2448689G2031881978/79188propproppropProposition 1978/79:188PropositionProposition18801979-03-29 00:00:002024-12-27 14:47:032008-06-13 07:56:00om fördjupad företagsdemokrati i kommuner och landstingskommunerimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G203188/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G203188https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G203188
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1978/79:188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>om fördjupad företagsdemokrati i kommuner och
landstingskommuner;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 29 mars 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen atl aniaga de förslag som har upplagils i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OLA
ULLSTEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:214.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BERTIL
HANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen foreslås åtgärder som syfiar till all utveckla och fördjupa
företagsdemokratin i kommuner och landstingskommuner. Avsiklen är all de
anslällda skall fS bälte möjligheler lill inflylande och insyn i frågorsom rör
förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt att de anställdas
erfarenheter och kunskaper skall kunna las lill vara på ett bättre säll än
hittills. Utvecklingenav företagsdemokratin skall ske inom de ramar som har
lagts fasl for medbestämmandet inom den offentliga sektorn i samband med
arbetsrättsreformen samt med hänsyn till den kommunala sektorns särart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen foreslås au kommunallagen och lagen om kommunalförbund ändras så
att det blir möjligt alt inrätta partssammansalla organ i kommuner,
landslingskommuner och kommunalförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
partssammansalta organen kan enligt forslagen i proposilionen fl vissa
berednings-, förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i frågor som rör
förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som arbetsgivare och dess
arbetstagare. Med hänsyn lill viklen av atl den politiska demokratin inte
kränks föreskrivs alt till partssammansalla organ inle får överlämnas atl
avgöra frågor som rör den kommunala eller landslingskommunala verksamhetens
mål, omfattning, inriktning eller kvalitet. I princip får de partssammansalta
organen inte heller behandla frågor som avser myndighetsutövning. Det ankommer
på kommunfullmäktige resp. landstinget att i reglemente för de partssammansatta
organen ange dessas uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
bygger på forutsäuningen att arbetsmarknadens parter i samband med
förhandlingar om medbestämmandeavtal aktualiserar frågan om partssammansalta
organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagändringarna
avses träda i kraft den 1 juli 1979. 1 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i kommunallagen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom foreskrivs i fråga om kommunallagen (1977:179)
dels atl 1 kap. 5 § och 7 kap. 2 och 3 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels
all i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 13 a §,av nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 5 § Kommuns och landstingskommuns beslutanderätt
utövas av fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltning och verkställighet ankommer pä styrelsen och
övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som skall avgöras av
fullmäktige. För sådan uppgift kan tillsättas särskild beredning beslående av
en eller flera personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kommuner och landstings-kommunerfår tiUsättas
partssamman -satta organ. Ett sådant organ kan, om ej annat ,foljer av lag
eller annan forfattning, ha UU uppgift att inom styrelsens eller andra nämnders
verksamhetsområden svara för beredning, förvaUning och verkställighet I
ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som
arbetsgivare och dess arbetstagare. TiU ell partssammansatl organ får ej
överlämnas att avgöra frågor som avser den kommunala eller landstingskommunala
verksamheiens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet eller frågor som
avses i 3 § första stycket förvaUnlngslagen (1971:290J med undantag av ärenden
om anställning, ledighet, vikariat och förslagsbelöning. Fullmäktige flr
uppdraga ål styrelsen eller annan nämnd att i fullmäkliges ställe fatta beslut
i viss grupp av ärenden, i den mån ej annal följer av lag eller annan
förfåltning. Sådani uppdrag flr ej avse ärenden som är av principiell
beskafTenhet eller i övrigt av större vikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivddse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 13 a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FuUmäktige tillsåller partssammansalla organ. Ett
parissammansait organ beslår av företrädare för kommunen eller
landstingskommunen och av företrädare för arbetstagarna. Kommunens eller
landstingskommunens förelrädare i ett partssammansatl organ väljs av
fullmäktige eller av styrelsen eUer annan nämnd som,fuUmäktige utser.
Arbetstagarnas företrädare Ulses av berörda arbetstagarorganisationer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige faststäUer reglementen for de partssammansatta
organen i kommunen eller landstingskommunen. I reglementet anges det partssammansalla
organets uppgifter, sammansättning, mandattid och verksamhetsformer.
Beslämmelserna i 3 kap. 9 § andra siycket och 10 § iredje stycket tillämpas
också på en partssammansatl organ. Detsamma gäller i fråga om bestämmelserna i
3 kap. 10 § andra stycket omförande av protokoU, protokolls InnehåU, justering
av protokoU, tillkännagivande om jusiering och reservalion.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slyrelsen eller en annan nämnd inom vars verksamhelsområde
ett partssammansatt organ har tillsatts får återkalla uppdrag som överlämnats
IiU organet, om synnerliga skäl Jörellgger UU del.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. 2 S 1 fråga om besvär över beslul av 1 fråga om
besvär över beslul av kommunstyrelsen eller annan kom- kommunstyrelsen, annan
kommu-munal nämnd skall bestämmelserna nal nämnd eller partssammansatt i IS om
besvär över beslut av orgon skall bestämmelserna i 1 §om. kommunfullmäktige
tillämpas på besvär över beslul av kommun-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=396 height=137>
<tr>
<td valign=top align=left height=137 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ställande art.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i försia siycket gäller även beslul som har fattats med slöd av uppdrag
enligt 3 kap. 12 §. I fråga orn beslul som ej har protokollförts särskilt
räknas besvärstiden från den dag då justering av protokoll, som har forts vid
del sammaniräde med styrelsen eller nämnden varvid beslutet har anmälts, har
tillkännagivils på anslagstavlan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslämmelserna i forsla stycket gäller också i fråga om
besvär över sådant beslut av revisorerna som avses i 5 kap. 4 §.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvaiande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>molsvarande sätt, om ej annal sägs i 3 § eller är särskilt
föreskrivet. I fråga om besvär över beslut av förvaltningsuiskoltei eller annan
landstingskommunal nämnd skall bestämmelserna i 1 § om besvär över beslul av
landsiing lillämpas på molsvarande sätt, om ej annal sägs i 3 § eller är
särskilt föreskrivet. Besvär flr ej anföras över beslut av rent förberedande
eller rent verkslällande art.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fullmäklige lillämpas på motsvarande sätl, om ej annal
sägs i 3 § eller är särskilt föreskrivet. I fråga om besvär över beslul av
förvallningsulskottel, annan landstingskommunal nämnd eller partssammansatl
organ skall beslämmelserna i 1 § om besvär över beslut av landsiing tillämpas
på motsvarande säu, om ej annal sägs i 3 § eller är särskilt föreskrivet.
Besvär flr ej anföras över beslut av rent förberedande eller rent verk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=189 height=239>
<tr>
<td valign=top align=left height=239 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige
får utse nämnd med uppgifi att pröva besvär över styrelsens, annan nämnds
eller revisorernas beslut om tillsättning av eller förordnande på kommunal
eller landstingskommunal tjänst,entledigande från sådan tjänst eller disciplinär
ålgärd mol tjänsteman, om besvär över beslutet annars skulle ha anförts
enligt 2 §. Bestämmelserna i 4-10, 13-17, 19 och 20 §§ förvaltningslagen
(1971:290) tillämpas på motsvarande sätt i ärende hos sådan besvärsnämnd.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:110.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap. 3 §<br>
särskild</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fullmäktige flr utse
särskild</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnd med uppgifi att pröva besvär över styrelsens, annan
nämnds, partssammansatt organs eller revisorernas beslut om tillsättning av
eller förordnande på kommunal eller landstingskommunal tjänst, entledigande
från sådan tjänst eller disciplinär åtgärd mot tjänsteman, om besvär över
beslutet annars skulle ha anförts enligt 2 §. Bestämmelserna i 4-10, 13-17, 19
och 20 §§ förvallningslagen (1971:290) tillämpas på motsvarande sätl i ärende
hos sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besvärsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglemente for besvärsnämnd antages av fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om ej
annat föreskrives i reglementet, tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 13 § andra
stycket, med undanlag av hänvisningen till 3 kap. 9 § andra stycket och 3 kap.
11 § första stycket, på motsvarande sätt på besvärsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om besvärsnämnd finns, flr den som är missnöjd med beslul
som avses i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>forsla
stycket anföra besvär hos nämnden inom den lid, som föreskrives i 1 § andra
stycket och 2 § andra siycket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande besvär över
besvärsnämnds beslut tillämpas bestämmelserna i 1 § på motsvarande sätl. Till
stöd for sådana besvär flr dessutom åberopas au det hos besvärsnämnden
överklagade beslutet är oriktigt på någon sådan grund som sägs i 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1957:2811) om kommunalförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs, att 3 och 12 §§ lagen (1957:281) om
kommunalförbund' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3§ Kommunalförbunds beslutanderätt ulövas av förbundels
fullmäktige. Förvallning och verkställighet tillkomma förbundets slyrelse och
övriga nämnder. Nämnderna bereda även ärenden som skola avgöras av fullmäktige.
För sådan uppgift kan särskild beredning beslående av en eller flera personer
tillsättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kommunalförbund får tillsättas partssammansalla organ.
Ett sådant organ kan, om ej annat följer av lag eller annan författning, ha
till uppgift att inom siyrelsens eller andra nämnders verksamheisområden svara
för beredning, förvaUning och verkslällighel / ärenden som rör jbrhåUandet
mellan förbundet som arbelsgivare och dess arbetstagare. TiU en partssammansatt
organ får ej överlämnas att avgöra frågor som avser förbundsverksamhetens mål,
inriktning, omfattning eller kvaUtet eUer frågor som avses i 3 § första
stycket förvaltningslagen (1971:290J med undantag av ärenden om anställning,
ledighet, vikariat och förslagsbelöning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12§<br>
Där ej annal är särskilt föreskrivet, Där ej annai är särskilt föreskrivet,<br>
tillämpas bestämmelserna i 3 kap. tillämpas beslämmelserna i 3 kap.<br>
1-16 §§ kommunallagen (1977:179) 1-16 §§ kommunallagen (1977:179)<br>
på molsvarande sätt i fråga om på motsvarande sätt i fråga om<br>
kommunalförbunds slyrelse och öv- kommunalförbunds styrelse och öv<br>
riga nämnder m. m.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>riga nämnder, partssammansalta or<br>
gan m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1 juli 1979. ' Lagen omtryckt
1977:181.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
KOMMUNDEFARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1979-03-29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsminislern Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikslröm, Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund, Lindahl, Winlher, De Geer,
Gabriel Romanus, Tham, Bondestam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Hansson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om fördjupad firetagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
20 mars 1970 bemyndigade Kungl. Maj:l chefen för dåvarande civildepartementet
att tillkalla sakkunniga för att göra en översyn av den kommunala demokraiin
(utredningen om den kommunala demokraiin). Genom tilläggsdirektiv våren 1972
fick ulredningen i uppdrag att utreda vissa frågor om personalinHyiande i den
kommunala verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lilläggsdirekliven framhålls alt en fördjupad företagsdemokrati är ett
väsentligt medel när det gäller atl nå bättre förhållanden för de anställda och
därigenom öka arbetstillfredsställelsen och säkerställa ett gott
arbetsresultat. Det ärenligt direkliven ett starkt intresse både från allmän
synpunkt och från arbetslagarsynpunkl alt de personer som är anställda inom
kommunala och landstingskommunala förvaltningar, liksom andra arbetstagare, flr
insyn i och infiytande över verksamheten på arbetsplatsen. Frågan om hur detta
syfte skall nås erbjuder emellertid särskilda problem, som inte har någon
direkt motsvarighet inom enskild verksamhei och som i viss mån skiljer sig från
de svårigheler som uppkommer när del gäller alt lillgodose motsvarande intresse
i fråga om dem som är anställda inom statsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund har ulredningen haft all överväga sådana författningsändringar
som behövs, dels för alt kommunala och landstingskommunala nämnder genom
majoritetsbeslut skall kunna medge representanter förde anställda alt närvara
vid resp. nämnds sammanträden och della i överiäggningarna men inte i besluten,
dels för att nämndernas beslulanderält i vissa ärenden skall kunna överföras
till företagsnämnd eller annal organ med arbeisiagarrepresentalion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
lämnade i augusti månad 1977 betänkandet (SOU 1977:39) Företagsdemokrati i
kommuner och landstingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yllranden över betänkandet avgetls av regeringsrällen, riksdagens
ombudsmän (JO), hovrätten för Övre Norrland, socialstyrelsen, kammarkollegiet,
siaiskontorel, statens avtalsverk, statens personalnämnd,
skolöverstyrelsen,universilels-och högskoleämbetet,arbetsmarknadsstyrelsen,
arbetarskyddsstyrelsen, arbetsdomstolen, statens planverk, 14 länsstyrelser,
nya arbelsrällskommiltén, samtliga landslingskommuner, 194 kommuner, Sydväsira
Skånes kommunalförbund, Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund, Landstingsförbundei,
Svenska kommunförbundei. Svenska kyrkans församlings- och pasloratsförbund.
Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges industriförbund.
Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisaiionen i Sverige (LO), Svenska
Kommunalarbetareförbundet, Tjänsiemännens centralorganisation (TCO), Sveriges
kommunaljuridiska förening. Föreningen Sveriges kommunalekonomer, Sveriges
socionomförbund, Sveriges allmännyttiga bostadsförelag. Riksförbundet Hem och
Skola, Svenska arkitekters riksförbund och Handikappförbundens centralkommitté.
Universitets- och högskoleämbetet har bifogal yllranden från de juridiska och
samhällsvetenskapliga fakultelsnämnderna. Yttranden har dessulom inkommit från
Arbetslivscenlrum, Kristen demokratisk samling. Folkpartiets ungdomsförbund och
Centerns ungdomsförbund. Sammanlagl har 267 remissvar inkommii.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
bemyndigande av den dåvarande regeringen (Dir. 1978:63 och 87) liUsalles hösten
1978 en expertkommitté (Kn 1978:02) för att överarbeta utredningens förslag. En
fortsatt beredning av vissa av de frågor som behandlas i utredningens
belänkande har också ägt rum inom kommundepartemeniet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anhåller au nu fl la upp frågan om ålgärder för alt göra del möjligt all
inrätta partssammansalla organ i kommuner, landstingskommuner och kommunalförbund.
Särskilt samråd har ägt rum med arbetsmarknadsministern och med statsrådet
Wahlberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om nuvarande förhållanden och den föreiagsdemokraiiska utvecklingen på
del kommunala områdel flr jag hänvisa lill betänkandet. En översiktlig framställning
lämnas dock i det följande. Den del av betänkandet som innehåller utredningens
överväganden och förslag beträffande paris-sammansatta organ bör fogas lill
protokollet i detta ärende som bdaga 1. En sammanställning av remissyttrandena
i denna del bör fogas till protokollet som bilaga 2.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>9</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Allmän motivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Arbetsrättsreformen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
förhandlingsrätlsreformen år 1965 skapades förutsäuningar för stats- och
kommunaltjänslemännens fackliga organisaiioner att träffa kollektivavtal med
arbetsgivarna beträffande tjänstemännens ekonomiska villkor och
anställningsförhållanden i övrigi. Reformen innebar också att del i viss
omfattning blev möjligl för tjänstemännens fackliga organisationer och de
offentliga arbetsgivarna att tillgripa stridsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid reformen undantogs
emellertid vissa betydelsefulla frågor från det avialsbara områdel, t.ex.
sådana som gällde myndighets verksamhei, tjänsteorganisationens utformning,
ijänstetillsälining och disciplinär bestraffning. Begränsningarna i
avtalsfriheten angavs i 3 § slalstjänslemannalagen (1965:274) och 2 S
kommunaltjänslemannalagen (1965:275). Genom ändringar år 1973 i dessa
bestämmelser blev del möjligt, att träffa avtal om bl. a. ledningen och
fördelningen av arbeiei inom en myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om avialsförbud bör ses mot bakgrund av atl den offenlliga verksamhetens syfte
är atl lillgodose allmänna inlressen. Del ansågs alt avtalsfriheten på den
offentliga sektorn borde vika för vissa grundläggande demokratiska principer,
t. ex. principen om medborgarnas självklara rält lill infiytande över de
politiska besluten och principen om de politiska organens handlingsfrihet.
Inskränkningarna i avtalsfriheten gällde bara beiräffande
tjänstemannagrupperna. Redan före förhandlingsrätlsreformen var det sålunda
möjligl alt träffa kollektivavtal om t. ex. kommunalarbelarnas
anställningsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagen (1976:580) om medbeslämmande i arbetslivet (MBL) skapades en gemensam
grund för de anslälldas medbeslämmande i offenilig och enskild verksamhet.
Lagen äger tillämpning på förhållandel mellan arbelsgivare och arbetstagare (1
S)- Dil räknas enligt förarbetena (prop. 1975/76:105, bil. 1, s. 326) inie bara
frågor som rör anställningsvillkor utan också frågor som rör arbeiets ledning
och fördelning och de förhållanden i övrigt under vilka arbetet utförs. Även
företagsledningsfrågor och frågor som rör bedrivandet av arbetsgivarens
verksamhei i stort hör till förhållandel mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Enligt MBL lillförsäkras arbetslagarna inflylande genom bestämmelser om bl. a.
förhandlings- och informationsskyldighet för arbetsgivaren, medbestämmanderätt
genom kollektivavtal saml tolkningsföreträde och s. k. kvardröjande stridsrält
för arbetstagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MBL
trädde i kraft den 1 januari 1977. Samlidigt infördes lagen (1976:600) om
ofTentlig anställning (LOA) som ersatte statstjänstemannalagen och
kommunaltjänslemannalagen. I LOA finns särskilda bestämmelser om t. ex.
arbetskonflikter, ijänsieiillsäiining och tjänstgöringsskyldighet som för den
offenlliga seklorns del har ansetls påkallade bl. a. av hänsyn lill den
politiska demokratin. För kommunalanställda i allmänhet gäller bara lagens
allmänna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelser
och bestämmelserna om arbetskonflikter och skadesiånd. Lagen gäller däremoi i
sin helhet för t. ex. lärare med slalligl reglerad anslällning (1 kap. 5 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
molsvarighel lill avtalsförbudet i 3 § statstjänstemannalagen och 2 §
kommunaltjänslemannalagen finns inie i LOA. I moliven anförde emellertid
föredraganden alt den grundläggande förutsättningen för den fortsatta
utvecklingen av de anställdas medbestämmande inom den offenlliga seklorn måsle
vara principen om den politiska demokraiins suveränitet (prop. 1975/76:105,
bil. 2, s. 144). De stats- och kommunalanställdas infiytande flr, anförde han
vidare,alllså inle ulvidgas i så hög grad all de allmänna medborgarintressena -
som alla myndigheler har atl beakla - kommer i kläm. Han anförde vidare (s.
150) alt det skulle strida mot vår demokraiiska ordning - som den kommer lill
uitryck främsi i regeringsformen (RF) och kommunallagarna - alt låta de
offentliganställda genom kollektivavtal fl eu annat, mer omedelbart infiytande
över beslut som bestämmer myndigheters verksamhei i fråga om mål, inriktning,
omfattning och kvalitet än medborgarna i övrigi. Vad angår risken för
kränkning av den politiska demokratin uttalade föredraganden atl man kan utgå
ifrån all arbeislagarorganistionerna inle kommer atl vidta några åtgärder som
direkt eller indirekl inkräktar på den politiska demokratin (s. 154). Som skäl
för denna ståndpunkt angav han bl. a. all de erfarenheter som vunnils efter
förhandlingsrätlsreformen år 1965 i huvudsak är posiliva och ger belägg för de
fackliga organisationernas vilja och förmåga att utöva sin maktställning under
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om del inle finns något avialsförbud i MBL eller LOA, flr naturligtvis avtal
inte träffas i slrid mot RF, kommunallagen (1977:179)(KL) eller annan tvingande
lagstiftning. Den omsländigheten att ett tilltänkt medbestämmandeavtal, utan
all slrida mot lag, skulle kränka den politiska demokratin innebär inte atl den
offentlige arbetsgivaren kan vägra atl ingå i förhandling. Genom ett särskilt
huvudavtal för den offenlliga seklorn har avtalsparterna emellertid skapal en
möjlighel alt fä en bedömning av gränsdragningen mellan det område som parterna
bör kunna reglera genom kollektivavtal och det område inom vilkel polilikerna
och myndighelerna ensamma bör ha beslutanderätten. Enligt avtalet har parterna
i fråga om sådana ämnen varom avtal flr anses kränka den politiska demokraiin
enats om atl sträva efter fredliga förhandlingar och atl undvika
stridsälgärder. En särskild nämnd har inrättats med rekommenderande funklioner
i ivisier om frågor där avtal kan inkräkta på den politiska demokraiins område.
Nämnden träder i funktion, om avtalsparterna gemensami begär del. I samband med
alt en slridsåtgärd aktualiserats kan endera parten påkalla behandling av
nämnden. Stridsåtgärder flr enligt huvudavialei inte förekomma så länge
ivislefrågan behandlas av nämnden. Ingel ärende har hillills hänskjulils till
den särskilda nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna debatten om en fördjupning av företagsdemokratin har i hög grad utgått
från förhållandena på den enskilda sektorn. De demokratiserings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>strävanden
som därvid har aklualiserals, specielll när del gäller de företags-ledande
funktionerna, har en i väsenlliga delar annorlunda bakgrund än vad som gäller
för den offenlliga seklorn. På den enskilda seklorn saknar resonemangen om
politisk demokrati relevans. En molsvarighel finns dock närdet gällersådan
verksamheiav ideell natureller med kooperativt, fackligt, politiskt eller annat
opinionsbildande ändamål som enligt 2 § MBL undantas från lagens
lillämpningsområde såviii gäller verksamheiens mål och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även mellan statlig och
kommunal verksamhet finns skillnader som är väsentliga i detla sammanhang. De
kommunala nämnderna har, i motsats till de statliga myndigheiernas styrelser,
en renodlat politisk sammansättning. Kommunallagstifiningen utgår vidare från
alt de förtroendevalda deltar direkt även i beredningen av ärendena och i
beslutens verkslällande. Förhållandena varierar beroende på kommunsiorlek,
administrativ utveckling, verksamhetens art, lokal praxis, tradition osv.
Utmärkande för del kommunala områdel är all ett politiskt ansvar kan utkrävas i
alla frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Den kommunala sektorns struktur</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.1
Kommunernas och landsiingskommunernas organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala verksamhetens villkor är inle enhelliga. Detta hänger samman med
skillnaderna mellan olika kommuner och landstingskommuner i fråga om
befolkningsmässiga och geografiska förhållanden, näringslivsslruklur,
skatteunderlag m. m. De skiftande förutsällningarna återverkar på verksamhetens
uppläggning, organisaiion och personalsammansättning. Det förelagsdemokratiska
utvecklingsarbetet i kommuneroch landstingskommuner kan därför inle utgå från
enhelliga förulsältningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Genom KL, som trädde i
krafl den 1 juli 1977, har kommunerna och landsiingskommunerna fått större
frihel all anpassa sina verksamheisformer efier de lokala förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt 1 kap. 5 § KL
utövas kommuns och landstingskommuns beslutanderätt av kommunfullmäklige resp.
landstinget. Förvallning och verkställighet ankommer på kommunstyrelsen resp.
förvallningsutskoliet och övriga nämnder. Nämnderna bereder också de ärenden
som skall avgöras av kommunfullmäklige eller landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommunfullmäklige och
landsiing fattar alla viktigare finansiella beslul. De beslutar om förfogande
över kommunens eller landstingskommunens förmögenhet, köp och försäljning av
fastigheter, upptagande av lån och ingående av borgen. Beslul om ulgifter,
anslag och anslagsvillkor fattas också av dem. De bestämmer vidare om
kommunalskattens sioriek och fastställer avgifter för kommunal service m. m.
Beslut om den kommunala förvaltningens organisaiion och verksamhetsformer
tillkommer också fullmäktige resp. landstinget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
beslutande organen flr uppdra ål nämnderna all i fullmäkliges resp.
landstingets slälle besluta i vissa ärenden. Ell sådant uppdrag flr inte avse
ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av större vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunstyrelsen
i kommunerna och förvallningsulskottel i landsiingskommunerna är ell ledande
och samordnande organ som har lill uppgift atl leda och ha överinseende över
övriga nämnders verksamhei, alt följa de frågor som kan inverka på kommunens
eller landstingskommunens utveckling och ekonomiska ställning saml atl hos
fullmäktige resp. landstinget, nämnderna och andra myndigheler göra de
framställningar som behövs (3 kap. 1 §). Kommunstyrelsen och
förvaliningsuiskoitei är kommunens resp. landstingskommunens centrala
budgetorgan, vilket ger slyrningsmöjligheler genlemoi de övriga nämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kommunerna och landsiingskommunerna finns vid sidan av kommunstyrelsen resp.
förvallningsutskoiiet dels fakultativa eller kommunallagsreglerade nämnder,
dels specialreglerade nämnder ( 3 kap. 13 § KL). De fakultativa nämnderna
inrättas för uppgifier som kommunerna och landsiingskommunerna frivilligt lar
på sig. Deras organisaiion och verksamhetsformer regleras enbart av KL. De
specialreglerade nämnderna inrättas för sådan uppgifter som regleras av
särskilda författningar. Dessa nämnder är i allmänhet obligaloriska. På grund
av hänvisningar i specialförfaliningarna gäller bestämmelserna i KL om
nämndernas organisiion och verksamhetsformer också för dessa nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala förvaltningsorganistion som betjänar nämnderna regleras inle i lag.
Förvaltningsorganisationen är myckel varierande lill sin uppbyggnad och
omfattning i både kommuner och landslingskommuner. Den vanligaste
organisationsmodellen i de små kommunerna (upp till 10 000 invånare) är en s.
k. sammanhållen förvaltning. Samtliga kontorsenheler är där underställda en
gemensam förvaltningschef, som är ansvarig inför kommunstyrelsen. I medelstora
och stora kommuner (10 000 - 50 000 invånare) är det vanligast alt man haren
organisationsmodell, som bygger på fristående förvallningar. För varie nämnd
finns en särskild förvallning. Normalt finns del ingen chefstjänsteman, som
svarar för samordning mellan de olika förvaltningarna. Om det finns fiera
kommunalråd, svarar dessa ofta för fiera förvallningar enligt rotel- eller
programområdesindelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de slörsla kommunerna (över 50 000 invånare) är förvaltningsorganisationen
omfatlande. Förvaltningarna lyder direkt under resp. nämnd. Ytterst ansvarig
inför nämnden är en förvaltningschef Kommunalråden har ett övergripande
politiskt ansvar framför allt beträffande planeringsverksamheten och för samordning
av den politiska beredningen inom resp. område. De ansvarar för förvallningarna
enligt rotelindelning, programområdesindelning eller liknande. Ofta finns en
särskild beredning, där kommunalråden inbördes samordnar sin verksamhet.
Exempel finns också på att kommunalråden inte har direkt ansvar för
förvaltningarna. I de största kommunerna har i viss utsträckning utvecklats
speciella styrsystem, som syfiar till att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillgodose
behoven av central samordning och decentralisering i stora organisaiioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
på del landslingskommunala områdel finns heltidsengagerade förtroendevalda,
landstingsråd. Dessa har överinseende över förvaltningen, fattar beslul i vissa
ärenden, ombesörjer politisk samordning etc. Landstingsrådens ställning kan i
huvudsak liknas vid kommunalrådens. 1 vissa siörre landslingskommuner med fiera
landstingsråd finns en särskild s. k. landstingsrådsberedning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltningsorganisationen
i landstingskommunerna känneiecknas av all den hålls samman i landslingskansliet.
Samtliga avdelningar är ofiast underställda landstingsdirektören. Denne har
inför förvaltningsutskottet ansvaret för den samlade verksamheien. I en del
landslingskommuner förekommer alt kansliresurserna är spridda så att vissa
nämnder har egna kanslier. Sålunda har t. ex. sjukvårdsstyrelsen inle sällan
ett eget kansli. Chefen för detla är då direkl ansvarig inför
sjukvårdsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.2
De kommunah anställda</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
totala antalet anställda inom den kommunala seklorn uppgår lill omkring 800 000
personer. Delta belyder alt ungefär var femle yrkesverksam person i landet är
kommunalt anställd. Tyngdpunklen i arbetsfördelningen inom den offentliga
sektorn har successivt förskjutits mol det kommunala områdel. Även om takten i
den kommunala expansionen tenderaratt avta, är det en vanlig bedömning all
kommunernas och landstingskommunernas andel av landets lolala arbelskraflsvolym
sannolikt inle kommer atl minska under överskådlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En naturlig följd av de
stora olikheterna i kommunstoriekar och servicebehov är all antalet anslällda
varierar avsevärt mellan kommunerna. De två störsla kommunerna har vardera
närmare 50 000 anslällda, medan den minsta har knappl 200. Bland
landstingskommunerna varierar antalet anställda mellan omkring 60 000 och
omkring 7 000 personer. Kommunerna och landstingskommunerna hör i regel lill de
störsla arbetsgivarna inom resp. region. Ett typiskt drag för den kommunala
verksamheten är dess mångsidighel. Den rikt förgrenade verksamheten medför all
personalen representerar en mångfald yrken, utbildningsvägar, lönenivåer etc.
Antalet deltidsarbetande har ökat mycket kraftigt under de senasle åren. Man
räknar numera med atl hälften av den kommunala personalen är deltidsanställd.
95 % av de deltidsarbetande är kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
relativt komplicerade personalsirukturen återspeglas i fråga om tjänstemännen i
en belydande spridning på olika förbund inom huvudorganisationerna. Bland
kommunalarbetarna rekryterar Svenska kommunalarbetareförbundet (SKAF), som
tillhör LO, i princip samtliga grupper. Organisationstillhörigheten bland
kommunalarbetarna uppges vara drygt 80-procentig. Bland tjänstemännen är den
fackliga anslutningen något lägre.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>men
allmänt sett i stigande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
kommuner är anslutna till Svenska kommunförbundet, medan samtliga
landstingskommuner är anslutna till Landstingsförbundei. Gollands, Malmö och
Göleborgs kommuner, som inte ingår i någon landstingskommun, är anslulna lill
båda förbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.2.3
Den kommunala personalfunktionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
3 kap. 14 ij KL följer all kommunfullmäktige och landstinget själva avgör om de
personaladminislraliva uppgifierna skall skötas av en särskild nämnd eller av
varje nämnd för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av kommunerna har(l juli
1977) 115, dvs. omkring 40 96, vall alt låla en särskild nämnd handlägga dessa
uppgifier. 1 övriga fall har kommunstyrelsen -oftasl via ett
utskott-molsvarande uppgifi. Av landstingskommunerna har majoriteten (17)
inrättat en särskild personalnämnd. I övriga fall ligger uppgifierna hos
förvallningsulskottel eller en delegation inom utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
anslällda inom personalfunktionerna varierar kraftigt efier kommunens resp.
landstingskommunens storlek. Av hävd har löne- och avialsarbelet prioriterats,
medan allmän personaltjänsi först under senare år har börjal utvecklas
kvanliialivt och kvalitativt. Tendensen i kommunerna tycks dock vara all
befallningar som personalsekreterare, personalassistent o. d. inrättas i allt
högre omfattning. I större kommuner och i landslingskommuner finns vissa
centrala samordnande specialistresurser. Dessutom har åtminstone de större
förvallningarna någon tjänsteman som svarar för personaladminislraliva frågor,
ibland finns l. o. m. särskilda personalavdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunala nämnderna har i princip ett belydande eget ansvar för de löpande
personalfrågorna. Flera fakiorer medför emellerlid inskränkningar i detla
självsländiga ansvar. Främst bör uppmärksammas att kommunens eller
landstingskommunens personalstat, som fasisiälls av fullmäklige resp.
landstinget i samband med budgeten, normall är ytlersl detaljerad och
specificerad i fråga om t. ex. tjänstestruktur och destination av speciella
personalanslag. En slark ceniral slyrning förekommer allmänt i fråga om
ulformningen av anställningsvillkoren för de kommunall anställda. 1 överenskommelser
mellan huvudorganisationerna fastställs regelmässigt inte bara ramar ulan i
belydande utsträckning också detaljerade bestämmelser som blir slyrande för
lokala följdförhandlingar och tas in i de lokala avtalen. Personalorganet har
regelmässigt en exklusiv befogenhet att för kommunens resp. landstingskommunens
räkning ingå kollektivavtal om anställningsförhållanden. I vissa fall
förekommer också att personalorganet har ålagts förhållandevis viltgående
befogenheler beträffande 1. ex. anslällning av personal, beslut om intern
utbildning eller bedrivande av företagshälsovård. Ibland ingår även befogenhet
atl avgöra vissa organisations- och ralionalise-ringsfrågor. Härtill kommer
uppgifter som konsult- och serviceorgan inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>del
personaladminislraliva området. Personalorganei brukar också ha lill uppgifi
all samordna och utveckla kommunens allmänna personalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nämndernas faktiska
befattning med och självsländighel i personalfrågor varierar alltså. En
utpräglat centraliserad personalfunktion är vanligast i mindre kommuner. 1
siörre kommuner och i landslingskommuner eftersträvas ofia en ordning som
innebär all övergripande frågor samordnas centralt, medan löpande
personalfrågor handläggs så nära arbetsplatsen som möjligl. Delta senare
innebär atl man decentraliserar beslul i löpande anställnings-frågor och att
nämnderna har ell mer direkt och påtagligt ansvar för personalplanering,
personalutveckling, personalsociala frågor, inierna arbetsmiljöfrågor etc. 1
vissa kommuner kan alltså en mångfald löpande personalfrågor handläggas på
förvaltningsnivå. Inom den kommunala sektorn är det vanligare än inom den
ställiga alt politiskt valda organ beslutar i personalfrågor. 1 kommunerna är
del inte så vanligt som i enskilda företag all beslutanderätten i
personalfrågor delegeras från styrelsen till ell underordnat organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Utvecklingen av företagsdemokratin i kommuner och landstingskommuner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Föreiagsnämnåsverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samrådsinstilulionerna
i kommunerna och landsiingskommunerna har utvecklats under eflerkrigsliden. Den
försia överenskommelsen om s. k. samarbelsnämnder (föregångare lill
förelagsnämnderna) träffades år 1945 beträffande landstingskommunerna och år
1947 beiräffande kommunerna. Parierna enades om viss uibyggnad av verksamheten
år 1968 då en ny överenskommelse om företagsnämnder träffades. Tidigare
företagsnämndsregler hade antagits ensidigi av kommunerna och
landstingskommunerna, medan den nya överenskommelsen - FÖN 68 - fick form av
kollektivavtal. Arbetstagarnas huvudorganisationer har sedermera sagl upp
avtalen för all aktualisera förändringar i anknyining till arbelsrälisreformen
och den allmänna utvecklingen av förelagsdemokratin. Avtalen upphörde atl gälla
den 1 maj 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förelagsnämndernas uppgifi
var enligt avtalen atl verka för en ändamålsenlig och rationellt bedriven
verksamhei smt för ökad arbetstillfredsställelse och god samarbetsanda. Nämnden
skulle ha en rådgivande funktion och vara forum för information och samråd i
sådana frågor rörande bl. a. ekonomi-, produktions- och personalförhållanden
som var väsenlliga för resp. förvallning och dess personal. Enligt
föreiagsnämndsavtalen kunde samrådsgrupper och underkommitiéer inrättas för
olika ändamål och verksamhetsområden. För varje kommun kunde inrättas eu
centralt kontaktorgan, vanligen kallat ceniral företagsnämnd, med vissa
övergripande och samordnande upgifier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsnämndsavlalel
far anses ha hafi sior betydelse för utvecklingen i fråga om informalionsutbyle
och samråd mellan parierna på den kommunala arbetsmarknaden. Del äremellerlid
allmänt omvittnat att förelagsnämnds-verksamheten har fungeral ojämnl. Delta
gäller för både del kommunala områdel och arbelsmarknaden i övrigt.
Skillnaderna i företagsnämndsverksamhetens omfattning och kvalitet har varit
belydande mellan olika kommuner och även inom enskilda kommuner. På några håll
har man nått ett iniensivt och välutvecklat samråd, medan verksamheien i andra
förelagsnämnder har kännetecknats av tröghet, brist på ärenden och ett
förstrött iniresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de utvärderingar som har jyorls har erfarenhelerna av
förelags-nämndsverksamhelen varil skiftande. DeUa organiserade samråd har dock
haft obestridliga posiliva värden och det bör enligt min mening ses som ett
viktigt led i utvecklingen av företagsdemokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Samverkan beiräffande arbetarskydd och arbetsmiljö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 1949 års arbetarskyddslag och arbeiarskyddskungörelse ålade kommunerna och
landstingskommunerna som arbelsgivare en rad skyldigheter med avseende på de
anstiilldas säkerhei i arbetet. Centrala avtal i dessa frågor träffades första
gången år 1941 och de har därefter reviderats successivt. Är 1975 träffades ett
arbeismiljöavial - MILJÖ 75 - som ger uitryck för ett betydligt bredare synsätt
på arbetsmiljöproblemaliken än de lidigare avtalen. Sedan senare delen av
1960-lalet har en modern företagshälsovård utvecklats även på den kommunala
sektorn. Den omfattar bl. a. förebyggande hälsovård, hälsoundersökningar, viss
sjuk- och olycksfallsvård samt rehabiliieringsverksamhet på arbetsplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftning
och kompletterande avtal har successivi gelt de anslällda vidgade möjligheler
lill medbeslämmande och medansvar i arbetsmiljöfrågor. Enligt den nya
arbetsmiljölagen (1977:1160) skall arbetstagaren själv kunna påverka sin arbetssituation
i ökad grad. Skyddsombudens stora belydelse när det gäller atl åsiadkomma en
god arbetsmiljö understryks. Ett nytl arbeismiljöavial för den kommunala
seklorn har träffats år 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
former för samverkan mellan parierna som är föreskrivna för arbetsmiljöverksamheten
- partssammansalta skyddskommittéer, huvudskyddsombud och skyddsombud -synes
vara allmänt accepterade. På vissa håll har särskilda ledningsorgan,
arbetsmiljökommiltéer, inräitats. För atl stödja arbetsmiljöarbeiet och
samverkan i dessa frågor bedrivs i kommuner och landslingskommuneren omfatlande
ulbildningsverksamhel med bidrag från bl. a. arbetarskyddsfonden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Raiionaliseringsavial</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelssludieavtal träffades år 1953 för kommunalarbelarna
hos kommunerna och något senare för kommunalarbetarna hos
landsiingskommunerna. Avtalen reviderades år 1959. Sedan arbetslagarna krävt
ett kraftigt vidgai medbeslämmande i ralionaliseringsverksamheien, tillkom ell
s. k. raiionaliseringsavial för den kommunala seklorn år 1973 (RAT 73). Delta
avtal upphörde, liksom FÖN-avialel,alt gälla den 1 maj 1977, dvs. kort lid
efier del alt arbelsrälisreformen hade genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RAT-avtalet var gemensami för ijänslemän och övriga
arbetstagare. I den inledande allmänna moiiveringen underströks parternas
gemensamma iniresse av en effektiv samhällsservice och produklion saml kravel
på rationellt uinytljande av resurserna. Ralionaliseringsverksamheien skulle
enligt avlalel i samma mån lillgodose kraven på ökad effektivitet och arbetsiillfredsslällelse,god
arbeismiljö och anställningstrygghet. Ralionaliseringsverksamheien skulle
enligt avtalet planeras, bedrivas och utvecklas i samverkan med de anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RAT 73 kan betraktas som eti komplement lill FÖN-avialel.
Företagsnämnderna skulle liksom tidigare behandla principfrågor och andra
raliona-liseringsfrågor av siörre belydelse. Del förutsattes att också skyddskommittéerna
medverkade i ralionaliseringsverksamheien. Ett väsentligt nytl inslag var all
RAT 73 tillförsäkrade arbetstagarna medverkan i organisationsutredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i ralionaliseringsverksamheien har ändrais
betydligt under senare år. De traditionella kraven på produktivitet har
kompletterats med andra mål, l. ex. anställningstrygghet,
arbetstillfredsställelse och god arbetsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Någon
utvärdering av RAT-avialets genomslag och effekier har inte gjorts. Den
samverkan mellan parierna som avlalel förutsätter torde, generellt sell, ha
fungerat väl där adminislralionen varil väl utvecklad och samarbetet i övrigt
varil goll, medan svårigheterna har varit siörre där dessa förulsältningar
inle förelegal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.4 Personaladministraliv urveckUng</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell huvudområde för företagsdemokratin är samverkan
beiräffande ulformningen av personalpolitiken och uppbyggnaden av en lämplig
organisation för att hantera personalfrågorna. Från de anställdas sida krävs
medbeslämmande i personaladministrationen och della krav slöds av den
arbetsrältsliga utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personalfrågorna har under årens lopp flu en allt siörre
lyngd. Samlidigt som personalvolymen och personalkoslnaderna ökal kraftigt har
handläggningen av personalfrågorna komplicerats genom omfaitande nya regelkomplex
och stegrade krav på kvalitet och konsekvens i personalarbeiet. Härtill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
en hell ny syn på de anslälldas rält lill infiytande på ulformningen av
personalpolitiken och på handläggningen av personalfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till personalpolitiska riktlinjer utarbetades av Svenska kommunförbundet år
1964 och av Landsiingsförbundet år 1965. Dessa riktlinjer har haft belydelse
som informations- och utbildningsunderiag över hela den kommunala seklorn. De
båda förbunden har inrättat särskilda avdelningar för personalpolitiska frågor.
Genom konsultverksamhet har förbunden medverkat lill uppbyggnaden av
personalfunktionerna i kommunerna och landsiingskommunerna. En klar
utvecklingslinje är att de fackliga organistionerna i allt högre grad deliar i
personalarbetet, bl. a. genom samrådsorgan, partssammansalta kommitiéer och
arbelsgrupper saml genom den löpande kontaktverksamhet som utövas av särskilt
ulsedda fackliga förtroendemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
de fackliga organisalionerna har bedriviis ett omfaitande programarbete som
lagil sig ullryck i bl. a. personalpolitiska riktlinjer. De personaladministrativa
frågorna har också flu ett successivi ökat ulrymme i den inierna fackliga
studieverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt led i den fortgående utvecklingen mot ett ökat infiytande för de
anslällda äratt nya föreställningarom lämplig och effektiv organisaiion börjar
göra sig gällande. Relationen chef-medarbetare förändras alltmer. Samarbetet i
den dagliga verksamheien måsle enligt min mening i högre grad än lidigare
grundas på en tilltro till medarbetarnas vilja och förmåga att la ansvar saml
på respekl iör deras behov av au kunna påverka den egna arbetssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.5
Fackliga förtroendemän på arbetsplatsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av företagsdemokratin bygger i mycket stor ulsiräckning på ett vidgai
personalinflylande genom de fackliga organisalionerna. Möjligheterna all
bedriva facklig verksamhet på arbetsplatserna har därför stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
första försöken på den offenlliga seklorn med alt låla fackliga företrädare på
betald arbetstid medverka i vissl personaladministrativt arbete siartade i
Göleborgs kommun år 1965. Där inrällades s. k. personalombud på lokal
förvaltningsnivå. De lokala företrädarna för resp. fackliga organisaiioner fick
härigenom en plattform för sill arbele. Behovei av en organiserad samverkan
mellan förvaltningen och den lokala fackliga organisalionen underströks
ömsesidigl. Enligt samstämmiga bedömningar var erfarenhelerna av denna
verksamhei mycket goda. Med liden kom en liknande ordning lill ständ på andra
häll. En ceniral överenskommelse träffades om riktlinjer för fackliga
förtroendemäns verksamhet. Dessa centrala riktlinjer upphörde au gälla i
samband med alt lagen (1974:358) om fackliga förtroendemäns ställning på
arbetsplatsen trädde i krafl. Parterna på den kommunala arbelsmarknaden har
under år 1976 träffat kollektivavtal om fackliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förtroendemäns
verksamhei. Detla avtal - AFF 76 - utgör ett anpassnings-avtal till lagen.
Genom avtalet har de fackliga förtroendemännens ställning stärkts kraftigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalombudens
och andra fackliga företrädares arbelsområde har successivi utvidgats från de
traditionella löne- och avtalsfrågorna till all omfatia ett vill speklrum av
frågor och aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
arbelsrällskommiltén har i betänkandet (Ds A 1977:4) Fackliga förtroendemän m.
m. lagt fram förslag lill en ny lag om fackliga förtroendemän. Belänkandet har
ännu inte föranlell lagstifining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.6
Försöksverksamhet med fördjupad förelagsdemokrali</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med företagsnämndsavlalel, FÖN 68, beslöl parierna atl inrätta centrala
råd för samarbetsfrågor - ett för det kommunala områdel och ell för del
landslingskommunala områdel. Råden skulle ha lill uppgift all främja
förelagsnämndernas verksamhei, den lokala arbelarskyddsverksamheten och annan
jämförlig lokal samrådsverksamhel mellan kommunerna resp. landsiingskommunerna och
de anslällda. Genom rationaliseringsavtalet, RAT 73, fick råden till uppgift
atl fungera som cenlrala överläggningsorgan i allmänna rationaliseringsfrågor.
Del arbeismiljöavial som träffades år 1975 ledde också lill en ulvidgning av
rådens uppgiftsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1970 påbörjades en försöksverksamhel med nya former för fördjupad
företagsdemokrati inom kommuner och landstingskommuner. De cenlrala råden fick
lill uppgift att samordna försöksverksamhelen. Rikilinjer för
försöksverksamhelen antogs ijuni 1970. Verksamheten kom att omfatia nio
kommuner och åtla landslingskommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
organiserade försöksverksamhelen har varit av varierande omfattning,
iniensilel och kvalitet. Följande exempel på försöksprojekt bör nämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Försök med delvis självstyrande
grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Försök med beslutsgrupper och
andra partssammansalta grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Systematiserade
arbelsplatslräffar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fördjupai samrådsförfarande
inom arbetsenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samverkan vid uppläggning av
förebyggande fastighetsunderhåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidgad samverkan i arbetsmiljö-
och rationaliseringsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personalmedverkan i
projektering, planering, byggnation m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Möjligheter lill inflytande
över den egna arbetstiden, uppläggning av arbetstidsförkortning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fördjupad samverkan vid
utformning av personalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personalmedverkan vid rekrytering
och urval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personalmedverkan i
utbildningsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personalinflylande i
organisalionsulvecklingsprojekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Viss
försöksverksamhel har också förekommii i samband med en utredning om
partssammansalla organ som parterna på den kommunala arbelsmarknaden har
bedrivit gemensami. Försöksverksamheten avvecklades underår 1976 som
"riksprojekt" med anknyining till de centrala råden. Dessa har numera
avskaffats i avvaklan på all centrala medbestämmandeavtal Iräffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.7
Del nuvarande avialslägei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
konstaterats i det föregående har företgsnämnds- och rationaliserings-avtalen
upphört all gälla. Syflel med dessa avtal uppfylls numera åtminstone delvis
genom förhandlingar enligt MBL. Under år 1978 träffades ett nytl
arbeismiljöavial för den kommunala seklorn. Parterna på den kommunala
arbelsmarknaden lorde nu vara inriklade på att den informations- och
samrådsverksamhel som har förekommit på grundval av förelagsnämnds-och
ralionaliseringsavtalen ersälls av ell medbeslämmande som grundas på MBL.
Personalinflyiandei skall därvid regleras i medbestämmandeavtal enligt 32 §
MBL. Bortsett från arbetsmiljöavialet har något cenlralt medbestämmandeavtal
för den kommunala sektorn ännu inte iräffats. Bestämmelserna i MBL om bl. a.
förhandlings-och informationsskyldighet ger emellertid underiag för ell
personalinflylande oberoende av om medbestämmandeavtal har träffats eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Allmänna förutsättningar för en utveckling av företagsdemokratin på den
kommunala sektorn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MBL,
som trädde i krafl den 1 januari 1977, gäller för både den enskilda och den
offenlliga sektorn. Den förhandlings- och informationsskyldighet i frågor som
rör förhållandet mellan arbelsgivare och arbetstagare gäller alltså också för
kommuner och landslingskommuner. Självfallel kan dock medbestämmandeavtal inle
träffas i strid mol tvingande bestämmelse i RF, KL eller annan förfaUning Gfr
prop. 1975/76:105, bil. 2,s. 143,155,165). Delegalionsreglerna i 3 kap. 12 och
13 §§ KL medger inte att en kommunal eller landstingskommunal nämnds
beslutanderätt överiämnas lill ett parissammansatt organ. Nämndernas
sammaniräden är inte offenlliga. Föratt andra utomstående än sådana sakkunniga
m. fl. som avses i 3 kap. 7 § KL skall få närvara vid ett nämndsammanlräde
fordras alt nämnden enhälligt medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
betänkandet (SOU 1977:39) Förelagsdemokrali i kommuner och landstingskommuner
föreslår ulredningen om den kommunala demokraiin lagsiiftning som avses göra
det möjligt att iräffa kollektivavtal om partssammansalla organ med
beslutanderätt och om närvarorätt för personal företrädare vid
nämndsammanträden. Av skäl som kommer att redovisas i del följande tarjag i
delta sammanhang endasl upp frågan om partssammansalta organ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.1
Föreiagsdeinokratisk utveckling inom alla sektorer av arbetsmarknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om ell ökal inflylande för de kommunall anställda har diskuterats ingående i
samband med demokraiisirävandena på arbelsmarknaden i allmänhet. Det har
ansetts vara ett slarkl intresse både från allmän synpunki och från arbetstagarnas
sida all också de personer som är anslällda inom kommunala och
landstingskommunala förvallningar flr insyn i och inflytande över den
verksamhet som bedrivs på deras arbetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen
framhåller som en självklar utgångspunkt all den fortgående demokratiseringen
av arbetslivet är av största vikt även när det gäller den kommunala seklorn.
Remissinstanserna delar ulredningens principiella uppfattning atl utvecklingen
inom arbetslivet mol ett ökal personalinflylande måsie främjas även på det
kommunala områdel. Från många håll betonas all det är ett självklarl
rätlvisekrav au de kommunalanställda får samma möjligheter till medinflytande
som lillförsäkras arbetstagarna inom såväl den privata som den statliga
seklorn. 1 flera yttranden påpekas all de föreslagna reformerna berör stora
arbelslagargrupper. Samtidigt som remissinstanserna delar utredningens
allmänna utgångspunkter anser man att en utveckling mot ell ökal
personalinflytande på den kommunala seklorn måsle ske med beakiande av alt den
politiska demokratin skall förbli oinskränkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En vidareulveckling av
företagsdemokratin på den kommunala sektorn är enligt min mening naiurlig och
nödvändig som följd av demokratiserings-strävandena på den övriga
arbetsmarknaden. Så långl det är möjligt bör samma arbetsrältsliga principer
lillämpas inom den offentliga förvaltningen som inom det enskilda näringslivet.
De anslällda inom en sektor av arbelsmarknaden får inle eftersättas när del
gäller möjligheterna till inflytande över arbetsförhållandena. Samtidigt vill
jag framhålla all de företagsdemokratiska sirävandena inom den kommunala
seklorn lika lilel som inom den statliga seklorn flr leda till en ordning som
strider mot den politiska demokratins principer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen anför
att den kommunala verksamheien säkeriigen kommer au gagnas påtagligt av en
ulvecklad samverkan mellan arbetsgivare och anslällda som innebär aU de
anställdas kunskaper, erfarenheter och synpunkter kan göra sig gällande och
las lill vara bälte än hittills. Ett ökal inflytande för de anställda bör också
tillmätas ett värde i sig för de anställdas anpassning och utveckling. Lika
givel ärdet, menar utredningen, au eu ökat personalinflytande måste anpassas
till den politiska demokratins förulsältningar. Samtliga remissinsianser som
berör ulredningens principiella uttalanden inslämmer i allmänna ordalag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Individens inslällning
lill sill arbele påverkar i sin tur allityderna till samhällel i slort. En
förbättrad arbetstillfredsställelse innebär all de anslällda upplever tillvaron
som mer meningsfuU. Företagsdemokratiska reformer måste enligi min mening
sträva mot dessa mål. Jag kan därför ansluta mig lill Ulredningens
utgångspunkier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.2
Effekliviiel och ekonomiska förulsäliningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinsianser beionar au företagsdemokratin måsle utvecklas så atl man inte
får en alllför tungrodd byråkratisk process. Del ökade personalinflyiandei flr
inte leda till minskad administrativ effektivitet. En utveckling som leder lill
en långsammare beslutsprocess eller ett mer tidsödande administrativt
förfarande i övrigi kan enligt min mening fl negativa konsekvenser för såväl de
föreiagsdemokraiiska sirävandena som den politiska demokratin. Jag anser au en
ordning med partssammansalta organ på den kommunala sektorn inte behöver
innebära vare sig mer byråkrali eller mindre effektivitet. Tvärtom finns del
starka skäl som lalar för alt sådana tendenser kan motverkas, om kommuner och
landslingskommuner flr möjlighel all inräita partssammansalla organ. En ordning
med partssammansalta organ kan ge en smidig form för hanieringen av
medbe-siämmandefrågorna. Verksamheien i de partssammansalta organen kan på
vissa områden hell eller delvis ersätta förhandlings-och informationsåtgärder
enligt MBL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinsianser anseratt demokraliuiredningen inte har tillräckligt belysl de
ekonomiska konsekvenserna av ulredningsförslagen. All försöka göra generellt
giltiga "lönsamhetskalkyler" eller kostnads- och inläktskalky-ler för
olika föreiagsdemokraiiska modeller är enligt min mening knappast meningsfulll.
Endasl vissa kostnadsfaklorer kan mätas med någoriunda säkerhet, t. ex. den tid
som går åt för sammanträden och för fackliga förtroendemäns verksamhet på
arbetstid. Värdet av atl informalionen förbättras, konfiikier förebyggs, de
anställdas intresse för verksamheien och vilja att medverka till
förbätlringarökas,beslulsunderiagei blir allsidiga re och de anslälldas
arbeislillfredsställelse ökar kan i allmänhet inte bedömas lika lätt. Samma
svårigheler märks när del gäller att beräkna en rad teoretiskt länkbara negtiva
faktorer, t. ex. tyngre beslutsprocess, överinformation, orationella
ställningstaganden och slörningar av "verksamheiens behöriga gång".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närdet
i prakiiken gälleratt ulvärdera föreiagsdemokraiiska utvecklings-försök är man
som ulredningen framhåller i regel hänvisad lill värderingar på grundval av
grova indikationer och "känsla" för om utvecklingen går i räll eller
fel riktning. Jag anser alt syftet atl skapa förutsäuningar för ell ökat
personalinflylande måste tillmätas stor vikt vid bedömningen. Denna måsle
enligt mitt synsäll ske fortlöpande och i nära samverkan mellan den kommunala
arbetsgivaren och arbetstagarna. Man bör härvid vara inriktad på all successivi
vidta anpassningar, korrigeringar och förbättringsåtgärder för att stabilisera
verksamheten och främja en lämplig utveckling. Jag anser atl en ulvecklad
företagsdemokrati på sikl innebär fördelar ur både effek-tiviieissynpunki och
ekonomisk synvinkel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.3
Närvaroräit i kommunala och landslingskommunala nämnder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
stöd av lagen (1972:271) om närvarorätt vid sammanträde med kommunal eller
landstingskommunal nämnd har sedan år 1973 pågått en försöksverksamhel i 37
kommuner och 20 landslingskommuner. Omkring 1 900 nämndledamöter och drygl 600
personalrepresentanter har medverkal i försöksverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagen innebär atl
regeringen på särskild framställning av en kommun eller landstingskommun flr
medge atl en kommunal eller landstingskommunal nämnd beslutar att förelrädare
för de anslällda flr närvara vid nämndens sammaniräden och della i
överiäggningarna men inte i beslulen. För alt andra utomstående än sådana
sakkunniga m. fl. som avses i 3 kap. 7 § KL skall fl närvara vid
nämndsammanlräden fordras enligt KL alt nämnden enhälligt medger del. Delsamma
gällde enligt 1953 års kommunallag och 1954 års landsiingslag. I samband med
att styrelserepreseniation blivit möjligl på andra samhällssektorer har frågan
aklualiserals på den kommunala sektorn. Den har emellertid ansetts vara mera komplicerad
i kommuner och landstingskommuner med hänsyn till atl nämnderna är politiskt
sammansatta och återspeglar styrkeförhållandena i de beslutande
församlingarna. Det har därför ansetls uteslutet atl slyrelserepresenlalion för
de anslällda i kommuneroch landstingskommuner skulle kunna förenas med räll alt
della i de kommunala nämndernas beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Syftet med 1972 års lag
var au göra försöksverksamhel i kommunerna och landstingskommunerna möjlig. För
att markera atl del är fråga om en försöksverksamhet har man vid tillämpningen
av lagen strävat efter all begränsa antalet nämnder med närvarorätt för
personalföreträdare. I de kommuner som har deltagit i försöksverksamhelen har
närvarorätten i genomsnitt avsell tre nämnder. Bland landstingskommunerna har
antalet berörda nämnder varierai betydligt. I genomsnitt har sex nämnder per
landsiingskommun deltagit i försöksverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Erfarenhetema av
försöksverksamhelen tyder på att såväl de anställda som de förtroendevalda har
funnit närvarorätten värdefull. Mot denna bakgrund anser demokraliuiredningen
all en mera permanent form av närvarorätt bör införas på den kommunala sektorn.
Utredningen anser att närvarorätt vid nämndsammanlräden för företrädare för de
anslällda kan vara ett värdefullt komplement till andra former av
företagsdemokrati. Närvarorätten kan medföra vidgade insyns-, informaiions- och
kontaktmöjligheter. Utredningen föreslår en ny lag om närvarorätt för
personalföreträdare vid sammanträde med kommunal eller landstingskommunal
nämnd. Enligt den nya lagen skall parierna på den kommunala arbetsmarknaden
kunna träffa kollektivavtal om närvaroräit för personalföreirädare. I
kollektivavtalet skall bestämmas i vilka nämnder närvarorätt skall förekomma.
Enligt utredningens förslag skall del vara möjligt atl begränsa närvarorätten
till all avse bara vissa lyper av ärenden. Högst tre personalföreirädare och
lika många suppleanter skall fl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finnas
för varje nämnd. Fördelningen mellan de fackliga organisalionerna förutsätts
bli reglerad i avlalel. Närvarorätten skall enligt förslaget ge
personalföreträdarna möjlighel all närvara och yttra sig vid nämndens
sammanträden. De skall också kunna få sin särskilda mening aniecknad lill
protokollet. Utredningen anser alt del inte kan komma i fråga all låta
personalföreträdarna della i nämndens beslul, efiersom en sådan ordning skulle
slrida mot den kommunalei demokraiins principer. Ulredningens förslag innebär
vidare all pesonalföreträdarna inle skall få vara närvarande, när nämnderna
behandlar ärenden som rör förhandlingar mellan kommunen eller
landstingskommunen och arbetstagarorganisationerna, uppsägning av
kollektivavtal, arbetskonflikt m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har genom beslut den 20 november 1978 förlängt de lidigare lämnade medgivandena
enligt 1972 års lag atl gälla t. v. dock längsi till utgången av juni 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissopinionen
är splittrad i närvarorätlsfrågan. Omkring 100 remissinstanser tillslyrker
utredningsförslaget eller lämnar del utan erinran. Ett femtiotal avstyrker
förslaget. Ungefär lika många förordar en fortsau försöksverksamhet. Till dessa
inslanser hör de båda kommunförbunden. Omkring 30 remissinstanser är tveksamma
till förslaget. Många av de remissinsianser som är negaliva eller iveksamma
menar atl försöksverksamheten bör fortsätta och att en ny utvärdering bör ske,
när kollektivavtal om medbeslämmande har varil i praktisk lillämpning en lid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min allmänna inslällning
till närvarorätt för personalföreirädare vid nämndsammanträden är positiv. Jag
tillmäter därför försöksverksamheten med närvarorätt stort värde. Samiidigi kan
jag konstatera att många remissinstanser är iveksamma och anser all ell beslul
om en permanent lagstiftning om närvarorätt bör anstå i avvaklan på ytteriigare
erfarenheler av MBL. I några remissyttranden anförs atl det inle kan vara
lämpligt alt i så snabb lakl beslula om reformer inom arbetslivet all den ena
reformen inle i sin helhet kunnat genomföras och än mindre prövas nämnvärt,
förrän kommuner och landstingskommuner skall yttra sig över förslag till nästa
reform. Några remissinstanser anser också alt del är oklart hur samspelel skall
ske mellan MBL, närvarorätt och partssammansalla organ. Della
"trekanlsproblem" har också berörts i en av reservationerna till
utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad remissinstanserna haranfört och till alt försöksverksamheten
avses fortsälla lill halvårsskiftet 1980 anser jag atl del inle är påkallal alt
nu ta upp frågan om en permanent lagsliflning om närvaroräit för
personalföreträdare vid nämndsammanträden. Jag vill erinra om all del ingår i
den förul nämnda experlkommilléns uppdrag att ytterligare överväga frågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.4
Förelagsdemokrali i kyrkliga kommuner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraiiutredningens
uppdragomfallade inle de kyrkliga kommunerna. På det kyrkokommunala området har
försöksverksamhel med närvarorätt för de anslälldas representanter pågått sedan
år 1976 med slöd av lagen (1975:364) om närvaroräit vid sammanträde med nämnd
hos församling eller kyrklig samfällighel. Försöksverksamhelen omfattar ell
fyrtiotal församlingar och kyrkliga samfälligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinsianser lar upp frågan om medinflytande förde kyrkokommunalt anställda
i sina yttranden över ulredningens belänkande. LO, TCO och Svenska
kommunalarbetareförbundet framhåller all del inte kan finnas skäl atl vägra de
anställda inom svenska kyrkan rätlen lill ett medbestämmande som motsvarar vad
som har tillerkänts arbetstagarna i övrigt. Organisalionerna kräver därför alt
förslag som ger de kyrkligt anslällda samma rättigheter som andra arbetstagare
läggs fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förulsäuningarna
för inflytande för de anslällda är enligt min mening i princip desamma på del
kyrkliga området som på den kommunala seklorn i övrigi. Självfallet är det
angelägel att de anställda hos kyrkliga kommuner tillförsäkras i princip samma
inflylande som övriga kommunalanställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
direktiven lill expertkommilién las även denna fråga upp. Där anförs all frågan
om ett ulvidgal medbeslämmande för dem som är anslällda hos kyrkliga kommuner
bör las upp, även om frågan om ändrade relalioner mellan slalen och svenska
kyrkan f n. övervägs. Med min lidigare redovisade grundinslällning anserjag
all såväl närvarorätlsfrågan som frågan om partssammansalta organ på det
kyrkokommunala området bör behandlas i det fortsatta utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Allmänna synpunkter på utredningens förslag om partssammansatta organ</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i demokratiutredningens direktiv görs klara uttalanden om värdel av en
fördjupad företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner. Enligt min
uppfattning har grunden för de anställdas rält lill insyn och medbeslämmande
lagts fasl genom de senaste årens arbetsrältsliga reformer. Dessa reformer
ulgör utgångspunkten för alla förslag och resonemang kring en fördjupad
förelagsdemokrali på den kommunala sektorn. Stor hänsyn måste dock las till de
speciella förutsättningar som råder på denna seklor. En av huvudfrågorna i
detla sammanhang rör gränsdragningen mellan den politiska demokraiin och
företagsdemokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av det föregående ämnar jag i detta sammanhang inskränka mig till alt
lägga fram förslag på grundval av demokratiutredningens förslag om
partssammansalla organ. Mina överväganden i del följande beträffande
gränsdragningen mellan den politiska demokraiin och företagsdemokratin-kommer
därför atl inriklas på de problem som rör partssammansalta organ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunala och landstingskommunala nämnderna svarar enligt 1 kap. 5 S KL för
förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Om kommunfullmäklige resp.
landsiingei medger det, får en nämnd uppdra åt en eller flera ledamöier eller
suppleanter, åt en ledamol eller suppleanl eller ål en tjänsteman all beslula
på nämndens vägnar i vissa ärenden (3 kap. 12 och 13 S§). S.k. blandad
delegation, dvs. delegation till förtroendevald och tjänsteman i förening, och
delegation lill flera tjänstemän är däremot inle lillålen. Vidare kan
delegaiion inle ske lill annan arbetstagare än sådan som är all betrakta som
tjänsteman. Detta innebär all kommunallagsliftningen inle medger alt
förvaltnings- och verkställighetsuppgifter överiämnas lill partssammansalla
organ, dvs. organ som beslår av förelrädare för kommunen resp.
landstingskommunen och för arbetstagarna. Möjlighelerna lill en fördjupad
företagsdemokrati är härigenom mer begränsade på den kommunala seklorn än på
de statliga och privala sektorerna. På dessa seklorer kan nämligen
partssammansalta organ ges vissa beslutsfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare lämnat en översiktlig redovisning för utvecklingen av
företagsdemokratin i kommunerna och landsiingskommunerna. Av denna redovisning
framgår bl. a. all föreiagsnämndsverksamheien flr anses ha utgjort ett viktigt
led i utvecklingen av de förelagsdemokratiska grundidéerna. Företagsnämndernas
uppgifter har varil all verka för en ändamålsenlig och ralionelll bedriven
verksamhei samt för ökad arbeislillfredsställelse och god samarbetsanda. De har
emellerlid endast haft rådgivande funklioner och således varil forum för
informaiion och samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten atl kommunallagstifiningen inte tillåter atl förvaltnings- och
verkställighetsuppgifter lilldelas partssammansalta organ har ansells utgöra
ell väsentligt hinder för en ulvecklad förelagsdemokrali på det kommunala
områdel. Parierna pä den kommunala arbetsmarknaden har i en gemensam uiredning,
PSO-uiredningen, redovisat sin syn på frågan om partssammansalta organ. len
rapport., som avlämnadesi maj 1976, faslslås att parierna är ense om
bedömningen all kommunallagsliftningen bör ändras så att det blir möjligl att
inrätta partssammansalta organ med viss beslutsrätt. Inom PSO-utredningen var
man överens om all en närmare reglering i lag om när och hur verksamhei med
partssammansalla organ skall bedrivas inle är önskvärd. Parterna bör enligt
utredningen, i enlighet med intentionerna i arbelsrälisreformen, ha frihel all
själva i förhandlingar och genom avtal ulforma de normer som skall lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen
har haft som en utgångspunkt au den fortgående demokratiseringen av arbetslivet
är av störsla vikt även för den kommunala seklorn. Den kommunala verksamheien
bör enligt ulredningen kunna gagnas påtagligt av en utvecklad samverkan, där de
anslälldas kunskaper, erfarenheler och synpunkter kan göra sig gällande och las
lill vara bälire än hiltills. Lika givet är all ell ökal personalinflylande
måsle anpassas lill den politiska demokratins förutsättningar. De områden där
personalens inflytande bör fa göra sig gällande, liksom formerna för
inflytandet och graden av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inflytande, måste avvägas noga. Mot denna bakgrund
sammanfattar utredningen sin inställning i följande punkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
arbetsrättsliga utvecklingen syftar till all främja företagsdemokratin inom
samtliga seklorer av arbelslivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När del gäller
den offentliga sektorn krävs anpassningar lill den politiska demokraiins
villkor. Området för förhandlingar och avtal har emellertid successivt vidgats.
Reglerna om gränsdragningen mellan den politiska demokraiin och
förelagsdemokratin har mjukals upp och undergåll principiella förändringar. Ell
vidgat ansvar föratt den politiska demokraiin respekteras har i samband med arbelsrälisreformen
lagts på arbelsmarknadens parier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del kommunala
området är känsligare för personalinfiytande på ledningsnivån än enskilda
företag och ställiga myndigheler. Detla hänger samman med den kommunala
demokraiins och självstyrelsens syften, konstitutionella regler och praktiska
arbelsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
förtroendevalda ansvarar för och deltar aktivi i den löpande verksamheten i
kommuneroch landstingskommuner. Någon skarp gräns mellan området för poliiiska
avgöranden och förvaltning/verkställighet kan inte dras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklingen av
företagsdemokratin i kommuner och landstingskommuner bör underlättas. Därvid
måsleden kommunala seklorns särart och den kommunala demokratins villkor
beakias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Demokraiiutredningens förslag innebär bl. a. atl KL ändras
så alt partssammansalla organ med förvallnings- och verksiällighelsuppgifier
kan inrättas i kommunerna och landsiingskommunerna. Ulredningen föreslåralt
vissa grundläggande regler om partssammansatta organ las in i KL. Dessa regler
avses göra del möjligt for parterna på den kommunala arbelsmarknaden alt i
medbestämmandeavtal bestämma atl partssammansalla organ skall inrättas samt
reglera organens uppgifier och arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överföring av beslutanderätt från en nämnd lill ell
partssammansatl organ sker enligt förslaget i två led. Del försia ledet ulgörs
av ell kollektivavtal mellan kommunen resp. landstingskommunen och
arbetstagarorganisationerna. I avtalet anges de ärendegrupper som skall
handläggas av partssammansalla organ. I lagtexten avgränsas dessa ärendegrupper
endast på det sätlel att det anges att fråga skall vara om vissa ärenden som
rör förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som arbelsgivare och
dess arbetstagare. Enligt vad som anförs i moiiveringen lill lagförslaget avses
emellertid de partssammansalla organen fl besluta bara i frågor som särskilt
rör de anslällda. Del andra ledet äratt nämnderna inom de ramar som anges i
kollektivavtalet beslutar all överföring av beslulanderält skall äga rum.
Sådant uppdrag far nämnden återkalla bara om del medges i avlalel eller
synnerliga skäl därlill föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen måsle verksamheien med partssammansalta
organ ses</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
ett led i ett vidare inflytande- och samverkanssystem. Den kan spela en
betydande roll för utvecklingen av medbestämmandet på den kommunala .sektorn.
Ulredningen framhåller all det på en del områden där personalen skall ha
medbeslämmande kan vara lämpligt all ordna en konlinuerlig samverkan i en
partssammansatl grupp i stället för att ha parlskoniakier genom förhandlingar
enligt MBL. Enligi ulredningen kan verksamheien i partssammansalta organ leda
lill ett klarare definierat gemensami ansvar och till gemensamma
problemlösningar i smidiga former. Man kan också 11 en bättre täckning av olika
faser i beslutsprocessen. Ett väl fungerande partssammansatl organ börenligt
utredningen kunna handlägga sina ärenden rned den smidighet och konlinuitei som
brukar anses karakterisera en effektiv förvaltning i övrigi. Genom förslaget
alt partssammansalla organ skall inrättas på grundval av kollektivavtal kommer
enligt ulredningen de uttalanden om området för medbestämmandeavtal på den
offenlliga sektorn som gjordes i samband med arbelsrälisreformen atl bli
tillämpliga även på avial om partssammansalla organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
bred majorilel av remissinsianserna är posiliva lill förslaget om
partssammansalla organ. Förslagei lillsiyrks hell eller i huvudsak av omkring
180 remissinstanser. Till dessa instanser hör sju cenlrala myndigheler, 13
länsstyrelser, 16 landstingskommuner, omkring 130 kommuner och de fackliga
organisalionerna. Knappt 60 instanser ger uttryck för iveksamhel inför
förslaget. Hil hör knappt 50 kommuner och sex landslingskommuner. Omkring 30
kommuner och några andra remissinsianser anser atl verksamheten med partssammansalla
organ inledningsvis bör bedrivas som försöksverksamhel. De flesla av dessa
inslanser hör till dem som har redovisals som tveksamma inför
utredningsförslaget. En negaliv inslällning lill förslaget redovisaren
landstingskommun, 15 kommuneroch ytterligare några remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de remissinsianser somi yttrar sig över förslaget i slorl anför synpunkier
på frågan om gränsdragnimgen mellan den politiska demokraiin och
företagsdemokratin. Majoriteten av dessa remissinsianser beionar endasl all de
föreslagna förändringarna inle får innebära att den nuvarande avvägningen
mellan politisk demokraii och förelagsdemokrali ändras. Flera remissinsianser
anför emellerlid invändningar från principiell synpunkt mot utredningens
förslag. Dessa remissinstanser anser i allmänhet alt ulredningen inle har
lillräckligi noga analyserat förslagens förenlighet med den politiska
demokratin. Invändningar av della slag redovisas också av en del
remissinstanser som har lillslyrkt förslagen. Uttalanden om att en klarare
gränsdragning mellan den politiska demokratin och förelagsdemokratin behövs
förekommer i flera remissyttranden. Till de remissinsianser som ger uttryck för
en sådan uppfattning hör bl.a. de båda kommunförbunden, regeringsrällen,
arbetsdomstolen och flera kommuner. Några remissinstanser, bl. a.
regeringsrätten, anser all frågan om förslaget om partssammansalta organ är
förenligl med RF bör övervägas ytterligare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
fiera håll hävdas atl skyddel för den politiska demokraiin blir svagt, om
Ulredningens förslag genomförs, och alt direkia skyddsregler i lag behövs.
Detta gäller särskilt med hänsyn till att de partssammansatta organen enligt
förslaget skall anordnas enligt kollektivavtal. Synpunkier av della slag anförs
av några landslingskommuner och kommuner - bl. a. Siockholm, Norrköping och
Göleborg. Några av dessa remissinsianser, bl.a. omkring 15 kommuner, anser au
det bör vara de politiska organens sak att självständigt avgöra om
partssammansalla organ skall inrättas eller ej. Några landslingskommuner,
flera kommuner och hovrällen för Övre Norrland anser alt de ärenden som skall
kunna avgöras av partssammansalla organ bör avgränsas klarare i lag. Omkring 20
kommuner menar alt kommunfullmäktige resp. landstinget bör fl besiämma de
partssammansalta organens verksamhelsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
båda kommunförbunden framhåller all en självklar förutsättning vid bedömningen
av möjlighelerna lill ell ökal personalinflylande är alt kommunernas resp.
landsiingskommunernas anslällda inte skall ha större inflylande än övriga
kommunmedlemmar i frågor av intresse för kommunens eller landsiingskommunens
invånare. Några kommuner anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
del förbud mol all Iräffa avtal i frågor om bl. a. myndighels verksamhet, som
tidigare gällde enligt 3 § statstjänstemannalagen och 2 §
kommunaltjänslemannalagen, låg bl. a. uppfattningen all del var uleslulel all
tillåta ell system som gjorde del möjligl för parierna på den offenlliga
arbelsmarknaden alt genom avtal sälta politiska beslul ur spel. Det råder
emellerlid, såvitt jag förslår, lolal enighet bland de kommunalanställdas
fackliga organisationer om atl man måsie undvika alla åtgärder som inkräktar pä
den politiska demokraiins område. Del lidigare avtalsförbudet har bl. a. av
denna anledning inle filt nägon molsvarighel i MBL eller LOA. I förarbeiena
(prop. 1975/76:105, bil. 2, s. 150) anförde föredraganden bl. a. att det skulle
slrida mol vår demokraiiska ordning - som den kommer lill uttryck främst i RF
och kommunallagarna - all låta de offentliganställda genom kollektivavtal fl
ett annal, mer omedelbart inflytande än andra medborgare över beslut som
besiämmer myndighelers verksamhet i fråga om mål, inriktning, omfattning och
kvalitet. Arbelsrälisreformen innebär alltså, även om något formellt
avtalsförbud beiräffande den offenlliga sektorn inle har behållits, atl
riktlinjer ändå har dragils upp beiräffande gränsdragningen mellan den
politiska demokraiin och förelagsdemokratin. Del förutsätts bl. a. all del är
de politiska organen som skall besiämma vilken typ av verksamhei som
myndighelerna skall bedriva. Del är också politikerna som skall beslula om
verksamheiens mål, inrikining, omfattning och kvalitet. Medbestämmandeavtal
för den offentliga sektorn får självfallel inte heller strida mot RF, KL eller
annan ivingande lagsliflning. Jag vill också erinra om det särskilda huvudavial
som år 1976 träffades mellan parterna på den offentliga arbelsmarknaden. Genom
huvudavtalet har man skapal en möjlighel att fa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
stånd en bedömning a v gränsdragningen mellan del område som parierna bör kunna
reglera genom kollektivavtal och det omräde inom vilket polilikerna och
myndigheterna ensamma bör ha beslutanderätten. Tvistefrågor som vid
avtalsförhandlingar uppkommer på denna punkl kan hänskjulas till en särskild
nämnd. Enligt avlalel skall parierna i frågor som riskerar all kränka den
poliiiska demokraiin eftersträva fredliga förhandlingar och undvika
stridsälgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränserna
för hur långl förelagsdemokratin kan utvecklas i kommuner och
landstingskommuner har alltså angells i samband med arbelsrälisreformen. Jag
erinrar om all områdel för de anslälldas medbeslämmande yllersl begränsas av
föreskriften i 1 ij MBL alt lagen lillämpas på förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening ärdet självklart all föreiagsdemokraiiska reformer på den kommunala
seklorn inte flr ruf)ba den nuvarande avvägningen mellan den politiska
demokraiin och företagsdemokratin. På den kommunala sektorn råder delvis andra
förulsältningar än på övriga samhällssektorer. Hänsyn måste därför las till den
kommunala och landslingskommunala särarten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianser framhåller all del med hänsyn lill både den kommunala
verksamheiens och de anslälldas intresse är av slort värde att arbelel medan
fördjupa medinflylandei för de anslällda i viss omfattning kan bedrivas i
institutioner som är gemensamma för parterna. Jag kan helt slälla mig bakom
denna uppfattning. Enligt min mening kan de partssammansalta organen bli eu
värdefullt komplemenl till de medinflytandeformer som den nya
medbestämmandelagstiftningen erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har framkommit all många remissinstanser, däribland flera
som i princip är positiva till demokraiiutredningens förslag om
partssammansalta organ, hyser farhågor för all den politiska demokraiin kan
kränkas, om inte utredningens förslag kompletteras med särskilda skyddsanordningar.
Även jag anser atl gränsdragningen mellan den politiska demokraiin och
förelagsdemokratin är av synneriig vikt. Jag ålerkommer längre fram lill detla
gränsdragningsproblem. Redan nu vill jag dock säga alt del enligt min
uppfattningar möjligl alt finna lösningar som i allt väsentligt Ulgår från
ulredningens grundidéer men som i jämförelse med utredningens förslag på ett
mer precist sätt anger hur verksamheten med partssammansalta organ skall kunna
genomföras samtidigt som den politiska demokraiins suveränitet lämnas orubbad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En av de störsla
fördelarna med au inrätta partssammansalta organ anser jag vara att de
anslälldas medbeslämmande härigenom byggs in i den reguljära kommunala
organisationen. På detla säll kan många frågor som parterna i dag förhandlar om
enligt MBL:s bestämmelser handläggas på ell smidigl och ralionelll säu. Enligt
min uppfattning bör en väl avvägd verksamhei med partssammansalta organ kunna
bidra lill ell ökal arbetstagarinflytande och en höjd effektivitet i
samhällsarbelel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhel med en bred majoritet av remissinsianserna anser jag därför all sådana
lagstiftningsåtgärder nu bör vidlas som gör del möjligl all inräita
partssammansalta organ med förvallnings-och verkställighelsuppgifteräven på den
kommunala seklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
erinrar om all lagsliftaren har undvikit all ta in detaljföreskrifter i KL och
framhåller att sådana föreskrifier bör undvikas också vid en lagreglering av de
partssammansalta organen. Som skäl härför anför ulredningen all stor hänsyn
måste las lill de varierande lokala förulsäuningarna och all kommunerna och
landsiingskommunerna bör ha sior valfrihei när del gäller att tillsammans med
de anslällda bestämma arbetsformer för de parissammansatta organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
del trettiotal remissinsianser som har kommenleral vad utredningen anför på
denna punkt delar praktiskt tagel samiliga ulredningens uppfattning. Några fl
inslanser ger uttryck för en viss tveksamhet. Någon remissinsians anser det
tveksamt om det räcker alt lagstiftningen ulformas som en ramlag och
lämnarvikliga frågor all avgöras vid avtalsförhandlingar. 1 ell annal yttrande
anförs all den valda lösningen har fördelar från självstyrelsesynpunkl men atl
de grundläggande frågor som det här gäller inte bör överiämnas till den
enskilda kommunen eller landstingskommunen atl lösa genom förhandlingar med
arbetstagarparten. Ett genomförande av ulredningens förslag kan enligt vad som
anförs i della remissyttrande leda lill betydande olikheler kommuner och
landstingskommuner emellan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakternas
strävan att den statliga styrningen och detaljregleringen skall minskas har
haft stor belydelse för ulformningen av KL. Avsikten har varil all i så stor
ulsiräckning som möjligl vidga områdel förden kommunala självstyrelsen. Jag
vill här erinra om all regeringen i proposilionen 1978/79:53 föreslår att
statskontrollen över kommunerna och landsiingskommunerna yiierligare skall minskas.
Demokraiiutredningens förslag all bestämmelserna om partssammansalta organ
skall få karaklär av ramlagstiftning innebär all denna princip fullföljs.
Liksom det stora flertalet av de remissinstanser som uualar sig på denna punkl
delar jag utredningens uppfattning atl onödig detaljreglering bör undvikas. En
sådan lösning innebär att den närmare ulformningen av verksamheien med
partssammansalla organ kan anpassas efter de skiftande lokala förhållandena.
Jag anser vidare alt del är angeläget all lagsiiftningen utformas så atl del
finns ulrymme för kommunerna och landsiingskommunerna all lillsammans med
arbetstagarorganisationerna bestämma om den närmare uppläggningen av
verksamheien. Som kommer all framgå av del följande finns det goda möjligheter
att skapa ett tillfredsställande skydd för den politiska demokraiin ulan en
omfaUande lagreglering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Partssammansatta organ och den politiska demokratin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
grundläggande konsiilulionella förutsäliningar är av belydelse för bedömningen av
hur en ordning med partssamman.saita organ förhåller sig lill den politiska
demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lokala folkliga självstyrelsen har gamla anor i vårt land. Dess moderna
hisloria kan sägas ha börjal i mitten av 1800-ialel. Därefter har den kommunala
självstyrelsen fortlöpande ökal i betydelse och omfattning genom atl kommunerna
och landstingskommunerna har övertagit allt fler betydande samhällsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
betydelsefulla ställning som kommunerna och landstingskommunerna har fåll
markeras i RF. 1 1 kap., som innehåller bestämmelser om statsskickets grunder,
slås redan i 1 § fast att den svenska folksiyrelsen bygger på fri
åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ell
representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
I 7 § anges vidare atl det i rikel finns primärkommuner och landslingskommuner,
att besluianderällen i kommunerna utövas av valda församlingar och atl
kommunerna har räll all la ut skatt för skötseln av sina uppgifter. Enligt 8 §
finns statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter för den offenlliga
förvaltningen. I 'i kap. 5 § föreskrivs all grunderna för ändringar i rikets
indelning i kommuner, för kommunernas organisation och verksamhetsformer och
för den kommunala beskattningen bestäms i lag. Föreskrifter om kommunens
befogenheler i övrigi och deras åligganden skall också meddelas i lag. I 11
kap. 6 § anges atl förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun. Med uttrycket
"kommun" avses i RF bäde kommun och landstingskommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med tillkomsten av RF underslrök föredragande departementschefen den
stora belydelse som den kommunala självstyrelsen har för den svenska
demokratin. Han framhöll all lyngdpunklen i arbetsfördelningen inom den
offenlliga seklorn mellan stat och kommun successivt har förskjutits till
kommunernas förmån (prop. 1973:90 s. 188). Liksom grundlagberedningen ansåg
föredraganden alt den ställning som kommunerna intar inom vårt demokraiiska
samhällssystem är sådan all den klarl måsie avspeglas i en ny grundlag. I RF borde
dock inle las in andra maleriella bestämmelser än sådana som innefauar
väsenlliga grundsatser som inte bör kunna ändras annat än med anlitande av de
kvalificerade regler som gäller för grundlagslifining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om de fackliga organisalionernas och andra intresseorganisationers ställning i
förhållande lill de offenlliga organen är i princip oreglerad i RF. I
förarbeiena diskuterades möjlighelen atl lagreglera organisalionernas
verksamhetsformer (SOU 1963:17 s. 56 och SOU 1972:15 s. 77). En sådan lösning avvisades
dock av flera skiil. Bestämmelsen i 7 kap. 2 i; - alt vid beredning av
regeringsärenden tillfälle skall lämnas sammanslutningar och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enskilda
att yttra sig i den omfattning som behövs - utgör ell konstilulionellt stöd för
organisationernas medverkan i del statliga uirednings- och remissförfarandet.
Deras ställning i övrigi gentemot de offentliga organen framgår inte av RF:s
bestämmelser. Den flr avgöras med ledning av förarbetena och konstitutionell
praxis. En grundläggande utgångspunkt är atl statens och kommunernas beslutande
organ skall ulses genom val med allmän och lika rösträtt. Ett korporativt
samhällssystem är således oförenligt med det svenska statsskicket (KU 1973:26
s. 17).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
1976/77 års riksmöte beslöl riksdagen alt vissa s. k. målsällningsslad-ganden
skulle las in i RF. Av vissl intresse vid en bedömning av de konstitutionella
möjlighelerna all fördjupa företagsdemokratin på den kommunala seklorn är
bestämmelsen i 1 kap. 2 § tredje stycket om atl del allmänna skall verka för
att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. I
förarbetena till detla lagrum framhålls alt arbetslivet är ett område där en
demokraliseringsprocess bör underiällas (SOU 1975:75 s. 184 och prop.
1975/76:209 s. 138). Som jag har påpekal tidigare är bestämmelsen alt uppfatta
som ell målsättningssladgande. Bestämmelsens efterievnad blir således föremål
enbart för politisk bedömning och kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen
anseratt det går alt införa partssammansatta organ på del kommunala områdel
utan alt komma i konflikt med RF. Enligt utredningen är en utveckling mot ett
förelagsdemokratiskt samverkanssystem i de kommunala förvaltningarna möjlig,
så länge utvecklingen äger rum inom de allmänna ramar som RF ställer upp och
som avser att garantera den politiska demokraiins suveränitet och okränkbarhet.
Utredningen anser också atl en sådan utveckling ligger väl i linje med
intentionerna bakom de nya målsätiningssiadganden i RF som jag nyss har nämnt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär all en allmän beslämmelse om partssammansalla organ las in i 1 kap.
KL. Enligt denna bestämmelse kan i kommuner och landslingskommuner tillsältas
partssammansatta organ med uppgifi att ulöva förvaltning och verkställighet i
vissa ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som
arbelsgivare och dess arbetstagare. I ett nyll fjärde kapilel skall enligt
utredningens förslag anges atl partssammansatta organ kan inrättas för
styrelsens eller en annan nämnds verksamhelsområde, om del föreskrivs i ett
medbestämmandeavtal. Det förutsätts all organets uppgifter, sammansättning,
ledamöter och verksamhetsformer skall regleras i avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens lagförslag
innehåller inte några regler som anger gränsdragningen mellan den fördjupade
företagsdemokrati som ordningen med partssammansatta organ avses medföra och
den politiska demokratin. Enligt utredningen är detla onödigi, eftersom
utredningens förslag innebär atl de skyddsmekanismer som finns inbyggda i
arbetsrätlsreformen kommer att omfatia kollektivavtal om partssammansalla
organ. Utredningen konstalerar alt den avvägning mellan politisk demokrati och
personalens medbesiäm-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mande
som angetts och accepterats av stalsmaklerna i samband med arbelsrälisreformen
ligger fasl (se prop. 1975/76:105,bil. 2,s. 151). Frågorom den kommunala
verksamheiens mäl, inrikining, omfattning och kvalitet kommer därför inte all
kunna avgöras av partssammansalla organ. Enligt ulredningens mening har
arbetsgivaren, dvs. kommunen, landstingskommunen eller resp.
arbelsgivarförbund, bäde rält och plikt all vägra iräffa sådana kollektivavtal
som äventyrar den politiska demokraiins förutsäiining-aroch krav. Ulredningen
förutsätierall del särskilda huvudavial som år 1976 träffades mellan parterna
på den offentliga sektorn uigör en garanti för alt medbestämmandeavtal som
kränker den politiska demokratin inle iräffas. Ett ytteriigare skydd för den
politiska demokraiin är enligt ulredningen att det kommunala beslutet all träffa
medbestämmandeavtal om partssammansalta organ kan överklagas genom
kommunalbesvär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinstanser kommenterar ulredningens behandling av frågan om skyddet förden
politiska demokratin. De fiesta av dessa framhåller renl allmänt au de
föreslagna förändringarna inte dr inkräkla på den politiska demokraiins område.
Andra anser all denna principiella fråga måsle analyseras närmare vid den
fortsalla beredningen av utredningsförslaget. Till dessa instanser hör Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser menar alt del bör övervägas alt närmare ange de
partssammansatta organens verksamhetsområde i KL. En sådan uppfattning
redovisas av bl. a. regeringsrällen, hovrätten för Övre Norrland, statens
personalnämnd och omkring femton kommuner. Några remissinsianser anser att del
är tillräckligt om verksamhetsområdet preciseras bälire i en blivande
proposition än i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
fl remissinsianser ifrågasätter i allmänna ordalag om ulredningens förslag är
förenligl med RF. Hil hörbl. a. Svenska arbeisgivareföreningen och Sveriges
indusiriförbund. Enligi socialstyrelsen är del osäkert om det är rikligl från
kommunaldemokratisk synpunkt och i överensstämmelse med RF all beslutanderätt
överlåts till organ, som till hälften lillsätls efter en iniresseprincip och
inte utifrän den allmänna rösträttens princip. Regeringsrätten anseratt
ulredningens analys av grundlagsproblemen är knapphändig och förordar att
frågan övervägs ytteriigare under det fortsatta lagstiftningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening innebär utredningens förslag om partssammansalla organ i stort en
rimlig avvägning mellan ett utvecklat medbestämmande för de anslällda och
skyddel för den politiska demokraiin. Förslaget bygger nämligen på
uppfattningen atl frågor om den kommunala verksamheiens mål, inrikining,
omfattning och kvalitet inte skall kunna avgöras av partssammansalla organ.
Härigenom nås enligt min mening väsentliga garaniier för att de principer för
hur den offentliga makten skall utövas som ställs upp i RF inte rubbas. De
uttalanden om gränsdragningen mellan den poliiiska demokratin och
företagsdemokratin som regeringen och riksdagen gjorde i samband med
arbelsrälisreformen blir med ulredningens förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vägledande
ocksä i fråga om de partssammansalla organen. Jag vill också erinra om all
ulredningen inte har avsell atl dessa skall kunna ha beslutsfunktioner i den
mening som avses i 1 kap. 5 § första slyckel KL ulan endasl berednings-,
förvaltnings- och verkställighetsuppgifter. Delta är uppgifier som enligt KL
ankommer pä nämnderna i kommunerna och landstingskommunerna. Del bör i delta
sammanhang noteras att den befogenhei alt avgöra ärenden inom ramen för
begreppet förvaltning och verkställighet som KL ger nämnderna uppenbarligen
inle inbegrips i den beslutanderätt som avses i 1 kap. 7 § RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med många remissinsianser anserjag emellertid all del finns skäl all i
laglexten klarare markera gränsdragningen mellan den politiska demokraiin och
företagsdemokratin. Ett sådani skäl är atl del här gäller alt genom ändring i
KL öppna möjlighel alt föra över konkreta uppgifter från nämnderna lill
parissammansatta organ, inle alt i siort ange del område inom vilket del är
möjligl all iräffa medbestämmandeavtal på den offenlliga seklorn. Vid arbelsrättsreformens
genomförande rådde del en bred enighel om all del är de politiska organens sak
all avgöra frågor som besiämmer myndigheiernas verksamhet i fråga om mål,
inrikining, omfallning och kvalitet. Samma inställning kommer lill utiryck i
remissyttrandena över demokraiiutredningens betänkande. När del gäller att i KL
markera skyddet för den politiska demokratin ärdet enligt min mening naluriigl
alt anknyta till det sätt att ange gränsdragningen mellan den politiska
demokraiin och företagsdemokratin som används i förarbeiena lill MBL och LOA.
Jag förordar alllså atl del i KL uttryckligen anges all lill partssammansalta
organ inle fär överiålas all avgöra frågor som avser den kommunala eller
landstingskommunala verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet.
På detla säll avgränsas de partssammansalta organens uppgifter klarare än i
utredningens lagförslag. Jag vill framhålla au den komplettering av lagiexien
som jag föreslår endasl innebär all den avgränsning som Ulredningen harangen i
moliven lill sitt lagförslag också kommer till utiryck i själva lagtexien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser alt del i KL bör föreskrivas att ärenden som avser
myndighetsutövning mol enskild inte skall kunna handläggas av partssammansalta
organ. Något undanlag för sådana ärenden finns inle i ulredningens lagförslag.
Utredningen framhåller dock att endast frågor inom personalpolitikens område
bör kunna avgöras av partssammansatta organ. Av delta följer enligt ulredningen
alt partssammansalta organ aldrig kan få till uppgift atl handlägga ärenden i
vilka ett beslul av en nämnd skall överklagas genom förvaltningsbesvär. Till
del politiska beslutsområdet måste enligt vad föredraganden anförde i prop.
1975/76:105, bil. 2 (s. 151) hänföras den utåtriktade delen av myndigheiernas verksamhei.
Därmed åsyftas enligt föredraganden främst myndighetsutövningens innehåll men
också innehållet i annan verksamhei som riklar sig till offenlliga myndigheter
och till allmänheten. För egen del anserjag atl della bör komma lill uitryck i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>själva
lagtexten. Del bör ske genom all det i KL anges all parissammansatia organ i
princip inte kan tilldelas uppgifter som innefattar myndighetsutövning mol
enskild. Enligt min mening bör dock undanlag från denna huvudregel göras för
ärenden som gäller anställning, ledighei, vikariat och förslagsbelöning. Sådana
ärenden är i vissa fall atl betrakta som myndighels-uiövningsärenden i
förvaltningslagens mening. Jag anser all del inom vissa gränser kan överlämnas
åt partssammansalla organ all avgöra sådana ärenden. Jag återkommer i
specialmotiveringen lill innebörden och ulformningen av undantagsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
följande avsniu kommerjag atl diskulera vilka konkreta ärendetyper som bör
kunna handläggas av partssammansalta organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående (avsnitt 2.5) framhållil alt det är angelägel att
lagstiftningen utformas så att del finns ulrymme för kommunerna och
landsiingskommunerna all lillsammans med arbetstagarorganisationerna bestämma
om den närmare uppläggningen av verksamheien med partssammansatta organ.
Uttalandet bygger på uppfattningen au det bör vara möjligl all träffa
medbestämmandeavtal i dessa frågor. Jag kommeratt utveckla detta närmare i ell
senare avsnilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser att det bör klargöras vilket organ i en kommun eller
landstingskommun som har befogenhei all ingå kollektivavtal om partssammansalta
organ. Utredningen har inte närmare berört denna fråga. Enligt min mening är en
särskild lagreglering inte påkallad på denna punkl. Enligt kommunalrätisliga
principer gäller atl alla vikligare finansiella beslul liksom alla beslul av
principiell nalur måsle fattas av kommunfullmäklige resp. landsiingei.
Beslutanderätten i sådana fall kan således inte delegeras till nämnderna. I 1
kap. 5 § KL föreskrivs all delegaiion från fullmäktige resp. landstinget till
en nämnd inle flr avse ärenden som är av principiell beskaffenhet eller i
övrigi av större vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avialsfrågor är delegationsrätten vidsträckt. Av ett rättsfall (Regeringsrättens
årsbok 1934 ref 16) framgår aU fullmäktige kan ge en lönenämnd eu allmänt
bemyndigande au fatta för kommunen bindande beslut i ärenden som rör arbets-
och löneförhållanden för arbetare och likställd personal. Enligt fast kommunal
praxis föreligger molsvarande delegationsrätt i fråga om tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan denna rättspraxis inte åberopas som stöd för delegation av
beslutanderätt i frågorsom gäller kollektivavtal om partssammansalla organ.
Sådana avtal måste nämligen regelmässigl antas komma atl innehålla bestämmelser
av principiell nalur. Ett sådant avtal innebär ju att den kommunala
organisationen skall ändras genom att partssammansatta organ inrättas samt atl
befogenheten atl avgöra vissa ärenden skall flyttas från nämnderna till de
partssammansalla organen. Jag anser alltså att ett avtal om partssammansalla
organ måsle underställas fullmäktige resp. landstinget för godkännande. Jag
vill dock inte utesluta att delta skulle kunna underlåtas om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avtalet
avser bara något enstaka partssammansatl organ ulan förvalinings-och
verkställighetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
anser atl den rällsliga prövning av medbestämmandeavtal om partssammansalta
organ som kan ske i kommunalbesvärsmål efter initiativ av en kommunmedlem
utgörett skydd förden politiska demokraiin. Flera remissinstanser framhåller
alt det är myckel tvivelaktigt om denna bedömning är riktig. Eftersom något
förbud mol avtal som kränker den politiska demokratin inte är inskrivet i lag,
kan enligt regeringsrätten ett beslut att iräffa ett kollektivavtal som, trots att
det inte slrider mol RF eller KL, påslås göra intrång på del politiska
beslutsområdet inte upphävas på den grunden att del slrider mol lag eller annan
författning. Endast undanlagsvis torde ett sådant beslut kunna upphävas på den
grunden all del innebär alt kommunfullmäklige på ell annal sätt överskrider sin
befogenhei. Regeringsrällen konsiaterar atl det, för atl skyddsanordningen
skall bli så betryggande som utredningen räknar med, krävs atl i KL föreskrivs
att partssammansatta organ inte flr besluta i sådana grupper av ärenden som
enligt sin natur skall avgöras av organ sammansatta av politiskt valda
ledamöier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att frågan om möjligheterna alt i kommunalbesvärsmål pröva
lagligheien av ett kollektivavtal om partssammansalta organ kommer i ett nytl
läge genom de kompletteringar av utredningsförslaget somjag har förordal i del
föregående. Enligt mill förslag skall det i KL föreskrivas alt del inte flr
överiämnas lill partssammansalta organ atl avgöra myndighelsutövningsärenden
eller ärenden som avser den kommunala eller landstingskommunala verksamhetens
mål, inrikining, omfattning eller kvalitet. Härigenom ökar möjligheterna för
besvärsmyndighelerna all pröva lagligheien av kollektivavtal om
partssammansalla organ. Liksom när det gäller kommunala beslul i övrigt som
påslås strida mol förfatlningsföreskrifter eller kommunalrätisliga grundsalser
mäsle det överlämnas åt rättspraxis atl lösa de gränsdragningsproblem som kan
uppstå. Jag vill framhålla att det framgår av belänkandet all utredningen har
avsetl alt dess förslag skulle innebära ett sådani rättsligt skydd för den
politiska demokratin som milt förslag ger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
lanke på lagstiftningens principiella räckvidd är det betydelsefullt atl
statsmakterna följer de föreslagna lagstiftningsförändringarnas lillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Närmare om de partssammansatta organens uppgifter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att den förelagsdemokratiska utvecklingen och inte minst
arbelsrälisreformen främsi syfiar till alt förbättra de anslälldas insyn i
verksamheten och atl öka möjlighelerna lill medbestämmande på områden som rör
arbetsmiljön och arbetsvillkoren i vidsträckt mening. Den organiserade
fortlöpande partssamverkan som kan ske i de partssammansatta organen lorde,
framhåller utredningen, komma att koncenireras till områden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
i myckel hög grad berör alla anslällda. Enligi ulredningens bedömning kommer
partssammansalla organ pä den kommunala seklorn i första hand alt arbela med
frågor som gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>personalpolitik och
personaladmiinislralion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetsmiljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rationaliserings- och
organisaiionsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>personalinformation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vissa drifts- och
servicefrågor, uppläggningen av det löpande förvaltningsarbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>planering, budgetering och
redovisning i de delar som ligger inom det avsedda området för medbestämmande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utvecklingsprogram för
företagsdemokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
lagförslag innebär inte att de partssammansalla organens uppgifter uttryckligen
begränsas till de nämnda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser lämnar ulredningens uppräkning av lämpliga uppgifter för
partssammansalta organ ulan erinran. Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundei uttalar bl. a. all det också på det personalpolitiska och
personaladmiinistraiiva området kan förekomma ell allmänt medborgarintresse.
Problem som rör gränsdragningen mellan politisk demokraii och
företagsdemokrati kan i vissa fall uppkomma även inom delta område. Förbunden
utgår emellertid från atl del skall vara möjligl för parterna alt vid
avtalsförhandlingar finna lösningar som i lillräcklig grad beaktar medborgarinlressel.
Som framgår av det föregående anser flera remissinstanser atl de
partssammansalla organens verksamhetsområde bör anges närmare i KL. Omkring 20
kommuner är av den uppfattningen atl verksamhetsområdei bör bestämmas ensidigt
av kommunema resp. landstingskommunerna. Jag har redan i del föregående
föreslagil all vissa begränsningar i de partssammansalta organens
uppgiftsområde skall föreskrivas av hänsyn lill den politiska demokratin. I
det följande ämnar jag gå närmare in på frågan vilka konkrela uppgiflersom
lämpligen böra överiålas på de partssammansalta organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del är jag av den uppfallningen all det uppgiftsområde som utredningen
rekommenderar är lämpligt utformat med hänsyn såväl till gränsdragningen mellan
den politiska demokratin och företagsdemokratin som till syftet med de
partssammansalta organens verksamhei. Med anledning av vad några
remissinsianser anför vill jag emellertid understryka att det giveivis finns
frågor inom de områden som ulredningen anger som av hänsyn lill den politiska
demokraiin inte kan föras över lill partssammansalta organ. En mängd ärenden
inom områdel fört. ex. personalpolitik, arbeismiljö och organisaiion är av
sådan natur atl de rör verksamheiens mål, inriktning, omfallning eller
kvalitet. Jag vill hä r erinra om vissa uttalanden som gjordes i förarbeiena
till LOA(prop. 1975/76:105,bil. 2,s. 150). Föredraganden anförde bl. a.
följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
röstberättigade - alltså även de offentligt anställda arbetstagarna - kan med
sin rösl påverka besluten om vilken verksamhei som de statliga och kommunala
myndigheterna skall bedriva. Det skulle slrida mot vår vedertagna demokraiiska
ordning - som den kommer lill uitryck främst i RF resp. kommunallagen och
landstingslagen - alt låta de offentliganställda genom kollektivavtal fl ell
annal, mer omedelbart inflytande över beslul som besiämmer myndighelers
verksamhei i frågaom mäl, inrikining, omfallning och kvaliiel än medborgarna i
övrigi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är mol denna bakgrund
man har alt bedöma vilket ulrymme för kollektivavtal som kan finnas på den
gemensamma seklorn. De riksdagsuttalanden från senare år som jag har anförl i
del föregående - främsi InU 1973:37 men även JuU 1975:22 - flr anses innebära
bl. a. alt avtal inte bör träffas i frågor som gäller den offenlliga
verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Jag delar denna
uppfattning. Dessa frågor skall i stället beredas och avgöras genom beslul i
offentligrällslig ordning av de politiskt ansvariga organen eller på deras
uppdrag av myndigheterna. Sådana beslul kan ha olika innebörd. Ofta är det
fråga om lilldelningen av resurser. Men gemensami för dessa offentliga beslul
torde vara atl de avser både en maximering och en minimering av verksamhetens
kvalitet och omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
börsålunda lillkomma de politiska organen och, efter delegering, verk och andra
myndigheler alt besiämma vilken lyp av verksamhei som myndigheten skall bedriva
- exempelvis utbildning, socialvård, rättsvård eller godsbefordran - liksom
målen för myndighelens verksamhei och de ramar, inbegripet resursramar, inom
vilka verksamheien skall bedrivas. Till del politiska beslutsområdet måsle
också hänföras den utåtriktade delen av myndigheternas verksamhet. Därmed
åsyftas främsi myndighetsutövningens innehåll men också innehållet i annan
verksamhet som riklar sig lill offentliga myndigheler och till allmänheten,
dvs. lill medborgarna, företag osv. Till nu nämnda frågor hör självfallet också
t. ex. avgörandet om på vilken ort och inom vilket geografiskl område en
offenilig verksamhet skall bedrivas och beslut om till vilka personer eller
grupper av personer som verksamheien skall riktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i det politiska beslutsfattandet ligger ofta en beslämning av
verksamhetens omfattning, inrikining och kvalitet. Beslulen i dessa frågor kan
formuleras på olika sätl beroende på verksamheiens karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Preciseringar
av omfattningen kan för delar av den offentliga verksamheten göras genom
bestämmande av kvantitativa produktionsmål. Exempel på sådana kvaniifieringar
är beslut om antal vårdplatser inom bl. a. sluten sjuk- eller socialvård och om
antal inlagningsklasser i gymnasieskolan eller antal platser i förskolan i en
enskild kommun. För delar av den offenlliga seklorn kan verksamheiens
omfattning dock inte beslämmas i sådana lermer, även om utvecklingen i form av
modernisering av budgetsystem går mol en ökad användning av andra mått på
verksamheiens omfattning än de som utirycks i form av personalinsalser. Den
kvantitativa omfattningen av en myndighets verksamhet bestäms i dessa fall
främst genom beslul om medelstilldelning för bestridande av de med
verksamheterna förenade utgifterna. Oavsett om verksamheiens omfattning bestäms
enbart genom beslut om medelstilldelning eller i andra termer, måste gälla att
de politiskt ansvariga organen skall förfoga över bestämmanderätten i fråga om
omfattningen av myndighelens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
del politiska beslutsområdet hör vidare frågor om inrikiningen av en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>myndighets
verksamhei sådan den har beslutals av siaten i lag eller förordning eller
annars har kommii lill utiryck, t. ex. i samband med avvägningen av de resurser
som har ställts lill förfogande för verksamheten. Hit hör exempelvis vilken
forskning som skall bedrivas vid en myndighet. Från del kommunala områdel kan som
exempel anföras frägan huruvida åldringsvården i en kommun skall organiseras
med tyngdpunkt i ålderdomshem och andra institutioner eller i siörre
utsträckning drivas i öppnare vårdformer med hemsamariier elc. Ett annat
exempel kan vara beslut om daghemsavdelningarnas sammansäitning i fråga om
gruppindelning. Till frågor om inriktningen av verksamhet hör också t. ex.
frågor som avser bestämmande av svenska kyrkans lära och tillämpningen därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måsle också ankomma på de piolitiskt ansvariga organen att besluta om
verksamhetens kvalitet. Även här gäller atl besluten måste formuleras på olika
sätl beroende på verksamhetens karaktär. En kommun kan t. ex. besiämma
kvaliteten för den verksamhet som avser hämtning av hushållsavfall genom all
lägga fast hämtningsfrekvens o. d. För en sådan verksamhet är det alltså
möjligl atl i slort setl entydigt beskriva vilken kvalitet som åsyftas.
Verksamhetens kvalitet kan beslämmas också på andra sätt. Inom exempelvis
utbildningsväsendet besläms kvaliteten genom bl. a. läroplaner och kursplaner,
men f n. också i de flesta fall genom regler t. ex. om hur många elever en
lärare skall underk'isa samtidigt, om vilka lärarkaiegorier som sk?.Il meddela
viss undervisning och om vilken utbildning lärarna skall ha. Dessa och liknande
regler flr anses ganska exakt bestämma den kvalitet som skall tillhandahållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det föregående har framgått atl beslut om kvalitet på den offentliga
verksamheten lillhör del politiska beslutsområdet. Inom många verksamhelsgrenar
ulgör beslut om bemanningsplaner, personaltäthet och liknande en avgörande
bestämning av verksamhetens kvalitet. Med den angivna utgångspunkten bör det
alllså ankomma på de politiska organen och deras förelrädare och inte på
avtalsparterna alt besluta härom. Del kan emellertid finnas fall där en
påverkan genom förhandlingar och avtal på en verksamhets kvalitet är av ringa
belydelse i förhållande lill arbetstagarorganisationens iniresse atl kunna
påverka de anställdas arbetsförhållanden. I sådana fall kan det vara skäligt
att godtaga en avtalsreglering även från den politiska demokratins synpunki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit att det i KL skall föreskrivas atl till
partssammansalta organ inte flr överiämnas att avgöra ärenden som avser den
kommunafa eller landstingskommunala verksamhetens mål, inrikining, omfaUning
eller kvalitet. De citerade uttalandena bör enligt min mening vara vägledande
också när del gäller all besiämma lämpliga uppgifter för partssammansatta
organ. Jag har vidare föreslagit en föreskrift om att myndighetsutövningsärenden
med vissa angivna undantag inte skall kunna avgöras av partssammansalla organ.
Detta är att betrakta som en ytteriigare markering av skyddet för den politiska
demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad några remissinstanser anför harjag noga övervägt möjligheten
atl direkt i KL ange den allmänna ramen för partssammansalta organs
verksamhetsområde. I och försig vore det tänkbart att föreskriva t. ex. alt
partssammansalta organ kan ha lill uppgift alt svara för beredning,,
förvallning och verkställighet i vissa ärenden som rör förhållandel mellan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunen
som arbetsgivare och dess arbetstagare och som avser personalpolitik,
personaladminisiraiion, arbeismiljö-, rationaliserings- och organisationsfrågor,
personalinformation och planläggning av det löpande förvaltningsarbetet. En
fördel med en sådan uppräkning skulle vara all man direkl ur KL:s bestämmelser
kunde fä en ganska klar uppfattning om vilka uppgifter som kan överlämnas lill
partssammansalla organ. Emellertid är det uppenbart all en sådan beskrivning
av uppgiftsområdei med nödvändighet måste bli mycket schemalisk. Det är också
enligt min mening inte möjligt atl ulforma en beslämmelse så atl den kommer atl
läcka alla de uppgifter som i och för sig kan vara lämpliga för
parissammansatia organ. Jag har därför kommii lill slutsatsen alt det inte är
lämpligt atl närmare ange de partssammansatta organens uppgifier i KL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det måsle alliså överlåtas
åt parterna atl med ledning av de uttalanden om gränsdragningen mellan den
politiska demokratin och förelagsdemokratin som jag nyss har redogjort för i
kollektivavtal närmare konkretisera de partssammansalla organens uppgifter. I
sammanhangei vill jag erinra om atl de partssammansatta orgenen enligt mitt
förslag bara kan fl berednings-, förvaltnings- och verkställighetsfunktioner.
Det blir således inte möjligt atl tilldela partssammansalta organ
beslutanderätt i den mening som avses i 1 kap. 7 § RF och 1 kap. 5 S KL. Della
innebär att den beslutanderätt som tillkommer fullmäktige resp. landstinget
aldrig kan överföras lill partssammansatta organ. Av detla följer alt ett
partssammansatt organ inte heller kan fä i uppgift atl avgöra sådana frågor som
fullmäklige eller landstinget har delegerat lill en nämnd med slöd av 1 kap. 5
§ KL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För atl illustrera den
gränsdragning som blir nödvändig i prakiiken vill jag anföra följande. Ett
partssammansatt organ kan med mill förslag fl lill uppgift alt inom de
ekonomiska ramar som parterna har kommit överens om avgöra vissa frägor som rör
arbetsmiljön på daghemmen i kommunen. Genom de fastställda ramarna skapas
garaniier föratt del partssammansalta organei inie tar på sig störte uppgifter
än som är avsell. Partssammansalla organ kan däremot aldrig fä avgöra frågor om
inlagningsregler eller lämplig personaltäthet eller gruppstorlek i daghemmen.
Inle heller kan partssammansalta organ fl besiämma i vilken lakl den kommunala
barnomsorgen skall byggas ut eller om daghemmen skall prioriteras på
familjedaghemmens bekostnad och vice versa. Del måsle ankomma på de politiskt
valda organen all besluta i sådana frågor. Detta följer också av de
föreskrifter om begränsningar i de partssammansalta organens uppgiftsområde som
enligt mill förslag skall tas in i KL. Vad jag nu har sagl hindrar emellertid
inle atl partssammansalta organ deltar i beredningen även av ärenden som har
stor politisk räckvidd. Det är således i princip ingeniing som hindrar att del
i ett medbestämmandeavtal besläms all partssammansalla organ skall fl yttra
sig, innan beslul om t. ex. personaltäthet fattas av det ansvariga politiska
organet. Tväriom kan en sådan ordning bidra lill alt det politiska organet flr
ett bättre beslutsunderiag där även de anslälldas synpunkter på verksamhetens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>praktiska
uppläggning ingår. Jag vill erinra om alt verksamhet i partssammansalla organ
kan användas som ersättning för förhandlingar och information enligt MBL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen
föreslåralt partssammansalla organ skall kunna fl olika grader av inflylande.
Enligt ulredningen aren rätt lill information och samräd och en rätt atl
framföra synpunkier och förslag lämpliga för partssammansatta organ som har
beredande och utredande uppgifter i ärenden som i enlighet med KL:s regelsystem
skall avgöras av fullmäklige eller en nämnd. Däremoi bör förvallnings- och
verkställighetsfunklioner inom vissa ramar kunna tilldelas en partssammansatl
förslagskommitté, redaktionskommitté för personaltidning, utbildningsgrupp,
arbeismiljökom-miité osv. Remissinslansema har inte kritiserat vad utredningen
anför på denna punkl. Även jag anser alt det är vikligl atl graden av de
partssammansalta organens inflytande besläms med hänsyn till arten av de
frågor som det rör sig om. Som jag tidigare har framhållit är det ingel som
hindrar att partssammansalla organ flr vissa beredningsuppgifter också
beträffande ärenden som avser verksamhetens rnål, inrikining, omfattning eller
kvalitet. Däremoi kan partssammansalta organ enligt mitt förslag inte fl avgöra
sådana ärenden. För alt ett partssammansatt organ skall kunna fl förvaltnings-
och verkställighetsuppgifter krävs atl frågorna är av den arten att avgörandet
inte kräver politiska avvägningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen
anser alt partssammansatta organ bör kunna inrättas på olika nivåer i den
kommunala organisationen. Enligt ulredningen finns anledning eftersiräva aU
partssammansalta organ inordnas som en del i förvaltningsorganisationen, även
orn det i och för sig är tänkbart med mer fristående samverkanssystem. Del är
vidare angelägel, framhåller utredningen, atl verksamheien inle i onödan slyrs
av formföreskrifter i lag. Del bör därför ankomma på de avtalsslulande parterna
alt i medbestämmandeavtalet reglera de partssammansalla organens sammansättning
och arbetsformer. Utredningen anseratt förtroendevalda normalt inle bör ingå i
partssammansalta organ, efiersom en klar åtskillnad mellan politiska och
förelagsdemokratiska organ bör upprällhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinsianserna
har i allmänhet anslutit sig lill utredningens uppfattning. Några
remissinstanser anser dock alt utredningens bedömning att kommunerna och
landsiingskommunerna inte bör representeras av förtroendevalda knappast är
riktig. Stockholms läns landstingskommun (ijänsleut-lålande från
förvaltningsutskottets kansli) anför atl det aren bakvänd metod att, i syfte au
värna om den politiska demokratin, rekommendera begränsningar i fråga om de
förtroendevaldas medverkan i partssammansalla organ. Stadsjuristen i Stockholms
kommun framhåller atl ulredningens rekommendation atl arbetsgivarna skall
förelrädas av anslällda är otillfredsställande från uigängspunkien all den
kommunala demokraiin gagnas av all de förtroendevalda deltar i del kommunala
arbelel pä alla nivåer. Den ordning som ulredningen rekommenderar innebär alt
endasi arbetstagare deliar i parts-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sammansatta
organ. Del kan med en sådan ordning anias att de som ansvarar för beredningen
av ärenden hos partssammansalla organ ocksä kommer all della i besluten.
Arbelsgivarrepreseniation genom förtroendevalda synes enligt stadsjuristen i stället
böra vara huvudregeln åtminstone i de fall då partssammansalta organ övertar
beslulanderält från en nämnd. Siörre delen av de remissinsianser som yttrar sig
på denna punkt anser dock all kommunen resp. landstingskommunen bör
representeras av anställda tjänstemän. Kronobergs läns landsiingskommun
ansluter sig ullryckligen lill utredningens uppfattning atl förtroendevalda,
med hänsyn till atl åtskillnad måsle göras mellan politiska och
föreiagsdemokraiiska organ, inte bör förelräda arbelsgivaren i partssammansalla
organ. Även JO ansluter sig lill utredningens ståndpunkt. Ell skäl för atl
arbelsgivaren i normalfallet bör representeras av tjänstemän i arbetsledande
ställning är enligt JO att ledamöterna i partssammansatta organ annars
kommeratt inta olika ställning i ansvarshänseende, eftersom disciplinansvar
inle kan göras gällande mot förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 fråga om behovei av
tvingande formföreskrifter för de parissammansatia organens verksamhei ansluter
jag mig lill ulredningens bedömning. Del är enligt min mening lämpligasl all
föreskrifterna i KLom de partssammansalta organens verksamheisformer utformas
så avtalsparterna får goda möjligheter att anpassa arbelsformerna efter vad som
bedöms bäst i del enskilda fallet. Jag återkommer i specialmotiveringen lill
frågan om vilka formregler av grundläggande karaklär som bör las in i KL.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I frågan om
förtroendevalda eller ijänslemän bör representera kommunen resp.
landstingskommunen i partssammansalta organ anserjag all mycket lalar för
utredningens uppfattning. Om enbart tjänstemän förelräder arbetsgivaren, fär
man en önskvärd skiljelinje mellan de politiska och föreiagsdemokraiiska
organen. På grund av kommunernas myckel varierande storiek och struktur kan
emellerlid anpassningar till lokala förulsältningar krävas. I smä kommuner är
del bl. a. av prakliska skäl vanligt att förtroendevalda aktivi deliar även i
handläggningen av löpande verkställighetsfrågor. Enligt min mening är del inle
påkallat all lagreglera frägan om den kommunala arbeisgivarens representation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ell problem som
utredningen särskilt uppmärksammar är att speciallagstiftningen på t.ex.
brand-, skol- och sjukvårdsområdena kan innebära hinder eller svårigheler när
det gäller atl öka de anslälldas medbeslämmande. I specialförfaliningarna
föreskrivs regelmässigl atl vissa ärenden skall avgöras av den nämnd som svarar
för verksamheien på områdel. Detta förhållande är av mindre iniresse i delta
sammanhang, eftersom det regelmässigt rör sig om myndighelsutövningsärenden
eller ärenden i vilka beslutanderätten av andra skäl måsle förbehållas de
politiska organen. Vad Ulredningen främsi syftar på är i stället att
specialförfattningarna av effektivitetsskäl föreskriver atl vissa ärenden skall
avgöras av chefstjänstemän. Enligt Ulredningen är del angeläget au möjlighelen
au minska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>chefstjänstemännens
beslutsfunktioner övervägs. Utredningens allmänna inslällning är alt
partssammansalta organ aren form för partssamverkan som i framtiden bör kunna
utnyttjas på hela det kommunala områdel. De remissinstanser som särskilt
uttalar sig i denna fråga understryker vikten av alt lagsiiftningen om
särskilda kommunala verksamheisområden ses över i enlighet med vad utredningen
föreslär. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt den expertkommitté som jag
tidigare har nämnt enligt sina direktiv skall pröva frågan om ett och samma
system för ökal personalinflylande kan användas fullt ut inom alla komniunala
verksamheisområden eller om särlösningar i något hänseende behövs för
verksamheisområden som regleras av särskild lagsiiftning. 1 uppdraget ligger
att kommittén har alt överväga i vilken utsträckningspecialförfattnin,§arnas
föreskrifterom chefsijänstemän-nens beslulsfunktioner kan tas bort. Den översyn
av specialförfaliningarna som demokraliuiredningen uttalar sig för är enligt
min mening angelägen också med hänsyn till den kommunala demokratin. Det
naturliga är atl de politiska organen fortlöpande tar ställ ning till vilken
beslutanderätt som skall delegeras till chefstjänsiemännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhel med utredningen anserjag atl bestämmelserna i KL om partssammansatta
organ inte kan rubba specialförfaiiningarnas bestämmelser om att del ankommer
på viss nämnd eller en tjänsteman att avgöra vissa ärenden. För tydlighetens
skull bör detta komma till uitryck i laglexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Rättslig reglering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiutredningen
föreslår att särskilda bestämmelser om partssammansalta organ införs i KL och
lagen (1957:281) om kommunalförbund (omtryckt 1977:181). Efiersom jag delar
ulredningens och remissinstansernas uppfattning atl verksamhet i
parissammansatta organ bör kunna äga rum i kommunalförbunden i samma former som
i kommunerna och landsiingskommunerna, begränsar jag mig här till all diskulera
de föreslagna kompletteringarna av KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens förslag skall de partssammansatta organen omnämnas redan i de
allmänna bestämmelserna i 1 kap. KL. I ett nytl föreslaget fjärde kapitel har
intagits de närmare bestämmelserna om partssammansatta organ. I dessa
bestämmelser görs en direkl koppling till MBL genom en regel om att partssammansatta
organ flr finnas,orn så föreskrivs i medbestämmandeavtal enligt 32 § MBL.
Härigenom öppnas enligt utredningen lagliga möjligheter för parterna att i
kollektivavtal om medbestämmande närmare reglera såväl verksamhetens materiella
innehåll som verksamhetsformerna. Konstruktionen förutsätter att initiativ
lill inrättande av partssammansalla organ tas av arbelsmarknadens paner på den
kommunala sektorn i samband med kollektivavialsförhandlingar om medbestämmande.
De grundläggande formregler som enligt ulredningens förslag skall intas i KL är
av tvingande karaklär och kan således inte bli föremål för avtal mellan
parterna. De avser bl. a. jävsfrågor, frågor om förande av prolokoll,
protokolls innehåll, justering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
prolokoll, tillkännagivande om jusiering, reservalion saml överklagande av
partssammansatl organs beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
framhåller all förslaget, genom att det ger parterna frihet atl ulforma
verksamhetens närmare innehåll, innebär en direkt anknyining till arbetsrätlsreformen
i övrigt bl. a. på så sätt all de förbehåll om områden för medbestämmandeavtal
som gjorls i förarbeiena lill denna reform även gäller avtal om
partssammansalla organ.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Själva överföringen av
uppgifter lill de partssammansalta organen skall enligt utredningens modell
lill lagreglering ske i två led. Del första ledel utgörs av det kollektivavtal
som avses komma atl iräffas mellan parterna och som ligger till grund för hela
verksamheten med partssammansalla organ. I della avtal anges de särskilda ärendegrupper
som skall handläggas i partssammansatta organ. Del andra ledel äratt nämnden
inom de ramar som anges i avtalet beslutar alt uppgiftsöverföring skall äga
rum. Dessa nämndbeslul blir enligt utredningen att betrakta som
verkställighetsåtgärder som är nödvändiga för atl kommunen eller
landstingskommunen skall uppfylla de utfästelser som gjorts i kollektivavtalet
om partssammansalla organ. Utredningen framhåller att underlåtenhet av nämnden
att verkslälla överföring av beslutanderätt lill det partssammansalta organei
ådrager kommunen resp. landstingskommunen skadeståndsansvar för
kolleklivavialsbrotl enligi sedvanliga arbetsrältsliga regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser är kritiska till ulredningens förslag all arbelsrättsliga
momenl skall införas i KL. Enligt dessa remissinstanser kan en sådan
sammanfiätning av kommunalräll och arbetsrätt vålla problem för rättstillämpningen.
Göteborgs kommun (stadskansliet) fäster uppmärksamheten på att rättstvister om
lillämpningen av kollektivavtal enligt utredningens förslag kan komma att
prövas med slöd av olika regelsyslem. Sålunda kan en tvist prövas av
länsstyrelsen och regeringsrällen som Ijesvärsmyndigheier (frågor om kränkning
av politisk demokraii och kollektivavtalets räckvidd). Vidare kan en påstådd
kränkning av den politiska demokratin handläggas enligt del särskilda
huvudavtalet. Slutligen kan en tvist om kollektivavtalet handläggas enligt den
konventionella förhandlingsordningen och i sisla hand av arbelsdomstolen.
Enligt kommunen kan tillämpningsproblem uppkomma ur denna tredubbla
prövningsmöjlighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrätten
anvisar i sitt yttrande en enligt min mening intressani alternativ modell till
lagreglering av de partssammansatta organen. Modellen bevarar i allt väsentligt
grundidéerna i utredningens förslag men gör del möjligt att något bälire hålla
isär kommunalräll och arbetsrätt. Regeringsrättens konstruktion ulgår i likhel
med utredningens förslag från att parterna iräffar medbestämmandeavtal om
partssammansalta organ vari dessas uppgifter, sammansättning, verksamhetsformer
etc. regleras. 1 KL hänvisas emellertid inte lill avtalet. I stället föreskrivs
att fullmäktige flr inräita partssammansalta organ vars verksamhei närmare
regleras i ett av fullmäklige anlaget reglemente. Vid utformningen av ett sådant
reglemente har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
regeringsrätten fullmäktige givetvis alt följa vad som överenskommits i
kollektivavtal om medbestämmande. Skulle fullmäklige underiåta atl fullfölja de
intentioner som fastlagts i kollektivavtalet, kan kommunen efter
skadeståndstalan av arbetstagarparten hos arbetsdomstolen ådömas skadeståndsskyldighet
på grund av kolleklivavialsbrotl. Om en besvärsberättigad kommunmedlem i besvär
över fullmäkliges beslul om inrättande av partssammansalla organ eller över beslut
av ell partssammansatl organ hävdar atl besluiel slrider mol KL:s bestämmelser
prövas en sådan talan med den här tänkta ordningen inte med ledning av
innehållet i kollektivavtalet utan med ledning av KL och reglementet. En
eventuell lalan av arbetstagarparten prövas däremot av arbelsdomslolen i
försia hand med ledning av kollektivavialel. På deua sätl Hr alltså enligt
regeringsrätten besvärsmyndigheterna i kommunalbesvärsmål lillämpa
kommunalrättsliga regler, medan arbetsdomstolens avgöranden i arbetstvister
kommeratt vila på arbetsrättslig grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
konstruktion som regeringsrällen förordar är enligt min mening alt föredra
framför utredningens modell. Alla väsenlliga intentioner i kommiltéförslaget
bevaras dock. Kommunen eller landstingskommunen blir enligt regeringsrätten
genom alt iräffa medbestämmandeavtal om parissammansatia organ skyldig atl
falla de beslul som är nödvändiga föratt verksamheten med parissammansatta
organ skall kunna igångsättas på sätt som beslämls i kollektivavialel. Fördelarna
med regeringsrättens modell är enligt min mening främsi alt man dels slipper
atl i KL ta in hänvisningar till MBL, dels får ett enklare lagkomplex för de
partssammansalta organens verksamhet än vad som blir möjligt med ulredningens
modell samt dels kan åsiadkomma en något klarare skiljelinje mellan
kommunalräll och arbetsrätt. Jag förordar alltså all bestämmelsema i KL om
partssammansalla organ byggs upp efter den modell som regeringsrätten förordar.
Jag vill anmärka att förslaget innebär atl frågan om inrättande av
partssammansalla organ kan komma att prövas både som kommunalbesvärsmål och som
arbetstvist. Detta är i och för sig inle nägot unikt och del moiiverar enligt
min mening inle några särskilda lagstiftningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill jag framhålla alt mitt förslag till lagreglering av de
partssammansalla organen inte syftar till alt i något väsentligt avseende rubba
de bedömningar som ligger lill grund för ulredningens förslag och som
majoriieten av remissinsianserna har ställt sig bakom. Man torde vidare kunna
utgå ifrån att förslaget innebär en garanti för atl verksamheten i de
partssammansalta organen i praktiken kan genomföras på ett friktionsfritt säll
inom ramen för den politiska demokratins suveränitet. Jag kommer i
specialmotiveringen all närmare redogöra för hur de nya beslämmelserna bör vara
utformade. Redan här skall jag dock beröra några rättsliga frågor av
principiell innebörd i anslutning till lagregleringen av de parissammansatia
organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
fl remissinstanser diskuierar den principiella frågan om del över</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvud
tagelär möjligiatt medjuridiskt bindande verkan träffa kollektivavtal om
överlämnande och återtagande av beslutanderätt på den kommunala sektorn.
Arbetsdomstolen erinrarom lagrådets uttalande i prop. 1976/77:137 (s. 101) alt
en statlig arbetsgivare inte kan i medbestämmandeavtal ålaga sig ell
skadeslåndsansvar för den händelse ell i offeniligrälislig ordning fattat
beslul om inrättande av partssammansalla organ eller om övertalande av
beslutanderätt skulle ulan befogad anledning återkallas under avtalets
giltighetstid. En annan ordning skulle enligt vad lagrådel anförde ävenlyra den
fria beslutanderätten för de politiska organen. För den privala sektorn
gällerenligt arbetsdomstolen all arbetsgivaren i ett konkrei ärende kan återta
beslutanderätt som har överlämnats till ett partssammansatl organ och alt
verksiällighelsansvarel ligger på arbelsgivaren. Skadeståndsansvar för
koUektivavtalsbrott kan dock uppkomma för arbelsgivaren. Den för den kommunala sektorn
föreslagna regleringen av åtenaganderäiten synes enligt arbelsdomstolen avvika
från vad som gäller för övriga sektorer på arbelsmarknaden. Ulredningen
moiiverar sitl förslag med all en generell återkallelserätt inte är förenlig
med ett av syftena med förslaget, nämligen alt verksamheten i partssammansatta
organ skall vara ett permanent instrument för parissamverkan i
verkställighelsledel. Samma skäl skulle enligt arbelsdomslolen kunna anföras
mol en generell ålerkallelserält även på övriga seklorer av arbetsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del harjag svårt
att förstå den tveksamhet som vissa remissinstanser ger uttryck för när det
gäller möjligheterna att på den kommunala sektorn träffa juridiskl bindande
kollektivavtal om uppgiflsöverföring till partssammansalta organ. Enligt min
mening kan man vid en diskussion av denna fråga inte nöja sig med atl utgå från
förarbetsullalanden som avser andra samhällssektorer. Den kommunala
självstyrelsens särart kräver att en analys av detia slag beaktar hur de
partssammansalta organen inlemmas i det kommunalrätisliga regelsystemet och
vilkel malerielll innehåll del ges. Lagrådel uttalar (se prop. 1976/77:137s.
101)bl. a.aUdet måsle anses följa av RF all ell överlämnande av
beslutsbefogenheter bara kan ske genom ett i offentligrällslig ordning fattal
beslut. RF flr enligt lagrådet anses innebära au även återtagande av delegering
måste ske i sådan ordning. Kollektivavtal kan följaklligen inte träffas om vare
sig överiämnande eller återtagande av beslutsbefogenheter. Härav följer då i
sin lur att arbetstagarsidan inte heller får tillgripa slridsålgärder för all
lillförsäkra sig ett sådant avtal med siaten. Della lorde enligt lagrådet
framgå redan av allmänna regler, men i 3 kap. 1 § andra siycket LOA finns en
uttrycklig bestämmelse i ämnel. Enligt denna är, påpekar lagrådet, slridsåtgärd
med syfte att påverka inhemska politiska förhållanden otillåten inom lagens
tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande
departemenischefen anförde (prop. s. 110) all man inom den statliga sektorn
inle lorde kunna lämna över beslutsbefogenheter lill utomstående direkl genom
ett medbestämmandeavtal, efiersom ett sådani överlämnande enligt RF lorde (1
ske i offenUigrättslig ordning. Han anslöt sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
lagrådels uppfattning att den statliga arbetsgivaren inle kan genom avtal ålaga
sig en skyldighet all utge allmänt skadesiånd vid återkallelse av ell sådant
överiämnande. Arbetsmarknadsulskotlel hade inte något all erinra mol vad som i
proposilionen anfördes om medbestämmandeavtal pä den offenlliga seklorn (AU
1976/77:32 s. 13).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om all mitt förslag bygger på förulsäiiningen att de kollektivavtal
som skall ligga till grund för verksamheten med partssammansalta organ måsle
godkännas av fullmäklige och au det också är fullmäktige som på grundval av
avtalen beslutar om inrättandet av de parissammansatia organen och om dessas
uppgifter. Förslaget innebär vidare alt sådan beslulanderält som enligt 1 kap.
5 § första stycket KL ankommer på fullmäktige inte kan överföras lill partssammansalla
organ. Härav följer all inle heller sådan beslulanderält som enligt tredje
slyckel kan delegeras till nämnd kan överlämnas lill sådana organ. Avsikten är
atl de partssamman.saita organen endast skall ha vissa berednings-,
förvallnings- och verkställighetsuppgifter. I KL föreskrivs enligt förslaget
ullryckligen all lill ett partssammansatl organ inle får övertämnas all avgöra
frågor som avser den kommunala eller landslingskommunala verksamhetens mål,
inriktning, omfattning eller kvaliiel. Delta innebär au hela det område som
enligt förarbetena lill arbetsrätlsreformen bör förbehållas de politiska
organen undantas. Med denna markering av skyddet för den politiska demokratin
finns enligt min mening ingen risk för att verksamheten i de partssammansalta
organen kommer atl påverka de politiska förhållandena i kommunerna eller
landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget föreskrivs vidare att ärenden som avser myndighetutövning mol
enskild med vissa smärte undanlag inle kan avgöras av partssammansalta organ.
Vad jag nu har sagl innebär bl. a. atl verksamhet som riktar sig mot
allmänheten i princip inte kan anförtros de partssammansalta organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare i delta sammanhang kraftigl betona atl ett partssammansatl organ
enligt milt förslag kommunalrältsligi blir att betrakta som en del av den
kommunala organisationen. Det är alllså inle fråga om att överiämna kommunala
eller landstingskommunala uppgifter lill utomstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär del nu anförda attjag utgår ifrån atl det inte möter något principiellt
hinder för parierna på den kommunala seklorn att med juridiskt bindande verkan
träffa kollektivavtal om partssammansatta organ, om de ändringar i KL som jag i
del toregående har förordat genomförs. Jag vill erinra om atl endasl någon
ensiaka remissinsians har gett uttryck för iveksamhel på denna punkl, trots att
utredningens förslag inle innehåller de uttryckliga begränsningar i
uppgiftsområdei som jag förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
förhållandel atl medbestämmandeavtal får anses kunna iräffas om partssammansatta
organ medför bl. a. alt stridsåtgärder kan vidlas för atl fl lill stånd ett
sådani avtal. Del tilltänkta avtalet kan naluriigivis inle fl slrida mol
föreskrifterna i KL om vilka ärenden som kan fl avgöras av parissam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mansalla
organ eller mol andra ivingande förfaltningsföreskrifter. Slridsålgärder som
syfiar lill all fl lill stånd avtal som slrider mol författningsföreskrifter av
della slag blir därför inte tillåtna. Jag vill i detla sammanhang också hänvisa
till bestämmelsen i 3 kap. 1 S LOA om att Slridsåtgärd med syfte atl påverka
inhemska politiska förhållanden är otillåten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 33 § MBL
om tolkningsföreträde för arbetstagarparten vid tvisl om lillämpningen av ell
medbeslämmandeavial blir med mitt synsätt också tillämpliga på avtal om
parissammansatta organ. Jag vill erinra om atl tolkningsföreträdet enligt 36 §
utövas av arbetstagarorganisationerna. Arbelslagarnas företrädare i de
partssammansalla organen kommer därför inte all kunna ulöva tolkningsföreträdet
jusl i sin egenskap av ledamöier i organen. Jag vill framhålla all
tolkningsföreträdet inle kan 11 utnyttjas så atl avtalet kommeratt slrida mol
ivingande förfaiiningsföreskrifterom i. ex. de befogenheler som kan överiämnas
ät partssammansatta organ. Som exempel på situationer där tolkningsföreträdet
skulle kunna fä praktisk belydelse vill jag nämna del fallel all avtalsparterna
harolika uppfattningarom innebörden av avtalels föreskrifter om t. ex. formerna
för beslutsfattandet. Jag vill framhålla att tolkningsföreträdet inle omfattar
det fallet att tvist råder huruvida en viss fråga över huvud tagel är reglerad
i avlalel (jfr prop. 1975/76:105, bil. l,s. 387).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligi
några fl remissinstanser bör undantag från MBL:s regler om tolkningsföreträde
föreskrivas beträffande medbestämmandeavtal om partssammansalta organ på den
kommunala seklorn. En vanlig uppfattning bland dessa remissinsianser är all
skyddel för den politiska demokraiin kräver att tolkningsföreträdet
tillförsäkras arbetsgivarparten. Jag kan inte dela denna uppfattning. Enligt
min mening finns det inte någon anledning atl befara alt
arbetstagarorganisationerna kommeratt utnyttja rälien lill tolkningsföreträde
på ett otillbörligt sätl. Detsamma gäller f ö. i fråga om rätlen att vidla
Slridsålgärder. Härtill kommer att de föreskrifter om de partssammansalta
organens uppgiftsområde som jag förordar kommer atl uigöra ett myckel verksaml
yttersta skydd för den politiska demokraiin. Anledning saknas alllsä enligt min
mening atl införa regler som närdet gäller partssammansalta organ på den
kommunala sektorn innebär avvikelser från den ordning som riksdagen har
fastställt i samband med arbetsrätlsreformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Om
en avtalspart grovt bryier mot medbestämmandeavtalet eller mot MBL och
förfarandet har väsentlig belydelse för avtalsförhållandet i dess helhet, kan
arbelsdomstolen enligt 31 § första siycket MBL på yrkandeaven motpart förklara
alt avtalet inte längre skall gälla mellan parierna. I tredje siycket finns
bestämmelser om partiell hävning av avtalet vid mindre allvariiga broll mot
avtalet eller MBL.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>När
beslutsbefogenheter på den offentliga sektorn har överförts till ett
partssammansatl organ, blir detla organ enligt vedertaget synsätt ensamt
behörigt att besluta inom den sfär som avses med dess uppdrag Qfr prop. 4
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1976/77:137
s. 23). Del skulle strida mot rådande förvallningsrällslig ordning, om den
ifrågavarande myndighelens chef eller ett annal organ inom myndigheien skulle
kunna åsidosätta eller hindra verkställighet av del beslul som fattas av del
partssammansalla organei. Detta innebär aii det på den offentliga seklorn inle
finns någon sådan s. k. sioppningsräii som gäller pä den enskilda seklorn (jfr
33 § första slyckel sista meningen MBL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär atl ett uppdrag som en kommun eller landstingskommun har lämnat till
ett partssammansatl organ flr alertas endast om della medges i del
kollektivavtal som ligger till grund för verksamheien med partssammansalta
organ ellerom synnerliga skäl därlill föreligger. Rälien för kommunen eller
landstingskomrriunen atl återta uppdragei om "synneriiga skäl därlill
föreligger" skall enligt utredningen delvis ses mot bakgrund av all
förslaget bygger på principen alt ell partssammansatl organ är att betrakta som
en särskild form av verkställighets- och samrådsorgan åt en nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eu
partssammansatt organ kommer, anför utredningen, alt i revisionshänseende ha
samma ställning som t. ex. ett utskott inom en nämnd eller en tjänsteman som
har utrustats med delegalionsuppdrag. Renl kommunalrältsligi innebär detta atl
revisionsansvaret för del partssammansalta organets verksamhei ligger kvar på
den nämnd eller de nämnder som har överfört beslutanderätt till organei. Enligt
ulredningen kan ell synnerligt skäl atl aktualisera återkallelse vara atl
revisorerna vid sin granskning finner skäl atl framföra allvariiga anmärkningar
mol del partssammansalta organets förvaltning. Som ett annai länkbart skäl för
återkallelse anger ulredningen att verksamheten i det partssammansalla organei
utnyttjas för aktiviteter som är oförenliga med den politiska demokraiin och
god förvaltningssed, t. ex. genom uppenbara avvikelser från riktlinjer,
handlingsramar och normer som har faslsiällis av överordnade inslanser.
Ulredningen framhåller alt del i sådana fall ankommer på nämnden att bedöma
behovet av återkallelse mot bakgrund av revisionsanmärkningarna eller
iakttagelser av del partssammansatta organets bristande respekt för den
politiska demokraiins krav. Ulredningen ulgår härvid från alt parierna kommer
alt verka för ett handlingssätt som undanröjer risken för konfiikier i den
löpande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endasl
ett fålal remissinstanser riktar kritik mot ulredningens förslag alt den nämnd
eller de nämnder som har överfört beslutanderätt till ett partssammansatt organ
skall ha revisionsansvar förorganeis verksamhei. En vanlig synpunki bland dessa
remissinsianser är atl i den mån ett parissammansatt organ skall utöva
beslutanderätt och förfoga över kommunala medel är del nödvändigi alt skapa ett
insirumeni för utkrävande av ansvar för organets verksamhet. De kritiska
remissinstanserna förordar således alt del partssammansalla organet underkaslas
ett eget revisionsansvar. Föregen del ansluter jag mig på denna punkt till
ulredningens uppfattning. Genom att revisionsansvaret läggs på nämnden markeras
all del partssammansalta organet är ett särskilt förvaltnings-,
verkställighets- och samrådsorgan som är underställt nämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om återkallelse av uppgifter som överförts till ett partssammansatl organ har
kommenterats av åtskilliga remissinsianser. Av dessa hävdar en del all
ålerkallelsemöjlighelerna bör vidgas. En sådan uppfattning redovisas av bl. a.
hovrällen för Övre Norrland, arbelsdomslolen saml de båda kommunförbunden.
Tanken påen vidgad åierkallelsemöjlighel avvisas dock av bl. a. LO, TCO och
Svenska kommunalarbelareförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med den lagreglering av
verksamheien med partssammansalla organ som jag förordat är en utvidgning av
ålerkallelsemöjlighelerna i förhållande till ulredningens förslag inle
nödvändig med hänsyn lill skyddet förden politiska demokratin. Jag anser
således all del i KL bör föreskrivas all ett uppdrag som har överlämnats lill
ett partssammansatl organ får alertas om synnerliga skäl därlill föreligger. Av
prakliska skäl bör ålerkallelserätten ulövas av resp. nämnd. 1 fråga om
innebörden av uttrycket "synnerliga skäl" ansluter jag mig lill vad
utredningen anför. Givelvis finns möjligheler för parierna all i kollekiivavial
iräffa överenskommelse om en ulvidgad ålerkallelserätl för arbetsgivaren. Nägon
särskild bestämmelse i KL om atl återkallelsefrägan även kan regleras i
kollektivavtal anserjag dock inle behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 fråga om besvär över
beslut av ett partssammansatl organ anser demokratiutredningen atl de vanliga
kommunalbesvärsreglerna skall gälla. Utredningen påpekar att i princip endasl
lagligheien av del överklagade besluiel kan prövas vid kommunalbesvär. Nägon
möjlighet atl i denna ordning pröva beslutets lämplighel finns säledes inte.
Talan fär inle heller föras mot beslul av renl förberedande eller verkställande
art (7 kap. 2 § försia Slyckel KL). Del sistnämnda innebär enligt ulredningen
atl beslul som är av "samrådskarakiär" inte är överklagbara.
Ulredningens förslag och uttalanden på denna punkl har inle mött något
molslånd bland remissinsianserna. Jag anser del naturiigi alt
kommunalbesvärsreglerna lillämpas på beslut av partssammansatta organ i samma
ulsiräckning som på nämndbeslul. Av vad jag lidigare anförl om möjlighelerna
att överföra befogenheter lill partssammansatl organ inom specialreglerad
kommunal verksamhei följer alt del inle finns nägot utrymme för
förvaltningsbesvär över beslut av partssammansalta organ. Jag vill i della
sammanhang erinra om alt en arbetstagare enligt lagen (1965:276)om inskränkning
i rälien all föra lalan mot offenilig arbetsgivares beslut inte får anföra
besvär mol en offentlig arbetsgivares beslut rörande hans arbels- eller
anställningsvillkor, om talan i saken skall handläggas enligt lagen (1974:371)
om rällegången i arbelstvisier. Med mitt förslag kommer detta all gälla i fråga
om beslut av partssammansatta organ i samma utsträckning som beträffande
nämndbeslul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen
föreslår atl samma jävsregler skall gälla för de partssammansatta organen som förde
kommunallagsreglerade nämnderna. En ledamot eller en handläggare hos ett
parissammansatt organ får således inle delta i eller närvara vid handläggningen
av ett ärende som personligen rör honom eller hans make. föräldrar, barn eller
syskon eller annan närslående. Enligt ulredningen garanlerar en sådan ordning
all verksamheien kan drivas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utan
inverkan av en enskild ledamots evenluella personliga inlressen i ärendei.
Utredningen framhäller särskilt atl förslaget innebär all KL:s jävsregler
generellt blir tillämpliga på de partssammansatta organen. 1 detla sammanhang
påpekar ulredningen att för en del kommunala och landstingskommunala
specialreglerade nämnder gäller förvaltningslagens jävsregler. Dessa är
betydligt mer vidsträckta än KL:s. Att förvaltningslagens strängare jävsregler
skall lillämpas i de specialreglerade nämnderna har dock, framhåller
ulredningen, främsi moiiverais av au dessa nämnder ofta handlägger ärenden som
direkl ingriper i den enskildes liv och ekonomi, t.ex. byggnadslovs-,
socialhjälps- och nyklerhelsvärdsärenden. Reglerna syfiar alllså lill alt ge
ett förstärkt rättsskydd för den enskilde. Ulredningen erinrar om all de
partssammansalta organen skall handlägga frågor som i enlighet med MBL rör
förhållandet mellan arbelsgivare och arbetstagare. De kan därför aldrig fl lill
uppgifi all handlägga sådana lyper av myndighelsutövningsärenden som nyss
nämnls. Del framstår enligt ulredningen mol denna bakgrund som rimligt all
generellt lor de partssammansatta organen lillämpa kommunallagsjäven.
Ulredningen framhåller vidare au det inte är lämpligt all i de partssammansalta
organen tillämpa olika jävsregler beroende på om ärendena skall anses härröra
från en specialreglerad eller en kom-munallagsreglerad nämnd. En sådan ordning
skulle f ö., påpekar ulredningen, slrida mot intentionen i 1971 års
förvaltningsrällsreform all samma jävsregler skall gälla i alla ärenden hos ett
och samma kommunala organ. En stor majorilel av remissinsteinserna har ingel
atl invända mot utredningens förslag atl KL:s jävsregler generellt skall vara
tillämpliga på ledamölerna i partssammansalla organ. Några få remissinsianser
anser all förvaltningslagens jävsregler skall gälla för ett partssammansatl
organ som inrälias inom en specialreglerad nämnds verksamhelsområde. Föregen
del är jag av samma uppfattning som ulredningen. Med hänsyn lill arlen av de
uppgifter som skall kunna överföras till partssammansalta organ saknas enligt
min mening anledning alt tillämpa förvaltningslagens jävsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Ansvarsfrågor m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokratiutredningen
diskuierair i sitt betänkande tämligen ulföriigt vilka ansvarsregler som kan
aktualiseras för ledamöter i partssammansalta organ. Som en allmän utgångspunkt
härvidlag gäller enligt utredningen att de ansvarsregler som är tillämpliga för
offentliga funktionärer i allmänhet även skall omfatta såväl arbetslagar- som
arbelsgivartepresentanier i partssammansatta organ. Ulredningen framhåller atl
en sådan ordning är grundläggande med hänsyn lill att de partssammansatta organen
förutsätts i väsenilig omfattning integreras i den kommunala
förvaltningsorganisationen. Eu vidgai deltagande från de anställdas sida i
personalfrågor måste följas av ell i motsvarande grad ökal ansvarstagande.
Utredningens allmänna uppfattning om ledamöternas rättsliga ansvar har inte
mött någon erinran bland</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>remissinstanserna.
Däremot framför vissa remissinsianser en del kriiiska synpunkier i anslutning
till utredningens genomgång och bedömning av de olika konkrela ansvarsfrågorna.
Jag ålerkommer senare lill dessa frägor. Redan här vill jag dock ullala den
uppfallningen att jag i likhet med ulredningen anser det vara självklarl all
ledamöterna i allt väsentligt skall ha samma ansvar som andra offenlliga
funktionärer. Delta är en viktig förutsättning för all de partssammansatta
organen skall kunna lilldelas förvallnings- och verkställighetsuppgifter. Jag
kommer i del följande att begränsa mina resonemang till all omfatta en allmän
bedömning av vilket ansvar som i olika hänseenden bör åvila ledamöterna i de
partssammansatta organen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen utgår från atl
ledamöternas skadeståndsrältsliga ansvar skall bedömas enligt reglerna i
skadeståndslagen (1972:207). Härvid påpekas att tillkomslen av skadeståndslagen
torde ha medfört ett minskal ansvar för såväl de förtroendevalda som
arbetstagarna. Skadeståndslagen innehåller nämligen en särskild
begränsningsregel avseende arbetstagares skadeståndsskyldighel (4 kap. 1 §).
Regeln innebär, påpekar utredningen, atl arbetstagare som vållar skada genom
fel eller försummelse i tjänsten är ansvarig för denna endast i den mån
synneriiga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhei,
arbelslagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter.
Av motiven till lagrummet (prop. 1972:5 s. 565) framgär att även
förtroendevalda vid fullgörande av uppdrag "inom den s. k. självförvaltningen"
bör åtnjuta samma lindring i skadeslåndsansvar som en enskild arbeisiagare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nya arbelsrällskommittén
är iveksam lill ulredningens bedömning och ifrågasätter om inle den särskilda
ansvarsregeln i 57 § andra stycket MBL bör tillämpas. Denna regel bygger på
principen att arbetstagarledamöterna inle bär något personligt
skadeslåndsansvar gentemol arbetsgivaren, eftersom de förutsätts representera
sina organisaiioner. I stället ansvarar den arbetstagarorganisation som utsett
ledamoten för skada som tillfogas arbetsgivaren genom atl ledamolen missbrukar
sin ställning som ledamol eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föregen del kan jag inte
finna atl den skadeslåndsbesiämmelse som nya arbelsrällskommiltén diskuterar
kan bli lillämplig på den typ av partssammansatta organ som med mitt förslag
kommer att kunna inrättas pä den kommunala seklorn. Eftersom förslaget bygger
på principen alt eu partssammansatl organ är ett kommunalt organ med vissa
berednings-, förvaltnings-och verkställighetsuppgifter, kan man inle grunda
bedömningen av den skadeståndsrättsliga ansvarsfrågan pä all
arbetstagariedamöterna i del partssammansatta organei endasl represenlerar
sina organisationer. Tvärtom är del enligt min mening angeläget au slå fast att
den som handlägger frågor på kommunal myndighets vägnar alltid har ett
persohligt ansvar. Rältslägel blir således detsamma som när inom den privala
sektorn en arbetstagarföreträ-dare får rätt att verkställa beslut eller pä
annat sätt träda i rättslig förbindelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
utomstående på arbeisgivarens vägnar (jfr prop. 1976/77:137 s. 24, 26).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
erinrarom aiiämheisansvarei, ämbelsbrolien och de speciella ämbelssiraffen
avsättning och suspension har avskaffats fr. o. m. den I januari 1976. 1
ämbetsbrottens slälle har i 20 kap. brottsbalken inlagils ire särskilda
brollslyper som har belydelse särskili för offenlliga funktionärer. Dessa brotl
är oriktig myndighetsutövning (20 kap. 1 §), muibrotl (20 kap. 2 §) och brott
mot tystnadsplikt (20 kap. 3 §). Enligt utredningen kommer dessa bestämmelser
au gälla för ledamöter i partssammansalta organ. I likhet med remissinsianserna
delar jag utredningens bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
demokraliuiredningen kan de regler om disciplinärt ansvar som gäller för
kommunala arbetstagare i allmänhet aktualiseras även på grund av ålgärder som
en arbetstagare vidtar i egenskap av ledamot i ett parissammansait organ. Bestämmelserom
disciplinärt ansvar finns numera regelmässigt i kollektivavtal. För sådana
kommunala arbetstagare som innehar statligt reglerade tjänster (t. ex. lärare)
finns bestämmelser om disciplinansvar i LOA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
uppfattning atl arbetstagarledamöterna i ell partssammansatl organ kommer att
vara underkastade disciplinärt ansvar delas av bl. a. JO. Enligt JO är detta
dock ett skäl för alt arbetsgivarsidan bör representeras av tjänstemän.
Förtroendevalda har inget sådani ansvar och det skulle vara slölande, menar JO,
om ansvar för ett enhälligt beslut skulle drabba endasi
arbeistagarrepresentanterna. Några få remissinstanserärdock tveksamma till
ulredningens bedömning att disciplinansvaret skall omfatta arbetstagarrepresentanter
i ett parissammansatt organ. Hil hör bl. a. Kungälvs kommun som hävdar all
arbeistagarrepresentanterna inte behöver på samma sätt som
arbetsgivarrepresentanterna känn.ä sig bundna av handlingsramar och normer som
fastställs av överordnad instans, efiersom de har rätt alt företräda rena
arbelslagarsynpunkter. Enligi min mening bör ulredningens uppfattning atl
ledamöter i partssammansalta organ som huvudregel skall omfattas av
disciplinärt ansvar godias. Ledamolskapet i ett partssammansatl organ blir renl
juridiskl atl betrakta som ett offentligt uppdrag vid vars fullgörande fullt
personligl ansvar skall gälla. I likhet med JO anser jag som framgår av det
föregående atl arbetsgivaren normalt bör representeras av tjänstemän. En sådan
ordning innebäratt samtliga ledamöier blir underkastade disciplinärt ansvar.
Med anledning av vad Kungälvs kommun anför vill jag framhålla att hela
verksamheten med partssammansatta organ bygger på grundföreställningen atl
representanter för arbetsgivare och arbetstagare tillsammans diskuterar sig
fram till lösningar som lillgodoser såväl kommunens eller landstingskommunens
som arbetstagarnas intressen. Del är enligt min mening felaktigt atl utgå från
att arbeislagartepresenianternas åsikter i ett partssammansatl organ generellt
har ett sådant innehåll att de kommer i kollision med kommunens eller
landstingskommunens intentioner. Tvärtom anserjag all goda skäl lalar för all
en under ömsesidig respekl genomförd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verk.samhet
med partssammansatta organ kan bidra lill all yiierligare höja kvaliteten i den
kommunala verksamheten genom att de anställdas kunskaper och erfarenheler las
lill vara på ett ännu bättre sätl än som kunnat ske hillills.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen
framhåller au del i prakiiken mest framirädande ansvarsmomenlel för
förtroendevalda och fackliga företrädare är det politiska resp. fackliga
ansvaret mot uppdragsgivarna. Utredningen hänvisar beträffande innebörden av
det politiska ansvarei lill sill huvudbetänkande (SOU 1975:41) Kommunal
demokrati. I fråga om det fackliga ansvarei uttalar ulredningen alt
personalföreträdarna har ett demokratiskt ansvar mot sina uppdragsgivare som
närmare regleras av den fackliga organisalionen, bl. a. genom stadgar och
sedvänja. Skulle en personalföreträdare av organisationen befinnas olämplig för
sitl uppdrag, kan den organisalionen ändra sin representation. Enligt
utredningen kan della, om annat inle avtalats, ske när som helsl och genom ett
ensidigt beslul. Ulredningen framhåller alt personalrepresentanterna är
demokratiskt utsedda fackliga företrädare. Sättet atl utse dessa representanter
anses vara organisationens inre angelägenhet och proceduren varierar i
praktiken avsevärt. Utredningen anser att del inte finns skäl att i KL reglera
de frågor som nu har berörts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
påpekar vidare all de kommunala förvaltningarna är uppbyggda i en
"ansvarshierarki" som inle enbart är juridiskl grundad ulan som
närmast hänger samman med de administrativa styrsystem, den förvaliningsteknik
som används för att verksamheten skall fungera smidigl och enhelligt. Ett
exempel är atl medel fördelas på olika kostnadsställen, där
"kosinadsställeansvariga" (enhetschefer) inför överordnade inslanser
svarar för verksamheien inom givna ramar och normer. På molsvarande sätt finns
ansvar för personalresurser, driftsåtgärder, utvecklingsarbete etc. Detla
administrativa ansvar anses innefatta en redovisningsplikt avseende uppnådda
resultat och planavvikelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det synes enligt
utredningen uppenbarl all partssammansatta organ -särskilt om de lilldelals
befogenheter i förvaltningsorganisationen - principiellt bör jämslällas med
andra inslanser i administrativt ansvarshänseende. Även om det här avsedda
administrativa ansvaret normall inte kommer till uttryck i juridiska lermer, är
del ulredningens beslämda uppfattning all verksamheten i partssammansalla organ
så långt möjligt måste anknytas lill normal förvallningspraxis. Eftersom
hithörande frågor beiräffande administrativ leknik inte regleras närmare i lag
utan i instruktioner, arbetsordningar och förvaltningssedvänja, finner
utredningen inte heller anledning föreslä särskild lagreglering vad gäller
partssammansatta organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraiiutredningens
analys av det fackliga och administrativa ansvarei i anslutning till verksamhet
med partssammansatta organ har inte närmare kommenterats av remissinsianserna.
Jag har ingen invändning mol utredningens allmänna bedömning av dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall i detta avsniu slulligen uppehålla mig något vid frågan om den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>s.
k. offentlighetsprincipens tillämplighet på partssammansatta organ. Enligt
utredningen kommer ell parissammansait organ att bli atl betrakta som en sådan
myndighei som avses i 2 kap. iryekfrihelsförordningen. Detta innebär enligt
ulredningen att tryckfrihetsförordningens bestämmelserom allmänna handlingar
blir tillämpliga på alla handlingar som inkommit lill eller upprättats hos det
partssammansatta organei. Handlingarna blir således, i likhet med vad som
gäller för andra kommunala organ, au betrakta som offentliga om inte annat
följer av testämmelser i sekretesslagstiftningen. Ell par remissinstanser
ifrågasätter om ett parissammansait organ är en sådan myndighei som avses i
iryekfrihelsförordningen. Enligi Stockholms kommun (stadsjuristen) mäsle frågan
om ett partssammansatl organ skall anses vara en myndighei eller inte bero på
organets uppgifter. Ell partssammansatl organ pä förvaltningsnivå utan
beslutanderätt synes knappast böra anses som en i förhållande lill
förvaltningen självsiändig myndighei, eftersom den enhet som lidigare handlagt
de frägor som nu har överförts till del partssammansatta organet ju inte var
atl anse som egen myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föregen
del anserjag att del med hänsyn lill den kommunalrällsliga slalus som de
partssammansatta organen enligt mitt förslag erhåller är nalurligl au i normalfallet
betrakta dem som myndigheler i tryckfrihetsförordningens mening. Jag vill i
sammanhangei erinra om alt en nämndavdelning, nämndledamol eller tjänsteman
enligt rättspraxis är atl betrakta som en myndighet beträffande handlingar som
gäller deras med stöd av delegaiion erhållna förvallnings- och
verkställighetsuppgifter. Med anledning av vad stadsjuristen i Stockholms
kommun anför vill jag framhålla atl i den mån ett partssammansatl organ
lilldelas enbart beredande funktioner kan frågan komma i ett annal läge. I ell
sådant fall är del mycket som lalar för atl del partssammansatta organet inte
skall anses ha en sådan självsiändig ställning atl del blir atl betrakta som en
myndighei i tryckfrihetsförordningens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10
Partssammansatta organ sorn samrådsorgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Demokraliuiredningen
anser att de partssammansatta organen också kan komma till användning i ell
formaliseral samrådsförfarande. 1 ärenden som särskilt rör de anställda finns
ett stort behov av ett formbundet meningsutbyte mellan arbetsgivaren och
arbetstagarna. Som exempel på sådana frågor nämner utredningen budgetering,
långsiktsplanering, redovisning, organisationsutveckling och organisaiion av
extern service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan samrädsuppgiflerna väntas utgöra en väsentlig del av de partssammansatta
organens verksamhei. Dessa uppgifter kan ses som en naturlig fortsättning på
den verksamhet som tidigare sköttes av företagsnämnderna. Samrådets innebörd
och former kan regleras i ett medbestämmandeavtal. Denna samrådsverksamhet kan
om parterna finner det lämpligt ersätta förhandlings- och informationsåtgärder
enligt MBL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
demokraiiutredningens förslag blir rättsverkan av atl arbelsgivaren underlåter
att fullgöra en samrådsskyldighel som är föreskriven i avtalet alt nämndens
beslul efter kommunalbesvär kan komma all upphävas pä den grund all del inte
har lillkommil i laga ordning. Della hänger samman med alt utredningen
föreslåralt en uttrycklig regel om samråd tas in i KL. Föregen del anser jag au
en sådan regel är obehövlig. I den män parierna i ett medbestämmandeavtal om
partssammansalta organ bestämmer att organet skall ha samrådsuppgifter blir
della juridiskt bindande, även om regler därom saknas i KL. Omen kommunal eller
landstingskommunal nämnd åsidosätter samrådsskyldigheten, kan påföljd för
koUektivavtalsbrott ifrågakomma. Jag vill lill sisl framhålla all ett
partssammansatl organ enligt milt förslag inle är atl betrakta som en sådan
beredning som avses i 2 kap. 16 § KL. Det beredningslvång som föreskrivs i
detta lagrum kommer således inle alt omfatta partssammansatta organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Upprättade
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med vad jag nu har anförl har inom kommundepartementei upprättats
förslag lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i kommunallagen
(1977:179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1957:281)
om kommunalförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Förslaget till lag om ändring i kommunallagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av del föregående krävs vissa ändringar i KL för all partssammansalta
organ med förvallnings-och verkställighetsuppgifter skall kunna införas på den
kommunala sektorn. Mill förslag innebär ändringar i 1 kap. 5 § och 7 kap. 2 och
3 §§ samt att en ny paragraf införs i 3 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. 5 §</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ändringen innebär atl ett
nytl tredje siycke införs i paragrafen. 1 det nya stycket sägs all
partssammansalta organ får tillsättas i kommuner och landstingskommuner.
Härigenom öppnas kommunalrätisliga möjligheteratt i ett medbestämmandeavtal
enligt 32 ij MBL föreskriva atl partssammansalta organ skall finnas inom vissa
kommunala verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare föreskrivs all de
partssammansatta organen kan ha ull uppgift atl, inom styrelsens eller andra
nämnders verksamheisområden, svara för beredning, förvaltning och
verkställighet i ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller
landstingskommunen som arbelsgivare och dess arbetstagare. Lagtexten har
utformats så au del blir möjligl alt inrälla fiera partssammansatta organ inom
en nämnds verksamhetsområde, liksom att inrätta ett organ för fiera nämnders
verksamheisområden. Uuryckel "beredning, förvallning och verkslällighel"
klargör atl den beslutanderätt som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ankommer
på fullmäklige eller på ;n nämnd med slöd av delegaiion från fullmäktige inte
kan överiämnas lill ett parlssammansall organ. Vid bedömningen av om en fråga
avser förhållandet mellan arbelsgivare och arbetstagare blir givelvis dc
uttalanden häromi som har gjorts i motiven lill MBL vägledande. Genom en
särskild föreskrift klargörs alt de partssammansalta organen inle får lilldelas
uppgifter som enligt specialförfaltningar ankommer på l. ex. en viss nämnd
eller ijänsiernan. Som framgår av vad jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.7) ingår del i den forul nämnda expertkommitténs
uppdrag all överväga om specialförfaliningarnas bestämmelser om särskilda
beslulsfunktioner för chefstjänstemän behövs av effektivitetsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 fråga om föreskrifien
all del inle flr överiämnas till partssammansatta organ atl avgöra frågor som
avser den kommunala eller landstingskommunala verksamhetens mål, inriktning,
omfattning eller kvalitet får jag hänvisa till den allmänna moiiveringen
(avsnitt 2.6). Undantaget beträffande myndighelsutövningsärenden har också
behandlals i den allmänna motiveringen. Hänvisningen lill 3 >; försia
stycket förvaltningslagen innebär alt ett parlssammansall organ inte kan
tilldelas uppgiflersom innebär utövning av befogenhei all för enskild bestämma
om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd, avskedande eller annal
jämförbart förhållande. Denna inskränkning i de partssammansalla organens
uppgiftsområde avses dock inte hindra alt ett partssammansatl organ flr lill
uppgift att avgöra ärenden om anslällning, ledighet, vikariat och
förslagsbelöning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Formellt blir del alllså
möjligl all överiåta lill de partssammansatta organen att avgöra alla ärenden
om tjänstelillsätlning m. m. som inle genom föreskrifier i
specialförfaliningarna förbehålls t. ex. en statlig myndighei eller en viss
nämnd. Avsikten är dock iTämsl atl göra del möjligl all låla ett
partssammansatl organ avgöra ärenden om tillsättning av vissa lägre tjänsier.
Den s. k. PSO-uiredningen anförde i den rapporl som jag har nämnl i den
allmänna moiiveringen (avsnitt 2.5) bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är inle ointressant för kommunens invånare vilken policy kommunen har i
rekryteringshänseende för vissa befattningar. Kommunens förtroendevalda har
också ett slort intresse av att ha ell stort inflylande över tillsättningar på
vissa befattningar t. ex. förvallningschefsljänster. Detta hör samman med atl
den kommunala förvaltningen måsle ses som en verkställare av en politisk
intention.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
rekrytering lill befattningar av mer internadminislrativ art är kommunens
iniresse lilet och de anställdas iniresse stort. Det bör här inle vara
kontroversiellt med beslulsinflyiande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan helt ansluta mig lill bedömningarna i della uttalande. Mol denna bakgrund
harjag övervägl om del kan vara lämpligt alt i lagtexien närmare ange vilka
anslällningsärenden som skall kunna avgöras av ell partssammansatl organ.
Detta är dock myckel svårl med hänsyn lill bl. a. de stora skillnader i personalsiruklur
som råder mellan olika kommuner och landstingskommuner. Jag har således
siannai för alt inte föreslå någon närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avgränsning
i lagtexten. Jag vill erinra om all de partssammansalla organen enligt mitt
förslag får karaktär av myndigheler och atl bestämmelsen i 1 kap. 9 t; RF om
skyldighet atl iaktta saklighet och opartiskhet blir tillämplig på dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. 13 a s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragrafär ny. Den innehåller bestämmelser om bl. a. de partssammansatta
organens sammansättning och verksamheisformer. Jag vill framhålla all jag i
likhel med ulredningen och en överväldigande majoritet av remissinsianserna
anser atl en onödig detaljreglering av de partssammansalla organens
verksamhetsformer bör undvikas. För att de partssammansalla organen skall kunna
bli ett smidigt och effektivt instrument för fördjupad arbelsplatsdemokrati
krävs alt anpassningar kan göras efter de mycket skiftande lokala förhållanden
som råder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I första stycket
föreskrivs att det är fullmäklige, dvs. kommunfullmäktige resp. landstinget,
som tillsätter de partssammansalta organen. Föreskriften avser inrältandel av
de partssammansatta organen, vilket avses ske när fullmäktige har godkänt ett
medbestämmandeavtal om partssammansatta organ. Vidare föreskrivs alt ett partssammansatl
organ beslär av företrädare för kommunen resp. landstingskommunen och för
arbetstagarna. Kommunens eller landstingskommunens representanter väljs av
fullmäklige eller av en nämnd som fullmäktige utser och arbetslagarnas
representanter av berörda arbetstagarorganisationer. Det ankommer således på
fullmäktige alt ta ställning lill om valel av arbetsgivarrepresentanter skall
verkställas av dem eller om uppgiften skall delegeras till den nämnd inom vars
verksamhelsområde ett parlssammansall organ inrättas eller till någon annan
nämnd. All arbetslagarnas representanter skall utses av berörda arbetstagarorganisationer-dvs.
de organisaiioner med vilka medbestämmandeavtal har träffals - är i och för sig
självklart. En uttrycklig föreskrift härom är motiverad med hänsyn lill att
uppgiften att ulse ledamöier i ett parissammansatt organ lorde vara att
betrakta som myndighetsutövning (jfr 11 kap. 6 § RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra slyckel föreskrivs bl. a. alt det partssammansalla organets uppgifter,
sammansättning, mandattid och verksamheisformer skall anges i ell reglemente
som faslställes av kommunfullmäklige resp. landstinget. Om organet inrättas på
grundval av ett medbeslämmandeavial, åligger del naluriigtvis fullmäktige resp.
landstinget atl ulforma reglementet så som förutsätts i avtalet. I annal fall
kan kommunen eller landstingskommunen efter talan av arbetstagarparten hos
arbelsdomslolen åläggas atl belala skadesiånd enligt reglerna i MBL om brott
mot kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i andra stycket är så ulformade alt det blir möjligt att i medbestämmandeavtal
reglera bl. a. antalet ledamöier och suppleanter i ett partssammansatl organ,
hur ledamotplalser och evenluella suppleantplatser skall fördelas mellan
kommunen resp. landstingskommunen och arbetstagarorganisationerna och mellan
arbetstagarorganisationerna inbördes, inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilken
personkrets arbetsgivarens resp. arbelslagarnas representanter skall ulses,
ledamölernasoch suppleanternas mandaiiid saml hur ordförande skall ulses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som utredningen särskilt uppmärksammar är om anledning finns atl i KL
ange att kommunens eller landstingskommunens representanter i ett
partssammansatl organ skall kunna väljas proportionellt. Ulredningen avvisar en
sådan lösning med hänvisning lill alt arbelsgivaren normall kommer au
representeras av ledande ijänslemän. Flertalet remissinstanser lämnar
utredningens ulllalanden ulan erinran. Även jag ansluler mig till ulredningens
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhel med ulredningen och flenalet remissinsianser harjag funnil alt det bör
överiämnas äl avtalsparterna all reglera också frågorsom rör formerna för
beslutsfattandet, beslutförhet,suppleants närvarorätt och yttranderätt m. m.
Detsamma gäller i fråga om räll lill ersäuning för deltagande i sammaniräde med
ett partssammansatl organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket görs däremot vissa av beslämmelserna i 3 kap. 9 och 10 §§ KL
tillämpliga på de partssammansalta organen. Hänvisningen lill 3 kap. 9§ andra
siycket innebär att KL:s jävsregler blir tillämpliga vid handläggning av
samtliga ärenden hos ell parissammansait organ. Jag har i den allmänna
moiiveringen utvecklat skälen för denna ordning ( se avsnitt 2.8). Beslut som
fallas av ett parlssammansall organ skall kunna överklagas enligt reglerna om
kommunalbesvär. Jag ålerkommer längre fram lill besvärsreglerna. För att det
skall blir klart att klagan över beslut av partssammansatta organ skall ske i
samma former och under samma förutsättningar som klagan i
kommunalbesvärsordning över fullmäktige-och nämndbeslul krävs att KL:s
grundläggande regler om dokumentation och tillkännagivande av beslul gäller
också förde partssammansalla organen. Del hardärför föreskrivitsalt
beslämmelserna i 3 kap. 10 § andra siycket om förande av prolokoll, protokolls
innehåll, justering av prolokoll, tillkännagivande om justering och
reservalion skall lillämpas pä de partssammansatta organen. Hänvisningen lill 3
kap. 10 § iredje siycket innebär att KL:s regler om vård och förteckning av
nämndernas prolokoll m. fl. handlingar blir tillämpliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
iredje stycket i den nya paragrafen får den nämnd inom vars verksamhetsområde
ett partssammansatt organ hariillsalis återkalla uppdrag som har lämnats till
organet, om synneriiga skäl föreligger till del. Av praktiska skäl föreskrivs
alt ålerkallelserätten utövas av nämnden och inte av fullmäklige. Situationer
kan nämligen uppstå där eii snabbi ingripande behövs. När ett partssammansatl
organ har uppgifter inom flera nämnders verksamheisområden, ankommer det på
fullmäktige atl reglera frågan om vilken nämnd som skall kunna åierttiga
uppdrag som har överiämnats lill det partssammansatta organet. Iövrigt får jag
hänvisa lill vad jag har anförl iden allmänna motiveringen (avsniii 2.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill lill slut nämna alt paragrafen inte innehäller någon molsvarighel till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelsen
i ulredningsförslagel om all de partssammansalla organen skall anmäla sina
beslut lill vederbörande nämnd. Jag anser alt en sådan bestämmelse i KL inte
behövs. Frågan kan regleras i medbestämmandeavtalet. Om del inle har skett,
står del givelvis fullmäklige frill atl föreskriva anmälningsskyldighet i
reglemeniei för del partssammansatta organet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7
kap. 2 s Genom ändringen i första stycket anges alt beslut av ett
parlssammansall organ överklagas enligt de vanliga kommunalbesvärsreglerna. I
fråga om skälen för denna ordning flr jag hänvisa lill vad jag har anfört i den
allmänna moiiveringen (avsnilt 2.8). Vid kommunalbesvär kan i princip endasl
lagligheien av det överklagade beslutet prövas. Nägon möjlighel all i denna
ordning pröva beslutets lämplighel flnns således inte. Vidare gäller all talan
inle flr föras mot beslul av rent förberedande eller verkställande art. Detla
innebär exempelvis atl ett beslul av ett parissammansait organ i ett ärende där
organei endast har beredningsuppgifter inte kan överklagas. Besvär kan i ett
sådani fall i stället anföras över det nämndbeslut genom vilket ärendet avgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7
kap. 3 § Ändringen i paragrafens första stycke innebär atl ell partssammansatl
organs beslut i ijänslelillsältningsfrågor skall överklagas hos besvärsnämnden,
om en sädan nämnd har inrättats i kommunen eller landstingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdandetidpunkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening angeläget att parterna på den kommunala arbetsmarknaden så
snart som möjligt tar möjlighel au iräffa medbeslämmandeavial om
partssammansalla organ. Ändringarna i KL bör därför träda i kraft den 1 juli
1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Förslaget till lag om ändring i lagen om kommunalförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.8) utlalal mig för all verksamhet
med partssammansalta organ skall kunna aga rum i kommunalförbunden under samma
förutsättningar och former som i kommunerna och landstingskommunerna. Detla
innebäratt i kommunalförbundslagen mäste göras i sak samma ändringar som i KL.
Pä grund av hänvisningen i 12 § kommunalförbundslagen till 3 kap. 1-16 §§ KL
blir den nya 3 kap. 13 a § KL aulomatiskt tillämplig på kommunalförbunden.
Hänvisningen i 20 § kommunalförbundslagen lill 7 kap. KL medför all ändringarna
i 7 kap. 2 och 3 §§ kommer att gälla ocksä för kommunalförbunden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
Det föreslagna nya andra slyckel molsvarar i sak hell del nya iredje siyckei i
1 kap. 5 § KL. Belräflande besiämmelsernas närmare innehåll får jag hänvisa
till specialmotiveringen lill della lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>125
Ändringen i paragrafen är ulesluiande av formell nalur. Jag har funnil det
lämpligt att ullryckligen föreskriva atl hänvisningen till KL:s bestämmelser
avser också de partssammansalla organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdandelidpunki</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ändringarna i lagen om kommunalförbund bör i likhet med ändringarna
i KL träda i kraft den 1 juli 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen all aniaga förslagen lill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i kommunallagen
(1977:179),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1957:281) om kommunalförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen atl aniaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>63</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:22.0pt;
font-family:Verdana'>Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>Partssammansatta organ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkande av Utredningen av den kommunala demokratin SOU
1977:39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Utredningens grundsyn på PSO-frågan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
övergår härefter lill ulredningens egen bedömning av P.SO-frågorna. 1 kapitel
2 har vi anvisat en modell för analys och beskrivning av förelagsdemokrali.
Följande redovisning av ulredningens allmänna moiiv till förslag, som framläggs
i PSO-frågan, anknyier lill denna modell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>(1)
PSO.s verksamheisområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreiagsdemokraiiska utvecklingen och inlc minsl arbelsrättsreformens
intentioner lar främst sikle på alt förbäura dc anställdas insyn i verksamheien
och öka möjlighelerna lill medbestämmande på områden som gäller arbetsmiljön
och arbetsvillkoren i vid mening. Den organiserade fortlöpande parts-samverkan
torde koncentreras till områden som i myckel hög grad berör alla anslällda.
Enligt vår bedömning kommer ISO på den kommunala sektorn i första hand atl
arbeta med frågor som gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>personalpolitik och
personaladminisiraiion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbetsmiljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rationaliserings- och
organisationsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>personalinformation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vissa drifts- och
servicefrågor, uppläggning av det löpande förvaliningsar-betci etc</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>planering, budgetering och
redovisning i de delar .som ligger inom det avsedda området för medbestämmande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utvecklingsprogram lor
föreiagsdemokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
synes nödvändigi all områden fiir PSO-verksamhet konkreiiseras i
paris-överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(2) PSO p</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> olika niv</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>er I arganlsatinnrn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PSO
knyter an lil! förvaltningen. Man synes ha anledning eftersträva au PSO
inordnas som en del i förvaliningsorganisaiionen även om del i och för sig är
länkbart med mer frislående samverkanssyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommun-
eller landstingscentrala PSO kan - som andra centrala organ -erhålla uppgifter
av främsi utredande, samordnande, rikllinjeskapande och ulvecklingsledande
karaklär. Nära lill hand ligger t. ex. atl inräita P.SO för bearbelning av
personalpolitiska frågor, raiionaliseringsspörsmål och samverkansfrågor som
rör arbetsmiljön. Detta är en utveckling som redan pågår. Centrala
företagsnämnder, fasta partssammansatta kommittéer, ibland också tillfälliga
projektgrupper, har redan i dag på flera håll uppgifter av här avsedd
kommunceniral eller förvaiiningsgemensam karaklär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vad mån uppgifter bör anförtros kommuncenlrala PSOblirbl. a. beroende av de
allmänna principer för arbetsfördelning som man vill tillämpa i resp kommun.
Sådan överföring av uppgifter sker frän slyrelsen. personalnåmnd eller
molsvarande. Generelki föreskrifter i lag om förfarandet bör ej lämnas kommunerna
eller landstingskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
molsvarande satt kan samordnande PSO inrättas på för\'aliningsnivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan l. ex. gälla ati utöva vissa ledningsfunktioner inom det administrativa
områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
bedömning är alllså all PSO i forsla hand bör inrälias för alt hand-lägna vissa
"parisgemensamma" klart avgränsade ärendelyper. främsi sådanu som nu
åvilar förvaliningen. P.SO kan inriklas på uiredning och beredning, men även
vissl beslutsfattande om så anses lämpligt. Kompelens- och anpassningsfrågorna
för PSO i relalion lill arbelsledningssystemei ("linjen") måsle ägnas
ingående uppmärksamhet på det lokala planet. Delsamma gäller i förhållande till
förvaltningens specialislfunktioner för planering, ekonomi, personaltjänsi, organisaiion
och ralionalisering. Del kan vidare bli akluelll atl till P.SO föra över vissa
ärenden som i dag ligger på nämndnivån - i den mån detta är förenligt med den
politiska demokratin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
förutsätter att regler eller riktlinjer för PSO-verksamhetens nivåanpassning
kan vara erforderiiga inslag i kollektivavtal om medbestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>(3)
PSO kan anta varierande former</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PSO
förutsätts ulnylljas för att bygga vidare på del traditionella representativa
samråd som hittills väsentligen baserats på FöN-avtalet (se avsnitt 2.4.1). För
samverkan på ett övergripande plan kan det mycket väl tänkas alt man satsar på
PSO som ganska myckel liknar FöN. Frän flera utgångspunkter slälls emellertid
krav på kompletterande, flexibla och smidiga arbelsformer. Erfarenhelen visar
t. ex. atl väl fungerande berednings- och beslutsorgan inte bör vara alltför
stora Qfr FöN resp. samrådsgrupper). Arbetsformerna bör kunna anpassas efter
uppgifiernas art och olika samverkansfömtsältningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beroende
på uppgifierna kan PSO ges mereller mindre fasl karaktär. Vi anser allmänt alt
man bl. a. av samordningsskäl måste begränsa antalet PSO -i varje fall i ett
inledningsskede. Till dess erfarenheter vunnits av lämpligaste arbetssätt lorde
fortsatt utvecklingsarbete erfordras på detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har tidigare päpekai att PSO både kan byggas upp i en särskild samverkansorganisation
och infogas i "linjeorganisationen". Lämpligheten av del ena eller
det andra beror av verksamhetens art. Vad gäller PSO med besluts- och
verkställighetsuppgifter i den löpande verksamheien förefaller en slrävan lill
inordnande i eller klar anknyining till den normala organisationen vara erforderiig.
Härigenom undviker man vissa befogenhets- och identifikationsproblem som
delvis anses ha hämmat t. ex. FöN:s utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad som anförts följer naturiigen atl tvingande formföreskrifter för PSO bör
begränsas vad gäller eventuell lagstiftning. Det bör ankomma på de avtalsslutande
parterna all träffa erforderiiga överenskommelser om principer för
sammansättning och arbetsformer för PSO. Även vid kollektivavtalsbildning ter
det sig synneriigen angeläget att stort utrymme ges för lokal reglering av
PSO:s verksamheisformer. Möjlighet bör finnas atl anpassa uppläggningen till
varierande syften och arbetsförutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån kommunalt förtroendevalda skall medverka i PSO-verk-samheten är av
intresse vid bedömning av de eventuella effektema för den politiska demokratin.
Om förtroendevalda inte ingår som företrädare för kommunen/landstingskommunen
upprätthålls en klar åtskillnad mellan politiska och företagsdemokratiska
organ. Utifrån det synsätt som vi anlagt på de partssammansatta organens
uppgifter och arbetssätt är det naturiigt att be-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>trakta
en sådan sammansättning som huvudlösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i vårt huvudbetänkande inlagil den ståndpunkten all kommunerna och
landsiingskommunerna skall ges frihet au själva bestämma hur verksamhetens
politiska ledning skall organiseras. Även i detla sammanhang äger detta
giltighet på grund av kommunemas varierande storiek och struktur som kan kräva
anpassning till lokala förutsättningar. Möjligheten därtill bevaras genom att
lagreglering inle föresläs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förtroendevaldas
medverkan i PSO och effekierna därav för den politiska demokratin hör dock till
de frågor som bör följas och studeras när medbestämmandets nya former iräder i
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>(4)
PSO kan ha inflytande eller bestämmanderätt av olika grader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anknyining till den "demokraiiirappa" som åierges på sid. 46 kan exemplifieras
varierande inflytandegrader för PSO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De lägre graderna som avser
rälten till informaiion och samråd saml rälien atl framföra synpunkier och
förslag är lämpliga för PSO som har t. ex. beredande och utredande uppgifter i
ärenden som därefier blir föremål för politiska beslut. En
budgeteringskommitté, en organisaiionsgrupp eller en partssammansatl
personalpolitisk utredning kommeri huvudsak att arbeta med denna
inflytandegrad. Ett relativt långtgående inflytande kan erhållas genom
reglerom att P.SO obligatoriskt skall bereda vissa ärendelyper eller i andra
fall beredas tillfälle avge yttrande som skall lillföras beslutsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Medbestämmande i meningen rält
att fatta beslul enligt vissa ramar och normer kan aktualiseras l. ex. for
förslagskommilié, redaklionskommiiié för personaltidning, ulbildningsgrupp,
arbetsmiljökommitlé osv. Man kan i ett mer utvecklat medbeslämmandesyslem
framgent länka sig all vissa administrativa besluts- och samordningsfunktioner
anförtros PSO-organ med ledningsuppgifter. Eu alltmer vanligt önskemål är att
PSO skall kunna bedriva verksamhei inom ramen för särskilt anslag och sälunda
ha viss beslutsrätt över hur medlen skall disponeras saml motsvarande
"kostnadsslälleansvar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PSO
kan alltsä inriktas pä samverkan i utredning och beredning men även i visst
beslutsfattande och verkställighet om så anses lämpligt. Bestämningen av PSO:s
befogenheter bör ske med anpassning till verksamheiens och ärendenas art,
nivå, behovet och intres.sel av personalinflytande, organisationen i övrigi
osv. De lokala förhällandena måsle i hög grad bli avgörande. Det är därför vår
uppfattning att kommunerna och landsiingskommunerna bör ges mycket vida ramar
för att tillsammans med vederbörande fackliga organisationer välja de
arrangemang man finner bäst passa de egna förutsättningarna. Vi är medvetna om
atl detta i betydande utsträckning kan behöva regleras mellan partema genom
avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att arh>etsrättsreformen skall kunna verka på avsetl säu även på den
kommunala sektorn bör kommunallagen ändras så atl möjlighel finns all överföra
viss beslutsrätt till PSO. Den politiska demokratins suveränitet har slagits
fast genom de förbehåll beträffande medinflytandeavtal som antagits i samband
med arbetsrättsreformen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>(5)
PSO kan verka i olika skeden i beslutsprocessen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lyngdpunkl i kommunal P.SO-verksamhel bör ligga i uiredning och beredning av
ärenden saml i verkslälligheien. Härigenom kan de anslällda på ett mer verksamt
säll än hittills uppnå ett reellt inflytande. PSO kan emellertid också
lilldelas beslulsbefogenheler i den mån dessa ej är förbehållna de poliiiska
beslulsorganen och atl de befinns lämpade för medbeslämmande. Av vad tidigare
anförts följer atl PSO aldrig kan integreras i den politiska beslutsprocessen
men väl naluriigtvis påverka denna genom initiativ, synpunkter och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delaktigheten
för de anslällda i PSO-ärendena uppkommer genom de fackliga organisalionernas
medverkan. Strävan bör vara atl successivi engagera alla anställda i ett
förelagsdemokratiskt arbelssäil. Vi ser stora värden i en sådan utveckling. Del
ter sig inle meningsfulll alt i delta sammanhang från vår uirednings sida söka
komma med delaljföreskrifler eller lagkon-slrukiioner som gör anspråk på all
lösa renl föreiagsdemokraiiska anpassningsproblem. Del måsle vara en uppgift
för de avlalsslulande parterna all bevaka all medbestämmandets huvudsyften
alllid slär i förgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
en del områden där personalen skall ha medbeslämmande lorde konlinueriig
samverkan i en arbetsgrupp eller molsvarande allmänt sell vara en lämpligare
arbetsform än partskoniakl genom regelrätta förhandlingar. PSO-verksamhei kan
vara en sådan form för fortlöpande samverkan som parterna gemensamt anser väl
ägnad för handläggning av ärenden som eljest enligt MBL:s grundregler skulle
hanteras genom mer omsländliga förhandlingsoch informalionsprocedurer. Avtal
enligt 32 § MBL fömtsätts komma alt ha sådan syftning som gagnar såväl
inlresset av personalinflylande som smidighet och effekiivitei i verksamheiens
bedrivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
PSO-arbeie kan uppnås eit klarare definierat gemensami ansvar och en
orienlering mot gemensam problemlösning i smidiga former. Av-stämningar av
olika uppfattningar och prövning av olika alternativ kan som regel ske på ell
friare säll. Man kan också i denna form få en bältre läckning av olika faser i
beslutsprocessen. PSO kan della i beredning, vissl besluisfallande,
verkslällighel och uppföljning. Eu väl fungerande PSO bör kunna handlägga
"sina" frågor med den smidighet och koniinuilet som brukar anses
karakiärisera effektiv förvallning i övrigi. Av molivultalandena till MBL
framgår all del överiämnas lill arbelsmarknadens parter att genom överenskommelser
välja utvecklingsvägar och -lakl. Vi har inle funnit skäl att i detta
sammanhang förorda någon avvikelse från nämnda principiella hållning från
stalsmaklemas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
händelse tvist uppslår mellan parterna om hur medinflytandeavtal om PSO skall
tolkas gäller enligt MBL tolkningsföreträde för arbelslagarparien
(organisalionen). Om dess lolkning ifrågasätts aklualiseras förhandlingar enligt
särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör ankomma på de avtalsslulande parterna att i övrigt finna erforderliga
anpassningar lill kommunens/landstingskommunens ärendegång och beslutsprocess.
Avtalen kan alltså komma att innehålla interna beslutsregler för PSO och
föreskrifier om eventuell vidaregång av ärende i vissa fall av oenighel inom
PSO. Gränsdragningen mellan PSO-verksamhelen och förhand-lingssysiemel bör
enligt vär mening vara tydlig för atl inte oklarhel och osä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kerhet
skall uppstå i den löpande förvaltningen. Några närmare regler i lagstiftningen
eller ytteriigare motivuitalanden synes ej erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattande
slutsatser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>□
Del är vikligl att se PSO som ett led i ell vidare inflytande- och samverkanssyslem.
Vi har noterat atl de centrala parterna här haren gemensamt synsätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vi anser att PSO-verksamhet kan spela en betydande roll för utvecklat
medbeslämmande på den kommunala sektorn och atl den därför- som en konsekvens
av den beslutade arbetsrättsreformen - bör underiättas bl. a. genom viss
lagändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Ulredningens lagsliftningsförslag bör koncenireras till atl eliminera vissa
existerande hinder för önskvärd P.SO-verksamhel med bibehållande av den
politiska demokratins suveränitet. Innebörden är - som framgår av följande
avsnitt om lagreglering av PSO - dels all besiämmelserom samverkansformen med
PSO förs in i kommunallagen, dels all möjlighel öppnas att till PSO överföra
viss beslutsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
De avtalsslulande parterna förutsätts träffa överenskommelser om medbestämmande
där bl. a. P.SO kommer att utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D
Vi har den allmänna uppfattningen atl regler om PSO:s inrikining, organisatoriska
inplacering, arbetsformer, befogenheter och ansvar bör utformas så atl
långtgående hänsyn kan tas till lokala behov. Detaljutformning och konkrei
anpassning till föruisätiningarna bör ske inom resp. kommun och
landstingskommun. Ulredningens uttalanden i denna del är att betrakta som
försök till vägledning och slöd för fortsall utveckling. Detaljreglering i lag
anses alltså inte påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Lagreglering av PSO-verksamheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.6.1
Val av lagteknisk lösning; allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har i avsnitt 3.5 redogjort för de skäl som lalar för att sådana lagändringar
bör vidtas som möjliggör PSO-verk:>amhet på del kommunala området. I detta
sammanhang har även berörts vilken utformning allmänt setl en lagreglering av
PSO bör ha. Därvid har vi bl. a. betonat att målsättningen bör vara att öppna
utvecklingsvägar för ökad partssamverkan på den kommunala sektorn utan att uppställa
detaljföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av avsnitt 3.2.2 råder enligt gällande kommunalrätt förbud mol blandad
delegaiion, dvs. delegation till tjänsteman och förtroendevald i förening och
mot delegation till flera tjänstemän. Vidare kan delegation enligt nuvarande
regler ej ske till annan anställd än sådan som enligt iradilionell
avialsnomenklaturäratt betrakta som tjänsteman. En möjlig lagteknisk lösning
av PSO-frågan vore, vilkel också diskuterats i den allmänna företagsdemokratidebatten,
all förändra kommunallagens och - i förekommande fall -specialförfattningarnas
delegationsregler på sådant sätt att nyss nämnda förbud upphävdes. 1
delegationslagmmmen kunde t. ex., enligt denna lagtekniska variant,
föreskrivas all delegation även får ske lill grupp av arbetstagare eller till
grupp av såväl arbetstagare som förtroendevalda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lagteknisk lösning enligt denna modell synes dock av flera skäl vara mindre
lilllalande. En grundläggande invändning mot konstruktionen kan enligt vår mening
häriedas från själva syftet med det kommunala delega-tionsinstitutet. Vi har i
avsnilt 3.2.2 närmare behandlal della syfte. Här räcker att erinra om all
delegalionsinslilulet i princip är tänkl atl användas för att avlasta nämnderna
rutinärenden och på detta sätt åstadkomma en smidig och effektiv
förvallningsadministralion. Delegaten har visseriigen atl självständigt och pä
eget ansvar avgöra varje lill honom delegerad fråga. Han fömtsätls emellertid
härvid i princip tillämpa samma bedömningsnormer vid avgörandet av de
delegerade ärendena som nämnden själv skulle tillämpat om beslutanderätten
kvarlegat på den nivån. PSO-verksamhelen däremoi bygger pä den grundläggande
och självklara huvudprincipen att de anslälldas representanter i PSO skall
tillföra ärendena ocksä rena arbelslagarsynpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En annan väsentlig
uigångspunki är all PSO skall vara ell särskilt fomm i den kommunala
förvaltningshierarkin för handläggning av olika medbestämmandefrågor där
medbestämmandet baseras på kollektivavtal enligt MBL. Avsikten är atl även
medbestämmandefrågor av icke rutinmässig karaktär skall kunna handläggas i
PSO. Som framgär av den lidigare refererade PSO-utredningen syftar
PSO-verksamhel lill ett utvecklat medbeslämmande i ett system där parterna är
mer jämbördiga än hittills varit fallit. Gällande delegationsregler utgår frän
annoriunda villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn bl. a. till dessa förhållanden har vi funnil det uppenbart atl det
kommunala delegationsinstitutet lämpar sig mindre väl för partssamverkan av
aktuellt slag. Man bör således ej sammanblanda del traditionella kommunalrätisliga
delegationssystemel med förelagsdemokratiskt betingade samverkanssystem. Detta
skulle kunna skapa oklarheter i såväl det politiska som del administrativa
styrsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi har kommii till den
slutsatsen alt den mest naluriiga och ändamålsenliga lagiekniska lösningen av
P.SO-frågan är all införa särskilda regler i kommunallagsliftningen om
partssamverkan i aktuell form. Reglerna bör utformas så atl de tillgodoser
vissa principiella krav av kommunaldemokratisk, kommunalrältslig och
föreiagsdemokralisk natur. En ofrånkomlig förutsättning är sålunda atl den
politiska demokraiin inte kränks samt atl grundläggande rättsskyddsaspekter
blir tillböriigl beaklade. Vi ser del som naturiigt och angelägel att
lagregleringen kopplas direkl lill arbetsrätlsreformen och dess inlenlioner om
utvecklat medbeslämmande. Lagsiiftningen måsle vidare få ett sädanl innehåll
att den ger parterna möjlighet atl anpassa PSO-verksamheten till lokala
förhållanden inom vissa förutsatta ramar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är angeläget att de
erfarenheter som vinns av verksamheien i PSO efter hand las lillvara för att
kunna påverka lagstiftningens framtida utformning. De avlalsslulande parterna
kan förutsättas ha iniresse av atl noga följa utvecklingen. De har hittills
inte enbart var för sig utan också i organiseral samarbete följt utvecklingen
beträffande de föreiagsdemokraiiska frägorna. Ökade resurser har vidare
tillförts den forskning som är inriktad på de frågeslällningar som här är
aktuella. Vad gäller den enligt vär mening särskilt väsenlliga frågan om
gränsdragningen mot den politiska demokratin har riksdagen redan i sitt
Ijeslut om antagande av medbestämmandelagen utlalal, att den för tvistefrågor
av detta slag inrättade särskilda nämnden på lämpligt sätt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör fortlöpande redovisa erfarenheterna från sin
verksamhei. Del bör alltsä enligt vår mening kunna förutsättas all utvecklingen
beiräffande PSO-verksamhet inom det kommunala områdel kommer all följas pä
sådant sätl alt om behov därav uppslår inilialiv tis till behövliga ändringar i
lagsiiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.2 Lagtextförslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi föreslår atl i KL intas ett nylt 4 kapilel om
partssammansalla organ enligt vad nedan anges. Dessulom föresliis vissa andra
ändringar i KL. Bl. a. bör förekomslen av partssammansalla organ anges redan i
de allmänna beslämmelserna i KL. På molsvarande säll bör lagen (1957:281) om
kommunalförbund kompletteras med bestämmelser om P.SO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om kommunallagen (1977:179)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels alt
nuvarande 4, 5, 6 och 7 kap. skall betecknas 5, 6, 7 respeklive 8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 1 kap. 5 >;, 3 kap. 12 ij, nya 8 kap. Ii;
första slyckel saml nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. 3 i; försia stycket skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i lagen skall införas ell nyll 4 kap. av nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kap. 5 t;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuns och landslingskommuns beslutanderätt utövas av
fullmäklige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvallning och verkställighet ankommer på slyrelsen och
övriga nämnder. Nämnderna berederäven ärenden som skall avgöras av
fullmäktige. För sådan uppgift kan tillsättas särskild beredning bestående av
en eller flera personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kommun och landsiingskommun kan tillsättas
partssammansatta organ med uppgift att utöva förvaUning och verkställighet I
vissa ärenden som rör forhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som
arbetsgivare och dess arbetstagare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige får uppdraga åt slyrelsen eller annan nämnd
atl i fullmäktiges slälle fatta beslut i viss grupp av ärenden, i den mån ej
annal följer av lag eller annan författning. Sådant uppdrag flr ej avse ärenden
som är av principiell beskaffenhet eller i övrigt av störte vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullmäktige flr antaga reglemente med närmare bestämmelser
om styrelsens verksamhet. Slyrelsen får, om fullmäklige beslutar det, uppdraga
åt särskild avdelning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestående av ledamöier eller suppleanter i slyrelsen, ål
ledamol eller suppleant eller åt tjänsteman hos kommunen eller
landstingskommun all på styrelsens vägnar besluta i viss grupp av ärenden,
vilkas beskaffenhei skall anges i reglemente eller särskilt beslut.
Framställning eller yttrande lill fullmäklige liksom yttrande med anledning av
överklagande av styrelsens beslut får dock beslutas endast av styrelsen
samfälll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut som
har fatlats med stöd av uppdrag enligt andra siycket skall anmälas lill
styrelsen, som bestämmer i vilken ordning detla skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om uppdrag åt partssammansatt organ att besluta på
styrelsens vägnar samt om samråd med sådant organ gäller vad som är föreskrivet
i 4 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:160.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. Partssammansatta organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:216.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ kommun och landstingskommun får, om så föreskrives i
kollektivavtal enligi 32 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbelslivel,
där kommunen eller landstingskommunen är part, ftnnas parts' nansatta organ.
Sådana organ kan inrättas för styrelsens eller andra nämnders verksamhetsområden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Partssammansatt organ består av företrädare för kommunen
eller landstingskommunen och för arbetslagarna. I kollektivavtal intages
bestämmelser om partssammansatt organs sammansättning, utseende av ledamöter
och suppleanter i sådani organ, organets mandattid samt formerna Jör dess
verksamhet. Dock skall vad som år föreskrivet i 3 kap. 9 § andra stycket, 3
kap. 10 § andra stycket såvitt avser förande av protokoU, protokolls innehåU,
justering av prolokoll, tiU-kännagivande om justering och reservation samt 3
kap. 10 § tredje stycket tillämpas på motsvarande sått för partssammansatt
organ.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>11</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:62.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
eller annan nämnd får uppdraga åt partssammansatl organ att på styrdsens eller
nämndens vägnar besluta i sådana grupper av ärenden som anges i
kollektivavtal. Sådani uppdrag får under kollektivavtalets giltighetstid av
styrelsen eller nämnden återtagas endast om detta medges i avtalet eller
synnerliga skål därtiU föreligger.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslut
som har fattats med stöd av uppdrag enligt första stycket skaU anmälas UU
styrelsen eller nämnden som bestämmer i vilken ordning della skaU ske.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. 2 § första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om besvär över beslut <span style='text-transform:uppercase'>eiv </span>kommunstyrelsen
eller annan kommunal nämnd skall bestämmelserna i 1 § om besvär över beslut av
kommunfullmäktige tillämpas på motsvarande sätt, om ej annal sägs i 3 § eller
är särskilt föreskrivet. 1 fråf;a om besvär över beslut av förvaltningsutskottet
eller annan landstingskommunal nämnd skall bestämmelserna i 1 i; om besvär
över beslut av landsting tillämpas pä motsvarande sätl, om ej annat sägs i 3 S
eller är särskilt föreskrivet. Besvär fiir ej anföras över beslut av rent förberedande
eller rent verkställande art.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/
kollektivavtal får föreskrivas att styrelsen eller annan nämnd i vissa angivna
grupper av ärenden innan beslut fattas skall samråda med partssammansatl
organ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
kap. 2 ij försia stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om besvär över beslut av kommunstyrelsen, annan kommunal nämnd eller
partssammansatt organ skall bestämmelsema i 1 § om besvär över beslut av
kommunfullmäktige tillämpas på motsvarande sätt, om ej annat sägs i 3 § eller
ärsärskilt föreskrivet. I fråga om besvär över beslut av
förvaltningsutskottet, annan landstingskommunal nämnd eller partssammansatt
organ skall bestämmelsema i 1 t; om besvär över beslut av landsting tillämpas
på motsvarande sätt, om ej annal sägs i 3 § eller är särskilt föreskrivet.
Besvär flr ej anföras över beslut av rent förberedande eller rent
verkställande art.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. 3 ij första siycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
flr ulse särskild nämnd med uppgifi atl pröva besvär över styrelsens, annan
nämnds eller revisorernas beslut om tillsättning av eller förordnande på
kommunal eller landstingskommunal tjänst, entledigande från sådan tjänst eller
disciplinär åtgärd mol tjänsteman, om besvär över beslutet annars skulle ha
anförts enligt 2 ij. Beslämmelserna i 4-10, 13-17, 19 och 20;;i? förvallningslagen
(1971:290) lillämpas på molsvarande sätt i ärende hos sådan besvärsnämnd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
kap. 3 ij första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
flr utse särskild nämnd med uppgift all pröva besvär över styrelsens, annan
nämnds, partssammansatt organs eller revisoremas beslut om tillsättning av
eller förordnande på kommunal eller landstingskommunal tjänst, entledigande
från sådan tjänst eller disciplinär åtgärd mot tjänsteman, om besvär över
beslutet annars skulle ha anförts enligt 2 ij. Bestämmelserna i 4-10, 13-17, 19
och 20 §§ förvaltningslagen (1971:290) tillämpas på motsvarande sätt i ärende
hos sådan besvärsnämnd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i kraft den Förekommer i lag eller annan författ<br>
ning hänvisning lill lagrum som genom denna lag har åsatts ny beteckning<br>
avses härmed det sålunda omnumrerade lagrummei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1957:281) om kommunalförbund att 3, 12, 16 och 20
ij;; skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunalförbunds
beslutanderätt ulövas av förbundeis fullmäktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvaltning
och verkställighet tillkomma förbundeis slyrelse och övriga nämnder. Nämnderna
bereda även ärenden som skola avgöras av fullmäktige. För sådan uppgift kan
särskild beredning beslående av en eller flera personer tillsättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>/ kommunalförbund kan tillsättas partssammansatta organ med uppgift
att utöva förvaltning och verkstäUighet i vissa ärenden som rör förhållandel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mellan förbundel som arbelsgivare och dess
arbetstagare.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12
§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Där ej
annat är särskilt föreskrivet, tillämpas beslämmelserna i 3 kap. 1-16 §5
kommunallagen (1977:179) på motsvarande sätt i fråga om kommunalförbunds
styrelse och övriga nämnder m. m.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där ej annal är särskilt föreskrivet lillämpas
bestämmelsema i 3 kap. 1-161 samt 4 kap. kommunallagen (1977:179) på
motsvarande sätt i fråga om kommunalförbunds styrelse, övriga nämnder och
partssammansatta organ m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:114.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16
ij föirsta stycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i 4 kap. 1 och 3 tJS. 4 ij Iredje siycket saml 5-9 ijij och 5 kap.
kommunallagen (1977:179) lillämpas på molsvarande säll i fråga om
kornmunalförbunds ekonomiska förvaltning och revision.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i 5 kap. 1 och 3 ii§, 4 ij tredje stycket samt 5-9 ijij och 6 kap.
kommunallagen (1977:179) lillämpas på motsvarande säll i fråga om kommunalförbunds
ekonomiska förvaltning och revision.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20
s</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i 7 kap. kommunallagen (1977:179) lillämpas på molsvarande sätl i fråga om kommunalförbund.
Ingår landstingskommun i förbundel, skall därvid lillämpas de bestämmelser som
avser landstingskommun. Besvärsräit lillkommer såväl medlem av förbundet som
medlem av kommun som ingår i förbundel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i 8 kap. kommunallagen (1977:179) lillämpas på molsvarande säll i fräga om kommunalförbund.
Ingår landsiingskommun i förbundel, skall därvid lillämpas de bestämmelser som
avser landsiingskommun. Besvärsräit tillkommer såväl medlem av förbundet som
medlem av kommun som ingår i förbundet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.3 Motivering till upprättat lagforslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.3.1 P.SO-frågan i relation till grundlagsstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vårt lagförslag ges endast de grundläggande
reglerna om P.SO-verk-samheien i lag. Avsikten är atl det skall ankomma på
parterna atl i kollektivavtalets form, inom vissa förutsatta ramar, närmare
reglera såväl verksamhetens materiella innehåll som erforderliga formregler.
En fräga av belydande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>principiellt intresse som ulredningen haft all la
ställning lill, är om en sådan lösning i något avseende kan riskera alt komma i
konflikt med gällande grundlagsstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala verksamheiens konstitutionella
förutsättningar har reglerals i 1 kap regeringsformen (RF). Dessa kan i
princip sägas bestå av tvä grundelement. För del försia vilar den kommunala
självsiyrelsen och den kommunala demokraiin pä den allmänna och lika
röslrättens gmnd. Kom-munaldemokralin är m. a. o. förankrad hos
kommunmedlemmarna (1 kap 1 ij RF). För del andra gäller att den kommunala
demokratin är representativ, vilkel innebär alt beslutanderätten i kommunerna
ulövas av valda församlingar! I kap. I iJ andrastycket och 1 kap. 7 i; RF).
Del sisinämnda innebäratt kommunfullmäktige/landstinget intar en ceniral roll i
alla ärenden där del politiska momentet allmänt sett är dominerande (se prop.
1973:90 s. 231).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid en
bedömning av grundlagsenligheten av den föreslagna lagiekniska lösningen av de
partssammansalla organens verksamhei bör uppmärksammas alt frägor om
intresseorganisationernas (t. ex. de fackliga organisalionernas) ställning i
förhållande till de offeniligrättsliga organen ej närmare reglerats i RF. (Här
bortses frän besiämmelsen i 2 kap. 17 ;j RF om all förening av arbetstagare
samt arbelsgivare och förening av arbelsgivare äger rätl all vidla fackliga
stridsåtgärder, om ej annat följer av lag eller avtal. Bestämmelsen saknar i
della speciella sammanhang belydelse.) 1 de utredningsförslag som ligger lill
grund för 1974 års gmndlagsreform diskulerades möjligheten atl lagreglera
organisalionernas verksamheisformer (se förfaliningsuired-ningens
slutbetänkande "Sveriges statsskick" (SOU 1963:17 s. 56) och
gmnd-lagberedningens slutbetänkande "Ny regeringsform. Ny
riksdagsordning" (SOU 1972:15 s. 77). En sädan lösning avvisades dock (se
.SOU 1972:15 s. 77). Intresseorganisationerna haremellertid i 7 kap. 2 ij
givits konslituiionelli slöd för sin medverkan i det statliga utrednings- och
remissförfarandet. Deras ställning gentemot de offenlliga organen i övrigi
framgär ej av RF:s bestämmelser, utan får avgöras med ledning av förarbetena
lill grundlagsstiftningen och konsiilutionell praxis. .Som en allmän
uigångspunki härvidlag gäller alt de beslutande organen i slalen och kommunerna
skall sammansättas genom val med allmän och lika rösträtt. Ell korporalivt
samhällssystem är oförenligt med det svenska statsskicket (se KU 1973:26 s.
17).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intressani alt notera äratt riksdagen vid 1976/77 års
riksmöie i grundlags-enlig ordning beslulal om införande av vissa nya program-
och målsätiningssiadganden i RF. Stadgandena trädde i kraft 1977-01-01. Av
särskild belydelse vid en diskussion om konstitutionella möjligheter atl
fördjupa företagsdemokratin på den kommunala seklorn är bestämmelsen i 1 kap.
2 ij tredje siycket innebärande alt det allmänna skall verka för atl
demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Av förarbeiena
lill lagrummei framgär alt bl. a. arbelslivel är ell sådani område där en
demokraliseringsprocess bör underiättas (se .SOU 1975:75s. 184och prop.
1975/76:209 s. 138).-Som ovan påpekats ärden akluella bestämmelsen rältsligen
ail uppfana som ett s. k. målsättningssladgande. Tillämpningen och
utvecklingen blir således föremål för politisk bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ovan presenterade förslaget till lagreglering av
partssammansalta organ kan enligt vår mening ej på någon punkl anses kollidera
med de utlalan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
om den politiska demokratins innebörd som gjorts i RF:s förarbeten. En
utveckling moieit förelagsdemokratiskt samverkanssystem i kommunal förvaltning
är möjlig, så länge utvecklingen äger rum inom de allmänna ramar som gmndlagssliftningen
uppställer och som avseraii garanteraden politiska demokratins suveränitet och
okränkbarhet. Man torde i. o. m. kunna påstå all en sådan uiveckling ligger i
linje med grundlagssliflarens i de nya målsätt-ningsstadgandena redovisade
inlenlioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Våri lagförslag vilar på
den gmnduppfaiining om avvägningen mellan poliiisk demokrati och personalens
medbeslämmande som angivils och accepterats av stalsmaklerna i samband med
arbetsrättsreformen. Frågor om den kommunala verksamhetens mål, omfattning,
inriktning och kvaliiel skall således ej bli föremål för besluisfallande i
P.SO. Eftersom P.SO enligt vår modell ej avses komma alt avgöra frågor av
nämnda art, vilka del tillkommer de överordnade politiska organen alt beslula
om, kan lagförslagci inle anses mbba de i grundlagsstiftningen givna
fundamenten för det politiska beslutssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan föreskrift i RF som har viss aktualitet i förevarande sammanhang, och
som ej behandlats i det föregående, återfinns i 8 kap. 5 §. Enligt detta
lagrum skall grunderna för kommunernas organisation och verksamhetsformer och
för den kommunala beskattningen bestämmas i lag. I lag skall också meddelas
föreskrifter om kommunernas befogenheter i övrigt och om deras åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena till dessa bestämmelser anges att det beträffande kommunernas
organisation och verksamhetsformer endast är grunderna som behöver regleras i
lag (prop. 1973:90 s. 306). Enligt föredragande departemenischefen innebär
denna ordning bl. a. alt regeringen med stöd direkl i RF är behörig meddela mer
detaljbetonade föreskrifter som gäller kommunernas organisation och
verksamheisformer. Departemenischefen beionar dock alt syftet med begränsningen
av lagomrädet lill alt avse gmnderna för kommunernas organisation och
verksamhetsformer inte är atl regeringen i stor ulsiräckning skall gripa in med
bestämmelser. I stället skall det i vid omfattning ankomma pä kommunerna att
själva (kurs. här) utforma detaljregleringen på områdel (prop. 1973:90 s. 306).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
relaterade molivullalanden framgåratl beslämmelserna i 8 kap. 5 i; RF innebär
dels att själva basreglerna för kommunernas organisaiion och verksamhetsformer
skall anges i lag, dels att kommunerna har en icke obetydlig
"restkompetens" att närmare reglera sina verksamhetsformer. Detta
krav får också vårt förslag till lagreglering av PSO anses uppfylla. Enligt
förslaget skall direkt i KL anges att P.SO flr finnas på den kommunala sektorn
och alt sådana organ, under vissa förutsättningar, kan fatta beslut på nämnds
vägnar och/eller fungera som samrådsorgan ål nämnd. Dessa fömtsättningar
anknyier lill arbetsrättsreformen, i vilken man utgår ifrån att besluts- och
samrådsområdena för PSO fastställs i kollektivavtal och inte genom ensidigt
beslut av arbetsgivaren. Arbelsgivaren (kommunen/landstingskommunen eller
resp. arbelsgivarförbund) har givetvis både räu och plikt alt vägra träffa
sådana kollektivavtal som äventyrar den politiska demokratins fömisäiiningar
och krav. Vad nu sagts äger lillämpning på de formregler för PSO:s verksamhet
som vi i förslaget utgår ifrån atl parterna själva skall utforma.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårt
förslag beaktar gmndläggande rällsskyddsaspekter vad avser såväl den politiska
demokraiin som möjlighelen alt få till stånd en rälislig prövning av enskilda
PSO-beslut. Beträffande den politiska demokratin görs en direkt koppling till
de mekanismer syftande till atl förhindra kränkningar som finns inbyggda i
arbetsrätlsreformen. Vidare föreslår vi uttryckliga regler om alt PSO-beslut
skall kunna överklagas enligt sedvanliga kommunalbesvärsreg-ler. Pä dessa
gmnder anser vi att den föreslagna konsimktionen lill lagreglering av
PSO-verksamheten harmonierar med de gmndläggande principer som uttalas i
regeringsformen och dess förarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
Sammanfattningsvis: Vi har kommit till den slutsatsen att innehållet i gällande
konstitution ej hindrar lagiekniska lösningar av PSO-frågan enligt vårt
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.2
Inrättande av PSO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av4kap.
lij försia meningen i vårt förslag framgär all i kommun och landstingskommun
får, om så föreskrivs i kollektivavtal enligt 32 lj lagen (1976:580) om
medbeslämmande i arbelslivel, där kommunen eller landstingskommunen är part,
finnas partssammansatta organ. Genom alt införa begreppei
"partssammansatta organ" direkl i KL erhåller P.SO-verksamheten den
lagreglering som bedöms vara nödvändig för atl inslilulel skall kunna inlemmas
i del reguljära kommunala organisationsmönstrel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
bygger på gmndprincipen all initiativ till inrättande av P.SO las av parterna i
samband med kolleklivavtalsförhandlingar. .Som framgär av vad nedan sägs skall
formregler för P.SO, verksamheiens innehåll etc. till stor del regleras i
kollektivavtal om medbestämmande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av 4
kap. 1 ij andra meningen framgår all PSO skall kunna inrättas för styrelsens
eller andra nämnders verksamhetsområden. Härmed avses även del av
slyrelsens/nämnds verksamhelsområde. Påpekas bör atl även s. k. specialreglerade
nämnder (t. ex. byggnadsnämnd och social centralnämnd) omfattas av de
föreslagna PSO-reglerna. Någon särskild hänvisning i specialför-fatlingarna
till del föreslagna nya 4 kap. är ej erforderlig eftersom uitrycket
"nämnd" i kommunallagen läcker in samtliga kommunala och landstingskommunala
nämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med stadgandet är atl möjliggöra för parterna all finna fiexibla lösningar
anpassade efter lokala förhållanden vid inrättande av PSO-inslitu-tel. .Som vi
närmare berört i kapitel 2 uppvisar de olika kommunerna och
landstingskommunerna belydande skillnader i organisationsstmktur. 1 de minsta
kommunerna torde normalt anledning saknas all inrätta P.SO inom varje
förvaltning ulan flera förvaltningar kan ha ell gemensamt P.SO. Lagförslaget
öppnar möjlighel för sådana konstmktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening är det normall naluriigl och ändamålsenligt att inräita PSO
även på "kommunceniral nivå" med uppgift atl handlägga vissa
medbesiämmandefrågor av övergripande natur. Den ordning för överförande av
uppgifter till PSO som här aktualiseras innebär all handläggning av vissa
ärenden skall kunna överföras från en nämnd lill eit inom denna nämnds
verksamhetsområde inrättat PSO. Inrättandet av PSO mbbar ej fördelningen av
ärenden och befogenheler mellan nämnderna, vilkel har en viss belydelse för
bedömning av effekierna sett från kommunaldemokratisk syn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>punkl
av eventuellt inrällande av PSO pä kommunövergripande nivå. Om man inrältar PSO
på denna nivä avses alllså dit endasl överföras uppgifier från nämnd som
handlägger ärenden av del slag som kan belraklas som kommunövergripande (t.
ex. kommunstyrelsen, förvallningsulskottel eller personalnämnden). Det
förhållandet atl PSO inrättas på kommunövergripande nivå päverkar inte en
facknämnds befogenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan sägas all vårt förslag givits en sådan uiformning all det ankommer på
parierna atl besiämma antalet PSO, om kommunövergripande PSO skall finnas, om
flera nämnder skall ha gemensamt PSO saml på vilken nivå inom förvaltningen PSO
skall inrättas. Parterna själva har de bästa fömtsättningama all bedöma dessa
typer av frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.3.3 Formregler för PSO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
gmndläggande målsättning vid utarbetandet av vär lagmodell har varil alt söka
undvika en onödig detaljreglering av PSO:s verksamhet. För att PSO skall kunna
bli ett smidigl och effeklivi instmment för fördjupad arbetsplats-demokrati
krävs atl anpassningar kan göras efter lokala förhällanden. Trots denna
utgångspunkt har vi ansett det nödvändigi all direkl i KL ge vissa formregler
för PSO av baskaraklär i syfte atl inlemma institutet i del kommunalrätisliga
regelsystemet. Efiersom PSO i framliden kan förväntas komma att ingå i den
reguljära kommunala organisationen bör vissa av de gmndläggande formregler som
sladgals för kommunala och landslingskommunala nämnder även gälla för PSO. För
au undanröja all risk för missförstånd vill vi särskilt påpeka all P.SO enligt
den föreslagna modellen ej är atl betrakta som nämnd i kommunalrältslig mening
utan aren särskild form av verkställighets- och samrådsorgan på lägre nivå.
.Sålunda skall PSO alllid vara underordnad kommunal nämnd/slyrelse. Förslaget
avser alllså ej atl mbba den från kommunaldemokratisk synpunki gmndläggande
principen all politiska bedömningar och ställningstaganden i kommunal
verksamhei skall göras i organ som sammansätts enbart efter partipolitiska
styrkeförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14
kap. 2 § föreskrivs inledningsvis all PSO beslår av företrädare för arbetstagarna
och för kommunen eller landstingskommunen. Vidare sägs atl vissa i lagmmmel
angivna regler om PSO skall intas i kollektivavtal. Dessa olika grupper av
regler behandlas nedan var för sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammans</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ttning, valbarhet m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening är del nalurligl alt överlämna äl parterna all i
kollektivavtal reglera spörsmålen cm antal ledamöter och suppleanter i PSO,
inom vilken personkrets arbetsgivarens resp. arbetslagarnas representanter
skall utses (valbarhetsregler), hur ledamotplalser och evenluella
suppleant-platser skall fördelas mellan arbelsgivar- och arbetstagarsidan, hur
arbetslagarnas platser skall fördelas mellan de fackliga organisalionerna
inbördes samt fyllnadsval vid ledamots eller suppleants avgång under löpande
mandatlid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
delta sammanhang bör ell par frågor särskilt uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1977 års KL gäller ett obligatoriskt suppleanisysiem i nämnderna. Molivel för
denna ordning anges i kommunallagens förarbeten vara all repre-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>seniationen
i de poliiiska organen genom eu obligaioriskl suppleanisysiem kan breddas lill
atl omfaila flera medborgargrupper (se prop 1975/76:187 s. 258). Della syfte
har ingen direkl lillämplighei för PSO:s vidkommande av naluriiga skäl. Helt
allmänt kan dock sägas all del från föreiagsdemokralisk synpunki är vikiigt alt
så många arbetstagare som möjligl bereds lillfälle all della i
PSO-verksamhelen. Della självklara konsialerande behöver dock inle
nödvändiglvis leda lill slutsatsen att del skall vara obligatoriskt med
suppleanter i PSO. Arbelslagarrepresenianterna i P.SO förulsatls slå i ständig
kontakt med sina arbeiskamraler för diskussion och bedömning av de löpande
frågor som faller inom PSO-verksamhelen. På della säll får arbeislagarna indirekl
möjligheler lill påverkan och inflytande. Vad nu sagls innebär all vi anser att
anledning saknas föreskriva alt suppleanter alllid skall finnas i PSO. Detla är
en angelägenhet för parierna all bedöma med hänsyn bl. a. lill lokala
forhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett annal spörsmål är om
anledning finns alt i lag ange atl kommunens/landstingskommunens
represenianier i P.SO skall kunna väljas propor-tionellt. Av 2 kap. 23 ij KL
framgär att val av slyrelse. annan nämnd och beredning samt av revisorer och
revisorssuppleanter skall vara proportionellt under vissa i lagmmmel angivna
fömtsättningar. Detsamma gäller när fullmäklige skall välja ledamöter och
suppleanter i slyrelse för akiiebolag. ekonomisk förening eller stiftelse
eller revisorer och revisorssuppleanter för granskning av sådan styrelses
förvallning. Nu nämnda regler om proportionelli va! gäller även när nämnd
skall välja avdelning som avses i 3 kap. 12 ij eller organ beslående av
ledamöier eller suppleanter i nämnden för beredning av ärenden som nämnden
skall handlägga (se 3 kap. 10 och 13 ijij KL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
vi ulgår ifrån all arbelsgivaren i normalfallel kommeratt representeras i P.SO
av tjänstemän i arbetsledande ställning synes behovei av regler om
proportionellt val vara ringa. Syftet med sådana regler är att tillförsäkra en
politisk minoritetsgmpp representation. Della syfte har ingen relevans när
arbelsgivaren föreiräds av ijänslemän i PSO. Förhållandel är emellerlid annoriunda
i fall där kommunen/landstingskommunen väljer all läla sig repre-senleras i PSO
av förtroendevalda. Della synes kunna bli aktuellt främsi beträffande PSO som
inrälias på kommunceniral nivå. Vi har ej funnit lillräckliga skäl föratt här
reglera hur kommunens/landstingskommunens företrädare skall utses med hänsyn
bl. a. lill behovet av prakliska överväganden i den enskilda
kommunen/landstingskommunen. Vi fömlsäiier att i normalfallel kommer platserna
för de förtroendevalda atl fördelas efter rådande politiska
styrkeförhållanden. Vi har tidigare angivii alt frågan om kommunalt
förtroendevaldas medverkan i PSO och effekterna därav för den politiska demokratin
bör följas och studeras. Därvid bör bevakas om det finns anledning atl skapa
garaniier för lillämpning av proportionelli valsäil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uliryckel
"sammansäuning" i 4 kap. 2 i; i vårt förslag läcker även in frågan om
ordförandeskapet i PSO. Vi anser således all det skall ankomma på parterna atl
avgöra på vilkel säll ordförande skall ulses. Delsamma gäller givelvis frågan
om vice ordförandeskapet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sättet,för
utseende av ledamöter odi ev. suppleanter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vär lagmodell ankommer det på parterna all själva reglera frägan om saltet för
utseende av PSO-ledamöler. Vi anser del dock vara naluriigl all
kommunens/landsiingskommunens representanter ulses av den nämnd eller de
nämnder inom vars verksamhetsområden PSO inrättats och att arbelslagarnas
represenianier ulses av vederbörande lokala fackliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mandattid
för PSO</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn lill atl kollektivavtal enligt den av oss föreslagna konsimktionen skall
ligga lill gmnd för inrättandet av PSO anser vi del olämpligi alt låsa fasl
mandattiden för PSO i KL. Parterna har bäsl förutsättningar all bedöma denna
fråga. För fullständighetens skull kan påpekas all inle heller de enbart kommunallagsreglerade
nämndernas mandattid - med undantag av kom-munsiyrelsens/förvaliningsulskouet -
har fastställts i KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Formerna
i övrigt för PSO.s verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
formerna i övrigt för PSO;s verksamhei hör bl. a. frågor om regler för beslutsfattande
(enkel eller kvalificerad majorilel), beslutförhet, kallelse till sammanträde
samt suppleants närvaro- och yttranderätt. Frägor av aktuellt slag bör helt
ankomma på parterna all reglera. Reglernas utformning kan delvis förvänlas bli
beroende av vilka uppgifter som ges PSO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regler
om ekonomisk ersättning tUl PSO-ledamöter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i frågaom reglerom ekonomisk ersättning till P.SO-ledamöter fömtsätter vi att
överenskommelse iräffas i kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.4
Formregler för PSO som bör intas i KL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4 kap. 2 § sista meningen i vårt förslag skall vad som är föreskrivel i 3 kap.
9 § andra stycket, 3 kap. 10 5' andra stycket såvitt avser förande av protokoll,
protokolls innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering och
reservation saml 3 kap. 10 ij tredje siycket tillämpas på molsvarande sätt för
partssammansatl organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först avser hänvisningen till 3 kap. 9 § andra stycket KL innebär denna att
kommunallagens jävsregler skall vara tillämpliga vid handläggning av samtliga
ärenden hos PSO. Vi kommer nedan att närmare utveckla skälen för en sådan
lösning. Föreskriften att 3 kap. 10 ij såvitt avser förande av protokoll,
protokolls innehåll, justering av protokoll, tillkännagivande om justering
samt reservation, äger motsvarande tillämpning på partssammansatt organ skall
ses mot bakgmnd av att vårt förslag bygger på principen att beslul som fattas
av PSO skall kunna överklagas enligt reglerna om kommunalbesvär i KL. För att
möjliggöra att klagan över beslut av PSO skall ske i samma former och under
samma fömtsättningar som klagan i kommunalbesvärsordning över fullmäktige- och
nämndbeslut bör de i KL intagna gmndläggande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>reglerna
om dokumentation och tillkännagivande av beslul även vara tilllämpliga på PSO.
Detta bör enligt vår mening uttryckligen anges i KL. Någon möjlighet för
parterna att i akluelll avseende Iräffa avtal om från KL avvikande regler
skall säledes ej finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisning
till 3 kap. 10 ij tredje slyckel innebär all KL:s regler om vård och
förteckning av styrelsens prolokoll m. fl. handlingar även gäller PSO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.5
Överföring av beslutanderätt till P.SO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av 4
kap. 3 § första stycket försia meningen i förslaget framgår atl styrelsen eller
annan nämnd får uppdra ål partssammansatt organ atl pä styrelsens eller
nämndens vägnar besluta i sådana gmpper av ärenden som anges i kollektivavtal
om medbestämmande. Förslaget bygger således på gmndprincipen att det ankommer
på parterna alt bestämma vilken lyp av frågor som skall handläggas i PSO. Vid
urvalet av lämpliga frågetyper för handläggning i PSO måste dock vederbörlig
hänsyn tas till den politiska demokraiins krav. Detta innebär atl de
uttalanden som i denna principiella och för den politiska demokratin
betydelsefulla gränsdragningsfråga gjorts i arbelsrättsreformens förar-t)eten
(prop 1975/76:105, särskilt bil. 2 sid 148-156) även skall vara normerande vid
kollektivavtalsreglering av PSO:s verksamhei. Vi har i föregående avsnilt
redovisat vår gmndsyn på lämpliga områden för PSO-verksamhet. I flera av dessa
fall kan överförd beslutsrätt komma all aktualiseras. Utan att gå närmare in på
värderingar eller någon uttömmande redovisning av möjligheler i denna del har
vi noterat att bl. a. följande verksamheter synes ligga nära till hands vid en
satsning på utveckling av PSO-verksamhet med viss beslutsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>omplaceringsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>arbelsmiljösamverkan
innefattande bl. a. företagshälsovård och tekniskt arbetarskydd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förslagsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-.
personalsociala förbättringsåtgärder, konkreta trivselfrågor på arbetsplatsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>personalutbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>speciella former av
personalinformation t. ex. personaltidningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överföring
av beslutanderätt frän styrelsen eller annan nämnd lill PSO sker enligt
förslaget i två led. Det första ledel utgörs av det kollektivavtal som avses
komma att träffas mellan parterna och som ligger till gmnd för hela
PSO-instiiutel. I detta avtal anges de särskilda ärendegmpper som skall handläggas
i PSO. Del andra ledel är alt vederbörande nämnd/nämnder inom de ramar som
anges i avtalet beslutar att uppgiftsöverföring skall äga mm. Aktuella
nämndbeslut blirall betrakta som verkställighetsåtgärder som är nödvändiga för
att kommunen/landstingskommunen skall uppfylla de utfästelser som gjorts i det
gmndläggande kollektivavtalet om PSO-verksamheten. Underiålenhet av Slyrelsen
eller annan nämnd att verkställa överföring av beslutanderätt till P.SO eller
ätgärder ägnade att förhindra den partsgemensamma verksamhet som parterna
träffal avtal om kan givetvis ådra kommu-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nen/landstingskommunen
skadeslåndsansvar enligi sedvanliga arbelsrälls-liga regler såsom
kolleklivavialsbrotl Gft 54 tjMBL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
beslulanderält som överförs lill P.SO enligt nu föreslagna regler kan ej -i
motsats till vad som gäller enligt kommunallagens delegationsregler-fritt
ålerkallas av vederbörande nämnd/nämnder. En generell ålerkallelserält för
styrelsen eller nämnden är enligt vår mening ej förenlig med ell av huvudsyftena
med förslaget, nämligen all PSO-verksamheten skall vara ell permanenl institut
för partssamverkan i verkställighelsledel. Skall P.SO kunna fungera på ett
smidigt och effeklivi sätl med minsta möjliga risk för "störningar"
krävs alt verksamheten präglas av slabililel och ömsesidigt förtroende. Även
PSO-utredningen har i sm lägesrapport 3 givit utiryck för liknande
uppfattningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
samma gmnder som i arbetsrätlsreformen bör man enligt vår mening kunna utgå
ifrån att parterna i PSO-verksamheten kommeratt vinnlägga sig om ell
handlingssätt som gör riskerna för störningar av den politiska demokratin
liten. Detta hindrar dock inte att vi anser'dei rimligt atl lagsiiftningen
öppnar möjlighet för parterna att i kollektivavtal inta vissa skyddsregler. Sälunda
föreskrivs som huvudregel i 4 kap. 3 ij försia stycket andra meningen i vårt
förslag atl uppdrag som överiämnats lill PSO får av styrelsen eller nämnden
återtas under kollektivavtalets giltighetslid endasl om detta medges i
avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
närmare anvisningar/råd om hur en regel av aktuellt slag bör ulformas anser vi
oss inte behöva lämna. Detla bör ankomma på parterna. Vi utgår dock ifrån alt
parterna noggranl överväger en sådan regels innehåll, varvid den politiska
deniokratins krav och fömisäiiningar givelvis måste slå i förgmnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovan
har vi redogjort för skälen till att parierna i kollekiivavial bör ha möjlighet
reglera frågan om återkallelse av till PSO överförd beslutanderätt. Man kan
också länka sig varianten atl direkl i KL anges atl återkallelse dessutom
alltid får ske "om synneriiga skäl därtill föreligger". Detla
spörsmål sammanhänger delvis med revisionsansvaret för PSO:s verksamhei. Vi
kommer senare att närmare diskulera frågekomplexet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 4
kap. 3 ij andra slyckel har intagits en bestämmelse om atl beslul som fattas
av P.SO skall anmälas lill styrelsen/nämnden som bestämmer i vilken ordning
detla skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om plikt för PSO att anmäla sina beslul lill vederbörande nämnd/nämnder
molsvarar vad som gäller enligt för kommunala och landstingskommunala nämnder
i allmänhet meddelade delegalionsregler (jfr 3 kap. 12 § tredje stycket KL).
Syftet med en sådan anmälningsregel är atl garanlera all siyrelsen/nämnden
forllöpande är informerad om PSO:s verksamhet. Med hänsyn till att vår
konstmktion utgår ifrån att revisionsansvaret för PSO:s verksamhet skall
kvariigga på den nämnd eller de nämnder som överfört beslutanderätt till PSO
har des.sa organ givelvis ett starkt behov atl följa verksamheien. En sådan
kontrollmöjlighet är också nödvändig för att man skall kunna bedöma behovet av
eventuell återkallelse av beslutanderätten i enlighet med tidigare omnämnda
regler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.6 PSO
som samrådsorgan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
all man enligt vår modell kan överföra besluianderäii i olika lyper av
personalfrågor lill P.SO kan inslilulel också komma till användning som ett led
i ett formaliseral samrådsförfarande. 14 kap. 4 ij anges sälunda all i kollektivavtal
fär föreskrivas all slyrelsen eller annan nämnd i vissa angivna ärendegmpper
skall samråda med PSO innan beslul fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
öppnar möjlighel för parierna att i ärenden som ej kan bli föremål för
beslutsrätt i PSO, men som ändå har ett påtagligt iniresse för de anställda, få
lill siånd eu formbundel och "kommunallagsanpassal" meningsutbyle
mellan arbelsgivaren och arbetslagarna. Som exempel pä sådana ärendelyper kan
nämnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>budgetering och
långsiktsplanering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>redovisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>övergripande
organisationsutveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>organisation av extern service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samrådets
innebörd och form kan variera. Parterna får i P.SO möjlighel att utbyta
informaiion och synpunkier, överiägga om olika problem, pröva olika förslag,
söka sig lill samrådslösningar osv. Det i praktiken vanligaste torde bli all
vederbörande PSO ges räu atl i beslämda ärendetyper medverka i utredning och
beredning saml all dess yllrande skall inhämtas och tillföras beslulsunderiagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framhållas
bör här atl parterna kan överenskomma att samrådels karaklär av obligalorium
begränsas till att avse vissa särskilt "personalintressanta"
ärendegmpper medan samrädsregeln i övrigt utformas som en "böra
regel". Givetvis kan man också länka sig varianten atl avlalel medger
undanlag från samråd i vissa brådskande situationer. (Även andra lösningar är
tänkbara.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättsverkan
av all arbelsgivaren undanläter all fullgöra eti obligatoriskt samråd enligt nu
föreslagna bestämmelser blir atl styrelsens/nämndens beslul i aktuell fråga
efter kommunalbesvär kan komma atl upphävas på den gmnd atl del ej tillkommit i
laga ordning (jfr nuvarande 7 kap. 2 § första slyckel KL). Vidare torde
uppenbara övenrädelser av samrådsreglerna kunna medföra skadeslåndsansvar för
arbetsgivaren enligt reglerna i MBL om brott mol kollektivavtal (se 54 och 55
§§ MBL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.7 PSO
och offentlighetsprincipen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare påpekais är PSO enligt vårt förslag rätlsligen att betrakta som en särskild
form av kommunall verkställighets- och samrådsorgan. I tryckfrihetsrättsligt
hänseende innebär delta atl PSO aren sådan kommunal myndighet som avses i 2
kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. De i tryckfrihetsförordningen
intagna bestämmelserna om allmänna handlingar kommer således alt vara
tillämpliga på alla handlingar som inkommii lill eller upprättats hos PSO.
Handlingarna är således, i likhet med vad som gäller för andra kommunala organ,
offentliga om ej annat följer av bestämmelser i sekretesslagstiftningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.8
Besvärsregler m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
som fallas av PSO skall enligt vårt förslag kunna överklagas enligt de vanliga
kommunalbesvärsreglerna. Del grundläggande skälei för en sådan ordning är atl
P.SO i belydande omfallning i prakiiken kommer all fungera som ell kommunall
verkställighetsorgan. Vissa frågor som lidigare handlades pä nämndnivån eller
av delegal kommerail överföras till P.SO. En sådan uppgiflsöverföring, betingad
av föreiagsdemokraiiska hänsyn, bör ej få försämra kommunmedlemmarnas
möjlighel all via kommunalbesvärsinstitutet utöva sedvanlig legalitetskontroll
över kommunal förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sammanhanget bör
underslrykas atl en gmndprincip som vårt förslag vilar på är ett endast frågor
inom personalpolitikens omräde kan ifrågakomma för beslutsfattande i P.SO.
Detta har vi f ö. redan betonat i tidigare avsnitt. Av detla följer att PSO
aldrig kan få lill uppgifi all handlägga sådana ärendelyper i vilka beslut på
nämndnivån skulle överklagas med förvaliningsbesvär. Della rättsmedels
användningsområde i kommunal förvaltning är nämligen i huvudsak begränsat till
atl avse beslut inom specialreglerade verksamheter där fråga arom
myndighetsutövning mot enskild. De handläggningsregler som i speciallagstiftningen
givits för sädana ärendelyper påverkas givelvis inle av del föreslagna
PSO-instilutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har inte funnit det nödvändigi att här närmare redogöra för del kommunala
besvärsinstitutets materiella innehåll. Päpekas bördock att vid kommunalbesvär
i princip endast lagligheten av det överklagade beslutet kan prövas. Någon
möjlighet atl i denna ordning pröva beslutets lämplighet finns säledes ej.
Vidare gäller atl talan ej flr föras mot beslul av rent förberedande eller
verkställande art (se nuvarande 7 kap. 2 ij försia stycket sista meningen KL).
Del sistnämnda innebär t. ex. att sådana P.SO-beslut som är av "samrådskaraktär"
ej är överklagbara. Den nu föreslagna huvudprincipen om PSO-besluts
överklagbarhel och som avser atl värna gmndläggande rälts-skyddsinlressen bör
givetvis komma till uitryck direkl i KL. I värt förslag har en särskild
bestämmelse härom intagits i den paragraf, 8 kap. 2 §,som behandlar besvär
över beslul av kommunal och landstingskommunal nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
klarhetens skull bör noteras atl talan mot eventuella beslul av P.SO i
tjänsietillsättningsfrågor skall - om besvärsnämnd inrättats i kommunen eller
landstingskommunen - föras enligt de särskilda besvärsbesiämmelser som
meddelats i nuvarande 7 kap. 3 § KL. Vi har i förslaget intagit en erinran
härom i det aktuella lagmmmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Noteras
kan vidare att själva det kommunala beslutet att med slöd av de här föreslagna
nya bestämmelsema i KL träffa kollektivavtal om PSO-verksamhet kan överklagas
kommunalbesvärsvägen i den omfallning reglerna om kommunalbesvär i KL anger.
Detta gäller för övrigi alla kommunala och landstingskommunala beslut om
träfTande av kollektivavtal. Som besvärsfaktum vid besvär över beslut om
ingående av kollektivavtal kan klaganden t. ex. åberopa att han/hon anser att
avtalet kränker den politiska demokratin. Det ankommer då pä
besvärsmyndigheterna, i sista instans regeringsrätten, all avgöra om så kan
vara fallel. Vid sidan av de uttalanden av icke juridiskl bindande karaktär som
den s. k. särskilda nämnden framdeles kan komma att göra i
gränsdragningstvister om den politiska demokraiin kan sålunda en renodlat
rättslig prövning i aktuella gränsdragningsfrågor komma lill stånd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunalbesvärsvägen
efter initiativ av kommunmedlem. Mol bl. a. denna bakgrund anser vi alt den
föreslagna PSO-verksamheten är omgärdad av betryggande skyddsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.9
Jäv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vårt lagförslag (4 kap. 2 § sista meningen) skall vad som föreskrivs i 3 kap. 9
§ andra siycket kommunallagen äga molsvarande tillämpning för partssammansatl
organ. Detta innebär all ledamol av partssammansatl organ, liksom annan
handläggare hos sådani organ, kommer alt vara bunden av samma jävsregler som
gäller för styrelsens och övriga enbart på kommu-nallagsgmnd tillsatta nämnders
(besvärsnämnd dock undantagen) ledamöter. Han flr säledes ej delta i eller
närvara vid handläggningen av ärende hos det partssammansatta organei som
personligen berör honom själv eller hans make, föräldrar, barn eller syskon
eller annan honom närstående. I anslutning till närvarorättsfrågans behandling
lämnas en närmare redogörelse för jävsreglernas innebörd. Här räcker
konstatera att det enligt vår mening är självklart att även PSO-ledamöler
skall omfattas av kommunallagens jävsregler. Delta för atl garantera atl PSO-verksamheten
skall präglas av objektivitet utan hänsynstagande till enskild PSO-ledamots
eventuella personliga inlressen i ärendei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förhållande som särskilt bör uppmärksammas är att vi i lagförslaget genereUt
utgår ifrån att kommunallagens jävsregler skall vara tillämpliga på
partssammansalta organ. Som framgår av redogörelsen för gällande rätt i avsnitt
4.8.3.7 gäller för en del kommunala - och även för vissa landstingskommunala-
specialreglerade nämnder förvaltningslagens jävsregler, vilka är belydligt mer
vidsträckta än kommunallagens. I och för sig skulle detta faktum kunna
föranleda att man för partssammansatl organ som inrättas inom specialreglerad
nämnds verksamhetsområde tillämpar förvaltningslagens jävsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
förvaltningslagens stränga jävsregler skall lillämpas i de specialreglerade
nämnderna har dock främst motiverats av att dessa nämnder ofta handlägger
ärenden som direkt ingriper i den enskildes liv och ekonomi, t. ex.
byggnadslovs-, socialhjälps- och nyklerhelsvärdsärenden (se prop. 1971:30 s.
338). Reglema syftar säledes lill att ge ett förstärkt rättsskydd för den
enskilde. De partssammansatta organen skall handlägga frägor som i enlighel
med MBL rör förhållandel mellan arbetsgivare och arbetstagare. De kan därför
aldrig få till uppgift att handlägga sådana typer av myndighetsutövningsärenden
som exemplifieras ovan. Det framstår därför som rimligt alt generellt för PSO
tillämpa kommunallagsjäven. En sådan lösning synes också från praktisk
synpunkt ha påtagliga fördelar. Enligt vårt förslag kan ell PSO komma att
inrättas som gemensamt verkställighetsorgan åt flera nämnder. Dessa nämnder kan
vara såväl oreglerade som specialreglerade. Vissa ärenden som handläggs i ett
sådant PSO emanerar säledes från specialreglerad nämnd medan andra emanerar
från oreglerad nämnd. Det förefaller ej lämpligt att i samma PSO tillämpa
olika jävsregler beroende på om ärende skall anses härtöra från specialregierad
eller oreglerad nämnd. En sådan ordning skulle för övrigt strida mot
intentionen i 1971 års förvaltningsrällsreform att samma jävsregler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
gälla i alla ärenden hos eu och samma kommunala organ (se prop. 1971:30 s. 354;
jft prop. 1975/76:1 s. 76).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.10
Tystnadsplikt m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ansluining till närvarorätlsfrågans behandling i avsniii 4.8.3.8 nedan redogörs
för del regelsystem avseende tystnadsplikt som gäller för funktionärer (härmed
avses såväl arbetstagare som förtroendevalda) pade kommunala och
landstingskommunala områdena. Vi har vid genomgång och analys av aktuella
regler funnit att dessa undantagslöst givits en sådan utformning vad avser den
lyslnadsplikisbunda personkretsen att de kommer alt omfatta ledamöter av
partssammansatt organ. Någon särskild föreskrift om alt reglerna även skall
gälla för P.SO-ledamöter är således enligt ulredningens mening ej behövlig.
Även beträffande utlämnande av hemlig handling gäller på gmnd av aktuell
lagtexts utformning samma ansvarsregler för PSO-ledamöter som för övriga
offentliga funktionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
klarhetens skull bör här lilliiggas att del med hänsyn lill arten av de
ärendegmpper som är aktuella för handläggning i PSO endasl undantagsvis lorde
kunna uppslå situationer där nu behandlade regler får relevans för
P.SO-ledamöter i denna deras egenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6.3.11
PSO-ledamöternas ansvar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
PSO-ledamöler kan renl teoretiskt flera typer av ansvarsregler aklualiseras.
Nedan gör vi en genomgång av dessa reglers tillämplighet på ledamöter i PSO.
Därvid görs samma uppdelning av de olika ansvarsfrågorna som i avsnilt 4.8.4
nedan angäende ansvar för personalföreträdare i kommunal och landstingskommunal
nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill redan här uttala den generella uppfattningen att de ansvarsregler som
gäller för offentliga funktionärer i allmänhet även skall vara tillämpliga på
säväl arbetslagar- som arbelsgivartepresentanier i PSO. Della är en naturlig
och fundamental utgångspunkt med hänsyn lill att PSO fömtsätts i väsentlig
omfattning integreras i den kommunala förvaltningsorganisationen. Ett vidgat
beslutsdeltagande från de anställdas sida i personalfrågor mäste givetvis
följas av ett i motsvarande grad ökat ansvarstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Revisionsansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Partssammansatta
organ av den typ vi föreslår är kommunalrätlsligt all betrakta som en särskild
form av verkställighets- och/eller samrådsorgan äl nämnd eller nämnder. Detta
får till följd alt medel för deras verksamhet kommer att anvisas av berörd
nämnd inom de anslagsramar som fullmäklige anger. Vid bestämningen av
anslagsramen är givetvis det kollektivavtal som fömtsätts ligga till gmnd för
inrättandet av PSO av avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PSO
kommeratt i revisionshänseende ha samma ställning som t. ex. ett utskott inom
nämnd eller tjänsteman som utmstats med delegationsuppdrag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Renl
juridiskt innebär detla alt revisionsansvaret för P.SO:s verksamhei kvarligger
på den nämnd eller de nämnder som överfört besluianderäii lill organet. Här
kan erinras om all den beslutanderätt som överförts lill P.SO - i moi-sals lill
vad som gäller enligt kommunallagens delegationsregler - ej utan vidare kan
ålerkallas av berörd nämnd. Vi har lidigare utvecklat skälen för denna ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till atl vårt förslag bl. a. bygger på den gmndläggande principen alt
det övergripande ekonomiska ansvarei för PSO:s verksamhei kvarligger på
nämndnivån har del bedömis nödvändigi med vissa korrektionsmedel. Sålunda har
parterna enligt förslaget möjlighet att i kollektivavtal inta särskilda regler
om återkallelse. Dessa kan lämpligen ges en sådan utformning all de exempelvis
täcker in fall där del partssammansalla organet uppenbart missköter
förvaltningen av de medel som ställts till dess förfogande. Även andra
varianter är givelvis länkbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en ytteriigare säkerhetsåtgärd föreslär vi atl i lagtexten införs en klausul
om att återkallelse alltid flr ske "om synneriiga skäl därlill
föreligger". Ett synneriigt skäl att aktualisera återkallelse kan vara atl
revisorerna vid sin granskning finner skäl framföra allvariiga anmärkningar mol
PSO:s förvallning. Som ell annal tänkbart skäl för återkallelse kan anges all
PSO-insiitulei systematiskt utnyttjas för aktiviteter som är oförenliga med den
politiska demokratin och god förvaltningssed t. ex. genom uppenbara avvikelser
från riktlinjer, handlingsramar och normer som fastställts av överordnade
instanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I nu
angivna fall ankommer det pä berörd nämnd atl mot bakgrund av framförda
revisionsanmärkningar eller iakttagelser av PSO:s bristande respekt för den
politiska demokratins krav och med hänsynslagande till PSO-verksamhelens syfte
och arbelsförulsällningar bedöma behovei av återkallelse. Vi utgär ifrän att
parterna kommer att verka för ett handlingssätt som undanröjer risk för
konflikter i den löpande PSO-verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skadestdndsrättsligt
ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
del skadeståndsrältsliga ansvaret redogörs nedan i anslutning till
närvarorättsfrågans behandling (avsnitt 4.8.4) schematiskt för vilka regler som
är tillämpliga för funktionärer i kommunal förvallning. PSO-ledamöternas
skadeståndsrättsliga ansvar blir, i likhet med vad som gäller för offenliga
funktionärer i allmänhet, all bedöma i enlighet med reglerna i skadeståndslagen
(1972:207).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Straffrättsligt
ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande det straffrättsliga ansvarei kommer P.SO-ledamöterna att vara
underkastade de allmänna regler som gäller för offentliga funktionärer (jfr
avsnilt 4.8.4 nedan).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Disdplin</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>rt ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kommunala arbetstagare i allmänhet gällande regler om disciplinärt ansvar kan
teoretiskt aktualiseras även på gmnd av åtgärder som vidtas av PSO-ledamöter.
Att märka är dock att disciplinansvaret över huvud laget ej berör kommunall
förtroendevalda. I den mån kommunen/landstingskommunen i PSO representeras av
förtroendevalda innebär della att en formell skillnad kommer all föreligga
mellan arbelsgivar- och arbetstagarrepresentanter i disciplinansvarshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sävitt
kan bedömas torde dock - med beaktande bl. a. av de frågetyper som är aktuella
för handläggning i PSO - de situationer bli ytteriigt sällsynla där anledning
kan tänkas uppkomma atl vidla disciplinär åtgärd mot PSO-leda-mot i denna hans
egenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Politiskt
och facklig! ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
i praktiken mest framträdande ansvarsmomenlel för kommunalpolitiker resp.
fackliga företrädare ärdet politiska resp. fackliga ansvaret mot uppdragsgivarna.
Detta regleras i huvudsak efter andra normer än juridiska ansvarsbestämmelser
av den art som här redovisals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innebörden
av de kommunalt förtroendevaldas uppgifier och politiska ansvar inför
medborgarna utvecklas närmare i huvudbetänkandet (jfr även kapitel 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Personalföreträdarna
har mot sina uppdragsgivare ett demokratiskt ansvar som närmare regieras av
vederbörande fackliga organisation genom stadgor, sedvänja och aktuella
Ijeslut. Skulle nägon personalföreirädare av vederbörande organisation
befinnas olämplig för sitt aktuella uppdrag kan den fackliga organisationen
ändra sin representation. Detta anses - om ej annat avtalats - kunna ske när
som helst genom ensidigt beslut, varom givetvis vederböriig anmälan och
registrering hos arbetsgivaren fömtsätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om representationsfrågorna ej ställts på sin spets står fackliga förtroendemän
fortlöpande i en ansvarsrelation till sina uppdragsgivare i första hand
företrädda av facklig styrelse (motsv.). Man fömtsätts exempelvis fullgöra
informationsförmedling, förankra sina ställningstaganden, följa fackliga
program och beslut samt ta hänsyn till rekommendationer, opinioner och
stämningar. Man har vidare att i olika sammanhang direkt konfronteras med
medlemmar/art)etskamrater inom ramen för uppdraget. Personalrepresentanterna
är demokratiskt utsedda fackliga företrädare. Sättet att utse dessa representanter
anses vara en organisationens inre angelägenhet och proceduren varierar i
praktiken avsevärt. Någon reglering i här nämnda avseenden synes ej påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Administrativt ansvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunala förvaltningarna är uppbyggda i en "ansvarshierarki" som
inte enbart är juridiskt gmndad ulan som närmast hänger samman med de
administrativa styrsystem, den förvaltningsteknik, som används föratt verk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samheten
skall fungera smidigt och enhetligt. Ett exempel är atl medel fördelas på
olika kostnadsställen, där 'kosinadsställeansvariga" (enhetschefer) inför
överordnade instanser "svarar för" verksamheien inom givna ramar och
normer. På molsvarande sätt finns "ansvar" för personalresurser,
drifts-åtgärder, utvecklingsarbele elc. Detla "administrativa ansvar"
anses innefatta en redovisningsplikt avseende uppnådda resultat och
planavvikelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Brister och svagheter
föranleder inte sällan kritik och i samband härmed kan kortigeringsälgärder av
olika slag aklualiseras. Drastiska påföljder är mindre vanliga. I vissa fall
kan dock förtroendeläget ha mbbats så atl vederbörande exempelvis kan fråntas
uppgifter som innefattar ansvar som inle anses ha uppfyllts i förväntad grad.
Vanligast är dock alt arbetskrav och fömtsättningama alt uppfylla dem blir
föremål för prövning och eventuellt anpassningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synes uppenbart alt PSO - särskilt om de tilldelats specifika befogenheter i
förvaltningsorganisationen- principielll bör jämslällas med andra instanser i
administrativt ansvarshänseende. Även om det här avsedda administrativa
ansvaret normalt inle kommer till utiryck i juridiska lermer är det vår
bestämda uppfattning all P.SO-verksamheten sä längl möjligl mäste anknytas
till normal förvallningspraxis. Då hilhörande frågor beiräffande adminisiraiiv
teknik inte regleras närmare i lag ulan i inslmklioner, arbetsordningar och
förvaltningssedvänja finner vi ej heller anledning föreslå särskild lagreglering
vad gäller PSO. Den allmänna inställning lill problemel som framgär av våra
uttalanden i denna del fömtsätts vara vägledande vid den prakliska
tillämpningen av PSO-verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.3.12 Övriga ändringar i KL m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslagna nya 4 kap. i KL om partssammansalta organ bör kompletteras med ett
par andra ändringar i KL. För det första synes det lämpligt atl i enlighet med
KL:s allmänna systematik omnämna PSO-inslitulel redan i de allmänna
beslämmelserna i 1 kap. Vi föreslår således att en beslämmelse om förekomsten
av PSO intas som ett nyll iredje siycke i 1 kap. 5 ij. Bestämmelsen anknyier
direkl lill MBL:s tillämpningsområde. Uttrycket "vissa ärenden"
markerar atl P.SO:s verksamhetsområde gäller medbestämmande som kan avtalas
enligt arbetsrätlsreformen. De särskilda förbehåll som gjorts beträffande
medbestämmandeavtal på den offentliga sektorn är en fömtsatt begränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör 3 kap. 12 § kompletteras med ett nytl fjärde siycke som omnämner
möjlighelen för nämnd all överföra beslutanderätt till PSO samt skyldigheten i
vissa fall för nämnd all samråda med sådant organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värt
förslag medför, pä gmnd av det nytillkomna kapitlet i KL, att en om-numrering
mäste göras av kapitlen i KL. 1 ingressen lill lagförslaget presenteras ett
förslag till sädan omnumrering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
ikraftträdandet av den föreslagna lagsiiftningen är det enligt vär mening
angelägel atl detta sker snarast. Med hänsyn lill förväntad omfattning av
kommande remissbehandling av utredningens betänkande har vi inte funnit det
möjligt all föreslå någon ikrafiträdandetidpunkt. Lagstiftningen bör dock
kunna träda i kraft under år 1978.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.4 PSO-verksamhet i kommunalf</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rbund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till interkommunalt samarbele förekommer att kommunalförbund bildas
med uppgift all handlägga frågor som är gemensamma för flera
kommuner/landstingskommuner. Kommunalförbundet är ell offentligt rättssubjekt.
Formerna för dess verksamhei regleras i lagen (1957:281) om kommunalförbund. I
stor omfattning har genom hänvisningar kommunallagens regler gjorts
tillämpliga pä kommunalförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande finns 13 kommunalförbund med anställd personal. Dessa
kommunalförbund har enligt uppgift tillsammans ca 600 anslällda. Enligt vår
mening ärdet självklarl att anställda i kommunalförbund skall ha samma legala
möjligheter atl påverka sina arbetsförhållanden som de anställda i kommuner och
landstingskommuner. Vi föreslår därför au även kommunalförbundslagen
kompleiieras med besiämmelser om P.SO. Dessa ansluter sig i materiellt
hänseende hell till föreslagna motsvarande bestämmelser i KL. Dessulom
föreslås ell par renl formella förändringar betingade av den föreslagna
omnumreringen av vissa kapilel i KL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6.5 PSO-verksamhet i kommun</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>gda f</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>retag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommuner
och landstingskommuner har i stor omfattning bildal frän kommunen/landstingskommunen
fristående rättssubjekt för drift av vissa verksamheter. Totalt finns i dag ca
1 300 företag av denna karaklär. 1 dessa företag är omkring 33 000 människor
verksamma. Vi har i vårt huvudbetänkande (SOU 1975:41 s. 335 ff) uivecklal vår
syn på de särskilda problem från kommunaldemokratisk synpunki som är
förknippade med förelagsdrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunägda
förelag är rältsligen all betrakta som enskilda. Delta innebär bl. a. atl deras
verksamheisformer ej regleras i kommunallagsliftningen. Möjlighelerna all
fördjupa personalinflyiandei är på gmnd av delta förhållande annoriunda än vad
som gäller för kommuner/landstingskommuner. Några lagändringar krävs ej för
att exempelvis PSO-verksamhet skall kunna komma till stånd inom förelagen. Del
är säledes enligt gällande rält möjligt för parterna att träffa kollektivavtal
härom enligt de allmänna bestämmelserna i medbestämmandelagen. Dock bör
uppmärksammas atl frägor om verksamhetens mål och inriktning i flertalet
kommunägda företag principiellt ej kan bli föremål för förhandlingar och/eller
kolleklivavialsreglering (se 2 ij MBL och InU 1975/76:45 s. 25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ligger inle inom ramen för vär utrednings direktiv alt behandla företagsdemokratins
utveckling i de kommunägda förelagen. Vi ulgär dock som en självklarhet ifrån
alt en sädan utveckling framdeles kommer att äga mm inom de ramar som den nya
arbetsrällslagstiflningen anger och i samma takt som på övriga
arbetsmarknadssektcrer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 PSO-verksamhet och bestämmelser i speciallagstiftning
om chefstjänstemäns funktioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har tidigare framhållit att de särskilda handläggningsregler för vissa frågetyper,
framför allt ärenden av myndighelsutövningskaraktär, som har givits i
speciallagstiftningen ej rubbas av det föreslagna PSO-inslilutel. En särskild
fråga är om de speciella funktioner som i viss speciallagstiftning givits
chefstjänstemän förhindrar önskvärda möjligheter atl iräffa och tillämpa avtal
om medbestämmande i form av P.SO-verksamhel. Nedan gör vi försl en översiktlig
genomgång områdesvis av olika lagstiftningskomplex i syfte alt närmare
exemplifiera fömlsältningarna. 1 ett avslulande avsnilt görs sedan en samlad
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.1 Prim</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>rkommunala omr</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>det</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sociallagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
sociallagsliflning upptar inga uttryckliga bestämmelser som medför alt
chefstjänsteman (t. ex. socialcheO har ett självsiändigi ansvar för handläggningen
av vissa lyper av frågor. För närvarande sladgas i 5 ij första stycket lagen
(1956:2) om socialhjälp att socialnämnden vid behov äger tillkalla särskilda
sakkunniga atl delta i nämndens överiäggningar ävensom tillsätta befallning
hos nämnden samt anlita det bilräde i övrigt som erfordras. Beträffande kommun
som inrättat gemensam social centralnämnd för barnavärds-, nykterhets- och
socialområdena gäller motsvarande beslämmelse för denna nämnd genom föreskrift
i 5 ij första stycket lagen (1970:296) om social centralnämnd. Av lagtextens
uiformning synes klart framgå att samtliga tjänstemän anställda hos de sociala
nämnderna frän en strikt kommunalrältslig utgångspunkt är att uppfatta såsom
"biträden" utan självsländiga ansvarsområden. Au denna uppfattning
är riklig försiärks vid ett studium av lagrummens förarbeten (se prop.
1955:177 resp. prop. 1970:121).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har våren 1977 beslutat att relaterade bestämmelser skall upphöra att gälla
fr. o. m. den 1 juli 1977 (prop. 1976/77:1, KU 1976/77:25, rskr. 1976/77:148).
Detla har bl. a. motiverats av önskvärdhelen all skapa siörre enhetlighet och
enkelhet i den kommunala nämndorganisaiionen. Förändringen påverkar inle den
ovan gjorda bedömningen av tjänstemännens ställning pä det sociala omrädel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Brandlagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
brandlagen (1974:80) och den med stöd av denna lag utfärdade brandsladgan
(1962:91), omirycki i SFS: 1974:81, finns ell flertal regler som ger förvaltningschefen
på brandområdet (brandchefen) speciella ansvars- och beslutsfunktioner. Även i
de lokala brandordningarna förekommer bestämmelser av akluelll slag (se statens
brandnämnds meddelande 1975:6, vari införts exempel på brandordningar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 ij I mom. brandstadgan har uppställts vissa kompetensföreskrifter för
heltidsanställt brandbefäl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 ij brandstadgan innehåller en tämligen uttömmande
reglering av brandchefens åligganden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1 mom. Ledningen av kommuns brandförsvar skall,
närmasi under brandslyrelsen. ulövas av brandchefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del åligger brandchefen all vårda sig om au kommuns
brandförsvar är ändamålsenligi ordnai samt all göra de framställningar öm
anslag av allmänna medel och om ändringar i eller lillägg lill brandordning
och reglementen, som erfordras härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 mom. Det ankommer på brandchefen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt bilräda
myndigheler och enskilda inom kommunen med räd och anvisningar rörande
räddningstjänst öch förebyggande åtgärder mot brand;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>atl föra befäl
över kommunens brandstyrka saml lillse att den erhåller erforderlig övning;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att tillse atl
föreskriven hieredskap med personal och utrustning uppräiihålles; saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all svara för
den planläggning som tiehövs for effektiv räddningstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom.
Brandchefen skall i övngl övervaka efterievnaden av brandlagen (1974:80), denna
sladga, brandordningen, åläggande som avses i 15 i; brandlagen samt andra föreskrifier,
som röra räddningsijänsi eller förebyggande ålgärder mot brand. Finner
brandchefen for särskilt fall omedelbar ålgärd nödvändig föratt förhindra
brand, åligger del honom att meddela föreskrift därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mom. Vice
brandchef skall vid förfall träda i brandchefens ställe."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandchefens
speciella ställning i förvallningshierarkin har kommenterats i den juridiska
litteraturen. Källner framhåller i sitt arbele "Brandlagstiftningen",
1963 s. 64, bl. a. följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Del ankommer på brandchefen eller del brandbefäl,
som i hans ställe för befälet vid utryckning och brandsläckning atl besiämma öm
utryckningssiyrkans storlek, körväg och hastighet, om släckningstakiik och
släckningsteknik, om erforderliga ingrepp i annans rätt, skydd mot
sekundärskador, behov av eflersläckning och bevakning, personalavlösning och
andra likartade ålgärder. Likaså bestämmer brandchefen om lid och säu for övningar
och daglig tjänst, där sädan förekommer, samt inom ramen för gällande
bestämmelser om indelningen lill Ijänslgöring. Brandstyrelsen bör ej
kontrollera brandförsvaret genom provlarm och andra åtgärder ulan samråd med
brandchefen, ly denne är närmasi au t>edöma humvida tid och säll för sådan
kontroll är lämpliga med hänsyn lill brandsäkerhet och beredskap. Brandchefens
ansvar för alt föreskriven beredskap uppräiihålles innebär all han, i sådana
fall där han ej själv äger besiämma om personalens semester och annan ledighet,
är skyldig atl för vederbörande kommunala förvaliningsmyndighel anmäla om han
finner beredskapen ej kunna upprällhållas med lillgänglig personal."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brandchefen
har alllså genom brandlagslifiningen givils en mycket stark ställning i förvaltningen.
Han har ett långlgående självständigt ansvar för anordnandet och ledningen av
brandförsvaret. Reglerna härom begränsar utrymmet för PSO på brandområdet. I
varje fall gäller detta beträffande möjligheten att utmsta PSO med
beslutsfunktioner i frågor som kan anses beröra eller tangera brandchefens
självständiga ansvarsområde enligt brandstadgan. När det gäller
administrationen allmänt bör det dock vara möjligt att urskilja sådana frågor
för handläggning i PSO som ej i något avseende kan anses inkräkta pä
brandchefens av beredskapsskäl och andra liknande skäl givna självständiga
beslutsfunktioner. En tänkbar möjlighet är all P.SO i huvudsak utnyttjas på
beredningsstadiet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skollagstifining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skollagsliftningen innehåller en mängd regler som berör
chefstjänslemän-nens (skolchefs och skolledares) ställning och befogenheler.
Atl söka lämna en uttömmande redogörelse fördessa reglers innehåll skulle
spränga ramarna för denna framställning. Nedan lämnas emellerlid en summarisk redogörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skolchefstjänsl gäller enligt 11 kap. 5 ;j
skolförordningen (1971:235) vissa behörigheiskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 19 lj skollagen (1962:319) regleras allmänt skolchefens
åligganden. Bestämmelserna i denna paragraf har med vissa smärre ändringar
överförts från skolslyrelselagen (1956:614). Paragrafen har följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Skolchefen i kommunen åligger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt bilräda
skolslyrelsen i dess verksamhet och närmast under styrelsen vara ledare av
skolväsendel i kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all, i den mån
sådani enligt 15 i; uppdrages ål honom, falla beslula styrelsens vägnar saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>all laga
befallning med de ärenden och i övrigi de uppgifter, vilka enligt särskilda
författningar eller skolslyrelsens beslut ankomma på honom."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 11 kap. 6-10 ijij skolförordningen görs en uttömmande
uppräkning av de åligganden som åvilar skolchef Nedan återges ett par i
förevarande sammanhang relevanta lagmm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Tjänstgöring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 5 Till fullgörande av sill åliggande enligt 19 i;
skollagen (1962:219) har skolchefen<br>
</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>följa
skolväsendets allmänna utveckling och verka för atl lillfredssiällande och
lidsenlig utbildning beredes barn och ungdom i kommunen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>främja
undervisningens allmänna uiveckling i honom underställda skolor, pedagogiska
försök och lärarnas forlbildning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>främja
planeringen för kommunens skolväsende och verka tör erforderlig samverkan med
andra kommuner och med landslingskommuner samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>främja
samarbelel mellan hemmen och skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 (j Skolchefen skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillse att
verksamheien vid skolorna fortgår enligt gällande föreskrifter och att personalen
fullgör sina åligganden saml genom besök skaffa sig kännedom om förhållandena
vid de olika skolenheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>söria för
samordning i arbelet vid skolenheterna saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>minsl en gång
varie lermin kalla rektorer, bilrädande rektorer och studierektorer lill konferens
om frågor rörande skolväsendet samt i övrigi, om del behövs, överlägga med
rektorer, lärare, annan personal och elever saml lämna råd och anvisningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>112 kap. skolförordningen regleras ulföriigl de olika
skolledarnas åligganden. Så skall t. ex. enligt 7 ij rektor inom sitt
arbetsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1. under skolstyrelsen och skolchefen ha den
omedelbara ledningen av verksamheten och lillse atl denna fortgår enligt
gällande bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vara förman för
personalen och lillse aii denna fullgör sina åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>främja
samarbelel mellan hemmen och grundskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samråd med
skolläkare vaka över de hygieniska förhållandena i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddela
erforderliga ordningsföreskrifter samt</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.
fullgöra de övriga uppgiflersom åi/ilar reklor enligi gällande tbreskrilier
eller skolstyrelsens särskilda beslul</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
rektor meddelar ordningsföre? krifler. skall han bereda personal och elever
tillfälle atl yttra sig."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
molsvarande säll regleras i förevarande kapitel övriga skolledares åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som nu exemplifierats har
chefstjänstemännen på skolområdet i speciallagstiftningen givits en - i
förhållande lill vad som gäller för molsvarande befallningshavare inom den
oreglerade kommunala förvaltningen - mycket speciell ställning. Den s. k.
SIA-utredningen framhöll i sitt betänkande "Skolans arbeismiljö"
(SOU 1974:53 s. 888) att många av skolförordningens bestämmelser angående
arbetsledning är otidsenliga. Skolledningens uppgifter borde enligt
SIA-utredningen kunna uttryckas bl. a. på följande sätl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- inom
gällande planeringsramar söka utveckla skolans organisaiion och<br>
metodiska arbete så atl de befrämjar goda ulbildningsresullal och god ar<br>
betstillfredsställelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- genom
dellagande i besiyrelse, arbeisenhelskonferenser och arbelsgrupper<br>
verka för inilialiv lill förbättringar och till ulprövning av nya meioder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>verka för alt inom skolan
utarbeias och genomförs målinriktade program för elevernas egna akliva
medverkan i skolmiljön, för elevernas successiva träning i dellagande och eget
ansvar och för goda kontakter med hemmen och närsamhällei</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>verka för en god personalvård
enligi för kommunen och för skolan gällande riktlinjer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- genom
arbetsfördelning mellan skolans personal befrämja ansvar och<br>
självsländighel inom organisalionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIA-utredningens
omnämnda belänkande låg till gmnd för proposilionen 1975/76:39 om skolans inre
arbele m. m. I proposilionen (s. 326 f,) ullalade föredragande
departemenischefen bl. a. att skolledningens uppgifter bör inriklas på
ulvecklingsarbete och personaladminislraliva inslag i det dagliga arbelet.
Skolledningen bör vidare söka ulveckla skolans organisaiion och metodiska
arbete så all det befrämjar goda ulbildningsresullal och god arbetstillfredsställelse
både hos personal och elever. Enligt departementschefen är det viktigt all
verka för initiativ lill förbällringar och lill ulprövning av nya arbetsmeloder
och lill ökad samverkan mellan skolans personal. De närmare bestämmelserna om
skolledningens arbetsuppgifter bör ankomma pä regeringen alt utfärda. Dessa
uttalanden godtogs av riksdagen genom beslut vären 1976 (se UbU 1975/76:30).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningen
av arbets- och befogenhelsområden för P.SO på delta område kan vara förenad
med speciella problem. En avgörande fräga är, som SIA-utredningen angav, hur
funktionerna enligt speciallagstiftningen rimligen bör uppfattas i dagens
situation. Alt betrakta den beslutsrätt som markeras i vissa fall som exklusiv
lorde inle vara hell förenligl med allmänt vedertagna synsäll beträffande dels
behov av politiskt inflytande, dels också personalmedverkan. Faktum kvarslår
dock au gällande rällsläge ej är hell klart vad avser fakiiska möjligheler alt
bedriva partssamverkan i PSO.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrig speciallagslifining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid genomgång av övrig primärkommunal speciallagstiftning
har ej framkommil alt i lagstiftningen intagits särskilda besiämmelserom
kommunala chefstjänstemäns befogenheler och åligganden som skulle påverka
möjlighelerna all inrälla partssammansalla organ pä respeklive område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7.2 Landslingskommunala områdel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjukvårdslagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjukvårdslagstiftningen upptar ell flertal bestämmelser om
chefstjänstemäns funklioner och åligganden. .Sjukvårdslagen (1962:242)
innehåller de grundläggande reglerna härom. Nedan ciieras relevanta lagmm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 n mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1 mom. Ledningen av sjukhus och annan direktion
underställd verksamhei inom sjukvården ulövas under direktionen av en särskilt
uWsall sjiikhiisdireklör cUer en läkare vid sjukhuset såsom styresman. Vid
sjukhus med styresman skall dock ledningen av den ekonomiska förvaliningen
ulövas i den ordning sjukvårdsstyrelsen besiämmer. Ulses annan än läkare till
sjukhusdirektör, skall en läkare vid sjukhusel förordnas atl såsom chelsläkare
bilräda sjukhusdirektören i medicinska angelägenheter."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 t; I mom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"1 mom. Vid vae sjukhus skall finnas läkare, som har
att ansvara för sjukvårdens behöriga och ändamålsenliga handhavande, envar
inom det verksamhetsområde som an-förlrous honom. Sådant verksamhelsområde må
omfatia även sjukvård utanför sjukhusel."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sjukvärdskungörelsen (1972:676) preciseras de uppgifier
som ankommer på chefstjänsiemännen pä sjukvårdsområdet. Del skulle föra för
långl alt här lämna en uttömmande redogörelse för sjukvårdskungörelsens
bestämmelser i aktuellt hänseende. För all belysa den metod lagsliftaren valt
all reglera chefsijänslemännens åligganden kan man lämpligen la kungörelsens bestämmelser
om sjukhusdirektör som exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 10 ij försia slyckel sjukvårdskungörelsen anges atl
sjukhusdirektören är direktionens verkslällande tjänsteman, om denna uppgifi ej
tillagts sjukvårdsdirektör enligt 7 ij. Han skall verka för att verksamhet som
är underställd direktionen drivs rationellt och under skäligt hänsynstagande
lill ekonomiska synpunkter. Av andra slyckel framgär all sjukhusdirektör skall
iakllaga vad sjukvårdsslyrelsen, direkiionen och sjukvårdsinspekiören föreskriver
om ijänslen. 1 övrigi åligger del sjukhusdirektören au</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. verka för samordning av sjukvärden inom den
verksamhei som är under<br>
ställd direktionen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ha överinseende
över personalen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>se till alt
författningar samt andra föreskrifter och anvisningar som gäller för
verksamheten finns tillgängliga och all de som berörs därav undertättas om
deras innehåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>svara för att
jourtjänslen ordnas tillfredsställande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ha lillsyn över
hygienen inom sjukhusel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
motsvarande sätt regleras i 11-15 tji; sjukvårdskungörelsen övriga chefstjänstemäns
åligganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omfaitande reglering av chefsijänslemännens åligganden som skell på
sjukvårdsomrädel kan medföra atl möjlighelerna all utnyttja P.SO som samverkansform
pä detla omräde begränsas. 1 varje fall gäller delta i avseende på sådana typer
av ärenden som avser arbetsorganisation, arbetsmeloder och andra dylika frägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Omsorgslagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
7 (j lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
anges att hos styrelse för omsorger för psykiskt utvecklingsstörda skall finnas
tjänster som särskolchef, värdchef och överläkare. Närmare bestämmelser om
dessa chefstjänstemäns åligganden har inlagils i stadgan (1968:146) angäende
omsorger av vissa psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
särskolchefen och värdchefen anges i 18 ij nämnda stadga att dessa
befattningshavare skall i nära samarbete med varandra och med styrelsens
överläkare biträda styrelsens i dess verksamhet. Vidare skall var och en på
sitt område närmast under styrelsen leda verksamheien, om landstingskommunen
ej besiämmer annat. 1 26-28 ijij och 95- 96 ijij i siadgan regleras mer i
detalj särskolchefens respektive värdchefens uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
pä omsorgsområdet kan gällande bestämmelser om chefstjänstemäns uppgifter och
funktioner påverka fömtsättningama för P.SO-verksam-het.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Folkhögskolelagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhel med vad som gäller enligt skollagen och skolförordningen, har i högskoleförordningen
(1958:478) intagils detaljerade regler om skolledares åligganden (se 20 §).
Dessa kan ha betydelse för eventuell PSO-verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övrig
speciallagstiftning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
genomgång av övrig relevant speciallagstiftning på det landstingskommunala
området ger vid handen att bestämmelser om självständiga ansvarsområden för
chefstjänstemän saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.7.3
Utredningens bedömning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vårt förslag till lagreglering av P.SO-institutet skall de närmare bestämmelserna
om verksamheiens maleriella innehåll intas i kollektivavtal enligt 32 ij MBL.
Av 3 § MBL framgår atl om lag eller med slöd av lag meddelad författning
innehåller särskild föreskrift som avviker från MBL så gäller den föreskriften.
I lagmmmet uttrycks den allmänna principen att speciallag gäller framför
allmän lag. Som exempel på en sådan speciallag kan nämnas lagen (1974:12) om
anställningsskydd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i del föregående omnämnda lagstiflningskomplexen pä brand-, skol-,
sjukvårdsområdena elc. kan i och för sig inte betraktas som speciallag i förhållande
till MBL. Det oaktat synes det uppenbart alt kollektivavtal inle med giltig
verkan kan ges ett sådant innehåll alt chefstjänstemäns i lag eller annan
författning givna beslutsfunktioner mbbas. Nägot sädanl syfte kan nämligen MBL
inle sägas ha Ofr prop. 1975/76:105 bil. 1 s. 331).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I genomgängen
har exemplifierats hur viss speciallagstiftning kan innebära hinder eller
svårigheter alt fördjupa medbestämmandet i de kommunala förvaltningarna genom
all l. ex. inrälla P.SO med viss beslutsrätt. Vid urvalet av ärendelyper som
kan handläggas av PSO blir det alllså nödvändigi atl - förutom vederböriiga
hänsynstaganden till den poliiiska demokraiin -också beakla chefstjänstemäns i
speciallagstiftning givna funklioner. Dessa bestämmelser reglerar
chefsfunklionerna relalivi ingående i flera fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Framförallt
på brand-, skol- och sjukvårdsområdena är delta enligt vår mening ett mer
påtagligt hinder vad gäller utveckling av PSO-verksamhel med möjlighel till
överförd beslutsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
speciella befogenheter som på vissa områden tilllagis chefstjänstemän synes
regelmässigt ha motiverats av effeklivitetshänsyn. Sålunda ärdet t. ex.
uppenbart alt brandlagsiiflningens bestämmelser om åligganden för brandchef
härtill syfte alt fördel allmännas bästa säkerslälla brandförsvarets funktionsduglighet
i alla tänkbara siiuaiioner. Liknande inlenlioner ligger bakom reglerna om
chefsijänslemännens uppgifier på sjukvårdsområdet. Lagstiftaren har genom
klara befogenhets- och ansvarsregler velal garantera hög och jämn kvalitet på
vården. På skolområdet kan reglerna i vissa avseenden uppfattas som en vilja
hos lagstiftaren alt säkerslälla den pedagogiska sakkunskapens inflytande över
skolans verksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser del självklart atl vissa specialbestämmelser erfordras i syfte all säkerställa
gmndläggande effektivitets- och kvalitetskrav i. ex. vad gäller brandskydd och
sjukvård. Vissa av de föreställningar om effektivitet som kommer lill uitryck i
speciallagstiftningen är dock med dagens synsäll på kommunal demokraii och
kommunalt arbeisliv enligt vår mening alltför snäva. Del kan sälunda inte
anses rimligt eller acceptabelt all regler i speciallagstiftning kan medföra
avgörande hinder för en numera normal och av kommunala arbetsgivare och
arbetstagare genom avtal eftersträvad föreiagsdemokralisk utveckling i förvallningarna.
Alllför långlgående formuleringar i speciallagslifiningen om chefstjänstemän
bör därför bli föremål för översyn dels frän allmän kommunaldemokratisk
synpunki (inflytandet förde förtroendevalda, medborgare och bmkare av
kommunala tjänster), dels från med-beslämmandesynpunkl (inflytande för de
anställda).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
allmänna inställning är alt PSO är en form för partssamverkan som i framtiden
bör kunna utnyttjas på hela det kommunala områdel. Del synes ofrånkomligt all
olikartade legala fömtsättningar för PSO-verksamhet kommer au råda mellan
nämndområdena. Enligt vår mening bör dessa olikheter emellertid på sikt kunna
uljämnas om än inle fullständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan inle anses ligga inom ramen för vär utrednings direkliv alt presentera
konkreta förslag lill författningsändringar avseende deialjanpassning-ar i
speciallagstiftningen, ulan vi har endasl velal peka pä aktuella komplikationer.
Enligt vad vi erfaril finns beträffande sjukvårdsområdet ett vissl ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rymmc
för här avsedd översyn enligt direkliven lill ulredningen om sjukvårdens inre
organisation. På skolområdet torde direktiven till utredningen om skolan,
staten och kommunerna innefalla möjlighel till allmänna överväganden om
chefstjänstemännens ställning och funktioner. Vi anser del vidare angelägel att
en allmän översyn i akluelll hänseende av brandlagslifiningen snarasi sker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi föreslår alt mot
bakgmnd av de här gjorda påpekandena behov av ytterligare utredning av
hithörande frågor övervägs och all en samordning av översynsarbelel kommer lill
stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:87.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-size:22.0pt;
font-family:Verdana'>Remissyttrandena</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (SOU
1977:39) Företagsdemokrati i kommuner och landstingskommuner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
betänkandet förelagsdemokrali i kommuner och landslingskommuner föreslås all
partssammansalta organ skall kunna inrättas i kommuner och landstingskommuner
samt all represenianier för de anslällda skall ha närvarorätt vid nämndernas
sammanträden. Eftersom propositionen om fördjupad förelagsdemokrati i kommuner
och landstingskonmiuner enbart behandlar förslaget om partssammansalla organ
redovisas här i princip endasl remissinstansernas synpunkter beträffande detta
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Synpunkter på förslagen i stort</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l.l.
Allmänt om reformer för alt stärka personalinflytandet på del kommunala
området</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar genomgående utredningens principiella uppfaiining all den inledda
utvecklingen inom arbetslivet moi ökat personalinflylande måsle främjas även
på del kommunala områdel. De anser allmäni all del är ett självklarl
rätlvisekrav att de kommunalanställda skall få samma möjligheter till
medinflylande som har tillförsäkrats arbetslagarna inom såväl den privala som
den statliga seklorn. Verksamheten torde enligt remissinstanserna också gagnas
av en ulvecklad samverkan där de anslälldas kunskaper och erfarenheler kan las
lill vara bältre än hittills. 1 åtskilliga yllranden påpekas atl de föreslagna
reformerna berör stora arbelsgrupper. Ungefär var femle yrkesverksam är
kommunalt anställd. Remissinsianserna framhåller samtidigt atl reformerna måste
genomföras med beaktande av atl den politiska demokraiin mäste förbli
oinskränkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enköpings
kommun menar att det är naturligt all man med beakiande av den kommunala
demokratin i möjligaste mån försöker atl lill den kommunala förvaltningen
överföra de former förökat arbetsgivarinflytande som har genomförls pä den
privata och den statliga arbelsmarknaden. LO. TCO och Svenska
kommunalarbetareförbundet underslryker angelägenhelen av atl det skapas balans
mellan arbetsmarknadens seklorer. De konslalerar atl den kyrkliga seklorn inte
har ingåtl i utredningens uppdrag och framhåller atl del inte kan finnas skäl
au undania de anslällda inom svenska kyrkan från rälten till medbeslämmande. En
översyn av den aktuella lagsiiftningen bör ske snarast och resultera i förslag
som ger de kyrkligt anställda samma rättigheter som andra anslällda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kinda
kommun har inte upplevt den hittillsvarande situationen som problemfylld, när
det gäller frägor a v väsenilig belydelse för arbelsgivare och arbetstagare.
Man har funnil atl arbelsrälisreformen hittills har gell lilifredsställande
resultat och fungeral väl i den lilla kommunen. All sträva efter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillägg
lill arbelsrälisreformen i form av permanent närvarorätt eller partssammansalta
organ (PSO) är därför inle angeläget, anser kommunen. Nya aibeisråiiskommiiicn
framhåller atl medinflylandei blir mer begränsal på det kommunala området än på
det enskilda, eftersom ulredningens förslag inle ger ulrymme för all föra över
beslulanderält lill förelrädare för enbart arbetstagarsidan. Ulredningen har
inle undersökt om del är möjligl all samordna beslämmelserna för de två
sektorerna på denna punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinsianserna delar i
huvudsak ulredningens uppfattning all en väluivecklad företagsdemokrati och
elTektiv förvallning är mål som är väl förenliga och beroende av varandra samt
all ell ökat medbestämmande är ett viktigt medel när del gäller all förbättra
de anslälldas arbetstillfredsställelse. 1 ett mera långsiktigt perspektiv
kommer det enligt SACO/SR atl visa sig att personalinfiytandet är en
förutsättning för effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
några yttranden anförs dock att den föreiagsdemokraiiska utvecklingen inte får
leda till en ulökad byråkrali. Sandvikens, Sävsjö, Piieå, Parlille och
Roberisfors kommuner underslryker att den fördjupade företagsdemokratin måsle
utvecklas så atl man inte får en alllför tungrodd byråkralisk process. Del
ökade inflytandet måste ske med bibehållen administrativ effektivitet. En
utveckling där man åstadkommer en långsammare beslutsprocess eller på annal
sätt får en mer lidsödande administration, kan enligt dessa remissinstanser få
negativa konsekvenser för såväl de föreiagsdemokraiiska strävandena som för den
politiska demokraiin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Växjö
kommun anser all ulredningen inte har tillräckligt belysl de ekonomiska
konsekvenserna av förslagen. Kommunen menar all reformer på del
företagsdemokratiska områdel inle skall i första hand styras av ekonomiska
överväganden. I del rådande ekonomiska lägel kan man dock inle bortse från de
ekonomiska konsekvenserna. Luleå kommun framhåller all även förelagsdemokratin
måsie utvecklas i en takt som svarar mol de ekonomiska resurser som står till
förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Gränsdragningen mellan politisk demokrati och företagsdemokrati</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinsianser har haft synpunkier pä frågan om gränsdragningen mellan den
politiska demokratin och förelagsdemokratin. De flesla framhäller i allmänna
ordalag atl de föreslagna förändringarna inte får inkräkla på den politiska
demokraiins omräde. Vissa anser atl denna principiella fräga måsle analyseras
närmare under propositionsarbetet. Svenska kommunjörbundet och
Landsiingsjörbiindet hör till dem som framför en sädan åsikt. De fackliga
organisationerna anseratt del inom ramen förden kommunala demokratin finns ett
klart utrymme för en vidgad förelagsdemokrali. Vissa remissinsianser menar att
den kommunala demokraiin måste skyddas genom direkia lagregler. Andra
remissinstanser framhåller att det förelagsdemokratiska inflytandet inte får
innebära atl de kommunalt anslällda faren "dubbel" röslräll i
förhållande till övriga medborgare. 1 några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>yllranden
uppmärksammas ock.så andra intressegruppers, t. ex. elever, pensionärer och
föräldrar, inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oron
för all de föreslagna förändringarna beiräffande en ulvidgad förelagsdemokrali
skall träda den kommunala demokratin för när kommer lill uitryck i många
yttranden. Huvuddelen av remissinsianserna vill dock endasi betona all de
föreslagna förändringarna inle får innebära all den nuvarande avvägningen
mellan [raliiisk demokraii och förelagsdemokrali ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alien
fördjupad förelagsdemokrali är av stor vikt även på den kommunala seklorn
betonas i många yllranden. Men delta får inle innebära, anser Haninge komnuin,
alt förutsällningarna för den kommunala demokraiin ändras genom ålgärder för au
öka i nflylandet for de kommunalt anställda. De politiskt valda
förtroendemännen måsle även forlsällningsvis ha den suveräna beslutanderätten
och att ansvara för verksamheien. Del gäller enligt kommunen atl finna en
riktig avvägning mellan politisk demokrati och förelagsdemokrali. Omkring
femton kommiuter, fem landstingskomiminer och några länssiyrelser anför
liknande synpunkter. Örebro kommun anför att de farhågor förden kommunala
demokratin som har framförts i reservationer till betänkandet är överdrivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s. k. ålerkallelserätten och möjlighet atl vid oenighel mellan parierna
hänskjula frågan lill den särskilda nämnd som har inrällats med slöd av ett vid
arbetsrätlsreformen antaget särskilt huvudavtal ger enligi Stockholms läns
landsiingskommun ell skydd för den politiska demokraiin. Landstingskommunen
menar också alt del finns anledning förmoda alt de avtalsslutande parterna har
ett gemensami intresse av atl upprätthålla den politiska demokraiin. Om della
krav inie lillgodoses, finns alllid möjlighel att som en sista ålgärd göra
ändringar i lagstiftningen. Länssiyrelsen i Malmöhus län konslalerar atl
ulredningens förslag i stort seu bygger på samma principer som
medbeslämmandelagen (MBL). Länssiyrelsen ansluler sig lill förslagen men anser
all utvecklingen på området måsle följas noga. Arbeismarknadsstyrelsen och
staiskonioret redovisar en liknande uppfaUning. Utredningen har enligi Väsierbonens
läns landsiingskommun gjort en i siort sell riktig avvägning mellan önskemålet
om likartade former för företagsdemokratin över hela arbelsmarknaden och den
politiska demokratins krav. JO.s allmänna inlryck äratt förslagen inte ger
anledning till invändningar från de synpunkier som JO har all förelräda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fackliga organisalionerna slöder ulredningens argumentation i gränsdragningsfrågan.
SACO/SR anser atl del är möjligt alt genomföra den föreslagna breddningen av
företagsdemokratin ulan alt ändra grunderna för den politiska demokraiin.
Organisationen anför au ulredningen visar en överdriven försiklighel inför en
fulll naturiig och nödvändig utveckling. Svenska kommunatarbeiareförbiindet
påpekar atl förbundet pä ett lidigt stadium deklareral atl den politiska
demokratin inte är förhandlingsbar. Men inom ramen för medborgarmakten finns
ett stort område där arbetslagarin-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>flytandet
kan göra sig gällande utan atl della leder till en kränkning av den kommunala
demokratin. Därför anser förbundet all de berälligade krav på inflytande som de
fackliga organisalionerna ställer inle fär inskränkas genom oskälig hänvisning
till den kommunala demokratin. 1 huvudsak liknande synpunkier framförs av LO
och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om en ulvidgning av
företagsdemokratin inom kommunerna och landsiingskommunerna kompliceras enligt
länsstyrelsen I Stockholms län av den risk för konfrontation med den politiska
demokratin som kan uppstå. Den representativa demokratin får inte rubbas genom
att cn viss grupp - i della fall arbetstagarna - får ell på särskild
lagsiiftning grundal inflytande över dc politiska beslulen. Det är synnerligen
angelägel all gränsdragningen mellan del område som är förbehållel de politiska
organen och de områden där arbetstagarinflytandet kan göras gällande blir sä
klar som möjligl, framhåller länsstyrelsen. Västmanlands låns landstingskommun
och Örnsköldsviks kommun anser att en avgränsning mellan företagsdemokratin och
den politiska demokratin bör markeras klart i den slutliga utformningen av de
föreslagna reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
komimiiiförbundei och Landsiingsförbundei anser all en självklar föruisättning
lor bedömningen av möjlighelerna lill ökal personalinflylande är all en kommuns
eller en landslingskommuns anslällda inle skall ha siörre inflytande än övriga
kommunmedlemmar i frågor av iniresse för invånarna. Flera remissinsianser, bl.
a. Ekerö och Piieå kommuner, anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gävleborgs
läns landsiingskomtnnn anför alt de kommunalt och landslingskommunalt
anslällda har röslräll vid allmänna val i samma ulsiräckning som övriga
medborgare. Frågan uppkommer då om det ur demokratisk synpunki är rikligl alt
de i offenilig ijänsl anslällda skall ha yiierligare inflylande på verksamheten
jämfört med övriga medborgare. Enligt landsiingskommunen kan skäl anföras som
lalar för atl frägan bör besvaras nekande. Däremoi är det självklarl att de
offentliganställda skall ha samma möjligheler som de i prival tjänst anslällda
all påverka arbetsresultatet, sin egen arbetssituation, arbetsmiljön,
företagshälsovården, personalpolitiken o. dyl. I samband med arbetsrätlsreformen
fastslogs också, fortsätter landsiingskommunen, att frågor om mål, inrikining,
omfattning, servicenivå och kvalitet på verksamheien är frågor som ankommer på
de politiskt valda organen all beslula om. Landstingskommunen vill underslryka
viklen av all della beakias vid utformningen av företagsdemokratin inom den
offentliga sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianser menar atl gränsdragningsfrägan bör analyseras ytterligare i del
forlsalia beredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landsiingsförbundei
vill liksom ulredningen slarkl belöna all del är förbehållet de förtroendevalda
all beslula i frägor om den kommunala verksamheiens mål, inrikining, omfattning
och kvalitet och all dessa frågor därför inie bör kollektivavtalsregleras.
Eventuella ivisler mellan parierna skall hänskjulas lill den särskilda nämnd
som enligt riktlinjerna i det särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvudavialei
för den offentliga seklorn har atl avge rekommendationer till parterna.
Förbundel ser dock gärna att frågan om gränsdragningen mellan den politiska
demokraiin och personalinfiytandet i göriigaste mån ytterligare klariäggs.
Svenska kommunförbundei anför liknande synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun anser atl ulredningen inle har lyckals skapa garantier för skyddet av
den kommunala demokratin. Vikliga förtydliganden måsle utarbetas på grundval av
ulredningens förslag, anförJölkpariicis uiigdomslör-buiid. Del krävs enligt
förbundel också en ytterligare belysning av den representativa demokraiins möjligheler
all hävda sig i del föreslagna systemet. Även Siockholms kommun anser att
gränsdragningsfrågan bör analyseras ytterligare. Utredningen har enligt
kommunen inle gjort någon analys av vad som är atl hänföra lill del politiska
beslutsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsdomslolen
erinrar i sill yllrande om den skillnad som finns mellan Slallig och kommunal
förvaltning. Den statliga förvaltningen har inte någon direkl motsvarighet lill
det föriroendemannainfiytande som, även i frågor som gäller förvallning och
verkslällighel, finns i kommuner och landslingskommuner. Frågan om
gränsdragningen mellan förelagsdemokratin och den politiska demokraiin kommer
således inte atl gälla gränsen mellan mer övergripande beslul och
verksiällighclsbeslut, ulan gränsdragningen inom själva förvallnings- och
verkslällighetsomrädet. Det ligger i sakens nalur, anser arbelsdomstolen, att
en gränsdragning inom delta område i avsaknad av vägledning från lagstiftarens
sida kan skapa problem för avtalsparterna och även medföra olika lösningar mellan
kommunerna. Enligt arbetsdomstolens mening hade det varit av värde om även
hilhörande problem och deras belydelse för den av ulredningen valda lösningen
hade belysts i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Södermanlands
läns landsiiiigskommiin anför alt en grundläggande skillnad gentemot det
statliga området ligger däri atl beslul av förvallnings- eller
verkställighetskaraktär pä det kommunala området fallas av förtroendevalda,
medan motsvarande beslut inom den statliga seklorn fallas av Ijänslemän. Del är
alllsä svårl atl lägga fast en skarp gräns mellan området för politiska beslul
och områdel för förvaltnings- och verkställighetsbeslui. Siockholms läns
landstingskomnuin och Vaxholms kommun anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser menar alt den kommunala demokratin måste skyddas genom direkia
lagregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrällen
anser atl grän.sdragningen är oklar i det förslag som ulredningen har lagl fram
och att de skyddsregler som föreslås inte är så betryggande som utredningen har
antagit. För au skyddel skall bli så betryggande som ulredningen har räknai med
krävs all i kommunallagen skrivs in l. ex. att PSO inle får beslula i sådana
grupper av ärenden som enligt sin nalur skall avgöras av organ sammansatta av
valda ledamöier. Genom en sådan allmän beskrivning överlåls del, menar
regeringsrätten, ål rätlslillämpningen att från fall lill fall bedöma hur
gränsen skall dras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några kommuner anser också au del finns ett behov av
ytterligare överväganden av möjlighelerna lill en klarare ullryckl gränsdragning
mellan poliiisk demokraii och företagsdemokrati med en beslämd markering av den
politiska demokraiins suveränitet. Lösningen bör enligt Lidingö kommuns mening
vara en positiv och mer preciserad reglering i konmiunallagen av
arbetsplatsdemokralins räckvidd varigenom en "minimistandard" kan
uttryckas. Även Skaraborgs läns landsiingskommun anser att den politiska
demokraiin bör skyddas genom regler i kommunallagen, vilka klarare än MBL anger
områdel för personalinflyiandei. Enligt Luleå kommun måsie förbehållen
beträffande verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet förtydligas
och preciseras, innan lagändringar iräder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett tjugotal kommuner, ett par laiidsiingskonimuner och
siaiens personalnåmnd anför i mera allmänna ordalag all gränsdragningsfrågorna
mäsle klarläggas tydligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrällen för Övre Norriand lar upp gränsdragningsfrågorna
frän en annan utgångspunkt. Hovrätten framhälleratt det
"trekanlsproblem" som las upp i ett särskilt yttrande i betänkandet
hade varil förtjänt av en mer ingående behandling. Del skulle enligt hovrättens
mening förvåna om del inie kommer att uppslå svårigheter när del gäller
gränsdragningen mellan och samordningen av de komponenler- förhandlingar enligi
MBL, deltagande i PSO med beslutanderätt och närvarorätt i kommunala
nämnder-som bildar del samlade medinflylandei förde kommunall anställda. Eu
tiolal kommuner, bl. a. Göleborgs komnmn, lar upp liknande synpunkier och
anser all del inie är lämpligt om allernaliva inflytandeformer i alllför hög
grad "lappar över" varandra. Roberisfors kommun anför alt samspelet
mellan MBL, PSO och närvarorätten är oklart trots utredningens arbele. Innan
sluilig ställning tas lill ulredningens förslag, bör del klarläggas hur MBL
kommer all verka i ell fulll uibyggi skede. MBL och förslagen om PSO och
närvaroräit mäste enligt Umeå kommun betraktas som tre sammanhängande bilar som
lillsammans ulgör de vikiigasie inslagen i en arbelsrällsreform för de
kommunalansiällda. Mol den bakgrunden hade del varil naluriigt att ulredningen
hade närmare belyst samspelet mellan dessa olika delar av reformen. Kommunen
framhåller att inrätiandei av PSO uppenbariigen måsle medföra begränsningar i
MBL:s tillämpning i olika situationer. Införandel av närvarorätt kan också
länkas få betydelse för arbetsgivarens informationsskyldighet enligt
medbeslämmandelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska konimunalarbeiarejörbundei anför atl behovet av
förhandlingar enligt MBL minskar i lakl med alt medbeslämmandeavial träffas.
Sådana förhandlingar kan därför begränsas i belydande mån och reserveras för
frågor där ingen avlalsreglering föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några få remissinstanser berör förhållandet mellan
arbetstagarinflytandet och andra intressegruppers inflytande. Ekerö kommun
anmärker all det inom den kommunala verksamheien finns intressegrupper ulöver
de anslällda, i. ex. föräldrar lill barn pä daghem, skolbarnsföräldrar,
skolelever och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pensionärer. Dessa grupper saknar enligt kommunens mening
reellt direkl-inflytande motsvarande det som de anslällda numera har inom ramen
för MBL. Riksjörbundei hem och skola menar all den pågående utvecklingen mol
ell ökal inflytande för arbetstagarna ytterligare understrukit underläget för
dcnisom inte är arbetstagare. Riksfcirbundet finnerdet i längden ohållbart atl
arbelslivel och demokraiin förändras på ell sätt som lämnar elever och
föräldrar uianför utvecklingen. Handikappföreningarnas ccniralkoinmilié beionar
i sitl yttrande alt löntagarinflyiandei för balansens skull måste kompletteras
med ett konsumeniinflytande inom den ordning där huvudansvarel alltid mäste
vila på de organ som har fåll sin aukioriiel genom allmänna val.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Ramlag och kollektivavtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av del irettioial remissinsianser som särskili kommenierar
lösningen med en ramlagsiiftning och närmare reglering i kollektivavtal
tillslyrker de flesta denna princip. Till de remissinsianser som ger ullryck
för en posiliv inslällning hör länssiyrelserna i Kalmar, Blekinge, Väslmanlands
och Norrbollens län, Örebro läns landsiingskominnn och flera komnniner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsiingsförbundei och Svenska komnninförbundei anser alt
del frän kommunal självstyrelsesynpunkl är tillfredsställande alt
personalinflyiandei enligt utredningens förslag inle regleras genom ivingande
och deialjregle-rande lagsiiftning ulan genom kollekiivavial. De anser det
självklarl alt del inte skall uppkomma "dubbla sysiem". MBL:s
förhandlingsregler bör sålunda upphöra au gälla beiräffande frågor som regleras
i medbeslämmandeavial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinsianser ger dock ullryck för iveksamhel
inför ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Väslmanlands
läns landsiingskominnn saml Värnamo och Skellefteå kommuner menar all de
slutliga konsekvensema av uiredningcns förslag inle kan bedömas, eftersom del
överlämnas ål parierna alt besiämma myckel av deialjuiformningen genom
kollekiivavialsförhandlingar. Siockholms kommun (personalnämnden) anför all
del inie kan vara lältare för de avialsuire-dande parierna än för lagsliftaren
all dra upp gränserna för det politiska beslutsområdet. Risken för tvister orn
vad som hör till della område lorde inle ha minskal genom arbelsrälisreformen.
Enligt nämnden finns del skäl au tro au del särskilda huvudavialei fåren
begränsad belydelse som skydd för den politiska demokratin. Bedömningen av vad
som är godtagbart från kommu-naldemokraiisk synpunkt är enligt Siockholms läns
landsiiiigskomnuin (ijänsteutlätande från förvaltningsuiskoilels kansli m.
fl.) inle lältare för parterna än för lagsliftaren. Till skillnad från
lagsliftaren har parierna au göra sin bedömning i en ofia lidsmässigl pressad
siiuaiion och med risk för konflikter. Enligt vad som anförs i utlåtandet är
del därför angelägel all gränserna för del företagsdemokraliska inflytandet
.inges i kommunallagen. Norrköpings</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>A(;/?;/;;h/; </span><span style='font-family:Verdana'>anför
all kollcklivavialslösningen kan mcdiora all arbelslagarparien ielliillspeisai
läge med anlilande av kontliklhoi eller uilösia konfliktåtgärder förmår en
kommun all träffa ett avial om P.SO eller närvaroräii som enligi de kommunala
organens mening iir alllför ingripande med hänsyn lill den poliiiska
demokraiin. En sådan lösning är inte godlagbar. Kommunen anser därlor all
frågorna bör regleras direkl i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Malmöhus läns
landsiingskommun samt Lomma, Vellinge, Ystads och Mölndals kommuner påpekar all
PSO med besluianderäii med den valda konstruktionen ytterst kan genomdrivas med
slridsålgärder. Del inger beiänkligheier all frågor av så vital belydelse
förden kommunalademokralin avgörs genom olika siyrkelorhållandcn i en
avialssiiualion. Vidare medför ulredningens förslag all ivislcrom lolkning av
kollektivavtalets innehåll skall avgöras av arbetsdomstolen, som därmed kommer
alt avgöra frågor av grundlagskaraktär. Malmöhus låns laiidstingskommiin
ifrågasätter om möjligheten all hänskjula frågor om inirång i den politiska
demokraiin lill den särskilda nämnden är en lillräcklig garanti mol missbruk.
Hol om slridsålgärder bör enligt Lidköpings kommun inte kunna användas för all
tvinga en kommun lill eftergifter för krav som innebär intrång på den kommunala
demokraiin. Kommunen kan därför inte tillstyrka ulredningens principiella
lösningar av personalinflyiandei på del kommunala områdel. Lidingö kommun anför
liknande synpunkier och framhäller all en för den politiska demokratin
kränkande lillämpning av ell medbestämmandeavtal inte kan prövas av den särskilda
nämnden. 1 en tvist har arbetstagarparten tolkningsföreträde och ivislen
prövas av arbelsdomslolen. Skara kommun anser all del inte är förenligl med de
kommunaldemokraiiska värderingarna au reglera vikliga frågor om närvaroräit och
PSO i kollektivavtal. Linköpings kommun anserdet iveksaml om det räckeratt
lagsiiftningen siannar vid en ramlag och lämnar vikliga frågor all avgöras vid
avtalsförhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skaraborgs läns
landsiingskommun anser all den valda lösningen har fördelar från
självsiyrelsesynpunkt. Landsiingskommunen menar dock all del inlc bör
överlämnas lill den enskilda kommunen eller landsiingskommunen all lösa sådana
grundläggande frågor som del här gäller genom förhandlingar med
arbelslagarparien. Ell genomförande av ulredningens förslag kan, påpekar
landsiingskommunen, leda lill belydande olikheler kommuner och
landslingskommuner emellan. Ulredningens förslag om regleringav
personalinflyiandei dels genom kollekiivavial, dels genom regler i
kommunallagen innebären sammanblandning av del arbetsrältsliga och del
kommunalrätisliga regelsystemet, som måste medföra lillämpningssvårigheter. I
vissa siiuaiioner kan arbelsdomslolen och regeringsrätten komma atl behandla en
och samma fräga, framhåller landsiingskommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om gränsdragningen mellan den politiska demokraiin och föreiags-demokraiin bör
enligi Nonboiieiis läns landsiingskommini inte lösas genom lokala
förhandlingar. Del är angelägel all denna fråga regleras av de cenlrala
parterna. 1 annal fall kan utvecklingen få allvarliga följder för den politiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>demokraiin,
framhåller landsiingskommunen. Uppsala läns landsiingskommun anför all
ulredningens lor.slag i frågaom de ärendegrupper som skall kunna handläggas av
PSO kan leda lill siora avgränsningssvårigheicr. Landstingskommunen förutsätier
atl cn precisering sker i cenlrala avtal med möjlighet all i lokala avial
anpassii verksamheien lill varje landslingskommuns förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kopparbergs
läns laiidsiingskoniiinin anser all ambitionen alt sä långt som möjligt ge
utrymme för lokal anpassning inle får innebära alt man går förbi vissa frågor
som anses svåra men :iom inte kan anses begränsa friheten lor parterna att
iräffa avtal. Snarare lorde detla skapa svårigheler på del lokala planet.
Landstingskommunen riktar i detla sammanhang uppmärksamheten mol frågan om
återkallelse av beslulanderält som har överlämnats lill PSO. Även om
återkallelse bör tillhöra undantagen, borde fömlsältningarna ha kunnai få en
mera ingäende behandling i betänkandet. Luleå konimun anför att det förefaller
riktigt au stor hänsyn las lill lokala fömtsättningar. Men kommunen menar au
del, bl. a. i fråga om PSO, finns frågor av principiell nalur där en
förfatlningsmässig reglering är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
förslag innebär enligt Väsiernorrlands läns landsiingskommun atl de cenlrala
parierna genom avtal kan besluta om den kommunala demokraiins form och innehåll
så all den lokala valfriheten begränsas. En central avlalsreglering får inte
Isgga hinder i vägen för den politiska demokratin. Principen om den kommunala
självstyrelsen måsie respekteras, framhåller landstingskommunen. Västerbonens
låns landsiingskoinmwi samt Dandeiyds och Umeå kommuner anför liknande
synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Partssammansatta organ</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
delen av de remissinstansersom yttrat sig är positiva till förslagei om PSO.
Förslaget tillstyrks hell eller i huvudsak av omkring 180 remissinstanser.
Till dessa instanser hör sju cenlrala myndigheler, 13 länsstyrelser, 16
landslingskommuner, omkring 130 kommuneroch de fackliga organisalionerna.
Knappl 60 inslanser ger uitryck för iveksamhel inför förslagei. Hit hör knappt
50 kommuner och sex landslingskommuner. Omkring irettio kommuner och några
andra remissinsianser anser alt PSO-verksamheien inledningsvis bör bedrivas som
försöksverksamhel. De flesta av dessa instanser hör lill dem som har redovisats
som iveksamma inför ulredningsförslagel. En negativ inställning till förslaget
redovisar Södermanlands läns landsiingskommun, 15 kommuner,Göieborgsoch Bohus
läns vårdskoleförbund och Sveriges kommunaljuridiska förening. Några
remissinsianser anför synpunkier i olika delfrågor men lar inle besläml
ställning lill förslagei i slorl. Till dessa remissinsianser hör
regeringsrällen, socialstyrelsen, arbetsdomstolen, planverkel och nya
arbelsrällskommiltén.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiskontorel anför all det med hiinsyn lill både
verksamhetens och de anstiilldas inlressen många gånger måslc ligga cll slorl
viirde i au arbela genom institutioner som är gemensamma lor parterna. Partsgemensami
arbeie kan vara en förulsäiining för en vcliig uiveckling bl. a. av den
personaladminislraliva verksamheien inom ramen för de förulsältningar som den
nya arbeisrätien innebär. Perpianenta partssammansalla organ av den lyp som
förekommer inom det statliga områdel kan enligt slalskonlorels mening ha ell
väseniligi värde inie minsl i de sammanhang där det är angelägel all markera
all parierna har ett gemensami ansvar för lösningen av vissa frågor.
Statskontoret anser alt stalsmaklerna har anledning alt slälla sig positiva
till den utveckling av samarbelel mellan parierna inom kommuner och
landslingskommuner som utredningen vill möjliggöra genom sina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiens personalnämnd anser atl det som ell led i
decentraliseringen av personaladministrationen är lämpligt med PSO. Nämnden
vill dock inte begränsa de kommunalt anställdas inflytande till PSO utan anser
del väsentligt alt de anslällda får möjligheler lill ökal självbestämmande även
på lägre nivåer, t. ex. i den egna arbelsgruppen. Några Ao/?»n(//;f'/anför
liknande synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lånsslyrelsen i Stockholms län och Värmlands läns
landsiingskoinnnm är posiliva lill utredningens förslag om inrättande av PSO.
Del synes enligt dessa remissinsianser nalurligl och följdriktigt att en
utveckling sker av lidigare existerande samverkansformer. Länsstyrelsen anser
au PSO-verksamhelen är all se som en konsekvens pä del kommunala områdel av
arbetsrätlsreformen. Från fackligt hål har önskemälet om fördjupad företagsdemokrati
vuxit sig allt starkare under senare år, framhåller länsstyrelsen i Kalmar län
och Kalmar läns landstingskommun. De anser all utvecklingen mot eu sådani ökal
personalinflylande är riktig och all ell belydande inflytande frän den
kommunala personalens sida är möjligl och nödvändigi inom den kommunala
demokraiins gränser. För au en sädan utveckling skall bli möjlig bör
kommunallagen ändras sä all PSO kan inrälias i kommuner och landslingskommuner.
Länsstyrelserna i Blekinge, Malmöhus, Ålvsborgs, Värmlands och Norrbottens län
saml Solna, Vallentuna, Uppsala, Jönköpings, Ronneby, Sölvesborgs, Hallsbergs,
Umeå och Luleå kommuner anför liknande synpunkier. Uppsala låns
landsiingskoninuni, som lillsiyrker förslagei om PSO, underslryker alt PSO bör
kunna uigöra en - bland flera - samarbelsformer för ökal inflylande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Renl allmänt måste man, anser Dandeiyds kommun, ställa sig
Iveksam till inrältandel av nya organ, eftersom det blir svårare au få en
eHektiv administration och en smidig beslulsapparal. Trots denna allmänna tveksamhet
tror kommunen atl möjligheten att inräita PSO kan komma au fylla en funklion,
om del samarbele som upplösies i samband med alt företagsnämndsavlalel
upphörde all gälla kan återupptagas och fördjupas. Kommunen tillslyrker därlor
alt möjligheler lillskapas au inrälla PSO med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bcsluianderiiu
i vissa frågor. Haninge kommun anser all den föreslagna lagregleringen av PSO
inle slrider mol den poliiiska demokraiin. Den grundtanke som kommer lill
uUryck i förslaget torde ligga i linje med sialsmakiernas beslul om
arbelsrälisreformen. Ulredningens förslag innebär enligi kommunen all
överföring av besluianderäii lill PSO blir möjlig i personalfrågor men inic
belräflande så kallade myndigheisfråuor. Under dessa förulsäliningar
lillsiyrker kommunen förslaget om PSO. Länsstyrelsen I Göteborgs och Bohus län
anser alt PSO, som får lill uppgift endast all utöva förvaltning och
verkslällighel i iirenden som rör förhållandel mellan en kommun eller
landsiingskommun som arbetsgivare och dess arbetstagare, kan godias med hänsyn
lill den kommunala demokraiin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finspångs
kommun konslalerar all partssamverkan förekommer redan nu i olika lyper av
ärenden. Föruiom i arbeismiljö- och skyddskommiuéarbeiel förekommer
parissamverkan när del gäller exempelvis personalpoliiik och rckryieringsfrågor.
Kommunen anser all det finns flera områden inom den kommunala förvaltningen som
inle är politiska i den bemärkelsen atl parliiillhörighei har någon siörre
belydelse för slällningslagandet i cn fråga. Enligi kommunens uppfaiining
skulle sådana frågor myckel väl kunna behandlas av PSO i siällei lör i en
täcknämnd. Del skulle kunna effeklivisera den kommunala verksamheien, om klarl
politiska frågor avgjordes av de poliiiski valda organen, medan frågor som rör
exempelvis de anslälldas arbetsförhållanden och inte har nägon politisk
betydelse församhället i övrigi behandlades av PSO. Även Linköpings kommun
konstaterar atl en viss erfarenhet av partssammansalla organ finns från
föreiagsnämndsverksamheien, dock med den väsenlliga begränsningen att företagsnämnderna
inie hade nägon beslutanderätt. Del finns fog för sluisaisen all företagsnämndernas
verksamhei var ell posilivi inslag i förhällandel mellan arbelsgivare och
arbeisiagare. Den uiveckling som ulredningens förslag om PSO innebär kan mol
den bakgrunden knappasl väcka några betänkligheter, anser kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
fullfölja MBL genom införandel av PSO för handläggning av frågor som inle tar
sikte på den kommunala verksamhetens mål, omfattning, inrikining och kvalitet
måsie enligt Motala kommuns mening anses rikligt. 1 huvudsak liknande
synpunkter framförs av Hänyda, Åmåls och Boriänge kommuner saml Västmanlands
läns landstiiigskoimmin. Kalix komnuin har ingen erinran mol alt PSO inrättas
enligt ulredningens förslag. Kommunen vill dock påpeka all risk finns för all
PSO-verksamhelen kommerail medföra en ökad byråkraiisering och tröghet i del
löpande kommunala arbelel. MBL och lagen om offenilig anslällning ger möjlighel
lill ett vidgai arbetstagarinflytande inom det kommunala arbetsområdet. Genom
tillkomslen av PSO erhålls, sedan centralt avtal har iräffais om
medbeslämmande, enligi kommunen möjlighel au lillgodose de anslälldas behov av
insyn, inflylande och informaiion. Likaså förbällras möjligheterna atl ta lill
vara de anslälldas erfarenheler. Väsierbonens läns landsiingskommim anför all
ulredningens förslag medför bl. a. all de "skyddsmekanismer" för den
politiska demo-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kraiin som finns inbyggda i arbctsrillisrcformcn
automatiskt giiller också PSO-verksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO ser PSO som en av flera former för utövande av
medbeslämmande och som ell komplemenl lill andra former, i. ex. förhandlingar,
facklig veioriitt och självbestämmande. Ulredningsförslagel ger de fackliga
organisalionerna möjligheler all kräva inrällande av PSO i den lakl och på den
nivå de önskar. Lö framhåller alt risken för en uppdelning av avlalsmarknaden i
medbestämmandehänseende är stor. Ulredningens förslag om PSO är enligt LO ägnal
alt molverka en sädan utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 PSO och den politiska demokratin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de remissinstanser som förordar försöksverksamhet med
PSO hör länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Länsstyrelsen anser au ell
införande av PSO är förknippal med många ovissa inslag. Man måslc förutsätta au
lagsiiftningen kommer atl överarbetas efter någon tid. PSO-verksamhelen bör
därför enligt länsstyrelsen bli föremål för fortlöpande siudier med
lyngdpunklen lagd på arbeisorganisalion, miljöfrågor och de delar av
personalpoliiikcn som inie kommer i konfliki med den kommunala demokratin. Om
lagsiiftningen om PSO får karaktär av försökslagsliftning, får regeringen och
riksdagen möjlighel all la upp frågan lill ny bedömning med ledning av vunna
erfarenheler. Liknande synpunkier framförs av bl. a. länssiyrelsen i
läslernorrlands län, Sigiima. Upplands-Bro, Falköpings, Ångelholms. Va,gciyds
och Örnsköldsviks kommuner. Göleborgs komnuin anser alt del finns risk för atl
MBL på den offenlliga seklorn kommer all misskrediteras, om ulredningens
forslag ulan överarbclning läggs lill grund för definitiva beslul. Anledningen
härtill är all demokratibegreppets olika delar inte har analyserats
tillräckligt. Kommunen rekommenderar försöksverksamhet med PSO. Några kommuner
hänvisar lili all flera grundläggande frågor beiräffande PSO är oklara och
anser därför all reformen endasl bör införas på försök. En sådan mening
framförs t. ex. av Upplands-Bro, Söderköping. Tranås. Mörbylånga,
Slaffansiorps, Mölndals och Tranemo kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södermanlands läns landsUngskommun anför all ell
genomförande av förslaget framslår som mindre angelägel med hänsyn lill bl. a.
atl överföringen av beslulsfunktioner förulsalls ske inom ell myckel begränsat
område. Förslaget blir än mer iveksaml, om man beaktar all arbetstagarna måsle
ulse flertalei ledamöier i varje PSO med beslutsfunktion för atl man skall
kunna lala om verklig beslulsöverföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del slår enligt landsiingskommunen bäsl i överenssiämmelse
med principen om den kommunala politiska demokraiin aii beslutsfunktionen är
förbehållen de vid allmänna val ulsedda förtroendemännen. Landsiingskommunen
föreslår därför all PSO inrättas endasl som samrådsorgan. Uivecklingen av
föreiagsdemokralin än inte främsi en fråga om överföring av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutsfunktioner
från nämnden till arbelslagarparien ulan mer cn fråga om spridande av påverkansmöjlighelci'
från cn grupp ansliillda -chefsijänsiemän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>0. d.
- lill samtliga grupper. Dc föreiagsdemokraiiska slriivandcna lillgodoses<br>
enligt landsiingskommunen bäsl genom cll viil ulbyggi sysiem för samråd<br>
under beredningsstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Som
motivering lill en allmän tveksamhet inför förslaget på PSO anför Roberisfors
kommun all osäkerhelen fortfarande iir myckel sior beiräffande MBL:s
lillämpning. Kommunen anser del därför svårl all la ställning lill utredningens
förslag i detalj, innan del har klarlagts i kollektivavtal vilken lillämpning
MBL kommer all få. Liknande synpunkier anförs av Skellefieå kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
kommuner, bl. a. Laholms och Bräcke kommuner, avslyrker förslaget om PSO främsi
med hänvisning till riskerna för den kommunala demokraiin. Bräcke komnuin anför
alt det får anses vara klart olämpligi att överföra politisk beslutanderätt
lill organ vari ingår både arbelsgivar- och arbetsiagarrepresenlanier. Lika
oliiimpligl synes del vara all ge sådana organ Slatus av kommunala nämnder,
vilkas beslut skall kunna överklagas genom kommunalbesvär. Än märkligare
framslår, anför kommunen, utredningens uttalande om alt även arbetsgivarsidan i
PSO skulle kunna representeras av arbeisiagare. Beslutanderätten i en kommun
måsie ovillkorligen förbehållas de politiskt valda representanterna, om inte
den politiska demokraiin skall urholkas. Habo kommun menar all även
personalfrågor som enligt utredningen är lämpliga att handhas av PSO bör
omfattas av den ordinarie kommunala politiska beslutsprocessen, där kommuninvånarna
kan kräva ul ell politiskt ansvar. Arbetstagarsynpunkterna beaktas enligt
kommunen myckel väl och i fulll lillräcklig omfattning vid MBL-förhandlingar.
Göleborgs och Bohus läns vårdskoteförbund vill inie heller tillstyrka
förslaget om PSO med beslulsräit. De risker som är förknippade med sådana organ
är enligt förbundets mening siörre än de vinster som kan göras på det
företagsdemokratiska områdel. Dels kan den politiska demokratin sättas ur spel,
om beslul överförs inom områden som har så klar policykarakiär som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. ex.
omplaceringsverksamhet och personalutbildning, dels kommer en<br>
partssammansältning att kunna medföra ett förhandlingsläge inom organei<br>
som leder till oenighet varvid besluisfatiandet äventyras. Alla förhandlingar<br>
bör ske inom ramen för MBL vars utveckling här närmare bör avvaklas.<br>
Enligi förbundets mening kan en fördjupad förelagsdemokrali uppnås genom<br>
rådgivande PSO parallelll med en ökad uiveckling mol decentralisering och<br>
delegaiion av vissa beslut till ijänslemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller frågan om uppgiftsöverföring lill PSO framhåller Tingsryds kommun alt
det kommunala delegaiionsinslituiei bör användas för atl den kommunala
demokraiin skall säkras. Dessutom synes det vara möjligt atl utveckla
företagsdemokratin genom lillsätiande av samrådsorgan, beslående av kommunala
förtroendemän och arbetstagarrepresentanter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 PSO och de konstitutionella förutsättningarna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell anial remissinsianser lar upp frågan om ulredningens
förslag är förenligl med regeringsformen (RF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av dessa remissinstanser pekar renl allmänt på
frågan om grundlagsenligheten. Till dessa inslanser hör bl. a. Slaffansiorps,
Falkenbergs, Torsby. Mora och Nordansligs kommuner. Mora kommun anför följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Renl principiellt kan mot ulredningens förslag om PSO
anföras all hörnstenarna i den svenska konstitutionen är den representativa
demokraiin och den grundlagsfästa kommunala självstyrelsen, vilket innebäratt
medborgarna vid regelbundel åierkommande val med allmän och lika röslräll
väljer de beslutande församlingarna och har de valda representanterna på medborgarnas
uppdrag ansvarei för handläggningen av de gemensamma angelägenheterna. Mol
denna bakgrund synes det tveksamt om - lät vara i begränsad omfallning - del
kan vara förenligl med dessa principer alt överföra besluianderäii lill organ
vars ledamöier lill vissa delar slår uianför del ansvarsuikrävande de allmänna
valen ulgör för de poliiiski valda ledamölerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samhällsvelenskapllga,fakuUeisnäinnden vid Siockholms
universiiet, länsstyrelsen i Ålvsborgs län. Malmöhus läns landsiingskommun
saml Mörbylånga, Sölvesborgs, Ångelholms, Lerums och Stockholms kommuner
underslryker vikten av all en gmndlagsanalys angående PSO-verksamheten kommer
till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrällen anser all den analys av grundlagsproblemen
som görs av utredningen är knapphändig. För en diskussion av dessa problem
lorde del vara erforderiigt atl de ärendegrupper som kan ifrågakomma för
avgörande i PSO anges mera konkrei. Regeringsrätten förordar därför all
grundlagsfrågan övervägs ytterligare under det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Regeringsråden Nordlund, Reuterswärd, Wennergren och Mueller hänvisar
emellerlid i ett gemensami yttrande lill 1 kap. 1 ij RF. Där sladgas all all
offenilig makl i Sverige ulgår från folkel saml all den svenska folksiyrelsen
förverkligas genom ell represenialivi och pariamentariski statsskick och genom
kommunal självstyrelse. De fyra regeringsråden anför vidare au PSO enligt
förslaget kan komma alt utöva offentlig makl. Man skulle därför kunna ifrågasälla
om förslaget innebär att offentlig makt kan komma all ulgä inte från folkel
uian från den personalorganisaiion som utser en eller flera ledamöier i PSO.
Regeringsråden konstaterar dock au den besluianderäii inom ramen för
förvallning och verkslällighel som kan komma an uppdras ål PSO utgår från
folkel i den meningen all riksdagen förutsätts ha i lag gett de föreskrifter
som utgör grunden för inrättandet av PSO och för dess verksamhei. Vidare
förutsätts kommunfullmäklige avgöra om organet skall inrättas eller ej och
närmare besiämma dess uppgifter. Av 11 kap. 6 ij RF följer att del kan
överiålas ål i. ex. en arbeislagarorganisalion all ulse ledamöier i en
förvaltningsmyndighet. Regeringsråden anser därför atl förslaget alt del i viss
ulsiräckning skall kunna anförtros ål PSO all fatta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut
inom ramen för förvallning och verkslällighel inie kan anses slrida mol 1 kap.
I § RF. Eftersom de ärenden som skall kunna överlämnas lill PSO för avgörande
avses ligga inom områdel för förvaltning och verkslällighel, kan förslaget
enligt de fyra regeringsråden inte heller anses slrida mol bestämmelsen i I
kap. 7 § RF all besluianderällen i kommunerna ulövas av valda församlingar.
Regeringsråden anR)r vidare följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
intresse i detta sammanhang är även beslämmelserna i 11 kap. 6 § RF, atl
förvaltningsuppgift kan överliimnas lill bolag, förening, samfällighet,
stiftelse eller enskild individ saml atl del skall ske genom lag, om uppgiften
innefattar myndighetsutövning. Del kan ifrågasättas om inle grunden för dessa
bestämmelser bör föranleda atl i lag närmare än som skett i förslaget anges
vilka förvaltningsuppgifter med karaklär av myndighetsutövning som skall kunna
överlämnas lill PSO, om nu della alls skall kunna komma i fräga. Visserligen
fär PSO formelll betraktas som en förvaltningsmyndighet -organet skall ju
inrättas av kommunfullmäklige eller landsting och PSO-beslut skall kunna
överklagas genom kommunalbesvär. Men den omständigheten att majoriteten av ledamöterna
i PSO kan vara ulsedd av enskilt rättssubjekt talar för all kravet i 11 kap. 6
§ RF om lagreglering uppfylls. Och häri måste anses ingå en fordran på
precisering av myndighetsutövningen, dvs. den "befogenhet att för enskild
besiämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annal
jämförbart förhållande", som överlämnas 0 prop- 1973:90 s. 397). De
ärenden som skall kunna överlämnas till PSO har i utredningens förslag inie
avgränsals på annal säll än all de skall röra "förhållandel mellan
kommunen eller landsiingskommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare. En
sådan avgränsning kan inte anses nöjaktigt ange gränserna för organets
myndighetsutövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrådel
Peirdi anlägger i ett särskilt yllrande synpunkier på den konstitutionella
frågan och anser atl en sammanslällning av dessa synpunkier närmasi pekar i den
riklningen all ulredningens förslag om PSO inte är förenligt med RF. Pelrén
anför bl. a. au vad som är politisk demokrati i Sverige i dag direkt kan
utläsas av RF och följer inte av några allmänna funderingarom den politiska
demokraiins rälla väsen. Ulövningav offenilig makl i kommunerna skall ske inom
ramen för den kommunala självsiyrelsen och denna kan ombesörjas endasi av
människor med direkt eller indirekl mandat från kommunmedlemmarna.
Besluianderällen enligt 1 kap. 7 !j RF har visseriigen sans i viss molsals till
förvaltning och verkställighet men huvudregeln är dock, framhåller Petrén, au
offenilig maktutövning, även om den sker genom vad som i kommunallagen kallas
förvallning och verkställighet, måste ha sin grund i ett folkligt mandat. En
omedelbart ur ansiällningsförhållandet härrörande offentlig makt utgör ett led
i ett korporativt samhällssystem som inte är förenligt med RF. Inte heller kan
man avtalsvägen komma förbi grundlagshindren för överflyttning av offentlig
makt från organ med folkligt mandal lill organ med korporativt mandat. Reglerna
i 11 kap. 6 i; RF ger otvivelaktigt en möjlighet all överlämna viss avgränsad
förvaltningsuppgift lill en facklig organisaiion. Uppgiften enligt ulredningens
förslag all ulöva förvaltning och verkslällighel i ärenden som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rör
förhållandel mellan kommuner och landslingskommuner som arbelsgivare och deras
arbeisiagare är emellerlid enligt Petrén inte en på sådani salt klarl beslämd
förvaliningsuppgift som avses i 11 kap. 6 lj RF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Arbetsglvaiejöreniiigen och Sveriges Indiisirijöibund anför i sill gemensamma
yttrande atl del kan sältas i fråga om förslaget om PSO med beslutanderätt är förenligt
med RF. Enligt socialsiyrelsen ärdet osäkert om del är rikligl från
kommunaldemokratisk synpunki och i överensstämmelse med RF all beslulanderält
överlåls lill organ, som till hälften lillsälis efter en iniresseprincip och
inie ulifrån den allmänna rösiräilens princip.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakullelsnämnden vid Stockholms universitet anför bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
konstitutionella aspeklerna har av utredningen blivit föremål för en föga
inträngande diskussion. Det framslär som belänkligl all ge laglig grund för överförande
av besluianderäii till PSO ulan all problemet underkastals en noggrann
statsrätislig och statsvetenskaplig analys. Delvis som skäl för denna
underlåtenhet anför ulredningen, alt man utgått från 1972 ärs arbetsrättsreform
och de i samband därmed acceplerade möjlighelerna att utan lagfästa
begränsningar iräffa kollektivavtal i vilkel ämne som helst. Då man vid
lillkomslen av den nya medbestämmandelagstiftningen förlitat sig på parternas
ansvarskänsla och ansett sig kunna avstä frän legala restriktioner och
kontrollmedel, har det för ulredningen framställ som nalurligt atl anpassa sig
till dessa förhällanden. Ett avståndstagande från utredningens förslag
härvidlag innefattar naturligtvis i viss mån samtidigt, au man kritiserar, all
utövandet av den enligt LOA och MBL formellt obegränsade rätten all ingå
kollektivavtal inle, vad gäller eventuella kränkningar av den politiska
demokraiin, kan bli föremål för annan kontroll än genom den särskilda nämnden
med endast rekommenderande funklioner. Även om fakulteten släller sig iveksam
lill en lagsiiftning på brislfälligl underlag vad gäller den föreslagna
regleringens överenssiämmelse med konsiilulionella principer, anser sig
fakulteten mol bakgrund av riksdagens slällningsiaganden i samband med 1976
ärs arbelsrällsreform inle nu kunna av sådana principiella skäl avsiyrka
förslaget. Då avialsfrihelen enligi den föreslagna basregeln om PSO i
kommunallagen ullryckligen begränsas lill atl gälla överförande av
beslutanderätt i ärenden, som rör förhållandet mellan kommunen som arbelsgivare
och dess arbetstagare, ligger bristerna enligt fakultetens uppfattning främsi
på konirollsidan. Del förefaller emellertid fakulteten möjligl att åstadkomma
vissa förbällringar härvidlag utan att rubba den i anslutning lill 1976 ärs
arbelsrällsreform föreslagna grundläggande avialskonstrukiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovränen
Jör Övre Norrland framhåller all vid liden för RF:s tillkomst saknade den här
aktuella frågan om de anslälldas medbeslämmande omedelbar aktualitet. Hovrätten
anser därför alt del inte är iignai att förvåna atl man varken i RF eller i
dess förarbeten hittar några uttalanden som kan belysa frägan om det kan anses
tillätet eller otillåtet att föra över beslutanderätt i vissa frägor från
kommunala nämnder lill PSO. Vad som däremoi är klart är atl riksdagen genom all
anta MBL har anslutit sig till uppfattningen atl ell ökat inflytande och
utvecklat medbestämmande skall komma iiven de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>offeniligi
anslällda lill del. Dessa omsländigheier leder hovrällen lill slutsaisen all
det inie rimligen kan hävdas all förslagen om PSO skulle siupa på några
konstitutionella hinder. Del är knappasl iroligl, anser hovrätten,att mer
ingäende grundlagsanalys skulle leda lill någon annan slutsats. HaUands läns
landstingskommun redovisar liknande synpunkier. SamhällsYctenskapliga
fakullelsnämnden vid Uppsala universilel har samma uppfattning och konstalerar
atl genom den konsirukiion som har valts lor beslul om inrättande av PSO -
avlalsreglering i ansluining lil 32 lj MBL i stället för en ulvidgning av del
kommunalrätisliga delegationsinstitutet - synes konflikter med säväl grundlag
och kommunallag som den kommunala demokratins grunder i övrigi kunna undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
juridiska fakullelsnämnden vid Uppsala universilel kommer i sill yllrande fram
till en liknande slutsats. Beiräffande förslaget om PSO uppkommer enligt
nämnden först frågan om den lagreglering som gör det möjligl all föra över
beslutanderätt till PSO kan sägas vara förenlig med bestämmelsen i 1 kap. 7 ;j
RF, där del sägs all beslutanderätten i kommunerna ulövas av valda
församlingar. Nämnden menar all någon molsäiining mellan grundlag och
kommunallag inte uppslår på denna punkl. Grunden för detta är att den
beslutsöverföring som det här gäller inle avser beslutanderätt i RF:s mening.
Kommunallagen särskiljer beslutanderätt - utövad av fullmäklige och landsting
- från förvaltning och verkslällighel, som ankommer på nämnderna. När PSO
föreslås få viss besluianderiiti överförd lill sig, avses härmed en funktion
inom ramen för förvaltning och verkslällighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Inrättande av PSO</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
övervägande antalet remissinstanser - bl. a. Svenska koiniminjöibun-det.
Landsiingsförbundei, LO. Svenska koinniunalarbetarelörbundei, SACO/ SR och TCO
- tillslyrker ulredningens förslag all PSO skall inrättas på grundval av
kollektivavtal. Svenska kommunalarbeiarejörbundei kan inte se atl en möjlighel
all inrätta PSO, om kollektivavtal iräffas därom, skulle innebära ell siörre
hoi mol den kommunala självstyrelsen än det sedan mer än ett halvsekel rådande
systemet med kollektivavtal om löner och anställningsförhållanden. Del är
enligt statskontoret naturligt all man på den offenlliga seklorn lämnar stor
frihel för parierna att träffa avtal i frågor om förhållandet mellan
arbetsgivaren och de anslällda. Del måste dock förulsällas att avtal som
strider mol den poliiiska demokratin inle träffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jönköpings,
Kalmar, Skaraborgs och Jämtlands läns landstingskommuner, nästan 20 kommuner.
Svenska arbeisgivarejöreningen och Sveriges indusirijörbund anser all det är
de politiska organens sak att självständigt avgöra om PSO skall inrättas eller
ej. Några av dessa remissinsianser tilläggeratt den närmare regleringen av
verksamheien bör ske i kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör enligt Skaraborgs läns laiidsiingskomnnin inle överlämnas äl den enskilda
kommunen eller landsiingskommunen au lösa frågan om gräns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>dragningen
mellan den politiska demokraiin och företagsdemokratin genom förhandlingar med
arbetstagarparten. En sådan ordning skulle leda till belydande olikheler
kommunerna och landsiingskommunerna emellan. Landsiingskommunen anför all del
framslår som betänkligt atl MBL:s regler fulll ut blir tillämpliga i ett sådant
syslem. Arbetstagarparten har exempelvis s. k. kvardröjande stridsrält för
genomdrivande av krav på medinflylande. I en tillspetsad situation skulle en
kommun eller landsiingskommun kunna utsättas för stark press och genom
slridsålgärder eller hot om stridsåtgärder tvingas till eftergifter till
förfång för den kommunala demokratin, anför landsiingskommunen. Liknande
synpunkter anförs av skolöversiyrelsen, Vasholnts och Norrköpings kommuner samt
personalnämnden i Siockholms kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de kommuner som är negativa till den föreslagna avtalskonstruktionen
framhåller atl den medför alt kommunens avtalsslulande organ och inle
fullmäklige kommer all beslula om införande av PSO. Hallands läns
landstingskomniun och siadsjiirisien i Siockholms kommun ulgår däremot från atl
kollektivavtal om PSO skall slutas eller godkännas av kommunfullmäktige resp.
landstinget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiel
ulgår från atl de organ som träffar medbestämmandeavtal för kommunen handlar på
direkl uppdrag av fullmäktige eller all ell träffat avtal för sin giltighet
görs beroende av faslställelse av fullmäklige. Därigenom skulle, framhåller
kollegiet, besluianderällen rörande PSO komma atl i sisla hand ulövas av
fullmäktige. Liknande synpunkter framförs av Skaraborgs läns landsiingskommun.
Kammarkollegiel tillägger atl en sådan ordning medför all förslaget alt PSO
skall regleras genom kollektivavtal inte lorde vara oförenligt med den
kommunala demokraiin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Överföring av beslutanderätt till PSO</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag beiräffande överföring av beslutanderätt lill PSO är enligt
samhällsvetenskapliga fakuhetsnämnden vid Stockholms universitet klarl
lämpligare än en ulvidgning av det kommunala delegationsinslilutet.
Hovrättenför Övre Norrland är av samma mening. JuridiskafäkuUeisnämiiden vid
Uppsala universitet anför atl delegalionsinslilulet inle bör användas, eftersom
syftet med delegation är atl befna nämnderna från rutinärenden, medan syftet
med PSO är alt skapa ett forum för föreiagsdemokralisk samverkan. Liknande
synpunkier anförs av länsstyrelsen i Kalmar län och Kalmar läns
landsiingskommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>PSO
får, anför regeringsrätten, i väsentliga hänseenden en annan ställning än en
särskild avdelning som består av ledamöter och suppleanter i en nämnd. Dessa
förutsätts handla i "nämndens anda", medan arbetstagariedamöterna i
PSO främst skall bevaka arbetstagarintressena i de frågor som prövas av PSO.
Lånsstyrelsen i Kalmar län och Kalmar läns landstingskommun anför liknande
synpunkier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianserredovisaremellerlid principiella och rällsliga invändningar mol
utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundei anser
att del andra ledel bör utgå, efiersom del inle kan innefalla nägon sakprövning
med hänsyn lill skadesländssanktionen vid • kolleklivavialsbrotl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Ålvsborgs län, Ålvsborgs läns landsiingskommun och Borås kommun ifrågasätter
nödvändigheten av det andra ledet i beslutsöverför-ingen, eftersom ett
uteblivet nämndbeslut om att beslutanderätt skall överföras lill PSO i enlighet
med kollektivavtalet innebär avtalsbrott med därav följande konsekvenser. Även
Blekinge läns landsiingskommun framhälleratt någon valfrihet inle föreligger.
Det skulle innebära kollektivavlals-broit om en nämnd underlät alt beslula i
enlighel med ett avtal som landsiingei hade anlagil. Detta bör enligt
landstingskommunen för klarhetens skull framgå lydligare av förarbetena lill
den akluella paragrafen. Hovrättenför Övre Norrland och HaUands läns
landsiingskommun anknyier till delta förhållande och föreslår atl lagtexten
utformas så atl det klarl framgår au nämnden är ivungen alt fatta beslul om
överföring av beslutanderätt lill PSO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrköpings
kommun anför atl del i kommunallagen bör föreskrivas att beslutanderätt får
överföras lill PSO i frågor som rör förhällandel mellan arbetsgivare och
arbetstagare. Inom den angivna ramen skall det sedan ankomma på fullmäklige att
ange i vilka ärendelyper nämnden skall få överföra beslutanderätt till PSO.
Uppfattningen alt det bör ankomma på de politiska organen i kommunen resp.
landstingskommunen atl besiämma ramarna för PSO:s verksamhei delas av Örebro
låns landsiingskommun och omkring 20 kommuner. Vaxholms kommun anser alt ett
bättre skydd för den politiska demokratin skulle skapas, om kommunfullmäklige
fick faslställa PSO:s verksamhetsområde efter förhandlingar utan räll till
stridsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrällen
delar utredningens uppfattning att PSO i kommunallagen bör framställas som en
särskild lyp av organ. Regeringsrätten ifrågasätter om det då är konsekvent all
i 4 kap. 3 § ange att en nämnd får uppdraga åi PSO att besluta pä nämndens
vägnar i vissa ärenden. Det ligger närmare lill hands att låla fullmäktige ge
beslulsuppdragen åt PSO och atl låla PSO beslula på egna vägnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarkollegiet
anför att PSO:s kommunalrättsliga ställning enligt förslaget är oklar. Vissa
uttalanden lyder på att PSO skall vara ett självsiändigi organ jämställt med
nämnd. Emellertid skall PSO besluta på nämndens vägnar. 1 revisionshänseende
har PSO samma siaius som ett uiskoll inom en nämnd eller en tjänsteman med delegalionsuppdrag.
Deiia ger enligt kammarkollegiet PSO drag av delegal, trots atl utredningen
avvisar delegationsinstitutet. Till skillnad från vad som gäller vid ett
delegationsförhållande är dock återkallelsemöjligheterna mycket begränsade. Efiersom
osäkerhelen angående PSO:s rättsliga slalus kan leda lill besvärliga
situationer vid ell genomförande av utredningens fcirslag, bör denna fräga
enligt kammarkol-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>legici
övervägas yUeriigare före lagstiftning. Siockholms kommun (personal-iiäiniiden)
anför atl kommunens personalorgan genom de föreslagna bestämmelserna fär en räll
all ingripa i nämndernas förvaltning som under vissa förutsättningar kan strida
mot "del odelade ansvarets princip", dvs. principen om nämndernas
exklusiva ansvar för den verksamhet som har anförirolls dem. Av principen har
ansetts följa all verkställighet och förvallning i ett och samma ärende måste
ligga hos en nämnd och inte kan delas mellan fiera. Kommunen får inle uppdraga
ål en nämnd (eller dess personal) au handlägga ärenden, för vilka ansvarei
skall bäras av en annan nämnd. Enligi personalnämndens mening kan förslagen
leda lill begränsningar i nämndernas beslutanderätt som inte är förenliga med
del odelade ansvarets princip. De föreslagna bestämmelserna är visseriigen sä
konstruerade au avtal om överiåtelse av besluianderäii i sisia hand är beroende
av all vederbörande nämnd fattar beslul om överiåielsen. Nämndens beslul är
emellertid au belrakia som en ren verkslälligheisåigärd och underiåtelse från
nämndens sida all fullfölja sina förplikielser enligt avlalel ådrager kommunen
skadeståndsansvar enligt MBL. Nämnden har allisåenligl personalnämnden i
själva verkei ingel val. Fastän nämnden är förhindrad att själv besiämma över "kollekiivavialsdelegation"
av beslutanderätt, avses nämnden ha fullt revisionsansvar för PSO:s verksamhei.
1 huvudsak framförs liknande synpunkier i ijänsieutlålandel frän Stockholms
läns landstingskommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Malmöhus läns landsiingskommun anser att PSO:s rällsliga slalus ytterligare mäsle
övervägas. Enligi landsiingskommunen bör dessa överväganden inriktas på frågor
om överiämnande av beslul, i försia hand inom ramen för ett utvidgat delegationsinslitul.
En sådan ulvidgning skulle medföra all nämnden lättare skulle kunna återta ett delegalionsuppdrag.
Delta skulle tjiina som en garanti för den politiska demokratin och troligen
leda lill att de politiska organen vågade delegera flera uppdrag lill PSO.
Liknande synpunkier framförs av Örebro låns landsiingskommun saml Vdliitge och Ysiads
kommuner. Till förmän för att delegationsinstitutet används uttalar sig också
Lidingö, Linköpings, Tlngsiyds, Kungälvs och önists kommuner samt folkpartiets
ungdomsförbund. Värmlands läns landstingskommun anser atl PSO:s
kommunalrättsliga ställning bör regleras i lag. Därvid skall framgå alt PSO är
en särskild form av verkställighets- och samrådsorgan och att PSO alltid är
underordnat resp. nämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun (stadsjuristen) ifrågasätter riktigheien av utredningens uttalanden all PSO
är all betrakta som en särskild form av kommunall verkställighets- och samrådsorgan
och au detla skulle innebära att PSO aren sådan kommunal myndighet som avses i
tryckfrihetsförordningen. Frågan om PSO skall anses vara en myndighet eller
inte måste enligt stadsjuristen bero på vilka uppgifier PSO tilldelas. Ell PSO
på förvaltningsnivå ulan beslutanderätt synes knappasl böra anses som en i
förhållande till förvaltningen självständig myndighet, eftersom den enhet som lidigare
handlagt de frågor som nu har överförts till PSO ju inte har varil alt anse som
egen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>myndighet.
Göteborgs kommun (siadskansliei)anser ocksä alt det är oklart om PSO bör
betraktas som en sädan kommunal myndighet som avses i tryckfrihetsförordningen,
medan Ronneby kommun finner det självklarl atl PSO är all anse som en sådan
kommunal myndighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6
PSO:s verksamhetsområde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
uppgiftsområde för PSO som utredningen föreslår är enligi kammarkollegiet och
Hallands läns landstingskommun väl avpassal för PSO. Inom della omräde är
risken för problem med gränsdragningar gentemol den politiska demokratin
begränsad. Härtill kommer lillägger kammarkollegiet att den kommunala demokraiin
kan skyddas genom användning av del kommunala besvärsinstitutet. TCO anser att
någon precisering av verksamhetsområdet för PSO inle behövs, eftersom principen
om den politiska demokratins suveränitet redan har slagits fast i det särskilda
huvudavialei. Svenska kommunalarbetareförbundet anför all man inle bör i lag
reglera vilka frågor som bör handläggas av PSO. Gränserna för den besluianderäii
som kan överföras är angivna i förarbeiena lill MBL och lagen om offenilig anslällning
och de har godtagits av arbetsmarknadens parier genom det särskilda
huvudavtalet. Genom att PSO enligt utredningens förslag inrättas för att
handlägga vissa partsgemensamma klart avgränsade ärendetyper har enligt
lånsstyrelsen i Ålvsborgs lån skapats en gränsdragning mol den politiska
demokratin som är ägnad att så långt möjligt undanröja risken för sammanblandning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningen
mellan PSO och den reguljära tjänstemannaorganisa-lionen måste, anför Ålvsborgs
läns landsiingskommun, regleras i kollektivavtal så all risken för
kompetenskonflikter och oklarhel i ansvarsfördelningen undanröjs. Flera
kommuner anför liknande synpunkter. Med hänsyn till svårigheterna att göra en avgränsning
mellan frågor som kan avgöras av PSO och frågor som rör verksamhetens mål,
inriktning, omfattning och kvalitet, vilka skall avgöras genom politiska beslul,
anser Östergötlands läns landstingskommun att PSO-verksamheien i .största möiliga
utsträckning bör inriklas pä handläggningen av frågor som kan avgöras av
tjänstemän. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
yttrandet från landstingskommunen I Västerbottens län framhålls att den
föreslagna lagstiftningen endast skall ange vissa grundläggande ramar för den
företagsdemokratiska utvecklingen inom de områden som ar akluella. Detta ger
goda möjligheter till lokala lösningar anpassade till förhållandena i resp.
kommun eller landstingskommun. Samiidigi kan ramlagstiftningen givetvis ge
upphov till större eller mindre skillnader i den företagsdemokratiska
utvecklingen kommuner och landstingskommuner emellan. Landstingskommunen anser
dock atl den föreslagna lösningen med ramlagstiftning har fördelar som
överväger nackdelarna. Därvid förutsätts att de centrala parterna på den
kommunala arbetsmarknaden inte "låser" kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>landstingskommuner och lokala fackliga organisationer
genom onödigi detaljerade cenlrala kollektivavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmöhus
läns landsiingskommun anser i likhel med Svenska arbeisgivarejöreningen och
Sveriges indusiriförbund alt gränsdragningen mellan politiska beslut och verkställighetsbeslui
kommer atl bli synnerligen svår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinsianser anser all PSO:s verksamhetsområde
bör anges närmare i kommunallagen. En sådan uppfattning redovisas i yttrandena
från regeringsrätten, hovrällen for Övre Norrland, siaiens personalnämnd,
juridiska fakullelsnämnden vid Siockholms universilel, Skaraboigs läns landsiingskommun
saml Boikyrka, Danderyds. Söderlälje. Valleiiiuna, Enköpings, Upplands-Bro,
Linköpings, Söderköpings, Veilanda, Lunds, Trelleborgs, ParliUe, Lidköpings, Alvesta
och Uppvidinge kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län, Jämtlands läns
landstingskommun, samt Jönköpings, Gotlands, Simrishamns, Halmstads, Kungsbacka
och Kiniia kommuner anser att verksamhetsområdet för PSO bör preciseras i
förarbetena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt omkring 20 kommuner bör verksamhetsområdet
bestämmas av kommunen resp. landstingskommunen. För att den politiska
demokratins suveränitet skall tryggas bör enligt Örebro läns landsiingskommun
de ramar inom vilka beslulanderält skall kunna överiålas lill PSO fasislällas
genom politiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrällen för Övre Norrland påpekar atl del a v den
föreslagna lagtexten inle framgär alt utanför området för PSO:s beslutanderätt
faller frågor som gäller den kommunala verksamheiens mäl, omfattning, inrikining
och kvalitet. Vad utredningen anför om all PSO avses beslula enbart i frågor
inom personalpolitikens område och all PSO därför aldrig bör få till uppgift atl
handlägga ärenden där beslutet överklagas genom förvaliningsbesvär framgår
enligt arbelsdomstolen inle av lagtexten. Om en sådan begränsning skall gälla,
börden framgå av lagtexten. 70 framhälleratt det av motiven men knappasl av lagtexien
framgär alt beslutanderätt får anförtros PSO bara i ärenden som rör
förhållandet mellan kommunen eller landstingskommunen som arbelsgivare och dess
arbetstagare. Enligt Uppsala kommun kan medbestämmande för de anslällda länkas
endasl i frågor där de anslällda har ett särintresse i förhållande lill
allmänheten, dvs. främst i frågor som gäller arbetsvillkor. Regeringsrällen
anser all det i kommunallagen bör föreskrivas all PSO inle får avgöra ärenden
som enligt sin nalur skall avgöras av organ sammansatta av valda ledamöter.
Sådana partsfrågor i vilka närvaroräit inte skall föreligga bör enligt länssiyrelsen
i Malmöhus län inte heller få las upp i PSO. Här är det viktigt all
upprätthålla en åtskillnad mellan arbelsgivare och arbetstagare och de inlressen
som de representerar. PSO:s kompelens bör därför, anför länsstyrelsen, ytteriigare
begränsas så atl den inte kommer att omfatta de nämnda frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraborgs läns landsiingskommun anför atl landsiingskommunen
är väl medveten om vilka svårigheler som är förenade med en precisering i lag
av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 188</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PSO:s
verksamhetsområde. Gränsdragningsproblemen är emellerlid lika påtagliga vid ulformningen
av ell kollektivavtal och på del lokala planet blir svårighelerna än mer
framträdande. Inom ramen för eu område som genom bestämmelser i lag är
avgränsat i.ill au omfaila personalfrågor i vidsiräcki mening kan del enligt
landstingskommunen överiålas ål parierna au förhandla sig fram lill prakliska
lösningar beiräffande överföring av besluianderäii lill PSO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
yilrandel från Göteborgs kommun (siadskoniorei) anförs all del av lagiexien bör
framgå all PSO inte får ges beslulanderält i frågor som rör den kommunala
verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet. I tjänsleutlätandet
från Siockholms läns landsiingskommun anförs atl del bör vara en framkomlig meiod
all de uppgifter som anses kunna överiålas ål PSO med beslulanderält anges i lagiexien.
En sådan lösning undanröjer enligt utlåtandet väsenlliga betänkligheter mot ulredningens
förslag och den är därför ägnad alt främja all medbestämmandeavtal, varigenom besluianderiiti
uppdras åt PSO, verkligen kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de remissinstansersom är kritiska mol ulredningens förslag i fråga om besiämningen
av PSO:s verksamhetsområde anför all risken för konflikter med den kommunala demokraiin
skulle minska, om del i förarbeiena lill lagsiiftningen kunde preciseras vad
som innefallas i ullrycken "vissa ärenden" och "del
personalpolitiska området". Till dessa remissinstanser hör Svenska
kommunförbundet och Landsiingsförbundei. De anför att det också på del
personalpolitiska och personaladminislraliva området kan förekomma ell allmänt medborgarintresse.
Gränsdragningsproblem mellan kommunal demokraii och företagsdemokrati kan i
vissa fall uppkomma även inom detta område. Förbunden ulgär emellertid från all
del skall vara möjligl för parierna att vid avtalsförhandlingarna finna
lösningar som i lillräcklig grad beaktar medborgarinlressel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Kommunalbesvär som skydd för den politiska demokratin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ganska
få remissinsianser går närmare in på möjlighelen atl i kommunalbesvärsmål få lill
siånd en prövning av ett kommunalt beslut all anta eii kollektivavtal om PSO
eller pä möjligheten att till den särskilda nämnden hänskjula frågan om eit lilliänkl
kollektivavtal skulle strida moi den politiska demokraiin. De instanser som
yttrar sig pä denna punkl anser i allmänhei au prövningen i kommunalbesvärsmål
eller hos den särskilda nämnden inle utgör någoi pälagligl skydd för den
politiska demokraiin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringsrätten
anför all den av ulredningen föreslagna ordningen medför all frågan om den rälla
innebörden av ett kollektivavtal kan komma au prövas både av arbelsdomslolen
eller tingsräu som arbetstvist och av länsstyrelse och regeringsrätten som
kommunalbesvär. Om man ser lill gränsdragningen mellan de frågor som av hänsyn
till den poliiiska demokratin bör vara förbehållna de politiska organen och de
frågor som ulan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beiänkligheier
från kommunaldemokraiisk synpunkt kan överiålas ål PSO, är del enligt regeringsrällen
iveksaml om ulredningens förslag ger belryggande rällsliga garaniier förden
kommunala demokratins iniegriiel. Området för förhållandet mellan arbelsgivare
och arbetstagare är myckel vidstriickl och det kan endasi i myckel liten ulsiräckning
utläsas av några lagregler om en fråga som faller inom del områdel hör lill del
politiska bcsluisområdel. De gränsdragningsfrågor som uppkommer måsie därför
huvudsakligen bli rena bedömningsfrågor ulan fasta rällsliga hållpunkter.
Kommunalbesvär blir då enligi regeringsrättens uppfattning inte meningsfulla.
Eftersom nägot förbud mol avtal som kränker den politiska demokraiin inle är
inskrivet i lag, kan ell beslul all iräffa eu kollekiivavial som ulan all
strida mol regeringsformen eller kommunallagen påslås göra intrång på del
politiska beslutsområdet inte upphävas i kommunalbesvärsmål på grunden all del slrider
mol lag eller annan författning. Endasl undantagsvis torde ell sådant beslut
kunna upphävas på den grunden atl det innebär alt kommunfullmäklige pä annat säll
överskrider sin befogenhei. Regeringsrätten framhåller atl för atl
skyddsanordningen skall bli så belryggande som ulredningen räknar med krävs alt
i kommunallagen skrivs in all PSO inle får beslula i sådana grupper av ärenden
som enligi sin nalur skall avgöras av organ sammansaiia av valda ledamöter.
Genom en sädan allmän beskrivning överiåts del ål rällslillämpningen alt från
fall till fall besiämma hur gränsen skall dras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
regeringsrättens mening går del all utan större svårigheter införa sysiemel med
PSO utan all blanda samman kommunalräll och arbetsrätt. Som utredningen har föreslagil
iräffas då kollektivavtal om inrällande av PSO, dessas uppgifter,
sammansättning, verksamheisformer elc. men i kommunallagen hänvisar man inle
till sådani avtal. 1 slället föreskrivs alt fullmäktige fär inräita PSO vars
verksamhet närmare regleras i ell av fullmäklige antaget reglemente. Därvid har
fullmäklige givelvis all följa vad som överenskommils i kollekiivavial. Skulle fullmäklige
brista i detta hänseende, kan arbetstagarorganisationerna framtvinga rällelse
och därvid föra lalan vid arbelsdomslolen. Om en besvärsberättigad kommunmedlem
i besvär över beslul om PSO eller av PSO påstår au besluiel inle har lillkommil
i laga ordning, prövas denna lalan med den här tänkta ordningen inle mol
kollektivavtalet utan mol kommunallagen och reglementet. Den kommunala arbetstagarpartens
talan däremot prövas av arbetsdomstolen eller lingsräii i försia hand med
ledning av kollektivavtalet. På detla säll får alllså, anför regeringsrätten, inslanserna
i kommunalbesvärsprocessen lillämpa kommunrältsliga regler, medan domstolarnas
avgöranden i arbelstvisier kommer att vila på arbetsrättslig grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsstyrelsen I Malmöhus län samt Lidingö, Solna och Kungälvs kommuner anser
del tveksamt om möjligheterna alt anföra kommunalbesvär utgör en garanti för
att den politiska demokraiin inle kränks genom ett avtal om PSO. I den mån den
politiska demokraiin inte har uttryckligt lagslöd lorde den enligt
länsstyrelsen inte med framgång kunna åberopas som kommunal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>besvärsgrund.
Synpunkier av della slag anförs också i tjänsieuilålandet från Siockholms läns landsiingskommun
och av Siockholms kommun (siadsjiirisien).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunJÖrbundel anser atl ulredningens uppfaiining all möjlighelen all anföra kommunalbesviir
över ett beslul alt ania ell kollektivavtal om PSO ulgör ell skydd för den
kommunala demokraiin är diskuiabel och efterlyser ett klarläggande av denna
fråga. Förbundel beionar ocksä all det inle är förhandlingsparternas siyrka som
skall avgöra eveniuelli uppkommande meningsmotsättningar i
gränsdragningsfrågor. Dessa skall lösas enligi beslämmelserna i del särskilda huvudavialei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ulredningens uppfattning om möjlighelen all i ell kommunalbesvärsmål fä lill
stånd en prövning av frågan om det överklagade beslutet kränker den poliiiska demokraiin
är felakiig, brisler enligt Siockholms kommun (personalnämndenj en viisenilig
förutsättning för utredningsförslaget. Man skulle då kunna överväga ätgärder i
syfte alt öppna möjlighel lill en rättslig prövning av beslut som kränker den
politiska demokraiin. Om ulredningens uppfattning är riktig, föreligger en
situation som parterna i det särskilda huvudavialei inie lorde ha länkl sig,
nämligen att det i sisla hand ankommer på de administrativa besvärsmyndighelerna
all fixera gränserna för del politiska beslutsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakuhetsnämnden vid Stockholms universilel anför atl möjligheterna all påkalla
prövning av den särskilda nämnden är ett effektivt instrument föratt hävda den
politiska demokratin endasl under förulsäiining all ansvarskännande parter frivilligl
underkastar sig nämndens beslul. Något medel för lösande av sådana tvister i
ett krisläge, där parterna har hamnai på direkt kollisionskurs, erbjuder denna
väg inte. Fakullelsnämnden anser också atl kommunalbesvär är ell trubbigt vapen
för hävdande av kommunaldemokraiiska inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
yttrandet frän Göleborgs kommun (siadskansliei) anförs bl. a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De partssammansatta
organen utrustas med beslutanderätt vars gränser fastläggs i kollektivavtal.
Den som klagat pä ett partssammansatl organs beslul kanske vill hävda alt
beslutet innebär au organei överskridit sin befogenhet. Delta är en kommunal besvärsgrund.
Eftersom gränserna för befogenheten bestäms i kollektivavtal, kan den
föreslagna ordningen innebära alt del blir länsstyrelsen och regeringsrätten
som skall pröva innebörden i de kommunala kollektivavtalen i dessa hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vid beslut av ett partssammansatl organ kan hävdas au organei i sin lillämpning
av kollektivavtalet ikränkl den politiska demokraiin. Delta förutsätts icke
kunna ske i enlighel med förslaget. Som ovan framhållits kan ett sädanl
förfarande slä i sirid med regeringsformen och kommunallagen. Delta innebär atl
besvärsmyndigheterna också i delta sammanhang får pröva gränserna för den
politiska demokraiin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stadskansliet
vill också fästa uppmärksamhelen på au rälisivisier om lillämpningen av
kollektivavtal i detta hänseende kan komma atl prövas med slöd av olika
regelsystem. Sålunda kan en tvist prövas av länsstyrelsen med regeringsrätt säsom
besvärsmyndighel (frågor om kränkning av politisk demokrati och
kollektivavtalets riickvidd).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare kan en påstådd kränkning av den politiska demokraiin
handläggas enligt del särskilda huvudavialei (SHA). Slutligen kan en tvist om kollektivavialel
handläggas enligt den konventionella förhandlingsordningen och i sisla hand av arbelsdomslolen.
Siadskansliei anser alt tillämpningsproblem kan uppkomma ur denna tredubbla prövningsmöjlighei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning till ulredningens omnämnande av möjlighelen
för kommunmedlem all genom kommunalbesvär överklaga kommunala beslut om
träffande av medbestämmandeavtal 'ifråg'as'åiler Landsiingsförbundet lämpligheten
av alt administrativ domstol skall pröva frågor om avgränsningen av den
politiska demokratin. Förbundel anser au den särskilda nämndens prövning bör
vara exklusiv. LO framhäller att kommunmedlemmars rält au via kommunalbesvärsinsiiiulel
konirollera beslutens laglighei ime bör försämras därför atl ärenden överförs
frän nämnd till PSO. Enligt LO:s uppfattning är del en strikt legalitetsprövning
som kan ske. Det får inle förekomma all beslutens lämplighet prövas. Kontrollen
av om eu beslul kränker den poliiiska demokratin kan och bör endast ske genom
att kommuninnevånarnas valda ombud i egenskap av arbelsgivare och avtalsslulande
part påkallar prövning i den särskilda nämnden. När avtalsförbudet formellt är
borta, skulle en prövning av regeringsrätten läll föra tankarna lill en
författningsdomstols verksamhet, anför LO. Liknande synpunkier anförs av TCO
och Svenska komniunalarbelareförbundei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Tolkningsföreträde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ijänsieutlålandel från Stockholms läns landsiingskommun
anförs alt del av 33 ij MBL följer alt de fackliga organisalionerna har
tolkningsföreträde vid tvist om innebörden av ett träffal medbestämmandeavtal.
Skulle arbetstagarorganisationerna hävda en innebörd av ett avtal om PSO med
beslutsrätt som den kommunala arbetsgivaren inie har avsell, gäller således
deras uppfaiining lills frägan har avgjorts. Tolkningsföreirädel gäller också
om de fackliga organisationernas uppfattning enligt den kommunala arbeisgivarens
mening slrider mol den kommunala demokraiin. Detla är enligt utlåtandet inte
godtagbart. Om man som ulredningen menar all medbestämmandet inom den kommunala
seklorn skall vara kollektivavialsbundet, får dock hänsyn till den kommunala
demokratin anses kräva all den kommunala arbeisgivarens lolkning skall ha förelräde.
Tyresö kommun anser också att reglerna om lolkningsföreiräde inte bör gälla i
fråga om avtal om PSO. Med hänsyn lill atl en generell gränsdragning mellan
politiska frägor och verkställighetsfrågor inte kan göras menar Svenska arbeisgivareföreningen
och Sveriges iiidusiriförbuiid atl kommunen bör tillförsäkras
tolkningsföreträde vid ivisler i gränsdragningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Solna kommun anser atl regeln om tolkningsföreträde kan
ifrågasättas med hänsyn till möjligheterna att överföra kommunal beslutanderäu
till PSO och den svära bedömningen av om en viss fråga kränker den politiska demokra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tin.
Nya arbeisräiiskommiiicn anför att ulredningen inle gåll närmare in på samspelet
mellan de arbetsriiilsliga och de kommunalrätisliga regelsystemen när det
gäller t. ex. reglernaom tolkningsföreträde. Kommittén frågar sig vad effekien
blir av all lolkningsföreiriide enligi 33 ij MBL skall anias föreligga och om
man av kommunalrällsliga skäl kan ha tolkningsföreträde i den mån del är tänkt
att PSO även ska ha verkställighetsfunklioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Återkallelse av beslutanderätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
förslag all beslulanderält som har överiämnats till PSO flr återtagas bara om
del medges i kollektivavtalet eller synnerliga skäl därlill föreligger har kommenlerals
av älskilliga remissinstanser. Till de remissinstanser som uuryckligen
redovisar en positiv inslällning till förslaget hör länsstyrelsen i Kalmar län,
samhälhvetenskapligafakulietsiiämnden vid Uppsala universilel, Kalmar läns landsiingskommun,
Lö, TCO och Svenska kommunalarbetareförbundet. Flertalet av de remissinsianser
som yttrar sig på denna punkt anser dock atl äterkallelsemöjligheterna bör
vidgas. En sådan uppfattning redovisas av hovrällen Jör Övre Norrland, arbelsdomslolen,
juridiska fakullelsnämnden vid Stockholms universilel, länssiyrelserna I Ösiergöllands,
Gollands, Malmöhus, Ålvsborgs och Norrbottens län, Östergötlands, Kronobergs, Malmöhus,
Skaraborgs, Jämtlands och Västerbottens läns landstingskommuner, omkring50
kommuner. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar
läns landstingskommun 'anser all någon generell återkallelserätt inte bör
finnas. Med hänsyn lill all beslutanderätten inle skall omfatta principiella
politiska frågor är det tillräckligt med en begränsad återkallelserätt. Landstingskommunen
förmodar all allvarligare revisionsanmärkningar kan vara sådana synnerliga skäl
för återkallelse. Länsstyrelsen i Kalmar län anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunalarbelareförbundel och LO avvisar en lösning som innebär att nämnderna för
en vidare återkallelserätt än vad ulredningen föreslår. TCO framhåller alt
förslaget markerar ett självständigt besluisansvar för PSO och all PSO blir direkl
beroende av den delegerande nämnden, om beslutanderätten överförs genom
delegation enligt kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Värmlands läns landsiingskommun
föreslår att återkallelserätt skall föreligga bara om det medges i kollektivavtal
och framhäller atl ulredningens förslag grundar sig pä atl avtal om PSO kommer
alt ingås mellan två i princip jämbördiga parter. Parternas förtroende för
varandra kan då pä ett icke önskvärl säll komma all rubbas, om ena parten kan
återta beslutanderätten genom att åberopa synneriiga skäl. I huvudsak liknande synpunkier
anförs av juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universitet som tillägger all en
ålerkallelserält juridiskt sell endasl kan föreligga när arbetstagarparten i PSO
genom sitl beteende bryier mot avlalel på ett så allvariigt sätl atl det finns
grund för hävning av avtalet. Denna rätl följer redan avtalsrältsliga principer
varför del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt fakullelsnämnden inle finns anledning all
särskilt ange den i laglexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En anledning all särskilt uppmärksamma återkallelsemöjligheterna
är enligt länsstyrelsen i Malmöhus län att de rekommendationer som ulredningen
lämnar om lämplig lyp av verksamhet för PSO ulgör endasl en blygsam del av del avialsbara
området. Eftersom rekommendationerna dessutom inle är bindande, kan verksamheien
i PSO få en annan inrikining och omfallning än vad ulredningen har förutsatt.
Del bör också beaktas att revisionsansvaret enligt ulredningens förslag ligger
kvar pä den uppdragsgivande nämnden. Skaraborgs läns landstingskommun anför
att om revisionsansvaret skall ligga kvar på nämnden bör denna ha möjlighet
att återkalla beslutanderätten, om revisorerna gör erinringar och påpekanden under
löpande revision. Återkallelse börockså kunna ske,om PSO i sin verksamhei
avviker från riktlinjer som landstinget eller nämnden har lämnat eller i varie
fall när särskilda skäl föreligger. Jämtlands läns landstingskommun framhåller
att den omsländigheien alt revisionsansvaret ligger kvar pä den nämnd som har
överlämnat beslutsrätten enlydigl talar för all nämnden skall ha befogenhei alt
självständigt återkalla beslutsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länssiyrelserna i Ösiergöllands, Gollands, Malmöhus och
Norrbottens län, juridiska fakullelsnämnden vid Siockholms universilel, Ösiergöllands
och Kronobergs låns landslingskommuner, åtskilliga kommuner. Svenska kommunförbundei
och LandsUngsförbundei anser att återkallelse bör, ulöver vad som anges i
kollektivavtal, kunna ske när särskilda skäl föreligger. En av
förutsättningarna för PSO-verksamheten är framhåller de båda,förbunden alt PSO
inte är all betrakta som en nämnd i kommunalrältslig mening ulan som en
särskild form av verkställighets- och samrådsorgan på lägre nivå. PSO är följaklligen
underställt nämnden och de ansvarsregler som gäller för offenlliga funktionärer
i allmänhet skall vara tillämpliga pä såväl arbelslagar-som arbeisgivarrepresenlanter
i PSO. Förbunden anser också atl uttryckel "särskilda skäl" bör
preciseras. Ullrycket "synneriiga skäl" brukar användas för extrema
situationer, framhåller länsstyrelsen i Gotlands län. Eftersom PSO härleder sin
besluianderäii från nämnden, är del rimligt att nämnden kan återta
beslutanderätten även om endast "särskilda skäl" föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro läns landstingskommun anser att nämnden, liksom vid
delegaiion enligt kommunallagens bestämmelser, fritt bör kunna återkalla
uppdrag för PSO att utöva nämndens beslutanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun anser atl beslutanderätt inte bör
överföras i så definiliva former som ulredningen föreslår. En följd av ulredningsförslagel
lorde enligt kommunen bli alt området för överförd beslutanderätt blir myckel
snävt. Ökade möjligheter för förtroendemännen atl vid behov återta
beslutanderätt kan i praktiken medge ett större inflylande för de anslällda.
Samma inslällning redovisar Malmöhus läns landsUngskommun saml VeUinge och
Ystads kommuner. Flera remissinstanser ansluler sig lill de synpunkter beiräffande
ålerkallelserätten som har framförts av ledamoten i ulredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Agne
Gustafsson i ett särskili yUrande lill ulredningens belänkande. Till dessa hör
hovrätten för Övre Norriand, lånsstyrelsen i Ålvsborgs lån och några kommuner. Lånsslyrelsen
poängterar all den garantiregel som återkallelserät-len innebär bör vara hell
oberoende av avtal. Det bör höra till den ansvariga kommunala nämndens
befogenheter all självsiändigi avgöra när det kommunala helhetsintresset skall
anses hotat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsdomstolen
ermrar om lagrådets uttalande (prop. 1976/77:137 s. lOjatt kollektivavtal pä
den statliga seklorn inte kan träffas om vare sig överiämnande eller
återtagande av beslutsrätt. Den statliga arbetsgivaren, framhöll lagrådel, kan inle
i medbestämmandeavtal åtaga sig ett skadeslåndsansvar för den händelse ell i offentligrällslig
ordning fallat beslul om inrättande av PSO eller om överlåtande av beslutsrätt
skulle ulan befogad anledning ålerkallas under avtalets giltighets period. En
annan ordning skulle enligt vad lagrådel anförde ävenlyra den fria
beslutanderätten för de politiska organen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den privala sektorn gäller enligt arbetsdomstolen all arbelsgivaren i ett
konkret ärende kan återta beslutsrätt som har överiämnats till PSO och att verksiällighelsansvarel
ligger pä arbetsgivaren. Skadeslåndsansvar för kolleklivavialsbrotl kan dock
uppkomma för arbelsgivaren. Den för den kommunala seklorn föreslagna regleringen
av ålertaganderälten synes alllsä avvika från vad som gäller för övriga
sektorer på arbetsmarknaden. Den föreslagna ordningen motiveras med att en
generell återkallelserätt inte är förenlig med ett av syftena med förslaget,
nämligen att PSO-verksamheten skall vara ett permanenl instrument för
parissamverkan i verkställighelsledel. Samma skäl skulle enligt
arbetsdomstolen kunna anföras mot en generell återkallelserätt även på övriga
sektorer av arbelsmarknaden. Detta har dock inle lett lill begränsningar av åierkallelsemöjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbelsdomstolen framhåller
ocksä all del i delta sammanhang finns anledning att beakla nämnds bundenhet av
ett av PSO redan fattat beslut. Anlag atl PSO har fattat ell beslul som uppenbariigen
strider mot lag, t. ex. genom all beslutets verkställighet kommer att innefatta
en föreningsrätts-kränkning. 1 sådant fall bör nämnden inle av offeniligrättsliga
regler vara förhindrad att åsidosätta beslutet. Enligt arbetsdomstolens mening lalar
del anförda för atl ålerkallelserätten inte inskränks på det sätt som föreslås.
Den fria beslutanderätten för de politiska organen torde också kräva en offentligrällslig
reglering som innehåller en i princip obegränsad äierkallelserält. Det
uttalande av lagrådel som arbelsdomstolen hänvisar till uppmärksammas också i
yttrandet från Malmö kommun. Kommunen anser atl utredningen borde ha klarlagt
om det i det hänseende som lagrådet avser finns någon grundläggande skillnad
mellan den statliga och den kommunala seklorn. Länsstyrelsen I Malmöhus län
framhåller alt utredningen inte har berörl frågan om hur beslut om återkallelse
skall kunna överprövas men påpekar atl kommunalbesvärsvägen synes slå öppen.
Enligt länsstyrelsens mening lorde del inte heller vara uteslutet atl fora
saken inför arbetsdomstolen. Samma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>synpunkter
återkommer i yilrandel från Stockholms kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nya arbetsrättskommitién
lar upp frågan om arbeisgivarens sioppningsräii och anför att utredningen
uppenbarligen förutsätier all kommunen på samma säll som arbelsgivaren på den privala
sektorn skall ha något slags sioppningsräii, eftersom beslul som fallas av PSO
skall anmälas lill nämnden. Ulredningen har dock inle berörl frägan om under
vilka omständigheter kommunen kan stoppa enskilda beslut som fattas av PSO
utan att den blir skyldig all belala skadestånd för brott mol avtalet.
Kommittén anför vidare alt möjlighelen all enligi allmänna fullmakts- och uppdragsrällsliga
grundsalser stoppa enstaka beslul måsle skiljas frän rätten atl återkalla hela
den överförda beslutanderätten. Sioppningsmöjlighelen ger inte arbetsgivaren rätl
alt ensidigi befria sig från medbesiämmandeavialei som sådani. En sådan
befrielse kan enligt kommittén uppnås endast underde förulsältningar som anges
i 31 § MBL, dvs. vid sådana grova brott mot avtalet eller lagen som har
väsentlig betydelse för arbetsförhållandet i dess helhet. Kommittén framhäller slulligen
all ulredningen inle närmare har analyseral samspelel mellan den föreslagna åierkallelsemöjligheten
och rätten all häva medbestämmandeavtalet enligt 31 § MBL. 1 frågan om
skadeståndsansvaret konslalerar kommittén all arbelsgivaren kan bli skyldig alt
erlägga skadestånd för avtalsbrott, om han inle följer sill åtagande enligt
medbestämmandeavtalet. På arbetstagarsidan har den fackliga organisalionen ett
ansvar gentemot arbelsgivaren enligi 57 ij andra siycket MBL. Samtidigt slås
det fasl att arbelsgivaren kan underiåta all följa ett beslut som har fatlals
av förelrädare för arbetstagarna i del särskilda organei och vägra
verkställighet av fattade beslut. Han riskerar dock skadestånd för obefogade
ingrepp. Enligt kommittén har utredningen ime närmare diskuierai omfailningen
av denna stoppningsmöjlighet på det kommunala områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.10
Formregler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianser framhåller atl det är nödvändigi alt anpassa PSO-verksamheten
efter de lokala förhällandena. De tillstyrker därför utredningens förslag all
bara ramen för PSO-verksamheien skall regleras i kommunallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Solna kommun anför att den
föreslagna lösningen lämnar stor frihet ål kommunen och de fackliga organisalionerna
att handla. Intagande av ett antal detaljregler i kommunallagen framslår som
olämpligt, bl. a. frän kommunal självstyrelsesynpunkt, framhäller kommunen.
Även TCO anser den föreslagna avvägningen mellan de formregler som föreskrivs i
lag och de som kan fastställas i kollektivavtal lämplig. SACO/SR anser all det
är positivt atl stor frihel med utredningens förslag lämnas åt parterna att
genom kollektivavtal komma överens om närmare regler för PSO-verksamhetens
former och innehåll. Den föreslagna lösningen gör enVigi juridiska fakullelsnämnden
vid Lunds universilel del också möjligl för parterna att på ett fiexibelt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sätt
anpassa PSO-verksamhelen efter de skilda förhållandena i fråga om storlek och organisaiion
inom olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att del skall överiålas ål de avtalsslulande parierna atl besiämma PSO:s
sammansättning berörs av flera remissinsianser. Bland dem som tar upp frågan är
meningarna delade. Större delen anser dock all arbelsgivaren bör representeras
av anslällda tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssiyrelsen
i Ösiergöllands län anser alt del i kommunallagen bör anges att kommunen skall
representeras av tjänstemän. I principsamma inställning redovisas av landsiingskommunerna
i Ösiergöllands och Kronobergs län. Lånsslyrelsen i Ålvsborgs län och Ålvsborgs
läns landsiingskommun anför atl förtroendevalda inle bör fä ingå i PSO,
eftersom dessa främst skall handha ärenden som f n. åvilar förvaltningarna,
dvs. Ijänslemännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
all läla föriroendevalda förelräda kommunen eller landsiingskommunen är enligt
Jämilands läns landstingskommun svår all förena med den politiska demokratins
villkor. Representanter för den politiska minoriteten skulle som
arbetsgivarföreträdare rimligtvis inle kunna driva nägon annan mening än den
som företräds av den politiska majoriteten. Enligt länssiyrelsen i Göleborgs
och Bohus lån kommer PSO inte atl återspegla den partiställning som är ett
resultat av de kommunala valen. Det är svårt att se hur det politiska ansvarei
kommer att fungera, om förtroendevalda ingår i PSO. En klar åtskillnad mellan
politiska och företagsdemokraliska organ bör eftersträvas. Del torde dock inte
kunna slås fasl atl förtroendevalda inte flr ingå. JO ansluter sig lill ulredningens
ståndpunkt och framhåller att ett skäl för att arbetsgivaren i normalfallet bör
representeras av ijänslemän i arbetsledande ställning är att ledamöterna i PSO
i annal fall kommer att inta olika ställning i ansvarshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
personalpolitiska frägor berör alla förvallningarna i kommunen eller
landstingskommunen, framhäller länssiyrelsen i Kalmar län och Kalmar läns landstingskomniun.
Vissa frågor bör diskuleras gemensami av förtroendevalda och anställda. Å
andra sidan skulle enligt dessa remissinsianser gränsdragningen mellan de
frågor som bör avgöras av de förtroendevalda och andra frågor försvåras, om
förtroendevalda företrädde arbetsgivaren i PSO. Därför bör ijänslemän i ledande
ställning normalt företräda arbelsgivaren. Om man inrättar ett cenlralt PSO,
bör förtroendevalda ingår där. Sisinämnda uppfattning delas av SACO/SR samt
Uppsala och Västerbottens läns landstingskommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västmanlands län anser alt del skulle vara mindre lämpligt all generelli ulesluta
de förtroendevalda från PSO. 1 mänga kommuner, särskilt de mindre, kan förtroendev.alda
stå sä nära den dagliga verksamheten alt ell uteslängande av dem frän PSO i
praktiken skulle inskränka möjlighelerna för dessa organ atl verka på del sätl
som förslaget innebär. Länsstyrelsen tillstyrker därför förslaget all arbelsgivaren
själv lar avgöra denna fräga med hänsyn lill omständigheterna i det enskilda
fallet. Enligt Malmöhus läns landsiingskommun samt Vellinge och Ysiads kommuner
ligger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en stor del av de ärendegrupper som kan komma all
behandlas av PSO-organ i gränsskiktet mellan vad som är intressant från å ena
sidan personalsynpunkl och å andra sidan ell allmänt iniresse. PSO kan därför ivingas
all själv dra upp gränserna för vad som är politiska resp. opolitiska frågor.
Eftersom detla kan innebära avsieg från den politiska demokratin, ifrågasälier
landstingskommunen om inte arbeisgivarens representanter skall ulgöras av
politiker i sådana organ som inle alldeles klart handhar opolitiska frägor.
Enligt Ijänsieutlålandel från Siockholms läns landstingskommun är del en
bakvänd meiod all man, i syfte all värna om den poliiiska demokraiin, rekommenderar
begränsningar i fråga om de förtroendevaldas medverkan i PSO. Länssiyrelsen i Norrbonens
län anser också att kommunen resp. landstingskommunen bör kunna representeras
av förtroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrbollens
läns landsiingskommun ifrågasätter ulredningens sluisals all arbelsgivaren
normall kommer att företrädas av ijänslemän i arbetsledande ställning. Frågan
är svårbedömd i nuvarande läge, efiersom man inte med säkerhei vet i vilken omfattning
och beiräffande vilka ärendegrupper som kollekiivavial om PSO kommer all iräffas.
Mol denna bakgrund anser landstingskommunen att del är viisenlligl att frägan
far avgöras av de enskilda landstingskommunerna. Skolöversiyrelsen ger ullryck
för samma uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siockholms konimun (siadsjiirisien) framhåller atl
utredningens förslag om arbelsgivarrepreseniation genom anslällda är
otillfredsställande från utgångspunkten all den kommunala demokraiin gagnas av
all de förtroendevalda deliar i del kommunala arbeiei på alla nivåer. En sådan
ordning innebär all endasl arbetstagare deltar i PSO och all det kan aniagas
alt de som ansvarar för beredningen av ärenden hos PSO även kommer att delta i beslulen.
Arbelsgivarrepreseniation genom förtroendevalda synes i stället böra vara en
huvudregel åtminstone i de fall då PSO fakiiski övertar besluianderäii från
nämnd. Tranås kommun anser atl det i kommunallagen bör föreskrivas all kommunen
skall förelrädas av föriroendevalda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi Siockholms kommun (siadsjurisieii) bör
beslutsbefogenheter för PSO förutsätta dels all arbetstagarrepresenianierna
haren fast förankring-genom anställning - hos den kommunala arbetsgivaren, dels
atl art)elstagarkollek-livel och inie endast viss eller vissa arbetsiagarkategorier
föreiräds i PSO. Endast om dessa förutsättningar uppfylls kan PSO siigas uigöra
ett organ för förelagsdemokrali eller personalinflylande. Blekinge läns landsiingskommun
och flera koinmiiner anser också att arbetstagarrepresenianierna bör vara anslällda
hos kommunen resp. landsiingskommunen. Sanmia uppfattning redovisas i ijänsieutlålandel
från Siockholms läns landsiingskommun. En del av de nyss nämnda kommunerna
anser alt också medlemskap i kommunen resp. landstingskommunen bör krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all arbetel i PSO skall fungera bra är del enligt
SACO/SR nödvändigi all varie facklig huvudorganisalion som har medlemmar inom
del lilliänkia PSO:s arbetsområde blir represenlerad. Juridiska fakuheisnäninden
vid Lunds</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1978/79:188</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>universilel
efterlyser med hänsyn till den komplicerade fackliga bilden på den kommunala
sektorn och med hänsyn lill alt förhandlingssamverkan mellan förbund frän olika
huvudorganisationer ännu är en relativt outvecklad företeelse någon form av hjälpregler
som skulle kunna tillgripas vid eventuell oenighel mellan organisalionerna om PSO:s
sammansäuning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommunallagen bör enligi SACOISR uttryckligen anges atl mandattiderna för
ledamöterna i PSO skall regleras i avtalet. Ledamöterna förutsätts fatta beslul
under självständigt ansvar. De bör, anför SACO/SR, inte löpa risk att kunna föriora
sina uppdrag med anledning av ett beslut i PSO. Några remissinstanser
framhåller alt mandattiderna måste vara desamma för arbetsgivarsidans och
arbetstagarsidans ledamöter för all man skall uppnå stabilitet i verksamheten.
Hallands läns landsUngskommun föreslären beslämmelse om atl kollektivavtal om PSO
inie flr avse längre lid än kommunfullmäktiges resp. landstingets mandattid.
De nyvalda beslutande församlingarna bör ha möjlighel att pröva frågan om
anlitande av PSO-organ för viss förvaltning och verkslällighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ordförandeposten anser Krisliansiads och Skaraborgs läns landslingskommuner
saml Lidingö, Gnosjö, Vimmerby, Persiorps, Burlövs, Eslövs, Klippans, Skurups, Marieslads
och Heby kommuner alt denna bör lillfalla arbetsgivarsidan. Krisiiansmds läns landsiingskommun
saml Norrköpings, Gnosjö, Simrishamns och Burlövs konnnuner förordar alt
arbetsgivarsidan får majorilel i PSO. Om så inte skulle bli fallet, bör båda
sidor ha lika stor representation men ordföranden v.iljas från
arbetsgivarsidan, anser Simrishamns kommun. Ell skydd förden politiska
demokratin kan enligt Göleborgs kommun skapas genom all det föreskrivs au ell beslul
av PSO mäsle vara enhälligt för att vara giltigt eller all nämnden tillsätter
ordföranden, som bör ha utslagsröst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen,
Juridiska fakullelsnämnden vid Siockholms universilel, länssiyrelsen i Kalmar
län, Jönköpings, Kalmar, Kopparbeigs och Väsierbonens låns landstingskommuner
samt Danderyds, Täby, Vallentuna och Vetlanda kommuner uttalar sig för alt
formregler ges i lag i större omfallning än enligt förslaget. Dessa remissinsianser
anser au bestämmelser i lag bör ges om en eller flera av följande frågor,
nämligen mandattid, utseende av ledamöier, val av ordförande, verksamheisformer,
beslulförhei, former för beslutsfattande, utslagsrösl och krav pä kvalificerad majorilel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.11
PSO som samrådsorgan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett fålal remissinstanser redovisar särskilda synpunkter på ulredningens
förslag om PSO som samrådsorgan. Den föreslagna lagregleringen av
samrådsuppgifter avsiyrks av Kronobergs läns landsiingskommun. Malmöhus läns
landstingskommun framhåller aU del inle finns några hinder mot alt redan i dag
med stöd av MBL inrätta informations- och samrådsorgan, medan Lunds kommun
anser att PSO för samrådsuppgifter knappasl behövs eftersom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MBL
och MBL-avtal redan ger en mångfald regler för samrådsförfarande. Västerbottens
läns landstingskommun ulgär från all samma PSO svarar för såväl eveniuelli besluisfallande
som samräd i olika former inom sill område. Della skulle främja effekliviiel och
kontinuitet i arbetel. Enligt Västmanlands läns landslingskommuns bedömning lorde
samrådsuppgifter bli de vikligaste uppgifterna för PSO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HaUands
och Skaraborgs läns landsiiiigskomniiiiier önskar ett klarläggande av frågan om
PSO skall omfaiias av besiämmelsen i 2 kap. 16 ij försia siycket kommunallagen
om beredning av ärende i vilket landsiingei skall beslula.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligi
arbeisdomsiolens mening kan de skäl som arbelsdomslolen äberopar till stöd fören
vidgad åierkallelseräil också anföras lill slöd för all beslul som fallas med åsidosäiiande
av samrådsregler inie drabbas av ogiliighei. Del kan också ifrägasätlas om ett
beslut skall anses inte ha tillkommit i laga ordning bara därför att beslutet
har fatlals utan samrådsförfarande. I lagen anges endast att samrådsförfarande
får föreskrivas i kollektivavtal. Samrådskravel måsle därför finnas i eu
kollektivavtal och del är avlalel och inie lagen som åsidosätts, om beslul
fattas utan samrådsförfarande. Enligt arbetsdomstolens mening bör därför endasl
påföljd för kolleklivavialsbrotl komma i fräga vid åsidosättande av samrådsskyldighel.
I huvdsak liknande synpunkter framförs av länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus
län samt Siockholm kommun (siadsjiirisien).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.12
PSO-Iedamötcrnas ansvar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett mindre antal remissinsianser berör frågan om PSO-ledamö-lernas ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegaiion
enligi kommunallagen vilar enligi yttrandet från Stockholms kommun (personalnämnden)
\iå hell andra förulsäliningar än "kolleklivavials-delegaiion" och
del finns anledning all beakla della vid revisionsansvarels uiformning. Del är lilifredsställande,
anser nämnden all resp. nämnd under alla förhållanden skall bära ansvar för vad
PSO besluiar. Möjlighelen all lösa ansvarsfrågan på ell annal säll än vad
utredningen föreslår bör därför undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av ansvarsfördelningen bör del enligt nämnden vidare beakias atl PSO-verksamheien
enligi utredningen bygger på principen au de fackliga represenianlerna skall
tillföra ärendena också "rena arbelslagarsynpunkter". Del förutsätts
alllså au de fackliga ledamölerna i PSO represenlerar andra inlressen än de av
kommunen utsedda ledamölerna, som har till uppgift atl lillvarala kommunens bäsia
i överenssiämmelse med vad som gäller vid delegaiion enligi kommunallagen. PSO
där de fackliga represenianlerna har avgörandet i sin hand kan således komma atl
falla beslul på andra bedömningsgrunderän vederbörande nämnd. Personalnämnden
anser all ansvarssiiuaiionen beiräffande PSO med besluianderäii förefaller
oklar i flera avseenden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges koiiimiinalekoiioiiier anför all i den
mån PSO skall Ulöva besluianderäii och förfoga över kommunala medel är del nödviindigi
all del skapas eil insirumeni för uikriivande av ansvar för organets verksamhei.
Föreningen anser au utredningens model! med revisionsansvaret kvar på niimnden
inlc iir en godlagbar lösning ulan förordar alt PSO underkaslas egel
revisionsansvar. Noriköpiims och Värnamo kommuner anför liknande synpunkier.
Malmöhus löns laiidsiiiigskominiiii framhåller all enligi förslagei kan nämnden
ivingas bära del politiska ansvarei för ell beslul i ell organ där arbelsgi varrcprescnianierna
kan länkas vara i minoriiei och kanske lill och med har reserverai sig. Ysiads
kommun anför liknande synpunkier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfattning alt arbeisiagarledamölerna i PSO
kommer all vara underkasiade disciplinärt ansvar delas av JO som anser alt della
är ell skäl för alt arbetsgivarsidan bör representeras av ijänslemän.
Förtroendevalda ledamöier har ingel sådani ansvar och del skulle vara slölande,
menar JO, om ansvar för eu enhälligi beslul skulle drabba endasl arbelslagarrepresenianterna.
Ansvarsfrågan bör, framhäller arbelsdomstolen. klarläggas beiräffande fackliga förelrädare
som inle är anställda hos kommunen. Samma ansvarsregler bör gälla för alla arbeisiagarförelrädare,
oavsell om de är anslällda eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringsrällen anser däremoi all inie ens sådana
representanter för arbetstagarna som är anställda hos kommunen eller landsiingskommunen
bör anses ulöva sin ijänsl, när de fullgör uppdrag som ledamöier av PSO. En
annan sak är all del i kollekiivavial kan föreskrivas all PSO-ledamöterna har
disciplinärt ansvar. Även Kungälvs konimun anser del iveksaml om disciplinärt
ansvar kan bli akluelll för arbelslagarrepresenianier i PSO. Dessa ledamöier
har rält atl företräda rena arbelslagarsynpunkter och behöver inte på samma säll
som ijänslemän eller förtroendevalda känna sig bundna av handlingsramar och
normer som fastställs av överordnad instans. Genom inräiiandei av eu PSO kan, enligi
kommunens mening, arbelsgivaren sägas ha medgeii au arbelslagarparien Hireiräder
just rena arbelslagarsynpunkter. Göleborgs kommun (stadskansUet) anför liknande
synpunkier. Tveksamhet beiräffande arbeislagarrepresenlamernas ansvar kommer lill
uitryck också i ytlrandel från Mölndals konunun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nva arbeisrätiskominiitén framhåller att ulredningen när
del gäller PSO-ledamölernas skadesiåndsräiisliga ansvar ulgär från all ledamölerna
skall likslällas med offenlliga funklioniircr i allmänhei, varför del skadesiåndsrätlsliga
ansvarei skall bedömas i enlighet med reglerna i skadeståndslagen. Della är
enligt kommitténs mening säkerl rikligt, om PSO skall ses som ett rem verksiällighelsorgan.
Överförs beslutanderätt till PSO, kan del emellerlid sältas i fråga om inte
ansvarsregeln i 57 i; andra slyckel MBL bör lillämpas även på arbeisiagarledamölerna
i PSO på del kommunala områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken bakom 57 ij andra stycket MBL är, anför kommittén, atl
arbelslagarnas representanter skall behandlas som förelrädare för sina
organisationer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1978/79:188</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>niir
de ulövar sina funktioner i P.SO. De biir alllså ingel personligl skadeslåndsansvar
gentemol arbetsgivaren. Organisalionen i sin lur ansvarar för skada bara om
dess företrädare i sin utövning av funklioner i PSO uppsålligen eller av grov
vårdslöshet orsakar arbetsgivaren skada. Kommittén anserdärför all del bör
övervägas om inle samma ansvar bör gälla på del kommunala området, särskilt som
ansvarsreglerna i 57 ij andra siycket MBL har samma utformning som reglerna om
ansvar för uiövande av tolkningsföreträde enligt 33 ij MBL. Denna beslämmelse
avses ju gälla även på kollektivavtal om inrällande av PSO. Även i yttrandet
från Siockholms Aw»/?»//? efteriyses ett klarläggande av samspelel mellan
utredningens förslag och den reglering av de arbetsrältsliga förhållandena på
den privala arbelsmarknaden som har skell genom prop. 1976/77:137. Enligt
kommunens uppfattning gäller dock ansvarsreglcrna i 57 ij andra slyckel för PSO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
yttrandet från Stockholms kommun (siadskansliei) anförs alt förvaltningslagens
jävsregler bör gälla för PSO under specialreglerade nämnder, liksom hos resp.
nämnd. Samma uppfattning redovisas av Kungålvs och Mölndals kommuner samt i
yttrandet från Göleborgs komniun (siadskansliei).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.13
Lagstiftning om särskilda kommunala verksamhetsområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kominuiiförbuiidei, Landsiingsförbundei. Lö, TCO, Svenska kommunalarbelareförbundel
och några landslingskommuner understryker vikten av atl lagstiftningen om
särskilda kommunala verksamheisområden ses över i enlighel med utredningens
förslag. Enligt vad som anförs i ytlrandel från Siockholms kommun (stadsjuristen)
måsle specialförfaliningarna ändras för all PSO skall kunna inrälias på de speciallagsreglerade
områdena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>GOTAB Siockholm
1979</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G203188prop_197879__188.pdf6151453pdfom fördjupad företagsdemokrati i kommuner och landstingskommunerhttps://data.riksdagen.se/fil/5891A6DD-3143-434A-92CD-E89721AE5089