel
beiräffande innehåll och syfte. Förfaiiarförbundel vill som enda exempel peka
på konsekvenserna av den nuvarande ordningen för den senaste ändringen av
upphovsrätlslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
av de inslanser som intar en mellanställning är y/T som anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
rällighetsskyddsutredningen framhåller bör lagrådsgranskningen självfallel
omfatta endasl sådana lagförslug som verkligen är i behov därav medun övriga
förslag undanlages. Hur man lämpligast skall uppnå della mål är en svår och
vansklig fråga. Valel slår i princip mellan någon form av obligalorium och  en 
&amp;quot;principlösning&amp;quot;  av   rätlighetsskyddsutredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section821&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section822&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:284.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;modell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eu
system med obliguloriskl grunskningsområde hur giveivis siora fördelur. Del
riskerar dock län all bli ulllför bundel och slelbeni. Å ena sidun kan -
exempelvis - nya ämnesområden lillkomma i lagslifiningen belräf­funde vilka
lagrådels hörande framslår som lika väl moliverai som belräf­funde lagförslag,
vilka omfuuus av obligaioriei. Visserligen kun lagrådel ändå höras (fakullaiivi),
men den ökade rättssäkerhet och slabililel i sysiemel .som följer av ell
obligulorium suknus. Ell införlivande med del obliguloriska områdel skulle
vidare kravu grundlagsändring. Å andru sidan kan lugförslag inom del
obliguloriska områdel, l. e:&amp;lt;. såduna som innebär begränsning av fri­och
riiiligheier enligi 2 kap. RF, vara av så ringa belydelse all lugrådeis hörande
framslår som omoliveral, särskilt i ett för lagrådel unsirungl urbclsliige då
prioritering måsle ske. Jug vill här hänvisu till den ingående redogörelse för
ruilighetsbegrunsunde lugsliftning som ulredningen i unnal sammanhung förebragt
(s. 85-99 sami 177-207). Olägenheier av della slug kun dock undvikas genom alt
ell obligatoriskt syslem förenas med bestäm­melser om unduniag under vissu angivnu
förutsäuningar, innebärande atl lugrådeis hörande kan underlåtas trots ull
lagförslagel faller under obligato­riet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
en principlösning av det slug som räiiigheisskyddsulredningen förordar har både
fördelar och nackdelar. Till fördelarna hör främsi atl sysiemel är mer
elastiskt så uu anpassning lällare kan ske lill rådande förhållanden och behov.
Den störsla nackdelen är all lagrådels hörande blir beroende av överväganden
och värderingar i varje särskilt fall, vilkel kan leda lill Ull man lager lör
läll på frågan om lagrådsremiss och av ovidkommande skäl underlåter sådan i
alllför stor utsträckning. Detla galler ålminsione i viss niån även om mun
godiuger ulredningens förslag om moiiveringsplikt för regeringen och irois den
redan befinlliga möjligheten för ulskoltsminoriiet i riksdagen att få lill
stånd en remiss lill lagrådel. I förevarande avseende villjag erinra all redan
lillämpningen av den i 8 kap. 18 S undra slyckel i förslagei upplagna
huvudregeln kräver överviiganden, i det all förutsäuning är atl lagen befinnes
vara &amp;quot;viktig för enskilda eller från allmän synpunki&amp;quot;. Denna
bedömning lämnar friu ulrymme för avgöranden på ovidkommande grun­der. Men
dessulom skull i vurje särskilt fall prövas om en undaniagssiluution
föreligger. Della ur fallel om lagrådels hörande &amp;quot;skulle sakna betydelse
på grund av frågans beskaffenhei eller fördröja lagstiftningsfrågans behandling
så, all avsevärl men skulle uppkomma&amp;quot;. Också della avgörande kan komma all
beslämmas uv mindre relevania skäl. Sammanlaget kan man sägu alt förslugel
knappast utgör en lillräcklig garanti for all lagrådets yllrande alltid
inhämtas när så bör ske. Man löper risk att förr eller senare åter befinna sig
i dagens läge, som är en följd av del fakultativa systemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Såväl
lagrådsutredningens som rällighelsskyddsuiredningens förslag inne­håller
värdefulla inslag men valet behöver naturligtvis inte stå mellan dessa två
alternativ. En lösning som innehåller inslag från båda alternativen kan vara
överlägsen. Min principiella uigångspunki innebär siarka sympalier för
lagrådsutredningens förslag. Skälet härtill är främsi atl endast ett i grundlag
inskrivet och ålminsione lill någon del klart definierat obligatoriskt lagråds­område
fullt ul uppfyller de syften som ligger bakom grundlagsregleringen på della
område. Samiidigi är del hell uppenbart att ett obligatoriskt gransk­ningsområde
inie kan beskrivas genom en uppräkning eller annan exakl beskrivning. Områdel
måste i siällei - ålminsione delvis - beskrivas genom regler som innebär all
granskningen är obligalorisk om lagförslagel uppfyller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section823&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section824&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vissa
krav på exempelvis innebörd, räckvidd eller verkningar. 1 denna siluulion är en
uv rällighelsskyddsuiredningens grundliiggande lunkur viisenilig, nämligen den
atl underiålenhet alt höra lugrådei aldrig får innebära all en rällslillämpande
myndighei kan betrakta lagen som ogillig. Del slulliga avgörandel av frågan om
lagrådel skall höras läggs hos riksdagen. Som ell led i samma tanke får ses atl
regeringen enligt ulredningens förslag skall vara skyldig att i vissa fall
redovisa skalen lill all ell lagförslag inie remitterats lill lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska,fakullelsnämnden
I Siockholm anser atl svårigheten atl avgränsa områdel för en obligatorisk
lagrådsgranskning på ett adekval sätt har resuileral i au rättighetsskyddsutredningen
har vall atl föreslå en i princip fakultativ granskning men med en
rekommendalion att lagrådets yttrande inhämias innan riksdagen beslutar lag,
som tillhör någon av eu antal uppräknade typer. Fakuhetsnämnden beklagar atl
ulredningen inte lyckals finna någon formel fbr att garanlera alt lagrådel hörs
i sådana lagsiiftnings-frågor där detla mera generellt är befogat. Ett sysiem
med en grupp av föreskrifter, som skulle omfaiias av en obligatorisk
lagrådsgranskning, kompletterad med en annan grupp av föreskrifier, där remiss
lill lagrådet skulle rekommenderas, anges ha vunnil sympalier inom
rättighelsskyddsul­redningen men dock ha övergivits. Fakultetsnämnden anser alt
en sådan lösning principielll hade varil att föredraga och beklagar att utredningen
-med visst frångående av direkliven - inte har ansell sig kunna presentera
något förslag i denna riklning. Eftersom den föreslagna ordningen dock är
överiägsen nuvarande system, vill fakulteisnämnden inte motsätta sig atl den
valda principlösningen, som lorde vara resultatet av en politisk kompromiss,
genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovräll hör lill de instanser som förordar en obligatorisk lagrådsgranskning.
Hovrätten delar inte rältighetsskyddsutredning­ens betänkligheter mol
införandel av en sirikl obligalorisk granskning. Det finns ingen anledning atl
anta all regeringen underlåter remiss lill lagrådet när lagen uttryckligen
föreskriver sådan. Risken atl lag skall befinnas ogiltig på grund av atl
lagrådel inte hörts behöver med andra ord inle tillmätas praklisk vikt.
tfövräiten förordar en uttrycklig föreskrift om skyldighet för regeringen all i
vissa fall höra lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen
i Uppsala län konslalerar atl rällighetsskyddsutredningen inte har förordat att
den tidigare obligatoriska lagrådsgranskningen ålerinförs, trots alt
departementschefen i direktiven angav atl siarka skäl talade för ett
återinförande av en obligatorisk medverkan av lagrådel i lagstiftningsarbetet.
Lagrådsutredningen, vars yttrande ligger till grund för rätlighetsskyddsut­redningens
ställningstagande, har i sitt yttrande utgått från all en obligalorisk
lagrådsgranskning skulle införas på vissa lagsiiftningsområden och på grund
härav i denna del inriktat sig på hur en avgränsning av del obligatoriska
granskningsområdet skulle ske. Länsstyrelsen finner i likhet med departe­mentschefen
att starka skäl föreligger fbr ett återinförande av den obligalo­riska
lagrådsgranskningen. Länsstyrelsen tillslyrker att avgränsningen av &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;25 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr
195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section825&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section826&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;områdel
för en obligalorisk lagrådsgranskning sker enligi del alternativ som
lagrådsuiredningen förordar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Indusiriförbund och Svenska arbeisgivareföreningen menar all det efter del au
den obligatoriska lagrådsgranskningen avskaffades år 1971 alli oftare kunde
förmärkas lekniska brisler i lagsliftningsprodukierna. Vid sidan om den höga
lagsliftningslaklen orsukude den näslan fullständiga frånvaron •av lagrådets
granskningsverksamhel denna utveckling. Organisutionerna känner följaktligen
stor lillfredsslällelse när det nu föreslås regler som skall ha lill effeki au
öka lagrådets deltagande i lagstiftningens utformning. Organi­salionerna
tillstyrker rätlighetsskyddsutredningens förslag med följande reservaiioner.
Såviii angår områdel för lagrådets granskning förordar orga­nisalionerna
lagrådsutredningens förslag sådant det är ulformui i 8 kup. 19 S RF framför
rältighetsskyddsutredningens och della av ivå skäl. Lagrådsul­redningens
förslag garanterar i högre grad en &amp;quot;obligalorisk&amp;quot; lagrådsgransk­ning
lill följd av att lagrådets yttrande &amp;quot;skall&amp;quot; inhämias vid vissu
bestämda lagstiftningsfrågor. Rältighetsskyddsutredningens förslag med
&amp;quot;bör&amp;quot;-regler och förklaringsskyldighet för regeringen i vissa
situationer riskerar all utvecklas mol det fakultativa sysiem som råder i dag
när i. ex. lagsliftnings­laklen av olika anledningar blir hög. Vidare är
bedömningen huruvida en lag är &amp;quot;vikiig för enskilda eller för allmän
synpunki&amp;quot; ägnad atl inrymma väl stor skönsmässighet för att utgöra
undantagsgrund i ett grundlagsstadgande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
anser att den obligaloriska lagrådsgranskningen bör ålerinföras.
Lagsliftningslaklen har efter år 1971 varil hög. Lagar har utformats på ett
sådani säll all de fåll karaklär av &amp;quot;ramlag&amp;quot; eller all de innehåller
general­klausuler som lämnar slorl ulrymme for de rältslillämpande organen,
vilkel har väckt farhågor för rättssäkerheten. 1 direkliven för
rättighetsskyddsut­redningen framhåller departementschefen att starka skäl
finns för ell återinförande av en obligalorisk lagrådsgranskning. Ulredningens
förslag innebär inte ett sådant återinförande. LRF anser i likhet med
departements­chefen alt skäl föreligger för att återinföra en obligalorisk
lagrådsgranskning. Lagrådsutredningen har förutsatt all obligalorisk
lagrådsgranskning skulle införas på vissa områden och dess arbete har varit
inställt på avgränsnings­problem sammanhängande härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av IniernaiioneUa jurisikommisslonen understryker vad
rättighelsskyddsulredningen anför om atl lagrådets verksamhet är värdefull som
ett led i arbelet på att få fram fullgoda lagförslag saml att granskningen i
lagrådel är en garanii för alt rällssäkerhetsiniresset samt kravel på enhetlig­het,
konsekvens och klarhet i rällssyslemel iakttas. Avdelningen anser emellertid
att ulredningens argumentering i fråga om nackdelarna med obligatorisk
lagrådsgranskning inle är övertygande. Risken för att det skulle förekomma fall
där domslolarna skulle frånkänna en lag verkan, därför atl den inte granskats
av lagrådet, måste bedömas som minimal. Även om utredningen bemödat sig att finna
ell fullgott alternativ till obligalorisk granskning är dock del framlagda
förslaget inle sådani alt avdelningen finner del godtagbart. Avdelningen anser
all obligalorisk lagrådsremiss bör före-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section827&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section828&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;komma
inom de lugområden som anges i ulredningens lörslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medboigarräitsrördsen
anser all lagrådels hörande i princip bör vara obligatoriskt. Prakliska
svårigheler kan vållas därav all lagrådets kapacilel kun kommu all inte ulllid
räcka lill för grunskning av alla de lagförslag som ifrågakommer för grunskning.
Enligi orgunisalionens mening bör det över­låtas lill lagrådet ull, fbr den
händelse dess arbetskapacitet skulle överan­strängas, självi tu ställning lill
vilka förslag som skall behandlas mera ingående. Ell sådani urval uv lugrådei
är atl föredra framför ett urval företaget av en renl politisk instans som
regeringen. Denna måste antas komma atl av och till bedöma behovei av
lagrådsgranskning från polilisk-takliskaoch andra liknande synpunkier i stället
för all ta hänsyn lill del renl rällsliga behovei av lagrådsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tveksam
lill lagrådsgranskningen över huvud taget är hovrätten för Övre Norrland.
Hovrällen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen
har slannal för en lösning när del gäller omfattningen av lagrådsgrunskningen
som lill formen är fakultativ men som faktiskt slår obligatoriet myckel nära.
Denna har valls främsi av det skälet all man velal undvika att hamna i den
siluaiionen att en lag kommer att betraktas som ogillig därför all den
myndighei som har all tillämpa den för sin del finner att den skulle hu behandlals
av lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan i della läge fråga sig om de skäl som anförs för alt skärpa den nu gällande
fakultativa ordningen verkligen har den tyngd som ulredningen hävdar. Hovrätten
kan för sin del inte finna delta. Den möjlighet för en minoritet inom ell riksdagsutskott
all få ett ärende under lagrådets prövning måste rimligen utgöra ett
tillräckligt effektivt medel mot tendenser hos regeringen ull vilju &amp;quot;gå
runt&amp;quot; lagrådel. 1 detta sammanhang vill hovrätten ifrågasälla den del av
&amp;quot;bevisföringen&amp;quot; mol en fakultativ lagrådsgranskning som jämförelsen
mellan antalet remisser före och efter 1971 ulgör. De uppgifter om lagrådets
ijänslgöring som ulredningen redogör för på s. 131 är avgjort betydligt
intressantare i sammanhangei. Med dem som bakgmnd kan man konstatera atl om man
år 1970 hyste förhoppningen atl lagrådels arbelsbörda skulle minska så har den
i slort selt inle infrials.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
kan om ulredningens lösning vidare säga del alt den bär tydliga spår av det
dilemma som ligger inbyggt i ett system där domare i de två högsta instanserna
las i anspråk för andra än dömande uppgifter. Å ena sidan har man önskemålel
atl få en så bred granskning som möjligl, å andra sidan finns ambiiionen all
inte minska de högsta domstolarnas kapacitet genom atl &amp;quot;beröva&amp;quot; dem
deras domare. Delta dilemma bör man inle ta sig ur genom alt öka antalet domare
i berörda domstolar, om del råder allmän enighel. Redan del förhållandel att
dilemmat finns där, gör alt det kan ifrågasättas om den i och för sig önskvärda
lekniska granskningen av vissa lagslifiningsprodukter bör ligga på eu lagråd av
del slag som vi nu har. Rem principiellt kan det hävdas all granskningen av
regeringens &amp;quot;produkter&amp;quot; bör göras i regerings­kansliel (jfr ordningen
före 1975 då ju lagrådel formellt våren del av Kungl. Maj:ts kansli).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om vilka lagar som lagrådsgranskningen bör avse har föranlell ell par
kommenlarer. Högsta domstolen anser alt den lagstiftning som
rätlighetsskyddsutred-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section829&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section830&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:285.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
har medtagit får anses innefalla en lämplig avgränsning av områdel för
lagrådets granskningsverksamhel. Samma åsikl har länsstyretsen i Stock­holms
län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakullelsnämnden i Lund kriliserar däremoi förslagei i denna del.
Fakullelsnämnden ullalar all den i vissa avseenden vaga avgränsningen av
områdel för lagrådsgranskningen av prakliska skäl synes vara ofrånkomlig.
Förslaget är dock behäftat med oklarheter på ett par punkler. Försl och främsi
kan del vara diskulabell, om ell lagförslag hör lill någon av de uppräknade
kaiegorierna, l. ex. om det angår begränsning av någon grundliiggande fri­och
räiiighel eller om det gäller lag .som avses i 8 kap. 3 S- Förslaget ger inget
svar på frågan, vilkel statsorgan som i ell sådant gränsfall skall avgöra, om
siadgandel i RF om lagrådels hörunde över huvud tagel är lillämpligl eller ej.
Nämnden hänvisar lill konsiiluiionsuiskoiieis föreslagna prövningsrätt enligt 2
kap. 12 § RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
och Svea hovräll tar upp frågan utifrån sina uppfattningar angående frågan om
obligatorisk eller fakultativ lagrådsgranskning. JK förklarar att hans resonemang
i fråga om fakultativ visavi obligalorisk lagrådsgranskning leder lill
slutsatsen alt lagrådsutredningens förslag i punkterna 1-8 i ulredningens
förslag lill 8 kap. 19 S bör bilda utgångspunkt för grundlagsreg­leringen på
della område. Svårighelerna är - som båda utredningarna har varil medvelna om -
främsi koncentrerade lill föreskrifter som avses i 8 kap. 3 § RF (punkl 4 i del
nyss angivna förslaget). Enligt JK:s mening finns del goda skäl för att
bibehålla den uppräkning som lagrådsutredningen har gjort men JK utesluter inte
möjlighelen au begränsa uppräkningen. Oavsett om någon ändring görs i denna del
bör uppräkningen kompletteras med en sista punkl i vilken utsägs att lagrådet
skall höras även beiräffande annan lag om lagen är viktig för enskilda eller
från allmän synpunkt, dvs. en regel utformad på grund av
rältighetsskyddsutredningens förslag. Svea hovräll förordar, i likhel med
lagrådsutredningen, all del obligaloriska granskningsområdet bestäms genom en
uppräkning. Frågan vilka under 8 kap. 3 § RF hänföriiga föreskrifter som skall
höra till granskningsområdei bör ytterligare övervägas, men i huvudsak finner
hovrätten de av lagrådsuiredningen angivna före­skrifterna vara väl valda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om också skattelag skall om fa tias av lagrådsgranskningen diskuleras i några
yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia
domstolen förklarar atl den iveksamhel som kan föreligga i frågan om vilka
lagar som bör omfattas av lagrådsgranskning hänför sig till au också
skattelagstiftning tas med. Det anförda innebär självfallel inte att domstolen
anser alt skattelagarna skulle vara i mindre behov av granskning än annan
lagsiiftning. Tveksamheten sammanhänger bl. a. med osäkerhet om den
volymmässiga ökning av granskningsverksamheten som skattelagarna kan vänlas ge
upphov lill. Om ökningen blir alllför stor, kan della medföra att
undantagsreglerna måsle utnyttjas i en utsträckning som inte har varil avsedd.
Därmed kan också det förhållande mellan huvudregel och undantag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section831&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section832&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
förslaget synes utgå ifrån, komma all förändras. Den unförda tveksam­heten
utgör dock inle lillräcklig anledning all förorda ändring av försla­get.
Regeringsrällen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
del innehåll föreskrifterna om lagrådsgranskningsområdet föreslås få kommer
inom delsamma all falla också förslag till skattelag. Givetvis skall
beträffande sådan lag, alldeles som beiräffande övriga lagiyper, gälla att den
skall lagrådsgranskas endasl under förutsättning all den är viktig för enskilda
eiler från allmän synpunkt, atl lagrådsgranskning behövs och atl lagstift­ningsfrågan
inte är alltför brådskande. Ulredningen harts. 143-145) anfört övertygande skäl
för all skånelagarna inle bör särbehandlas i gransknings­hänseende ulan liksom
andra lagiyper som faller under 8 kap. 3 § RF i princip bli föremål för
lagrådsgranskning. Regeringsrätten kan därför ansluta sig till förslaget också
i denna del. Del bör dock inle fördöljas all en sådan överföring av
skattelagarna lill granskningsområdei som del blir frågu om kommer alt innebära
en väsentlig arbetsökning för lagrådel och della inle minsl med lanke på alt
myckel komplicerade rällsliga frågor kan uppkomma på detla lagsliftningsområde.
Jusi sisinämnda förhållande ulgör emellerlid ett särskilt skäl atl inie göra
något undanlag för skattelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningen anför(s. 145)
all den omständigheten all en skallelag hänvisas lill lagrådel naiurliglvis
inie ulan vidare skall leda till atl lagrådel anser sig behöva granska alla
föreskrifter i lagen lika ingående. Ulredningen menar emellerlid all del inte
bara med lanke på lagrådels arbetsbörda ulan också av hänsyn lill önskemålel om
en klar rågång kring lagrådets ansvarsområde ofta kan vara motiverat att
remissen klarl anger på vad lagrådel främsi skall inrikta sin granskning. Della
ullalande slrider mol vad utredningen lidigare anfört om att del direkl av grundlagen
bör följa varpå lagrådels granskning skall vara inriklad. Del kan rimligen inte
godlagas all förslag lill skattelag särbehandlas på så sätt atl lagrådel hörs
endast beträffande vissa utvalda delar. Del bör här liksom eljesl ankomma på
lagrådel självt alt med uigångspunki i vad grundlagen föreskriver om
granskningens ändamål avgöra hur granskningen i del enskilda fallel skall
läggas upp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien
I Göleborg släller sig posiliv lill all skattelagarna hänförs till de lagar som
bör granskas av lagrådel. Skallelagstiftningen skulle ulan ivivel må väl av en
sådan granskning, inle minsl från systematisk synpunki. Lagrådsgranskning kan
därför sannolikt vara lill stor nytta på della område. Kammarräiien i Sundsvall
anser alt en lagrådsgranskning av skattelagar kan fylla en vikiig funklion när
del gäller att öka överskådligheten, klarheten och konsekvensen. Kammarrätten
hälsar därför med lillfredsslällelse att skatte­lagarna enligt förslaget faller
inom områdel för lagrådsgranskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskaiieverkei
(RSV) anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
lagrådsgranskning av skattelagstiftningen och de förfaranderegler som har
anknyining lill denna lagsliflning bör, särskilt om granskningen i regeringens
remisser slyrs lill lagiekniska väsentligheter och svårigheter i förslagen,
enligt RSV:s mening kunna medverka lill all skattelagarna blir goda produkler
lagtekniskt sett. För RSV som ceniral förvaltningsmyndighet i fråga om
beskattning ärdet angeläget atl den lagstiftning verkei skall föra ut i
tillämpning är av så god leknisk kvalité som möjligl. Delta är särskilt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section833&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section834&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;angeläget
för RSV:s uppgift all efter bemyndigande ulfärda föreskrifter och anvisningar
som lill sitl innehåll skall fylla ut lagsiiftningen med ell konkrei innehåll
ulan alt därmed någoi egentligt nytl i fråga om skaileplikiens omfång elc. får
lillföras. Lagsliftningens lekniska uiformning är även av stor betydelse för
RSV:s uppgift all utfärda deklarationsblanketter. Dessa blan­ketter skall till
sill innehåll avspegla lagsiiftningen. Blankellerna får inte innehålla
uppgiftskrav som saknar slöd i lagsiiftningen. Samiidigi skall blanketlerna bl.
a. av rättssäkerhetsskäl vara så utförliga alt den skattskyldige med dess hjälp
skall kunna lämna de uppgifier som leder lill en varken för hög eller för låg
beskattning. RSV anser all lagstiftningens betydelse i dessa sammanhang är så
uppenbar all några exempel på detta inle behöver anföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
förslag till undantagsregler - atl lagrådels yttrande inte behöver inhämias när
det skulle sakna betydelse eller menligt fördröja lagstiftningen -ärenligt
RSV:s mening allmänt sell lämpligt utformade. RSV vill dock underslryka att det
politiska inslaget i skattelagstiftningen är starkt och atl lagstiftningen på
detta område av olika skäl ofta brådskar. Man har anledning all räkna med atl undantagsreglerna
myckel ofta blir tillämpliga på skalleområdet. Della förhållande bör kanske
avspeglas klarare i siadgandel i 8 kap. 18 § RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
sammanhangei bör dock framhållas att det kan vara önskvärt atl också
skalteflyktsregler, även om de snabbt behöver genomföras, blir föremål för
lagrådsgranskning. Utrymmet försådan granskning i sådanaoch liknande fall blir,
som utredningen också menat, i sisla hand en politisk fråga. Saken bör
emellerlid också ses i samband med förslagen till ell varningsinslilul beträffande
retroaktiva effekter av ny skatlelagsliftning och till en general­klausul mot
skatteflykt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
uppfattning alt granskning i lagrådet oftare kan bli påkallad i fråga om direkt
skall än i fråga orn indirekl skatt är kanske riklig. RSV vill emellerlid
bestämt framhålla vikten av att man inle förringar värdel av en kvalificerad
lagleknisk granskning av indirekl beskattning. RSV anför följande om della.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
grund för bl. a. mervärdebeskaitningen ligger - uiiryckligl eller underförstått
- i stor utsträckning civilrättsliga eller i kommunalskattelagen definierade
och praxisbundna begrepp, som reglerar beskaitningsområde, beskattningsvärden,
tidpunkt för skattskyldighetens inträde etc. En forllö­pande anpassning till
befintlig eller ändrad lagstiftning på andra rättsområden är därför av
avgörande belydelse för rältstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagstiftningen
på såväl mervärdeskattens område som i fråga om annan indirekt beskattning,
särskilt energiskatt och reklamskatt, är enligt RSV:s uppfattning långl ifrån
okomplicerad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RSV
vill därför betona angelägenheten av att mera omfattande förslag till ändringar
angående mervärdeskatten och övrig indirekl beskattning blir föremål för
lagrådsgranskning i samma utsträckning som på det direkia skatteområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
Sveriges indusirijörbund och Svenska arbeisgivareföreningen till­styrker att
skattelag granskas av lagrådel. Organisationerna yttrar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Redan
under författningsdiskussionen på 1950-talet framfördes från näringslivet krav
på lagrådsgranskning av skattelag. De allmänna skälen härför har
lagrådsutredningen och rällighetsskyddsutredningen väl samman­fattat.
Organisationerna delar i stort den anförda motiveringen. Vi vill&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section835&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section836&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;emellertid
komplettera med några synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del har ibland hävdals all
skattelagstiftningen är av sådan utpräglad politisk karaklär all en
lagrådsgranskning inle vore lämplig. Med det diffusa ullrycket &amp;quot;politisk
karaklär&amp;quot; torde avses an ell förslag lill skaltelag tillkommit som en
innovation ulan djupare sammanhang med gällande lagsiiftning eller på annal
sätt bryter mot gängse uppfattning om samhälls­systemet. Om della skulle vara
rikligl finns enligt vår mening ännu siarkare skäl ull krävu en god
lagstiftningsteknik i syfte att formulera den politiska viljeyttringen i
tillämpliga termer. Vi kan alltså inte finna au skånelagens specifika poliiiska
molivering-om en sådan finns- i sig föranleder ett annat belraktelsesäii än del
som bör anläggas på övrig lagsiiftning som berör enskilda i väsentlig mån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
skallelag är nästan undantagslöst en lag som skall tillämpas av enskilda och en
stor mängd offentliga tjänstemän med varierande utbildningsbak­grund. Vad
särskilt angår den nya, under uppbyggnad varande taxeringsor­ganisaiionen
framslår behovet av en tekniskt fullgod lagstiftning också som Slarkl moliverai.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För all trygga en
likformig lagtillämpning tillämpas i Sverige och även i andra länder ell system
av föreskrifter och anvisningar uifärdade av en central myndighet. Denna
uppgift har tidigare handhafts av riksskatteverket. Erfarenheterna från 25 års
anvisningsverksamhet visar flera exempel på att myndigheien varil tvingad all
ulfärda anvisningar vars fullständiga överens­stämmelse med skattelagen kan
ifrågasällas. Anledningen lill denna brisiande kongruens har varil
lagstiftningens tekniska brisler. Myndigheien har då lagil på sill ansvar all,
för all den givna skattelagen skall kunna lillämpas, utfärda anvisningar ulan
slöd i lag. Della är ett yllersl otillfreds­ställande tillstånd. Tyvärr har
exislensen av en anvisande myndighei också i vissa fall negaiivi påverkat
lagstiftarens ambilion all prestera en fullgod lagsiiftningsprodukl. Bristen på
precision i lagstiftningen kan alltså leda till staisrällsligt inle önskvärda
konsekvenser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisationerna hävdar
sålunda atl en granskning av skallelag från rällsliga och lagiekniska
synpunkier inte bara tillgodoser allmänna rättssä­kerhelskrav som den enskilde
medborgaren uppställer utan skänker eu fasiare underlag för den stora kadern
anslällda inom skatteförvaliningen i deras verksamhei saml för domstolarnas
utveckling av rättspraxis ävensom Ulgör en grundläggande förutsättning föreit
system med centrala föreskrifter och anvisningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
vill underslryka atl del är lika vitalt alt den indirekta beskattningen
granskas. Denna beskaltningsform är i dagens komplicerade samhälle väl så
betydelsefull som den direkia. Särskilt vill vi framhålla det mycket belydande
uppbördsansvar som åvilar skallskyldiga i fråga om avgifier och
konsum-lionsskaiier. Delta rällsliga ansvar minskas inte av del förhållandet
att avgiften eller skallen är avsedd atl bäras av någon annan än uppbördsman­nen.
Man kan i dag konstatera all del allmänna krav på förelagare av alla kategorier
alt uppträda som uppbördsmän fåll en mycket betydande omfattning. Del finns
knappasl något exempel på en grupp företagare som inte har ett sådani
åläggande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
hänvisning till vad ovan framhållits och vad vi anfört under många års
diskussioner tillstyrker vi det framlagda förslaget till lagrådsgranskning av
skattelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
föreiagares riksförbund anser del vara av utomordentlig betydelse all skaltelag
granskas av lagrådel, om den är vikiig för enskilda eller från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section837&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section838&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;allmän
synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
anser all många skäl talar för atl även skallelag skall omfattas av
lagrådsgranskningen. Förbundel pekar på del förhållandet atl denna lagstift­ning
berör direkl eller indirekl samtliga medborgare och av dem upplevs som eit
djupl ingripande i deras personliga och ekonomiska förhållanden. Det är enligi
LRF:s uppfattning av största vikt au just en lagsiiftning av denna karaklär på
alla säll lillgodoser rättssäkerhetens krav. Skallelagstiftningen bör med
hänsyn till del berättigade kravel på likformig rällstillämpning bli föremål
för lagrådets granskning. LRF tillstyrker således det framlagda förslaget om
lagrådsgranskning av skattelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarräitsrörelsen
anser det viktigt att alla förslag lill skattelag blir underkasiade granskning
i lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En annan uppfattning i
frågan har regeringsråden Reuierswärd och Wahl­gren, som efter en utförlig
argumentation sammanfattningsvis framhåller att de släller sig mycket iveksamma
till den föreslagna regeln om ett generellt krav på lagrådsgranskning av
skallelag. Enligt de två regeringsrådens mening har rättighetsskyddsutredningen
inle i tillräcklig grad klar&amp;amp;jort de problem som kan uppslå i och med all
all skattelagstiftning förs in under områdel för lagrådsgranskning. De pekar på
atl lagrådets granskning kan komma atl uppfattas som politisk, att
skattelagstiftning ofta är brådskande och alt tekniskt-administrativa
överväganden har stor belydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
några yttranden ifrågasätts om inte också andra lagar än de
rättighetsskyddsutredningen har föreslagit bör granskas av lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen
framhöll vid sina överväganden om återinförande av obligalorisk granskning i
lagrådet av vissa lagförslag (SOU 1972:15 s. 165) all åtskilliga vikliga
grupper av lagar, såsom grundlagar, skalteförfallningar och kommunallagar, föll
uianför området för den lidigare gällande obligalo­riska granskningen.
Grundlagberedningen synes med della vilja ha sagl all, om en obligalorisk
granskning ånyo skulle införas, också sådana författningar borde inbegripas. Av
de nämnda lagkaiegorierna föreslås emellertid endast grundlag om iryckfrihelen
och skatteförfaitning bli tillförda det område som skulle kunna kallas det
primära granskningsområdei. Intel hinder lorde i och för sig möta atl remittera
också ett förslag om ändring av regeringsformen eller om en kommunallag lill
lagrådel för granskning. När det gäller grundlag kan som särskilt skäl anföras
att det synes vara mera rationellt atl högsta domslolens och regeringsrättens
ledamöter yttrar sig via lagrådel än via envar domstol i plenum. Utredningen
har emellerlid inle alls berörl de i och för sig viktiga frågorna om inte också
RF och lag som avses i 8 kap. 5 § RF borde lillhöra det primära
granskningsområdet (se dock lagrådsutredningens uttalanden om grundlag s. 286
och om kommunallag s. 297). Enligt regeringsrättens mening bör dessa frågor
inie förbigås med tystnad utan göras till föremål för särskilda överväganden.
Framhållas kan all, om det primära granskningsområdei bestäms på föreslaget
säll, de skäl som brukar anföras mol lagrådsgranskning av grundlag och
kommunallag förlorar sin udd. Remisskriterierna bör utesluta alt någon
skyldighet uppkommer att remittera förslag lill sådana lagar för vilka en
lagrådsgranskning inie lämpar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section839&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section840&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av Internationella juristkommissionen anser all del bör övervägas
om inle lagrådel skall höras också i fråga om ändringar i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Medborgarrätlsrördsens uppfattning är del vikligl ull alla förslag till
grundlag och kommunallag blir underkasiade granskning i lagrådel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Stockholms län konstalerar all lagsiiftning om begränsning av fri- och
rättigheter genom grundlag faller uianför det särskilt rekommen­derade området
för granskning. De flesta av grundlagarnas bestämmelser gäller frågor av
utpräglad politisk natur, t. ex. bestämmelserna om stats­skickets grunder, om
finansmaklen eller om förhållandet lill främmande makter. Beiräffande dessa är
lagrådsgranskning säkert inie särskilt väl ägnad. Länsstyrelsen vill emellerlid
ifrågasälla om inte ändringar i 2 kap. regerings­formen, som behandlar de
grundläggande fri- och rättigheterna, bör föras lill del område där lagrådsgranskning
normall bör ske. Den lill grund för utredningens ställningstaganden liggande
lagrådsuiredningen anförde endasl (s. 287) alt del &amp;quot;knappast är
tillfredsställande&amp;quot; om vissa avsniii av regeringsformen skulle kräva
lagrådsgranskning medun övriga delar inte skulle göra del.
Rällighetsskyddsutredningen har inle uttalat sig närmare i denna fråga. Enligt
länsslyrelsens mening måsle rällssäkerhelsaspeklerna och de juridiskt-tekniska
bedömningarna principielll anses vara minsl lika betydelsefulla vid inskränkning
av fri- och rälligheler genom grundlag som genom annan lagsiiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Å
andra sidan säger sig Landsiingsförbundei inle ha någon invändning mot all
rältighetsskyddsutredningens förslag inte kommeratt gälla t. ex. kommu­nallagen
med undanlag för 6 kap. om skall lill kommun och landstingskom­mun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om lagrådsgransk n ing av förslag lill förordning las upp i två yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen
ullalar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
del gäller områdel för lagrådsgranskningen slår del klart atl lill ett
obligatoriskt granskningsområde kan hänföras endasl förslag lill författning
som har karaktär av lag. Della behöver dock inle utesluta alt remiss, när
särskilda skäl lalar för del, görs till lagrådet även av förslag till
förordning. Lagrådsutredningen ansåg (s. 283) atl, även om det kan förutsättas
att anledning sällan finns atl begära lagrådets yttrande över förordningar, det
var lämpligast att inle utesluta sådana författningar från en fakultativ
granskning. Lagrådsuiredningen föreslog därför den ändringen i 8 kap. 18 S
försia styckei RF all lagrådet skall finnas för atl avge yttrande över
&amp;quot;förslag lill lag eller annan författning&amp;quot;. Regeringsrällen finner
det välbelänkl all dörren på della sätt hålls öppen för den händelse det någon
gång skulle finnas påkallal t. ex. atl inhämta yttrande från lagrådet inle bara
över ett förslag till lag ulan också över ell härtill anslutande förslag om
tillämpningsföreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Samma
inslällning har Svea hovrätt som anserdet lämpligt ull del genom en uttrycklig
beslämmelse klargörs au förslag till förordning inle är utesluten från
fakultativ granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att remiss till lagrådel skall ske i fråga om lag som är v i k t i g för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section841&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section842&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enskildu
eller från ull män synpunki har föranlell invändningar från tre instanser. R
egeriiig.sräilen a n för;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Väl
synes del rikligl alt teckna en allmän ram för granskningsområdei genom en
uppräkning av de lyper av lagar som slår i fokus för all sedan göra en
åtslrumning genom atl tillfoga ell kvalifikationskrav. Om kravet skall få någon
effeki och granskningsområdei få rimlig omfanning, lorde dock ett siarkare krav
ån &amp;quot;vikiig för enskilda eller från allmän synpunki&amp;quot; böra väljas.
Knappasl någon lag kan påstås inle vara vikiig för enskilda eller från allmän
synpunki. Tänkbart är all slärka kvalifikalionskravel genom atl föreskriva all
lagen skall finnas vara av siörre eller mera betydande vikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fåkiilicisnänuiden i Uppsala anser all de i förslaget uppräknade lagområdena
måsle alla anses vikliga, varför tillägget &amp;quot;om riksdagen finner lagen vara
vikiig för enskilda eller från allmän synpunkt&amp;quot; onödigivis kan föranleda
tillämpningsproblem. Samma uppfattning har LRF. Enligt förbun­dets mening bör
därför vid det fortsalla lagstiftningsarbetet övervägas, om tillägget &amp;quot;om
riksdagen finner lagen vara viktig för enskilda eller från allmän
synpunkt&amp;quot; bör utgå. All i alla siiuaiioner överiåla ål en
riksdagsmajorilel alt bedöma om ett lagförslag skall remitteras till lagrådel
eller ej beroende på om förslaget bedöms vara t. ex. viktigt för enskilda eller
ej är inte tillfredsstäl­lande. I åtskilliga fall har, med nuvarande regler på
områdel, lagrådsgransk­ning underlåtits trots atl lagförslagen på ell
ingripande säll berört rättsområde där granskning borde ha kommit lill stånd.
Granskningskravet ter sig i hög grad motiverat mol bakgrund av all en alltmer
komplicerad lagsliflning i mänga fall är svår all överblicka.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
undanlag från huvudregeln om lagrådsgranskning som föreslås behandlas i bl. a.
högsta domstolens yttrande. Där anförs all man enligt kommiuén måsie räkna med
all strömmen av lagförslag ibland kan vara så slrid all undantagsregeln om
brådska får vidgad tillämpning. Regeln får således belydelse även i andra
situationer än dem som den närmast för tanken lill. Även när del gäller
undantag under hänvisning till viss frågas beskaffenhei förutsätts att
lillämpningen skall kunna variera från lid lill annan. Del anförda innebär alt
undanlagsreglerna som redan berörts får stor belydelse för reglering av
granskningsverksamhelens omfattning. Särskilt blir dellu fallet om antalet lagstiftningsärenden
inom granskningsområdei genomgående blir större än utredningen förulsalt.
Hinder mol all undan­tagsreglerna lillämpas så som ulredningen förulskickal
föreligger inle. Domstolen anser all ulredningens förslag därför bör godias
även i denna del. Också regeringsrätten och länsstyrelsen i Kronobergs län
godtar de föreslagna undaniagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
par remissinsianser har invändningar mot något av undaniagen men godiar det
undru.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovräll anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section843&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section844&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
angår undanlag från del obligatoriska granskningsområdei är del uppenbarligen
angelägel all lagrådet inte i onödun belusius med mindre väsentliga lagförslag.
En begränsning som går ut på all remiss lill lugrådei kan underiåias
beiräffande förslag som inie är av mera ingripande belydelse för enskilda och
inte heller är av invecklad beskaffenhei kun durför godias. Hovrällen vill
vidare ansluta sig lill lagrådsulredningens förslag att undantag kan gälla
föreskrifter av sådani slag alt del med hänsyn till lagrådsgransk-ningens
ändamål är uppenbart obehövligt all höra lagrådel. Innehållet av undantaget
besläms av den inrikining för granskningen som lidigare angivits.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Däremoi
vill hovrällen vända sig mol förslagei atl göra unduniag från
lagrådsgranskning, om lagrådels hörande skulle fördröja lagsliftningsfrågans
behandling så att avsevärl men skulle uppkomma. Den enskildes iniresse av au
ett lagförslag inom del obligaloriska granskningsområdei är väl genom­arbetat
och väl genomtänkt måsle i flertalet fall antas väga över önskemål om ett
snabbt genomförande av lagstiftningen. Även om ett lagförslag är tekniskt
okomplicerat kan det slrida mol grundlag eller annan lag och i sådant fall bör
inte enbart brådska kunna åberopas som skäl för all inle höra lagrådel. Än
mindre bör del kunna ifrågakomma all brådska - som räiiigheisskyddsul­redningen
menar - skall kunna användas som skäl för undanlag från lagrådsgranskning
endast därför att strömmen av lagförslag lill lagrådel lillfälligl är slrid (s.
146). Vid en slark tillströmning av förslag till lagrådel bör regeringen i
slället begära att lagrådel prioriterar de mesi brådskande förslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
juridiska fakulteisnämnden i Lund vänder sig mol undantaget för brådskande
lagstiftningsärenden. Au en lagrådsremiss skulle allvarligt fördröja
lagstiftningsfrågans behandling kan bero på lagrådets akluella
arbetsbelastning, och denna kan i sin lur bero på regeringens underiålenhet att
vid behov inrätta fler lagrådsavdelningar. Det öppnas sålunda en möjlighet för
regeringen att på en omväg slyra frekvensen av lagrådsremis­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En hell annan uppfattning
har juridiska fakuUetsnämnden i Uppsala, som förordar au undantag från
huvudregeln om hörande av lagrådet görs bara för brådskande ärenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
all regeringen skall vara skyldig att redovisa sina motiv, om den lägger fram förslag
till lag inom något av de uppräknade områdena ulan all ha hörl lagrådet berörs
av bl. a. regeringsräl­len. Domstolen uttalar att del möjligen kan lyckas
onödigi att regeringen också i fullständigt uppenbara fall tvingas motivera
frånvaron av lagråds­granskning men det kostar å andra sidan ringa möda au
lämna sådana förklaringar. Den föreslagna ordningen bör enligt regeringsrättens
mening accepteras med hänsyn till betydelsen av att reglerna om lagrådsgransk­ningen
förstärkts med en generell föreskrifi om moiiveringsskyldighei vid underlåten
lagrådsremiss. Också JK, Svea hovräll, länssiyrelsen i Kronobergs län och
Medborgarrälisrördsen ansluler sig till förslaget om införande av bestämmelser
om moiiveringsplikt för regeringen vid underiåtei hörande av lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section845&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section846&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Jordägares riksförbund lar upp en angränsande fråga, nämligen
ulskollsminoritelens möjligheter atl påkalla lagrådsgransk­ning. Förbundet
anser all dessa möjligheler behöver stärkas ytteriigare. Med utredningens
förslag ges enligt de parlamentariska spelreglerna en regering baserad påen
lojal riksdagsmajorilel möjligheteralt kringgå lagrådsprövning av lagförslag
med hänvisning till alt ett dröjsmål skulle leda till avsevärt men. För uu
garantera ulskollsminoritelens möjligheter all påkalla lagrådspröv­ning skall
därför sådan aUtid ske då en iredjedel av ledamölerna så begär. Naluriigtvis
kan detla i vissa fall leda till en viss försening. Men som ulredningen själv
framhåller lorde en remiss från beredande ulskotl lill lagrådet vara avsevärt
mindre lidsödande än en mer allmän remiss lill grupper av statliga myndigheler.
Därtill bör en viss försening accepteras om utskoltsminorilelen anser en
lagrådsprövning vara moiiverad med hänsyn till ett vidgat skydd för
rällssäkerhetsiniresset och för enhetlighet, konse­kvens och klarhel i
rällssyslemel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagrådsgranskningens
inrikining behandlas närmare i några yllranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen
framhåller all domstolen delar utredningens mening om all lagrådel inte skall
gå in på ett lagförslags allmänna politiska grunder men all del inle går all
dra någon skarp skiljelinje mellan politik och juridik vid lagsiiftning. En
granskning i sak av ett lagförslag är visserligen i princip något annat än en
lagteknisk och juridisk granskning, men sakfrågorna kan inte undgå atl ibland
komma in i bilden också vid en granskning av det senare slagel, t. ex. via
överväganden av frågorom enskilds rältssäkerhel och om ett förslags förenlighet
med landeis rällsliga iradilioner. Särskilt påtagligt blir sambandet mellan
politik och juridik när lagrådel, som ulredningen föreslår och som hell stämmer
med den trationella synen på lagrådets uppgifier, skall granska om ett
lagförslag är så utformat all lagen kan antas lillgodose angivna syften, dvs.
de politiska målsättningarna. Del ler sig under sådana förhål­landen som en
omöjlig uppgifi all i lagtext fånga grundsatsen all lagrådel inte skall gå in
på politiska frågor vid sin befattning med ell lagförslag. Den lösning som
utredningen vall, nämligen att i stället posilivi beskriva lagrådets uppgifi,
synes därför vara den rätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrän påpekar an - om ell särskili lagstiftningsförfarande i fråga om fri- och
rättighetsbegränsande lag införs - en medverkan av lagrådel på dei sätt
rättighetsskyddsutredningen har tänkt sig skulle medföra åtskilliga
komplikationer, bl. a. i form av större risker för au lagrådel ivingas lill
jusl sådana politiska ställningstaganden som man vill undvika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
att i RF skall införas en föreskrift som anger lagråds­granskningens inrikining
har föranlell en del uttalanden i remiss­yttrandena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
delar principiellt rätlighetsskyddsutredningens uppfattning att grund­lagen så
långt möjligl bör klargöra i vilka hänseenden lagrådel skall yllra sig.
Huvudskälet för en beslämmelse i ämnel är au den skulle undanröja varje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section847&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section848&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;misslanke
au lagrådel anliigger politiska synpunkier vid sin laggrunskning. UUryckliga
bestämmelser har också en viss belydelse med hänsyn lill lugprövningsräliens
lillämpning. Svea hovrätt ifrågasälier visserligen nödvändigheten av en uttrycklig
beslämmelse, eftersom del numera synes råda allmän enighel om
lagrådsgrunskningens inrikining. Med hänsyn bl. a. lill att en sådun
bestämmelse kun underliittu bedömningen av undanlag från den obligatoriska
granskningen tillstyrker hovrätten dock utredningens förslag i denna del.
Kammarräiien i Göleborg har i huvudsak inle något all erinra mot alt
inriktningen av lagrådsgranskningen regleras i RF. Också kanimanäiten i
Sundsvall ansluler sig lill förslaget. Riksskatteverket anser all ulvidgningen
av lagrådels granskningsområde till belungande offenilig­rälislig lagsiiftning,
där rent politiska värderingar kan spela stor roll, gör del angeläget all
granskningens lagiekniska inrikining klargörs i ell sladgande i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt regeringsrättens
uppfattning har utredningens lanke varil att, om en föreskrifi ges om
lagrådsgranskning av vissa typer av lagförslag, en föreskrift naiuriigen också
bör ges om vad granskningen skall gå ut på och all härför lalar såväl
principiella skäl (politiskt inriktad granskning skall avstyras) som prakliska
skäl (någon ram för granskningen skall inte behöva anges i remissbeslulen). Del
är emellerlid myckel svårl all dra några helt klara gränser mellan politik och
juridik. Hur en regel om inriktningen av lagrådsgranskningen än skrivs och hur
lagrådet än anstränger sig all efterleva regeln lill anda och bokstav, lär
lagrådel ändå inle kunna undgå atl i enskilda fall från något håll bli utsatt
för krilik för alt dess granskning varit politiskt inriklad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa
momenl i lagrådsgranskningens inrikining las upp av några remiss­insianser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten framhäller
all del har brukai nämnas som en självklar uppgifi för lagrådel atl granska om
ett förslag är förenligl med grundlagen men att denna granskningsuppgift i del
förflutna näslan aldrig har fåll aktualitet. Denna uppgift har emellerlid
numera trätt i förgrunden med den forigående utbyggnaden av bestämmelserna om
grundläggande fri- och rättigheter. Granskningen av lagförslags grundlagsen­lighet
framslår nu som en myckel vikiig uppgift för lagrådet och tillika en uppgift
som i viss mån ger lagrådel en ny ställning i statsskicket. Vad lagrådel
uttalar t. ex. i frågan om ett förslag lill rättighetsbegränsande lag är
förenligl med 2 kap. 12 S RF kan antas få mycket stor belydelse både vid riksdagens
behandling av lagförslagel och vid prövning av lagen efter dess anta­gande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Göteborg är
iveksam beiräffande inrikiningen av lagråds­granskningen och erinrar om att
lagrådsutredningen framhåller (s. 263) atl lagrådel i sin granskningsverksamhel
också måste bevaka rättssäker­helsintressel varav följer atl uppmärksamhei
också måsie ägnas åt den maleriella sidan av ett lagförslag. I kammarrättens
yllrande ullalas vidare atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section849&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section850&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räiiigheisskyddsulredningen
inte finner (s. 134) atl dessa uttalanden ger anledning lill gensaga. All
bevaka all ett granskat lagförslag inle slrider mot railssäkerhelens krav måsle
sålunda enligi kommiuén omfaiias bl. a. av uppgiften all undersöka om förslaget
passar val in i rättsordningen i övrigi. Kammarräiien förklarar alt del i
förstone kan verka vara en naiurlig uppgift för lagrådsgranskningen au bevaka
all ell lagförslag inle slrider mol railssäkerhelens krav. Kammarrätten är
likväl tveksam lill om gransknings-uppgiften bör preciseras på detta sätt. Rältssäkerhetsbegreppet
har en oklar belydelse och olika personer liigger in skilda värderingar i
begreppei, ofta beroende på politisk uppfattning. Rättssäkerheten används inle
sällan som slagirä i den politiska debatten på de mest skiftande säll. Som
exempel nämner kammarrätten den debult som har förts om alt införa en general­klausul
mol skatteflykt. All dra in lagrådel i sådana stridsfrågor kan äventyra dess
anseende för opartiskhet. Kammarrätten förordar därför all bestäm­melsen om atl
lagrådet skall undersöka hur ett förslag förhåller sig till rättssäkerhetens
krav utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen
i Uppsala län framhåller i della sammanhang särskilt den del av lagrådets
granskning som departementschefen i yllrande lill 1970 års regeringsförslag
angående lagrådet uttryckte på följande sätl &amp;quot;att uppmärksamma svårigheter
som kan uppkomma vid lillämpningen av den nya lagstiftningen och göra
klarläggande utta­lande om hur svårighelerna skall bemäslras&amp;quot;. Lagar som
utformas på ett sådani sätt atl de genom generalklausuler lämnar slort ulrymme
för de rällslillämpande myndigheiernas bedömning måste för den enskilde
medborgaren inge farhågor för rättssäkerheten, samiidigi som svårtolkade
paragrafer i prakiiken kan komma all innebära all olika domslolar eller
myndigheler vid lillämpningen kan komma lill olika resultat vid sin bedömning.
I alla dessa fall har lagrådel en myckel vikiig funktion all fylla dels genom
all peka på lolkningssvårighelerna, dels genom vägledande ullalande angående
lolkningen för att möjliggöra en enhellig bedömning vid rällslillämpningen. Man
måsle alllid hai minnel all generalklausulerav olika slag, vilka lagstiftarna
gärna tillgriper för att kunna läcka upp alla nu tänkta och i framtiden
uppkomna siiuaiitoner, i sig kan innebära en stor rättsosä­kerhet för den
enskilde. Den enskilde blir många gånger i dessa fall beroende av den
rätistillämpande myndigheien och med begränsade möjligheler att kunna förutse
hur ett vissl handlande kommer alt bedömas. Länsstyrelsen vill här liksom
lidigare påpeka vikten av all skapa maleriella regler för all öka skyddel för
medborgarnas fri- och rättigheter i stället för atl skydda dessa regler genom
mer eller mindre invecklade procedurregler. Länsstyrelsen betonar
avslutningsvis starkt det värdefulla i lagrådets juridisk-lekniska granskning.
Samrna uppfattning har LRF.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Landsiingsförbundei
konslalerar all rättighelsskyddsulredningen av allt all döma inte har fäsi
avseende vid förhållandel mellan den på senare år allt mer betydelsefulla
granskningen av språket i lagar och förordningar och lagrådets&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section851&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section852&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;mer juridiskl inriktade granskning. Vid omarbetning av en
lexi lill siörre klarhel från renl språkliga utgångspunkter kan sålunda
uipriiglai juridiskt betingade preciseringar få en ändrud innebörd som inle
vuril avsedd. Karuktären hos den genomgång som görs sisl innun en lugtexi
slulgiliigl unses färdig är därför ime ulan belydelse. Detiu unsvar åvilar
emellerlid normall vederbörunde riksdagsulskoli och därmed egentligen vurken
lugrådei eller siuisrådsberedningens språkgrunskure.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rällighelsskyddsuiredningens förslag beträffande lagrådets
sam­mansättning och arbetsformer hariullt väseniligi fåll en posilivi
moiiagande blund remissinsianserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Högsia domstolen underslryker viklen av all högsta
domstolen och regeringsrällen inte bör bli större än nu och att för
lagrådsgranskningen i princip inte skall få las i anspråk fier domare från
dessa domslolar än som svarar mot två lagrådsavdelningar i nuvarande
sammansäuning. Regerings­rätten ansluler sig lill ulredningens förslag all
lagrådel liksom nu skall beslå av domare från högsia domsiolen och
regeringsrätten men att liksom nu också andra kvalificerade jurister skall
kunna förordnas som ledamöter. Svea /;oiv-(7» godtar förslaget men anser atl
det med tanke på lagrådsgranskningens syfte alt säkerställa konsekvens och
enhetlighet i rättsreglerna kan te sig mindre lämpligt all lagrådet arbetar på
flera avdelningar och alten minskning av antalet ledamöter innebär en viss
försvagning av granskningen. Kammar­räiien i Göleborg tillstyrker de föreslagna
reglerna om lagrådels sammansätt­ning och arbelsformer i deras helhet. Klart
positivt är enligt kammarrättens mening förslaget att den hittillsvarande
principen med övervikt i lagrådet av ledamöter från högsia domstolen skall
ersättas med en i princip lika rekrytering från högsia domstolen och
regeringsrätten. Därigenom kommer lagrådets sammansättning alt bälte än
hittills avspegla del förhållandet atl tyngdpunkten i lagstiftningsakliviteten
alltmer förskjuts lill del offenllig­rällsliga området. Värdefullt ärockså alt
lagrådsavdelningarna skall kunna ha sinsemellan olika sammansättning av
justitieråd och regeringsråd. Varken kammarräiien i SundsvaU eller tänssivrdsen
i Kronobergs län har något all invända mol ulredningens förslag till
organisation och arbetsformer för lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska kommunförbundet förutsätter atl möjlighelen atl en
lagrådsavdel­ning skall vara sammansatt av ett justitieråd och två regeringsråd
kommeratt utnyttjas när lagrådel har all granska lagsliflning med
offenUigrättslig anknyining. Enligt riksskatieverkets mening bordet framhållas
all skatlelag­sliftning - möjligen borlselt från arvs- och gåvoskatt -
regelmässigt bör granskas på lagrådsavdelning sammansatl med ell justitieråd
och två regeringsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska företagares riksförbund inslämmer i ulredningens
lankegångar vad gäller avdelningarnas sammansättning men anser all del borde
komma klarare till uttryck att de av lagrådets ledamöier vilka inte är domare i
högsia domstolen eller regeringsrätten främst skall vara pensionerade justitieråd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section853&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section854&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;eller
regeringsråd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
atl del normala antalet ledamöier på avdelning skall sänkas från fyra lill tre
behandlas närmare i yllranden från högsia domsiolen och regeringsrällen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia
domsiolen anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
ordning, som bestått sedan lagrådels tillkomst, har visat sig vara
ändamålsenlig och effektiv. (Dm ledamölerna gäller atl de har olika
erfarenheter och speciella kunskaper på olika områden. Detta medför all med
lanke på granskningens allsidighel en avdelning med fyra ledamöier uppenbarligen
allmänt sell bör vara all föredra framför en avdelning med tre ledamöier. Del
avgörande skälet för alt övergå till den föreslagna ordningen blir under dessa
förhållanden atl den kan antas ge möjlighel lill handläggning av ett ökal antal
granskningsärenden. Olika omständigheter torde dock medverka till att vinslen i
fråga om handlagda ärenden inle blir så stor som vid försia påseende kan
förväntas. Del siörre erfarenhetsunderiagel hos en avdelning med fyra ledamöier
torde inle sällan kunna medföra en tidsvinst vid behandlingen av vissa frågor.
Även arbelel med alt författa lagrådets yttrande ger en lidsvinst om del
fördelas på fyra. Det torde inte heller kunna undvikas alt arbetet för
ledamölerna blir mer betungande i en avdelning på tre än i en avdelning på
fyra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
sålunda anförts talar visseriigen siarkt för bibehållande av nuvarande ordning
med fyra ledamöter i en lagrådsavdelning. Emellerlid kan utred­ningens förslag
beträffande laggranskningens omfattning förvänlas leda till sådan ökning av lagrådels
arbelsuppgifter atl förslaget med tre ledamöter får godlagas som huvudregel för
all arbetel skall kunna fördelas på fyra lagrådsavdelningar utan ogynnsam
återverkan på den dömande verksam­heten i högsta domstolen och regeringsrätten.
Fördelarna med en samman­sättning av fyra ledamöter vid granskning av mera
omfaitande eller särskilt vikliga lagförslag framhäver emellertid belydelsen av
undantagsregeln som medger sådan sammansäitning, orn särskilda skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen
anser all del i och för sig framstår som önskvärl atl behålla nuvarande ordning
med normall fyra ledamöter. Domstolen delar emellerlid uppfattningen atl della
skulle leda till krav på ett större antal domare från högsia domstolen och
regeringsrätten än som lämpligen bör komma i fråga. Regeringsrätten anser
därför förslaget om alt lagrådets avdelningar normall skall ha tre ledamöter,
med möjlighet alt öka antalet till fyra när särskilda skäl påkallar del, bör
godias.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
Grundlagsstiftning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om att förslag till ändring i grundlag skall väckas minsl tio månader före det
riksdagsval, efter vilket riksdagen skall besluta slutligt, och förslaget atl
grundlagsfråga skall bli föremål för folkomröstning, om minst en iredjedel av
riksdagens ledamöier begär det, mottas nästan genomgående posilivi av
remissinstanserna. De remissinstanser som tillstyrker båda förslagen eller
uttryckligen lämnar dem ulan erinran är Svea hovrätt, hovrällen for Övre
Norriand. kammarräiierna I Göleborg och Sundsvalt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section855&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section856&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;domstolsverket. (JB. riksförsäkringsverket, de juridiska
fakulieisnämnderna i Lund och Stocktiolm. samhåltsvcieiiskaptigu
JåkuUetsnämnden I Lund. de fvra länssiyrclserna. Svenska knmnninförhiindei.
SACO/SR sumt Svenska avdel­ningen av liiienialiondlajiin.sikommissioncn. Någru
remissinslunser sliillersig emellertid tveksamma lill ell av förslagen eller
båda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Blund de remissinslunser som lillsiyrker fö rslugel om
lids fr is l eller uttryckligen lämnardet utun erinran ärsom nämnls Svea
hovrän. Hovrätten ifrågasälier dock om det inle vore i konsekvens med förslugel
i övrigi alt för del fall all grundlagsförslaget med konslitulionsutskoliels
medgivande har lugis frum kunske kort före valel införa en tidsfrist också
efier valel. För atl säkerställa önskvärd belänketid kunde man för sådani fall
föreskriva t. ex. alt del slulliga besluiel inte får fultus förrän tidigast tio
månader efter det alt förslaget ludes fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien i Sundsvall noierar att bakom förslagen
ligger tanken atl grundlagsändringar bör omgärdas av siurkare garantier än dem
som ligger i reglernu om två riksdugsbeslul med enkel majorilel och
mellanliggande vul. Under de senure decenniernus grundlagsarbete har frågan om
sådana ytterligare garaniier tilldragit sig belydande uppmärksamhet och också
vållat motsättningar. Enligt kammarraiiens mening är de nu föreliggande
förslagen väl ägnude all ligga lill grund för en lösning av den omdiskuterade
frågun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakullelsnämnden i Siockholm uttalar alt de
föreslagna reglerna om lidsfrist enligt fakulietsnämndens uppfattning är val
ägnade atl lillgodose det uppslällda syftei alt garanlera all förslag lill
konstitutionella reformer blir föremål för en grundlig behandling i riksdagen,
samiidigi som ulrymme ges fören omfattande offenilig debatt. Förslagets närmare
utformning föranleder ingen erinran från nämndens sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen
i Stockholms län finner atl den särskilda lidsfristen förefaller välgrundad.
Den ökade möjligheten för allmänheten atl sätla sig in i förslagen före del
slulliga avgörandel börenligt länsstyrelsens mening kunna resultera i en
betydande viialisering av debatten kring viktiga grundlagsfrågor och därigenom
bidra till en fördjupning av demokraiin. Länssiyrelsen i Uppsala län anser all
förslaget är ägnal alt öka säkerheten för all grundlagsförslag blir noga övervägda
innan slulligt beslut skall fattas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen i Hattands tån anser det vara av slort värde
alt grundlagsänd­ringar blir så noga övervägda och penetrerade som möjligt. F.
n. har del snarare varil regel än undantag all grundlagsändringar skett genom två
beslut som legal endasi kort lid före resp. efter ell riksdagsval. Den av
utredningen föreslagna lidsfristregeln ger således tid till deball i ämnel. Av
ulredningen föreslagen tidsfrist jämte undantagsregeln från lidsfrislen grundad
på fem sjättedels majoritet i konsiilutionsutskottet har länsstyrelsen inte
funnit några bärande invändningar mot. Inte heller Pressens samarbeisnämnd har
någon erinran mol förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;26 Riksdaiien ]7H/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section857&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section858&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
förjåiiaijöihiind anser all förslaget all ett grundlugsförslug skall framläggas
i god lid före del val, som skall komma mellun de båda riksdagsbcslulen, är
synnerligen välmoliveral. De senasle årens erfarenheter ger belägg fbr dennu
slåndpunkl. Den siora grundlagsreformen genomfördes år 1973 trois ull siarka
opinioner menade ull 2 kap. RF inle hade fåll en lillfredssiällande uiformning.
Detta ledde lill lillsältundet av 1973 års fri-och räiiigheisuiredning. När
massmedieulredningen år 1975 lade frum sill huvudbeiänkande, hude man begränsul
skyddsområdet med motivering ull lugförslug i ämnet första gången måsle
behandlas före valel år 1976. I självu verket blev resultatet i stället - sedan
remissopinionen i väsenlliga hänse­enden ställi sig negaliv - all hela frägan
sköls yUeriigare på frumiiden. Mot bukgrund bl. a. av nämnda erfarenheter
tillstyrker förfaiiarförbundel för sin del förslaget all grundlagsförslag skall
föreläggas riksdagen minst lio månader före del riksdagsval efter vilkel del
andra och avgörande riksdagsbeslutet skall fallas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
remissinsianser är iveksamma till förslaget eller detaljer i del. Juridiska
jåkuticisnämnden i Uppsala ifrågasätter om den föreslugna lidsfrislen kun
bedömus som särskili angelägen, om del samlidigt framlagda förslaget om
fakultativ folkomrösining i grundlagsfrågor genomförs. Skall emellerlid en
ordning med viss lidsfrist införas, föreslår fakullelsnämnden alt frislen - pä
sätl sker t. ex. i norsk konstitutionell rätt - räknas med utgångspunkt från
senure val (t. ex. senasi inom två år från della).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
ifrågasätter lämpligheten all bemyndiga konslituiionsulskotiel att falla ell
uvgörunde uv della slag. Del förefaller JK riktigare all här avsell beslul
fanas av kammaren själv med på vissl säll kvalificerad majorilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lamlsiingsjörbiindei
anser all de förslag som avser grundlagsändringsför-ftirandei hur blivit
alllför omständligt. Del förefaller i dellu hänseende myckel angeliigel all
förfarandel inte blir så krångligt all själva krångligheten minskar
beniigenheten ull över huvud laget aklualisera en grundlagsändring. Förbundel
förordar därför att man i den fortsatta beredningen av förslaget strävar efier
an göra förfarandel enklare utan att likväl göra alllför myckel avkall på de
syften som legal bakom ulredningens överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslugel
om folkomrösining i grundlagsfråga lillslyrksi huvudsuk UV Svea hovräll. Vad
ulredningen i denna del uttalar slår i överenssiämmelse med den uppfattning
hovrätten i lidigare sammanhang hur gell uitryck för. Däremot kan hovrällen
inte finna några vägande sakliga skäl för all omgärda institutet med dubbla
spärrar genom an kräva medverkan av först en liondel och sedan en iredjedel av
riksdagens ledamöier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
Jakutietsnämnden i Siockholm inslämmer helhjärtat i ulred­ningens uppfaiining
atl folkel- från vilket &amp;quot;all offentlig makt i Sverige&amp;quot; enligt 1 kap.
I S RF utgår - får möjlighet atl &amp;quot;ta direkt del i den beslutsprocess som
syftar lill alt siälla upp de grundläggande reglerna om vilka organ som skall
ulövu dennu mukl, om hur dessa organ skall ulses, om hur maklen skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section859&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section860&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ibrdelus
mellun dem och om vilku gränser som skull sätius för den offeniligu
maklulövningen&amp;quot; (s. 152). Förslugels närmare uiformning föranleder ingen
anmiirkning. Länssiyrelsen i Siockholms län anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
ulredningen framhåller kun del svensku siutsskickel i korthet karakleriseras
som en represcniaiiv parlamentarisk demokraii. Så bör del enligi länsslyrelsens
åsikl också förbli. Oftu åierkommande beslutande Iblkomrösiningur skulle
ullvurligi kunnu storu ell representativt styrelse­skick. Länsstyrelsen delar
också ulredningens uppfattning om att del emellertid finns starka principiella
skäl som lalar för uu medborgarna får siörre möjligheler ull direkt la del i
beslutsprocessen i frågor om vilka organ som skall representera dem och hur
makten skall fördelas mellan dem, dvs. vissu fundumeniala grundlagsfrågor.
Bortsett från dessa principiella aspekier vill länsstyrelsen framhålla
följande. Grundlagsfrågorna skulle genom den föreslagnu folkomröstningen kunnu
bli föremål för ett betydligt ökat allmänt intresse och engagemang hos
medborgarna. Dessa skulle ges en ytterligare möjlighet all slå vakt om
demokraiin och varna om hela del omfaiiande regelkomplex om medborgerliga fri-
och rälligheler som på senare år tillförts grundlagarna. Della medborgerliga
direkia infiytande måsie vara ägnat alt befiista förtroendet till statsskicket
och grundlagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liinsstyrelsen,
som funnit det föreslagna användningsområdet för beslu­tande folkomrösining väl
avvägl, harej någoi atl erinra mot ulredningens här berörda förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länssiyrelsen
i Uppsala län tillstyrker ulredningens förslag i denna del. Del är iignai utt
öka säkerheten för ail förslagen blir noga övervägda innan slulligl beslul
skall fallas. Man bör dock inte underskatta de problem som kan uppslå för såväl
den enskilde medborgaren, de politiska partierna och del allmänna när fyru
olika val skall ske samtidigt. De skäl som ulredningen anför för all en
folkomrösining skall ske i anslutning till riksdagsvalel är dock överty­gande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Kronobergs län anser all del med vissl fog kan göras gällande un ell institut
med beslutande folkomrösining slrider mol den representativa demokraiins
principer. Även om ulredningens förslag inle hell undanröjer de principiella
invändningarna mol ell sådani insiitui har likväl förslaget motiverats på cll
sådani sätt atl invändningarna inte längre framstårsom helt bärande.
Länsstyrelsen vill därför inte motsätta sig förslaget. Länsstyrelsen påpekar
ull vissa prakliska problem kan komma all uppslå vid genomfö­randet av en
beslutande folkomrösining. Sålunda kan del upplevas som belungande av både
väljare och valförräiiare att genomföra fyra olika val vid summa lillfälle.
Ökade risker för sammanblandning av olika valsedlar vid t. ex. anordnande av
valsedelsförsändelser kan inte uteslutas. En viss fördröjning av den slulliga
sammanräkningen av övriga val kan uppslå såvida inie valsedlarna i
folkomröslningen räknas sist.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrälisrördsen
ser med tillfredsställelse atl organisationens krav beiräffande folkomröstning
rörande grundlagsförslag, som har antagits en gång av riksdagen, nu synes komma
au realiseras. Enligi organisationens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section861&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section862&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mening
iir förslaget i huvudsak väl utformat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viss selektiviiei är nödvändig. Folkomrösining är inle behövlig belräffunde
vurje smärre grundlugiändring, 1. ex. av renl teknisk natur. Däremoi bör varje
grundlagsändring uv belydelse underställas folkels prövning. Denna sållning
skall företas av riksdagen. Medborgarräitsrörelsen föreslår alt kravet på
anslutning i riksdagen till folkomröstningsbegäran sänks lill all en fjärdedel
av riksdagens ledamöter röstar för all folkomröst­ning skall hållas. När del
gäller alt underställa folkel en fråga av grundlags­karaktär och lämna det
avgörandet, bör man visa generositet och inle uppslälla andra resiriktioner än
sådana som kan behövas för atl hindra renl missbruk av bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
par inslanser är iveksamma i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
framgått anser Landsiingsförbundet atl grundlagsstiftningsförfarandel hur
gjorts ulllför omständligt. När del gäller förslagei om folkomrösining kun
ungefur summu invändning görus som förbundet riklal mol den föreslugnu
proceduren vid rätiighetsinskränkunde lugsliftning: del borde sålundu inte vuru
nödvändigt all kriiva atl jusl en liondel av riksdagsledamöterna yrkar
folkomröstning innan en iredjedel uv ledamölerna beslutar atl en sådan skall
företas. Förbundel släller sig vidare tveksam till den roll som utfallei av
folkomröstningen i ett grundlagssiifiningsärende har avsetls komma au spela.
Ett förslag skall sålunda vara förkastat, om en på vissl säll beräknad
majorilel vid folkomröslningen går emot del. I annat fall begränsas
folkomröstningens betydelse till ren rådgivning inför riksdagens beslut i
ärendet, som därefter skall fatias i vanlig ordning. Riksdagen kan därigenom i
varje fall teoretiskt gå emot folkets vilja, om denna vid folkomröstningen
tagit sig uttryck i bifall lill det akluella förslaget. I en representativ
demokraii ler del sig enligt förbundeis mening principielll egendomligt au i
grundlagen föra in en rätt för folkel atl avvisa men inte all anta ett
lagändringsförslag som annars skulle lillhöra endasl riksdagens prövning.
Slulligen anmäler förbundel iveksamhel också lill utredningens förslag atl
folkomröstning obligatoriskt skall hållas samma dag som riksdagsvalet. I det nu
gällande sysiemel med gemensam valdag för riksdags-, landstings- och kommunal­valen
har de kommunala frågorna redan förul kommii i skymundan och all nu föra in
också ev. folkomrösiningsförfaranden är knappasl ägnal att öka väljarkårens
motivation för engagemang i kommunala angelägenheter. 1 sammanhanget erinrar
förbundel om kommunaldemokraiiska kommitténs uppdrag att bl. a. pröva
möjligheten atl åstadkomma en lämplig utveckling av folkomröslningsinstiluiet
som ett led i en fördjupad kommunal demo­krati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges,förfaiiarförbund
finner all förslaget om folkomrösining är kontro­versiellt och atl del inte
ankommer på förbundel atl ha någon bestämd mening i frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section863&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section864&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 Särskilda rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rältighetsskyddsutredningens förslag till försiärkningar
av särskilda fri­och rälligheler - skyddel mol relroakliv lagsliflning, skyddel
vid expropria­tion e. d., skyddel för svenskt medborgarskap saml de
processuella garan­tierna vid frihetsberövande - har fåll ell övervägande
posilivi moiiagande under remissbehandlingen. Den krilik som förekommer går i
del stora hela ul på alt skyddel bör förslärkas yUeriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslagei om förbud mol relroakliv skallelag lillsiyrks
eller godias uuryckligen i huvudsak av regeringsrätten. Svea hovrätt, kammarräi­ierna
i Göleborg och Sundsvall. ÖB. riksförsäkringsverket, de lie juridiska
fakultelsnämnderna. länsstyrelserna i Uppsala. Kronobergs och Hatlands län.
Sveriges indusiriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen, SACÖ/SR, Svenska
företagares riksförbund, LRF, Svenska avdelningen av IniernaiioneUa
jiirislkoinmissionen saml Medborgarräitsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget avstyrks av fyra regeringsråd och av
riksskatteverket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det förbud mol relroakliv skaitelagsliftning som
ulredningen föreslår har i lagiexien kommit till uttryck genom ett förbud mot
relroaklivi uliagande av skall elleravgift. Anledningen härtill är redaklionell
och sammanhänger med all bestämmelsen inpassats i 2 kap., där redan förbudel
mol relroakliv strafflagstiftning funnil sin plals och formulerats som ett förbud
mol relroaklivi åläggande av slraff eller annan brottspåföljd. Del faller sig
visserligen inle lika nalurligl all uttrycka eu förbud mot relroakliv skattelag
på detta sätt som au ge uitryck för ett förbud mot retroaktiv strafflag men del
börenligl regeringsrättens mening ändå kunna godlagas. Regeringsrätten har
därvid fasl särskilt uvseende vid atl del av de föreslagna
undaniagsföreskrif-terna kan utläsas atl föreskrifi ej får meddelas om
retroaktivt uttagande av skatt eller avgift annal än i de angivna
undantagsfallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;När i del föreslagna förbudel mol relroaklivi uliagande av
skatt eller avgift sägs all skall eller avgift ej får ullagas i vidare mån än
som följer av föreskrift som galide nar den omsländighel iniräffade som utlöste
skall- eller avgiftsskyldighelen, har därmed eit specielll lill skatlerätten
anpassat reiroakliviieisbegrepp skapats. Mol detsamma kan visseriigen invändas
all del inte läcker allt del som kan uppfattas som retroaktivt i skallesamman­hang.
Regeringsrällen anseremellertid all del knappasl är möjligl all, så länge någon
allmän formel för förbud mol relroakliv lag inte blivit fastslagen, konima
längre än vad ulredningen gjort. Förbudet läcker under alla förhållanden de
cenlrala fullen och kommer säkerligen alt ulöva en betydande psykologisk effekt
och påverka ställningstaganden också utanför sill tillämpningsområde.
Regeringsrällen, som anseratt man här står inför en fråga av sior vikt för den
enskildes rättssäkerhet, tillstyrker därför förslaget om ell
relroakiiviietsförbud och har inlel au erinra mot de undanlag som föreslås från
detsamma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Inte heller Svea hovrätt har något all erinra moi
förslaget lill förbud mot relroakliv skallelag. Kammarräiien i Göteborg hälsar
med sior tillfredssläl­lelse förslaget i denna del och lillsiyrker del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Sundsvall erinrar om all domstolen i
samband med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section865&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section866&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;remissbehandlingen
av fri- och rälligheisulredningens förslag anslöl sig lill uppfallningen all
del inle är möjligl uu införu ell allmänt förbud mol relroakliv lugsliftning.
Kummurräiien underslrök emellertid det ungelägnu i ull den princip som
retrouktivitetslbrbudei inom siruffriilien ger ullryck för bli vägledande också
när del gäller annan lagsiiftning som avser ingrepp i den enskildes personliga
och ekonomiska förhållanden. Kammarräiien är forlfa­rande av uppfallningen all
ett generellt relroakiiviietsförbud inte kun genomföras. Mol den bakgrunden ar
del enligt kummurräiiens mening av Slorl vurde alt ulredningen vid sin
behandling uv frågan om försiärkning av grundlagsskydei mot relroaklivitel har
vall an begränsu sig lill skulle- och uvgifisområdel. Genom en sådan
begränsning hur skupais godu förutsätt­ningar all finna en för ett i sammanhangei
särskili akluelll område väl anpassad lösning. Vid genomgången av dei av ulredningen
föreslagna regelsystemet har kammarrätten funnit del väl ägnal all läggas till
grund för lagsliflning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ÖB
konsiaterar all ulredningen föreslår ett undantag från reiroakiiviieien, om
riksdagen finner del påkallal av särskilda skäl i samband med bl. a. krig eller
krigsfara. Försvarets inlressen anser ÖB därmed vara väl lillgodo­sedda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakullelsnämnden i Uppsala har uppfattningen alt del hade varil önskvärl, om ulredningen
hade kunnai göra en vidare analys av problemel retroaktiv lagstiftning över
huvud tagel. Del finns skäl för fortsatt övervä­gande huruvida inte reiroakliviielsskyddei
bör ulvidgas lill yiierligare räiisområden, varvid särskilt borde uppmärksammas
områdel för s. k. belungande eller förpliktande förvaliningsakter. Del mest akluella
behovei tillgodoses dock genom det framlagda förslaget. Juridiska Jakutietsnämnden
i Lund anser förslaget lill skydd mol relroakliv skaitelagsliftning väl avvägt
och tillslyrker del därför. Juridiska Jakutietsnämnden i Stockholm ullalar all
förslaget enligt fakulietsnämndens uppfattning innefallar en väsenilig försiärkning
av rällssäkerhelen och också i övrigi har fått en tillfredsställande uiformning.
De undantagsregler som föreslås leder visserligen lill minskad förulsebarhei i
vissa situationer, men de av ulredningen anförda skälen för reservationerna får
anses vägande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Uppsala tån anser i likhel med ulredningen angelägel att medborgarna lillförsäkras
eti ökul skydd mot relroakliv lagsiiftning och alt detta bör komma till ullryck
i RF. De siora ingrepp i den personliga och ekonomiska frihelen, som
medborgarna anser att skattelagstiftningen är, gör att del måste anses som
myckel väsentligt alt nu i grundlagen slå fast förbud mol relroakliv
skattelagstiftning. Om riksdagen skulle besluta om införunde av föreslagna
förbud, bör man dock enligt länsstyrelsens mening diskulera, om den skalienykislagsiiftning
som förbereds är förenlig härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
länsstyrelsen I Hatlands län fbrefaller del närmast vara en självklurhei all en
medborgare vid bedömande av de rällsliga konsekvenserna av sill handlande skall
kunna uigå från gällande rätl utan risk för au en sedermera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section867&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section868&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;gcnoniförd lugsliftning leder till ull hundlingcn bedöms
efter undru regler. Likväl har mun hiuills infört förbud mol reiroukiiv lugsliftning
endusi pä cu riittsområdc, niimligen siruftriitlens. På undra rättsområden hur
något unduniugslöst förbud mol reiroukiiv lugsliftning inle uppruilhålliis. Dellu
hur till en del beroit på ull del inte hur unsciis vuru möjligt all med någon
grad av precision unge föruisiiliningurnu för när uvsieg från huvudregeln får
medges. Härtill kom svårighelen all uvgöru vud som skulle förslås med ull cn
lag hur reiroukiiv verkun. Efter hund som skulielryckel skärpis hardei
emellertid för den enskilde medborgaren blivii ulll vikligure ull kunnu bedömu
konsekven­serna UV planerade ekonomiska iransaklioner med uigångspunki från giillunde
riiu. En reiroukiiv lagsiiftning på skutleområdel kan därför enligt länsslyrelsens
mening inle ulan myckel siarka skäl uccepierus. Ulredningens förslug om ell grundlugsfbrbud
mol reiroukiivu skaller och uvgifter lillgo­doser således en säkerheisiniresse
av siörsia viki.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges indusiriförbund och Svenska
arbetsgivareföreningen tillslyrker förslugel om förbud mol reiroukiiv skaitelagsliftning.
Förslaget överens­stämmer med organisationernas principiella syn ocb ulredningen
har väl sammunfnUai skälen för ett sådani förbud. Det förhållandet all begreppei
relroaklivitel inle är enlydigl för hela beskattningsområdel utgör inte motiv
för all begränsa förbudel i vidare mån än som har föreslagils. De undanlag från
förbudel som har uppsiällis i del framlagda förslaget godkänns av organisalionerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;SACO/SR tillstyrker i huvudsak förbudet mot retroaktiv
skattelagstiftning men ifrågasälier om ulredningen lillräckligi ingående har
övervägt aktivi-leisproblemei i siiuaiioner, där en serie räiishandlingar
ligger till grund för skuiieplikien. Kanske kunde del diskuleras om alla raiisfakia
för skaiie-plikien måsie hu inlräll efter skallelagens lillkomsi eller om det
borde vara möjligl ull begränsa de framlida avkasiningseffeklerna av sådana iransaklio­ner.
Sannolikt är värdel av grundlagsskydd i hilhörande fall begränsal av all
skalleplikten ofta torde kunna ulformas så au omständigheter som i liden ligger
efter skånelagens tillkomsi får avgörande belydelse, när dessa regel­mässigl
sammanhänger med vissa tidigare disposilioner, vilka egenlligen är de som
skattelagen vill kommu åt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt LRF:s uppfuilning hade del varil önskvärl med en
vidare uiredning UV problemet relroakliv lagsiiftning. Skydd mol relroakliv lagsiiftning
är, som förbundet ser problemel, en angelägen fråga. Medborgarna bör lillför­säkras
eu ökul skydd och dciiu bör konima lill ullryck i regeringsformen. Del finns
skäl ull uireda huruvida reiroukiiviieisskyddei bör utvidgas även lill undru
områden än sirufflag och som nu föreslås skattelag. LRF konstalerar au skatlelagstiftningen
är a v sådan omfultning och ari alt alla medborgare berörs UV den. Förbundel lillsiyrker
del föreslagnu förbudel mol relroakliv lagsiift­ning. De unduniag från förbudel
som föreslås kan i och fbr sig accepleras av förbundel. Dock bör de prakliska
frågorna kring utfärdande av undanlag bli föremål för ytterligare överväganden.
Vid ell eveniuelli genomförande av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section869&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section870&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;uiredningcns förslag i dennu del måsle ses lill ull lillkommande
lagsiiftning-enligi vad förbundel harerfaril pågår arbele med skaiiefiykislagsiiftning-blir
förenlig med del föreslagna förbudel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska avdelningen av Inlernaiionella jurisikommissioncn
anser all en beslämmelse om förbud mol retroaktiva pålagor bör införas. Del är
angelägel all inle benämningen på respektive pålaga kommer alt avgöra huruvidu
den skall falla under förbudel mol relroaklivitel eller ej. Avdelningen finner
därför den lidigure föreslagna lexlen &amp;quot;skall, avgifi eller annan
pålaga&amp;quot; (KU 1975/76:56 s. 58 f) vara alt föredra framför den nu
föreslagna. Också avdelningen erinrar om den s. k. generalklausulen på skalleräliens
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakullelsnämnden i Uppsala. Svenska föreiagares
riksförbund och Medborgarrälisrördsen tillstyrker förslaget men är kriiiska mol
undanlags-möjligheiernu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakullelsnämnden i Uppsala har invändningur mol
de unduniug från huvudregeln som föreslås i syfte all förebygga möjligheler lill
&amp;quot;skaiie-flyki&amp;quot; efter del au del har blivii känt au lagändring
förbereds. Förslaget innehåller all riksdagen skall kunnu besluiu an
föreskriften skall gälla även om den omsländighel som utlöser skalle- eller avgiftsskyldighelen
inlräffar medan en av regeringen eller riksdagsutskott framlagl förslag lill
föreskrift var under prövning i riksdagen eller efter det au regeringen hur lämnui
riksdagen meddelande i saken genom skrivelse. Del ungivna unduniugel från reiroukiiviieisskyddei
synes fakullelsnämnden alllför obesuimi och nämn­den befarar all del kun skapa
en besvarande oklarhet och osäkerhei, som väsentligt kun urholku huvudregelns
värde för den enskilde. Därtill kommer uu en av regering eller riksdagsulskoli
framlagt förslag eller eu förslag, som föruiskickas i eu lill riksdagen avgivet
regeringsmeddelande, ju myckel väl kan förkastas av riksdagen. En konsekvens av
del föreslagna undanlagd blir då an enskilda personer kan se sig ivungna au
avslå från hundlingur, som är fullt legala vid den lidpunki då de aklualiseras
och därlill kommer au varu fulll legula även i framliden. Atl delta är ägnal
all skapa rättsosäkerhet ligger i öppen dag. Fukulieisnämnden föreslår därför atl
de nu behundlude undun-lugen från huvudregeln utgår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Svenska,föreiagares riksförbund betraktar del som en räilssäkerheiskrav
all medborgarna vid varje lillfälle skall kunnu överblicku de rällsliga konsekven­scrnu
av sill handlande. Della gäller inle minsl på skalleräliens område. Därför noierar
förbundel med glädje förslagei au nu införa en grundlags­skydd mol relroakliv skatlelagsliftning.
Tyvärr urholkas dock effekien av del föreslagna grundlagsskyddel på ell allvarligl
säll genom de undantag från den huvudregel som föreslås. Förbundet anseratt endasl
om riksdagen finnerdet påkallal av särskilda skäl i samband med krig, krigsfara
eller ekonomisk kris skall relroakliv tillämpning av skalle- eller avgiftslag varu
tillållig. Annars riskerar del föreslagna förbudel mol relroakliv
skattelagstiftning atl urholkas på eit för rällssäkerhelen icke önskvärt säll.
Risken för skaileflyki och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section871&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section872&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kringgående
uv skuiielug finns ulllid så länge del finns personer som iir villigu all begå brollsliga
handlingar, men dessa personer lordc enligt Ibrbundcis niening inieavskriickusuv
en reiroukiiv skullelagsliftning. Däremot torde en retroaktiv tillämpning uv
skutte- eller uvgiftslug uv luglydigu skattebetalare uppfullus som ell hol mot rällssäkerhelen.
Risken för ull medborgurnu luppur föriroendel för skalle- och avgiftslagslifiningen
är uppenbur. om rik.sdugcn unvänder sig av reiroukiiv skullelagsliftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.MedboigarräiisriirdsenförkVarariMideiäreiipriman
räussukerheisiniresse ull medborgurnu vel vilku skuuclugar som gäller för oliku
dispositioner i del ögonblick när de träftur sinu förunsiullningur uv ekonomisk
url. Orgunisa­lionen unser ull del inle finns behov uv unduniug från dennu
huvudregel. Särskilt måsle orgunisalionen vända sig mol au regeringen, genom
all lill riksdagen avsända eu allmänt meddelande om en ny skalleregel, skall
kunna få göra dennu småningom kommunde skallelag relroakliv från den dag då
riksdagen fick meddelandel. Rimligen kommer ime meddclundei ull inne­hålla den exakia
lydelsen uv den skulleregel som förebudus. De skutlskyldigu kan därför icke veiu
vud den skuiielug som kommer senure men som skall giilla redan från dagen för
meddelandets länmande lill riksdagen egenlligen innehåller. En undanlag av dennu
urt uvsiyrks uv orgunisutionen. Om något unduniag från reiroukiiviteisförbudei
skall lillåias, bör del enligt Medborgar­räiisrörelsens mening få gälla endast
vid särskilda omsländigheier när Sverige är i krig eller krigsfuru råder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
avslyrks av regeringsråden Wieslander. Reuterswärd, Hilding och Wahlgren. De
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
en början bör kanske påpekas all relroakliv lagsiiftning av den lyp&lt;br&gt;
rättighelsskyddsulredningen avser med sin förbudsregel lorde höra lill&lt;br&gt;
undantagen. Detta belyder m. a. o. alt lagsliftaren hillills även ulan ett&lt;br&gt;
grundlagsförbud iakttar grundsatsen all skatlelagsliftning inle skall ha&lt;br&gt;
lillbakaverkande krafl, i synnerhei om del gäller regler som ärav betungande&lt;br&gt;
art. När del i senare lider ändå skell, lorde skälei härför främsi ha varil all&lt;br&gt;
förhindra ell illojalt utnyttjande av kryphål i skattelagstiftningen. Det är&lt;br&gt;
olillfredsslällande all, sedan möjligheler lill skaileflyki uppdagats t. ex.&lt;br&gt;
genom offentliggörandet av dom i skallemål, låla någon längre lid löpa under&lt;br&gt;
vilken sådan skaileflyki kan pågå opåtalt. För delta speciella fall har dock&lt;br&gt;
ulredningen föreslagil en regel som innebär undanlag från relroaktiviletsför­&lt;br&gt;
budel. - Härjämle kan emellertid anmärkas all ulredningens förslag om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undanlag
från relroaktiviletsförbudel ger ell vältaligl vittnesbörd om den grundläggande
olikhet som flnns och måste finnas mellan de två områdena straffrätt och skailerätl,
vilka dock båda ansetts böra i likarlat avseende omfattas av ett förbud mol
retroaktiv lagstiftning. Det skulle nämligen vara otänkbart all låla ett strafföud
gälla fr. o. m. dagen för offenlliggörandel av länkla reakiioner mot del
ogillade förfaringssättet eller eljesl relroaklivi vid fall av krig, krigsfuru
eller svår ekonomisk kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
finns uniedning an dröju någoi yiierligare vid den jämförelse mellan siralTriinen
och skaiicrätien som nioiiverusuv ull jusi dessu och endust dessu områden
kommer an omftiiias av grundlagsmässigi skydd mot retroaktiv lillämpning. Slrufflugsiiftning
riklur sig i de flesla fall uv belydelse mol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section873&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section874&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ensluku personers hundlunde, som då noga beskrivs och
beläggs med strulfsunkiion. Huiullandci är diirmed oftast klan dcfinierai. Dessulom
är ändamålei nied lagsiiftningen att molverku sådant handlande. Detta uiesluier
giveivis inie problem i ensluku full vid iillänii-)ningen uv reiroakli­viielsförbudei.
Svårighelerna måsie emellerlid belecknas som Ibrsumburu. Niir del giiller skuiielug
är lägel eu hell annui. Knuppusi någon person som visius i dettu lund undgår
ull i någoi avseende omfaiias uv beskaiiningsregler i sill dugligu liv. Del
finns givelvis uven skulleregler uv prohibitiv eller repressiv un, men dessu ulgör
unduniug. Dei lorde förhållu sig så un få förläitningtir utanför skuiielugsiiftningen
hur så mångu direkiu &amp;quot;adressuier&amp;quot; som denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Det är mol den nu skisserade bukgrunden som någru uv de
frågor som förefuller dunklu i rällighelsskyddsuiredningens fbrslug skull diskulerus.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Som vi redan nämnl anser räiiigheisskyddsulredningen all
retroaktiv lagsiiftning bryier mot principen un mun i förviig skull kunnu bedömu
de rättsiigu konsekvensernu uv sitt handlande. En grundlagsskydd för nyss­nämnda
princip i hela dess vidd på någoi område skulle emellerlid i prakiiken
omöjliggöra lagsiiftning på delta område. För an la några exempel: on-i någon besiämmer
prisel på en fastighet med lanke på all del föreligger avdragsräll för räniu på
lånul kupiiul, eller om någon väljer livförsäkringsform och premiebetalningssäll
mol bakgrund av ävdragsrällen för premier, kan givelvis sägas all framlida
inskränkningar i ävdragsrällen får retroaktiv effeki i den meningen atl hade
skärpningarna i skallelagsliflningen kunnai förulses, så hude kunske prisel för
fastigheten eller livsförsäkringsavialei bestämts annorlunda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nu haremellertid ulredningen av naluriiga skäl inle föreslagil
ett så långl gående relroakiiviietsförbud. Därav följer emellerlid också atl relroaktivi-letsförbudels
avgränsning och uiformning måste baseras på något annat än grundsatsen all
medborgarna skall beredas möjlighel all i förväg kunna bedöma de rättsliga
konsekvenserna av sitt handlande. Vad som blivit den praktiska utgångspunkten
för ulredningen är förhållandena under löpande beskatlningsperiod, dvs. i del vanligasle
fallel beskattningsåret. Retroaklivi-telseffeklen är i förslaget knuien lill
omständighet som inträffar under beskaltningsperioden och som s. a. s.
konstituerar tidpunklen för skattskyl­dighetens inlräde. Della faslslläggande
för skalleräliens vidkommande av retroaktiviieisbegreppels innebörd är
emellertid inle utan komplikationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utredningen har sålunda t. ex. inte uppehållit sig vid s.
k. bokslulsdispo­silioner i vidare mån än all del framhålls alt skatleregler
härom som trätt i kraft före beskallningsårels uigång inte kan sägas vara
retroaktiva. Bortsett från del ingalunda opraktiska fallel atl ell räkenskapsår
kan i efterhand föriängas eller förkortas, saknas en närmare analys av de
speciella förhål­landen som kan uppslå vid bokslulsdisposilioner. Inga
uttalanden har gjorts som kan tjäna till ledning vid bedömningen av skatteregler
innefattande skyldighet att insätta medel, för vilka avdrag vid beskattningen medge.&amp;quot;,
på investeringskonto. Ingel sägs i rättighetsskyddsbetänkandei om de över­gångsproblem
som kan uppslå vid övergång från en redovisningsmetod lill en annan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vidare synes ingen uppmärksamhet ha ägnats del ingripande
och ofta mycket komplicerade sumband som finns såväl beskattningsregler sinse-mcllun
som mellun bcskattningsrculcr och uppbördsregler eller t.o.m. mellun skuiielagstifiningen
och unnun lugsliftning, i. ex. sociullugsiiftningen. De hur uvsedda sumbunden
kan avse cu och summu skaiiesubjeki - i. ex. ell&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section875&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section876&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vagrui
luxcrmgsuvdrug kan crsuitus med s. k. skuiieredukiion, dvs. cn avdrag p;i
skallen-eller niira lierudc skunesubjeki, i. ex. olika bolug i en och summu
koncern. Dei nu sugdu bör ses i Ijusci uv rällighelsskyddsuiredningens uiiulunde
(s. 161) ull förbudet mol reiroukiiviiei buru behöver iruffu såduna ändringur i
sktilie- och uvgiftslugsiiftningen som är till nuckdel för de skuii-respckiive
avgiftsskyldiga. Vidare bör här nänmda brisler i genomgången av umneson-irådci
ses mol bukgrunden av uu skatlelagsliftning ofta ingår i sioru s. k. pukel - t.
ex. konjunkiurpakci eller sociala reformpakei. Del kan därvid siällu sig myckel
svurl uu få en rulionelll och för den pruklisku politiken unvändbari grepp på reiroakiiviielsproblemuiiken,
om vurje lugregel måste ses isolerud för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som lidigure nämnls har hiltills
stora ansirängningar gjoris-och såviii kan bedömas med framgång - un undviku skuiielugsiiftning
uv retroaktiv karaklär. All nu införa en formligt förbud i grundlag, med de svårigheler
vid analysen av förbudels omfallning som aniydningsvis frumgår av den här gjordu
redovisningen, förefuller mindre välbelänkl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
hänsyn lill de synpunkier som ovan anföris avslyrker vi ulredningens förslug i
denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatieverkei
behandlar i siu ynrande ulföriigl förbudel moi reiroukiiv skuiielug. Verkei unser
all frågorna om en sådani förbud och om lagsiiftning mol skaileflyki bör
övervägas i ell samnianhang och all della bör ske innun ell förbud mol reiroukiiv
skuiielug förs i RF. Vidure anser verkei all frågun om vud som är reiroukiiviiei
på skallerätiens område behöver uiredus grundligure än som hur skell. Enligi verkei
är dei förenal nied svårigheler ull enlydigl besiämma innebörden uv begreppei &amp;quot;omsländighel
som uilöser skuilskyldighei&amp;quot; på inkomsi- och förmögenhelsbeskaiinings
område. Verket ger bl. a. fleru exempel som skull belysu svårigheiernu. Enligi
verkets uppfuilning bör ett reiroakiiviieisförbud inie generelli unses varu unulogivis
lillämpligl i frågaom verkels föreskrifier och anvisningar. Verkei anser också
all föruisebara, icke onormala skaiiesaisförändringar ime bör omfaiias uv ell reiroakiiviieisförbud.
Som förbudel nu har definieruis av ulredningen kun del på ell olyckligl san
låsa lagsliftaren när del gäller valel uv uppbördsick-niska sysiem. Verkei
hävdar att ulredningen har gåtl förbi problemet med bruiet räkenskapsår.
Däremot har verkei inte någoi au erinra mol en reiroakiiviieisförbud
beträffande indirekia skaller. Verkei påpekar dock au Ulredningen inte hur belysl
förbudets inverkan i fråga om olika lyper uv avgifter som expeditionsavgift, lagfartssiämpel
etc. Enligt verkets uppfatt­ning har frågun, om förfaranderegler träffas uv ell
reiroukiiviieisförbud, behundluis ulllför kortfatiai. Verkei godiar i alli väseniligi
de föreslagna unduniugen från förbudel moi reiroukiiv skattelag. Avslutningsvis
uttalar riksskaiieverkei au mun bör Ibrsöku un i grundlug formuleru en regel
med förbud mol relroakliv skallelag försedd med lämpligt ulformade undanlag. En
sådun lagreglering skulle kunnu undanröja diskussion uv frågun om en lugsliftning
harotillbörliga reiroukiivu verkningar eller inle. En lagstiftning uv dellu
slug måsle dock föregås uv närmure utredning föruu kon.sekvenserna UV regeln
allsidigt skall kunnu bedömus. Verkei anser inie uu riiliighcis-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section877&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section878&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sk&amp;gt;ddsuiredningcn har behandlal saken lillräckligi
ingående Rir un del skall kunnu tillsiyrkuali det frumlugdu förslugel nu läggs lill
grund Ibr lugsliftning. Saken bör uiredus yllerligure försl i en uiredning med
rent skuiieiekniska uppgifter och därefter i sill slaisrällsliga samniunhung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JO. Svenska kommunförhundel och Landsiingsförbundei lar
upp frågan om förbud mol relroakiivu kornmunula a vg i fl e r. 70 konsiaterar
alt moliven inle nämner något om t. ex. daghemslaxor. Om meningen är att siadgandel
inte skall få tillämpning på annul än statliga avgifier, bordel sägas klarl ul.
Skall däremoi kommunala uvgifter las med, uppkommer speciella problem. JO
hänvisar till vad han anför om lagprövningen och dess förhållande lill del
kommunala besvärsinsiiluiel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunförbundet erinrar om alt det i rällspraxis på del
kommunala områdel har utvecklats en princip innebärande all förbud gäller mot relroaklivi
verkunde beslul, som innebär pålagor för kommunmedlemmarna. Principen är främst
akluell när det gäller taxebeslul. I rättspraxis har dock godtagits viss relroaklivitel
närdel gäller kommunala avgifterlRÅ 19561 166, RÅ 1961 I 90 och RegR 20 januari
1975). I sisinämnda fall synes reiroakii­viieien ha godlagils därför atl annat
än ett relroaklivi beslul har varil prakliskl ogenomförbart. Kommunförbundei
nämner alt de i 2 kap. RF angivna rättigheterna gäller gentemot det allmänna.
Med ullrycket del ullmännu förslås &amp;quot;dels del allmännas verkslällande orgun,
dels de normgi­vande orgunen, när dessu beslulur for enskildu belungande. offenlligrällsliga
föreskrifter, däremot inte när de beslulur civilrältsliga normer&amp;quot; (prop.
1975/ 76:209 s. 86). Förbudet mol au falla beslul om relroaklivi verkande avgifier
lorde därför gällu uven för kommunulu beslutande organ. Ulredningen har dock inle
berörl denna fråga. 1 specialmoliveringen lill nämnda paragraf anges särskilt
alt med avgifter avses inte bara &amp;quot;belungande&amp;quot; avgifier enligt 8 kap.
3 S RF Ulan an även avgifter, :5oni eriäggs frivilligl som ersäuning för en varu
eller en presiuiion och uvser ull bidru lill eller hell täcka statens koslnader
inom ifrågavurunde verksamhelsområde, är avgifter i RF:s mening (s. 175 fO. För
avgifternu inom del slailiga områdel finns i paragrafen möjlighel au föreskriva
undanlag från förbudel. Del bör klargöras om även de kommunala avgifterna omfutlus
uv förbudel. Om så är fallel kommer möjlighelen an föreskriva unduniug från
huvudregeln an saknas för de kommunala besluiande orgunens del. Kommunförbundei
finner del unge­lägel ull rådunde praxis kun bibehållas för kommunernas del. Om
relroakti­viletsförbudel omfattar även de kommunala avgifterna anser fbrbundei durför
au del i RF även för kommunernas del bör skrivas in en möjlighel all göru undaniug
från huvudregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Landsiingsjörbiindet noierar alt utredningens förslag om
förstärkt skydd mol skattelagstiftning med retroaktiv verkan också avser t. ex.
kommunala avgifter och har ingen invändning mol detla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslaget all grundlagsregeln om räll till ersättning vid expro­prialion
eller annal sådani förfogande skall omformuleras tillstyrks eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section879&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section880&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnus ullryckligen
utun erinran uv kammarr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iierna
i G&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;leborg och Sunds­vall, dc ne
juridiska jakiilielsn&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndenia.
de lyra l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iissiyrdsema sumt Svenska avdelningen
av InWinaliondla Jurisikommisslonen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra inslanser &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
kriiiska mol f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget. H&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsia domsiolen. JK och Svea hovr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll Ivivlar p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
ull f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget inneb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;got sl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rki skydd. Sveriges indusiri­j&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbund och Svenska arbeisgivarej&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reningen. Svenska J&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;reiagares riksj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbund, LRF. Medborgarr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lisr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdsen samt
Sveriges j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r j&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l larj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rbimd kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver ytterligare f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkningar av skyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Till de inslanser
som godiar f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r som n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnts
kammarr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iien i G&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;teborg. Domstolen menar dock all f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagei inle inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon si&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndring i sak.
Juridiska J&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;kuticisn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden i Stockholm anser att den nya lydelsen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;lkommen
precisering som p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; ett l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpligt s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll
ger uttryck f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den ers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llningssiandard grundlagsregeln kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver. L&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iissiyrdseii
i Stockholms l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n uttalar som sin mening all del &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r av v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde
alt det klart framg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r av grundlagen all en enbarl
symbolisk ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttning inle &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lillr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;cklig.
Svenska avdelningen av Inlernationella juristkommissionen finner del framlagda f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagei vara en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llring i f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llunde lill nuvurunde lydelse uv lagrum­met.
Avdelningen har ingen erinran mol laglexlens utformning men ifr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tter om inle
ulredningen ullalar sig v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;l kategoriskt, n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r utredningen (s. 168) s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ger all siadgandel inle hindrar s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dana best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelser
som 1. ex. 4 kap. 3 S expropriationslagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Krilisk &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;remot h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsta
domstolen. Domstolen anser atl uttrycket &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rlusten&amp;quot; inle &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r tillr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckligt entydigt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
atl ge lagtexten den klarhel som ell gmndlagsstadgande kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver, varf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget i denna del b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ytteriigare &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas. Enligt Svea hovr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lls mening kr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vs ett myckel skarpt &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r alt uppl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;cka den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkning av egendomsskyddet som skall ligga i orden
&amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rlusten&amp;quot;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringen framst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hovr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llen som n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmasi
meningsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;s. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rslaget b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r inle leda lill lagsliflning. JK
uttrycker siarka tvivel om f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget i
realiteten inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gon f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rkning av egendomsskyddet. Ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningen
skall ju alllj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ml uig&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; enligt grunder som besl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ms i lag och ingel hindrar all i vanlig lag f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrivs 1. ex. atl endast en mindre del av f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rlusten skall ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges indusirU&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rhuiid
och Svenska aibetsglvarej&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reniiigen h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r till de instanser som kr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver yiierligare f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkningar av skyddel. Organisationerna anser all en
regel som syftar till f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rluslers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning i och f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
sig &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdefull. Skyddel blir dock enligi organisalionernas mening ofullst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndigt. En av de fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;gor som tas upp i remissyttrandet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
er.s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iniiiigsniv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n. Organisalionerna finner det tillfredsst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande atl del nu f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;resl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;s viss form av kvaliletsbest&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;m-ning. Genom den f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;reslagna konstruktionen botas den lidigare bristen i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om ers&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttningsniv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;. Garantin f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rluslers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning kan klarg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ras
ytterligare f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagsvis s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;, alt siadgandel fylls ut med ett ullryck som klarg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r detla syfte, t. ex. all ers&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;uning skall uig&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
som &amp;quot;l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;cker&amp;quot; eller
&amp;quot;motsvarar&amp;quot; f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rlusten e. d. Enligt organisalionernas
mening b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ett s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dani f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rtydligande
ske direkt lill lagtexien, som d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan pregnans
all del lorde vara &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;verfi&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;digt atl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section881&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section882&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ytterligare hänvisa lill &amp;quot;grunder som beslämmes i
lag&amp;quot;. Grundlunken om cn ekonomisk ekvivalent är nämligen därmed så klar
all några ytterligare förtydliganden i civillag knappasl ler sig erforderligu. Inle
heller behöver man i dettu summunhang särskilt ge utiryck för alt exproprialionsregler
skall ges genom uv riksdagen anlagen lag, eftersoni della .självfallet redan
följer av andra grundläggande regler i RF. Organisalionerna anser en lydlig
bestäm­melse om förlustgaranti vid expropriulion och liknande förfaranden
särskilt vikiig, eftersoni ivångsregler med slöd av lagsiiftning också enskilda
emellan är relutivt vunliga i svensk räll, t. ex. vid fastighetsreglering, inom
vallenla­gen, byggnudslagen, anläggningslagen, lagen om enskilda vägar, lednings­rättslagen,
aktiebolagslagens reglerom inlösen av minoritetsaktier, patentla­gens regler om
ivångslicens osv. Självfallel bör enligt organisalionernas mening en beslämmelse
om exproprialion och liknande förfaranden i grundlugen la sikle också på dessa
förhållanden enskilda emellun, där del givetvis inle får ifrågakomma alt samhällel
genom ivångsregler berikar vissa enskilda på andra enskilda medborgares eller medborgargruppers
bekosl­nad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Också Svenska Jörelagarcs riksjörbund godiar förslaget såviii
gäller ersätt­ningsnivån och noterar med lillfredsslällelse den föreslagna omformule­ringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medborgarrälisrördsen acceplerar i och för sig förslärkningen
av skyddel men karakläriserar den som obelydlig. Organisationen anser all den inle
får uppfattas som något slulgiliigl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligi LRF:s mening är förslaget i och för sig
tillfredsställande men den föreslugnu ändringen är alllför oklar och
motsägelsefull. Skyddel för den enskilde blir, enligt förbundels upplältlning
om hur ell egendomsskydd bör vara utformat, alllför ofullständigt för alt kunna
accepleras. 1 sin verksamhet har förbundel sländigi konlakler med lanlbrukare,
som ofta upplever uivecklingen i den moderna lagstiftningen på sådani sätt all
man hyser farhågor för alt rällssyslemel i framliden inle på ell lillfredsställnde
säll kommer att skydda deras äganderätt och iniresse alt ulveckla sin verksamhei
och egendom. Känslan av alt egendom kan frånhändas dem eller atl äganderätten
urholkas genom lagsliflning, som inskränker förfoganderätten, kan påverka deras
iniresse av all på bästa säll och i alla situationer vårda och ulveckla sina
lantbruksföretag. LRF anser all samma synpunkier kan göras gällunde även på
andra områden av näringslivet. Egendomsskyddet måste vara uiformal på ett sådani
säu alt del stimulerar den ekonomiska utvecklingen på alla nivåer i
samhällslivet. Den beslämning av ersättningens kvalitetsnivå som föreslås av
utredningen accepleras inle av förbundel. Besiämningen &amp;quot;för föriuslen&amp;quot;
är alltför oklar och lorde inle heller på ell tillfredsställande sätl
överensstämma med de principer som i dag lillämpas vid vissa former av ivångsianspråklagande
av fast egendom (jfr fördelning av rationaliseringsvinster vid faslighelsreglering).
LRF säger sig inse svårighe­terna i atl finna en lämplig avfattning för
grundlagsbestämmelsen i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section883&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section884&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Problemel
måsle bli föremål för yiierligare överväganden, varvid särskilt bör undersökas
om inie ersällningens kvaliiel kan bestämmas som &amp;quot;egen­domens fulla
värde&amp;quot;. En sådan beslämning förordas uv förbundel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;.S'i'r'/-/;i,'('.v/f&amp;gt;/(7/w/-/w-/'i//;(-/ifråga.sällerom
begreppei förlusl ulltid är tiickunde för de ingrepp som kan ske vid faslighelsexpropriering.
Expropriaiiva ingrepp kan &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="http://uv.se/"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:none'&gt;uv.se&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nyltjande, som inle leder till omedelbur
förlusl för äguren men som dock innefallar en begränsning av hans egen fria förfbganderält
eller eljesl ell ekonomiskt nyllogörande av fastigheten. Ersänning för sädan exproprialiv
upplälelse kan knappast belecknas som ersältning för förlust. Annan förfogandelagsliftning
som t. ex. kan tillgripas i krigslid lorde ofta avse ell lillfälligl nyltjande
av lös eller fasl egendom, i vilka fall man ej heller kan tala om förlusl i egenilig
mening. Redan av denna anledning synes ullrycket förlusl vara mindre väl vall.
Författarförbundet erinrar vidare om all ifrågavarande grundlagsbestämmelse
avser också sådana inskränkningar i den enskildes upphovsrätt som föreskrivs
till förmån fördel allmänna eller för allmänheten. I dessa fall är del regelmässigl
inle fråga om all beröva upphovsmannen en lotal upphovsräll ulan alt i vissa
hänseenden inskränka huns ensamrätt, dvs. ett förfogande eller ell nyltjande uv
upphovsrällsligl malerial för vissa ändamål. Tvivelsulan kan del ofta hävdas
från upphovs­männens sida all dylika inskränkningar leder lill föriust. Del grundliiggande
yrkandei om ersänning baserar sig emellerlid på själva nyttjandet av de upphovsrätlsliga
verken. Rätlighetsskyddsutredningens förslag all endast förlusler skall ersältas
riskerar därför att leda bort tanken från den princip som numera har
fastslagits: all utnyttjande av upphovsrätlsliga verk genom inskränkningar i upphovsrätlslagen
också skall ersälias. Författarförbundet säger sig vara ense med rätlighetsskyddsutredningens
lankegång all någon form av ersättningsnivå bör anges i grundlagen. Ordel
förlust måsle emellerlid då kombineras med yiierligare en term som läcker de fall
all ifrågavarande objekl - malerielll eller immateriellt - icke berövas
rättighets-innehavaren ulan endast förses med någon form av inskränkning. Ett
sammanfallande uttryck fbr denna situation kunde vara ordel inirång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om ersättning vid andra inskränkningar i förfogande­rätt än expropriation och
liknande tas upp i ell par yllranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges indusirijörbund
och Svenska arbeisgivarejöreningen konsiaterar ull de ulredningar som har
arbetat med egendomsskyddet i RF genomgående synes hu haft i försia hand
angrepp mot äganderälten lill fast egendom för ögonen. För organisationerna är
del självklart atl del grundlagsrällsliga egendomsskyddet även omfaltar fall då
någon frånhändes lös egendom, sålunda även immateriella rättigheter, aklierätl m.
m. För all della skall vara ställt ulom allt tvivel bör dock göras molivullalanden
härom. Organisalio­nerna påpekar all del vid sidun uv tvångsvisa äganderällsöverföringar
finns ett rällsligl oklart fält - befogenhetsreglerande lagsiiftning, som kan
bli lika värdenedsättande för den enskilde som formlig exproprialion. Som
exempel nämns permanenl byggnadsförbud på en bebyggd fastighet. Enligt
organisa-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section885&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section886&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:286.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lionernu
är dennu oklurhei olillfredsslällande. Del måsle klargöras an grundlugsskyddel omluiiurockså
vissu lyper UV befogenheisrcgleringur,som i prukiiken kun jiimsiällas med exproprialion.
Organisuiionernu nämner an man för ägtinderäiisinskränkningar av så långtgående
slug un dc viisenlligl urholkur iiganderäliens innehåll i iniernuiionella
sammanhang unvänder uliryckel &amp;quot;crecping expropriulion&amp;quot;. Förden
enskilde iir behovei uv rätisord-ningens skydd mol långtgående förfogundeinskränkningur
liku slorl som mot direktu avhändelser. Däriör bör även sådunu inskränkningar omfattus
av grundlagsskydd i form av ersiiliningsreglcr. Orgunisuiionernu säger sig vara
medvelna om uu del är svårt au dru en klur gräns som anger när en föribgandeinskränkningärsu
långlgående un den bör förunleda ersältning lill den enskilde. Frågan bör uiredas
ytterligare. Redan i nu förevarande lugsiiftningsärende bör dock klargöras all
ersättning skall uigå lill den enskilde då han bcrövus den väsenlliga siyrningsrällen
över sin egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
Jörelagarcs riksförbund noierar atl uttryckel &amp;quot;eller annal sådant
förfogande&amp;quot; torde ta sikle på bara ingripanden som exempelvis exproprialion
eller rekvisition men inle bestämmelser i planlagsliftning eller naturvårds-eller
miljöskyddslagsliftning. Men jusl i samband med ersättningsbestäm­melser för exproprialion
bör även utvecklingen på behovsregleringarnas område diskuleras, eftersom ersättningsskyddel
vid exproprialion eljesl mycket läll kan görus illusoriski genom ersätlningsfria
regleringar. Förbundel anser au mun för befogenheisregleringurnas vidkommande
som huvudregel skall slä fasl all, om en användningskoniroll måste ske, medborgurnu
skall ha likvärdiga möjligheter all ulnyllja befogenhelerna inom den reglerade seklorns
ram. TiUslåndsgivningen får inle vara en mer eller mindre frill gynnande och
missgynnande från samhällets sida vid tillståndsgivningen. Den befogenhetsreglerande
lagsiiftningen skulle där­med normall sell inle kunna inskränkas lill ell formelll
förbud, som eliminerar medborgarnas frihel och där den formella likheten i förbudel
las som ursäkt för en selekliv tillståndsgivning, ålminsione inle för
sedvanliga befogenheler all ulnyllja egendom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF an.ser
au eu särskili problem som bör uppmärksammas är de inskränkningar i förfoganderälien
över fasl egendom som inle faller under 2 kap. 18 S RF men som kan uttunna
äganderättens innehåll på ell för den enskilde avgörande säll. Som exempel unger
LRF naturvårdslagens bestäm­melser om naiurvårdsområden. För den enskilde är
behovet av grundlugs­skydd mol långlgående förfogundeinskränkningur lika slorl
som mot direkia avhändelser. Enligt LRF:s uppfaiining bör 2 kap. 18 S RF
kompletteras på sådani sätt alt inskränkningar i förfoganderätten över fast
egendom i sådan omfattning all de kun jämställas med &amp;quot;tages i
anspråk&amp;quot; inbegrips i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LRF
ifrågasätter om ime i grundlag bör införas beslämmelse som anger en allmän
övergripande expropriaiionsgrund. Av denna bör framgå au' expropriation endasl 
får ske i del allmännas iniresse.  Deua som en&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section887&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section888&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kompleilering och ett fullsiändigande av egendomsskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Också Sveriges
indusirijörbund och Svenska arbeisgivarejöreningen lar upp denna fråga. Organisalionerna
anser all del - efter i huvudsak modell av Europakonventionens
tilläggsprotokoll - bör föreskrivas att exproprialion och annal sådani
förfogande skall få ske endasl i del allmännas iniresse under de förulsältningar
som anges i lag. Exproprialionsgrunder måsle alllså slödjas på ell allmäni
intresse av tillräcklig siyrka för all molivera särskild lagsiiftning. Kravel
på bundenhet av lag med viss kvaliiel vid exproprialion iir ell värn mol godlycke
(jfr SOU 1941:20 s. 99). Kravet all exproprialion endasl skall få ske i del
allmännas iniresse kan för exempelvis en modern jurisl som blivit tillvand vid
svepande generalklausuler framstå som av föga innehåll. Ett sådunt stadgande
bör dock enligt organisalionernas mening föranleda lagsliftaren atl noggranl
pröva och redovisa den allmänna karak­tären UV del iniresse som skall lillgodoses
genom införandet av en expro­priaiionsgrund. 1 fall av sådan exproprialion som
delvis grundas på &amp;quot;enskilt iniresse&amp;quot; (i. ex. ralionell ägodelning
avseende grannfastigheier och som även har allmänt iniresse) måsle skälen
motiveras så pass precist att varje misslanke om slyrd förmögenhelsöverföring
från vissa enskilda till andra enskilda eller grupper av enskildas inlressen
ulan molsvarande &amp;quot;vinning&amp;quot; för del allmänna elimineras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sveriges industriförbund och Svenska arbeisgivareföreningen
går dessul­om in på frågan om ett mera allmänt av fa Hal egendomsskydd och
föreslår all den av rättighelsskyddsulredningen föreslagna ersättnings­regeln
kompletteras med ell stadgande om alt svensk medborgares egendom är iryggad. Organisalionerna
anfbr:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällets och den enskildes iniresse av egendomsskydd kan
inte sammanfallas som enbarl ett behov av ekonomisk kompensation vid
fränhändelse. Det är uppenbarl all då exempelvis någons hem eller en släktgård
exproprieras den enskilde ofta upplever en förlust som är siörre än vad som kan
gottgöras i ekonomiska lermer. Likaså representerar för en förelagare förelaget
djupare värden än som kan mätas genom en utomstå­endes bedömning av företagets
resultat och ställning. Det är synneriigen ofta fråga om livsinnehåll och
självförverkligande. Organisalionerna har under senare år i allt högre grad erfaril
hur de människor som har ägaransvarel för företagens utveckling upplevt
utvecklingen så atl rättsordningen i framliden inle kommer au skydda deras iniresse
av alt vårda och förkovra sina företag. Upplevelsen av hol all deras egendom
kommer alt frånhändas dem eller äganderättens innehåll göras illusoriskt har i
många familjeförelag påverkat viljan lill invesleringar och utveckling. Därför
är siarka grundlagsfäsia regler om egendomsskydd inle bara ett ullryck för del
allmänna rällsmedveiandel ulan en vikiig fakior för landels ekonomiska
utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bl.a. den s.k. Tingslenska ulredningen (SOU 1941:20)
föreslog all i grundlagen skulle skrivas in alt &amp;quot;Svensk medborgares
egendom är iryggad&amp;quot;. Efter alt denna princip slagils fasl skulle - enligt
Tingstens förslag - i nästa mening följa regeln om skälig ersättning vid exproprialion.
På en likarlad konstruktion bygger del av Sverige ratificerade
tilläggsprotokollet till Euro­pakonventionen angående skydd för de mänskliga rällighelerna
och de&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;27 Riksdaiien 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section889&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section890&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundläggunde
frihelcrnu. 1 lilläggsprolokolleis försia ariikel sägs atl ingen &amp;quot;må bcrövus
sin egendom unnal än i del allmännas iniresse&amp;quot; samt vidare &amp;quot;och under
de förutsättningar som angivas i lag och av folkrättens allmänna grundsalser&amp;quot;.
Av belydelse för egendomsskyddet i detla sammanhang är också likubchandlingsregein
i huvudkonveniionens artikel 14 som innehåller ell diskrimineringsskydd av
innebörd alt konventionens och lilläggsprolo-kollens fri- och rälligheler skall
lillförsäkras utan åtskillnad av något slag. Artikeln innehåller därlill en
exemplifierande uppräkning av grunder på vilka åtskillnad icke får görus. Blund
dessa grunder märks &amp;quot;förmögenhel&amp;quot; och &amp;quot;ställning i övrigi&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrälisrördsen
anser alt det saknas skydd för ägandet av lös egendom. Skyddel för immateriella
rälligheler i 2 kap. 19 § RF är bristfälligt. Den enskilde måste i vår grundlag
liksom i flertalet andra västerländska grundlugur få en i grundlagen inskriven garanii
för sin egendom så all han kan kännu irygghei. I den svenska rätligheisdebaiien
anfördes länge som ett skäl mol grundlagsfästa egendomsrättigheter atl, så
länge de enskilda inte var tillförsäkrade en viss maleriell minimistandard, de
var föga intresserade av en mängd olika rättigheter. Yttrande- och
åsiktsfriheterna blir lätt likgiltiga för alla dem som inte har livets
nödtorft. Sverige har passerat delta stadium, men även i ell ekonomiskt mera
utvecklat samhälle är irygghelen beiräffande den materiella tillvaron en
förutsättning för det reella utövande av en stor del av de rälligheler som gmndlagen
vill skydda. Lagsliftaren måste enligt organi­sationens mening övervinna sin
motvilja mol all ge medborgarna ett elementärt egendomsskydd i grundlagen. Medborgarräitsrörelsen
konsta­lerar dock att det i detta sammanhang uppkommer många problem och riktar
uppmärksamheten bl. a. på behovei av skydd mol en konfiskalorisk skaitelagsliftning.
Organisationen säger sig vara medveten om de svårigheter som möter på delta
område. Uppenbarl är emellertid att en riksdagsmajorilel inle kan få bruka sin
maktställning lill alt pålägga vissa medborgargmpper sådana skatter eller andra
avgifter som har konfiskalorisk karaklär. Närmare utredning erfordras om hur
skyddande gmndlagsregler på detta område kan ulformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget
om förstärkt grundlagsskydd för svenskl medborgar­skap godias nästan
genomgående av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan. En posiliv
hållning intar sålunda Svea hovrän, kammarrätterna i Göleborg och Sundsvall,
juridiska fakuttetsnämnden I Stockholm, statens invandrarverk samt de fyra
länsstyrelserna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Någru
instanser är dock kriiiska mol den närmare ulformningen av lagtexten. Svea
hovrätt pekar på atl del framstår som en inkonsekvens au den föreslagna
lydelsen ger möjlighel au beröva någon hans medborgarskap, om han på grund av
tvång av något slag inlräder i allmän tjänst, t. ex. krigstjänst, och därigenom
blir medborgare i annan stal. Också det föreslagna undantaget för barn under aderton
år anser hovrällen ha blivit mer omfaitande än som varil nödvändigi för all lillgodose
syftei med undanlaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Sundsvall framhåller del olämpliga i att göra grundlagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section891&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section892&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alltför
detaljerad och anser all ulredningen i detla fall har tvingats föreslå ett par
myckel deiuljriku undaniug. Ell av dessa undanlag synes ha föranletis av atl ulredningen
har inhämlai all del på grundval av nordiskl samräd förbereds en ändring i
lagen om svenskl medborgarskap (medborgarskapsia' gen). Om ulredningen inte
hade fält kännedom om denna ändring eller frågan om ändringen hude blivit
aktuell försl efter det att ulredningens förslag hade genomförls, skulle
sannolikt undantaget inie ha kommii med vid den nu akluella ändringen i RF. I
sådant fall hade ändringen i medborgarskapslagen fått anstå i avbidan på en ny
grundlagsändring, trots all iindringen i medborgurskupslagen inle på något sätl
anses som eu övergrepp mot rätligheiernu. Liknunde situationer kan säkerligen
uppslå även i framliden. Del frumsiår för kammurrällen som betänkligt an man
kan komma att ivingus lill grundlagsändringar som en följd bara av en kanske välmoiiverad
ändring i vunlig lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;y///-/(:fcA-«/jAi//('/s/;ö/?;/;(/«;/L///7rf
finner alt förslaget ger anledning tiil vissa betänkligheter. I sin strävan all
vinna starkast möjliga skydd mot expatriering - eu ändumål som i och för sig är
högsl lovvärt - har ulredningen i grundlagsiexten inarbetat vissa bestämmelser
ur medborgarskapslagen i dess gällande eller väntade lydelse. Fakultetsnämnden
frågar sig om det är lämpligt all belasla grundlagstexten med delaljregler, som
måhända måste omarbelas i en inle alltför avlägsen framtid. Intresset av
förstärkt skydd för medborgarskapet bör här vägas mol vikten av alt
grundlagstexten är klar och enkel och kan vänlas beslå en längre tid framål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakulteisnämnden i Stockholm anser att mot förslaget lill Ökat ikydd mol föriust
av svenskl medborgarskap kan anföras atl grundlagen belastas med tämligen
detaljerade bestämmelser, som snarasi hör hemma i medborgarskapslagen. Vad
utredningen har anfört om behovet av grundlags­skydd särskilt för personer, som
har kommii lill Sverige som flyktingar och som har blivit svenska medborgare
men inte har befriats från sitt medbor­garskap i annan stal, har emellertid
övertygat fakultetsnämnden om att förslaget bör genomföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyielsen
i Uppsala län ifrågasätter om skyddel mot förlusl av svenskt medborgarskap inle
borde utsträckas atl avse även de som vid födelsen förvärvat svenskl
medborgarskap men inte varit i riket bosatia. Enligt nu gällande
medborgarskapslag föriorar den som aldrig varil bosatl i rikel det svenska
medborgarskapet, som han förvärvat vid födelsen, när harl fylll tjugotvå år.
Den centrala utlänningsmyndigheten kan på dessförinnan gjord ansökan medgiva uu
del svenska medborgarskapel får bibehållas. Länssty­ relsen föreslår att man
efter utredning i samband med vilken en frekvens­undersökning bör göras
överväger om inte denna, som man kan förmoda, relalivi lilla grupp av svenska
medborgare genom beslämmelse i grundlagen kan lillförsäkras samma skydd som
övriga svenska medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RäiiigheisskyddEuiredningens
förslag till förstärkning av de processu­ella garaniierna vid fri hetsbe röva nde
beståraveillilläggtillde&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section893&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section894&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besiämmelsersom
ger en svensk medborgare som är berövad friheten räu all få frihelsberövandet pröval
av domstol eller därmed jämställd nämnd. Tilläggel ulgörs av en föreskrift om
att prövningen skall utföras av allmän domstol, om den inte har uppdragits ål
domstol eller därmed jämställd nämnd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslagei
lillsiyrks eller lämnas uttryckligen ulan erinran av Svea hovrän. kammarrätten
i Sundsvall, domslolsverkel. de juridiska fakulieisnämnderna i Lund och Siockholm,
Svenska avdelningen av IniernaiioneUa jurisikommis­slonen saml Medborgarrälisrördsen.
I några av dessa remissinstansers yllranden förordas vissa komplelleringar av skyddel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Domstolsverket
föreslår en molsvarande förstärkning av skyddel för utlänningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakullelsnämnden i Lund anser atl ell förtydligande av de nuvarande
bestämmelserna är på sin plats. Fakullelsnämnden nämner som typexempel på lagar
som saknar bestämmelser om domstolsprövning av frihetsberövande lagen
(1973:511) om lillfälligl omhändertagande och lagen (1976:511) om omhänderlagandeav
bemsade personer m. m. Del föreslagna lilläggei skulle 'all kunna uppfattas som
avseende bl. a. dessa lagar. Atl de nuvarande beslämmelserna inle avser myckel
kortvariga friheisberövanden framgår inle med önskvärd tydlighet av lagtexten.
Det diffusa uttrycket &amp;quot;få saken prövad&amp;quot; upplyser inle om vad
prövningen kan ulmynna i. En domstolsprövning av ett olagligt frihetsberövande
kan länkas leda lill frigivning, lill skadesiånd eller till moralisk upprältelse.
Atl endasl det förstnämnda avses borde enligt fakultetsnämndens mening på något
säll framgå av lagtexten tjfr art. 5:4 i den europeiska konventionen angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
Jakutietsnämnden I Siockholm ifrågasätter om inte ytteriigare en precisering
borde göras. I de nuvarande bestämmelserna talas om situationer, där någon
medborgare &amp;quot;berövats friheten&amp;quot; eller blivit &amp;quot;omhändertagen Ivångsvis&amp;quot;
ulan all några reservaiioner görs för myckel kortvariga friheisbe­rövanden.
Ordalydelsen ger inte annat vid handen än all den som omhän­dertagits t.ex.
enligt lagen om tillfälligt omhänderlagande eller lagen om omhänderlagande av
berusade personer har rält att påkalla domstolspröv­ning. Inlryckel av all så
skulle vara fallet kan förstärkas av det förhållandet aU den närmast föregående
paragrafen avser också dylika kortfristiga frihetsbe­rövanden. Del framgår inle
om avsiklen är alt möjliggöra domstolsprövning i dylika fall. Om så är fallet,
skulle detta fömtsäUa inrättande av någon form av jourdomstolar, som i princip
kunde arbeta dygnet runt. I detta hänseende borde i vart fall lagtexten
förtydligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medboigarräitsrördsen
erinrar om alt del i många länders konslitulioner finns en generell regel av
innehåll all den som har blivit berövad friheten skall inom viss korlare lid,
t. ex. ett dygn, ställas inför domstol. Organisationen ifrägasätter om inle
tidsangivelsen &amp;quot;utan oskäligl dröjsmål&amp;quot; borde preciseras lill t. ex.
tre eller fyra dagar; I vart fall bör i det föreslagna tilläggel en exakt
lidsregel införas. Enligt organisationens mening måsle vidare i vanlig lag intas
regler som anger hur det skall lillgå när någon som har blivii berövad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section895&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;friheten
eller omhändertagits vill åberopa del nya stadgandet. Bl. a. måsle anges vilken
domsiol som är behörig all uppta cn sådan lalan och förordna om lösgivande. Organisalionen
konstalerur att del f n. inic finns någon domsiol som haren sådun kompelens.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Senasi
behandlade fråga las upp också i yttrandena från rcgcriiigsräiteii och Sveriges
domarcjörhiuid. Regcriiigsiäiieii anser att den föreslugnu regeln bör
kompletteras med processuella regler som unger hur den föreslagnu pröv­ningen
skull komma lill siånd. Domstolen ifrågusälter vidure om inle prövningen i
vissa fall bör ankomma på förvaltningsdomstol. Domareför­bundel frumhåller ull
grundlagen måsle komplelterus med särskilda lugregler om prövningen, t. ex. i
övergångsbestämmelserna lill räilegångsbulken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
några remissyttranden behundlus frågan om försiärkning av rättighetsskyddel på
andra punkler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
s. k. fö rä I d ra rä 11 e n las upp uv bl. a. juridiska Jakutieisnämiidcn i Siockholm.
Nämnden förklurur alt Sverige genom undertecknande av internationella konvenlioner
har förbundit sig all respektera denna räll. I kommitténs direkliv gavs möjlighel
fördenna alt överviiga om föräldrarälten borde skrivas in i 2 kap. RF eller inle.
Kommiuén har emellertid inle redovisal något slällningslagande till denna
fråga. Fakullelsnämnden finner det beklagligt all kommittén inte har behandlat
frågan om grundlagsskydd för föräldrarälten. Nämnden menar att om så skell hade
kommittén inte kunnat undgå all behandla svårighelerna alt förena föräldrarälten
med de underårigas rätt lill egel grundlagsskydd. Detla kunde i sin tur ha fäst
uppmärksamhelen på behovei av all genomarbeta och särskilt utforma det
grundlagsskydd den underårige enligt lidigare molivulialande anses ha men som
på väsenlliga punkler dåligi slammer med den underåriges siiuaiion i övrigt. I
detta sammanhang hade del även fallil sig nalurligt för kommittén all överväga
riktigheten av alt låla föräldrars värdnadsansvar bryta igenom och göra den underåriges
grundlagsskydd verkningslöst i flera avseenden. Fakullelsnämnden konslalerar
att del genom Sveriges godkännande av föräldraräuen i inlernationella
konventioner redan nu exisierar en konflikt­situation mellan denna och den underåriges
räll alt åtnjuta samma skydd för fri- och rälligheler som den vuxne enligt 2
kap. RF. Även denna fråga kunde ha behandlals av kommittén som en fråga
hemmahörande under föräldra­rälten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrälisrördsen
berör föräldrarälten och den därmed sammanhäng­ande skol- och ulbildningsfrihelen.
Organisalionen underslryker all varje skolmonopol är oförenligt med en grundlagsskyddad
informationsfrihet. En parlamenlsmajoritel kan inte ha rält all påtvinga alla
barn, och för övrigi så småningom också alla vuxna som befinner sig i en
utbildningssituation, exakl samma åsikter och värderingar. En sådan ordning slrider
mot huvudprin­cipen i 1 kap. 1 § RF om atl den svenska folksiyrelsen bygger på
en fri åsikisbitdning. En sådan är enligi organisationens mening inte möjlig
inom ramen för ell system där alla är skyldiga all underkasta sig ett av
majoriteten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;28 Riksdawn 1978/79. / saml. Nr IQ5&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section896&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section897&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uiformal undervisningsmonopol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrällsrörelsen
anser vidare alt privatlivets och person­lighetens okränkbarhel är brislfälligl
skyddad i svensk grundlug. Slulligen anmärker organisalionen all n ä r i n gs f
r i h el e n och rä t le n lill yrkesulövning inle är grundlagsskyddade. Envar
bör hu grund­lagsskyddad räll all, föruisuli all han eller hon fyller nödiga behörigheiskrav,
få ägna sig ål den yrkesverksumhel som han eller hon önskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Näringsfriheten
uppmärksammas också i yttrandet från Svenska föreia­gares riksförbund.
Förbundet finner del beklagligt atl inle någon av företrä­darna för de fyra demokraiiska
pariierna sell det angelägel alt i utredningen granska den väsentliga frågan om
den grundlagsskyddade näringsfriheten. Eu resullai härav hur blivii att något
förslag lill grundlagsskyddad närings­frihet inle komnier uti presenieras
1978/79 års riksmöte. Följaktligen kommer grundlagsskyddad näringsfrihet inle
all kunna införas före 1982. Della unser förbundel djupt olyckligt, inle minsl mol
bakgrund av de diskussioner som förs angående lönlagarfonder och krav från
olika håll på elableringskonlroll. Förbundet anser all viljan alt starta egel
är inle endasl beroende av korlsikliga ekonomiska förutsäliningar ulan också av
del allmännas insiiillning till enskilt företagande i ell längre perspekliv.
Det är ett rättssäkerhelskrav all näringsfriheten skyddas i grundlag. Förbundet
föreslår därför atl regeringen omgående tillsätter en uiredning med uppdrag all
komma med förslag lill grundlagsskyddad näringsfrihet. Ulredningen måsle vara
klar i så god tid all ett regeringens förslag kan presenteras riksdagen under vären
1979.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokaisamfund erinrar om all samfundet i sitl yllrande över betänkandet
&amp;quot;Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen&amp;quot; fram­förde
förslag om grundlagfästande av en regel om räll för misslänkl alt biträdas av
of fen ilig försvarare, ulsedd av den misstänkte själv eller av domstol, saml
av principen om frihel förenvarall själv välja del politiska parti lill vilkel
han önskar ansluta sig. Då de för utredningen meddelade direkliven synes ha lämnal
ulredningen fria händer att avge förslag även såviii gäller de sålunda av samfundel
aktualiserade frågorna, konsiaterar samfundet med besvikelse all ulredningens
belän­kande inte innehåller någoi förslag i denna riklning. Samfundel räknar emellerlid
med all dessa frågor tas upp till nylt övervägande vid del fortsatta arbelel
med lagsiiftning rörande räilighetsskyddel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
Indusiriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen anmärker atl
industriförbundet i 1976 års yttrande efterlyste ett uitryck för den s. k.
likabehandlingsprincipen. De nuvarande reglerna i 2 kap. 15 och 16 SS RF
skyddar blott i begränsad omfattning mot diskriminerande lagsliflning i
speciella fall mol sådan olika behandling av enskilda och ger således inte utiryck
för en genomgående likabehandlingsprincip som grundval för lagsiiftningen. Della
är en så fundamental utgångspunkt för ell rättssamhälles sirävanden alt
likabehandlingsprincipen bör slås fast som ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section898&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section899&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kruv p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; lugsiifiuren
ull uppr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ilh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llu lugsiiftningens kvulilel p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;iiss&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä­&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kerhelssynpunkl lillfredssi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llande s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll.
Den principen finns ju inskriven i art. 14 i Europakonveniionen ung&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende skydd f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde
munskligu r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llighelerna och dc grundl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande frihciernu. Organisalionerna f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordar alt Sveriges &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lagande enligt dennu konvention irunslbrmerus lill svensk r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;u genom eu uttryckligt studgunde i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Statens invaiidraivcrk
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordar en f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkning av grundlagsskyddel
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uil&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nningar. D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvid avses fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mst skyddet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
invandrare, som alllj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ml &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r ull&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndska medborgare. M&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nga invandrare dr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jer
av olika sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l alt ans&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ka om svenskl medborgarskap, &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven om de uppfyller de villkor f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rv av svenskt medborgarskap som medborgarskapslagen
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskriver. Dessa invandrare b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; inle f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; ell s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mre
grundlagsskydd &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n svenska medborgare. Delsamma g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ller &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven andra h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i landet fast bosalla invandrare. Ull&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nning som &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
fasl bosalt h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i landet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r beviljas permanenl uppeh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lls­tillst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd.
Huruvida det f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religger fasl bos&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llning eller inle skulle s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ledes kunna anknytas lill reglerna om permanenl
uppeh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llstillst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd. F&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r nordiska
medborgare, som inte beh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver uppeh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llslillsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd,
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llet kyrkobokf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r­ingen
tas som utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngspunkt. Invandrarverket anser atl
grundlagsskyddet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttigheterna har sin sl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rsla belydelse n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r den demokratiska samh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llsordningen hotas. S&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rskilt utl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningar riskerar d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; all bli utsatta f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighetsinskr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkningar. RF b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r likst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla utl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningar med svenska medborgare i st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rre ulsir&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ckning
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvarande. De inskr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkningar som trots allt kan visa sig vara n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndiga b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r anges i konkrei detalj. Atl behovei av inskr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nkningar &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; och m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nga g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nger r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r en minoriiei av de utl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningar som vislas h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r i landet framgick av fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tiighelsulredningens
bet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n­kande. Mol bakgrund av alt ulredningen
inle har haft lill uppgift all g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra en maleriell
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;versyn av fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tiigheterna begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsar
sig invandrarverket till all ge n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra
exempel, d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r bristerna &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tagliga. Gemensami &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ralt del r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;lligheler som normall sett uppfattas som gmndl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggande f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
ett demokratiskt samh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lle. Verkei kan i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om skyddet f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
opinionsfriheierna inte se all del f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religger
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got avg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande hinder i nu g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llande lagsiiftning all liksl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lla
ull&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nning med svensk medborgare.
Tidigare har bl. a. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beropals besi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen om s. k. poliiisk ulvisning i 34 S utl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningslagen. Siadgandel i dess lydelse fr. o. m. den
1 januari 1976 kan rimligen inle l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gga
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got hinder i v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gen. Verket n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mner
ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; all avl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsnandeinstituten i ull&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningslagen f n. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rem&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;l f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;versyn av ull&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningslagskommitl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n. Likst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lldhet
i fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om opinionsfriheierna b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ulan vidare kunna skrivas in i grundlagen med m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;got
undanlag. Betr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffande skyddet mot tv&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ng atl giva lill k&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;nna sin &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;dning har som sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;l mol likst&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lldhet &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;beropals
att ull&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nning i en &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rende om poliiisk asyl m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sle kunna tillfr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas
om sin politiska uppfattning. R&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tten lill
politisk asyl h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i landet regleras i 2 S utl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningslagen och grundas p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; Gen&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;é&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vekonvenlionen
av &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r 1951. Denna r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ll &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r i och f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r sig inie f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;renad
med n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon skyldighet alt uppge politisk &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dning.
Invandrarverket anseratt del under alla f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llanden inte &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
rimligt atl utl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nningar inte kan liksl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;llas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section900&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section901&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;med
svenska medborgure när del gäller dellu skydd enbart uv den anled­ningen ull poliiisku
flyktingar ger tillkänna politiska uppfattningar i utlän­ningsärenden. Verkei konstalerur
vidare ull utlänning hur saknur hell grundlugsskydd mol åsikisregisirering. Del
hur lidigure uppgivits ull dellu skulle förunledus uv möjlighelerna all regislrera
medlemmar av ulländsku lerrorislorganisalioner. fen s. k. lerrorisilagen är
sedan den I januari 1976 inarbelud i ullänningslugen. 1 sumbund härmed förelogs
också vissu sakliga ändringar. Enligt invandrarverkels uppfaiining är den regislrering
av terro­rister som förekommer inte någon åsiktsregistrering i egenilig
bemärkelse. Som jämförelse nämns all personulkonirollkungörelsen (1969:446)
medger regislrering av enskildu personer utan ull dciia belecknas som åsikisregisire­ring.
Oberoende uv om den regislrering som kan ske av terrorister är åsikisregisirering
eller inle, anser verkei atl della inle får medföra alt utlänningar här i landci
helt ställs ulan della grundlagsskydd, bara för atl del finns behov uv utt regislreru
ett fålal personer, som kan befaras medverka lill lerrorislhandlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
De särskilda paragraferna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.1 Förslaget till lag
om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uliryckel
i försia meningen i andru slyckel &amp;quot;sin uUryckliga samlycke&amp;quot;
kommenteras i två yllrunden. Riksskatieverkei konsluterur all rätlighets­skyddsutredningens
förslag synes ge barn en siarkare skydd än vad 7 S 1 punklen lagen om svenskl medborgurskup
(medborgurskupslagen) f n. gör. Uliryckel &amp;quot;sill uliryckligu samlycke&amp;quot;
synes uieslulu förlusl av svenskl medborgarskap för burn under 18 år där
ansökningen har gjoris av föräldrarna ulan all barnel självi uuryckligen har
samtyckt lill fbrvärvel. Om rättighels­skyddsulredningen har åsyftat ell sådunl
starkare skydd, bör i 7S 1 medborgarskapslagen sladgas all svenskl
medborgarskap förloras av den som förvärvar ulländskl medborgurskati efter sin unsökan
eller sitt uUryckliga sumiycke. Statens invandrarverk unser ull uttrycket
&amp;quot;sill uliryckligu sumiycke&amp;quot; möjligen kun medföra tveksamhet huruvidu
en underårig kun berövus sitt medborgurskup vid självsiändig naturalisalion på
ansökan av förmyndare. Om en underårig uppläs till medborgare i annan stat på
ansökan UV föräldrarna ulan all dessu själva söker eller lidigare har förvärvai
della lands medborgarskap, kan den underårige inle heller berövas sill medbor­gurskup
enligt föreskrift med slöd uv andra siyckei andra meningen. Della Sladgunde uvser
nämligen endasl fall då barn i fråga om sitt medborgarskap följer föräldrarna elleren
av dem. Invandrarverkel förutsätter all någon saklig skillnad mellan RF och
medborgarskapslagen inte ar åsyftad. Uttrycket &amp;quot;sitl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section902&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section903&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uttryckliga
samtycke&amp;quot; bör således i likhel med 7 § 1 medborgarskapslagen omfaila även
sådana fall där samlyckel har lämnals av förmyndare ulan alt della anges ullryckligen
i laglexten (jfr prop. 1950:217 s. 47). Föratt klargöra della bör ordel &amp;quot;sitl&amp;quot;
utgå. Grundlagstexten skulle härigenom stå i större överensstämmelse med 7 § 1 medborgarskapslagen.
- Invandrarverket påpekar vidare all svensk medborgare kan berövas siu
medborgarskap på gmnd av alt han vis.seriigen genom formellt samlycke blir
medborgare i annan siat men skälen till förvärvel av del utländska
medborgarskapet är av mer eller mindre Ivingande karaklär. Enligt faslslälld
praxis har del inle ansells föreligga skäl för sådana personer att åierfå sitt
svenska medborgar­skap genom naturalisalion så länge de har kvar sitt
medborgarskap i den utländska slalen och alltjämt är bosatta där.
-Invandrarverket tar upp också undanlagsregeln i sisla meningen i andra siycket.
Verket delar ulredningens uppfattning att gmndlagsskyddel för medborgarskapet i
princip bör utformas i överensstämmelse med del skydd som medborgarskapslagen
ger. Praktiska skäl kan dock tala fören avvikelse. Som en av förutsättningarna
för förlust av medborgarskapet anges minsl fem års varakiig bosättning i den
andra fördragsslulande staien. En överenskommelse med annan siat om kortare lids
bosällning förutsäUer alllså grundlagsändring med allt vad detta innebär.
Enligt invandrarverkets mening bör det övervägas om inle orden &amp;quot;sedan minsl
fem år&amp;quot; kan utgå ur grundlagsiexten. Enligt verkets uppfattning innebär della
inte någon allvarligare uttunning av skyddet för medborgar­skapel. Forlfarande
gäller alt del skall vara fråga om varakiig bosättning i det andra landet. Den
närmare innebörden härav regleras då i medborgarskaps­lagen. Förslaget lill
ändring av medborgarskapslagen innebär dessutom atl den som föriorat sitt
svenska medborgarskap på angivna sätt skall kunna återvinna detta genom
anmälan, sedan han ånyo har tagit hemvisl här i rikel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lånsslyrelsen
i Uppsala län berör samma undantag. Länsstyrelsen är myckel tveksam till
lämpligheten av atl införa del föreslagna undantaget bara för alt främja en enhellig
nordisk lagsliflning. Den föreslagna inskränkningen all överenskommelse försl måsle
Iräffas med annan stal utgör inte garanti mol missbruk i en krissituation. Angivna
olägenhel skulle kunna elimineras genom att man i grundlagsiexten skriver
&amp;quot;i enlighel med överenskommelse med annal nordiskl land&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lOS&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen
konsiaterar atl ulredningen i specialmoliveringen anför(s. 176) alt med förslag
som har lagts fram av riksdagsutskott förslås enbart ulskollsmajoriielens
förslag och således inte förslag som har framförts reservaiionsvis i utskoitet.
Härav följer alt, om varken regeringen eller ulskollsmujorileien har föreslagil
relroakliv lillämpning av lagsiiftningen men ett sådant förslag har framförls i
en reservation lill utskotiels betan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section904&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section905&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kände,
talmunnen enligt bestämmelserna i 2 kap. 9 S RO är förhindrad all i kammaren
ställa proposition på förslaget i reservalionen. En sådan ordning finner regeringsrällen
inle lillfredssiällande. Med av &amp;quot;riksdagsulskoli fram­lagl förslag&amp;quot; i
del av ulredningen föreslagna andra slyckel bör därför förslås såväl ulskollsmajoriielens
förslag som ell i en reservalion lill uiskoileis beiänkunde framförl förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien
i Göleborg uppfattar förslaget så all relroaklivitel skall kunna inlräda också
från den dag ell utredningsbetänkande om viss skallelag blir offentligt under förutsäitning
atl regeringen skickar meddelande lill riksdugen om detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
indusiriförbund och Svenska arbeisgivareföreningen förklarar all en kommitté,
som finner all en skaltelag med retroaktiv verkan på ell vissl område bör
genomföras, skall underrälta vederbörande statsråd som har all pröva om ett
meddelande skall lämnas lill riksdagen eller inte. Organisatio­nerna anser del
lämpligt all delta klargörs i moliven.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av Internationella juristkommissionen har uppfall­ningen all
uttrycket att regeringen &amp;quot;lämnat riksdagen meddelande i saken genom
skrivelse&amp;quot; inle är nog precist, varken vad avser innehållet eller vad
avser tidsbestämning. Vad som har meddelats skall enligt motiven innebära &amp;quot;någon
form av auktoritativ förvarning&amp;quot; (s. 162). Moliven anför vidare atl del
skall vara fråga om en redovisad &amp;quot;avsikl att senare framlägga förslag lill
relroakliv föreskrifi&amp;quot;. Detla bör komma till tydligare utiryck i själva
författningstexten. Avdelningen anser vidare att det, med hänsyn lill de
ekonomiska konsekvenserna under en tid av ovisshet, bör övervägas en
sluttidpunkt för giltigheten av meddelanden av ifrågavarande slag. Del är
angeläget all ett meddelande från regeringen inle ensidigi kan komma att
ersätta förutskickad lagstiftning. Enligt avdelningens mening är den förul­säiining
föreit genombrott av reiroakliviielsskyddei som av ulredningen har angivils som
&amp;quot;svår ekonomisk kris&amp;quot; knappasl tillräckligt restriktiv för all molverka
missbruk. Det bör i lagtexten markeras atl relroaklivitel kan få förekomma
endast om just sådan åtgärd är av synnerliga skäl påkallad vid svår ekonomisk
kris.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia
domstolen anmärker all de föreslagna bestämmelserna har lagils in i 2 kap. RF,
där de grundläggande fri- och rällighelerna definieras och vissa bestämmelser
meddelas om deras innehåll och gränser. De nu föreslagna reglerna gäller
emellertid uteslutande förfarandet vid siiftande av lag av vissl innehåll, och
de synes närmast ha anknytning till de bestämmelser om lagstiftning och om
stiftande gmndlag m. m. som återfinns i 8 kap. RF. Det föreslagna huvudstadgandel
i 2 kap. 12 § tredje och fjärde styckena saml den föreslagna
tilläggsbestämmelsen rörande utlänningar i 20 § iredje styckei samma kapitel
synes därför ha sin naluriiga plats i 8 kap. RF, lämpligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section906&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section907&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmasi efter 17 S. Om sladgandena fiyttas
i enlighet h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed, b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r enligt h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsia
domslolens mening i 2 kap. 12 S inlagas en h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nvisning
lill att i 8 kap. finns s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda regler ang&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfarandet
vid siiftande av lag, som ang&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning uv n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon
av de r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;uigheler som anges i f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsia siycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;H&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsta domstolen tar upp ett annat sp&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;l av redaklionell
karakt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r. Enligt Iredje siycket sista
meningen skall fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan, huruvida lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag ang&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning av n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon av de fri- och r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ttigheter som anges i paragrafens f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta
siycke pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas av konsiilulionsuiskotlet. Del m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sle uppenbariigen vara avsell ull ulskollei skull pr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;va &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan om lill&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mplighelen
i ett givel fall av undunlugsbest&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelserna
i fj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde stycket. Ovisshet kan
exempelvis r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;da om en f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagen lag &amp;quot;enbart&amp;quot; ang&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r &amp;quot;frihetsstraff s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;som p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ljd f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r viss g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rning&amp;quot; ellerom den ocks&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; har annan r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iligheisbegr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsande inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rd.
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga om de &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vriga
punklerna kan tveksamhet uppsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; om lill&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mplighelen. All konstilulionsulskoltel har all avg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven dessa fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gor skulle framg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;
klarare, om i siadgandel angavs att utskottet har all pr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;va, huruvida lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
ang&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llighetsbegr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning som f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rut sagls och om f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mls&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ltningarna i &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;vrigi enligt tredje och fj&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rde styckena f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpning av del s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilda lagsliftningsf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r­farandel &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r handen. Enligt h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gsta
domstolens mening b&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r stadgandet bryias ul ur Iredje siycket
och upptagas i ett s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rskilt sista stycke. Om de nu f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reslagna &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringarna
genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;res, b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rav f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ranledda &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringar
ske &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven i de f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagna till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggen
till 2 kap. 9 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; och 4 kap. 10 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; RO samt i till&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ggsbe­st&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen 5.3.1 till RO. Samma uppfattning har 70.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;N&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra instanser kritiserar uitrycket &amp;quot;lag ang&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning
av&amp;quot;. JK anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rker all del av uttrycket inte framg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att inte bara sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rpande lag &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;syftas. Kammarr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;iien i G&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;leborg
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordar fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;n samma utg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngspunkt
atl ordel &amp;quot;begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning&amp;quot; ulg&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r. Samma anm&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rkning
har juridiska fakullelsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden i Stockholm som ifr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gas&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;tter om inte
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta meningen i andra styckei borde
omformuleras. Formuleringen av slyckel kan ge ett inle &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;syftat intryck av atl lagf&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;sle
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;syfta en begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning och kanske dessulom alt det m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste avse en hel lag i belydelsen f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattning. Meningen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r ju atl &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ven f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rslag lill ulvidgning av r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighet
genom borttagande av exisierande begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsningar
skall omfattas av best&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mmelsen och all f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget givetvis ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt; kan avse en enskild f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifi i
en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rfattning. Fakulteisn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordar
den redaktio­nella &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndringen all objektet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r uppskovsyrkandet best&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ms som &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
till lag ang&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ende f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrift, som innefattar begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning av ...&amp;quot; Ordet &amp;quot;ang&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;en­de&amp;quot; kommer d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rvid all syfta p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifi&amp;quot; och inte p&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt; &amp;quot;begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning&amp;quot;
och denna &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrift&amp;quot;, men inte n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;dv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ndiglvis
&amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget lill lag&amp;quot; skall - som &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;syftats - innefatta en begr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning av en fri- eller r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttighet. Inte heller juridiska fakulteisn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden i Lund anser att uitrycket &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag lill lag ang&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ende begr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsning&amp;quot; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r hell lyckat, efiersom det i regel endast torde
vara n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gon eller n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;gra speciella f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifter
i en lag som ang&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llighelsbegr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;nsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringsr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;llen lar upp
en annan fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga, n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;mligen hur regeln om all fem sj&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ttedelar
av de r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;stande riksdagsledam&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;terna skall f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rena
sig om lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsla­gel, b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lill&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpas.
Inneb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r regeln att f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslaget m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ste
anlags i helt of&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ndrat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section908&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section909&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skick?
Eller har majoriteten, om den är beredd atl anta förslaget i huvudsak, frihel
all ändra i detaljer, även om ändringen rör någon fri- och rättighet? Det är
vidare oklart vad som skall förstås med &amp;quot;lagförslagel&amp;quot;. Avses vid en
mera omfattande lagstiftningsfråga hela lagförslaget eller endast de delar uv
delta som rör någon fri- och rättighet? Dessa frågor bör enligt regeringsräliens
mening i del fortsalla arbelel med den föreslagna ordningen närmare analyseras.
Svea hovräll anmärker all möjlighelen atl ändra ett vilande förslag inte har
kommit till något tydligt ullryck i den föreslagna lagtexien. Det är möjligl atl
utredningen har länkl sig att ordel &amp;quot;förslag&amp;quot; i della sammanhang
skall belyda ungefär detsamma som &amp;quot;ärende&amp;quot;; frågan är inle diskuterad
i betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia
domsiolen anmärker all innebörden av undanlagsreglerna under punklerna 1-3 i
fjärde styckei knappasl kan anses med erforderlig tydlighet framgå av lagtexien.
Den särskilda betydelse, som här skall tilläggas ordel &amp;quot;enbart&amp;quot;,
framgår endast i belysning av molivullalanden. Enligt dessa uttalanden kan
lagförslag, som angår i del särskilda undanlaget berörda fri­och räuigheler,
inte i och för sig göras lill föremål fördel särskilda förfarandet. Så kan ske
endast i den mån annan av det särskilda förfarandel generellt skyddad fri- och rälligheisuiövning
samlidigt berörs av lagsiiftningen. Ett tillägg, som klargör den avsedda
innebörden, bör fogas lill fjärde stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien
i Göieborganserallffårdestyckel I har fått en mindre lyckad utformning. Där
sägs det alt särskilda lagstiftningsförfarandet inte skall tillämpas på förbud
att röja sådant som &amp;quot;far hållas hemligt med stöd av
tryckfrihetsförordningen&amp;quot;. Kammarrätten konslalerar all med stöd av TF endasl
allmänna handlingar fär hållas hemliga och alt TF över huvud tagel inte berör
tystnadsplikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad Svenska företagares riksförbund och Sveriges färjåltar-fbibund
förordar som kompletteringar av skyddel föreslår organisationerna lillägg till lagtexien.
Riksförbundei föreslår två nya meningar av följande lydelse: &amp;quot;Då sedvanlig
befogenhet att använda egendom begränsas, skall detta ske genom lag som
förutsätter lillämpning utan gynnande eller missgynnande. Befogenhei atl
använda viss egendom får på samma sätt ytterligare inskränkas, om detta är
befogal av dess läge, beskaffenhet eller dylikt sakligt skäl.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfaiiarförbundel
föreslår all paragrafens slutord får följande lydelse: &amp;quot;ersäuning för föriuslen
eller intrånget enligt grunder som bestäms i lag&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges,författarförbund
förklarar att förslaget är en konsekvens av de nya reglerna om särskild
behandling av lagar som inskränker fri- och rällighe-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section910&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section911&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lerna.
Förbundel ifrågasätter om tilläggel är nödvändigt, eftersom hela bestämmelsen endasl
utgör en hänvisning till vad som föreskrivs i 2 kap; den har förmodligen
tillkommit hell enkelt för atl utfylla ett tomrum som eljesl skulle uppstå i
den så nyligen antagna grundlagen. Om emellertid ett tillägg av sådan karaktär
bör förekomma, anser förbundel del inle lämpligt alt man generellt hänvisar lill
att förslag till lag i vissa fall skall behandlas i särskild ordning. Del är
dock endasl fråga om vissa lyperav lagar. Författarförbundet föreslår därför atl
tillägget får följande lydelse: &amp;quot;saml alt förslag till dylik lag i vissa
fall skall behandlas i särskild ordning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovräll anser atl beslämmelserna i första styckei bör utformas så att redan av
dem tydligt framgår konsekvensen av att ett gmndlagsförslag läggs fram för senl.
Hovrällen ullalar vidare att den har svårt atl inse varför rätlen alt begära folkomrösining
skall vara inskränki till 15 dagar efter det försia beslutet att anta lagförslaget;
utredningen har inte angeti något skäl för siu förslag härom. Möjligheten att
framställa sådan begäran synes böra stå öppen i vart fall fram lill någon
rimlig tidpunkt före valel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Göteborg erinrar om atl utredningen redogör (s. 212) för del säkeriigen
mycket sällsynta fallel att det inför ett extra val skulle visa sig nödvändigi
alt få fram till avgörande ett vilande gmndlagsförslag, väckl så senl att del inle
kan behandlas i samband med nämnda val. Utredningen menar att man i sådant fall
kan låta riksdagen förkasia det vilande förslaget och med
konstitutionsutskottets medgivande anta ett likalydande förslag såsom vilande
för sluilig prövning efter det nämnda valel. Enligt kammar­rättens uppfattning
kan man undgå dessa komplikationer, om det i lagtexien anges alt konslitutionsuiskollets
medgivande om undantag från den stad­gade lidsfristen skall lämnas senast före
valet i slället för senast vid ärendets beredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;18 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten
anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddsutredningen
påstår (s. 129) att lagrådsutredningen före­slagil att ett departement under
beredningen av ett lagstiftningsärende bör kunna begära atl under hand få höra
lagrådets synpunkter beträffande viss fråga och att detta inle torde kräva
någon uttrycklig reglering. Lagrådsutred­ningen har emellertid, såvitt
regeringsrätten kunnai finna, inte framfört något sådant förslag utan lalar
endast om det praktiska förfarandet sedan regeringen väl beslutat remiss till
lagrådet. Men hänsyn till den ställning som självständig och oberoende
myndighet vilken lagrådet bör inta lorde det inte böra komma i fråga att
lagrådets yttrande inhämtas annoriedes än genom formlig remiss. Del bör därför
enligt regeringsrättens mening vara uteslutet att ett departement får anlila
lagrådet till hjälp i sitt arbete innan remiss till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;29 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 195&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section912&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section913&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;%                                                                                            96&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådet
beslutats av regeringen. Dessförinnan är det ju för övrigt inte avgjort om
lagrådels granskning behövs och lagrådel kan därför bli belasial med arbele i
onödan. I övrigi bör såsom lagrådsuiredningen ullalat i fortsältningen lik.som hillills
ankomma på lagriidets ledamöter atl själva avgöra vilkel arbetssätt som är
lämpligast.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Riksskatteverket
anser att man i förarbetena bör behandla frågan om sekretess under
lagrådsgranskningens gång och tillse atl lagsiiftningen kommer alt medge
sekretesskydd för handlingar i ärendet inklusive lagrådets yttrande fram till
den tidpunkt då proposition i ärendet avlämnas. Frågan, som har behandlats av
lagrådsutredningen, ärsärskilt vikiig på skalielagslift-ningens område. Den bör
ses i vissl samband med del framlagda förslagei om förbud mot relroakliv
skaltelag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
slyckel behandlas i många yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt anser att granskningsområdei bör intas i en särskild paragraf på sätl lagrådsuiredningen
föreslagil.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakuhetsnämnden i Stockholm förordar att uitrycket &amp;quot;lag som angår
begränsning av någon av de gmndläggande fri- och rättigheterna&amp;quot; ändras
till &amp;quot;lag angående föreskrift, som innefattar begränsning av någon av de
grundläggande fri- och rättigheterna&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
noterar atl utredningen skiljer mellan, å ena sidan, lag som angår begränsning
av de grundläggande fri- och rätiigheterna och, å andra sidan, lag som avses i
8 kap. 2 och 3 §§. Förstnämnda lagtyp faller emellertid in under nämnda 2 och 3
§§, främsi 3 §. Indelningen är därför enligt JK:s mening inle helt
särskiljande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i SundsvaU ifrågasätter huruvida inte karaktären av princip­lösning har betonats
alllför starkt och uttryckts på ett språkligt mindre tillfredsställande sätt
genom att det angivits atl yttrande av lagrådel bör inhämtas över lagförslag av
särskilt angivna typerom vissa förutsättningar är uppfyllda. Det bör enligt
kammarrättens mening övervägas att ersätta ordet &amp;quot;bör&amp;quot; med ordet
&amp;quot;skall&amp;quot;. Härigenom torde regleringen få större pregnans utan att
innebörden ändras. Några konsekvenser i lagprövningshänseende lorde en sådan
förändring i varje fall inte medföra, enligt kammarrättens mening, eftersom det
fortfarande ligger i riksdagens hand alt avgöra i vad mån de förutsättningar
föreligger som skall utlösa lagrådsgranskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
anmärker vidare att lagrådets yttrande &amp;quot;bör&amp;quot; inhämias. Ordel
&amp;quot;bör&amp;quot; bör om möjligt undvikas i grundlag. Sådan lag bör innehålla
absoluta och koncisa regler. Ordet i fråga torde f ö. inte heller förekomma i
någon av våra gmndlagar f n. Samma kritik kan riktas mot ordel
&amp;quot;behöver&amp;quot; i andra meningen av samma stycke. Dessutom anser JK att
orden &amp;quot;bör&amp;quot; och &amp;quot;behöver&amp;quot; korresponderar illa med varandra
i sammanhanget. Svea hovrätt påpekaratt sammanställningen &amp;quot;lagrådet bör
höras&amp;quot; med &amp;quot;lagrådets yttrande behöver dock icke inhämtas&amp;quot;
framstår som svårförståelig. Länsstyrelsen i Stockholms län anför atl
undantaget om att yUrande i vissa situationer inte &amp;quot;behöver&amp;quot; 
inhämtas synes  vara utformat  mot  bakgrund av en  tänkl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section914&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section915&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;obligalorisk
huvudregel. Sådan är huvudregeln inle enligt förslaget, som endast anger att
yttrande &amp;quot;bör&amp;quot; inhämtas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska avdelningen av InternationeUa
jurisikommisslonen anser att det i lagtexien angivna kvalifikalionskravel
&amp;quot;om riksdagen finner lagen vara vikiig för enskilda eller från allmän
synpunkt&amp;quot; öppnar en onödigi vid möjlighel för kringgående av syftet med
lagrådsgranskningen. Det bör räcka med alt ange undantagsfallet. Om det med lanke
på lagrådets arbetsbörda är nödvändigt med yUeriigare begränsningar, bör del
enligt avdelningens mening övervägas, om inle lagrådel självi skall kunna
anpassa omfatiningen av arbetel med en remiss.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket
&amp;quot;om riksdagen finner&amp;quot; kritiseras också i ett fiertal andra yttranden.
Regeringsrätten framhåller alt det inte gärna låler sig göra atl formulera laglexten
med utgångspunkt i att riksdagen skall finna en lag meriterad för lagrådsgranskning.
Lagtexien bör i stället ges en mera allmängiltig uiformning. Regeringen skall
ju normall fatta beslut i frågan om lagrådsremiss innan ett lagförslag har
kommit under riksdagens ögon. Ytterst måste det visserligen ankomma på
riksdagen all avgöra om en lag skall antas utan föregående lagrådsgranskning
eller inte men atl så skall vara fallet behöver inte komma lill direkl utiryck
i laglexten. Del följer enligt regeringsrätten av stadgandel i 1 kap. 3 § RF
att det är riksdagen som stiftar lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
finner att del uUryckliga understrykandet av riksdagen såsom den som ytterst
har att lillämpa reglerna om lagrådets hörande knappasl är nödvän­digt. JK lillägger
att man av paragrafens avfattning på denna punkt kan få den uppfattningen att
regeringen före en propositions avlåtande till riksdagen skulle inhämta
riksdagens mening om huruvida lagrådet skall höras eller inte. Delta är dock
uppenbarligen inte utredningens avsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
Svea hovrälls mening skulle den av ulredningen föreslagna lydelsen av andra slyckel,
läsl ordagrant, kunna tolkas så att regeringen, innan den lägger fram vissa
lagförslag, skall ta reda på riksdagens inställning till frågan om lagrådet
behöver höras eller ej. Sä är dock inte avsikten. Enligt utredningen skall
regeringen bedöma frågans beskaffenhei och kan på grund av sin bedömning vara
primärt skyldig att höra lagrådet, innan den lägger fram förslaget för
riksdagen (s. 146). Regeringen förutsätts alltså göra en förhandsbedömning av
riksdagens inslällning. Enligt hovrättens mening är detta en krångligare och
sämre konstruktion än en uttrycklig föreskrift att regeringen skall höra
lagrådet i vissa fall. Den synes också kunna medföra att regeringen kan komma
att i onödan höra lagrådel för att inte riskera att fördröja ärendets
behandling i riksdagen. Hovrätten ullalar vidare att Ulredningen inte har
beaktat den motsägelse som ligger i bestämmelsen, om regeringen har hörl
lagrådet i fall då riksdagen för sin del anser alt lagrådets yttrande inte hade
behövt inhämtas. Riksdagens uppfattning blir ju i detta fall hell utan
betydelse. Det är vidare oklart hur utredningen har tänkt sig förhållandet
mellan utskott och riksdagen i de fall då regeringen inte har hört&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section916&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section917&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten
för Övre Norrland anser alt del, med den utformning andra stycket har fåll -
vid en hastig blick utformad som en &amp;quot;handlingsregel&amp;quot; för riksdagen -
är del svårl all bildu sig en klar uppfaiining om hur samspelel &amp;quot;regering
- lagråd - riksdag&amp;quot; skall fungera. Del bör väl normall vara regeringen som
remitterar förslagen till lagrådet innan de föreläggs riksdagen. Hovrätten släller
frågan om vad undantagsregeln i andra meningen fakiiski innebär och om
regeringen skall göra en förhandsbedömning av hur riksdagen kommer alt bedöma
behovet eller en formell förfrågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Göieborg'ifråg'ås'åller om inle &amp;quot;ömsatserna&amp;quot; i de båda försia
meningarna i andra slyckel borde formuleras utan riksdagen som subjekt, t. ex.
med lydelsen &amp;quot;om lagen är viktig för enskilda eller från allmän synpunki&amp;quot;
resp. &amp;quot;om lagrådels hörande skulle sakna betydelse .. .&amp;quot;. Atl det
ändå ytterst blir riksdagens sak att konstalera dessa förhållanden sägs följa
av reglerna om normgivningsmakten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakuhetsnämnden i Lund anmärker att förslaget innebär att &amp;quot;riksdagen&amp;quot;
skall bedöma, om lagrådsremiss av särskilda skäl kan underlå­tas. Avsikten med
den valda formuleringen tycks vara atl markera atl denna fråga inle skall kunna
komma under omprövning av de rältslillämpande organen. Formuleringen kan emellertid
ge det intrycket alt riksdagen genom ell motiverat ullalande (på vilkel
stadium?) uttryckligen skulle la ställning lill frågan om lagrådsremiss kan
underlåtas. Gällande föreskrifterom formerna för fattande av riksdagsbeslul i
lagstiftningsfrågor lär emellertid inte ge ulrymme ål något sådani uttalande. I
prakiiken måste del ju i försia hand bli regeringens sak alt bedöma om lagrådet
skall höras och att för riksdagen redovisa skälen lill ev. underlåten
lagrådsremiss. I andra hand kan vederbö­rande utskott göra bedömningen och ev.
på egen hand inhämla lagrådels yttrande. Om varken regeringen eller utskottet
har inhämtat lagrådels yttrande, kan kammaren antingen ålerförvisa ärendet till
utskottet för yUeriigare beredning (underförstått genom hörande av lagrådet)
eller helt enkell godta underlåtenheten atl höra lagrådel. Fakultetsnämnden
anser att del föreslagna siadgandel bör omformuleras så atl det inte ger
anledning till missuppfattningar om den ordning i vilken behovet av
lagrådsremiss skall prövas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakultetsnåmnden i Stockholm förklarar atl uppgiften att avgöra, huruvida ett
lagförslag omfattas av rekommendationen om lagrådsremiss, av naluriiga skäl
primärt måste åvila regeringen. Finner regeringen atl dess förslag avser sådan
lag som anges i paragrafen, skall förslaget remitteras till lagrådet, och anses
någon av undaniagssiiuaiionerna föreligga, skall motive­ring lämnas. I
lagtexten anges emellertid som förutsättning för att lagrådet skall höras i de
uppräknade fallen all riksdagen finner lagen vara viktig för enskilda eller
från allmän synpunki, och frågan om något av undantagsfallen är tillämpligt
sägs likaså vara beroende av riksdagens uppfaUning. Hur denna riksdagens
bedömning skall komma in i beslutsprocessen anges emellertid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section918&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section919&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vurken i lugtexi eller motiv. Enligt f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rsta slyckel kan yllrande fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;n lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del
inh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mias av regeringen eller riksdagsulskoli
men inle av riksdagen som s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dun. Enligi fukulieisn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden har riksdagen all v&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lja mellun iv&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
uiiernuiiv, om ell frumlugt lugf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag inte
hur underkasiuls lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskning i clt fall, d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r della enligi riksdagens mening borde ha skell. Anlingen
kan man avsl&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;proposilionen och l&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;la regeringen &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ierkomma
med nyll f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag, sedan lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del har h&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rts,
eller ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; kan man &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lerf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rvisa &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendet lill vederb&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rande ulskotl f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r ytterligare beredning,
innefattande remiss lill lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del. Siadgandel
m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;sle enligi fakulieisn&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens uppfaUning omformuleras s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; atl del klarl framg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;r hur fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan om lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsremissens erforderlighei skall pr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;vas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Undantagsreglerna behandlas i annal h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nseende av V&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;',
som anser alt-om hans f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag lill beskrivning av del obligaloriska
laggranskningsomr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;del godtas- undaniagen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r anges p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
del s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tl lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsutredningen har f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;reslagil, varvid dock ordalagen i punkt 1 bland undaniagen b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r anpassas till den komplettering av huvudregeln som
JK har f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakuUeisn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;innden
i Siockholm tar upp undantaget f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r fall, d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels h&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande skulle &amp;quot;f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rdr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ja lagsliftningsfr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gans behandling s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
alt avsev&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rl men skulle uppkomma&amp;quot;.
Fakultetsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden reagerar mot den i
specialmotiveringen (s. 214) framf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rda
tanken att detta kan aktualiseras, d&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dels arbetsprogram&amp;quot; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r anstr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ngt.
Ett s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dant syns&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tt &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ppnar enligt
n&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens mening oroande perspektiv.
Genom alt strypa lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dets resurser skulle man ju d&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; teoretiskt kunna minimera utrymmet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsgranskning.
Enligt fakulietsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mndens uppfattning b&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r undantagsstadgandet f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;s s&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; alt lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dsremiss
f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r underi&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tas, om lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslagets
genomf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande i sig &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;br&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dskande alt en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rdr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jning skulle f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rorsaka
avsev&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rt men. Som exempel n&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mns behovet av att vissa situationer snabbi flr till
st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd regler mot skatteflykt (jfr
utredningen s. 145). Fakultetsn&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden anseratt
man kan g&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ra en j&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;relse med de
i 15 och 17 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;rvallningslagen sladgade undaniagen fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;n kommunikations- resp. moliveringsskyldigheten - &amp;quot;om &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendets avg&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö­&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande
ej kan uppskjulas&amp;quot; resp. &amp;quot;om &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rendet
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; br&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dskande atl del ej finns tid atl
utforma sk&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;len&amp;quot;. N&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mnden erinrar om all myndighels arbetsb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rda som s&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;dan
inte f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r las lill int&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kt f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r att underl&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ta kommunikation eller utel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mna motivering. Motsvarande markering synes angel&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gen i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;JK tar ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; upp en fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga som r&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r
sista meningen i andra siyckei. Om moiiveringspliklen har fullgjorts och
riksdagen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;r egen del &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ver huvud tagel inte har ytirai sig i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan, lorde i enlighet med vad som hittills g&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lll riksdagen f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
anses ha pr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;val remissfr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan och inst&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mt
i regeringens uppfaUning. D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rmed lorde
ocks&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; vara uppenbarl all r&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tistill&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mpande
myndigheler inle kan f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rklara lagen i fr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ga ogillig p&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
grund av utebliven remiss lill lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det.
D&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rlill kommer all ulskoltsminoriiet
har m&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jlighel atl f&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; lill st&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nd
en remiss lill lagr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det. Vad betr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ffar lagf&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rslag
som v&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;cks inom riksdagen genom motioner
torde f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;ruisiittas att fr&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;gan om remiss lill lagr&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det observeras av vederb&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rande ulskotl. JK kan m&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jligen l&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ä&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;nka
sig en f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrift i riksdagsord-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section920&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section921&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen
som ålägger ulskotl alt i förekommande fall redogöra för skälen för underlåten
remiss lill lagrådet. Del torde emellertid vara så sällsynl all hithörande
typer av lagförslag aklualiseras genom motioner all JK ifråga­sätter behovei av
en uttrycklig regel i ämnet. JK har hiuills utgått från atl regeringen har
fullgjort sin informationsskyldighet genom att ge riksdagen en redovisning för
de skäl som föranlett att lagrådet inte hörts i ärendet. En situation som
enligt JK inte helt kan uteslutas är den motsatta, dvs. atl regeringen inte har
anförl några motiv för underiåtenheten att höra lagrådel och att frågan inte
heller har tagits upp i riksdagen. Den fråga som då kan uppkomma är om t. ex.
en domstol - under åberopande av sin lagprövnings­rätt och att felet, dvs. att
lagrådet inle har hörts är uppenban - kan underlåta att tillämpa lagen. JK ulgår
från all rättighetsskyddsutredningen har velat hindra även en sådan lagprövning
och möjligen ger avfattningen av 18 § ullryck ål detta. Om man, såsom ulredningen
och även JK, anser all det bör finnas ett obligatoriskt område för
laggranskningen och inskrivna regler därom i grundlag, kan del emellertid
enligt JK:s mening ifrågasättas om inte en underiålenhet alt höra lagrådel
måste betraktas som ett fet av så allvarlig beskaffenhet att lagen i fråga
måste anses ogiltig. JK är visseriigen - liksom rättighetsskyddsutredningen -
av motsatt uppfattning, men resonemangel föranleder honom alt ifrågasätta om
inte en uttrycklig regel i ärendet skulle vara på sin plats. Den borde då placeras
i 11 kap. 14 § och utformas som en inskränkning i lagprövningsrätten.
Innebörden skulle vara att den omslän­digheten att lagrådets hörande underiåtits
aldrig skulle få åberopas som skäl för atl inte tillämpa en lag som beslutats
av riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Göleborg anser att den språkliga utformningen skulle vinna på att ordet
&amp;quot;något&amp;quot; logs borl ur andra styckets sista mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna lydelsen av iredje stycket har föranlett några uttalan­den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten
förklarar att man vid utformningen av en lag inte sällan ställs inför uppgiften
att göra en avvägning mellan effektivitet och rättssä­kerhet. Denna avvägning
kan bli mycket grannlaga och framstå som den svåraste frågan vid lagsliftningsuppgiftens
lösande. I den föreslagna grund­lagstexten har rättssäkerhetskavet behandlats
tillsammans med kravet på förenlighet med rättsordningen och inte tillsammans
med effektivitetskra­vet. Texten bör enligt regeringsrättens mening
omformuleras så att först och för sig anges att lagrådet skall granska hur
lagförslaget förhåller sig till gmndlagarna och till rättsordningen i övrigt
samt hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra. Därefter och för
sig kan anges att lagrådet också skall granska om förslaget är så utformat att
lagen kan antas tillgodose angivna syften och göra det under tillböriigl
beaktande av rättssäkerhetens krav. Tillägget &amp;quot;i övrigt söka belysa
problem som kan uppstå vid tillämp­ningen&amp;quot; synes överflödigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
anser att det är svårl alt ulforma en konkrei regel om lagrådsgransk­ningens
inriktning. Enligt hans mening utgör emellertid de fyra punkterna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section922&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section923&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1970
års förslag en god beskrivning, särskilt om beskrivningen kompleiieras i enlighel
med lugrådsulredningens synpunkter, dvs. med ell betonande av att lagrådel bör
bevaka rätlssäkerhelsintresset och kontrollera all del sakliga innehållet i ett
granskal lagförslag kommit till uitryck i lagtexten på ell adekval säu. JK
ifrågasätter om man i lagtexien har helt lyckals all ge uttryck för vad som är avsell.
Dels anser han dispositionen - den ordning i vilken uppgifterna angivits -
mindre lyckad, dels har &amp;quot;översäuningen&amp;quot; av punkt 1 i 1970 års
beskrivning fått en uiformning som synes JK klart underlägsen ursprunget. Vad
som bör markeras är särskilt i detla sammanhang den lekniska karaktären av
granskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av Internationella juristkommissionen och Medborgar­rättsrörelsen tillslyrker
förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovrätt har inte något all erinra mot den föreslagna lydelsen av försia meningen.
Såvitt avser andra meningen framhåller hovrällen alt frågan vad som avses med
&amp;quot;lagens angivna syften&amp;quot; kan föranleda intrikata gränsdrag­ningsproblem,
inle minst när det gäller fri- och rättighetsbegränsande lag. I denna del bör
en mera preciserad lydelse eftersträvas. JK anser alt ordet &amp;quot;angivna&amp;quot;
bör bytas ul mot &amp;quot;avsedda&amp;quot;. Hovrätten för Övre Norrland finner en
besvärande oklarhel i lokutionen &amp;quot;angivna syften&amp;quot; och frågar om den
gäller vad som sägs i siycket om rättssäkerhetens krav etc. eller om den tar
sikte på ändamålen i den lag som granskas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyretsen
i Stockholms län förklarar atl om avsikten med iredje siycket äratt i
grundlagen definitivt fastställa principen atl lagrådets granskning skall avse
den renl juridiska sidan av de remitterade lagförslagen och inle de allmänna
politiska överväganden som ligger till grund för förslagen bör detta uttryckas
på ett mera direkl sätt. Om detaljerade anvisningar anses böra ges för granskningsarbeiet,
bör dessa enligt länsstyrelsens mening, om de skall skrivas in i grundlagen,
uttryckas i stramare ordalag och inle i så lösliga som t. ex. &amp;quot;söka belysa
problem som kan uppslå vid lillämpningen&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia
domsiolen har uppfattningen att det bör komma lill bättre utiryck i lagtexten i
vilken utsträckning lagrådel har anledning att pröva frågan huruvida ett
lagförslag har sådan innebörd att de föreslagna reglerna om det skilda
lagstiftningsförfarandet blir tillämpliga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av IniernaiioneUa juristkommissionen påpekar att ulredningen ulan molivering
har framhållit alt möjlighel till beslutande folkomrösining bör föreligga också
i fråga om beslut, som lill följd av särskilda regler i RF fattas i grundlagssliftningsform
(med undanlag för RO). Till dessa beslul hör enligt 10 kap. 5 § överförande av.beslutanderäti
till internationella organ. Avdelningen anser att beslut av denna natur är av
så speciell art i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section924&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section925&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förhållande
lill vanliga grundlagsändringar all frågan om beslutande folkom­röstning i
dessa fall bör närmare övervägas före en lagsiiftning därom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;//
kap. 14§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsta
domstolen konsiaterar atl i paragrafen lagprövningsrätt har förkla­rats
tillkomma domstol eller annal &amp;quot;offentligt organ&amp;quot;. I fri- och
rättighets-utredningens förslag till 8 kap. 20 § RF talades i stället om
domstol eller annari &amp;quot;myndighet&amp;quot;. Av utredningens motiv framgår inte,
varför &amp;quot;myndighet&amp;quot; har bytts ul mot det ovanliga uttrycket
&amp;quot;offentligt organ&amp;quot; och vilken saklig förändring som därmed kan ha åsyftats.
Högsta domstolen noterar vidare atl del i sista meningen föreskrivs att
tillämpning av föreskrifi, som har beslutats av riksdagen eller regeringen
endast flr underiåtas, om &amp;quot;felet&amp;quot; är uppenbart. Härmed åsyftas såväl
alt föreskrift står i slrid med beslämmelse i grundlag eller annan överordnad
författning som alt stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts
vid dess tillkomst. Emellertid kan enligt domsto­lens mening lagtexten läsas så
att med &amp;quot;felet&amp;quot; endast åsyftas sistnämnda typ av fel. Risken för
sådant missförstånd torde undanröjas, om orden &amp;quot;om felel är
uppenbart&amp;quot; ersattes med &amp;quot;i uppenbara fall&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Liknande
synpunkier framförs av juridiska fakuhetsnämnden I Stockholm. Nämnden
ifrågasätter om man inte i båda utredningsförslagen har avsett all konkrei normkontroll
skall utövas av varje organ, som fullgör en &amp;quot;offenilig
förvaltningsuppgift&amp;quot; oavsett deltas karaklär av offentligrättsligt eller privat­rättsligt
subjekt. Den adekvata besiämningen vore i så fall snarast &amp;quot;domstol eller
annan som fullgör offentlig förvaltningsuppgift&amp;quot;. Fakultetsnämnden erinrar
vidare om del i 1975 års förslag stadgade kravet, att förfarandefel måste vara
grovt för att en bestämmelse skall åsidosättas, i föreliggande förslag i linje
med högsia domstolens remisskritik har modifierats. Det skall i stället krävas atl
stadgad ordning i något väsentligt hänseende åsidosatts vid föreskriftens
tillkomst. För all en förfaUning, som beslutats av riksdagen eller regeringen,
inte skall tillämpas krävdes enligt 1975 års förslag, att &amp;quot;motstri­digheten&amp;quot;
är uppenbar. Föreliggande förslag anger i stället, alt &amp;quot;felet&amp;quot; är uppenbarl.
Huruvida någon saklig avvikelse åsyftats framgår inte, enligt fakultetsnämndens
mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen
i Siockliotms län anser att lagtexten har fått en i vissa detaljer mindre
lyckad utformning. Det är svårt atl föreställa sig en situation där ell
offentligt organ åsidosatts i något &amp;quot;väsentligt&amp;quot; hänseende vid en
föreskrifts tillkomst och därefter konstaterar alt felet inte är
&amp;quot;uppenbart&amp;quot;. Utredningen synes vid användningen av uttrycket
&amp;quot;uppenbart&amp;quot; mer ha haft i åtanke en bristande överensstämmelse med
överordnad författning hos föreskriften än det tidigare nämnda
&amp;quot;felet&amp;quot;. Lagrummet bör enligt länsstyrelsens uppfatt­ning utformas på
ett stramare sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section926&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section927&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.2      Förslaget
till lag om ändring i riksdagsordningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tilläggsbestämmelse
2.7.1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarräiien
i Göleborg förklarar atl det i princip bör unkommu på lulmunnen ull besiämma
vad som skall föras upp som försia punkl på föredragningslisian och all del
förefaller myckel egendomligt atl yrkande om folkomröstningen i grundlagsfråga
skall prövas före förslag lill ny slatsmi­nisler. Vikligasl torde vara all
landet får en statsminister och därmed en regering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.3      Förslaget
till lag om lagrådet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svea
hovräll har i allt väsentligt inga invändningar mot förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarräitsrörelsen
uttalar att lagrådet har tillkommit för all ersätta den laggranskning som
tidigare utfördes av hela högsta domstolen. Mot denna bakgrund ter det sig konslituiionelli
oriktigt att enligt del föreliggande förslaget regeringen har tillerkänts en
rad organisaioriska och administrativa befogenheter rörande lagrådet. Sålunda
bör högsia domstolen och regerings­rällen, gemensami eller var för sig, fatta
de administrativa beslul som erfordras rörande lagrådet, t. ex. förordna om
antalet lagråd, besiämma vilka som skall vara lagrådsledamöter, även sådana
ledamöter som ej är akluella medlemmar av de båda högsta domstolarna. Lagrådet
bör självt fördela sina medlemmar på avdelningar. Organisalionen tinser alt del
för lagrådets fria ställning är av viki atl det inie administrativt leds av
regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Svenska
avdelningen av Inlernaiionella jurisikommisslonen föreslår all försia slyckel
får följande lydelse: &amp;quot;Avdelning består av tre ledamöter. Om särskilda
skäl föreligger, får regeringen efter framställning av lagrådel besiämma all
avdelning skall beslå av fyra ledamöier vid behandlingen av vissl ären­de.&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrällen
anseratt börjedagen fören lagrådsperiod bör anges, inte till början av högsia domslolens
hösisession, ulan lill eu besiämi dalum, i. ex. den I okiober.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
författarförbund påpekar all i andra slyckel har insmugit sig ell tryckfel: &amp;quot;sammanfälll&amp;quot;.
Ej heller ordel samfälll anser förbundet vara adekvat för den avsedda siluaiionen.
Del lorde vara lämpligt atl använda&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section928&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section929&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:282.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sammu
ullryck som för högsiu domstolen 3 kap. 5 S rällegångsbalken, nämligen &amp;quot;i
dess helhet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsta
domstolen har inle funnil anledning till erinran mot omröstnings­regeln. Regeln
har enligt domstolen fåll en allmän utformning och del förutsätts alt lagrådet
även i fortsättningen skall kunna ge sina yllranden en sådan form att olika
nyanser och enskilda ledamöters uppfattning i särskilda frågor kan komma till utiryck.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten
ställer sig däremoi myckel tveksam till omrösiningsregeln. Någon omröstning i
vedertagen mening har hittills inle tillämpats i lagrådet i granskningsärenden.
Lagrådsuiredningen har (s. 277) redogjort för gällande ordning och de skäl som
bär upp densamma. Lagrådsutredningen finner emellertid atl, eftersom lagrådet,
ehuru det inte har beslutande funktioner, principiellt inle skiljer sig från
andra myndigheter, del framstår som naturiigi att lagrådet, när del avger
begärt yttrande över ett lagförslag alltid redovisar myndighetens mening. Del
kan emellertid enligt regeringsrättens mening diskuteras om inte lagrådet
skiljer sig från övriga myndigheter jusl däri att vanliga beslutsregler inle
lämpligen bör tillämpas när lagrådet avger yttrande. Det kan inte vara önskvärt
atl lagrådets ledamöter på samma sätt som t. ex. ledamöier av en verkssiyrelse
skriver sig samman för alt erforderlig röslmajoritet skall erhållas om vad
yttrandet skall innehålla i en viss fråga. Det är ju tvärtom, som
lagrådsutredningen i andra sammanhang framhåller, angeläget att vars och ens erfarenhel
och kunskaper utnyttjas så effeklivi som möjligl. En omröslningsregel kan visseriigen
inte undvaras för lagrådet men denna lorde endast böra gälla i administrativa
ärenden och inle i gransk­ningsärenden. I granskningsärenden lorde liksom hiltills
ledamölerna ha att uttala sina meningar oberoende av varandra och av krav på
majoritet för ställningstaganden i olika frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
förfaiiarförbund avstyrker förslaget om en omröstningsregel. Förbundel
konstaterar att det i lagrådel inte förekommer majoritetsbeslut. Lagrådets yllrande
har ju inle någon konstitutiv betydelse ulan utgör en rådgivning lill den
instans, som har påkallat yttrandet. Del är därför enligt förbundets uppfaUning
alldeles meningslöst att söka konstruera någon sorts &amp;quot;lagrådets
mening&amp;quot; - avgörandel ligger ändå hos den lagstiftande instan­sen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Högsia
domstolen anser atl del med hänsyn lill arbetsbelastningen i denna domstol och
i regeringsrällen är önskvärl att ledamoi som ingår i lagrådsav­delning vid
avbrott i avdelningens arbele kan las i anspråk för tjänstgöring i domstolen.
Denna möjlighel är enligi ulredningens förslag begränsad till det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section930&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section931&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fall
all regeringen har meddelal lagrådel all del under viss lid ime hur någoi
ärende ull förvänla. Möjlighelen böremellertid stå öppen även i andra fall, dur
lagrådel finner sådan ijänslgöring möjlig och lämplig. Högsia domstolen
förordar därför atl förslaget ändrus i enlighel härmed.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section932&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:93.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section933&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section934&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section935&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga 3&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagrådsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Härigenom föreskrives i fråga om regeringsformen' dels atl
nuvarande 8 kap. 19 § skall belecknas 8 kap. 20 S, dels att 8 kap. 18 S skall
ha nedan angivna lydelse, dels atl i 8 kap. skall införas en ny paragraf 19 §,
av nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 18§ För all avge yllrande till regeringen För all
avge yttrande över förslag över/fl,i,'/o/-sto.c'skall finnasetl lagråd, ////
lag eller annan förfalining skall variingårdomarei högsia domstolen flnnas eit
lagråd, vari ingår domare i och regeringsrällen./i ifrt/•/A:s(7o.?s(/f- högsia
domstolen och regeringsrät-skoli får inhämla yfirande från lagra-     len.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;del enligi vad som närmare angives i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yllrande från lagrådet kan inhäm-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksdagsordningen. Närmare bestäm-     las av regeringen elter,
enligi vad som melser om lagrådel meddelas i tag.        närmare anges i
riksdagsordningen, av&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;riksdagsulskoli.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närmare besiämmelser om lagrä­deis sammansäuning och ijänslgöring
meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Innan lag besluias skall yllrandefrån lagrådet inhämtas i ärendei.
när fråga är om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifier
i grundlag om Iryckfrihelen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifier
som innebär begränsning av de,fri- och rälligheler som anges i 2 kap.,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifter
som avses i 2 § i della kapilel,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifier
som avses i 3 §, om föreskrifierna gäller broll etter rättsverkan av brott,
utredning om broll. ivångsmedel etter ullämning eller annan ålgärd med
anledning av broll eUer misstanke om brott, tvångsmedel av annan anledning,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Regeringsformen omirycki 1976:871.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Av prakliska skäl har 19 S i föreslagen lydelse ej
begränsats lill högerspallen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section936&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section937&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rekvisition etter annal sädanl förfogande, inskränkningar
i räiien an förvärva dier inneha fasl egendom dier lomlräu, fåsligheisbildning,
konsiimenlskydd, nalur- och miljövård, uisökning. konkurs eller skall på inkomsi.
förmögenhel, arv etter gåva,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifier
som av.ses i 5 s'' såviil gäller den kommunala beskauningen,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifier
som avses i 18 .'Ji iredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifiersom
avses i 11 kap. I Jörsia slyckel andra meningen. 3 forsla meningen. 4 '. 5  förslå
siycket 2. 10  eller 11 andra meningen etter&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifter
som avses i 2 kap. 2 § andra stycket iiyckfriheisföiord-n i ngen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådets
yttrande behöver dock ej inhämias beiräffande föreskrift, som nämnls i försia siyckei
2 eller 4. endasl därför all straffansvar föreskrives, om ej strängare straff
än fängelse i en år .stadgas,for brottet. Vad nu har sagls gäller ef föreskrifier
i allmän siraffiag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av vad som sägs i försia siyckei behöver
lagrådels yttrande ej inhämtas&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1.    i fiåga om föreskrifier som ej är av mera ingripande
belydelse,for enskilda&lt;br&gt;
och ej heUer är av invecklad beskaffenhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ifråga
om föreskrifier av sådant slag an det med hänsyn lill tagrådsgransk-ningens
ändamål är uppenbarl obehövligi atl höra lagrådel,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;om lagrädeis
hörande skutte fördröja lagsliftningsfrågans behandUng sä, all avsevärt men
skutte uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ändringarna i regeringsformen Iräder i krafl den 1 januari
1980.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 8 kap. 19 § i dess nya lydelse gäller
dock ej i fall då lag skall beslutas på grund av proposiiion, som har avlämnats
till riksdagen före ikraftträdandet, eller på grund av förslag som dessförinnan
har väckis inom riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
eller avses där eljesl föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna
lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section938&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:48.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section939&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionen.................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Författningsförslag.......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utdrug av protokoll vid regeringssammanlräde den 22 mars
1979 ..&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Inledning................................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Allmän molivering...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Grundläggande synpunkier............................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Eu särskilt lagsiiftningsförfarande
för räliighetsbegrän­sande lagsiiftning         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;            &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagprövningen.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagrådsgranskningen....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förfarandet vid
grundlagsliftning m.m.............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;2.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Försiärkningar
av särskilda fri- och rälligheler... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Upprättade
lagförslag............................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4.1    Förslaget till lag om ändring i regeringsformen &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 7 S ................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 9 § ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 10 § .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 12 S ............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 18 § ............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap. 20 § .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 1 § ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 4 § ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 7 § ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 15 § ............................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 16 § .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap. 18 S .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. 5 § ................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap. 14 § .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;13 kap. 7 S .............................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Punkl 9 övergångsbestämmelserna.......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ikraftlrädande m. m.................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget lill
lag om ändring i riksdagsordningen         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;4.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förslaget lill
lag om lagrådel............................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§............................................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S.............................................................................       67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S.............................................................................       67&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S ............................................................................       68&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S ............................................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S ............................................................................     69
'&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;div class=Section940&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;

&lt;div class=Section941&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lOS
........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Courier New"'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikrafiträdande
m. m....................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.4     
Förslaget till folkomröslningslag.............. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;IS .............................................................................       75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ ............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;S ............................................................................       75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; ............................................................................       75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;S ............................................................................       75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt; .................................................................................. 76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7-9 SS .......................................................................       77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och 12 §S................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
§ .......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;...........................................................................       81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S............................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;S ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ikraftträdande.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-family:"Times New Roman"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslut......................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga I Rätlighetsskyddsutredningens
betänkande (SOU   1978:34)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkt
skydd för fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden över rätlighetsskydds­utredningens
betänkande (SOU 1978:34) Försiärki skydd för fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:36.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
3 Lagrådsulredningens förslag till lag om ändring i regerings­formen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;GOTAB Stockholm 1979    60113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section942&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G203195</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197879__195.pdf</filnamn>
<filstorlek>19208094</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om förslärkt skydd för fri- och rättigheter m. m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DBE67306-67ED-4583-92D6-3C2A9B6DA6E6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>